Brev till redaktionen

”Tack för våra fart- kameror”

breV från nöJd kund

Ulrika Burman, rektor på Ljungenskolan i Ljunghusen, Höllviken skickade e-post för att tacka Vägverket Region Skåne för att trafiksituationen utanför skolan förbättrats med hjälp av fartkameror.

med anledning av beskedet att fartkameror ska sättas upp under hösten i Ljunghusen vill jag från skolans sida uttrycka ett stort tack. Hastigheterna här nere är ganska sanslösa och jag är oerhört tacksam att det inte har hänt någon olycka med elever inblandade.

Vi försöker få eleverna att gå på övergångsstället och inte hoppa över staketet men lyckas inte alltid.

För något år sedan såg jag en undersökning om vad som oroade invånarna i olika kommuner. I Vellinge var man inte särskilt oroad över överfall eller rån utan över trafiken.

Då kan man ju ställa sig frågan, vem gör trafiken farlig?

För några år sedan var jag i kontakt med Vägverket för att diskutera en eventuell sänkning av hastigheten till 30 kilometer per timme. Jag förstår ju att det inte är en bra lösning på en länsväg men det var ett sätt att visa på oron vi känner.

Fartkameror blir en bra lösning. Jag hoppas att, när de första ”fartsyndarna” får sina böter, det sprider sig och folk kanske börjar ”lätta på gasen”.

ULRIKA BURMAN

Frånvarande chefer är på väg tillbaka

sVar direkt

Hej Johanna! Jag har full förståelse för att du och dina kollegor mitt i en stor förändring upplever det som kaos. Det är fullt naturligt att det känns så innan de nya strukturerna kommit på plats.

Inom Vägverket går vi mot slutet av ett år med stora förändringar som berört de flesta av våra medarbetare, eftersom bolagisering, bildandet av ny myndighet och intern omorganisation kommit samtidigt.

chefer och ledarskap behövs naturligtvis nära medarbetarna i tider av förändring. Samtidigt behövs chefsmöten och informationsträffar för att få aktuell information och påverkan på fortsatt hantering. Det har under hösten varit nödvändigt att cheferna varit involverade i förändringsarbetet för att på bästa sätt ta tillvara det kunnande som finns ute i organisationen och för att undvika att förändringsarbetet enbart drivs av en liten skara. Baksidan av detta arbetssätt är att cheferna blir frånvarande i hög utsträckning.

Nu närmar vi oss 2009 och verk-

Wiveka Dahl. Foto: kristina ErikssOn

samhetsplaneringen är avklarad och en normal vardag kommer tillbaka. Vårt fokus kommer att vara mot verksamhet och de uppdrag vi har mot våra kunder.

tack för att du på ett tydligt sätt beskrivit den situation som du upplevt. Jag tar med mig din beskrivning in i den chefsutveckling som kommer att genomföras under 2009 då Vägverkets chefer kommer att rustas ännu mer inom ledarskap.

”Bilist” utan bil

sVar direkt

Till Lars Nygren – 2+1-väg för tvåhjulingar

med förvåning läser jag Lars Nygrens svar och vill därmed klargöra några få saker. Nygren skriver att det är trångt vid vägrenen och att han tar för sig av den plats som finns längs vägkanten och jag vill gärna kommentera det. Enligt vetenskapliga undersökningar flyttas trafiken 3–5 cm åt höger, dvs ut mot vägrenen, vilket jag tror är svårt att ens se med blotta ögat.

dessutom; i lars Nygrens text beskrivs jag som en bilist trots att jag idag inte äger någon bil och i princip aldrig har ägt en bil. Jag cyklar och åker kollektivt och vill inte att någon mellan raderna tolkar mig som en inbiten bilist.

»BREV TILL REDAKTIONEN

Var är chefen?

Det är kaos på jobbet just nu och jag tror inte att jag är ensam om att känna mig trött på röran. Cheferna lyser med sin frånvaro och överallt pratar man bara om förändring. Att ta hand om det vi har – och se till att vi som gör jobbet faktiskt mår bra och trivs verkar inte vara särskilt högt prioriterat. Jag tycker att jag har visat förståelse för att vi gått igenom en förändring. Och jag tycker att jag varit ganska tålmodig – men nu har det gått så många månader sedan den nya organisationen skapades och jag ser fortfarande inte minsta tecken på att mina chefer ens närmar sig något slags ledarskap. Jag pratar med kollegor och inser att röran är lika stor överallt. Alla som blivit berörda av omorganisationen verkar sakna stöd och en tydlig ledning framåt. Vad håller ni på med? Vad är det som skapar det kaos som gör alla så förvirrade. Ge mig tydliga mål att arbeta mot, en plan att förhålla mig till. Ge mig en chef som inte ständigt är frånvarande i möten om det framtida Vägverket. JOHANNA

Svar till Anders Carlsson och Per Strömgren om cykel, bil och räffl ad mittlinje: 2+1-väg för tvåhjulingar?

Undertecknad kan utifrån egna cykelerfarenheter och bilkörning bekräfta Anders Carlssons upplevelser angående cykling i trafi ken. Lämnar jag som cyklist maximal plats åt bilisterna så tar de för sig och jag får minimal plats och marginaler för egen del.

Vingelutrymmme ser jag som en utopi och den upplevda säkerheten blir ju därefter. Tar jag däremot utrymme i anspråk, ett rimligt sådant, tvingar jag bilisterna till en helt annan hänsyn. Nu äger denna erfarenhet rum på en väg med minimalt vägrensutrymme för cykling och kan kanske inte helt jämföras med Anders erfarenhet på den aktuella länsväg 733. Jag cyklar delvis på riksväg 180 mot Borås, tur och retur med mycket trafi k runt om mig. Jag väljer aktivt att ”ta för mig” i utrymme och tvingar därmed bilisterna till att lugna ner tempot.

Det är olyckligt när effekterna blir sådana som Anders upplever det hela på väg 733, eftersom syftet enligt Per Strömgren har varit att öka säkerhe»Brev till redaktionen Synpunkter på länsväg 733

Väg 733 har asfalterats om, mittlinjen har blivit fräst på stora delar av sträckan, samt mittlinje och vägrensmarkeringar har målats om. Vi, två vägverkare, som trafikerar vägen med bil och cykel har lite synpunkter:

Asfalteringen blev mycket bra. Ommålningen innebär att vägrenen är två till tre decimeter bredare än innan, men vägen är inte bredare. Detta innebär att cyklisten upplever en skenbar trygghet. Han eller hon åker längre in på vägbanan än förut och alltså närmare biltrafiken.

En hel del bilister vill inte åka över eller på mittlinjen där den är fräst vilket resulterar i att fler bilar åker närmare cykeltrafiken. Den ena av insändarskribenterna bor cirka 250 meter från vägen och kan notera att det hörs betydligt mera från vägen sedan det blev fräst mittlinje. Det är väl inget samhällsmål att få mer oönskat ljud? Ljudet minskar även trivseln för cykelryttarna. Är fräsningen optimalt utförd? Frässpåret kanske ska vara på längden eller om man till exempel har urfräsningarna på dubbelt så stort avstånd som i dag, hur skulle det påverka ljudet? Debattlusten inom Vägverket är ju inte så stor, åtminstone inte i denna tidning, men vi hoppas likväl på någon kommentar. ANDERS CARlSSON

i korthEt

Sjuk av otydlig organisation GöteborG. Har din arbetsplats en otydlig organisation leder det till sjukskrivningar. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademien i Göteborg. Doktorand Kristina Holmgren har undersökt arbetsrelaterad stress bland kvinnor i olika branscher. Hon visar att stress orsakad av oklar organisation leder till ohälsa i betydligt högre grad än den stress individen känner när man ställer stora krav på sig själv.Det är också svårare för den som varit sjukskriven att komma tillbaka i arbete när organisationen är otydlig.

Allt fler kör dubbfritt

En mätning som Vägverket låtit göra i storstadsregionerna Stockholm och Göteborg visar att andelen dubbdäck minskat med fem procentenheter på ett år. Men fortfarande rullar en stor majoritet, 62 procent av personbilarna, på dubb.

Miljöargumentet för dubbfria däck tycks ha slagit igenom.

– Resultatet ligger över de mål vi satt upp. Undersökningen visar också att fler vill välja dubbfria vinterdäck nästa gång de ska byta, säger Alexander Hurtig som är projektledare för det arbete Vägverket bedriver kring vinterdäck och partiklar i Stockholm.

Miljöargumentet tycks ha slagit igenom. Fler och fler förknippar dubbfria vinterdäck med bättre luft. Omvänt är det fler som sätter dubbade däck i samband med farliga partiklar. Alexander Hurtig.

Det märks också en förskjutning i hur man ser på däckens egenskaper i trafiken. Dubbdäck uppfattas som bäst på isiga vägar, men allt fler tycker att dubbfria däck är tillräckligt bra – och att de fungerar på olika väglag. – Det ligger väl i linje med det budskap som Vägverket försöker förmedla, säger Alexander Hurtig.

Vägverket vill minska andelen dubbdäck i tätortstrafiken. Det är ett effektivt sätt att få ner partikelhalterna i luften. Dubbdäcken nöter mångdubbelt mer mot vägbanan än dubbfria däck. Dessutom ökar slitaget kraftigt när det är ”Stockholmsväder” med isfria och våta körbanor. Nya forskningsresultat från SMHI visar att färre dubbdäck ger bättre luft.

Stockholm är en av de städer där partikelhalterna ligger över miljökvalitetsnormen. Där har Vägverkets budskap i höst synts på infartstavlor och i tidningsannonser. Argumenten har fått stort genomslag i media. – Egentligen är det inte en kampanj, utan ett kontinuerligt informationsarbete. Vi försöker vara så objektiva som möjligt och lyfta fram fakta kring däck och partiklar. Vi ställer frågan: vilka däck behöver du? Det handlar om att få så många som möjligt att göra ett medvetet val, säger Alexander Hurtig. – Vi har med åren blivit allt tydligare på alla nivåer. Både trafiksäkerhetssidan och miljösidan talar klarspråk.

Under våren har Vägverket arrangerat seminarier för företag och organisationer som har stora personbilsflottor. Taxi Stockholm har beslutat att helt gå över till dubbfria vinterdäck under 2009. – Det är väldigt intressant att de nu ställer sig i framkant, säger Alexander Hurtig.

Sedan flera år finns en bred dialog med däcksbranschen. En titt på webbplatser som hör till gummiverkstäder, distributörer och tillverkare ger intrycket att dubbfrågan inte är särskilt kontroversiell. Branschens argument handlar om hög kvalitet och att byta däcken innan de blir för slitna eller för gamla.

däck och partiklar har länge uppfattats som en Stockholmsfråga. Men det är många fler tätorter som har problem med höga partikelhalter, framför allt i södra och mellersta Sverige. Mycket trafik och trånga gaturum i kombination med våta vägbanor och högt slitage ger dålig luftkvalitet.

I Göteborg bedriver Vägverket också ett arbete kring partikelfrågan. Efter nyår blir den projektgrupp som nu finns nationell. – Det finns ett stort intresse ute i landet. Nästa steg är att utveckla samarbetet med kommunerna, säger Alexander Hurtig.

Förrädiska partiklar kan hamna i lungorna

Partiklarna är så små att de kan andas in och ta sig ner i lungorna.

Storleksmässigt finns fler undergrupper, från grova partiklar till ultrafina partiklar och de allra minsta nanopartiklarna.

Partiklar har flera olika källor. De allra minsta partiklarna uppstår främst vid förbränning. Bilavgaser är en källa. Större slitagepartiklar kommer bland annat från nötning mellan däck och vägbana. Också en del av dessa är inandningsbara och kan hamna i lungorna. – Alla inandningsbara partiklar är hälsofarliga enligt Världshälsoorganisationen, WHO. Det pågår ett intensivt forskningsarbete kring partiklar och hälsa. Det troliga är att partiklar med olika innehåll, storlek och struktur har olika påverkan och vi följer frågan noga, säger Martin

– Vi följer noga forskningen kring partiklar, säger martin Juneholm.

Juneholm som arbetar med luftkvalitetsfrågor på miljöstrategi, Samhälle. – Det talas väldigt mycket om slitagepartiklarna, eftersom de gör att vi inte klarar gränsvärden och miljömål. Jag vill understryka att Vägverket också lägger mycket energi på hur de allra minsta avgasrelaterade partiklarna påverkar hälsan. – Vi har ett helhetsgrepp över hur trafiken medverkar till partikelproblemet. Därför arbetar Vägverket både med att ta fram kunskap och hitta lösningar som gör att vi kan få ned mängden avgaspartiklar och slitagepartiklar, säger Martin Juneholm.

tExt stiG mEitOn

om partiklar

Det begrepp som används för inandningsbara partiklar är PM 10. Det är mikroskopiskt små partiklar, mindre än 10 µm (mikrometer = miljondels meter = tusendels millimeter) i diameter. Det är partiklarnas massa och inte storlek som bestämmer om de ingår i gruppen. Gränsen mellan små partiklar och gaser är inte distinkt.

Vad kör du på i vinter?

Namn och jobb: Sandra Wiberg, Kontorsservice och tryck. Bor: I centrala Borlänge. Jobbar: Vägverket Support Borlänge. kör: Renault Clio, 1 000 mil per år. Cyklar och går till jobbet. Bilen används till fritidsaktiviteter.

Satte på vinterdäck:

31 oktober. Dubbfritt eller dubbat: Dubbat för att det känns säkrare. Har familj och vänner i Västerbotten som jag vill kunna besöka. Namn och jobb: Fredrik Bäck, nationell drift. Bor: I Luleå. Jobbar: På Regionkontoret i Luleå. kör: Volvo V70, 1 500 mil per år, tar buss ibland eller cyklar. Åker ibland till släktingar för besök, skidåkning, friluftsliv i Gällivare.

Satte på vinterdäck:

25 oktober.

Dubbfritt eller dubbat:

Dubbat för att vägarna ofta är isiga.

Vinterdäck och trafiksäkerhet

Så här resonerar Vägverket:

Vinterkörning: Körsättet måste alltid anpassas till underlaget. På hala och snöiga vägar tar man ansvar för sig själv och andra genom att hålla ned farten, hålla längre avstånd och ha en defensiv körstil.

bilen: Antisladdsystem, ESC, är tillsammans med bra däck den tekniska detalj som har störst betydelse för säker vinterkörning. Finns i dag på 97 procent av alla nya bilar. Antisladdsystemet består av sensorer som känner av om bilen om börja sladda och häver sladden genom att bromsa varje hjul individuellt.

däck: Det finns inga däck som passar alla väglag. Det finns framför allt inga däck som är bra året runt.

Vinterdäck: Det som främst skiljer ett vinterdäck från ett sommardäck är att det har en mjukare gummiblandning som ger väggrepp vid kyla. Att vinterdäcket har hög kvalitet och bra mönsterdjup är viktigare än om däcket är dubbat eller inte.

mönsterdjup: Mönsterdjupet på vinterdäck bör vara minst 4–5 millimeter för maximalt väggrepp. Bästa däcken ska sitta bak.

dubbat eller odubbat? Var och en måste avgöra vilket typ av däck som passar bäst utifrån vilka vägar man åker mest på. I många större tätorter är väglaget sådant att dubbfria vinterdäck är ett fullgott alternativ.

Fördel dubbat: Enligt däcksorganisationen STRO ger dubbdäck bättre fäste och kortare bromsträcka på våt is. Dubb ökar framkomligheten på isiga vägar. Men slitna dubbdäck ger inga fördelar.

Fördel dubbfritt: Dubbfria däck kan sättas på tidigare på hösten innan den förrädiska halkan dyker upp. Enligt STRO ger dubbfria däck för nordiska förhållanden fördelar på lös snö. Dubbfria och dubbade däck har likvärdiga egenskaper på rå is och hård snö.

Fotnot: STRO – The Scandinavian Tire & Rim Organisation.

Namn och jobb: Ulrika Blum, pressinformatör. Bor: Hässelby, Stockholm. Jobbar: Regionkontoret i Solna. kör: Peugeot. 2000 mil/år. Kör till jobbet och till familjens lantställe i Halmstad. Satte på vinterdäck: I mitten av november.

Dubbfritt eller dubbat?

Dubbfritt, för miljön, såklart. Jag har kört dubbfritt i 10 år och de fyller mina vardagsbehov till fullo. Första gången var av en tillfällighet, men jag var så nöjd med de däcken att jag har fortsatt.