Inblick

ledaRe: IngemaR SKogö

Spännande skede för en myndighet i förändring

Förslaget att ett nytt trafikverk ska bildas ligger nog i mångas bakhuvuden i skrivande stund. Än så länge är det ett förslag och vi kan inte föregripa beslutet. Samtidigt finns en politisk vilja att gå i riktning mot en sammanslagning.

Oavsett hur organisationsformen kommer att se ut behöver våra uppgifter utföras även i framtiden. En ny organisation kan skapa nya möjligheter för verksamheten såväl som för enskilda individer. Det som

Jag vill passa på att tacka för åtta väldigt stimulerande och bra år inom Vägverket.

är viktigt nu är att fortsätta leverera nyttor till samhället och våra kunder.

deT hÄR ÄR min sista ledare i Vägverkstidningen, och jag vill passa på att tacka för åtta väldigt stimulerande och bra år. Tillsammans har vi åstadkommit mycket, tack vare ett gott samarbete både internt och med vår omvärld. I detta sammanhang vill jag även framhålla den gedigna kunskap och kompetens som finns i vår organisation liksom vårt kundorienterade förhållningssätt.

KoRT SagT ÄR Vägverket en väldigt bra myndighet med viktiga uppgifter och med engagerade medarbetare. Jag är övertygad om att utvecklingen för att göra den goda resan möjlig kommer att fortsätta framöver. ÄVen om jag nu får andra uppgifter kommer jag att ha fortsatta kontakter med Vägverket. Inte minst därför att utvecklingen av infrastruktur går hand i hand med utvecklingen i en region. Det följer alltså delvis med i det nya jobbet, men jag hoppas också naturligtvis ha kontakt med arbetskamrater jag fått under åren.

VÄgVeRKeT befInneR SIg onekligen i ett spännande skede och jag kommer att fortsätta följa utvecklingen med stort intresse. Jag vill avsluta med att önska er alla ett stort lycka till i fortsättningen!

vÄGverkSTidNiNGeN redakTioNeN

Personaltidning för anställda i vägverket. ansvarig utgivare

Christer Hårrskog 0243–751 22

Besöksadress

röda vägen 1, Borlänge

Postadress

Vägverkstidningen Vägverket 781 87 Borlänge

Fax

0243-759 85

e-post

vagverkstidningen@vv.se

redigering och original

t&t information ab, Kristianstad

tryck

svenska Tryckcentralen, Vällingby 2009

Utgivning

8 nr/år.

Upplaga 5000 ex.

issn

1653–5286 Tipsa oss och vinn!

redakTioNeN

kristina eriksson

Tel: 0243–757 29, 070–509 99 94 e-post: kristina-e.eriksson2@vv.se

jennie mörk

Tel: 076–789 36 55 e-post: jennie.mork@external.vv.se

Hannes Forssell

Tel: 0243–753 33, 070–384 93 11 e-post: hannes.forssell@vv.se

karin Paulsson

Tel: 0243–757 23, 070–508 41 95 e-post: karin.paulsson@vv.se

Har du ett bra tips till Vägverkstidningen?

Vet du något som vi borde skriva om? Tipsa tidningen, och om ditt tips leder till en publicerad artikel skickar vi ett pris till dig. e-posta vagverkstidningen@vv.se, eller skriv till Vägverkstidningen, Vägverket, 781 87 Borlänge eller ring någon av oss här intill. Glöm inte att ange dina kontaktuppgifter.

medarbeTare laNdeT ruNT

medarbeTare laNdeT ruNT

Jan Gustavsson luleå 0920-243936 lena söderström Härnösand 0611-440 15 Helena eklöv solna 08-757 69 35

lars lindström eskilstuna 016-15 72 59 Peter Behrman Göteborg 031-63 69 43 Kerstin ericsson Jönköping / Kristianstad 036-19 21 51

lena Johansson Borlänge 0243-757 46

dÖdSfall

Foto: PeTer nYVall

thorsten alm har efter en kort tids sjukdom gått bort. Thorsten var en av Vägverkstidningens grundare och arbetade passionerat med nyheter på Vägverket. Han lämnade Banverket 2003 för att börja på Vägverkets nyhetsredaktion, där han med gott resultat utvecklade redaktionen tillsammans med sina kollegor. Thorsten lämnar ett stort tomrum efter sig och våra tankar går till hans familj och nära vänner.

rikSdaG och deParTemeNT

Fler väljer dubbfritt

Foto: Hannes Forssell

Indianhövding på livsviktigt miljöuppdrag

Borlänge. – Min uppgift som hövding är att skydda allt liv, sade Oren Lyons, indianhövding, amerikansk professor och välkänd miljöförespråkare, när han kom till Borlänge i april. Folkets uppgift är att påminna sina ledare om vad de måste göra. Ni måste uppmuntra dem som gör bra saker för miljön att fortsätta, och visa dem som går fel väg att det inte är okej.

Vad har hänt med festerna på Vägverket egentligen? Håller ni unga inte på med sånt?

erFaren VÄGVerKare unDrar VID FIKaBorDeT.

Foto: Klas-oVe KInDlunD

Förarprov rivstartar MC-säsongen med nya hojar

sollentUna. Inför den stundande mcsäsongen tillhandahåller Förarprov totalt 28 nya motorcyklar, som används vid uppkörningen. Trafikinspektör Carina Paues, Förarprov Sollentuna, förbereder sig inför sitt första mcprov på den nya motorcykeln.

Foto: Trons • Allt fler väljer att köra på dubbfria vinterdäck vintertid, men det är stora regionala skillnader. Det visar den senaste däckundersökningen som Vägverket genomfört i samarbete med Däckbranschens Informationsråd.

Andelen dubbfria vinterdäck har ökat från 26,7 procent 2005 till 30,5 procent 2009. Mellan 2008 och 2009 års mätningar ökade andelen med hela 2,5 procentenheter. – Vägverket, däckbranschen, kommuner och länsstyrelser har spridit kunskapen om att dubbfria vinterdäck är ett bra alternativ, särskilt i tätorter. En minskning av andelen dubbdäck på tätortsgator är en viktig åtgärd för att minska partikelhalterna i luften. Utvecklingen går åt rätt håll, men det krävs fler insatser för att vi ska klara luftkvalitetsmålen, säger Lars Nilsson, miljödirektör på Vägverket.

Trafikutskottet besökte Borlänge

•Trafiksäkerhet, miljöfrågor och förarprov var något av det som diskuterades när Trafikutskottet besökte Borlänge i slutet av april. Vägverket informerade om det senaste som hänt inom myndigheten. Trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall berättade och fick svara på frågor om de anmärkningsvärt låga dödstalen i trafiken under årets första månader. En trend som tyvärr kommer att vända, menar Tingvall.

Ett annat hett ämne under besöket var trafiksäkerhetskameror där oron för den så kallade kängurueffekten avfärdades som något av en myt. Det vill säga att trafikanterna kör för fort mellan kamerorna för att sedan sakta ner. Lena Erixon, chef för verksamhetsområdet Samhälle, påpekade att det behövs mer resurser till drift och underhåll, ett område som många medborgare har åsikter om.

Foto: serGIo JoseloVsKY

Obligatoriska alkolås utreds

•Regeringen har beslutat att ge Transportstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa obligatoriska alkolås för vissa fordons eller användarkategorier. I uppdraget ingår bland annat att samråda med andra länder som arbetar med samma fråga, samt att redovisa konsekvenserna av förslaget. Uppdraget görs i samarbete med Vägverket och i samråd med andra berörda aktörer och ska redovisas till Näringsdepartementet senast den första mars 2010.

Kameror räddar fler liv

•Ytterligare 100 fasta trafiksäkerhetskameror placeras ut på 26 vägsträckor under 2009. De 977 trafiksäkerhetskameror som finns längs de svenska vägarna har tillsammans med de 26 mobila enheterna gett mycket goda resultat. Medelhastigheten på dessa vägavsnitt har sänkts med cirka 5 procent och färre svåra olyckor har skett. Dessutom har koldioxidutsläppen minskat med 25 000 ton till följd av den lägre hastigheten. − Enligt våra beräkningar innebär de befintliga trafiksäkerhetskamerorna tillsammans med de nya att drygt 22 färre människor dödas i trafiken varje år, säger Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö.

Foto: Trons

Körkort ett måste för moppe

Foto: ulF HInDs • Nu är det bestämt. Den 1 oktober 2009 införs nya regler för att få köra moped, snöskoter och terränghjuling. Den nya körkortsbehörigheten för moped klass I, så kallad EUmoped, heter AM. För moped klass II införs i stället krav på förarbevis. Samtidigt införs separata förarbevis för snöskoter och för terränghjuling. Förare som skaffat sina behörigheter före den 1 oktober 2009 påverkas inte. Den som fyller 15 år före 1 oktober får fortsätta att köra moped klass II utan förarbevis. Förarbevis för EUmoped och förarbevis för terrängskoter som skaffats före den 1 oktober 2009 fortsätter att gälla.

aktuellt Stora myndigheter ett tecken i tiden

Vägverkarna behöver inte oroa sig för framtiden. Tvärtom är Vägverket redan inne på rätt spår och det kan för många bara handla om att bredda sitt arbete. Det menar Nils Gunnar Billinger. Möt mannen bakom det nya Trafikverket.

Nils Gunnar Billinger har föreslagit skapandet av ännu en stor myndighet. Det är han som är trafikverksutredningens ansvarige utredare och en man som vet vad det handlar om. – Skulle jag gissa varför jag blev vald att leda den här utredningen är det för att jag har bred erfarenhet av utredningsarbete. Samtidigt är jag van i rollen som arbetsledare, säger Nils Gunnar Billinger, som i och med presentationen av trafikverksförslaget är klar med sin femte myndighetsutredning.

Tre sekreterare och sex–sju experter har hjälpt honom under arbetet, som gått ovanligt fort för att vara en utredning.

Är du nöjd med resultatet?

– Om man tittar på den tid vi hade på oss så gick det bättre än vad jag hoppats på. Vi har utrett sju–åtta myndigheter på ett halvår. En jämförelse kan göras med en utredning av Fiskeriverket (300 anställda, red. anm.) jag gjorde för några år sedan. Den tog ett och ett halvt år. Med det i åtanke så är det här extremt kort tid.

Finns det en risk att utredningen gått för fort?

– Nej, jag tror inte det. Det finns i och för sig en del frågor som behöver utredas vidare men det ändrar inte våra slutsatser i stort. Faktum är att vi blir mer och mer övertygade om att vi träffat rätt ju fler vi pratar med, säger Nils Gunnar Billinger.

förslaget att skapa en större myndighet är långt i från unikt. Strålsäkerhetsmyndigheten och Myndigheten för samhällskydd och beredskap är två exempel på myndigheter som nyligen tillkommit efter sammanslagningar av mindre myndigheter.

– att skapa stora myndigheter är en uttalad inriktning hos vår nuvarande regering, säger nils gunnar Billinger.

– Myndigheter förändras ständigt, det beror på vilka problem som ska hanteras och vilken kultur eller tradition som råder. Myndighetsformen skiftar också beroende på hur man vill bedriva sin verksamhet, säger Nils Gunnar Billinger.

Försöken att samla trafikverkens insatser är emellertid inte nya. Sedan 20 år tillbaka har ansträngningar gjorts för att hitta lösningar, nu senast i form av SIKA, Statens institut för kommunikationsanalys. Men det har inte fungerat.

Vad händer om förslaget inte gillas av regeringen?

– Det är långt ifrån alla utredningar som går vidare till beslut. Skulle jag gissa handlar det om att ungefär hälften av utredningsförslagen blir antagna. Men vad regeringen vill se och vad utredningen kommit fram till överensstämmer ganska bra.

Stora myndigheter ett tecken i tiden

Det är viktigt att känna att vi kan påverka vår situation när det sker stora förändringar, menar

Christer olsson. Foto: MaTs BenGTsson

– De flesta kommer att ha samma uppgifter som tidigare, även om en del kommer att behöva bredda sitt arbete. Sedan är ju Vägverket redan mentalt på väg i samma riktning som utredningen pekar, säger Nils Gunnar Billinger och fortsätter.

– er vision ”den goda resan” är ju vad utredningen egentligen handlar om. Den goda resan kan inte förverkligas med bara vägtransport.

Något som Nils Gunnar Billinger backar upp med sitt eget transportmönster. På frågan vad han själv föredrar för transportsätt från Stockholm blir svaret.

Foto: Hannes Forssell

– det beror helt på vad jag ska göra, hit till Borlänge åker jag tåg. Ska jag till Bryssel flyger jag. På semestern till sommarstugan tar jag däremot bilen. Det går inte så många bussar till Grövelsjön.

Se alternativen och välj väg!

En förändring innebär stress oavsett om vi upplever förändringen som positiv eller negativ. Men vi kan påverka mycket genom vårt eget förhållningssätt, våra attityder och tankesätt. Det blir extra viktigt när förändringar sker som vi inte själva har bestämt.

Vägverkets nya organisation trädde i kraft den 1 juli 2008 och nu har trafikverksutredningen föreslagit sammanslagning till en helt ny myndighet. Vi kan själva välja hur vi ska förhålla oss till detta.

Christer Olsson – ”fiskarpôjken från Öckerö” – är en välkänd föreläsare för många på Vägverket och hans budskap är: Vi har alltid har ett val. – Kan jag påverka situationen? Ja eller nej. – Ska jag acceptera förändringen och göra det bästa av det? Eller ska jag söka andra alternativ?

det sämsta är om vi väljer uppgivenhet och resignation. Då blir vi ett offer för omständigheterna.

Christer Olsson ändrar perspektivet i synen på Vägverkets organisationsförändringar. Han sätter fokus på den enskilda medarbetaren. Han berättar om sin bok Vart är du på väg – och vill du dit? Den handlar om att förvalta sitt liv och att se möjligheterna. Det är det viktigaste.

– vart är du på väg och vill du dit? kan bara besvaras av var och en, det finns inget facit någon annanstans, vare sig i böcker eller hos beteendevetare och det tycker många människor är jobbigt, säger Christer Olsson.

Mindre nöjda medarbetare

BorlÄnGe. Vägverkarna är inte lika nöjda som

förut. Snittet på NMI, nöjdmedarbetarindex, sänks i år med fem enheter. – Enkäten pekar på att det är organisationsförändringen och omställningsarbetet som påverkat resultatet negativt, säger Anders Nilsson, personalstrateg vid huvudkontoret.

Snittet på NMI landar i år på 59 på en 100gradig skala efter att tidigare ha stigit två år i rad. Fortfarande har dock flera verksamhetsområden ett NMI som innebär att totalnöjdheten ligger på en nivå som betraktas som bra. De som ligger lågt Personalstrateg är de nya verksamhetsområanders nilsson. dena Samhälle och Väg, samt Utvecklingsorganisationen. – Dels är man inte nöjd med informationen kring förändringsarbetet, dels har man låg tilltro till de möjligheter som förändringen erbjuder, säger Anders Nilsson.

Resultatanalysen pågår under våren. – Förhoppningsvis ger den oss kunskaper som gör att vi i kommande förändringar kan arbeta på ett sätt som ger större förståelse för och tilltro till förändringarna.

anders Nilsson ser dock inte alltför mörkt på siffrorna. – Allt är relativt. Det är inte så dåligt som det skulle kunna vara. Det är svårt att genomföra förändringar med bibehållet resultat i undersökningen, menar han.

Enkätsvaren innehåller också några ljuspunkter. Till exempel plockar ledarskapet pluspoäng. Nytt för i år är att enkätfrågorna bygger på Vägverkets kriterier för chefsbedömningar. – Det är ju roligt att medarbetarna bedömer att cheferna uppfyller de krav som Vägverket bestämt sig för att ställa på dem, säger Anders Nilsson.

vägverkarna ger också den fysiska arbetsmiljön höjt betyg, men tycker att det har blivit något sämre med balans i livet. – Vid alla jämförelser med tidigare år ska man komma ihåg att då fanns Produktion, Konsult och Trafikregistret med i resultatet, vilket gör att jämförelserna haltar, säger Anders Nilsson.

Till sommaren ska alla organisatoriska delar ha tagit fram handlingsplaner för förbättringar.

lena KarlsDoTTer lInDeHaG

Nmi – nöjd-medarbetar-index

snittet på totalnöjdhetsmåttet nMI för hela Vägverket hamnar i år på 59, att jämföra med 64 år 2008. Totalnöjdheten ligger därmed nu på 2005 års nivå. så ligger ditt eget verksamhetsområde till: VUC 78 (79), Huvudkontoret 72 (71), Färja 64 (64), Förarprov 62 (60), support 59 (60), samhälle 56 (–), Utvecklingsorganisationen 56 (–), Väg 54 (–). siffran inom parentes anger nMI för 2008. ett streck anger att jämförelsesiffra saknas.

Foto: Trons

Fyra trafikverk – en budget

I den gemensamma åtgärdsplaneringen ska Vägverket samsas med andra myndigheter om satsningar för totalt 417 miljarder kronor.

– Oenigheter slipas bort, samsynen ökar hela tiden, säger Peo Nordlöf, projektledare som företräder Vägverket.

Tidigare har de olika trafikverken skött åtgärdsplaneringen var och en för sig. Vägverket har planerat för nya vägprojekt utan att till fullo veta vad Banverket, Sjöfartsverket och Luftfartsstyrelsen, numera Transportstyrelsen, haft på gång och vice versa. – Alla la sina förslag samtidigt, så man hade inte möjlighet att samordna i god tid, säger Peo Nordlöf.

men från och med i år är det alltså ändring på det. Inom Vägverket jobbar runt hundra personer på hel eller deltid med åtgärdsplaneringen. Kontakten med representanterna från de andra trafikverken är täta. – Vi är en projektgrupp som träffas minst en gång i veckan. Dessutom har vi daglig kontakt via telefon, berättar Peo Nordlöf.

Genom att myndigheterna nu samplanerar ska resurserna användas bättre. – Synen på olika problem har blivit bredare. Olika trafikslag står inte emot varandra. Det handlar i stället om att samordna

Projektledaren Peo nordlöf arbetar med att åtgärdsplanera tillsammans med Banverket, transportstyrelsen och sjöfartsverket. – Det gäller att samverka på bästa sätt. även om vi inte alltid har resurserna att göra allt vi önskar finns det absolut en ökad samsyn som gör att pengarna används bättre, säger han.

Foto: lena KarlsDoTTer lInDeHaG infrastrukturen, säger Peo Nordlöf och ger ett konkret exempel: – Vi ser att godssjöfarten längs kusterna kunde användas mer. Då frigörs kapacitet på järnvägen för att ta mer av långväga gods. Det handlar om att samordna infrastrukturen på bästa sätt för att få effektiva och miljösmarta lösningar.

det nya sättet att åtgärdsplanera har förändrat Peo Nordlöfs syn på den egna yrkesrollen. – Jag ser mig allt mindre som en vägverkare och mer och mer som en statstjänsteman. Det som lite högtravande brukar kallas för samhällsbyggande blir faktiskt tydligt här, säger han.

Åtgärdsplanen, med arbetsnamnet ”Nationell plan för transportsystemet 2010–2021”, ska vara klar den 1 september. Därefter skickar regeringen ut förslaget på remiss innan beslut fattas.

lena KarlsDoTTer lInDeHaG

Åtgärdsplaneringen

regeringen har avsatt 417 miljarder för satsningar på sveriges transportsystem 2010–2021. av den summan ska 200 miljarder användas till drift och underhåll, bärighet och enskilda vägar. resterande går till nysatsningar, regionalt inom länen och nationellt. Den regionala åtgärdsplaneringen sköts av bland andra länsstyrelser och regionala samarbetsorgan, medan Vägverket ska upprätta förslag på nationell åtgärdsplan tillsammans med Banverket, Transportstyrelsen och sjöfartsverket. Den här planeringsomgången innebär nya angreppssätt, såsom medfinansiering och brukaravgifter, alltså att olika aktörer gemensamt enas om finansiering.

Resultatkonferens startskott för målstyrt säkerhetsarbete

några av konferensens 60-tal deltagare, som representerade cirka 30 aktörer inom trafiksäkerhetsarbete, till

exempel branschorganisationer, myndigheter och kommuner. Foto: CaMIlla KullanDer

Den första resultatkonferensen för ett mer konkret och målstyrt arbete med trafiksäkerhet har arrangerats. Arbetssättet ska öka möjligheten för att etappmålet för 2020 nås, alltså högst 220 dödade i trafiken.

Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall sammanfattade dagen så här: – Det här är en stor dag. Det är startskottet för ett mer fokuserat sätt att arbeta med trafiksäkerhet. Vi har en jätteuppgift framför oss. Men det vi ska göra är inget konstigare än att alla verksamheter ska ha ett mål, att man jobbar med dem i en verksamhetsplan och följer upp dem.

konferensen hade ett 60tal deltagare. De representerade ett drygt 30tal aktörer i trafiksäkerhetsarbetet, exempelvis företag, branschorganisationer, intresseorganisationer, myndigheter och kommuner.

Deltagarna fick bland annat höra om de rekordlåga siffrorna på antal

döda i trafiken under början på 2009. Foto: CaMIlla KullanDer

En internationell expertpanel kommer att följa trafiksäkerhetsarbetet och lämna en rapport i juni varje år. Den första rapporten kommer i år. Ledare för expertpanelen är Rune Elvik på Transportøkonomisk institutt i Norge. för att säkerställa det nya arbetssättet driver Vägverket fram till 1 juli 2010 projektet ”Etablering målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet”. Projektledare är Karin Clarström.

Helena mattsson, registrator i jönköping, med de nya kundkorten. Foto: KersTIn erICsson

Hallå där …

Helena Mattsson, registrator i Jönköping, där man under en övergångsperiod måste fylla i kundkort för hand för att klara kravet på återkoppling till kunden inom fem arbetsdagar.

Hinner ni återkoppla i tid?

– Ja, det är mindre jobb än vad vi trodde att det skulle vara. Men det är klart, återkopplingen tar extra tid och vi har fortfarande lika mycket andra arbetsuppgifter som innan detta lades på oss. I snitt ägnar vi en halvtimme per person och dag åt detta.

Hur fungerar den manuella återkopplingen?

– Vi använder kundkort som ser ut som vykort med förtryckt text. Där fyller vi i diarienummer och datum för när vi har mottagit ärendet innan vi skickar det till kunden.

Vilka problem har ni stött på?

– I en del fall är det inte möjligt för oss att uppfylla löftet. Många som skriver brev anger namn, men ingen adress, och då kan vi ju inte svara.

Hur är responsen från kunderna?

– Det är så nytt att vi inte har hört något än. Men jag tror säkert att det kommer att vara skönt för kunden att få veta att handlingen har kommit in och att någon har tittat på den. En vanlig medborgare som skickar in något behöver inte tänka att ”det där läser de aldrig”.

lena KarlsDoTTer lInDeHaG

femdagarskravet

sedan april gäller Vägverkets löfte om återkoppling inom fem arbetsdagar – en ny regel om ökad service till medborgare och andra kunder som kontaktar myndigheten. Den nya regeln innebär att myndigheten har fem arbetsdagar, i stället för som tidigare tio arbetsdagar, på sig att bekräfta att ett inkommande ärende har tagits emot. Från oktober, då femdagarskravet lanseras externt, ska all återkoppling ske digitalt. Tiden fram till dess betraktas som en övergångsperiod, och det är under denna period som registratorer runt om i landet måste fylla i kundkort för hand.

Brobygge i samband med det avslutade projektet förbifart sala. Foto: KrIsTIna erIKsson

”Punktinsats” ska ge mer väg för pengarna

Större engagemang och mer kreativitet. ”Mer väg för pengarna” är 90 åtgärdspunkter som ska leda till mer än minskade kostnader.

struktioner och ännu fler nya produkter, säger Ulf Sjöde.

industriellt tänkande är

en annan punkt i programmet. Tanken är att samordna byggnationer och bygga serier i stället för bara enstaka projekt. – I stället för att bygga en bro ska man på samma gång göra konstruktioner för samtliga broar på samma vägsträcka, säger Susanne Lindh som är verksamhetsområdeschef på Väg.

vägverket ska minska kostnaden för statlig väghållning med sammanlagt tre miljarder kronor fram till år 2017. De 90 åtgärdspunkterna ska minska kostnaderna samtidigt som målet är att kunderna ska uppleva en förbättrad kvalitet. Susanne Lindh tycker att det passar väl in i tiden eftersom regeringen i högre grad intresserar sig för hur anläggningsmarknaden fungerar. − Vår uppdragsgivare förväntar sig att Vägverket ska vara en förnyare och jobba mer aktivt för att ge bättre spelregler till entreprenörerna.

Verksamhetsområde Väg har sammanställt ett handlingsprogram med 90 åtgärds susanne lindh, punkter. En viktig punkt i verksamhetsomprogrammet är att Vägverket rådeschef för Väg. kommer att lägga ut projekt på totalentreprenad i stället för att detaljstyra själva. – Traditionellt beställer vi ett utförande utifrån tekniska lösningar. Nu pratar vi allt mer om vilken funktion beställningen ska ha, säger Ulf Sjöde som är verksamhetsutvecklare på Väg. eftersom entreprenörerna på detta sätt kommer in i ett tidigare skede har de större möjlighet att påverka utformningen av projekten. Förhoppningen är att det även ska leda till större engagemang och kreativitet. – När entreprenören själv får bestämma den tekniska lösningen leder det förhoppningsvis till nya friska idéer. Exempelvis förbättrade kon JennY lunDMarK

Motorcykelförare blir vägrapportörer

JÖnKÖPInG. Dygnet runt, året runt

samlar landets trafikledningscentraler in information om händelser längs vägnätet som påverkar framkomlighet och trafiksäkerhet. Detta sprids sedan vidare till trafikanterna genom radion, webben, mobilen och i allt större omfattning GPSsystem.

Trafikinformation är färskvara och för att den ska hålla hög kvalitet är vi beroende av bra och tillförlitlig teknik, engagerade och kvalitetsmedvetna entreprenörer och vägtrafikledare samt sist men inte minst kunniga

Fyra nyblivna vägrapportörer tillsammans med medarbetare från Vägverket. Från vänster: Dan Cederlöf, Vägverket, lars lindström, mats rosbring, thomas laghamn, klas lindholm, jörgen Persson, Vägverket och Ylva sund, Vägverket.

chaufförer med tränade ögon ute på vägarna, så kallade vägrapportörer. I Region Sydöst har man i sommar bjudit in MCförare från bland andra Svenska BMWklubben att fungera som vägrapportörer. – Detta tror vi mycket på, säger Jörgen Persson, projektledare för MCOLA i regionen. En motorcykelförare upplever trafikmiljön på ett annorlunda sätt än bilföraren och kan varna för sådant som en bilförare kanske inte tänker på, till exempel grus på vägen, oljespill och överkörda smådjur.

leena Zarowiecki

… började 1994 på Vägverket som sekreterare. under flera år arbetade hon med region Mitts friskvårdsarbete. … var tävlingssekreterare i en internationell arkitekttävling för en ny högbro över sundsvallsfjärden. arbetade i projektgruppen för e4 sundsvall. … pluggade på halvfart och tog 2004 en fil.kand. i pedagogik. … arbetade med personalfrågor och blev sedan sektionschef. Ålder: Har haft förmånen att få finnas till i 53 år – och ser fram mot många fler. Familj: Två barn, Magdalena som doktorerar i biologi i london och Michael som tar studenten i år. ”och mina underbara föräldrar förstås!” intressen: Massor bland annat yoga, spela teater, dans, läsa, resor – ska till Japan i sommar med sonen. Favoritmat: Currykyckling! Gärna fem dagar i veckan!

– se möjligheterna! uppmanar leena Zarowiecki, som blev utan jobb i och med omorganisationen och sedan fick nytt arbete genom Utvecklingsorganisationen.

Foto: lena sÖDersTrÖM

Skapa dagen själv!

HÄrnÖsanD. Leena Zarowiecki,

som i gamla organisationen var sektionschef för kontorsservice i Region Mitt, kom till Utvecklingsorganisationen 1 juli i fjol. – Jag är glad över möjligheten att studera vidare och livet känns jättebra just nu, säger Leena.

Hösten 2007 beslutades att kontorsservice skulle effektiviseras. Leena flyttade i samband med detta över till Utvecklingsorganisationen och kom i kontakt med Liane Jaldemark som är personalspecialist. Tillsammans diskuterade de vad Leena är intresserad av och gjorde därefter upp en handlingsplan som innebar att Leena skulle läsa en juridisk översiktskurs på 15 högskolepoäng och en retorikkurs på 30 poäng. – Vad jag vill jobba med i framtiden? Jag är öppen för förslag! Har förutom administrationsfrågor funderat kring markförhandlare, upphandlare eller projektledare inom sektorsfrågor. Vägverket innebär möjligheter till förkovring och det är bra – både för Vägverket och för mig!

i början av 2009 tackade Leena ja till ett erbjudande om att arbeta i Interimsorganisationen för kontorsservice på Support fram till årsskiftet. Tillsammans med Annsofie Andersson, Region Mälardalen och Ronny Petersson, Support, samt konsulten Per Hansson Thornéus tar de in alla avtal som rör lokaler och kontorsservice i Vägverket. – Det här är ett jobb som aldrig gjorts förut och aldrig kommer att göras igen, vilket gör det både unikt och roligt, säger Leena. Jag har blivit så väl mottagen på Support och kommer också att få möjlighet till ett mentorskap – också det en möjlighet och en förmån.

leena har under året kunnat styra sin tid själv och ser studierna som en stor förmån. – En solig dag har jag tagit en långpromenad för att sen sitta vid böckerna en bit in på kvällen. Jag har följt naturens växlingar från dag till dag och tagit bättre hand om mig själv. Livet känns jättebra just nu och jag känner stor tillförsikt inför framtiden.

Vad skulle du säga om du fick ge ett råd till andra som blir utan jobb i en omorganisation?

– Se möjligheterna! Bestäm dig för ett positivt förhållningssätt! Det mår du bäst av, menar Leena. Crea diem – skapa dagen!

Trovärdighet präglar vår verksamhet

Vägverkare är stolta över att arbeta på Vägverket och känner samhörighet med organisationen, men kan bli bättre på att framstå som ett Vägverk. Det visar resultatet av fjolårets identitetsmätning.

Tusen medarbetare fick skriftliga frågor i identitetsmätningen och 708 svar kom in. Vägverkets kännetecken, ”trovärdiga, öppna och kreativa samhällsbyggare” är kända av nästan alla medarbetare. Medelvärdet för hur väl kännetecknen speglar medarbetarnas bild av Vägverket har dock sjunkit något från förra mätningen. Från 3,58 till 3,52 på en femgradig skala. – Undersökningen visar återigen att vi har en mycket hög kännedom om vår vision och våra kännetecken. Samtidigt ser vi en något sjunkande tendens i hur väl vi tycker att vi lever som vi lär. Det visar på vikten av att fortsätta att arbeta med att omsätta kännetecken i vår vardag, säger informationsdirektör Christer Hårrskog.

Christer Hårrskog.

av de tre kännetecknen är det framför allt trovärdighet som vägverkarna tycker präglar verksamheten. Hälften av de svarande instämmer helt eller delvis i att Vägverket i sin helhet präglas av trovärdighet. Något färre, 43 procent, menar att Vägverket präglas av öppenhet samt att vara en kreativ samhällsbyggare. Motsvarande resultat för 2006 var: trovärdighet 51 procent, öppenhet 39 procent och kreativ samhällsbyggare 37 procent. För det sistnämnda kan således en liten ökning noteras.

Det är fler bland dem som arbetat på Vägverket i 21 till 30 år som inte instämmer i att Vägverket präglas av trovärdighet och öppenhet. Bland dem som arbetat 31 år eller längre finns en högre andel som inte instämmer i att Vägverket präglas av att vara en kreativ samhällsbyggare.

visionen ”vi gör den goda resan möjlig” är välkänd för i stort sett samtliga. Drygt sex av tio menar att Vägverket strävar efter att uppnå den, och en majoritet menar att de också kan bidra till att uppnå den. Syftet med mätningen är att få en återkoppling på Vägverkets arbete med kundorientering samt att få kunskap om medarbetarnas upplevelse av vision och kännetecken.

lars lInDsTrÖM

Jämförelse mellan identitets mätning 2008 och image 2007

Medarbetare och våra kunder har mest

överensstämmande

uppfattningar om ... • Trovärdighet • Professionella • Driva utvecklingen • Framåtsträvande • Driva debatten • Kostnadsmedvetna Medarbetare och våra kunder har mest skilda uppfattningar om … • serviceintriktade • Dialog • lätt att nå och komma i kontakt med • Ge respons • Pålitliga

genom att sträva efter likheter kan vi lättare jämföra olikheter

Genom att göra lika blir det enklare att jämföra. Det är en vinst av det pågående projektet Väghållningens livscykel. – Det som förvånar mig är att vi trots tidigare ansträngningar jobbat så olika inom Vägverket. Egna lösningar har kostat både kraft och pengar, säger projektledare Gunnar Bengtsson.

Ett gemensamt arbetssätt, en ny gemensam ekonomimodell och inte minst ett gemensamt ITstöd. Det är innehållet i projektet Väghållningens livscykel där just olika smarta ITlösningar är den största delen. – Helhetsperspektivet är avgörande för ett lyckat resultat, därför jobbar vi med alla tre delarna samtidigt. Dessutom krävs en bra planering och goda medarbetare. Det engagemang och den entusiasm som finns hos dem som jobbar med det här projektet är nästan överväldigande, säger Gunnar Bengtsson.

gunnar Bengtsson, projektledare för Väghållningens livscykel.

Foto: KrIsTIna erIKsson mest aktuellt nu är införandet av ett nytt arbetssätt för verksamhetsplanering som ska vara klart under våren. Detsamma gäller för ett nytt sätt att arbeta med förbättringar och riskhantering. Genom att göra så lika som möjligt ska det bli enklare att jämföra, utvärdera och utveckla olika verksamheter. – Den största glädjen med projektet är att förenkla verksamheten för dem som ska utnyttja de nya arbetssätten. Det kommer att ge nytta för kunder och medarbetare, säger Gunnar Bengtsson, som låter lugn trots omfattningen. – Jag har tillräckligt bra koll. Det handlar om att ha tillit till dem som har ansvar för alla bitar. Mitt jobb är att coacha dem.

Vissa steg i projektet kommer att göras tillsammans med Banverket och tidsplanen kan därför komma att bli lite framskjuten, men projektets slutgiltiga deadline ser ut att hålla. Den 1 januari 2010 ska förändringarna vara klara. – Det hoppas vi, men man måste vara ödmjuk. Om det blir mer samarbete med Banverket, så måste vi ha beredskap att justera.

ett gemensamt arbetssätt är viktigt bland annat för att bli bättre på stora investeringsprojekt och för att Vägverket ska nå sina mål, menar Gunnar Bengtsson. Men allt ska inte vara exakt lika. – Vi ska inte överdriva. Det kommer även i fortsättningen att behövas en stor kreativitet hos våra medarbetare. Den ska vi inte ta bort.

JennIe MÖrK

Kunderna i fokus hos Rijkswaterstaat

Nöjda kunder. Det vill både Vägverket och den holländska motsvarigheten Rijkswaterstaat, RWS, ha. Och att likheterna är många märktes när Vägverket besökte Holland.

Bakgrunden till besöket är en nationell konferens år 2006 i Finland som utmynnade i ett utbyte mellan Vägverket och Holländska Rijkswaterstaat. Holländarna kom på besök hit sommaren 2008 och då bestämdes det att Vägverket skulle göra ett returbesök som blev av i slutet av mars 2009. – Utbytet genomfördes i Rotterdam under två dagar tillsammans med representanter från Rijkswaterstaat och Vägverket, berättar Ylva Sund, Region Sydöst, som deltog i studiebesöket.

Båda länderna hade förberett presentationer om hur den egna organisationen arbetar med kundorientering. Einar Schuch från Vägverket överraskade dessutom genom att göra sin presentation på holländska tack vare sitt ursprung.

rijkswaterstaat ansvarar både för de nationella vattenvägarna och för det nationella vägnätet. De 330 mil vattenvägarna utgör en lika stor del som landvägarna. Målet är att bli den ledande myndigheten i Holland vad gäller kundorientering och hållbar

Holländare och svenskar på väg till middag med den holländske generaldirektören l.H. Bert keijts, nummer fyra från höger.

Foto: VÄGVerKeT

het. Likheten med Vägverkets kännetecken är stor och RWS sätter också mål för kundnöjdheten – 75 på en 100gradig skala. – RWS har gått från att ha varit en produktionsorienterad myndighet till att bli en kundorienterad statlig aktör med kunderna och resorna i fokus, berättar Ylva Sund. RWS har utarbetat en modell i form av ett ”hus med fem rum” där varje anställd i fem steg ska utgå från kundens perspektiv, via kundbehov, kundlöften, samverkan, kännetecken och kommunikation om RWS verksamhet. Huset är jämförbart med våra delprocesser, men fördelen är att alla rummen har tydligt kundfokus.

– rapporten från resan kommer att lämnas vidare till Vägverkets Kundnätverk för att diskutera hur vi kan ta med dessa erfarenheter i vårt fortsatta utvecklingsarbete inom kundområdet, säger Ylva Sund.

KersTIn erICsson

medverkande på resan: Ylva sund, region sydöst, einar schuch, region Mälardalen, einar Tufvesson, Huvudkontoret, Carin ahnlund, samhälle Borlänge, Christian Tham, Borlänge och Christian Mineur region, Mälardalen.

Victoria ska locka unga till Vägverket

Victoria Schöldstein, från Högskolan i Borås, gör en nio veckor lång praktik på Vägverket för projektet Attraktiv arbetsgivare med temat, ”Vägverket mer än du tror”. En av Victorias uppgifter är spegla så gott som alla yrken i Vägverket.

Det gör hon genom att kortintervjua massor av medarbetare. Intervjuerna ska läggas upp på vv.se tillsammans med foto. Tanken är att Vägverkets personal, bredd och kompetens ska locka ungdomar att söka sig till Vägverket.

Men uppfattas verkligen Vägverket som en spännande arbetsplats för dagens ungdomar?

– Jag tycker det borde vara så, säger Victoria. Här finns både engagemang och omtanke och jag har blivit väl omhändertagen och snabbt en i gänget. Sådant borde locka.

Det väntar stora pensionsavgångar de närmsta åren. Många äldre ska ersättas av yngre. Då är attraktionskraften viktig ef

mässor är inte enda sättet att locka unga människor till Vägverket. Victoria schöldstein tror att sociala medier som till exempel Youtube, twitter och Facebook är bra ställen att synas på.

Foto: PeTer BeHrMan

tersom konkurrensen lär bli hård om de bästa. Det måste finnas utvecklingsmöjligheter, för ungdomarna har krav och är inte särskilt statiska av sig. – Igenkänningen är viktig. Jag tycker till exempel vi ska fronta med unga vägverkare när vi är ute och visar upp oss på mässor och evenemang. De vet hur verkligheten kan se ut för en nyutexaminerad student, säger Victoria.

Är mässor då framtidens sätt exponera sig?

– De sociala medierna, exempelvis Youtube, Twitter och Facebook, får allt större betydelse och det är bra om Vägverket gör sig synliga där också, tror Victoria.

Vägverket strävar mot en större mångfald bland medarbetarna, men ett problem är språket. Många utländska studenter som visar intresse för Vägverket faller på att de inte kan svenska. – Broschyrer på engelska som finns på våra rekryteringsmässor lockar icke svensktalande och det kanske är bra eftersom fler av oss behöver verka internationellt i framtiden.

I maj blir Victoria klar med sin utbildning, en kandidatexamen i arbetsvetenskap, efter att ha läst programmet OPUS, Organisation och Personutvecklare i Samhället.

PeTer BeHrMan

Vid en liten ceremoni för att befästa vägnummerbytet delade Catrine Petersson från region sydöst ut varsitt 40-vägmärke till de tre kommunrepresentanterna. Från vänster: lennart Bogren, eksjö kommun, Harald Hjalmars-

son, Västerviks kommun, Christer johansson, Vimmerby kommun och Catrine Petersson. Foto: JesPer nIeTsCHe

Namnbyte till Riksväg 40 ska lyfta regionen

jönköPing. Väg 33 byter namn till riksväg 40. Det innebär att från och med 1 april 2009 har riksväg 40 sträckningen Göteborg–Jönköping–Västervik. Den aktuella sträckan går från Jönköping via Eksjö, Vimmerby till väg E22 vid Västervik.

De tre kommunerna utmed sträckan har under flera år samarbetat i syfte att lyfta fram riksväg 31/33 som en betydelsefull väg för regionen och dess utveckling. – Den förändrade vägnumreringen kommer innebära att det blir smidigare för långväga trafikanter att hitta sina resmål. Ur marknadsföringssynpunkt, speciellt för turistnäringen i regionen, kan ett enhetligt vägnummer från västkusten till östkusten bli värdefullt, säger Rolf Johansson, vägdirektör Region Sydöst.

Projektledaren léni maot hälsade alla välkomna då bussen gjorde stopp i gimo, Hökhuvud, Uppske-

dika och östhammar. Foto: KurT lunDBerG

Samlade synpunkter vid vägverksbuss

Vägverket chartrade en buss och åkte på turné genom Norduppland. Syftet med resan var att träffa de boende längs väg 288 för att få in synpunkter till det pågående arbetet med en förstudie på sträckan.

Omkring 60 personer kom för att diskutera framtiden för länsvägen när bussen stannade i Gimo, Hökhuvud, Uppskedika och Östhammar.

Ombord fanns bland andra projektledaren Léni Maot och markförhandlaren HansErik Hedenlund. De fick svara på många frågor och kunde också anteckna massor av synpunkter om den befintliga vägen och möjliga förbättringar. – Det blev en lyckad insats och jag är nöjd med resultatet, säger Léni Maot. De synpunkter vi fick in kommer att finnas med i det fortsatta jobbet med förstudien.

Det är främst på de mindre orterna som Léni och HansErik mötte unga, gamla, män och kvinnor som inte brukar komma till informationsmöten i vanliga fall.

MarJo VIITa

i korTheT

Förarprov i nya lokaler

•linköPing. Den 14 april gick flyttlasset för Förarprovs kontor i Linköping. De nya lokalerna ligger i samma område som de tidigare, men är bättre anpassade för både kunder och personal.

Väntrummet var tidigare för trångt för den mängd kunder som besökte kontoret. Nu finns både större utrymmen och fler hygienutrymmen. Den nya adressen är Brigadgatan 26.

Elbilen på frammarsch

Elbilen är i ropet. Efter att ha varit på dekis sedan de första prototyperna blev utkonkurrerade av bilar med förbränningsmotor i slutet av 1800talet har intresset kommit och gått. Men aldrig stannat. Förrän… nu?

– Det är lite lustigt faktiskt, det går lite som i cykler detta, säger Hans Fogelberg, forskare vid sociologiska institutionen på Göteborgs universitet.

Under 1990talet forskade han mycket kring elbilens varande och skrev ett flertal publikationer kring användandet av elbilar. Sedan tog forskningspengarna slut och det blev tyst kring elbilen. Tills för ett par år sedan. – I början av 2000talet skedde ett skifte. Dels kliver fordonsindustrin in på arenan på ett helt nytt sätt. Dessutom börjar teknologin nå vad som anses som minimikrav på prestanda. En annan orsak är det fokus som hamnat på koldioxidutsläpp under senare år. Den biltillverkare som inte åtminstone har ett öga på elhybrider är efter i utvecklingen, säger Hans Fogelberg.

han menar att i och med att koldioxid gått från att ha varit en ofarlig gas till att bli en potentiell orsak till miljökatastrof, är det nu skarpt läge för fordonstillverkarna. Och mycket händer hos fordonsindustrin. Det satsas nu stort både på rena batteribilar och på hybrider. Volvo siktar på att ha en körbar elbilsprototyp klar i slutet av 2009. Toyota räknar med att ha en körklar så kallad plugin hybrid färdig under mitten av 2010, medan Chevrolet ska presentera sin modell Volt några månader senare.

Satsningar på infrastruktur görs också på många håll i form av laddstolpar. Oslo, Stockholm och Berlin är några av de städer där laddstolpar börjar dyka upp. Den sistnämnda staden har fått utstå viss kritik eftersom man menar att elen som produceras till stolparna till viss del kommer från kol. – Här ligger Sverige väldigt bra till. Vår energi kommer till största delen av kärnkraft och vattenkraft och är alltså till största delen fossilfri, även om man kan diskutera om kärnkraft är miljövänlig, säger Hans Fogelberg.

Vad är det då som säger att det som händer nu inte bara är en trend?

– Jag är övertygad att all nybilsproduktion om 20 år kommer att inkludera eldrivlina, det vill säga kunna köras på el. Det är farligt att säga att denna gång händer det, men nu är eldrivlinan inbäddad in en annan struktur. Dessutom har elbilen gått från att vara något biltillverkarna tar fram i form av konceptbilar till att bli kärnan i diskussionen i styrelserummen, säger Hans Fogelberg.

Hannes Forssell

Ungefär så här kan våra elmackar komma att se ut i framtiden. stockholms första elmack öppnades vid Humlegården i stockholm förra sommaren. Här sätter Filip jarl in sladden för att ladda bilen.

olika typer av elbilar

elfordon drivs helt med elektricitet. Den har en eller flera elmotorer och batterier som laddas via elnätet. elhybrid tankas och körs med bensin eller dieselbränsle, beroende på motortyp, men har även ett särskilt högeffektbatteri eller kondensor för energilagring samt en elmotor som hjälper till vid accelerationer och stadskörning. Plug-in hybrid, en sorts elhybridfordon, med möjlighet att ladda batteriet även från nätet och som kan köras enbart på el. För längre sträckor finns också en vanlig förbränningsmotor.

KÄlla: VV.se

Illustration: GerT lozell

Vägverket och elbilen

Högre spänning för räddningstjänsten

stoCkHolm. En elektrifierad bilflotta kan innebära okända risker för brandmän, polis och ambulanspersonal, skriver tidningen Brandsäkert.

Räddningstjänsten i Stockholm är oroliga för att rutiner ännu saknas för hur de ska agera när el och hybridfordon krockar med varandra. Fordon som drivs med el har en spänning i batterierna på 200–300 volt. Detta kan jämföras med dagens vanliga bilbatterier som har en spänning på 12 volt. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap arbetar just nu med att ta fram rutiner. Det gör också organisationen SIS, Swedish Standard Institute. Före år 2020 beräknas minst 600 000 eldrivna bilar, bussar och lastbilar köra på svenska vägar.

Farligt tystgående

Inte bara för lekande barn, utan även för hörseloch synskadade, kan elbilen utgöra fara, eftersom den är så tyst. Studier visar att en person med förbundna ögon hör en bensindriven bil på elva meters håll, medan elbilen inte hörs förrän den är på tre meters avstånd. I USA är det redan lagstiftat om en lägsta ljudnivå på elbilar. För att komma till rätta med problemen som kan uppstå pågår försök att få elbilarna att väsnas mer. En biltillverkare har testat att förse en elhybridbil med vattentäta högtalare i fronten som ger ifrån sig ett inspelat motorljud när elmotorn används. BorlÄnGe. – Vägverket ser el

bilen som en viktig del av lösningen på våra miljöproblem, säger Lars Nilsson, miljödirektör på Vägverket.

– Vi har en förhoppning om att vi inom en tioårsperiod kommer att få ett genombrott när det gäller elbilar och hybridbilar, men då måste batteritekniken utvecklas rejält.

Men för Lars Nilsson är utvecklingen av den konventionella bilens energieffektivitet lika viktig. – Våra bilar måste bli mycket mer effektiva, det är självklart.

för att få kunskap om utvecklingen kring elbilar och hybridbilar deltar Vägverket aktivt i forskningsprogram både i Sverige och utomlands. Myndigheten Vinnova, bilindustrin och flera andra samarbets partners arbetar med Vägverket för att driva utvecklingen framåt. lars nilsson. – Jag kör Foto: HenrIK Hansson själv en hybridbil, berättar Lars Nilsson. Under korta sträckor kör den enbart på el och den stora föredelen för mig som förare då är att bilen blir otroligt tyst.

För omvärlden kan det dock ställa till bekymmer. – Jag lärde mig snabbt att jag i till exempel bostadsområden måste vara oerhört försiktig eftersom barnen som leker vid vägen inte hör mig.

en bred introduktion av elbilar och hybridbilar är troligen en förutsättning för att klara klimatutmaningen, men det räcker inte, menar Lars Nilsson. – Tekniska åtgärder behöver enligt våra analyser kompletteras med bättre trafik och samhällsplanering, förbättrad kollektivtrafik och alternativa bränslen.

medarbetarna i malmö njuter av sin nya fina utsikt vid fikastunderna. På bilden från vänster: mikael olsson,

lennart Björck och gert-inge schödin, alla från region skåne. Foto: KenTH lInDFors

flyTT

Malmökontoret i nya lokaler

MalMÖ. Vägverkets kontor i

Malmö ligger i ett attraktivt område mellan hamnen och Turning Torso. När avtalet med fastighetsägaren gick ut, ville hyresvärden hyra ut Vägverkets lokaler till företagare. Vägverket fick då ett förmånligt erbjudande att hyra andra lokaler i samma hus, en trappa upp.

– Beslutet att flytta kom snabbt och i mitten av februari påbörjades arbetet med att bygga om kontoret, berättar Kenth Lindfors, vaktmästare på regionkontoret i Kristianstad. verk till datorerna. Arkivet flyttades till annan plats i huset. Det var 220 kartonger med arkivmaterial. Mycket av materialet fanns redan på Landsarkivet i Lund så många dubbletter kunde kastas. – Det är fördelen med en flytt, att alla passar på att rensa ut gammalt material, säger Kenth Lindfors. På kontoret i Malmö huserar personal från Samhälle Region Skåne, Väg Projektkontor Malmö och Nationella tjänster.

Thomas Erlandson, vägdirektör Region Skåne, är nöjd med flytten. – Jag är väldigt glad att vi har kunnat flytta in i ljusa, fräscha lokaler som tillfredsställer de behov vi har av en bra arbetsplats.

KersTIn erICsson

den 31 mars gick flyttlasset och den 8 april invigdes de nya lokalerna. Snart är även den nya vägverksloggan på plats. Kenth blev tidigt inkopplad i flyttprojektet och det blev flera resor till Malmö. Medan han var på plats fotograferade han ombyggnationen, flytten och till sist invigningen. – Det nya kontoret är lite rymligare, berättar Kenth. Några kontorsrum har öppnats upp och till dem som jobbar tillfälligt på kontoret finns plats i ett kontorslandskap.

ingrid andersson är en av dem som jobbat hårt med flytten. Här tackas hon för sina insatser av thomas erlandsson. ingrid som är italienälskare fick passande nog ett presentkort till en italiensk restaurang.

i NordeN

Norge klassar om vägnätet

•norge. Från och med 1 januari 2010 kommer 17 000 kilometer väg att överföras från staten till fylkeskommunerna och Oslo kommun.

Regeringen har lagt fram en proposition för att genomföra omklassificeringen av vägnätet och överföra rättigheter och förpliktelser. Överföringen gäller i huvudsak vägar som i dag kallas ”övriga riksvägar”. Det statliga vägnätet kommer från och med nästa år att utgöra 10 200 kilometer, och dessa vägar kommer att fortsätta att heta riksvägar.

Siffror om resande finländare

•FinlanD. Vet du hur många resor finländarna gör per dygn? Det är frågor du kan få svar på i informationspaketet Vägfakta som kommer ut varje år.

Den som tycker om siffror kan glädja sig åt information som till exempel att finländarna i genomsnitt gör tre resor per dygn, som inklusive uppehåll tar 70 minuter. Resornas genomsnittslängd är 15 kilometer och under en hel dag blir färden i genomsnitt 45 kilometer. Dessutom går att läsa att vägnätet i Finland är 454 000 kilometer långt. Landsvägarna utgör 20 procent, städernas gatunät 6 procent och de enskilda vägarna 74 procent.

Krav på miljödekal i Tyskland

•tYsklanD. För att få köra personbilar, lastbilar och bussar i tyska städer som infört miljözoner, så kallade Umweltzonen, krävs från år 2008 en dekal som monteras på vindrutan.

Dekalen heter Feinstaubplakette och visar att bilens partikelutsläpp understiger en viss nivå. Fordon som inte är försett med miljödekal får inte köra in i miljözonen. Saknad miljödekal medför böter samt att fordonet inte får köras från platsen där man har blivit stoppad. Fordonet måste sedan bärgas ut från miljözonen för vidare färd. Detta gäller även för fordon registrerade i Sverige, liksom för alla andra utländska fordon. Därför rekommenderas den som ska köra i Tyskland att informera sig om miljödekalen och vad som krävs.

i korTheT

Bra start för Vectura

•Det har varit ett starkt första kvartal för Vectura som nu har behov av att rekrytera 250 nya konsulter. Bolaget har cirka 100 medarbetare på ett 40tal orter i Sverige och orderingången och sysselsättningsnivån har varit bra sedan starten 1 januari i år.

Vecturas VD, Jan Colliander, säger i ett pressmeddelande att bolagets tjänster är mycket efterfrågade och att det råder högkonjunktur i branschen, vilket gör att behovet av att anställa konsulter över hela landet är stort.