Inblick

ledare: lena erIxon

Nu samlas kvartetten under samma tak

Det har varit en snörik vinter och tuffa väderförhållanden har gjort att många har fått arbeta hårt för att hålla vägarna körbara och se till att våra kunder får rätt information. Flera snöoväder har hanterats under kort tid och jag vill rikta ett stort tack till medarbetare och entreprenörer för ett mycket bra utfört arbete. Ni har lyckats med att minska störningar i trafiken på ett bra sätt.

Vägverket har gått från ett kungligt ämbetsverk till att vara Sveriges modernaste myndighet. Nu tar vi ytterligare ett steg framåt.

Vi närmar oss slutet av Vägverkets historia och vi kan blicka tillbaka på en enormt omfattande verksamhet som började 1841. Då startade ett ämbetsverk som hade ansvar för flera transportslag, vilket nu åter blir verklighet genom bildandet av myndigheten Trafikverket. I en ny form kommer det inom några veckor att finnas en samlad verksamhet för olika transportslag – den här gången finns alla fyra representerade under samma tak.

FraMFör oSS VänTar en mycket spännande tid och många utmaningar. Nu finns möjligheten att komma i kontakt med de olika transportslagen, att bredda sin kompetens och att få nya arbetskamrater. Det blir en stor myndighet med ett stort ansvar. Hur vi kommer att betraktas handlar om hur vi uppträder.

Om vi med lyhördhet möter våra samarbetspartner och kunder och förmår att omvandla synpunkter och förslag till hållbara och transporteffektiva lösningar – då kommer vi att uppfattas som de kreativa samhällsutvecklare vi vill vara.

VägVerKeT har gåTT från ett kungligt ämbetsverk till att vara Sveriges modernaste myndighet. Nu tar vi ytterligare ett steg när Trafikverket startar den 1 april. Tillsammans med alla nya kolleger ska vi fortsätta att bidra till samhällets utveckling.

VÄgVerkstidningen redAktionen

Personaltidning för anställda i Vägverket. ansvarig utgivare

christer Hårrskog 0243–751 22

Besöksadress

röda vägen 1, Borlänge

Postadress

Vägverkstidningen Vägverket 781 87 Borlänge

Fax

0243-759 85

E-post

vagverkstidningen@vv.se

redigering och original

t&t information ab, kristianstad

tryck

V-taB aB norrtälje 2010

issn

1653–5286

redAktionen

Kristina Eriksson

redaktionsansvarig 0243-757 29

Jennie mörk

redaktör 0243-755 06

Jan gustavsson

Luleå 0920-243936

Lena söderström

Härnösand 0611-440 15

Hannes Forssell

Borlänge 0243-753 33

Jenny Lundmark

solna 08-757 68 12

medArbetAre lAndet runt

Josefina Bylund

Borlänge 0243-753 00

Cecilia ekberg

Borlänge 0243-759 42

Lena Johansson

Borlänge 0243-757 46

Lars Lindström

eskilstuna 016-15 72 59

Peter Behrman

Göteborg 031-63 69 43

Kerstin ericsson

Jönköping / kristianstad 036-19 21 51

Tipsa oss!

Har du ett bra tips till Vägverkstidningen? Vet du något som vi borde skriva om? e-posta vagverkstidningen@vv.se, eller skriv till Vägverkstidningen, Vägverket, 781 87 Borlänge eller ring någon av oss i redaktionen. Glöm inte att ange dina kontaktuppgifter.

Vinn en klAssisk t-shirt

Foto: Hannes ForsseLL Vägverkstidningen kommer med det sista numret någonsin. redaktionen har redan börjat arbeta med trafikverkets tidning, men vill ge dig chansen att fortsätta att minnas Vägverkstidningen. Därför lottar redaktionen ut 20 stycken t-shirts med Vägverkstidningens logotyp. ett måste i vår! mejla din postadress och ditt önskemål om storlek på tröjan till: vagverkstidningen@vv.se

några av Vägverkets personaltidningar genom åren. snart kommer trafikverkets

första nummer ut. Foto: JoseFina BYLUnD

Sista numret av Vägverkstidningen

Du håller den sista Vägverktidningen i din hand, men redan nu kan medarbetare se fram emot Trafikverkets nya personaltidning. Den kommer ut den 8 april och ska även i fortsättningen komma hem till alla anställda och konsulter på Trafikverket.

Vägverkets och Banverkets pensionärer kommer att få första numret av Trafikverkets interntidning och sedan få möjlighet att anmäla sitt intresse för att läsa tidningen även i fortsättningen.

I samband med arbetet att ta fram den nya tidningen efterlyste redaktionen namnförslag och intresset var enormt. Hundratals förslag strömmade in och redaktionen vill rikta ett tack till alla som bidragit. Vad kommer då tidningen att heta? Det blir en överraskning tills det att tidningen dimper ner i din postlåda.

Mitt mål är att se lika lycklig ut som Kalla efter OSguldet när jag växlar vidare till nästa person.

en VÄGVerkare ser Fram emot staFettVasan.

riksdAg och dePArtement

Vill reservera p-platser för elbilar

•Transportstyrelsen ska, efter uppdrag från regeringen, lämna ett förslag på nödvändiga författningsändringar för att parkeringsplatser ska kunna reserveras för elbilar och laddhybridbilar. – Med fler elbilar på våra vägar kan vi kraftigt minska transportsektorns koldioxidutsläpp. Det gör att elbilar tydligt kommer att vara en del av lösningen för att nå regeringens mål om en fossiloberoende fordonsflotta 2030, säger infrastrukturminister Åsa Torstensson.

För att de laddplatser som nu börjar anläggas ska användas av rätt målgrupp bör det vara möjligt för myndigheter att reservera laddplatserna för elbilar och laddhybridbilar. I dagens trafiklagstiftning finns inte denna möjlighet.

Trafikverkets enheter får egen logo

•Alla resultatenheter inom Trafikverket ska ha en egen logotyp som utgår från Trafikverkets moderlogotyp. Det har Trafikverkets ledningsgrupp beslutat. – Resultatenheterna har behov av att särskilja sig något från Trafikverket, att profilera sitt eget namn. Delvis agerar resultatenheterna på en extern och konkurrensutsatt marknad, samtidigt som de är mycket viktiga i arbetet med att skapa en tydlig bild av det nya Trafikverket, säger Christer Hårrskog, tillträdande chef för Kommunikation i Trafikverket.

Det är enbart logotypen som blir egen, i övrigt ska enheterna följa samma profil som Trafikverket. Logotyp för Sweroad beslutas vid senare tillfälle.

Vägverket firar 150 år och både kung Carl XVi gustaf och Drottning silvia besöker Borlänge den 28 augusti 1991. På kvällen dukades det upp till stor fest i kupolen. nu går Vägverket i graven och Vägverks-

tidningen bjuder på lite nostalgibilder i sista numret av tidningen. Foto: kerstin ericsson

Så blir din första dag i Trafikverket

Passerkort

Före den 1 april kommer du att få ett nytt passerkort prytt med trafikverkets nya logotyp. kortnumret och den personliga koden behåller du. Passerkortet gäller till samma lokaler som tidigare.

e-post

Din e-postadress blir från och med nu fornamn.efternamn@trafikverket.se. Den e-post som fanns i din gamla inkorg har flyttas över till den nya och det gäller även dina kontakter. Under en övergångsperiod kommer e-post som skickas till din e-postadress i Vägverket att vidarebefordras till din nya adress.

telefonnummer

Du kommer att ha kvar din telefon och ditt telefonnummer.

Växeln

Från och med den 1 april ringer du till trafikverkets växel på: 0771–921 921.

extra inloggning

som komplement till dina gamla inloggningsuppgifter får du en extra inloggning där ditt användarnamn är fornamn. efternamn@trafikverket.se. Du kan ha samma lösenord som till din vanliga inloggning. trafikverksinloggningen behöver du för vissa av de nya systemen. ska du exempelvis in i det nya reseräkningssystemet kommer det upp en ruta där du får fylla i ditt trafikverksanvändarnamn och lösenord.

datorn nyheter

Den 1 april blir vägverkarna i stället traf kverkare, bland annat med en ny e-postadress. Foto: JoseFina BYLUnD

Du behåller din dator och De nyheter som du tidigare loggar in med ditt vanliga an- kunde läsa på infarten kommer vändarnamn och lösenord. Du nu att läggas ut på trafikverkets kommer att ha tillgång till samma intranät. Du hittar dem på första program som dagen innan. när sidan. Vill du läsa en artikel som du loggar in möts du av trafikver- publicerats före den 1 april hittar du kets nya intranät. i startskedet är det den i infartens arkiv. information till allbara förstasidan och någon undersida mänheten kommer från och med 1 april som du kommer att se. Här kan du läsa att publiceras på www.trafikverket.se. trafikverksgemensam information, attestera Här hittar du upplysningar om myndigheten, fakturor och skriva reseräkningar. infarten kom- kontaktuppgifter och annan information som mer också att finnas kvar under en övergångspe- tidigare funnits på www.vv.se, www.banverket.se riod. om du har behov och behörighet kommer du samt www.banportalen.se. De gamla webbplatserna även åt trafikverkets nya löne- och ekonomisystem. kommer dock finnas kvar under en övergångsperiod.

hjälp!

Bildandet av trafikverket innebär stora förändringar inte minst då det gäller it-systemet. Det kan föra med sig en del bekymmer i början. ring användarstöd om det krånglar! telefonnumret är detsamma: 0771–823 823.

Vad är ditt bästa minne från Vägverket?

Foto: Lars LinDstrÖm

ola Lindquist, tekniksamordnare inom Vägtrafikledning, eskilstuna

– Det har varit en arbetsplats med kolleger inom olika ämnesområden, exempelvis trafiksäkerhet, miljö, teknik. Bredden har varit stimulerande.

Foto: Jan GUstaVsson

ann-Christine Burman, broförvaltare, Luleå.

– mitt bästa minne är alla trevliga människor jag lärt känna på Vägverket i Luleå. Jag började på Vägverket 1996 som inflyttad från stockholm. Det blev en väsentlig skillnad – norrlänningarna var öppna, tillmötesgående och trevliga.

eva-marie mendahl, sektionschef, göteborg.

– invigningen av svinesundsbron var riktigt kul. många medarbetare från olika avdelningar var engagerade och vi samarbetade för ett gemensamt mål. Vi fick fram en helhetssyn om framkomlighet. och så blev det också en riktigt bra invigning!

Foto: Peter BeHrman

magnus axberg, chef för Verksamhetsstyrning, stockholm.

– möjligheten att få prova på att arbeta inom Vägverkets olika verksamheter runt om i landet. Jag har även fått möjligheten att arbeta tillsammans med många duktiga kollegor. Det har varit stimulerande, men framför allt väldigt roligt.

ett verk går i graven och ett nytt ser dagens ljus. Det kräver tårtkalas!

Foto: JoHan aLP

Vägverket blir Trafikverket med avsked och invigning

Den 26 mars firar Vägverket resan från kungligt ämbetsverk till Sveriges modernaste myndighet. Den 19 april inviger infrastrukturminister Åsa Torstensson Trafikverket.

På eftermiddagen den 26 mars planeras en direktsändning från Pylonen i Borlänge som alla inom Vägverket kan följa från sina region och lokalkontor. Det blir en del tillbakablickar, kåserier, sång och utdelning av en minnesbok som skrivits om Vägverket. Dessutom kommer man att kunna äta upp Vägverkets logga – i tårtform. På varje region och i Borlänge kommer även lokala arrangemang att äga rum.

den 1 april startar Trafikverket. Och några veckor senare – den 19 april – invigs det nya verket av infrastrukturminister Åsa Torstensson och generaldirektör Gunnar Malm med gäster.

invigningen sker i Borlänge på Trafikverkets huvudkontor och kommer även den att sändas till region och lokalkontor. Tillkomsten av den nya myndigheten kommer även att firas med tårta.

maria oLoFsson

i Borlänge kommer trafikverket att samlas i Vägverkets lokaler. men det kommer att dröja innan

personalen flyttat ihop. Foto: kristina eriksson

Personalen flyttar ihop successivt

Även om Trafikverket drar igång den 1 april dröjer det ett tag innan personalen har samlats på ett ställe. – Några stora omflyttningar kommer troligtvis inte att ske före sommaren, säger Roger Essbrant som jobbar med lokalfrågorna i Trafikverket.

Innan flyttkarusellen drar igång är det viktigt att den gemensamma ITmiljön för Trafikverket finns på plats. Men för prioriterade delar av verksamheten kan en övergång till Trafikverkets ITmiljö och en flytt till gemensamma lokaler ske snabbare. – Just nu tittar man på vilka funktioner som har stort behov av att sitta tillsammans från dag ett. Ett exempel skulle kunna vara ledningsfunktioner inom verksamhetsområden och centrala funktioner, säger Roger Essbrant.

lokalprojektet har gått igenom alla hyresavtal för kontor inom Banverket och Vägverket. Just nu prioriteras lokalfrågorna i Borlänge, Solna och Luleå. På dessa orter måste hyresavtalen hanteras under våren.

I Borlänge är det bestämt att Trafikverket kommer att samlas i Vägverkets lokaler på Röda vägen. När det gäller kontoren i Solna och Luleå är det mer oklart. – Där är det inte bestämt var man ska hålla till ännu, säger Roger Essbrant.

För övriga kontor ska en prioriteringslista tas fram. Utgångspunkten är att personalen ska samlas på samma ställe så snabbt som möjligt. Lokala projekt kommer att startas där Verksamhetsstöd tillsammans med berörda verksamheter driver samlokaliseringsarbetet på orten.

JoseFina BYLUnD

Vad tar du med dig från Vägverket till trafikverket?

Foto: Viktor LÖneGren

Johan Bergman, redovisningscenter, Borlänge.

– möjligheten att få arbeta med så pass många olika uppgifter, att få testa på nya saker. Det ska följa med till trafikverket, eftersom man utvecklas bra om man får chansen till detta.

susanne östangård, driftledare, kalmar län

– Vägverket har varit en bra arbetsplats med högt i tak och bra gemenskap. man har kunnat utvecklas och framföra sina åsikter och detta vill jag ta med mig in i trafikverket, där jag hoppas det blir lika bra.

Jonas Bengtsson, dispenshandläggare, Kristianstad

– en önskan om att erbjuda större valfrihet och förbättra transportmöjligheterna för våra kunder. stora tunga transporter skulle kunna föras fram sjövägen och mindre men tunga transporter skulle kunna hanteras via järnvägsnätet.

Foto: JesPer nietscHe Foto: ceciLia BerG Foto: Lena sÖDerstrÖm

ingrid nordlander, kundtjänst, Härnösand

– Vårt sätt att jobba med kundservice. Vi som arbetar på kundtjänsten har ambitionen att servicen till kunderna hela tiden ska utvecklas och bli bättre.

Vägverket har grepp om vintern

Den här vintern är den första på flera år där hela Sverige varit täckt av snö en längre tid. Det har ställt stora krav på Vägverkets personal och på entreprenörerna. Telefonerna har gått varma till Kundtjänst och Trafikledningscentralerna.

Jan Pettersson är avdelningschef på Drift och underhåll och har en övergripande syn på hur vinterunderhållet fungerat. Väldigt bra är hans betyg. – Både personal och entreprenörer har skött sig jättebra. Ett bekymmer vi haft har varit entreprenörernas tillgång på vägsalt. Men det är inte bara i Sverige det har varit kallt och snöigt. I hela Europa har det varit extrem vinter. Nu måste vi säkra salttillgången så att vi är än mer förberedda inför nästa vinter, säger Jan Pettersson.

både trafikledningscentralen och Kundtjänst vittnar om en extrem vinter. Det har varit mycket att göra. – Visst har det kommit klagomål, men de flesta är väldigt nöjda med att Kundtjänst finns och att vi är nåbara dygnet runt, säger Ingrid Nordlander på Kundtjänst i Härnösand.

I Skåne har det varit störst problem på Österlen och Söderslätt. Där har snön blandat sig med jord, vilket gjort drivorna nästan lika hårda som cement, men vägarna har för det mesta kunnat hållas öppna.

– För färjetrafiken har vi förberett kolonnkörning för långtradarna och har snöplogar beredda. Vi var på väg att sätta det i drift vid ett tillfälle, men vädret var så dåligt att inte ens färjorna kunde gå i land, säger Annika Canaki, driftansvarig i Skåne.

Från flera ställen i landet rapporteras det att blåsten i kombination med snön har ställt till det. På E4:an norr om Gränna skedde till exempel flera avåkningar på grund av att snön från Vättern blåst in. – Det blev väldigt halt och många överraskades av halkan och körde av vägen. För att förhindra fler avåkning

trafiken på e4:an genom Huskvarna gick långsamt vid ett av vinterns snöoväder.

Foto: kerstin ericsson

Den snörika vintern har ställt stora krav på Vägverkets personal och entreprenörer. Vägarna på österlen öster om Ystad drabbades hårt av snö och kraftig vind och stora vallar bildades.

Foto: FreDrik GUnnarsson ar satte vi in en extra plogbil på just den sträckan och det har blivit bättre, säger Mattias Wigert, sektionschef på Drift och underhåll i Region Sydöst

Han tycker att det mesta fungerat bra i vinter, men en del kritik har Vägverket fått. – Allmänheten tycker inte att vi plogar tillräckligt snabbt. Snöar det mycket så hinner det bli en hel del snö innan plogbilen hinner komma tillbaka. Det har folk svårt att acceptera, säger Mattias Wigert och fortsätter. – Sen måste jag poängtera Göteborgsbacken på riksväg 40 mellan Jönköping och Göteborg. Inte ett enda stopp har skett sedan vi byggde ut vägen med ett tredje uppvärmt körfält.

i norrland är vintern nästan som vanligt tycker PerMats Öhberg, som är driftchef i Luleå. Men det har varit påfrestande för personalen att det snöat nästan varje dag. – Det är kallsnö med blåst som har yrt in på vägen igen direkt efter att den plogats. Entreprenörerna har inte fått mycket vila, men det har varit färre stopp än vanligt på fjällvägarna, säger PerMats Öhberg, som också ser fördelar med årets vinter. – Den kalla vintern har inneburit väldigt lite halkbekämpning och isvägarna på de frusna älvarna fick vi igång tidigare än vi brukar.

kerstin ericsson

Lastbilar orsakar stopp – kraven måste skärpas

HÄrnÖsanD. ”En lastbil har kört in i

en mittvajer och lagt sig på tvären på E4 i höjd med Skule i Västernorrlands län. Vägen är helt avstängd i norrgående fil.” Detta var en av alla lastbilsolyckor som Trafikledningscentralen rapporterade om i februari.

Den här vintern har många lastbilar varit inblandade i olyckor och stopp på de större vägarna i landet. Köerna växer snabbt när stoppen sker på vägar med mitträcken och det kan ta lång tid innan salt och sandbil och bärgare kommer fram till olycksplatsen. På vintervägar krävs det bra däck. De enda krav som ställs på tunga fordon är att mönsterdjupet ska vara minst fem millimeter vid vinterväglag. Kravet gäller inte för tillkopplade släpfordon.

Är det dags att införa krav på vinterdäck för lastbilar?

– Transportstyrelsen håller på att se över regelverket för vinterdäck. Jag anser att vi måste titta på andra krav

Ivan Larsson.

Foto: Lena sÖDerstrÖm

Jan-erik Lundmark.

Foto: micHaeL enGman

på däck, inte enbart mönsterdjupet, utan även rätt gummiblandning, säger JanErik Lundmark, enhetschef på Drift och underhåll i Region Mitt.

Fellastade lastbilar och ovana förare i kombination med dåligt väder kan sluta illa. – För några veckor sedan orsakade en trailer fem totalstopp längs E4 här uppe. Vid varje stopp fick lastbilen bärgas. I sådana fall står vi helt handfallna och vet inte vad vi kan eller får göra, säger JanErik Lundmark.

Ivan Larsson, VD för Åkeriföreningen Norr, förklarar att det är många tvåaxlade dragbilar med trailer som fastnar på grund av att de är för tungt lastade längst bak. Dessa hamnar ofta tvärs över vägen när de börjar glida bakåt i en backe. – Begreppet ”Just in time” gör att lastbilarna går oavsett väder. I stället

en av många lastbilar som hamnade i diket i vinter. Foto: Lena sÖDerstrÖm

för att åka in på en parkeringsplats och låta snöröjningen ta sin tid chansar de och fortsätter att köra. I Norge är det krav på att lastbilarna har snökedjor hängande utanför bilen så att det är lättåtkomliga, annars blir det böter, säger Ivan Larsson.

grenarna

kundtillfredsställelse

tanken är att jämföra länder där vinterdriften står för en stor del av kostnaden för drift och underhåll. Det kan handla om hur nöjda kunderna är med snöröjningen eller hur väl man lyckas hålla vägarna halkfria.

energieffektivitet/miljöaspekter

syftet är att belysa fler metoder som minimerar de miljökonsekvenser som drift och underhåll för med sig. möjliga bidrag kan vara hur man ordnar tillräcklig gatubelysning till lägsta energiinsats eller hur man jobbar mot buller.

marknad

Hur gör man bäst upphandlingar eller får bästa kvalitet till bästa pris? Förhoppningsvis leder grenen till att deltagarna får med sig nya idéer om hur man kan arbeta med den här typen av frågor.

Personal

i den här grenen jämförs bland annat kompetens, köp av tjänster, utvecklingen av produkter och hur forskningsfrågor hanteras.

energieffektivare utomhusbelysning är ett av sveriges bidrag till Vm i drift och underhåll.

Foto: trons

Från oS till VM

Knappt har OS-hysterin lagt sig förrän nästa mästerskap drar igång. Den 24–26 mars är det dags för VM i drift och underhåll. – Det är väldigt mycket jobb med de praktiska förberedelserna just nu, säger projektledaren Arne Johansson.

Några tårar eller jublande lyckoskutt à la OS är kanske inte att vänta. VM i drift och underhåll handlar mer om att lära av varandra. Här ska de deltagande länderna få goda idéer som kan höja kvaliteten och produktiviteten på hemmaplan. Och få nöjdare kunder på köpet.

ett av sveriges bidrag är projektet Nytt ljus som går ut på att hitta energieffektivare lösningar för utomhusbelysning. Inom projektet samarbetar Vägverket bland annat med representanter för Sveriges Kommuner och Landsting, Energimyndigheten och Miljöstyrningsrådet.

Projektet är nationellt och är även en del av ett europeiskt samarbetsprojekt som regeringen och EUkommissionen driver.

representanter från åtta länder gör upp i en fyrkamp. Förutom Sverige så deltar Norge, Finland, Danmark, Skottland, Slovenien, USA och Kanada. Just nu ligger all makt hos den finländska juryn från Aaltouniversitetets tekniska högskola.

Varje land har skickat in sina bidrag och för juryn återstår det nu att välja ut de bästa bidragen inom varje VMgren. – Arbetet har varit både krävande och lärorikt. Nu ser vi med spänning fram emot aktiviteterna i Stockholm då alla deltagare och experter samlas under ett tak, säger Pekka Pakkala från Aaltouniversitetets tekniska högskola.

Programmet

Den 24–26 mars samlas deltagarna i stockholm.

Dag 1 – seminarium

Länderna presenterar sina bidrag. ett bidrag i varje tävlingsgren kommer att koras som vinnare. På kvällen blir det middag och prisceremoni.

Dag 2 – Workshop

Diskussion i mindre grupper. ett av ämnena kommer att vara vilket tema och inriktning ett kommande Vm i drift och underhåll ska ha.

Dag 3 – Utflykt

Deltagarna åker på en guidad tur som avslutas med lunch på Västerås slott. Värd är landshövding ingemar skogö, tidigare generaldirektör för Vägverket.

Hallå där …

… Thomas Eklund, Vägassistans, som assisterade två blivande föräldrar när deras barn föddes i Foto: PriVat baksätet av bilen på Nynäsvägen i Stockholm under rusningstrafik.

Vad var det som hände?

– Jag hade precis gått på mitt pass och hörde på ambulansens komradio att de fick ett larm. Eftersom jag befann mig på vägen började jag leta och såg snart en bil som stod stilla på Farstaavfarten. Jag stannade till och ut från bilen kom en kille, som verkade lite förvirrad. Han sa ”hon föder i baksätet”.

Blev du chockad?

– Jag trodde ju att larmet handlade om en avåkning eller en bil som stannat, och jag blev så klart förvånad. Killen pratade med SOS Alarm i telefon, men han var helt uppstressad så jag tog över. Via telefon fick jag instruktioner som jag sedan vidarebefordrade till pappan.

Vad hände sen?

– När barnet var ute lyfte pappan upp det på mamman. Jag sprang bort till bilen och hämtade filtar som vi vanligtvis använder vid trafikolyckor. Vi packade in mamman och barnet i filtarna i väntan på ambulansen.

Vad blev det – en kille eller tjej?

– I stunden kändes det inte så viktigt. Prio var att ta hand om mamman och barnet eftersom det var sådant ruskväder och snöade in i bilen. Ambulansen meddelade att alla verkade må bra och jag tror att de sa att det blev en kille.

JennY LUnDmark

Vägassistans

Vägassistans är Vägverket region stockholms förlängda arm ute på vägarna. De hanterar akuta hinder i trafiken, allt från stillastående bilar och nedfallna träd till trafikolyckor och nu även förlossningar.

i korthet

Webben öppnas för enskilda vägar

•I vår blir det möjligt för dem som sköter en enskild väg att via webben söka olika typer av bidrag, följa sina ärenden och rapportera in hur vägen har skötts under de senaste åren. 24 000 vägföreningar får statsbidrag varje år från Vägverket för att sköta enskilda vägar. Vart femte år görs en omräkning. Då ska föreningen rapportera hur vägen har tagits om hand under åren, och en utredning görs för en ny period. Tidigare har dessa ärenden hanterats på papper.

Efter att rapporterna kommit in till Vägverket görs en tillsyn för att se så att föreningen lämnat in riktiga uppgifter. Därefter tas beslut om föreningen får bidrag för ytterligare fem år.

Kollektivtrafiken i Skåne blir ännu mer tillgänglig

YstaD. Målet är att ytterligare tre procent ska

välja att åka kollektivt. Därför satsar kollektivtrafiken i Skåne på fler bussturer, snabbare resor och tillgänglighet för alla. Vägverket spelar en viktig roll i arbetet.

Förra året gjorde skåningarna en halv miljon resor med de två busslinjer som förbinder Kristianstad – där Trafikverkets regionkontor i Region Syd kommer att finnas – med Simrishamn och Ystad. I syfte att locka fler pendlare samarbetar Vägverket med Skånetrafiken.

Att förbättra kollektivtrafiken handlar inte enbart om att låta fler bussar eller tåg trafikera en sträcka. Det är även viktigt att skapa smidiga och attraktiva resor för alla resenärer. Ambitionen är att kollektivtrafiken ska vara lika lättillgänglig för den som går med eller utan rullator, är rullstolsburen eller till exempel har nedsatt syn eller hörsel. – Vägverket bygger om busshållplatserna och tillgänglighetsanpassar dem medan vi ser över antalet avgångar, säger Anna Archer, trafikutvecklare på Skånetrafiken. Tillsammans skapar vi en kollektivtrafik som är ett intressant alternativ för fler dagliga pendlare. Det är bra för miljön och gynnar både trafiksäkerheten och framkomligheten.

Förra året byggde Vägverket om ett antal busshållplatser i Skåne, men mycket arbete återstår. Bara på sträckan mellan Ystad och nordöstra Skåne finns ytterligare ett tiotal busshållplatser att bygga om. – Förhoppningsvis är Vägverket klar med ombyggnaden av en del planerade vägsträckor inom kort så att vi sedan kan satsa på att tillgänglighetsanpassa ytterligare fler hållplatser, säger Anna Archer. Det räcker inte med att ha smidiga hissar i bussarna, det krävs väl genomtänkta busshållplatser också.

anneLi niLsson

Den ombyggda hållplatsen har flyttats och ligger i anslutning till en större väg. Byborna i Brösarp har fortfarande nära till bussen och tack vare den kortare körsträckan går varje bussresa fem minuter

snabbare än tidigare. Foto: anneLi niLsson

För en fjäril kan en väg vara ett oöverstigligt hinder. De flyger sällan över öppna, kala ytor. Lösningen kan vara

att plantera ett träd mellan de två vägbanorna. Foto: BiLDarkiVet.se

anders sjölund.

Trafikverket värnar den biologiska mångfalden

EU storsatsar och Miljödepartementet kallar det för nästa stora miljöfråga. Det handlar om biologisk mångfald. Kanske blir det Trafikverket som hittar svaren på dagens problem. – Jag tror att infrastrukturen är en mycket viktig del av lösningen, säger biologen Anders Sjölund.

Traditionellt har naturvården arbetat mycket med att skydda speciella områden. Reservaten blir allt mer isolerade utan kontakt med varandra. – Nationalparker och naturreservat kan inte bära biologisk mångfald i sig, det måste finnas ett samspel mellan olika miljöer, säger Anders Sjölund.

Han tror att det i arbetet med att bygga väg och järnväg finns bra förutsättningar att få till ett sådant samspel. – Genom att skapa olika typer av miljöer vid ett vägbygge kan helt plötsligt två skyddade områden få kontakt med varandra. Det kan räcka med rätt typ av miljö vid sidan av vägen. Något så enkelt som ett träd rätt placerat i landskapet kan skapa en passage för fjärilar och fladdermöss, säger Anders Sjölund.

Ett ormhotell, trummor för uttrar och passager för grodor är några exempel på hur Vägverket och Banverket redan arbetat med passager av olika slag. – Men det är goda exempel, det finns mycket kvar att göra, säger Anders Sjölund. Att frågan om biologisk mångfald lyfts från politiskt håll märks redan på Vägverket. Frågan har fått mer fokus. Även om miljöfrågor alltid har diskuterats på Vägverket har de enligt Anders Sjö

D

lund haft en ganska låg status internt och sättet att arbeta behöver förändras. – Det handlar mycket om att få in frågorna i tid. Om biologerna kommer in i ett tidigt skede av planeringen av ett vägbygge finns det pengar att tjäna. Då kan vi peka ut vad som kan bli problematiskt och har en chans att hitta lösningar.

H a G e L in otter kar L s D ena Foto: L bildandet av Trafikverket tror Anders Sjölund kan vara positivt för miljöarbetet. – Ofta ligger järnvägen intill vägar och då kommer det att bli lättare att samordna miljöinsatserna. När Banverket och Vägverket går samman tror jag att vi kommer att få större möjligheter att göra åtgärder och bygga upp kunskap. JoseFina BYLUnD

biologisk mångfald

Biologisk mångfald är ett mått på hur många levande organismer som finns. sedan slutet av 1900-talet har antalet utrotade arter ökat snabbt. i dag dör långt över 1000 arter ut varje år. eU och sverige har som mål att siffran under 2010 inte ska vara högre än 2 utdöda arter/år sett i ett globalt perspektiv.

detektorer ska upptäcka vilt

De senaste två åren har antalet rapporterade viltolyckor ökat kraftigt. sedan 2009 arbetar Vägverket med ett forskningsprojekt där tanken är att viltstängsel ska kombineras med detektorer. Där det finns öppningar i stängslet ska det finnas en detektor som känner av när exempelvis en älg närmar sig. sedan kan en varning i form av en blinkande skylt tändas eller hastigheten sänkas tillfälligt.

Vägverket bygger bro för renarna

i väntan på den nya bron söker sig renarna en plats i snön.

Foto: Jan GUstaVsson

kaLiX. Landets första renbro ska

byggas över E4 väster om Haparanda. Brobygget ska stå klart i höst när dryga tusentalet renar startar sin vandring för att byta renbetesområde mellan skogslandet och kustbandet.

Vägverkets trafiksäkerhetsåtgärd under 2002 med viltstängsel längs E4 väster om Haparanda hotade att bokstavligt bli en ren katastrof för rennäringen i området. – Åtgärden med viltstängsel höll också på att göra slut på koncessionsrenskötseln, säger Lennart Blom, ordförande i Liehittäjäs sameby. Alla 60 renägare i Liehittäjä sameby protesterade.

med viltstängslet minskade olyckorna mellan bil och ren. Men det stoppade också renarna från skogslandet att nå sitt vinterbete ute i kustbandet. Protesterna ledde till att Vägverket gjorde en egen intern rättslig prövning. Vägverkets jurister kom fram till att rennäringslagen vägde tungt och valde att ersätta samebyn för de extra besvär som ett års avstängning med viltstängslet orsakat, berättar Peder Henriksson, internbeställare på Region Norr.

Problemet blev inte enklare då Vägverket satte upp vägräcken och mittvajer på sträckan. – Tills vidare tvingas vi nu att tillåta tre öppningar i viltstängs

ordförande i Liehittäjäs sameby, Lennart Blom är nöjd med renbron som syns på ritningen. Det övre högra hörnet pekar i bilden precis på platsen för brobygget.

Foto: Jan GUstaVsson

let vilket skapar trafikproblem på platsen med tanke på den barriär som mitträcket skapar för renarna. Därför vill vi nu bygga en renbro, säger Peder Henriksson.

landets första renbro ger renarna ett eget övergångsställe dryga fem meter ovanför E4. Samtidigt kommer Vägverket att kunna sätta upp hela viltstängslet permanent. Projektet med renbron kommer att följas ur forskningssyfte och utvärderas. – Vägverkets renbro är en tacksam och väldigt viktig åtgärd för vår rennäring, säger Lennart Blom, samebyns ordförande.

Tillsammans med Vägverket har samebyn accepterat den broritning som nu ligger till grund för en lösning på problemet. Bron blir cirka 50 meter lång och fem meter bred. Brobanan grusas för att ge en naturlig känsla att passera över för renar och övrigt vilt. Bron dimensioneras inte för biltrafik och den kommer inte att snöröjas på vintern. Snöskotrar och fyrhjulingar kommer att kunna passera över bron.

Jan GUstaVsson

renskötsel

Den som är same kan få koncession, det vill säga tillstånd att driva renskötsel i norrbottens län även nedanför lappmarksgränsen inom området där renskötsel av ålder förekommer under hela året, nämligen i kalix- och torne älvdalar. koncessionsrenskötsel får bedrivas av den som äger eller brukar jordbruksfastighet och är medlem i samebyn. Varje sådan renägare får äga 30 renar. i området finns cirka 13 800 koncessionsrenar. Vintertid nyttjar de renbetet vid kusten. i norrbotten redovisas totalt cirka 143 000 renar, exklusive koncessionsrenar.

Foto: Hannes ForsseLL

Hallå där …

Lasse Eriksson, chef på Projektservice.

Två av era medarbetare, Carina Lindblom och Katrin Tholén, arbetar nu på varsitt vägprojekt – vad är speciellt med det?

– Investeringsprojekten har inte tagit resurser från Vägverket i så stor utsträckning tidigare, utan mest anlitat konsulter. Det är roligt att de projekten också upptäckt fördelen med oss.

Ni finns till för att avlasta projektledare. Hur är efterfrågan på era tjänster?

– Vi blir mer och mer efterfrågade. Vi fördubblade till och med personalstyrkan förra året. Vår ambition är att effektivisera projektarbetet, så det är positivt att fler anlitar oss.

Vad är fördelen med att anlita er?

– Det ger projektledaren tid att syssla med sådant som projektledaren ska ägna sig åt – driva projektet framåt. Samtidigt som vi tar hand om det administrativa runt omkring. När fler sysslor läggs på projektledaren är det lätt att tänka ”ska jag hålla på med det här också”. Det är då man ska anlita oss.

Jennie mÖrk

i korthet

Samarbetspartners tycker till

•Vägverket inger förtroende, men är något sämre på att lyssna på önskemål och sprida information. Det visar en ny undersökning med 196 av Vägverkets samarbetspartners. De tillfrågade tycker att bemötandet är bra och att Vägverket har hög kompetens i sakfrågor.

Mer tveksam är man till Vägverkets kompetens när det gäller näringslivets och medborgarnas behov och önskemål. Det finns också en tveksamhet om Vägverket verkligen har kunskap om sina samarbetspartners organisation och arbetssätt. Underlaget i undersökningen kommer att användas för att genomföra förbättringar av verksamheten.

Semesterdagar i Trafikverket

•Kvarvarande semesterdagar, flexsaldo och kompledighetssaldo kommer den 1 april att flyttas över till Trafikverket. Du kommer inte att se dina saldon i självservice förrän förrän mitten på april. En annan nyhet är att Trafikverkets personal kommer att få dubbla lönespecifikationer i april, en från Vägverket och en från Trafikverket.

nuvarande väg 50 genom motala, med bommar och trafiksignaler, kommer att ersättas med en fyrfilig väg och högbro.

Foto: eLisaBetH WaLtHer LinDqVist

BanaVäg Motala–Mjölby stort projekt i Trafikverket

motaLa/mJÖLBY. Den 12 februari skrev

Vägverket kontrakt med NCC om att projektera och bygga nya väg 50 mellan Motala och Mjölby. Entreprenören ska också sköta drift och underhåll i 20 år. Bygget av vägen tillsammans med dubbelspårsbygget mellan Motala och Mjölby, med namnet BanaVäg Motala–Mjölby, blir ett av de stora projekten i Trafikverket.

nya väg 50

aktuell sträcka: e4 vid mjölby till metallvägen i motala. sträckans längd: 28 kilometer. antal broar: cirka 40 stycken, varav bron över motalaviken blir 620 meter. Beräknad projektkostnad: 1 800 miljoner kronor (prisnivå 2009). Bygget startar sommaren 2010 och beräknas vara klart i september 2013. Vägbygget startar under sommaren i år och ska vara klart i september 2013. Banverket är redan igång med att bygga dubbelspår på samma sträcka. – Snart kommer en gemensam projektchef att tillsättas, berättar Vägverkets projektledare Andreas Hult. Vi kommer också att använda tekniska specialister, exempelvis för bro och geoteknik, gemensamt i projektet.

På östra sidan om Vättern finns väg 32 och väg 50, som förbinder Motala med E4. Där rullar fler än tusen lastbilar per dygn men båda vägarna har dålig framkomlighet och trafiksäkerhet. Nu rustas väg 32 och kommer därefter att byta namn till väg 50. Från Mjölby till Skänninge byggs den befintliga vägen ut till en fyrfilig väg och mellan Motala och Skänninge byggs en ny 2+1väg.

Banverket bygger ut enkelspåret till dubbelspår på sträckan MotalaMjölby. I planerna ingår också bland annat en pendlarstation i Skänninge, ombyggnation av Motala station och nya järnvägsbroar över bland annat Göta Kanal. Arton av tjugo plankorsningar byggs bort och ersätts av tunnlar under järnvägen. – Vi kommer inom kort att öppna gemensamma informationslokaler i Motala, säger Andreas Hult.

dubbelspår motala–mjölby

aktuell sträcka: motala station till mjölby. sträckans längd: dubbelspår på två sträckor, 21 och 5 kilometer. antal broar: tio (varav nio järnvägsbroar samt en Gc-bro över järnväg). Beräknad projektkostnad: 664 miljoner kronor (prisnivå 2007). Byggstart april 2008, hela sträckan beräknas vara klar i slutet av 2012.

Cypern lika farlig som skön

Cypern är för många ett semesterparadis. Men trafiksäkerhetsmässigt är ön en mardröm. Bland annat på grund av höga hastigheter, oskyddade trafikanter och minimal hjälmanvändning. En jämförelse med Sverige visar att Cypern har 4–5 gånger fler döda och allvarligt skadade.

EU har uppmärksammat situationen och bett Sweroad att bistå med kompetens. Vägverkarna Joakim Elfving och Bertil Hallman fick i uppdrag att se vad de kunde göra utifrån sina specialkompetenser.

Joakim Elfving besökte Cypern i drygt tre veckor, Bertil Hallman i två som ska följas upp av ytterligare två i april. Det hela ska utmynna i en trafiksäkerhetsplan för tre städer på den turkcypriotiska sidan – Nicosia, Famagusta och Kyrenia.

– tyvärr finns det ingen tydlig mottagare av det material vi levererar. Någon myndighet motsvarande Vägverket finns inte. Ansvaret för trafiksäkerheten ligger på kommunen eller ibland på borgmästaren, säger Bertil Hallman.

Joakim Elfvings uppgift var att kontrollera vilka trafikmätningar som har gjorts de senaste åren och att grovt skatta dygnsflöden på platser där trafiksä

Cypern har fyra till fem gånger fler döda och allvarligt skadade än sverige. Under våren deltar sweroad i ett projekt för att öka trafiksäkerheten.

Foto: BertiL HaLLman

kerhetsåtgärder föreslås utifrån olycksanalyser. Det fanns också önskemål om att ge förslag till ett framtida upplägg av trafikmätningar i de tre städerna. Det visade sig att det inte fanns så mycket tidigare trafikflödesuppgifter att tillgå, varför de grova skattningarna av dygnsflöden baserade på korta mätningar blev just väldigt grova.

Bertil Hallmans roll var prognosexpertens. Hur blir trafikutvecklingen framöver? Vilka analyser behövs för framtiden?

Cypern har ett växande bilinnehav som i dag ligger i nivå med Sverige. Här väljer unga människor att köpa bil framför att skaffa hem och barn.

– bilen symboliserar frihet mer än vad eget hem och barn gör. Det är ofta fina bilar som ger hög status men de körs på sämre drivmedel vilket går ut över miljön, säger Bertil.

Peter BeHrman

Hallå där …

… Benny Salomonsson, trafikinspektör sedan 33 år i Malmö.

Du började din tjänst 1977 på Trafiksäkerhetsverket, TSV, vilket 1993 avvecklades och gick in i Vägverket. Nu flyttas dina arbetsuppgifter till Trafikverket. Hur känns det att byta arbetsgivare igen?

– Den här gången känns det lugnare. Mina arbetsuppgifter som trafikinspektör kommer att vara oförändrade och det känns bra att vi erbjuds verksamhetsövergång. Däremot finns en oro för vad den kommande propositionen om privatisering av förarprov innebär.

Foto: GUniLLa VernBerG

Hur var övergången från Trafiksäkerhetsverket till Vägverket?

– Då fick alla från Trafiksäkerhetsverket söka om sina tjänster. Och trots att motsvarande kompetens för min del inte fanns på Vägverket så fick jag söka om tjänsten. Vi kände nog att vi som arbetat med förarprov skulle bli en väldigt liten del av den mycket större organisationen Vägverket. Med facit i hand blev det trots allt bra. Vi fick mer resurser och bättre lokaler i och med att vi flyttade in i Vägverkets kontor i Malmö.

Vad tror du om det nya Trafikverket?

– Jag tror det blir bra att Vägverket och Banverket som samhällsbyggare samlas i ett verk och jag ser fram emot den 1 april!

YLVa LUnDin

Har du fått spam eller skräppost?

Conny Jäverdal på Vägverket i Borlänge är specialist på IT-säkerhet. Han känner till riskerna med epost, sociala nätverk och internetsurfing.

Är spam farligt?

– Jag tycker att ordet spam lätt kan ge ett intryck av ofarlighet, att det endast är något oönskat och besvärande och så får man absolut inte tänka, säger Conny Jäverdal. Spam har ofta mycket farligt innehåll.

Vad består spam av?

– För ett antal år sedan bestod spam till huvudsak av olika slags reklam, vilket var en av anledningarna till att det togs fram lagar för att försöka bekämpa spammen. Lagarna varierar tyvärr från land till land och är därmed ganska uddlösa på internet. De senaste åren har dock den tidigare reklamen i spammen kompletterats med mer skadlig kod av typen trojaner.

Hur mycket av den inkommande eposten till Vägverket är spam?

– Periodvis är det så mycket som 600 000 meddelanden om dagen. Det innebär 96 till 97 procent av det totala antalet meddelanden.

Vid misstanke om spam

Skapa ett nytt meddelande i outlook. Välj infoga objekt och välj de meddelanden som du tror är misstänkta spam. Bifoga spammeddelandet som outlookobjekt. Då behöver du inte öppna meddelandet och eventuella risker minskas. Du kan bifoga flera spammeddelanden på samma gång. skicka meddelandet till misstänkta spam. adressen finns i outlook. Kontrollera och rensa din spamkarantän ofta. Gå in under snabblänkar och skräppost.

– Dessa blockerar Vägverket. Min uppskattning är att av dessa felblockerar vi någon promille. En viss andel spam kan vi inte hindra, men det får vi räkna med. Ju hårdare man ställer filtren, desto mer spam blockeras, men det blir också fler felblockeringar.

Varför får man spam?

– Att man får spam har flera orsaker. En stor orsak är att man skickar epost externt varvid adressen kan snappas upp på infekterade datorer. Andra skäl kan vara att man på felaktigt sätt publicerat adressen på en webbsida eller att man angett den i ett adressfält på en extern webbsida. I de fall spam kommer till inkorgen blir frånvarobesked ibland en kvittens på att epostadressen är aktiv vilket kan ge ytterligare negativa effekter. Ut säkerhetssynpunkt är alltså frånvarobesked inte speciellt lyckat.

Conny Jäverdal håller ibland både interna och externa föreläsningar om it-säkerhet. Han är en av de främsta specialisterna i sverige inom området och har kontakter över hela världen. ”Jag rekommenderar alla anställda att läsa mer om it-säkerheten på infarten”,

tema: i backspegeln

Hej då Vägverket –välkommen Trafikverket!

Hej då Vägverket! generaldirektör Lena erixon packar ihop alla Vägverksminnen och lämnar över till trafikverkets generaldirektör gunnar malm.

välkommen Trafikverket!

Skyltar, flaggor, kläder, bilar, brevpapper och pennor. Allt som bär

Vägverkets namn måste nu bytas ut. – Det här är ett enormt arbete som vi bara kommer att hinna påbörja tills den 1 april, säger Eva Tigerström, en av många som ansvarar för lanseringen av det nya Trafikverket.

Nu är det dags att ta farväl av Vägverket. Lanseringsarbetet inför det nya Trafikverket är i full gång. En ny grafisk profil har tagits fram och planerna för hur allmänheten, de anställda och alla Vägverkets kunder ska informeras är lagda. – Alla medarbetare är väldigt viktiga i det här arbetet för att lanseringen ska gå så smidigt som möjligt, säger Eva Tigerström.

en del i lanseringsarbetet är att byta ut alla skyltar i landet där det i dag står Vägverket eller Banverket. – Det finns hur många som helst så vi har gjort en prioritetsordning där vi bestämt att i första hand byta ut fasad och entréskyltar på Vägverkets huvudkontor, våra regionkontor samt på lokalkontoren i Härnösand, Jönköping och

Malmö. Vår ambition är att de skyltarna ska vara utbytta till den 1 april, säger Eva Tigerström.

Förhoppningen är också att många av

Vägverkets gamla flaggor är utbytta tills dess.

Den projektgrupp som ansvarar för skyltbytena på Vägverkets närmare 400 rastplatser runt om i landet räknar med att det jobbet ska vara färdigt före sommaren. Det handlar om nya flaggor, informationsbärare och affischer.

Förutom fasad och entréskyltar finns det en mängd drift och anläggningsskyltar. Vissa av dem kommer att bytas ut, men troligtvis inte för de projekt som snart är avslutade. En förstudie är utförd och man har även gjort en inventering av alla befintliga väg och byggskyltar.

när det gäller alla papper, kuvert, pennor med mera som bär Vägverkets namn i dag finns en avvecklingsplan för när de ska vara utbytta. – Vissa saker kommer inte att användas alls efter 1 april, medan andra saker successivt fasas ut, men vi är mitt uppe i det arbetet och kan inte säga så mycket ännu, säger Malin Wallander som jobbar med den grafiska profilen på Vägverket.

tema: i backspegelnDen 1 april läggs Vägverket ned, men alla stora händelser lever vidare – särskilt kanske hos alla medarbetare som varit med under årens lopp. Som när datorerna kom, eller när det stora flyttlasset gick och när bilarna bytte sida över en natt. Vägverkstidningen väljer ut några minnen från åren som gått.

tjörnbron klövs itu när det norska fartyget star Clipper kolliderade med bron natten mot fredagen den 18 januari 1980.

Foto: VÄGVerket

Bron som försvann

stenUnGsUnD. För 30 år sedan körde det norska

bulkfartyget Star Clipper på Tjörnbron, även kallad Almöbron, mellan fastlandet och Tjörn. Olyckan inträffade klockan 01.29 natten mot fredagen den 18 januari 1980.

Fartyget var på väg mot Uddevalla, men kom ur kurs och kolliderade med brons bågrör på Tjörnsidan. Bron gick av och 300 meter av dess vägbana rasade ned över fartyget. Sju fordon hann falla ned i vattnet innan vägen spärrades av. Totalt omkom åtta människor den natten.

Fartygsbesättningen försökte förgäves stoppa trafiken genom att skjuta nödraketer, men kunde bara se på hur det ena fordonet efter det andra störtade ned i det kalla vattnet.

På Tjörnsidan tog det 40 minuter innan vägen spärrades av. På Stenungsundsidan gick det snabbare eftersom en uppmärksam lastbilschaufför lyckades få stopp på sin lastbil i tid. Han kunde därefter stoppa trafiken som kom bakom honom.

haveriutredningen fastställde aldrig någon klar orsak till olyckan och ingen fick skulden. I efterhand har det framkommit att fartyget tidigare haft problem med sitt styrmaskineri.

Efter en rekordkort projekterings och byggtid kunde den nya Tjörnbron tas i bruk i november 1981. Den är utförd som en snedkabelbro med en total längd av 664 meter och en segelfri höjd på 45 meter. Med ett huvudspann på 366 meter är den en av Sveriges längsta snedkabelbroar. Bron kostade 156,9 miljoner kronor att bygga.

caroLa ÅLstiG

Sveriges längsta bro

kaLmarsUnD. Ölandsbron började byggas i januari

1968. Den invigdes nästan fyra år senare, den 30 september 1972. Den var under en tid Europas längsta bro.

Bron är 6 072 meter lång och 13 meter bred. Dess högsta höjd är 41,69 meter och dess lägsta höjd är 6,65 meter.

Vägen som går över bron är länsväg 137, vilken ansluter till E22 på fastlandet och länsväg 136 på Öland. Det kostar ingenting att köra över Ölandsbron, men endast motorfordon är tillåtna. Det råder alltså både cykel och gångförbud.

Ölandsbron är också Sveriges längsta bro, om man räknar de brodelar som befinner sig på svenskt territorium. Öresundsbron är längre, men den har inte hela sin längd på svensk mark. Den del av Öresundsbron som befinner sig i Sverige är kortare än Ölandsbron.

ölandsbron under uppbyggnad, september 1969.

Foto: VÄGVerket

Epost till alla

Under andra hälften av 1980-talet fick alla Vägverksanställda terminaler med e-post och ordbehandling. Datorerna var uppkopplade mot en basdator. Allt var i textformat på den här tiden. Det fanns inga grafer eller bilder. Det orkade inte datorerna med.

Mycket pengar lades på att utbilda de anställda i Word, Excel och konsten att skicka epost. Och datorerna var ruskigt dyra. – I början på 90talet kostade en hårddisk med en gigabyte mellan 120 000 och 130 000 kronor. I dag kan du köpa ett USBminne med en gigabyte för 50 kronor, säger Anders Wester.

Anders Wester jobbar i dag som avdelningschef på nationella tjänster, men kan mycket om Vägverkets IThistoria. Han började på Vägverket 1988 i det så kallade installationsprojektet som såg till att

Projektörerna Bengt Lindell och rune tapani sitter framför en tidig dator i mars 1984. Den här datorn användes för beräkningar och hade inte tillgång

till e-post. Foto: kerstin ericsson

alla vägverkare fick epost och ordbehandlingsprogram. Några år senare blev han ITdriftschef, följt av chef över ITtjänster och chef över VVIT. År 1994 kom internet till Vägverket. Men det var bara av en slump. – Vi köpte en kommunikationsförbindelse med Lantmäteriverket via internet och det var egentligen bara vi på tekniksidan som visste att vi då samtidigt fick internet på köpet, berättar Anders Wester.

Han minns bland annat sommarOS 1994. – Vi kunde se bilder på alla fotbollslagen på internet, men det fanns inga sökmotorer eller i alla fall inga bra och många ansåg att det där med internet bara var en övergående fluga.

Vägverket hade satsat på Macintosh, men PCdatorer tog över mer och mer. Och bara några år senare byttes Macdatorerna ut mot PC. – Jag minns att jag sålde ett tjugotal Macar till Luleås tekniska högskola för en krona. Det var datorer som vi köpt bara några år innan för miljontals kronor, men de var inte värda mera eftersom utvecklingen gått så snabbt och PC tagit över helt och hållet, säger Anders Wester.

Minns du det har?

i samband med högertrafikomläggningen söndagen den 3 september 1967 fick man byta ut 360 000 vägmärken och sätta upp 130 000 påminnelseskyltar. Här i stockholm, norrbro. Foto: VÄGVerket

Håll dig till höger, Svensson!

Klockan 05.00 söndagen den 3 september 1967 skedde den stora högertrafikomläggningen i Sverige. Även kallad dagen H. – Vi var huvudansvariga för att få det hela att fungera. Det var en jättegrej, säger Jan-Olof Montelius, Vägverkets väghistoriker.

stockholms innerstad stängdes av 2 september 1967 i samband med högertrafikomläggningen.

Foto: VÄGVerket Högertrafikomläggningen innebar bland annat att flera trafikplatser måste byggas om. Man fick byta ut 360 000 vägmärken och sätta upp 130 000 påminnelseskyltar.

i städerna och de större tätorterna krävdes också att man anpassade alla enkelriktade gator och trafiklederna fick ändras. 8 000 bussar byggdes också om eller köptes in nya.

Mycket kunde förberedas i god tid innan Dagen H, men natten mellan den 2 och 3 september var trots det ett hektiskt dygn för många vägverkare. 20 000 medarbetare jobbade ute på vägarna under natten med de sista förberedelserna. Det handlade bland annat om att flytta 300 000 vägmärken från vänster till höger sida av vägen.

mellan klockan 01.00 och 06.00 rådde körförbud för all trafik förutom så kallad nyttotrafik, det vill säga bussar, taxi, utryckningsfordon, dispensfordon samt fordon som krävdes för omläggningen. ”Håll dig till höger, Svensson” är en låt som dansbandet Telstars framförde och som blev en slagdänga vid tiden kring högeromläggningen.

caroLa ÅLstiG

en av Vägverkets generaldirektörer, Per anders örtendahl, satte bland annat fokus på rastplatser under sin tid. Bilden är tagen 1993.

Foto: Hasse eriksson

Generaldirektör med känsla för estetik

Per Anders Örtendahl var generaldirektör för Vägverket under 13 långa och viktiga år för Vägverket – från 1982 till 1995. Han säger själv att det absolut viktigaste han gjorde under sin tid som generaldirektör var att återinföra estetiken i Vägverket.

– Vi började med att bygga upp rastplatser. De skulle ligga på vackra platser i Sverige för att få förare att stanna och på så vis öka trafiksäkerheten, säger Per Anders Örtendahl.

Per Anders Örtendahl stod även bakom bygget av Vägverkets museum Pylonen. Han såg också till att införa ett nytt koncept för broar och införde ett skönhetsråd i Vägverket, som bestod av landets främsta estetiker. Dessutom införde Per Anders Örtendahl miljökonsekvensbeskrivning på alla investeringar. – Det här var i början av 1980talet så vi var först ut med det här, säger han.

under våren 1995 tvingades Per Anders Örtendahl att avgå som generaldirektör efter att ha anklagats för att ha skaffat en tjänstebostad åt sig själv under tveksamma former och för att ha använt 700 000 kronor för att locka turister till Davis Cup i Borlänge. Han friades senare helt av Falu tingsrätt.

I dag är Per Anders Örtendahl ordförande för Frölunda Hockey Club. Han sitter också med i ett flertal styrelser.

caroLa ÅLstiG

Det stora flyttlasset

BorLÄnGe. År 1973 beslöt riksdagen att flytta

Statens vägverk till Borlänge. Falun fanns länge med som en alternativ utflyttningsort men valet föll slutligen på Borlänge.

Utflyttningen skedde i två etapper. Ungefär häften av förvaltningen flyttade 1979 och resten 1980. Trafiksäkerhetsverket, TSV flyttade ut redan 1978.

Hela det nya ämbetets lokaler invigdes av Kung Carl Gustaf den 19 september 1980. Boel Lundström, språkvårdare på Vägverket, anställdes i januari 1977. Då var beslutet om utflyttning redan fattat.

– Jag var medveten om att jag skulle flyttas över till Borlänge. Det var många med någon anknytning till Dalarna som sökte sig till Vägverket och TSV under den här perioden, säger hon.

Många var förväntansfulla inför flytten, men visst fanns det dem som följde med mot sin vilja. – De var en del som långpendlade och bodde i övernattningslägenheter på veckorna och höll på så i flera år och av dem var det nog en del som for illa, minns Boel Lundström.

Men hon själv, och många med henne, som hade arbetat mycket med att förbereda inför flytten var glada att äntligen komma på plats.