3/16 Bygg & teknik by Bygg & teknik

TEMA:

Akustik och ljudisolering Sveriges Äldsta Byggtidning

Exklusivt musikbygge

Nr 3 • 2016 April 108:e årgången

GARANTI Vi har utvecklat vårt Decibel Concept sedan 1988 som idag innefattar Decibel 1,2,3 och 4 för att kombineras med en stor mängd olika golvmaterial eller integreras i bjälklagskonstruktioner. För oss har effektiv funktion alltid varit ett ledord men även att denna funktion kan erbjudas lika länge som den akustiska konstruktionen är tänkt att existera. Vi välkomnar de nya trender och krav som innebär att akustiska produkter och konstruktioner skall testas vid garantibesiktningen (vanligtvis efter 5 år) Självklart skall en akustikprodukt fungera lika bra ny som vid garantibesiktningen. – Tyvärr är fallet inte alltid så. Vi vill därför som första leverantör visa på självklarheten att produkterna inom Decibel Concept erbjuder sina egenskaper under väldigt lång tid. Från och med 2016.04.01 gäller därför;

• 15 års funktionsgaranti • Kontakta oss gärna för mer information eller besök oss på www.aprobo.com

Norra Mellby 1129 | SE-280 10 Sösdala | Tel: 0451 - 611 97 info@aprobo.com | www.aprobo.com

VÄLKOMMEN TILL NORDBYGG MONTER C04:61 KOM OCH LYSSNA PÅ TYSTNADEN

www.akustikmiljo.com

Regupol

Regupol® Vibrationsisolerande mattor i gummi-polyuretan. Finns i 8 olika styvheter.

www.vibratec.se

Bygg & teknik 3/16

RÄTT GLAS RÄTT MONTERAT Anlita MTK-auktoriserade glasföretag!

Din kompletta leverantör av mätutrustning för byggakustik.

www.mtkauktoriserad.se info@norsonic.se | www.norsonic.se

Det lätta valet

SMARTA I-BALKSYSTEM FÖR TAK, VÄGGAR OCH GOLV Lätt • Stark • Rak • Lång

Masonite Beams AB är en av Europas ledande producenter av träbaserad I-balk, anpassad för allt från villor till höghus i trä. Produkterna skräddarsys efter kundens önskemål och är mycket enkla att hantera och bearbeta.

masonitebeams.se

Bygg & teknik 3/16

ledare

I detta nummer • • • • • • • • • • • • • Byggnytt Produktnytt

8 10

Aku20:

Behöver vi mäta ljudisolering ner till 20 Hz? Fredrik Ljunggren et al FEM-beräkningar av ljudisolering i byggnader med trästomme Delphine Bard och Nikolas Vardaxis Sisabs konceptförskola – en fungerande akustiklösning med nöjd personal Yvet Martin och Lennart Nilsson Akustisk mätning av U-värde Marcin Brycki Akustisk i offentliga rum Jan-Inge Gustafsson PARISM – en rumsakustisk simuleringsmodell för vanliga lokaler Gerd Marbjerg et al Cirkus Skandiascenen – en modern arena för framtidens artister och talanger Ingemar Ohlsson och Jonas Murman Silent Timber Build – beräkning av ljudisolering i träkonstruktioner rycker allt närmare Klas Hagberg Är Nord2000 rätt väg att gå? Åsa Stenman Norlander och Anna Novak Kungliga Musikhögskolan (KMH) – ett exklusivt musikbygge Lennart Nilsson Harmonisering och kvalitetssäkring av bullerkartläggningar i Stockholms län Andreas Novak et al Quiet-Track –övervakning av spåregenskaper kopplade till buller Tobias Allgulander och Martin Höjer

22 25 28

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: MARCUS DAHLIN Annonser: ROLAND DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Sveavägen 116, 113 50 Stockholm Telefon: 08-408 861 00 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se Tryckeri: Lenanders Graﬁska AB, Kalmar

Bygg & teknik 3/16

Konsultsektorn, både landets arkitekter och rådgivande ingenjörer, har alltid jobbat med hållbarhet som ett ledord och riktmärke. Frågor om miljö, samhällsklimat, demokrati, säkerhet och tilltro är perspektiv som vävs in i varje uppdrag. Detta gäller oavsett om det handlar om att konstruera broar, rita hus eller att planlägga nya städer. Magnus Höij, som är vd för Svenska Teknik & Designföretagen, framhåller att hållbarhet är en väldigt tydlig proﬁlfråga för hela samhällsbyggnadssektorn – i synnerhet för konsulterna. Därför stärker nu Svenska Teknik & Designföretagen ytterligare sitt arbete i denna fråga för branschen och inrättar ett nytt projekt för just hållbarhetsfrågor. Projektet bygger vidare på den expertgrupp för Sustainability som funnits tidigare.

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN. KUNGLIGA MUSIKHÖGSKOLAN (KMH) I STOCKHOLM.

ISSN 0281-658X

Ökat fokus på hållbarhetsfrågorna

”Hållbarhetsråd – en klok satsning i tiden”

”

Anders Persson, som är näringspolitisk chef för Svenska Stig Dahlin Teknik & Designföretagen och projektledare för satsningchefredaktör en, säger att inom ramen för projektet kommer man under våren se till att ytterligare stärka bilden i Sverige att hållbarhet är en central del i hela konsultsektorn. Frågor om internationellt samarbete kring hållbarhet är en annan viktig fråga, inte minst samverkan med de gemensamma internationella organisationer: EFCA, som är den europeiska lobbyorganisationen för teknikkonsulter, och FIDIC, som är den globala teknikkonsultorganisationen. Sverige är idag väl representerat i bland annat FIDIC:s arbetsgrupp för hållbarhet. I skrivande stund har hållbarhetsrådet representanter från Tengbom, WSP, White Arkitekter, Hifab, Norconsult, Tyréns och Sweco. Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 10 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

Numm er 3 • 2016 April Årgång 108

TS-kontrollerad fackpressupplaga 2015: 6 800 ex QR-kod

Medlem av

Helårsprenumeration 2016: 401 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 80 kronor

Hɀʑɠ

ʙLɳȱ Pͯɶ

ɠ 9ɔ ȿʑ

Vi erbjuder Mätningar Beräkningar Åtgärdsförslag Rådgivning

för Detaljplanering, MKB, Projektering, Anläggning och Tillståndsärenden

Kontakt Växel 08-545 556 30 info_akustik@structor.se

www.structor.se/akustik

PÅ RÄTT VÅGLÄNGD Tyréns akustikspecialister har unik kompetens för att beräkna ljudnivåer, lösa bullerproblem och dämpa störande vibrationer. Vi tar fram åtgärdsförslag, simulerar ljud och kan lyssna på resultatet redan i konstruktionsfasen. Till vår hjälp har vi också ett ljudlabb där vi noggrant kan ljudeffektbestämma produkter och hjälpa till med produktutveckling. Besök oss på www.tyrens.se

Bygg & teknik 3/16

DESIGNING FUTURE CITIES

Med passion fĂśr akustik

VĂ&#x201E;RLDSLEDANDE EXPERTIS INOM AKUSTIK OCH VIBRATIONER.

2016047

Global styrka med lokal nĂ¤rvaro! ;74 %OYWXMO LEV MHEK ÂžIV mR akustik- och vibrations experter vĂ¤rlden Ăśver. Vi utfĂśr alla typer av uppdrag inom byggnadsakustik, rumsakustik, samhĂ¤lls- och industribuller samt riskanalyser och vibrationer.

8JR

www.wspakustik.se

Nya plastdetaljer? Vi gĂśr hela jobbet

AKUSTIK BYGGNADSAKUSTIK LJUDUTREDNINGAR KONSULTATION BULLERMĂ&#x201E;TNINGAR STUDIODESIGN

AUDIO DATA LAB - INGEMAR OHLSSON KatarinavĂ¤gen 22, 116 45 Stockholm Telefon 08-644 58 65 www.audiolab.se Bygg & teknik 3/16

- Produktutveckling - Prototyper - Formtillverkning - Formsprutning termoplast - Formpressning hĂ¤rdplast - Montering och packning

PolymerDon Ă¤r sedan 2014 en del av MĂ¤larplast

MĂ¤larplast AB - tel 016- 517240 - www.malarplast.se

Vill ta fram ny träbyggnadsnorm

en ny norm som är anpassad även för hus i trä. Med dagens norm är det problematiskt att bygga trähus högre än åtta till tio våningar. Med en norm som är anpassad efter träets förutsättningar tror Greger Lindgren att det skulle vara möjligt att bygga betydligt högre hus än idag. – Men det är ett tufft jobb. Det krävs verkligen att vi kan bevisa vad som inte fungerar i de beﬁntliga beräkningsmodellerna, säger Greger Lindgren. Projektet löper på tre år och kommer att sätta igång nu under våren.

Bygger ut etapp av Mälarbanan

Stockholmsområdets första åttavåningshus i trä. Byggda i Sundbyberg år 2013. Genom Höga hus-projektet vill Martinsons i Bygdsiljum ta fram en ny byggnorm som är anpassad till träets unika förutsättningar. Idag är det svårt att bygga trähus högre än åtta till tio våningar eftersom den svenska byggnormen för höga hus inte går att applicera på trähus när det gäller dimensionering av svängningar. – När man bygger höga hus beräknar man svängningar och vibrationer för att räkna ut hur högt man kan bygga. Men dagens byggnorm tar inte hänsyn till att trä beter sig på ett annat sätt än stål och betong. Det leder till onödiga begränsningar för hur högt ett trähus kan vara. Därför behöver vi en byggnorm som inkluderar även trä som material, säger Greger Lindgren, teknisk chef på Martinsons. Med stöd av TCN (TräCentrum Norr) inledde Martinsons första delen av Höga husprojektet hösten 2015. Då mätte man vibrationer och dämpningsförmåga på taket till bland annat Strandparken i Sundbyberg som med sina åtta våningar är Sveriges hittills högsta bostadshus i trä. Med stöd av Vinnova och forsknings- och innovationsprogrammet BioInnovation tar man nu projektet vidare för att få fram underlag till en ny byggnorm som omfattar även trä. Mätningarna i första delen av Höga husprojektet syftade till att fastställa hur exakta Martinsons egna beräkningar är. – Våra mätningar visar att den byggnorm vi utgår ifrån inte stämmer med verkligheten eftersom den är anpassad för andra material. De beräkningssätt som normen föreskriver går helt enkelt inte att applicera på ett lätt material som trä, säger Greger Lindgren, teknisk chef på Martinsons. I andra delen av Höga hus-projektet är avsikten att komma en bra bit på vägen för att ta fram

Skanska och Trafikverket har tecknat avtal för utbyggnaden av Mälarbanan mellan Spånga och Barkarby. Avtalet uppges vara värt cirka 400 miljoner kronor. Projektet är en totalentreprenad som omfattar utbyggnad av Mälarbanan från två till fyra spår på en tre kilometer lång delsträcka samt en ny plattform i Spånga. Pendeltågen kommer att få två egna spår, medan övrig tågtrafik passerar fritt på två yttre spår. När hela utbyggnaden av Mälarbanan mellan Tomteboda och Kallhäll är klar 2025 blir det smidigare att ta tåget med fler avgångar att välja på och lättare att komma fram i tid. Byggstart av förberedande arbeten är planerad nu till sommaren 2016 och projektet beräknas vara helt färdigställt under 2019. Utbyggnaden kommer att sysselsätta cirka 65 personer på Skanska, varav åtta nyanställda. Skanska har sedan 2012 utfört flera uppdrag åt Trafikverket i projekt Mälarbanan, bland annat två broar och ett bergschakt i Järfälla.

Vinner mångmiljonprojekt för Trafikverket Rambölls verksamhet som utvärderar och mäter vägar, RST (Road Survey Technology), har nyligen vunnit sitt genom tiderna största projekt i Sverige. För Trafikverkets räkning ska man utföra leveransuppföljning av drift och underhållsarbeten i stora delar av landet, på totalt 92 000 km väg. Uppdraget löper över två år med möjlighet till förlängning i ytterligare två och värderas enligt uppgift till cirka 80 miljoner kronor. Trafikverket har ansvar för de statliga vägarna i Sverige och har ansvaret för att dessa håller den standard som samhället kräver. Bland annat innebär det att drift och underhåll av vägarna ska skötas på ett sätt som bevarar det investerade kapitalet och att framkomlighet och säkerhet uppnår kraven. Huvuddelen av dessa uppgifter hanteras av upphandlade entreprenörer som sköter driften i landets olika driftområden. För att säkerställa den kvalitet och standard som är satt utför Trafikverket genom underle-

verantörer leveransuppföljning genom ett kontrollprogram. I praktiken innebär det att kontrollera om det ﬁnns brister i entreprenörens arbete eller den överenskomna standarden genom systematiska översyner och stickprovskontroller. I öppen konkurrens vann Ramböll leveransuppföljningen i 97 av landets 111 driftområden. I maj när kontraktet träder i kraft kommer man att utföra kontrollerna över i stort sett hela Sverige. Undantagen är Värmland, Bohuslän och Göteborg. Ramböll kommer att leverera en helhetslösning med kontrollanter som ger information till Traﬁkverkets nya datainsamlingssystem GPD Analys. – Vi har en otroligt spännande tid framför oss och vi ser verkligen fram emot uppdraget som gör oss till landets i särklass största konsultbolag inom drift och underhåll av vägar, säger Peter Ekdahl, affärsområdeschef för RST på Ramböll.

Station ovanpå spåren nästa steg i utvecklingen

Flygvy av planområde Stockholms Centralstation. Jernhusen har lämnat in en detaljplaneansökan till Stockholms stad om utveckling av centralstationsområdet. En station ovanpå spåren planeras genom en överdäckning av området mellan Vattugatan i söder och Kungsbron i norr. Den beﬁntliga stationen kompletteras med två byggnader norr och söder om Klarabergsgatan. Framtidens Centralstation möjliggör enklare tillgång till plattformarna för resenärerna och ska länkas ihop med nuvarande station. – Stockholm växer och om 20 år förväntas en fjärdedel av Sveriges befolkning bo i huvudstadsregionen. Ett land i tillväxt behöver en fungerande infrastruktur och en ny centralstation är en del av lösningen på framtidens ökande transportbehov, säger Kerstin Gillsbro, vd för Jernhusen. Varje dag rör sig över 200 000 resenärer och besökare på Stockholms Centralstation och 2030 beräknas dubbelt så många röra sig i hela centralstationsområdet. När Citybanan öppnar 2017 blir det möjligt att bygga över Bygg & teknik 3/16

byggnytt spåren då ett tidsfönster uppstår när det under några år blir färre tåg på bangården. En ny station kan stå klar tidigast 2022. Framtidens Centralstation, med nya byggnader över spåren, är nästa steg i Jernhusens vision för ett levande centralstationsområde som bidrar till en attraktiv kollektivtraﬁk. De senaste åren har Jernhusen moderniserat både Cityterminalen och Centralstationen samt byggt attraktiva kontorsbyggnader i området. I april invigs Stockholm Continental på Vasagatan med Scandic Hotell och entréer till nya Citybanan.

Koncentration av husbyggandet till Stockholms län Stockholms län svarar för en allt större andel av hela rikets husbyggnadsinvesteringar. Från att en fjärdedel av Sveriges husbyggande koncentrerades till länet under 1990-talet, har andelen under de senaste åren ökat till 30 procent. Industrifaktas senaste prognoser för husbyggandet pekar på att koncentrationen kommer att fortgå framöver. Kring 2017 väntas Stockholms län svara för cirka 35 procent av allt husbyggande i landet. Stockholms län är dock inte det enda länet i landet som fått en större andel av kakan. Både Södermanlands län och Norrbottens län visar samma positiva trend. Andelarna är dock mer blygsamma och hamnar kring fyra till fem procent det senaste året.

Bristande tillgänglighet Många av Sveriges historiska byggnader brister i tillgänglighet. Två tredjedelar av byggnadsminnen öppna för allmänheten har inte gjort någon tillgänglighetsåtgärd de senaste åren. Det visar en kartläggning som Riksantikvarieämbetet gjort. Riksantikvarieämbetet har granskat tillgängligheten till byggnadsminnen som är öppna för allmänheten. Rapporten, ”Skyddat och otillgängligt? En utvärdering av funktionshinderspolitiken inom kulturmiljöområdet”, visar att det finns brister i tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Samtidigt är kunskapen ofta låg om vilka typer av förändringar som kan vara möjliga att göra i skyddade byggnader. – Det finns en allmän missuppfattning att alla tillgänglighetsåtgärder skulle vara otillåtna, vilket de inte är. Däremot kan det ofta vara komplicerat och kosta en hel del, säger Charlotte Hamilton, utvärderare på Riksantikvarieämbetet. Tillgång till kulturen och kulturarvet är en mänsklig rättighet och sedan förra årsskiftet finns även ett diskrimineringsförbud mot bristande tillgänglighet. Många byggnadsminnen används för publika ändamål som guidning, museiverksamhet, Bygg & teknik 3/16

café- och restaurangverksamhet, teater och konserter. Tillgänglighetsåtgärder kan handla om fysiska förändringar, som ramper och tröskelutjämningar. Men det kan också handla om andra åtgärder som hörslingor, ljudinformation och tydlig information på en hemsida. – Det är få byggnadsminnen som har en tillgänglighetsplan eller information om tillgängligheten på internet. När det kommer till informationsinsatser vid själva byggnadsminnet är ideella föreningar bäst i klassen. Det visar att det i många fall är engagemang snarare än pengar som är den viktigaste faktorn, säger Charlotte Hamilton. Statliga kulturmiljövårdsanslag kan användas för att bidra till tillgänglighetsåtgärder, vilket inte är särskilt känt. En av slutsatserna i rapporten är att länsstyrelserna bör lyfta fram och informera om den möjligheten.

Energieffektiviserar 211 hyresrätter i Växjö Nu inleds andra etappen av renoveringen av Arabyområdet i Växjö, där NCC tar sig an de resterande 211 lägenheterna. Hyresgästerna får fräscha och moderna bostäder, samtidigt som energianvändningen i husen halveras. Växjöbostäders order är enligt uppgift värd cirka 189 miljoner kronor. Kvarteret Alabastern har drygt 300 hyresrätter i Växjös största miljonprogramområde, Araby, som byggdes i slutet av 1960-talet. NCC har sedan 2015 renoverat 90 av lägenheterna och de sista hyresgästerna i den första etappen ﬂyttar in i april i år, i enlighet med tidplanen. Nu har företaget fått förtroendet att renovera de resterande lägenheterna, ett uppdrag som fanns med som option i den tidigare upphandlingen. Den andra etappen inleddes i förra veckan och projektet avslutas i början av 2019. Som en del av projektet ska även den yttre miljön förbättras med belysning och gångstråk för att öka trygghet och trivsel i området. – En så här omfattande renovering innehåller alltid en viss del överraskningar. Genom ett öppet och förtroendefullt samarbete har vi tillsammans kunnat hitta bra lösningar, säger Carina Herbertsson, projektchef på Växjöbostäder. Allt har fungerat bra och vi tar nu med oss erfarenheterna och fortsätter samarbetet i partnering även under den andra etappen. Energieffektivisering är ett av de viktiga målen med renoveringen och därmed en mycket viktig del i Växjöbostäders ständigt pågående arbete med att minska miljöpåverkan. Projektet ingår som en del i READY, ett EU-ﬁnansierat program där Växjö som enda svenska kommun deltar. EU-programmet syftar till att testa innovativa lösningar och renovera på ett sätt som minskar energiförbrukningen till minst hälften. – Det är intressant att vara med i en renovering som ligger så i framkant, säger Niclas Couchér, projektchef på NCC Building. Förutom de energieffektiviseringsåtgärder som vi

använder i hela området, kommer vi också att prova nya lösningar i ett testhus. Där införs till exempel solfångare för att generera el och värme, värmeåtervinning från avloppsvatten och IT-lösningar för att visualisera el- och vattenförbrukning för hyresgästerna. Energianvändningen beräknas efter renoveringen minska till 75 kilowattimmar per kvadratmeter i hela området, jämfört med dagens cirka 150 kWh per kvadratmeter och år. I testhuset är målet att nå så lågt som 36 kWh per kvadratmeter och år. Halveringen uppnås genom att man tilläggsisolerar takbjälklagen, sätter in energieffektiva fönster, byter ut dagens tunna väggar innanför balkongen mot mer välisolerade, samt ersätter ventilationen med energieffektiva värmeåtervinnande FTXaggregat. Under renoveringen ﬂyttar de boende till tillfälliga bostäder under cirka elva veckor. Det beror på att man byter ut samtliga kök och badrum, liksom alla elledningar, vatten- och avloppsrör i lägenheterna, som också får säkerhetsdörrar samt nya golv och ytskikt invändigt.

Byggmästarnas kostnadskalkylator 2016 är här Byggmästarnas kostnadskalkylator (BK), som ges ut av Svensk Byggtjänst, innehåller priser på material och arbetsutförande. Eftersom priserna varierar från år till år, både och nedåt, blir priserna missvisande om man gör ett generellt påslag. BK uppdateras därför årligen. BK Byggmästarnas ges ut i ett praktiskt kostnadskalkylator. format och får enligt uppgift plats i en rymlig ficka. BK innehåller indexreglering, materialprislistor och indextablåer, liksom praktiska fakta om byggnadsavtal, tidsuppskattning, måttenheter, formler och definition av plan- och byggtermer med mera. Den är ett praktiskt verktyg som hjälper dig att enkelt göra översiktliga kalkyler vid ny- och ombyggnadsprojekt. I BK finns även kalkyler som visar kostnadsberäkningar för bland annat större hyreshus, villor och ombyggnadsprojekt. Byggmästarnas kostnadskalkylator 2016 är strukturerad efter BSAB 96, det vill säga samma system som används i AMA Hus 14 och andra standardverk. Ordningsföljden följer byggbeskrivningen, vilket underlättar för användaren.

Välkommen också till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se 9

Breddar sortimentet med ny cirkelsåg

Hitachi lanserar ny cirkelsåg med kolborstfri motor. Företagets kolborstfria motorer med ny teknologi säkrar enligt uppgift stabila prestanda och minimalt effekttapp vid spänningsfall. Cirkelsågen, som har ett max kapdjup på hela 66 mm uppges passa för de ﬂesta tillämpningar. Den låga vikten på 2,8 kg tillsammans med den ergonomiskt centrerade tyngdpunkten ger en kompakt maskinkropp för enkel och suverän manövrering. I läget ”Silent mode” reduceras ljudnivån, vilket gör maskinen lämplig i ljudkänsliga miljöer. Skulle mer kraft behövas under applikationen, registrerar ACS-teknologin detta och ökar varvtalet i förhållande till belastningen (Power mode). Teknologin innebär även ökad säkerhet genom att motorn stannar vid plötsliga händelser, till exempel då en sågklinga fastnar i materialet, för att förhindra ”kick-back”. Maskinen har även mjukstart och motorbroms för säkrare användning och verktygslös justering av sågbord och gervinkel. Sågbordet är teﬂonbelagt för minimal friktion mot underlaget och ger snabbare glid och kap. Integrerat LED-ljus lyser upp bladet från båda sidor. Vidare är cirkelsågen utrustad med integrerad säkerhetsbrytare, påmonterat clips för justering av sladdriktning och spånblås. Det platta motorhuset ger stabilitet när sågen ligger på sidan och uppges göra bladbytet lätt.

mans enligt uppgift gör Bahco Ergo snickarhammare till det självklara valet, en hammare i världsklass för alla användare som värdesätter kontroll, komfort och precision. Den nya snickarhammaren, som ﬁnns i två viktklasser 16 och 20 oz för dagligt respektive tyngre byggnadsarbete, uppges vara resultatet av en lång utvecklingsprocess där målet varit att ta fram ännu en hammare av världsklass. För att klara det har kraven på design och funktion varit stenhårda. Utvecklarna har enligt uppgift arbetat kompromisslöst för att ta fram en hammare som gör arbetet lättare, bekvämare och mindre ansträngande för användaren. – Utgångspunkten har varit att anpassa hammaren till den mänskliga anatomin, inte att människan ska anpassa sig till verktyget, säger Stephan Widmark, vd Bahco. Resultatet uppges tala för sig självt. Företaget har tagit fram en hammare som briljerar med ett handtag som möjliggör olika greppositioner för spikning med både kraft och precision och en yta som ger bra friktion mellan hand och handtag. Hammaren har enligt uppgift också optimal balans mellan huvud och handtag och en smal proﬁl som bidrar till bättre sikt. Snickarhammare klarar även de nya kraven på höghöjdsarbete som innebär att verktygen ska vara säkrade för arbete över en viss höjd. Detta har lösts med ett elegant integrerat fäste för säkerhetslinan.

Designikonernas mönster tar plats på väggarna

Lättinstallerad väggbrunn

För bästa kontroll, komfort och precision

Optimerad balans, specialdesignad klo och ett långt handtag som möjliggör olika greppositioner. Det är bara några detaljer som tillsam-

nen. Dessutom är den lätt att installera, säger Jonas Elfborg, produktchef på Geberit. Väggbrunnen placeras, precis som namnet säger, på väggen intill duschgolvet varifrån vattnet leds ut. Lösningen gör det möjligt att lägga stora golvplattor i hela badrummet – även i duschområdet. Dessutom kan golvvärme enkelt installeras i hela duschutrymmet. Resultatet blir både snyggt och lättstädat. Brunnen uppges fungera för alla typer av badrum och badrumsväggar och ansluts till det befintliga avloppssystemet. Genom att flytta avloppet till väggen, får duschgolvet en obruten yta som är enkel att gjuta sitt fall på. Väggbrunnen innehar ett svenskt typgodkännande och kan monteras antingen direkt i vägg eller i en fixtur utanpå befintlig vägg. Brunnen finns i blank krom, borstat stål och alpinvit. Den kan även kaklas in för en diskret look.

Designbrunnar i olika modeller har blivit ett populärt inslag i moderna badrum. Nu lanserar badrumsföretaget Geberit i Malmö sin väggbrunn för den svenska marknaden. Väggbrunnar har enligt uppgift sedan en tid varit populära i Europa, men inte introducerats stort för den svenska marknaden förrän nu. – Svenskarna satsar mycket på att skapa vackra badrum. Detaljerna är viktiga och därför tror vi att den nya väggbrunnen blir ett populärt alternativ till den traditionella golvbrun-

I år skulle Stig Lindberg fyllt 100 år. Han är en av fem formgivare som Boråstapeter vill hylla med tapetkollektionen Scandinavian Designers II som lanseras i mitten av juni. Arne Jacobsen, Viola Gråsten samt Lisbet och Gocken Jobs är de övriga fyra skandinaviska designers vars mönster från sommaren 2016 kommer pryda väggar över hela världen. – Mönstren i Scandinavian Designers II är tidlöst klassiska, en del skapade redan så tidigt som på 1940-talet, och ett ﬁnt komplement till vår strama, enkla skandinaviska inredningsstil. Det klassiskt nyskapande har aldrig varit mer i tiden, berättar Sissa Sundling, designansvarig Boråstapeter. Skandinavien är känt för sina många framstående formgivare inom textil- och möbeldeBygg & teknik 3/16

produktnytt sign. I kollektionen Scandinavian Designers II ingår 14 mönster som alla är skapade under årtiondena 1940-, 50- och 60-talen men som är minst lika omtyckta idag. Den röda tråden i kollektionen är den gröna ﬂoran, blommor och blad som är genomgående i de ﬂesta mönster. – Att lyfta in naturen in i hemmet är en tydlig trend som vi ser inom många genrer. I Scandinavian Designers II ser vi det bland annat i Stig Lindbergs Berså som många druckit en kaffetår ur men som nu kommer som vacker tapet i fem olika färgställningar. Mönstret Rabarber av Gocken Jobs är ett annat frodigt mönster med våra mest älskade trädgårdsväxter så som daggkåpa, iris, viol, stormhatt och rabarber. Ett tredje växtmönster är Bladranker från Arne Jacobsen, där en liten oansenlig tunn växt lyfts upp till vacker konst med Arnes hand, berättar Sissa Sundling.

ytor utomhus. Ett superkoncentrat som används för rengöring av lätt eller hårt nedsmutsade ytor. Miljömärkt med Naturskyddsföreningens Bra miljöval. Exempel på användningsområden för träskyddssystemet är trall av till exempel tryckimpregnerat virke som blivit mörkt och tråkigt. Här får man enligt uppgift efter behandlingen en vacker ljus yta som dessutom blir vattenavvisande och betydligt lenare. Även staket, räcken, utemöbler etcetera kan behandlas.

Båda modellerna är även skyddsklassade mot damm och vattenstänk enligt IP65.

Batterimotorsåg med kraft – utan buller och avgaser

Ny grön laser ger fyra gånger bättre synbarhet

Miljövänligt träskydd som ger vacker silvergrå yta

Nu är det dags för sommarrustning av till exempel altaner och balkonger – helt enkelt av allt trä utomhus. Då är det extra skönt att det enligt uppgift ﬁnns ett giftfritt alternativ för behandling av träprodukter, som bevisligen fungerar. Traditionella träskyddsmedel använder gifter som till exempel tungmetaller, biocider och fungicider för att döda rötsvamparna och mikroorganismerna på träet. Sedan några år tillbaka marknadsför OrganoWood ett alternativt träskyddssystem som både är ofarligt för människor och djur. Nu kompletteras systemet med ett miljövänligt trärengöringsmedel, miljömärkt av Naturskyddsföreningen som Bra miljöval. Träskyddssystemet består nu av tre produkter: Flam- och rötskydd skapar en fysisk barriär i träet som hindrar svamparna från att angripa virket. Metoden ger samtidigt virket ﬂamskyddande egenskaper. Träet behåller sin naturliga färg efter behandlingen och får med tiden en vacker silvergrå nyans. Miljömärkt med Naturskyddsföreningens Bra miljöval. Smuts- och vattenskydd är en miljövänlig och en giftfri efterbehandling av träytor för att minimera underhållet av träprodukter. Det behandlade träet uppges få ett förbättrat skydd mot smuts och vatten. Trärengöring (årets nyhet) är ett giftfritt rengöringsmedel avsett för rengöring av träBygg & teknik 3/16

Gröna laserstrålar uppges vara framtiden när det gäller självnivellerande korslaser då det syns betydligt bättre och skarpare än röda strålar. DeWalt lanserar nu två av sina toppmodeller med grön laserstråle för absolut bästa synbarhet och precision. DCE088D1G (korslaser) och DCE089D1G (korslaser 360°) är enligt uppgift ett svar på byggbranschens ökade efterfrågan på korslasrar med grön diod eftersom det visat sig att gröna laserstrålar är betydligt lättare att se för det mänskliga ögat än röda. Skillnaden i synbarhet uppges vara hela fyra gånger så stor. Med grön laserstråle förbättras synbarheten avsevärt, vilket är en stor fördel på till exempel byggarbetsplatser med mycket ljusa förhållanden eller när avstånden är långa. Korslaser med grön stråle uppges också vara idealisk när man arbetar med moment som kräver exakt precision, som exempelvis när man sätter gips och undertak eller installerar ventilationssystem. Laserkvalitén är mycket hög och det skarpa och tydliga gröna korset gör att nivelleringen och inriktningen går snabbare och lättare. Räckvidden är hela 30 meter, upp till 60 meter om man använder en lasermottagare, och nivelleringsnoggrannheten är ± 3 mm per tio meter. En smart låsfunktion gör att korslasern också kan transporteras utan att kalibreringen tar skada och den robusta kåpan med tjockt glas är gjord för att klara ett fall på upp till två meter.

Med branschens första 56 V litiumionbatteri, ger det EGO Power+ motorsåg kraften helt likt en bensinmotor, men helt utan buller, krångel eller avgaser. Enligt uppgift en idealisk maskin för yrkesfolk, snickare och trädgårdsentusiaster. Inga ryck i snören, bara att trycka på knappen. Den är utrustad med ett 400 alternativt 450 mm långt Oregonsvärd. Motorsågen uppges göra upp till 100 snitt av 100 mm barrved per laddning med ett 2.0 Ah 56V EGO batteri (levereras separat). Den mycket effektiva borstlösa motorn ger enligt uppgift en mycket ﬁn snittyta och sågar med stor precision. Det gynnsamma vikt/balansförhållandet i motorsågen ska gör den lätt och enkel att hantera. Den nya motorsågen, som marknadsförs av Flex Scandinavia AB i Karlstad, uppges ta motorsågningen till en helt ny nivå av bekvämlighet och komfort med en kedjehastighet på hela 13,5 m/s. Som extra säkerhet stängs motorsågen av automatiskt när den inte används. Det ﬁnns ingen anledning att lämna motorn igång som på en bensindriven modell. Motorsågen har kastskydd, en verktygslös kedjespänning och svärdbyte samt ett kedjeskydd som standardutrustning. Det är enligt uppgift lätt att se indikatorn för kedjans oljenivå i tanken och det D-formade handtaget ska ge en enkel hantering med maximal driftskomfort och säkerhet. Den lugna driften ger motorsågen mycket låga vibrationer. Detta minskar belastningen på armar och ben, samt mindre muskelanspänning. Den väger enbart 5 kg med ett 2.0Ah batteri och priset är 3 350 kronor inklusive moms, utan batteri och laddare. Varje laddning med utebliven bensintankning ger en snabb återbetalning på investeringen samt en grönare miljö med mindre utsläpp. Den skapar en trevligare omgivning för både användare och omgivning. Snabb, enkel att använda och enligt uppgift med massor av kraft, även för de tuffaste jobben.

Aku20:

Behöver vi mäta ljudisolering ner till 20 Hz? I den svenska byggnormen har det alltsedan 1999 varit obligatoriskt att utvärdera luftoch stegljudsisolering i flerfamiljshus i ett så kallat utökat frekvensområde, från 50 Hz. Innan dess utvärderades inte ljudisoleringen under 100 Hz men införandet motiverades av att det var nödvändigt för att få en mer rättvis bild av ljudprestandan hos lätta byggnadskonstruktioner (till exempel trä eller stål), vilka vanligen har sämre ljudisolering vid låga frekvenser än motsvarande tunga konstruktioner (till exempel betong). Den förändringen i utvärderingsprocessen i bestämmandet av entalsvärdena, vilka idag motsvaras av DnT,w,50 (= D’nT,w+C50-3150) och LnT,w,50 (= L’nT,w+CI,50-2500) för luft- respektive stegljudsisolering, har branschens aktörer i nuläget således en hel del erfarenheter av. En sådan erfarenhet är att trots införandet av nämnda utökade frekvensområde så är det inte ovanligt med fall där de boende upplever

ljudisoleringen som sämre än ”vad de borde”. Typexemplet är att hyresgäster som bor i ett hus med ”tung” konstruktion tenderar att vara mer nöjda över ljudisoleringen jämfört med dem som bor i ett hus med ”lätt” konstruktion – även om bägge husen har samma uppmätta ljudisolering! AkuLite I det omfattande svenska forskningsprojektet AkuLite, 2009 till 2013 [1], var en av huvuduppgifterna att studera förhållandet mellan uppmätt och upplevd ljudisolering närmare. Detta gjordes genom att utföra en omfattande serie av ljud- och vibrationsmätningar i ett antal flerfamiljshus av olika konstruktioner, men företrädesvis lätta sådana. I samma hus genomfördes också enkätundersökningar där de boende fick besvara ett antal frågor angående hur störda de ansåg sig vara av en mängd olika ljud- och vibrationskällor. Från enkätstudien var det tydligt att de boende var klart mest störda över ett specifikt ljudfenomen, nämligen stegljud. Den exakta frågeställningen löd: Hur mycket har du störts i din bostad under de senaste tolv månaderna på grund av följande bullerkälla: Grannar; stegljud, det vill säga du hör när de går på golvet. En sammanställning över svaren visas i figur 1.

I nästa steg gjordes korrelationsstudier över vilka av de många uppmätta parametrarna som bäst matchade den subjektiva upplevelsen. Beträffande stegljud så nåddes en förklaringsgrad från linjär regression, R2, om 32 procent vid användet av L’n,w + CI,50-2500. Ett resultat som antyder att den mätparametern inte är en bra beskrivning av hur stegljud upplevs. Om däremot frekvensintervallet utökades ytterligare, ner till 20 Hz, och att frekvenserna under 50 Hz dessutom gavs ökad betydelse i form av en viktningsfaktor som ökar 2 dB för varje nedstigande tersband, så blev förklaringsgraden i stället 85 procent, figur 2. Det är en dramatisk skillnad och resultatet tyder på att L’n,w + CI,20-2500,AkuLite, som parametern benämndes, är en klart bättre – och mer teknikneutral – utvärderingsparameter än den i byggnormen då använda L’n,w + CI,50-2500. Motsvarande undersökning av förhållandet med upplevd luftljudsisolering gav i AkuLite ingen indikation på att frekvenser under 50 Hz har någon avgörande betydelse. Förklaringsgraden av upplevd luftljudsisolering ställd mot R’w + C50-3150 befanns vara 73 procent (efter justering av två så kallade uteliggare) vilket indikerar ett tydligt statistiskt samband. Fler detaljer finns publicerat i [2]. En viss försiktighet är dock på sin plats vad gäller tolkningen av utfallen ovan, framförallt för att studien baseras på tio stycken objekt, vilket får anses vara för få

Ljud från fotsteg

Artikelförfattare är Fredrik Ljunggren1), Christian Simmons1,2), Anders Ågren1) samt Rikard Öqvist1,3). 1) Luleå tekniska universitet, 2) Simmons akustik & utveckling, 3) Tyréns. 12

Figur 1: Medelvärden av subjektiv störning. Stegljud är den enskilt klart största källan till störning bland de testade bostadsobjekten.

Bygg & teknik 3/16

Figur 2: Linjär regression av upplevd störning av stegljud som funktion av a) L’n,w + CI,50-2500, R2 = 32 procent och b) L’n,w + CI,20-2500,AkuLite, R2 = 85 procent. för att kunna dra säkra slutsatser. Inte desto mindre så har de nya rönen väckt intresse båda nationellt och internationellt och resultatet har också kommit att implementeras i Svensk standard [3] där det från och med 2015 års utgåva rekommenderas att stegljud utvärderas från 20 Hz för ljudklass A och B. Svensk standard har däremot inte fullt ut tagit till sig forskningsprojektets parameter L’n,w + CI,20-2500,AkuLite (volymbegränsad till 31 m³), utan använder i stället LnT,w,20 (= L’nT,w + CI,20-2500). Den avgörande skillnaden är att anpassningstermen från AkuLite innebär att ljudnivåerna i tersband, Ln, för frekvenser understigande 50 Hz, korrigeras mot rummets efterklangstid på samma sätt som för övriga ingående tersband. I Svensk standard däremot, så görs

ingen sådan korrigering under 50 Hz. Anledningen är troligen att det anses som svårt och otillförlitligt att mäta efterklangstider vid så låga frekvenser och/eller att det medför att kompletterande utrustning i form av en separat bashögtalare, subwoofer, behövs vid mättillfället. Å andra sidan kan en justering med avseende på efterklangstiden få en direkt avgörande påverkan av ljudisoleringens värde. En annan reflektion kring Svensk standards rekommendation är att några justerade gränsvärden för ljudklass A och B som inkluderar utvärdering från 20 Hz inte ges utan samma gränsvärden gäller för både LnT,w,50 och LnT,w,20. Men eftersom LnT,w,20 per definition inte är någonting annat än en summering av stegljudsnivån över 22 stycken frekvensband, fyra

Figur 3: Fältmätning av vibrationsutbredning på golv (övre vänster), vibrationer vid excitering med så kallad japanboll (övre höger), vibrationer över flank (nedre vänster) samt statisk nedböjning (nedre högre). Bygg & teknik 3/16

fler än vid utvärdering från 50 Hz, så antar LnT,w,20 alltid ett högre värde än LnT,w,50, åtminstone innan avrundning, eftersom den totala ljudenergin där alltid är högre. Därför finns det anledning till att se över de numeriska gränsvärdena för ljudklasserna då LnT,w,20 används. Det är emellertid en fråga som vi inom ramen för denna artikel inte tar vidare ställning till.

Aku20 Arvet från AkuLite är alltså att vi fått en riktigt spännande indikation, att stegljudsisoleringen i lätta byggnadskonstruktioner visar på mycket bättre korrelation mot hur boende upplever densamma om frekvensspektrumet utvidgas nedåt till 20 Hz. Men i första hand är det just en indikation, mer forskning som baseras på ett större urval av objekt är nödvändigt för att kunna konstatera ett slutgiltigt faktum. Som ett led i det kommande arbetet har Luleå tekniska universitet initierat ett fortsatt forskningsprojekt, finansierat av Formas: Nya förbättrade byggnadsteknikneutrala kriterier för ljudisolering. Av inblandade parter är det även känt som Aku20, en akronym som anspelar på att ljudisolering under 2020-talet kan komma att innefatta krav om mätning och utvärdering från 20 Hz. Projektet löper 2014 till 2016, eventuellt med visst överlapp till 2017, och har som huvudmål att kunna stärka, alternativt förkasta den nämnda ”20 Hz-hypotesen”. Arbetet kan delas upp i tre olika underkategorier där den första ska ses som ett huvudspår och de två övriga som viktiga komplement: 1) Fältmätningar och enkäter, 2) Lyssningstest och 3) Mätning av efterklangstid vid låga frekvenser. Härnäst följer en genomgång av de tre delområdena. Fältmätningar och enkäter. Att utföra fältmätningar och enkäter får ses som projektets ryggrad. Inom projektet kommer cirka 13 objekt av flerfamiljshus att inkluderas. Byggnaderna avser företrädesvis ny13

produktion och är av varierande konstruktion, såväl lätta trä-, massiva trä- och betongkonstruktioner ingår. De har också en god geografisk spridning. Kort tid innan inflyttning utförs en serie mätningar i ett antal lägenheter. Såväl ljud- som olika svikt- och vibrationsegenskaper mäts upp, där samtliga ljudmätningar inkluderar frekvenser från 20 Hz. Det som mäts är luftoch stegljudsisolering, stegljudsnivåer med så kallad japanboll som källa, vibrationer längs flanker med sensorer utmed golv, tak och väggar, utbredning av golvvibrationer samt statisk nedböjning av en punktlast om 1 kN, figur 3 på föregående sida. Syftet är primärt att få fram ett antal fysikaliska parametrar som kan jämföras med de subjektiva upplevelserna av ljud och vibrationer. Den stora datamängden bidrar även till en ökad förståelse om hur olika byggnadssystem uppträder vibroakustiskt, inte minst i lågfrekvensområdet. Den totala mängden insamlade mätningar från AkuLite och

Aku20 utgör ur den aspekten en unik databas med möjlighet att på detaljnivå studera skillnader mellan olika byggnadssystem. När minst sex månader har förflutit från inflyttning får de boende en enkät att besvara. Enkäten är med undantag av några mindre uppdateringar densamma som användes inom AkuLite och är framtagen inom det europeiska nätverket COST [4], figur 4. Den innehåller 17 frågor med en klar tyngdpunkt i frågor av karaktären hur pass störd man anser sig vara till följd av till exempel ljud från vardagliga aktiviteter genom väggar alternativt tak/golv, musik med bas och trummor, stegljud, slag eller skrapljud, skallrande möbler, ljud från trapphus, installationer och trafik. Några av frågorna adresserar hur viktig man anser att ljudisolering är samt hur pass känslig mot buller man anser sig vara. Även en fråga om hur nöjd man är med sitt boende i helhet, buller exkluderat, ingår. Svaren an-

Figur 4: Enkät för att ange störningsgrad från ett antal olika ljudkällor samt några kompletterande frågor. 14

ges på en skala från noll till tio där ”0” betyder inte alls- och ”10” betyder oerhört störd/viktig/känslig/nöjd. Den avgörande fasen består i att, helt förutsättningslöst, undersöka hur de olika mätvariablerna korrelerar mot svaren på de olika frågorna från enkäterna, på liknande sätt som gjordes i AkuLite. Resultaten från de bägge forskningsprojekten kommer att samanalyseras och rymmer då cirka 23 objekt totalt, vilket kraftigt ökar den statistiska styrkan jämfört med tidigare. I korrelationsstudien söker vi också svar på frågan – givet att det kan fastställas att frekvenser under 50 Hz är av betydelse för upplevelsen – om vi behöver utvärdera ända ner till 20 Hz bandet eller om vi kan få likvärdig korrelation genom en begränsning ner till 40, 31,5 eller 25 Hz. Att kunna höja den lägsta frekvensen som mäts är troligen positivt ur mättekniskt perspektiv. Vidare söker vi också svar på frågan om vi får samma korrelationsresultat om vi inte kompenserar för efterklangstiden för frekvenser under 50 Hz. Lyssningstest. Lyssningstestet används som ett komplement till fältmätningar/enkäter och möjliggör att förstärka hypotesen om de lägsta frekvensernas betydelse för stegljudsisoleringen. Studien görs helt självständigt från mätning-enkäterna men om utfallet från lyssningstestet skulle bli detsamma så ger det en styrka i och med att samma resultat då indikeras från två olika, och oberoende, studier. Metoden för lyssningstestet är att med hjälp av ett konsthuvud göra inspelningar av gångtrafik i två olika nyproducerade bostäder, den ena med lätt byggnadsstomme i trä och den andra med stomme i betong. Inspelningarna utförs i omöblerade vardagsrum, vilket ger en lång efterklangstid. För att efterlikna rumsklangen av en möblerad bostad placeras fyra tjocka madrasser och en ullmatta i rummet vid inspelningstillfället. Efterklangstiden sänks då till cirka 0,5 sekunder, vilket motsvarar ett normalt vardagsrum. Den gående är en och samma person i samtliga fall, och gångstilen kontrolleras med på golvet markerade stegisättningar över diagonalen och en elektronisk metronom för att säkerställa så jämförbar excitering som möjligt mellan de olika fallen. Inspelningsförfarandet är krävande då det är ett måste att bakgrundsnivån är extremt låg för att förhindra att kommande utvärderingar påverkas. Det är istället bättre, om så krävs, att i efterhand addera ett artificiellt bakgrundsbrus till samtliga ljud för att säkerställa en enhetlig och naturlig nivå. Såväl värme- som ventilationssystemen är avstängda under inspelningarna vilka måste förläggas till sena kvällar/nätter för optimala förhållanden med hänsyn till trafik och annat utifrån kommande buller. Inspelningarna återges via hörlurar och en subwoofer. En sådan uppställning, Bygg & teknik 3/16

UNIDRAIN - SHOWERLINE SNABBARE BADRUMSBYGGNATION MED KVALITÉTSSÄKRAT GOLVFALL

BESTÄLL VÅR SHOWERLINE BROSCHYR PÅ info@jafo.eu ELLER VIA QR KODEN

Unidrain - ShowerLine är en vidareutveckling av Unidrains linjeavloppsarmaturer vilket ger stora byggtekniska fördelar samt ett kvalitétssäkrat golvfall. Hela arbetsprocessen med att bygga golvfall och att utföra golvavjämning i ett badrum / våtrum kan utföras snabbare än med konventionella metoder. Det kvalitétssäkrade golvfallet får man på köpet. Golvytan utanför duschzonen kan utföras helt plan enl gällande branschregler. Dock får aldrig bakfall förekomma. Unidrain ShowerLine kan placeras i vänster- eller högerhörn samt även mitt på en vägg om man vill ha en så kallad walkin dusch. Golvfallet utförs med valfritt golvspackel

Inbyggt golvfall som uppfyller gällande branschregler = kvalitetsäkring

Golvfall och golvavjämning före tätskiktsläggning

= Plan yta

= Lokalt fall mot golvavloppet

Finns i 3 olika grundmodeller, höger, vänster och walk-in.

www.unidrain.se | www.jafo.eu | 046 33 39 00

som i vårt fall är förlagd till en stäms efterklangstiderna under 50 lyssningsstudio, figur 5, kräver Hz i oktavband medan tersband god intrimning. Det är av yttersta gäller för övrigt. I två normalstora vikt att frekvensgången i lysssovrum, cirka 12 m², kommer ningspositionen blir jämn över efterklangstiden att mätas enligt en hela frekvensregistret och att inmätgrid med totalt cirka 120 posiverkan av eventuella rumsmoder tioner per rum, figur 6. Ett av rumminimeras. Delningsfrekvensen men finns i ett hus med betongmellan lurar/subwoofer är 50 Hz, stomme medan det andra rummet den lägsta frekvens för vilka de akär i ett hus med trästomme. Mättuella lurarna ger en tillfredsstälningarna kommer att indikera lande återgivning. eventuella systematiska skillnader De medverkande testpersonerna i spridningen av efterklangstiden får ange hur pass störda de anser mellan låga och höga frekvenser. sig vara över olika uppspelade Det empiriska materialet kommer Figur 5: Studio för lyssningstestet med konsthuvudet ljudspår alternativt vilket av två också ge indikationer på om, och i placerat i lyssningsposition. jämförande ljud som anses vara så fall i vilken utsträckning, det är mest störande, allt i beaktande av att man stone inte är meningsfull. Å andra sidan nödvändigt att utöka antalet mätpositiohade varit i sin hemmiljö. Upplevelsen av finns det naturligtvis en ljudenergi i rum- ner, eller på något annat sätt förändra störning påverkas dock av sammanhanget met även vid dessa frekvenser, en energi mätförfarandet, för frekvenser under 50 och hur ofta ljudet förekommer. En stör- som har ett avklingande förlopp efter att Hz. Det senare under förutsättning att den ning definieras vanligen som något mer aktuell ljudkälla stängts av. Därmed kan ingående hypotesen – att låga frekvensers än tillfälligt förekommande och det är vi också mäta upp en efterklangstid enligt efterklangstid uppvisar större variation fullt möjligt att svaga ljud kan upplevas etablerade metoder. mellan olika positioner i rummet än vad En intressant fråga i sammanhanget är som är fallet för höga frekvenser – visar lika störande som starka, allt beroende på sammanhanget och hur ofta de uppkom- emellertid hur variationen och spridning- sig stämma. mer. I ett lyssningstest är det svårt att till en i efterklangstid mellan olika punkter i fullo hantera denna problematik och det ett rum varierar med avseende på fre- Avslutningsvis finns en risk att testet istället utvärderar kvens. Detta är av stor betydelse i fråge- Forskningsprojektet Aku20 tar ett kraftskillnader mellan olika ljud enbart baserat ställningen om efterklangstiden ska beak- tag i att utreda frågan om det är motiverat tas eller ej vid bestämning av stegljudsni- och rimligt att i en framtid inkludera på ljudstyrkan. Uppspelningsljuden består av olika ty- våer för låga frekvenser, 20 till 40 Hz. ljudisoleringsmätningar ner till 20 Hz i per av filtrerade varianter av de originalin- Om osäkerheten är ohanterligt stor så kan svenska byggnormer/standarder. Inför spelade ljuden. Högpassfiltrering används det av det skälet vara rimligt att inte ta projektet fanns ett antal frågetecken, för tersbanden 20, 25, 31,5, 40, 50 samt hänsyn till efterklangstiden, vilket alltså nämnda inledningsvis, som behöver be100 Hz. Att studera upplevda skillnader är fallet i nuvarande rekommendation i svaras för att ett sådant beslut ska vara inom just de här frekvensområdena moti- Svensk standard. Men om spridningen för väl underbyggt. Resultaten från Aku20 veras av att en betydande del av ljudener- de lägsta frekvenserna inte är alltför stor förväntas, i allt väsentligt, finnas tillgin från gångtrafik finns mellan 20 och jämfört med de högre, skulle det vara lika gängliga om cirka ett år, i början av 50 Hz. Ett liknande lyssningstest gjordes rimligt att faktiskt mäta och använda 2017. Fram till dess att vi vet mer om hur även inom ramen för AkuLite, men det efterklangstiden vid utvärdering av ljud- stegljudsisolering påverkas av att inklufinns tydliga skillnader i metodiken. Där isolering, även under 50 Hz. Eventuellt dera eller exkludera frekvenser under 50 användes accelerometrar för att spela in skulle då fler mätpositioner behöva me- Hz, finner vi det rimligt att det – som vibrationssignaler i taket vilka omvand- delvärdesbildas än vad som vi är vana vid idag via Svensk standard – finns en frilades till utstrålat ljud, samt att reproduk- idag för att bibehålla en liknande säkerhet villig möjlighet till att beakta de lägsta i mätresultatet. tionen skedde via högtalare. ■ frekvenserna vid utvärdering. Inom Aku20-projektet kommer det att Mätning av efterklangstid vid låga frekvenser. Det finns en utbredd skepsis utföras en studie som inbegriper en karttill att mäta efterklangstid vid låga fre- läggning över hur efterklangstiden varie- Referenser kvenser. En orsak är att modtätheten av- rar med avseende på position och fre[1]. K. Jarnerö, M. Höök & K. Hagtar med sjunkande frekvens varför ett kvens i ett rum. Av mättekniska skäl be- berg. AkuLite – Sammanställning av rediffust ljudfält inte längre kan ansultat för industrin, AkuLite Rapses råda. I detta fåmodsområde, port 12, SP Rapport 2013:26, 2013, som kan inträffa mellan 50 och 100 ISBN 978-91-87461-11-8. Hz för ett typiskt bostadsrum, är [2]. F. Ljunggren, C. Simmons den modala överlappningen alltså & K. Hagberg. Correlation betbegränsad. Med detta faktum följer ween sound insulation and occuatt efterklangstiden varierar från pants’ perception – Proposal of alpunkt till punkt i rummet och osäternative single number rating of kerheten för en given mätmetod impact sound, Applied Acoustics stiger. För ännu lägre frekvenser, 85 (2014). lägre än för motsvarande lägsta [3]. Byggakustik – Ljudklassning rumsresonans, finns inga moder av utrymmen i byggnader – Bostäöverhuvudtaget, utan rummet kan der, Svensk standard SS 25267, anses fungera som en tryckkam2015. mare. En vanlig föreställning är då [4]. Integrating and harmonizing att någon efterklangstid enligt sound insulation aspects in sustainaFigur 6: Förberedelser för att bestämma gängse definition, det vill säga avble urban housing constructions, efterklangstid i ett flertal positioner samtidigt med klingning av energin från ett diffust COST TU0901,www.costtu0901 .eu, hjälp av ett multikanals mätsystem. ljudfält, inte existerar eller åtmin2015-02-10. 16

Bygg & teknik 3/16

FEM-beräkningar av ljudisolering i byggnader med trästomme Denna studie berör konstruktioner av korslaminerat trä, och är genomförd i ett bostadshus i Fristad, Sverige, som använts som studiefall och det länkar till det europeiska forskningsprojektet Silent Timber Build. Målet i detta delprojekt var att undersöka transmission av stegljud mellan vertikalt anslutande lägenheter i byggnader av trä och se om det går att modellera detta i en verklig byggnad. För detta har vi gjort en vibrationsstudie av några byggnadskomponenter, ett flerlagersgolv som separerar två sovrum. De använda metoderna i studien inkluderar numeriska beräkningar, modellering med Finita Elementmetoden (FEM), tekniska akustiska mätningar, utvärdering av de individuella resultaten och jämförelse mellan simulerad och uppmätt data. Arbetet gjordes i samarbete med Chalmers såsom ett masterprojekt. Efterfrågan på trähus har ökat under de två senaste decennierna på grund av deras fördelar jämfört med konventionella tunga konstruktioner, kombinerat med moderna regleringar. De grundläggande egenskaper som gör lättviktsstrukturer i trä populära är: Lägre priser på konstruktionsmaterial, lättare strukturer, hållbar design, energieffektivitet, lägre koldioxidutsläpp, fungerande lösningar i brandsituationer, och integration med samtida arkitektur- och byggtrender. Ytterligare fördelar specifika för korslaminerat trä som material är: stora möjligheter till prefabricering samt effektivt byggande med snabb montering av element. Forskningsstudier rörande akustisk komfort i lättviktshus har visat på särskilda utmaningar avseende bullerspridning i lågfrekvensområdet. Stegljud som beror av gångtrafik, hoppande barn eller användande av maskiner (exempelvis dammsugare) kan leda till att vibrationer uppstår, som lätt överförs och genererar buller i angränsande rum. Denna sorts störningar utgör orsak för klagomål från boende, och indikerar på dåliga akustiska egenskaper Artikelförfattare är Delphine Bard och Nikolas Vardaxis, Lunds universitet. Bygg & teknik 3/16

Figur 1: FEM-modell samt bild från fältmätningarna i det verkliga objektet. för konstruktionen som helhet. Därför är ett lågfrekvensspektrum (10 till 200 Hz) av huvudsakligt intresse för denna studie, då det är i detta frekvensområde träkonstruktioner har störst utmaningar.

Simulering Användandet av simuleringsverktyg kan vara ett effektivt ingenjörsverktyg. En numerisk modell av teststrukturen, en flerlagerplatta, har tagits fram baserat på Finita Elementmetoden (FEM) i en kommersiell programvara. Vissa modelleringsval, förenklingar och approximationer gjordes för att närma sig den verkliga strukturen. Utfallet av simuleringarna är förskjutningar och mobilitetsnivåer i decibel, vid

vissa överföringspunkter på golvet, samt på golvet och väggarna under detta. Materialen i plattan, och därmed i FE-modellen, är: Ett övergolv av betong, ett andra lager av spånskiva, mineralull, elastomer (Sylomer) ovanpå träbalkar, ett lager ballast, en i huvudsak solid korslaminerad träskiva (inklusive balkar) för att ansluta till golvbalkarna och de anslutande korslaminerade träväggarna samt ett nedpendlat undertak bestående av gipsskivor med mellanliggande mineralull. Av huvudsakligt intresse är modelldesign, analys och optimering av den beräknade datan med avseende på precision och komplexitet. Därför diskuteras modelleringsprocessen utförligt. Resultaten

Figur 2: Jämförelse mellan uppmätta stegljudsnivåer och beräknade stegljudsnivåer i rummet under den provade strukturen mellan 50 och 200 Hz. 17

jämförs också med mätdata från in situmätningar av vibrationer vid exakt samma vibrationspunkter, utförda för att utvärdera strukturens verkliga dynamiska beteende, och därmed kunna validera de specifika simulerade resultaten. Mätuppställningen för de akustiska mätningarna består av fem accelerometrar, en slaghammare med krafttransducer och en datainsamlingsuppställning med ett signalinterface och en laptop med kommersiell programvara. En ytterligare numerisk uppskattning av stegljudsnivåerna genomförs, utgående från de dynamiska punktförskjutningarna i FE-modellen. Dessa nivåer beräknas i enlighet med ISO 140-7:1999. Ytterligare en jämförelse genomförs med en ISO-standardiserad fältmätning utförd av WSP i samma testrum, se figur. Anledningen till detta är att utforska huruvida om beräkningsmetoden kan förutspå ett numeriskt svar som motsvarar industriella standarder.

Resultat/diskussion Det långsiktiga målet är att sätta upp en mall av giltiga beräkningar, som kan användas som prognosverktyg i framtiden, av industri och forskarvärld. I detta inledande arbete upptäcktes flera svårigheter och avvikelser från verkligheten i de simulerade resultaten. De uppmätta utfallen av modellen fluktuerar signifikant i vissa fall jämfört med uppmätta resultat, speci-

fikt rörande amplitudnivåer och frekvenspositionering. Samma fenomen uppträder i båda de prövade fallen av nivåjämförelse i decibel: mobilitetsnivåer (smalband, 10 till 200 Hz, och tredjedelsoktavband) och slagljudsnivåerna (tredjedelsoktavband). Följaktligen kan studiens resultat i första hand peka på de utmaningar som finns och detta används i den fortsatta utvecklingen av modeller i forskningsprojektet. Även osäkerheterna analyseras i detta arbete. Strukturella förenklingar gjordes för att geometriskt förenkla FE-modeller, och minska beräkningstiden. Ytterligare approximationer rörande linearitet och randvillkor finns oundvikligen i den numeriska processen. Det är i princip omöjligt att simulera den verkliga strukturens fysikaliska beteenden utan att också göra vissa förenklingar. Generellt visar mobilitetsplottarna i tredjedelsoktavband signifikant bättre överensstämmelse mellan uppmätta och modellerade resultat (på grund av utjämning inom frekvensbanden) än smalbandsjämförelsen. Beräkningen av stegljudsnivåer uppvisade tillfredsställande resultat i detta fall, med tanke på de större avvikelserna i mobilitetsgraferna. Man måste dock ha i åtanke att denna process alltjämt är en numerisk approximation med stora osäkerheter.

Granab Golvregelsystem För en miljövänlig och tystare inomhusmiljö med behagliga golv i bostäder, hotell, kontor och offentliga lokaler.

Nästa nummer av

Ett temanummer om:

Takbyggnadsteknik utgivning vecka 20 För annonsering: 08-408 861 00 Marcus Dahlin: marcus@byggteknikforlaget.se Roland Dahlin: roland@byggteknikforlaget.se I denna fallstudie sattes en FE-modell av en korslaminerad trästruktur i flera lager med komplexa fogar upp, beräknades och utvärderades. Utfallet är användbart för en så experimentell studie, men de presenterade beräkningarna är ännu inte redo att användas som ett professionellt verktyg. Inom projektet kommer dock modellerna att fortsätta utredas och utvecklas av de individuella delarna i processen. ■

L J UDGOLV

Montering, generellt. Stepisol läggs direkt på bjälklaget eller betonggolvet. Det är viktigt att skivor inte fästs i bjälklaget med spikar eller liknande.

Granabsystemet är uppbyggt av formstabila golvreglar av förzinkat stål med dämpelement för en effektiv stegljudsdämpning och luftljudsisolering för alternativa ljudklasser. Granabsystemet är certiﬁerat och typgodkänt. Steglös bygghöjd 30 - 420 mm. Specialhöjd upp till 600 mm. Granabsystemet kombineras med Granab undergolvsventilation eller golvvärmesystem. Består genomgående av oorganiskt material och påverkas ej av fukt eller temperaturväxlingar.

För mer information se www.granab.se Bygg- och Miljöteknik Granab AB Tel: 0322-66 76 50 vx Telefax: 0322-66 76 55 E-mail: epost@granab.se Postadress: Box 172 S-447 24 Vårgårda Besöks-/godsadress: Verkstadsgatan 4 447 37 Vårgårda

Ombyggnad av vindar. Stepisolen läggs direkt på underlaget, därefter gjuter man direkt på materialet, för att uppnå bästa resultat. Stepisolgolv i kombination med golvbeläggning av plast eller linoleum, uppfyller konstruktionen luftoch stegljudsklass B i SS 02 52 67 på träbjälklag och klass A på betongbjälklag. Sportgolv. Stepisolskiva (50 mm) och 2 st 16 mm spånskivor, samt golvbeläggning av plast eller trä. Gymgolv. Stepisol Silence 300 Grå 60 mm kan kombineras med 25 mm gummimatta för bästa resultat, fungerar utmärkt för att dämpa ljudet av tunga hantlar och stänger, som tappas i golvet. Byggvarudeklarationer. Produkterna är byggvarudeklarerade.

Stepisol

En del av Team ET

Åkervägen 15, 177 41 Järfälla • Tel 08-580 940 00 sales@stepisol.se • www.stepisol.se

Bygg & teknik 3/16

Sisabs konceptförskola – en fungerande akustiklösning med nöjd personal För närvarande byggs det förskolor i en takt som aldrig förr. Behovet av nya förskolor är gigantiskt i synnerhet i storstadsregionerna. I Stockholm har Skolfastigheter i Stockholm AB (Sisab) ansvar för mer än 1 000 skolor och förskolor och man bygger så mycket som man kan hinna med. Fram till nu har förskolemiljöerna sett väldigt likartade ut genom åren. Det är allmänt känt att förskolemiljöer ofta är mycket ljudliga och påfrestande för både personal och barn. Som en tillfällig besökare blir man närmast chockerad över den extrema ljudnivån som personalen tvingas vistas i dagligen. Detta syns också i statistiken som ovanligt mycket sjukskrivningar. Sjukskrivningar beror inte enbart på förkylningar och liknande som smitta från barnen. Personalen uppvisar ofta utmattningssymtom och problem med hörsel som tinnitus och liknande. Olika försök att förbättra miljön har genomförts på olika håll. Idéerna har varit rikliga som stoltassar, absorbenter under bord och stolar, mjuk beläggning på bordskivor, tallrikar och glas i plast, dämpande lekmattor, stoppade möbler, avgränsande hyllor med mera. Viss grad av förbättring har kunnat märkas men fortfarande ligger resultaten långt ifrån det önskvärda.

BBR-krav Det enda krav som finns i Boverkets byggregler (BBR) är ur bullersynpunkt att efterklangstiden i medel ska vara högst 0,5 sekunder. Utöver detta finns det också krav på trafikbuller och installationsbuller. Avseende installationsbuller är det nästan uteslutande fläktbuller som är aktuellt. Det finns också omfattande krav på ljudisolering mellan lokalerna. Efter många år i yrket och ett otal genomförda mätningar i olika förskolemiljöer så kan man konstatera att de uppsatta kraven mer eller mindre helt saknar relevans. Kraven verkar uppställda utan någon som helst erfarenhet från förskolemiljöer. Kraven är dessutom gemensamma med kraven för den gamla katederundervisningen i skolmiljöer trots att behoven är väsentligt olika. I förskolemiljö är det extremt sällsynt att någon klagar på fläktbuller eller trafikbuller. När mätningar av detta genomförts ställer sig personalen helt oförstående och menar att detta har man aldrig störts av. Det är barnens skrik som är störande och man menar att vi borde mäta på detta i stället.

Hörselskaderisk De mätningar som genomförts på ljudmiljön från verksamheten har enbart haft som mål att dokumentera hörselskaderisk och då är kravet normalt 85 dBALeq. Kravet är dessutom skrivet på det sättet att det gäller 85 dBA i medel under åtta timmars arbetsdag. Mätningar visar att detta i praktiken aldrig överskrids. Kravet

Artikelförfattare är Yvet Martin och Lennart Nilsson, LN Akustikmiljö, Huddinge. kommer ursprungligen från verkstadsindustrin och har väldigt lite gemensamt med förskolepersonalens miljö. Det är en stor skillnad på att ta ansvar över 20 stycken barn i en kraftig bullrande miljö med den stressfaktor som det innebär att ta ansvar över att inga barn får fara illa, mot att stå vid en bullrande maskin. De mätningar som genomförs avseende traditionell hörselskaderisk är därmed att betrakta som tämligen meningslösa. De synpunkter som personalen alla tider framfört är att man vill få barnen lugnare och därmed en tystare arbetsmiljö. För att lyckats med detta måste man ha en stor förståelse för vad som styr ljudnivån på verksamheten och göra åtgärder utifrån detta perspektiv. Både för fläktbuller och trafikbuller skulle man kunna tillåta en någon högre nivå, vilket också i praktiken är fallet i merparten av det befintliga lokalbeståndet. För att sänka ljudnivån på verksamheten krävs helt andra åtgärder än att sträva efter en specifik efterklangstid. Efterklangstiden har mycket dålig koppling till alstrade ljudnivåer. Lösningar och tankar om detta beskrivs något senare i artikeln. Utöver detta finns det andra behov inom

Dålig rumsakustik gör att ljudnivå i rummet blir hög och då krävs det hög ljudisolering för att inte störa andra rum.

Bygg & teknik 3/16

Bra rumsakustik gör att ljudnivå i rummet blir låg och då krävs det mindre ljudisolering för att inte störa andra rum. verksamheten som är åsidosatta på grund av felaktigt ställda krav på ljudisolering.

Ljudisoleringskrav På grund av ljudisoleringskrav tvingas man ofta att använda dörrar med tröskel. Personalen vill inte ha trösklar på grund av tillgänglighetskrav och möjligheten att köra matvagnar och städvagnar. I nybyggda förskolor tar personalen normalt bort dessa trösklar mer eller mindre omedelbart och därmed faller ljudegenskaperna till en nivå som en normal standarddörr. En standarddörr kostar en bråkdel av en ljudklassad dörr och dessa pengar är därmed bortkastade. Dessutom är de ljudklassade dörrar som normalt kommer i fråga så tunga och svåröppnade att de inte kan hanteras av barn. Ljudisoleringen i de väggar och dörrar som uppfyller kraven är dessutom så hög att personalen inte kan höra om något barn farit illa eller skadat sig med stängd dörr. Dörrar lämnas därför oftast öppna och hela konstruktionen är därmed meningslös. Verksamheten önskar helt enkelt lägre ljudisolering inom avdelningen men bibehållen ljudisolering mellan avdelningarna. Resultatet blir avsevärt lägre kostnader och bättre funktion. De lägre kostnaderna för ljudisolering avspeglar sig också på enklare ventilationslösningar. I många fall klarar man sig med enkla överluftdon och kanalgenomföringar utan ljuddämpare. Dessa insparade pengar kan då i stället användas för att åstadkomma ett avsevärt bättre ljudklimat, precis som personalen önskar sig. Frångår man den traditionella tanken på efterklangstid och i stället koncentrerar sig på ljudnivån från reflexer från omgivande ytor så sker en dramatisk förändring av hur personal och barn beter sig ur ljudsynpunkt.

Tysta i bibliotek Alla människor blir tysta i ett bibliotek oavsett om man har erfarenhet av att vistas i ett bibliotek eller inte. Man kan då lätt få den felaktiga uppfattningen att man blir tyst på grund av att man vet att man 20

ska vara tyst. Detta är felaktigt eftersom även personer som inte har ett inlärt beteende i detta blir tysta. Det beror i stället på att biblioteket med alla sina bokhyllor har så väl hög absorption som diffusion. Tyvärr så anges absorbenter med ett kvalitetsmått som absorptionsfaktor. Ingen människa kan höra absorption utan man hör nivån på reflexerna. Det innebär att två absorbenter som mäter 0,9 och 0,95 båda uppfyller klass A och man kan tro att det inte föreligger någon nämnvärd skillnad, men i själva verket är 0,95 dubbel så bra som 0,9-absorbenten eftersom 0,9 reflekterar tio procent och 0,95 reflekterar bara fem procent. Detta är en mycket påtaglig skillnad som påverkar hur vi styr vårt röstläge. Dessutom mäts så gott som alla absorbenter med en mätmetod som enbart prioriterar efterklangstid. Man mäter förändring av efterklangstiden i mätlab och detta styrs i sin tur enbart av diffusfältet i rummet. De reflexer som vi i huvudsak lyssnar till har i ett vektoriellt in och utfall. Skulle man mäta den vektoriella reflexen skulle man få en helt annan reflektionsfaktor. Man kan i många fall nå uppställda krav på efterklangstid med vissa typer av absorbenter som ligger lågt som 0,6 i absorptionsfaktor. Man mäter ibland inte någon märkbar skillnad i efterklangstid i likartade rum där man har absorbenter med absorptionsfaktor 0,95 som rummet med 0,6-absorbenter. Dessa rum visar sig trots allt ha extremt stora skillnader i upplevd ljudnivå. För att angripa problemet på höga ljudnivåer på förskolor måste man studera var barnen som ljudkällor befinner sig och vilka ytor i rummet som medverkar till ogynnsamma reflexer från barnen. Det är viktigt att kraftigt dämpa ner dessa ljudreflexer och välja absorbenter som ger så svaga reflexer som möjligt och inte bara uppfyller klass A.

Fokus på efterklangstid Fokuserar man enbart på efterklangstid så blir bara personer som fokuserar på tabeller nöjda. Efterklangstidskraven nås of-

tast genom att enbart montera takabsorbenter och med en komplettering med enkel möblering. Detta utförande har genom tiderna varit det enda som föreskrivits. Resultatet har bara varit missnöjd personal. Med denna lösning så kommer de vertikala ljudfälten snabbt att dö ut medan det horisontella ligger kvar och i synnerhet kommer man att få många starka tidiga reflexer från väggarna. Dessa reflexer blir ytterligare förstärkta när man använder sig av hårda plana parallella väggytor. Detta har varit fallet i så gott som samtliga befintliga förskolor och är också fallet när man ritar lokaler överhuvudtaget i offentlig miljö. Oönskade reflexer i nivå och tid samt brist på diffusering ger som sagt en obehaglig klangmiljö. Ett större problem som sällan uppmärksammas är bristen på tillräcklig lågfrekvensabsorption. Kravet på efterklangstid i BBR sträcker sig i huvudsak till 250 Hz, trots att det är frekvenser under denna frekvens som är viktigast. I en fotnot i BBR kan man om man är uppmärksam läsa att det är godkänt med en höjning av efterklangstiden vid 125 Hz från det normala 0,5 till 0,7 sekunder vid denna frekvens och det borde inte alls vara tillåtet med någon höjning. Taluppfattbarheten påverkas mycket starkt av maskeringseffekten vid låga frekvenser och vid dimensionering av den nya konceptförskolan ligger efterklangstiden vid denna frekvens på 0,4 sekunder. Skillnaden i upplevelse blir mycket stor med resultatet att barnen blir avsevärt lugnare. Efterklangstiden i det traditionella området från 250 till 4 000 Hz ligger också på 0,35 sekunder, vilket inte är ett mål i sig utan är en följd av dimensioneringen utifrån ovanstående aspekter.

Lyckosamma resultet I dagens läge har en stor mängd konceptförskolor byggts med mycket lovord över det lyckosamma resultatet. Ett större antal är under projektering. Studiebesök från stora delar av landet och även grannländer visar att detta koncept är rätt utveckling för framtidens förskolor. ■ Bygg & teknik 3/16

HUNTON VINDTÄT™ vindskydd

DEN System för stegljudsisolering

NATURLIGA

LÖSNINGEN

Ett tryggt val som fungerar i ur och skur!

Kiilto

dB Stop

HUNTON VINDTÄT™ har testats av det nordiska klimatet i 50 år och är förutom ett vindskydd – både isolerande och diffusionsöppen. En norsk kvalitetsprodukt från PEFC™ certifierade skogar som fungerar lika bra vid nyproduktion som renovering. Miljöklassificerad i Sunda Hus, Basta & Byggvarubedömningen. Granskad av Bjerking ingenjörsbyrå! Se mer på www.hunton.se e

Kiilto dB Stop är ett system för stegljudsisolering under keramik eller hellimmad parkett i torra utrymmen inomhus. • Stegljudsreduktion vid test (EN ISO 10140): ΔL 13 db • Keramik • Hellimmad parkett ΔL 14 db • dB Stop stegljudsmatta är tunn, bygger endast 3 mm och är gjord av kork och gummi • Storleken på arken är 500 x 500 mm • Kiilto dB Stop monteras i Kiilto M 1000 ECO

www.kiilto.se Bygg & teknik 3/16

RAPPORT

www.hunton.se 21

Akustisk mätning av U-värde Går det att bestämma U-värde genom akustiska mätningar? I nya byggnader finns det möjlighet att på ett teoretiskt sätt beräkna en byggnads värmeresistans och U-värde. Detta för att fastställa att byggnaden uppfyller moderna krav på värmemotstånd. Dessa krav är högre uppställda än någonsin tidigare och grundar sig i en större samhällsmässig miljömedvetenhet. Trots ett högre medvetande samt hårdare regelverk finns dessvärre väldigt få metoder att, på ett praktiskt sätt, mäta värmemotstånd i byggnader. Frågan om det går att bestämma U-värde genom akustiska mätningar kom till som en följd av en matematisk och logisk tanke som grundar sig i två teorier som tillämpas inom byggfysik, nämligen likheten mellan U-värdets enheter och den akustiska intensitetens enheter. Om temperaturskillnaden sätts till en grad (ΔT = 1 K) då öppnas en möjlighet att undersöka och jämföra dessa teorier. W Uvärde ––––– m² • K

W Ljudintensitet ––– m²

Undersökningen började med att simulera sex olika materials vägda reduktionstal (Rw) och detta gjordes i programmet Insul 7, Insul 7 (2015). Inga sammansatta material undersöktes. Med det menas att endast ett material undersöktes åt gången. Samtliga material antogs vara homogena och isotropa. Undersökningen gjordes med teorin om masslagen som grund. Teorin beskriver förhållandet mellan fördubbling av frekvens eller ytvikt. Med detta menas att om en fördubbling sker av frekvensen eller ytvikten så kommer ljudisoleringen att öka med sex decibel, Nilsson, Johansson, Brunskog, Sjökvist & Holmberg (2008). Detta gäller när ljudets infallsvinkel är vinkelrät mot materialet. Masslagsteorin tar till exempel inte hänsyn till materialens specifika böjstyvhet.

Artikelförfattare är akustikkonsult Marcin Brycki, ÅF Ljud & Vibrationer, Malmö. 22

Diagram 1: Densitetsberoende utifrån Rw.

Simuleringar Inte helt överraskande uppdagades det att vid fördubbling av materialtjockleken så kommer de lätta materialen att följa masslagen bättre än de tyngre. Diagrammet nedan illustrerar olika materials vägda reduktionstal Rw i relation till tjockleken och varandra. Materialdensiteter som använts i simuleringarna med Insul 7: ● Cellplast 20 kg/m³ ● Glasfiberisolering 90 kg/m³ ● Gips 690 kg/m³ ● MDF 700 kg/m³

● ●

Betong 2 340 kg/m³ Glas 2 440 kg/m³. Som utgångspunkt undersöktes två lätta material med något olika densitet. Det var en fördel att lambdavärdet var känt för dessa material. I och med detta så gjordes en laboration med två testskivor av glasfiberisolering från Saint-Gobain Isover med i förväg uppmätt densitet och lambdavärde, Isover, besök (2015).

U-värdes- och ljudintensitetsmodellen Den akustiska modellen konstruerades

Diagram 2: Relationen mellan decibel och intensitet + Rsi och Rse.

Bygg & teknik 3/16

Tabell 1: Två skivor, glasfiberisolering. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Tjocklek (mm) Lambda (W/mK) Densitet (kg/m³) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skiva 1 50 0,030 57,9 Skiva 2 50 0,031 65,2 endast med en Kelvins temperaturskillnad. Inom U-värdesteorin gjordes antaganden för vertikala väggar med initial resistens för väggkonstruktioners inner – och ytterytor samt för materialresistens utifrån kända lambdavärden, Burström (2007). Ekvationen för teoretisk beräkning av U-värde, Petersson (2009): 1 (1) ––––––––––––––– • ΔT = Uvärde ∑(Rsi + Rse + Rm) Rsi = resistens för väggkonstruktioners innerytor Rse = resistens för väggkonstruktioners ytterytor Rm = resistens för väggkonstruktioners innerytor. Värmegenomgångskoefficienten blir alltså inversen av värmeresistensen och tvärtom. Ekvationen (1) användes endast med Rsi + Rse = 0,17 m²K/W och ΔT = 1 K. Därför kan ekvationen skrivas om på följande sätt: 1 –––––––– = Uvärde (2) 0,17 + Rm

nålfiltsmatta. Detta för att minimera eventuella ljud som skulle kunna komma från vibrationer mot bordet, som var underlaget för lådan. Invändigt kläddes lådan med 100 mm isolering för att minimera ljudläckaget i relation till testskivans tjocklek på 50 mm. En mätmikrofon, från Analyzer 2270, placerades i mitten inne i lådan och en signalkabelsförlängning till mätmikrofonen användes för att mätaren skulle kunna manövreras utanför lådan. En rund öppning, på 75 mm, gjordes i lådans lock. En 50 mm glasisoleringsskiva, med 75 mm öppning, kapades till i syfte att kunna sluta tätt kring testskivan, när lådans lock

stängts. Det invändiga måttet blev 300 x 300 mm. Lådan placerades på ett bord två meter från den rundstrålande högtalaren för att minimera negativa effekter från lokalens väggar. I mätning 1 mättes ljudtrycksnivån i tersband under 47 sekunder. Detta utan någon testskiva. I mätning 2 respektive 3 mättes ljudtrycksnivån i tersband under 48 respektive 47 sekunder för varje testskiva. Ett ensiffervärde (Rw) togs fram med hjälp av referenskurvan för luftljudsisolering, Nilsson et al (2008). Ett antagande gjordes, utifrån laborationens utformning, att mätningen skedde med ljudutbredning i fritt fält. Alltså användes ensiffervärde Rw i beräkningarna och inte ensiffervärde R’w som skulle använts om mätning skett i diffust ljudfält. Efteråt gjordes två simuleringar i Insul 7 för att konstatera att uppmätta ensiffervärden i laborationen var rimliga. Enligt ensiffervärdena (Rw) i laborationen reducerade skiva ett 23,1 dB och skiva två 23,4 dB.

Materialdelen Rm ersattes med en omräkning till ljudintensitetsnivå i dB. Ljudintensitetsmodellen med teoretisk beräkning av U-värde som utgångspunkt: 1 (3) –––––––––––––– = Uvärde 1012 10,17+ ––––– LI –– 1010

(

)

LI = ljudintensitetsnivå [dB].

Laboration Testskivorna från Saint-Gobain Isover med uppmätt densitet och lambdavärde, se tabell 1. Material och instrument som använts vid laborationen: ● Analyzer Type 2270 med tillhörande mätmikrofon och kalibrering, från Brüel & Kjær ● Signalkabelsförlängning till mätmikrofonen ● Slutsteg, Norsonic ● Rundstrålande högtalare, Norsonic ● Signalkabel mellan slutsteg och högtalare ● Högtalarstativ ● Bord ● Måttband ● Hörselskydd ● Två stycken testskivor à 50 millimeter från Isover ● Egentillverkad mätlåda. Mätlådan tillverkades av 13 mm byggplywood och kläddes utvändigt med en Bygg & teknik 3/16

Figur 1: Öppen mätlåda.

Figur 2: Mätlåda med en avståndsskiva och högtalare. 23

Enligt U-värdesmodellen, kombinerat med Isovers lambdavärden, skulle dessa skivor ha följande U-värden: Skiva 1, 50 mm densitet 57,9 kg/m³: 1 W (4) ––––––––––– = 0,5444 –––––– 0,05 m² • K 0,17 + –––– 0,03

[

]

Skiva 2, 50 mm densitet 65,2 kg/m³: 1 W ––––––––––– = 0,5609 –––––– (5) 0,05 m² • K 0,17 + –––– 0,031

[

]

Frågan som uppstod var på vilket sätt resultaten i laborationen kan räknas om så dessa blir tillämpbara i ljudintensitetsmodellen? Laborationen utgick av praktiska skäl från ljudtrycksnivåskillnaden men i ekvationen för ljudintensitetsmodellen krävdes det en ljudintensitetsnivåskillnad. Med tanke på att både ljudtrycksnivåskillnaden och ljudintensitetsnivåskillnaden anges i dB, som är enhetslöst, så kan en enkel omräkning utföras mellan dessa för anpassning till ljudintensitetsmodellen. Systemet bygger på två dimensioner men mätningen är utförd i en dimension. Om ljudtrycksnivåskillnaden divideras med två så fås alltså ljudintensitetsnivåskillnaden. Sista steget som krävdes var att bestämma ett startvärde, som är densitetberoende i ljudintensitetsmodellen. Detta gjordes utifrån laborationen och de båda modellerna.

Skiva 1 Rw1;50mm – Vägt reduktionstal i ljudtrycksnivå, skiva 1; 50 mm RwI1;50mm – Vägt reduktionstal i ljudintensitetsnivå, skiva 1; 50 mm LI1;50mm – U-värde i ljudintensitetsnivå, skiva 1; 50 mm LI1start;50mm – Startvärde i ljudintensitetsnivå, skiva 1; 50mm Startvärde bestäms på följande sätt. Skiva 1, 50 mm densitet 57,9 kg/m³: RwI;50mm 23,1 dB ––––––– = –––––– = RwI1;50mm 11,55 [dB] 2 2 RwI1;50mm = 11,55 dB LI1;50mm = 117,781 dB

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2006 till och med 1/2015 av Bygg & teknik ﬁnns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

RwI1;50mm + LI1;50mm = LI1start;50mm => => 11,55 dB + 117,781 dB = 129,331 dB Alltså: 129,331 dB blir startvärde i ljudintensitetsmodellen för densitet 57,9 kg/m³.

Skiva 2 Rw2;50mm – Vägt reduktionstal i ljudtrycksnivå, skiva 2; 50 mm RwI2;50mm – Vägt reduktionstal i ljudintensitetsnivå, skiva 2; 50 mm LI2;50mm – U-värde i ljudintensitetsnivå, skiva 2; 50 mm LI2start;50mm – Startvärde i ljudintensitetsnivå, skiva 2; 50mm Skiva 2, 50 mm densitet 65,2 kg/m³: Rw2;50mm 23,4 dB ––––––– = –––––– = RwI2;50mm 11,7 [dB] 2 2 RwI2,50mm = 11,7 dB LI2,50mm =117,924 dB RwI2,50mm + LI2,50mm = LI2start;50mm = =11,7 + 117,924 = 129,624 dB Alltså: 129,624 dB blir startvärde i ljudintensitetsmodellen för densitet 65,2 kg/m³.

Ljudintensitetsmodellen, skiva 1 och 2 U-värdes beräkningarna i ekvationerna (4) och (5) motsvarar i ljudintensitetsmodellen 117,781 dB respektive 117,924 dB. Jämförelse mellan ekvation (4) och (5) samt (6) och (7). Test i LI-modellen, skiva 1: 1 W –––––––––––––– = 0,5444 –––––– (6) 1012 m² • K 0,17 + ––––––

(

)

[

]

117,781 –––––– 10

Test i LI-modellen, skiva 2: 1 W –––––––––––––– = 0,5609 –––––– (7) 12 10 m² • K 0,17 + ––––––

(

)

[

]

117,924 –––––– 10 10

Kommentarer Slutsatserna baseras på simuleringar, den praktiska laborationen samt olika beskrivna teorier. Det påvisas en koppling mellan akustiska teorier, värmeresistans och U-värde. Det har även visats hur Uvärde potentiellt skulle kunna fastställas med en akustisk metod samt hur ett gemensamt system av U-värdesteorin och akustiska teorier kan kombineras. Hänsyn till andra gradens effekter som böjmotstånd, flanktransmission och koincidens har inte tagits. Modellen fungerar bättre för lätta material och sämre för de tunga. Detta beror på att modellen endast utgår från masslagen. Givetvis så kommer beräkningarna i ekvationerna (4), (5) och (6), (7) att stämma överens med varandra med tanke på att densitetsberoendestartvärdena är beräknade utifrån U-värdesmodellen. Ljudintensitetsmodellen skulle potentiellt kunna användas för att bestämma U-

värde om startvärden kan bestämmas eller mätas utifrån densitet för olika material. Även detta måste undersökas så att det sker på ett tillförlitligt sätt. Att utgå från ljudtrycksnivå är givetvis mindre praktiskt i sig. Detta med tanke på att LI-modellen baseras på ljudintensitet. Med det menas att en mätning av ljudintensitetsskillnaden skulle optimera processen och med all sannolikhet lämna mindre felmarginal. Omvägen via ljudtrycksnivå har inte varit onödig med tanke på att simuleringarna baseras på just ljudtrycksnivå. Detta har underlättat dragning av slutsatser samt inkluderat en koppling av ljudtrycksnivån i LI-modellen. LI-modellen verkar begränsas mellan alla positiva tal större än nästan noll och 100 dividerat med 17 medan U-värdesmodellen verkar begränsas mellan just alla positiva tal större än noll och 100 dividerat med 17. Skillnaden i LI-modellen beror med all sannolikhet på att det inte går att komma under det atmosfäriska tryckets värde. Det skulle kunna betyda att materialet är oändligt tunt och att endast det atmosfäriska trycket och Rsi respektive Rse skapar resistans. Detta bör givetvis undersökas ytterligare. LI-modellen är utformad med U-värdesmodellen som grund. Detta kan betyda att eventuella antaganden som gjorts i U-värdesmodellen överförts till LI-modellen. Även detta bör undersökas vidare. Uppbyggnaden av LI-modellen med Rsi och Rse för väggkonstruktioner kan ifrågasättas. Dessa valdes utifrån att akustiska mätningar ofta sker med material i vertikalt läge. Det betyder att om en akustisk mätning görs med material i horisontellt läge så kan det inte antas att LImodellen är rätt utformad för just en sådan mätning. Det bör även sägas att decibel som mätskala är ett trubbigt verktyg. Med detta menas att för startvärde används decibelberäkningar med så mycket som tre decimaler. Många decimaler kan ha ett värde vid en kartläggning av avläsningsstarter i relation till de specifika materialens densiteter. Däremot kan många decimaler ifrågasättas utifrån praktiska mätningar då det inte är brukligt att, på sin höjd, ange fler än en decimal vid luftljudsmätningar. Betydligt fler laborationer bör givetvis utföras för att säkerställa mätdatan. ■

Referenser Burström, P G. (2007), Byggnadsmaterial, Lund: Studentlitteratur. Marshall Day Acoustics, (2015), Insul 7.0.6. Nilsson, E. (2008), Grundläggande akustik, Lund: Engineering Acoustics, Department of Construction Siciences. Peterson, B.-Å. (2009), Tillämpad byggnadsfysik. Lund: Studentlitteratur. Saint-Gobain Isover, (2015), Besök, 2015. Bygg & teknik 3/16

Inte sällan får vi i vår vardag uppleva akustiska miljöer som är allt annat än behagliga. En del till och med klart störande. Ljudnivån är ofta hög och försvårar talkommunikation, men det kan räcka med att de ljud man hör är skarpa och osköna. I vår strävan efter rum som är estetiskt tilltalande glöms tyvärr ofta ljudmiljön bort. Fortfarande inte sällan på grund av okunskap. Det borde vara en självklarhet att åtgärder för ljudmiljön integrerades i de arkitektoniska uttrycken. Att sitta på restaurang och inte kunna kommunicera är nog för de flesta irriterande. För personer med försämrad hörsel är det värre än så. Det är ingen bra ursäkt att, som somliga hävdar att den sortens ljudmiljö kan vara önskvärd för att den ger en kontinental upplevelse. Andra situationer är meddelanden i vänthallar, som inte alls eller endast med svårighet går att uppfatta. I badhus är ljudnivån ibland så hög och så skarp att det finns många som inte ens klarar att vistas där. Innergårdar som byggts över med glas får ofta funktioner som fikaplatser, receptioner etcetera. Inte sällan har akustiken glömts bort och ljudmiljön blir därefter. Samma sak kan gälla de öppna innergårdar, som ligger mellan tätt placerade hus. Barnens stim och skrik kan där bli ytterst påtagliga och störande. En behaglig ljudmiljö borde alltid vara något eftersträvansvärt. Det kan inte vara svårt att inse att en sådan ljudmiljö kan bidra till lugn och avslappning, liksom det är tvärtom med det motsatta.

Vad är bra akustik í offentliga rum I Svensk standard (SS 25268:2007) redovisas krav på maximala efterklangstider för olika kategorier av lokaler och för ljudklasserna A till D. Där finns krav för restauranger och gymnastiksalar men inte för större salar som vänthallar, badhus, arenor, varuhus, överglasade innergårdar etcetera. Det är för övrigt vanskligt att

Artikelförfattare är Jan-Inge Gustafsson, Akustikon, ett team i Norconsult AB, Göteborg. Bygg & teknik 3/16

FOTO T-BANA ODENPLAN: STIG DAHLIN

Akustik i offentliga rum

sätta krav i sådana lokaler eftersom de kan variera väldigt i såväl storlek och form. Varje sådan lokal behöver bedömas var för sig. Efterklangstid enbart är dessutom ett väldigt grovt mått. En och samma efterklangstid kan exempelvis ge helt olika taluppfattbarhet. Lite mer detaljerad information kan man få från några av de kriterier, som används i samband med konserthus och teatrar, såsom D-50 (taluppfattbarhet), G (gain el. strength – fiktiv ljudstyrka). Samtliga naturligtvis också i olika frekvenser – normalt i oktavband. I de flesta fall är låg ljudnivå och hög taluppfattbarhet ett mål, men inte alltid. I en idrottsarena till exempel, vill man förutom god taluppfattbarhet även ha bra ”tryck” från planen, dvs det får inte bli för dämpat. I många fall finns det mer subtila mål, som att akustiken ska upplevas behaglig. Ska man få en uppfattning om hur en sal låter behöver man därvid studera själva efterklangsförloppet.

Vad kan vi lära av konsertsalar? Vårt arbete med konsertsalar kan tyckas långt ifrån den ljudmiljö, som man har i badhus, sporthallar, vänthallar etcetera. Arbetet med dessa salar med sina speciella krav har emellertid gett oss djupare insikter om hur vi kan använda oss av diffuserande ytor och hur dessa påverkar ljudmiljön. Det handlar således om både rumsgeometri och ytstruktur och inte enbart om ljudabsorbenter. Det är en vanlig missuppfattning att om man ska skapa bra akustik i betydelsen reducerad efterklang så är det bara bruk av ljudabsorbenter som gäller. Säljare av ljudbasorberande undertak spär ofta på den uppfattningen genom att visa på sina produkter som har högsta tänkbara

ljudabsorptionsfaktor. Visst behövs det ljudabsorbenter i någon form, men att till exempel bara förlita sig på undertak kan bli riktigt tokigt. Ett parallellepipediskt konferensrum med högabsorberande undertak och textil matta kan få en mycket besvärande akustik (och lång efterklangstid) på grund av det störande horisontella ljudfält som uppstår mellan väggarna. Med ett sämre undertak hade det till och med låtit bättre. Eller med en bokhylla utmed ena långväggen. Högsta möjlig absorptionsfaktor i undertaket är önskvärd ibland, men inte alltid nödvändig. Denna insikt kan till och med ge arkitekterna lite större handlingsutrymme.

Vad menas med ljuddiffusion och hur fungerar det? Ljuddiffuserande ytor är ytor som sprider ljudet i antingen två eller tre dimensioner. Vinklade ytor är inte diffuserande i den meningen, men kan i vissa lägen ge en liknande effekt som de diffuserande. Det är naturligt att tänka sig att en ojämn yta ger en större spridning av reflexer jämfört

Ljuddiffusion med en Schroederdiffusor. 25

Foajéer i Malmö Live, med dekorativa ljuddiffuserande betongelement och perforerat plåtundertak med mineralullsabsorbent på ovansidan. med en slät yta. Men att även hörn och ger främst diskantdiffusion i vertikal led. olika sätt. En bokhylla uppfattas av hålrum ger spridning kanske man inte Det räcker dock här för att få den behagli- många som en ljudabsorbent, men ljudabtänker på direkt. Ljudspridningen är fre- ga ljudmiljö som här eftersträvats. sorptionen är oftast blygsam. Däremot är kvensberoende så till vida att ”ojämnheden diffuserande effekten ganska god. ternas” dimensioner och ljudets våglängd Hur skapar vi ljuddiffusion? Det finns kommersiella diffuserande elehänger ihop. Faktum är att även måttligt Diffuserande ytor kan skapas på väldigt ment, som framför allt används i studior ljudabsorberande ytor, såsom perfomen även i mindre musiklokaler. I rerade gipsplattor kan ge en icke de flesta fall är dock kravet på diffuoväsentlig ljuddiffusion. sion inte alls lika sofistikerat som i studior. I många fall räcker det med Ljuddiffuserande ytor kan i sig ge ett enkelt ribbverk framför en slät aningen mer ljudabsorption än en slät väggyta. Oregelbundenhet är bra yta, bland annat beroende på att ytan i men inte alltid så nödvändigt som sig är något större, men den klangmånga tror. En struktur i en betongdämpande effekten beror främst på vägg, som i exemplet ovan är en att de sprider ljudet till de absorbeelegant lösning. En aning ojämnt rande ytorna samt att de motverkar murad vägg med tryckta fogar kan uppkomsten av ”fladdrande” reflexer vara precis det som behövs. Stora mellan parallella ytor. De ökar såleväxter/träd ger likaså en påtaglig des effekten av de ljudabsorberande ljuddiffusion. ytorna. Genom att reflexer bildligt talat övergår från strålar till dimma, så Ganska ofta kan arkitekter anupplevs ljudet också mjukare och vända de diffuserande ytorna som arkitektonisk utsmyckning av en lovarmare. En effekt som vi oftast uppkal. Det är en naturlig del i konsertlever som mycket behaglig. salar där de diffuserande ytorna ofEn typiskt behaglig och lagom tast utformas som påtagliga element dämpad ljudmiljö är foajéerna i som byggs in i väggar och i tak. UtMalmö Live, se bild. Detta trots stora glasytor och ett måttligt ljudabformningen av dessa kräver här stor erfarenhet så att diffusionen blir väl sorberande undertak. Hemligheten balanserad i olika frekvenser samt ligger i ytstrukturen på väggarna att inte salen blir överdiffuserad. I där betongelementen gjorts dekoraflera fall har arkitekter uttryckt sin tiva med en ljuddiffuserande strukförtjusning över det samlade resultatur och vissa väggar försetts med keramiska element av samma typ tet när de diffuserande elementen som fasaden. Det liggande ribb- Ljuddiffuserande ribbverk på distans från vägg samt väl kommit på plats. I Kungliga ljuddiffuserande panel från Svanå Miljöteknik. mönstret med bredd cirka 30 mm Musikhögskolans (KMH) nya salar

Bygg & teknik 3/16

Ljuddiffuserande element på väggarna i KMH:s stora konsertsal. har vi arbetat med kantiga ”lådor” i stora konsertsalen och sinusformade element i kammarmusiksalen. Det kan vara en god idé att utnyttja liknande element i andra offentliga lokaler och här är utformningen inte lika kritisk och risken för överdiffusion är mycket liten. Det är svårt att ge generella regler för hur och i vilken omfattning ljuddiffuserande element ska användas. I vart fall om man önskar optimera mängd och placering. Bäst är att studera effekten med beräkningar i en tredimensionell modell

Ljuddiffuserande element på väggarna i KMH:s kammarmusiksal.

med program som CATT-A och ODEON. Man bör dock vara medveten om begränsningarna i dessa program när det gäller att simulera diffusion. Att tolka resultaten fullt ut kräver vidare en hel del erfarenhet.

Slutsatser ●

Ljuddiffuserande ytor/element kan ofta förstärka effekten av de ljudabsorbenter som finns i ett rum. ● De kan i viss mån reducera behovet av ljudabsorption.

● ●

De bidrar till en behagligare ljudmiljö. De kan skapas på en mängd olika sätt och ger möjligheter till arkitektonisk ut■ smyckning.

Endast 401 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2016!

En membranisolering kan vara bra, bättre eller bäst Se till att du väljer den bästa! – specialist på helklistrade tätskiktssystem i varmasfalt. Vi har flera specialister inom vårt sortiment av kompetenta tätskikt av EPDM-gummi. Resitrix – För enastående kvalité, hållbarhet, livslängd och trygghet! www.takcentrum.se

Bygg & teknik 3/16

PARISM – en rumsakustisk simuleringsmodell för vanliga lokaler Takabsorbenter består ofta av ett poröst material (exempelvis mineralull) och används ofta i rum som är små, rektangulära och med lite spridning på väggarna. Det kan till exempel vara klassrum och kontor. Detta skapar ett ljudfält som är långt ifrån att vara diffust. Istället kan det ses som uppdelat i två delar: en parallell och en vinkelrätt mot det absorberande taket, Nilsson, E. (2004a-b). I sådana ljudfält är vinkelberoendet vad gäller takets ljudabsorption av stor betydelse. I synnerhet gäller detta det parallella fältet, som kommer att ha höga infallsvinklar. Infallsvinklen definieras från normalen till ytan, så då en ljudvåg träffar en yta, så motsvarar 0° en vinkelrät infallsvinkel, och 90° blir därmed parallellt med ytan. För porösa absorbenter är absorptionskoefficienten ofta starkt vinkelberoende och absorptionen är mycket lägre vid stora vinklar än vid små vinklar. Detta innebär att vanliga vinkeloberoende värden för absorptionskoefficienten är otillräckliga för att beskriva ytegenskaperna för porösa absorbenter i många vanliga rum. Ett exempel på två takabsorbenters vinkelberoende visas i figur 1. Figuren visar även vinkeloberoende värden av absorptionen,

Artikelförfattare är Gerd Marbjerg (Ecophon och DTU Elektro), Jonas Brunskog (DTU Elektro) och Erling Nilsson (Ecophon).

uttryckta som så kallade random incidence-värden för absorptionskoefficienterna för de två materialen. Random incidence, som namnet antyder, bygger på antagandet att infallsvinklarna är slumpmässiga; att vi har ett diffust ljudfält. Detta kan man dock inte förvänta sig i många mindre utrymmen, då vissa infallsvinklarna är mer dominerande än andra.

Om extra spridning av ljudet tillförs de ytor som är vinkelräta mot den absorberande ytan (i form av oregelbundenheter), så kommer den del av ljudet som är parallell med den absorberande ytan att sprida sig i andra riktningar. Det på så sätt spridda ljudet kommer inte längre att ha stora infallsvinklar (relativt normalen till ytan). Detta resulterar i allmänhet i högre ab-

Figur 1: Exempel på en vinkelberoende absorptionskoefficient.

Bygg & teknik 3/16

Figur 2: Exempel på två ljudvågor som har samma amplitud men olika faser. sorption. I praktiken kommer detta att ske när du placerar olika (hårda) föremål på väggarna. Det kan till exempel vara bokhyllor på kontoret eller i klassrummet. Föremål ute i rummet, till exempel stolar, bord och ljusarmaturer, kan också ha samma påverkan på ljudfältet. Därför är inredning av rummet av viktigt för den slutliga akustiken i ett rum. Man vill gärna förutsäga hur akustiken kommer att bli innan man ska bygga nytt eller renovera ett rum. Man kan då använda sig av rumsakustiska simuleringar. Det finns redan flera väl fungerande modeller och tillämpningar för detta. Dessa simuleringsprogram har ofta utvecklas med fokus på större utrymmen som konserthus, operahus, stora föreläsningssalar och liknande. För att simulera akustiken i sådana utrymmen kan det vara acceptabelt att ignorera vinkelberoendet hos absorptionen och att använda en relativt grov modell för ljudspridningen. De befintliga simuleringsverktygen är därför sällan lämpliga för att simulera akustiken i mer vanligt förekommande utrymmen. När två ljudvågor möts, så kommer två saker ha betydelse för hur de påverkar varandra: amplitud och fas. Figur 2 visar ett exempel med två ljudvågor som har samma amplitud men olika fas. Fasen i en ljudvåg beror på hur långt den har rest, och om den har reflekterats med en fasförskjutning. En fasförskjutning vid en reflektion är vanlig vid porösa absorbenter, särskilt om det finns ett hålrum bakom absorbenten. Detta beror ofta på att den faktiska reflektion inte förekommer på ytan av absorbenten, vilket kan ses i figur 3. I rum definieras ofta en så kallad Schroeder-frekvens, Kutruff, K. H., & Schroeder, M. R. (1962), och små rum har en relativt hög Schroeder-frekvens. Under denna frekvens är den modala överlappningen liten. Ljudfältet domineras då av några få moder, och interferens mellan var och en av ljudvågorna är viktig. För att ta hänsyn till interferens är det nödvändigt att fasinformation ingår. Detta innebär att i mindre rum finns ett stort frekvensområde där interferens och enskilda moder är viktiga, och därför är faBygg & teknik 3/16

Figur 4: Illustration av hur en första ordningens och en andra ordningens spegelkälla skapas.

Figur 3: Reflektion från en absorbent med en bakomliggande kavitet. sen av särskild betydelse när man försöker simulera ljudet i små utrymmen. I många befintliga akustiska simuleringsverktyg bortses från fasinformationen, eftersom de är utformade för större rum och antar addition av ljudenergi.

Beskrivning av PARISM PARISM är en ny modell för akustiska simuleringar som utvecklats just med särskild inriktning på mindre rum med absorberande undertak. PARISM står för Phased Acoustical Radiosity and Image Source Method, och som namnet antyder är det en kombination av de två modellerna akustiska radiositet och spegelkällemetoden där fasinformation ingår, Marbjerg, Brunskog, Jeong & Nilsson (2015). Spegelkällemetoden (Image Source Method) används ofta för rumsakustiska simuleringar. Grundtanken är att varje reflektion kan modelleras genom att skapa en spegelkälla bakom den reflekterande ytan, Mechel (2002). Figur 4 visar hur detta kan beskrivas för en första ordningens spegelkälla och hur första ordningens spegelkälla kan reflekteras, och därmed skapar en andra ordningens spegelkälla. Bidrag från alla spegelkällor läggs i slutet ihop för att estimera det totala ljudtrycket i en viss punkt. I spegelkällemetoden är det relativt enkelt att använda vinkelberoende och fasinformation när man beskriver egenskaperna för en yta. I de existerande akustiska simuleringsverktygen används dock

ofta en förenklad version av spegelkällemetoden, och vinkelberoendet och fasinformationen ignoreras. I PARISM är spegelkällemetoden implementerad i den fullständiga formen och resulterar där med i ett tryckimpulssvar. Varje spegelkälla har en källterm som är beroende av absorptionen i reflektionen som resulterar i spegelkällan. Eftersom spegelkällemetoden i PARISM kombineras med akustisk radiositet, så beror källstyrkan också på hur mycket av ljudet som sprids diffust i de enskilda reflektionerna. I spegelkällemetoden resulterar en reflektion av ljudet att det skickas vidare i en enda riktning, motsvarande infallsvinklen. Detta innebär att ljudet inte sprids när en vågfront träffar ytan, utan fortsätter som en plan våg. Som antytts ovan, är det dock viktigt att även kunna modellera det ljudet som sprids i olika riktningar vid en reflektion. I PARISM löses detta genom att kombinera spegelkällemetoden med akustisk radiositet, som modellerar den spridda eller diffusa delen av reflektionen. Radiositet är en metod som också används för modelleringen av ljusutbredning i datorgrafik. I akustisk radiositet antar man att ljudet reflekteras i ett kontinuerligt mönster, vilket innebär att vid en reflektion i en yta så sker spridningen av ljudet i alla riktningar. Mönstret som används beskrivs av Lamberts lag, som säger att den reflekterade ljudintensiteten I(θ) i riktning θ kan antas genom formeln I(θ) = I(0) cosθ, där I(0) är ljudintensiteten i riktning är vinkelrätt mot ytan. Detta mönster ses i figur 5 på nästa sida. För att bestämma ljudutbredning i rummet med hjälp av akustiska radiositet, indelas rummets ytor i mindre element. Alla element avger ljudenergi efter Lamberts lag och elementen kan således utbyta ljudenergi med varandra, Nosal, Hodgson & Ashdown (2004). Det faktum att elementen utbyter ljud i form av energi, betyder att fasinformationen inte inkluderas i modellen; en ljudenergimodell beror bara på amplituden hos ljudvågen och inte på dess 29

tisk metod, där ett tryckimpulssvar rekonstrueras, och som sedan kan adderas till den del av impulssvaret som beräknats med spegelkällemetoden. I och med detta Figur 5: är spegelkällemetoden och akustisk radioReflektionssitet kombinerad, och vid varje reflektion mönstret som sänds en del av ljudet till de båda metoanvänds i akustisk derna, utifrån reflektionsytans spridande radiositet. egenskaper. Detta är illustrerat i figur 6. En nackdel med spegelkällemetoden är att om man vill inkludera reflektioner av hög ordning, så kommer det att vara beräkningstungt. I PARISM reduceras beräkningstiden genom kombinationen med akustisk radiositet. Akustisk radiositet är lika beräkningstung för alla reflektionsordningar och är därför fördelaktig att använda vid högre ordningens reflektioner. Därför ingår en adaptiv avslutning av spegelkällemetoden i PARISM. Det vill säga, om bidraget från en spegelkälla är liten jämfört med bidraget från akustisk radiositet, så skapas inte spegelkällan. Den Figur 6: Spegelkällemetoden och energi som skulle ha varit i den potentiella akustisk radiositet i PARISM. spegelkällan skickas i stället till akustiska radiositet, så att ingenting går förlorat. fas. För att få ett ljudtryck med fasinfor- Akustisk radiositet blir därmed dominemation så används i PARISM en stokas- rande i den senare delen av impulssvaret. Detta kan ses i figur 7, där ett impulssvar beräknat med PARISM visas för ett tomt rum med dimensioner av samma storleksordning som ett klassrum (7,57 x 7,32 x 2,7 m) och med ett absorberande tak. Det kan ses att spegelkällemetoden är klart dominerande i början och att akustisk radiositet får mer och mer inflytande senare i impulssvaret. Genom att avslutningen av spegelkällemetoden är adaptiva säkerställer man att endast obeFigur 7: Överst ses det totala impulssvaret från tydliga spegelkällor avPARISM och nederst ses de två impulssvaren från slutas. Därigenom komrespektive spegelkällemetoden (ISM) och akustisk mer fenomen som fladradiositet (AR). dereko fortfarande att ses

i PARISM, då sådana framkommer till följd av reflektioner som varken väsentligt har absorberas eller spridits, och således kan representeras med speglande reflektioner också vid hög reflektionsordning. I och med utvecklingen av PARISM har man fått en modell som är lämplig för simulering av akustiken i vanliga rum, där det annars kan vara utmanande att beskriva ljudets beteende. Det är samtidigt rum som är av stor betydelse för vår vardag, då många av oss tillbringar en stor del av våra liv i klassrum och senare i kontor och liknande. PARISM kan hjälpa till att förstå hur vi kan förbättra akustiken i dessa rum och därmed också förbättra ■ inlärning och arbetsmiljö.

Referenser Kutruff, K. H. & Schroeder, M. R. (1962). On the frequency response curve in rooms. Comparison of experimental, theoretical and Monte Carlo results for the average frequency spacing between maxima. Journal of Acoustical Society of America, 34, 76 – 80. Marbjerg, G., Brunskog, J., Jeong, C.H. & Nilsson, E. (2015). Development and validation of a combined phased acoustical radiosity and image source model for predicting sound fields in rooms. Journal of Acoustical Society of America, 138, 1457 – 1468. Mechel, F. P. (2002). Improved mirror source method in room acoustics. Journal of Sound and Vibration, 256, 873 – 940. Nilsson, E. (2004a). Decay processes in rooms with non-diffuse sound fields Part I: Ceiling treatment with absorbing material. Building Acoustics, 11, 39 – 60. Nilsson, E. (2004b). Decay processes in rooms with non-diffuse sound fields Part II: Effect of irregularities. Building Acoustics, 11, 133 – 143. Nosal, E.-M., Hodgson, M. & Ashdown, I. (2004). Improved algorithms and methods for room sound-field prediction by acoustical radiosity in arbitrary polyhedral rooms. Journal of Acoustical Society of America, 116, 970 – 980.

Bygg & teknik 3/16

Cirkus Skandiascenen – en modern arena för framtidens artister och talanger Under ett flertal år har ett starkt behov av fler scener vuxit fram i Stockholm. I takt med att nya företag etablerat sig i området samt att fler människor och turister söker sig till huvudstadens växande nöjesutbud har fler scener av både större och mindre karaktär behövts. Som konferens- och eventarrangör har det därför blivit nödvändigt att kunna erbjuda fler typer av mötesplatser för den bredd av event och produktioner som det moderna nöjesutbudet efterfrågar. För arrangören och beställaren Cirkus Arena har den nyuppförda Skandiascenen möjliggjort ökad beläggning och parallella produktioner men även inneburit en bättre matchning gentemot den moderna publiken. Med fler scener av olika storlek har Cirkus större möjlighet att hysa spelningar av såväl större och mindre artister. Med fler scener ges också möjlighet att nå en bredare kundbas, exempelvis företag och organisationer som ofta har behov av att arrangera enstaka presentationskvällar, temadagar och föreställningar. För dessa nya kunder har det varit av stor vikt att kunna erbjuda moderna forum som även är belägna i en attraktiv och anrik miljö.

Omgivningen Skandiascenen är placerad i en ljudmässigt mycket speciell miljö med många olika verksamheter med motstridiga ljudkrav. Närbelägna grannar, såsom bostadshus, hotell och djurpark är bullerkänsliga och vill med rätta slippa ytterligare trafik och störande bullerkällor. Till detta kom-

Artikelförfattare är Ingemar Ohlsson och Jonas Murman, Audio Data Lab, Stockholm. Bygg & teknik 3/16

Cirkus Skandiascenen. mer även den publiktäta högsäsongen som främst under sommaren innebär mycket höga ljudnivåer från nöjesparkerna Gröna Lund och Skansen, där en stor mängd arrangemang och publika spelningar arrangeras under både dagoch kvällstid. För att hantera omgivningens bullerproblematik har Skandiascenen försetts med ett skal med mycket god ljudisolering, främst för att minska ytterligare bullerstörningar till grannar och gamla Cirkus, men även för att dämpa det buller som övriga verksamheter skapar i området och som kan riskera att påverka husets verksamhet. Även åtgärder för att minska bullerspridning från kylmedelskylare och liknande utomhusutrustning blev relevant att behandla under projekte-

ringen för att minska husets påverkan på den allmänna ljudmiljön.

En modern scen i ett nytt hus Att skapa en scen för ”modernt programmaterial” var en utgångspunkt för såväl det byggnadsakustiska, rumsakustiska och elektroakustiska arbetet. Byggnadsakustiskt innebar arbetet att stor vikt

Faktaruta Skandiascenen uppfördes mellan maj 2014 och oktober 2015. Totalentreprenör: NCC, Arkitekt: White Arkitekter, Beställare: Cirkus Arena. Salongen har cirka 750 sittplatser. 31

Datormodell av Salongen.

rade betongelement. Detta innebar att en hel del installationer och håltagning för genomföringar fick hanteras tidigt i produktionsfasen då många öppningar kom att bli ”fastlåsta” i stommen. Ur ljudisoleringshänsyn blev det också viktigt att hantera tätning av skarvar mellan elementen så att inga större öppningar och ljudläckage byggdes in bakom de synliga ytskikten. Eftersom huset är nyuppfört var det lättare att anpassa rumsakustik och ljudisolering för de utrymmen som uppfördes inuti betongstommen. Även om salongen är den största ”bullerkällan” i huset ägnades en även hel del arbete till att behandla husets fläktrum. I detta rum, beläget under salongen och vid ”green room”, kom en stor mängd av bullrande utrustning att placeras. Akustiskt var det av yttersta vikt att buller från denna utrustning inte fick tillåtas sprida sig vidare ut i stommen och ut i salongen. Anslutningar och ljudtätning mot gamla Cirkus behövde även hanteras. Den befintliga ytterfasaden av tegel och puts hade generellt en god ljudisolering, men de fönster och dörröppningar som delvis sattes igen behövde dimensioneras och gås igenom för att förhindra att verksamheterna i de två husen skulle störa varandra.

Projektering

Jämförelse på ljudspridning från en slät väggyta med och utan diffusorelement. Ljud kommer infallande i en punkt från vänster (45°) och reflekterar sedan mot slät respektive diffuserande yta under cirka 4 ms. Diffusionsfenomenet innebär att ljudenergin behålls i rumsvolymen samtidigt som reflekterande ekon dämpas. lades på att frikoppla gamla Cirkus från ”Lilla Cirkus” samt att skapa en god ljudisolering till angränsande lokaler då höga ljudnivåer var förväntade. Rumsakustiskt var grundförutsättningen att den nya scenen skulle användas för högtalarförstärkt tal- och musik, vilket innebar en sal med mycket basabsorption och en kortare efterklangstid. Elektroakustiskt lades stor omsorg på att samstämma rumsakustik med högtalarsystem så att placering och konfigurering av högtalarsystemet innebär goda förutsättningar för en jämn ljudtäckning över hela publikytan. För att snabba upp konstruktionen av huset utformades stommen av prefabrice32

Audio Data Lab var som akustikkonsult främst involverade i Skandiascenen genom systemhandling- och byggproduktionsfas. De akustikdokument som var framtagna inför systemhandlingsarbetet var mestadels av kravsättande typ och behövde kompletteras för nästa projekteringsfas. Under systemhandlingsskedet löpte arbetet därför vidare med att närmare specificera faktiskt utförande, till exempel rumsakustiska lösningar, ljudtätningar och högtalarplacering. Då deadline för färdigställandet av huset var ganska snävt satt kom bygghandlingsfasen att löpa samman med produktionsfasen, vilket gav att det av naturliga skäl fanns en del frågor kvar att lösa. Under produktionsfasen användes till stor del BIM-verktyg, men inte för alla konsultdiscipliner vilket skapade en sorts

Artikelförfattarna Ingemar Ohlsson har i mer än 40 år bedrivit verksamhet som akustiker och mätingenjör. Han är specialiserad på akustisk design av musiklokaler, inspelningsstudior, filmmixrum och andra speciallokaler med höga krav på akustik samt all form av mätverksamhet inom audio, men bedriver även allmän konsultverksamhet inom områdena akustik och audioelektronik. Han är därutöver konstruktör av audioelektronik och mätutrustning, allmänt sakkunning i audiosammanhang och aktiv styrelseledamot i svenska sektionen av AES (Audio Engineering Society) samt medlem i IIAV (International Institute of Acoustics and Vibration). Jonas Murman har arbetat på Audio Data Lab sedan 1999 och är utbildad civilingenjör vid KTH. Han arbetar som konsult med rumsakustik, studiodesign och 3Dmodellering som specialitet. Han är medlem i AES (Audio Engineering Society).

Bygg & teknik 3/16

Salongens akustik Salongen i Skandiascenen är utformad som en klassisk solfjäderform, centrerad runt en mindre scen (cirka 7 x 7 meter). Öppningsvinkeln är cirka 90 grader, lutningen cirka 20 grader och gradängens längd cirka 20 m. Dessa förutsättningar innebär därför att direktljud från scen och högtalaranläggning (i framkant av

FOTO: CIRKUS ARENA

hybridprojektering där ”modern” digital projektering fick samsas med mer traditionella verktyg. Främst kom detta att påverka arbetet kring de mer komplexa genomföringar och anslutningar som uppfördes i huset. Efter några års erfarenheter av BIM i större projekt börjar fördelarna med dessa plattformar göra sig väldigt tydliga: till exempel ökar förutsättningar för goda lösningar vad gäller ljudisolering med kompletta 3D-modeller av installationer och genomföringar i huset. Som akustiker är det även en stor fördel att från BIM-modellerna kunna exportera geometrier från aktuella 3D-underlag till de rumsakustiska beräkningsprogrammen, utan att behöva gå omvägen via 2D-underlag med separata planer och sektioner som ibland kan hysa motstridig information. Tack vare en bra projektledning, erfaren projektorganisation och en engagerad beställare löpte systemhandlingsfasen och byggproduktionen på i en smidig takt vad det gäller den akustiska projekteringen. Översiktligt hade de stora konceptuella besluten hanterats i systemhandlingsfasen och det låg under produktionsfasens uppgift att integrera dessa på lämpligast sätt genom platsunika genomföringar, konstruktionsdetaljer och ljudtätningar. Exempelvis var salongens rumsakustiska utformning och absorbentmängd till stor del färdigbestämd innan produktionen startade, men under produktionsfasen fick utformningen justeras något för att möta krav på utrymning, stolsplacering och dylikt.

Glasgången som förbinder Skandiascenen och Cirkus. scen) främst bestrålar publikyta och bakvägg. Bakväggen som på grund av sin böjda form innebär både fokuseringseffekter och sena ekon behövde därför förses med lämpliga rumsakustiska åtgärder. För att hantera dessa problem infördes därför en blandning av diffusorer, porösabsorbenter och absorbentklädda lågfrekvensabsorbenter på bakväggen. Sidoväggarna behandlades med lågfrekvensabsorbenter och diffusorer för att hålla efterklangstiden uppe i salen. På dessa väggar blev det mindre kritiskt att hantera högfrekvensabsorption då dessa ej bestrålas direkt av ljudkällor från scen och fronthögtalare. För att ändå dämpa eventuella reflexer infördes stråk av diffusorer på dessa väggar, även om ett visst avkall på diffusorernas utformning fick göras då utrymningstekniska skäl begränsade deras tjocklek och utsträckning. Betongtaket lämnades i stort sett utan absorberande ytskikt då målet på 0,8 till 0,9 s i efterklangstid annars skulle ha under-

skridits. Motivering bakom detta beslut var även att en hel del ljusriggar, gångbryggor och andra större installationer skulle fästas i taket, vilket delvis minskade risken för sena ekon samt till viss del skulle försvåra montage av andra takabsorbenter. Den största absorbentytan i salongen är publikgradängen, och valet av stolar kom att spela mycket stor roll för den slutliga rumsakustiken i salen. Ett flertal simuleringar gjordes med olika typer av stolar för att närmare kunna specificera önskat utförande. Slutsatsen av simuleringarna blev att efterklangstiden i en fullsatt sal skulle bli relativt likartad men att en salong med enklare stolar skulle innebära större skillnad mellan tom och fullsatt sal, något som typiskt har påverkan på soundcheck kontra livespelning. För att nå arkitektens vision om ett intimt och teatersalongsliknande scenrum var det även viktigt att de rumsakustiska åtgärderna inte fick ta över det visuella uttrycket utan att de smälte in i salongsmiljön. Porösabsorbenter och spaltpanelsabsorbenter förseddes därför med ytskikt av lämplig textur och kulör medan de större diffusorerna på bakväggen täcktes med ljudtransparent tyg för att skapa en mer homogen och lugn yta.

En ny arena i välbesökt miljö

FOTO: CIRKUS ARENA

Salongen i Skandiascenen. Bygg & teknik 3/16

Skandiascenen är en ny och modern arena för scenframställningar och evenemang, utformad för att möta det förändrade behovet hos såväl publik som arrangörer. För Cirkus del innebär det nya huset större möjligheter för fler produktioner, en längre säsong samt möjlighet att nå ut till en bredare publik och nya kunder. För Stockholms del innebär huset ytterligare komplement och breddning av det nöjesutbud som erbjuds besökare från såväl när som fjärran. Slutligen innebär den nyuppförda Skandiascenen att det för Evenemangsparken Södra Djurgårdens del är möjligt att ytterligare fastställa sin position som en världens mest besökta temaparker. ■ 33

Silent Timber Build – beräkning av ljudisolering i träkonstruktioner rycker allt närmare Nu har drygt ett och ett halvt år passerat av forskningsprojektet Silent Timber Build. Flera saker har utvecklats och förfinats och det blir alltmer tydligt vilka kvarvarande utmaningar som står för dörren. Träkonstruktioner är en komplex samling av olika tekniska lösningar som på sikt måste reduceras i antal för att möjliggöra en korrekt prediktering. Alla tillverkare kan rimligtvis inte utveckla sina egna ”teorier” om den mest smarta lösningen, speciellt inte baserat på chansningar. Projektet Silent Timber Build kommer att tillföra mycket bra kunskap så att det blir lättare att förstå vad som är viktigast att beakta för olika tekniska lösningar. Som ett led i detta har vi grupperat olika europeiska konstruktioner för att förstå hur vi kan minimera antalet goda lösningar men också förstå vilka parametrar som är avgörande för att kunna genomföra förutsägbara beräkningar (analysera de modeller som vidareutvecklats i projektet). Grupperingen är gjord utifrån en serie stegljudsmätningar i laboratorium på olika golvkonstruktioner och det går att hitta vissa samband mellan bjälklagens massa och dess stegljudsnivåer samtidigt som det går att se att resultatet kan påverkas avsevärt beroende på hur exempelvis ett undertak konstrueras/ monteras. Det är ett spännande projekt vi befinner oss i. Personligen menar jag ett det är ett av de mest spännande projekt som genomförts inom byggnadsakustiken på väldigt länge. Projektet ger oerhört mycket

Artikelförfattare är Klas Hagberg, chef WSP Akustik. Koordinator: Silent Timber Build, SP Trä. 34

insikt som inte kunnat förutses och samtidigt löses viktiga ”knutar” där det tidigare varit stora osäkerheter. Det kommer att skapa nya möjligheter för träbyggandet. Studerar man framtidens byggelement inom träbyggande såsom det tornar upp sig så kan man redan nu konstatera flera saker som är viktiga att ha kunskap om för den fortsatta utvecklingen. Materialet som dominerar är CLT (Cross Laminated Timber), om man tittar inom Europa och även på andra kontinenter såsom Nordamerika. Det är tveklöst stegljudsnivåer i låga frekvenser som är den stora utmaningen och därmed gäller det att skapa beräkningsmodeller som fungerar bra i låga frekvenser. Det är emellertid fortfarande väldigt få länder som har anpassat sina krav för ett ökat byggande i trä, och utvidgat frekvensområdet neråt, åtminstone till 50 Hz. Det lyckosamma är emellertid att de industrier som förädlar och utvecklar träbyggandet inser behoven av ett utökat frekvensområde för stegljudsnivå och förbereder sina system för framtidens krav trots att myndigheterna inte hänger med. Än idag är minimikraven till allra största delen formulerade i det gamla säkra och för alla utom de boende, det ”akustiskt trygga” frekvensområdet 100 till 3 150 Hz.

Gruppering av konstruktioner I ett försök att hitta någon form av samband mellan olika konstruktionstyper har en gruppering genomförts. Denna kan möjligen förändras och uppdateras under projektets gång. Grupperingen av befintliga konstruktioner görs genom att dela in de i två huvudgrupper: 1. Konstruktionsgrupp A: balksystem av trä. 2. Konstruktionsgrupp B: Hybridkonstruktioner av trä som också innehåller betong och/eller ballast.

Av tradition så är det ofta olika konstruktioner i olika regioner i Europa. Skandinavien bygger på ett sätt medan Mellaneuropa bygger på ett annat. Lite generaliserat kan man säga att Skandinavien har system som tillhör grupp A medan Mellaneuropa har system som tillhör grupp B. För att ytterligare identifiera skillnader i de olika systemen görs en indelning beroende på om det är flytande golv eller inte samt om det är ett fjädrande innertak eller inte eller om det är helt separerat. De två huvudgrupperna kan således innehålla också undergrupper i enlighet med följande: a) FS-CS (Floor Stiff – Ceiling Stiff) b) FS-CN (Floor Stiff – Ceiling No connection) c) FR-CN (Floor Resilient – Ceiling No connection) d) FR-CR (Floor Resilient – Ceiling Resilient) e) FR-CS (Floor Resilient – Ceiling Stiff) f) FS-CR (Floor Stiff – Ceiling Resilient). Nedan visas några typiska vanliga golvbjälklag så som de byggs idag. Först några typiska ”grupp A system” från olika länder i Europa,se bild 1: Sedan några typiska ”grupp B system” från olika länder i Europa, se bild 2:

Analyser Det är svårt att hitta några verkligt starka samband i de olika grupperna eftersom det trots allt skiljer väldigt mycket i uppbyggnad och ingående material (inklusive dess inbördes tjocklek). Det tydligaste är dock att det går att spåra en koppling mellan ytvikten hos bjälklaget och stegljudsnivån L´n,w + CI,50-2500, men att bland annat olika undertak samtidigt kan göra att man hamnar klart utanför detta samband. Observera att detta gäller vanliga konstruktio-

Tabell 1. Exempel på krav avseende stegljudsnivå i några länder i Europa. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Land Stegljudsnivå Föreskrift Rekommendation ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Österrike L'nT,w ≤ 48 dB Frankrike L'nT,w ≤ 58 dB L'nT,w ≤ 55 dB Tyskland L'n,w ≤ 53 dB L'n,w ≤ 46 dB Norge L'n,w ≤ 53 dB L'n,w + CI,50-2500 ≤ 53 dB Sverige L'n,Tw ≤ 56 dB och – L'n,Tw + CI,50-2500 ≤ 56 dB Schweiz 1) L' ≤ 50 dB L' ≤ 45 dB ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1) Definieras i SIA 181:2006. Bygg & teknik 3/16

Bild 1.

Type A, FS-CS

Type A, FS-CN

Type A, FR-CR

Type A, FS-CN

ner som används idag. Materialet kommer vidare användas för att mer i detalj titta på vilka parametrar som är viktigast för att skapa en optimal konstruktion som också är bra för väldigt låga frekvenser. Därtill studeras vilka parametrar som har mest avgörande betydelse för att kunna beräkna stegljudsisoleringen för olika konstruktioner på ett sätt som gör att man hamnar inom rimliga säkerhetsmarginaler.

Bild 2.

Type B, FR-CS

I figurerna 1 och 2 har sambandet mellan ytvikten och stegljudsnivån L´n,w + CI,50-2500, plottats för två typ A konstruktioner (figur 1) och för typ B konstruktioner (figur 2).

Slutsatser Det är alldeles klart att massan har betydelse för att förbättra stegljudsisoleringen men att det inte är tillräckligt för att sä-

Type B, FR-CR

Figur 1: Samband mellan massa och stegljudsnivå, L´n,w + CI,50-2500, för typ A konstruktioner.

Bygg & teknik 3/16

kerställa en god ”subjektiv” ljudisolering. Även andra parametrar måste utnyttjas för att optimera konstruktioner och skapa god ljudisolering i väldigt låga frekvenser, bland annat styvhet. Det är också tydligt att man genom att laborera och kombinera olika undertakslösningar kan skapa väldigt bra konstruktioner som inte har alltför hög ytvikt. Vidare så förefaller beteendet hos ett övergolv vara mer förutsägbart än olika undertakslösningar. Inom projektet kommer dessa data och de resultat vi hittills sett ge oss bättre möjlighet att: 1. Optimera existerande konstruktioner – och samtidigt undvika dyra alternativ som inte ger ”rätt valuta för pengarna”. 2. Utveckla nya konstruktioner, genom att studera de positivt avvikande befintliga konstruktionerna och utnyttja de faktorer som gör dessa mer effektiva (geometri, massa och andra möjliga fysiska parametrar). Resultaten kommer också att användas för att verifiera de modeller (SEA och FEM) som för närvarande utvecklas i projektet. Hela denna delundersökning med grupperingar presenteras inom kort i en artikel i tidskriften Building Acoustics (artikeln är inskickad men ännu inte slutligt publicerad). Slutligen ett stort tack till alla R&D partner i Silent Timber Build projektet som representeras av följande länder; Sverige, Frankrike, Tyskland, Österrike, Norge, Schweiz, Belgien och Finland. Tack också till Wood Wisdom Net som rekommenderade att detta viktiga projekt skulle finansieras och slutligen alla länders finansiärer, inklusive Building With Wood. Mer info kommer att finnas på ■ www.silent-timber-build.com.

Figur 2. Samband mellan massa och stegljudsnivå, L´n,w + CI,50-2500, för typ B konstruktioner. 35

Är Nord2000 rätt väg att gå? Vår beräkningsmetod för buller från väg har snart passerat sitt ”bäst före datum” och beräkningsmetoden för järnväg anses av många som otillräcklig. Till exempel rekommenderar nu Trafikverket att Nord2000 används istället vid beräkning av buller från höghastighetståg. I samband med detta går nu diskussionerna heta om vi ska gå över till Nord2000 som det så länge pratats om. Danmark har redan tagit steget och varför gör inte vi det också? Structor Akustik har just avslutat ett uppdrag åt Naturvårdsverket. Uppdraget har innefattat att jämföra olika ljudutbredningsmetoder och att analysera förutsättningarna för att använda en enhetlig utbredningsmetod för beräkning av bullernivåer kring olika typer av bullerkällor. Vi har också lämnat en rekommendation om vidare arbeten med våra svenska beräkningsmetoder. Rapporten ”Enhetlig utbredningsmetod för buller” finns tillgänglig i sin helhet på Naturvårdsverkets hemsida. Vi ser inte att Nord2000 är ett bra alternativ för oss i Sverige och går i denna artikel in på varför och vad vi föreslår i stället. Rapporten börjar dock med en introduktion till varför vi utför beräkningar istället för enbart mätningar, samt en förklaring till vad en beräkningsmetod är.

1. Den akustiska verkligheten är komplex. Människans hörbara område för ljud sägs vara 20 till 20 000 Hz, vilket innebär våglängder på mellan 17 mm och 17 m. Denna skillnad i vågornas längd medför att vågutbredningen är starkt frekvensberoende då till exempel en ljudvåg inte påverkas nämnvärt av skärmande objekt som är mindre än halva våglängdens storlek. På lite längre avstånd från ljudkällan inverkar meteorologin kraftigt. Det är inte bara vid markhöjd som luftens temperatur, vindhastighet och lufttryck har en inverkan på resultatet. De påverkar även hur luftmassan ovanför marken förändras. Dessa meteorologiska parametrar leder till olika ljudabsorption och refraktion av ljud på olika sätt vid olika dagar på året. Inverkan blir kraftigare ju längre bort från ljudkällan man kommer. Exempelvis har skillnader på omkring 30 dB uppmätts

cirka 800 meter från en skjutbana. Figur 1 visar krökningen av ljudstrålar (refraktion) på grund av ökande vindhastighet på högre höjd. 2. Mätningar ger stor spridning i resultat. När mätningar utförs i samma mikrofonposition med samma ljudkälla, vid många tillfällen erhålls stor spridning av mätresultat redan på korta avstånd. Precis som tidigare nämndes beror detta bland annat på att en rad faktorer i vår atmosfär påverkar ljudutbredningen. I vår gällande Nordiska beräkningsmetod för vägtrafikbuller, rapport 4653, återfinns diagrammet som presenteras i figur 2. Diagrammet visar spridningen av mätresultat med en standardavvikelse på olika avstånd från vägen i medvind och i motvind (sannolikheten är 68 procent att mätresultatet finns inom det angivna intervallet). Mätningarna är från 1979 men väl så relevanta också idag.

Figur 1. Refraktion. Källa: Ljud från vindkraftverk, Naturvårdsverket rapport 6241 (2001).

Varför beräknar vi omgivningsbuller? En fråga som gemene man vanligtvis ställer sig är: Varför mäter vi inte? Här har vi ju sanningen… Här framförs fyra punkter som ger ett svar på den frågan: 1. Den akustiska verkligheten är komplex 2. Mätningar ger stor spridning i resultat 3. Sverige har precisa riktvärden (det vill säga ej intervall) 4. Beräkningar kan ge resultat med god precision.

Artikelförfattare är Åsa Stenman Norlander och Anna Novak, Struktor Akustik AB, Stockholm. 36

Figur 2: Exempel på spridning av mätresultat på avstånden 50, 100 och 200 meter från väg. Bygg & teknik 3/16

3. Sverige har precisa riktvärden. Då människors ljudmiljö anses vara en viktig fråga i vårt samhälle har vi ett regelverk kring buller. Vi har även riktvärden för buller av olika slag och våra riktvärden är precisa, det vill säga vi har en siffra (till exempel 55 dBA) och inte ett intervall som i en del länder i Europa. Våra riktvärden för buller från väg- och spårburen trafik avser verklig ljudnivå för ett genomsnittligt årsmedeldygn. Det vill säga inte ett värsta fall utan ett aritmetiskt medelvärde, vilket innebär att den verkliga ljudnivån hälften av dagarna kan vara högre och ändå innehålla riktvärdet. Även om vi inte har krav för de enskilda ljudnivåerna utan riktvärden så innebär dessa i praktiken att projekt kan stoppas på grund av bullerfrågan och att kostsamma åtgärder planeras beroende på den siffran som relaterats till riktvärdet. Det är därför av största vikt att samma uppdrag (utdelat till flera konsulter/handläggare) leder till samma resultat oavsett vem som utför uppdraget. 4. Beräkningar kan ge resultat med god precision. Som vi visat exempel på så ger mätningar av omgivningsbuller en stor spridning av resultat redan på relativt korta avstånd, det vill säga mätningar av omgivningsbuller ger dålig precision och är starkt beroende av avståndet till ljudkällan. Mätningar har därför inte ansetts precisa nog för att vara referens till våra riktvärden för omgivningsbuller. En förklaring till begreppet precision ges i kommande kapitel. Beräkningar kan ge ett extremt precist resultat under förutsättning att alla som räknar definierar; ljudkälla, geometrisk modell, akustiska parametrar samt utför beräkningarna på samma sätt. Detta kan delvis regleras med hjälp av en väl definierad och avvägd beräkningsmetod. Sammanfattningsvis kan vi därför säga att vi räknar omgivningsbuller och relaterar dessa till våra riktvärden tack vare att vi har väl definierade beräkningsmetoder som ger ett resultat med bättre precision än vad mätningar ger på grund av den komplexa akustiska verkligheten.

Vad är en beräkningsmetod? En beräkningsmetod är en definierad metod som beskriver hur ljudkällan definie-

ras och ljudutbredning beräknas. Beräkningsmetoden hjälper användaren med avseende på hur denne ska utföra beräkningarna, så som vilka antaganden och korrektioner man ska göra för att få fram ett repeterbart beräkningsresultat. I Sverige och Norden har dessa metoder historiskt namngivits modell men i denna artikel använder vi genomgående begreppet metod. Beräkningsmetoder för ljudutbredning har alla samma uppbyggnad. Utbredningsmetoden utgår från ett utgångsvärde (källstyrkan) L1 och korrektioner för olika typer av dämpning. I vår nuvarande beräkningsmetod för vägtrafikbuller anges exempelvis avståndsdämpning (ΔL2) och mark- och skärmdämpning (ΔL3). Den resulterande ljudnivån i mottagarpunkten från varje utbredningsväg beräknas sedan till Lp = L1 + ΔL2 + ΔL3. I närområdet av en ljudkälla är beskrivningen av ljudkällan det absolut viktigaste för beräkningsresultatet. För utbredningar på kortare avstånd tillkommer reflektioner, skärmning och absorption. På längre avstånd tillkommer inverkan av luftabsorption, vind, temperatur och turbulens. En beräkningsmetod kan sägas beskrivas som både en källmodell och en utbredningsmetod där beräkningsmetodens namn oftast erhålls från källtypen. Källmodellen innehåller bland annat information om ljudkällans geometri, placering, ljudavstrålningens direktivitet och källstyrka som total ljudeffektnivå eller uppdelad på till exempel oktavband eller tersband. Utbredningsmetoden innehåller allt man tar hänsyn till mellan källan och mottagaren, till exempel markeffekter, skärmning, diffraktion, meteorologi och atmosfärsbeskrivningar. De fysikaliska metoderna beskrivs sedan i form av matematiska algoritmer som är mer eller mindre detaljerade och verklighetsnära för att möjliggöra en automatiserad beräkning. Varje utbredningsmetod är i praktiken ett knippe med algoritmer för alla olika fenomen som beaktas i respektive metod. De nyare beräkningsmetoderna är oftast endast en ny kombination av tidigare utvecklade algoritmer.

Begrepp. Precisionen är spridningen av resultaten. Den kan kontrolleras genom att en metod upprepas av olika experter som använder identisk indata. Precisionen är viktig för metoder som används för att kontrollera juridiskt ställda krav. Noggrannheten anger avvikelsen vid en jämförelse mellan ett beräknat resultat och resultatet från en ”perfekt” mätning. Mätningen anses vara perfekt om osäkerheten i resultatet kan försummas och är viktigt för sakkännedom och studier. Noggrannhet och precision kan beskrivas med hjälp av exemplen i figur 3. Om skotten i figur 3 avviker från centrum och är spridda, är metoden oprecis och onoggrann. Om spridningen är liten, men bredvid målet är metoden precis men inte noggrann. Standardisering av metoder (beräkningar och mätningar) är ett sätt att förbättra precisionen. Precisionen för en beräkningsmetod kan vara låg av flera skäl – följande är endast några exempel: ● Beräkningsmetoden är komplicerad och har många in-parametrar som behöver uppskattas. ● Metoden beskrivs inte på ett klart och tydligt sätt, varför tolkningar krävs för att möjliggöra implementering i en mjukvara. ● Metoden är inte ”fullständig” i den meningen att många aspekter som inträffar i verkliga scenarier inte behandlas. Det sistnämnda är det största problemet med bullerprognosmetoder. Vissa aspekter behandlas i detalj eftersom teorier har publicerats för att hantera dem matematiskt, medan andra och ofta mycket viktigare aspekter inte ens nämns. Mer komplexa och vetenskapliga metoder är oftast mer noggranna, men då de erbjuder många justerbara parametrar resulterar detta vanligtvis i sämre precision. Transparens. En specialist som använder sig av en beräkningsmetod vill förstå vad som sker i beräkningarna för att kunna förklara skillnaderna mellan olika beräkningsfall och även kunna kvalitetsgranska det egna resultatet. Om detta är möjligt i en beräkningsmetod så kan den beskrivas som transparent och är en egenskap som stödjer användandet av beräkningsmetoden i praktiken.

Figur 3: Exempel på faktorerna precision och noggrannhet.

Bygg & teknik 3/16

Program för beräkning av ljudutbredning. Det finns ungefär en handfull programvaruutvecklare som specialiserat sig på bullerutbredningsmetoder för omgivningsbuller och de största i Sverige är SoundPLAN och CadnaA. Programvaruutvecklaren tolkar nya beräkningsmetoder och programmerar in dem i sin egen programvara. Det finns alltid skillnader i hur programvaruutvecklare väljer att både tolka beräkningsmetoden samt lösa de frågeställningar som uppkommer där beräkningsmetodens beskrivning inte är tillräckligt tydlig. Det kan även finnas grundläggande skillnader i hur geometrier hanteras och hur man söker efter ljudkällor. Till exempel så arbetar SoundPLAN och CadnaA helt olika när det gäller sökning av ljudets gångväg. CadnaA utgår till exempel från linjekällan och letar efter mottagare medan SoundPLAN utgår från mottagarpunkten och letar vägar till källan (direkta, reflektioner av första ordningen, reflektioner av andra ordningen och så vidare). Ingen av dessa lösningar är mer korrekt än den andra och båda har sina för- och nackdelar. Arbetet med olika geometrier är dominerande i en avancerad beräkningsmetod. Det är inte bara i ett plan som man söker gångvägar utan i hela den tredimensionella modellen. Det blir skillnader i resultat när man räknar med olika mer avancerade beräkningsmetoder. För att styra denna del av osäkerheterna finns det nu en ISOstandard för hur man kvalitetssäkrar beräkningsmetoder så att olika programvaror ger likvärdiga resultat, ISO 17534 Acoustics – Software for the calculation of sound outdoors.

Beräkningsmetoder i Sverige idag Idag finns det sju beräkningsmetoder som av myndigheter rekommenderas vid beräkningar och jämförelser med svenska riktvärden, se tabell 1. Utöver dessa kan även andra beräkningsmetoder användas om akustikern kan motivera det. Den vanligaste övriga beräkningsmetoden som används är troligtvis ISO 9613-2:1996. Presentation av de jämförda utbredningsmetoderna. Sex beräkningsmetoder ansågs initialt vara intressanta i uppdragets utvärdering; DIN 18005, General Prediction Method, Dal 32, ISO 96132:1996, NMPB08, CNOSSOS-EU och Nord2000. För att utreda vilken av dessa som skulle utredas vidare kartlades skillnader mellan de aktuella metoderna översiktligt. Även internationella erfarenheter samlades in. DIN 18005 valdes bort direkt vid påseendet då det är en mycket enklare metod än våra egna och inte skulle tillföra några kvalitéer. General Prediction Method, det vill säga vår nuvarande nordiska industribullermetod valdes bort då metodens dokumentation är upphovsrättsligt skyddad och därmed är extremt svår att få tag på 38

Tabell 1: Nuvarande beräkningsmetoder. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Ljudkälla Beräkningsmetod –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Väg Vägtrafikbuller - Nordisk beräkningsmodell, reviderad 1996. Naturvårdsverket, Vägverket, Nordiska ministerrådet. Rapport 4653 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Spår Buller från spårburen trafik - Nordisk beräkningsmodell. Reviderad 1996. Naturvårdsverket och Banverket, Rapport 4935. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Industri Environmental Noise from Industrial Plants - General Prediction Method. J Kragh, B Andersen, J Jakobsen. Danish Acoustical Laboratory Report No.32, DAL 32. Utgivningsår 1982. Nordisk beräkningsmodell DAL 32. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– MotorBuller från motorsportbanor – Beräkningsmodell sportbanor Naturvårdsverkets meddelande 8/1983 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skjutbanor Buller från finkalibriga vapen - Beräkningsmodell Naturvårdsverkets meddelande 7/1984 Akustik - Buller från skjutbanor - 2: Bestämning av mynningsljud och bogvågsknall vid medelst beräkning (ISO 17201-2:2006) –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Vindkraft Mätning och beräkning av ljud från vindkraft -Vägledning, Naturvårdsverket. Beräkning kan göras med Excel-ark framtagna av Lundmark Akustik & Vibration. Även Nord2000 accepteras enligt vägledningen. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Sjöfart, hamn, Inga egna beräkningsmetoder finns för dessa källtyper. byggbuller Någon av beräkningsmetoderna; General Prediction Method eller ISO 9613-2:1996 används vanligen för dessa källor. (får ej läggas upp på hemsidor som pdfdokument eller distribueras digitalt). Här redovisas därför ISO 9613-2:1996, NMPB08, CNOSSOS-EU och Nord2000 översiktligt. ISO 9613-2:1996 ISO 9613-2 är en oktavbandsmetod som ursprungligen utvecklades bland annat från vår Nordiska General Prediction

ISO 9613-2 rapport. Method, DAL32. Idag föreskrivs den för beräkning av buller från industri i stort sett överallt i världen från China till USA

(förutom i Frankrike (NMPB) och i Norden). I Tyskland används utbredningsmetoden även för beräkning av buller från spårburen trafik. Fördelar och nackdelar: + Räknar även låga frekvenser (31,5 till 8 000 Hz) + Kvalitetssäkrad via ISO 17534 - Meteorologi inkluderas som korrektion om 0 till 2 dB för att ta hänsyn till ett årsmedel - Kräver att svenska källmodeller för väg och spårburen trafik tas fram och kopplas till utbredningsmetoden. Troligtvis kan Tysklands modell för spårburen trafik delvis användas. - Kräver att metod utvecklas för beräkning av maximala ljudnivåer från vägoch spårburen trafik. NMPB08 NMPB08 är en tersbandsmetod som används i Frankrike för beräkning av buller från väg-, spårburen trafik och industri. Metoden baseras i huvudsak på ISO 9613-2 med tillägget att den hänsyn som tas till meteorologin är mer verklighetsnära. Fördelar och nackdelar: + Meteorologi är beaktad med två utbredningsförhållanden ”gynnsam” och ”homogen”. - Kräver att svenska källmodeller för väg och spårburen trafik tas fram och kopplas till utbredningsmetoden. Troligtvis kan Frankrikes källmodeller för väg- och spårburen trafik delvis användas. Bygg & teknik 3/16

- Kräver att metod utvecklas för beräkning av maximala ljudnivåer från vägoch spårburen trafik. CNOSSOS-EU CNOSSO-EU är en något förenklad metod än NMPB08 då den bland annat är en oktavbandsmetod. Föreskrivs för buller-

CNOSSOS-EU rapport. kartläggningar enligt EU-direktiv 2002/ 49/EC ”om bedömning och hantering av omgivningsbuller” från och med 2018 varför en hel del arbete kommer att läggas ner för att anpassa nuvarande metod till våra svenska förhållanden. Källmodellerna är mer komplexa (tar hänsyn till dubbdäck för väg och för tåg fördelning lok/vagn och spårkvalitet med mera.) Fördelar och nackdelar: + Metoden kommer ändå att implementeras i Sverige för EU-kartläggningar. + Meteorologi är beaktad med två utbredningsförhållanden ”gynnsam” och ”homogen”. - Kräver att metod utvecklas för beräkning av maximala ljudnivåer från vägoch spårburen trafik. Nord2000 Nord2000 är en tersbandmetod där markeffekten och reflektioner beräknas med hänsyn till Fresnelzonskonceptet. Hänsyn tas till atmosfärisk refraktion enligt meteorologiskt kartlagda förhållanden. Beräkningarna är tidskrävande, speciellt maximalnivåberäkningarna. Används idag i Danmark för beräkning av buller från väg- och spårburen trafik. I Sverige kan Nord2000 användas för beräkning av buller från vindkraft. Fördelar och nackdelar: + God noggrannhet. + Maxnivåer är implementerade för spår (dock ej för väg). - Ej möjligt att beräkna maximala ljudnivåer från spår i alla lägen. - Ej transparent. Bygg & teknik 3/16

- Ej en precis beräkningsmetod (många valmöjligheter leder till stor spridning av möjliga beräkningsresultat). - Långa beräkningstider.

Hur har andra länder gjort? Ledande experter i Europa1) har fått ge sin bild av diskussionerna som förts internationellt. I Tyskland har man över 40 års erfarenhet av beräkningsmetoder som används vid juridiska beslut. Beräkningsmetoderna för väg-, järnväg-, industrioch flygplansbuller är till och med inskrivna i lagen. Under genomförandet av det europeiska direktivet om omgivningsbuller, 2002/ 49/EC, och utvecklingen av CNOSSOSEU utfördes en hel del utredningar och fördes många diskussioner i Tyskland. Diskussionerna och utredningarna resulterade i att man ansåg att de mer komplexa metoderna så som SonRoad och Nord2000, inte vara väl avvägd med hänsyn till den slutgiltiga noggrannheten, precisionen samt transparensen och därför inte lämpliga att användas vid juridiska frågeställningar. Precision prioriterades före noggrannhet. För buller från industriella och kommersiella anläggningar samt från anläggningar för fritids- och idrottsaktiviteter är ISO 9613-2 den lagligt fastställda beräkningsmetoden i Tyskland sedan 1998 och väl beprövad. Beräkningsmetoden för buller från järnväg reviderades nyligen och resulterade i att ISO 9613-2 används som utbredningsmetod tillsammans med ytterligare rekommendationer beskrivna i kvalitetssäkringsdokumentet ISO 17534-3. Denna metod trädde i kraft i slutet av 2014. Beräkningsmetoden för buller från väg revideras fortfarande och kommer förhoppningsvis att blir klar under 2016, troligtvis kommer även den baseras på ISO 9613-2. I EU fördes diskussioner i den tekniska kommittén för CNOSSOS-EU. Två falanger uppstod där den ena önskade en noggrann metod som skulle efterlikna verkligheten så bra som möjligt och den andra fokuserade på att beräkningsmetoden behövde generera ett precist resultat väl avvägt mot noggrannhet och transparens. De två motpolerna var egentligen NORD2000 och ISO 9613-2. Istället valdes NMPB08 som en kompromiss mellan de två. Vidare utredningar och diskussioner ledde därefter till ytterligare förenklingar så som till exempel ändringen från tersband till oktavband för det slutliga förslaget för CNOSSOS-EU. År 2007 bytte Danmark beräkningsmetod till Nord2000. Samtidigt justerade –––––––––––––––––––

1) Dr Wolfgang Probst, internationellt erkänd specialist vid arbeten med beräkningsmetoder för ljudutbredning, och Lars Find Larsen, dansk specialistkonsult inom akustik med fokus på samhällsbuller.

de även riktvärdena samt bytte mått till LDEN. Experter upplever att de har fått en bättre metod efter bytet. Många fel har dock hittats under dessa år och fler hittas fortlöpande. Metoden anses ej vara transparent. Det finns många parametrar som behöver ställas in (cirka 17 stycken) och alla ger upphov till skillnader i beräkningsresultatet. Det leder både till många möjligheter men också många fel. Vidare är beräkningar av LA,Max för järnväg extremt tidskrävande och ibland omöjligt trots inköp av väldigt kraftfulla datorer. I Schweiz startade NPA (schweizisk systerinstitution till SP) utvecklingen av ljudutbredningsmetoden SonRoad ungefär i samma tidsperiod som Nord2000 började utvecklas av SP i Sverige. Arbetet utmynnade i en beräkningsmetod för väg som fick namnet SonRoad. När de gällande beräkningsmetoderna och SonRoad utreddes som möjlig föreskriven beräkningsmetod beslutades det dock om en enklare beräkningsmetod, STL 86-road och SEMBEL-rail, som de lagligt fastställda. SonRoad kan dock användas vid förtydliganden när de andra beräkningsmetoderna inte räcker till. Även i detta fall baserades beslutet på bedömningen att SonRoad inte vara väl avvägd med hänsyn till den slutgiltiga noggrannheten, precisionen samt transparensen, och därför inte lämpliga att användas vid juridiska frågeställningar.

Val av utbredningsmetod Valet stod slutligen emellan CNOSSOSEU och ISO 9613-2:1996, båda har sina fördelar men då CNOSSOS-EU kommer anpassas till svenska förhållanden i stora delar (i och med EU-kartläggningarna) så föll valet på denna. Den är också mest lik Nord2000 (av de två alternativen), vilket också inverkar på valet då vi i Sverige under lång tid ”varit på väg” mot Nord2000. CNOSSOS-EU valdes i uppdraget för vidare arbete och jämförelser med nu gällande beräkningsmetoder. Varför inte Nord2000? Nord2000 är en bra beräkningsmetod som på många sätt är mer noggrann än CNOSSOS-EU då den bland annat räknar ljudutbredning i tersband och tar hänsyn till fasskillnaden vid beräkning av markeffekten. Dessa delmoment leder dock till extremt långa beräkningstider. Den mest tidskrävande beräkningen är beräkningen av maximala ljudnivåer och för stora områden är det krävande redan med dagens beräkningsmetoder. I Danmark använder man Nord2000 för både väg och järnväg men man räknar enbart maximala ljudnivåer från järnvägen. Då detta ibland vållar oöverstigliga beräkningstider kan man med fog fråga sig om det ens är möjligt för beräkning av maximala ljudnivåer från vägtrafik i större utredningar. Detta problem kanske man hade kunnat ordna i samarbete med programvaruutvecklarna 39

om det funnits ekonomi i det men så är inte fallet. Nord2000 är en liten metod med få användare internationellt sett, varför sådana insatser inte är aktuella. Det är även så att enbart en av de två stora programvaruutvecklarna har tyckt att det varit mödan värd att implementerat Nord2000 i sitt eget system och därmed själva står för beräkningsresultaten. Denna programvaruutvecklare har utvecklat ett gränssnitt för programmet som gör det svårt att följa vad som sker i beräkningarna, vilket gett oss en beräkningsmetod som är helt utan transparens. Det finns cirka 17 parametrar som användaren kan justera som alla ger effekt på beräkningsresultatet, vilket ger en beräkningsmetod med dålig precision. Resultatet är en mer noggrann beräkningsmetod som bättre kan efterlikna verkligheten på bekostnad av precisionen och användarvänligheten. Sammanfattningsvis rekommenderar vi inte att Nord2000 väljs som beräkningsmetod för att jämföra våra riktvärden emot på grund av: ● Långa beräkningstider. ● Ej transparent beräkningsmetod. ● Ej precis beräkningsmetod (många valmöjligheter leder till stor spridning av möjliga beräkningsresultat). ● Implementerad av endast en programvara. ● Bättre noggrannhet på bekostnad av sämre precision. ● Maxberäkningar är knappt möjliga för spår ibland, hur blir det då för väg? Däremot rekommenderas användning av Nord2000 i komplexa utredningar av alternativa åtgärder och produktutveckling för att visa på skillnader mellan olika alternativ.

Förutsättningar och konsekvenser av vald utbredningsmetod Alla nu rekommenderade beräkningsmetoder i Sverige kan ersättas av en utbredningsmetod, CNOSSOS-EU, vilket skulle leda till att endast tre beräkningsmetoder CNOSSOS-EU (Road, Rail & Industry) behöver rekommenderas av myndigheter, samt förvaltas och underhållas. Vi rekom-

menderar dock inte att CNOSSOS-EU används vid beräkning av buller från vindkraft. Anledningen till detta är att utbredningsmetoden ej gäller för ljudutbredning över stora vatten. Nedan listas de övergripande för- och nackdelarna med Cnossos-EU:s tre beräkningsmetoder (Road, Rail & Industry) med samma utbredningsmetod. Fördelar: + Metoden får troligtvis en god avvägning mellan noggrannhet och precision. Detta är dock inte säkerställt ännu då metoden inte är helt färdigutvecklad. + Metoden kommer hållas aktuell i sin helhet just för att den ska användas av alla länder i EU. + Programvaruutvecklarna kommer kunna prioritera denna beräkningsmetod då det kommer finnas många användare. + Beräkningsmetodens dokument är offentliga och därmed lättillgängliga. + Beräkningsmetoderna kommer troligtvis kvalitetssäkras i enlighet med den internationella standarden ISO 17534 Acoustics – Software for the calculation of sound outdoors. Nackdelar: - Oktavbandet 31,5 Hz är ej inkluderat i utbredningsmetoden för CNOSSOS-EU Industry. Det finns dock ett påtagligt behov av att ibland kunna räkna så långt ner i frekvens till exempel för hamnverksamheter och stora industrier. - Krävs att metod utvecklas för beräkning av maximala ljudnivåer från vägoch spårburen trafik. - Källdata för maximala ljudnivåer från väg och spår behöver tas fram.

Förslag inför implementering Erfarenheter från andra länder. Exempel på dåliga erfarenheter finns från andra länder när flera beräkningsmetoder har varit gällande samtidigt för jämförelse med aktuella riktvärden/krav. Det uppstår lätt en oseriös arbetsgång då kontrollberäkningar sker enligt båda metoderna för att kunna redovisa de lägsta resulterande ljudnivåerna. Även i Sverige finns dessa erfarenheter för vindkraftberäkningar,

vilket inte är bra varken för branschen, kunderna eller myndigheterna. I Danmark utfördes bytet av beräkningsmetod samtidigt som nya mått och riktlinjer sattes in. Man gick då över till att beräkna LDEN istället för LAeq,dygn som tidigare använts, vilket gjorde att de skillnader i resultat som naturligt uppkommer vid byte av beräkningsmetod inte märktes av. Även Norge använder idag LDEN istället för LAeq,dygn som vi gör. Förslag. Vid ett byte av beräkningsmetod rekommenderas att myndigheten anger ett datum från vilket alla nya bullerutredningar ska utföras enligt den nya beräkningsmetoden. Om annan metod används så ska det motiveras på samma sätt som man gör idag. Det finns fördelar med LDEN som storhet och kanske skulle vi kunna överväga att följa Danmark och Norge i detta hänseende. Det innebär dock att även riktvärdena behöver justeras då de beräknade ljudnivåerna kommer att bli omkring 3 dB högre.

Sammanfattning I uppdraget som Structor Akustik gjort åt Naturvårdsverket har olika ljututbredningsmetoder jämförts och förutsättningarna för att använda en enhetlig utbredningsmetod analyserats. När resultatet från en beräkningsmetod ska jämföras mot ett precist riktvärde bör precisionen hos en beräkningsmetod värderas högre än noggrannheten. Att metoden är transparent är även viktigt för att användaren ska kunna förstå resultatet. Vi ser därför inte att Nord2000 är ett bra alternativ för oss i Sverige utan väljer istället att rekommendera CNOSSOSEU. Huvudanledningen till varför CNOSSOS-EU väljs istället för ISO 96132:1996 är att den, i och med EU-kartläggningarna, ändå kommer att anpassas till ■ svenska förhållanden. Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

Vi uppﬁnner tystnad… Och erbjuder boende på bullerutsatta platser ett tyst och trivsamt mt hem. Tar in luft i ditt hem men lämnar bullret ute – blandar in frisk luft i dina rum utan n drag. Kombinationsexempel:

Ljuddämpande uteluftsdon - i fönster Absorberar ljudet och säkerställer tillräckligt luftﬂöde till rummet: Från 35 upp till 53 dB Dn,e,w re 10 m² vid ﬂöden upp till 12 l/s vid 10 Pa.

UteluftsDiffusorn Omega Dragfri tillförsel av uteluft till rummet. Monteras på uteluftsdonets innerdel.

G ial ventilation som Gen r var v ken syns, hörs eller dra

Besök Casmja.se för ﬂer exempel på ljudabsorbent och monteringsalternativ

Bygg & teknik 3/16

Musiklivet i Sverige har under de senaste decennierna utvecklats explosionsartat och Sverige är idag en av de ledande nationerna för internationell musikproduktion. Runt om i Sverige finns det musikskolor och det lär knappast finnas någon kommun där man inte har någon eller flera musikskolor. Alla skolor bedriver musikutbildning inom den reguljära skolutbildningen. Privata initiativ för musikproduktion och musikutbildning finns tusentals över landet. Högst anseende avseende musikutbildning har Kungliga Musikhögskolan (KMH). Skolan har cirka 300 lärare och utbildning inom de flesta musikgrenar dock inte opera, vilket sker i Operahögskolan uppe på KTH-området. KMH:s lokaler ligger i korsningen Vallhallavägen – Lidingövägen intill Stadion i Stockholm. De befintliga lokalerna har funnits där sen tidigt 1960-tal och är utsprida i olika byggnader. Lokalerna är med sitt läge tämligen bullerutsatta och har med tiden också delvis blivit ganska omoderna. Det har under längre tid dessutom förelegat ett stort tryck på att förtäta området med ett kraftigt ökat bostadsbestånd. Det förelåg alltså önskemål om effektivare lokaler både tekniskt och i form av att utnyttja ytor per person bättre.

Förstudie För 13 år sen startade en förstudie om utformningen av en ny musikhögskola. Ett stort antal platser i Stockholm och dess omnejd diskuterades. Det förelåg dock ett starkt önskemål om att KMH skulle place-

Artikelförfattare är Lennart Nilsson, LN Akustikmiljö AB, Huddinge. Bygg & teknik 3/16

FOTO: STIG DAHLIN

Kungliga Musikhögskolan (KMH) – ett exklusivt musikbygge

Kungliga Musikhögskolan (KMH) i Stockholm. ra sig centralt i den högskolekorridor som Vallhallavägen utgör. En attraktiv plats var fortfarande hörnet Vallhallavägen – Lidingövägen, där Swartlings stall och ridskola låg samt ett äldre trähus nämnd Gulavillan. Platsen var också ett centralt blickfång för KMH för att utgöra ett landmärke. Ett mycket stort arbete startade för att försöka placera in KMH på denna tomt. Ett problem var att både den Gulavillan och ridhus och stall var att betrakta som antikvariska och att vissa personer på Östermalm systematiskt överklagade alla förslag. Så småningom kom man fram till att Gulavillan kunde flyttas och att stall och ridhus efter ombyggnader kunde utgöra en del av KMH:s verksamhet. I de befintliga lokalerna som KMH nyttjade, var lärarna vana vid att till stor del ha sina egna lokaler och förvaringsutrymmen. De nya lokalerna hade som krav att verksamheten skulle förtätas och effektiviseras och att lokalerna skulle anpassas efter de skilda behov som föreligger för olika typer av musik. Det startade nu omfattande undersökningar om vad detta skulle innebära. Att tillgodose behoven hos 300 olika lärare är onekligen en utmaning. Till att börja med behövde man fastställa vilka krav på ljudisolering som förelåg mellan musikrummen och olika

typer av musik. Detta genomfördes genom omfattande spel- och lyssningsövningar på Operahögskolan som skulle fungera som modell i utvärderingen både avseende ljudisolering och klang.

Föredöme Operahögskolan ansågs nämligen som ett föredöme. Det visade sig då att enbart ett enkelt ljudisoleringsvärde för att ställa krav på ljudisoleringen inte alls var tillräckligt. En liten pickolaflöjt kunde låta 110 dBA men ändå vara ohörbar i intilliggande rum. Samtidigt kunde en jazzgrupp spela 90 dBA och vara tydligt hörbar genom samma vägg. Det krävdes alltså en djupdykning i hur man grupperar olika musiktyper och hur ljudisolerande konstruktioner skulle utföras. Eftersom KMH skulle komma att ligga mycket tätt på korsningen Vallhallavägen med intensiv tung trafik och framför allt många bilar som inte alls uppfyller svenska bullerkrav så var ljudisolering viktig. Direkt i korsningen är det också en mängd trafikljus, vilket orsakar långvarig tomgångskörning och intensiva bullertoppar vid start. Direkt under Vallhallavägen går också tunnelbanan relativt nära ytplanet och sporadiskt förekommer även en viss flygtrafik. Mätningar genomfördes av såväl markvibrationer som bullerexpo41

Interiör, studio. nering av olika typer av trafik. Trafik mäts idag uteslutande som ett dBA mått i form av LeqA och MaxA. Dessa mått är i sammanhanget totalt meningslösa eftersom det enbart är lågfrekvent ljud som stör och som är problematiska att åtgärda. Det visade sig att det enbart var ljud under 100 Hz som var problemet och i synnerhet ljud mellan 30 till 40 Hz eftersom dessa frekvenser är kraftigt dominanta från tunga fordon på tomgång. Det krävdes därför helt andra konstruktioner än vid normalt byggnadsteknik. Det innebär tunga betongkonstruktioner i det yttre skalet och många lager gipsskivor på stort avstånd i det inre skalet för att åstadkomma en flytande konstruktion med en resonansfrekvens under 25 Hz. Glaskonstruktionen blev särskilt svårlöst eftersom det krävdes både tunga glas och stora glasavstånd men samtidigt en ventilering av utrymmen mellan glasen för att undvika kondens. Ventileringen utgör ett ljudläckage och speciella

ljudfällor fick konstrueras för att undvika detta. Samtliga rum har också värmeradiatorer och dessa är förbundna med varandra. För att undvika ljudtransport mellan dessa fick alla värmerör förses med vibrationsisolerande rörmuffar i varje rum. På samma sätt är de flesta rum också sprinklade och vid genomföring från korridor till rum var det också tvunget att montera vibrationsisolerande kopplingar. Många rum är också försedda med kyla och även kylrören till dessa fick vibrationsisolerats. Alla elrör intill musikrum fick utföras via mjuka slangar som monterades i S-form in till rummen.

Ljudläckage Ventilationskanaler utgör en mycket stor risk för ljudläckage och alla dessa kanaler fick delas i vägg och förses med dukstos samt ljuddämpare för både till- och frånluft vid genomgång av vägg. Samtliga utföranden av installationer är alltså av största vikt att de blir korrekt utförda. Det är det abso-

Interiör, studio. 42

lut vanligaste problemet till ljudläckage och att man inte når uppställda krav. För att minimera risken för fel både avseende installationer, läckage i skalen och sammankoppling av skalen, genomfördes omfattande kursverksamhet för de entreprenörer som skulle utföra arbetet. Det genomfördes tolv kurser samt delbesiktningar varje och varannan vecka. Vid dessa kunde en mängd felaktiga utförande upptäckas. Det kan konstateras att fel i samband med höga ljudkrav sällan beror på medvetet slarv utan så gott som alltid beror på att man inte förstått kraven på noggrannhet eller utförandet. Metodiken med kurser och regelbundna besiktningar minimerar felen till ett minimum och vid slutbesiktning återstår ett fåtal fel. Detta är att betrakta som mer eller mindre mirakulöst då antalet musikrum är cirka 300 stycken med mycket skilda krav. Rockmusik med sina extremt höga nivåer ska samsas med musik som en ensam akustisk gitarr med sin mycket lågmälda nivå eller folkmusik där man är beroende av att kraftigt kunna stampa i golvet i takt med musiken. Det innebär att man i många fall var tvungen att lägga i fartygsplåt i golvet och att nästan samtliga rum har någon typ av rum i rum funktion. Kraven på att inte bli störd och inte heller störa är alltså omfattande och den sammantagna komplexiteten och omfattningen saknar motstycke inom svensk byggnadsteknik och är troligtvis unik även i ett internationellt perspektiv.

Installationsbuller Utöver kravet på ohörbart trafikbuller och att olika musikutövare inte ska kunna störa varandra så var också kravet att installationsbuller och då främst ventilationsbuller inte på något sätt förstör ljudmiljön. Musikutövande är inte att jämföra med kontorsarbete utan till viss del ett kroppsarbete och vissa lokaler har dessutom mycket elektronik. Det gör att luftomsättningen måste vara avsevärt högre än vid kontorsarbete och högre luftomsättning ger också högre bulleralstring. En stor del av ventilationslösningarna hamnade på akustikerns ansvar eftersom branschen saknar erfarenhet av kombinationen hög luftomsättning och extremt låga bullernivåer. Ventilationen har således krav på sig att dels inte orsaka drag men samtidigt ge en behaglig temperatur trots påtagligt arbete och ändå ligga på ljudnivåer mellan 20 till 25 dBA och 40 till 45 dBC samt genomgående uppfylla folkhälsomyndighetens tersbandskrav. Detta medförde komplexa ljudfällor och planering av luftflöden genom rummen. Ytterligare störningsmoment kan vara ljud från belysningsarmaturer varför dessa fick väljas med omsorg. När man spelar musik är nivåerna ofta höga och inredningen kommer lätt i medsvängning, vilket uppfattas som mycket störande. Därför måste alla Bygg & teknik 3/16

158 designade och installerade ljuddörrar ŝĚƌĂƌ Ɵůů ĂƩ ƵƉƉĨǇůůĂ <ƵŶŐůŝŐĂ DƵƐŝŬŚƂŐƐŬŽůĂŶƐ ŚƂŐƚ ƐƚćůůĚĂ ůũƵĚŬƌĂǀ ĨƂƌ ĂƩ ƵƉƉŶĊ ƵƚďŝůĚŶŝŶŐ ŽĐŚ ĨŽƌƐŬŶŝŶŐ ŝ ǀćƌůĚƐŬůĂƐƐ͘

Hedemoradörren håller vad den lovar. ůůƟĚ ŵĞĚ ůũƵĚŐĂƌĂŶƟ

Tel 0225-59 56 00 www.hiak.se I info@hiak.se

Byggherre: Akademiska Hus Hyresgäst: Kungl. Musikhögskolan Arkitekt: AIX Arkitekter

Bygg & teknik 3/16

/ůůƵƐƚƌĂƟŽŶ͗ Tomorrow

Interiör, studio. rum lyssnas av med tonsvep på hög nivå för att åtgärda fel som detta. Allt detta som hittills nämnt berör enbart sådana ljud som uppfattas som störningar, men utöver en akustisk projektering för att undvika detta krävs naturligtvis en omfattande projektering för att ge varje rum en klang som står i överensstämmelse med den musik som ska spelas där. Rummen är genomgående mindre än i det äldre KMH, vilket innebär att ljudnivåerna också blir högre och att problemet med rumsresonanser blir större. Därför har rummen fått mer rumsdämpning och framför allt lågfrekvensdämpning.

Akustisk behandling I normal byggnadsteknik har man oftast bara ett undertak som akustisk behandling. Detta ger en dämpning enbart i vertikal led och fungerar dåligt i musikrum som dessa. I samtliga rum finns en akustisk behandling både vertikalt och horisontellt. För musikövning krävs dock ett akustiskt stöd och en återkoppling av hur musikinstrument låter. Av den anledningen måste man balansera dämpningen och nivån på de direkta reflexerna. Direkta enskilda diskreta reflexer har också en tendens att ge ett hårt och onjutbart ljud. I musiksammanhang är det därför mycket viktigt att försöka diffusera ljudet

så mycket som möjligt. Plana parallella hårda ytor ska i möjligaste mån undvikas. I hög grad har professionella diffusorer används som sprider ljudet såväl i riktning som i tid. Spridning av reflexer i tid ger fler och tätare reflexer i det initiala klangförloppet och bidrar till att små transienta ljud får bättre hörbarhet. Detta gör att musikern hör sig själv och sitt instrument avsevärt bättre och med en bättre återkoppling av hur musikövningen fungerar. Små rum har på grund av sina dimensioner ofta problem med resonanser i grundtonområdet för både röst och musikinstrument. Resonanserna ligger ofta i ett område från 50 till 150 Hz. De kan bli mycket starka och ge en avsevärd maskeringseffekt som gör att musiken saknar både briljans och tydlighet. I detta område måste man dämpa mer eller mindre så mycket det går. Detta har utförts med både perforerade paneler med stor utregling som med avstämda Helmholtsresonatorer. Graden av dämpning i de enskilda rummen styrs också av hur kraftigt ljudande de olika instrumenten är. Bleckblås och Rockmusik kräver ganska mycket dämpning för att inte ge hörselskador medan många svagt ljudande instrument behöver större akustiskt stöd. Detta har inneburit att alla rum har fått specialstude-

rats och utifrån de prov som genomförts så verkar önskemålen vara uppfyllda. Utöver alla övningsrum så finns det också ett dussin studiolokaler. En studiolokal skiljer sig ifrån ett vanligt övningsrum och lysningsrum. En studio är ett arbetsverktyg där mikrofonen lyssnar och där teknikern ska skapa något som har hög teknisk kvalité. En mikrofon och ett öra har helt olika egenskaper. Mikrofon hör saker som örat inte kan höra. Därför måste störningsfrigheten och klangbalansen vara perfekta. I vissa av kontrollrummen har man upp till tolvkanalig lyssning, vilket ställer mycket stora krav på riktningshörandet och att störande reflexer inte får förekomma. Basåtergivningen ska vara jämn inte bara i frekvens utan också i hela kontrollrummet, vilket ställer mycket stora krav på lågfrekvensdämpningen. Den lyssning som finns i kontrollrummet styr i mycket hög grad det slutliga resultatet av inspelningen.

Unikt musikbygge För att summera kan man konstatera att efter 13 års arbete så står äntligen KMH färdigt och det kommer säkert att pågå en lång tid av utvärderingar, men de preliminära intrycken pekar mot att det nya KMH kommer att stå sig som ett unikt musikbygge. ■

ŬƵƐƟŬŽŶͬEŽƌĐŽŶƐƵůƚ Theres Svenssons gata 11 Box 8774, 402 76 Göteborg 031 7001090 Hantverkargatan 5 112 21 Stockholm 08 4626430 ǁǁǁ͘ĂŬƵƐƟŬŽŶ͘ƐĞ DĂůŵƂ >ŝǀĞ Årets Bygge 2016 WƌŝƐĂĚ ĨƂƌ ƐŝŶ ĂŬƵƐƟŬ

<D,͛Ɛ ^ĂůĂƌ Snart klara

ZŝŐĂ ŽŶŐƌĞƐƐ ĂŶĚ ŽŶĐĞƌƚ EǇůŝŐĞŶ ǀƵŶŶĞŶ ƚćǀůŝŶŐ

sŝ ůƂƐĞƌ ĂůůĂ ĚŝŶĂ ĨƌĊŐŽƌ Ŷćƌ ĚĞƚ ŐćůůĞƌ ĂŬƵƐƟŬ ŽĐŚ sͲƚĞŬŶŝŬ 44

ĞƩ ƚĞĂŵ ŝ

Bygg & teknik 3/16

Harmonisering och kvalitetssäkring av bullerkartläggningar i Stockholms län Fas II. Kartläggning av bullerfria områden I Bygg & teknik 3/14 presenterades den första delen av projektet Harmonisering och kvalitetssäkring av bullerkartläggningar i Stockholms län, Fas I, som WSP Akustik driver på uppdrag av enheten för Miljömedicin vid Centrum för Arbets- och Miljömedicin, Stockholms läns landsting. Fas I bestod av en behovsanalys och utredning av hur samhällsbullerutredningar utförs idag, främst med inriktning på kommunkartläggningar. Projektets slutsats var att bullerutredningarna inte utförs på ett standardiserat sätt och att det finns en stor variation i utredningarnas kvalitet. Nästa del av projektet, Fas II, vilken presenterades i Bygg & teknik 3/15, innehöll framtagandet av en metod för hur bullerutredningar kan standardiseras och hur Bygg & teknik 3/16

kvaliteten kan höjas. I Fas II ingick även att göra en metodbeskrivning för kartläggning av tysta/bullerfria områden. Bakgrunden till det sistnämnda är att den metod som Naturvårdsverket har tagit fram av olika orsaker inte är möjlig att tillämpa. Detta har fått till följd att de utredningar av tysta/bullerfria områden som hittills har utförts skiljer sig mycket åt vad gäller utförande och kvalitet. I denna artikel beskrivs kortfattat den nya metoden för kartläggning av bullerfria områden. Det finns inget i de två metodbeskrivningar som nämns ovan som är kopplat till just Stockholms län, utan de kan tillämpas över hela Sverige.

Tystnad en bristvara Tystnad blir mer och mer en bristvara i samhället, samtidigt som fler och fler undersökningar visar på de skadliga effekterna som buller har på vår hälsa. I detta sammanhang avses inte höga ljudnivåer som kan skada vår hörsel, utan betydligt lägre ljudnivåer som även de på-

verkar hälsan negativt, med exempelvis ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Idag tummar man mer och mer på gällande trafik- och industribullerriktvärden, vilket innebär att vi utsätts för alltmer

Artikelförfattare är Andreas Novak, tekn dr, avdelningschef, Tobias Gredenman, fil mag, uppdragsledare, samt Roger Fred, civ ing, uppdragsledare. Samtliga verksamma på WSP Akustik. 45

buller. Detta medför att det är än viktigare att skydda de områden som idag är förskonade från bullerstörningar för att möjliggöra avkoppling och rekreation i dessa områden. Som ett första steg är det därför viktigt att identifiera var dessa områden finns, så att detta kan tas hänsyn till i stadsplaneringen. Ljudmiljön i natur- och kulturmiljöer är en viktig kvalitet som nämns i flera fastställda miljömål. I målet ”Storslagen fjällmiljö” anges att ”Låg bullernivå eftersträvas”. I målet ”Levande skogar” framhålls att ”Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas till vara”. För målet ”Levande kust och skärgård” gäller att ”Buller och andra störningar från båttrafik ska vara försumbara inom särskilt känsliga och utpekade skärgårdsoch kustområden senast år 2010”. Alltfler kommuner är intresserade av att kartlägga bullerfria områden. Det råder dock en missuppfattning om att de bullerfria områdena kan identifieras genom att en kommunbullerkartläggning ”sträcks ut” till att visa beräknade ljudnivåer ner till exempelvis 35 eller till och med 25 dBA. En sådan karta har dock inget värde. Det enda kartan visar är vilka områden som inte kan anses bullerfria. Bullerkartorna innehåller som bäst vägoch tågtrafik, större flygplatser samt vissa större industrier. Samhället innehåller dock en mycket stor mängd andra ljudkällor, vilket gör att det krävs en helt ny utredning för att identifiera de bullerfria områdena. Förutom detta klarar de nu gällande bullerberäkningsmodellerna, de nordiska beräkningsmodellerna, inte av att räkna på så stora avstånd från bullerkällorna att man kommer ner till nivåer såsom 35 eller 25 dBA. En annan beräkningsmodell behöver därför användas. Många försök har gjorts för att utreda hur tysta/bullerfria områden ska kartläggas. Bullerfria områden är en bättre benämning än tysta områden eftersom inga områden är tysta samt att det inte är en tyst miljö man är intresserad av. Det man eftersträvar är att få ett mått på de oönskade störningarna i ett område, samhällsbullret, och då är bullerfrihet en bättre benämning. Fågelsång, en porlande bäck eller vind i träden kan ge betydande ljudnivåer, men anses sällan utgöra bullerstörningar. Ambitionsnivån har varit mycket hög i vissa av de tidigare framtagna kartläggningsmetoderna, vilket har medfört mycket omfattande och dyra utredningar. Metoderna ger i vissa fall inga entydiga rekommendationer och det finns därför gott om utrymme för egna tolkningar. Detta gör att utförda utredningar inte är jämförbara. Dessutom saknas oftast nödvändig indata. Av denna anledning väljer man då ofta bort kartläggning av bullerfria områden eller så gör man en egenutformad enklare utredning. Detta gör utredningarna ännu svårare att jämföra. 46

Dagens metod från Naturvårdsverket (Rapport 5709, från maj 2007, Ljudkvalitet i natur och kulturmiljöer – God ljudmiljö… mer än bara frihet från buller), [1] är på många punkter orimlig att uppfylla. Dels beror det på svårigheterna att beräkna så låga momentana ljudnivåer som krävs för de högre klasserna (25 dBA i klass A och 35 dBA i klass B) och dels på brist på indata i form av ljudeffekter och driftstider. När nya bullerkällor introduceras i landskapet kontrolleras oftast bara att dessa uppfyller gällande riktvärden vid intilliggande bostäder eller utpekade rekreationsområden. Hänsyn tas nästan aldrig till den ökade bullernivån i området. När fler och fler bullerkällor adderas ökar bullret vi utsätts för i samhället och tystnaden kryper allt längre bort från bostadsområdena. Detta är en anledning till att identifiera de kvarstående mindre bullerstörda områdena så förhoppningsvis hänsyn kan tas till dessa vid framtida utbyggnadsprojekt.

Syfte Syftet med den nya kartläggningsmetoden är att presentera en metod för kartläggning av bullerfria områden som är praktiskt genomförbar med en rimlig arbetsinsats och med det underlag som finns tillgängligt eller som enkelt går att samla in. Hur beräkningarna ska gå till anges också i metoden. Kartläggning av bullerfria områden enligt denna metod blir därför inte felfri, en del källor försummas eventuellt, och det går oftast att göra en bättre utredning. Vår bedömning är dock att det är bättre att med en rimlig arbetsinsats utföra en utredning än att kartläggningen prioriteras bort eller utförs enligt en odefinierad egenutvecklad metod. Det finns naturligtvis inget hinder för att lägga in förbättringar i kartläggningen, men det är viktigt att alla förutsättningar och antaganden specificeras i en rapport som biläggs kartläggningen. En svårighet vid kartläggning av bullerfria områden är att det ofta saknas underlag vad gäller bullerkällorna. Källstyrkan hos en ljudkälla kan visserligen mätas upp relativt enkelt, men antalet olika bullerkällor är så stort att det inte är rimligt att mäta in alla bullerkällor inom ramen för en kartläggning. För till exempel båtar finns ju alltifrån ekor med utombordsmotor till finlandsfärjor. Dessutom saknas oftast statistik på förekommande typer, antal, lokalisering och driftstider. Syftet med att kartlägga ett område kan vara att ta fram: ● Informationsunderlag för att kunna redovisa vilka ljudnivåer som råder inom en kommun eller ett län. ● Beslutsunderlag för hur ett område ska skyddas, förbättras eller användas. ● Underlag när en miljökonsekvensut-

redning utförs inför till exempel ett vägeller järnvägsprojekt.

Kriterier Mätningar och beräkningar ger ett mått på vilken ljudnivå som råder i ett område. Denna ljudnivå är dock inte direkt kopplad till den eventuella störning som upplevs. Om ljudnivån beror på sorlet från en fors bedöms den förmodligen inte som störande, men om samma ljudnivå kommer från vägtrafik upplevs den förmodligen som en störning om ljudnivån är tillräckligt hög. Ljudet från en trasig industrifläkt med missljud upplevs förmodligen mer störande än vägtrafikbuller med samma ljudnivå, då man har mer förståelse för att trafiken måste låta och mindre förståelse för varför inte fläkten kan repareras. Ovanstående diskussion visar varför det är så svårt att ange vilka bullernivåer som ska utgöra kriterier för bullerfrihet eller begränsad bullerstörning. När det gäller bullerfria områden är det avsaknaden av samhällsbuller som är målet. Enligt Naturvårdsverkets metod består kriterierna av en ljudnivå och en tidsram. Störningar över den angivna nivån får inte pågå längre än tidsintervallet. Naturvårdsverket använder även begreppet momentannivå som inte är en definierad storhet. Det ovan beskrivna sättet att beräkna uppkomna störningar innebär mycket höga krav på indata, vilken ofta inte finns tillgänglig. Eftersom bullerberäkningsprogrammen inte heller är anpassade för denna typ av utvärdering måste en hel del manuellt arbete utföras för att få till beräkningar kopplade till dessa tider. För att på ett enklare sätt kunna utföra kartläggningarna föreslås i stället att riktvärdena görs om till att motsvara A-vägd ekvivalentnivå under dagoch kvällsperioden klockan 06 till 22. På det här sättet undantas nattperioden. Det är sällan ljudkällor enbart är i drift nattetid och därför kan man anta att de framtagna värdena även kan utgöra ett värsta nattfall. Trafikbuller minskar normal nattetid medan till exempel ett värmekraftverk möjligtvis har samma drift dygnet runt. Följande indelning av områdena föreslås (LAeq dB mellan klockan 06 till 22): ● 20 dBA mycket liten bullerpåverkan ● 25 dBA liten bullerpåverkan ● 30 dBA begränsad bullerstörning ● 40 dBA begränsad bullerstörning i närhet till bostadsområde. Flera källor räknas dock med andra storheter än A-vägd ekvivalentnivå. När det gäller till exempel skottbuller från finkalibriga vapen mäts impulsvärdet i dBAI och för att inte behöva införa en mängd olika kriterieskalor jämförs därför även skottbuller med ovanstående sifferskala. Vid en ljudnivå på 20 dBA från exempelvis trafikbuller kommer ett skott med ljudnivån 20 dBAI dock att vara hörbart. Bygg & teknik 3/16

Välj alltid det bästa bullerplanket!

Välj alltid ett riktigt bullerdämpande plank (NoiStop ® Bullerplank) med högsta livskvalitet som absorberar och skärmar av störande ljud - och som dessutom är snyggt för omgivningen. NoiStop är effektivt och mycket enkelt att montera på plats. Levereras i moduler och i den bredd och höjd du behöver. bYHQ ´JULQGDU G|UUDU´ ¿QQV DQSDVVDGH WLOO PRGXOHUQD Se mera information på hemsidan www.noistop.se och www.transnaval.se

Stängselfabriken

TransNaval - kvalité till rätt pris!

VIBRATIONER OCH STOMLJUD. Vi skapar tysta och vibrationsfria miljöer. Genom att isolera vibrationer, stomljud, och buller förbättrar vi miljöer som påverkar många.

CHRISTIAN BERNER AB LEDANDE PARTNER FÖR TEKNISKA LÖSNINGAR www.christianberner.se/vibrationsteknik

Bygg & teknik 3/16

Vid så här låga ljudnivåer måste man också tänka på att de framräknade ljudnivåerna bara gäller själva störningarna. Normalt har vi en bakgrundsnivå från vinden som blåser i träden, fågelkvitter med mera och ofta går det inte att mäta ljudnivåer under cirka 30 dBA dagtid. Denna bakgrundsnivå maskerar delvis bullerkällorna. För flygbuller används begreppet flygbullernivå som även inkluderar nattflygningar. Att använda detta värde vid en direkt jämförelse med ovanstående riktvärden kommer innebära en liten överskattning av ljudnivån. Detta kan man se som en liten kompensation, i alla fall i närheten till flygplatserna eftersom landande och startande flygplan på avstånd från flygplatserna inte finns medtagna i flygbullerkartläggningarna. Att göra bedömningar av uppkomna störningar utifrån dagoch kvällsekvivalenta ljudnivåer istället för utifrån ljudnivå och en tidsram, underlättar beräkningarna och utvärderingarna. Dock underskattar man ljudkällor som bara pågår under kortare tid då ljudet sprids ut över en längre tidsperiod. Om man i stället skulle beräkna ekvivalentnivån för varje källa bara under den tid störningen pågår, skulle ljudnivån från flera källor ge en missvisande hög ljudnivå, då alla källor förmodligen inte pågår samtidigt. Att flera källor utvärderas i olika storheter innebär att en summering av den totala ljudnivån inte alltid är möjlig. Presentation av resultaten måste därför göras källa för källa. Tåg- och vägtrafik brukar dock summeras, vilket kan ge en enklare överblick över ljudnivåerna i ett område.

Metod och beräkningsmodell Enligt den framtagna metoden utförs bullerberäkningar enligt det brukliga förfaringssättet för de bullerkällor som enkelt går att få fram källdata för, normalt vägoch tågtrafik. För övriga källor anges förslag i tabellform på källstyrkor i form av punkt- eller ytkällor, som därmed enkelt kan anpassas till aktuell ljudkälla. Om det finns en bullerkartläggning över kommunen kan man utifrån denna bedöma vilka områden som inte är bullerfria. Normalt görs bullerkartläggningar bara ner till cirka 45 dBA. Det finns två anledningar till att man inte räknar lägre ljudnivåer. De idag gällande nordiska beräkningsmodellerna är inte giltiga på långa avstånd. För exempelvis vägtrafikmodellen anges 300 meter som övre gräns för beräkningsmodellen. Detta innebär att man gör större eller mindre fel om man räknar på så långa avstånd att nivåerna ligger under 45 dBA, från exempelvis en större väg. Beräkningar enligt denna nya metod ska därför inte utföras enligt dessa beräkningsmodeller, utan enligt Nord2000. När det gäller beräkningsmodellen Nord2000 klarar den av att räkna på lite längre avstånd, bland annat beroende på 48

mer avancerad modellering av ljudutbredningen. Nord2000 har varit standardmetod för bullerberäkningar i Danmark under en längre tid för alla typer av samhällsbullerberäkningar. Det finns ytterligare en beräkningsmodell, CNOSSOS, som hanterar lite längre beräkningsavstånd än de gängse nordiska beräkningsmodellerna. Enligt beslut ska strategiska bullerkartläggningar, EU-kartläggningar, från och med 31 december 2018 utföras enligt den nya metoden, Common Noise Assessment Methods in Europe (CNOSSOS-EU). Denna är mer avancerad än de nordiska beräkningsmodellerna från 1996 men enklare att hantera än Nord2000. Ursprungligen var det tänkt att CNOSSOS skulle innehålla en översiktlig del för de strategiska kartläggningarna och en frivillig del för mer detaljerade beräkningar. Den senare har dock inte tagits med i slutversionen av CNOSSOS. Beräkningsmodellen CNOSSOS behandlar enbart tåg-, väg- och industribuller och kommer behöva vidareutvecklas och anpassas för svenska förhållanden innan den är tillämpar. Det första steget i en kartläggning av bullerfria områden är att välja ut vilka områden som ska inventeras. Normalt är det inte rimligt att kartlägga en hel kommun då detta antagligen skulle innebära en mycket stor arbetsinsats. Om det redan finns en bullerutredning framgår där vilka områden som garanterat är bullerstörda, och dessa kan därmed tas bort. Steg två är att hitta områden som redan idag är välbesökta eller områden som har andra kvaliteter som gör dem lämpliga som rekreationsområden, till exempel kustnära områden, orörda urskogar och så vidare. För områden nära tätorterna är kraven på områdets kvaliteter kanske inte lika höga som för ett område längre bort. Om det ska finnas skäl att åka långa sträckor till ett område måste det innehålla något speciellt som lockar besökare. Valet av områden görs lämpligen av kommunen eller någon som har god lokalkännedom. När väl områdena är utvalda kan själva bullerutredningen påbörjas. Det tredje steget är att välja ut vilka bullerkällor som ska ingå. Beställaren och beräkningskonsulten måste komma överens om vilka bullerkällor som ska inkluderas. Att industrier ska medtas är förmodligen självklart, liksom väg- och tågtrafik, men om till exempel fritidsbåtar ska inkluderas eller ej beror på situationen. Om det inte finns farleder med betydande båttrafik nära land kanske just denna källa kan exkluderas utan att det påverkar noggrannheten på utredningen. Fritidsbåtshamnar kan dock behöva tas med. Lämpligen listar kommunen de ljudkällor de känner till i närheten av de aktuella områdena. Naturvårdsverkets modell skiljer på bullerkällor som tillhör området i fråga

och sådana som inte hör dit. Detta sätt att exkludera vissa källor innebär problem då olika personer gör olika bedömningar. En person som åker till fjällvärden för att åka skidor kan tycka att en snöskoter är en oönskad bullerkälla medan renskötaren som behöver skotern i sitt arbete anser att den hör hemma i fjällvärden. I denna nya metod tolkas allt ljud orsakat av människor som buller, det vill säga alla typer av samhällsbuller. Åtminstone nedanstående bullerkällor bör övervägas att inkluderas om det är relevant och om det är möjligt att få fram data (källstyrka, plats och driftstid). Om det inte går att få fram data får bullerkällan beskrivas i rapporten eller att en markering görs för bedömt influensområde: ● Vägtrafik ● Spårtrafik ● Flygtrafik, inklusive buller från flygplatserna, det vill säga inklusive alla markfordon ● Sjöfart inklusive reguljär trafik, fritidsbåtar, vattenskotrar med mera ● Terrängkörning (bil, motocross, snöskoter mer mera) ● Skottbuller, civila skjutbanor ● Militära övningsområden ● Industribuller ● Motorsportbanor, inklusive radiostyrda bilar/flygplan ● Flygövningsområden och områden för fallskärmshoppning ● Vindkraftverk ● Badstränder, konsertområden, idrottsanläggningar eller andra områden med stora folksamlingar eller högljudd verksamhet ● Trädgårdsmaskiner. I begreppet industribuller inkluderas många typer av verksamheter exempelvis: ● Jordbruk med traktorer, hötorkar med mera ● Skogsbruksmaskiner ● Byggverksamhet ● Grus- och bergstäkter ● Snökanoner och pistmaskiner ● Ventilationsfläktar, kylmaskiner och dyligt som kan sitta på bostäder, skolor, sjukhus etcetera. I Naturvårdsverkets skrift anges exempel på vilka källor som kan vara relevanta att ta med: ”Vanliga bullerkällor är mindre vägar, fritidsbåtar, vatten- och snöskotrar, sjöfart, flygtrafik, vindkraftverk, skjutbanor, industrier och motorsportbanor. Ibland bör man även försöka ta hänsyn till sociala ljudkällor som mobiltelefoner, skällande hundar, bärbara musikanläggningar och röster.” För flera av dessa bullerkällor kan det vara nästintill omöjligt att få fram uppgifter och den data som tas fram kan skilja sig mycket beroende på vilka bedömningar som görs. I den typ av utredning av mer översiktlig karaktär som beskrivs här, kan inte enstaka skällande hundar elBygg & teknik 3/16

ler enstaka mobiltelefonsamtal inkluderas.

Flygtrafik, inklusive buller från flygplatserna Normalt görs inga bullerutredningar gällande flygplatser inom ramen för en kommunkartläggning då flygplatser utreds separat. Det bör därför gå att skaffa fram färdiga utredningar åtminstone för de större flygplatserna. Ett problem med dessa utredningar är att de bara redovisar buller ner till cirka 50 dBA för FBN-nivån (en vägd ekvivalentnivå, FlygBullerNivå) samt 70 dBA maximal ljudnivå. Detta räcker inte för att inventera bullerfria områden, utan beräkningar måste göras för att sträcka ut bullerkartan. För att inte vara tvungen att räkna om allt måste överslagsberäkningar tillämpas. Hur detta ska göras beskrivs i metoden. Ett annat problem med flygplatser är att allt buller på marken exkluderas från flygbullerutredningarna. Detta gäller förutom alla fordon som snöröjningsfordon, tankbilar, brandbilar, bilar med matleveranser med mera även taxning och motoruppkörning av flygplan. Oftast ligger dock utpekade förväntade bullerfria områden så långt från flygplatser att buller från markfordon och taxande flygplan kan försummas i förhållande till själva flygbullret. Det finns inga utredningar gällande flygbuller utanför flygplatsernas omedelbara närhet. När det gäller bullerfria områden kan dock flygplan på hög höjd ibland medföra hörbara nivåer. Eftersom flygplatser ofta är placerade relativt långt från tätbebyggda områden, där också de bullerfria områdena kan finnas, finns risk för att framförallt inpasserande flygplan flyger över intressanta områden på så låga höjder som 2 000 till 3 000 meter flera mil från flygplatsen, se figur 1. Det går att få tag på information om flygvägar, flygplanstyper etcetera via radarspårning som utförs kontinuerligt. Flygbullerberäkningsprogrammen är dock inte avpassade att räkna buller från flygplan på hög höjd. Även om inga beräkningar utförs kan man ta viss hänsyn till läget på ofta använda flygkorridorer, under vilka det inte är bullerfritt, genom att bara markera dessa på resultatkartan. All flygtrafik kommer aldrig att kunna tas hänsyn till då det enbart är kommersiell flygtrafik som måste följa publicerade flygvägar, vilket inte privatflyg måste göra. Även militärens flygningar är svåra att kunna ta hänsyn till. Speciella övningsområden är dock möjliga att ta med. I figur 1 visas exempel på inpasserande flygplan till bana 01L på Arlanda som en ögonblicksbild vid åttatiden en morgon. Ungefärlig flygväg är markerad. Höjden på flygplanen är också markerade liksom ett par naturreservat och fågelskyddsområden. Som framgår är flyghöjden låg många mil utanför flygplatsens område Bygg & teknik 3/16

Arlanda

KLII )

KIII ) JOII )

JI ') Figur 1: Ungefärlig flygväg med exempel på inpasserande flygplan till Arlanda bana 01L vid åttatiden en morgon. Flyghöjder i meter. Naturreservat och fågelskyddsområden markerade.

och även många mil utanför det område som normalt ingår i bullerberäkningen för en flygplats.

Industribuller Oftast utförs inga nya beräkningar av industribuller inom ramen för en kommunkartläggning, utan uppskattningar görs eller så inkluderas de ej. Så kallade IPPCanläggningar ska egentligen tas med i EU-kartläggningar, men det är inte säkert att just dessa är viktiga ur bullersynpunkt och andra viktigare anläggningar försum-

mas. IPPC står för Integrated Pollution Prevention and Control och har med föroreningar att göra. I en kartläggning av bullerfria områden måste dock bullrande industrier tas med oavsett om det är klassade som IPPC-anläggningar eller inte. I vissa fall finns utredningar redan utförda för industrierna, åtminstone för de större industrierna som har tillståndsprövats eller där klagomål på störningar förekommit. Idag samlas ofta inte dessa utredningar på ett strukturerat sätt hos kommuner och myndigheter, vilket kan inne-

Tabell 1: Schabloner för källstyrkor, endast utdrag ur den fullständiga tabellen. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Bullerkälla LjudeffektGeometri nivå (LWA) (yta/linje/punkt) –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Industri Generell industri: tillverkning, värmeproduktion med mera. 55 dB/m² Yta Mycket bullrande verksamhet, till exempel stålverk, bergtäkt 65 dB/m² Yta Liten industri: lantbruk, djurhållning, verkstad med mera 95 dB Punkt –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Sjöfart Hamn med verksamhet såsom containerhantering eller färjetrafik 55 dB/m² Yta Fritidsbåttrafik i farled (även vattenskoter) 55 dB/m Linje –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Civila skjutbanor Finkalibrig 150 dB Punkt –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Militära övningsområden Grovkalibrig 160 dB Punkt Finkalibrig 150 dB Punkt –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Vindkraftverk Effekt: 200–2000 kW, rotordiameter: 25–70 m, navhöjd: 30–130 m 105 dB Punkt, h = 130 m –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Anläggningar Badstränder 55 dB/m² Yta Konsertområden, mindre yta (< 10 000 m²) 140 dB Punkt Konsertområden, större yta (> 10 000 m²) 100 dB/m² Yta Idrottsanläggningar, mindre yta (< 10 000 m²) 130 dB Punkt Idrottsanläggningar, större yta (> 10 000 m²) 90 dB/m² Yta

bära att det är svårt att sammanställa alla utredningar. Om det finns utredningar så finns dessa oftast inte lagrade digitalt hos kommunen. Olika former av uppskattningar och schabloner måste oftast används. Ett exempel är att förutsätta att industrin uppfyller Naturvårdsverkets riktvärden vid närmsta bostad. Eftersom utredning av bullerfria områden innebär studier av områden långt ifrån bostäder, kan denna typ av schablon bli missvisande. Det måste utredas från fall till fall hur industrin ska tas hänsyn till och det kan bli nödvändigt att utföra kontrollmätningar nära en industri för att få fram en översiktlig källstyrka. Här måste det beslutas hur omfattande utredningar som ska göras. I metoden beskriven här föreslås att beräkningar av industrier utförs på liknande sätt som indikeras för flygplatser

Ljudnivå, dBA Markering R G B ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– < 20 130 255 255 < 25 110 255 120 < 30 255 255 20 < 40 255 170 50 < 50 255 0 0 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Figur 2: Skala för ekvivalent ljudnivå och motsvarande färgkoder. ovan. I fallet med en industri förutsätts dock att den utgörs av en ytkälla. Antingen hämtas den totala källstyrkan från en tidigare utredning eller så används schablonen i tabell 2. När ytkällan är inlagd kan beräkning enligt Nord2000 utföras.

Schabloner för beräkning Om inte bättre uppgifter finns tillgängliga kan schabloner användas, se tabell 1 på

Tabell 2: Krav på indata och beräkningsparametrar, endast utdrag ur den fullständiga tabellen. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Parameter Kvalitet Format –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Indata till digital beräkningsmodell Terräng GRID 2+/kurvor ASC/Shp, dwg ekvidistans 0,5 m Markabsorption Fastighetskarta, skikt MY Shp, dwg Byggnader, befintliga Fastighetskarta Shp, dwg Byggnadshöjder, befintliga Faktiska höjder eller Shp, dwg schablon utifrån typ, antal våningar, storlek med mera Bullerskärmar Uppgift från kommun/ Shp, dwg väghållare –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Indata till industribullerberäkningar Industribullerkällor, emission Uppmätt eller beräknad – ljudeffekt Läge Ritning eller egen observation Shp, dwg Drifttid Uppgifter från industrin Valfritt tabellformat Lokal avskärmning Egen observation Foto –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Indata till beräkning av vägtrafikbuller Trafikmängd väg, under aktuell Uppmätt/bedömd enligt Shp, tabell, karta tidsperiod väghållaren Andel tung trafik Uppmätt/bedömd av Shp, tabell, karta väghållare Hastighet väg Skyltad/NVDB Shp, valfritt tabelleller kartformat Broar Höjd på broar måste vara – angiven så de får rätt höjd över mark/vatten Tunnlar Vägen ska ha en höjd så den – ligger under marknivå Vägbeläggning Schablon, det vill säga ingen – korrektion Väghöjd Schablonhöjd på 0,2 m över – mark förutom vid tunnel –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Utdata bullerberäkningar Grid Ytor i 5 dB-steg Shp –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Beräkningsinställningar Gridhöjd 2m Gridtäthet mark 10 x 10 Reflektioner 1 Sökavstånd källa – mottagare 5 000 m Sökavstånd källa – reflektor 100 m Sökavstånd mott. – reflektor 200 m

föregående sida. De ytor som det refereras till i tabellen är verksamhetsområdets hela yta enligt fastighetskartan. I metodbeskrivningen finns flera tabeller med föreslagna schablonvärden.

Krav på in- och utdata samt beräkningsinställningar För att säkerställa kvaliteten på utredningen ställer metoden krav på in- och utdata samt beräkningsinställningar. I tabell 2 anges exempel på dessa krav.

Rapportering Eftersom det finns en hel del valmöjligheter och antaganden som ska göras är det viktigt att alla förutsättningar beskrivs i en rapport som följer med beräkningarna. I metodbeskrivningen anges krav som kan ställas på rapporten. Exempelvis anges hur de olika bullernivåerna ska färgmarkeras, se figur 2.

Metodbeskrivningar Både metodbeskrivningen för bullerkartläggningar (kommunkartläggningar) och bullerfria områden kan laddas ner från bullernätverkets hemsida (www.bullernatverket.se).

Fortsatt arbete Den tredje delen av projektet, fas III, kommer pågå under 2016. Inom ramen för denna fas ska förslag till tabellmallar tas fram avseende indata i form av till exempel väg- och tågtrafik, byggnader etcetera. Tanken är att all indata hos kommunerna och Trafikverket lagras på ett standardiserat sätt. Detta kommer att underlätta framtida bullerberäkningar avsevärt. Kvaliteten kommer att kunna höjas och i upphandlingarna kan det tydligare presenteras, vilket underlag som finns och vilken databearbetning som eventuellt måste utföras. Om exempelvis en kommun konsekvent lägger in den information som tas fram gällande bullerkällor, som till exempel industrier eller skjutbanor, i en databas kommer framtida kartläggningar att bli mer och mer noggranna. Om informationen är lättillgänglig kommer utredningarna inte att bli dyrare trots att noggrannheten ökar. ■

Referenser [1] Ljudkvalitet i natur och kulturmiljöer – God ljudmiljö, Naturvårdsverket, rapport 5709, 2007. Bygg & teknik 3/16

MÄT LJUD OCH VIBRATIONER MED 2270

033 22 56 22 seinfo@bksv.com

www.bksv.se

BN 1384 – 11

En- eller två kanaler Frekvensanalys Byggakustik Inspelning Ljudintensitet

Snygg design VRP [DU DNXVWLNHQ Nya Gyptone Quattro 70 gör det möjligt att designa rum med ljusa, mjuka och inbjudande ytor – utan att kompromissa på de akustiska kraven. Ett idealiskt val för väggar och tak i skolor, kontor, hotell, restauranger och andra miljöer där man vill kombinera bra akustik, estetisk utformning och lång livslängd.

www.gyproc.se Bygg & teknik 3/16

Quiet-Track – övervakning av spåregenskaper kopplade till buller Som en del av det tre år långa EUfinansierade projektet Quiet-Track har ett system för övervakning av spåregenskaper kopplade till den externa ljudavstrålningen från järnvägstrafik utvecklats. Försök har genomförts i Stockholms tunnelbana där ett av tågen som dagligen trafikerar grön linje försetts med utrustning som kontinuerligt loggar bland annat tågets position, hastighet och ljudnivåer i fyra punkter under fordonet. Med hjälp av monterade givare predikteras i första hand spårens ytråhet och utbredningsdämpningen TDR (Track Decay Rate), vilka är två parametrar hos rälen som är styrande för ljudavstrålningen externt. Det system som nu utvecklas avser inte ersätta dagens, kanske mer noggranna, ISO-standarder. Syftet är istället att övervaka ytråhet och TDR utmed längre sträckor och att med daglig datainsamling studera förändringar över tid. En tredje parameter som övervakningssystemet också hanterar är att detektera positioner och tidpunkter där så kallad ”katastrofal nötning” uppstår utmed banan. Ett larm kan skickas när sådan nötning uppstår. Medicinen mot den kraftiga nötningen är att snabbt smörja rälen på dessa platser. En ur nötningssynvinkel välskött räl har

Artikelförfattare är Tobias Allgulander och Martin Höjer, Tyréns AB. 52

Figur 1: C20-fordon som försetts med utrustning för övervakning av spårens egenskaper.

en avsevärt längre livslängd, se figur 2. Diagrammet är hämtat från Achieving a balance: The “magic” wear rate, Railway Track & Structures, J. Kalousek & E. Magel (mars 1997). Målsättningen med hela projektet är att ge förutsättningar för ett optimerat underhåll i syfte att reducera både underhållskostnader och buller från spåranläggningar. I detta delprojekt deltar från Sverige

Tyréns, Trafikförvaltningen (SLL), KTH, MTR, TBT och Strukton rail.

Instrumentering av fordon Ett fordon som dagligen trafikerar tunnelbanans gröna linje har försetts med utrustning för att kontinuerligt logga ljud och vibrationer under fordonet. Därutöver loggas positionen utmed banan med hjälp av en GPS-mottagare. När tåget befinner sig i en tunnel ges positionen istället av tachometergivaren som har monterats direkt på hjulaxeln, enligt figur 3. En

Figur 2: Spårlivslängd mot slipning.

Bygg & teknik 3/16

Figur 3: Tachometer och mikrofoner monterade på ett C20-fordon i tunnelbanan. specialdesignad mikrofonhållare har utvecklats och tillverkats för att skydda mikrofonen i den relativt tuffa miljön under ett tåg. Mikrofonhållaren är även utformad så att mikrofonen fokuserar på ljud som kommer från rälen och undertrycker bidrag från andra ljudkällor. I figur 3 visas två mikrofoner som är monterade nära hjulen under fordonet. Ombord på tåget finns också en dator utrustad med mobilt bredband som kontinuerligt för över inspelad mätdata till en lokal lagringsserver, där mätdata analyseras vidare.

Koppling mellan ytråhet och avstrålat ljud Ojämnheter till följd av slitage i kontakten mellan hjul och räl (metall mot metall) genererar buller till omgivningen när tågen tar sig fram utmed banan. En modell för att från uppmätta ljudnivåer under fordonet beräkna spårens ytråhet har utvecklats under projektet. Ojämnheter i hjulet och rälen ger upphov till en kombinerad ytråhet som kan kopplas samman med det ljud som registreras i mikrofonerna. Genom att känna till hjulens bidrag kan sedan rälens ytråhet extraheras ur den kombinerade ytråheten. Beräkningsmodellen tar hänsyn till parametrar som exempelvis: ● Track Decay Rate (beräknad) ● Hjulens ytråhet ● Kontaktfilter för kontakten mellan hjul och räl ● Direktivitet för ljud från hjul och rälen ● Direktljud och reflekterat ljud. I syfte att minimera felen i den predikterade ytråheten för rälen har bland annat följande felkällor studerats: ● Reflexer under fordonet ● Ljudbidrag från annan utrustning ● Ljudbidrag från intilliggande räl ● Vindbrus runt mikrofonerna ● Mikrofonens direktivitet ● Tonalt ljud från hjulen vid dess resonansfrekvenser. Med kunskap om ovanstående parametrars inverkan på resultaten ges möjlighet att förändra modellen mellan ljud och ytråhet utmed banan i situationer när tåget till exempel befinner sig i Bygg & teknik 3/16

en tunnel eller passerar en plattformskant.

Verifiering av predikterad ytråhet och resultat En mjukvara för att analysera och filtrera mätdata har utvecklats inom projektet. Med hjälp av denna kan mätningar från enskilda dagar, hastighetsintervall, tågriktning och positioner utmed den gröna linjen studeras. I figur 4 visas några mätningar mellan stationerna Skogskyrkogården och Tallkrogen. Det med röd färg markerade intervallet representerar ljudet när tåget kör på den bro som också markeras på kartan i samma figur. Man kan exempelvis se att ljudnivån under fordonet ökar med mellan 10 till 20 dB, för valt frekvensområde, när tåget kör på bron jämfört med rakspår vid sidan av bron. Sannolikt beror skillnaden i ljudnivå både på förändrad ytråhet och förändrad utbredningsdämpning hos rälen men också på grund av andra akustiska förutsättningar på bron. Projektet är nu inne i sin slutfas och mätningar och finslipning av modellen pågår för fullt. I syfte att kalibrera, förbättra och optimera utvärderingen ge-

nomförs kontinuerligt mätningar av ytråhet och utbredningsdämpning enligt ISOstandard i spåret. Dessa mätningar jämförs med framräknade värden och utvärderingsmodellen har därmed kunnat förbättras under resans gång. Resultaten visar att metoden fungerar samt ger underlag för att ytterligare förbättra beräkningen under resterande del av projektet. I figur 4 ges exempel på ytråhetsmätningar utförda med hjälp av ljud respektive enligt ovan nämnda ISO-standard. Resultaten utgående från ljudmätningarna baseras på ett medelvärde av ett antal passager som skett på en kortare sträcka (ungefär 25 meter) i olika hastigheter. En jämförelse med resultat från direkt mätning enligt ISO-standarden ”Reference” (streckad röd) ses också i figuren. Som kan utläsas ur graferna överensstämmer ytråheten väl med de heldragna färgade ljudbaserade resultaten! I figur 5 på nästa sida visas ett exempel på hur ytråheten kan presenteras för en längre sträcka. Visat resultat avser kortare våglängder, vilka är dominerande för A-vägt externt avstrålat ljud. Motsvarande för längre våglängder, vilka är styrande för stomljud och lågfrekvent luft-

Figur 4. Jämförelse mellan ISO-uppmätt ytråhet och mätningar baserade på ljuddata. 53

Figur 5: Exempel på presentation av uppmätt ytråhet och hur den kan jämföras vid två tidpunkter. buret buller, finns också att tillgå på motsvarande sätt.

Koppling mellan TDR och avstrålat ljud När ett tåg kör på spåret genereras svängningar/vibrationer i rälen som i sin tur resulterar i att rälen ger ifrån sig ljud till omgivningen. Vibrationerna breder snabbt ut sig från kontakten mellan hjul och räl och bildar därmed en lång ljudkälla med egenskaper likt teorins ”linjekälla”. Eftersom rälen är fastsatt i marken dämpas vibrationerna ut snabbare än om den hade hängt löst i luften. Exakt hur snabbt (räknat i dB/m) vibrationerna dämpas ut beror på hur spåren grundläggs samt med vilken teknik rälerna fästs till marken. En högre dämpning i rälen resulterar i en

kortare ”linjekälla”, vilket i sin tur innebär lägre ljud till omgivningen. Med hjälp av fyra mikrofoner under fordonet, där två mikrofoner sitter nära hjulen och två långt ifrån hjulen, kan TDR predikteras med hjälp av en liknande beräkningsmodell som för ytråhet. Just nu pågår arbete med att jämföra predikterad TDR med mätningar enligt ISO-standard.

den när förhållandena i kontakten mellan hjul och räl är långt ifrån optimala. Nötning innebär kort att kontakten mellan metall och metall leder till att materialen förstörs. Både hjul och räl berörs. Otillräckligt smörjda spår, långvariga torra nederbördsfria perioder, spårkurvor och kombinationer av dessa är några av de ogynnsamma förhållanden som kan möjliggöra nötning. Se exempel på resultat från katastrofal nötning i figur 6. Praktiska prov i avstängda spår har inom projektet utförts med bland annat rengjorda och torra spår. Vidare har motsvarande försök utförts i labbmiljö av KTH under kontrollerat ”väder” och olika representativa förhållanden. Efter utvärdering är resultatet av dessa att man hittat

Koppling mellan nötning och avstrålat ljud Nötning, och i synnerhet katastrofal nötning, kan inträffa under speciella förhållan-

Figur 7: Presentation av uppmätt nötning. ett antal styrande parametrar i det uppmätta ljudet som visar på nötning i olika grader. Nötning i spår kan idag presenteras på exempelvis sådant sätt som visas i figur 7.

Möjligheter och framtiden

Figur 6: Resultat av katastrofal nötning. Notera de avnötta metallflisorna på rälfoten.

Ett övervakningssystem av detta slag, som kontinuerligt övervakar, installerat på ett tåg i trafik medför ett stort antal möjligheter. De mätbara parametrar som nämnts kan användas som ett verktyg för bedömning av flera viktiga frågor. Nedan ges några exempel:

Bygg & teknik 3/16

sträckor där ytråheten ökar betydligt snabbare än på andra platser? Vidare kan systemet övervaka spåret och utvärdering utföras efter exempelvis spårslipning. Hela förloppet – från spårstatus innan, till dess att slipningen genomförts och vidare i efterförloppet – kan analyseras. Vid bullerberäkningar, baserade på standardiserade beräkningsmetoder, kan justeringar eller kompletteringar göras med mer information kring påverkan från det verkliga spåret. Enligt de nya EU-gemensamma direktiv, med beräkningsmetoder enligt Common NOise aSSessment methOdS (CNOSSOS-EU) från 2012 och som är tänkta att vara implementerade senast 2017, ska hänsyn tas till bland annat räloch hjulytråhet vid bullerkartläggning av samhällen. Att då ha tillgång till aktuell spårstatus skulle kunna ses som en fördel! I Figur 8: Exempel på tillämpningsområden. annat fall måste en högt skattad Insatsen vid kravställning av spårkvali- ytråhet antas i beräkningarna. Även vid ljudmätningar kan hänsyn tas té kan optimeras efter förutsättningar längs med banan. Vad behövs exempelvis till hur spårstatusen var vid mätplatsen för att uppnå en god boendemiljö avseen- vid mättillfället. Vid detektering av katastrofal nötning de buller och stomljud på olika platser? Ger räldämpare önskad effekt eller har skulle dagens ”manuella” smörjning av rästräckan redan en hög dämpning? Finns len på sikt kunna ersättas eller komplette-

ras av ett automatiskt tågmonterat smörjsystem som smörjer i samma ögonblick som nötningen upptäckts. Vinsten med detta är förstås att slitage på hjul och räl kan minimeras och även att smörjmedelsmängden minskar då det endast används när behov finns. Kostnadsbesparande och mer miljövänligt! Systemet har också visat sig kunna upptäcka hjulhalka på grund av bland annat löv på spåret. En tidig insats skulle kunna ge besparingar, minska materielslitaget men även ge en mer driftsäker tågtrafik. När nu projektet går in i sin slutfas finslipas de sista detaljerna och arbetet med att använda systemet kommersiellt pågår för fullt. Förhoppningen är att hitta kunder som förstår värdet i att lära känna sitt spår och att i realtid kunna övervaka ett antal viktiga parametrar! För mer information om projektet hänvisas till www.quiet-track.eu. ■

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2006 till och med 4/2015 av Bygg & teknik ﬁnns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Regufoam

Regufoam Vibrationsisolerande mattor i cell-polyuretan. Finns i 12 olika styvheter.

www.vibratec.se

Bygg & teknik 3/16

Armeringsverktyg:

Balkonger:

Fogband:

Betongkomplement:

Fogtätningsmassor:

Vi servar hantverkare! Specialister på fönsterrenovering, ventilation och tätning.

EgcoBox – Isolerad balkonganslutning Egcobox sparar energi och minskar köldbryggan vid balkonger och loftgångar

Max Frank AB (tidigare Rolf Dickman AB) info@rolf-dickman.se - www.rolf-dickman.se

Betong/Membranhärdare:

• Injekteringsslang • Radonmembran • Fogband • Förlorad form • Gjutskarvstöd

• Retarder • Membranhärdare • Potentialutjämnare • Armeringskoppling • GWS - Stag

7&/5*-&3 t 55-*45&3 t #&4-"( t '0(."4403 t ,*55 t '0(#"/% t 7&3,5:( t ."4,*/&3 t 4-*1."5&3*"- t #:(("74,3./*/( t "3#&54.*-+½ t 65#*-%/*/( t */4536,5*0/&3

MULLSJÖ Huvudkontor Lager Tel 0392-360 10 www.fosforos.se I Tel: 08-534 70 970 I E-post: info@fosforos.se

Betongreparation:

Handla direkt i vår webb-shop www.leifarvidsson.se

Fuktskydd:

Fukt, lukt, mögel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind från fuktrelaterade skador. s -ARKNADENS LËGSTA ENERGIFÚRBRUKNING s -INIMALT MED UNDERHÍLL s ÍRS LIVSLËNGD

www.trygghetsvakten.se

Betonginstrument:

Byggutbildningar:

031-760 2000

Geosynteter:

Fiberkompositskivor: Stockholm 08-625 63 10 Göteborg 031-86 76 50 Gävle 026-400 56

w w w. s t e n i . s e 56

www.jehander.se Bygg & teknik 3/16

branschregister Geosynteter, fortsättning: Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 45 år

Nöj dig inte med mindre! NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad. För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Geoteknik:

Grundläggning:

Konsulterande ingenjörer: Mikrobiella analyser på dagen Säkra DNA-analyser av mögel/hussvamp Kemiska analyser

sŝ ĂŶĂůǇƐĞƌĂƌ ǇŐŐĚ ŵŝůũƂ sĂůůŽŶŐĂƚĂŶ ϭ͕ ϳϱϮ Ϯϴ hƉƉƐĂůĂ͕ Ϭϭϴ ϰϰϰ ϰϯ ϰϭ ŝŶĨŽΛĂŶŽǌŽŶĂ͘ƐĞ ǁǁǁ͘ĂŶŽǌŽŶĂ͘ĐŽŵ

.. BESTAM JORDLAGRENS TJOCKLEK & UTBREDNING Pålitlig data över jordlagrens utbredning och djup Undersökningsdjup upp till 80m Längsta garantin på marknaden Anpassningsbara produkter och tjänster www.geoscanners.se | info@geoscanners.com | 0921 - 530 20

Golvbeläggningar:

MILJÖANALYSER Asbest, PAH, PCB, PCP, VOC, MVOC, mögel och röta etc.

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67 Bygg & teknik 3/16

1650 ISO/IEC 17025

060-12 72 40 | WWW.PKGROUP.SE

branschregister Konsulterande ingenjörer, forts:

Ljuddämpning/Ljudabsorption: Takplåt: • Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Reservoarer:

Utemiljö/Terrasser:

Tak/Tätskikt:

Vattenrening: 2. Vattenfilter

1. Vattentäkt

3. Reservoar

callidus.se Vattenrening 031-99 77 00

6. Service

4. Distribution

5. Användare

Väggsystem:

GUMMIDUK FÖR LÅGLUTANDE TAK FÖR BÄTTRE SAMHÄLLEN

Svensktillverkad gummiduk med miljömässiga fördelar. Exceptionellt lång livslängd och överlägsen hållbarhet. Kontakta oss för mer information: Tel: 0370 510 100 Email: info@sealeco.com

www.tyrens.se www.sealeco.com

Bygg & teknik 3/16

BRANDLINE

Bygg med Sto redan från start. 2SN ÖMMR LDC RNL O@QSMDQ H CHSS AXFFOQNIDJS QDC@M EQ¬M CDM E¼QRS@ UHRTDKK@ HC°M 5H A@BJ@Q TOO OQNIDJSDS NBG DEEDJSHUHRDQ@Q ADRKTSROQNBDRRDM FDMNL JU@KHÖBDQ@S RS¼C JQHMF CDRHFM @QJHSDJSNMHRJ@ L¼IKHFGDSDQ SDJMHJ NBG SHKK«LOMHMF@Q 2SN KDCDQ TSUDBJKHMFDM @U RJQ«CC@QRXCC@ E@R@C FNKU NBG @JTRSHJK¼RMHMF@Q ,DC L@QJM@CDMR LDRS FDMDQ¼R@ F@Q@MSHO@JDS S@Q UH @MRU@Q «UDM DESDQ @SS CHSS AXFFOQNIDJS «Q JK@QS Sto. Med omsorg om dig och ditt byggprojekt. VVV RSN RD

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid deﬁnitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Sveavägen 116, 113 50 Stockholm

Ny produkt!

Specialbetong till garage Viktiga fördelar med vår Specialbetong till garage: • En förbättrad täthet mot klorider förlänger livslängden. • Mycket god arbetbarhet förbättrar arbetsmiljön och ytornas funktion. • De ljusa ytorna ger bättre estetik och kan också minska belysningsbehovet. • 20 % reduktion av hållfasthet kan ge ett lägre armeringsbehov. • 50 % lägre CO2 utsläpp ger avsevärt minskad belastning på vår miljö.

För att veta mer om vår Specialbetong till garage besök gärna vår hemsida eller kontakta vår Teknisk Säljare i din region.

Thomas Betong AB | Tel 0104 50 50 00 | info@thomasbetong.se | www.thomasbetong.se