Utveckling Jobb & Fritid ......................................... 22–23

utveckling

30 meters timmerjätte testas på norrlandsväg

Lanseringen av den nya typen timmerbilar, med bland annat större lastförmåga och mindre miljöpåverkan genomfördes vid munksunds pappersfabrik utanför Piteå. Den 30 meter långa och 90 ton tunga timmerbilen manövrerade smidigt runt lossningsplatsen.

LULeÅ. Reklambranschens ”tag

tre betala för två” känner antagligen de flesta igen. En slogan som vid transport av timmer nu kan omvändas till ”kör två – lasta för tre”?

Sedan årsskiftet testar forskningsinstitutet Skogforsk ett helt nytt virkesfordon på vägarna E10 och E4 mellan Överkalix och SCA:s såg i Munksund utanför Piteå. Den här timmerbilen är för närvarande den enda i Sverige som är 30 meter lång med en totalvikt på 90 ton. Dagens konventionella timmerbilar är 24 meter och väger totalt 60 ton. – Vi ska studera kostnader, produktion, bränsleförbrukning och miljöbelastning. Samtidigt ska Vägverket titta på trafiksäkerhetsaspekten, vägslitage, broar och vägbelastning, berättar Gunnar Svensson, Skogforsk, om ETT-projektet.

ETT-projektet, En Trave Till, handlar om att transportera en virkestrave mer, eller 20 ton extra, jämfört med dagens konventionella maxlaster på timmerbilar. Med 50 procent större last sänks transportkostnaderna med 20 procent, koldioxidutsläppen och bränsleförbrukningen minskar med 20–25 procent. Med färre transporter ökar också trafiksäkerheten. Det är den hypotetiska beräkningen, enligt Claes Löfroth vid Skogforsk.

Virkestransporterna svarar

för 25 procent av skogsnäringens totala kostnader för virke från stubbe till industri bland annat till följd av stigande dieselpriser med en till två procent årligen de senaste tio åren.

När tillåten bruttovikt på lastbilarna höjdes från 50 till 60 ton sjönk bränsleförbrukningen med 20 procent. Det var bättre för miljö och ekonomi. Nästa steg är testet med ETT-projektet som ska pågå under tre år.

testfordon i projektet

Lastbil med dolly, link och trailer

Bruttovikt: 90 ton Längd: 30 meter Bredd: 2,6 meter Höjd: 4,5 meter antal axlar: 11

Dieselförbrukning:

1,8 liter/m3fub Utsläpp Co2: 4,5 kg/m3fub

Större, miljövänligare

efter stormen Gudrun (i södra sverige) lades det upp ett lager på en miljon kubikmeter sågtimmer i Byholmalagret. För att transportera denna virkesvolym tio mil på väg med dagens timmerbilar skulle det betyda att man fick köra 22 000 vändor eller 440 000 mil; utsläpp 5 900 ton av koldioxid. Med fordon som lastar 90 ton skulle det krävas 15 000 vändor eller 300 000 mil i körsträcka. Utsläpp av koldioxid beräknas till 4 400 ton. ett-projektet går ut på att dagens vanliga konventionella 60-tonnare hämtar timmer i skogen och kör det till en terminal i Överkalix. Därifrån lastas timret om till den stora timmerbilen. Testfordonet har 11 hjulaxlar som fördelar den större lasten på vägen. Att totalvikten ökar jämfört med vanliga 60-tonnare påverkar inte bromssträckan eller möjligheten att manövrera ekipaget. Säkerhet och stabilitet håller samma höga nivå. Sannolikt kommer slitaget på vägarna att minska.

JAn GUstAVsson

Fem och en halv liter

samverkansgruppen för transportteknik, VsG, genomförde i maj 2008 en enkät under vecka 22 med 150 åkare över hela landet. De skulle ange bränsleförbrukning, körsträcka och mängd virke. totalt körde de 56 000 mil. resultatet: snittförbrukningen 5,5 l/mil. Idag är dieselförbrukningen cirka 35 procent av åkarens totala kostnader.

Full rulle i ETT kör

– Bilen rullar över förväntan bra. Stabiliteten är bra och inga negativa reaktioner från övriga trafikanter längs vägen. Så lyder sammanfattningen om testbilen från Skogforsks Gunnar Svensson, som deltar i ETT-projektet.

Bilen har kontrollerats under nio vändor mellan Överkalix och Munksund utan trafiksäkerhetsmässiga anmärkningar. – Trafikanterna är mest nyfikna på vad det är för fordon de kör om eller möter, menar Gunnar Svensson.

några höjda röster om långa transporter har heller inte inrapporterats till Vägverkets trafikinformation/kundtjänst. – Vi kör fyra turer per dygn. Några problem med bilen har vi inte noterat. Den går följsamt, stadigt och genar obetydligt i svängarna jämfört med standardekipagen, säger en av förarna på testbilen, Torbjörn Pettersson från Kalix. Han har kört timmer i fem år och märker inte av några störningar i trafikrytmen med testbilen.

den trafiksäkerhetsmässiga delen i projektet sker via bilförarnas dagboksanteckningar och genom att Vägverket kommer att genomföra en trafikantundersökning samt en omkörningskontroll.Det senare med hjälp av forskningsprojektet Kommunikation mellan vägen och bilen som sker på E4 i Rosvik. Dessutom genomförs en vägslitagemätning som är tänkt att placeras på väg E10 för att jämföra ETT-projektbilens vägslitage med övrig trafiks.

torbjörn Pettersson.

JAn GUstAVsson

stf gD Lena erixon åkte en runda och provsatt förarstolen. Hon var imponerad av det stora fordonet. – Jag är medveten om att bilen orsakar längre omkörningssträcka för privatbilisterna, men tror ändå att detta inte kommer att påverka trafiksäkerheten då bilisterna i norr sedan tidigare är vana umgås med långa fordon på vägarna.

Foto: JAn GUstAVsson

deltagare i ett-projektet

skogforsk studerar kostnader, produktion och bränsleförbrukning samt gör specialstudier på vibrationer och miljö. Vägverket ser närmare på trafiksäkerhet, vägslitage, belastning på broar men följer även upp hur allmänheten/trafikanterna upplever längre och tyngre fordon på vägarna. Volvo, saab, Parator, Bergs Fegen, exte Hiab med flera svarar för att ta fram ett-fordon. sCa, stora enso, södra Holmen och svea skog fungerar som värdföretag vid praktiska studier. sveriges Åkeriföretag utbildar förarna i trafiksäkerhet och attityd. riksförbundet enskilda vägar, Vägverket och skogforsk studerar konsekvensen av tyngre fordon på det enskilda vägnätet.

jobb & fritid Tipsa redaktionen: vagverkstidningen@vv.se.

nenad Jelisic, gör ingenting halvhjärtat. Förutom jobbet på Vägverket säljer han viner.

Foto: LArs LInDstrÖM

Doktor med smak för viner

esKILstUnA. – I november 1991 reste

jag från min hemstad Tuzla i forna Jugoslavien. Jag skulle till Sydney, för att söka arbete, men ville först hälsa på kusiner i Malmö. Där blev jag blixtförälskad i en svensk flicka, säger Nenad Jelisic.

Han hade två resväskor och en biljett till Australien när han slog ner bopålarna i Sverige. Sedan dess har han funnit sig tillrätta. Studier ledde till en teknologie licentiatexamen i geoteknik vid Lunds tekniska högskola. Därefter följde fyra intensiva år när han samtidigt arbetade på Vägverket, studerade och arbetade för ett konsultföretag. I maj 2004 var det dags för disputation och Nenad berättar att det kom totalt sex professorer från Sverige och Norge.

nenad älskar sitt yrke och stimuleras av svårigheter och utmaningar inom geotekniken. På fritiden är han en kunnig, hängiven och kvalitetsmedveten

rastlös och började med en hobby utöver det vanliga. Nenad fick klartecken från Vägverket att bedriva så kallad bisyssla och i september 2004 startade han ett företag för import av vin. – Jag är vinälskare och sedan 1995 har jag provat tiotusentals viner från alla världens hörn. En hel del av dessa viner kommer från det forna Jugoslavien. Jag fick en idé. De här vinerna måste svenskarna prova.

nenad hade fastnat för en vingård i Slavonien, som är ett kroatiskt vindistrikt. Han både ringde och besökte ägaren Ivan Enjingi. – Jag var tvungen att övertyga Ivan att jag är rätt person att sälja hans viner. Det tog sju månader att övertala honom att sälja vin till mig, säger Nenad och fortsätter. – Vingårdarna, som ligger på södra sidan av Krndijaberget, besöker jag regelbundet nu för tiden. Det är en fantastiskt vacker trakt. Jag importerar vinerna och säljer till restauranger och genom Systembolaget till privatpersoner.

tidigare levererades vinet med lastbilar till Eskilstuna och Nenad lossade lasten och bar ner den i sin vinkällare. Det var ett tungt slit och nu har han skrivit avtal med en grossist som lagrar och distribuerar viner. – I fortsättningen behöver jag bara ägna mig åt att prova viner och se till att företaget går med vinst. Det är så spännande att jobba med viner, säger Nenad och ögonen lyser av entusiasm.

Nenad Jelisics hobby har lett till att han numera arrangerar vinprovningar och föreläsningar samt resor till Slavonien i Kroatien.

Ny generaldirektör brinner för miljön

Lena är i dag chef för verksamhetsområde Samhälle. År 2000 kom Lena till Vägverket som Ekonomidirektör och i september 2007 tillträdde hon tjänsten som direktör vid huvudkontorets avdelning för verksamhetsstyrning. säkerhet, säger Lena Erixon. Jag är dessutom mycket miljöintresserad och hoppas det kan leda till att vi engagerar oss mer i miljöfrågorna.

KrIstInA erIKsson

Lena erixon. Foto: rUne BorGstrÖM

Lena Erixon blir ny generaldirektör för Vägverket under perioden 1 juni till 31 december 2009. – Det känns väldigt bra att regeringen väljer att göra mig till generaldirektör och inte tillförordnad, det är en markering, säger Lena Erixon. Finns det något särskilt du vill göra när du tillträder som generaldirektör?

– Vägverket har genomgått en stor omorganisation och vi har haft ett fokus på interna frågor ett tag. Jag vill nu se till att vi alla lägger kraften på verksamheten och det vi ska leverera. Medan hela samhället befinner sig i en lågkonjunktur har ju faktiskt Vägverket fördelen av att vara i en högkonjunktur – det måste vi se till att förvalta. – Jag vill att vi fortsätter satsningarna på drift och underhåll, genomför närtidssatsningen på ett bra sätt samt att vi behåller vårt engagemang och vår ledande position när det gäller trafik-

Chef för Samhälle

Håkan Wennerström blir under samma tid ny chef för verksamhetsområde samhälle. Han är för närvarande vägdirektör i region Väst, en befattning han tillträdde 2007. Åren 2004 till 2007 var han vägdirektör i region Mitt.

Foto: rUne BorGstrÖM

Grattis för tredje gången!

BorLänge. Vägverkstidningen säger grattis till Daniel Tynell, tjänstledig från Vägverket, och för tredje gången segrare i Vasaloppet.

Den 2 mars passade Vägverket, med Ingemar Skogö i spetsen, på att gratulera Tynell. Själv passade Vasaloppsvinnaren på att kontra med en fråga. – Hur många av er fanns med i spåret? undrade Daniel Tynell och var inte riktigt nöjd med de få händer som sträcktes upp i luften.

För Tynell gick loppet helt enligt planen. – Det var det perfekta loppet. Mitt mål för säsongen var förstås Vasaloppet och jag kände mig verkligen stark, särskilt de sista

Daniel tynell. Foto: JessIKA BorGs

två milen. Men det var först när det var 500 meter kvar som jag vågade vända mig om och förstod att jag faktiskt skulle vinna.

Daniel Tynell hyllades med blommor och massor med gratulationer i Pylonen.

Vasaloppet

många kom i mål. Det var inte enbart vägverkaren Daniel tynell som segrade i årets Vasalopp. Alla som klarar av den 90 kilometer långa sträckan bör nog betraktas som vinnare. I år var det 13 257 skidåkare som tog sig i mål under söndagens lopp, enbart 616 bröt vilket är en låg siffra. Förutom Vasaloppet genomfördes även bland annat Öppet spår och tjejvasan och totalt slutade det på 42 250 genomförda lopp under hela vasaloppsveckan.

KrIstInA erIKsson

Vi HaR gått i penSion

support

Ann-Lil Åhsberg

Väg

Åke Jönsson Veine Larsson rose-Marie nyberg Bertil Lithner

samhälle

erik Håkansson tommy Gustafsson Mats nordenberg Jan erik elg Kerstin Andersson Ingvar Hedman

Utvecklingsorganisationen

Lars Carlhäll Åke Lindberg Leif Lindberg Per-olof Johansson elisabeth söderström tommy söderlind

Birgit Danielsson "halkade in på ett bananskal".

Foto: HAnnes ForsseLL

Hallå där…

Birgit Danielsson, registrator i Borlänge. Du har vunnit första pris i en tävling där det gällde att skriva ner sina minnen och yrkeserfarenheter som registrator.

Grattis!

– Tack. Ja, jag skrev en berättelse som jag kallade ”Halkade in på ett bananskal” och den tyckte arrangörerna TAM-arkiv (Tjänstemanna- och akademikerorganisationernas centrum för dokumenthantering och forskning) i samarbete med Arkivrådet AAS var bra.

I motiveringen till förstapriset står att läsaren får följa med på en historisk resa åren 1963–2007 och ger en bild av hur skola, hem och utbildning kunde se ut för en ung kvinna på 1960-talet.

Var det lätt att skriva?

– Ja, jag tyckte att det var roligt att skriva ner detta. Jag var den första i min släkt som gick i realskolan. Mitt första jobb var på Länsstyrelsens bilregister (som då bestod av registerkort). Senare blev det registrator i Vägverket, som jag tycker är ett väldigt bra yrke.

Vad händer med de insamlade texterna?

– En av uppgifterna för TAM-arkivet är att samla in yrkesminnen eller självbiografiska berättelser och att dokumentera olika yrken. De har också sammanställt texterna i en bok som just kommit från tryckeriet, vilket är väldigt roligt.

Vad ska du göra med prissumman på 15 000 kronor?

– De här pengarna ska jag sätta på ett särskilt konto. Jag ska hitta på något väldigt roligt och skämma bort mig själv.

Avsändare Vägverket, 781 87 Borlänge

Hallå där ... Ingemar Skogö.

Hur känns det att lämna posten som generaldirektör på Vägverket?

– Att lämna känns lite trist. Jag tycker att Vägverket är en mycket bra verksamhet med trevliga människor, bra arbetsuppgifter och bra kultur. Men det ska också bli spännande med nya uppgifter. Jag känner mig stolt och glad över mitt nya arbete, det är dubbla känslor.

Vad kommer du att ta med dig från tiden på Vägverket?

geneRaldiRektöReR

axel erik von Sydow 1841—1857

Ledde ombyggnaden av bland annat Helsingborgs, Jönköpings och Halmstads hamnar.

otto modig 1857—1877

Var kontrollerande ingenjör vid bygget av Djurgårdsbrunnskanalen. – Jag tar med mig allt. Jag tycker det finns en stolthet och hängivenhet inom Vägverket som jag uppskattar, en lojalitet som jag gärna förmedlar vidare. När det gäller systematisering finns det säkert tekniska punkter man kan anamma i den nya organisationen.

Vad tycker du har varit roligast med att arbeta som generaldirektör på Vägverket?

– Det roligaste är att tillsammans med medarbetare vara i kontakt med alla olika regioner och näringslivet, och diskutera hur vi tillsammans kan lösa problem.

Carl gottreich beijer 1877—1887

Genomförde en radikal omdaning av hamnen i Malmö.

Rudolf Cronstedt 1887

Bland annat byggdes norra stambanan mellan Långsele och Boden.

Fridolf Wijnbladh 1903—1924

ny förordnig om automobiltrafik trädde i kraft och automobilskatten infördes.

Carl meurling 1924—1926

Byggnadschef för det nya kloaksystemet i Malmö och verkställande ledamot i AB stockholms tomträttskassa.

gustav ”gus” Vahlberg 1957—1971

Började omvandlingen av Väg- och vatten från ett något stelt ämbetsverk till en mer tidsenlig serviceinstitution.

Sven-göran olhede 1971—1978

Invigde Ölandsbron. Lag om obligatorisk användning av bilbälten i framsätet och särskilt förarprov för MC inrättades.

Fredrik enblom 1926—1932

Konstruerade ångfärjehamnen i trelleborg.

Carl-olof ternryd 1978—1982

Vägverkets centralförvaltning flyttade till Borlänge. nya tjörnbron, stallbackabron, strängnäsbron och Alnöbron invigdes.

Richard ekwall 1932

skapade konstruktionsritningar till vägbron över järnvägen tillberga-Ludvika, den första bågbron av armerad betong i sverige.

per-anders örtendahl 1982—1995

Återupprättade vägestetiken och arkitekturens viktiga roll vid vägbyggandet. Verket firade 150-årsjubileum 1991.

Hur ser du på Vägverkets framtid?

– Trots oklarheter inom organisationen nu är det en styrka inom Vägverket att det finns uppgifter som måste utföras. Det är inte självklart för alla organisationer.

Är det någon särskild prestation som du vill lyfta fram från din tid här på Vägverket?

– Det jag har valt att satsa mycket på är vårt arbete med att vara kundorienterade. Det är ett långsiktigt arbete och en av de viktigaste delarna tycker jag.

CAJsA BroBerG

josef Richert 1887—1893

Planlade och ledde arbeten i Göteborg. Broarna över kanalerna byggdes om och staden fick ett ordnat avloppssystem.

lars berg 1893—1903

Mellan 700 och 800 km väg byggdes och många vatten- och avloppsledningar, kajer, broar och järnvägar konstruerades.

nils bolinder 1934—1949

Utgav skrifter i grafostatik och i väg- och brofrågor.

karl-gustaf Hjort 1949—1957

Ledde den delegation som år 1957 la fram den första vägplanen för sverige.

jan brandborn 1995—2001

Banverkets första generaldirektör. trafikövervakningskameror sattes upp, nollvisionen stiftades och Öresundsbron invigdes.

ingemar Skogö 2001—2009

större omorganisation inom Vägverket med fokus på kundorientering genomförs. transportstyrelsen inrättas.

Källa: VÄGVerKets MUseUM. Foto: VÄGVerKets MUseUM. sammanställning: CAJsA BroBerG.