Centralasiengrupperna verksamhetsberättelse 2017

1

Verksamhetsberättelse

2017 3

Information om Centralasiengrupperna

Centralasiengrupperna är en ideell, volontär­driven organisation som är partipolitiskt och religiöst obunden. Vår målsättning är att främja ett demo­kratiskt Centralasien med ett starkt, aktivt och inkluderande civilsamhälle som bidrar till att mänskliga rättigheter respekteras, utanförskap bryts och social rättvisa uppnås.

Detta gör vi bland annat genom lång­siktigt solidaritetsarbete, utbildnings­­­in­satser, utbyten och påverkansarbete - inom de tematiska om­­ rådena 1) ungas demo­kratiska organisering, 2) genus och HBTQ+, 3) konflikthantering och 4) kultur. Central­asiengruppernas fokus är regionen Central­­asien i bemärkelsen de fem postsovjetiska republikerna Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan.

Utöver våra verk­sam­heter och projekt i Central­asien har vi även projekt i Sverige och Ryssland.

4

Kontor i Sverige Centralasiengrupperna c/o Tryckeriet, Rolfsgatan 7B 214 34 Malmö

Kontor i Centralasien Djinna street 59 723500 Osj, Kirgizistan

Bankkonto: 9670 04 899 05 Swish: 1233698479 Organisationsnummer: 802467-0195 Telefonnummer: 0732362107 Email: info@centralasien.org Hemsida: www.centralasien.org

Innehållsförteckning

Centralasien Ledning Samarbets­partners

6 Intervju ”HBTQ-personer i Kazakstan är diskriminerade på väldigt många 8 nivåer av samhället” 9

22

Konflikthantering

24

Kultur

26

Informations- och påverkansarbete

28

Utbyten och utbildningar

32

Ekonomisk berättelse

34

Organisation

10

Ungas demo­kratiska organisering

12

Intervju "De borde respektera tjejer på samma sätt som de respekterar varandra"

14

Kvinnors och flickors rättigheter

16 Tack till

HBTQ+

20

36

5

Centralasien

DaĹ&#x;oguz

Samarkan TĂźrkmenabat

Asjchabad

6

Astana

Bisjkek

Almaty

Shymkent

Tasjkent Namangan

nd

Dusjanbe

Jalal-Abad Osj

Khujand

Kulob

7

Ledning

Styrelsen Centralasiengruppernas styrelse har under mandatåret haft totalt 9 protokollförda styrelsemöten på olika orter i Sverige. Utöver ordinarie möten hade styrelsen strategidagar utanför Stockholm i juli månad för att enas om långsiktiga organisatoriska och tematiska prioriteringar.

Styrelsen har även träffats i mindre konstellationer och i olika arbetsgrupper under årets gång för att jobba med olika styrelseprocesser, pågående projekt och initiera nya satsningar. Flera ledamöter har besökt Centralasiengruppernas projekt och samarbetspartners under året.

Styrelsen har prioriterat arbete med fördjupad kontextanalys, stärkta säkerhetsrutiner, dokumentation, demokratiska organiseringsformer, långsiktighetsfrågor samt metodutveckling inom våra olika tematiska verksamhetsområden.

I praktiken har detta bland annat inneburit uppstart av nya arbetsgrupper, uppdaterade policies och riktlinjer, utökat arbetsmiljöarbete, förbättrad hemsida samt större interaktion med beslutsfattare och politiker.

Firmatecknare har varit Gustaf Sörnmo och Martin Holm.

Revisor har varit Katja Dirsell.

Valberedningen har bestått av Viktor Romanov och Al Berg

Årsmöte Årsmötet ägde rum den 26 mars på Västanforsgatan 21 i Malmö.

Medlemmar Den 31 december 2017 hade Centralasiengrupperna 84 medlemmar.

Under verksamhetsåret har styrelsen utgjorts av följande personer: Gustaf Sörnmo, ordförande Josefin Åström, vice ordförande Alexandra Cruz, sekreterare Martin Holm, kassör Filippa Almlund, ledamot Johan Blomqvist, ledamot Amanda Sonesson, ledamot Aydin Mammadov, ledamot (avgick i oktober) Styrelsen tar en paus i grönskan efter ett intensivt arbetspass under sommarens styrelsedagar

8

Samarbets­partners I dagsläget samarbetar Centralasiengrupperna aktivt med ett dussintal organisationer i Kirgizistan, Kazakstan, Tadzjikistan, Uzbekistan och Ryssland, där följande är våra huvudpartners:

Novi Ritm

Bishkek Feminist Initiatives (BFI)

Children of St Petersburg (CSP)

Girl Activists of Kyrgyzstan (GAK)

Novi Ritm

Children of St Petersburg (CSP)

Novi Ritm är en ungdomsorganisation som grundades 2013 och som drivs av och för ung­ domar. Novi Ritm är främst verksam i staden Osj i södra Kirgizistan, där de driver ett kombinerat kontor och aktivitetshus. Aktivitetshuset fungerar som en plattform dit ungdomar från olika bakgrunder och sammanhang kan komma för att utforska, diskutera olika samhällsfrågor, för att utveckla och förverkliga sina egna idéer och projekt. Organisationens vision är ett samhälle där unga människor arbetar tillsammans för att skapa en jämlik, rättvis och hållbar värld.

Detta görs genom att organisera arbetsgrupper, tematiska evenemang och kampanjer, föreläsningar, workshops mm. Novi Ritm har i dagsläget huvudsakligen fokuserat främst på jämställdhetsoch rättvisefrågor, genus och konflikthantering.

Children of St Petersburg (CSP) är en ickestatlig volontärorganisation som startades 2012. Organisationen syftar till att förse barn till centralasiatiska migrantarbetare i St Petersburg, Ryssland, med bland annat gratis språk­ under­­vis­ning och inte­grations­stöd. Språklektion­ erna hålls för det mesta i stads­biblio­tek och ibland på museer runt om i staden. Utöver ut­bild­ n­ings­programmet organiseras även kultur­evene­ mang såsom teater och besök på museum.

Under 2017 deltog över 150 ungdomar i lektioner som hölls av över 60 volontärer på 14 olika platser. Dessutom organiserades två korta läger under våren och sommaren. CSP driver även gratis­tid­skriften Gul som produceras av unga kvinnor med er­faren­het av migration.

Bishkek Feminist Initiatives (BFI)

Girl Activists of Kyrgyzstan (GAK)

Bishkek Feminist Initiatives (BFI) är Kirgizistans första feministiska aktivistplattform, baserad i landets huvudstad. BFI vill lyfta fram feministiska värderingar och aktivt motverka alla former av förtryck och diskriminering genom kampanjer, aktivism, kulturuttryck, fredlig civil olydnad och solidaritet mellan rörelser inom civilsamhället.

Idag fungerar BFI som en plattform för den feministiska rörelsen i Centralasien – med ett stort regionalt nätverk av feministiska grupper, organisationer och initiativ – som driver flera nyckelsatsningar för att sprida kunskap om feministiska arbetssätt och sakfrågor samt för att stötta lokala rättviseinitiativ.

Girl Activists of Kyrgyzstan (GAK) grundades år 2013 med stöd av Bishkek Feminist Initiatives.

Gruppen drivs helt av tjejer mellan 13-17 år och arrangerar bland annat läger för unga aktivister där frågor kopplade till sexuell hälsa, reproduktiva rättigheter, normkritik, ickevåld och utbildning behandlas. GAK medverkar även inom olika nationella och internationella fora för att lyfta frågor om flickors rättigheter i Kirgizistan och använder sig flitigt av sociala medier för att öka medvetenheten om flickors och unga kvinnors situation. Den långsiktiga målsättningen är att bygga upp ett nätverk av aktivister på nationell nivå i Kirgizistan och på sikt i hela Centralasien.

9

Organisation

Organisation och kontor Centralasiengrupperna har under 2017 fortsatt att utveckla en demokratisk organisationsform som är robust nog för att kunna genomföra omfattande projekt, och samtidigt öppen för att stödja nya satsningar, initiativ och samarbeten. Förutom styrelsen och kontorsteamet i Malmö har Centralasiengrupperna idag flera olika utskott samt ett antal tematiskt orienterade arbetsgrupper och projektgrupper. Generellt sett är Malmö/Lund, Stockholm och Göteborg våra huvudsakliga geografiska verksamhetsområden, men vi har även haft aktiviteter och grupper på andra håll i landet under året. Exempelvis har vi under 2017 startat upp lokala grupper i Växjö, Orsa och Uppsala.

I slutet av året flyttade vi från vårt huvudkontor från Kontrapunkt till Tryckeriet. Under året har sammanlagt 7 personer jobbat på huvudkontoret; Gustaf Sörnmo, Viktor Romanov, Frida Ekerlund, Jens Molander, Annika Skogar, Linnea Kristiansson och Ksenia Grishnyakova. Arbetsuppgifterna på kontoret har varit varierade och många, och innefattat exempelvis ansökningsskrivande, projektledning och -utveckling, utvärderingar, hålla i workshops, organisering av föredrag, studie­ cirklar och andra lokala evenemang, samt ad­ min­istrat­ion och ekonomi. Centralasien­grupperna har även haft anställda på andra platser; Anna Dahl Johansson (Uppsala), Tessan Nordeman (Växjö) och Sara Rajabi (Göteborg) samt praktikanterna Amanda Sonesson och Emma Lygn­ erud Bo­berg på vårt region­ala kontor i södra Kirgizistan. I slutet av året hade vi mot­svarande 5 hel­tids­tjänster samt några mindre projekt­ anställningar.

1

2 1 Digital säkerhetsworkshop med kontorsteamet och praktikanter under vårterminen 2017 2 Annika och Viktor planerar kontorets verksamhet under året

10

3

Skyddsombud och arbetsgivaransvar

Internutbildningar

Under 2017 har det skett några mindre förändringar i ansvarsfördelning och roller gällande arbetsplatsfrågor inom verksamheten. Arbetsgivaransvarig från styrelsen har under detta verksamhetsår varit Alexandra Cruz Andersson, och Gustaf Sörnmo har haft rollen som verksamhetssamordnare. Det har dessutom tillkommit ett skyddsombud i verksamheten, Frida Ekerlund, som representerar de anställda i arbetsmiljöfrågor. Både Alexandra och Frida har tagit del av kurser för att utöka sin kompetens i dessa frågor.

I samband med utbildningarna har tid för interna möten avsatts för kunskapsutjämning och dialog mellan parterna i syfte att optimera och befästa Centralasiengruppernas roll som arbetsgivare.

Styrelsen och kontorsteamet har under året tagit del av flera utbildningar som avsett stärka organis­atorisk kap­acitet, främja specifika kunskaper och utveckla nya metoder för ut­bildn­ing, kval­itets­säkring och utvärdering. Ex­empelvis har vi medverkat på SIDA-kurser, ledarskapsutbildningar och diverse säkerhetsworkshops.

Vi har även i egen regi arrang­erat ut­bild­nings­ dagar och kurser för anställda och med­lemmar rör­ande digi­tal säker­het, anti-kor­ruptionsarbete, psykosocial hälsa och före­byggande arbete mot ut­bränd­het inom civil­sam­hället.

Hemsideuppdateringar Under 2016 lanserade Centralasiengrupperna en helt ny hemsida. I samarbete med programmerare Jonas Sandstedt har kontoret uppdaterat och utvecklat hemsidan under året. Hemsidan fungerar som ett nav för analys, rapportering om vår verksamhet samt påverkansarbete och information om Centralasien.

3 Centralasiengrupperna fyllde 5 år som formell organisation den 17 mars!

11

Ungas demo­kratiska organisering Vad vi gjorde under året

Utvecklingsprojekt med Novi Ritm

Invigning av kulturkafé i Nayryn

Under 2017 slutförde vi vårt andra Forum Syd-finans­ierade utvecklingsprojekt tillsammans med Novi Ritm. Under två år har vi tillsammans arbetat för att stärka Novi Ritms organisatoriska, metodologiska, tematiska och administrativa kapacitet för att verka som en självständig plattform där ungdomars egna idéer och initiativ är utgångspunkt för all verksamhet. Inom ramen för projektet har Novi Ritm drivit ett antal olika arbets­grupper på projektets olika teman. Under 2017 har fem olika grupper varit aktiva: tjejgruppen, debattklubben, filmklubben, miljögruppen och serietecknargruppen. Varje grupp leds av unga volon­tärer på organisationen, med aktivt stöd från Novi Ritms anställda personal och Centralasiengruppernas utsända praktikanter. Under året var det totalt 34 ungdomar mellan 16-21 år som var engagerade i Novi Ritms arbetsgrupper genom löpande aktiviteter, uppsökande verksamhet, träningar, evenemang och kampanjer. Utöver det deltog även runt 600 ungdomar på olika externa konferenser och evenemang som Novi Ritm arrangerade inom projektet.

Tillsammans med personal och volontärer från Novi Ritm, deltog Centralasiengruppernas praktikanter på invigningen av ett kulturkafé i Naryn i maj månad. Naryn är beläget i mitten av Kirgizistan och initiativet att starta ett kulturkafé kom från en grupp universitetsstudenter i staden. Syftet med kafét är att skapa en plats för unga människor att mötas utanför familjerna och på så sätt mötas över kulturer och få fler unga att vilja stanna i staden. Kafét ska även fungera som en säker offentlig plats för unga kvinnor eftersom brudkidnappning är vanligt förekommande i regionen. På invigningen arrangerades en rad olika konserter, utställningar och seminarium där Novi Ritm och Centralasiengrupperna berättade om de gemensamma projekt som vi driver i södra Kirgizistan, vilka har flera beröringspunkter med visionen för Naryns kulturkafé.

12

Kontext Länderna i Centralasien är i regel topp­styrda hierarkiska samhällen där invånare och civilsamhälle har lite inflytande i det politiska systemet. På grund av den åldershierarkiska uppbyggnaden av samhällena i regionen så hörs ungas röster sällan och ett ungdomsperspektiv ligger nästan aldrig till grund för de beslut som påverkar ungas liv och framtid. Dessutom präglas de centralasiatiska samhällena av andra strukturella hinder där etnisk tillhörighet, klass och social status m.m. avgör människors möjligheter att själva besluta över sina liv.

Ungdomsforum i södra Kirgizistan Under året har Novi Ritm arrangerat ytterligare två ”best practice”-forum där ungdomsorganisationer från hela södra Kirgizistan bjudits in för att utbyta erfarenheter och diskutera hur de tillsammans kan arbeta för att unga ska få större inflytande i det kirgiziska samhället. I forumet deltog runt 30 representanter i åldrarna 15-29 år som alla kom från mindre gräsrotsorganisationer.

Bakgrunden till ungdomsforumet är att Novi Ritm vill skapa ett alternativ till de stora konferenser som traditionellt ordnas i Kirgizistan. Där är deltagandet ofta passivt och ungdomsorganisationer har en begränsad möjlighet att göra sig hörda. Novi Ritm har tidigare också konstaterat att det finns svag tillit mellan olika ungdomsorganisationer, på grund av hård konkurrens om projektbidrag. Utvärderingar har visat att alla deltagare uppskattade möjligheten att träffas genom den här typen av icke-formellt forum och att det skapat ett klimat där alla vågar dela med sig av sina tankar och åsikter. På så sätt blev det ett “best practice”-forum där representanterna kunde vara öppna både med svagheter och framgångsexempel som deras organisation kan dela med sig av.

I till exempel Kirgizistan – ofta porträtterad som en demokratisk oas i jämförelse med sina grannländer – finns flera faktorer som kraftigt begränsar ungas aktiva och meningsfulla deltagande i civilsamhället. På grund av bristande kunskap, påverkanskanaler och en korrupt statsapparat, finns det bland ungdomar en upplevd och faktisk brist på möjligheter att förändra sin situation och göra anspråk på mänskliga och demokratiska rättigheter. Även om det finns många ungdomsorganisationer i landet, så återspeglar dessa ofta samma hierarkiska, diskriminerande och exkluderande strukturer som dominerar samhället i stort.

Att vara volontär eller aktivist i dessa sammanhang reduceras ofta till passivt deltagande i aktiviteter, medan meningsfullt deltagande och organisering baserat på ungas situation och behov är sällsynt.

13

"De borde respektera tjejer på samma sätt som de respekterar varandra" – Internationella Kvinnodagen i Osj av Amanda Sonesson

Idag är Internationella Kvinnodagen och i Kirgizistan är detta en helgdag. Banderoller som önskar kvinnor lycka, framgångsrika liv och många barn, har satts upp runtom i staden. Under två dagar fylls stadens gator med blomsterhandlare, och överallt syns män bärandes på buketter till sina fruar, mödrar och systrar. Även jag har fått min del av lyckönskningar (en kvinna jag mötte i banjan, den ryska bastun, för två veckor sedan, skickade mig exempelvis ett sms med rosor och hjärtan).

Helt ärligt har jag haft lite ångest inför denna dag på grund av de nämnda anledningarna – den kulturella kontexten jag växte upp i har aldrig känts mer avlägsen. Måste jag säga det uppenbara? Att kvinnodagen för mig och de flesta kvinnor jag vuxit upp med, inte handlar om högtidsfirande, utan om att enas och kräva sina rättigheter! Visst är det också ett tillfälle för att fira de viktiga historiska stegen som tidigare generationer kämpat hårt för att åstadkomma – men framförallt är dagen till för att markera att det fortfarande finns mycket arbete kvar att göra.

Föga anade jag att jag tolv timmar senare faktiskt skulle sitta vid mitt skrivbord, lycklig och tacksam för möjligheten att få uppleva årets Internationella Kvinnodag i Osj – allt tack vare några av de coolaste, tappraste och mest dedikerade unga kvinnor jag någonsin träffat.Som vissa av er vet så är Novi Ritms

14

Från vänster till höger: Nursuluu, Nargiza och Amanda

verksamhet tillägnade olika grupper som leds av unga volontärer. Bland annat finns Young Debaters Club och Environmental Group, som ordnar veckovisa sammankomster – vanligtvis inriktat på något konkret mål. För att uppmärksamma miljöproblem i området ska miljögruppen till exempel organisera en “Ekologiakademi” i slutet av mars.

En av Novi Ritms äldsta och mest populära grupper är tjejgruppen, som består av ungefär 20 unga kvinnor och tjejer som träffas regelbundet. Inte bara för att diskutera ämnen som feminism och kvinnors rättigheter, utan även för att göra yoga tillsammans och diskutera känsliga frågor med en psykoterapeut. I nuläget leds gruppen av två unga kvinnor – Nargiza Isakuva och Nursuluu Suleikeeva – som båda spelade viktiga roller i Novi Ritms aktiviteter på kvinnodagen – inklusive (trumvirvel) Osjs första 8:e mars demonstration genom staden.

Av denna anledning bestämde jag mig för att intervjua dem om Kvinnodagen och deras tankar kring jäm­ställdhet.

Hur kom ni på idén att ordna en marsch?

Nargiza: Det var min idé faktiskt. Jag har sett filmer om kvinnor och hur de organiserar demonstrationer och ville göra samma sak.

Så jag frågade Saltanat (en av Novi Ritms anställda) och hon sa ja – så vi gjorde det!

Hon sa även att finns en Bisjkek som anordnas varje år.

Nursuluu: Ja, Nargiza sa till mig att vi borde arrangera något för 8:e mars, eftersom vår grupp jobbar med jämställdhet. Så vi började fundera och komma på olika idéer och bestämde att vi inte bara ville ordna en marsch utan även berätta om 8:e mars historia för deltagarna och Osj-borna. Sedan sa Lila, en Peace Corps volontär från USA, att vi borde arrangera en fitnessfestival på 8:e mars.

Jag tycker att fitness är bra eftersom tjejer är starka och börjar ta makten.

Vad tror ni är anledningen till att det inte har organiserats en 8:e mars demonstration i Osj förut?

Nargiza: Jag tror att folk saknar tillräckligt med kunskap om feminism och jämställdhet, och att de är rädda för staten.

Nursuluu: Ja, jag tror också att kirgiziska tjejer är rädda för samhället, och i Osj vill ingen höra om sådant som jämställdhet. Män här tycker att de står över kvinnor – och tidigare kunde kvinnor inte arrangera marscher för att de var rädda.

Vet du hur Novi Ritm brukade fira Kvinnodagen innan?

Nursuluu: Ja, jag vet att de förra året hade en utställning om mänskliga rättigheter och köns­stereo­­typer. Ett par tjejer gick faktiskt genom staden förra året med, men de attackerades av män som tyckte att de inte borde göra det. Därför var vi lite oroliga detta året – samtidigt är vi starka, vi har samlat alla tjejer och fått tillstånd från kommunen. Vi eskorterades till och med av polisen – det var riktigt underbart denna gång!

Vad betyder Kvinnodagen för er?

Nargiza: Det är ett tillfälle för kvinnor att kämpa för sina rättigheter och säga att vi vill och kommer att vara – jämställda med männen. Vår generation bär vidare tidigare generationers idéer och vi håller på att bli mer professionella.

Har du alltid känt så här vad gäller kvinnor eller är detta något som ditt engagemang i Novi Ritm hjälpt dig att förstå?

Nursuluu: Nej, jag kände så redan i skolan.

Jag kände mig jämlik med killarna, och mitt beteende var liknade deras. Jag var en stark tjej, men det var när jag kom till Novi Ritm som jag insåg att jag var feminist. Du vet, jag hade en pojkvän. Han sa att kvinnor var underlägsna män, och att de borde lyssna på män, att detta var i enlighet med Islam. Men jag hade aldrig läst det någonstans, och höll inte med honom, så vi gjorde slut. Jag gillar inte när män säger att de står över mig.

Vilka problem ser du i Kirgizistan idag som påverkar unga kvinnor?

Nursuluu: Jag vet inte hur det är i resten av landet, men jag vet hur det är i Osj eftersom jag växte upp och bor här. Mina klasskamrater tycker att män ska bestämma allting i hushållet och att de ska bli presidenter och ledare. Även min ex-pojkvän och hans vänner tyckte att kvinnor stod under män. Jag gillar inte det, men det är ett problem i Osj. Nargiza: Våld i nära relationer och att män kallar kvinnor för dåliga saker. Män här brukar säga saker som ”du är kvinna, du borde stanna hemma”.

Du menar att de trycker ner kvinnor?

Nargiza: Ja. Jag hör det också i skolan, från mina klasskamrater. När jag nämner mina rättigheter och säger att jag är en tjej och har rättigheter, säger de ”Du är ingen bra tjej, du är ju feminist.”

Skulle du vilja se fler män som deltar under Kvinno­dagen?

Nargiza: Ja, om vi få fler killar som är feminister så kan de visa för de andra vad det betyder. Vi skulle kunna gå samman och stötta varandra. Det vore intressant.

Nursuluu: Ja, det borde vara jämlikt. Män borde delta på 8:e mars och de borde känna till historien. De borde inte ge presenter en dag för att sedan slå kvinnor alla andra dagar.

De borde veta allt vi vet, och att kvinnor och män är jämställda. De borde respektera tjejer som de respektera varandra!

Vad betyder det att vara kvinna?

Nursuluu: En kvinna är en människa. Hon är stark och kan göra vad som helst i livet. Hon kan bli president och ledare. Precis som män, hon kan göra allt, vad som helst.

15

Kvinnors och flickors rättigheter Vad vi gjorde under året

Novi Ritms tjejgrupp Inom ramen för vårt soli­dari­tets­arbete med Novi Ritm har deras tjej­grupp, bestående av unga kvinnor mellan 15-22 år, träffats vecko­vis för att ut­bilda var­andra och andra om tjejers och kvinnors rättig­heter och hur de kan stärkas i Kirgizi­stan. Gruppen är mycket popu­lär och har skapat en plattform för unga kvinnor, att i trygga och öppna former disku­tera allt från köns­normer och sexu­ella trakas­serier till rela­tioner. Gruppen har även arran­gerat en rad olika utåt­riktade evenemang och aktiviteter.

1

2

16

Projektet Young women’s movement building and empowerment in postconflict southern Kyrgyzstan Under våren 2017 genomförde vi tillsammans med Novi Ritm den andra hälften av vårt gemensamma projekt kring FN:s resolution 1325 som finansierats av Folke Bernadotteakademin.

Resolutionen antogs av FN år 2000 och syftar till att stärka och lyfta fram kvinnors roll som aktörer i fredsprocesser och poängterar vikten av jämställdhet för att före­bygga konflikter.

Projektet har löpt över totalt ett år och under dess andra hälft har fokus framför allt legat på att sprida och etablera projektet i Kirgizistans tre södra regioner (Osj, Batken, Jalal-Abad) genom att ung­domar själva fått genomföra så kallade ”fredsinitiativ”. De ungdomar som genomfört fredsinitiativen involverades i projektet redan under hösten 2016 då Novi Ritm var ute på över 15 skolor och träffade hundratals skolelever.

De skolungdomar som visade stort intresse för projektet inbjöds i början av 2017 till Osj där de under en helg fick delta i en så kallad ”träning av tränare”. Under helgen blandades interaktiva workshops om kvinno-, fred- och säkerhetsagenda med praktisk övning i allt från projektplanering, retorik och budgetplanering. Därefter fick ungdomarna planera och genomföra fredsinitiativ hemma i sina egna lokala kontexter. Totalt genomfördes nio fredsinitiativ, som handlade om allt från festivaler om kvinnors rättigheter och fotbollsturneringar till rättsliga konsultationer mellan unga kvinnor och advokater. Drygt 30 ungdomar genomförde de olika fredsinitativen som totalt nådde och involverade över 500 personer.

Projektet avslutades i maj genom att alla partners som varit involverade i projektet bjöds in till ett best practice-forum i Osj där projektresultat redovisades samt diskussioner följde kring hur de processer och nätverk som uppstått under året skulle upprätthållas även efter projektets slut. Totalt nådde projektet över 1000 unga personer i södra Kirgizistan.

1 I Kirgizistans huvudstad Bisjkek organiserades en marsch den 8e mars, som avslutades med en manifestation framför Urkuya Salieva-monumentet

Kontext Kvinnor och flickors rättigheter är be­gräns­ ade i alla länder i Centralasien och det är inte självklart att kvinnor behandlas jämlikt eller själva får bestämma över sina liv. Istället styrs familjen och samhället i stort av könshierarkier. Detta manifesterar sig bland annat i utbrett våld mot kvinnor och skarpa könsnormer som präglar och strukturerar det dagliga livet. Trots att flera av länderna i regionen har ratificerat bland annat cedaw och Peking-deklarationen diskrimineras fortfarande kvinnor både i den privata och den offent­liga sfären. Det är inte ovanligt att unga flickor blir övertalade att gifta sig med någon som de inte känner, eller ännu värre, blir brudkidnappade och därefter tvingas att gifta sig med sin kidnappare. Många som gifter sig i ung ålder stängs ute från möjlig­heter senare i livet, såsom att fort­sätta studera eller att jobba.

I Kirgizistan, där Centralasiengrupperna har flera års erfarenhet av att jobba med lokala kvinno­rätts­aktivister, växer inte bara våldet mot kvinnor utan också en accept­ans och normalisering av våldet hos allmänheten. Våld i hemmet ses ofta som en familje­ angelägenhet och en försvinnande liten del av fallen som anmäls till polisen leder till fällande domar. Även i det politiska rummet finns det stora ojämlikheter.

Kirgizistan har en miniminivå för hur många kvinnor som ska sitta i parlamentet (30%), men om en kvinna hoppar av är det nästa person på listan som kommer in, vilket nästan alltid är synonymt med en man. Under 2016 infördes även en lag som förbjuder människor med höga positioner inom statliga institutioner, däribland skolor och förskolor, att ställa upp som kandidater i val. Lagen har införts för att förhindra att personer med chefspositioner ska kunna ta politiska beslut som gynnar deras egen verksamhet. Faktum är dock att lagen får förödande konsekvenser för kvinnors politiska deltagande eftersom det ofta är kvinnor som nått en viss position i samhället, exempelvis rektorer, som har självförtroende och kapacitet att kandidera till politiska positioner. År 2013 antog det kirgiziska parlamentet en nationell handlingsplan för imple­ment­ ering­en av FN:s säke­rhets­råds­resolution 1325.

Resolutionen syftar till att stärka och lyfta fram kvinnors roll som aktörer i fredsprocesser och understryker vikten av jämställdhet för att förebygga konflikter. Den handlingsplan som antogs av Kirgizistan har inte blivit införlivad vilket framför allt har sin grund i brist på intresse och kapacitet från staten.

2 Centralasiengruppernas projekt 40 Women of Kyrgyzstan vidarutvecklades under 2017 och finns nu både som fysisk publikation och site på hemsidan

17

Marsch för kvinnors rättigheter Den 8 mars, det vill säga internationella kvinnodagen, arrang­erade Novi Ritm Osjs första kvinno­ marsch någonsin genom staden. Med plakat och ramsor tågade ett 50-tal unga kvinnor genom staden och krävde att tjejers rättigheter ska stärkas i landet. Inter­nation­ella kvinno­dagen är en nationell helg­dag i Kirgizi­stan, men snarare än att uppmärk­samma kvinnors rättig­heter handlar dagen trad­it­ion­ellt om att ge blommor och små pres­enter till mödrar och fruar. Novi Ritms marsch väckte både ny­fiken­het och för­ undran och av­slut­ades inne i centrum där de in­form­erade all­män­heten om jäm­ställd­het och femin­ism. Central­asiengrupperna stöttade även Bishkek Feminist In­itiatives i norra Kirgizistan i deras marsch samt övriga aktiviteter under 8 mars, som t.ex. workshops, föreläsningar och kulturarrangemang.

Genusakademin I november arrangerade volontärer på Novi Ritm en “genusakademi” där 33 ungdomar deltog. Det var andra året i rad som de arrangerade den här typen av akademi, och syftet var att skapa en plattform för unga människor mellan 14-28 år där de kunde öka sin kunskap kring genus, könsnormer och genusbaserat våld. Akademin syftade även till att ge ung­ domarna konkreta verktyg för hur det går att arbeta för att motverka förtryckande strukturer i samhället. Det här gjordes till exempel genom work­shops i debat­teknik och serietecknande.

Samarbeten i norra Kirgizistan och Kazakstan Centralasiengrupperna har fortsatt arbetet med att fördjupa och utveckla samarbetet med organisationerna Bishkek Feminist Initiatives, Girl Activists of Kyrgyzstan, Nazik kyz och Feminita. Det har gjorts genom stöd till deras långsiktiga verksamhet, utbildningsläger, workshops, specifika kampanjer, aktivistret­rätter och utbytesprogram.

Tidskriften Gul Tidskriften Gul lanserades av unga kvinnor med erfarenhet av migration som en informationsbroschyr på uzbekiska, tadzjikiska och kirgiziska för kvinnliga migranter i St Petersburg. Tidskriften består huvudsakligen av praktiska råd om bland annat kvinnors hälsa, graviditet, hur man ansöker om skolplats, var man söker hjälp för våld i hemmet, och hur man förhindrar att råka ut för människosmuggling och bedrägeri från arbetsgivare. Varje utgåva innehåller kontaktinformation till organisationer som bistår migranter med kostnadsfritt juridiskt, psykologiskt och språkligt stöd. Sedan december 2016 har totalt sju utgåvor publicerats. Under 2017 har Centralasiengrupperna bistått de unga migranterna som jobbar på Guls redaktion med att utveckla specifika kompetenser och kunskaper, samt kommer under nästa år bidra med kärnfinansiering för en långsiktig publikation och utveckling av tidskriften.

Centralasiengruppernas genusgrupp I början av 2017 startade Centralasiengrupperna en arbetsgrupp med fokus genus, vars syfte var att fördjupa och konkretisera organisationens arbete kring frågor som rör genus och kvinnor/flickors rättigheter i Centralasien. Under vårterminen träffades gruppen två gånger per månad för att, i form av en studiecirkel, fördjupa sin kunskap om Centralasien och situationen för kvinnors rättigheter där. I början av sommaren åkte sedan gruppen till Kirgizistan för olika studiebesök och erfarenhetsutbyten. Under hösten har gruppens fem deltagare arbetat med självständiga projekt inom gruppens tematiska område.

18

1 ГУЛ / Информационный листок для женщин из Центральной азии и членов их семей / апрель, 2017

By-NC-SA

*Цветок. ИнформаЦИонный лИсток для женщИн Из Центральной азИИ И членов Их семей. распространяется бесплатно айым бакы / Ajym Baki

Азыркы кылымдАгы кулчулук

Zamonaviy qullik

Ғуломӣ ҳозирАзАмон

Современное рабСтво

быстрое трудоустройство может обернуться рабством в подвале. Корреспондентка «Гул» побеседовала с юристом петербургского отделения «Красного Креста» Дианой мубаракшиной о торговле людьми в 21 веке. КЫРГ

т

Зачем в 21 веке торгуют людьми?

орговля людьми возможна в самых разных формах. Две самые распространённые — трудовое или сексуальное рабство. Цель торговли — это всегда эксплуатация, получение с человека прибыли.

айым Baki «Гүл» гезитинин журналисти Диана мубараксина менен сүйлөштү — орусиядагы Кызыл чырым коомунун СанктПетербург өкүлчүлүгүнүн юристи.

Какую роль сыграла миграция в этой проблеме?

Азыр чындап эле, 21-кылымда, адам сатуусу болуп жатабы?

расскажу про недавние случаи с девушками. одна — гражданка Узбекистана, вторая из таджикистана. Первая попала в сексуальную эксплуатацию, вторая в трудовую. После того, как сбежали, они жили в приюте «Красного Креста», мы помогали им в восстановлении документов, прошли с ними все необходимые процедуры, чтобы они законно могли выехать из страны.

тилекке каршы, ооба. ошондой эле ар кандай жолдор менен болушу мүмкүн. Эң кеңири таралган-эмгек жана сексуалдык кулчулук. Сооданын максаты — бул, ар дайым иштеп, кабыл алып жаткан адам жакка киреше болуп саналат. Петербургта Борбор Азиядан чыккан мигранттар арасында эксплуатацияда жүргөндөр көп экендиги чынбы?

Как люди попадают в рабство? По-разному. бывает так: на вокзале к ним подошли, предложили попить чаю, что-то подсыпали. И человек уже просыпается без документов на каком-нибудь заводе или в борделе. а бывает, что свои же соотечественники или даже знакомые в это втягивают. были случаи в едином миграционном центре. обычно там всегда огромные очереди, и пока люди стоят, кто-нибудь подойдет и скажет, мол, не стой в очереди, мы тебе поможем, оформим документы быстрее, только нужна доплата. И человек отдает и деньги, и документы, а в итоге остается без всего. бывает, люди хватаются за любую работу, они видят объявление о работе в Петербурге и едут. а на деле оказывается совсем другое занятие. всегда надо быть начеку, узнавать о работодателе. очень важно знать, куда вы едете. Кроме того, человек может приехать в Петербург добровольно, но попасть в ситуацию эксплуатации. например, девушка из Узбекистана, о которой мы говорили, добровольно приехала в россию и знала, что будет заниматься проституцией. она знала, что это незаконно, но у нее на родине остался маленький ребенок. мало альтернатив. но когда она приехала, её стали заставлять работать за бесплатно. Какие ещё случаи с женщинами происходили в вашей практике? мы как-то помогали гражданке нигерии. очень много приезжает девушек в россию из нигерии, в основном из небольших городов, там сложная социально-экономическая ситуация. Девушкам предлагают работу в россии, и, конечно, они соглашаются. они приезжают в россию, а уже здесь у них отбирают документы, говорят, мол, ты нам должна 40 тысяч долларов, и заставляют отрабатывать. «не знаешь, как отрабатывать, тогда вот наш бордель. твоя работа. не хочешь, заставим». И это такая дол-

Иллюстрация Дарьи Козловой говая яма. Потом начинается система штрафов, вычет за жильё, и девушкам очень сложно вырваться из такой ситуации. Что чувствуют жертвы, когда попадают в рабство? Иногда люди не понимают, что с ними происходит. Да, отобрали документы, да, задерживают зарплату. Люди думают «значит, такие тяжелые условия труда», и не сразу понимают, что надо бить тревогу и обращаться за помощью. Расскажите про самые крупные случаи торговли людьми. Самое крупное дело у нас случилось с гражданами вьетнама, которые приехали в россию на работу. там, во вьетнаме, они даже заключили трудовой договор, оформили рабочие визы, разрешения на работу. Сделано всё в соответствии с миграционными правилами. но когда они приехали в россию, их развезли по разным точкам страны, когото на завод по производству автомобильных шин, кого-то — делать трубочки, и т.д. У них изъяли документы, якобы на хранение. Их запугивали. Их держали в подвале недостроенного коттеджа. многие не знали даже, что они в Петербурге, не знали языка, не понимали, куда обратиться. но они всё равно пытались бороться — им удалось связаться со своим

соотечественником, который уже является гражданином россии и здесь живет. тот привлек миграционную службу, которая приехала проверить документы. С документами у граждан вьетнама всё в порядке, однако сотрудники миграционной службы, увидев ситуацию, обратились к «Красному Кресту» и к омбудсмену. мы предоставили гуманитарную помощь, обеспечили пострадавших средствами гигиены, так как условия в подвале оказались совершенно антисанитарные. в итоге, 13 человек мы за свой счет отправили домой. остальных 70 человек «рабовладельцы» очень быстро перевезли из этого подвала. Что делает для борьбы с торговлей людьми «Красный Крест»? «Красный Крест» информирует, консультирует и помогает пострадавшим. в едином миграционном центре на ул. Красного текстильщика, 15 у нас работает общественная приёмная (окно 104). обращайтесь по любому вопросу про документы, нарушение прав и так далее. Или звоните на горячую линию — 8 800 333 00 16. если у вас забрали документы, или вам угрожают, или не дают уйти, или не выплачивают зарплату — обратитесь в «Красный Крест»! наша помощь бесплатна. также обращайтесь, если вам кажется, что кто-то из ваших знакомых попал в трудовое или сексуальное рабство.

ооба. мен кыздардын ортосунда акыркы учурларда болгон окуясы жөнүндө силерге айтып берейин. биринчи кыз Өзбекстандын жаран, экинчиси тажикстандан болгон. биринчиси сексуалдык эксплуатацияга, экинчиси мансапчылыкка түшкөн. бир жолу качып кетишкенден кийин, «Кызыл Чырым» жайында баш калкалап жашашкан, алар өлкөдөн мыйзамдуу түрдө чыгып алгыдай болуш үчүн, биз документтерди калыбына келтирүү боюнча жардам бердик, алар менен бирге бардык зарыл болгон жол-жоболорду өттүк. Адамдар кантип кулчулукка түшүп калышат? ар кандай болушу мүмкүн. ал мындай болот: вокзалда алардын жанына келип, бир чыны чай сунуш кылган,ал чайга уктаткыч заттарды кошуп, учуратышат. адам кандайдыр бир ишканада же бордельде документтери жок ойгонууда. ал эми бул нерсени өз мекендештери, ал тургай, досу да кылган болот. бир орун борборунда мындай учурлар да болгон. адатта ар дайым зор кезек бар, жана ошондой эле көп адамдар кезекте турушат, кимдир бирөө келип кезекте турба, баардык иш кагаздарыңды эртерээк бүтүргөнгө биз сага жардам беребиз, бир гана кошумча төлөө керек деп айтышат. анан адам акчаларын да документтерин да берет, ошондой эле убакыттын өтүшү менен эч нерсе жок кала берет. Кээде адамдар ар кандай жумушка жабышып, алар Санкт-Петербург шаарында иш үчүн жарнамаларды көрүп, жолго барышат. Чындыгында, ал таптакыр башка иш экен. Сиз ар дайым жумуш тууралуу көбүрөөк билип, дайыма сергек болушуңуз керек. Сиз кайда бара жатканынызды билүү, өтө маанилүү. мындан тышкары, адам өз ыктыяры менен Санкт-Петербургка келип, бирок эксплуатация учуруна түшүп калышы мүмкүн. мисалы, Өзбекстандык бир кыз, өйдөдө биз

1

Продолжение на стр.2

2

4 1 Några exempel på hur våra samarbetspartners i Kirgizistan använder sig av serier för att uppmärksamma allmänheten på olika former av kvinnoförtryck 2 Tidsskriften Gul ges ut varje månad och vänder sig till migrantkvinnor i St Petersburg 3 Våra vänner i Girl Activists of Kyrgyzstan förbereder inför sin kampanj på internationella flickdagen 4 En av många 1325-workshops i södra Kirgizistan. Här tillsammans med praktikanterna Emma och Amanda i den avlägsna regionen Batken

3

19

HBTQ+ Vad vi gjorde under året

Stärkt säkerhet inom den regionala HBTQ-rörelsen Mot bakgrund av den snabbt förvärrade situationen för HBTQ-personer i Kirgizistan och övriga Centralasien, har vi sedan 2014 lagt mycket energi på detta tematiska område.

Med stöd från Folke Bernadotteakademin lanserade Centralasiengrupperna ett unikt HBTQprojekt i regionen som pågick 2015-2016 och syftade till att stärka säkerheten inom Centralasiens HBTQ-rörelse i stort, för dess aktivister och HBTQ-personer i allmänhet. Projektet fungerade som en strategisk insats för att HBTQ-rörelsen ska kunna fortsätta kämpa för ett rättvist samhälle fritt från diskriminering på grunderna sexualitet och könsuttryck/-identitet i Centralasien. Totalt hölls närmare 40 utbildningsmoment för över 300 HBTQ-aktivister och en bredare publik på ca 3000 personer. Även om projektet är slut har vi under 2017 fortsatt genomföra utbildningar med fokus på säkerhet för HBTQ-aktivister i regionen.

20

HBTQ-nätverk i Centralasien Centralasiengrupperna har ett omfattande nätverk av ca 20 HBTQ-organisationer och allierade i Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan. Under sommaren genomfördes en resa till Kirgizistan och Tadzjikistan där ­anställda och praktikanter mötte flera lokala HBTQ-grupper och expanderade nätverket.

Vi har även breddat vårt internationella HBTQ-nätverk med aktörer som Freedom House, Civil Rights Defenders, Front Line Defenders, ILGA Europe, Prague Civil Society Center mfl.

Workshops med Alok Vaid-Menon Centralasiengrupperna bidrog ekonomiskt till en serie workshops i Kirgizistan och Kazakstan med den amerikanska transaktivisten Alok Vaid-Menon under sommaren. Tillsammans med lokala partners som Bishkek Feminist Initiatives och Feminita höll Alok workshops på temat transaktivism, slam poetry och performance.

Kontext

Performance­ workshop i samband med transaktivisten Alok Vaid-Menons besök i Bisjkek

Fristäder för HBTQ-aktivister Vi har sedan 2015 haft vi en insamlingsfond för att kunna evakuera förföljda centralasiatiska aktivister till Sverige. Fristaden syftar primärt till att skapa ett avbrott från en extremt utsatt miljö.

Dessutom erbjuds möjligheten att jobba med diverse satsningar inom Centralasiengrupperna.

Under året har vi haft resurser att välkomna en HBTQ-aktivist från Kirgizistan i Sverige. Hela satsningen har finansierats med gåvor från privatpersoner i Sverige som är engagerade i vårt stödnätverk Solidaritet med HBTQ-personer från Centralasien. Vi har även under årets lopp varit med och arrangerat och finansierat aktivistresidenser och -fristäder på plats i Centralasien för HBTQ-aktivister: Det har skett både i de fall när akut evakuering har varit nödvändig, och när det funnits behov av utbyte/samarbete mellan olika HBTQ-grupper i de centralasiatiska länderna.

Detta har även innefattat visst individuellt stöd till utsatta aktivister. Vi har även varit i kontakt med ProtectDefenders.eu för att diskutera mer långsiktiga former av fristäder.

I samtliga centralasiatiska länder är HBTQpersoner en mycket utsatt grupp som utsätts för strukturell diskriminering, stigmatisering och våld. En överväldigande majoritet väljer att dölja sin sexualitet och/eller könsidentitet för omgivningen, inklusive sin familj och sina nära vänner, för att undvika hot, trakasserier och våld. Lagligt skydd för HBTQ-­personers rättigheter är starkt begränsade i hela ­r­­egionen. Exempelvis är samkönade sexuella relationer kriminaliserade i Uzbekistan och Turkmenistan, med flera års fängelse som straff. Vanligtvis döms dock inte straffet utan lagen används snarare för att utpressa och trakassera HBTQ-personer. I Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan finns inte motsvarande lagstiftning, men trots det förekommer mycket höga nivåer av homo-/transfobi hos befolkning, politiker och myndigheter. Polisbrutalitet är ­utbredd och yttrar sig bland annat i god­ tyckliga frihetsberövanden, sexuella över­grepp och fysiskt/psykiskt våld från polisen.

Kirgizistan har länge setts som det mest ­toleranta landet i Centralasien för HBTQ-­ personer. Där har också regionens mest aktiva och synliga HBTQ-rörelse vuxit fram under 2000-talet. Mycket tyder på att detta håller på att ändras och sedan slutet av 2013 har parlamentet diskuterat en ”anti-gay propaganda law”, som i praktiken skulle kriminalisera HBTQ-organisationer. Trots att lagen inte klubbats igenom har dess existens skapat svallvågor i form av kraftigt försämrade levnadsvillkor för landets HBTQ-rörelse och personer, i form av bland annat ökad homo/transfobi hos befolkning och beslutsfattare. En nyligen ändrad artikel i konstitutionen ger uttryck för direkt diskriminering gentemot HBTQ-personer i Kirgizistan. I artikeln stod det tidigare att personer som är i samtyckesålder har rätt att ingå äktenskap och starta en familj, medan den nya artikeln begränsar definitionen av familj till man och kvinna.

Asylfrågor Centralasiengrupperna samarbetar med RFSL New­­-comers, en förening som vänder sig till asylsök­ande HBTQ-personer i Sverige.

Vår roll inom samarbetet är att tillhandahålla kompletterande information om HBTQ-rättigheter i Centralasien i de fall då den asyl­ sökande kommer från regionen. Detta behov uppstår då Migrationsverkets rätts- och land­ informationssystem (Lifos) är bristfälligt och inte upp­daterat på flera områden vad gäller situationen för HBTQ-personer i Centralasien.

21

”HBTQ-personer i Kazakstan är diskriminerade på väldigt många nivåer av samhället” av Annika Skogar

Det har varit ett hektiskt år för Zhanar Seker­bayeva. Nyligen blev hon och hennes kollegor på Kazakhstan Feminist Initiative Feminita klara med de 228 enkäterna och 43 intervjuerna som gjorts med lesbiska, transexuella och queer­ personer i Kazakstan under de senaste två åren. – Det brukar sägas att det inte finns några lesbiska kvinnor i Kazakstan.

Nu har vi motbeviset det och här är även deras behovsanalys, säger hon.

22

Zhanar Sekerbayeva var en av deltagarna på Centralasiendagarna 2017 som arrangerades i Stockholm den 26-27 november. Hon var inbjuden som representant för den feministiska aktivistgruppen Kazakstan Feminist Initiative Feminita.

På plats i Stockholm höll hon även ett föredrag om den studie som hon och hennes kollegor sammanställt de senaste två åren.

– Det finns i stort sett ingen forskning som visar hur situationen är för HBTQ-kvinnor i Kazakstan. Vi ville ändra på det och presentera ett sociologiskt porträtt där kvinnor specificerar sina egna behov och sin agenda, säger Zhanar Sakerbayeva.

Tack vare internet och olika informella kanaler lyckades de få kontakt med 228 kazakiska kvinnor som identifierade sig som lesbiska, transsexuella eller queer.

– Vi ville kartlägga hur den legala, ekonomiska och rättsliga situationen ser ut för de här grupperna i Kazakstan. Det handlar inte om att vi vill separera och kategorisera människor, utan synliggöra att människor har olika behov, säger Zhanar Sekerbayeva.

Studien visar att ungefär hälften av alla intervjuade personer har blivit utsatta för våld på grund av sin sexuella läggning.

– Men här finns ett definitionsproblem.

De flesta refererar endast till fysiskt våld och glömmer andra former av våld, som till exempel socialt, ekonomiskt och psykiskt våld.

Att inte kunna gå på gatan och våga hålla sin partner i handen är också en typ av våld.

Studien visar även att tillgång till internet och kontakt med internationella rättighetsorganisationer är viktigt för den här gruppen.

– HBTQ-personer i Kazakstan är diskriminerade på väldigt många nivåer av samhället, säger Zhanar Sekerbayeva.

I Kazakstans konstitution står det att alla människor ska vara lika inför lagen. Det står också att ingen ska bli utsatt för diskriminering på grund av nationalitet, etnicitet, religiös tillhörighet eller andra omständigheter.

– Homosexuella ingår där under ”andra omständigheter”, men det är så vagt formulerat att ingen riktigt förstår vad det är, säger Zhanar Sekerbayeva.

Innan Zhanar Sekerbayeva blev engagerad i Kazakhstan Feminist Initiative Feminita jobbade hon i många år som journalist. Hon skrev då ofta om utsatta grupper i samhället, men varje gång hon förde homosexuella och deras situation på tal sa hennes kollegor och redaktörer att det var ointressant.

– Om det skrivs något görs det inte sällan i direkt koppling till pedofili. Det sker en konstant misstolkning av terminologin, säger hon.

Under en demonstration 2015 mot den kazakiska regimens ständiga devalvering av den inhemska valutan blev Zhanar Sekerbayeva gripen, trots att hon protesterat helt fredligt.

Där och då fick hon nog.

– Då bestämde jag mig för att det fick vara nog och att jag ville göra något åt orättvisorna som hela tiden drabbar den grupp i samhället som jag identifierar mig med.

Om vi bara sitter hemma i soffan och kollar ut genom fönstret, då är det klart att ingenting förändras.

Zhanar pratar om HBTQ-personers rättigheter i Kazakstan under Centralasiendagarna

23

Konflikthantering Vad vi gjorde under året

Vardagens civilkurage Centralasiengruppernas projekt Vardagens civilkurage kom in på sitt tredje och sista projektår under 2017. Projektet fungerar som en långsiktig resurs för vår metod­utveckling inom detta tematiska verksamhetsområde. Inom projektet anordnades 161 civilkurageträningar för ungdomar och unga vuxna, med totalt 1041 personer som deltog. En satsning under året var att utbilda framtida civilkuragetränare och tre längre intensivkurser i Malmö, Göteborg och Uppsala hölls för detta ändamål. Sammanlagt utbildades 18 nya civilkuragetränare. Projektet har även satsat extra för att nå nyanlända personer och nått totalt 144 personer som nyligen kommit till Sverige.

Förutom träning har projektet även organiserat höstforum, studiecirklar, panelsamtal och andra evenemang, samt synts på mässor, festivaler och tidningsartiklar och hörts i poddradio.

Då projektet tar slut under 2018 har vi fokuserat mycket på att skapa förutsättningar för att verksamheten ska kunna leva kvar efter detta. Vardagens civilkurage är idag inte bara ett projekt, utan en självständig ungdomsorganisationen som på sikt kommer härbärgera verksamheten. Under året har fem lokala träningsgrupper bildats i Dalarna, Göteborg, Malmö, Uppsala och Växjö som

24

är anslutna till organisationen. Målsättningen för organisationen är att söka verksamhetsstöd från MUCF under 2018 och på så sätt börja bygga en egen långsiktig föreningsekonomi och -struktur.

Metodmaterial i vardagligt civilkurage Inom Vardagens civilkurage har projektteamet under året arbetat med ett metodmaterial som kommer att publiceras i början av nästa år av Trinambai förlag. Resultatet heter Ingrip! – en handbok i vardagligt civilkurage, och varvar teori om makt och samhällsförändring med tips och instruktioner för de som vill utöva och träna civilkurage. Boken är ett verktyg för de som vill starta civilkurageträning och fördjupa sig i Centralasiengruppernas metoder.

Samtal på temat "Från vision till handling, från handling till vision" med Stellan Vinthagen, Besök en Bank, Kontrapunkt och Skåne Pig Save

Kontext Centralasiengrupperna har arbetat med detta tematiska område sedan 2010 i bred bemärkelse: från mellanmänskliga konflikter till strukturellt förtryck. Våra satsningar har huvudsakligen knutits till södra Kirgizistan, som är en region där flera olika konfliktytor existerar.

Staden Osj var i juni 2010 epicentrum för en omfattande politisk och etnisk konflikt där våldsamma sammandrabbningar mellan kirgizer och uzbeker ledde till att hundratals miste livet. Dessa händelser är fortfarande väldigt levande hos lokalbefolkning och många har förlorat familj, vänner eller hem. Än idag är vissa stadsområden i Osj inte återuppbyggda och staden har blivit en mer segregerad stad där grupper i ökad utsträckning undviker varandra och där fördomar frodas.

Saltanat och Frida diskuterar olika ingripandetekniker i situationer som innehåller sexism

Reträtt och föredrag med Stellan Vinthagen I maj 2017 arrangerade vi ett seminarium i samarbete med Stadsbiblioteket i Malmö. Seminariet Från vision till handling, från handling till vision inleddes med en föreläsning av sociologiprofessorn och aktivisten Stellan Vinthagen, som delade sin analys kring vad som saknas och behövs i motståndsrörelser idag. Efter Vinthagens föreläsning följde ett panelsamtal med lokala aktörer som Skåne Pig Save, Kontrapunkt och Besök en bank, som alla arbetar med olika typer av samhällsförändring. Samtalen fokuserade kring vilka metoder dessa organisationer och rörelser använder och hur metoderna samspelar med deras visioner.

Proaktivt konfliktingripande med Novi Ritm och CSP

Ytterligare exempel på konflikter är marginalisering av andra minoritetsgrupper (inte endast etniska utan också religiösa och sexuella), strukturell diskriminering på arbetsmarknaden, religiös extremism, nationalistiska hatgrupper och särintressestyrda medier som sprider xenofobisk propaganda. Centralasiengrupperna har valt att jobba nära lokala organisationer i Osj, både genom ekonomiskt stöd till deras mer “utåtriktade” arbete för att förebygga dessa problem, men också via utbildningar, ickevåldsträning, projekt- och organisationsutveckling för att skapa mer inkluderande, demokratiska organisationer som inte reproducerar konflikt och splittring. I detta avseende skiljer vi oss från majoriteten av internationella givare och organisationer, som strömmade till södra Kirgizistan i efterdyningarna av 2010 års konflikt, men snabbt lämnade regionen när anslagen började sina och konfliktens mest påtagliga manifestationer försvunnit. Vi har också valt att fokusera på performativa och ickevåldsbaserade arbetssätt, vilket ofta skiljer sig från andra internationella aktörer som tenderar att jobba mer med information, påverkan och medvetandehöjande insatser.

Under verksamhetsåret 2017 fick vi besök av två partnerorganisationer i Malmö. I maj kom Novi Ritm och i december Children of St Petersburg till Sverige, för utbyte och utbildning med Centralasiengrupperna. Tillsammans med representanter från de båda organisationerna höll vi i träningar på temat demokratiska och jämlika mötestekniker, samt hade civilkurageträning på teman som var speciellt relevanta för de olika organisationernas respektive arbete.

En av årets satsningar inom konflikthantering var att närvara på festivaler och köra pop-up-workshops i civilkurageträning! Här på Öland Roots

25

Kultur Vad vi gjorde under året

Samarbete med Dotterbolaget I maj och i december arrangerade vi tillsammans med det feministiska serietecknarkollektivet Dotterbolaget workshops för besökande aktivister från Kirgizistan och Ryssland. Serietecknande som samhälls- och maktkritiskt verktyg har även integrerats som metodologi hos flera av vår partnerorganisationer tack vare samarbetet med Dotterbolaget. Det finns planer på mer djupgående sam­arbete med Dotterbolaget under 2018 och förhoppningar på längre konstnärsresidenser i Centralasien och Ryssland.

Community Play Centralasiengrupperna och Olga Maljasjeva, skaparen av föreställningen “Community”, har inlett samtal om att under 2018 hålla gästföreställningar i Sverige. Community är en dokumentär pjäs som handlar om ett samkönat par från Kazakstan, som kom till Sverige 2013 och frihetsber­övades i sex veckor. Pjäsen fokuserar på denna tiden i f­ örvaret och har sedan tidigare spelats flera gånger i ­Almaty, Kazakstan, men aldrig i Europa.

26

Forma Mellan åren 2014-2016 drev vi projektet och hantverks­gruppen Skaparkollektivet Forma; en verksamhet som fokuserar på kollektivt skapande processer för nyanlända personer. Verksamheten har knoppats av under 2017 och är idag en självständig förening. Däremot har vi fortsatt samarbete med Forma och det finns planer på att inkorp­orera hantverks- och formgivningsrelaterade aktiviteter inom våra projekt och samarbeten i Centralasien.

Övriga kulturprojekt Centralasiengrupperna får regelbundet för­ frågningar från olika aktörer om kultur­satsningar och samarbeten i Centralasien och post-Sovjet.

Exempelvis har vi hjälpt svenska musiker att boka spelningar i Kazakstan och Kirgizistan. I övrigt har Centralasiengrupperna haft kontakt med konstnärer från bl.a. Kirgizistan, Kazakstan, Ryssland, Armenien och Tjetjenien om framtida gemen­samma kultursatsningar. Personal från Centralasien­grupperna har medverkat på festivaler och kulturarrangemang i Kazakstan, Tadzjikistan, Ryssland, Ukraina, Spanien, Danmark m.m. under året.

Kontext Bristen på kulturellt utbyte mellan postsovjetiska Centralasien och Sverige/Europa är en fråga som Centralasiengrupperna länge försökt ändra på. Genom skapandet av en centralasiatisk kulturplattform har vi arbetat brett med detta tema sedan 2014, baserat på samarbeten med alltifrån skådespelare, musiker och filmskapare till serietecknare och möbelsnickare.

Vi är särskilt intresserade av kulturprojekt och konstnärliga samarbeten som knyter an till våra andra tematiska fokusområden och där kulturen kan användas som ett verktyg för att främja kampen för demokratiska fri- och rättigheter.

Centralasien är också en region där många traditionella kulturformer och uttryck håller på att försvinna eller glömmas bort, vilket vi vill vara med och motverka.

En kort musikfilm färdigställdes under året som baserades på filmat material från den Centralasienturné som vi organiserade för Malmöbandet Ved år 2014. Filmen är inspelad i en (nerlagd) sovjetisk fabrik i Fanbergen, Tadzjikistan. I övrigt har vi arrangerat filmvisningar och centralasiatiska temadagar på olika orter i Sverige under året.

Exempelvis visade vi under hösten dokumentärfilmen Grab and Run om brudkidnappning på Zita i Stockholm och Panora i Malmö.

Filmklipp ur Veds musikvideo inspelad i norra Tadzjikistan

27

Informations- och påverkansarbete

Centralasiengrupperna har de senaste fyra åren i större omfattning inriktat sig på informations- och påverkans­arbete. Vi vill vara en aktör som representerar och s­ ynliggör gräsrötters, civilsamhällets och margina­ liserades röster i Centralasien gentemot svenska/­ europeiska beslutsfattare och politiker, för att lyfta ­perspektiv som sällan inkluderas på högre politiska ­ nivåer. Exempelvis har vi i kölvattnet av antidemo­krat­iska och homofobiska lagförslag i Kirgizistan samordnat ­ möten mellan Sveriges ambassadör i Centralasien och lokala demokrati- och likabehandlingsorganisationer.

Vi jobbar även med att belysa dessa perspektiv och frågor för en bred allmänhet i Sverige och Europa genom föredrag, s­ tudiecirklar och filmvisningar.

28

2

1

2

3

1 Vår utställning om civilsamhället i Centralasien har turnerat södra Sverige under året och nått ut till en mycket bred publik. Här på Helsingborgs respektive Malmös stadsbibliotek 2 För fjärde året i rad organiserades konferensen Centralasiendagarna i Stockholm, med ett varierat utbud av panelsamtal, föreläsningar, mingel och filmvisning 3 Styrelseledamot Amanda Sonesson skrev en insändare i Sydsvenskan om stereotypa representationer av regionen Centralasien

1

29

Centralasiendagarna 2017 Den 26:e och 27:e november anordnade Centralasiengrupperna den fjärde upplagan av konferensen Centralasiendagarna. De två dagarna ägde rum i Stockholm och bestod av panelsamtal, föreläsningar och filmvisningar. Evenemanget förde samman aktivister och civilsamhällsaktörer från Centralasien och Ryssland. Första dagen innehöll ett panelsamtal på Solidaritetshuset, med stöd från Östgruppen, samt en filmvisning. Panelsamtalet Queer feminism and activism in Central Asia and expression of feminism in art and culture leddes av Zhanar Sekerbayeva och Ruth Dzjenrbekova, som pratade om sina erfarenheter av feminististiska aktivistpraktiker i Centralasien. Filmen Grab and Run visades sedan på Zita Folkets Bio. Konferensens andra dag ägde rum i det historiska Grillska huset, på Stortorget. Dagen började med en föreläsning av Favzija Nazarova, från den tadzjikiska tankesmedjan Nota Bene, om problemen med tortyr i Tadzjikistan. Detta följdes av ett panelsamtal om centralasiatiska HBTQ-personers erfarenheter och praktiker, mellan journalisten Olga Malysjeva, HBTQ-aktivisten Oleg Ivanov och Alex Khalykbergen från Kazakstan. Den sistnämnda är medgrundare till HBTQ-organisationen Kaleidoskop, som har till syfte att nå ut till HBTQ-personer och deras allierade i Kazakstan och Centralasien. Efter lunchpausen fortsatte dagen med en föreläsning av Diana Mubaraksjina om hur Center of International Cooperation of the Red Cross i Sankt Petersburg, jobbar för centralasiatiska arbetsmigranter som blivit utsatta för tvångsarbete. Centralasiendagarna 2017 slutade med en föreläsning av religionsvetaren Indira Aslanova från Kirgizistan, som pratade om radikaliseringsprocesser i Centralasien.

Utställning om civilsamhället i Centralasien Vår senaste utställning handlade om aktivism, civilsamhället och rättighetsbaserat arbete i Kirgizistan och omfattade åtta organisationer.

Utställningen expanderade kraftigt under 2017 och bytte namn till Activism, Civil Society and Rights Based Work in Central Asia. Utställningen porträtterar idag 18 organisationer från de fyra centralasiatiska länderna Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan. Grupperna som presenteras i utställningen jobbar bland annat med kvinnors rättigheter, ungdomsaktivism, HBTQ-frågor, yttrandefrihet, konst och migration. Organisationsporträtten är baserade på intervjuer som genomfördes i regionen i maj 2017.

Utställningen lanserades på Lunds stadsbibliotek i augusti, fortsatte under oktober och november på Helsingborgs stadsbibliotek och sedan visades på Palladium i Växjö, under december. Utställningen kommer att fortsätta sin Sverigeturné under 2018.

Vi höll en mycket uppskattad workshop och föreläsning om civilkurage på MR-dagarna

30

Föredrag och seminarium

Påverkansarbete

Under 2017 organiserade Centralasiengrupperna ett flertal föreläsningar och seminarier med fokus på bland annat kvinnors rättigheter i Kirgizistan och Sverige, HBTQ-gemenskapen i Kirgizistan och Kazakstan, samt de centralasiatiska arbetsmigranternas situation i Ryssland. Föreläsningar och seminarier hölls i Lund, Malmö, Landskrona, och Stockholm, och besöktes av skolelever, studenter och den allmänheten. I samarbete med Lunds universitet bidrog vi också med en föreläsning under IDAHOT-dagen.

Vi har organiserat en handfull möten och hearings för aktivister, forskare och civilsamhällesrepresentanter från Centralasien och beslutsfattare i Sverige. Exempelvis mötte personal på Utrikesdepartmentet aktivister från vår partnerorganisation Children of St Petersburg, för att samtala om situationen för centralasiatiska arbetsmigranter i Ryssland.

Strategiska nätverk Centralasiengrupperna är medlem i flera olika nätverk för opinionsbildning och påverkansarbete, som exempelvis Forum Syds Östnätverk. Vi är medlemmar i Globalportalen och har där kunnat synliggöra våra hjärtefrågor för en nationell och internationell publik. Vårt svenska organisationsnätverk har under åren breddats med nya partners. Genom medverkan på MR-dagarna i Jönköping, musikfestivaler och diverse föreningsmässor har vi synts i större utsträckning och format nya relationer.

På hemmaplan deltog vi i kampanjen #jagsolidaritetsstrejkar som var en timmes strejk för en human asylpolitik. Kampanjen ställde bl.a. krav på att stoppa Sveriges finans­ iering av krig, stoppa godtyckliga åldersbedömningar av ensamkommande flyktingbarn och möjliggöra familjeåterförening.

Synlighet i media Centralasiengrupperna har figurerat i ett flertal medier under året, både bevakning i samband med våra arrangemang i Sverige och i egenskap av expert kring aktuella händelser i Centralasien. Exempelvis har vi synts i ETC, Sydsvenskan, Amnesty Press, Grus och Guld, FUF samt hörts i Sveriges Radio. Vi har även kontaktats flitigt av större nationella medier i egenskap av expertröst på frågor som rör Centralasien.

31

Utbyten och utbildningar

En veckas fullspäckat program när Novi Ritms tjejgrupp besökte Sverige under våren. Här utanför ABF i Malmö

32

I nuläget finns det få möjligheter för aktivister och rep­re­sen­t­­anter för civil­samhället från Europa och Central­­­asien att mötas, utbyta erfar­en­heter och bygga allianser, vilket sär­skilt gäller unga engagerade personer. Centralasien är en låg­ prioriterad region för majoriteten av internation­ ella bidragsgivare vilket gör att finansierings­ möjligheter är ytterst få. I dags­läget är vi mer eller mindre ensamma om att vara samordnande organisation för utbyten, volontärtjänstgöring, praktikantplaceringar och aktivistresidenser mellan regionerna. Trots bristen på ekonomis­ ka anslag vill vi framöver expandera denna del av vår verksamhet för att ge fler unga personer ­möjlighet att mötas, lära sig av varandra, ta del av olika utbildningssatsningar och arbeta trans­ nationellt med olika sociala rättvisefrågor.

Europeisk volontärtjänstgöring (EVS)

Utbyte med ungdomsaktivister

Centralasiengrupperna har tagit emot en EVS-­ volontärer via EU:s ungdomsprogram Erasmus+ under 2017. Ksenia Grishnyakova från Ryssland har varit baserad på vårt huvudkontor i Malmö, med arbetsuppgifter som att arrangera studiecirklar, hålla föredrag, anordna workshops, driva mindre projekt samt jobba med organisationsutveckling, utvärderingar och administration.

I början av maj välkomnade Centralasiengrupperna sex aktivister från vänorganisationer i Centralasien till Malmö. Utbytet inkluderade workshops, studiebesök och möten med organisationer som på olika sätt jobbar med kvinnors och flickors rättigheter, jämställdhet och maskulinitetsnormer. Bland annat besöktes Tjejjouren, Dotterbolaget, RFSL och Genusvetenskapliga institutionen på Lunds Universitet. Utbytet gav möjlighet för oss att diskutera gemensamma satsningar och framtida samarbeten.

Praktikanter i Osj Under 2016 blev Centralasiengrupperna en av tio civilsamhällesorganisationer i Sverige som beviljades medel för att delta i Sidas praktikantprogram. Praktikprogrammet syftar till att ge unga svenskar mellan 20 och 30 år en möjlighet att höja sin kompetens om internationella utvecklingsfrågor på fältet. På lång sikt syftar även praktikantprogrammet till att bredda den svenska resursbasen och återföra erfarenheter från praktikantverksamheten till svenska aktörer.

Under 2017 skickade Centralasiengrupperna ut sin andra omgång av praktikanter till partnerorganisationen Novi Ritm genom det här programmet. De två praktikanterna, Amanda Sonesson och Emma Lygnerud Boberg, jobbade på Novi Ritm i fyra månader och fokuserade framför allt på arbete kring organisationsutveckling och kapacitetsbyggande inom organisationen. De utsända praktikanterna har varit en stor resurs i Centralasiengruppernas dagliga arbete och har även underlättat partnerskapet med Novi Ritm genom att vara närvarande och lyhörda inför den lokala kontexten och dess omständigheter.

Parnerskapsmöten med Children of St Petersburg Under 2017 initierade Centralasiengrupperna ett samarbete med organisationen Children of St Petersburg (CSP) från Ryssland. Samarbetetet konkretiserades och strukturerades under hösten i samband med en styrelseresa till St Petersburg.

I december kom en grupp på sex kvinnor från CSP till Malmö och Stockholm. Under en dryg vecka i Sverige diskuterades partnerskap och samarbeten samtidigt som gruppen även besökte en rad olika organisationer för erfarenhetsutbyten och kunskapshöjning inom sina tematiska arbetsområden. CSP besökte bland annat Dotter­bolaget, Lunds universitet och UD:s Centralasien- och Rysslandavdelning.

Aktivistresidenser i Osj Under året har Centralasiengrupperna samordnat och finaniserat två residenser hos vår partnerorganisaton i Osj. Under två månader bodde och arbetade den ryska aktivisten Tania Egorova hos Novi Ritm och arbetade med att stärka upp den organisatoriska kapaciteten genom att tillsammans med personalen arbeta med bland annat stresshantering och säkerhetsrutiner. Precis som förra året tillbringade den ryska aktivisten och konstnären Viktoria Lomasko ett par veckor i Osj under augusti månad. Hon arbetade då med Novi Ritms miljögrupp och serietecknargrupp och tillsammans arbetade de med olika metoder för att väcka medvetande om miljöproblem genom konst och serietecknande.

Under året har vi påbörjat ett nära samarbete med den ryska organisationen Children of St Petersburg. Här träffade vi tidskriften Guls redaktion på plats i St Petersburg

33

Ekonomisk berättelse Resultaträkning

2017-01-01 2017-12-31

2016-01-01 2016-12-31

4 842 753

3 886 223

–

16 740

4 842 753

3 902 963

-3 827 966

-3 040 811

Utbyten och utbildningar

-159 276

-276 039

Utlandspraktik och aktivistresidenser

-235 922

-97 756

Informations- och påverkansarbete

-424 723

-387 277

-45 134

-322 884

-148 039

-71 322

-4 841 060

-4 196 089

1 693

-293 126

-1 216

130

–

-83

-1 216

47

477

-293 079

Rörelseintäkter, lagerförändringar m.m.

Bidrag Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter, lagerförändringar m.m.

Rörelsekostnader Utvecklingsprojekt

Kulturprojekt Övriga externa kostnader Summa rörelsekostnader

Rörelseresultat

Finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa finansiella poster

Resultat efter finansiella poster

Resultat före skatt

477

-293 079

Årets resultat

477

-293 079

34

Balansräkning

2017-12-31

2016-12-31

93 274

8 857

427

10 500

93 701

19 357

Kassa och bank

1 559 495

1 399 137

Summa kassa och bank

1 559 495

1 399 137

Summa omsättningstillgångar

1 653 196

1 418 494

1 653 196

1 418 494

619 386

912 465

477

-293 079

619 863

619 386

Skatteskulder

37 964

–

Övriga skulder

94 263

90 534

901 106

708 574

1 033 333

799 108

1 653 196

1 418 494

Tillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar

Kassa och bank

Summa tillgångar

Eget kapital och skulder Eget kapital Eget kapital vid räkenskapsårets början Årets resultat Eget kapital vid räkenskapsårets slut

Kortfristiga skulder

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder

Summa eget kapital och skulder

35

Tack till Personer Liana Abdibalieva, Salima Abdumomunova, Ekaterina Alimova, Julia Alimova, Ainagul Amatbekova, Baktygul Babakulova, Aida Bektasheva, Linnéa Blomgren, Saltanat Boronbaeva, Emma Boberg Lygnerud, Jessica Bragd, Karolina Bång, Karin Casimir Lindholm, Katja Dirsell, Tania Egorova, My Eklund, Hanna Fischer, Sara Granér, Maria Hamberg, Per Herngren, Sigríður Hulda Sigurðardóttir, Oleg Ivanov, Maria Kangas, Alexander Karlsson, Elin Larsson, Viktoria Lomasko, Adrian Malmgren, Aydin Mammadov, Hanna Norelius, Viktor Novodonov, Isabelle Persson, Åsa Randén, Emma Rönngren, Jonas Sandstedt, Zhanar Sekerbayeva, Aizat Shakieva, Rakel Stammer, Leif Sörnmo, Charlotte Tapani, Petter Thörne, Volodya Vagner, Alok Vaid-Menon, Stellan Vinthagen, Elias Westerberg.

36

Organisationer ABF Malmรถ, Bio Zita, Dotterbolaget, Forma, Frilagret, Glokala folkhรถgskolan, Helsingborgs Stadsbibliotek, Kontrapunkt, Lunds Stadsbibliotek, Mats Wahlberg & co, Malmรถ stadsbibliotek, Kulturhuset Palladium, Biograf Panora, RFSL Newcomers, Solidaritetshuset, Trinambai, Tryckeriet, Underverket och ร stgruppen.

Bidragsgivare

37

Samordning

Gustaf Sörnmo

Texter

Frida Ekerlund, Kseniia Grishnyakova, Viktor Romanov, Annika Skogar, Amanda Sonesson och Gustaf Sörnmo

Fotografi

Jens Molander, Aizat Shakieva, Annika Skogar, Amanda Sonesson, Gustaf Sörnmo med flera

Design

Sigríður Hulda Sigurðardóttir

38