Ur ett kungligt guldkuvert
I måltidens historia har saltkaret tidigt haft en central plats. Redan på 1400-talet var det en markör om man vid bordet var placerad ovanför eller nedanför det ceremoniella saltkaret. När sedan bruket med kungliga personliga bestick av guld börjar är oklart. En uppsättning bestående av kniv, gaffel och sked som tillhört kung Karl XI, från sent 1600tal är de äldsta idag kända. Från 1700-talet vet vi genom hovets inventarieböcker att dessa kuvertbestick, i kungliga bouppteckningar benämnda ”Guld Couvert” bestod av sked, kniv, gaffel, märgdragare, äggställare samt ett saltkar (ibland kallad saltdosa). Hur delarna i kuverten såg ut vet vi dock ej då dessa av hävd syns ha getts som nådevedermälen till Riksmarskalken/Överste marskalken efter majestätets död och därmed försvunnit, troligen smälts ner.
På Pehr Hilleströms kända målning från den publika spisningen på Stockholms slott nyårsdagen 1779, kan man se att saltdosorna var tydligt placerade ovanför tallrikarna, men inte hur de var utformade. Först från 1800-talet finns det bevarade exemplar kvar, då bruket att skänka bort kuvertet upphört. Den ofta framförda traditionen att det var speciellt för kung Karl XIV Johan att alltid ha en äggställare vid sitt kuvert för att kunna äta ett ägg, om maten inte passade, stämmer alltså inte. Kungen övertog bara en sedan länge förekommande tradition av kunglig dukning.
Auktionens saltkar, tillsammans med äggställaren, är de äldsta bevarade delarna av ett kungligt ”Guld Couvert” och tillverkade av Michaelsson & Benedicks i Stockholm 1811. I de kungliga samlingarna finns idag bara ett komplett kuvertbestick av guld bevarat, vilket är tillverkat 1823 av Johan Petter Grönwall i Stockholm. Utformningen av saltkar och äggställare är i detta kuvert identiska med auktionens, den bevarade märgskeden är även den av Grönwall från 1823, medan kniv, gaffel, sked är tillverkade 1815 av Adolf Zethelius. De olika årtalen tyder på att man flyttat runt bland delarna i de olika ”Guld Couverten”, men också att man kanske beställde delar över tid.
Med utgångspunkt av de kungliga bouppteckningarna kan man sluta sig till att det under 1800-talet sannolikt tillverkades 4 kuvert med saltkar och äggställare av guld. Det framgår att Karl XIV Johan hade två saltkar, äggställare och märgskedar samt tre knivar, gafflar och skedar av guld. Oskar och Josefina hade var sin uppsättning bestående av en del av varje. I drottning Desiderias bouppteckning finns ett kuvert av guld, om det är ännu ett eller ett av Karl Johans två som hon ärvt går inte att veta. Vid sidan av dessa kuvert av guld tillverkades även uppsättningar av förgyllt silver för kungliga familjen, varav flera bevarats. Intressant att notera är att kung Karl XV och drottning Lovisa inte tycks ha haft kuvert av guld utan bara av förgyllt silver.
För vem är då auktionens saltkar och äggställare tillverkade? I avsaknad av märkningar får man jämföra vikt med noteringarna i de olika kungliga bouppteckningarna. Kung Karl XIII bör ha varit beställaren (han beställer också samma år, 1811, två briljanterade ordnar från Michaelsson & Benedicks), och då troligen till drottning Hedvig Elisabeth Charlotta. Hennes bouppteckning anger totalvikt och med avdrag av uppskattad vikt för besticken (räknat utifrån vikten i drottning Josefinas bouppteckning) överensstämmer vikten mellan saltkar och äggställare med auktionens två. Efter drottningens död 1818, löses hennes kuvert in, för den nyblivne kronprins Oskars användning.
När Oskar 1823 gifter sig med Josefina behövs en uppsättning till. Då beställs den ovan nämnda identiska uppsättningen av Grönwall från samma år, för att bilda par med auktionens guldkuvert från 1811. Bägge uppsättningarna upptas i änkedrottning Josefinas bouppteckning 1876 (vilken f ö också upptar delar av Karl XIV Johans guldkuvert). Slår man ihop den graverade vikten på saltdosorna och äggställarna från 1811 och 1823 blir vikten lika med den i bouppteckningen angivna. Kung Oskar II ärver så uppsättningen med delar gjorda 1823, idag bevarade i de kungliga samlingarna och förvarade i ett etui med hans monogram. Övrigt guld kom sannolikt att ärvas av andra medlemmar av familjen och sedan avyttras eller smältas ner, utom auktionens saltkar och äggställare. Dessa dyker upp 1948 i handeln i Stockholm och igen 1978, då de förvärvas av en svensk samlare.
295. Kunglig saltkar, guld, Michaelsson & Benedicks, Stockholm 1811.
20 karat, dubbelkar med lock i form av två motställda musslor, på fyra ben. Undertill graverad viktangivelse: ”75 1/4 Duc [dukat]:” Längd 9, bredd 7,2, höjd 4,6 cm, vikt 259 gram
Proveniens: Troligen beställt av kung Karl XIII för drottning Hedvig Elisabeth Charlotta (1759–1818).
Kronprins, senare kung Oskar I (1799–1859).
Änkedrottning Josefina (1807–1876).
Sedermera i konsthandeln, Stockholm: 1948 hos AB Signe S Lindström.
1978 hos AB S. Magaliff.
Privat samling Stockholm.
Därefter i arv.
Utställningar: Svenskt guld 1600–1850, Nationalmuseum, Stockholm april 1948, katalognummer 134 (& uppsättningen i de kungliga samlingarna #170). Antikutställningen 1978, Hasselbacken, Stockholm 27/10–5/11, visad i AB S. Magaliffs monter.
Litteratur: Se Karl Johan, Kunglig miljö 1810-1850, katalog till Kungl Husgerådskammarens utställning på Stockholms slott 1978, sid 35-44.
Se Kungligt Taffelsilver från 1700-talet, utställningskatalog till Skattkammarens utställning 1988.
Se Kunglig taffel, Till bords med Bernadotterna, Inger Grimlund & Christine Samuelson, Stockholm 1986, sid 8-9, jmf bild sid 25 det identiska delarna fr 1823, enda i guld kvar i de kungliga samlingarna.
Se Bu Vahlne: Gustav III:s t affel 1772-1792, i Nationalmuseums utställningskatalog ”Katarina den stora & Gustav III”, Stockholm 1998, sid 594.
Utropspris: SEK 150 000 – 175 000 / EUR 13 200 – 15 400
296. Kunglig äggkopp, s.k. äggställare, guld, Michaelsson & Benedicks, Stockholm 1811.
20 karat, vändbart för stående eller liggande ägg, bladhölstrat skaft, graverad viktangivelse: ”27 1/8 D[dukat]:” Höjd 8 cm, vikt 91,5 gram.
Proveniens: Troligen beställt av kung Karl XIII för drottning Hedvig Elisabeth Charlotta (1759–1818). Kronprins, senare kung Oskar I (1799–1859).
Änkedrottning Josefina (1807–1876).
Sedermera i konsthandeln, Stockholm: 1948 hos AB Signe S Lindström. 1978 hos AB S.Magaliff.
Privat samling Stockholm.
Därefter i arv.
Utställningar: Svenskt guld 1600–1850, Nationalmuseum, Stockholm april 1948, katalognummer 135 (& uppsättningen i de kungliga samlingarna #170)
Antikutställningen 1978, Hasselbacken, Stockholm 27/10–5/11, visad i AB S. Magaliffs monter.
Litteratur: se Kunglig taffel, Till bords med Bernadotterna, Inger Grimlund & Christine Samuelson, Stockholm 1986, sid 8-9, jmf bild sid 25 det identiska delarna fr 1823, enda i guld kvar i kungliga samlingarna.
Se Karl Johan, Kunglig miljö 1810-1850, katalog till Kungl Husgerådskammarens utställning på Stockholms slott 1978, sid 35-44.
Se Kungligt Taffelsilver från 1700-talet, utställningskatalog till Skattkammarens utställning 1988.
Utropspris: SEK 60 000 – 80 000 / EUR 5 280 – 7 040
Kunglig uppskattning
Enligt inskription en gåva från Gustaf III till Gerard De Visme 1777, bror till den avlidne engelska envoyén i Stockholm Lewis de Visme. Han var på grund av sina sällskapstalanger och ointresse för intriger, mycket omtyckt av hovet och kungen. Efter hans död skänkte kungen denna dosa till brodern som ett uttryck för sin uppskattning av den avlidne diplomaten.
294. Kunglig presentationsdosa, guld, Matthieu Philippe, Paris 1776, miniatyr med Gustaf III av Johan Georg Henrichsen.
Guld en trois couleurs, insidan av locket med graverad text: ”DONNE PAR
S.M.LE ROY DE SUEDE GUSTAVE III À GERARD DEVISME EN 1777”
Proveniens: Gåva av kung Gustav III 1777 till Gerard De Visme (1725–1797) med anledning av hans bror, Englands envoyé i Stockholm, Lewis De Vismes hastiga bortgång 1776.
Sedermera förvärvad av generalkonsul Ragnar Söderberg (1900–1974)
Utställningar: Katarina den stora & Gustav III, Nationalmuseum, Stockholm 9/10 1998–28/2 1999, katalognummer 562, avbildad sid 549 i katalogen.
Utropspris: SEK 100 000 – 125 000 / EUR 8 800 – 11 000
Gåvoinskription inuti locket: ”Af Konung Oscar I till Carl Gustaf Richter 1852”
300. Dosa, guld, en deux couleurs, Schweiz 1800-talets mitt, oidentifierad mästarstämpel CCS.
Rektangulär, heltäckande reliefdekor med bladslingor och punsad fond.
Mått 8,1 x 5,6 x 1 cm. Vikt 62 g.
Proveniens: Gåva från kung Oskar I till Carl Gustaf Richter år 1852.
Utropspris: SEK 40 000 – 50 000 / EUR 3 520 – 4 400
Per Krafft d.ä., Gustaf III i svenska hovdräkten
I porträttet utfört av Per Krafft d.ä. har Gustaf III låtit sig avbildas i den Svenska dräkten bärandes Svärdsorden och Vasaorden kring halsen, Serafimerordens ljusblå band och kraschan. På det förgyllda skrivbordet står en byst av Gustav II Adolf och i handen håller kungen ett brev. En målning med identiskt motiv finns på Altonaer Museum i Hamburg, vilken är registrerad i Statens Porträttarkiv (SPA) 1967:832.
Nationella dräkten även kallad Svenska Nationella Klädedräkten och (första) Svenska dräkten togs fram år 1778 av Sveriges kung Gustav III för att förhindra lyxkonsumtion av i första hand importerade varor. Det förekom ekonomiska bekymmer bland adel och borgerskap som i ökande takt tävlade i ett överdådigt klädmode. Den svenska dräkten fanns i en daglig variant för hovet i svart siden med röda garneringar och en galavariant i ljusblått siden med vita garneringar.
I boken ”Kläder för tid och evighet: Gustaf III sedd genom sina dräkter”, utgiven av Livrustkammaren 1997, driver Lena Ragnström tesen att kungens egna exemplar av den först burna svenska dräkten, dräkterna för ordensgillenas sammankomster och Riksdagens öppnande hade ett speciellt affektionsvärde för honom. Alla dessa har använts flitigt, ändrats och lagats många gånger. Trots att grundtanken i kungens dräktreform från 1778 var sparsamhet var kungens garderob i övrigt både påkostad och omfångsrik. Genom operan kunde han importera exklusiva tyger utan att betala tull och sändebudet i Paris försåg honom både med franska modekreationer och kostymer i svenska dräktens modell. Per Krafft beställde flertalet ramar av ornamentbildhuggaren Pehr Ljung (1743-1819).
I sin räkenskapsbok har Ljung 1782 noterat ” Krafft, En stor knäduk med krona och quistar samt ornerade lister à 6 [Rd]”.
773. Per Krafft d.ä., Gustaf III i svenska hovdräkten (1746-1792).
Duk 132 x 99 cm. Rikt skuren gustaviansk ram krönt med krona.
Proveniens: Enligt inskription i gåva år 1785 av Gustaf III till generalguvernören i Pommern
Fredrik Vilhelm von Hessenstein (1735-1808), kung Fredrik I:s naturlige son med Hedvig Taube.
Via arv till till en kusin Taube.
Därefter i arv.
Utropspris: SEK 400 000 - 500 000
613. Kunglig brosch, i form av snäcka, emalj med pärlor och rosenslipade diamanter.
Guld. Mått ca 35 X 20 mm. Vikt 8 gram. Medföljande etui med drottning Sofias krönta “S”.
Proveniens: Drottning Sofia (1836-1913)
Upptagen i hennes bouppteckning:
”nr 37 | 1 | -”- [Brosch] , snäcka i blå emalj m. infatt. äkta pärlor _ _ _ 250 –”
Utropspris: SEK 8 000 - 10 000
514. Kunglig gåvocollier, naturliga pärlor med diamantlås.
Två rader, Ø pärlor ca 4 - 7 mm, lås silver och guld med en gammalslipad diamant vikt ca 1.50 ct klarhet ca i, längd inre rad ca 42 cm.
Proveniens: Enligt familjetradition var halsbandet en gåva från kung Gustav III till hovmarskalken Carl Ludvig von Boltensterns fru Brita Celestine von Böhmen (1756-1839), sedermera underhovmästarinna hos kung Gustav IV Adolf.
I arv till enda barnet, Louise (1787-1822), gift von Rosen.
Därefter i arv inom familjen.
Vid köp medföljer ett brev som noggrant beskriver vilka kvinnor som varit ägare till halsbandet.
Utropspris: SEK 100 000 - 125 000
Kejserligt och kungligt
Cigarettetuiet finns upptaget i de kejserliga räkenskaperna: Porte-cigarette [blau Emaille] inv. nr. 17443 totalt pris 200 rubel. Kostnaden delades lika, 100 rubel var, mellan Nikolaj II och Alexandra Feodorovna. Fakturan är daterad 9 juli 1909 , efter leveransen av etuiet och Fabergé skrev på tyska för kejsarinnan kunde inte ryska. Etuiet var en privat gåva av kejsarparet till kung Gustav V vid besöket 26-28 juni 1909. Då kejsarparet delade på kostnaden var det privat. Det var en passande vängåva då både Nikolaj och Gustav var storrökare.
Bukowskis tackar Dr Ulla Tillander-Godenhielm för informationen.
313.
August Hollming, S:t Petersburg 1909.
Rektangulär rundad form, ljusblå transluid emalj på guillocherad vågbotten, tumgrepp besatt med rosenslipade diamanter, Insidan och lock stämplade Fabergé i kyrilliska, verkmästarinitialer och silverstandard 88 samt ristat inventarienummer 17443.
Längd 8,5, bredd 5,5 cm.
Proveniens: Privat gåva från kejsarparet Nikolas II och Alexandra Feodorovna till kung Gustav V vid deras statsbesök sommaren 1909.
Gåva från kung Gustav V till Oscar Lindberg, kammartjänare hos kungen fr ca 1915–1950.
Därefter i arv.
Utropspris: SEK 125 000 – 175 000 / EUR 11 000 – 15 400
Kejserligt cigarettetui, Fabergé, förgyllt silver och emalj, verkmästare
267. Karl Anderson, skål med lock, på fat, silver, Stockholm 1911. Gåva från Drottning Sofia.
Rund på fot, hänklar med griphuvuden, dekor med pärlkant och palmetter. Invändigt förgylld. På locket en blomknopp och blad samt graverad text på locket: “Till Thérèse på 75-årsdagen från Sophie”.
Höjd 15,5 cm. Vikt 545 g.
Proveniens: Gåva på 75-årsdagen till Therése, änkehertiginna av Dalarna (18361914) från svägerskan drottning Sofia.
Utropspris: SEK 5 000 – 7 000 / EUR 440 – 620
Signerad Pasch pt (troligen senare). Pastell 61 x 49 cm. Samtida gustaviansk krönt med Östergötlands vapen. Höjd 103.5 cm.
Proveniens: Tidigare i de Lovisinska samlingarna på Brandalsund, Södermanland. Enligt påskrift a tergo skänkt av Fredrik Adolf till friherre (Gustaf) Adolf Lovisin (17321808) på Brandalsund, Södermanland, därefter inköpt på auktion efter generalmajor friherre Adolf Axel Lovisin (1786-1856) på Brandalsund, Södermanland. Bukowski Auktioner, auktion 410, 25-28 april 1979, kat nr 308, avbildad pl 65.
Utropspris: SEK 125 000 - 150 000
637. “Fredrik Adolf, hertig av Östergötland” (1750-1803).
72. Kunglig karmstol, tillskriven Nils Christian Salton (mästare i Stockholm 1817–29), Empire.
Förgylld och bronserad. Svängd stoppad rygg. Pastellagedekor i form av hermer, lejonhuvuden, palmetter och lagerstav. Ej signerad, märkt Kr. Pr. för Oscar I som kronprins. Sitthöjd 44, rygghöjd 88 cm.
Proveniens: Kung Oskar I (1799–1859)
Märkschablonen ”Kr. Pr.” användes till synes ursprungligen för Karl Johan, dock sparsamt. Den återanvändes sedan i samband med inredandet av kronprinsparet Oskar och Josefinas våning på Stockholms slott 1823.
Litteratur: Groth, Håkan, Nyklassicismen i Sverige, Norstedts 1994, karmstolar avbildade sid.22–23 i Hertig Fredrik Adolfs förmak och audiensrum, Stockolms slott. Sylvén, Torsten, Stolens guldålder, Prisma 2003, sid 191.
Utropspris: SEK 25 000 – 30 000 / EUR 2 200 – 2 640
41. Klaffbord, s.k Pembroke table, England 1800-tal, Sheratonstil. Fanerat med bl.a mahogny och satinwood samt bemålning. Klaffar och låda i sargen, raka nedåt avsmalnande ben med hjultrissor. Bemålad dekor av vita rosor, påfågelfädrar, bladrankaor och festonger. Undertill schablonmålad märkning: “MGA 128”, samt två etiketter: “GAL No338”, respektive “GVIA 13”, i lådan gåvobrev från Sigvard Bernadotte.
Längd 37,5+21+21, b 62, höjd 72 cm. Nyckel medföljer.
Proveniens: Kung Gustav VI Adolf (1882-1973).
I arv till sonen Sigvard Bernadotte (1907-2002).
Bortgiven av denne 1978.
Privat ägo.
Utropspris: SEK 5 000 – 7 000 / EUR 440 – 620
20. Kunglig sekretär, England 1700-talets första del, Barock. Fanerad med valnöt och lövträ. Rika inläggningar i spetsmönster, s.k. “seaweed marquetry”. Bakom skrivklaff 17 lådor, 3 fack och tre lönnlådor. I klaff läsbricka. Med senare underrede med kopplade ben och låda. Beslag i förgylld mässing. Baksidan märkt med schablon: “O II 196” och “G V 53.” samt två etiketter: “GAL No911” och handskrivet
“ G VI A U-36”. Längd 107,5, bredd 48, höjd 150 cm. Nyckel medföljer.
Proveniens: Kung Oscar II (1829-1907).
Kung Gustaf V (1858-1950).
Kronprinsparet Gustaf Adolf och Louise. Kung Gustaf VI Adolf (1882-1973).
Utropspris: SEK 15 000 – 18 000 / EUR 1 320 – 1 590
Försilvrad mässing s.k. argent haché. Blå sidenskärm. Dekor av bladformationer. Stämplad “AH” Undertill med inventariemärkningar “G under krona 195” (Gustav V) och GVIA 75 (Gustav VI Adolf). Sidenskärmen med otydlig röd märkning OII 403 (Oskar II). Höjd 44,5 cm..
Proveniens: Kung Oscar II (1829-1907).
Kung Gustaf V (1858-1950).
Kung Gustaf VI Adolf (1882-1973).
Utropspris: SEK 10 000 – 12 000 / EUR 880 – 1 060
152. Kungligt skrivställ, för två ljus, argent haché, av Anders Högberg, Stockholm (stämplade 1768). Rokoko.
448. Bordsuppsats med tre skålar, porslin, Märkt Darte Pal Royal No21, Paris, 1820-tal, Med CXIVJ monogram.
Dartes fabrikmärke i rött. Med etage i tre nivåer, på fot med monogram för Karl XIV Johan. Förgylld dekor. Höjd 33 cm.
Proveniens: Kung Carl XIV Johan (1763-1844).
Köpt Beijers Klassiska höstauktion 1989, kat nr 917.
Utställningar: Stockholms slott: KARL JOHAN, Kunglig miljö 1810-1850, Kungl. husgerådskammarens utställning 1978. Jämför identisk bordsuppsats tillhörig kung Carl XVI Gustaf, enl katalogen utställd i Monter III, nr 5.
Utropspris: SEK 12 000 – 15 000 / EUR 1 060 – 1 320
737. ”HM Konungen” (SM Le Roi de Suède).
Signerad Gudmar. Numrerad 7/8. Gjutarstämpel FC (Fonderie Coubertin).
Guldpatinerad brons, höjd 44 cm (inklusive stensockel 52 cm), längd 28 cm, bredd 26 cm. Koncipierad 2002.
Utropspris: SEK 175 000 – 200 000 / EUR 15 400 – 17 590
