8/15 Bygg & teknik

TEMA:

Fasader och fönster Sveriges Äldsta Byggtidning

Fuktsäkra fasader Nr 8 • 2015 November 107:e årgången

Det är utsidan som räknas.

Byggnaden Santagostino Multipurpose Centre i Milano med sin speciella karaktär. Utformning och materialval: Ludovico Borri och Giacomo Cavadini, Humusstudio.

Byggkeramik är ett material som inspirerar till lek med form färg och yta.

Det är bestående och skänker skönhet till stadsrummet både i dag och i morgon.

Vill du veta mer om byggkeramik? Kontakta oss på Byggkeramikrådet.

Vi är Sveriges stora auktoritet inom kakel och klinker och delar gärna med oss av vår kunskap.

Byggkeramikrådet AB, telefon: 08-641 21 25 , e-post: info@bkr.se, hemsida: www.bkr.se

FI%ERCEMENT

SISA% NonceptI|UVNoOD ´FUDPtLGenV I|UVNoODµ EUDnGVlNUDG PeG P|UNJUn CEMENTMOOD ocK oUDnJe 8R%ANNAT8RE IDVDGVNLYoU. EDNoP VtnOUDVteU. -M EntUepUenDG A%. SZeco AUcKLtectV A%

Skivor för skolor, bostäder...

‡ MINERIT Concept ‡ FASADSKIVOR

Undertak ute

VL KDU O|VnLnJen VoP VN\GGDU tDNIoten. %eVtlOO DnYLVnLnJen 8nGeU tDN Xte.

www.cembrit.se

FIBERCEMENT FÖR ROBUST BYGGANDE

DIMENSIONERING ENLIGT EC5 DU FÅR

TRYGGHET TIDSBESPARING PRODUKTGUIDE

ETT UNIKT PROGRAM FÖR TRÄFÖRBAND Med Solid Wood dimensioneras fästdon till träkonstruktion på en bråkdel av tiden mot vad det tar att utföra motsvarande handberäkning.

NYHET! NU BYGGER VI UT SOLID WOOD MED SOLID SERIEN

ETT STARKT PROGRAM AV SKRUVAR FÖR TYNGRE TRÄKONSTRUKTION

DU HITTAR PROGRAMMET OCH MER INFORMATION PÅ GUNNEBOFASTENING.SE

ledare

I detta nummer • • • • • • • • • • • • • Byggnytt Produktnytt

8 10

Risk för att nollenergihus blir mögelhärdar

Putsade enstegstätade regelväggar:

Erfarenheter från undersökningar som SP har utfört Anders Jansson och Magnus Hansén Vem bär det juridiska ansvaret för skador på grund av enstegstätade fasadkonstruktioner?

Klara Holm Fuktsäker fasad Per Karnehed Besiktning och ommålning av träfasader Stefan Hjort Slagregnstäthet är viktigt vid riskbedömningar av renoveringssystem och nya fasader Lars Olsson och Carl-Eric Hagentoft Kapillärstyrda putssystem Peter Johansson och Kenneth Sandin Tall Timber Facades – utveckling av kostnadseffektiva och säkra klimatskal för träbyggande Anna Pousette och Karin Sandberg Funktionsverifierade fasadlösningar som uppfyller kraven Mikael Bengtsson Stor risk att modulbyggnader med plintgrund inte uppfyller kraven!

Lars Olsson och Ingemar Samuelson

12

16

20 27

30

36 40

43

45

Forskningsprojektet Tecocrete II:

Tunna betongfasadelement i 47 miljonprogrammet Kristian Kimmo och Mathias Flansbjer Ändra regeringförordningen:

Det går att bygga enkelsidiga lägen51 heter även i trafikbullerutsatta lägen Christian Simmons Passivhusen fungerar bara i teorin och 56 fantasin – men inte i verkligheten Christer Harrysson Kemiska metoder för ökad 64 beständighet av betongkonstruktioner Hans Hedlund et al

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN. NYA ARKITEKTURSKOLAN PÅ KTH I STOCKHOLM.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: MARCUS DAHLIN Annonser: ROLAND DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Sveavägen 116, 113 50 Stockholm Telefon: 08-408 861 00 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se Tryckeri: Lenanders Grafiska AB, Kalmar ISSN 0281-658X

Bygg & teknik 8/15

Slagregn tränger djupare in i träregelväggar än vad som tidigare varit känt. Det framgår av en ny forskningsrapport som Villaägarnas Riksförbund har beställt. När fukten tränger djupare in i fasaderna än beräknat innebär det i praktiken att fasaderna måste vara mera fukttåliga för att inte drabbas av skador.

– När ytterväggarna är tunna, så som de tidigare var på småhus, kunde värme lättare ta sig ut inifrån huset och hjälpa till att torka ut den fukt som hade trängt in. Då blev det inte heller några fuktskador och det är väl därför som man inte tidigare har uppmärksammat att fukten tränger längre in i fasaderna. Men på senare år har det blivit allt mer populärt med mycket välisolerade fasader som på nollenergihus. Sådana fasader får inte alls samma hjälp att torka ut som de med tunnare isolering. Risken för fukt- och mögelskador ökar därför, säger Johan Smeds, byggnadsteknisk expert på Villaägarna, i en kommentar till forskningsrapporten.

”Gamla sanningar gäller fortfarande!”

”

På Villaägarna är man samtidigt inte förvånade över de nya resultaten som framkommit. Organisationens chefsjurist Ulf Stenberg menar att det inte kommer som någon överraskning att välisolerade hus är mer fuktkänsliga. Nollenergihus är precisionsbyggen, så det finns mycket små marginaler att göra fel. Fukt- och mögelskandalen med enstegstätade fasader och dess juridiska efterspel pågår fortfarande, vilket gör att man frågar sig om byggbranschen kommer att kunna klara av att bygga nollenergihusen utan byggfusk som leder till fuktStig Dahlin skador. Egentligen hade det ur ett fuktperspektiv varit bättre enligt Ulf chefredaktör Stenberg om byggbranschen höll sig till mer robusta konstruktioner, som inte lika lätt skadas av mindre byggfel.

Johan Smeds sammanfattar i fem punkter vad man ska tänka på när man bygger hus för att minska risken för fukt- och mögelskador i fasaden: Se till att ha en tillräckligt bred luftspalt bakom fasadskiktet, som är väl ventilerad, dränerad samt kapillärbrytande och tryckutjämnande; använd isolering och vindskydd som släpper igenom ånga så att konstruktionen kan torka ut; undvik cellulosabaserade isolermaterial och cellplast längst ut i väggarna; undvik fuktkänsliga skivmaterial i väggens yttre delar som till exempel magnesiumoxid-, plywood-, OSB- eller spånskivor samt se till att huset hålls torrt under byggnadstiden.

Inte direkt några nyheter, eller hur? Gamla sanningar gäller fortfarande.

Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 9 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

Numm er 8 • 2015 Nove mber Årgång 107

TS-kontrollerad fackpressupplaga 2014: 6 800 ex QR-kod

Medlem av

Helårsprenumeration 2016: 401 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 80 kronor

5

Sveriges mest utmanande jobb!

Kontrollansvariga, se hit!

Dags att planera fÜr uppdatering. )BS EV LPMM Qž EJUU DFSUJÎLBUT HJMUJHIFUTUJE '�S BUU Gž GPSUT½UUB EJUU WJLUJHB KPCC TPN ," NžTUF EV FGUFS GFN žS H�SB FO PNDFSUJÎFSJOH #PLB JO EJH SFEBO JEBH Qž VUCJMEOJOH NFE UFOUBNFO 7½MK CMBOE ïFSUBMFU EBUVN PDI PSUFS 5B UJMMG½MMFU PDI LPNCJOFSB NFE FO EBH PN LPOUSPMMQMBOFS

Kursstarter – januari 2016.

Paketpris om du gĂĽr bĂĽda dagarna!

Uppdatering kontrollansvarig, KA, 1 dag '�SCFSFEBOEF VUCJMEOJOH JOG�S PNDFSUJÎFSJOH JOLMVTJWF UJE G�S UFOUBNFO Kontrollplan i praktiken, 1 dag 4ž VQQGZMMT EF OJP UFLOJTLB FHFOTLBQTLSBWFO 4F XFCCFO G�S BLUVFMMB EBUVN PDI PSUFS www.approvus.se

Lena, Kontrollansvarig

6

Bygg & teknik 8/15

Peikko Group grundades 1965 och är en ledande global leverantör av tekniska lösningar för betonganslutningar och samverkanskonstruktioner. Peikkos innovativa lösningar gör kundens byggprocess snabbare, enklare och mer tillförlitlig. Peikko har kontor i mer än 30 länder i Asien, Europa, Mellanöstern och Nordamerika, och är ett familjeägt företag med över 1200 anställda. Peikkos omsättning var 2014 147M Euro och huvudkontoret är beläget i Lahti.

Vi söker nu en KONSTRUKTIONSANSVARIG STATIONERAD I NORRKÖPING ALTERNATIVT I MALMÖ Vi söker dig som känner entreprenörskap, kan leverera resultat och uppfylla kundemas förväntningar, kan tillämpa kunskap och teknik samt har lätt att samarbeta med andra både extemt och internt.

Vi erbjuder rätt person goda villkor och bra utvecklingsmöjligheter i ett stabilt och framgångsrikt företag, samt möjligheter till utveckling inom koncernen. Läs gärna mer om tjänsten på www.peikko.se I denna rekrytering samarbetar Peikko Sverige med Human Search. Skicka in Din ansökan innehållande CV samt personligt brev snarast då urval och intervjuer sker löpande. Du söker tjänsten via www.humansearch.se med referens 13915014.

Alla ansökningar och kontakter kommer att behandlas konfidentiellt. Har du frågor om tjänsten är du välkommen att kontakta ansvarig rekryteringskonsult Johan Kjessler på telefon 08-506 526 80. Vi ser fram emot din ansökan!

www.peikko.se Bygg & teknik 8/15

7

Största konferensen om byggnadstekniskt brandskydd

Ägarna Cernera och Järngrinden uppger att enbart första etappen har en investeringsnivå på cirka en halv miljard kronor, vilket gör projektet till ett av de största byggnadsprojekten i Borås stad.

Byggbranschen i Sverige har de senaste åren upplevt ett högt tryck och trenden tycks hålla i sig. Detta gäller för såväl nyproduktion som ändringar i det befintliga byggnadsbeståndet.

På grund av oroligheter i vår omvärld har dessutom behovet av att säkerställa tillfälliga boenden för asylsökanden ökat avsevärt de senaste åren. Inte sällan innebär detta att det befintliga byggnadsbeståndet anpassas till de nya krav som ställs på tillfälliga boenden.

Brandskydd 2015, Sveriges enligt uppgift största konferens om förebyggande och byggnadstekniskt brandskydd, äger rum i Stockholm den 25 och 26 november. Där kommer deltagarna bland mycket annat att diskutera krav på brandskydd vid ändring av byggnader och tillfälliga boenden för asylsökande. Under två dagar kommer deltagarna även att diskutera och presentera nyheter och trender från våra myndigheter, exempelvis EKS 10 och brandskydd av hallbyggnader med samlingslokal.

Under den sedvanliga presentation av det senaste inom brandforskningsområdet kommer man bland annat att få ta del av ny forskning om möjligheter och svårigheter att ansluta sprinklersystem till det kommunala VA-nätet.

Brandskydd 2015 kommer att bestå av tre block: ● Myndigheter och regler – praktiska tillämpningar och konkreta fall ● Utmaningar vid ändring/ombyggnad – reglering och erfarenheter ● Aktuell forskning – om anlagda bränder, sprinkler och brandmodellering.

Konferensen riktar sig till målgrupperna: brandskydds- och säkerhetsansvariga i industri och näringsliv, brandskyddskonsulter, försäkringsbolag, räddningstjänster, byggentreprenörer, bygg- och arkitektfirmor, fastighetsoch bostadsbolag, ventilationsföretag, riskplanerare med flera.

För mer information, anmälan och program: brandskydd2015.se.

Stockholm Arlanda Pilotprojekt för Airport växer med hållbar SkyCity Office One stadsutveckling Stockholm Arlanda Airport är den snabbast växande huvudstadsflygplatsen i Skandinavien och samtidigt ett nav för resande lokaliserat mellan Stockholm och Uppsala. Årligen skapas enligt uppgift 1000 nya arbetstillfällen kring Stockholm Arlanda Airport.

I takt med passagerartillväxten ökar samtidigt efterfrågan på attraktiva kontorslokaler med god tillgänglighet till spårbunden kollektivtrafik liksom inhemska och internationella flygförbindelser. En internationell trend är att nya städer växer upp kring storflygplatser.

Mot bakgrund av den utvecklingen har Swedavia beslutat att etablera den tio våningar höga kontorsfastigheten SkyCity Office One, i direkt anslutning till utrikesterminal 5 och inrikesterminal 4. Office One består av två byggnader motsvarande 15 600 kvadratmeter, vilka beräknas stå färdig två år efter slutgiltigt byggbeslut.

Antalet resenärer vid Stockholm Arlanda Airport har sedan 2010 ökat med 30 procent.

Med syfte att möta utvecklingen har Swedavia sedan tidigare beslutat om investeringar motsvarande 13 miljarder kronor vid Stockholm Arlanda Airport. Därutöver genomför Swedavia fastighetssatsningar i området kring flygplatsen i linje med fastslagen strategi, vilken innebär att realiserade värden inom Swedavias fastighetssegment möjliggör en utveckling av flygplatsen i enlighet med Sveriges långsiktiga behov av tillgänglighet.

Beslutet om SkyCity Office One, vilket motsvarar en satsning på enligt uppgift mellan 500 och 600 miljoner kronor, innebär att pro-

jektering av fastigheten inleds på Arlanda.

Slutgiltigt byggbeslut återstår. Kommande utveckling vid flygplatsen inkluderar bland annat ett nytt hotell med 400 rum riktat främst mot privatresenärer, vilket beräknas stå klart 2018.

Barkarbystaden i Järfälla ska växa med 140 kvarter, 18 000 bostäder och 10 000 nya arbetsplatser. För att växa med kvalitet och hållbarhet går Järfälla nu med i Sweden Green Building Councils projekt Citylab Action för att utveckla ett certifieringssystem för hållbara stadsdelar.

Det stora stadsbyggnadsprojektet Barkarbystaden i Järfälla ska växa med kvalitet.

Hållbar utveckling ska gå som en röd tråd genom hela den nya stadsdelen. Barkarbystaden ska bli en karaktärsfull stadsdel med bostäder i varierande utformning, arbetsplatser, lokaler för kommersiell och offentlig service samt lokaler för förskolor och skolor på mark som tidigare använts av försvarsmakten för flygändamål.

– Vår övergripande målsättning är att Barkarbystaden ska bli en långsiktigt hållbar stadsdel där vi ger goda förutsättningar för människor att bo och leva och för företag att etablera olika typer av verksamheter tack vare en attraktiv miljö, säger Claes Thunblad (S), kommunstyrelsens ordförande i Järfälla.

Bygger hyresrätter åt Kopparstaden NCC bygger 71 nya hyresrätter i Falun, med option på ytterligare 40. Lägenheterna byggs med NCC Folkboende, ett koncept som enligt uppgift ger ytsmarta hyresrätter och fördelak-

”Första spadtaget” för halvmiljardsatsning i Borås Ett av Borås viktigaste byggnadsprojekt har nu tagit sin början. Om drygt ett år ska det stå klart för såväl handel som boende. ”Första spadtaget” togs den 5 november för Pallas-husets takbostäder samt den kommersiella delen. På 4 000 kvadratmeter byggs Pallas Roof med en modern arkitektur som ska ge byggnaden en helt ny profil och uttryck i stadsmiljön.

Första etappen omfattar totalt 28 000 kvadratmeter handels-, kontors- och parkeringsytor inklusive takbostäderna.

Andra etappen innebär nybyggnad av den så kallade kampanilen – ett 33 våningars höghus på ytterligare 14 000 kvadratmeter.

8

Swedavia etablerar SkyCity, Office One, en tio våningar hög kontorsfastighet centralt på Stockholm Arlanda Airport, i direkt anslutning till utrikesterminal 5 och inrikesterminal 4.

Bygg & teknik 8/15

byggnytt tig fastighetsekonomi. Ordern på 71 bostäder från Kopparstaden AB uppges vara värd 86 miljoner kronor.

– Kopparstadens fokus är inriktat på våra kunder, såväl nuvarande som kommande, och på Faluns bostadsmarknad där vi strävar efter att ha ett brett utbud av hyresrätter för att bidra till Faluns tillväxt. Det barnvänliga området Galgberget ligger på en stor tallhed ovanför Falun och har känslan av en by, helt nära staden, säger Ingrid Forssell, projektledare på Kopparstaden AB. Efterfrågan på nya bostäder är stor i Falun bland såväl ungdomar och barnfamiljer som pensionärer. De nya hyresrätterna ligger på Glimmerstigen på Galgberget, en expansiv stadsdel med hög inflyttning. Här byggs till en början tre punkthus med fem våningar. Två av husen får souterrängvåning och de flesta hyresrätterna får vidsträckt utsikt över sjön Runn. Lägenheterna på ett till fyra rum och kök blir 36 till 98 kvadratmeter.

Parallella uppdrag för Campus Näckrosen Nu finns förslag på hur Campus Näckrosen kan utformas vid Korsvägen, Götaplatsen och Renströmsparken. Fyra arkitektkontor har lämnat förslag på lösningar för de lokalbehov som Göteborgs universitet har. Visionen är att skapa en unik och kreativ mötesplats för konst, kultur och humaniora i Göteborg.

Akademiska Hus och Göteborgs universitet har låtit de fyra arkitektkontoren ge förslag på hur Campus Näckrosen kan utvecklas. Syftet är att få fram förslag på hur hela Konstnärliga fakulteten och universitetsbiblioteket kan samlokaliseras med nya Humanisten i området.

Ett parallellt uppdrag innebär att det inte är något arkitektkontor eller ett specifikt förslag som vinner, utan att det är fritt för uppdragsgi-

varen att välja bland de goda idéer och delförslag som det parallella uppdraget sammantaget genererar.

– Vi har fått förslag som visar flera olika sätt att lösa uppgiften. Det var vad vi hoppades på när uppdraget gavs och det ger oss goda idéer för att föra projektet vidare, säger Birgitta Hohlfält van Dalen, regiondirektör för Akademiska Hus region Väst.

Förslagen presenteras och diskuteras nu med de närboende i en workshop och med personal vid Göteborgs universitet. Resultatet från de parallella uppdragen och dialogen sammanvägs sedan av universitetet och Akademiska Hus och blir ett viktigt inspel till stadens detaljplanearbete. Göteborgs stad beräknas påbörja sitt arbete med en detaljplan runt årsskiftet och det arbetet förväntas ta drygt två år. Under tiden gör Akademiska Hus och universitetet viss projektering och programarbete.

Om den preliminära tidplanen håller kan byggandet starta tidigast 2019 och i så fall med en möjlig inflyttning tidigast 2021.

De byråer som haft uppdraget är Jais arkitekter, Tham & Videgård Arkitekter, Varg arkitekter och Wingårdh arkitektkontor.

Satsar sex miljarder och bygger 3 000 bostäder Skövdebostäder kan bygga 3000 bostäder på femton år för att möta en del av det enorma bostadsbehov som finns i Skövde. Bolaget är berett att investera omkring sex miljarder för Skövdes utveckling – om rätt förutsättningar ges.

– Fattar kommunen beslut i planprocesser och annat som påverkar möjligheten till att bygga i den takt vi kan och vill bygger vi 3 000 bostäder fram till 2030. Det är en enorm ökning av produktionstakten från vår sida och detta möjliggörs av en mycket stark ekonomi med marknadsmässig avkastning och stigande

Wingårdh arkitektkontors förslag på hur Campus Näckrosen i Göteborg kan utvecklas.

Bygg & teknik 8/15

Nytt hus för Folkets park i Skövde. fastighetsvärde. De goda förutsättningarna har vi tack vare strategiskt arbete och framsynt planering av såväl renovering och underhåll som nyproduktion, säger Dan Sandén, vd på Skövdebostäder som nu släpper sin affärsplan.

Under affärsplaneperioden (2016 till 2019) färdigställer bolaget 175 lägenheter per år, sedan dras takten upp till cirka 220 lägenheter.

Resten av behovet hoppas Skövdebostäder kan täckas av andra aktörer – inte minst genom att bolaget själva arbetar aktivt för att få till stånd samverkansprojekt av många olika slag.

Sju av tio svenskar oförberedda för brand i hemmet Varje år dör närmare 100 personer i bostadsbränder. I en rikstäckande undersökning uppger 70 procent av svenskarna att de inte har en utrymningsplan, det innebär att bara tre av tio familjer har pratat med varandra om hur man gör för att ta sig ut ur hemmet om det börjar brinna.

Varje dag brinner det i 17 svenska hem och antalet personer som omkommit i bränder har ökat hittills i år jämfört med förra året, enligt preliminär statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Hittills i år har 89 personer mist livet i samband med brand i Sverige, de flesta i bostadsbränder. Det är en ökning jämfört med 2014, då totalt 81 personer omkom.

– En utrymningsplan för hur familjen ska agera vid eventuell brand kan rädda liv. Viktigast är att ta sig ut så snabbt som möjligt och att ha en bestämd uppsamlingsplats. Om man bedömer att det finns tid för att rädda, larma och släcka så ska man göra det. Men det får inte under några omständigheter äventyra utrymningen säger Håkan Franzén, försäkringsexpert på Trygg-Hansa.

9

Städar rent på gator och torg

sina lösningar för gröna tak men även en grön bullerskärm i pil visades upp och genererade enligt uppgift ett stort intresse.

Bullerskärmar har stor betydelse för vilket intryck och trivsel som skapas i vår miljö. En naturlig bullerskärm i pilträ uppges dämpa ljudet genom att det absorberas istället för att reflekteras. Bullerskärmarna produceras i 100 procent återanvändbart material. Det krävs inget eller begränsat underhåll vid bruk av bullerskärmar i pilträ. Bullerskärmen uppges inte kräva någon rengöring, användning av träskydd eller andra kemikalier för borttagande av graffiti, alger, smuts eller slitage från sol och vind. Fasaden av pilträd åldras enligt uppgift vackert och naturligt. Den förväntade hållbarhetstiden är 30 till 40 år. Produkten kan fås med 240 mm (Standard) eller 120 mm (Economy) kärna. Rw-värdet för Standard 240 mm är 37 och för Economy 120 mm 26.

Vitaste undertaket Starkare, lättare och mindre ljud. Det var enligt uppgift kraven till de tyska ingenjörerna, som skulle utveckla nästa generation av Stihls batteridrivna lövblåsare – eller blåsaggregat, som företaget kallar denna typ av maskiner.

Resultatet blev den nya BGA 100. Mer än 25 procent extra luftflöde och 25 procent högre hastighet, eller uttryckt på ett annat vis: den nya maskinen levererar 70 procent högre blåskraft än föregångaren. Samtidig är vikten reducerad till endast 2,5 kilo, och som en extra finess är den nya maskinen utrustad med ett justerbart blåsrör, så den kan anpassas efter användarens längd.

Den extra kraften ger naturligtvis en högre effektivitet på stora arealer. Men till andra uppgifter är en mindre luftström att föredra för att inte löv och lättare skräp ska virvla omkring. Därför är maskinen utrustad med tre effektsteg, som ställs in med en stor skjutknapp på handtaget. En speciell boost-funktion i det variabla gasreglaget, uppges göra att blåsten på ett ögonblick kan ställas om till full kraft.

Den nya maskinen är först och främst tänkt till professionellt bruk, till exempel kommun, kyrkan, bostadsbolag och golfbanor. Den låga vikten uppges göra det bekvämt att använda blåsaggregatet en hel arbetsdag.

Bullerskärm i pilträd

Intresset för miljövänliga lösningar har ökat lavinartat de senaste åren. På Ekobyggmässan nyligen visade Bg Byggros i skånska Önnestad

10

Ett helt vitt undertak har alltid stått högt på önskelistan inom inredningsarkitekturen, men är också mycket svårt att uppnå utan att göra avkall på andra viktiga egenskaper – fram till nu. Rockfon har enligt uppgift frågat arkitekter, entreprenörer och fastighetsägare hur de verkligen vill att ett undertak ska se ut och efter år av forskning och utveckling lanserar nu företagets slätaste och vitaste undertak någonsin: Rockfon Blanka.

– Vi frågade våra kunder vilken den ultimata förbättringen skulle vara för att ta nedpendlade undertak till nästa nivå. Arkitekter svarade att de vill ha ett undertak som kombinerar estetik och då särskilt vithet och släthet, med tekniska egenskaper som brandsäkerhet och akustik. Entreprenörer och fastighetsägare å andra sidan är mer intresserade av en lång livscykel och ett enkelt montage, säger Anders Juul Thomsen, vd på Rockfon i Jönköping.

Lösningen var enligt uppgift oväntad, men perfekt för ändamålet: Genom att använda en färg som normalt används inom den amerikanska rymdindustrin på högpresterande stenullsskivor, har företaget utvecklat en slitstarkt, helmatt undertaksskiva som dessutom är synbart slätare och väsentligt vitare. De extravita skivorna uppges ha mycket god ljusreflektion och ljusdiffusion för att maximera spridningen av det naturliga ljuset. Oberoende tester uppges visa att undertaksskivorna har en ljusre-

flektion på mer än 87 procent och ett L-värde över 94, vilket gör det till företagets vitaste undertak någonsin.

Tack vare den speciellt utvecklade färgen har undertaksskivorna en helt riktningsoberoende yta som gör den snabb att montera samt ger minskat spill. Ytans antistatiska egenskaper gör att de tål att exponeras för damm på arbetsplatsen. Ytans hållbarhet har testats och den rankas enligt uppgift högst i sin klass. Den speciella färgen gör det lätt att torka av smuts med en vanlig fuktig trasa. Designad för att tåla dagligt slitage har dessa robusta undertaksskivor 15 års garanti, vilket säkerställer en lång livslängd för fastighetsägaren.

Den nya skivan uppges utöver allt detta ha stenullens alla goda egenskaper: god akustik och brandsäkerhet samt bra formstabilitet.

Undertaksskivorna tillverkas av upp till 42 procent återvunnet material och ska vara helt återvinningsbara.

Nya smarta produkter

Bostik i Helsingborg har utvecklat ett antal produkter som gör hantverkares arbete smartare, smidigare och mer hållbart. Bland annat ett snabbtorkande fallspackel som inte efterflyter samt en fogmassa med ljudtätning.

Bostik 1055 Fiber Maxi är ett fallspackel som inte efterflyter. Underlaget kan vara betong eller golvspånskiva. Golvspacklet är lämpligt som fallspackling 4 till 50 mm och normal golvavjämning vid nyproduktion eller renovering av till exempel badrum. Spacklet fungerar i kombination med golvvärme och den minskade vattenmängden vid blandningen av spacklet ger en minimal fuktpåverkan på till exempel golvspånskiva. Beträdbar efter en till tre timmar och plattsättning efter tre timmar. Tätskikt efter sex timmar.

Företaget har också utvecklat en ny modern akrylfogmassa med ett enligt uppgift mycket brett användningsområde. Finns i vanlig vit och äggskalsvit! Acryl Power Flex är utprovad som akustikfog och uppges därför vara optimalt där det ställs ljudkrav mellan olika utrymmen. Den är perfekt för att förhindra ljud, drag och värmeförluster i byggnader. FogmasBygg & teknik 8/15

produktnytt san kan också användas runt ventiler och rörgenomgångar eller som övermålningsbar yta.

Den missfärgar inte omgivande ytor och har bättre rörelseupptagningsförmåga än traditionell målarfog. Mindre antal sprickor efter målning och tapetsering ska också minska behovet av omfogning.

Funktionella arbetskläder

och WV-SPW312, innehåller många av funktionerna från företagets 3- och 5-serier till en bråkdel av priset.

Variabel bildkvalitet i specificerade delar av bilden är en möjlighet som tillåter kameran att strömma vissa utvalda delar av en bildström i högre bildkvalitet medan resten strömmas i reducerad kvalitet. Detta minskar filstorleken, samt sparar både strömnings- och lagringskostnader.

H.264-kompression är en annan funktion som skapar bilder med hög kvalitet och liten filstorlek. Panasonics smart coding-teknologi sparar kostnader genom att minska bandbredden med upp till 70 procent. Båda de nya kamerorna är kompatibla med WJ-NV200 Network Disk Recorder.

SPW532L levererar 1080p Full HD-bilder medan SPW312L 720p levererar HD-bilder, båda i upp till 30 bps. Inbyggd IR-LED-belysning anpassar kameran till ljussituationen, vilket gör det möjligt att leverera skarpa och klara bilder även i dåligt ljus.

Kamerorna är IP66-klassade, vatten- och dammsäkra, samt förberedda för utomhusmontering.

Välutrustad byggradio

Nytt rostfritt blandarsortiment

Blåkläders nya kollektion, Visible, består av funktionella arbetskläder enligt uppgift utvecklade för jobb i alla sorters miljöer där certifierat varsel inte krävs, men ökad synlighet är nödvändigt. Plaggen är bland annat försedda med smart placerade varseldetaljer, reflexer och högfunktionella fickor, allt för att göra arbetet bekvämare, lättare men framförallt säkrare.

Först ut i kollektionen är en vind- och vattentät jacka med andasfunktion, en varmfodrad bomullsjacka samt en fleecejacka.

Under 2016 kommer enligt uppgift fler Visible-plagg att lanseras.

Nya bulletkameror

I början av november lanserade Panasonic två nya bevakningskameror för små till medelstora företag som uppges vara marknadens mest kostnadseffektiva. Kamerorna, WV-SPW532L Bygg & teknik 8/15

ciella formspråk blir dessutom ett spännande inslag i miljön och den generösa ytan tillåter ytterligare förvaring av till exempel gräsklippare, redskap och grill.

Finja har tagit fram en gör det själv-beskrivning för att bygga ett murat och putsat cykelförråd. Beskrivningen uppges innehålla allt som du behöver veta och införskaffa, från grund till färdigt förråd.

Den runda spaljén i hörnan är en rolig detalj, men du kan också ge den en annan form och placera den på en annan plats. Om du väljer att sätta in fönster istället för öppna spaljéer kan det lilla huset få andra användningsområden.

– Att förvara familjens cyklar i ett förråd har givetvis en rad fördelar. Är förrådet dessutom murat och putsat är det hållbart över tid samtidigt som det kräver minimalt med underhåll, säger Veronica Jensen på Finja.

Nu släpper Makitas sin uppdaterade byggradio DMR106B. Den är utrustad med Bluetoothanslutning för trådlös musikstreaming (kompatibel med IOS och Android) samt USB-anslutning för att ladda till exempel mobiltelefon direkt från radion. Den nyas radion har dubbla 89 mm högtalare för bästa ljudkvalité.

Den tåliga kroppen med stötskydd och metallrör skyddar radion mot stötskador. Den är dessutom konstruerad med IP64 som klarar lättare regn i upp till fem minuter.

Byggradion kan drivas med företagets samtliga uppladdningsbara Li-ion batterier samt via strömadapter för anslutning till 230 V.

Rymligt cykelförråd för den händige Ett stort och gediget förråd till cyklar av alla dess slag skapar ordning och reda på tomten och skyddar mot regn och rusk. Förrådets spe-

År 2000 kom miljölarm från USA om bly i mässingsblandare, hur det kan påverka framförallt barns utveckling, samt svårigheter med att återvinna mässingen vid slutanvänd produkt. Strand VVS, Västra Frölunda, började då utveckla ett eget köks-, badrums- och duschblandarsortiment av rostfritt stål. De rostfria blandarna är designade i Sverige och är enligt uppgift tillverkade av helt blyfritt, rostfritt material och är till 100 procent återvinningsbara. År 2014 introducerade företaget även en serie nya blandare, duschar och disklådor samt sjösatte konceptet ”Stainless Living”, som enligt uppgift betyder ett friskare liv tillsammans med rostfria produkter.

11

Putsade enstegstätade regelväggar:

Erfarenheter från undersökningar som SP har utfört Att det är stor risk för fuktskador i byggnader med putsade enstegstätade regelväggar, speciellt i väderutsatt läge, är idag ett välkänt faktum i Sverige, Jansson & Hansén (2015). Skador har uppstått inne i välisolerade regelväggar som utvändigt isolerats med styrencellplast eller styv mineralull (putsbärare) mot en skiva som ofta är organisk.

Utanpå isoleringen finns puts som ytskikt för fasaden. Mot den varma insidan sitter vanligtvis en luft- och ångspärr i form av en 0,2 mm PEfolie.

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut utförde sin första undersökning i byggnader med enstegstätade träregelväggar i början av 2006. I denna undersökning kunde man konstatera omfattande inläckage på fasaderna vid otäta detaljer, speciellt på fasader i väderutsatt läge. Tidigare hade också skador uppmärksammats i Hammarby sjöstad men dessa skador berodde på byggfukt, Samuelson & Wånggren (2002). Efter att SP i början av 2007 gick ut i fackpress och varnade för att konstruktionen var känslig för fukt, Jansson, Samuelson & Mjörnell (2007) har många mätningar och undersökningar utförts. Exakt hur många byggnader som har uppförts i Sverige med den aktuella byggmetoden är i dagsläget dock okänt.

Tidigare i år har SP skrivit en ny forskningsrapport om putsade enstegstätade regelväggar, Jansson & Hansén (2015).

Rapporten skrevs främst med avseende på ny information som vi anser är viktig för att branschen ska kunna få en överblick av hur omfattande problemen verkligen är eller uppskattas vara. När det gäller omfattningen på förekommande skador och inläckage har SP i detta fall en mycket klar bild som grundar sig på många mätningar och friläggningar. Som författare till denna artikel har vi själva undersökt över 1 000 byggnader med den aktuella fasadmetoden och utfört närmare 2 000 lokala friläggningar. Många av dessa byggnader har undersökts i flera steg: ● Steg 1: Okulär kontroll och utvändiga fuktmätningar ● Steg 2: Lokala friläggningar från inoch utsidan av fasaden ● Steg 3: Total friläggning av fasaden in till regelstommen.

Eftersom utredningarna har skett i olika steg och oftast varit mycket omfattande har våra kunskaper och erfarenheter om enstegstätade regelväggar också blivit betydande.

Viktiga slutsatser från den senaste forskningsrapporten: ● Problemets omfattning i hus från före 2007 är minst lika stor som redovisades i tidigare forskningsrapporter. I nästan alla byggnader där man undersöker fuktförekomst i gipsskivor eller reglar får man indikeringar att så är fallet. När väggarna öppnas genom friläggningar framgår det

Bild 1: Felmonterat fönsterbleck som saknar putskant och är monterat efter putsningen. Vatten kan mer eller mindre rinna rätt in i konstruktionen.

12

Artikelförfattare är Anders Jansson och Magnus Hansén, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås. att skadeomfattningen ofta är stor, speciellt på väderutsatta fasader. ● I byggnader från 2007 och framåt (alltså byggnader som uppförts efter att kunskapen om konstruktionens svagheter och risker blivit känd) finns det också många indikeringar på fuktförekomst i väggarna trots att de har byggts med modifierade konstruktioner. ● Senaste åren har relativt många konstruktioner med puts på mineralullsisolering undersökts av personal från SP. Skadefrekvensen är hög och skiljer sig inte mycket från konstruktioner med puts på cellplast. ● I de fall där uppföljning av åtgärdade fasader skett har nya läckage konstaterats. Väggar har oftast återställts med samma konstruktion fast med bättre detaljer. Det är dock för få fall för att kunna dra några slutsatser av detta. Uppföljning av åtgärdade fasader bör utföras i större omfattning, speciellt viktigt är detta när

Bild 2: Glipa i skarven mellan mineralullsskivorna vid vägghörn ända in till utegipsen.

Bygg & teknik 8/15

Bild 3: Trä/aluminiumfönster efter friläggning. Buntbandet visar hur vattnet kan ta sig in i konstruktionen bakom utförda mjukfogstätningar. man återställer med samma konstruktion eller utför delreparationer.

Orsaker till inläckage Enligt vår bedömning är de främsta anledningarna till inläckage otäta detaljer/genomföringar, felaktigt utförande vid vägghörn samt användandet av så kallade aluminiumklädda träfönster. Av alla objekt som vi undersökt har det inte funnits någon byggnad där vi inte haft synliga otätheter, vilket även gäller för byggnader som är uppförda efter 2007. Okulära brister förekommer ofta vid fönster, sidoanslutningar till fönsterbleck, sidoanslutningar till balkonger, dörrar, solskyddsinfästningar, skärmtaksinfästningar, plåtdetaljer, stuprörsinfästningar, elskåp och ventilationsdon med mera, se exempel i bild 1. Vid utförda friläggningar har vi också noterat mer eller mindre generella utförandefel vid vägghörn, se bild 2. Observera också att det även finns risk för inläckage på fria fasadytor om sprickor i putsen och/eller felskarvade isoleringsskivor (putsbärare) förekommer.

Aluminiumklädda träfönster som har en aluminiumram monterad utanpå träkarmen med snäppfästen är inte alltid täta mot slagregn, Gustavsson (2009). Vatten tränger in mellan aluminiumbeklädnaden och träkarmen och leds sedan ut i sidled i väggen. Sammanfogningen i hörnen av dessa aluminiumbeklädnader utförs normalt inte heller på ett slagregnståligt sätt.

Observera således att denna fönstertyp kräver ett luftat montage eller att man använder provade och godkända detaljer med kompletta monteringsanvisningar. I monteringsanvisningar, till de objekt som vi undersökt, för aktuella fasadsystem förekommer dock endast homogena fönster.

I det fall man använder trä/aluminiumfönster på aktuell konstruktion måste någon form av inre tätning utföras. Det är inte självklart hur en sådan ska utföras på en enstegstätad fasad. I det fall man monBygg & teknik 8/15

Bild 4: Trä/aluminiumfönster efter friläggning. Buntbandet visar hur vattnet kan ta sig in i konstruktionen bakom monterad fogbandstätning.

terar fogbandstätningen mellan isolering och aluminiumprofilen eller då man i efterhand tätar befintliga fasader med mjukfog mellan puts och aluminiumprofilen kan fasaden inte anses vara tät. Detta eftersom tätningen då sitter på utsidan av aluminiumprofilen och vatten följaktligen kan ta sig in i konstruktionen bakom den synliga tätningen via fönstrets luftning, se bild 3 och 4.

Olika typer av putsbärare I de byggnader som vi har undersökt har de flesta fasaderna cellplast som putsbärare. Enligt SP:s utredningar och tidigare utförda forskningsprojekt, Jansson & Samuelson (2009), förekommer dock procentuellt sett ungefär lika mycket skador på fasader med mineralull som på fasader med cellplast. Detta gäller även idag då betydligt fler stora byggnader med puts på mineralull har undersökts av SP. Skadebilden kan dock variera på fasaderna beroende på vilken putsbärare som förekommer.

Risken för inläckage är inte beroende av vilken typ av putsbärare som förekommer, vare sig i fält eller vid laboratorietester. Det är främst detaljernas utformning och byggnadernas läge med avseende på väder och vind som avgör risken för in-

Bild 5: Omfattande synlig påväxt (mögel) på träregelstomme och insida utegips under ett fönster. Även rötskador på träregelstommen. Puts på mineralull.

läckage. Den största skillnaden som förekommer mellan olika typer av isolering är uttorkningsmöjligheten. Fältmätningar, beräkningar och utförda forskningsprojekt, Falk (2010), påvisar att fukt i väggar med mineralull som putsbärare torkar ut fortare än väggar med cellplast som putsbärare. Följaktligen är risken för skador i väggar med mineralull något mindre jämfört med väggar med cellplast. Risken för mögelskador förekommer dock oavsett vilken putsbärare som förekommer om läckage inträffar, se bild 5 och 6.

Putsens förmåga att suga vatten påverkar också skaderisken. I många fall kombineras mineralull med en något tjockare puts (cirka 20 mm) som är sugande. I det fall man använder en sugande puts måste relativt mycket vatten träffa fasaden innan vatten börjar rinna ner på fasaden och belasta känsliga detaljer. Cellplastisoleringen kombineras nästan uteslu-

Bild 6: Omfattande synlig påväxt (mögel) på insida utegips och på träregelstomme under ett elskåp. Även rötskador.

Puts på cellplast.

13

tande med en tunnare puts (3 till 10 mm) som ofta är vattenavvisande. I detta fall behövs det inte särskilt mycket regn innan vatten börjar rinna ner på fasaden och belasta känsliga detaljer. Observera att tunnare puts (3 till 10 mm) också används på mineralull.

Skadestatistik I SP:s första rapport, Jansson & Samuelson (2009), redovisades skadestatistik för alla då inventerade byggnader i Sverige utförda av olika fuktkonsulter (totalt 821 byggnader). Skadefrekvensen för dessa byggnader var 55 procent. För att byggnaden skulle anses vara ”skadad” skulle minst en fasad i byggnaden behöva byggas om. Detta var en grov uppskattning men ger en indikation på problemens omfattning. Enstaka indikationer på fukt i väggen, som var för sig kan behöva åtgärdas genom lokala ombyggnader eller åtgärder, räknades i denna bedömning inte som en ”skadad” byggnad.

Av de byggnader som personal från SP har inventerat alternativt kontrollerat efter friläggning (totalt över 1 000 byggnader) ligger skadefrekvensen nu på cirka 70 procent. Dessa inventeringar har genomförts på uppdrag av ägaren, advokater, byggherrar eller byggentreprenörer. De utgör således inte ett statistiskt tvärsnitt av bebyggelsen. Resultaten ska ses som en beskrivning av fuktrelaterade skador i ett stort antal byggnader, inte typiskt för den totala byggvolymen. Det bör dock poängteras att de flesta utredningar som utförts är inventeringar, det vill säga mätningar och friläggningar, i byggnader där man inte haft några tecken på inläckage innan utredningen.

De områden där personal från SP har gjort utredningar och funnit problem med inläckage och skador är främst Skåne, hela Västkusten, Stockholm, Karlstad och Borås. Det bör poängteras att de flesta utredningar vi har utfört har varit just i dessa områden. Således är det svårt att dra några generella slutsatser av detta. I norra delen av Sverige har vi undersökt få byggnader men fortfarande inte hittat några byggnader med skador. Detta trots att samma omfattning av otätheter förekommer på dessa byggnader jämfört med övriga byggnader i Sverige där vi noterat relativt omfattande fuktskador. Anledningen till detta skulle kunna vara skillnaden i klimatet. På vintern i norra Sverige faller den mesta nederbörden i form av snö istället för regn, vilket minskar risken för inläckage.

också använda sig av tvåstegstätade detaljer. Uppföljning och kvalitetskontroller under och efter åtgärder rekommenderas, till exempel med inmonterade givare.

I det fall där man frilägger hela fasaden kan konstruktionen återställas på flera olika sätt. Här bör man också välja en konstruktion som är provad, utvärderad och som innehåller godkända lösningar på hela systemet. Man bör i första hand använda sig av tvåstegstätade system, det vill säga dränerande eller ventilerande lösningar. Uppföljning och kvalitetskontroller under och efter åtgärder rekommenderas även i detta fall.

Observera dock att åtgärder vid ombyggnad förutsätter att man även åtgärdar redan uppkomna mögel- och rötskador på ett korrekt sätt.

Vid nybyggnad kan man välja fritt utan hänsyn till tidigare förutsättningar. Således bör man främst välja en konstruktion som är provad, utvärderad och godkänd för gällande ändamål. Ett fasadsystem är dock vanligtvis en komplex konstruktion vilket gör att montaget kan få stor betydelse för kvalitén. Därför bör platstillverkningen med fördel ske av specialutbildade personer. Uppföljning och kvalitetskontroller rekommenderas även i nyproduktion. Ett sätt att påvisa ytterväggens prestanda över tiden är att kvalitetssäkra till exempel genom P-märkning.

Uppföljning av åtgärdade fasader Uppföljning av åtgärdade fasader är ett viktigt skede i återställandet eftersom det visar om åtgärderna var tillräckliga och har utförts på ett korrekt sätt. Tyvärr har uppföljningar bara skett i begränsad omfattning enligt vår kännedom. På de byggnader som har följts upp av SP har också

nya inläckage förekommit i olika omfattning vilket inte är acceptabelt (totalt fem områden med cirka 65 villor och cirka tio flerbostadshus). De åtgärder som har utförts på dessa byggnader har varierat mellan lokala delreparationer till total friläggning och återställning med främst enstegstätade lösningar.

Således har alltför få uppföljningar utförts för att kunna avgöra om till exempel delreparationer går att utföra med tillräckligt bra resultat. De få uppföljningar som har utförts indikerar dock att utförda åtgärder inte varit tillräckliga.

Ett bra sätt att verifiera att åtgärdade fasader är täta är att utföra kontinuerliga mätningar. Det borde vara självklart att utföra sådana uppföljningar på känsliga platser med inmonterade fuktkvotsmätare eller liknande, speciellt med tanke på vad skadeutredningar och åtgärder kostar. En viktig fråga vid delreparationer är också vilken metod man använder för att skarva befintlig puts, putsbärare och vindskydd mot de nya materialen samt om dessa lösningar är provade och verifierade med godkänt resultat, se bild 7 som exempel på en misslyckad skarvning av puts och putsbärare vid delreparation.

Metoder för uppföljning av åtgärdade fasader Det är relativt enkelt att följa upp åtgärdade fasader med avseende på inläckage.

Ett sätt är att åtgärderna följs upp med inmonterade givare i träregelstommen. Det finns både passiva lösningar där stift slås in reglarna med isolerad kabel och fuktkvoten avläses manuellt och aktiva lösningar där stift skruvas in i träreglarna och fuktkvoten avläses via trådlös kommunikation, se bild 8.

Val av konstruktion vid ombyggnad och vid nybyggnad I det fall man utför delreparationer på en fasad återställer man normalt sett konstruktionen med samma typ av praktiska skäl. Man bör dock ersätta otäta genomföringar och detaljer med provade och godkända lösningar så att risken för nya läckage minimeras. Man bör i första hand 14

Bild 7: Spricka i puts som följer skarven mellan befintlig putsbärare och åtgärdad putsbärare. Vid utvändig indikationsmätning kunde inläckage konstateras.

Bygg & teknik 8/15

Bild 8: Aktiv givare som skruvas in i träregelstommen.

Det är viktigt att inmonterade givare placeras på de platser där risken för inläckage är som störst. Eventuella referensgivare placeras i väderskyddat läge men resten av givarna bör alltså sitta på platser där man bedömer risken för inläckage som störst. Anledningen till detta är att givarna ska utvärdera om fasaden är tät eller inte. Använder man sig av passiva mätmetoder ska dessa kontrolleras efter kraftiga regn med vindtryck mot fasaderna. Nackdelen med denna metod är att man måste läsa av givarna manuellt på plats med en fuktkvotsmätare.

Kostnaden för en kontroll med inmonterade givare är liten i förhållande till kostnader för utförda åtgärder. Anledningen till att så få uppföljningar har utförts på utförda åtgärder är oklar.

Slutsatser och sammanfattning Aktuell väggkonstruktion är enligt vår bedömning mycket känslig för fuktskador. Risken för inläckage är stor om man har dåliga/bristfälliga detaljer. Detta gäller oavsett vilka material man har valt att använda. För att man ska få en bra vägg måste detaljer vid anslutningar och genomföringar projekteras på ett säkert sätt, material som används måste vara hållbara och slutligen måste utförandet på plats kvalitetssäkras. De erfarenheter som

redovisas i denna artikel (gäller både skadeutredningar och inventeringar) visar att det är svårt att få till en fuktsäker enstegstätad konstruktion.

En enstegstätad putsad fasad med regelstomme är mycket svår att få tillräckligt tät även om man följer dagens monteringsanvisningar och använder till exempel fogbandstätningar. Anledningen är att även mycket små otätheter eller brister kan ge förhållandevis stora läckage, speciellt i väderutsatta lägen. Således är ”slarvmånen” liten för denna typ av konstruktion. I det fall man inte följer aktuella monteringsanvisningar och monterar vädertätningar på rätt ställen har konstruktionen i stort sett ingen chans att fungera tillfredställande.

De indikationsmätningar som utförts visar på omfattande läckage. Antalet objekt som helt saknar fuktindikationer är få. Byggnadens läge i förhållande till väder och vind samt utförandet på fasadernas detaljer vid anslutningar och genomföringar är direkt avgörande för risken för skador. Eftersom man normalt sett inte kan se på fasaden om inläckage har skett bör man utföra en undersökning om en sådan inte redan har utförts. Undersökningen bör minst innefatta utvändig okulär kontroll samt utvändiga indikationsmätningar på känsliga platser efter ett kraftigt regn.

Under de senaste åren har vi utfört många laboratorieundersökningar på fasader med olika utföranden (dessa provningar är utförda på ett av SP:s laboratorier). Resultaten har varit blandade. Att fasaden är tät vid en sådan laboratorieprovning är en grundförutsättning för att konstruktionen och förekommande detaljlösningar ska kunna användas i verkliga byggnader. För att lyckas måste dock samma noggrannhet i monteringen av detaljer ske ute på byggarbetsplatserna som det var på laboratoriet. Detta ställer höga krav på arbetsutförandet och att man använder någon form av kvalitetssäkring.

Fler uppföljningar av åtgärdade byggnader med till exempel inmonterade fuktkvotsmätare måste utföras, framförallt

där man väljer att endast utföra en delreparation.

■

Referenser Anders Jansson & Magnus Hansén.

Putsade enstegstätade regelväggar, erfarenheter från undersökningar som SP har utfört. Byggnadsfysik, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. SP Rapport 2015:01.

Anders Jansson. Putsade regelväggar 2011, erfarenheter från undersökningar som SP har utfört. Byggnadsfysik, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. SP Rapport 2011:61.

Anders Jansson & Ingemar Samuelson. Putsade regelväggar. Byggnadsfysik, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. SP Rapport 2009:16.

Anders Jansson, Ingemar Samuelson & Kristina Mjörnell. Skador i putsade träregelväggar. Bygg & teknik 1:2007.

Anders Jansson, Magnus Hansén m fl.

Enstegstätade regelväggar. SP uppdragsrapporter. Borås 2006–2015.

Börje Gustavsson. Fönstermontage.

SP Rapport 2009:35.

Jörgen Falk. Ventilerad luftspalt i yttervägg – Luftomsättningar och konvektiv fukttransport. Lunds tekniska högskola.

Lund 2010. Rapport TVBM-3155.

Ingemar Samuelson & Bengt Wånggren. Fukt och mögelskador i Hammarby sjöstad, SP Rapport 2002:15.

Lars Olsson. Fuktmätning under två år efter byte av putsfasad. Byggnadsfysik, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

SP Rapport 2011:67.

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2006 till och med 1/2015 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

9(17,/(5$' %5$1'7b71,1* 7,// )$6$' 2&+ 7$.)27 Rigoröst brandtestad

Brandtätning monterad i luftspalt

Luftspalt förseglad vid brand

Brandklass EI30/60 Kostnadseffektiv Enkel att montera Levereras på rulle Kapas med kniv Passar i takfot och fasad Förlåtande för ojämnheter

Bygg & teknik 8/15

Läs mer om våra takfotsstopp och andra produkter på www.passivabrandskydd.se

15

Vem bär det juridiska ansvaret för skador på grund av enstegstätade fasadkonstruktioner?

Frågan hur skador på grund av enstegstätade fasadkonstruktioner rättsligt ska bedömas är inte bara intressant från ett juridiskt perspektiv, utan svaret har framför allt stor praktisk och ekonomisk betydelse för såväl byggbolag som småhusägare. Innan fasadkonstruktionen 2007 förklarades vara en riskkonstruktion tycks varken byggbranschen som helhet eller berörda myndigheter ha insett riskerna med konstruktionen, vilket resulterade i att fasadkonstruktionen användes i stor utsträckning under flera år. Då konstruktionen i många fall visat sig ge upphov till stora skador och då det är kostsamt att bygga om en enstegsfasad till en säker konstruktion, är de totala potentiella avhjälpandekostnaderna mycket höga.

Frågan om vem som ska bära kostnaderna för detta fullskaliga byggnadstekniska experiment är därmed angelägen att få ett svar på.

Tidigare var rättsläget beträffande ansvaret för avhjälpande av enstegsfasader oklart men i och med Högsta domstolens (HD) dom i det uppmärksammade Myresjöhusmålet1) har rättsläget delvis klarnat. Från ett juridiskt perspektiv kompliceras dock frågan av att en fastighetsägare kan hamna i två olika regelsystem, beroende på hur denne förvärvat sitt hus.

Om huset förvärvats direkt från ett byggbolag, som uppfört det på direkt beställning av konsumenten, gäller normalt reglerna i Konsumenttjänstlagen (KtjL) och/eller någon version av standardavta–––––––––––––––––––– 1)

Högsta domstolens dom i mål nr T 916-13, meddelad den 19 mars 2015.

Artikelförfattare är Klara Holm, biträdande jurist på Mannheimer Swartling Advokatbyrå, Malmö.

16

let Allmänna bestämmelser för småhusentreprenader (ABS), i tillägg till det individuella avtalet mellan parterna. Om husägaren däremot inte är den som lät uppföra huset, utan köpte det av en tidigare ägare som i sin tur hade beställt entreprenaden, så gäller inte nämnda regler. Parternas mellanhavanden regleras då istället av parternas individuella avtal samt reglerna i Jordabalken (JB). I Myresjöhusdomen behandlar HD frågan utifrån regleringen i ABS 95, det vill säga fallet då den som kräver avhjälpandet också är beställare i entreprenaden, men domstolen har ännu inte prövat frågan enligt JB. I den här artikeln presenteras en kortfattad redogörelse för de juridiska regler som gäller när skador och krav på avhjälpande i samband med enstegstätade fasadkonstruktioner uppstår. Redogörelsen är begränsad till att omfatta situationen att en konsument låter en näringsidkare uppföra ett hus för eget bruk, en så kallad konsumententreprenad, respektive situationen att en privatperson förvärvat ett redan uppfört hus av en säljare som i förhållande till byggbolagen är att anse som konsument och som i sin tur beställt huset av ett byggbolag, en så kallad fastighetsöverlåtelse. Kommersiella mellanhavanden, då så inte bara entreprenören utan även beställaren är näringsid-

kare, ligger alltså utanför framställningen.

Felansvaret vid konsumententreprenader Idag regleras konsumententreprenader primärt genom de tvingande reglerna i KtjL, men tidigare fanns ett undantag som innebar att KtjL inte var tillämplig på konsumententreprenader, utan istället gällde standardavtalet ABS. Reglerna om fel i ABS, nu senaste ABS 09, och KtjL överensstämmer dock i stor utsträckning.

En redogörelse för felansvaret i KtjL är således i stora delar även relevant för samma ansvar enligt ABS. Enligt KtjL kan det föreligga fel i en konsumententreprenad av flera olika orsaker. Av intresse i det här sammanhanget är främst att resultatet av tjänsten avviker från vad som är avtalat mellan parterna, eller att tjänsten inte har utförts fackmässigt. Centralt i felbedömningen är att den utgår från resultatet av tjänsten, varför det är nödvändigt att utröna vilket resultat som parterna har avtalat om i jämförelse med det resultat som köparen rent faktiskt har fått del av. Vid tolkningen av vad resultatet är spelar ändamålet med den beställda tjänsten in. I lagförarbetena till KtjL anges att de krav som ställs på näringsidkarens prestation utgör minimikrav för resultatet och att konsumenten Bygg & teknik 8/15

givetvis har rätt att fordra ett bättre resultat om det framkommer av avtalet, antingen genom dess uttryckliga lydelse eller genom tolkning av avtalet. Det finns inget formkrav för vad som anses avtalat, utan såväl skriftliga som muntliga uppgifter kan utgöra en del av avtalet, i tillägg även sådant som anses vara underförstått, det som ofta kallas ”köparens befogade förväntan”. I Myresjöhusfallet för HD ett resonemang om avtalsinnehållet, vilket presenteras nedan.

Förutom att ett avsteg från ett fackmässigt utförande kan utgöra en felgrund i sig kan det grundläggande kravet på att tjänsten ska utföras fackmässighet även användas som hjälp för att tolka en viss bestämmelse i parternas avtal, eller för att fylla ut avtalet om någon fråga lämnats oreglerad. Kravet på fackmässighet gäller såväl utförandet av entreprenaden som andra frågor mellan näringsidkaren och konsumenten med anledning av tjänsten.

Det innebär att exempelvis planering, projektering, materialinköp och beräkningar ska vara fackmässiga i de delar näringsidkaren utför dessa. Bedömningen om ett arbete är fackmässigt ska utgå från vad en normalt skicklig, kunnig, tekniskt uppdaterad och seriöst arbetande fackman hade presterat i en motsvarande situation.

Vad som är fackmässigt varierar mellan olika branscher, men bedömningen ska ske utifrån objektiva utgångspunkter.

I hovrättens prövning av Myresjöhusfallet förde domstolen en diskussion kring huruvida användandet av enstegstätade fasader ska anses strida mot kravet på fackmässighet, men kom fram till att så inte var fallet utan att Myresjöhus agerat fackmässigt. Då HD avgjorde målet på annan grund prövade domstolen aldrig frågan om användandet av enstegstätade fasader ska anses vara i strid med kravet på fackmässighet eller inte.

Myresjöhusfallet Bakgrunden till Myresjöhusfallet var att ett antal fastighetsägare, tilllika konsumenter, stämt byggbolaget Myresjöhus för felaktigt utförda entreprenader. Husen som Myresjöhus hade uppfört till fastighetsägarna under åren 1999 till 2003 hade enstegstätad fasadkonstruktion och vid senare utförda undersökningar konstaterades att samtliga hus hade förhöjda eller kraftigt förhöjda fuktvärden samt höga halter av mikroorganismer och mikrobiella skador. Parternas mellanhavanden reglerades av standardavtalet ABS 95 och av intresse för målet var 2 kap. 6 § och 5 kap. 7 § i standardavtalet. I den förra bestämmelsen anges att fel ska föreligga om resultat av entreprenörens arbete avviker från vad som avtalats eller om resultatet av entreprenörens arbete inte motsvarar kravet på fackBygg & teknik 8/15

mässighet, alltså motsvarande den reglering som finns i KtjL. 5 kap. 7 § i standardavtalet utgör en begräsning över vilka fel som kan göras gällande efter den tvååriga garantitidens slut, och anger att entreprenören efter garantitidens slut endast ansvarar för väsentliga fel vilka har sin grund i vårdslöshet.

Tingsrätten kom fram till att Myresjöhus skulle ses som ansvarigt och ålade byggbolaget att utge prisavdrag med omkring 300 000 till 400 000 kronor till var och en av det stora flertalet av fastighetsägarna. Målet överklagades till hovrätten som kom fram till motsatt slutsats och friade Myresjöhus från ansvar.

När HD tog upp Myresjöhusfallet var prövningen begränsad till frågan om fel ska anses föreligga i entreprenaderna på grund av valet av konstruktion. Utanför HD:s prövning låg såväl frågan om själva utförandet av de aktuella konstruktionerna var felaktigt som om fastighetsägarna, om fel ansågs föreligga, skulle ha rätt till byte av fasaderna eller ekonomisk ersättning.

HD konstaterar inledningsvis att KtjL inte är tillämplig på tvisten, men att de i målet relevanta reglerna i ABS 95 motsvarar reglerna i KtjL. Domstolen för sedan ett resonemang om kravet på fackmässighet och anger, med referens till KtjL, bland annat att begreppet tar sikte på den professionella kompetensen hos näringsidkaren och vilka krav, från ett objektivt perspektiv, som kan ställas med hänsyn till bland annat tjänstens karaktär och de normer och bestämmelser som finns i den aktuella branschen. HD framhåller att ledning kan hämtas från förarbeten till Konsumentköplagen (KKL) där det anges att en vara ska anses felaktig om dess egenskaper och användbarhet på

ett påtagligt sätt avviker från vad konsumenten har skäl att räka med på grund av de förutsättningar som han eller hon vid köpet har haft för sin bedömning. HD menar att felreglerna i KKL, vilka HD alltså tycks mena ska utgöra hjälp i tolkningen av felreglerna i KtjL, innehåller en regel om att varan är felaktig om den ”avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta”, vilket inte är en terminologi som känns igen från KtjL eller KKL, utan istället från felreglerna i JB. HD konkluderar att reglerna i ABS 95 ska förstås som att det ligger i avtalet att beställaren har rätt till den standard och det resultat som denne haft fog att förutsätta, och att det resultat som ska följa av en fackmässig prestation är att se som grundläggande. HD menar att entreprenaden alltid ska uppnå dessa grundläggande krav. För att avgöra vad en beställare har fog att förutsätta menar HD att vad som är avtalat mellan parterna får betydelse. Då Myresjöhus agerat totalentreprenör och därmed ansvarar för projekteringen menar domstolen att Myresjöhus ansvarar för riktigheten av konstruktionerna som denne valt att använda, vilket innefattar att en i ritningarna beskriven konstruktion ska vara lämplig för sitt avsedda ändamål.

Entreprenören har med andra ord ett funktionsansvar.

Mot bakgrund av detta resonemang menar HD att regleringen i ABS 95 medför att entreprenören kan komma att ha ett ansvar för fel, trots att denne utfört arbetet fackmässigt då det enligt HD är rimligt att byggbolagen, och inte konsumenterna, bär risken för om ett i och för sig fackmässigt arbete inte motsvarar köparens befogade förväntan. HD menar att en sådan riskmotivering är särskilt motiverad på konsumentområdet. Vidare konstaterar domstolen att avtalet mellan parterna inte säger något om ett funktionskrav för fasaderna, varför kravet därmed blir att fasaderna ska vara lämpliga för sitt ändamål. Om fasaderna inte är lämpliga för sitt ändamål menar HD att entreprenaden inte heller svarar mot beställarens befogade förväntningar. Att det är styrkt att fasaderna innehöll fukt menar domstolen innebär betydande risk för problem med mögel, röta och dålig lukt, varför konstruktionen således inte är lämplig för sitt avsedda ändamål. Resultatet av Myresjöhus arbete svarar därmed inte mot vad beställaren med fog kunnat förutsätta, varför det föreligger ett fel i entreprenaden. Att fukten i och för sig inte beror på konstruktionen i sig, utan på yttre påverkan i form av bland annat inträngande väta menar HD inte spelar någon roll, då konstruktionen måste kunna hålla för mindre utförandebrister och yttre påverkan av sedvanligt slag.

17

HD kommer alltså fram till att de utförda entreprenaderna är felaktiga eftersom det föreligger en avvikelse från vad som är avtalat mellan parterna, och domstolen gör därmed ingen egentlig prövning av huruvida valet av konstruktionen var fackmässigt. Målet är dock inte slutligt avgjort då frågan om entreprenörens ansvarsbegränsning i ABS 95 5 kap. 7 §, det vill säga att entreprenören efter garantitidens utgång endast ansvarar för väsentligt fel som orsakats av vårdslöshet, återstår för HD att pröva. Fastighetsägarna menar att bestämmelse ska anses oskälig och därmed borde åsidosättas, medan Myresjöhus är av motsatt inställning. Intressant i sammanhanget är att såväl tingsrätten som hovrätten likställde att agera fackmässigt med att inte ha agerat vårdslöst. Det återstår alltså att se om HD är av samma uppfattning.

Att notera är också att HD även kommer att pröva det så kallade överlåtelseförbudet enligt ABS 05. Överlåtelseförbudet innebär att en andrahandsköpare i ett senare led enbart kan rikta direktkrav mot entreprenören om entreprenören, vid tiden för överlåtelsen av entreprenadavtalet, lämnat sitt samtycke till överlåtelsen.

Utgången av den prövningen har betydelse för ett par av de husägare som stämt Myresjöshus och dessa husägares möjligheter att nå framgång med sin talan.

Felansvaret vid fastighetsöverlåtelser En fastighetsöverlåtelse regleras genom JB och i JB 4 kap. 19 § finns regler om så kallade faktiska fel, vilka huvudsakligen är fel på grund av fastighetens fysiska egenskaper. Felansvaret i 19 § kan delas upp i dels ett ansvar för så kallade konkreta fel, det vill säga avvikelser från den avtalade standarden, dels ett ansvar för så kallade abstrakta fel, det vill säga avvikelser från den standard som köparen med fog kan förvänta sig att köpeobjektet har utifrån vad som utgör normal standard för liknande fastigheter.

För att avgöra om det föreligger ett konkret fel är det inte bara det skriftliga köpeavtalet som är intressant, utan alla uppgifter från säljaren om fastighetens skick är relevanta att beakta. Om avtalet inte säger något om huruvida fastigheten ska ha en särskild egenskap, prövas istället om det föreligger ett abstrakt fel. Bedömningen utgår, till skillnad från felbedömningen vid konkreta fel, från vad en genomsnittlig köpare normalt har fog att förvänta sig. I förarbetena anges att det blir fråga om en ”avvikelse från vad som objektivt sett kan anses typiskt och ordinärt för en fastighet av det aktuella slaget och byggnadsskicket”.2) I lagberedningen till JB angavs att köparen har fog för att utgå från att köpeobjektet, under förutsättning att en undersökning inte ger an–––––––––––––––––––– 2)

Se prop. 1989/90:77 s. 60.

18

ledning att anta något annat, är fullt brukbart för det förutsatta ändamålet.3) Det finns ett antal fall från HD där domstolen uttalat att en köpare inte har fog att förvänta sig att ett hus, åtminstone inte om huset är relativt nybyggt, ska vara fuktskadat.4) I sammanhanget är det dock relevant att erinra sig om den långtgående undersökningsplikt som åligger en fastighetsköpare. Undersökningsplikten reducerar de faktorer som köparen kan åberopa gentemot säljaren, innebärande att köparen i efterhand inte kan få gehör för fel som köparen upptäckte eller borde ha upptäckt inom ramen för en förhållandevis omfattande undersökning.

Av intresse för den nu aktuella felbedömningen är två domar från HD där domstolen resonerar kring betydelsen av så kallade byggnormer.5) Vad domstolen menar med byggnormer är något oklart, men primärt tycks det röra sig om av myndighet utfärdade föreskrifter, vilket idag är Boverkets byggregler och konstruktionsregler. I den första domen från 1997 hade ett byggföretag uppfört ett antal byggnader och därefter sålt fastigheterna. Fukt- och mögelproblem utvecklades, vilka berodde på den byggteknik som använts i efterhand visat sig ge ett alldeles för dåligt skydd mot inträngande fukt underifrån. Byggtekniken ansågs vara i enlighet med för tiden för uppförandet gällande byggnorm, men HD kom likväl fram till att fel förelåg och att säljaren var ansvarig. HD angav i domskälen att felansvaret i JB inte utgör en sanktion mot vårdslöst agerande utan handlar om kompensation till köparen om fastigheten avviker från vad denne haft fog att förvänta sig och att en köpare, särskilt när det är fråga om nybyggda hus, ska kunna förvänta sig att huset är allmänt funktionsdugligt.

I en senare dom från 2010 kom domstolen till motsatt utgång. Målet rörde en fritidsfastighet som hade uppförts med en byggteknik som ansågs vara i enlighet med för tiden för uppförandet gällande byggnorm. Huset var byggt i början på 1970-talet och efter försäljningen 1996 visade det sig att bjälkarna, till följd av byggkonstruktionen, var kraftigt angripna av fukt. Till skillnad från 1997 års fall var köparen ett bolag och huset var inte nybyggt. HD anför att beträffande fel som tar sikte på byggnadens konstruktion ligger det nära till hands att knyta bedömningen till den byggnorm som gällde vid tiden för uppförandet av huset, motsvarande riktlinjer eller vad som anses vara fackmässigt, eftersom byggregler som utfärdas av en myndighet kan ses som en objektiv måttstock för vad som är befogat att förvänta. HD framhåller dock att även andra förhållanden kan påverka och hän–––––––––––––––––––– 3) 4)

Se prop. 1970:20 B s. 206.

Se bland andra NJA 1975 s. 545, NJA 1984 s. 3 och NJA 1983 s. 865.

5) NJA 1997 s. 290 och NJA 2010 s. 286.

visar till 1997 års fall med motiveringen att enbart förhållandet att byggnadssättet var vedertaget inte hindrar att köpeskillingen sätts ned om en för köparen befogad förväntan inte infrias.

Om och i så fall på vilket sätt nämnda rättsfall har betydelse i felbedömningen vid skador på grund av enstegstätade fasadkonstruktioner framstår som något osäkert, inte minst eftersom det framstår som oklart huruvida fasadkonstruktionen hade fått godkännande för användning vid nybyggnad eller inte och huruvida ett godkännande skulle kvalificera sig som en byggnorm.6) Vidare, om rättsfallen skulle anses tillämpliga på den aktuella situationen och att den enstegstätade fasadkonstruktionen skulle betraktas som byggnormskonform, är det likväl oklart vilket rättsfall som skulle tillåtas vara vägledande och vad utgången av en prövning därmed skulle bli.

Avslutning Genom Myresjöhusdomen blev rättsläget beträffande felansvaret vid enstegstätade fasadkonstruktioner klarare, åtminstone i de fall som rör konsumententreprenader.

Det är numera fastslaget att enstegsfasad typiskt sett utgör ett fel. Som anförts ovan återstår dock för HD att pröva frågan huruvida ett utförande som enligt vad som vid utförandetidpunkten ansågs fackmässigt ändå kan ses som vårdslöst. Innan den frågan slutligt avgjorts är det svårt att säga vilka ekonomiska konsekvenser domen för med sig och vem om slutligt kommer att få stå för kostnaderna.

Vem som ska ses som ansvarig för skadorna vid fastighetsöverlåtelse är oklart, då vägledande praxis från HD saknas. Som angetts ovan finns det dock rättspraxis som utvisar att en köpare av ett relativt nybyggt hus kan nå framgång med att åberopa fuktskador som fel i förhållande till säljaren av fastigheten, så vida inte skadorna borde ha upptäckts inom ramen för köparens undersökningsplikt. Det sagda modifieras dock i vissa situationer av den rättspraxis som finns rörande byggnormens betydelse, men huruvida denna skulle vara tillämplig rörande de enstegstätade fasadkonstruktionerna är oklart. Att HD i Myresjöhusfallet resonerar i termer av ett mer generellt avtalsinnehåll och köparens befogade förväntan gör att fallet möjligen kan få betydelse även vid en bedömning enligt JB, då även JB anger att en fastighet ska anses felaktig om den strider mot vad som avtalats. Mot bakgrund av omfattningen av problemen på grund av enstegstätade fasadkonstruktioner framstår det som angeläget att frågan också prövas av högsta instans utifrån en fastighetsrättslig utgångs■ punkt.

–––––––––––––––––––– 6) Se s. 13 i hovrättens dom i Myresjöhusfallet (Göta hovrätts dom i mål nr T 99-12, meddelad den 18 januari 2013).

Bygg & teknik 8/15

Tänk, att så lite kan skapa så mycket...

ROCKWOOL REDAir® FLEX är ett nytt innovativt ventilerat fasadsystem för nybyggnad och renovering.

Läs mer om REDAir: www.rockwool.se/redair

Fuktsäker fasad Stålbadet för putsade fasader på regelväggar har lett fram till nya insikter och robustare fasadlösningar för putssystemen i sig, men också väckt förståelsen hos många beställare och entreprenörer om vikten av att lyfta fuktfrågor tidigt i byggprocessen.

Samhället ställer krav på en byggnad genom lagar och regler. Byggherren är ansvarig för att samhällets krav uppfylls, men detta ansvar lämnas vanligtvis över på den person som tar fram handlingar och ritningar. Kraven på fuktsäkerhet och hållbarhet landar då på konstruktören.

Detta kan idag innebära problem eftersom fukt-, energi- och miljöfrågor inte alltid ryms inom disciplinen konstruktion.

Många konstruktörer har fullt upp med att förkovra sig inom statiska beräkningsmodeller och aktuella konstruktionsregler samt att få betalt för de timmar de lägger ner på att räkna statik. För att hantera fuktmekanik i djupare mening krävs vanligtvis kunskap och förståelse för både material och hur hantverksprocessen drivs ute på en byggarbetsplats. Det kan därför vara bra att koppla in personer med rätt kompetens i tidigt skede under projekteringsfasen, i detta fall en fuktsakkunnig.

Fuktcentrum Sedan 1980 har erfarenhet och kunskap runt fuktfrågor samordnats vid Lunds tekniska högskola. FuktCentrum inrättades 2000 och verkar med uppgiften att stärka forskning och utveckling samt information rörande fuktområdet inom byggbranschen. På deras hemsida www.fuktcentrum.se finns mycket material att hämta och erfarenheter med olika konstruktioner redovisas öppet. Vidare hålls återkommande fortbildningar för yrkesverksamma för att erhålla diplomering som Artikelförfattare är Per Karnehed, civilingenjör, väg och vatten, Chalmers 1992. Arbetar som certifierad entreprenadbesiktningsman, certifierad passivhusexpert, certifierad energiexpert, fuktsakkunnig och har auktorisation för RBK-fuktmätning i betong.

Utför även termografering, provtryckningar och är specialiserad på material och fuktförhållanden i tak, vägg och grunder med företaget Karnehed Design & Construction AB, Linköping.

20

fuktansvariga, fuktsakkunniga och nu senast fuktsäkerhetsansvarig projektering.

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås medverkar aktivt i dessa utbildningar samtidigt som de underhåller och uppdaterar systemen med ByggaF, ByggaL och ByggaE. Detta är dokumenterade arbetsmetoder och verktyg för att projektera, bygga och underhålla fuktsäkert, lufttätt och energieffektivt. Boverket hänvisar i de senaste regelverken till dessa metoder eller likvärdiga för att byggherren ska tvingas redovisa det systematiska arbetet för att säkerställa samhällets minimikrav på en byggnad. En annan drivande faktor är att även klassificeringen av miljöbyggnader så som Breeam, Leed och Miljöbyggnad etcetera hänvisar till metoder som ByggaF, ByggaL och ByggaE. Det gör att kompetensen för att uppfylla samhällets minimikrav ökar, vilket leder till att den traditionella konstruktören kan ha svårt att hålla sig uppdaterad och framför allt vara drivande i utvecklingen av robustare, säkrare och effektivare lösningar med hänsyn till fukt.

Samhällskrav Det är lätt att hitta exempel på byggmetoder som en gång i tiden ansågs vara säkra.

Torpargrunder, krypgrunder, uteluftsventilerade vindar, spåntak, ingjutna träreglar i betong, källarväggar med vattentät betong och träreglar, enstegstätade fasader på regelväggar, fasadtegel med asfaboard, plåtinklädnader och fönster utan underliggande vattenutledande skikt, betongplatta utan underliggande isolering etcetera. Faktum är att vissa av dessa bevisligen undermåliga konstruktioner fortfarande projekteras och byggs utan minsta betänkligheter. Boverkets byggregler (BBR) anger funktionskrav. Det går däremot inte att hitta konstruktionslösningar som rekommenderas eller lyfts fram som goda exempel i lagtexter eller handböcker från myndigheter. Det gör att branschorganisationer får friare spelrum att gynna sina respektive medlemsföretag och deras lösningar. Ofta utan något åtaganden om ansvar. Det får byggherren eller konstruktören själv stå för. Det saknas ofta spärrar i dagens byggsystem eftersom lagen anser att det är byggherren som är ansvarig.

Problemet kan dock vara att byggherren är en lekman, så som ofta är fallet vid villaproduktion, eller ofta mycket värre, byggherren är ett vinstdrivande bolag som endast har skapats för ändamålet att bilda en bostadsrättsförening. Byggherren och byggaren har då oftast en och samma huvudman vars syfte är att med så små medel som möjligt skapa ett synbart värde inför försäljningen av bostadsrätterna.

Underhållskostnader, energieffektivitet

och långsiktig robusthet är egenskaper som prioriteras lågt när denna typ av affärer genomförs. Byggnadsnämnderna som fungerar som samhällets kontrollinstanser har oftast varken resurser eller kompetens att bevaka ett så brett område som fuktsäkerhet eller energieffektivitet. Däremot skulle det vara en snabbt framkomlig väg att genomdriva en skärpning av samhällets kontroll på byggandet genom att byggnadsnämnderna skulle kräva dokumentation enligt ByggaF, ByggaL och ByggaE. Det skulle ge en gemensam plattform för samtliga aktörer inom framför allt bostadsbyggandet att erhålla fuktsäkra och energieffektiva fastigheter.

Kostnaderna för detta är egentligen låga eftersom det inte krävs certifieringsavgifter, extra kontroller eller liknande. Verktygen för ByggaF, ByggaL och ByggaE är gratis, fritt tillgängliga och uppdateras allt eftersom ny kunskap och nya behov uppstår.

Ansvar Det är beställaren i form av byggherren som sätter nivån för vilken fuktsäkerhet projektet ska ha. Arkitekten som tar fram skisser och koncept utifrån beställarens tankar lägger grunden till hur byggnadens konstruktiva fuktsäkerhet ser ut. Med detta avser jag främst hur takutformning, terrasser, marknivåer och placeringen av byggnaden utgör en viktig del av hur den fungerar rent fukttekniskt. Med fel ingångsvärden måste en konstruktör använda mer eller mindre avancerade lösningar medan en byggnad med bättre arkitektonisk utformning har betydligt större möjligheter att klara påfrestningar av väder och vind. Dessa grundläggande fysikaliska belastningar verkar ibland glömmas bort när en byggnad designas. Arkitektur flyttas precis som typhus land och rike runt, utan större tanke på vad det innebär i form av ökad belastning från till exempel väder. Med tanke på den pågående klimatförändringen som vi människor åstadkommit, kommer vi i Sverige även att tvingas utstå mer slagregn, fuktigare vintrar och högre vattennivåer. Detta kommer att medföra att flera av de byggmetoder som vi nu anser säkra och beprövade inte kommer att vara fackmässiga eller fuktsäkra inom en snar framtid. Genom att ta till oss de omställningar som klimatförändringarna medför, kan ett ingenjörsmässigt angreppssätt med robustare konstruktioner, fiffigare detaljer och genomarbetade montageanvisningar istället driva utvecklingen framåt.

När i processen kan vi påverka I tidigt skede av byggprocessen finns den största möjligheten att påverka projektet Bygg & teknik 8/15

till lägsta möjliga kostnad. I början kan några timmar nerlagt arbete med till exempel takutformningen och avvattning, planering av takterrasser och avslut vid sockel leda till säkra konstruktioner utan att projektet blir dyrare. I ett senare skede av planeringsprocessen kommer varje justering att medföra mycket högre kostnader. Det är ofta betydligt billigare att rita om en konstruktion än att börja bygga med dåliga konstruktionslösningar som har inbyggda fuktrisker. Det är därför viktigt att arkitekter utbildas att hantera övergripande fuktsäkerhet i ett tidigt skede av byggprocessen. Verktyg som ByggaF kan med fördel användas redan i planeringsstadiet och anlitas dessutom en fuktsakkunning som stöd, kan många risker undvikas. Kostnaden för att utföra en liten ändring när produktionen är i full gång är oftast så hög att man duckar för att vidta några åtgärder alls.

Fukt utifrån De största fuktskadorna i kontor och bostäder uppstår genom fuktbelastning utifrån. Det handlar om läckande tätskikt på terrasser, otäta tak och takgenomföringar, bristande slagregnstäthet i fasader, plåtar, fönster och dörrar. Även fuktbelastning från marken genom betongväggar, bottenplattor och grundkonstruktioner är att betrakta som utifrån kommande vatten.

En stor andel av skador i skolbyggnader uppstår när limmade golvbeläggningar appliceras på betonggolv. Tyvärr har fortfarande många inte förstått allvaret med att limma golvmattor på en betongplatta med lite eller ingen underliggande värmeisolering. Fuktnivåerna under en matta blir snabbt över 95 procent relativ fuktighet. Även om betongplattan mättes torr innan mattan lades. Jag har mött detta i allt för många både nyproduktioner och renoveringsprojekt. Trots att kunskap om problematiken finns.

Fukt inifrån Fuktbelastning inifrån en byggnad orsakas vanligtvis vintertid när det är varmt inne och kallt ute. Ångtrycket bestämmer åt vilket håll fukten vandrar. Främst är det simhallar som kan få omfattande skador av fukt inifrån. När energikraven på byggnader ökar blir värmeförlusterna mindre. Det innebär att de yttre delarna av en välisolerad konstruktion antar utomhusklimatets temperatur och fuktighet.

Det medför att ett eventuellt fukttillskott från läckande inomhusluft sannolikt kondenserar på kalla delar i vägg eller tak.

Eftersom värmeförlusterna genom konstruktionen är små, kommer inte den kondenserade fukten att torka bort lika snabbt som den gjorde i en tidigare, mindre isolerad konstruktion. Det vi tidigare ansåg som ok, är helt plötsligt en riskkonstruktion. Denna invändiga fuktbelastning orsakar främst skador beroende på bristande lufttäthet. Varm och fuktig luft som Bygg & teknik 8/15

läcker ut i klimatskalet ger vanligtvis en 500 till 1 000 gånger större mängd fukt än vad den långsamma diffusionen genom material bidrar med. Fokusera därför på lufttäthet, inte diffusion.

Byggfukt En faktor som ibland verkar ignoreras är byggfukten. Med detta avses den fukt som till exempel betong, puts, färg, trä och spackel innehåller när det levereras till byggarbetsplatsen. Detta vatten torkar vanligtvis ut under byggnadens första två år innan jämvikt med inomhusmiljön infinner sig. Byggs huset med lättbetong är det hundratals liter per lägenhet som ska torka bort. På samma sätt har betong och spackelmassor mycket långa uttorkningstider som nästan enbart kan styras genom att välja rätt kvalitet från början. Med korta byggtider och säkra marginaler handlar det ofta om betong med vattencementtal (vct) 0,38 eller lägre. Används trä bör fuktkvoten vid leverans vara högst 16 procent och skulle det bli fuktigt under byggtid bör mögelprover utföras om det ska byggas in i till exempel väggar eller takkonstruktioner. Trots detta används oskyddat virke i många byggprojekt. Av oförstånd eller likgiltighet? Fackmässigt är det dock inte.

Riskvärdering Ett instrument som kan användas genom hela projektet är en metod som multiplicerar sannolikhet med konsekvens. Summan av dessa kan betecknas som risk.

ByggaF använder en skala på 1 till 4, där 1 är låg konsekvens för en eventuell skada och 1 anger även låg sannolikhet för att något ska inträffa. 4 representerar allvarlig konsekvens och hög sannolikhet. En konsekvens som bedöms till 3 samtidigt som sannolikheten bedöms som 2 erhåller risken 3 gånger 2 är lika med 6. Det vill säga medium risk enligt ByggaF bedömningsskala enligt följande: Låg risk är lika med 1 till 5, medium risk är lika med 6 till 8, hög risk är lika med 9 till 11 och extremt hög risk är lika med 12 till 16.

ByggaF har enkla excelmallar som är öppna för alla och kan anpassas till varje projekt. Mallarna bygger på en objektiv bedömning men eftersom de är så pass enkla att hantera kan de flesta förstå och även ifrågasätta bedömningen. Mallen kan i vilket fall tjäna som en handledning i vilka viktiga moment som ska beaktas under ett byggprojekt vad gäller fuktrisker.

Ekonomiskt rimlig livslängd BBR anger i kapitel 2 att ”Byggherren får välja de material och tekniska lösningar som är ekonomiskt rimliga och praktiska att sköta så länge lagens krav på ekonomiskt rimlig livslängd uppfylls.” Vidare gäller att byggnadsdelar och installationer som inte avses bytas ut under byggnadens avsedda brukstid bör antingen vara be-

ständig eller kunna skyddas eller kunna underhållas. Dessa anvisningar har i vart fall jag svårt att tolka annat än som att en takkonstruktion eller en yttervägg ska utformas och byggas för att hålla under en byggnads livstid. Förutom den direkta beläggningen som utgör takmaterialet samt den yttersta delen av fasaden, ska själva konstruktionen med reglar, murverk, massivträ eller annan vald konstruktion stå pall under hela byggnadens avsedda brukstid. Naturligtvis ska föreskrivet underhåll utföras, men många av de konstruktionslösningar som används idag klarar sannolikt inte en högre fuktbelastning i form av kondensutfällningar och inträngande slagregn i det fall klimatbelastningarna ökar. Det finns därför stöd i lagtexten att se sig om efter robustare konstruktioner och bättre utformade detaljlösningar än vad vi generellt ser i dagens byggande. Vi bör beakta att en byggnad ska klara förväntade laster under hela sin livslängd som ofta anges till 50 eller 100 år. I normalfallet har kontor och bostäder en verklig livslängd på över 100 år om vi betraktar hur det ser ut idag. Det finns inte många indikationer som talar för att vi kommer att öka rivningstakten utan snarare ligger det nära till hands att vi försöker förlänga byggnadernas livslängd genom att rusta upp dem. Att i detta läge välja att endast ha en tioårig horisont baserad på ansvarsbiten för en byggare vid nyproduktion, kan upplevas som cyniskt och leder sannolikt till fler problem för boende och brukare genom mögel- och fuktskadade hus, accelererad miljöförstöring, ökat resursuttag från naturen och ett förlorat förtroende för oss alla som verkar inom byggbranschen.

Exempel Under de senaste åren har jag mött många lösningar som har behövt justeras med små eller stora medel för att uppnå en god fuktsäkerhet. Följande exempel har valts för att illustrera att vissa detaljer som kan tyckas enkla faktiskt kan stjälpa ett helt projekt. När fukten letar sig in och inte kan ta sig ut, då föreligger ett problem.

Detta är bara ett axplock och jag är övertygad om att de flesta av er som läser detta har egna exempel som är ännu tydligare än de jag visar.

Socklar Precision kostar ofta pengar. Att förutsätta exakta måttkedjor och perfekt passform ute på byggarbetsplats kan driva kostnaderna i höjden. En byggarbetsplats är en tillfällig etablering där varje moment utförs för första gången på just detta ställe samtidigt som förutsättningarna ändras när bygget fortskrider. Genom att förutsätta att måttkedjor och toleranser ute på arbetsplats till viss del avviker från ritningen skapas förutsättningar för att hantverkare och material presterar som avsett. En grundplatta behöver oftast vara 21

lite större än själva huset för att anslutande väggar ska kunna utformas vattentätt mot grunden. Då ska utformningen omfatta angivelser för högsta nivån för grundvatten, läge för dräneringens placering, hålkäl med fall ut från konstruktionen och redovisning för vilka tätskikt som ska användas. I praktiken kan det sedan se ut enligt bild 1. Konstruktören löser vanligtvis det enkla snittet, men själva dörröppningen med tröskel och sidoanslutning med alla uppvik och klackar redovisas nästan aldrig på en ritning. Det förutsätts att platsledning och hantverkare löser detta på plats, så kallad LPP. Kanske inte så effektivt och fuktsäkert 2015? Vidare visar bild 2 att det ibland verkar råda osäkerhet var färdig marknivå kommer att ligga. I detta fall ligger träregelväggen

FOTO, SAMTLIGA: PER KARNEHED

Bild 1: Tätskiktet ska vikas ner minst 200 mm på kanten av bottenplattan. Sedan en fallspackling på grundsulan mot väggen med fall minst 1:10. Tätskiktet ska gå minst 500 mm upp på den vattentäta betongen. I elementskarvar, gjutfogar etcetera ska en 400 mm bred tätskiktsremsa monteras centriskt över fogen. Men hur tätas dörren?

Bild 2: Bakom putsfasaden som ser tålig ut döljs regelverk och skivmaterial som inte klarar högre relativ fuktighet än 75 procent. I mark och nära mark råder 100 procent relativ fuktighet i konstruktionen.

Snö och smältvatten som ligger mot fasaden ger också extra fukttillskott som konstruktören måste ta hänsyn till vid utformningen av sockeln.

22

strax under marknivå. En helt oacceptabel lösning som bryter mot lagen och entreprenören måste åtgärda detta om det upptäcks inom ansvarstiden. Tio år efter entreprenadens godkännande är sådana här utformningar fastighetsägarens problem. De enda material som får användas under mark eller närmare än 200 mm från marknivån i en yttervägg är oorganiska material. Det ska vara betong, lecasten med fuktskydd etcetera som klarar 100 procent relativ fuktighet. Inte ens lättbetong som är ett oorganiskt material klarar

Bild 3: Den här typen av avslut mot glaspartier, betongplattor och stålprofiler är vanligt förekommande ute på byggarbetsplatser. Det går kanske bra i nio fall av tio, men sedan letar sig vatten in och orsakar stora skador med påverkan för de boende. Här har konstruktören inte gjort sitt jobb. Rätt material på rätt ställe och klara anvisningar för hur fuktsäkerheten ska lösas 200 mm upp från mark eller hårdgjord yta är konstruktörens ansvar.

Bild 4: Snygga och glidande övergångar mellan ute och inne ligger arkitekter varmt om hjärtat. Jag förstår dem men måste gång på gång påpeka att glas, betong, pallbrickor och fogmassa inte klarar tryckande vatten. För det blir tryckande vatten när slagregnet pressar mot fasaden samtidigt som ventilationsaggregaten invändigt och tryckskillnaden mellan ute och inne suger in vatten genom otätheter. Att ha materialmöten och skarvar 200 mm upp från mark eller hårdgjord yta är konstruktörens enda räddning. Allt annat bör ses som en kalkylerad risk att beakta och hanteras den dag fastighetsägaren påtalar en fuktskada i konstruktionen.

Det kan handla om mycket pengar när skadan väl är framme. Men kom inte och påstå att ni inget visste.

av att användas som stödmurar under mark. Detta kan vara en aktuell fråga för skolbyggnader och vårdinrättningar med många entréer och en marknivå som ofta ligger högt i förhållande till huskroppen.

Utforma sockeln med en upphöjd kantbalk, det är fackmässigt.

Fönster Vi vet väl hur ett fönster ska utformas och monteras? Mitt svar är nej! Det råder en avgrundsdjup skillnad mellan hantverkarnas montering ute på arbetsplats och den senaste forskningen och rönen från skadeutredningar och tester av fasader och fönster. Redan under 1990-talet lyftes frågan om ansvaret för drevmånen, Ingenmansland, upp inom fönsterbranschen i Sverige. Eftersom ingen levererade detta för monteringen nödvändiga utrymme kunde hantverkaren ges i uppdrag att både utforma och utföra denna lilla detalj.

På ritning räckte de att ange att montaget skulle ska fuktsäkert och tätt. Nu vet forskare och skadeutredare att fuktskador runt fönster föreligger i många fall. Orsakerna varierar, men främst handlar det om avsaknad av en fungerande tvåstegstätning runt fönster. De flesta har förstått att man ska lufttäta på insidan, montera värmeisolering och sedan ha en öppen spalt utåt. Det låter bra men fungerar bevisligen inte alls när man slagregnstestar fasadlösningar i laboratoriemiljö. Något som skadeutredare redan påtalat från uppförda byggnader som skadats. Det spelar inte så stor roll om det är en enstegstätad puts på isolering, ventilerad skivfasad, träfasad, fasadtegel, betongfasad eller för all del en murad lättbetongvägg, utformningen runt fönstret är snarlik. En murad konstruktion skulle kunna fungera relativt bra men i Sverige, till skillnad från till exempel Tyskland eller Danmark, putsas inte hela smygen innan fönstret monteras.

Det görs i våra grannländer. Därför fungerar varken fönstermontage, fogband, tätmassor etcetera så som avsett på murade konstruktioner så som de generellt utförs i Sverige. Utformningen utan puts i hela fönster- eller dörröppningens djup blir varken fuktsäker eller lufttät. Just lufttätheten är avgörande för att kunna utforma en tvåstegstätning runt ett fönster. Svenska Fogbranschens Riksförbund (SFR) har sedan länge lyft fram en lösning där utsidan av ett fönster skyddas med fog eller tejp. I Norge där fasader har en betydligt högre slagregnsbelastning i utsatta lägen än i Sverige, är utvändig tätning av fönster en standardlösning. Där har man förstått att det inte är diffusions från insidan som är skadligt för ett fönstermontage, utan det är utifrån kommande regn. Utformningen med TDV-rör bygger på tryckutjämning, dränering och ventilation. På samma sätt kan hela fönsterkonstruktionen inklusive hålet i väggen hanteras.

Genom att utgå från att en byggnad inte är riktigt helt tät, vilket inte är orimligt med Bygg & teknik 8/15

Bild 5: En skyddande tejplösning eller likvärdigt gör att vatten som tränger in stoppas upp och kan ledas ut mot fasadens utsida. Utan denna balja är risken för fuktskador i väggen stor. Det gäller både massiva stommar och mer ömtåliga regelkonstruktioner. tanke på att det bara är U-båtar och rymdstationer som vi produktionstekniskt lyckats få täta, kan robusta och ekonomiskt försvarbara lösningar utformas. Vid fönster och dörröppningar är det främst undersidan i öppningen som ska hanteras.

Gravitationen drar med tiden ner vattnet som läcker in i konstruktionen genom fönstret och runt fönstret mot detta parti.

Genom att utforma en skyddande balja under fönstret kan både lufttäthet och vattentäthet uppnås. Bild 5 visar på en enkel lösning med tejp som täcker hela den nedre öppningen och 100 mm upp på sidorna i fönsteröppningen. För balkongdörrar är detta en vedertagen metod som med framgång används på flera håll inom bostadsproduktionen som bild 6 visar.

Stomskydd De senaste årens debatt om enstegstätade putsfasader på regelstommar har blottlagt

Bild 6: Uppvik av tätskikt längs med väggen och invik och uppvik i hela dörrhålets djup ger förutsättning för att utforma en fuktsäker lösning. Denna utformning vid dörrar är ett minimikrav om man ska bygga fackmässigt. en fundamental brist på byggfysikalisk förståelse inom svensk byggbransch. Ska vi uppfylla samhällets krav på fuktsäkerhet, energieffektivitet och sund inomhusmiljö är det inte ok att vatten letar sig långt in i en konstruktion oavsett vilket material som används. Samtidigt finns många lösningar som bygger på ett enda tätande skikt kvar. Okunskapen med vad fukten kan skapa för framtida problem hos personer som vistas och bor i byggnaden är antingen stor eller så anser man kanske att det inte är ens eget ansvar. I vilket fall är det konstruktörens eller byggherrens ansvar. Stommens utsida bör därför skyddas med ett lufttätt, vattenutledande skikt som är kontinuerligt över alla materialskarvar, övergångar och genomföringar. I senaste utgåvan av BBR nämns ordet stomskydd explicit. Hur det ska utformas lämnas däremot öppet. De fasadsystem som tagit till sig begreppet bäst är putsfasader på isolering som kämpar med SP cerifieringsregel 021, Sveriges Murnings- och Putsentreprenörförening (SPEF) med säker fasad och även de större leverantörerna och montörerna av prefabricerade sandwichelement med

Bild 7: Att lämna drevmånen öppen med bara en täcklist är standard idag.

Drevmånen bör dock tätas på ovansidan och de vertikala sidorna för att avleda vatten. Tejpa tätt på tre sidor och låt undersidan vara öppen! Det visar erfarenheterna sedan 15 år inom forskning och skadeutredning.

Bild 8: Sammanfogning av fönster- och dörrpartier bör ske med fog och tejplösning både utvändigt och invändigt.

Här ser man dagsljus mellan karmarna.

Täcklister som monteras har ingen funktion annat än rent estetisk. Målarfog är inte ett hållbart tätningsmaterial över tiden. Det spricker alltid ifrån och då blir det inte lufttätt och risken är överhängande att fukt tränger in i konstruktionen.

Nya plastdetaljer?

Vi gör hela jobbet

- Produktutveckling - Prototyper - Formtillverkning - Formsprutning termoplast - Formpressning härdplast - Montering och packning

PolymerDon är sedan 2014 en del av Mälarplast

Mälarplast AB - tel 016- 517240 - www.malarplast.se Bygg & teknik 8/15

23

Bild 9: En utvändig lufttät och vattenavvisande stomme kan fås med skivmaterial som tejpas i skarvarna, en vindduk över bjälklagskanter och pelare som tejpas tät samt tejpning över drevmånen på tre sidor av fönstret. En långsiktigt hållbar och robust lösning som fungerar både i teori och praktik. Tätningen av stommens utsida inklusive drevmånen gör att nederbörd under byggtid leds bort på ett säkrare sätt än om det är öppna skarvar. nomtänkta anslutningar. I vilket fall är skillnaden mot att försöka göra något stor gentemot att agera som om problemet med inträngande vatten inte skulle finnas.

Balkonger, terrasser och tak

Bild 10: Sandwichfasader med plåtpaneler och stenull eller EPS alternativt PIR och PUR har numera regn- och lufttätande tejp på utsidan av sina byggsystem för att få dem täta. plåtbeklädnad tejpar numera öppna fogar på utsidan. För att systemet ska fungera krävs vattenutledande detaljer och ge-

Utformningen av dessa byggdelar är kritisk ur fuktsynpunkt. Vatten och snö ska ledas bort från fasaden som aldrig utförs vattentät. Vindlasterna kan ge upphov till betydande överraskningar i kombination med fritt vatten. Fukt letar sig även in genom små hål med hjälp av vattenmolekylens fantastiska egenskaper att stiga kapillärt. Små spalter transporterar vattnet högre och djupare in i konstruktionen.

Därför är ett konstruktivt avledande av vatten den absolut viktigaste faktorn att hantera för arkitekter och konstruktörer som vill uppfylla samhällets krav på fuktsäkert byggande. Fogmassor, tätskikt och svällband fungerar bra i laboratoriemiljö med hängivna ingenjörer, men att lita på

Bild 11: Även en traditionell träfasad har nytta av ett lufttätt och vattenavvisande stomskydd. Den horisontella läkten ligger här på distans för att skapa dränering och ventilation. Att bara lägga en horisontell regel mot stommen och påstå att panelen är dränerande är inte fackmässigt. Distansen bör vara minst 15 mm på högre byggnader.

24

Bild 12: En nymurad tegelfasad ser likadan ut nu som för 50 år sedan.

Murbruk ligger i kontakt med stomskyddet trots en rejält tilltagen fingerspalt. Här sker varken ventilation eller dränering. Murfogen blir snabbt genomblöt och vid slagregn rinner det endast efter någon timme fritt vatten bakom tegelfasaden. Dagens välisolerade konstruktioner kan inte torka ut med läckande värme längre. Skadorna byggs med tiden upp och mögel och röta kommer att etableras i väggen. Med ett heltäckande stomskydd och täta genomföringar från utsidan finns åtminstone chansen att klara detta. I detta fall byggde man som man alltid gjort – spalten löser väl detta? att det ska bli helt tätt i en byggproduktion är en utopi. Svetsad rostfri plåt är en hyfsad säker lösning. På samma sätt kräver tätskikt med takdukar, asfaltsmastix, bitumendukar etcetera alltid ett uppvik på minst 200 mm. Inte rakt in mot en dörrtröskel. Utformningen av takterrasser brukar medföra komplicerade anslutningar som ska hantera avvattning, infästning av räcken, utformning av taksarger, spygatter, bräddavlopp, invändig takavvattning, anslutning mot väggar och dörrar etcetera. Bara en sådan sak som hur golv och vägg ska utformas på den översta våningen är problematiskt. Terrassen kräver normalt att golvet höjs minst 400 mm för att ge plats för värmeisolering för den underliggande lokalen. Hur ska tätskiktet sedan fästa på väggen? När ska det appliceras utan att skadas av ställningsarbeten? Hur hanteras nederbörd under byggtid? Vart ska regnvatten ledas bort? Finns det fickor där vatten blir stående? Kan reglar, isolering och betong torka ut? Jo, det är mycket att tänka på istället för att göra ett rejält tak som skyddar hela byggnaden. Riskerna med terrasser underskattas i nio fall av tio i de projekt som jag arbetat med. Antagligen kommer försäkringsbolagen att få stigande problem med detta om några år eftersom flotta lägenheter med takterrass är mer regel än undantag Bygg & teknik 8/15

Bild 13: Arkitekterna ville inte ha stolpar utvändigt som bär upp balkongen. Är det en bra lösning att sticka ut golvbjälkar som konsoler? Hur ska det undvikas att vatten letar sig in längs med bjälkarna rakt in i väggen och vem tar ansvaret om så sker?

Bild 16: Två bräddavlopp ovanför varandra. Det nedre är till för byggtiden innan terrassen isolerats och fått sitt egentliga tätskikt. Lösningen är enkel och platsledningen har förstått vilka problem man kan få om vatten under byggtid inte hanteras på ett bra sätt. idag. Vem som kommer att få bära ansvaret för lösningarna återstår att se.

Sammanfattning

Bild 14: De flesta har lärt sig att utforma balkonger med droppnäsa runt alla sidor som avslutas 50 mm från färdig fasad. Fall utåt brukar också finnas. Hålkäl mot fasad anses ibland hindra tillgängligheten, men det måste vara minst 25 mm högt, gärna 50 mm för att fungera på ett säkert sätt. Bilden visar att hålkäl bör vinklas ut 200 mm på sidorna för att leda bort drivande vatten från väggvinkeln. Rita in detta i era konstruktioner!

Bild 15: Cellglas anses av vissa vara vattentätt i hela sin tjocklek. Det är ett felaktigt påstående när det handlar om terrasser som är större än en skiva. När hantverkarna lägger skivorna på ett sluttande underlag bildas glipor och kapsnitt som aldrig blir lufteller vattentäta över tid. Inte ens om hela terrassen dränks med flytande varmasfalt blir det helt tätt. Det enda tätskiktet som man ska räkna med är det översta tätskiktet.

Cellglas är i sig ett utmärkt material att använda som isolering och underlag för vattentäta skikt, men konstruktionens vattentäthet ligger enbart i det översta skiktet.

Bygg & teknik 8/15

Fuktfrågorna får långsamt en plats i byggprocessen. Många förstår att ju tidigare frågan lyfts, desto lägre blir kostnaden. Med FuktCentrum finns en plattform att arbeta vidare från och de flesta råden och erfarenheterna av både bra och dålig karaktär delar man med sig av i skrifter, forskningsrapporter och erfarenhetsmöten. Kortfattat är de viktigaste råden för att utforma fuktsäkra byggnader: ● Använd ByggaF. Det ger en strukturerad arbetsmetod för att lyfta fuktsäkerhetsfrågan redan i projekteringsfasen.

Byggnadsnämnder borde begära detta när bygglov beviljas. ● Begär att arkitekterna ska använda riskvärdering eftersom gestaltningen av byggnaden har stor inverkan på det kommande energi- och fuktfrågorna. ● Anlita en fuktsakkunnig i projekteringsfasen. ● Se till att konstruktörer använder riskvärdering enligt ByggaF. ● Var aktiv och utför fuktronder på byggarbetsplats med en fuktsakkunnig. ● Var lösningsorienterad. Vid en fuktskada eller risk för skada är det sällan läge att diskutera ansvar. Agera! ● P-märkta fasadsystem ger hög säkerhet. ● Utbyt erfarenheter med andra. Det finns många goda exempel på enkla, robusta och väl fungerande lösningar vad gäller fuktsäkert byggande.

■

Litteraturförteckning Boverkets byggregler (BBR).

ASTM E 1105-00.

ASTM Up Against the Wall.

EIMA Executive Summary.

SFR-Rekommendation nr 3.

25

Bild 17: Att vika upp ett tätskikt på en taksarg kan tyckas enkelt. I praktiken måste detaljlösningar tas fram för fallskydd, pelarförlängare etcetera. Systemet är inte starkare än sin svagaste länk. Under byggtid kan stora mängder vatten samlas på plana ytor och leta sig ner på de mest oväntade ställen. Vanligtvis finns inte tid eller pengar inplanerat under byggfasen för att hantera detta. Anlita kunniga personer som kan riskbedöma konstruktioner i tidigt skede, gärna vid speciella möten. Utför sedan fuktronder under byggtid.

Trätek Fönstermontage.

SP Certifieringsregel 021.

SPEF Säker fasad.

Jörgen Falk – Renderd Rainscreen Walls.

FuktCentrum ByggaF, ByggL och ByggaE. RBK – Sveriges Byggindustrier.

Endast 401 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik

Bild 18: Vårdlokaler och skolor ska tåla hårda städmetoder. Detta fusk med täta uppvik av mattor vid dörrkarmar är tyvärr mer regel än undantag. När karmen monteras döljs fusket. På samma sätt sker ofta vid trösklar och mot karmar vid våtrum. När tröskel och täcklist monteras syns inte felet. Mattan ska vikas upp, svetsas och vara obruten i hela öppningens bredd. Här kommer mögeloch fuktskador som ett brev på posten.

Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlahget.se

RÄTT GLAS RÄTT MONTERAT Anlita MTK-auktoriserade glasföretag!

www.mtkauktoriserad.se

26

Bygg & teknik 8/15

Besiktning och ommålning av träfasader I Sverige finns drygt två miljoner småhus 1) och uppskattningsvis har 80 procent av dem träfasad, det vill säga 1,6 miljoner. Antalet nyproducerade småhus är bara 10 000 per år 2). Trots det handlar det mesta som skrivs om träfasader om nymålning, trots att ommålning är ett mångdubbelt större område, både vad det gäller volym och komplexitet. Därför har jag valt att i den här artikeln ta upp de frågeställningar jag ställts inför i olika uppdrag som handlat om besiktning, skadeutredning och/eller ommålning av träfasader.

Vad är rätt och vad är fel? Träfasader har en månghundraårig tradition i Norden och stilarna och teknikerna har inte ändrats så mycket under åren, även om det finns några tydliga variationer. Virket har oftast varit finsågad gran och inte nödvändigtvis av den högsta kvalitén, eftersom det varit ganska lätt att byta ut skadad panel, jämfört med trösklar och fönster.

Blickar man tillbaka drygt 100 år finns det en del saker att reagera på. Exempelvis blev många hus inte målade alls men ändå står de kvar idag. Förutom att trä har en bra förmåga att stå emot väder och vind så gör frånvaron av färg att det inte finns någon risk att stänga inne fukt.

Oftast var dock husen linoljefärgsmålade och med panelen dikt an mot stommen (ingen luftspalt!). Vid flervåningshus var panelen stumskarvad mot en stötbräda, se bild 1 och 2. Räddningen var kanske en traditionell linoljefärg som sprack upp och inte stängde in fukten?

Idag är HusAMA rättesnöret för många, andra menar att informationskällor som Träguiden eller SP:s Handbok om träfasa–––––––––––––––––––– 1) 2)

SCB maj 2015.

TMF – Trä- och Möbelföretagen (Trähusbarometern).

Artikelförfattare är Stefan Hjort, teknisk doktor med inriktning mot målade träfasader och tillhörande testmetoder. Han är även projektledare för Folksams färgtest.

Bygg & teknik 8/15

der är det som gäller. Tittar man närmare i dessa källor ser man att likriktningen är stor. Dock kan man tycka att det är lite väl mycket ”hängslen och livrem” vad det gäller den konstruktiva utformningen medan det är lite mer ”slappt” vad det gäller re-

Bild 1 och 2: Gamla fasader i Hudiksvalls trästad som är utförda på gammaldags sätt. kommendation av färgkvalité. Här får man som konsument ingen eller mycket begränsad vägledning.

Exempelvis säger dagens anvisningar att man ska avsluta panelen 200 till 300 mm från markytan och använda en så kallad dropplåt eller fingerskarvad panel vid skarvning av panelen. Att avsluta panelen så långt från markytan och att använda dropplåt är inget som förhöjer husets utseende, därför kan man fråga sig om det inte går att göra på något annat sätt? Jag är övertygad om att med en omsorgsfull ytbehandling av ändträet skulle man kunna göra som förr i tiden, det vill säga tillåta både stumskarvar och stötbrädor. Luftspalten bakom panelen är dock bra att ha som en extra säkerhet.

Besiktning De frågor besiktningen ska ge svar på är om det finns uppenbara fel eller om fasaden är utformad eller målad på ett sätt som kräver utökat underhåll. Vidare bör det flaggas för åtgärder som bör göras i närtid.

Konstruktiv utformning. Det finns många varianter av panel, alla med sina för- och nackdelar. Oavsett paneltyp är det dock en förutsättning för god funktion att detaljer vid hörn, dörrar, fönster etcete-

ra är utförda på ett bra sätt. Vidare ska panelen vara spikad så att den inte spricker sönder och så att risken för vatteninträngning i väggen minimeras. Detaljer ska även vara utformade så att risken för att vatten blir stående mellan till exempel fönsterbleck och foderbräda minimeras.

Bild 3 och 4 på nästa sida visar byggnadsdelar med problem.

Vidare är det viktigt att spikarna slagits in så att spikhuvudet hamnar i nivå med panelbrädan. Har spikarna slagits in för djupt fås en ändträyta vid spikskallen som kan ta upp extra fukt. I sådana fall är det viktigt att förstärka fuktskyddet runt spiken med extra grundolja eller grundfärg.

Målningsbehandling. Då man kommer till ett hus är det svårt att veta om själva målningsarbetet blev rätt utfört från första början. I bästa fall har entreprenören eller den som utfört arbetet dokumenterat arbetet genom exempelvis en ”egenkontrollplan”, men det är tyvärr inte så vanligt. Nedan listas några förutsättningar som är bra att känna till och att ha som underlag inför besiktningen: ● Blev panelen ordentligt grundmålad innan den sattes upp? Obehandlat trä bryts snabbt ned av solens UV-strålar, vilket försämrar vidhäftning och livslängd för målningsbehandlingen.

27

Åtgärd: Tvätta fasaden med ett lämpligt tvättmedel, skrapa och måla om panelen.

Blåsor Orsak: Även om blåsor i färgskiktet indikerar att något är fel är problemet framförallt av estetisk karaktär. Problemet är vanligast bland äldre linoljefärgsmålade hus som målats om många gånger och då grundningen har gjorts med rå linolja. Rå linolja består av små molekyler som ibland inte har polymeriserats (härdats), vilket innebär att oljan kan migrera och orsaka blåsor. Problemen är vanligast vid tjocka färgskikt och på sommaren då fasadtemperaturen blir hög. Även moderna akrylatfärger kan drabbas av blåsbildning men då handlar problemet oftast om kombinationen fukt i träet som förångas och dålig vidhäftningen mellan trä och första skiktet färg eller

Bild 3 och 4: Modernt hus målat med ljus slamfärg. Fasaden har drabbats av omfattande påväxt av mögel. Färgen sitter dock löst på träet och därför åtgärdas husen genom att ”tvätta ner” den gamla färgen och därefter måla med ett modernt färgsystem. ● Blev det fuktutsatta ändträet behandlat med grundolja och grundfärg? Om inte är risken stor för att paneländen i förtid kommer att spricka sönder till följd av fuktrörelser, i värsta fall kan det även bli problem med röta. ● Var övriga förutsättningar gynnsamma vid målningen; var temperaturen högre än 7 °C från det att målningen gjordes till att färgen hade torkat, var fuktkvoten i träet lägre än 17 procent och var träet rent från smuts, mögel och salter etcetera?

Nedan redovisas några defekter som kan möta en besiktningsman och vad som kan ha orsakat problemet samt en möjlig åtgärd.

Mögel- och algpåväxt Orsak: Beror oftast på att färgsystemet inte har haft tillräcklig motståndskraft vid aktuell klimatbelastning. Kan också bero på underlaget och att det inte var tillräckligt rengjort från mikroorganismer innan målningen. Åtgärd: Om problemet bara finns på ytan kan fasaden tvättas ren. Bäst resultat på längre sikt fås dock om fasaden tvättas och därefter målas om med en bättre färg.

Finns problemet i underlaget eller i färgskikten är det svårare att hantera. Det säkraste sättet är att avlägsna färgen och

28

måla på med ny färg eller eventuellt byta ut panelen om det är där problemet finns.

Röta Orsak: Det troliga är att panelen inte blivit korrekt uppförd och/eller målad från början. Åtgärd: Byt ut skadade partier eller hela panelen och måla med ny färg.

Uppsprucket färgskikt (krackelering) Orsak: Vissa färger är att likna med härdplaster (exempelvis färger som är baserade på alkyd- eller linolja) och med tiden blir de hårda och därmed mer känsliga för rörelser i träet, vilket gör att de lättare spricker sönder. En olämplig färgformulering, exempelvis för hög halt av zinkvitt i linoljefärger har också visat sig kunna orsaka problemet. Från en besiktningsteknisk synpunkt är det dock svårt att säga om det är ett fel eftersom det till viss del är ett förväntat beteende.

Moderna färger är mer att likna med termoplaster, vilket gör att de tolererar rörelser i träet på ett bättre sätt.

Bild 6: Modernt hus med olämplig placering av plåt, vilket fått till följd att vatten trängt in och orsakat problem.

Bild 5: Modernt hus där man försökt efterlikna gammal snickarglädje. Dock har man ”glömt” ändträbehandla virket, vilket gett ”problem”.

Bygg & teknik 8/15

mellan olika färgskikt. Den dåliga vidhäftningen kan ha sin grund i otillräcklig tvättning och sköljning i samband med ommålning eller att färger som haft dålig kompatibilitet med varandra. Åtgärd: Vid linoljefärger är problemet svårt att komma åt eftersom orsaken oftast finns i träet (rå linolja har använts som grundning). Det som har visat sig fungera bäst är att ta bort den gamla färgen och måla på med ny färg. För att ta bort linoljefärg är ir-värmare, exempelvis Speedheater, ett bra hjälpmedel. Även vid akrylatfärger är det bäst att ta bort den gamla färgen och måla på med ny färg.

Avflagning Orsak: Grunden till problemet är ofta dålig vidhäftning, vilket kan ha sin grund i dåligt förarbete (tvättning och sköljning) och/eller dålig kompatibilitet mellan olika färger. Resultatet blir att färgen spricker sönder och flagnar av. Åtgärd: Samma som vid blåsbildning men eventuell räcker det med tvättning och skrapning innan målning görs med ny färg av annan typ.

Flammighet Orsak: Kan antingen bero på en defekt hos färgen eller, vilket är vanligare, att man har målat för tunt. Utifrån färgens sträckförmåga och torrhalt kan den teoretiska skikttjockleken beräknas, det vill säga hur tjock färgfilmen borde vara. Åtgärd: Tvätta och skrapa fasaden och måla med ny färg i enlighet med färgtillverkaren rekommendationer. Är det färgen som är orsaken används en bättre färg.

Att välja färg vid ommålningen Då det är dags att måla om ett hus är grundregeln att använda samma färgtyp som tidigare och helst också samma fabrikat. Om det finns problem som kan förknippas med aktuell färgtyp kan det dock vara bäst att använda en annan färg. Bra vägledning kan man få av seriösa färghandlare och av Folksams färgtest där cirka 85 procent av de vanligaste färgerna undersökts med avseende på funktion och miljö. Om tid finns är det bäst att göra en

Bild 7: Finstämd blandning av gammal och ny trähusbebyggelse i Göteborg. provmålningsyta på någon kvadratmeter där gärna fler färger testas. Ytan utvärderas efter cirka ett år.

Om man vill byta färgtyp vid ommålningen finns det bra information i handböcker och hos färghandlare om vilka färgtyper som fungerar ihop. När det gäller slamfärger tycker jag dock att man bör ha en mer konstruktiv hållning (rådet man brukar få är ”en gång slamfärg alltid slamfärg”). På senare tid har speciellt ljusa slamfärger drabbats av stora problem med påväxt av mögel och alger och därför känns det inte speciellt konstruktivt att fortsätta med samma färg. Därför har jag i ett flertal fall testat ett nytt sätt som visat sig fungera bra. Metoden går ut på tvätta fasaden och därefter skrapa och/eller stålborsta bort den gamla färgen tills man kommer ner till fast underlag. Därefter kan man bygga upp en helt ny ytbehandling från grunden, exempelvis grundolja, grundfärg och akrylatlatexfärg.

Några råd vid nymålning Att göra rätt från början skapar goda förutsättningar för en beständig fasad. Erfarenhetsmässigt har det visat sig att fasa-

den klarar minst tio år med ett minimum av underhåll innan det är dags för ommålning. Beträffande panelmaterialet ska det vara virke sort A enligt ”Blå boken”. Färger som är testade under två års tid utomhus och som har visat sig ha bra funktion och miljöprofil presenteras på Folksams hemsida 3). För bästa resultat beakta följande: ● Var noggrann med att utforma detaljer (anslutningar, skarvar etcetera) på ett bra sätt. Här finns bra tips att få i handböcker, både fysiska böcker och sådana på nätet. ● Måla panelen med grundfärg och gärna en första strykning med toppfärg innan den sätts upp. Den andra strykningen görs på plats. ● Behandla ändträytor, gärna både med grundolja och grundfärg ● Måla under perioden maj till september eller då det är varmare än 7 °C. Måla inte i solsken eller om det riskerar att regna.

Var observant så att det inte finns risk för nattfrost eller dagg. ● Använd beprövad teknik och bra färgsystem.

■ –––––––––––––––––––– 3)

Sök ”folksam + test” på nätet.

Exklusiv fasad av Jesmonite®

:ĞƐŵŽŶŝƚĞΠ͕ ǀĂƩĞŶďĂƐĞƌĂƚ͕ ƐƚĂƌŬƚ ŽĐŚ ƐůĂŐƚĊůŝŐƚ͕ ůćƩͲ ĂƌĞ ćŶ ƐƚĞŶ ŽĐŚ ŐůĂƐĮďĞƌĂƌŵĞƌĂĚ ďĞƚŽŶŐ͕ ůƂƐŶŝŶŐƐͲ ŵĞĚĞůƐĨƌŝƩ͕ ƵƚĂŶ ŇLJŬƟŐĂ ŽƌŐĂŶŝƐŬĂ ďůĂŶĚŶŝŶŐĂƌ͘ KĂŶ ŝŶĨćƌŐĂƐ Ɵůů ĂůůĂ ĨćƌŐŶLJĂŶƐĞƌ ĞůůĞƌ Z > ƌĞĨĞƌĞŶƐĞƌ͕ ĞŌĞƌůŝŬŶĂ ĂůůĂ ƐƚƌƵŬƚƵƌĞƌ ŽĐŚ ĊƚĞƌŐĞ ĞīĞŬƚĞŶ Ăǀ ŵĂƚĞƌŝĂů ƐŽŵ ƐƚĞŶ͕ ŵĞƚĂůů͕ ƚƌć͕ ůćĚĞƌ ŽĐŚ ƚLJŐ͘ I DĂƚĞƌŝĂůďŝďůŝŽƚĞŬĞƚ ŝ ^ƚŽĐŬŚŽůŵ ŬĂŶ ĚƵ ƐĞ ƉƌŽǀĞƌ Ăǀ ŽůŝŬĂ ŬǀĂůŝƚĞƚĞƌ͕ ƐƚƌƵŬƚƵƌĞƌ ŽĐŚ ĨćƌŐĞƌ͘

<ĞŶǁŽŽĚ ,ŽƵƐĞ

Bygg & teknik 8/15

www.abic.se

&ŝďĞƌďĞƚŽŶŐ ƐćůũĞƌ ŽĐŬƐĊ :ĞƐŵŽŶŝƚĞ

ZŝĐŚĂƌĚ tŝůƐŽŶ ͟^ƋƵĂƌĞ ƚŚĞ ůŽĐŬ͟

29

Slagregnstäthet är viktigt vid riskbedömningar av renoveringssystem och nya fasader Idag saknas pålitliga teoretiska analysverktyg för att bedöma nya fasadsystem eller innovativa fasadsystem för renovering av miljonprogrammets byggnader. Några väsentliga egenskaper där indata ofta saknas är slagregnstäthet, dräneringsegenskaper, kapillär fukttransport, variationer i montage och beständighet och funktion hos tätningslösningar för att kunna göra pålitliga eller relevanta analyser. Dessutom saknas det ofta en fullständig funktionsverifiering av fasadsystem.

Detta innebär stora risker för inblandade parter i form av bland annat fuktrelaterade skador, innemiljöproblem och att inte energieffektiviteten nås. Byggherrar bör därför inte lita på traditionell framtagning av konstruktioner- eller byggsystem så länge inte utvärdering av konstruktioners prestanda har gjorts och dokumenterats eller att funktionsverifiering är en branschpraxis.

För det första kan regnvatten läcka in i ytterväggar och fasader, Samuelson & Jansson (2009), Olsson (2014), i större eller mindre utsträckning men det saknas emellertid specifika uppgifter om bland annat hur stora mängder vatten som tränger in. Vidare finns det en begränsad kunskap om vilken betydelse otäthetens geometriska form och graden av regn-

Artikelförfattare är Lars Olsson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och industridoktorand på Byggnadsteknologi, Chalmers, och Carl-Eric Hagentoft, professor Bygnadsfysik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

30

och vindbelastning har för flödesmäng- byggnader (etapp I). Projektet genomförs den genom otätheter. Vidare kan fasader som ett doktorandprojekt på Chalmers utsättas för vatten, trots att det inte regnar tekniska högskola. Huvudfinansiärer är på fasaden, genom exempelvis vatten- Svenska Byggbranschens Utvecklingsstänk från droppande vatten, Garg et al fond (SBUF), Energimyndigheten (E2B2) (2007), som träffar utstickande detaljer och SP Sveriges Tekniska Forskningsinlängre ner på fasaden och betydelse av stitut.

Bakgrunden till forskningsprojektet är detta finns det lite kännedom om. Droppande vatten kan uppkomma när vatten också ett omfattande internationellt proansamlas eller koncentrerats på mindre gram som kallas RAP-RETRO, Bednar & utstickande ytor från snösmältning, kon- Hagentoft (2015). Programmets uppdrag dens och regn. Det behövs således mer var att besvara: How do we design and rekunskap för att teoretiskt kunna dimen- alize robust retrofitting with low energy sionera, projektera och bedöma nya eller demand and life cycle costs, when convanligt förekommande lösningar och trolling risk levels for performance failukonstruktioner bättre. re? Utfallet i programmet pekar bland anDet finns en rad validerade hygroter- nat på att mer relevant indata, utvecklig miska modeller (IEA/Annex 41) som och validering behövs för att kunna göra man med god precision kan bedöma en riskanalysverktyget användbart i projekkonstruktions funktion avseende fukt och tering av exempelvis ytterväggar och fasavärme om förutsättningarna är kända. der.

Med hjälp av resultaten kan man därefter För att teoretiskt bedöma hur väl nya bedöma sannolikheten för att ett högsta fasadlösningar fungerar måste både eneracceptabla värde överskrids, se figur 1. gieffektiviteten och fuktsäkerheten analyDen extra kostnaden, och sannolikheten, seras. För bedömning av hur det verkliga som blir konsekvensen av detta kan där- utfallet kan bli i en yttervägg och fasad med bedömas. En konventionell analys och för att säkerställa så goda resultat som med fixa ingångsdata skulle mycket väl möjligt måste hela byggprocessen hanteras kunna indikera att värdet aldrig över- väl. För fuktsäkerhet finns Branschstanskrids men behöver inte alls vara tillförlitligt. En viktig del av analysen utgör exempelvis uppskattning av spridning av regninträngning baserat både på den tekniska lösningen och på risken för felaktigt montage. Idag används ofta schablonmässiga bedömningar baserade på procentuell andel slagregn som tränger in, fördelat per kvadratmeter, detta är en viktig faktor att mer i detalj känna till för att bedöma fuktsäkerheten. Denna bedömning ser ut att kunna vara en väldigt stor osäkerhet eller risk och har inte varit känd i detalj tidigare.

För att ha rätt ingångsdata för simulering krävs omfattande data och erfarenhet som baseras på fältoch laboratorieexperiment samt toleransbedömningar. Det har tidigare funnits relativt lite gjort kring detta både i Sverige och internationellt. I denna artikel visas nya resultat och kunskap kring slagregnsinträngning, Olsson (2015), från Figur 1: Analysinstrument för att bedöma projektet ”Riskanalys av nya innosannolikheten för ett visst utfall av vativa fasadsystem för energieffekfunktionen för en viss teknisk lösning. tivisering av miljonprogrammets Bygg & teknik 8/15

Tabell 1: Beskrivning av detaljernas otätheter i form av hål- eller öppningsmått samt kommentarer om otätheterna är synliga överhuvudtaget eller synliga sett utifrån.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Detalj Typ av detalj Otäthetens mått Kommentarer [mm] ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 Anslutning fönsterbleck, (1,5 x1,5) + (9 x 0,2) Dolt placerad hörn och bakkant + (50 x 0,1) (9,0 mm²)

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 2 Anslutning fönsterbleck, 2x2 Dolt placerad hörn (4 mm²) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

3

Cirkulär genomföring

35 x 0,9

Synlig

(32 mm²) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Figur 2: Väggelementets framsida med numrering av detaljernas otätheter. dard ByggaF som är ett utmärkt sätt att kvalitetssäkra processen, Fuktcentrum (2013). Det aktuella projektet och det tidigare internationella projektet utgör en viktig del i denna branschstandard som behöver bättre teoretiska analysverktyg för att kunna bedöma om konstruktionslösningar i sig är rimligt fuktsäkra.

Laboratoriestudie Under våren 2015 genomfördes en studie ”Laboratoriestudie av inläckage i sju olika otätheter i fasad exponerad för slagregn och vattenstänk”, Olsson (2015), med syfte att undersöka betydelse av vattenstänk, olika vindtryck, olika regnbelastningar samt dess kombinationer har på inläckageflödet för olika otätheter i fasad.

Studien har avgränsats till laboratorieförsök med sju otätheter i olika fasaddetaljer såsom fönsterblecksanslutningar, en cirkulär och en kvadratisk genomföring och metallblecksanslutningar som skapats i ett fasadelement, se figur 2. Redovisning av storlek och form av detaljernas otäthet finns i tabell 1 och figur 3. Fasaden var uppbyggd av en träregelstomme med fasadmaterial av vattenavstötande gipsbaserade skivor. Skivan var impregnerad, vattentät och vattenavstötande och ytbeläggningen liknar akrylatfärg. Materialytan bedöms översiktligt kunna likställas med en målad eller hydrofoberad puts- el-

4

Rektangulär genomföring

Synlig

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 5 Anslutning metallbleck, 35 x 0,1 Ej synlig ände (3,5 mm²) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 6 Hörnvik metallbleck ”Ej mätbart” Ej synlig ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 7 Anslutning metallbleck, 120 x 0,3 Dolt placerad, ej undersida (36 mm²) utsatt för slagregn, endast utsatt för vattenstänk underifrån. ler betongfasad, målad cement- eller kompositskivor eller annat slätt och vattenavstötande ytmaterial. Alla skivskarvar och övriga anslutningar och genomföringar var noggrant tätade. Otätheterna har valts med utgångspunkt från erfarenheter från laboratorie- och fältundersökningar och har begränsats till relativt små eller ytterligt små otätheter. Dessutom monterades särskilda utanpåliggande metallbleck långt upp på fasaden för att åstadkomma droppande vatten, se figur 2. I de fall vattenstänk studerades påfördes vatten ovanför dessa metallbleck. I några fall har de utanpåliggande metallblecken varit borttagna. Olika typer av tätningslösningar eller deras funktion har inte ingått att studera. Försöken har utförts delvis enligt en relevant provningsmetod EN 12865 ”Bestämning av ytterväggars täthet mot slagregn vid pulserande tryck” och utökats med ytterligare belastningskombinationer

Figur 3: Otätheterna förutom detalj 2 som liknar detalj 1.

Bygg & teknik 8/15

30 x 2 (60 mm²)

och upprepningar (SIS 2001). Simulering av slagregn har skett med specificerade vattenspraydysor och dynamisk tryckbelastning med lufttryck med följande trycksteg såsom 0 Pa, 0 till 75 Pa, 0 till 150 Pa, 0 till 300 Pa, 0 till 450 Pa och 0 till 600 Pa. Totalt har över 100 försök genomförts med minst tre upprepningar för varje belastningsfall.

Enligt provningsmetoden ska en given vattenmängd och fördelning appliceras på fasadelementet. I flera av dessa försök har angiven regnintensitet påförts men det har även påförts reducerad regnbelastning genom att vattendysor kopplats bort radvis. I försöksfallen med vattenstänk så har den översta dysraden som är avsedd för avrinningsvatten vinklats så att allt det vattnet påfördes ovanför metallblecken som ska skapa vattendroppar. Detta vatten har därför inte medtagits vid redovisning av påförd regnbelastning eftersom det vattnet leddes ut utanför fasadskiktet. I vissa fall har också metallblecken monterats bort för att exkludera vattenstänk.

För att inte vattenstänk vid detalj 6 och 7 skulle påverka varandra så placerades en avdelare emellan dessa med ett utstick från fasaden av 120 mm, se figur 4 på nästa sida. Under detalj 5 och 6 skapades en stenbeläggning av betong på ett avstånd från detaljen på 30 mm och en likadan beläggning skapades under detalj 7 med ett avstånd från detaljen på 160 mm.

Stenbeläggningen ska representera en markyta som ansluter mot fasaden.

Under varje detalj monterades uppsamlingstrattar av plastfolie som tejpades 31

Figur 4: Detalj 5 till 7 sett med vy uppifrån framsida fasad. och tätades mot baksida fasad. Varje tratt mynnande i en glasskål för uppsamling av vatten, se figur 5, och vägning.

Resultat och kommentarer Angiven regnintensitet är det vatten som påförts fasaden ovanför otätheterna och det vatten som otätheterna i princip har utsatts för. Det vatten som påförts ovanför de utanpåliggande metallblecken har inte ingått i angiven regnbelastning eftersom det vattnet leddes ut utanför fasadytan och fick droppa ner. Och det vattnet har inte medräknats och ska inte blandas ihop med begreppet slagregn, det vill säga det regn som träffar fasaden på grund av vindens påverkan.

Otätheten i detalj 1 gav ett inläckageflöde på mellan 0,027 till 0,04 l/min vid vindtryck på 75 till 600 Pa (pulserande) med påförd regnbelastning av 2,93 l/minm samt vattenstänk, se figur 6. Vid 0 Pa vindtryck var inläckageflödet 0,011 l/min, vilket också bedöms vara ett betydande flöde. Vid jämförelse med eller utan vindtryck så erhölls nästan tre till fyra gånger större inläckageflöde med vindtryck. Dessutom kan konstateras att betydelsen av tryckskillnadens storlek över 75 Pa var förhållandevis begränsad.

Otätheten i detalj 2 gav ett inläckageflöde på mellan 0,003 till 0,013 l/min vid vindtryck på 75 till 600 Pa (pulserande), se figur 6. Utan vindtryck (0 Pa) erhölls ett inläckageflöde på 0,0002 l/min, vilket var marginellt i jämförelse med när det utsattes för vindtryck. Otätheten i detalj 3 gav ett inläckageflöde på ungefär 0,036 l/min oberoende av vindtryckets storlek, se figur 6. Detta visar att stora mängder vatten kan tränga in utan vindtryck eller blåst om fasaden utsätts för stora regnbelastningar. Drivkraften för inläckage var alltså inte tryckskillnad. Otätheten i detalj 4 gav ett inläckageflöde på mellan 0,06 till 0,11 l/min vid vindtryck på 300 till 600 Pa (pulserande), se figur 6. Vid lägre vindtryck blev inläckageflödet förhållandevis litet, vilket pekar på att vindtrycket behöver vara tillräckligt stort för att betydande inläckage ska kunna uppkomma för denna otäthet. Otätheten i detalj 5 gav inläckageflöden på mellan 0,001 till 0,008 l/min där inläckaget ökade relativt proportionellt med ökat vindtryck (pulse32

Figur 5: Väggelements baksida med uppsamlingstrattar och -skålar. rande), se figur 6. Utan vindtryck (0 Pa) uppkom ett inläckageflöde på 0,0002 l/min, vilket var litet i jämförelse med när den utsattes för vindtryck. Otätheten i detalj 6 gav marginellt inläckageflöde, 0,00003 till 0,0001 l/min, med ett vindtryck på 150 till 600 Pa, se figur 6. Vid 75 Pa och lägre uppstod inget inläckage alls.

Otätheten i detalj 7 gav inläckageflöden på mellan 0,001 till 0,002 l/min där inläckaget ökade relativt proportionellt med ökat vindtryck (pulserande), se figur 6.

Utan vindtryck (0 Pa) uppkom inget inläckage.

Inläckageflödet i detalj 4 var större utan vattenstänk än med vattenstänk, se

figur 7, med påförd regnbelastning av 1,22 l/min-m. Vid denna otäthet verkar vattenstänk ha en reducerande effekt på inläckageflödet, med en tredjedel, jämfört med inget vattenstänk. Mätningarna visar generellt sett något högre inläckageflöde med vattenstänk i detalj 1 men däremot det motsatta i detalj 2 och 3. I detalj 7 uppkom ett litet inläckageflöde (0,002 l/min) med vattenstänk men inget nämnvärt flöde utan stänk. Trots att regnbelastningen var halverad (1,22 l/min-m) vid dessa belastningsfall jämfört med belastningsfallen i figur 6 (2,93 l/min-m) så fås nästa lika stora inläckageflöden i flera otätheter.

Figur 6: Staplarna visar inläckageflödet för respektive detaljs otäthet för sex vindtryck med pulsering. Den påförda regnbelastningen var 2,93 l/min-m och vattenstänk. Dessutom redovisas standardavvikelsen.

Bygg & teknik 8/15

Figur 7: Staplarna visar inläckageflöden för respektive otäthet och tryckskillnader med pulsering. De helfyllda staplarna visar inläckage med påförd regnbelastning av 1,22 l/min-m tillsammans med vattenstänk (röd stapel visar inläckage enbart från vattenstänk). De mönstrade staplarna visar inläckage vid tre olika påförda vattenmängder utan stänk. Dessutom redovisas standardavvikelsen.

Mätningarna uppvisar i princip ett lika stort inläckageflöde med enbart vattenstänk som med en påförd regnbelastning på fasaden av 0,055 l/min-m, se figur 8.

Inläckage uppkom i fyra av sju detaljer och det högsta inläckageflödet var ungefär 0,007 l/min för detalj 1. Vattenstänk kan alltså orsaka ett lika stort inläckage som när vatten faktiskt rinner på fasaden. Detta innebär att fasader med utstickande de-

taljer utsätts förmodligen oftare för inläckage när det regnar eller droppar vatten från snösmältning och kondens. Inläckage kan alltså ske i fasader trots att fasader inte alls utsätts för slagregn.

Diskussion Tidigare studier har visat att vatten gärna följer leder och vinklar som ofta utgörs av fasaddetaljer, alltså vattnet leds ihop vil-

ket innebär att vattenflödet kan bli flera gånger större vid dessa detaljer, Garden (1963). Vattnet som träffar fasaden rinner och adderas över den vertikala ytan nedåt, varför det största flödet kan förväntas längst ner på fasaden. Detta under förutsättningar att det inte avleds vid hinder eller detaljer, sugs upp eller läcker in ovanför, Van den Bossche (2013). Vidare innebär det att allt det vatten som träffar fasaden och som rinner ner till otätheten blir den faktiska belastningen som otätheter utsätts för. Det innebär att de vattenmängder som rinner på nederdelen av fasader kan vara tiofaldigat i jämförelse med de slagregnsmängder per kvadratmeter eller nederbörd på en horisontell yta per kvadratmeter.

Sandin, Sandin (1987), visade slagregnsintensitet per timme för Göteborg där det uppmättes ungefär 2 kg/m² h, vilket bedömdes som normalt slagregn, och 4 kg/m² h som bedömdes som extremt slagregn. Störst slagregnsintensitet fås långt upp på fasader men även längre ner på fasader nära fasadhörn. När det gäller klimatdata med 15 minuters mätningar uppkommer ofta den dubbla regnintensiteten i jämförelse med entimmesdata, Olsson (2015). Om extremt slagregn utifrån mängden ovan först dubbleras med tanke på 15 minuters data och sedan multipliceras med exempelvis en tio meters vertikal fasadyta fås ett vattenflöde på ungefär 1,3 l/min-m. Detta flöde motsvarar ungefär en av de flödesmängder som applicerades i försöken på 1,22 l/min-m.

Hur representativ denna studie är vid jämförelse med andra otätheter och gentemot verkligheten kan nog diskuteras. De inläckageflöden som erhållits i dessa försök stämmer ganska överens med andra studier. Trots att denna studie har visat på stora skillnader och relativt stora inläckageflöden så kan betydligt större inläckageflöde förväntas beroende på otätheters form och storlek. Exempelvis har jämförelser gjorts mellan vertikala och horisontella sprickor och otätheter som visade betydande skillnader i inläckageflöde, Lacasse et al (2009). Erfarenheter från fältundersökningar av fukttillstånd och skadeutredningar pekar dels på stora variationer i inläckage dels omfattande inläckage, Jansson & Hansén (2015).

Slutsats

Figur 8: Staplarna visar inläckageflödet för respektive detalj utan tryckskillnad.

De röda staplarna visar inläckage på grund av enbart vattenstänk. De orangegula staplarna visar inläckage med påförd regnbelastning av 0,55 l/min-m.

Dessutom redovisas standardavvikelsen.

Bygg & teknik 8/15

Resultaten visar att betydande vattenmängder, i storleksordningen 0,03 l/min per otäthet, kan läcka in kontinuerligt, vid kraftig regnbelastning, genom fasad även i relativt små otätheter som bedöms som vanligt förekommande. Detta också utan tryckbelastning såsom i exempelvis välventilerade fasader. Mätningar visar att andel inläckageflöde för flera otätheter ligger kring två procent av påförd regnbelastning på 1,22 l/min-m. Den påförda regnbelastningen bedöms motsvara kraf33

tigt slagregn i Sverige på en väderutsatt flervåningsfasad. I de fall vattnet riskerar att ansamlas lokalt eller koncentrerat i väggen skulle resultaten kunna användas som punktbelastning i möjligtvis två- eller i framförallt tredimensionella fuktberäkningar. ● Resultaten visar i flera fall att ökat vindtryck ger ökat inläckage. Dock finns det flera undantag där inläckaget ökar relativt lite eller inte alls med ökat vindtryck. Dock krävs det nog ändå en viss vindbelastning för att regnet ska kunna träffa fasaden. I de fall vindtrycket haft betydelse var det ofta stor skillnad i inläckageflöde mellan med och utan vindtryck. Däremot har det i vissa fall uppkommit relativt liten skillnad i inläckageflöde inom intervallet 75 till 600 Pa tryckskillnad. ● Mätningar visar att en lägre regnbelastning ger en betydligt högre procentuell andel inläckageflöde än större regnbelastning. Detta skulle kunna förklaras av att allt det vatten som belastar otätheten inte tränger in utan passerar förbi. Otätheter har alltså ett begränsat eller optimalt inläckageflöde. ● Otätheternas utformning har stor betydelse i kombination med belastningsgraden från regn, vind och vattenstänk och deras kombinationer. Även små otätheter kan ge relativt stora inläckage. Vid lägre tryckskillnader kan i vissa fall stora otätheter ge mindre inläckage än små otätheter. ● Eftersom enbart vattenstänk kan ge upphov till inläckage, kan vi konstatera att det inte behövs något slagregn för att inläckage ska inträffa. Detta innebär att inläckage kan ske i stort sett varje gång det regnar eller droppar vatten från snösmältning eller från kondens, under förutsättning att det finns detaljer i fasader som både skapar och medverkar till stänk.

Dessutom visar resultaten att detaljer som är skyddade mot slagregn kan läcka in vatten från vattenstänk underifrån. ● Dessutom kan vattenstänk störa och därmed minska ett betydande inläckageflöde i vissa fall. Detta är ett exempel på

att det är flera olika fenomen som samverkar eller motverkar varandra.

■

Referenslista Fuktcentrum 2013. Branschstandard Bygga F- Metod för fuktsäker byggprocess. Lund: Fuktcentrum.

Garden, G. K., 1963. Rain Penetration and its Control. CBD-publication 40.

Garg, K., Krishnan, G. & Nayar, S. 2007. Material Based Splashing of Water Drops. Eurographics Symposium on Rendering 2007. The Eurographics Association 2007.

IEA/Annex 41. International Energy Agency (IEA) and Energy Conservations in Buildings and Community Systems (ECBCS). Annex 41-Whole Building Heat, Air and Moisture Analysis, 2003– 2008.

Bednar, T. & Hagentoft, C-E. 2015.

International Energy Agency (IEA) och Energy in Buildings and Communities Programme (EBC), Annex 55-Reliability of Energy Efficient Building RetrofittingProbability Assessment of Performance and Cost (RAP-RETRO), Rapport 2015:7.

Göteborg: Chalmers tekniska högskola.

Jansson, A. & Hansén, M. 2015. Putsade enstegstätade regelväggar – Erfarenheter från undersökningar som SP har utfört. Borås: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Lacasse, M., Miyauchi, H. & Hiemstra, J. 2009. Water Penetration of Claddings Components- Results from Laboratory tests on Simulated Sealed Vertical and Horizontal Joints of Wall Cladding.

Journal of ASTM International,6.

Olsson, L. 2014. Slagregnstäthet hos fasader och vindskydd. Bygg & teknik 2/14.

Olsson, L. 2014. Moisture Conditions in Exterior Wooden Walls and Timber During Productions and Use, Licentiatavhandling. Göteborg: Chalmers tekniska högskola.

Olsson, L. 2015. Laboratoriestudie av inläckagemängder i sju olika otätheter i fasad exponerad för slagregn och vatten-

stänk (SP rapport 2015:36). Borås: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Samuelson, I. & Jansson, A. 2009.

Putsade regelväggar (SP rapport 2009:16). Borås: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Sandin, K. 1987. The Moisture Conditions in Aerated Lightweight Concrete walls- In-situ measurements of the effect of the driving rain and the surface coating. Lund: Lunds Tekniska Högskola.

SIS (2001). SS-EN 12865, Fukt- och värmeteknisk funktion hos byggkomponenter och byggnadsdelar – Bestämning av ytterväggars täthet mot slagregn vid pulserande tryck.

Van Den Bossche, H. 2003. Watertightness of Building Components: Principles, testing and Design Guidelines, Doktorsavhandling. Belgien: University Ghent.

Ŷ ŬŽŵƉůĞƩ ůĞǀĞƌĂŶƚƂƌ Ăǀ ǀćŐŐͲ͕ ďũćůŬůĂŐƐͲ ŽĐŚ ƚĂŬŬŽŶƐƚƌƵŬƟŽŶĞƌ

ͻ ͻ ͻ

34

Projektering, dimensionering och teknisk support Dimensioneringsprogram, projekteringsanǀŝƐŶŝŶŐĂƌ ŵ͘Ň ŚũćůƉŵĞĚĞů͘ ZĊĚŐŝǀŶŝŶŐ ĂǀƐĞĞŶĚĞ ďLJŐŐƚĞŬŶŝŬ ŽĐŚ ŬŽŶƐƚƌƵŬƟŽŶ dĞŬŶŝƐŬ ƐƵƉƉŽƌƚ ǀŝĚ ďĞĂƌďĞƚŶŝŶŐĂƌ͕ ŚĊůƚĂŐŶŝŶŐĂƌ͕ ĨƂƌƐƚćƌŬŶŝŶŐĂƌ ŵŵ

RAK

FORMSTABIL ͵ LITE KRYMP

'K >:h ' E^< W Z LÅNGA SPÄNNVIDDER

ENKEL HÅLTAGNING > ' &h<d, >d &Z E & Z/<

W ͳ D/>:P <> Z Z

STARK

LÄTT

ͻ

>/d E &h<dZPZ >^

D ^KE/d D^ /^d Z s E D

E Z'/ && <d/s

D/E/D > <P> Zz''KZ

DĂƐŽŶŝƚĞ ĞĂŵƐ ƚĞŬŶŝŬƐƵƉƉŽƌƚΛďLJŐŐŵĂŐƌŽƵƉ͘ƐĞ

,P' ^dzs, d

Bygg & teknik 8/15

Kapillärbrytande och dränerande Grymt starka gipsskivor.

helt enligt Boverkets nya allmänna råd

Nu kan du hänga upp prylar på gipsväggen med vanlig träskruv.

Med Gyproc Habito lanserar vi gipsskivor som i många fall kan ersätta OSB och plywood. Du kan fästa stort och tungt på en liten punkt och skruva direkt i skivan utan att använda expander. Rekommenderad brukslast, med en vanlig träskruv, är 40 kg.

Med Gyproc som partner bygger du starka väggsystem, med komplett dokumentation av ljud- och brandegenskaper, infästningsstyrka och kvalitet.

Se och läs mer på gyproc.se/habito

www.combimix.se Din partner inom lättbyggnadssystem för hållbart byggande.

Bygg & teknik 8/15

35

Putsade fasader i San Juan i Puerto Rico.

Kapillärstyrda putssystem Projektet har utförts vid avdelning Byggnadsmaterial, Lunds tekniska högskola, och de provningar som finns redovisade är genomförda i avdelningens laboratorium. JM AB har varit sökande för projektet och Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) har bidragit med finansieringen tillsammans med följande putstillverkare: Finja Betong AB, Saint-Gobain Byggprodukter AB (Weber) samt Sto Scandinavia AB. De mineraliska putssystem som idag förekommer på marknaden medför ibland att regnvatten transporteras vidare in i konstruktionen och fuktar upp bakomliggande material. Putsade massiva murverk

Artikelförfattare är Peter Johansson, universitetslektor, och Kenneth Sandin, docent, Byggnadsmaterial, Lunds tekniska högskola, Lund.

36

av exempelvis lättbetong som regelbundet utsätts för slagregn uppvisar ibland fuktskador och fuktrelaterade problem.

Kombinationen med puts på ett sugande underlag kan medföra att väggen ständigt hålls uppfuktad av den yttre regnbelastningen. Fuktproblematiken har varit speciellt tydlig då väggens uttorkning hindrats inåt genom täta färgsystem eller väggfast inredning.

Den huvudsakliga orsaken till dessa fuktproblem är porstorleksfördelningen hos putssystemet i relation till porstorleksfördelningen hos underlaget. Ett traditionellt putssystem består ofta av tre olika skikt, det vill säga grundning, utstockning och ytputs. Sammansättningen hos de olika skikten utformas så att dessa har en minskande hållfasthet utåt.

Hållfastheten hos de olika skikten styrs bland annat av mängden cement i bindemedlet. En gammal princip är att putsens

styrka ska minska utåt. Som en följd av ökad cementhalt ändras normalt också porstorleksfördelningen där en större andel fina porer blir resultatet. Vid en yttre fuktbelastning resulterar detta i att de inre och mer finporösa putsskikten, det vill säga grundning och utstockning, suger vatten från den mer grovporösa ytputsen.

Resultatet av regn mot ytputsen blir därför att det normalt grovporösa skiktet snabbt fuktas upp av regnvatten, vilket i sin tur transporteras vidare in i de mer finporösa skikten och vidare in i ett ännu mer finporöst underlag, till exempel autoklaverad lättbetong.

När de inre och mer finporösa skikten fuktats upp går uttorkningen utåt relativt långsamt, eftersom en stor del av den fukt som ska avgå transporteras med hjälp av diffusion genom de yttre putsskiktens grövre porer. Sammanfattningsvis fungerar de yttre putsskikten som en backventil

Figur 1: Principiell fuktfördelning vid yttre fuktbelastning på grovporös puts på finporöst underlag, Sandin (1980).

Bygg & teknik 8/15

eftersom vatten snabbt transporteras in med hjälp av kapillärtransport, men har sedan svårt att torka ut, då detta sker via diffusion i det relativt grova porsystemet.

Tidigare studier

Figur 2: Ackumulerad vattenupptagning vid cykliska slagregn, Sandin (1980).

Figur 3: Fuktfördelning vid sju dygns yttre fuktbelastning mot grovporös puts av KC-bruk på underlag av kalksandsten, Johansson (2005).

Figur 4: Fuktfördelning vid sju dygns yttre fuktbelastning mot finporös puts av cementbruk på underlag av kalksandsten, Johansson (2005).

Bygg & teknik 8/15

Fuktfördelningen efter yttre fuktbelastning i kombinerade material har beskrivits både kvalitativt och kvantitativt av Sandin (1980), se figur 1. Det ska inledningsvis poängteras att lättbetong är mycket finporöst och tegel grovporöst.

Putsen har ett porsystem mellan dessa ytterligheter. I början suger putsen upp allt vatten och en fuktfront med kapillärmättnad förflyttar sig inåt (a-b). När fuktfronten når det finporösa underlaget sugs direkt mycket vatten in i underlaget och fuktinnehållet i putsen minskar samtidigt (c). Härefter fortsätter underlaget att suga åt sig det vatten som tränger in i putsen (d). Underlaget absorberar mer och mer vatten och kan till slut bli helt vattenmättat.

I figur 2 visas ackumulerad vattenupptagning vid cykliska slagregn. I fallet med lättbetong var hela tiden fuktbelastningen 0,5 mm regn under tre och en halv timma följt av två till tre dygns uttorkning i 65 procent relativ fuktighet, 20 °C. I fallet med tegel som underlag var fuktbelastning och uttorkning ungefär desamma som för fallet med lättbetong som underlag de 28 första dygnen. Härefter ändrades fuktbelastningen till 1,1 mm var sjunde dag. Klimatförhållandena var desamma. Som syns av figuren ackumulerar lättbetong med tjockputs mycket vatten och fukttillståndet når mycket höga värden. Lättbetong utan puts blir dock den torraste väggen. Med tegel som underlag blir förhållandet omvänt. Den putsade väggen blir torrast.

Under senare år har ytterligare en studie genomförts där tidigare studier har bekräftats med hjälp av beräkningar och laboratoriestudier, se Johansson (2005).

Resultat från både beräknade och uppmätta fuktprofiler ur den senare studien redovisas i figur 3 och 4. Figur 3 visar dels beräknad och dels uppmätt fuktfördelning efter yttre fuktbelastning på ett murverk av kalksandsten belagt med en relativt grovporös puts av KC-bruk. I figur 4 visas motsvarande fuktfördelning men för fallet då kalksandstenen är kombinerad med ett relativt finporöst cementbruk.

I de båda fallen antar respektive putsbruk snabbt kapillärmättnad. Men även då båda putsbruken är kapillärmättade antar den bakomliggande kalksandstenen markant lägre fuktnivåer, då den är belagd med ett finporöst cementbruk, se figur 4.

Med hjälp av beräkningsverktyg enligt Johansson (2005) kan de efterfrågade materialegenskaperna hos ett vattenavvisande putssystem identifieras. Funktionen hos det vattenavvisande putssystemet ba37

seras på två olika putsskikt med väsentligt skilda materialegenskaper. De egenskaper som främst skiljer hos de två kombinerade putsskikten är dess porstorleksfördelning. Genom att ett grovporöst putsskikt först appliceras på murverkets yta och därefter ett finporöst putsskikt kan ett putssystem som har en vattenavvisande funktion uppnås. Det inre mer grovporösa putsskiktet kan då i huvudsak få en kapillärbrytande funktion.

Syfte med projektet Projektets syfte är att utveckla en metodik som kan användas för att välja putssystem som fungerar som en fuktskyddande barriär utan att innehålla vattenavvisande tillsatser. I stället för att använda vattenavvisande tillsatser ska putssystemet byggas upp så att vatten får svårt att tränga in men lätt att sugas fram till ytan där det kan avdunsta. Detta innebär bland annat att systemet blir långtidsstabilt. Det finns ingen som helst anledning att befara någon nedbrytning.

Projektets genomförande Två olika putser har ingått i undersökningen. Den grundläggande tanken var att ha en grovporös och en finporös puts. Vi bestämde oss för att använda ett B-bruk och ett D-bruk. Bruken skulle appliceras omväxlande. I ena fallet applicerades Bbruket först och därefter D-bruket. I det andra fallet applicerades D-bruket först och därefter B-bruket. B-bruket har cement som bindemedel medan D-bruket har luftkalk och hydrauliskt kalk som bindemedel.

Den grundläggande tanken var att Bbruket är mer finporöst än D-bruket. Som underlag till putsskikten användes H+H Multiplatta 535 med måtten 600 x 200 x 150 mm. Putsen applicerades både på torr och blöt platta för att efterlikna fallen med kraftigt sugande respektive mindre sugande underlag och följande egenskaper bestämdes hos de enskilda materialen: ● Jämviktsfuktkvot i det hygroskopiska området, ● Jämviktsfuktkvot i det överhygroskopiska området, ● Fukttransportkoefficienter i det hygroskopiska området, ● Fukttransportkoefficienter i det överhygroskopiska området.

Provningar på verkliga putssystem genomfördes genom att utsätta de olika putssystemen för cyklisk uppfuktning/uttorkning. Denna provning är att betrakta som en förprovning inför en större provning som planeras i projektets senare del.

Provkroppar med storleken 50 x 50 mm sågades ut tillsammans med lättbetongen. Proverna lagrades i ”rumsklimat” i cirka en månad för att nå en rimlig startfuktnivå. Exakt fuktinnehåll bestämdes inte eftersom vi inte ville påverka proverna genom upphettning innan prov38

Figur 5: Fuktupptagning vid cyklisk fuktbelastning 2 kg/m² alternativt två timmars kapillärsugning följt av två dygns uttorkning. ningen. Detta gjordes efter avslutad provning. Enbart de prover som putsats på våta underlag testades. Prover med torra underlag uppvisade vissa brister i vidhäftning.

Sidorna och baksidan förseglades med aluminiumfolie. Härefter genomgick proverna en cyklisk uppfuktning/uttorkning.

Uppfuktningen gjordes genom att putsen tilläts kapillärsuga från en fri vattenyta och mängden uppsugen vattenmängd skulle motsvara 2 respektive 4 kg/m² slagregn eller max två respektive fyra timmars vattenbelastning. Det som inträffade först var avgörande. Härefter fick proverna torka i två respektive sju dygn innan proverna fick suga vatten på nytt.

Den valda vattenbelastningen 2 kg/m² motsvarar fallet med att putsen har blivit vattenmättad medan lättbetongen fortfarande inte sugit åt sig något vatten.

Vattenbelastningen 4 kg/m² motsvarar fallet med den dubbla vattenbelastningen.

Att vi införde en alternativ tidsmässig be-

gränsning beror på att fallet skulle motsvara en slagregnsbelastning med intensiteten 1 mm/h under två respektive fyra timmar.

Uttorkningen mellan vattenbelastningarna skedde i klimatrum med cirka 60 procent relativ fuktighet och 20 °C. Resultaten för provningen med två timmars fuktbelastning och två dygns uttorkning redovisas i figur 5. Viktminskningen mellan dygn 23 och 31 beror på att ingen fuktbelastning gjordes under en långhelg.

Efter en och en halv månads provning avbröts försöken för att bestämma fuktprofilerna. Proverna var då inte i jämvikt men eftersom aktuell provning var att betrakta som ett förförsök bedömdes erhållna resultat tillräckliga för att fastställa ett fortsatt heltäckande provningsprogram.

Provkropparna sågades upp i 10 till 30 mm tjocka skivor, varefter fuktkvoten bestämdes genom uttorkning vid 105 °C. Närmast putsen var tjockleken 10 mm

Figur 6: Fuktprofil när försöken avslutades, fuktbelastning 4 kg/m² alternativt fyra timmars kapillärsugning följt av två dygns uttorkning.

Bygg & teknik 8/15

Lockin´Pocket

Tätskitstejp - ersätter heta arbeten

och längst bak 30 mm. Resultaten redovisas i figur 6.

Resultatet visar att tankarna bakom hela projektet är riktiga. Lättbetong utan puts förblir torrast. Putssystemet med den grovporösa putsen närmast underlaget medför att underlaget förblir väsentligt torrare än med det traditionella systemet med en finporös puts längst in och en grovporös puts längst ut. Trots att skillnaderna i fuktegenskaper är mycket små mellan de båda bruken blir skillnaden i fuktackumulation mycket stor. Som exempel kan nämnas att slutvärdena för B + D är fyra gånger högre än för D + B. När försöken avslutades var fuktupptagningen i B + D dubbelt så stor som i B + D. Vid jämvikt kan skillnaden förväntas vara väsentligt större.

I samtliga fall är fuktupptagningen mindre i lättbetong utan puts. Genom att utveckla nya bruk med större skillnad i fuktegenskaper torde det vara möjligt att åstadkomma torra väggar även med puts.

Det är en stor utmaning för brukstillverkarna att ta fram bruk med större skillnad i fuktegenskaper. Det torde inte krävas speciellt omfattande tester i detta sammanhang. Det torde i ett initialskede räcka med jämviktsfuktkvoter och fukttransportkoefficienter. Omfattningen behöver inte vara lika stor som i den nu gjorda undersökningen. Mindre än hälften torde med råge vara tillräcklig.

I de fortsatta undersökningarna ska ytterligare försök göras med cyklisk uppfuktning/uttorkning. Dessa kommer att begränsas till en fuktbelastning och en uttorkningstid. En rimlig kompromiss är en fuktbelastning 3 kg/m² eller tre timmars kapillärsugning och två till tre dygns uttorkning. När jämvikt nåtts kan cykeln ändras. Enbart prover som applicerats på vått underlag testas. Orsaken till att provningarna begränsas är att de är mycket tidskrävande.

För att genomföra fullskaleförsök under naturliga klimatförhållanden har två provväggar cirka 1,0 x 2,2 meter murats upp och putsats med de två olika putssystemen. För att kontinuerligt registrera fukttillståndet i väggarna monterades elektroder på djupen (inifrån räknat) 80, 120, 160, 180, 190 och 204 mm.

Det senare djupet avser att elektroderna hamnar i putsen. Metoden är väletablerad och har använts i flera undersökningar tidigare.

Mätmetoden är enbart relativ. Under försöksperioden har dock prover tagits ut för att bestämma exakt fukttillstånd. Härigenom kunde den relativa mätningen översättas till fuktkvoter.

ger en torr vägg. Putssystemet med den grovporösa putsen närmast underlaget medför att väggen blir väsentligt torrare än med det traditionella systemet med den finporösa putsen närmast underlaget.

Trots att skillnaderna i fuktegenskaper är mycket små mellan de båda bruken blir skillnaden i fuktackumulation mycket stor. Med större skillnad i fuktegenskaper blir skillnaden i fuktackumulation ännu större. Det ultimata är ett system som ger en helt torr vägg. Detta är en stor utmaning för brukstillverkarna.

I fortsättningen planeras ytterligare cykliska försök med samma putser som använts i hittills genomförda försök. Andra fuktbelastningar och uttorkningstider ska då väljas.

■

Referenser Sandin, K. (1980), Putsens inverkan på fasadens fuktbalans, Rapport TVBM1005, Avdelning byggnadsmaterial, Lunds tekniska högskola.

Johansson, P. (2005), Water absorption in two-layer masonry systems – Properties, profiles and predictions, Report TVBM-1024, Division of Building Materials, Lund Institute of Technology.

Sammanfattande kommentarer Resultaten visar att tankarna bakom hela projektet är riktiga och att finns en stor potential för att utveckla putssystem som

Endast 401 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2016!

Nyhet! Tätskiktstejp ersätter heta arbeten Lagning av endast 1 person + 10 års garanti TÄTSKIKTSTEJP ETERNABOND PROFESSIONAL ROOF SEAL Görs av 1 person utan behörighet för brandskydd och utan brandvakt.

TÄTSKITSMASSA LOCKIN´ POCKET SYSTEM Manchetter (ram) + tätmassa = totaltäta genomföringar

INFÄSTNINGAR, TAKSÄKERHET, LIMNING OCH TÄTNING FÖR LÅGLUTANDE TAK Order & teknisk support 0430-149 90. www.infastningardirekt.se

Bygg & teknik 8/15

39

Tall Timber Facades – utveckling av kostnadseffektiva och säkra klimatskal för träbyggande

Nuvarande kunskap och erfarenhet angående klimatskalet har främst uppnåtts genom forskning om små trähus, en till två våningar. Uppskalning av ytterväggar för ett- till tvåvåningshus till flervåningshus kan vara en utmaning. Brandsäkerhet och bärighet är naturligtvis viktiga parametrar vid träbyggande, men tillräcklig fuktsäkerhet mot vatten utifrån och ibland inifrån är också avgörande för träbyggnaders hållbarhet och konkurrenskraft. För högre hus ökar utmaningen att säkerställa fuktförhållanden och livslängd, eftersom höga byggnader är mer utsatta för höga vindtryck i kombination med regn, så kallat slagregn (regn som drivs horisontellt av vinden). Exponeringen för fukt varar följaktligen längre för högre byggnader, samtidigt som inspektion, underhåll och reparation är mer komplicerad för höga konstruktioner. Det är därför viktigt att ha verktyg för att ta fram robusta utföranden.

Resultaten av projektet ska underlätta en ökad användning av träbaserade material inom byggsektorn och bidra till att undvika fuktskador i ytterväggar. Projektet stödjer därmed en ökad användning av

FOTO: JAN LILLEHAMRE

Skagershuset, fyravåningshus med träfasad, Moelven Byggmodul.

Barkarby Hage, modulbyggt bostadshus, Moelven Byggmodul.

FOTO: DAVID BICHO

Intresset för att använda trä i stadsbebyggelse ökar. För att kunna vidareutveckla träbyggandet, måste det för alla parter vara ett tillförlitligt, hållbart och flexibelt alternativ. God fuktsäkerhet är då nödvändig, vilket är i fokus i ett pågående europeiskt forskningsprojekt kallat ”Tall Timber Facades”. Den svenska delen finansieras av Vinnova och deltagande företag. I projektet finns deltagare från Tyskland, Frankrike, Norge och Sverige.

Limnologen, åttavånings bostadshus i trä, Martinsons Byggsystem.

40

FOTO: OLE JAIS

Artikelförfattare är Anna Pousette och Karin Sandberg, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Skellefteå.

Bygg & teknik 8/15

Exponering:

Exponering:

Utomhusklimat

Inomhusklimat

Regn, slagregn, snö, hagel, isbildning med mera.

Hög inomhusfukt från boende, sprinkler med mera.

Ytskikt: Vattenflöde, droppar, vattenansamling, avdunstning.

Ytskikt: Fuktbuffring, vattenansamling.

Skyddsskikt: Brister tillåter konvektion, diffusion, och fritt vatten tränger in.

Skyddsskikt: Brister som sprickor, luckor, öppningar tillåter fri vatteninträngning.

Bärande/isolerande delar: Upptag av fukt, inbyggd fukt, hygroskopiska egenskaper isolering, luftpermeabilitet isolering.

flervånings trähus vilket kan bidra till minskad användning av icke-förnybara resurser och minskade koldioxidutsläpp.

Ett antal trähus med åtta till nio våningar har byggts i Europa under senare år. Även flera fyra- till femvåningsbyggnader har byggts i till exempel Finland och Sverige. Prefabricering av trähus erbjuder ofta en fördel med industriell kvalitet på konstruktionerna. Under torra förhållanden är trä ett av de mest hållbara materialen. Men trä är ett naturmaterial som är fuktkänsligt och bryts ned vid hög fuktighet. Huvudsyftet med projektet är att utveckla säker utformning av hållbara och därmed kostnadseffektiva konstruktionslösningar för klimatskalet på högre träbyggnader. Ett designverktyg för träytterväggar som tar hänsyn till exponering och fuktkänslighet hos fasadkomponenter ska utvecklas utifrån modeller för slagregn, transportmodeller för värme och fukt samt modeller för utvecklingen av svampar och annan nedbrytande påverkan. Vedertagna hållbara detaljlösningar för fasadsystem och detaljer (hörn, fönster med mera) ska identifieras och dokumenteras inom ramen för projektet. Alla byggkrav till exempel energiförbrukning, bärförmåga, brandsäkerhet, ljudöverföring kommer att beaktas.

Fuktsäkerhet Projektet utgår från ett ”fuktsäkerhetskoncept”, som liknar säkerhetskoncept som används vid statiska beräkningar, för att fastställa säkra fuktnivåer och undvika fuktskador. Resultat från tidigare forskningsprojekt till exempel de europeiska projekten TES EnergyFacade, smartTES och WoodExter samt svenska projektet WoodBuild kommer att användas. DaBygg & teknik 8/15

Exempel på yttervägg: 1. Liggande panel.

2. Spikläkt. 3. Luftspalt/kapillärbrytande spalt.

4. Vindskydd. 5. Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor. 6. Vertikal väggregel. 7. Värmeisolering. 8. Ångspärr. 9. Horisontell väggregel, så kallat installationsskikt. 10. Invändig väggbeklädnad (www.traguiden.se).

gens högt ställda krav på energieffektivitet för byggnader ska uppfyllas med klimatskal med god täthet och tillräckliga isoleringsskikt. Det finns många alternativa utföranden för byggnadens klimatskal samt många variationer av externt och internt klimat. Hjälp vid val av materialoch designalternativ ska kunna erhållas med ett RiFa (Risk Facade)-verktyg som ska utvecklas inom projektet. Detta ska underlätta för projektörer och producenter att ta väl underbyggda beslut för olika projekt och konstruktioner.

De viktigaste resultaten av projektet kommer att vara riktlinjer och hjälpmedel för att utforma och utvärdera träbaserade ytterväggar för högre byggnader. Dokumentation av robusta och hållbara systemlösningar baserade på industrins produktionskrav och beprövad ingenjörskunskap ska användas för att kunna utvärdera konsekvenserna av ändrade eller nya lösningar. Moderna fuktsäkerhetskoncept för dagens komplexa, flerskiktade träbaserade fasaduppbyggnader följer systematiken med funktionsdefinierade lager som visas i tvärsnittet i figur 1. Funktionerna kan delas upp i tre delar och beskrivs som: ● yttre skikt för klimatskydd (till exempel fasadbeklädnad med läkt, vindskydd), ● kärna med bärande och isolerande funktion, ● inre skikt (till exempel luft- och ångtäta skikt, inre beklädnad).

Olika typer av exponering på grund av yttre förhållanden kan leda till risker för skadlig fuktpåverkan på de olika skikten i fasaden enligt figur 1. Värsta tänkbara scenarier med fel och skador ska beaktas.

Känslighetsanalyser ska utföras för väggkonstruktioner för att ta reda på om

Bärande/isolerande delar: Upptag av fukt, inbyggd fukt, hygroskopiska egenskaper isolering, luftpermeabilitet isolering.

Figur 1: Risker och påverkan på fasadens delar från utomhus- respektive inomhusexponering av fukt. en liten ändring av en parameter har en hög eller en låg inverkan på fukthalten i konstruktionen. Om konstruktionen reagerar på ett känsligt sätt på en liten ändring av indata, måste detta beaktas vid senare riskanalyser. Å andra sidan, om resultaten förblir nästan identiska i båda fallen är den observerade indataparametern inte avgörande. Därför kan en känslighetsanalys ses som ett förarbete för den efterföljande RiFa-modellen.

Metoder En avgörande faktor när det gäller fuktförhållanden i höga byggnader är slagregn, Wind Driven Rain (WDR). Således är fokus på detta i en första fas av projektet. Fastställandet av slagregn är svårt och ännu inte helt utrett, och en översikt av kunskapsläget gällande WDR-forskning ska göras. Litteratur, standarder och modeller jämförs. Denna kunskap är mycket viktig för utvärdering av resultaten från fuktanalyser av väggar, som kommer att utföras med programmet WUFI. Resultatet kommer att bli semi-empiriska tekniska modeller för WDR-exponering, och beskrivningar av konsekvenserna för att bygga.

Dagens vedertagna detaljlösningar från olika länder samlas in och dokumenteras, samt dagens krav på olika egenskaper för väggar. Dessutom sammanställs de konsekvenser och skador som kan uppkomma i olika materialskikt i väggarna, till exempel fukt, mögel, röta, minskad isoleringsförmåga. Enligt modellen i figur 2 på nästa sida så leder till exempel exponering för slagregn till direkta konsekvenser (hög fuktkvot) som i sin tur kan leda till indirekta konsekvenser (mögel).

41

Modell av verkligheten

Verkligheten

Exponering

Direkta konsekvenser

Indikatorer

Riskreducerande åtgärder

Åtgärd

Indirekta konsekvenser Figur 2. Modell.

Erfarenheter av risker och skador som uppkommit i byggnader samlas in via enkäter och skadesammanställningar.

Provningar i laboratorium av väggsektioner ska genomföras i projektet. Robusthet och behov av till exempel specialdetaljer eller extra skyddsskikt ska identifieras. Några relevanta fasadutföranden kommer att väljas ut för att karakterisera deras funktionella skikt och prestanda för olika klimatbelastningar. Provningar utförs dels med olika detaljlösningar och dels med en hel vägg med olika otätheter/skador. Planerade försök med detaljer avser i första hand tak utan takfot, anslutningar vid fönster (speciellt vid stora

42

fönster) och anslutning till balkongdörr.

Planerade försök med en hel vägg avser ett perfekt utförande som sedan tillfogas fel på grund av mänskligt fel. Bland de saker som tillfogas är till exempel revor i vindskydd, håltagningar och genomföringar eller fel placering av fuktspärr. Det är intressant att veta hur långt vatten kan ta sig och hur mycket vatten som blir kvar i konstruktionen. Hur lång är uttorkningstiden? Hur mycket material måste bytas ut? Dessutom kommer mindre tester av vattenavrinningen på fasader att utföras.

Vatten som rinner på fasader och fönster kan på olika sätt tränga in i väggen vid fogar, anslutningar och infästningar.

Konstruktioner och detaljer kommer även att granskas när det gäller deras miljömässiga, ekonomiska och byggnadsfysikaliska prestanda. De ska uppfylla alla krav på fasader, såsom hållfasthet, akustik, brand, isolering och fukt. Ytterväggarna ska också utvärderas när det gäller livscykel och kostnader inkluderande underhåll och underhållskostnader. Livscykelkostnaderna analyseras och jämförs för olika konstruktionsutföranden för att bedöma och väga risker och kostnader.

Effekterna av att bygga med bästa riskreducerande detaljutföranden ska undersökas med hänsyn till framtida lägre underhålls- och reparationskostnader. Det ska bidra till säker utformning av hållbara och därmed kostnadseffektiva konstruktionslösningar för höga träfasader.

Förväntade resultat av projektet Förväntade resultat av projektet är riktlinjer för hur man ska bygga fuktsäkert. Det ska ge möjligheter att anlysera hur mycket riskerna ökar om man frångår rekommenderade detaljutföranden. Beställaren kan då värdera olika utföranden. Om arkitekten ur estetisk synpunkt vill ha ett nytt utförande kan man bedöma hållbarheten och risken för framtida skador, och därmed göra ett aktivt val genom att väga risk och kostnad.

Projektet kan följas på projektsidan www.tallfacades.eu.

■

Bygg & teknik 8/15

Funktionsverifierade fasadlösningar som uppfyller kraven Jag vill med denna artikel försöka lyfta kvaliteten i byggandet med fokus på fasader och fasadsystem.

Min förhoppning är dels att byggherrar, systemhållare, utförare och slutkunder ska få en bättre inblick i skillnaden mellan ett verifierat och icke verifierat system, dels att byggherren ska begära ett verifierat fasadsystem i anbudsprocesen för att säkerställa att alla de lagkrav och förväntade krav faktiskt uppfylls.

Vanligtvis består en fasad eller ett byggsystem av ett antal produkter som sätts ihop till en helhet. I bästa fall används byggprodukter som uppfyller Boverkets byggregler, BBR 1:4 (Byggprodukter med bedömda egenskaper) genom CEmärkning, typgodkännande eller innehav av ett certifikat från ett certifieringsorgan som har en ackreditering för detta. En vanlig missuppfattning i byggbranschen är att en CE-märkt produkt uppfyller funktionskraven som finns, vilket ofta är fel. En CE-märkning innebär att företaget som sätter produkten på marknaden har deklarerat några av produktens egenskaper och i bästa fall med ett värde. Detta är dock inte en deklaration över dess kvalitet, lämplighet att sättas ihop och ingå i ett system, konstruktion eller i en fasad.

Det är mycket möjligt att egenskaper som är relevanta saknas i den tekniska redovisningen, CE-märkning. Enligt reglerna måste byggherren förvissa sig om eller låta ta reda på om nivån på de deklarerade egenskaperna är tillräckliga för att uppfylla avsedd användning. Detta är ofta mycket avancerat och låter sig inte göras utifrån lösningar som saknar verifiering.

syn tas till de kombinationer av material, skarvar och anslutningsdetaljer som ingår i byggnaden (se exempel i figur 1). Detta för att fukttillståndet i material och i materialgränser inte på ett oförutsägbart sätt ska kunna överskrida det högsta tillåtna fukttillståndet under så lång tid att skador kan uppstå (BFS 2014:3).

Problematik i den traditionella byggprocesen Sett från mitt perspektiv finns det en problematik i den traditionella byggprocessen att kravet som Boverkets byggregler faktiskt ställer är något som branschen sällan uppfyller. Utifrån mina erfarenheter krävs det i regel omfattande modifieringsarbete och verifieringar av traditionella lösningar för att uppfylla funktionskraven i byggreglerna.

Jag tycker mig kunna se att byggbranschen går mer mot att använda lösningar ur ekonomisk eller tidsmässig aspekt eller drivkraft snarare än kvalitet eller att uppfylla kraven i Boverkets byggregler. Det finns en praxis i branschen att lösningar utvecklas under byggprojektets gång, ”löses på plats”, vilket är väldigt riskfyllt eftersom det då inte är en utprovad och dokumenterad fungerande lösning. Trots

Artikelförfattare är Mikael Bengtsson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås. allt finns det byggherrar som vill uppfylla kraven och väljer ett verifierat fasadsystem. I samband med detta behöver inblandande aktörer agera kvalitetsmedvetet.

Ofta ställer ett verifierat system krav på projektering, anslutande byggnadsdelar och väderskydd på byggplatsen. Detta innebär att alla bör vara informerade om detta redan inför projekteringsskedet.

Behövs verkligen verifierade system i det vi bygger?

Efter att fuktproblem (se figur 2 på nästa sida) i enstegstätade putsfasader med träregelstomme uppdagades (se SP Rapport 2007:36), efterfrågade flera parter i branschen kvalitetssäkring, SP fick då frågan om vi kunde hjälpa till med detta. Även om alla tar sitt ansvar genom att byggherrar ställer krav, projektörer uppfyller krav

Krav Boverkets byggregler 6:53 med underkapitel säger att fasadbeklädnader ska anordnas så att fukt som kommer utifrån inte kan påverka material och produkter som ligger innanför fasadbeklädnaden i sådan utsträckning att högsta tillåtna fukttillstånd överskrids. Detta gäller också för fönster, dörrar, infästningar, ventilationsanordningar, fogar och andra detaljer som går igenom eller ansluter mot väggen eller andra byggnadsdelar. Dessutom bör hänBygg & teknik 8/15

Figur 1: Exempel på fasadgenomföringar och anslutningsdetaljer i ett slagregnstest.

43

och förväntad funktion, mafinns skarvar, fogar, anslutterialleverantörer garanterar ningar med mera. Ingående redovisade materialegenskaprodukter/material ska vara per och entreprenörer säkeregenskapsverifierade. ställer korrekt utförande utDessutom kan marknadsifrån projekteringshandlingföring, projektering, montaar, är det inte självklart att ge och myndighetskontakter slutresultatet blir bra så underlättas. P-märket är SP:s länge inte konstruktionen eget certifieringsmärke. Phar den rätta förutsättningen, märkningen grundar sig på alltså har verifierad funktion marknadens behov och inne(provats och utvärderats) fattar även myndighetskrav. och uppfyller Boverkets Mina erfarenheter från byggregler. Nästan varje byggplats nytt byggprojekt är unikt, dels konstruktions- och maProblematiken som certifieterialmässigt men också med rade fasadentreprenörer ofta nya aktörer, vilket gör att möts av när de väl har fått ”barnsjukdomar” kan förentreprenaden, är att montera väntas. Ett sätt att minimera ett verifierat och godkänt fadetta i byggprojekt är att ansadsystem där projektering Figur 2: Markeringar av röta i bärlina i väggkonstruktion där vända sig av verifierade fa- utbyte måste göras på grund av regninläckage i en icke verifierad redan är gjord och ofta inte sadsystem till exempel Pär anpassad till de verifiefasadlösning. märkt byggsystem, som rade lösningarna. Egentligen samtliga aktörer kan luta sig mot för att ment i utförandet på ett referensobjekt handlar det om ett grundläggande fel i samt att arbetet är kopplat till rutiner i projekteringspraxis, alltså projekteringen åstadkomma förväntat resultat. företagets kvalitetssystem, och uppfylls måste anpassas till förutsättningarna och P-märkning av fasader kraven erhålls ett utförandecertifikat. (Se inte tvärt om. Förståelsen hos övriga aktöFör över sex år sedan publicerades Certifi- aktuell lista nedan.) Fasadentreprenören rer, för att verifierade ritningar och areringsregel 021, Byggsystem för ytterväg- har genom sitt certifikat rätt att P-märka betsanvisningar i det godkända systemet gar och fasader. Reglerna utarbetades av fasaden. Certifieringen tredjepartskon- som valts till projektet måste följas alterSP, och remiss gick ut till intressenter i trolleras ingående varje år. Byggherren nativt att resurser behöver tillsättas för att branschen. P-märkningen omfattar bland får sin P-märkta putsfasad genom att en verifiera unika lösningar om det trots allt annat granskning av systemhandlingar, tillverkarförsäkran lämnas av entreprenö- skulle behövas, kanske inte finns. Enklast provning i laboratorium (se figur 3 och ren tillsammans med tillhörande hand- är förstås att anpassa projekteringen till 4), fältmätningar och tredjepartskontroll. lingar och undertecknade egenkontroller. verifierade lösningar, vilket man kommer Syftet är att P-märkt byggsystem ska väldigt långt med idag istället för att göra Förenklat förklarat så är reglerna uppdelade i två delar. I den första delen hanteras säkerställa god funktion och förebygga så tvärt om och bortse från verifierade lössystemet, där systemhållaren deklarerar att problem och reklamationer inte upp- ningar helt och hållet. och verifierar fasadsystemet, och uppfylls kommer. Reglerna bygger alltså på ett Jag tycker mig ha kunnat se ett invant kraven så erhålls ett systemcertifikat. (Se helhetstänkande, vilket innebär att när mönster även hos utförare (snickare, plåtaktuell lista nedan.) Den andra delen material/produkter sätts samman till ett slagare, putsare, murare etcetera) att det handlar om utförandet/platsbyggande, där komplett system så ska även systemet till en början är svårt att anpassa sig till ska fasadentreprenören visa upp alla mo- fungera fullgott oberoende av om det verifierade lösningar som ska monteras enligt korrekt anvisning. Till en början är det en stor omställning när man tidigare har byggt efter mindre detaljstyrda lösningar såsom icke verifierade lösningar och system och där svårigheter eller problem åtgärdades enligt ”löses på plats”principen och där ofta ritningar och arbetsanvisning inte var fullständiga. Här ligger ett stort ansvar hos systemägaren för det certifierade systemet som också

Figur 3: Fasadkonstruktion sedd från baksidan med fasadsidan monterad i regnkammaren. Pågående verifiering av slagregnstäthet.

44

Figur 4: Friläggning och utvärdering efter ett slagregnstest. Lösningen var regntät.

Bygg & teknik 8/15

håller i en ingående montagetutbildningen på det aktuella systemet, men också arbetsledningen hos entreprenören att förmedla varför det är så viktigt att följa ritningar och anvisningar i systemet. När väl denna förståelse finns hos alla inblandade, då upplevs inte utförandet som lika krångligt längre och en professionalism framträder istället.

Idag finns sex certifierade fasadsystem och sju utförare För närvarande finns sex certifierade system, och sju certifierade entreprenörer enligt nedan. Aktuell status redovisas på SP:s webbsida om fasader, www.sp.se.

Fasadsystem: Knauf fasadsystem, Aquapanel ventilerad med puts. Systemet består av puts på skiva monterad utanför en ventilerad luftspalt.

Skanska fasadsystem. Tvåstegstätad dränerad putsfasad. Systemet består av puts på isolering med bakomliggande vindskydd.

StoVentec Putssystem. Systemet består av puts på skiva monterad utanför en ventilerad luftspalt.

StoGuard Stomskyddssystem. Systemet består av godkänd vindskyddsskiva som är belagd med StoGuard.

StoVario D Putssystem. Systemet består av puts på isolering med bakomliggande P-märkt stomskyddssystem, StoGuard.

Weber Serporoc Fasadsystem. Tvåstegstätad dränerad putsfasad. Systemet består av puts på isolering med bakomliggande vindskydd.

Putsentreprenörer: Göteborgs Fasadputs AB, utförande certifikat för (Weber Serporoc Fasad-

system. Tvåstegstätad dränerad putsfasad).

JM Entreprenad AB, utförande certifikat för (Weber Serporoc Fasadsystem.

Tvåstegstätad dränerad putsfasad).

Johns Bygg & Fasad AB, utförande certifikat för (Weber Serporoc Fasadsystem. Tvåstegstätad dränerad putsfasad).

Malmö Mur & Puts AB, utförande certifikat för (Weber Serporoc Fasadsystem.

Tvåstegstätad dränerad putsfasad).

Mälardalens Mur & Puts AB, utförande certifikat för (Weber Serporoc Fasadsystem. Tvåstegstätad dränerad putsfasad).

Skanska Sverige AB, utförande certifikat för (Skanska fasadsystem. Tvåstegstätad dränerad putsfasad).

Västputs Fasad AB, utförande certifikat för (Knauf fasadsystem, Aquapanel ventilerad med puts).

■

Generellt sett är en uteluftsventilerad krypgrund en riskkonstruktion, framförallt i byggnad med träbjälklag. Orsakerna till att den är en riskkonstruktion är flera. Öppen plintgrund liknar i mångt och mycket krypgrunden men det som framförallt skiljer är att plintgrunden får en avsevärt större luftomsättning och det blir kallare i plintgrunden vintertid (plintgrunden exponeras för uteklimat året runt). Dessutom är plintgrunden mer utsatt för slagregn, snö, löv, skräp, skadedjur och ibland boplats för småvilt.

För det första är risken för påväxt av mikroorganismer stor i en traditionell, uteluftventilerad krypgrund men även i plintgrunden. Detta måste man ta hänsyn till genom byggtekniska eller installationstekniska åtgärder.

Artikelförfattare är Lars Olsson och Ingemar Samuelson, båda verksamma vid sektionen Byggnadsfysik och innemiljö, Hållbar samhällsbyggnad, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Bygg & teknik 8/15

FOTO: LARS OLSSON

Stor risk att modulbyggnader med plintgrund inte uppfyller kraven!

Det finns emellertid stor risk för problem även om man skulle säkerställa att det är torrt i krypgrunden eller plintgrunden så länge som marken i sig och förhållandena där kan påverka. Marken innehåller mikroorganismer, som kontinuerligt avger flyktiga ämnen bland annat mögellukt. Så länge det finns en sådan påverkan från marken så är marken i sig ett problem. Dessutom är dräneringsmaterial luftgenomsläppliga, vilket möjliggör att luft från marken under utrymmet, men även från ytor utanför byggnaden, strömmar in. Vidare kan förmultningsprocesser ske i plintgrunden från bland annat skräp, löv, djurspillning och urin från djur samt att det är vanligt att plintgrunden är en

boplats för skadedjur och småvilt. Ibland har det byggts med fuktkänsliga plintgrundslösningar, det vill säga upplag och inramning som fått mögelpåväxt eller impregnerat byggmaterial som avgivit elak lukt när det blivit utsatt för fukt och angripits av mögelpåväxt. Enligt Boverkets byggregler, BBR 22, ska exempelvis markradon, mikroorganismer (mögel och bakterier) och dålig lukt beaktas så att människors hälsa inte påverkas negativt.

Detta innebär att det krävs riktade lösningar för att förhindra påverkan från bland annat marken. Många material som exempelvis plastfolie, vanlig isolering och byggskivor spärrar inte emissioner från mögelprocesser och mögellukt.

45

Dessutom är det näst intill omöjligt att praktiskt säkerställa att det blir helt lufttätt i skarvar, anslutningar och genomföringar i träbjälklaget. Genom små hål kan betydande mängder luft med emissioner, mögellukt och radon passera in i byggnaden.

Koncentrationen av föroreningar i luften i plintgrunden torde tillta när det är vindstilla och spädas ut när det blåser.

Generellt sett ska man alltid räkna med hundra procent relativ fuktighet i marken, vilket innebär att marken är konstant fuktig. Därför avger marken fukt som behöver beaktas. Vatten från slagregn och yrsnö kan också tillföras. Eftersom marken i allmänhet är kallare än uteluften under sommarhalvåret så skapar marken en nedkylning dels av uteluft dels på motstrålande ytor såsom undersida bjälklaget, vilket kan ge hög relativ fuktighet och kondensutfällning.

Radon i den luft som kommer från marken ska förhindras att tränga in i byggnaden. Radonhalten i marken är alltid tillräckligt hög för att ge förhöjda halter inomhus om luftomsättningen är låg i plintgrunden.

Att tänka på Utformningen av plintgrunden måste genomgå en modifiering för att uppfylla BBR. Kraven i BBR måste uppfyllas oberoende av om det är uppförande av moduler för tillfälliga bostäder, skolor med

mera med tidsbegränsat bygglov eller vid byggande med permanent bygglov. Kraven i BBR bör bland annat verifieras med fuktsäkerhetsprojektering, vilket bland annat innefattar beräkningar av fukttillstånd, provningar eller mätningar som påvisar att bjälklaget och material inte utsätts för kritiska förhållanden. Plintgrunden ska kunna inspekteras i sin helhet.

Därtill ska mikroorganismer och mögellukt från marken och radon från marken samt emissioner av förmultningsprocesser från bland annat löv, skräp och djurspillning förhindras att tränga in i byggnaden. Eftersom träbjälklag i allmänhet är luftotäta så är risken stor för att inneluften påverkas. Lösningar som förhindrar eller spärrar påverkan från utrymmet och marken i plintgrunden bör ha en dokumenterad verifierad funktion.

Exempel på dellösningar för att hantera fukt: ● Genom att isolera undersidan av bjälklaget med fukttålig ångöppen isolering kan fuktigheten minskas. Vid upplagen behöver det fuktspärras och isoleras mot bjälklaget. ● Genom att isolera marken kan den motstrålande och nedkylande effekten minskas.

Exempel på dellösningar för att hantera bland annat mögel och radon i mark: ● Genom att spärra marken från påverkan av mögel och radon, att ytan ovanpå

hålls ren från förmultningsprocesser och ansamling av löv och skräp med mera, att öppningen runt om plintgrunden inte bekläds med material som angrips av mögelpåväxt eller avger elak lukt, att luften i plintgrunden har ett helt utbyte med uteluften, fås förutsättningar för att byggnaden inte påverkas negativt. Spärregenskaperna bör vara verifierade och dokumenterade. ● Att spärra bjälklaget är praktiskt svårt dels att säkerställa tätheten i skarvar, genomföringar och anslutningar dels att spärrskiktet måste placeras så att inte byggfukt och fukt inifrån ger fuktproblem i konstruktionen. Lösningen bör verifieras och tätheten bör kontrolleras genom provtryckning och läckagesökning. ● Luft under byggnaden kan förhindras att tränga in genom att skapa ett undertryck i utrymmet med en utsugsfläkt som kontinuerligt suger ut luft. För att kunna skapa ett undertryck behöver utrymmet byggas enligt andra principer och byggas lufttätt, vilket kan vara svårt att uppnå utifrån generell byggpraxis men möjligt med utprovade lösningar. Dessutom behöver alla kalla ytor såsom grundmur och mark isoleras för att minimera dess nedkylande effekt. Funktionen bör kontrolleras.

Tänk på att lösningar mot fukt måste kombineras med en lösning mot mögel och radon i mark för att uppfylla kraven. ■

www.scfbetong.se

46

tel 0670-64 84 00

Bygg & teknik 8/15

Forskningsprojektet Tecocrete II:

Tunna betongfasadelement i miljonprogrammet Under åren 1965 till 1975 genomfördes det svenska miljonprogrammet för att lösa den då rådande bostadsbristen och ge folk en bättre levnadsstandard. Ambitionen var hög under miljonprogrammet och stort fokus låg på boendemiljö, samhällservice och rekreation. Omkring två tredjedelar av husbeståndet från denna tid utgörs av flerfamiljshus varav hälften av dessa är höghus med mer än fyra våningar, se exempel i figur 1.

Ganska snart efter det att miljonprogrammet startat uppkom en kritisk debatt. Det höga byggtempot ledde till olika brister i husen och miljön i dess närhet. Miljonprogrammets områden kom därför tidigt att stämplas av ett negativt rykte om sig att skapa speciellt utsatta områden med sociala svårigheter.

Uppmärksamheten kring problemen i miljonprogramsområdena har knappast minskat med tiden. I ett stort antal områden står lägenheter tomma, integrationen är dålig, den massmediala kritiken är stor och många resurssvaga hushåll återfinns i miljonprogrammets områden. En förnyelse och utveckling av miljonprogramsområden är idag angelägen i många av Sveriges städer samtidigt som en del av de storskaliga miljonprogramsområdena har fått ett dåligt rykte som visat sig vara svårt att ta bort.

De sociala och ekonomiska problemen i miljonprogramsområdena har i många fall lett till att byggnaderna är slitna och i stort behov av upprustning.

Detta gäller inte minst fasaderna som inte sällan uppvisar skador i form av armeringskorrosion, alkalikiselreaktioner

Artikelförfattare är Kristian Kimmo och Mathias Flansbjer, CBI Betonginstitutet, Lund.

Bygg & teknik 8/15

Figur 1: Typiskt höghus från tiden för miljonprogrammet.

hus i Sverige har fått eller borde saneras från mögel och byggas om.

Husen från det svenska miljonprogrammet använder även avsevärt mycket mer energi än de flerfamiljhus som byggs idag.

Detta är inte tillfredsställande för svensk samhällsutveckling och uppsatta miljömål om att minska den totala energianvändningen i bostäder och lokaler. En stor orsak till den höga energianvändningen i miljonprogrammets byggnader är otätheter och tunn isolering i ytterväggarna samt dåliga fönster och anslutningar.

Trots rådande sociala och byggnadstekniska problem inom miljonprogrambeståndet är byggnaderna en del av vår svenska historia och speglar en händelserik och viktig tidsperiod i vår samhällsutveckling.

Det är därför viktigt att bevara byggnadernas arkitektoniska värde och grundidé. Lägenheterna från miljonprogrammet har även ofta en funktionell planlösning samtidigt som den bärande stommen nästan uteslutande består av armerad betong. Lägenheterna har därför i grunden god potential att uppfylla de boendes och samhällets krav på funktion, fuktsäkerhet, brandsäkerhet och akustisk avskärmning.

Vid renovering och uppgradering av miljonprogrammets ytterväggar är den

Figur 2: Armeringskorrosion på yttervägg. och frysskador, se exempel i figur 2. En betydande andel av fasaderna betraktas även av allmänheten som tråkiga och fula ur ett estetiskt perspektiv. Utöver ovan nämnda synliga problem ger en del av förekommande ytterväggskonstruktioner även problem med fukt. Fuktproblemen härrör ofta från organiska material som har direktkontakt med en yttre betongskiva eller tegelfasad, se exempel i figur 3. Miljonprogrammets byggnader är dessutom ofta relativt höga, saknar nästan helt takutsprång och har en relativt oskyddad placering för vind, vilket gör dem mycket utsatta för slagregn. Kombinationen av miljonprogrammens ytterväggskonstruktioner och deras utsatthet för slagregn har gjort att ett större antal

Figur 3: Betongfasad med bakomliggande träregelvägg (”Så byggdes husen 1880–1980”, Cecilia Björk, Per Kallstenius, Laila Reppen, Förlag: Forskningsrådet Formas, 200307, ISBN10: 9154058880, ISBN13: 9789154058884).

47

vanligaste metoden att lägga en isolering på befintlig fasad och sedan täcka in huset med en ny fasadbeklädnad. Fasadbeklädnaden kan bestå av puts, cementbaserade mineralskivor, plåt eller annan lätt beklädnad. Fasaderna och byggnaderna får därmed i många fall en helt förändrad karaktär där den tidigare robusta betong- eller tegelfasaden har ersatts av ett lättare och ofta mer känsligt material.

Den nya väggkonstruktionen blir även i flertalet av fallen betydligt tjockare än ursprungskonstruktionen, vilket kan ge en ”skottgluggskänsla” för både de boende och betraktaren utifrån.

Forskningsprojekt I ett tidigare forskningsprojekt kallat Tecocrete tillverkades fullstora sandwichelement i betong med en reducerad tjocklek på yt-

Figur 4: Sandwichelement i fullskala med 40 mm tjock ytterskiva.

Figur 5: Tillverkning av fasadelement i fullskala. Det tunnaste fasadelementet var armerat med kolfibernät (längst ner till vänster) och de något tjockare elementen med glasfiberstänger.

Figur 7: Placering av infästning med modifierad produkt från Halfen.

48

terskivan. Ytterskivans tjocklek var 40 mm tjock medan isoleringen och den bärande innerskivan var 150 mm tjocka vardera, se figur 4. Sandwichelementen tillverkades på Strängbetongs fabrik i Herrljunga. Produktionsprocessen var mycket lik den som förekommer vid normal produktion. Resultaten från ett relativt omfattande testprogram visade tydligt att elementen skulle klara vindlaster och montering för de flesta typer av hus, så även höghus.

De goda resultaten i Tecocrete gav uppslag till en rad nya idéer där tekniken ansågs kunna användas. En av idéerna gav en direkt fortsättning till projektet där möjligheter att använda tunna betongskivor för renovering av miljonprogrammet arbetades fram.

Detta projekt benämndes som

Figur 6: Färdigt fasadelement med tjockleken 30 mm.

Figur 8: Placering av infästning med projektet framtagen platta med dubb.

Bygg & teknik 8/15

”Tecocrete II, Tunna fasader i miljonprogrammet” och finansierades av FormasIQ och intressenter som CBI Betonginstitutet, SP Sveriges Tekniska Forskninginstitut, Strängbetong, Halfen, Sto, FOV, Luleå tekniska universitet, Sabo, Stockholmshem, MA arkitekter, Cementa. Tidsplanen var på tre år med ett avslut i juni 2015.

Bakgrunden till projektet är den utmaning som samhället står inför beträffande miljonprogrammet, som delvis beskrivs i artikelns inledning. Den tunna betongskivan gör det möjligt att byta ut delar av eller hela ytterväggen utan att använda kraftiga infästningar. Skivan ska dock fortfarande vara tillräckligt tjock för att bibehålla betongens typiska robusthet i form av akustiska egenskaper, stöttålighet och brandsäkerhet. Den tunnare ytterskivan leder även till en totalt sett tunnare ytterväg och/eller mer plats för isolering samtidigt som fuktproblem och estetiska defekter kan byggas bort helt. En tjockare isolering och en reducerad mängd betong vid tillverkningen ger även goda möjligheter till ett resurssnålt byggande och brukande.

I Tecocrete II gjordes även en mindre genomgång av befintliga miljonprogramshus för att kartlägga de i miljonprogrammet befintliga ytterväggarnas konstruktion och status. Resultaten användes för att optimera utformningen av aktuella infästningsanordningar, skivans utformning och uppskatta renoveringsbehovet i praktiken. De i projektet framtagna fasadlösningarna fungerar ihop med andra tekniska lösningar, som optimerad ytstruktur, titandioxid och impregnering. Dessa tekniska lösningar behandlas i närliggande forskningsprojekt som H-House och Smart Elements for Sustainable Building Envelopes (SESBE).

Figur 9: Kraftig uppsprickning och deformation av det 25 mm tjocka fasadelementen som ledde till luftläckage och tryckfall under provningen. pas. Infästningen av fasadelementen bestod i försöken av en modifierad infästning från Halfen och en i projektet framtagen platta med dubb enligt figur 7 och 8.

Innan brott kunde uppnås i något av fasadelementen skapades kraftig uppsprickning och deformation, se figur 9. Deformationerna resulterade i luftläckage i anslutningen mellan fasadelement och tryckkammarens stålram, vilket omöjliggjorde fortsatt tryckökning. Resultaten från vindlastprovningen visade dock att alla fasadelementen fungerar för dimensionerande vindlaster. Försöken visar även att armeringen är verksam och håller ihop fasadelementen efter uppsprickning.

Trots generellt mycket goda resultat från

vindbelastningen kan det konstateras att det tunnaste elementet (25 mm), med aktuell placering av infästningar, inte bör användas där mycket höga vindlaster kan uppkomma, som exempelvis på vindutsatta höghus. Dock finns det goda möjligheter att öka detta elements tålighet mot vind genom att lägga till en eller två infästningar i dess mitt.

Innan tillverkningen av de fullstora fasadelementen påbörjades utvecklades och verifierades tre typer av infästningar. För att kunna koppla infästningsdetaljen till de tunnaste plattorna (25 och 30 mm) användes två huvudtyper av detaljer för ingjutning i betongen, platta med hål och platta med dubb. I figur 10

Försök och resultat I Tecocrete II tillverkades fasadelement med tjocklekarna 25, 30 och 40 mm. Fasadelementen tillverkades i fullskala och hade bredd och höjd 3 000 x 2 400 mm².

Det tunnaste fasadelementet var armerat med kolfibernät och de något tjockare elementen med glasfiberstänger. Elementen tillverkades på Strängbetong i Herrljunga. Betongen var självkompakterande med stenmax 16 mm. Fasadelementen gjöts på större vibratorbord, se figur 5.

Viss mekanisk kompaktering genom start av vibratorbord gjordes för att få de större stenarna att lägga sig och skapa en jämn och fin yta. Exempel på färdigt fasadelement med tjockleken 30 mm visas i figur 6. En intressant notering från tillverkningen är att kolfiber- och glasfiberarmeringen har lägre densitet än betong och följaktligen måste förhindras från att flyta upp i betongen.

Fasadelementen testades för vindlast i en tryckkammare där ett tryck motsvarande en vindlast på 4 000 Pa kunde skaBygg & teknik 8/15

Figur 10: Utdragstest och genomstansning för tjocklek 25 mm. Grön linje visar platta med dubb och röd linje visar platta med hål. Bilden högst upp till höger visar förankringsdetaljerna och bilden längs ner till vänster förekommande brottmoder.

49

Figur 11: Utdragstest och genomstansning för tjocklek 25 mm. Grön linje visar platta med dubb och röd linje visar platta med hål. Bilden högst upp till höger visar förankringsdetaljerna och bilden längs ner till vänster förekommande brottmoder. och 11 ges exempel på enskilda resultat för drag (utdragstest) och tryck (genomstansning) för de två tjocklekarna. Resultaten från infästningsprovningen visar på en, för framförallt plattan med dubb, mycket hög kapacitet både vid drag och tryck.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att den mekaniska provningen av förankringar och fasadelement gav goda resultat och visar inte på några framtida problem vid praktisk tillämpning. Resultaten från den mekaniska provningen av infästningar och fullskaleelement är

dock inte vetenskapligt publicerade än.

Författarna får därför återkomma med fler detaljer när sammanställningen och de vetenskapliga publikationerna är klara.

■

Lund

Lund

– En värld av möjligheter med fasader… …kontakta oss för ert nästa projekt: +45 56 16 80 08

Malmö

Uppsala

Göteborg

50

info@bbfiberbeton.dk www.bbfiberbeton.dk

Bygg & teknik 8/15

Ändra regeringsförordningen:

Det går att bygga enkelsidiga lägenheter även i trafikbullerutsatta lägen Frågan om man ska få lov att bygga bostäder i trafikbullerutsatta lägen har debatterats i många år. Olika tolkningar av gällande regler har gjort det svårt och dyrbart för branschen att investera i nya bostadsprojekt, trots att det finns stor efterfrågan. I våras kom regeringen med en trafikbullerförordning som lättade på vissa krav. Men riksdagen har redan beslutat att den ska revideras. Detta vore välkommet, därför att flera forskningsresultat visar att det går att bygga bostäder med ett acceptabelt hälsoskydd i bullerutsatta miljöer, såväl med tyst sida som utan. Detta kräver dock att byggnaderna skyddar de boende från buller inomhus och möjliggör avkoppling och vistelse utomhus.

Ventilation och värmeskydd ska göra så att folk inte tvingas vädra mot en bullerutsatt sida för att slippa ha det kvavt och varmt inomhus.

Uppfyller man samtliga krav så bör man få lov att bygga även i ”besvärliga” lägen, utan krav på tyst sida.

Förslag till revidering av förordningen 2015:216 om trafikbuller och bostäder Förordning 2015:216 ställer krav på bostäder som byggs i bullerutsatta lägen.

Hälften av bostadsrummen ska vändas mot en bullerdämpad sida och enkelsidiga lägenheter medges inte mot mycket bullerutsatta sidor. Kraven är satta för att man ska kunna vädra några rum utan att

Artikelförfattare är Christian Simmons, Simmons akustik & utveckling AB, Göteborg.

Bygg & teknik 8/15

störas av buller, men kraven är i praktiken svåra att realisera i vissa lägen. I denna artikel föreslås alternativa krav som antas ge acceptabelt skydd för hälsan, men som öppnar för att bygga utan ljuddämpad sida. Detta möjliggör effektivare och billigare utformningar av byggnader och byggbar mark frigörs. Följande principer ligger till grund för att förändra förordningen.

Huvudprincipen är att bostäder och installationer ska utformas så att man kan arbeta, umgås, lyssna på TV/radio/musik, återhämta sig och sova utan att bli störd av buller i sitt hem. Bostäderna ska ventileras med uteluft av god kvalitet och skyddas mot övertemperaturer, så att det inte finns något behov av att öppna fönstren annat än vid särskilda händelser. Boende ska även ha tillgång till en ljuddämpad och väl utformad uteplats, för rekreation och avkoppling. Ju bullrigare på utsidan, desto tystare ska huset vara på insidan. Kraven formuleras mer tekniskt i vidstående ruta. I följande avsnitt ges en bakgrund.

Bakgrund, statlig utredning 2013 och förordning 2014 När regeringens särskilda utredare presenterade ”Samordnade bullerregler för att

underlätta bostadsbyggandet SOU 2013: 57” efter bara sex månaders utredningstid, så väckte utredningen stor förvåning. Regeringens remissförslag till ny förordning kom ut i augusti 2014 och fick många och kritiska synpunkter, däribland från undertecknad. Förordningen skulle ge omfattande lättnader i gällande regler och tillåta nya bostäder även i mycket bullerutsatta lägen. Skyddsåtgärden bestod bara av att hälften av bostadsrummen skulle vändas mot en ”bullerdämpad” (mindre utsatt) sida, därmed skulle man ändå kunna godta ”befintliga” (höga) ljudnivåer på den andra sidan. Denna princip hade tillämpats i flera år, främst i Stockholmsområdet (”avstegsfall B”).

Kritiken gällde bland annat att effekten av”bullerdämpad sida” förutsattes fungera även vid obegränsat höga ljudnivåer på den utsatta sidan. Forskare i flera länder hade fortlöpande presenterat resultat som styrker att buller leder till allvarliga hälsorisker, som Truls Gjestland vid Sintef formulerat ”fler faktiskt dör i förtid av trafikbuller än i trafikolyckor”. Även om hälsopåverkan av buller bara utgör en riskfaktor bland flera, så medför det stora antalet exponerade (cirka 1,5 miljoner) att samhällskostnaden blir hög. Buller förstärker dessutom hälsorisker från andra miljöfaktorer, till exempel luftföroreningar, markvibrationer med mera. Utredaren ansågs ha åsidosatt såväl nationella som internationella forskningsstudier (han hänvisade till att dessa inte utförts inne i nybyggda bostäder, därtill utan att bestämma fasadernas ljudisolering). Utredaren tog inte heller hänsyn till att ostörd utevistelse kan underlätta återhämtning och vila, som i sin tur påverkar människors hälsa och välbefinnande. Att få sova med öppet fönster inne i städerna ansåg utredaren vara ett förståeligt önskemål men inte någon rättighet. Inga krav ställdes heller på att själva bullerkällorna skulle åtgärdas i första hand, eller i kombination med andra åtgärder, vilket kan vara i strid med miljöbalkens principer.

Remissförslaget omarbetades av den nya regeringen och förordning 2015:216 gavs ut den 21 april, med ikraftträdande den 1 juni. Begreppet ”bullerdämpad 51

Tekniska krav ● Bostäder som inte utsätts för trafikbuller över 55 dBA på någon sida ska uppfylla alla krav i SS 25267 ljudklass C. ● Bostäder som utsätts för trafikbuller över 55 dBA, där man har tillgång till en ljuddämpad sida i minst hälften av bostadsrummen (mindre än 50 dBA), ska uppfylla alla krav i SS 25267 ljudklass B. ● Bostäder som utsätts för trafikbuller över 55 dBA, där man inte har tillgång till en ljuddämpad sida i minst hälften av bostadsrummen (mindre än 50 dBA), ska uppfylla alla krav i SS 25267 ljudklass A. ● Ljudklasserna i SS 25267 kompletteras med särskilda krav på lågfrekvensisolering vid trafikbuller över 55 dBA. ● Alla sovrum och vardagsrum som vetter mot sida med trafikbuller över 55 dBA ska ventileras med uteluft av god kvalitet och skyddas mot övertemperaturer, med stängda fönster. Krav finns hos Boverket (BBR avsnitt 6) och Folkhälsomyndigheten (råd 2014:17). ● Minst ett fönster i varje rum ska vara öppningsbart, för kortvarig vädring med mera, dock ej vid nivåer över 65 dBA. ● Med trafikbuller i ”dBA” avses A-vägda dygnsekvivalenta enligt SS 25267. ● Ljuddämpad uteplats utformad för rekreation och samvaro anordnas i eller intill huset, till exempel balkong, takterass eller gårdsyta. ● Området utanför husentrén ljuddämpas, till exempel med låga skärmar, hastighetsbegränsning eller tyst vägbeläggning. ● Byggnadsnämnden bör få besluta om särskild fristående kontrollant då bostäder ska byggas i ljudklass B, dock tvingande vid ljudklass A. Kontrollen av ljudkraven i färdig byggnad ska vara rigorös och inga avsteg godtas vid trafikbuller över 55 dBA på någon sida av huset. Byggnadsutformning och utförande ska kontrolleras fortlöpande under projekttiden. ● Bostäder bör bullerdeklareras vid försäljning, avseende bostaden och dess utemiljö. Även befintliga bostäder bör deklareras vid ljudnivåer över 55 dBA. ● Uppföljningar efter två år bör innefatta standardiserade enkäter till alla boende, utförda av oberoende part. Om enkäterna visar att mer än 20 procent de boende är mycket störda av buller ska relevanta åtgärder mot bullret vidtas.

sida” betydde nu ”mindre än 55 dBA” (där 45 till 50 dBA möjligen hade kunnat motiveras). Riksdagen gav dock omgående regeringen i uppdrag (tillkännagivande den 29 april) att omarbeta förordningen och släppa på ännu flera krav.

Man menade att det går att ”bygga bort” bullret. Ännu har inget förslag till revidering presenterats av regeringen.

Situationen motiverade undertecknad till att dyka djupare ned i olika publikationer och tala med ett antal forskare och konsulter. Efter hand växte en omtumlande insikt fram, att det faktiskt verkade finnas en kompromiss som både kan ge en begränsad risk för boendes hälsa och medge bostadsbyggande i en förtätad stad med mycket trafik av olika slag, även där det inte går att skapa några bullerdämpade sidor. Skanska Sverige AB har stöttat detta arbete ekonomiskt och bidragit med sina praktiska erfarenheter. Många kollegor har tagit sig tid att samtala om olika studier och möjliga tolkningar. Tack för allt stöd och värdefulla synpunkter.

Undertecknad svarar dock ensam för alla överblickar och slutsatser i denna artikel.

Breda epedemiologiska undersökningar pekar på stora hälsorisker Samband mellan buller, störningsupplevelser och ohälsa har i många forskningsprojekt studerats genom att göra breda epidemiologiska studier, där man har gjort enkäter och i vissa fall även räknat 52

fram statistiska samband mellan upplevd störning (enkätsvar) och exponering (Avägda ljudnivåer utomhus). Ljudnivåerna utomhus har mätts upp eller beräknats, i representativa punkter för det undersökta bostadsbeståndet. Skillnader mellan olika sidor av husen och olika våningsplan har inte särskiljts vid utvärderingarna, bland annat för att den statistiska osäkerheten skulle öka.

På senare tid har man även internationellt börjat studera samband mellan olika ohälsotal och ljudnivåer utomhus, där man bland annat har kunnat beräkna statistiskt säkerställda störningar på sömn samt förhöjda risker för hjärt-/kärlsjukdomar med flera. Överblickar finns i artikeln av Babisch [1] och i rapporten från TVANE-projektet [2].

Bullrets hälsoeffekter är långsiktiga, ”inkubationstiden” kan vara 20 till 30 år.

Hur ska man kunna veta, att en regeländring kan göras utan risk för människors hälsa? Man måste även se till hela ”ljudlandskapet” som människor vistas i, även i arbetsmiljön och vid dagliga resor. En god utomhusmiljö kan bidra till återhämtning, vilket ger flera positiva hälsoeffekter. I en rapport från WHO [3] tar man upp förhållandena i stora städer och pekar på att buller har medfört ett antal förlorade friska levnadsår per år (dalys), till exempel 66 000 dalys i Paris.

Inomhusnivån hade faktiskt inte dokumenterats i de studier WHO-rapporten

beskriver. Flera forskare ifrågasätter dock påståendet, att störningarna kan förklaras av att fasaderna skulle ha otillräcklig ljudisolering, detta borde ha avspeglat sig i en dålig korrelation mot utomhusnivån.

Befintliga svenska bostäder har byggts med bra fasadisolering och i mycket utsatta lägen har de i många fall förstärkts för att få bättre värme- och ljudisolering.

Hur det ser ut i andra länder vore intressant att studera. England ska införa krav på fasadisolering, man har tidigare haft vissa restriktioner på placeringen.

Inverkan av kombinerad exponering för buller och luftföroreningar skulle behöva utredas mera, men man kan anta att om de boende tvingas vädra nattetid ut mot hårt trafikerade gator under stora delar av året, så kan det inte gärna vara en hälsomässigt hållbar lösning. Boverkets byggregler (BBR) ställer följdriktigt krav på att tilluft ska tas från en skyddad sida, eller filtreras innan den släpps in i bostaden. Kortvarig vädring i öppet fönster kan vara ett komplement och ge en känsla av frihet och naturkontakt men ska inte vara det enda sättet att slippa ha det kvavt och varmt i sitt hem. Även i nybyggda hus har man problem med övertemperaturer, vilket måste leda till förändringar av byggreglerna och kontroll av att de efterlevs.

Att trafikbuller utgör en allvarlig hälsorisk i det befintliga beståndet av bostäder råder det nog en samsyn om, även om enstaka debattörer vill överlåta åt de boende att själva välja om de vill utsättas för buller. Av folkhälsoskäl bör man dock inte överlåta den frågan åt ”marknaden”, det behövs strikta regler. Socialstyrelsens skrifter ”Buller och höga ljudnivåer”, ”Miljöhälsorapport 2009” och ”Besvär av trafikbuller” [4] ger bra sammanfattningar av kunskapsläget. Boverket har också skrivit flera rapporter, bland annat ”Trafikbuller och nybyggda bostäder”, som belyser hur vanligt det är med bullerutsatta bostäder i olika delar av landet och när dessa hus byggdes.

De frågor som undertecknad valt att studera vidare är inverkan av fasadens ljudisolering i nybyggda hus och det ofta uttalade behovet av att boende ska kunna sova med öppna fönster. Av ovan nämnda skäl kan man anta, att om bostaden skyddas mot övertemperaturer och har bra luftomsättning, så minskar risken för att boende öppnar och släpper in dålig luft från en hårt trafikerad gata. Rätt teknik kan alltså förbättra skyddet för de boende, ur flera synvinklar än buller.

Trafikbuller och Planering (ToP I–IV) – undersökningar i Stockholmsområdet I detta projekt [5] har man gjort enkäter och mätningar i ett stort antal bostadshus, både befintliga och nybyggda. I flera nybyggda bostadshus med mycket höga ljudnivåer på ena sidan men med sovrumBygg & teknik 8/15

men vända mot en någorlunda dämpad gårdssida och med väl utformade skiljekonstruktioner, så har man fått förvånansvärt bra enkätsvar, där endast en liten andel svarar att de är mycket störda av trafikbuller. I några nybyggda hus hade man inte tillräcklig fasadisolering och här blev antalet störda väsentligt högre, vilket kan tas som en indikation på att fasadisoleringen har betydelse för hur störda boende känner sig av trafikbuller. Installationsbuller och buller från grannar störde boende mera än trafikbullret i några fall.

Sådana ljud kan minskas byggtekniskt.

Projektets resultat har ifrågasatts av olika skäl, särskilt de första rapporterna, men andra studier som diskuteras i nästa avsnitt ser ut att bekräfta projektets slutsatser om att hög fasadisolering reducerar antalet störda av trafikbuller till godtagbara nivåer, såvida man inte tvingas ha fönstren öppna för att kyla och få in uteluft. Mer om detta nedan.

Antalet störda har ökat mer i den äldre bebyggelsen än i nya hus, vilket också framgår av Socialstyrelsens nationella ”Miljöhälsoenkät 2009”. Möjligen kan denna trend förklaras av att befolkningen har ökat i det större städerna. Trafikökningar, särskilt nattetid, har ökat antalet boende som utsätts för ljudnivåer över 55 dBA. Fasader som inte ursprungligen utformades för bullerskydd klarar inte ökningarna av ljudnivåerna. I en del äldre hus är ljudisoleringen något bättre eftersom fönstren renoverades under 1980 och 90-talen, men den är fortfarande inte tillräcklig för att klara en ökning av trafikbullret. Enkelsidiga lägenheter mot bullrig sida visade sig i ToP IV ge tydligt högre andel störda än dem med fönster mot en dämpad sida.

Några akustikkonsulters synpunkter Några akustikkonsulter har påpekat att ljudkraven i BBR och ljudklassningsstandarden SS 25267 (klass C) inte medför att man slipper höra trafikljud inomhus, de är inte ”tysta”. Även i hus med ljudklass B får man hörbara ljud i rum mot gatan som försvårar återhämtning och vila. Här störs man således mer än i rum mot baksidan. I Socialstyrelsens rapport ”Besvär av trafikbuller” [4] finns en jämförelse som illustrerar problemet, se bild 1.

Riktvärdena 30 dBA ekvivalentnivå och 45 dBA maximalnivå inomhus har funnits länge. Men få känner till att dessa ljudnivåer inomhus upplevs som mera störande om man har höga ljudnivåer utomhus. Detta beror till del på att de fönster och ytterväggar som används mot bullrig sida främst förbättrar ljudisoleringen vid mellan- och höga frekvenser.

Men de lågfrekventa motorljud som fortfarande tränger igenom är störande, trots att dBA-värdet uppfylls. Byggreglerna borde därför lägga till särskilda krav för lågfrekvensljud. Se vidare på www.ljudlandskap.acoustics.nu/ljudbok.php.

Bygg & teknik 8/15

Bild 1: Störning i rum med eller utan fönster mot trafikerad gata.

Från Socialstyrelsens rapport ”Besvär av trafikbuller” [4].

Approximativt kan man anta att dag-natt-kvällsnivån LDEN är 3 dB högre än dygnsekvivalenta nivån LpAeq,24h.

Enkelsidiga lägenheter, som utformas för avkoppling och återhämtning måste således byggas med mycket hög ljudisolering, så att maximalnivåerna begränsas till storleksordningen LAF,max 30 till 35 dB snarare än de 45 dB som krävs enligt BBR. Särskilt i ljudklass B och A borde gränsvärdena skärpas i de fall man har höga ljudnivåer på alla sidor av huset.

Man ska även tänka på att regelverket styr stadsplaneringen. Om reglerna öppnar upp för punkthus med enkelsidiga lägenheter även i utsatta lägen, så minskar drivkraften att planera rätt från början.

Kan man inte bygga med ljuddämpad baksida bör man förbättra miljön inomhus och ordna så att man inte måste öppna fönstren. Kraven ska säkerställa hälsoskydd utan att snegla på kostnader. Det ger incitament för att försöka skapa en bullerdämpad sida där det går.

Stadsplaneringen ger andra möjligheter. Hastighetsdämpning, tyst vägbeläggning eller avskärmande åtgärder som dämpar exponeringen av trafikbuller mot hela fasaden (alla fönster), även vid låga frekvenser, minskar eller eliminerar behovet av åtgärder i fasad. Exempelvis kan kompletteringsbebyggelse intill en hårt trafikerad led, med rätt planering, vara ett effektivt sätt att minska bullerbelastningen för boende i övriga hus innanför det nya huset. Sådana lösningar har provats och planeras nu i flera större städer. Höga glasskärmar mellan huskropparna dämpar buller, håller ute vind och smuts men släpper igenom ljus. Miljön på balkonger och gårdar bakom skärmarna kan göras mycket attraktiv. Det finns tyvärr även talrika exempel på dålig planering, där man inte utnyttjat den skärmverkan som nya hus kan tillföra. Hit hör även planlös-

ningar med sovrummen vända mot en bullrig och solbelyst sida. ”Hälften-principen” är till föga glädje för dem som bor i fel rum. Kommunerna måste få befogenhet och ha kompetens att ställa rätt krav i de enskilda fallen.

Studier före och efter olika ljuddämpande åtgärder 1. I en norsk studie [6] där man förstärkt fasaderna och minskat inomhusnivåerna med 7 dB, så minskade antalet mycket störda av trafikbuller från 43 till 15 procent. Författarna skriver: ”… the effect of reducing indoor noise levels could be predicted from exposure-response curves based on previous studies”. Resultaten tyder på att man skulle kunna kompensera högre ljudnivåer ute med lägre ljudnivåer inne.

2. I den så kallade Partillestudien [7] studerade man befintliga hyreshus med små enkelsidiga lägenheter (i hus A–D) som byggdes om till genomgångslägenheter, med fönster både mot norr (gårdssida) och söder (motorväg E20). Mellanrummen mellan husen byggdes igen med nya lägenheter för att skapa en tät skärm och ”tyst baksida” (mål 45 dBA). Enkäter före (2004) och efter ombyggnad (2009) visar att störningen av trafikbuller hade avtagit markant, även om ljudmiljön utomhus inte blev riktigt så dämpad som man hade avsett. Ljudnivåerna minskade från cirka 71 till 63 dBA utanför fönstren på andra våningen, när en fyra meter hög bullerskärm hade byggts nära motorvägen, se bild 2 på nästa sida.

På sidan mot gården för Hus A–D är ljudnivån cirka 48 dB (frifältsnivå), vilket också var lite högre än målet 45 dB. Fönstren hade bytts ut mot högisolerande 53

FOTO: CHRISTIAN SIMMONS

Bild 2: Partillestudien, med bullerskärm och komplementbebyggelse mellan huskropparna. Vy från E20 (östergående körfält) mot norr. fönster. Bild 3 visar störningar av sömn (svårt att somna, väcks, sämre sömnkvalitet) vid stängt och öppet fönster vid förstudien 2004 (röd linje) och efterstudien 2009 (blå linje) för husen A–D. Andelen boende som störs av trafikbullret när de samtalar, lyssnar på radio/TV eller koncentrerar sig på någon uppgift minskade drastiskt efter ombyggnaden. Husen fick relativt många nya hyresgäster 2008 och 2009, vilket gör jämförelsen före-efter något osäker. Däremot kände sig fortfarande ganska många störda av att inte kunna ha fönstren öppna, andelen minskade inte lika mycket som vid stängda fönster. Behovet av öppna fönster diskuteras i ett separat avsnitt nedan.

Som framgår av bild 2 är bullerskärmen inte tillräckligt hög för att skärma av de övre våningsplanen i husen, vilket kan förklara att ljudnivåerna fortfarande är

störande höga där. Författarna till rapporten skriver: ”Resultaten från Partilleprojektet visar att trots nya fönster med god ljudisolering, genomgående lägenheter, bullerskärm och ny asfaltbeläggning på E20 anger hälften av de boende i fastigheterna närmast E20 att de för de mesta hör trafikljud inomhus och upplever det som besvärande att inte kunna ha fönster öppna eller vistas på sin balkong på grund av vägtrafikbullret. Tillgång till tysta platser utomhus och platser där ljudmiljön upplevs som avkopplande är det alltjämt få som anger och en majoritet anser att ljudmiljön utomhus domineras av trafikljud. Sammantaget visar resultaten således att goda, hälsofrämjande ljudmiljöer enligt forskningsprogrammets defintion … inte uppnåddes…”.

Slutsatserna är säkert korrekta ur forskningssynpunkt, men ur en ingenjörsmäs-

Bild 3: Partillestudien: Andel (procent) som anger olika typer av sömnstörningar vid stängt och öppet fönster i förstudien 2004 (röd linje) respektive i efterstudien 2009 (blå streckad linje) i hus A–D. Från figur 6 i [7].

54

sig synvinkel kan resultaten istället tolkas som mycket lovande. Inomhus, med stängda fönster, förefaller bara ett fåtal känna sig störda. Hade bullerskärmen gjorts några meter högre, gapet mellan byggnaderna täppts till, gården gjorts attraktivare för utevistelse med mera, så skulle sannolikt fler ha varit nöjda även med ljudmiljön utomhus.

Det kan dessutom ifrågasättas, om man verkligen ska jämställa alla sorters ”störningar” enligt enkätsvaren, när det gäller att bedöma vad som är hälsomässigt väsentliga störningar och vad man måste kunna tåla i utomhusmiljön om man bor i en större stad. Det förefaller rimligt att utgå från att utomhusmiljön har betydelse för hur avkopplande vistelsen hemma blir och vilken boendekvalitet man upplever sig ha. Naturupplevelser ökar möjligheten till återhämtning, där naturljud bidrar positivt till skillnad från buller. Men vistelsen inomhus varar avsevärt längre, särskilt under de kallare årstiderna, och bör därmed vara betydligt viktigare ur ett långsiktigt hälsoskyddsperpektiv.

Behovet av att kunna sova med fönstren öppna En vanlig invändning mot att god fasadisolering skulle ge tillräckligt skydd är att boende ”måste kunna vädra”, man störs av att inte kunna öppna sina fönster, se bild 4 från Socialstyrelsens handbok [8].

Men frågan är vilka behov som ligger bakom denna önskan. I Boverkets omfattande undersökning av det svenska bostadsbeståndet (BETSI), kunde man se att cirka 70 procent av dem som svarade att de brukar sova med fönstren öppna även besvärades av höga temperaturer eller dålig luftväxling. Luftväxlingen i äldre hus med självdrag är ofta dålig, särskilt under varmare perioder. I valet mellan att ha det kvavt/varmt eller bullrigt så väljer de flesta nog att öppna. Höga ljudnivåer och dålig uteluft blir en reell hälsorisk om de boende tvingas ha fönstren öppna.

Luftkvalitet är primärt en fråga om att få bort partiklar, gasformiga föroreningar antas inte ge samma påverkan. BBR avsnitt 6:22 ställer krav på att tilluft ska uppfylla luftkvalitetsförordningen 2010: 477. Det är således nödvändigt att filtrera uteluft från en trafikerad sida innan den tillförs bostäderna. Så kallade vädringsfönster med extra glas föreslås ibland som ett sätt att medge vädring mot bullerutsatta gator, men dessa filtrerar inte uteluften och bör inte användas för längre vädringstider. FTX-system eller särskilda luftintag genom yttervägg kan förses med filter och de bör således vara bättre lösningar än att ha fönstren öppna varaktigt.

Men skydd mot övertemperaturer måste också säkerställas, så att man inte tvingas vädra för att kyla ned bostaden. I Folkhälsomyndighetens allmänna råd 2014:17 ”Temperatur” rekommenderas högst 26 °C varaktigt under sommartid Bygg & teknik 8/15

Bild 4: Påverkan av vägtrafikbuller på sömnen då fönstret är stängt, i relation till ljudnivå från vägtrafik utanför sovrumsfönstret. Från figur 3 i [8].

va förslaget till nya regler ovan på individnivå, för att se om mätbara hälsoindikatorer kan reduceras över tid.

Som komplettering kan man även göra laboratorieförsök, där försökspersoner får återhämta sig under kvällstid, efter olika stressande arbetsuppgifter under dagen, med olika ljudnivåer i försöksrummet.

Nya regler medför även att projekterings- och mätmetoder behöver uppdateras. Mätmetoderna måste hantera variationer av ljudnivåer från trafik både i tiden och inom bostaden. Lågfrekvensisoleringen behöver studeras. Här kan Trafikverkets studie över marknadens fönster komma till användning, när den blir offentlig.

■

Referenser och kortvarigt högst 28 °C. För god komfort i sovrum där det inte går att vädra kan lägre temperaturer vara rimliga att sätta som mål. Kylning behöver inte vara energislukande. Placering av sovrum mot norr, forcerad vädring under kvällstid eller användning av markkyla och betongstomme kan ge tillräcklig effekt för att undgå varma och kvava rum. Vid inomhustemperatur över 24 °C kan högre lufthastigheter än 0,15 m/s accepteras, vilket medger forcering.

Några egna reflektioner och bedömningar Det finns inget vetenskapligt underlag för att avgöra tillförlitligt, att bostäder skulle kunna byggas på ett hälsosäkert sätt även där man har höga ljudnivåer på alla sidor, genom att skapa en bra eller mycket bra inomhusmiljö med olika tekniska lösningar. Men hälsorisken kan ändå bedömas som acceptabel, om regelverket skulle tillåta bostäder i trafikbullerutsatta lägen – förutsatt att bostäderna utformas så att de medger sömn, vila och samvaro inomhus utan att de boende störs av trafikbuller, övertemperaturer eller dålig luft. Risken är knappast försumbar, men den ska ställas mot samhällsfördelarna med att få fram fler bostäder och förtäta stadsmiljöerna. Det finns miljörisker även med att tvinga folk att bo långt utanför staden, med långa pendlingstider, trafikstress, avgaser och buller som följd.

Det krävs en hel rad tekniska egenskapskrav på utformningen för att bostäderna ska ge ett andrum från alla typer av buller (även från grannar och installationer). Reglerna i BBR och SS 25267 bör därför justeras för dessa krav, se ovan.

I många projekt ställer man redan idag hårdare krav än BBR, normalt ljudklass B. Inte sällan är kravet kopplat till en miljöklassning. För att uppfylla kravet på 55 dBA tar man för närvarande till diverse märkliga lösningar som inte tillför några kvaliteter, till exempel glasskärmar tätt framför fönstren, helt inglasade uterum (loggia) och kostnadsdrivande burspråk som ger marginell dämpning i verkligheBygg & teknik 8/15

ten (men visar bättre dBA-värden i beräkningsprogrammen). Krav på skydd av bostäder kan bli mer hälsobefrämjande och kostnadseffektiva.

Möjligheter att kunna sova med öppet fönster och ha utsikt över grönområden utgör säkert goda boendekvaliteter, men de kan inte rimligen vara de enda sätten att skydda hälsan. Temperatur, luftkvalitet, ljusinfall och buller måste lösas som en helhet. Alternativ i form av väl utformade balkonger, uteplatser eller takterrasser kan vara acceptabla lösningar i en storstadsmiljö. Miljön utanför husentrén ska inte ge en ”bullerchock” när man passerar, med lite fantasi kan man utforma låga skärmar, vegetation och parkering som skärmar.

Ur ett hälsoperspektiv är det rimligt att värdera hela bullersituationen för de boende. Att röra sig i en bullrig storstad och kanske även utsättas för buller på arbetsplatsen ökar vikten av att ha en tyst bostad, där man kan återhämta sig. Detta kan vara lämpligt att informera om, exempelvis genom att kräva att bostäderna bullerdeklareras vid försäljning, både inomhus och utomhus.

Förslag till fortsatt forskning Fasadisoleringens inverkan på de internationella dos-responssambanden vore intressant att studera vidare. Till exempel med hjälp av rapporten från COST-nätverket TU 0901, där fasadkonstruktioner i olika EU-länder sammanställts [9].

Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet höll ett seminarium den 20 oktober med ett antal forskare, för att beskriva kunskapsläget och peka ut lämpliga forskningsfrågor. Se vidare på deras hemsida. Det skulle vara intressant att komplettera seminariet med ett arbetsmöte med berörda forskare, forskningsfinansiärer och myndigheter.

Den nya nationella miljöhälsoenkäten (NMHE2015) kan studeras i detalj, särskilt avseende nyare hus i storstäderna.

I ett nytt forskningsprojekt, till exempel något av de spektakulära höghusprojekt som planeras, skulle man kunna pro-

[1] Updated exposure-response relationship between road traffic noise and coronary heart diseases: A meta-analysis.

Babisch W. Noise Health 2014;16:1-9. http://www.noiseandhealth.org/text.asp?2 014/16/68/1/127847.

[2] Resultat och slutsatser från forskningsprogrammet TVANE – Effekter av buller och vibrationer från tåg- och vägtrafik tågbonus, skillnader och samverkan mellan tåg- och vägtrafik. E Örström m fl. Göteborgs universitet, rapport 2011:1. ISBN 978-91-978916-4-6.

[3] Burden of disease from environmental noise. Quantification of healthy life years lost in Europé. WHO, 2009 [4] Besvär av trafikbuller, Trender från 1999 till 2007. Socialstyrelsen 2011.

ISBN 978-91-86885-53-3.

[5] Trafikbuller och Planering IV. Länsstyrelsen i Stockholms län. Projektgrupp A Hallin m fl. ISBN: 978-9185125-47-0.

[6] Long-term effects of noise reduction measures on noise annoyance and sleep disturbance: The Norwegian facade insulation study. A H Amundsen m fl. J. Acoust. Soc. Am. 133, 3921 (2013).

[7] Ljudlandskap för bättre hälsa. Beskrivning och sammanfattning av ombyggnadsprojektet i Partille. T Kihlman m fl. Chalmers rapport 2010:4, ISSN 1652-9162.

[8] Socialstyrelsens handbok ”Buller, höga ljudnivåer och buller inomhus”.

ISBN 978-91-85999-30-9.

[9] COST Action TU0901 ”Integrating and Harmonizing Sound Insulation …”, 2009-2013. www.costtu0901.eu.

Läste Du det i Bygg & teknik?

Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

55

Passivhusen fungerar bara i teorin och fantasin – men inte i verkligheten Bästa och billigaste husen byggs med kunskap, erfarenhet och noggrannhet Marknadskrafter och reklam gör att energisparandet misslyckas. Målen uppnås inte. I stället lär oss reklam i tidningar, radio och TV, figurerna 1, 2 och 3, helt felaktigt att stora fönster, golvvärme, luftvärme och extremt tjock isolering ger bostäder med hög komfort och försumbara energikostnader. Problemet är att detta är en fullständig lögn. Ändå reagerar varken myndigheterna eller de vilseförda husägarna. De som sedan oljekrisen 1973 årligen satsat minst 40 miljarder kronor på energibesparingar och forskning.

Inget märkbart görs åt problemet.

Lär av historien!

Vad är då nyttan med de projekt och den forskning som utförts inom bygg- och energiområdena? Vad lär vi oss? Jo att nya forskningsrön från Örebro universitet, Harrysson (2015a,b), entydigt visar att noggrant byggda serieproducerade småhus med enkla, beprövade och lättskötta lösningar är allra bäst. Mycket bättre än passivhus som tvärtemot reklamens överdrifter visar extremt dåliga resultat och inte alls ger utlovade energiprestanda. I stället ger de höjda byggkostnader och komfortproblem.

Andra resultat är att det finns tekniska lösningar som ger 30 procent mindre energianvändning. Dessutom till oförändrad eller lägre byggkostnad och med bibehållen eller till och med bättre komfort.

Sparsamt boende kan innebära upp till 70 procent lägre energianvändning än slösaktigt. Noggrant byggda hus kan ha 30

Artikelförfattare är Christer Harrysson, professor, Örebro universitet.

56

Figur 1: Annons från Wirsbo. procent lägre energianvändning än slarvigt byggda, Harrysson (1988, 1994).

Serieproducerade hus bättre än provhus och experimentbyggnader

Figur 2: Annons från Isover.

Figur 3: Kampanjen ”radiatorernas uttåg”. Källa: Pilkington och VVSForum nr 3 1988.

Media översvämmas av positivt vinklade men illa underbyggda reportage och uppgifter för olika boutställningar, provhus och experimentbyggnader som Bo92, Bo01, Gåshaga brygga, Understenshöjden, passivhusen i Glumslöv, figur 4, med flera, Ahnland (1996), Cajdert (1999) och Harrysson (2006). De mest häpnadsväckande utopiska uppgifter torgförs om energianvändning och innemiljö.

I många av dessa projekt kan man med fog tala om att ”uppfinna hjulet” på nytt.

Byggarnas visioner, fantasier och rena osanningar görs till sanningar, som tyvärr många av läsarna går på. De litar på skribenterna.

Vi förleds därmed via media tro att bostadsektorn uppnått betydande energibesparingar. Men, verkligheten berättar dock något helt annat, Boverket (2014), Energimyndigheten (2012), Harrysson (2015a,b). Den visar på både högre energianvändning, sämre innemiljö och avseBygg & teknik 8/15

FOTO: TORBJÖRN KLITTERVALL

ning mellan värme tillförs plattan i underkant och värme avges i rummet. Detta innebär i praktiken längre tider med övertemperaturer samt minskat gratisvärmeutnyttjande. Den totala energianvändningen, summan av värme, varmvatten och hushållsel, är normalt 20 till 30 procent högre än om huset har radiatorer.

Golvvärmesystem har svårt att hålla jämn innetemperatur, särskilt vid stora och snabba variationer i uteklimat av sol och temperatur. Likaså av variationer i gratisvärme från personer, solinstrålning respektive vid eldning i braskamin etcetera. Även i hus med golvvärme klagar man på kallras och kallstrålning nära fönster och väggventiler (uteluftsdon) eftersom det inte finns någon radiator under fönstren, figur 4. Golven upplevs dessutom som kallare när rummen inte har något värmebehov!

Figur 4: Passivhus i Glumslöv. Bilden är tagen vid höstdagjämningen och mitt på dagen. Fönstren saknar nästan helt solavskärmning på utsidan, vilket lett till oacceptabelt höga innetemperaturer under sommarhalvåret. Vintertid klagar de boende på att det är för kallt i husen. värt högre produktionskostnader än serieproducerade hus med enkla beprövade och lättskötta tekniska lösningar.

Optimal samverkan klimatskärm – värme – ventilation – styr och regler – boende Energieffektiva och komfortabla bostäder uppnås endast om delsystemen klimatskärm (tak, väggar, golv, fönster och dörrar) – värme – ventilation – styr och regler – boende samverkar optimalt.

Välbyggda klimatskärmar med optimal isolertjocklek och mindre fönsterytor än dagens samt radiatorer under fönstren ger bästa innemiljö och låg energianvändning till lägsta kostnad. Tätningar och isolering ska vara väl utförda. Slarv och misstag där kostar stora pengar och drar mycket energi. Hur vindskydd, luftspärr och isolering monterats betyder mer än isolertjockleken.

Andra framgångsfaktorer är rumsvis behovstyrda och separata värme- och ventilationssystem. Värmesystemet ska placeras inomhus och vara snabbreglerat.

Det ska ha liten värmetröghet och noggrann styr- och reglerutrustning exempelvis radiatorer med termostater samt frånluftsventilation med korta uteluftskanaler.

Radiatorer under fönster och väggventiler saknas men behövs!

Såväl golvvärme som luftvärme saknar radiatorer under fönstren. Det vållar ofta komfortstörningar och andra klagomål, figur 5. Luftvärme är ett kombinerat värme- och ventilationssystem, ofta med bakkantsinblåsning nära eller i tak men där radiatorer under fönstren saknas. I flera husområden har detta lett till komfortstörningar med kallt och otrivsamt vid fönstren. Följden blir att man måste komBygg & teknik 8/15

plettera med radiatorer för att uppnå tillräcklig komfort. Klagomål framförs även på att man inte rumsvis kan behovstyra värme- och lufttillförseln. Nattsänkning är inte möjlig i enskilda rum. Man tvingas

Hur energisnålt som helst går inte!

Flera undersökningar visar entydigt att det är svårt spara energi i nya småhus!

Teoretiskt kan hus byggas hur energisnåla som helst med olika bygg- och installationstekniska åtgärder. I verkligheten går det inte alls. En ny undersökning i tio grupphusområden byggda under åren 2006 till 2011 och 1973 till 1997 på Västkusten säger precis detta, Harrysson (2015a,b). Detta känner också Energimyndigheten (2012) och Boverket (2014) till, figur 6 på nästa sida. Vi väntar på vad de ska göra åt detta?

Passivhusen extremt dåliga energisparare Nya tekniska lösningar som sänker värmebehovet till nästan noll finns inte.

Undersökningen, Harrysson (2015a,b), visar i stälFigur 5: Risk för problem med kallstrålning, kallras och let att noggrant byggda sedrag då radiatorer saknas under fönster till exempel vid rieproducerade hus är bäst.

De är billigare, okomplicegolvvärme eller luftvärme. Problemen förstärks av rade och energisnåla. De väggventiler. Källa: Energimyndigheten. omskrivna passivhusen vihelt enkelt ha lika varmt eller lika svalt i sar extremt dåliga resultat. De är mycket alla rum. Det kan höja energikostnaderna. dyrare att bygga, figur 7 på nästa sida.

Till detta kommer olika ohälsoproblem Konstruktionen ökar risken för fukt- och och nedsmutsning inomhus bland annat mögelskador. Luftvärmen ger inte heller orsakat av förorena(n)de tilluftskanaler energi- och komfortvinsterna som utlosom är svåra och dyra att rengöra. vats. Teorin stämmer inte med verkligheten!

Golvvärmens tidfördröjning ökar kraftigt energianvändningen

Golvvärme i platta på mark är värmetrög, har lågt gratisvärmeutnyttjande samt oftare övertemperaturer än liknande hus med radiatorer och termostater. Golvvärmekonstruktionens värmetröghet (tidsfördröjning på flera timmar) kan inte ens kompenseras med de bästa rumstermostater och en reglernoggrannhet på ± 0,2 °C. För en 10 cm betongplatta innebär det i praktiken upp till tio timmars tidsfördröj-

Praktisk undersökning – omfattning och genomförande Energi- och vattenanvändningen samt innemiljön har undersökts i tio grupphusområden på Västkusten. I detta ingår mätningar av några för energianvändning och komfort mest betydelsefulla parametrarna. Samtidigt har de boende besvarat enkäter och intervjuats. Olika tekniska lösningar, det vill säga kombinationer av isolering, täthet, värme och ventilation 57

Figur 6: Erfarenheter av nya småhus enligt tre olika undersökningar. med respektive utan värmeåtervinning, har undersökts. Dessa har rangordnats med avseende på energianvändning, komfort och livscykelkostnad med mera.

Av de tio områdena har sex byggts under 2006 till 2011 och övriga fyra under 1973 till 1997, tabell 1. Områdena har 9 till 51 nominellt lika småhus/lägenheter. Jämförelser mellan områdena har gjorts på medelvärdesnivå för att på bästa sätt beakta skillnader i till exempel boendevanor. Dessutom har jämförelser gjorts med offentlig energistatistik, byggbestämmelser och branschrekommendationer för passivhus, Feby-12. Slutligen

Figur 7: Passivhus. Marknadsargument, egenskaper och risker.undersökningar.

har bedömning gjorts av praktiskt nåbara energinivåer.

Några resultat Energianvändning Energianvändningens medelvärde, summan för byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel, för respektive område respektive för samtliga tio områden sammanfattas i det följande för bostadshusen. De ges dels per lägenhet/småhus dels per kvadratmeter boarea, det vill säga specifik total energianvändning, figurerna 8 och 9.

Fakta om energianvändning för fastighetsel respektive för ackumulatortank

och kulvertar redovisas också, figurerna 11 och 12.

Medelvärdet för specifik total energianvändning i de tio husområdena är 109 kWh/m² år. Variationerna ligger mellan 82 och 126 kWh/m² år för respektive områdes medelvärde. Medelvärdet för den totala energianvändningen uppgår till 11 662 kWh/år. Variationerna ligger mellan 6 322 och 15 664 kWh/år för respektive områdes medelvärde.

Den totala energianvändningen är självklart starkt beroende av husets boarea, antalet våningar med mera. Energimyndigheten (2012), figur 10, uppger att

Tabell 1: Tekniska uppgifter för studerade husområden.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Område/ Byggår läge

Antal lika Husform Boarea Isolertjocklek, mm Fönster, Värme distr VentiÅtervinning Energislag Sidob hus/lgh 1-, 1½-, m² ––––––––––––––––––– dörrar direktel, lation FVP, VVX, El, Fjv ytan f = frist 2-plan väggar tak golv vatten, luft, F, FT ingen m² r = radhus radiatorer, p = parhus golvvärme ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 2010 22, r 1 62,8 345 550 300 luft + elrad FT VVX Fjv, el, sol ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 2 2010 20, p 2 84,3 440 500 300 luft FT VVX Fjv, pellets, el, sol ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 3 2009-2011 8/19, f 1 132/119 215 500 200 vatten, golv FT VVX Fjv ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 4 1986 9,f 1 127 300 450 195 oljeelrad F ingen El ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 5 2006-2008 18/18, p 2 60/70 215 400 200 vatten, rad F ingen Fjv ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 6 2006-2008 25, f/26, f 1, 1½ 132/141 200 250/ 220 vatten, rad, F FVP El golv 300d ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Förenklat ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 10 1997 76, p 1, 1½ 110,5 170 200/ 200 vatten, F FVP El 400a golvb ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 11c 2009 25, r 1, 2 77,1 450 600 350 3-glas luft FT VVX El ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 12 1973 51, f 1½ 148 120 150/ 150 2 elrad S El 120e ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 13 1980 22, r 1½ 136 340 440/ 220 3 vattenrad S El 220e ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– a. 200 mm 1½-planshus och 400 mm 1-planshus. b. golvärme även i övervåningen i 1½-planshus. c. stålregelstomme. d. 1-planhus horisontellt tak. 250 mm, lutande del av taket och 1½ 300 mm. e. hanbjälklag respektive snedtak.

58

Bygg & teknik 8/15

Figur 8: Total energianvändning, summan för bostadshus, fastighetsel och ackumulatortank/kulvertar. Medelvärdet för respektive område.

Figur 9: Specifik total energianvändning, summan för bostadshus, fastighetsel och ackumulatortank/kulvertar. Medelvärdet för respektive område. elvärmda småhus byggda efter 1970 genomsnittligen har den totala energianvändningen cirka 120 kWh/m² år, oavsett byggår!

Skärpta byggbestämmelser har uppenbarligen inte påverkat energianvändningen.

Fastighetsel/värmeförluster utanför bostadshusen. Medelvärdet för specifik fastighetsel i områdena 1, 2, 5 och 11 har Figur 10: Några erfarenheuppmätts till 12 kWh/m² år med ter från undersökningar av variationer mellan 9 och 17 Energimyndigheten (2012) kWh/m² år för respektive områoch Boverket (2014). des medelvärde, figur 11. Förluster från ackumulatortank i sidobyggnad och kulvert mellan sidobyggnad och bostadshus i områdena 1 och 2 uppskattas motsvara 5 kWh/m² år. Det är tydligt att energianläggningen och värmesystemet ska finnas inne i bostadshuset som ska värmas. Då försvinner kulvertförluster och värmeförluster från ackumulatortank. Allt värmeläckage från detta kommer då bostadshuset till godo. Sidobyggnader är dessutom ofta dåligt isolerade.

Figur 11: Fastighetselens specifika Hushållsel. Hushållselen har uppmätts energianvändning, medelvärde i de nya områdena 1, 2, 3 och 5 byggda samt max- och minvärden för under 2000-talet. Medelvärdet för dessa områdena 1, 2, 3, 5 och 11. områden uppgår till cirka 40 kWh/m² år, Bygg & teknik 8/15

figur 12. Det stämmer väl överens med offentlig statistik, Energimyndigheten (2012). Medelvärdet för respektive område varierar mellan 33 och 51 kWh/m² år.

Hushållselen kan uppgå till mellan 30 till 40 procent av småhusets totala energianvändning och till mycket stor del nyttjas för byggnadsuppvärmning åtminstone under uppvärmningssäsongen.

Tjockare isolering kompenserar inte dåligt utförande. Tre gånger mer isolering i väggarna och så vidare men ändå högre energianvändning i område 13, radhus, verkar jämfört med område 12, friliggande villor, förbryllande. En förklaring kan vara bättre arbetsutförande plus elradiatorer i område 12, tabell 1. Medelvärdet för den totala energianvändningen uppgår till 15 473 kWh/år för område 12 och 15 664 kWh/år för område 13. Motsvarande värden 1992/1993 var 17 955 respektive 16 117 kWh/år.

Sörensen (1981) har undersökt hur energianvändningen påverkas vid tilläggsisolering. Efter två år och delvis ändrade vanor och komfort uppgick energibesparingen i de 83 undersökta husen i medeltal till 58 procent av teoretiskt beräknad som produkten av skillnad i U-värde, yta och gradtimmar. Andra förklaringar till den i verkligheten halverade energibesparingen kan vara brister i arbetsutförandet samt att man i beräkningarna inte beaktat kortare uppvärmningssäsong efter tilläggsisolering och minskat gratisvärmeutnyttjande. U-värdets säkerhetspåslag för att täcka normala brister i arbetsutförandet kan också vara för små i beräkningarna.

Komfortproblem om radiatorer saknas under fönstren. Glasytornas storlek och U-värde har stor inverkan på effekt- och energianvändningen samt på den termiska komforten, Harrysson (2006). Klart är att effekt- och energiuttaget ökar med fönsterytans storlek liksom att man får fler komfortstörningar såväl vintertid som sommartid.

Inte minst ökar kylbehovet sommartid, men detta beror också på solavskärmningen, figur 5. Riskerna för kondens på utsidan ökar bland annat ju lägre U-vär-

Figur 12: Hushållselens specifika energianvändning, medelvärde samt max- och minvärden för områdena 1, 2, 3 och 5.

59

FOTO: BO WIMAN

Figur 13: Kondensbildning på energieffektivt fönsters utsida i Ellös, augusti 2011. det är, figur 13. Såväl vid golvvärme som vid luftvärme kan kallras- och kallstrålningsproblem förekomma när radiatorer saknas under fönstren, figur 4.

I hus med golvvärme klagar de boende ofta på drag nära väggventilerna (uteluftsdonen), ibland till och med så långt som ett par meter från dessa om huset har spaltventiler. I många passivhus och hus med luftvärme, som saknar radiatorer under fönstren, har så allvarliga komfortstörningar uppstått, att man måst komplettera med elradiatorer för att upprätthålla tillräckligt hög komfort, exempelvis i område 1, figur 14.

Fem procent ökad glasarea kräver tio procent mer energi. Glasareorna i tre av de nyare områdena uppgår till cirka 15 procent av boarean och i de två äldre till cirka tio procent. Överslagsmässigt motsvarar detta energiökningen cirka 700 kWh/år. Man får betala för större fönster, varje år! Fem procent större fönster ökar energianvändningen med tio procent med antagandena: skillnad i glasarea fem procentenheter, boarea 150 m², uppvärmningsbehovet 80 000 gradtimmar samt skillnaden i mörker-U-värde mellan fönster och vägg cirka 1,2 W/m² K. Jämförelser med BBR19 och Feby12. Enligt gällande byggbestämmelser BBR19, Boverket (2011), tillåts i zon III vid elvärme den specifika energianvändningen, summan för byggnadsuppvärmning, varmvatten och fastighetsel, 55 kWh/m² år, och vid övriga uppvärmningssätt 90 kWh/m² år. Energianvändningen för hushållsel antas ligga inom intervallet 30 till 40 kWh/m² år, där inte särskilda mätningar gjorts av hushållselen.

Samtliga områden, utom område 5 (saknar värmeåtervinning), klarar kraven i BBR19 för övriga uppvärmningssätt, figurerna 8 och 9. Av passivhusområdena 60

1, 2 och 11 är det endast område 11 som klarar kraven i BBR19 för elvärme zon III medan övriga båda endast klarar kraven för övriga uppvärmningssätt. Än mindre klarar passivhusområdena rekommendationerna i Feby-12 med specifik energianvändning 50 kWh/m² år för övriga uppvärmningssätt och 25 kWh/m² år för elvärme. I figur 15 jämförs uppmätt total energianvändning för områdena 1, 2 och 11 med litteraturuppgifter för några andra passivhusområden.

Lågenergihus/passivhus klarar inte energimålen. Det genomförda projektet, liksom Boverket (2014), figur 10, visar bland annat att ju energisnålare huset i sig är teoretiskt desto svårare verkar det vara att i verkligheten nå beräknade energinivåer. Av 56 stycken energideklarerade hus byggda under 2007 till 2010 klarar bara en fjärdedel kraven på lågenergihus. En av Boverket fördjupad uppföljning av 17

Figur 14: Område 1, passivhus med luftvärme. Komplettering med elradiatorer har måst göras för att uppnå tillräcklig komfort. stycken lågenergihus/passivhus visar att endast cirka hälften uppfyller energinivåerna för aktuella uppvärmningssätt enligt BBR19 och att endast cirka en tredjedel klarar 25 procent lägre energinivåer. Ännu svårare är det att klara de betydligt strängare rekommendationerna enligt Feby-12.

Undvik Resultaten visar att man bör undvika följande: ● Trögreglerade värmesystem som golvvärme medför 20 till 30 procent högre energianvändning och komfortproblem. ● Stora glasytor som ger fler komfortstörningar, större effekt- och energibehov samt ökade byggkostnader. Flera områden med luftvärme har måst kompletteras med elradiatorer under fönstren för att uppnå tillräcklig komfort. ● Kombinerade värme- och ventilationssystem typ luftvärme bör undvikas, då de

Figur 15: Total energianvändning i den egna undersökningens område 1, 2 och 11 jämfört med några litteraturuppgifter.

Bygg & teknik 8/15

regleras med en centralt placerad termostat, har lågt gratisvärmeutnyttjande med stora temperaturskillnader inom och mellan olika rum. Därtill ska läggas ökade ohälsorisker på grund av föroreningar via kanalsystemet. Luftvärme är dessutom ett underhållsintensivt system med höga kostnader för filter och kanalrensning. ● Extremt tjocka isoleringar ger ”på marginalen” liten energibesparing med låg lönsamhet samt ökar riskerna för fuktoch mögelproblem i klimatskärmen. Skaderiskerna förstärks av utförandebrister, tryckskillnader och fuktkonvektion. Fukt och i förlängningen mögel kan få fäste i byggnaden och göra huset ohälsosamt att bo i samt extremt svårt och dyrt att renovera. ● Passivhus med luftvärme och extremt tjock isolering. Passivhusen måste tillföras värmeenergi redan vid utetemperaturer på cirka fem plusgrader. Byggkostnaden ökar med 10 till 20 procent. Men också livscykelkostnaden. Riskerna för fukt- och mögelskador ökar. Därtill ska läggas ökade kostnader för kompletterande utbildning och extremt noggrant arbetsutförande inklusive injustering av värme- och ventilationssystem samt tryckprovning och termografering ● Fjärrvärme, som blir mindre intressant ju energisnålare huset i sig är, bland annat beroende på att kulvertförlusterna då

Bygg & teknik 8/15

blir allt större procentuellt sett. Energisnåla hus i slutet på ledningen ökar risken för att fjärrvärmeföretaget måste öka sina intäkter genom att höja de fasta avgifterna.

Skärpta värmehushållningskav kräver bättre samverkan. Samspelet mellan byggnad, installationer och boende måste beaktas i större utsträckning än hittills.

Det är nödvändigt med förbättrad samverkan över skrågränserna mellan bygg, vvs och el under projekterings-, byggoch förvaltningsskedena. Utan detta uteblir i hög grad den nytta man efterfrågar.

Vid projektering och systemval är det viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt.

Alltför många ägnar sig åt teorier och beräkningsvisioner. Beräkningsmetoder och laboratorietester av olika slag måste valideras och återkopplas mot verkliga förhållanden som råder i bebodda hus. Situationen liknar den för bestämning av bilars bränsleåtgång, det vill säga ett standardiserat körsätt i laboratorium med delvis avstängd elektronik och apparater. Ett annat exempel är Volkswagenkoncernens manipulation av programvaran i testlaboratorium, som lett till lägre utsläpp och bränsleförbrukning än vid normal körning. Likheterna är många med förekommande beräkningsmetoder och laboratorietester inom bygg- och installationsområdet.

Uppföljning och erfarenhetsåterföring gynnar seriösa företag. Uppföljning och

systematisk erfarenhetsåterföring sker sällan och är dessutom många gånger bristfälligt utförd. Dokumentation med uppmätta värden måste krävas för olika tekniska lösningar innan de sätts i serieproduktion. Alltför ofta klarar inte nya hus gällande krav eller projekterade värden.

Därför måste uppföljning av energikraven skärpas så att inte seriösa företag missgynnas. Utan uppföljning favoriseras mindre seriösa företag. Som kan fortsätta leverera glädjekalkyler och lämna billiga anbud.

Med det snedvrids konkurrensen till förmån för oseriösa företag som lovar runt och håller tunt.

Satsa på Erfarenheter visar att nya småhus i serieproduktion med en god teknisk lösning och noggrant utförande i praktiken som bäst kan åstadkomma en total energianvändning, summan för byggnadsuppvärmning, varmvatten, fastighetsel och hushållsel, på 80 kWh/m² år, varav hushållselen utgör 30 till 40 kWh/m² år, det vill säga något strängare än kraven för elvärme enligt BBR19, zon III. Detta är energimässigt i nivå med passivhusområdet Lindås Park, figur 16 på nästa sida.

Något som passivhusförespråkarna borde fundera över. Det är faktiskt bevis för att passivhus endast är dyrare. De rekommendationer som ges i Feby-12, särskilt för elvärme, får i verkligheten betraktas

61

byggda hus kan ha 30 procent lägre energianvändning än slarvigt byggda och så vidare.

■

Referenser

Figur 16: Välbyggda serieproducerade småhus med frånluftsvärmepump bättre än passivhusområdet Lindås Park. som mer eller mindre utopiska – omöjliga att uppnå – för lågenergihus och passivhus såväl från teknisk som ekonomisk synpunkt.

Välisolerat kräver rumsvis snabb värmereglering Hus ska vara väl isolerade och så täta som praktiskt är möjligt. Optimala isolertjocklekar är cirka 300 mm mineralull i väggar och golv samt cirka 500 mm i tak. Tjockare isolering ökar bara kostnaderna och inkomsterna för byggarna och materialindustrin. För att få god komfort och hög energieffektivitet bör värme- och lufttillförseln kunna rums- och behovsstyras.

Värme- och ventilationssystemen ska vara placerade inomhus. Ju mindre husets värmebehov är desto mer snabbreglerat måste värmesystemet vara. Detta för att en allt större andel av värmeförlusterna täcks med gratisvärme främst från hushållsel, personer och solinstrålning. Därför är frånluftsventilation, radiatorer och frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten mest intressant, figur 16. Ju energisnålare huset i sig är desto mindre intressant är det med fjärrvärme bland annat eftersom kulvertförlusterna i allt högre grad påverkar ekonomin.

Hur uppfylla skärpta värmehushållningskrav i praktiken?

Skärpta värmehushållningskrav utöver BBR19 kräver för ett mer tillförlitligt energisparande i verkligheten systematisk uppföljning och återföring av erfarenheter. Möjligheterna att komma ner till ännu lägre energinivåer än kraven i BBR19 är med nuvarande inställning till hur bra hus ska byggas och gällande regelverk mycket små.

62

I större utsträckning än hittills måste samspelet mellan byggnad, installationer och boende beaktas. Det vill säga att välja delsystem som fungerar optimalt tillsammans. Ventilation som inte fungerar tillsammans med valt värmesystem eller tvärtom, saboterar målet med låg energianvändning.

Strategierna för energiforskning samt forsknings- och utvecklingsarbeten måste också ändras. Det bör då inriktas på helhetsgrepp och systemtänkande samt systematisk uppföljning och erfarenhetsåterföring till exempel genom termografering och tryckprovning samt injustering av värme- och ventilationssystemen. Först då har man möjligheter att bygga bättre hus, byggnader som har bättre komfort, är energisnåla, billigare och med mindre reparationskostnader.

Energisparande med människan i centrum!

Byggnader måste utformas med helhetsgrepp och systemtänkande för optimal samverkan mellan gestaltning (arkitektur), byggteknik och installationer. Självklart med människan i centrum. Dessutom med noggrant arbetsutförande för isolering och tätningar samt injustering av värme- och ventilationssystemen. Alla faktorer måste räknas med. Rätt teknisk lösning kan minska energianvändningen med 30 procent. Det kan ge bibehållen eller bättre innemiljö till oförändrad eller rentav lägre produktionskostnad. Individuell mätning och debitering av energioch vattenanvändningen kan minska energianvändningen med upp till 30 procent jämfört med kollektiv. Sparsamt boende kan ha upp till 70 procent lägre energianvändning än slösaktigt. Noggrant

Ahnland, R (1996). Luftvärme. Är argumenten för luftvärme ett önsketänkande? Praktiken visar på både ohälsa, dåligt inneklimat och höga driftkostnader. Eget förlag, Västerås (finns även att tillgå via byggochenergiteknik.se).

Boverket (2011). Regelsamling för byggande, BBR19. Boverket, Publikationsservice, Karlskrona.

Boverket (2014). Skärpta värmehushållningskrav – redovisning av regeringens uppdrag att se över och skärpa energireglerna i Boverkets byggregler. Rapport 2014:9 Regeringsuppdrag. Boverket, Publikationsservice, Karlskrona.

Cajdert, A red (1999). Byggande med kunskap och moral. En debattskrift om sjuka hus, miljögifter och forskningsetik. Örebro universitet, nr 1, Örebro. ISBN 91-7668-246-3.

Energimyndigheten (2012). Energistatistik för småhus 2011. Statens energimyndighet, ES 2012:4, Eskilstuna.

Harrysson, C (1988). Småhusets energiomsättning. Analys med särskild hänsyn till ingående delposters variationer.

CTH, Avd för byggnadskonstruktion, Doktorsavhandling, Publ 88:2, Göteborg.

Harrysson, C (1994). Innemiljö och energianvändning i småhus med elväme.

Enkätundersökning och mätningar i 330 gruppbyggda småhus med olika systemlösningar. Boverket, Publikationsservice, Rapport 1994:8, Karlskrona. ISBN 11045671.

Harrysson, C (2006). Husdoktorn går ronden. En bok om sjuka hus och drabbade människor. Bygg- och Energiteknik AB, Falkenberg. ISBN-10 91-631-92721, ISBN-13 978-91-631-9272-2.

Harrysson, C (2015a). Energianvändning och innemiljö i småhus byggda på 2000-talet eller tidigare. Jämförelser mellan 10 grupphusområden med olika tekniska lösningar. Uppmätta och beräknade värden, offentlig statistik, olika byggbestämmelser och praktiskt möjliga energinivåer. Rapport, Örebro universitet.

Harrysson, C (2015b). Energianvändning och innemiljö i småhus byggda på 2000-talet eller tidigare. Jämförelser mellan 10 grupphusområden med olika tekniska lösningar. Uppmätta och beräknade värden, offentlig statistik, olika byggbestämmelser och praktiskt möjliga energinivåer. Bygg & teknik 5/15, Stockholm.

Sörensen, S E (1981). Energibesparing ved etterisolering av småhus. NBI, särtryck 267, Oslo.

Welander, G (2015). Personlig kommunikation, Skara.

Bygg & teknik 8/15

Kemiska metoder för ökad beständighet av betongkonstruktioner Artikeln sammanfattar resultat från ett forskningsprojekt delfinansierat av SBUF. Projektet omfattar dels laboratorieförsök samt fältstudier.

Ett av delmålen i den laborativa studien var att undersöka om impregneringar och så kallade konsolideringar (djupimpregnering med syfte att förstärka den inre strukturen på betong) kan öka mekanisk beständighet av betong. Skyddsimpregneringar inom byggbranschen används för att förhindra vatten- och saltinträngning i betongkonstruktioner. Den så kallade vattenavvisande effekten är bara en av de egenskaperna som en impregnering kan tillföra betong. Konsolidering som ett begrepp och fysik process är flitigt använd inom konservatorsbranschen. Tyvärr inom betong finns det få exempel på tilllämpning eller användning av till exempel silaner utan vattenavvisande effekt men med en konsoliderande egenskaper.

Studien visar på en stor potential för utveckling av den här typen av skyddsbehandlingar med konsolideringspreparat, speciellt på en ökning av vidhäftningshållfastheten i betongens yta.

Ett annat delmål med den laborativa studien var att undersöka hur skyddsimpregneringar i form av hydrofoberande

Artikelförfattare är Hans Hedlund, tekn dr, Skanska Sverige AB. adj. professor, Luleå tekniska universitet, Inst. för Samhällsbyggnad, Thomas Blanksvärd, dr, Skanska Sverige AB, samt Katarina Malaga, tekn dr, vd CBI Betonginstitutet, adj. professor Hållbara konstruktioner, Borås universitet.

64

produkter och/eller tätskikt kan skydda betong mot nedbrytningseffekter så som inträngning av vatten, klorider samt karbonatisering. Resultaten indikerar tydligt att skyddsimpregneringar och ytskyddsprodukter kan användas för att reducera kloridinträngning, karbonatisering och vattenabsorption. Studien har även visat att det är viktigt att rätt typ av produkter används med påvisad inträngningsförmåga och fullgod hydrofoberande funktion.

Det finns kommersiellt tillgängliga produkter som inte har någon påvisad uppgraderande förmåga på varken kloridinträning, karbonatisering eller frostpåverkan. Ett enkelt sätt för beställare, förvaltare och entreprenörer att säkerställa att rätt produkter används, med bevisad funktion, är att föreskriva och tillämpa produkter som typgodkänts enligt SS-EN 1504-2 och CE märkts.

Projektets resultat bedöms ha en ekonomisk potential för fastighetsägare, förvaltare, entreprenörer och aktörer inom prefabricerad betongtillverkning. Potentialen är att kunna förbättra den tekniska livslängden för att framtida drift och underhållskostnader sannolikt kan bli lägre än för en obehandlad konstruktion.

Alltså finns det potential att kvalitetssäkra konstruktionens beständighetsfunktion och därmed ges en möjlighet att bedöma ökningen av teknisk livslängd, det vill säga livslängdsdimensionering.

Bakgrund. I de fall där en konstruktionsdel har en sämre beständighet eller kvalitet än förutsatta kriterier så kommer denna, utan åtgärder, att brytas ner i förtid och/eller kräva mer underhållsåtgärder för att fylla sin funktion. Om konstruktionen är belägen i en omgivande miljö där påfrestningarna är stora blir ofta eventuella åtgärder kostsamma. En snabb och effektiv reparation eller uppgradering av konstruktionens kvalitet skulle avsevärt minska framtida kostnader för underhåll och rehabilitering.

Trafikverket föreskriver att exponerade betongytor kan ytbehandlas genom skyddsimpregnering med syfte att reducera inträngningen av klorider och vatten.

Kraven på vattenavvisande impregneringsmedel fokuserar på skyddsimpregneringens effekt på vattentransport (in och ut), kloridmigration och frostbeständighet för behandlade provkroppar i relation till

Artikeln utgör ett sammandrag av SBUF projekt 12440 – Kemisk impregnering. Projektet har genomförts av CBI Betonginstitutet och Skanska Sverige AB med stöd av SBUF. icke-behandlade provkroppar. Utförandet av skyddsimpregnering ska ske i enlighet med SS-EN 1504-10. Varken TRVK Bro 11 eller AMA Anläggning avser skyddsimpregering som en renoveringsåtgärd eller uppgradering av betongkvalité. Dock så medför en väl utförd skyddsimpregnering mot inträngning av klorider och vatten att korrosionsprocessen kan reduceras och att livslängden i sådana fall ökar relaterat till en konstruktionsdel som inte fått denna typ av ytskydd.

Tidigare utredningar, vissa finansierade av SBUF (SBUF 2110) under 1990talet, Johansson (1993), har kastat ljus på äldre produkter. Idag finns det flera produkter som har möjlighet att förbättra motståndet mot nedbrytningsmekanismer. Dock är det viktigt att de produkter som tillämpats har bevisad funktion, det vill säga genom att uppfylla kraven i SSEN 1504-2. Produkternas huvudsakliga funktion är att stoppa inträngning av skadliga ämnen och/eller att stärka materialets struktur. Det finns dessvärre inget undermedel som löser alla problem.

Som skyddsimpregnering har följande kategorier identifierats: ● Konsolideringspreparat (djupimpregnering), som kan förstärka den inre strukturen av betongen. ● Ytbehandla de utsatta ytorna med härdplaster* (ett sätt att skydda betongytor mot vatten och saltinträngning). ● Vattenavvisande impregneringsmedel för att förhindra klorid- och vatteninträ––––––––––––––––– * Exempel på härdplaster är polyuretaner och epoxy. De flesta av dessa är icke permeabla.

Dock finns det ett antal nya produkter som man blandar med vatten och organiskt lösningsmedel och dessa sägs vara diffusionsöppna till exempel vattenburna epoxiprodukter. I Sverige används polyuretaner som rostskyddsimpregnering på vägbroar, cykel- och gångbroar. I andra typer av konstruktioner, till exempel parkeringsdäck, används inte polyuretaner på ytor som är direkt exponerade mot nederbörd och solljus i någon större utsträckning.

Bygg & teknik 8/15

ning som appliceras på betongytan för att skapa en hydrofob effekt.

Förenklat kan en hydrofobering ses som ett membran som förhindrar att vattendroppar tränger in i ytskiktet medan vattenånga tillåts passera. De drivkrafter som ligger bakom armeringskorrosion är främst kloridinträngning och karbonatisering. Kloridjoner, kräver en kontinuerlig vätskefas för att tränga in i betongkonstruktionen. Inträngningen av kloridjonerna reduceras, alternativt förhindras helt, genom en lyckad hydrofobering. I vissa situationer kan hydrofoberingen även ha en permanent fukthaltssänkande funktion när till exempel regn hindras från att tränga in, medan vattenånga kan diffundera ut under varma dagar. Karbonatiseringshastigheten påverkas inte direkt av en hydrofobering utan det är i de situationer där fuktnivån förändras som en förändrad karbonatiseringshastighet kan observeras.

En förutsättning för att kunna utnyttja hydrofoberingens positiva egenskaper är att medlet, och dess aktiva substans, lyckas tränga in i betongkonstruktionen. Om medlet inte får tillräckligt inträngningsdjup och endast täcker ytan kan effekten av hydrofoberingen avta relativt snabbt.

Målsättning och syfte. Projektets huvudsyfte var att ge underlag och rekommendationer för bedömning av möjliga och lämpliga metoder och ytbehandlingar för att med kemiska medel förbättra beständigheten. I en första studie avses att betrakta några möjliga åtgärder som är lämpliga för nyproduktion såväl som vid renovering och uppgradering av befintliga betongkonstruktioner.

Impregnering, hydrofoberande impregnering eller ytbehandling med kemiska medel innebär att beständigheten hos en betongkonstruktion kan uppgraderas.

Därigenom har detta projekt två potentiella områden där projektets resultat är av intresse: 1) Uppgradering och renovering av befintliga (gamla) betongkonstruktioner, 2) Vid mindre kvalitetsavvikelser hos nyproducerade betongkonstruktioner kan eventuell kassering eller andra omfattande åtgärder minskas.

I projektet har det genomförts både laborativa studier och fältförsök på effekten av impregnering och ytbehandling. I detta projekt har fokus varit på ytbehandlingar i form av hydrofoberingar och olika icke permeabla skikt, till exempel polyuretan, samt konsolideringspreparat. Vidare, inom projektet, så har främst produkternas effekt på konstruktionernas beständighet studerats.

Avgränsningar. Studien omfattar inte kristaliserande medel. De ytskyddsmedel och metoder som tillämpats är begränsade till kommersiellt tillgängliga produkter.

De resultat som presenteras här bygger dels på laboratorieundersökningar. ViBygg & teknik 8/15

dare, inom projektet, så har främst produkternas effekt på konstruktionernas beständighet studerats. Dock är nedbrytningsmekanismerna begränsade till att omfatta inträngningsdjup, vidhäftning, kloridinträning och frostbeständighet.

I de laborativa studierna så har de utprovade betongkvaliteterna endast omfattats av vattencementtal (vct) 0,40, 0,55 samt 0,70.

Konsolidering omfattar endast silaner, utan vattenavvisande (hydrofob) effekt, i denna studie har endast en kommersiellt tillgänglig produkt tillämpats och utvärderats.

Laboratorieförsök Provkroppar. Tillverkning och preparering av provkroppar är genomförda av Thomas Concrete Group AB, C.lab, i Göteborg. De genomförda försöken är uppdelade i två etapper: ● Etapp 1. Tre betongsammansättningar studeras (vct = 0,40, 0,55 samt 0,70).

Tolv kuber (100 x 100 x 100 mm³) samt 15 plattor varav tolv plattor för provning av ytbehandlingsprodukter och tre plattor som referensprov (300 x 300 x 100 mm³).

Plattorna gjöts med de tre olika betongsammansättningarna. ● Etapp 2. En betongsammansättning ska studeras (vct = 0,70) och totalt 66 kuber (100 x 100 x 100 mm³) har gjutits.

I princip var betongen sammansatt enligt SS-EN 1766, dock med några förändringar: ● Vattencementtal = 0,40, 0,55 samt 0,70. (Enligt SS-EN 1766 ska vattencementtalet vara 0,40, 0,45 samt 0,70.) ● Cement. Cementa Anläggningscement, CEM I 42.5 N SR3 MH/LA. (Enligt SSEN 1766 ska cementet vara CEM I 42.5 R) ● Ballast. Gradering på ballast enligt den siktkurva som finns i SS-EN 1766 (figur A.2)

● ●

Blandningsvatten, enligt SS-EN 1008.

Tillsatsmedel, enligt SS-EN 934-2.

Provkropparna tillverkades så att de fick så pass representativa formytor som möjligt. Eftersom det aktuella projektet syftar till att uppgradera beständigheten hos befintliga betongkonstruktioner har brädor valts som formmaterial och motgjutningsyta. Följande utformningar av formar kommer att användas i etapp 1, per betongblandning eftersom att det är fördelaktigt att ha nya formar inför varje gjutning: ● Kuber. Balkar cirka 600 x 100 x 100 mm³ tillverkades av brädor. Provkropparna/kuberna sågades ut från balkarna, vilket gav totalt sex stycken kuber per provkropp med måtten 100 x 100 x 100 mm³. Två balkformar tillverkades per betongsammansättning. ● Plattor. Plattor cirka 300 x 300 x 100 mm³ tillverkas av brädor. Totalt tillverkas 15 plattformar per betongsammansättning (tolv provkroppar för provning av ytbehandlingsprodukter och tre provkroppar som referenser).

Provkropparna (plattor, 150 x 150 x 100 mm³, för bestämning av vidhäftning och kuber, 100 x 100 x 100 mm³, för bestämning av inträngningsdjup) har tillverkats av tre olika betongkvaliteter (vct = 0,40, 0,55 samt 0,70). I tillägg har dessutom tre kuber av varje betongsammansättning tillverkats för bestämning av tryckhållfasthet efter sju och 28 dygn. Provkropparna har gjutits i obehandlade brädformar medan kuberna har gjutits i standardformar (150 x 150 x 150 mm³). Brädformarna har tillverkats speciellt för ändamålet och för att underlätta tillverkningen har inga kubformar tillverkats.

Istället har balkformar (cirka 600 x 100 x 100 mm³) tillverkats där kuber (cirka 100 x 100 x 100 mm³) kommer att sågas ut.

Tabell 1 visar de olika betongsammansättningar som använts. Konsistens för samtliga betonger har valts till S3, där

Tabell 1: Betongsammansättningar.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– vct = 0,40 vct = 0,55 vct = 0,70 [kg/m³] [kg/m³] [kg/m³] ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Cement CEM I 42,5 N SR3 MH/LA (Cementa Degerhamn Anläggningscement) 425,0 330,0 275,0 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Grus 0/4 Sand I 574,5 499,0 429,6 0/8 Sand II 178,2 366,9 556,0 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Sten 4/8 Sten I 216,2 185,5 150,0 8/16 Sten II 828,9 797,8 731,1 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Tillsatsmedel Superplasticerare 2,125 1,320 0,825 (tillsätts för att justera betongens konsistens till S3)

(0,50 % av cem.vikt)

(0,40 % av cem.vikt)

(0,30 % cem.vikt)

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Vatten 170,0 181,5 192,5 65

konsistensen har justerats genom att sätta till plasticerande tillsatsmedel.

Före gjutning har samtliga träformar fyllts med vatten under minst ett dygn för att inte suga vatten från betongen. Efter gjutning av har provkropparna lagrats i formarna sex dagar (vct = 0,70), fem dagar (vct = 0,55) samt två dagar (vct = 0,40). Efter avformning har provkropparna lagrats inplastade i laboratoriehallen (T ≈ +20 °C). Kubformarna har avformats efter ett dygn och sedan lagrats i vattenbad (+20 °C) fram tills provning (sju dygn och 28 dygn).

Vid avformning av provkroppar med vct = 0,70 fastnade en del betong i träformen med följd att ytan på provkropparna.

En förklaring är att cementhalten i denna betong är låg (C = 275 kg/m³) samt att Anläggningscement, som har en långsam hållfasthetsutveckling, har använts. Detta resultat i en långsam hållfasthetsutveckling och att betongen i provkropparna har haft en relativt låg hållfasthet vid avformning. Vid avformning av provkroppar tillverkade av övriga betongkvaliteter (vct = 0,40 och 0,55) fastnade ingen eller endast lite betong i träformarna.

Provningsprogram Målet var att undersöka om impregneringar och så kallade konsolideringar (djupimpregnering med syfte att förstärka innerstrukturen av betong) kan öka mekanisk beständighet av betong. Impregneringar inom byggbranschen används främst för att förhindra vatten- och saltinträngning i betongkonstruktioner. Den så kallade vattenavvisande effekten är bara en av de egenskaperna som en impregnering kan tillföra betong. Konsolidering som ett begrepp och fysisk process är flitigt använd inom konservatorsbranschen.

Tyvärr inom betong finns det få exempel på tillämpning eller användning av till exempel silaner utan vattenavvisande effekt men med konsoliderande egenskaper.

Resultat Tryckhållfasthet. Resultat från provningar av tryckhållfasthet för betongkuberna redovisas i tabell 2 från provningar genomförda vid sju dygns ålder). Medelvärdet för 28 dygns tryckhållfastheten för provkropparna med olika vct är: ● vct 0,40 66,25 MPa ● vct 0,55 44,05 MPa ● vct 0,70 22,40 MPa Inträngningsdjup. Inträngningsdjupet har provats enligt anvisningarna i SS-EN 1504-2 tabell 3. Inträngningsdjupet uppmättes i brottytan efter att provkropparna spräcktes i rät vinkel mot den behandlade ytan. Den spräckta ytan sprayades med vatten. Proverna konsoliderade med Wacker OH 100 kunde inte mätas med hjälp av vatten eftersom att denna produkt inte hade någon hydrofoberande funktion. Av den här anledningen så redovisas endast produkten StoCryl HG 66

Etapp 1 Inträngningsdjup EN 14630, behandlade 100 x 100 x 100 mm³.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– vct 0,40 vct 0,55 vct 0,70 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– RF, % Ref Wacker StoCryl Wacker StoCryl Wacker StoCryl OH 100 HG 200 OH 100 HG 200 OH 100 HG 200 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 2 21) 2 21) 2 65 ±5 21) 1) 1) 85 ±5 2 2 2 2 21) 2 9521) 2 21) 2 21) 2 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1) Inträngningsdjupet kunde inte uppmätas i brottytan när provkropparna spräcktes i rät vinkel mot den behandlade ytan. Wacker OH är en silan utan hydrofoberingseffekt.

Vidhäftning EN 1542, 300 x 300 x 100 mm³.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– vct 0,70 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– RF, % Ref Wacker StoCryl Wacker StoCryl Wacker StoCryl OH 100 HG 200 OH 100 HG 200 OH 100 HG 200 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 65 ±5 1 1 1 1 1 1 1 85 ±5 1 1 1 1 1 1 1 951 1 1 1 1 1 1

Etapp 2 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Vct 0,70 RF 60 ±10

Uttorkning EN 13579

Vattenabs. Frost Klorider Karbonat- Nötnings/alkalires.

EN TRVAMA isering motstånd (100 x 100 EN 13581 13580 Anl 10 EN 13295 EN 5470-1 x100) rev 2 (70 x 70) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Ref 6 från 4 3 2 3 uttorkning ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– OH100+ 3 från 4 3 2 3 HP200 uttorkning ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– OH100+ 3 från 4 3 2 3 StoPur V600 uttorkning ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Inerseal+ 3 från 4 3 2 3 Topseal Plus uttorkning 200, som hade hydrofoberande funktion, se figur 1.

Diagrammet visar en tydlig trend att inträngningsdjupet för StoCryl HG 200

minskar med lägre vattencementtal och ökande relativ fuktighet. Bästa inträngningsdjup uppnås för prover med hög vattencementtal (0,70) och låg relativ

Tabell 2: Densitet och tryckhållfasthet för betongkuber.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Betong Ålder Densitet Tryckhållfasthet [kg/m³] [MPa] ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– vct = 0,40 7 2 342,7 44,1 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– vct = 0,55 7 2 297,9 27,1 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– vct = 0,70 7 2 254,3 11,7 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– vct = 0,40 #1 28 2 343,8 66,3 vct = 0,40 #2 28 2 340,3 66,2 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– vct = 0,55 #1 28 2 327,8 44,3 vct = 0,55 #2 28 2 330,6 43,8 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– vct = 0,70 #1 28 2 287,5 22,7 vct = 0,70 #2 28 2 284,8 22,1 Bygg & teknik 8/15

Figur 1: Impregneringsdjup för StoCryl HG 200.

Tabell 3: Märkning av provkroppar (betongkärnor).

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Referenser StoCryl HG200 StoCryl HG300 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– R7.8 – 1 R4.5 – 1 R6.7 – 1 R7.8 – 2 R4.5 – 2 R6.7 – 2 R8.9 – 1 R4.5 – 3 R8.9 – 2 R4.5 – 4 fuktighet (65 procent). Den viktigaste faktorn för impregneringsdjupet är vattencementtalet som direkt påverkar porositeten.

Vidhäftningshållfasthet. Vidhäftningshållfasthet har verifierats enligt SS-EN 1542 som jämförelse mellan behandlade och obehandlade provkroppar. Resultaten är redovisade i figur 2 och figur 3, där 70REF är referens, 70-OH är provkropp med Wacker OH 100 och 70-HG är provkropp med StoCryl HG 200.

Resultaten visar att vidhäftningshållfastheten är stabil för impregnerade prover upp till 85 procent relativ fuktighet.

För prover hydrofoberade med Wacker OH 100 minskar vidhäftnings-hållfastheten vid höga nivåer på den relativa fuktigheten (95 procent). Prover impregnerade med StoCryl HG 200 behåller samma styrka under samtliga provade relativa fuktigheter. Oimpregnerade prover (referens) förlorar i hållfastheten vid ökad relativ fuktighet. Det som utmärker den provningen är nivåer på vidhäftningshållfastheten. Figur 2 visar att prover impregnerade med StoCryl HG 200 har den lägsta vidhäftningshållfastheten. Även lägre än de oimpregnerade proverna. Detta kan vara orsakad av vidhäftningen mot en

Figur 2: Vidhäftningshållfasthet för provkroppar med vct 0,70.

Bygg & teknik 8/15

vattenavvisande yta. Vad provningen visar är vidhäftningshållfastheten i MPa men inte hur djup brottet ligger. Figur 3 visar att impregnerade prover, och framförallt konsoliderade med Wacker OH 100, är starkare än referensprover i relativ fuktighet högre än 85 procent.

Frostbeständighet. Inverkan på betongens frostbeständighet har verifierats enligt SS-EN 13581 som jämförelse mellan behandlade och obehandlade provkroppar. Resultaten redovisas som medelvärde av fyra delresultat. Provkropparnas viktförändring på grund av frostavflagningar under provningen visas i figur 4 på nästa sida. Utvärdering enligt EN 1504-2 tabell 3. Det är tydligt att obehandlade prover samt prover behandlade med Innerseal och Topseal Plus flagnar av direkt i början av provningen. Innerseal är en djupimpregningsprodukt och Topseal Plus är en ythydrofoberingsprodukt. Resultaten påvisar direkt att Innerseal och Topseal Plus från Komsol inte har någon positiv påverkan på betongens frostbeständighet. Wacker OH 100 plus med StoCryl HP 200 och Wacker OH 100 med StoPur V600 skyddar betongen mot frostpåverkan.

Inverkan på betongens uttorkning.

Inverkan på betongs uttorkning har verifierats enligt SS-EN 13579 som jämförelse mellan behandlade och obehandlade provkroppar. Resultaten visas i figur 5 på nästa sida. Resultaten redovisas som medelvärde av tre delresultat. Utvärdering har skett enligt EN 1504-2 tabell 3.

Figur 5 visar att StoPur V600, som fungerar som ett tätskikt, förhindrar uttorkningen och ligger under det godkända större än 30 procent värdet. Det bör noteras att den här typen av tätskikt kan leda till frostskador ifall sådan behandling används utomhus.

Inverkan på betongens vattenabsorption och motstånd mot alkali. Inverkan på betongens vattenabsorption och mot-

Figur 3: Nivå där vidhäftningsbrott skett i provkroppar med vct 0,7.

67

Figur 4: Frostbeständighet under upprepade frostcykler.

Figur 5: Uttorkning av provkroppar. stånd mot alkali hos ytskyddsprodukten har verifierats enligt SS-EN 13580 som jämförelse mellan behandlade och obehandlade provkroppar. Resultaten visas i figurerna 6 och 7. Utvärdering enligt EN 1504-2 tabell 3.

Absorptionskoefficienten (AR), figur 6, har bestämts efter absorption i avjoniserat vatten i en timme för obehandlade respektive 24 timmar för behandlade provkroppar (steg 1). Absorptionskoefficienten (ARalk), figur 7, har bestämts i

Figur 6: Absorptioskoefficient AR. 68

två ytterligare steg. Absorption av behandlade provkroppar i KOH-lösning i 21 dygn (steg 2). Konditionering av provkropparna i 21 ±2 °C och 60 ±10 procent relativ fuktighet och slutligen absorption i avjoniserat vatten i 24 timmar (steg 3).

Alla behandlingar förutom Innerseal med Topseal Plus skyddar betongen väl mot absorptionen av alkalijoner.

Karbonatiseringsmotstånd. Motstånd mot karbonatisering har verifierats enligt SS-EN13295 i tillämpliga delar som jämförelse mellan behandlade och obehandlade provkroppar av samma betongkvalité. Resultaten i figur 8 redovisas som medelvärde av tolv stycken delresultat per provkropp (tre stycken per sida). Alla behandlingar har en positiv påverkan på betong och minskar risken för karbonatisering. Det bör dock noteras att ett tätskikt på ytan, till exempel StoPur V600, mycket väl kan skydda mot karbonatisering men kan orsaka andra problem som till exempel frostskador.

Inverkan på betongens kloridupptagningsförmåga. Inverkan på betongens kloridupptagning har verifierats enligt anvisningarna i TRVAMA Anläggning som jämförelse mellan behandlade och obehandlade provkroppar. Provkropparna tillverkades och lagrades enligt SS EN 1766. Provkroppar 100 x 100 x 20 mm³ sågades från kubens centrala delar vinkelrätt mot överytan (tre behandlade och tre obehandlade) och konditionerades i 14 dygn i 21 ± 2 °C med 60 ± 10 procent relativ fuktighet.

Efter konditionering, ytbehandlades tre provkroppar och lagrades därefter i samma klimat i ytterligare 14 dygn. Behandlade och obehandlade provkroppar lagrades i 15 procent NaCl-lösning, dock i separata behållare, till en sammanlagd lagringstid av 56 dygn. Efter lagring borrades en cylinder med diametern 50 mm ut ur provkroppen. Från cylinderns ändytor, som varit i kontakt med NaCl-lösningen, slipades 2,5 mm av ytskiktet bort varefter provkroppens innehåll bestämdes som halten Cl- i procent av cementvikten.

Figur 7: Absorptioskoefficient ARalk.

Bygg & teknik 8/15

Figur 8: Karbonatiseringsdjup.

Cementmängden i betongen antas utgöra 15 viktprocent. Resultaten från kloridbestämning visas i figur 9.

Wacker OH 100 med StoCryl HP 200 skyddar mot kloridinträngning. De andra impregneringarna har inte haft en positiv effekt på betongen enligt den gällande metoden. Det är viktigt att påpeka att metoden och kloridgränsen på 15 procent är satt för rena silaner och inga andra behandlingar.

Proverna behandlade med Wacker OH 100 med StoPur V600 bildade små bubblor mellan OH100 och Sto Pur V600.

Vidhäftningen blev dålig och detta orsa-

Bygg & teknik 8/15

kade den högre absorptionen av klorider i mellanskiktet.

Nötningsmotstånd. Alla resultat från nötningsmotståndet är redovisade i figur 10 på nästa sida och påvisar ungefär samma nivå av nötningsmotstånd som referensproverna.

Fältprovning Försöken omfattar sex års provning av utborrade betongkärnor, där betongen ursprungligen behandlats med hydrofoberingsprodukterna StoCryl HG200 och StoCryl HG300. Betongproverna är tagna från Rosvollbrua längs med E39 i söder

Figur 9: Kloridinnehåll. om Trondheim, Norge. Hydrofoberingssmedlena applicerades på betongytan 2005-06-21, arbetsområdet var intäkt av presenning dagen före applicering samt efter påföring. Vädret vid applicering var regn med uppehåll, 17 °C och 58 procent relativ fuktighet.

Provtagningen av provkropparna skedde i påkörningsrampens kantbalk. Provkropparna och deras märkning är redovisade i tabell 3 på sidan 67.

Resultat Kloridanalyser. Kloridinnehållet bestämdes med spektrografisk analys som totalt

69

innehåll av Cl- i procent av torr betongvikt. Resultaten är redovisade i tabell 4 och som diagram i figur 11. Analysen utfördes 2011-06-28 till 2011-0706. Samtliga resultat är hämtade från Sintef-rapport (2011).

Vattenabsorption och inträngningsdjup. Vattenabsorptionskapaciteten bestämdes genom att proven (diameter 59 mm) sågades till en tjocklek av 30 mm. Epoxi applicerades längs ringen. Exponeringsytan (överytan på applicerad produkt) placerades på vattenytan med uppsugning i sju dagar efter att proverna torkades i ugn vid 40 °C under sju dagar.

Viktökningen beräknades som gram viktökning per prov och kg/m² yta.

Vattenuppsugningsförmågan och inträngningsdjupet fastställdes från två fältprover där StoCryl HG200 tillämpats och två prover som referens där ingen impregneringsprodukt tillämpats. Val av produkt bestämdes av materialleverantören. Resultaten presenteras i tabell 5.

Inträngningsdjupet för de utborrade provkärnorna som påförts med StoCryl

Figur 10: Nötningsmotstånd.

HG200 blev uppmätt enligt Sintefs metodbeskrivning MB 71 127.

Slutsats och diskussion Betongens vattencementtal förändrar både de fysikaliska och de mekaniska egenskaperna. Med ökad vattencementtal så reduceras betongens tryckhållfasthet.

För de studerade provkropparna och deras sammansättning (betongkvalitet) så reducerades tryckhållfastheten från 66

Tabell 4: Kloridinnehåll från provkärnor.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skikt Kloridinnehåll, % av betongvikt ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– [mm] Referens StoCryl HG200 StoCryl HG300 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– R7.8-1 R7.8-2 R4.5-1 R4.5-2 R6.7-1 R6.7-2 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 0–2 0,207 0,187 0,026 0,028 0,015 0,018 2-4 0,231 0,216 0,002 0,015 0,014 0,013 4–6 0,208 0,164 0 0,008 0,007 0,009 6–11 0,117 0,105 0 0 0,004 0,006 11–16 0,046 0,041 0 0 0,005 0,004 16–21 0,016 0,013 0 0 0,004 0,002 25–30 0,005 0,006 0 0 0,005 0,004

Figur 11: Diagram över kloridinträning/innehåll i provkärnor.

70

MPa för provkroppar med vattencementtal motsvarande 0,40 till 22 MPa för provkroppar med vattencementtal motsvarande 0,70.

Inträngningsdjupet är viktig från ett kvalitetssäkrande perspektiv, ett gott inträngningsdjup säkerställer både funktion och livslängd på de klorid- och vattenavvisande produkterna. I den här studien så provades endast en produkt där inträngningsdjupet kunde verifieras, StoCryl HG 200, som är en gelbaserad produkt med lång kontakttid under appliceringen. Denna produkt påvisade mycket goda inträngningsegenskaper på samtliga betongkvaliteterna när omgivande relativ fuktighet var låg (65 procent). Vid ökande relativ fuktighet så reduceras inträngningsdjupet för samtliga betongkvaliteter. Inträngningsdjupet minskar även med ökande betongkvalitet (vct). Lägst inträningsdjup nås alltså vid hög relativ fuktighet och hög betongkvalitet (lågt vct). Dock är inträngningsdjupet vid hög relativ fuktighet (95 procent) relativt stort, 16 mm, för låga betongkvaliteter (vct 0,70). Vilket ligger i linje med att det oftast är betong med lägre kvalitet som är i behov av rehabiliteringsåtgärder.

Vidhäftningshållfastheten (utdragsprover) minskar för obehandlad betong med ökad relativ fuktighet. För provkroppar som är belagda med skyddsimpregnering är vidhäftningshållfastheten (utdragsprover) stabil för appliceringar upp till relativ fuktighet 85 procent. För prover impregnerade med konsolideringsprodukt (Wacker OH 100) reduceras vidhäftningshållfastheten vid relativ fuktighet 95 procent.

Däremot behåller prover med hydrofoberingsprodukt (StoCryl HG200) sin vidhäftningshållfasthet under samtliga provade relativ fuktighet. Viss indikation finns på att betong som applicerats med konsolideringsprodukt uppvisar att brottytan vid utdragsproverna ligger djupare än för referensprovet. Detta skulle kunna innebära att konsolideringen ökar vidhäftningshållfastheten hos betong. Fler prover behövs för att verifiera detta. Gällande nötningsmotståndet så uppvisade samtliga prover samma nötningsmotstånd som referensproverna.

Samtliga provade skyddsimpregneringar uppvisar positiv påverkan på karbonatiseringsmotståndet och minskar därmed risken för karbonatisering. Försegling av ytan med StoPur V600 tillsammans med Wacker OH100 visar att karbonatiseringsdjupet är obefintligt efter 56 dygn. När det gäller kloridinträningen och tillhörande provning är resultaten till viss det icke övertygande, de enda provkropparna som uppfyllde kravet på kloridgränsen om 15 procent var Wacker OH Bygg & teknik 8/15

Tabell 5: Vattenabsorption för betongkärnor.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skikt Vattenabsorption –––––––––––––––––––––––––––––––––––––– [mm] Referens StoCryl HG200 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––– R8.9-1 R8.9-2 R4.5-3 R4.5-4 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Vägt efter torkning under 178,57 189,79 185,87 195,38 7 dygn och 40 °C [g] ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Vägt efter 7 dygn 180,89 191,16 187,03 196,34 vattenuppsugning [g] –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Viktökning [g] 1,32 1,37 1,16 0,96 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Viktökning [kg/m²] 0,48 0,50 0,42 0,35 Tabell 6: Uppmätt inträningsdjup för prover som påförts med StoCryl HG200.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– ProvInträngningsdjup för StoCryl HG200 i respektive mätpunkt [mm] ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Medel Medel ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– R4.5-3 5 7 10 9 6 8 8 8 5 8 10 9 7 7 8 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– R4.5-4 2 4 9 10 7 6 5 4 3 4 8 5 5 5 100 tillsammans med StoCryl HP200.

Inga slutsatser kan dras från den laborativa studien gällande kloridinträning.

De produkter som uppfyller kraven i SS-EN 1504-2 (Wacker OH100 tillsammans med StoCryl HP200 samt Wacker OH100 tillsammans med StoPur V600) klarar även av att skydda betongen mot frostpåverkan. Det fanns även ett antal produkter som tydligt inte klarar av frostbeständigheten, dessa var Innerseal och Topseal Plus från Komsol. Detta visar tydligt på att skyddsimpregneringsprodukter i samtliga fall bör ha bevisat sin funktion under samtliga förhållanden som grundkonstruktionen blir utsatt för. CE märkning i enlighet med SS-EN 1504-2 är ett bra krav där olämpliga produkter som saknar CE-märknig direkt kan uteslutas.

Vid fältprovningen applicerades hydrofoberingsprodukter på betongytor utsat-

Bygg & teknik 8/15

ta för en verklig exponering, det vill säga vägtrafik i Norge. De hydrofoberingsprodukter som tillämpats är StoCryl HG200 och StoCryl HC300. Båda hydrofoberingsprodukterna uppvisade god förmåga att motverka kloridinträngning under de fem åren som de varit exponerade. De obehandlade ytorna uppvisade avsevärt högre kloridinnehåll än de behandlade ytorna. Vidare så uppvisade hydrofoberingsprodukten StoCryl HG200 att vattenabsorptionen minskade jämfört med obehandlad betongyta. Inträningsdjupet för hydrofoberingsprodukten StoCryl HG200 var i medel cirka 8 mm trots att temperatur och omgivande fuktighet vid applicering var ogynnsamma.

Projektets resultat bedöms ha en ekonomisk potential för fastighetsägare, förvaltare, entreprenörer och aktörer inom prefabricerad betongtillverkning, vilket

kan förbättra den tekniska livslängden så att framtida drift och underhållkostnader sannolikt kan bli lägre än en obehandlad konstruktion. Vidare finns potential att entreprenören kan kvalitetssäkra konstruktionens beständighetsfunktion och ges möjlighet att bedöma ökningen av teknisk livslängd, det vill säga livslängds■ dimensionering.

Referenser BRO 94. Allmän teknisk beskrivning för broar. Del 7, Brounderhåll. Publikation nr 1994:7, Vägverket, Borlänge, 1994, 47 s.

EN 13579 Products and Systems for the Protection and Repair of Concrete Structures – Test Methods – Drying Test for Hydrophobic Impregnation. (2002).

EN 13580 Products and Systems for the Protection and Repair of Concrete Structures – Test Methods – Water Absorption and Resistance to Alkali for Hydrophobic Impregnations. (2002).

EN 13581 Products and Systems for the Protection and Repair of Concrete Structures – Test Methods – Determination of Loss of Mass of Hydrophobic Impregnated Concrete after Freeze-Thaw Salt Stress. (2002).

Johanssson, L (1993). Ytbehandling av betongkonstruktioner utomhus, CBI Rapport nr 4:93, Cement och Betong Institutet. Stockholm, 197 s.

Sintef (2011), OPS E39 Klett-Bårdshaugf, Provningrapport 70302 A, Sintef Byggforsk, 2011:10:18.

TRVK Bro 11, (2011), Trafikverkets tekniska krav Bro, TRV publ nr 2011:085, ISBN: 978-91-7467-153-7.

Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

71

Akustik/miljö:

Betonginstrument:

Fiberkompositskivor:

w w w. s t e n i . s e Arkitektur:

Fogband:

Armeringsverktyg:

Fogtätningsmassor:

Vi servar hantverkare!

Specialister på fönsterrenovering, ventilation och tätning.

7&/5*-&3 t 5­5-*45&3 t #&4-"( t '0(."4403 t ,*55 t '0(#"/% t 7&3,5:( t ."4,*/&3 t 4-*1."5&3*"- t #:(("74,­3./*/( t "3#&54.*-+½ t 65#*-%/*/( t */4536,5*0/&3

MULLSJÖ Huvudkontor Lager Tel 0392-360 10

Handla direkt i vår webb-shop www.leifarvidsson.se

Balkonger:

Betongkomplement:

Fuktskydd:

Fukt, lukt, mögel och radon

EgcoBox – Isolerad balkonganslutning Egcobox sparar energi och minskar köldbryggan vid balkonger och loftgångar

Max Frank AB (tidigare Rolf Dickman AB) info@rolf-dickman.se - www.rolf-dickman.se

Betong/Membranhärdare:

• Injekteringsslang • Radonmembran • Fogband • Förlorad form • Gjutskarvstöd

• Retarder • Membranhärdare • Potentialutjämnare • Armeringskoppling • GWS - Stag

www.fosforos.se I Tel: 08-534 70 970 I E-post: info@fosforos.se

Betongreparation:

TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind från fuktrelaterade skador. s -ARKNADENS LËGSTA ENERGIFÚRBRUKNING s -INIMALT MED UNDERHÍLL s ÍRS LIVSLËNGD

www.trygghetsvakten.se

031-760 2000

Geosynteter: Stockholm 08-625 63 10 Göteborg 031-86 76 50 Gävle 026-400 56

www.jehander.se 72

Bygg & teknik 8/15

branschregister Geosynteter, fortsättning: Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 45 år

Nöj dig inte med mindre!

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad.

För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Geoteknik:

Grundläggning:

Konsulterande ingenjörer: Mikrobiella analyser på dagen Säkra DNA-analyser av mögel/hussvamp Kemiska analyser

sŝ ĂŶĂůLJƐĞƌĂƌ LJŐŐĚ ŵŝůũƂ

sĂůůŽŶŐĂƚĂŶ ϭ͕ ϳϱϮ Ϯϴ hƉƉƐĂůĂ͕ Ϭϭϴ ϰϰϰ ϰϯ ϰϭ ŝŶĨŽΛĂŶŽnjŽŶĂ͘ƐĞ ǁǁǁ͘ĂŶŽnjŽŶĂ͘ĐŽŵ

..

BESTAM JORDLAGRENS TJOCKLEK & UTBREDNING

MILJÖANALYSER Asbest, PAH, PCB, PCP, VOC, MVOC, mögel och röta etc.

Pålitlig data över jordlagrens utbredning och djup Undersökningsdjup upp till 80m

1650 ISO/IEC 17025

Längsta garantin på marknaden Anpassningsbara produkter och tjänster

060-12 72 40 | WWW.PKGROUP.SE

www.geoscanners.se | info@geoscanners.com | 0921 - 530 20

Golvbeläggningar:

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Bygg & teknik 8/15

73

branschregister Konsulterande ingenjörer, forts:

Takplåt: • Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Plywood:

Utemiljö/Terrasser:

METSÄ WOOD BARRTRÄPLYWOOD MED MÅNGA VIKTIGA EGENSKAPER & BRETT ANVÄNDNINGSOMRÅDE

eì -6) )7-78ì138ì&6%2( eì 390( 9%6(ì138ì6¥8% eì!)%8,)6 9%6(ì138ì*9/8ì3',ì:%88)2 328%/8%ì377B Metsä Wood, Kent Hed, Telefon 070-5761056 kent.hed@metsagroup.com WWW.METSAWOOD.COM

Tak/Tätskikt: Tätskikt för hållbart byggande Derbigum leder utvecklingen av tätskikt. Tätt och hållbart – precis det som samhället behöver!

Läs mer på www.buildsmart.se

Vattenrening: 2. Vattenfilter

1. Vattentäkt

3. Reservoar

callidus.se Vattenrening 031-99 77 00

6. Service

4. Distribution

5. Användare

Väggsystem:

GUMMIDUK FÖR LÅGLUTANDE TAK Svensktillverkad gummiduk med miljömässiga fördelar.

Exceptionellt lång livslängd och överlägsen hållbarhet.

Kontakta oss för mer information: Tel: 0370 510 100 Email: info@sealeco.com www.sealeco.com

74

Bygg & teknik 8/15

BRANDLINE

Nyhet! För ett mer omsorgsfullt byggande.

En putsad fasad skapar estetiska och funktionella värden samtidigt som den signalerar äkthet och tradition. Nu har vi utvecklat den dränerande isolerskivan Sto-InnoDrain med ännu bättre prestanda än sin föregångare.

Det innebär nya möjligheter till ett säkert och effektivt byggande.

Sto-InnoDrain ingår i StoTherm Vario D – ett dränerat fasadisoleringssystem som i kombination med StoGuard blir tvåstegstätat.

Nya Sto-InnoDrain.

Sto ligger i framkant när det gäller utvecklingen av effektiva, säkra och estetiska fasadsystem. Att vi hela tiden tänker ’system’ innebär att du får en fasad som håller högsta kvalitet i alla steg.

Skivan erbjuds i dimensioner från 30 mm till 200 mm i steg om 10 mm.

Systemet är godkänt enligt Boverkets normer och skivan ger dig ökad energiprestanda med en dokumenterad brandklassning.

Välkommen att föra en stolt byggtradition vidare in i framtiden. www.sto.se

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Sveavägen 116, 113 50 Stockholm

®

KEDER XL FRÅN LAYHER VÄDERSKYDDAR DITT BYGGE!

46 m spännvidd med nockbalk av Layher brosystem

Produktion av trähus kräver ofta väderskydd

Isolering av trähus under torra förhållanden

Väderskydd ovanpå bostadshus.

Layher levererar en helhetslösning: X Ett komplett sortiment av ställningar och väderskydd av högsta kvalitet.

X Kompetent rådgivning kring Din affär och Dina projekt.

X Handfast produktutbildning och teknisk support.

X Pålitliga och snabba leveranser.

Kort sagt ett långsiktigt partnerskap som ger Dig Mer Möjligheter.

www.layher.se