Chefstidningen 7, 2015 by Chefstidningen

HY DÄR RCHEF E F VI HÖR VIL R, A DE L M

PARTERAPI PÅ JOBBET RÄDDNINGEN NÄR SAMARBETET KÄRVAR

MÅSTE CHEFER HÅRDTRÄNA?

Så påverkas medarbetarna

”Alla bara ställer upp”

NUMMER 7/2015

PATRICIO MORA, CHEF PÅ MIGRATIONSVERKET OM EXTREMLÄGET

INTERVJUN: ANTJE JACKELÉN

KYRKANS HÖGSTA CHEF VILL PRATA TILL PUNKT

Hitta energin som gör din personal mer …

11 SID TEMA:

Kreativ

ÖKA SKAPARKRAFTEN, MEN HUR?

JOBBA AKTIVITETSBASERAT? LUSTSTYRT? FÖLJ MED TILL SPOTIFY & FÖRSÄKRINGSKASSAN

Kreativitet och produktivitet SÅ ÖKAR DU NÖJDHET OCH INSPIRATION I DIN ORGANISATION

Kostnadsfria inspirationsmöten!

ANVÄND FYRARUMMAREN® Vi vet hur – kontakta oss!

20 okt kl 15.00 - 17.00 i Stockholm 11 nov kl 08.00 - 10.00 i Stockholm 26 nov kl 08.00 - 10.00 i Stockholm 8 dec kl 08.00 - 10.00 i Stockholm Vi bjuder även på en smaklig buffé!

fyrarummaren.se

Tänk annorlunda – gör verklig skillnad!

Fyrarummaren AB Drottninggatan 55, 111 21 Stockholm • 08-677 00 30 • www.fyrarummaren.se • info@fyrarummaren.se

VÄLKOMMEN TILL CHEFSTIDNINGEN

– En inblick i verkligheten … INTRO} För drygt ett år sedan tillträdde Antje Jack-

elén till Sveriges första kvinnliga ärkebiskop. I sitt sommarprogram i radion berättade hon om hur hon kom till Sverige för att studera på 70-talet och på tre år gifte sig, blev prästvigd och födde sitt första barn. Men också om hur det känns att vara både hemma och främmande i ett land – och att efter tre sekel fortfarande få frågan om man ska ”åka hem” på semestern. När vår reporter Sally Henriksson träffade Antje Jackelén för några veckor sedan för att prata om hennes arbete som Svenska kyrkans främsta företrädare kom samtalet att kretsa kring dialog, empati och förtroende. Centrala ord i dagens samhällsdebatt – sannolikt inte minst för Migrationsverkets personal som just nu sliter hårt för att hantera den pågående flyktingsituationen. ”Det är här och nu. Vi bara kör” berättar chefen för myndighetens ankomst boende i Malmö, Patricio Mora. För honom har det under hösten blivit vardag att varva mottagandet av hundratals människor om dagen med nattarbete och introduktion av stora grupper nyanställda medarbetare. Allt bortom gängse rutiner. I Utmaningen på sidan 38 kan du läsa hur han och hans kolleger agerar för att klara situationen. Det är svårt att inte förundras.

MARIEKE JOHNSON

REDAKTIONENS ”MÅSTE”: FILMTAJM!}

Missa inte alla filmfestivaler runt om i landet nu under hösten. Som balsam för själen när kylan kryper närmare.

FOTO:

SANDR A JOHNSON

Chefredaktör

Rättelse: I förra numret av Chefstidningen publicerade vi fel bild vid artikeln om Jenny Storm, enhetschef inom socialtjänsten i Västerås (Tema: ny som chef). Vi beklagar misstaget, så här ser hon ut! CHEFSTIDNINGEN 7 2015

MACE SPEAKERS PRESENTERAR

KUNSKAPSSEMINARIER FÖR DIG OCH HELA ARBETSGRUPPEN Ett HR- och ledarskapsmagasin för akademiker. Ägs av Akademikerförbundet SSR och Svensk Chefsförening och är ett oberoende forum för ledarskaps-, HR- och organisations frågor. www.chefstidningen.se

REDAKTIONEN

13 NOV GRAND HÔTEL STOCKHOLM 18 NOV CLARION HOTEL POST GÖTEBORG

CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE

Marieke Johnson, marieke@a4.se, 08-556 06 446 ART DIRECTOR Jonna Olsson DESIGN & PRODUKTION A4 Text & Form, www.a4.se SKRIBENTER Annika Larsson Sjöberg, Karin Hylander,

Per Cornell, Cajsa Högberg, Gertrud Dahlberg, Karin Persson, Sally Henriksson, Eskil Fagerström, Emmeli Nilsson, Sandra Johnson

MAGDALENA MALOU GERGER VON SIVERS

ANDERS BORG

FOTOGRAFER & ILLUSTRATÖRER

Christina Hägerfors, Saga Berlin, Anneli Hildonen, Therese Jansson, Sara Johari, Marcus Oliveras KORREKTUR Monika Lann

HANS ROSLING | LARS-JOHAN JARNHEIMER LOTTIE KNUTSON | MICAEL DAHLEN SUSANNE EHNBÅGE | ELAINE EKSVÄRD

TRYCK Norra Skåne Offset TS-KONTROLLERAD UPPLAGA 2014: 17 700 ISSN: 2000-3498

POSTADRESS Akademikerförbundet SSR,

9 DEC BERNS STOCKHOLM

Box 12800, 112 96 Stockholm BESÖKSADRESS:

Mariedalsvägen 4, 112 96 Stockholm WWW.AKADEMSSR.SE PRENUMERATION & ADRESSÄNDRING

prenumeration@akademssr.se VILL DU ANNONSERA?

ANNIKA MALMBERG

MORGAN ALLING

Bengtsson & Sundström Media, 08-10 39 20 (vxl) chefstidningen@bs-media.se

ELAINE EKSVÄRD

Allt material i Chefstidningen är skyddat enligt svensk och internationell upphovsrätt. Det är förbjudet att utan ansvarig utgivares tillåtelse vidarebefordra texter och bilder i tryckta eller digitala medier. Överträdelse beivras. Alla rättigheter förbehålles.

MÅRTEN ANDERSSON | MICAEL DAHLEN PG WETTSJÖ

BOKA IDAG! BEGRÄNSAT ANTAL PLATSER

Chefer, egenföretagare, personalvetare samt beteendevetare med HR-inriktning inom Akademikerförbundet SSR får Chefstidningen som kostnadsfri medlemsförmån. Det får även chefer inom Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Tjänstetandläkarföreningen, Fysioterapeuterna och Naturvetarna.

WWW.MACESPEAKERS.SE 08-22 20 10

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

INTERIMSCHEFER.SE

KOMPETENTA INTERIMSCHEFER – NÄR DU BEHÖVER

Vi ger dig snabb tillgång till specialiserade interimschefer. Och har branschens nöjdaste kunder. Sveavägen 55, 113 59 Stockholm, 010-10 10 150

I DETTA NUMMER: VÄLKOMMEN} SID 3 FENOMENET} Hett med hyrchefer SID 8 SPANING} Sociala medier SID 12 FORSKNING} Mångfaldens måsten SID 18 GÄSTKRÖNIKAN} Pensionsvånda SID 34 VERKTYGET} Parterapi för chefer SID 36 UTMANINGEN} Pressen på Migrationsverket SID 38

TEMA:

BALANS} Tränar du för hårt? SID 43 PORTRÄTTET} Ärkebiskop Antje Jackelén SID 44 ARBETSRÄTT}

Rätt till deltid? SID 50 Juristens krönika SID 51 Arbetsrättsdomar SID 52 KULTUR} Behärska bilden SID 54 + Läs Chefsdagboken! På sid 57

KREATIVITET SID 22

”Grunden är att folk känner sig avslappnade”

FOTO:

THERESE JANSSON

Nadia Lalami om Spotifys framgångsrecept

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

Fenomenet AV

K ARIN HYL ANDER

FOTO:

JOHNÉR

LEDARE TILL LÅNS Allt fler hyr in chefer för att lösa ett hastigt avhopp eller driva igenom en tuff förändring – även i offentlig sektor. Det som var en nödlösning har blivit business. NY BOOM} Bemanningsföretaget Expe-

ris höstkampanj vittnar om en nästintill omättbar hunger. ”Experis behöver anställa minst 500 erfarna specialister och chefer” skriver företaget i sin efterlysning. 1600 konsulter finns redan i stallet. Experis startades av Manpower- gruppen i början av 2010-talet och är helt inriktat på att förse sina kunder med just chefer och specialister. I samma veva drog Poolia igång sin motsvarighet Poolia Executive Search och Proffice sitt Dfind. Parallellt med de stora jättarnas nya intresse för chefs- och specialistuthyrning ploppade det upp små, nischade bemanningsföretag med samma affärsidé, ofta startade av yrkesmänniskor inom vård och omsorg eller den sociala sektorn. I dag finns uppskattningsvis runt femtio företag som uteslutande ägnar sig åt uthyrning av högkvalificerad arbetskraft. Även om boomen bara har några år på nacken så är fenomenet äldre än så. Utomlands har så kallad Interim Management

funnits länge och 1994 lanserades begreppet ”Chef att hyra” av det Malmöbaserade kompetensförsörjningsföretaget Senior Partners. Där är Lena Jiderud kommunikationsansvarig och dessutom själv möjlig att hyra in som chef. Lena Jiderud menar att interimscheferna har funnits på den svenska arbetsmarknaden även tidigare, åtminstone vad gäller högre chefsbefattningar. Men utan att kallas vid sitt rätta namn. – Nytillträdda vd:ar har fått besked om vad de förväntas utföra på ett visst antal år, säger Lena Jiderud. Därmed vill hon belysa att det i praktiken länge har existerat tidsbegränsade uppdrag även om traditionerna på den svenska arbetsmarknaden inte gynnat systemet med hyrchefer. Den mer organiserade uthyrningsverksamheten av chefer började med en efterfrågan på inhoppspersonal i hastigt uppkomna situationer, till exempel om en person i ledande ställning insjuknat eller

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

”Utan personliga kopplingar är det lättare att gå in i den roll som krävs” >> CHEFSTIDNINGEN 7 2015

Fenomenet avlidit. Det måste gå fort att få fram en ny chef, helst på bara några dagar, och uppdragen var ofta korta. Sedan har utvecklingen gått i en rasande takt. Nu pågår de interimistiska lösningarna ofta i ett halvår, ett år eller ännu längre. Stora ramavtal kan ge uppdrag på flera år. Hur kommer det sig att hyrcheferiet har blivit så stort så snabbt? Svaren kan sökas på tre ställen: hos den arbetsmarknad där behovet finns, hos de chefer som ser nya möjligheter till utveckling och bättre villkor som uthyrda än som anställda – och till sist hos bemanningsbranschen, som driver på.

”En inhyrd chef kan lättare lyfta blicken och identifiera problemområden” Vi börjar med det första: Efterfrågan. – Där ser vi framför allt ett skriande behov på den offentliga sidan med stora generationsavgångar. 60-talisterna är skolade i samma anda som 40-talisterna som går hem nu; att man ska göra rätt för sig och att jobbet går före allt. Men i senare generationer har man andra krav på exempelvis ledighet. De unga, som arbetsgivarna skulle vilja satsa på som ledare, vill inte axla ansvaret på dagens villkor, säger Lena Jiderud. Alltså: Inhyrda chefer behövs tills ett nytt sätt att se på högre befattningar har vuxit fram. Sedan tillkommer mer varaktiga anledningar. Som att en stor omorganisation eller förändringsprocess, kanske med neddragningar, kräver något annat än ett långvarigt ledarskap. – Utan personliga kopplingar till medarbetarna är det lättare att gå in i den roll som krävs. Man fastnar inte i det dagliga som en linjechef lätt gör. En inhyrd chef kan lättare lyfta blicken och identifiera problemområden, säger Lena Jiderud, som själv blev förvånad över hur lite bransch-

kännedom betydde för en lyckad insats när hon var inhyrd. Efter den turbulenta tiden kan de interna cheferna sedan gå in oskadda i den nya organisationen. Hur tungt de olika skälen till inhyrning väger är oklart. Eftersom systemet är så nytt har forskningen inte hängt med. Däremot har branschen själv undersökt saken. Tidigare i år ställde chefsuthyrningsföretaget Brightmill frågor till drygt 300 företag och organisationer om deras erfarenheter av interimschefer. Knappt hälften av de tillfrågade hade testat det. Majoriteten av dem som gjort det tänkte fortsätta med hyrchefer framöver. Framför allt hade arbetsgivarna valt lösningen under pågående rekrytering. Att man behövde en akut ersättare eller en tillfällig chef under en omorganisation var andra vanliga skäl. Henrik Bäckström är förbundsordförande för arbetsgivarorganisationen Bemanningsföretagen. Han har ytterligare förklaringar till ökningen. En är att företag och organisationer rent generellt använder sig mer av inhyrd personal. – Förr hände det att till exempel Försäkringskassan och Skatteverket hyrde in enstaka tjänstemän vid arbetstoppar. Nu hyr man in många fler och behöver då även någon som koordinerar dessa – en chef! Tydligast syns detta i industrin, där hela systemet med inhyrd personal tog sin början. Där har man också nått nästa steg: att driva hela enheter i ett bemanningsföretags regi. Bemanningsföretaget står då även för cheferna. – Så är det med många fenomen på arbetsmarknaden. De börjar i den internationellt konkurrensutsatta industrin och sprider sig sedan till den privata tjänstesektorn. Till sist smyger det sig in i det offentliga också, säger Henrik Bäckström. En annan rörelse värd att notera är att trenden med hyrchefer från början var ett storstadsfenomen. Numera är den spridd över landet, inte minst i små kommuner långt från tillväxtregionerna. Dit kan det vara svårt att locka kvalificerade chefer på traditionellt sätt. Henrik Bäckström har noterat hur det på bara några år har vuxit fram en grupp högutbildade människor som uteslutande jobbar som inhoppare – och gillar den rollen.

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

Fenomenet

FLEST KVINNOR!

– De väljer det för variationens skull och för möjligheten att ha inflytande över sin tid och sina inkomster. Vi ser det inom alla yrken men just nu framför allt bland sjuksköterskor och socionomer, som har hittat ett helt nytt sätt att bygga sin karriär på. Möjligheten att gå in på frilansbasis fanns ju även tidigare. Men Henrik Bäckström ser en stor fördel med att istället vara inhyrd genom ett bemanningsföretag. – För en traditionell frilansare går det mycket tid åt att hitta uppdragen. Att låta konsultchefen på bemanningsbolaget vara ens manager gör att man istället kan ägna sig helt och hållet åt det man brinner för, säger han och fortsätter: – Det öppnar upp arbetsmarknaden för en rad yrkesgrupper, som tidigare varit hänvisade till en sorts arbetsgivare. De ges nya möjligheter, ungefär motsvarande vad en jurist har i dag. En jurist kan ju välja mellan att vara i offentlig tjänst, arbeta i en stor global juristfirma eller driva en egen byrå. Så långt fördelarna för arbetsgivarna, bemanningsföretagen och de uthyrda själva. Men finns det inga nackdelar? Och hur är det för de anställda att ha en tillfällig chef utifrån? Hur påverkas arbetsmiljön? Kostnaden för en hyrchef är förstås högre än vad en anställd chefs lön och förmåner plus sociala avgifter skulle ha varit. Å andra sidan kan en felrekrytering eller att gå utan en chef med fullt mandat en längre tid också vara kostsamt. En nackdel är att det knappast finns tid för interimschefen att lära känna verksamheten och personalen på djupet innan hen fattar stora beslut. Startsträckan måste vara kort. Men precis som när det gäller varför företag och offentliga verksamheter väljer att hyra in chefer, så finns det heller ingen forskning om hur det påverkar arbetsplatserna. Det som har gjorts är ett antal studier runt om i världen om hur människor med traditionella anställningar reagerar när företaget eller organisationen de jobbar i hyr in personal utifrån (inte just chefer). – Då har man kunnat konstatera att de direktanställda känner mindre arbetstillfredsställelse och mer stress. Deras önskan att sluta eller byta jobb tycks öka, säger sociologen Sven Svensson, som i våras doktorerade med avhandlingen Delad tillit: Studier av personalinhyrning på Mittuniversitetet.

När företaget Brighmill hyr ut chefer är majoriteten kvinnor. Detta trots att männen dominerar bland de som kandiderar till uppdragen. Brightmill hyr ut chefer inom bland annat HR, it och ekonomi. Bland företagets kandidatnätverk på drygt 1500 chefer är 70 procent män. Men av de som faktiskt hyrs ut till kunderna är över 50 procent kvinnor. Varför? En förklaring är företagets grundidé om att ha fler kvinnor, och fler kandidater mitt i karriären, än vad konkurrenterna har, berättar vd:n Henrik Engstam: – I intervjusammanhang kan jag också känna större förtroende för kvinnor som öppet och ärligt berättar om vad de kan och vad de känner sig mindre säkra på, jämfört med en del män som säger att de kan och har gjort allt.   Brightmills vanligaste uppdrag utgörs av organisa tioner som vill hyra in en interimschef för att täcka upp under en pågående rekrytering, eller som vill ha hjälp att genomföra en förändring. AV

MARIEKE JOHNSON

ANNONS

De får klara sig själva istället

Just nu är behovet stort. Och våra dörrar står öppna för de barn som kommer ensamma till ett helt nytt och okänt land. Vi har råd att ge trygghet och stöd för att varje barn så småningom ska kunna känna glädje och mening igen. Och viktigast av allt – ha styrkan att klara sig på egen hand, när de är redo. Att se behoven – det är diakoni för oss.

•

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

spaning

Sociala medier

30 minuter om dagen Så mycket av sin arbetstid lägger svenska chefer på privat bruk av sociala medier. Hela 15 procent av dem lägger en timme eller mer. Därmed är det cheferna som facebookar K ÄLL A: ALNA och twittrar mest på jobbet.

3 av 10 chefer:

”Arbetet blir lidande” 27 procent av cheferna uppger att arbetet blir lidande av att de ägnar så mycket arbetstid åt privat bruk av sociala medier. K ÄLL A: ALNA

72%

… av internertanvändarna besöker någon gång sociala nätverk. K ÄLL A: STUDIEN SVENSKARNA OCH INTERNET

INSTAGRAM STÖRST BLAND UNGA KVINNOR 34 procent av kvinnorna som använder internet besöker någon gång Instagram. I de yngre målgrupperna är andelen över 70 procent.

3,8

timmar i veckan

Så mycket tid lägger internetanvändarna över 12 år på sociala medier. 16–25-åringarna lägger ner det dubbla, det vill säga 7,6 timmar. K ÄLL A: STUDIEN SVENSKARNA OCH INTERNET

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

INNEHÅLL SID 14–17} Ta kommando över flödet //

Uppför dig rätt // Skriv en policy // Syna budskapet >>

I BYGGBRANSCHEN HAR BARA 4 % AV FÖRETAGEN EN POLICY FÖR SOCIALA MEDIER. VANLIGAST ÄR DET INOM FINANSIELL VERKSAMHET. K ÄLL A: SCB

22% 8 av 10

En klar majoritet av kommunikationsföretagen använder sociala medier. Det gör dem, inte helt oväntat, till de flitigaste användarna. Byggindustri och transportföretag ligger i botten. Där använder bara 20 respektive 22 procent sociala medier. K ÄLL A: SCB

49%

Nästan hälften av företagen med över 250 anställda har en formell policy för hur de anställda får använda sociala medier. Bland företagen med 10 till 49 anställda är siffran 12 procent. K ÄLL A: SCB

Facebook ökar 68 procent av internetanvändarna använder Facebook. Bland 16–25-åringar är siffran 95 procent. Användandet ökar i alla åldersgrupper utom bland 12–15-åringar där det minskar. Dock till ett användande på 83 procent. K ÄLL A: STUDIEN SVENSKARNA OCH INTERNET

PER CORNELL

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

ILLUSTR ATION:

CHRISTINA HÄGERFORS

spaning

”Undvik digitala Aoch B-lag” DE SOCIALA MEDIERNA ÄR VÄRDEFULLA VERKTYG FÖR FÖRETAG OCH ORGANISA TIONER. DEN SOM BEHÖVER TA TÄTEN ÄR CHEFEN. DET MENAR DEN DIGITALA SUPER STJÄRNAN BRIT STAKSTON. AV

PER CORNELL

DIREKTKANAL} För den strategiska chefen är det en självklarhet att de sociala medierna och den digitala utvecklingen kan vara till stor nytta. Men enligt entreprenören och den digi tala strategen Brit Stakston är det alltför många därute som gör vissa logiska felslut när det gäller just detta. – Ett av problemen är att chefens privata uppfattning om den ena eller andra plattfor men får lite för stor inverkan över hur företaget utnyttjar plattformen på bästa tänkbara sätt. Du kan ogilla en sak privat, men det bör inte påverka hur du tänker professionellt om sam ma fenomen. Men det är inte bara chefens inställning till sociala medier som kan ställa till problem på företaget. Även Chefens barns åsikter. – ”Mina tonåringar säger att Facebook är ute” är ett argument som kan komma upp. I vil ket annat sammanhang påverkar chefens barn strategiska beslut? Man måste tänka bredare kring målgruppen än så, säger Brit Stakston. Vad ska då företag och organisationer ha sociala medier till? Självklart varierar det be roende på bransch, uppdrag med mera. Men det finns ett antal punkter där de flesta har mycket att tjäna på att vara genomtänkta. – Den stora fördelen är att man får en di rektkanal till sina kunder, medlemmar, brukare med flera. Se de sociala medierna som en fokusgrupp online som pågår dygnet runt. Fokusgrupper är något man fick betala dyra

pengar för tidigare. Tänk inte bara på era egna budskap, nyckelordet är lyssna! Det pågår en dialog i de sociala medierna som man med örat mot marken kan lära sig mycket av. Enligt Brit Stakston finns det mer konkret nytta med att använda sociala medier. – Många använder det för omvärldsbevakning, relationsbyggande och rekrytering till exempel. Samma vision och mål som för övriga verksamheten gäller självklart, men budskapet behöver anpassas efter vilken kanal man använder. Vad kan chefen bidra med? – Jag tycker att chefen har ett stort ansvar för att se till att alla anställda har en grundkun skap kring de digitala aspekterna av verksam heten. Vissa anställda kommer att ha en stor förförståelse då de använder det själva privat, men inte alla. Det är viktigt att undvika att man får ett digitalt A- och B-lag eller tror att digital kommunikation bara berör kommunikations avdelningen. Om man som chef inte är så intresserad? – Man måste ha en digital grundkunskap som chef. Vid övergången från bondesamhälle till industrialisering var förmågan att läsa och skriva nyckeln för att klara det nya samhällets krav. I dag är det samma kunskapsresa som måste göras vad gäller det digitala. Och det löser sig inte med att anställa en 20-åring som får ansvar för sociala medier. Den digitala närvaron är en central fråga för företaget som

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

ANNONS

genomsyrar alla strategiska beslut. En svårighet som många företag har är att veta när de ska agera på reaktioner i sociala medier. Brit Stakston tycker i allmänhet att fö retagen blir lite väl nervösa så fort någon tycker till. Det gäller att lyssna på sin målgrupp utan att för den skull tappa sin egen ståndpunkt och vision. Man behöver också kunna avgöra om kritiken är en allmän uppfattning eller om nå gon viss grupp kanske står bakom den. Ett bra sätt att komma vidare för företag och organisa tioner som har kört fast är att försöka få med så många som möjligt i arbetet. – Ledningen står för mål och visioner, men bjud in medarbetarna i den kreativa proces sen, säger Brit Stakston.

”Vi bygger samhällen. Och snyter barn.”

En framstående chef i den kommunala världen delar med sig av sin syn på konsultrollen i Public Partners kommande jubileumsbok.

•

Brit Stakston om:

… Facebook:

”Ökar i alla åldrar utom 12–15-åringar. Svårt att se ett bättre alternativ om man vill nå sin målgrupp i dag. Det är en infrastruktur för våra digitala liv.”

… Twitter: ”Eftersom svenska journalister verkligen använder Twitter är det en bra kanal för att driva opinion. Plus att kunna ta del av många perspektiv på en fråga.”

… Linkedin: ”En bra kanal för att nå en kvalificerad yrkesmålgrupp, kanske genom att jobba med slutna grupper.”

… bloggen: ”Trots att det pratas mindre om den kan den vara ett dynamiskt sätt att pigga upp sin hemsida rent tekniskt. Låt den bli en hubb för att samla material. Utmärkt för långa reflektioner.”

… Snapchat: ”Kanske inget för de flesta företag, men spännande att hålla koll på särskilt vad gäller medieutvecklingen.

Men det är ännu främst för kommunikation inom mer slutna kompisgrupper” … Instagram: ”En självklarhet om man har en verksamhet som gör sig bildmässigt och om man med bilder vill förstärka en företagskultur. 28 procent av de 92 procent som har tillgång till nätet har Instagram. I vissa åldersgrupper dominerar kanalen fullständigt.”

Förändra världen. Börja här. Vi startade Public Partner med ambitionen att bygga ett konsultföretag med inriktning på styrning och ledning av offentliga organisationer. Ett företag som bidrar till långsiktig utveckling av lokal demokrati och självstyre. Ett företag som genom engagemang och medskapande bidrar till goda resultat i ett föränderligt samhälle. Efter fem år är vi på god väg. Public Partner består av femton konsulter med uppdrag över hela landet och en stödjande företagskultur. Efter fem år går vi oförtrutet vidare. Den komplexitet som kännetecknar politiskt styrda organisationer tilltar. Nya utmaningar växer fram. I både näringsliv och offentlighet.

… Youtube: ”Glöm inte att Youtube är den näst största sökmotorn, efter Google. Rörliga bilder är ett effektivt sätt att kommunicera som tilltalar många. Förstå att för många är Youtube det första fönstret på internet.”

Den kunskap och erfarenhet vi samlat under de första fem åren bjuder vi gärna på. Därför har vi lagom till jubileet gjort en bok tillsammans med våra kunder. Beställ ditt digitala exemplar här: publicpartner.se/fyllerfem.

… vilka platt formar som försvinner: ”Egentligen är det ointressant vilken plattform man använder. Det är ju själva grundfunktionen det handlar om. Kommer det något som är bättre byter vi så småningom. Men vi har alltid nytta av det vi provat tidigare.”

08-660 61 10 • info@publicpartner.se www.publicpartner.se

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

spaning spaning

BÖRJA LEVA ISTÄLLET

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

MARIEKE JOHNSON

MOBIKET T handbok för mobil

zombies

T WENT Y20

Sven Rollenhagen

FOTO:

Börjar de sociala medierna ta över ditt liv? Facebookar du på toaletten och kollar ditt twitterflöde bland vännerna på Allahelgo namiddagen? Då är det kanske dags att läsa socionomen Sven Rollenhagens nya bok för hösten: Mobikett – handbok för mobilzombies. I boken intervjuas psykologer, läkare och andra i syfte att reda ut vad som egentligen är okej gällande mobiler och sociala medier. Av hänsyn till dig själv och andra. Lite vett och etikett helt enkelt.

spaning

”Det behövs riktlinjer”

ATT SÄTTA ORD PÅ VAD SOM GÄLLER FÖR SOCIALA MEDIER PÅ JOBBET KAN VARA BRA. OCH MÅNGA ARBETSGIVARE HAR EN POLICY FÖR DETTA. AV PER CORNELL GENOMTÄNKT} Bland arbetsgivarorganisa-

tionen skl:s medlemmar är det vanligt förekommande med någon typ av policy kring användandet av sociala medier. Lena w Jansson, chef för digital kommunikation i Uppsala kommun, och Hanna Brogren, tidigare kommunikationsdirektör i Stockholms stad, var båda med och utformade en rekommendation som skl kunde utgå ifrån. För den offentliga sektorn finns offentlighetsprincipen att förhålla sig till. Därför blir ett genomtänkt arbete extra viktigt. – För exempelvis kommuner kan sociala kanaler vara väldigt användbara. Vi vill ju vara där medborgarna finns. Ganska snabbt insåg vi att våra verksamheter behövde riktlinjer för sina Facebooksidor, säger Lena w Jansson. Hon tycker att en policy som reglerar hur kanalerna används professionellt är en god idé både för företag och offentlig verksamhet. Och hon tror att den privata sektorn har mycket att lära av hur den offent-

KORT OM LEDARSKAP

liga sektorn jobbar. – Vi ligger nog lite före eftersom det vi gör ska präglas av öppenhet. Jag får också många frågor från företag kring hur vi har gjort, säger Lena w Jansson. Varken hon eller Hanna Brogren tycker dock att man som arbetsgivare bör lägga sig i medarbetarnas privata bruk av sociala medier. – Man måste lita på medarbetarnas omdöme. De bör inte uppträda på ett sätt som undergräver deras förtroende i sin yrkesroll. Det gäller ju även i sociala medier, säger Hanna Brogren. Tycker du att man bör förtydliga detta i en policy? – Jag tror mer på att hålla diskussionen levande på arbetsplatsen om de här frågorna. Samma sak med att kolla Facebook på jobbet, det är ju inga problem så länge det inte stör. Missköter man sitt jobb är det snarare en arbetsledningsfråga och har inte så mycket med sociala medier att göra.

•

K ARIN PERSSON

Christofer Laurell: ”Fler vårdar sitt personliga varumärke” Hur har sociala medier förändrats? – Initialt var de platser där vi kunde interagera med våra vänner. I dag möter vi kommersialiserade medier på nätet. Alla som använder sociala medier behöver vara medvetna om att de, ibland otydliga, kommersiella budskap vi möter är valda med omsorg för att passa dig som konsument.

Hur vanligt är det att vi använder våra privata sociala kanaler i jobbet? – En kvalificerad gissning är att det blir allt vanligare. Fler tycks till exempel vårda sitt personliga varumärke genom att framhäva att man gör rätt saker med rätt personer.

Vad ska man tänka på när man använder sociala medier i jobbet? – En viktig aspekt är att fundera ut var din egen gräns mellan arbete och privatliv går, såväl i digitala som i icke digitaliserade sammanhang. Det kan exempelvis vara en idé att skapa separata konton om du vill helga den gränsen.

Christofer Laurell forskar om sociala medier vid Volante Research och företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet.

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

VAD?

Studien Ledning av kulturell mångfald.

HUR?

Etnografisk metod med fält studier. Deltagande observationer och djupintervjuer.

VARFÖR?

För att utveckla ny, respektfull och etiskt grundad kunskap kring ledning av kulturell mångfald.

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

FORSKNING

– OLIKHETER BERIKAR! … OCH GÖR PERSONALEN MER LOJAL OCH ENGAGERAD Mångfald är bra – om man gör något med den. Det menar forskaren Laurence Romani, som undersöker hur arbetsgivare kan dra nytta av våra olikheter. Och vad de betyder SAGA BERLIN för organisationen. CAJSA HÖGBERG AV

FOTO:

RIKEDOM} Efter 17 år i Sverige får Laurence

Romani, forskare på Handelshögskolan i Stockholm, fortfarande frågan: ”Varifrån kommer du?” varje vecka, flera gånger. Den vänligt ställda frågan följs ofta av ytterligare frågor om varför hon lämnade Frankrike, kompletterat med egna reseminnen eller prat om franskt vin. – Oavsett om kommentaren är negativ eller positiv så blir jag påmind om att jag är annorlunda, att jag avviker från normen. Det tar energi. Jag skulle föredra kommentar som ”Du har bott i olika länder, vad spännande”, säger Laurence Romani. Etnicitet är bara en av många kategorier som vi mer eller mindre medvetet delar in varandra i. Andra är genus, nationalkultur, religion, sexuella preferenser, socialgrupper, ålder och handikapp. Laurence Romani är intresserad av vad detta innebär i organisationer, och framför allt hur organisationer kan dra nytta av mångfald. – Med mångfald blir man rikare i sitt liv och i sina idéer säger hon och fortsätter: – Forskningen visar att företag och organisationer har nytta av mångfald. Råder mångfald vill till exempel medarbetarna

stanna längre och blir mer engagerade. En europeisk hamburgerkedja anställde äldre personer och fick bättre resultat. En fransk kedja som säljer biltillbehör började gå bättre när fler kvinnor rekryterades. Mångfalden har många olika ansikten. – Mångfald handlar om att att få uttrycka sin olikhet och att använda mindre tid med att gömma vem man är. Ett exempel är kvinnan som lever i en lesbisk relation men känner sig tvingad att hålla en heterofasad på jobbet. Laurence Romani värjer sig dock mot en nyttoinriktad syn på individen. Där man exempelvis är ute efter vad invandrare kan ”bidra” med. – Då bryr man sig inte om människor utan bara om vad de kan ge en, säger hon. Sedan 2014 driver Laurence Romani forskningsprojektet Ledning av kulturell mångfald som under en fyraårsperiod forskar kring vad mångfald betyder för organisationer. Hon kallar sig ”engaged critical scholar”, ett slags forskningsaktivist vars mål är att föra ut kunskap. Forskningen går hand i hand med verkligheten för att bidra till jämställda arbetsplatser. De sju fors-

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

FORSKNING LAURENCE ROMANI ÅLDER: 43. BOR: I Solna. FAMILJ: Man och barnen Lucia,

15, Guilhem, 12, och Lennart, 10. GÖR: Forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Leder ett forskningsprojekt om mångfald. FRITID: Vara ute i naturen med vår hund som vi adopterat från Hundstallet.

” Ibland blir det jobbigt för företagen” karna i gruppen undersöker med etnografiska metoder de mänskliga relationerna och vad de betyder på olika slags arbetsplatser och nivåer. I studien ingår bland annat ett livsmedelsföretag, ett fackförbund och en ideell organisation. – I morgon ska jag ut och ”skugga” en person på ett lager. Jag har alltid en kollega med mig, så att vi får olika infallsvinkel, säger Laurence Romani med glittrande ögon. – Vi observerar, ser och förstår, till exempel vem som pratar med vem i pauserna – och dynamiken. Det ger en känsla för arbetsplatsen.

Hon berättar om ett liknande forskningsprojekt i Danmark. På ett företag med kontorslandskap utan fasta platser satt invandrarna respektive danskarna var för sig. Forskarens slutsats om att arbetsplatsen var segregerad uppskattades inte av företaget som bröt med forskaren. – Ibland blir det jobbigt för företagen. De kan fråga varför man ifrågasätter så mycket, säger hon. Företagen och organisationerna som är med i studien har Laurence Romani och hennes kolleger hittat dels via sitt nätverk men också i pressen. De har letat efter de som aktivt värnar mångfalden. Det är inte de företag som skrutit mest som till slut kommer med i studien. –På webben kan det se fantastiskt ut men sedan stämmer det inte i verkligheten. De vi jobbar med har en vilja i led-

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

ningsgruppen. Viljan är superviktig och kunskap är mycket användbart. Har man ingen kunskap kan det leda till mer skada än nytta. Hon ger exempel på hur mångfaldsblinda vi kan vara. Som företaget som värdesätter team med olika människotyper där folk tänker olika, och använder avancerade personlighetstest för att kunna uppfylla det. Men som i praktiken varken anställer någon över 35 år. Eller kvinnor. Eller invandrare. Laurence Romani ser Sverige som ett ganska öppet samhälle generellt. Många arbetsgivare skriver också under på att ”Mångfald är bra”. Men den är enligt henne bara bra om man gör något med den. Ett exempel på motsatsen är banken som bemödar sig om att anställa folk med olika bakgrund men som vill att alla ska klä sig som en svensk och tala svenska. Normen konserveras. – Man tittar oftast mer på vad folk som inte utgör normen saknar än vad de har, säger Laurence Romani. På det övergripande professionella planet handlar mångfald för henne om att

uppnå motsatsen till diskriminering, det vill säga rättvisa och demokrati. På det personliga planet har Laurence Romanis drivkraft genom åren alltid varit densamma: – Jag är intresserad av hur man kan relatera till andra människor så att det blir berikande för den andra personen, mig själv och samhället.

•

VAD ÄR DINA BÄSTA RÅD TILL LANDETS CHEFER? – Det finns inga generella råd. Det är ett sätt att tänka. Som chef kommer du att lyckas om du tycker att det är roligt att jobba med folk som tänker annorlunda. Är det bra att lära sig om länders kulturer? – Det är bra att förbereda sig, till exempel inför att jobba utom lands, men det är inte bra att förbereda med stereotyper. Vad är till exempel betraktat som ”fransk” kultur, ingår det stereo typt muslimska där? Det gör det. I stället för att prata om ”dos and don´ts” i olika delar av världen bör man uppmuntra till ett öppet sinne och en beredskap att analysera situationen.

ANNONS

DEN PERFEKTA JULGÅVAN Ett presentkort - hundratals möjligheter! - Fritt val bland över 150 butikskedjor och upplevelser - Snabb leverans med post eller via e-mail/SMS - Gratis tryck av logga och hälsning - Enkel hantering - vi tar hand om allt!

Välj fritt bland våra samarbetspartners

+ många fler

Tlf. 08-243 202 | sales@presentkorttorget.se

Super Alla företags och organisationers…

11 SI D O R OM K R EAT IV IT ET

FOTO:

ISTOCK

AR BE TS MI LJÖ N

SID 24

Påverkar mer än du tror AK TIV ITE TS BA SE RAT SID 27 Försäkringskassan väljer väg TIL LM ÖT ES GÅ EN DE SID 30 Spotify säger sällan nej

TEMA:

kraft KREATIVITET

(Hitta den, beh책ll den) >> CHEFSTIDNINGEN 7 2015

Snygga kontor i all ära, medarbetare behöver mer än inspirerande lokaler. Viktigast för den kreativa processen är den psykiska arbetsmiljön. Som chef måste du våga släppa kontrollen. ANNIK A L ARSSON SJÖBERG

SKAPARKRAFT} När Steve Jobs och hans kol-

legor kläckte idéerna som lade grunden till Apple var det ingen revolutionerande ny teknik de kom på. Allt fanns redan, men inte så aptitligt förpackat. Även om vi ofta tänker på innovationer som en snilleblixt, då en person plötsligt kommer på en fantastisk ny idé, så bygger det i princip alltid på kunskap och information som redan finns, som i fallet med Apple. Det handlar om att se nya samband och hitta förbättringar i vardagen. Och inte minst om att ha förmågan att göra verklighet av sina idéer. Den typen av kreativitet och innovationer behövs i alla yrken. Den som administrerar en databas, arbetar som utredare eller chef behöver lösa problem, skapa förbättringar och hitta nya vägar för att utveckla verksamheten. – Kreativitet finns överallt. Det är hur mycket tid som ägnas åt den som skiljer. I kreativa yrken finns det mer tid avsatt eftersom kreativiteten är förväntad, konstaterar Farida Rasulzada, lektor i psykologi vid Lunds universitet som forskar om kreativitet i arbetslivet. På en arbetsplats finns många vinster med att skapa ett kreativt klimat. Leder det till stora innovationer kan det vara avgörande för organisationens framtid, men även små innovationer i vardagen kan göra

stor skillnad och bidra till att effektivisera verksamheten. Forskningen visar också på tydliga samband mellan ett kreativt klimat och medarbetarnas hälsa. På en kreativ arbetsplats ökar arbetsglädjen. Stressen minskar liksom antalet sjukskrivningar, samtidigt som effektiviteten blir bättre. – Många organisationer som vill bli mer effektiva skär ner. Färre ska göra mer och personalen belastas hårdare. Ibland är det förstås nödvändigt men jag tror att en del tänker väldigt kortsiktigt. Använder man organisationens potential, som till exempel medarbetarnas kreativitet, så blir den mer anpassningsbar till förändringar i omvärlden och därmed även mer konkurrenskraftig, säger Farida Rasulzada. Men innovativa idéer kommer inte på beställning. De flesta har väl någon gång drömt om att hitta på den där unika idén som skulle kunna utvecklas till ett nytt Apple, Ikea eller Spotify. Men för att få de där riktigt bra uppslagen krävs både förberedelser och rätt förutsättningar. Pontus Wasling är hjärnforskare vid Sahlgrenska akademin och har i sin forskning om minnet kommit in på kreativitet. – Vem som helst får inte plötsligt en fantastisk idé. Man behöver kunna sitt ämne och skaffa sig information först. Sedan sker en process i den enskilda hjärnan då den

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

ISTOCK

Vad får igång dig?

FOTO:

TEMA:

KREATIVITET

lagrade informationen, våra minnen, bearbetas och vi kan se nya samband, säger han. Hur och när den processen kan äga rum är svårt att styra. Det gör kreativiteten oförutsägbar och svår att ringa in. Men det finns studier som försökt hitta svaren på hur kreativitet fungerar och vad som händer i våra hjärnor när vi får en bra idé. Till exempel har det visat sig att personer som ofta tappar fokus och är tankspridda tycks vara lite mer kreativa. Forskarna har också kunnat mäta blodflöden och hjärnaktiviteten hos personer som fått en uppgift att lösa och sett att aktiviteten i den högra hjärnhalvan, som är den konstnärliga och kreativa, ökar när vi får en idé. Särskilt stor är aktiviteten i höger tinninglob. Det har också visat sig att chansen att faktiskt kläcka en idé ökar om tankarna först får vandra iväg helt ofokuserat i dagdrömmar om resor, middagsplaner och andra privata frågor. – Vi ägnar ungefär halva vår vakna tid åt tankevandring och det verkar viktigt för att vi ska få nya idéer. När tankarna vandrar aktiveras ett nätverk av celler i hela hjärnan vilket gör att nya kopplingar kan uppstå, säger Pontus Wasling. Det är med andra ord ingen slump att det är under skogspromenaden vi plötsligt kommer på lösningen på våra problem. Pontus Wasling liknar det vid en gungbräda. Under dagen pendlar vi mellan koncentrerat arbete och ofokuserade vandringar i tanken. När hjärnan fått slappna av en stund kan vi fokusera igen och ser nya samband som för oss vidare i vårt arbete. – Jag vet en vd för ett företag i Sverige som varje fredag lämnade kontoret och bastade. Alla tyckte det var galet och att han gjorde det på arbetstid, men det var i bastun han kom på alla nya idéer. Man måste få koppla bort det som stör och komma ner i varv för att få bra idéer, säger Pontus Wasling. På samma sätt kan sömn få oss att se saker med nya ögon. När vi sover går hjärnan in i ett annat, mindre fokuserat tillstånd. Utan att vi tänker på det arbetar den vidare och bearbetar tankar och frågeställningar.

På jobbet är kreativitet ofta en kollektiv process. Olika idéer gnuggas mot varandra och så vaskas de bästa förslagen fram. Men tyvärr är förutsättningarna inte alltid de bästa. Ett vanligt scenario är att chefen kallar till ett möte, man brainstormar och skriver förslag på post-it lappar. De extroverta tar mest plats med sina idéer och därefter väljer chefen den idé som passar bäst med sin egen vision. – Det ger inte maximal kreativitet på något sätt. Kreativa människor vill inte bli styrda på det sättet. Ska det fungera bra måste chefen ta en annan roll och skapa en slags marknadsplats för idéer. Det behövs konflikt för att skapa kreativitet, säger Pontus Wasling. Farida Rasulzada håller med. Kreativitet på arbetsplatsen föds ur en dialog och ju mer mångfasetterad sammansättningen av människor och idéer är, desto bättre är förutsättningarna för att nå ett verkligt kreativt klimat. Samtidigt är det inte den lättaste vägen. Med en mångfald av olika människor uppstår lätt konflikter. – Lyckas man hantera dem och få medarbetare att samarbeta med personer de annars inte skulle möta så korsbefruktas olika tankar och idéer. Det är då de stora innovationerna kommer, säger hon. I sin forskning har Farida Rasulzada fördjupat sig i vad som skapar ett kreativt klimat på en arbetsplats. Hon har sett flera tecken på att den fysiska miljön kan bidra till att öka vår kreativitet, men bara om den psykiska miljön matchar den fysiska. Utan ett klimat som uppmuntrar kreativitet får satsningar på caféliknande soffmiljöer, lekrum och färger snarare motsatt effekt och uppfattas nästan som ironiskt. Det viktigaste är att medarbetare känner att deras idéer är välkomna, att de känner sig behövda, bekräftade och inte ersättbara. Det är också avgörande att medarbetarna

” Vem som helst får inte plötsligt en fantastisk idé”

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

får tid att tänka. På arbetstid. Att bara efterlysa nya idéer, utan att ge utrymme för eftertanke gör bara att kravet på kreativitet upplevs som en belastning. – En del ser kreativitet som något isolerat, skiljt från det vanliga jobbet. Ungefär som roliga timmen. Man tar på skojiga hattar och kör brainstorming med post-it lappar under en timme. Det vill jag komma ifrån, säger hon. Farida Rasulzada menar att ett verkligt kreativt klimat bara kan uppnås med ett genomtänkt ledarskap, där medarbetare ges tid och utrymme att komma med nya idéer, vare sig det handlar om stora innovationer eller små förbättringar i vardagen. Chefens uppgift är inte att sitta inne med alla svar utan att våga släppa kontrollen och delegera kreativiteten till medarbetarna. Genom att lyssna, återkoppla, ge utrymme att testa idéer och misslyckas ibland, utan att straffas för det, kommer man långt. – Det låter klyschigt och nästan banalt enkelt, men det kräver mycket energi och ansträngning för att det ska fungera och bli bra. Men så handlar kreativitet inte om någon quick-fix heller.

•

FLOW! NÄR ALLTING FLÖDAR FRITT Känslan av när allt bara flyter, till synes utan ansträngning. Vi människor vill utvecklas, att slukas av en uppgift som utmanar oss kan få oss att glömma tid och rum. Vi når flow. Flow brukar beskrivas som en fullständig kon centration och känsla av intensiv eufori och tidlöshet. Begreppet myntades av psykologen Mihaly Csikszentmihalyi som menar att det är när vi hamnar i flow som vår kreativitet verkligen frigörs. I flow så glömmer vi allt annat och

fokuserar totalt på uppgiften. Ex terna mål och belöningar behövs inte, aktiviteten i sig är skäl nog för oss att fortsätta. Konsekvensen blir att vi både mår och preste rar bättre. Enligt forskningen får personer med många flowupple velser, så kallat flowbenägna, en minskad aktivitet i hjärnbarken

när de uppmanas att koncentrera sig. De tycks också ha lättare att ändra sin medvetandenivå. För andra, som har svårare att hamna i flow, blir effekten den motsatta – aktiviteten i hjärnbarken ökar istället. Det tyder på att det finns personer som har en större fallen het för kreativt arbete.

TIPS: Hör Mihaly Csikszentmihalyi prata om flow på Ted talks. www.ted.com/talks/mihaly_csikszentmihalyi _on_flow?language=sv CHEFSTIDNINGEN 7 2015

TEMA:

KREATIVITET

–Lokalen funkar som katalysator MED ETT AKTIVITETSBASERAT ARBETSSÄTT OCH NY STYRNING VILL FÖRSÄKRINGS KASSAN SKAPA FÖRÄNDRING. MÅLET ÄR ATT GE STÖRRE UTRYMME FÖR BÅDE TEAMEN OCH DEN ENSKILDE MEDARBETAREN. AV

ANNIK A L ARSSON SJÖBERG

FOTO:

ANNELI HILDONEN

MEDVETET} Pia Stider, hr-strateg på För-

säkringskassan, går med snabba steg genom lokalen. Gympaskor på fötterna och en ryggsäck på ryggen. I den har hon sin telefon och dator. Papper försöker hon undvika och har därför medvetet valt en liten ryggsäcksmodell. Den rymmer bara det absolut nödvändiga. Sedan ett drygt år tillbaka väljer hon, precis som sina kollegor på Försäkringskassans huvudkontor, arbetsplats utifrån vad hon ska jobba med. När myndigheten för snart två år sedan flyttade till nya lokaler vid Telefonplan i Stockholm beslutades att personalen skulle börja jobba aktivitetsbaserat. Pia Stider var en av dem som låg bakom beslutet och

hon lever som hon lär. Under arbetsdagen har hon sitt ”kontor” i ryggsäcken och varvar möten med att sitta eller stå och jobba på olika platser i den stora lokalen. – Jag har märkt att jag producerar uselt vid ett skrivbord. Helst sitter jag i en soffa där jag kan sätta upp benen och där det inte finns för många att prata med. I ett öppet landskap, som jag satt i förut, har jag lätt att lockas in i samtal med andra, säger hon. Försäkringskassan genomgår sedan några år tillbaka ett omfattande förändringsarbete. De har infört lean som verksamhetsstrategi och arbetar med en systemteoretisk syn på ledning och styrning. Tanken är att ge medarbetarna och teamen större utrymme att själva hitta bra lösningar. Det ställer nya krav på både medarbetarnas kreativitet och chefens sätt att leda. – Vi har varit en ganska rädd organisation som styrts mycket med command, control. Nu skiftar vi och chefens roll är

”CHEFEN SKA VARA EN MÖJLIGGÖRARE” >>

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

Försäkringskassan lutade sig mot hjärnforskningen när de utvecklade sitt kontor.

JOBBA VARIERAT Lokalen delas in i olika zoner, en för aktivitet där man för diskussioner med kollegor, en för tyst fokuserat arbete och en för något där emellan. Ingen har en fast arbetsplats utan väljer plats efter behov för stunden. Tanken är att det ska ge ökad triv sel, kreativitet och skapa fler möten med kollegor. Dessutom behövs i re gel en mindre lokal. De flesta väljer att hålla nere antalet skrivbord eftersom behovet sällan är hundra procent när det finns andra typer av arbetsplatser.

Mötesrum för nära samtal.

snarare att vara en möjliggörare. I den här förändringen tror jag att lokalen kan fungera som en katalysator, säger Pia Stider. Hon menar att det handlingsutrymme medarbetarna fått, att själva välja arbetsplats, skapar ett större ansvar. – Som medarbetare måste du ta ett större ansvar både för din arbetsmiljö och var du producerar bäst. Chefens roll är nu att stötta, utan att ha personen framför sig, säger Pia Stider. Pia Stider visar runt i huset. Tysta rum och avdelningar varvas med öppna arbetsytor utrustade med vanliga skrivbord och stolar och små avskilda soffgrupper för informella möten. Den som vill kan också välja ett löpband med skrivbord framför. Under promenaden genom lokalen passerar vi ett bibliotek och ett mötestorg med soffor, en hammock och en stor trappa att sitta i. Allt är skapat för att locka till informella möten och för att var och en

ska kunna hitta en arbetsmiljö som passar humöret och uppgiften bäst. När medarbetarna kommer på morgonen hämtar de sina saker i sitt låsbara skåp och väljer en arbetsplats. Behöver någon en paus, eller ett miljö ombyte går det bra att bege sig till något av de två gymmen, eller gå in i ”Det stilla rummet”, för en stunds inre reflektion eller bön. Sitter någon och nickar till framför skärmen finns vilrum att ta en tupplur i. – Det ska vi också uppmuntra folk att göra och inte titta snett på den som går och vilar. När du sover händer saker som också är viktiga för din kreativitet. Bara sju minuters sömn ger en annan kontakt mellan hjärnhalvorna och du får en rejält ökad kapacitet, säger Pia Stider. När Försäkringskassan stod inför flytten till nya lokaler gick Pia Stider och hennes kollegor till den senaste forskningen. Vad behöver vi egentligen för att fungera bra på jobbet? De konstaterade att det inte

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

TEMA:

KREATIVITET finns mycket forskning om kontorsmiljö. Däremot hittade de en växande flora av hjärnforskning att luta sig mot. Pia Stider fastnade för en modell som forskarna Daniel Siegel och David Rock tagit fram, Healthy mind platter. Modellen bygger på vilka komponenter vi som människor behöver för att må och tänka bra: Sömn, fysisk aktivitet, fokus, avkoppling, lek, möten med andra människor och tid för inre reflektion. – Vi tittade på den kontorsforskning som finns, men konstaterade att man inte visste så mycket om vad som fungerar. Däremot har hjärnforskningen tagit fart och kunde hjälpa oss förstå vad vi behöver för att fungera bra på jobbet, säger Pia Stider. För vår kreativitet är det framför allt möjlighet att fokusera och att träffa andra människor som är avgörande. Vi behöver båda för att komma in i så kallat ”flow”, då vi upplever att allt flyter lätt och vi jobbar koncentrerat och bra. – I ett öppet kontorslandskap stör de båda komponenterna varandra. Därför är det aktivitetsbaserade arbetssättet så smart. Om man håller fokuserad tid och möten med andra människor separerade så blir förutsättningarna bättre, menar Pia Stider. För att ändå se till att arbetsgrupperna inte kommer för långt ifrån varandra har man skapat hemvister som är arbetsgruppens egen del av lokalen. Där hålls de interna mötena och där har medarbetarna sina skåp. Många väljer också att jobba

Det gäller att komma ihåg att använda alla delar av huset.

just där. Samtidigt är det en balansgång. En viktig tanke med det aktivitetsbaserade arbetssättet är att skapa kreativitet genom möten med människor från hela organisationen, inte bara den egna arbetsgruppen. – Vi behöver vara lite vaksamma på hur vi möts. Håller vi oss bara till vår hemvist uppstår inte mötena. Det behöver vi jobba på, att vi ska använda hela huset. Det är nog det svåraste av allt, säger Pia Stider. Bland medarbetare har reaktionerna varit blandade. En del tycker det är stressande att inte ha ett eget skrivbord, särskilt de som tidigare hade eget rum. Vissa har ett stort behov av tystnad för att kunna arbeta och en del har fått vissa individuella anpassningar även i de nya lokalerna. Samtidigt vill de undvika att göra för stora avsteg från konceptet, eftersom det motverkar hela idén. – Väldigt många av oss var vana att jobba så här även tidigare. För oss var det ingen stor förändring, vi gick bara rakt in och jobbade, men det är olika hur människor trivs i den här typen av lokaler och det tar lite tid innan man får allt att falla på plats, säger Pia Stider. Hon konstaterar också att det är svårt att skilja på vad som hänger ihop med lokalen och vad som beror på det övergripande förändringsarbetet och tillägger att de är långt ifrån klara med sitt arbete. – Vi ska inte slå oss för bröstet och säga att det är på plats. Vi är på väg men det är en förändring som pågår, säger Pia Stider.

•

JA! sägarna Lekfullt och familjärt och med medarbetare som trivs. Det är Spotifys recept för att skapa ett kreativt klimat. ANNIK A L ARSSON SJÖBERG THERESE JANSSON AV

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

FOTO:

TEMA:

KREATIVITET

UPPMUNTRA} Nadia Lalami, global head of facilities, visar in oss i ”Lady Gaga-rummet” på Spotifys huvudkontor på Birger Jarlsgatan i Stockholm. Svarta väggar förstås, med detaljer i guld, färgstarka textilier och låttexter på väggarna. – Förut hade alla mötesrum namn efter låtar men nu har vi bytt till artister, berättar Nadia Lalami. Spotify har på väldigt kort tid vuxit till världens största musiktjänst, med över sjuttio miljoner användare. Tillväxttakten har varit enorm och de har nu tjugoåtta kontor runt om i världen. När Nadia Lalami kom till företaget 2012 blev hennes första uppgift att skapa en kreativ miljö på det nya huvudkontoret på Birger Jarlsga-

tan, vilket sedan fungerat som förlaga till de andra kontoren. Den som kliver in på till exempel kontoret i New York känner igen sig från kontoret i Stockholm. Det mesta ser ungefär likadant ut. För Spotify är det öppna, kreativa klimatet en avgörande framgångsfaktor. Företaget vill vara lekfullt med en informell kultur där medarbetarnas idéer kan växa och förverkligas. Nadia Lalami menar att man bara kan nå detta genom en bra fysisk och psykosocial arbetsmiljö. – Tanken är att göra det så enkelt som möjligt för alla medarbetare att vara så kreativa det går i sitt arbete. Grunden är att folk trivs och känner sig avslappnade. Det jobbar vi mycket med, säger hon. Det första Nadia Lalami gjorde inför flytten till den nya lokalen i centrala Stockholm var därför att fråga alla avdelningar om deras behov. Svaren blev väldigt varierande. En del sitter med juridiska avtal och behöver lite mer avskildhet. Andra, som utvecklarna, behöver i stället ha kollegorna nära till hands för att jobbet ska flyta på.

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

TEMA:

KREATIVITET

Några ville dessutom ha klättervägg, andra ett hunddagis. Ett par frågade efter tvättstuga, andra efter gym. – Vi vill gärna ha allt men får förstås välja vad som är viktigt. Samtidigt är det väldigt olika vad som är viktigt för mig, i min ålder, och för någon som är tjugofem. Eller vad som är viktigt för någon från Indien. Så man får försöka sy ihop det, konstaterar Nadia Lalami. Någon klättervägg har det inte blivit. Och inte hunddagis eller tvättstuga heller. Men ett cykelrum har de, och väldigt mycket annat. Här och var i lokalen finns små soffhörnor utplacerade och högst upp i huset, på plan elva, finns en kombinerad lounge och matsal där kylskåpen är välfyllda med smörgåsar, yoghurt och diverse drycker som medarbetarna kan ta så mycket de vill av. För att förstärka det lekfulla har de skapat särskilda rum även för detta. Och de verkar användas. Vi kikar in i ett kolsvart lan-rum där fem av de ungefär femton platserna är upptagna av medarbetare som sitter och spelar dataspel mitt på eftermiddagen. Vid pingisbordet på innergården pågår en match och i ett annat lekrum står fyra killar av varierande nationalitet och spelar ett fotbollsspel. Ingen bryr sig riktigt om när på dygnet själva arbetet utförs. Den som vill spela en stund på dagen gör det. – Vi har jobbat mycket med att det ska vara lekfullt. Man ska känna sig som hemma. Vi har också väldigt många internationella anställda som umgås mycket här även på fritiden, säger Nadia Lalami. Ofta hänger medarbetare kvar och spelar eller bara umgås på kvällen. Det finns också en hel del organiserade aktiviteter för dem som vill. Det är badmintonkvällar, filmkvällar, familjekvällar, fotboll och halloweenfirande. Och även resor för den som vill se Sverige men saknar resesällskap. Det tror Nadia Lalami är viktigt för många av medarbetarna. – Jag har alltid känt att här behöver man inte oroa sig, är det något folk önskar så säger man det. Det är skönt, jämfört med att det ska gå och muttras. Vi har också vant oss vid att inget är för evigt och att vi måste vara flexibla för att det ska fungera, säger hon.

Nadia Lalami

•

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

Asså... chefen.

Grejar vårt företag den nya standarden?

Plötsligt händer det. En medarbetare faller ihop på golvet, utan puls. Med en hjärtstartare i närheten ökar sannolikheten dramatiskt att han eller hon reser sig igen. Alla företag borde ha en. Därför gör Swedish Standards Institute, sis, nu ”Hjärtsäker zon” till svensk standard. Så om din arbetsplats ännu inte är hjärtsäkrad är det hög tid. Beställ din hjärtstartare och certifierad utbildning på hjart-lungfonden.se/180sekunder eller ring 0200-180 180. Det är enkelt att rädda liv.

>> H J Ä R T S Ä K R A S V ECHEFSTIDNINGEN R I G E Ä R E T T I N I T I A T I V 7F R2015 ÅN HJÄRT-LUNGFONDEN I SAMARBETE MED BLIWA LIVFÖRSÄKRING OCH AFA FÖRSÄKRING.

KRÖNIKA

Blir det exit eller ingång till något nytt? GÄSTKRÖNIKAN}

Hela mitt liv har jag och andra raljerat om att gå i pension. Sitta på bänken och mata duvor. Ett liv i foträta skor och handla på Konsum i hopp om att träffa en lunchande att prata med. Ett tu tre är man där. Många råd har man fått av dem som gått tidigare Anna Sandborgh – förbered dig, Konsult i Public Partner, tidigare omställningen är kommundirektör i Karlstad. stor. ÅLDER: 65. Hur förbereder BOR: Karlstad. man sig för det UTBILDNING: jur kand. som man knappt FAMILJ: Gift, tre barn, sju barnbarn. kan föreställa FRITID: Aktiv i föreningar från sig? För min del hemslöjd till ishockey, Färjestad. jobbade jag till sista dagen – vad skulle jag annars ha gjort? Det var ju det jag kände till. Det är en stor omställning. Strukturen på tillvaron försvinner. Ramen för hur livet organiseras är inte där. Du ska själv ta initiativ till vad du ska göra, när och hur och kanske med vem. På jobbet är det många som styr och efterfrågar ens tid. Nu är du chef över ditt liv. Pensionering signalerar att den här delen i ditt liv är över. Det är svårt att sätta ord på det man känner. Hur kunde åren flyga så fort?

Jag bestämde mig tidigt, ”nu vänder jag blad”. Pension, en fantastisk del av vårt välfärdssystem. Anpassning krävs, men det går. Jag mår bra av att fortsätta att vara i farten, fast nu mer efter min egen vilja. Hjärngympa motverkar åldrandet och det kan man få på mer än ett sätt. Gemensamt är att man behöver anstränga sig då och då. Skärpa sig helt enkelt. Vara med och ta ansvar. Ideellt eller yrkesmässigt. Läsa in något nytt. Hänga med i samhällsfrågorna. Vara en digitaliserad pensionär som inte hejdas av att man inte kan och förstår. Man får lära sig att fråga. Skämmas för det man inte kan, det har jag slutat med. Det är härligt att känna, att man är en aktiv person i ett snabbt utvecklande samhälle som behöver alla kloka medborgare det kan få. I alla åldrar. Det finns de som tycker att pensionen kommer som en befrielse. Så synd tänker jag, att arbetslivet inte ger finare minnen än att pensionen är något att längta efter. Det kan finnas många orsaker till sådana känslor. Men som vid alla separationer, gör upp och försök att skiljas som vänner. Det gör gott ” Jag mår framöver. Borde man sluta tidi- bra av att gare är 65–67? Jobba om fortsätta att du orkar och trivs. Det vara i farten” finns utrymme för annat vid sidan av. Vissa har ju drömmar som ska förverkligas. Resa, flytta till södern. Jag har inte det. Jag gillar vardagen och helgen. Arbete och semester. Skillnaden. Det ger livet innehåll och mening.

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

•

ANNONS

UPPHANDLINGSFORUM 25-26 november, Stockholm

Vår kompetens – Din Resurs! Vi i Senior Partners har den erfarenhet, kunskap och höga integritet som behövs för att bli rådgivare till ert företag. Kontakta oss! Anna Ulfsdotter Forssell, Advokatfirman Delphi

Vår kompetens – Din Resurs!

ior Partners har den erfarenhet, kunskap och höga integritet ™ Kontakta behövs för att bli rådgivare tillatt erthyRa företag. oss! Chef RekRyteRing

a™

Johan Carle, Mannheimer Swartling Advokatbyrå

Lyssna även till: European Commission • Förvaltningsrätten i Stockholm • PostNord • Vattenfall • Konkurrensverket • Advokatfirman Delphi • Syddansk Universitet • Mannheimer Swartling Advokatbyrå • UpphandlingsaffäRsutVeCkling myndighetenstyRelse & senioR aDViseR

www.upphandlingsforum.com Läs mer om oss på www.seniorpartners.se eller ring 040-30 28 50 ARRANGÖR:

RekRyteRing

affäRsutVeCkling

SAMARBETSPARTNER:

styRelse & senioR aDViseR

r om oss på www.seniorpartners.se eller ring 040-30 28 50

Gällöfsta Perlan Ledarskap

Ny chef, erfaren chef eller inte chef alls? Vi utbildar och coachar fram Sveriges bästa ledare.Välkommen du också.

gallofsta.se

MÖTE I TERAPISOFFAN DEN ENA VILLE ARGUMENTERA OCH DEN ANDRA RESONERA. KORT EFTER ATT REBECKA CARLSSON OCH BJÖRN LINDGREN UTSETTS TILL SPRÅKRÖR FÖR GRÖN UNGDOM BÖRJADE DERAS DELADE LEDARSKAP SKAVA. SAMTAL BLEV RÄDDNINGEN. AV

SALLY HENRIKSSON

FOTO:

ANNELI HILDONEN

Björn Lindgren, 26, läser i dag en master i miljökommunikation. Rebecka Carlsson, 28, jobbar nu som politisk sakkunnig och talskrivare åt Klimat- och miljöminister Åsa Romson.

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

VERKTYGET: COACH FÖR KOLLEGOR SAMSAS} När Rebecka Carlsson och Björn

det och Rebecka Carlssons före detta kollega Lindgren utsågs till språkrör för Miljöparblev deras coach. tiets ungdomsförbund Grön ungdom Första träffen var i Kaknästor2011 kände de inte varandra. Inte helnet i Stockholm där de ägnade sig REBECKA & BJÖRNS ler fanns det tid för teambuilding. De åt olika samarbetsövningar. DärTIPS FÖR DELAT kastades direkt in i sitt uppdrag med efter träffade de coachen några LEDARSKAP: massor att göra och många beslut som gånger tillsammans och några Ge dig hän skulle fattas. Precis som i moderpartiet gånger var för sig. Det handlade Man måste bestämma sig skulle de båda leda ungdomsförbuninte om regelrätt parterapi utan för att relationen ska det genom delat ledarskap. Men gansnarare om samtal med en utomfungera och lägga ned ska snart visade det sig vara svårare än stående person som varit i en liktid och kraft på att få vad de båda kunnat föreställa sig. Även nande situation. Men det som den att göra det. om de politiskt ville mer eller mindre blev vändningen i deras relation Ta dig tid att samma saker så drogs de åt olika håll var inte samtalen med coachen lyssna på och försöka vad gällde hur politiken skulle genomutan läxan han gav dem. Varje förstå den andra föras i praktiken. Björn Lindgren hade måndag skulle de börja med att Ha en aktiv struktur skolats in i politiken tidigt och ville sitta ner och prata med varandra, för detta, som till exempel samtal varje arbeta mer traditionellt med det polipersonligt och med öppna frågor: måndag. Viktigt med tiska hantverket i form av till exempel Hur är läget just nu? Vad är roligt ett forum för detta debattartiklar, medan Rebecka Carlsjust nu? Vad är jobbigt just nu? där det inte ska fattas son, som kom från en civilsamhälles– Genom att lyssna på svaren några beslut utan där bakgrund och varit politiker kortare så förstår man hela situationen det bara handlar om att samtala och lysstid, var mer benägen att försöka hitta ur den andras perspektiv och lär na på varandra. nya sätt att arbeta och driva igenom känna varandras sätt att tänka, politiken på. säger Rebecka Carlsson. Definiera relationen – Jag var van att argumentera och Att samtalen skedde i ett samPrata ärligt om hur se konflikt som en bra metod för att manhang där de inte skulle fatta ni vill att er relation ska vara. få alla argument på bordet innan en beslut just då var viktigt för att de Enbart professionell kompromiss kunde nås. Rebecka var skulle ta sig tid att lyssna ordenteller mer personlig mer inlyssnande och samarbetsinligt och prata öppet med varandra, eller privat. Men var riktad. Jag insåg inte att vi hade ett tror de. Även fast deras samarbete också beredd att omproblem utan tänkte att om hon inte blev märkbart bättre redan efter pröva relationen efter hand. håller med får hon argumentera för några veckor fortsatte de med sig, förklarar Björn Lindgren. ”veckobörsen”, som de kallade Enad front utåt Nu sitter de bredvid varandra på sina måndagsmöten, under hela Det är otroligt viken restaurang i närheten av Rikstiden de var språkrör tillsammans. tigt för att kunna dagen. Det har gått närmare tre år Relationen fortsatte att växa sig lita på varandra i relationen. Stå upp sedan de slutade som språkrör och allt starkare, vilket resulterade i att för varandra, gå inte numera är de vänner i stället för kolde presterade bättre tillsammans. i fällan att prata legor. Fast de inte ses särskilt ofta är – Vi vågade ge oss in i konflikilla om den andra och de fortfarande samspelta. De fyller i ter i sakfrågor på ett annat sätt. försök aldrig varandras meningar utan att avbryta Delat ledarskap kräver att man utmanövrera den andra. och turas om att nicka instämmande investerar tid och energi i en bra när den andra pratar. Det är svårt att relation. Men om man lyckas med föreställa sig att de en gång knappt det är jag övertygad om att det i klarade av att arbeta ihop. de flesta fall är bättre än icke delat ledarUtåt sett hade de inga konflikter men skap, säger Björn Lindgren. redan efter ett par månader som språkrör Och Rebecka Carlsson håller med: började situationen bli ohållbar. Efter att – Om man mår bra i sin ledarsituaRebecka Carlsson en dag brutit ihop i det tion och är uppbackad så fattar man också gemensamma arbetsrummet i Riksdagen bättre och mer genomtänkta beslut. Som insåg hon att hon var tvungen att göra något. ensam ledare kan man visserligen ha rådHon kontaktade en tidigare kollega med erfagivare men i ett delat ledarskap kan man renhet av delat ledarskap och bad honom att förstå den andras situation fullt ut för man träffa dem båda. Björn Lindgren gick med på är i den situationen själv.

•

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

Personalvetaren Patricio Mora, 46, är chef för Migrationsverkets ankomstboende i Malmö.

I storm

UTMANINGEN} Det brukar anlända runt femtio

flyktingar om dagen till Migrationsverkets ankomstboende i Malmö. Men i slutet av augusti kom det tusen – varje dag. För chefen Patricio Mora gällde det att prioritera. ESKIL FAGERSTRÖM SAR A JOHARI

ens öga AV

FOTO.

”Det är en sån extrem situation, det förstår alla”

Patricio Mora tror att hans engagemang som tränare i fotbollsklubben Oxie IF har betydelse för hur han klarar sitt nuvarande uppdrag. ”Man lär sig att vara flexibel.”

PRESSAT} Migrationsverkets nya ankomstboende i Malmö är första anhal-

ten för 60 procent av de flyktingar som når Sverige. Här samlas människor från världens oroshärdar – just nu framför allt från Syrien. De flesta har varit på flykt i veckor eller månader. När personalvetaren Patricio Mora tillträdde som chef för boendet i mitten av juli var arbetssituationen lugn. Nästan för lugn. Ett femtiotal flyktingar anlände varje dag, de fick plats i ankomstboendet, de registrerades och sändes vidare med bussar till flyktingförläggningar i resten av landet. Det rullade på. Men under sommaren hände det något. Flyktingar från Syrien hade satt sig i rörelse upp genom Europa – och många av dem ville till Sverige. – När jag kom tillbaka från semestern i augusti hade vi 550 personer om dagen, berättar Patricio Mora, som tidigare har jobbat inom kriminalvården, både med hr-frågor och som chef. Det var ingen lätt situation att hantera. Personalen jobbade redan övertid, mellancheferna stressade runt och strömmen av trötta, rädda och vilsna flyktingar bara tilltog. För Patricio Mora gällde det att skaffa sig överblick och kontroll, och att lösa en mängd praktiska och logistiska problem. – Det var rörigt ett tag. Alla bara sprang! Men det där kaotiska, att du måste fatta en massa beslut på kort tid och kunna prioritera i kaoset, det har jag varit med om tidigare. De senaste två åren har Migrationsverket genomgått en extraordinär CHEFSTIDNINGEN 7 2015

UTMANINGEN

FLYKTINGKRISEN I SIFFROR

200 24306

personer sökte varje dag asyl i Sverige under första halvåret 2015. Det innebär cirka 30 000 under januari–juni.

sökte asyl totalt i september. Antalet sökande femdubblades jämfört med årets första halvår och landade på uppemot 1000 asylsökande per dag.

6 000 1 200

anställda jobbar i dag på Migrationsverket, vilket är en ökning med cirka 2000 sedan 2013. nya medarbetare har rekryterats inom asylprövningen under 2015. Ytterligare 370 ska rekryteras under hösten.

expansion. Antalet anställda har ökat från runt 2000 till uppemot 6000 personer. Också innehållet i arbetet har förändrats. – De senaste månaderna har många behövt gå från kontorstid till att jobba kvällar och nätter, berättar Karl-Erik Johansson, representant för Sacoförbunden på Migrationsverket. Man har nyanställt i alla personalkategorier – också chefer, eftersom Migrationsverket under senare år förändrat sin organisation i riktning mot fler och mindre enheter. Ambitionen är att en chef ska leda maximalt 25 personer. – Det är en utveckling vi är positiva till. Cheferna har blivit mer närvarande i det dagliga arbetet, säger Karl-Erik Johansson. Från Sacoföreningen, som har 1800 medlemmar på Migrationsverket, berömmer man den nya organisationen. Karl-Erik Johansson menar att Migrationsverket trots de senaste månadernas extrema arbetsbelastning faktiskt har kunnat värna personalens arbetstider och villkor. – Jag tror vi kan lita på arbetsgivaren här. Vi har inga indikationer på att våra medlemmar är mer sjukskrivna nu än innan, säger han. Men kan medarbetarna verkligen få tid till återhämtning efter rushen? Jo, det måste gå, menar Maria Jingsäter, hr-partner i Migrationsverkets region Syd.

* De flesta nya medarbetare som anställs på myndigheten nu är assistenter som arbetar med registrering och logistik. Kravprofilen är gymnasiekompetens och erfarenhet av arbete med service eller administration. Språkkunskaper, framför allt i arabiska, är en merit.

”DET ÄR HÄR OCH NU. VI BARA KÖR” >> CHEFSTIDNINGEN 7 2015

UTMANINGEN

– Vi kan till exempel flytta personal från de av våra enheter och regioner som inte har samma tryck än. Och det var ju också av denna anledning vi så snabbt drog igång rekryteringsprocessen när inströmningen ökade, säger hon. På bara några veckor under september har uppemot 2000 nya platser i Migrationsverkets ankomstboenden skaffats fram. De kommande månaderna behövs samma kapacitetsökning gällande nästa steg i boendekedjan: flyktingförläggningar och slutligen egna, permanenta bostäder. Särskilt hårt har trycket varit i södra regionen, dit en majoritet av alla asylsökande anländer. – Jag är oerhört imponerad över Migrationsverkets förmåga att ställa om. Detta är en organisation som är van att verksamheten går upp och ned, så det finns en inbyggd flexibilitet, säger Maria Jingsäter. Den morgon då Chefstidningen besöker ankomstboendet i Malmö syns resultaten av denna rekryteringsdrive tydligt. Utanför kontorsdelen på andra våningen väntar 75 nya medarbetare på att börja sin första dag. – Vi har rundat en hel del regler för hur man brukar rekrytera, säger Patricio Mora när vi går för förbi. – Men det var nödvändigt. Hade vi gått den formella vägen skulle vi fortfarande suttit och filat på annonsen nu, fortsätter han. Mycket som tillhör gängse rutiner på svenska arbetsSÅ FUNGERAR DET platser har fått stå tillbaka under de hektiska krisveckorna. Glöm medarbetarsamtal, chefsintroduktion, budgetmöten Migrationsverket har kontor på 37 orter. och facklig samverkan. Asyl kan sökas på fem – Det finns liksom inte tid för det när vi behöver få iväg platser i landet: Gävle, en buss norrut var trettionde minut. Eller måste fixa fruGöteborg, Malmö, Norrkost till 600 personer. Om något av det strular till sig blir köping och Stockholm. hela dagen påverkad. Ankomstboenden, där asylsökande får bo när Att fundera på budgetramarna, när tusentals människor de just anlänt till flyr för sina liv, går inte heller. Sverige, finns normalt – Det är här och nu. Vi bara kör. Det är en så extrem på fyra orter men läget situation och det förstår alla, säger Patricio Mora, som är ändras nu löpande. full av beundran för sin personal. I månadsskiftet september/oktober – Folk bara ställer upp. Jag behöver inte ens fråga. Cheinhystes 61 195 persofer från andra enheter, som har lite mindre tryck, erbjuder ner i Migrationsverkets sig också att bistå med personal. Migrationsverket har en olika boenden. väldigt speciell kultur på det sättet. Men engagemanget har också slitit. Själv säger Patricio Mora att han just denna helg för första gången på tolv dagar kunde se sin sambo i ögonen och ”känna att han var närvarande” också mentalt. Vad är det som får dig att orka? – Det här jobbet ger dig så mycket tillbaka. Jag har själv varit nere när bussarna kommer och hjälpt till med det vanligaste: att dela ut vattenflaskor. Du ger ett litet barn en vattenflaska och får ett leende tillbaka. Det kan man leva på hela veckan.

•

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

balans MÅNGA CHEFER PÅ HÖG NIVÅ TRÄNAR STENHÅRT. BETEENDET KAN SPORRA MEDARBETARNA. ELLER PROVOCERA DEM. AV

GERTRUD DAHLBERG

Är du en sportchef ? MÅLINRIKTAT} Ska du göra klassikern, springa

maraton, eller rentav en Ironman? Många led are tränar intensivt och lägger upp resultat från tävlingar på sociala medier. Tävlingsviljan blir inte sällan en tung merit i ett cv. Men varför? Sannolikt därför att en vältränad person sig nalerar makt, målmedvetenhet och disciplin, både över sig själv och arbetet. Borta är tiden då direktörer med runda magar smorde kråset på krogen med cigarr och konjak. Nu kommer chefen inspurtande på kontoret iklädd lycra byxor med en proteindrink i ena handen och cykelsadeln i den andra. – Överlag är det så att ju högre position du har i samhället i dag desto mer prioriterar du din hälsa. I chefsrollen ligger också att systematiskt kunna jobba mot långsiktiga mål och att ha en förtröstan i att de kan uppfyllas. Det är något som gynnar motivationen till hård fysisk träning, säger Ulrica von Thiele Schwartz, som är docent i psykologi och har forskat om medarbetares hälsa och produktivitet. Även Janet Johansson, doktorand vid Före tagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, har fördjupat sig i ämnet. I sin kommande avhandling har hon intervjuat 24 höga näringslivschefer, 15 män och 9 kvinnor. Av svaren framgår att träning används för att stressa av men även är ett sätt att uttrycka sitt ledarskap. Att vara vältränad är lika med att vara hälsosam och en sund förebild. Därmed kan det inspirera de anställda att bli mer pro duktiva, visar undersökningen. Men chefens tävlingsvilja har också en av igsida. Kravet på träning kan orsaka stress hos

medarbetarna, framhåller Janet Johansson i sitt avhandlingsarbete. Tidigare generalsekreteraren för Friskis & Svettis, Anna Iwarsson, säger: – En sportig chef kan å ena sidan sporra och inspirera medarbetarna till en aktiv livsstil. Men chefen kan å andra sidan landa snett och skapa en klyfta om han eller hon inte är uppmärksam. En hårdtränande chef kan till och med provocera och göra att vissa känner sig exkluderade. Anna Iwarsson har tidigare publicerat en rapport där hon visar att allt fler chefer i dag lever likt elitidrottare. – Många har ett hårt späckat arbets-schema där träningen är ett sätt att rena sig och blåsa ur hjärnan genom en total fysisk utmattning, förklarar Anna Iwarsson. Hon framhåller att dessa elitmotionerande chefer ofta förväntar sig att medarbetarna är beredda att uppbåda samma engagemang kring träning som de själva. – För den här typen av chefer är det självklart PLUS & MINUS MED att ha en kick-off med en hinderbana och köra EXTREM TRÄNING teambuilding med hjälp + personalen inspireras av en massa tuffa fysiska att bli sundare aktiviteter. Men jag tyck - anställda kan känna er att det tillhör ett gott sig exkluderade ledarskap att reflektera över vad man verkligen vill åstadkomma och hur man kan nå fram till olika medarbetare, säger Anna Iwarsson.

•

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

SOM NY ÄRKEBISKOP VILL ANTJE JACKELÉN LEDA ISTÄLLET FÖR ATT BOSSA. DIALOG OCH FÖRTROENDE ÄR HENNES LEDORD I EN TID DÅ KYRKANS STÄLLNING I SAMHÄLLET FÖRSVAGATS. AV

SALLY HENRIKSSON MARCUS OLIVER AS

FOTO:

UPPKOPPLAD ANTJE JACKELÉN OM ATT LEDA MED EMPATI

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

PORTRÄTTET miljontals människor på flykt och debatterna som har pågått under hösten, i såväl vid det lilla träbordet mitt i Nathan Södertraditionella som sociala medier. Men bloms bibliotek och arbetsrum på nedersamtidigt som hon efterlyser mer saklighet våningen i Ärkebiskopsgården, en byggnad är hon imponerad av det engagemang som från 1700-talet intill Domkyrkan i Uppsala, har väckts hos många människor i och med är som att kliva in i en annan tid. Men med flyktingkatastrofen. jämna mellanrum hörs ett ljud som starkt – Jag skäms över vårt Europa som låter påminner om att det trots allt är 2015. Det tusentals människor dö på flykten därför är det numera välbekanta swishljudet från att man inte kan enas om solidamejl som laddas in i mejlkorgen ritet och säkra vägar till asylprövi Antje Jackeléns mobiltelefon. MIN CV: ning. Jag ser samhällsoron och Ärkebiskopen verkar inte ta notis 1974-1979 jag gläds över den hjälpvilja som utan pratar lugnt vidare utan att Teologistudier blommat upp de senaste vecklåta sig stressas. i Bethel, Tübingen orna. Vi har hamnat i ett läge där Även om hennes nuvarande och Uppsala universitet civilsamhället på många sätt går hem Ärkebiskopsgården, och ”Särskilt i Tübingen före politiken. Det är bra och nödså även hennes ämbete, präglas var jag vansinnigt förälskad i teologion. vändigt, särskilt när politiken fastav historien är Antje Jackelén på En mycket spännande och nar i pseudodebatter. många sätt en ledare i tiden. I våras vacker studiemiljö.” Svenska kyrkan fyller en vikstartade hon en podcast Prata till tig funktion som mötesplats och punkt med ärkebiskopen där hon 1980 genom att försöka bidra med samtalar med olika personer om Prästvigdes ”En stor dag som jag humanitär hjälp och psykosocialt existentiella frågor, den kristna minns med glädje och stöd, menar Antje Jackelén. Och tron och det goda samhället. Gästacksamhet!” trots att det är en allvarlig situater i den första säsongen var bland tion med 60 miljoner människor andra komikern Jonas Gardell 1980-1988 på flykt i världen så har hon hopp och den före detta friidrottaren Präst i Stockholms stift om att situationen ska bli bättre Carolina Klüft. I höst kommer nya ”Tyresö församling inom en inte alltför lång tid. avsnitt. På mikrobloggen Twitter var en idealisk läro– Självklart finns det hopp. har hon omkring 12 500 följare och mästare. Där lärde jag Men världssamfundet behöhar publicerat över 4 000 inlägg. mig verkligen ver mer konsekvent ta itu med Att verka i sociala medier ser Antje prästhantverket.” orsakerna till att människor flyr. Jackelén som mer eller mindre 1988-1996 Regeringarnas diplomatiska självklart. Präst i Lunds stift ansträngningar måste intensi– Frälsningen ligger inte i soci”Blev präst på fieras på alla nivåer för att hitta ala medier men religion handlar landet och fick prova på fredliga lösningar. Världssamfunom relationer och det kan man chefs- och ledarskap.” det måste också vilja och kunna bara ha genom kommunikation. strypa tillgången till vapen och Kyrkan har nog alltid använt sig Fortsättning på nästa sida pengar för terrorgrupper och förav de kommunikationsmedel som tryckare. har stått till buds. Det är egentNär Antje Jackelén valdes till ligen inte mer märkvärdigt än ärkebiskop i oktober 2013 blev hon mycket så. En fördel är att det är lätt att komma glad, förstås, men också överrumplad. i kontakt med mig. Nackdelen är att det i Egentligen förvånade hon sig själv redan sociala medier blir mer tydligt att inte alla när hon utan att tveka tackade ja till frågan människor är snälla. Det man förr sa melatt ställa upp till biskopsvalet i Lund flera lan skål och vägg basuneras nu ut. Det kan år tidigare. Hon har aldrig sett sig själv som skada både andra och en själv. en ledare eller drömt om att vara det. Antje Jackelén upplever att Sverige i dag – Om man väljer att sätta min väg under är mer polariserat och att en av hennes svåraste uppgifter är att kämpa för sakligheten. Det allmänna debattklimatet gör det svårt att nå fram med det sakliga. Det har blivit tydligt inte minst den senaste tiden i och med den pågående katastrofen med

RELATIONER} Att sitta ner i en av fåtöljerna

”KYRKAN HAR VARIT EN UPPMUNTRANDE MILJÖ” >>

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

” Det kanske påverkar. Men det gör hela jag ” ANTJE JACKELÉN OM ATT VARA KVINNA I YRKET

PORTRÄTTET

Antje Jackelén tror på att höja ribban för medarbetarna genom inspiration.

rubriken karriär så kan jag väl säga att det inte är något jag har planerat. Men jag hade väl den kompetens och profil som man tyckte att man behövde just nu, säger hon om varför just hon val1999 des till ärkebiskop. Doktor i teologi Hennes valspråk var ”Gud med avhandlingen är större”, hämtat från Första Tid och evighet ”Tvivlade många gånger Johannesbrevet 3:18-20, och det om forskningsstudierna är ett motto hon håller fast vid. var värda uppoffringen – Gud är större än mina bästa i tid och pengar. prestationer och mina största Är i dag helt övertygad misslyckanden. Det är en tillgång om att det var rätt!” att kunna vila i det, samtidigt 2001–2007 som det är en liten provokation. Verksam vid Lutheran Man vill ju gärna kunna säga att School of Theology ”så här ligger det till”, men Gud i Chicago är större än allt. ”Den period av mitt liv där min Antje Jackelén kom till Sverige formella hemortsrätt från Tyskland för studiernas skull var som svagast: Jag 1977. Sedan dess har hon utbildat var non-resident alien. sig till teolog, studerat dialogen Samtidigt var min mellan naturvetenskap och relisociala tillhörighet den starkaste jag gion, arbetat som församlingsnågonsin upplevt.” präst och biskop. Hennes drivkraft, förutom tron, är nyfikenhet 2007–2014 och viljan att stå till förfogande Biskop i Lunds stift för de utmaningar som erbjuds. ”Lärde mig att leva med visionen ”Bottna i – Kyrkan har hjälpt mig att nåden, skapa i utveckla mina gåvor och varit världen”.” en uppmuntrande miljö för mig. Kallar kyrkan är det dags att betala 2014–pågående tillbaka, tänkte jag när jag fick Ärkebiskop Svenska kyrkan frågan om att ställa upp i ”En förmån att biskopsvalet. få representera en Den ständiga ödmjukheten rörelse som är och avsaknaden av en målinrikbärare av hopp.” tad karriär skiljer henne från många andra ledare på en hög position. När Antje Jackelén pratar om sin karriär låter den som något hon har hamnat i snarare än sökt sig till. Att vara ärkebiskop kan säkert påminna om att vara vd för ett stort företag, tror hon, men skillnaderna är kanske ändå fler än likheterna. – Bilden av en vd är att om den bestämmer något så sipprar det ned i organisationen, men så är Svenska kyrkan inte uppbyggd. Bara för att jag tycker något är det inte säkert att alla församlingar tar notis av det. Antje Jackelén ser sig mer som en ledare än en chef, som hon uttryckte i sitt tal på Idrottsgalan i januari i år. Hon vill vara lyhörd, empatisk och tydlig i relationen CHEFSTIDNINGEN 7 2015

PORTRÄTTET Antje Jackelén tror på att höja ribban för medarbetarna genom inspiration.

är en bra karl, han är troende”. Men i dag till sina medarbetare. Vikten av bra komsäger man ”det här är en bra karl munikation och dialog är något trots att han är troende”. Det som hon återkommer till flera gånger utmärker Sverige är att vi har ladunder den timmeslånga intervjun. ANTJE JACKELÉN dat ordet neutralitet positivt och Det gäller dialogen med medlemGÖR: Ärkebiskop överfört det på tron också. Den mar och medarbetare men också Svenska kyrkan. som är ateist är neutral men den med andra trossamfund, liksom ÅLDER: 60 år. som är troende är den som har förkulturlivet och näringslivet. FAMILJ: Maken Heinz Jackelén, domar, där har något gått snett. – Ett uttryck för min tro är vilpensionerad präst. Barn En viktig erfarenhet Antje Jackjan till dialog. Jag möter ibland en och barnbarn. elén bär med sig är åren i Chicago. uppfattning att om man är troFRITID: Vandra, läsa sådant 2001 fick hon jobb som professor ende så är man lite dum. Att det som jag inte måste läsa, film i teologi vid Lutheran School of finns en motsättning mellan föroch umgås med familjen. Theology. Där skulle hon undernuft och tro, mellan religion och UTBILDNING: Teologistudier i visa och examinera präststudenaturvetenskap. Att det inte är så Bethel, Tübingen och Uppsala rande samtidigt som hon bedrev är ett budskap jag vill ta längre. universitet. Doktorerat vid sin forskning. En utmaning var Men Antje Jackelén upplever Lunds universitet. att det förstås skulle ske på engeländå att det finns förväntningar LEDARSKAP: Strävar efter att ska, ett språk hon kände att hon på Svenska kyrkan bland politivara lyhörd, empatisk och inte behärskade fullt ut. En annan ker och företrädare i näringslivet, tydlig. Ledarskap och inte utmaning var att skaffa sig ett sociäven om de förväntningarna inte chefskap. alt liv och komma in i det amerialltid är uttalade. Och att många kanska samhället. Hennes man i Sverige inte är konsekventa när hade sagt upp sig från sin tjänst man säger att man inte är kristen. som präst för att följa med till Chicago och Många människor firar kristna högtider paret hade inget att falla tillbaka på hemma och har många kristna värderingar, kanske i Sverige. till och med ber, men vill inte säga att de – Det var väldigt utmanande. Jag tänkte tror på Gud eller är kristna, menar hon. ofta i början att tänk om jag bara är en – Det fanns en tid när man sa ”det här CHEFSTIDNINGEN 7 2015

ANNONS

bluff. Tänk om det här inte går. De kommer att sparka ut mig! Jag hade ett visum som gav mig elva dagar att lämna landet om jag skulle mista arbetet. Vi hade ingen anställningstrygghet eller social tillhörighet. Antje Jackelén småler vid minnet, för det gick ju bra trots allt. Hon och hennes man blev kvar i sex år. – Det var en intressant erfarenhet som gav mig insikt i hur viktigt det sociala sammanhanget är, men också hur mycket rak och öppen kommunikation betyder. Åren i USA är de år jag har funderat minst över vad någon egentligen tycker. Folk var tydliga. En del av svensk kultur är att spendera en och annan minut till att fundera över vad folk egentligen tänker. På frågan om hon har mött motstånd som Sveriges första kvinnliga ärkebiskop svarar hon undvikande. Antje Jackelén ser det som en självklarhet att hon som kvinna kan vara ärkebiskop lika gärna som en man, och att hon är kvinna tror hon inte direkt kommer att prägla hennes tid som ärkebiskop på något särskilt vis. Men att det rönte viss uppmärksamhet när hon valdes erkänner hon, men mest positiv, och hon är också stolt över att kyrkan hunnit före staten. Än har vi inte haft någon kvinnlig statsminister i Sverige, påpekar hon. – Jag är ärkebiskop och råkar också vara kvinna. Det kanske påverkar. Men det gör hela jag. Mitt kön är en ingrediens men också min utbildning och mina erfarenheter. Det är bara att fortsätta erövra det självklara i detta att nu är det jag som har det här ämbetet ett tag. Men visst är det klart att jag stöter på motstånd. Men mest blir jag schysst behandlad. Jag har varit hos Påven i Rom och jag kan absolut inte klaga på hans bemötande. Signalen av mejl som kommer in i mobiltelefonen hörs fortsatt med jämna mellanrum. En timme har snart passerat och det är dags att avrunda intervjun. Antje Jackeléns schema är fullmatat och en försening tidigare under dagen har lett till att alla resterande punkter har flyttats fram en kvart. Hon säger att tidsoptimism är en av hennes svagheter och att den ständiga tidsbristen är en av utmaningarna som ärkebiskop. Hur hanterar hon då den? – Jag försöker andas djupt och fundera över vad det är som egentligen är viktigt just nu och i ett längre perspektiv. Och så det här med att Gud är större.

•

Minska stressen med

ANDULLATION

Få mer energi & friskare medarbetare

Håll din personal i god form. Mår du bra så gör du bra!

Andullation aktiverar kroppens egna läkningsmekanismer och du får ny energi. Stress kan leda till olika sorters besvär. Vår stressituation i dag avgör hur bra vi handskas med vardagslivet på jobbet och i hemmet. När avslappningsmekanismerna kommer igång, balanseras det vegetativa nervsystemet och man klarar stress bättre. Stressnivån sjunker och stresståligheten ökar. Du får tillbaka orken och mår bättre. Andullation har positiva och lindrande effekter på bland annat: • Distress (negativ stress) • Sömnstörningar • Ryggproblem • Ischiasproblem • Akut & kronisk smärta

• Muskelspänningar • Smärta och migrän • Återhämtning • Blodcirkulation • Lymfbesvär

Andullationsterapi för ökat välbennande!

www.hhpsverige.se

E-post: info@hhpsverige.se

Tel: 070-510 24 77

ARBETSRÄTT

När får jag jobba deltid? DELTID KAN VARA ETT SÄTT ATT FÅ MER TID TILL FAMILJEN ELLER ORKA JOBBA LÄNGRE. MEN DET ÄR INGET MEDARBETARNA HAR LAGLIG RÄTT TILL, OM DE INTE HAR SPECIELLA SKÄL. AVTAL} Det är ledighetslag stiftningen som avgör om en arbetstagare har rätt att vara frånvarande en hel dag eller en viss del av en dag. Lagarna förutsätter att det finns ett särskilt angivet skäl för ledig heten, som att man har små barn hemma eller vill studera. – Utöver det har man inte rätt till deltid enligt lag, säger Helena Larsson som är jurist på Saco. Föräldraledighetslagen ger föräldrar rätt att jobba deltid. För den som vill börja plugga gäller studieledighetslagen. Arbetstagare med närstå endepenning har rätt till ledighet för närståendevård, och arbetstagare med nära anhöriga som är sjuka eller har råkat ut för en olycka har

rätt till ledighet av trängande familjeskäl. Något annat att ta hänsyn till är arbetsgivarens ansvar att förebygga risker och ohälsa i arbetet, enligt Helena Larsson. Arbetsgivaren ska anpassa arbetsförhållanden och vidta andra åtgärder för att ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet. Arbetsmiljöverket har precis antagit en ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö som börjar gälla 31 mars 2016. Nu håller man på att ta fram en vägledning till föreskrifterna. – Om det sägs något där om att deltid kan behöva erbjudas vet jag inte, men det verkar inte helt osannolikt. Utöver lagstiftningen finns det kollektivavtal som har bestämmelser om deltid. Ofta anges nog i avtalet att arbetsgivaren är skyldig att pröva en ansökan om deltid, tror Helena Larsson. Det är annars ganska vanligt att arbetsgivare och arbetstagare sinsemellan

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

träffar avtal om deltid. Om arbetsgivaren säger nej har facket alltid rätt att förhandla om saken för sin medlem, men när det inte finns någon lagstadgad rättighet kan det vara svårt för facket att få gehör. 2005 utreddes möjlig heterna att lagstifta om rätt till deltid (SOU 2005:106). Utredarna konstaterade då att huvuddragen i kollektivavtalen var att ge utökad rätt till ledighet vid särskilt preciserade skäl, ofta förenat med rätt till lön, och utöver det endast om arbetsgivaren bedömde att ledighet kunde beviljas utan störningar i verksamheten. Utredarna avrådde från förslaget. De tyckte inte att det fanns något skäl som var så viktigt att det skulle legitimera en inskränkning av den kollektiva arbetsrätten. Dessutom hade inte arbets marknadens parter efterfrågat någon lagstiftning om rätt till deltid.

•

LAGAR SOM GER RÄTT TILL DELTID Föräldraledighetslagen ger rätt till föräldrar att jobba del tid med föräldrapenning eller att gå ned i arbetstid. Rätten till deltid gäller tills barnet fyller åtta år eller har gått ut första året i skolan. Studieledighetslagen ger rätt till ledighet för utbildning för personer som varit anställ da i minst sex månader, eller totalt minst tolv månader under de senaste två åren. Ar betsgivaren har rätt att skjuta på ledigheten men måste då genast underrätta arbetstaga ren om uppskovet och skälen till det. Om det finns kollek tivavtal måste arbetsgivaren också underrätta facket, som då har rätt att påkalla över läggning med arbetsgivaren. Svenskundervisningslagen ger den som har antagits till SFI rätt till ledighet för att studera svenska. Lagen om rätt till ledighet för närståendevård ger rätt till ledighet för arbetstagare som har närståendepenning enligt socialförsäkringsbalken. Lagen om rätt till ledighet av trängande familjeskäl ger rätt till ledighet vid sjukdom och olycksfall i familjen, om arbetstagarens närvaro är absolut nödvändig. AV

EMMELI NILSSON

JURISTEN:

”Integritet eller anställningsskydd?” KRÖNIKAN} Kontroller av sociala medier, personlighetstester, begä-

ran om utdrag ur belastningsregistret och drogtester. Allt fler arbetsgivare använder sig av dessa metoder under rekryteringsprocesser och pågående anställningsförhållanden. Gemensamt för metoderna är att de innebär intrång i den enskildes personliga integritet. Som i många sammanhang måste gränsdragningen för hur mycket som ska tillåtas ske genom en intresseavvägning, där arbetsgivarens intresse av information och den enskildes intresse av skydd mot intrång i den personliga integriteten ställs mot varandra. Genom regeringsformen har var och en, gentemot det allmänna, ett grundlagsstadgat skydd mot betydande intrång i den personliga integriteten. Under 2000-talet har utrett behovet av en särskild lag som ”Trots höjda regeringen skyddar arbetstagares personliga integritet i arbetsröster för en livet. Trots höjda röster för en sådan lag har den ännu inte kommit till stånd. Enbart under det sådan lag decenniet har arbetsgivare onekligen fått har den inte senaste nya verktyg och större möjligheter att övervaka, kommit till utreda och kontrollera sin personal. Givet detta torde även behovet av tydligare stånd” regler öka, om man vill undvika att enskildas skydd mot intrång urholkas. Från arbetstagarhåll framförs ofta att otrygga provanställningar kan undvikas om arbetsgivare gör mer noggranna rekryteringar, samtidigt som det riktas mer och mer kritik mot att arbetsgivare inför nya urvalsmetoder vid rekryteringsprocesser. Hur förhåller sig detta till varandra? Är det nödvändigt att göra avkall på den personliga integriteten till förmån för ett starkare anställningsskydd, eller är det möjligt att göra mer noggranna rekryteringar utan att involvera moment som innebär intrång i enskildas personliga integritet? En av arbetsgivarens äldsta metoder för att samla in information torde vara att begära att såväl den arbetssökande som dess refeJERKER ÖHRFELDT renter uppger vad den sökande har GÖR: Advokat, krönikör för personliga tillkortakommani Chefstidningen, driver den. Är förekomsten av sådana fråAdvokatfirman gor mindre kränkande än personArbetsrättsbyrån. lighetstester som blottar samma, ÅLDER: 38. eller andra, svagheter? BOR: Lidingö.

Jerker Öhrfeldt

ADVOK AT, ARBETSR ÄT TSBYR ÅN

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

ARBETSRÄTT // Vårdade sjukt barn, miste lönetillägg // Uppsägningen var skälig // Rätt jobba efter 70

nytt från AD

deras förfogande i genomsnitt 167 timmar per månad, vilket man är skyldig till enligt bemanningsavtalet. Arbetsdomstolen ger arbetstagaren rätt i att han har missgynnats, och att det haft ett samband med föräldraledighet. Däremot menar man att det varit en nödvändig följd av ledigheten. Enligt lagen ska föräldraledighet inte påverka lönesättningen, utom i undantagsfall. Då behöver arbetsgivaren visa att det varit en nödvändig följd av ledigheten. AD, DOM 58/15

och andra domstolar.

Föräldraledig går miste om prestationslön En anställd i ett bemanningsföretag har stämt sin arbetsgivare för missgynnande vid tillfällig föräldraledighet för ”Han kom inte vård av sjukt barn enligt upp i de timmar § 16 i föräldraledighetssom krävdes” lagen. Bolaget betalar en grundlön samt prestationslön vid arbete över ett visst antal timmar till sina ambulerande tjänstemän, enligt bemanningsavtalet. Mannen, som var visstidsanställd och bokad för uppdrag under hela sin anställningsperiod, var borta för tillfällig vård av sjukt barn. Han kom därför inte upp i de timmar som krävdes för att få den prestationsbaserade delen av lönen, vilket han hade om han inte behövt vara hemma med sitt sjuka barn. Det antal timmar som medarbetaren är garanterad lön för ska enligt bemanningsavtalets tekniska del minska vid hela dagars frånvaro för vård av sjukt barn. Även det antal timmar som utgör gränsen för prestationslön ska bli färre. Mannen menar därför att bolaget skulle ha sänkt gränsen för att betala ut den prestationsbaserade lönen. Företaget menade å andra sidan att arbetstagaren inte stått till

get haft saklig grund för att säga upp mannen. Domstolen ser inte heller att uppsägningen haft samband med hans dyslexi, eller att han skulle ha utsatts för trakasserier. Mannens yrkande avslås i sin helhet. AD DOM 57/15

Bussförare utsatta för åldersdiskriminering

Två bussförare och en färdtjänst- och sjukreseförare har nekats ny behovsanställning enligt bolagets ålderspolicy. Förarna, som har fyllt 70 år, företräds av DO. Som syfte med sin Äkta arbetsbrist ålderspolicy har bolaget angett Arbetsdomstolen fastställer trafiksäkerhetsskäl. Parterna tingsrättens friande dom i ett fall har också varit överens om att då en man ifrågasatt grunderna arbetstagarna utsatts för särbeför sin uppsägning. Enligt manhandling på grund av ålder. Frånens arbetsgivare sades mangan är om det är en tillåten särnen upp på grund av arbetsbrist behandling, med hänvisning till men hävdade att det handlade något av undantagen i 2 kap. 2 § om fingerad arbetsbrist. Istället i diskrimineringslagen. Det råder menade mannen att uppsägingen oenighet om att trafiksäningen berodde på hans funkkerhet är ett legitimt skäl till särtionsnedsättningar; dyslexi, behandling. DO menar dock att AD(H) kravet på trafiksäkerhet ”Bolaget har D och upprätthålls genom den bestridit samt narkogenerella anmälningslepsi, vilka liga påståenden” plikten för läkare och de omfattas individuella trafikmeav diskrimineringslagstiftningen. dicinska undersökningar som Dessutom uppgav han att han förare över 65 år genomgår varje utsatts för repressalier och traår. Arbetsdomstolen instämmer kasserier. och dömer bolaget att betala Bolaget har bestridit samtliga diskrimineringsersättning till av mannens påståenden och var och en av förarna. Domstoinvänt att uppsägningen varit len konstaterar att vad som kan sakligt grundad i arbetsbrist, utgöra berättigade syften inte och bristande arbetsprestatioanges varner. Bolaget har inte heller känt ken i lagen ”Arbets till mannens diagnoser före eller dess domstolen uppsägningen. Eftersom bolaförarbedömer get vid ett tidigare tillfälle gett ten. Som bolaget att mannen ett erbjudande om att grund för betala” sluta, mot en viss ekonomisk bedömersättning, ansåg domstolen ningen att det fanns skäl att undersöka lutar man sig istället mot om det handlade om fingerad EU-domstolens praxis. arbetsbrist. Enligt den samlade AD DOM 51/15 bedömningen har dock bola-

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

Ett skydd när det oförutsedda händer Alla vet att olyckor händer. Men ingen vet när, var eller vem som kommer att drabbas. Skulle olyckan inträffa är det klokt att ha en Olycksfallsförsäkring som hjälper dig med oförutsedda utgifter. Vill du veta mer eller teckna Olycksfallsförsäkringen? Ring oss på 020-51 10 20 eller gå in på www.akademikerforsakring.se/olycksfall

kultur OKTOBER/NOVEMBER} Digital fotografering har

blivit vardagsmat. Men hur får man till den där bilden som andra pratar om och vill dela? AV

SANDRA JOHNSON

FOTO:

JOHNÉR

Fotografens bästa tips för den perfekta bilden:

LJUSET Att ha koll på ljuset är A och O när det kom mer till fotografering. Allt i ett foto bygger på ljus, eller frånvaron av det. Det kan användas för att ta fram former och förmedla känslor. Det är stor skillnad på ett mjukt sidoljus från ett fönster och direkt solljus mitt på dagen. Öva på att fotografera i olika typer av ljus och flytta på både dig och din modell för att se hur annorlunda ljuset faller och hur det påverkar bilden. Fotografera olika tider på dygnet. Undvik att blanda olika typer av ljus, till exempel sol och skuggfläckar. Kameran har svårt att ljusmäta när det är stor kontrast mellan mörkt och ljust. Motljus är ett av de svåraste ljusen. Att foto grafera en person som står framför ett fönster kan resultera i en mörk silhuett. Ett tips vid motljus är att använda reflexskärm eller blixt för att lätta upp, eller att mäta ljuset så att per sonen blir rätt exponerad (och bakgrunden överexponerad).

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

LÄR DIG TREDJEDELSREGELN

Tredjedelsregeln.

RENODLA BILDEN För att undvika en rörig bakgrund kan det vara så enkelt som att ta några steg åt sidan eller att gå närmare. Det som uppfattas rörigt kan gömmas bakom något annat genom att du flyttar på dig, eller så kan du göra så att det ligger precis utanför bilden i stället. Låt bakgrunden vara ett medvetet val. I flera fall kan du även själv flytta saker ur bilden. Om du i sann Bra fotoappar: Instagram-anda vill fotografera Ladda ner en app för din lunchtallrik kan du själv ta att underlätta din bort servetten, besticken och fobildredigering. ten på glaset som annars sticker Några populära appar är Vsco, in i bilden. Afterlight, Snapseed och Mextures.

En stark färg som till exempel röd För dig som bara dras ögat åt snabbt. Det är något vill inspireras i som du kan jobba med för att ditt fotograferande och se vad andra direkt dra fokus till det du vill visa gör finns bland ani bilden. Det är också något som nat Steller, Huntkan stjäla blickfånget om du inte är gram och Instagram uppmärksam. Se upp så att du vid att surfa in på. en porträttfotografering inte tänker så mycket på personen framför dig så att du inte märker den där röda skylten som sticker fram i bakgrun den. Hur mycket känsla du än fått av personen som porträtteras kommer ögat att dras till den röda fläcken i bakgrunden. Finns det bokstäver i bilden försöker vi läsa vad som står där. Fokus hamnar på bokstäverna vare sig du vill eller inte. Ha det i åtanke när bilden tas. Ibland är en skylt en viktig del av en bild, men vid de tillfällen då det inte är det bör du göra vad du kan för att renodla.

Tredjedelsregeln är, namnet till trots, ingen re gel. Den innebär att man delar in bilden i nio fält. Placerar du ditt motiv i någon av "tredjedelslin jerna" känns bilden harmonisk. Nästa gång du tar ett porträtt kan du testa att ställa personen lite mer åt sidan i bilden i stället för helt centrerat. Det finns så klart inget rätt eller fel, men bilderna kommer att förmedla olika känslor och det är du som fotograf som måste tänka ut vad du vill. Harmoni i bilden kan även skapas genom att ha rak horisont. Jobba med att linjerna i bilden är raka, så uppstår ett lugn. Vill du däremot ha mer fart i bilden kan du tilta (luta) kameran. Fotogra ferar du ur fågel- eller grodperspektiv kommer linjerna att bli mer sneda. Det blir de även om du använder en systemkamera med vidvin kelobjektiv. Fundera över hur du vill att bilden ska uppfattas och kör sedan på det. Horisonter som bara lutar lite, lite, känns sällan som ett medvetet val utan snarare som ett misstag. Vid landskapsfotografi lägger man ofta horisonten en tredjedel upp från bildens botten. Den stora himlen hjälper till att förmedla känslan av ett mäktigt landskap. Diagonala linjer som går inåt ger mer djup. Perspektivet du väljer att fotografera från bidrar till hur betraktaren uppfattar bilden. Man brukar säga att grodperspektiv, alltså att fotografera underifrån, visar på styrka och makt. Fågelper spektiv, att fotografera ovanifrån, visar på något mjukt och fromt. Det här är något som ofta kommer upp när könsroller i bild diskuteras, då kvinnor ofta porträtteras lite ovanifrån. Och vad det i sin tur sänder ut för signaler.

FLER TIPS! Övning ger färdighet. Det gör inget om du tar bilder som du inte blir nöjd med. Öva på att lära dig att förstå din kamera. Öva på att fundera ut i förväg vad du vill ha för sorts bild och försök sedan ta den. Öva på att instruera personer du fotograferar. Ta kontroll över din bild. Och det viktigaste av allt: fotografera! De enda bilderna du verkligen kommer att ångra är de du aldrig tog. Hur klyschigt det än må låta.

TIPSET} Den 5 oktober avled Henning Mankell i sviterna av cancer. Han var en av våra mest erkända författare med sina böcker om kriminalkommissarie Wallander. Inte lika känd är allvarsamma Kvicksand som tar avstamp i Mankells cancerdiagnos men behandlar hur det är att vara människa. CHEFSTIDNINGEN 7 2015

I NÄSTA NUMMER 24 NOVEMBER:

FÅ ORDNING PÅ SÖMNEN! PSYKOLOGIPROFESSORN:

”Så påverkar nedskärningarna personalen” + NYTT FRÅN LEDARSKAPSLITTERATUREN

ANNONS

Hållbara team? Samarbetshälsan© erbjuder ett nytt forskningsbaserat test med uppföljande rapport som ger snabbt besked om läge och utvecklingsbehov. Vi följer gärna upp med utbildning och handledning. Tel: 0738–27 27 00. E-post: samarbetshalsan@gmail.com Har ni råd att inte ha bra samarbete i er verksamhet? Samarbetshälsan© – Promoting Achievement and Well-being©

Håkan Sandberg – docent, teamforskare och författare till bl.a. de tre böckerna Team i uteckling, Det goda teamet och Samarbetshälsa.

www.samarbetshalsan.se www.kalasbrareklam.se • Foto: Robert Westin.

Ett öppet Sverige måste ta till vara människors kunskap genom snabbspår, validering och nätverk till jobb och gemenskap. Du och dina kollegors insatser är enormt värdefulla – vår solidaritet idag är framtidens kompetensförsörjning och tillväxt.

CHEFSDAGBOKEN I varje nummer ber vi en chef föra dagbok över en arbetsvecka. För att både problem och glädjeämnen ska komma med är chefen anonym. Vår ledarskapskonsult Katinka Kubenka kommenterar via sitt nätverk och hjälper dagboksskrivaren att få syn på saker att förbättra, göra annorlunda eller bara vara nöjd med …

Måndag ”SANNINGENS MINUT”

ning. Det är en verksamhet jag inte känner I dag ska jag ge mig hän och till alls. De betyder att skriva delårskommentarer. Helt jag fått skaffa inforenkelt, hur ligger vi till? Har vi Kvinna, 52 år mation om vad den gjort det vi sagt att vi ska göra? Personalchef i mellanstor här befattningen Sanningens minut. Det är kommun med 16 medarbetare innebär och hur den ibland i dessa stunder jag ångunder sig. Har tidigare jobbat ska utformas. Jag har lagt rar att jag hade så högt flygande inom landsting och kommuner ner mycket tid på att skaffa ambitioner före årsskiftet(!). som chef och handläggare, mig kunskap. Och äntliJag visste ju inte då att en medprimärt med personal- och gen, i dag, ligger annonsen arbetare skulle sluta, en annan organisationsfrågor. Utbildad framför mig. Känns gött. bli sjuk och att den tredje nu samhällsvetare med inriktning Nu vet jag vad vi behöver skulle vara föräldraledig. Alla statsvetenskap. drömmar gick helt enkelt inte Viktigaste erfarenheten: I tider- och vad vi söker. Att rekryatt genomföra. Men när jag nas begynnelse som löneassis- tera är svårt. Det är så lätt att göra som man börjar skriva det här inser jag tent och växeltelefonist. ”Där alltid gör. Ta samma att vi hunnit göra massor – lärde jag mig ta folk!” gamla uttjänta ändå. annons. I vår organiJag ska i dag också börja sation finns det: med verksamhetsplaneringen inför kom• Chefer som är mycket duktiga på mande år. I samma ögonblick som jag att rekrytera och tar sig tid. lämnar ifrån mig delårsredovisningen, i samma stund påbörjas nästa år. Hur snabbt • Chefer som är duktiga på att rekrytera och inte tar sig tid. glömmer jag då inte vardagen och börjar • Chefer som inte är så bra på att drömma om allt jag önskar vi ska hinna. Minnet är kort. Min tanke är att göra med- rekrytera men tar sig tid. • Chefer som inte är så bra på att arbetarna så delaktiga det bara går. Att de, rekrytera och inte tar sig tid. utifrån våra mål, sätter vilka aktiviteter Vem är du? som ska kopplas till målen. Min önskan att (Dagens låt: Let her go, Pasden högre ledningen också tänkte så, men senger) icke. Som vanligt är det snabba puckar att plocka fram aktiviteterna. Delaktigheten KATINKAS KOMMENTAR} Jag hål från medarbetarnas sida sätts åt sidan och blir minimal – igen. ler med om att rekrytering både är (Dagens låt: Agolo, Angelique Kidjo) svårt, roligt, tidskrävande och otro ligt viktigt! Inte sällan lämnar högsta KATINKAS KOMMENTAR} Vill gärna uppmuntra chefen ifrån sig denna stora uppgift till HR-/personalchef utan att först se till mer fokus på “Allt jag har gjort” och mindre till att tillsammans göra en ordentlig fokus på “Allt jag inte har gjort” och saker som kravprofil. Att damma av en gam aldrig kommer att hända. mal befattningsbeskrivning och från den skriva ihop en annons är sällan särskilt framgångsrikt. Vid varje ny rekrytering borde rekryterande chef tillsammans med HR ställa sig massor av frågor kring vem man egentligen ”REKRYTERA ÄR SVÅRT” söker, det vill säga ur verksamhetens arbete på Jag har blivit ombedd av högsta chefen att sköta rekryteringen till en hög chefsbefatt- kort och lång sikt, vilka omedelbara och kom

Tisdag

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

Förändringsschema på min vägg för ständig påminnelse om hur man lyckas med förändringar – stora som små.

Utsikt från mitt fönster.

Process kartläggning på g! Vad är det vi gör – egentligen?!

mande utmaningar väntar, hur ser arbetsgruppens/ledningsgrup pens sammansättning ut vad gäl ler personlighetsdynamiken, rol ler, beteenden, personligheter, mångfald med mera. Rekryte ring bör inte skötas med vänster hand eller göras när man har möten inplanerade. Risken är då att det kommer i skymundan av allt ad hoc och alla möten. Lycka till med din rekrytering! Solnedgång på västkusten. En påminnelse om att gå hem. Jobbet är inte allt.

Jag själv. Att komma ihåg sig själv är viktigt.

Katinka Kubenka är ledarskapskonsult med 20 års erfarenhet från både privat och offentlig sektor. Hon driver idag konsultbolaget Insight Consulting som är samarbetspartner till Svensk Chefsför ening.

Onsdag ”KÄNNER MIG STOLT ÖVER ATT ARBETA MED VÄLFÄRDSFRÅGOR”

för att man är chef så behöver man inte ha alla svaren – oftast behöver människor bara bli lyssnade på, dom vet oftast själva vad som är bäst för dom.

Torsdag ”TYCKER ARBETSMARKNADEN BLIR TUFFARE OCH TUFFARE” Fler kvinnor än män hos oss drabbas av psykisk ohälsa. Det är en fråga som intresserar mig särskilt, så på eftermiddagen deltar jag på ett seminarium kring dessa frågor. Intressanta diskussioner förs. Jag känner att jag som person är rätt insatt i ”frågan” då jag har barn med särskilda behov. Tycker att arbetsmarknaden blir tuffare och tuffare. Hur ska människor som är drabbade av psykisk ohälsa få plats i vårt samhälle? På vilka sätt kan vi som arbetsgivare möta alla människor med respekt och värdighet? Hur kan vi få till en arbetsmarknad som håller för dessa människor samtidigt som det blir till gagn för oss som arbetsgivare? Vi har precis upphandlat företags hälsovård och det är frågor att ta med sig in i dialoger med dem. Senare på dagen får jag en dragning av kollegor kring arbetsvärderingen och lönekartläggningen som håller på att göras. Det är tvära kast i mitt jobb! (Dagens låt: Wake me up, Avicii)

I går lät min chef hastigt meddela mig att han inte kunde delta på ett möte för ett 60-tal personer där han skulle göra en dragning om vår kommun. Kunde jag göra det? Nej, egentligen inte men jag svarade ändå ja. Jag får ta över hans pp-bilder. Satt halva kvällen igår och gjorde om dem ”till mina”. Dragningen går bra och ingen märker förmodligen av att jag inte är riktigt bekväm med situationen. Medan jag pratar inför gruppen känner jag mig oerhört stolt över att arbeta med välfärdsfrågor i offentlig sektor och särskilt i den här kommunen. Check på den! Ägnar resten av dagen åt att förbereda medarbetarsamtal. Jag känner mig taggad och det känns inspirerande att träffa medarbetare i dessa samtal. Jag har två frågor att ställa dem: • Med utgångspunkt från våra mål – vad kommer du att bidra med? • Vad behöver du för att kunna genomföra det? Det brukar bli bra samtal. Nya perspektiv och tankar brukar dyka upp. Vad kommer fram den här gången? Utmaningen är att möta var och en i samtalen och utmana dem utifrån sina respektive utgångspunkter. Men det är ett samtal jag ändå gruvar mig för. Samtalet med medarbetaren som gör sitt jobb ok men ändå inte vill vara här. (Dagens låt: Lean On Me, Bill Withers )

Många möten blir det. Fredagarna ägnas nästan uteslutande åt ledningsgruppsmöten. Så även i dag. Stämningen är uppsluppen. Skönt. Det är inte alla dagar den är det. Det är som om en del i gruppen behöver bevaka sina intresseområden till varje pris. Jag menar att om vi ser till helheten så kan utväxlingen av vårt arbete bli större än delarna var och en för sig. Mycket av dagens diskussioner rör sig kring de flyktingströmmar som kommer och på vilket sätt vi ska arbeta. Tänker på alla barn som är på flykt och skänker mina egna barn en särskild tanke. När jag går hem för dagen och veckan är det med en känsla av tillfredsställelse. Dagens låt: Proud Mary, Creedence mfl

KATINKAS KOMMENTAR} Modiga chefer ställer

KATINKAS KOMMENTAR} När jag summerar

framåtriktade frågor som du gör i dina medar betarsamtal – och absolut behöver man vara beredd på att ta hand om svaren, men bara

din vecka så andas den en skön känsla av att skapa delaktighet, göra skillnad och en härlig framtidstro.

Fredag ”DAGENS DISKUSSIONER RÖR SIG KRING FLYKTINGSTRÖMMARNA”

CHEFSTIDNINGEN 7 2015

Vi har alla ett ansvar att se till att asylsökande ensamkommande barn får det så bra som möjligt. VoB driver idag nio stycken integrationsboenden (HVB) för asylsökande ensamkommande barn och ungdomar. Vi är redo att öppna upp fler.

vob.se VoB Syd ägs av kommunerna i Skåne och Kronobergs län. Bolaget drivs utan vinstsyfte.

Posttidning B

CHEFSTIDNINGEN Box 12800 112 96 Stockholm

11 NOV:

VÄLKOMMEN TILL KOMPETENSTILLVÄXTDAGEN

2015

HITTAR NI RÄTT UTBILDARE FÖR ERA BEHOV? TEMA: LEDARSKAP & KOMMUNIKATION

Höstens mötesplats för dig som vill utvecklas och utmanas inom ledarskap och kommunikation! En spännande dag där erfarenhet delas, kompetens fördjupas och kunskap fylls på.

Interaktiva seminarier Dagen innehåller bl a. seminarier om Den lärande hjärnan, Modet att våga, Framgångsrik verksamhet & personligt ledarskap, Övertygande språkmönster, Driva förändring - vad krävs, Mångfald ger affärsnytta, och mycket mer!

2 495 kr En heldag med sju föreläsningar, lunch och fika.

Läs hela programmet och boka din plats redan idag på kompetenstillvaxtdagen.se. 100 kr/deltagarplats går till Help to Help som sponsrar skolavgifter till högskolestudier för unga i Tanzania.

Sista anmälningsdag 28e oktober. LEO EID

KARIN HEDÉN

LENA CREUTZ

SVEN LUNDBLAD

ANNIKA BRISIUS EDLUND

CHRISTINA KUMLIN

Arrangör: Kompetenstillväxt Sverige AB

MALIN STRÖM

CATARINA BREITFELD

MALIN NYHMAN

ANNA TEBELIUS BODIN

Tel: 08-20 12 21 Mejl: info@kompetenstillvaxt.se

SARAH ANWAR

IDA HANSON