Redesign Vägverkstidningen 2008-2009 by Christine Dahl

Innehåll LEDARE: Ingemar Skogö............................... 2 Från riksdag och departement...................... 3 Nyheter/Aktuellt....................................... 4–11 Mittreportaget........................................ 12–15 Brev till redaktionen..................................... 17 Porträttet .................................................... 20 Teknik och forskning.................................... 21 På gång....................................................... 22 Folk och jobb............................................... 22 Fritid............................................................ 23

Vägjobb är livet för Kurt-Ola

Tovigt i tomteverkstaden

Kollegorna säger att han är en av få ur den gamla stammen som är kvar i gamet. Möt Kurt-Ola Ekenberg, platschef för Vägverket Produktion Nord. – Jag jobbar till 67 år om jag kan. S I DA N 20

SID 23

För oss i Vägverket • nr 1 • Januari 2009

Från assistent till trafikingenjör För Lena Löfvenholm väntar nya spännande arbetsuppgifter. Tack vare Vägverkets utvecklingsorganisation får hon möjlighet att utbilda sig till trafikingenjör med placering vid Region Västs lokalkontor i Karlstad.

SIDA N 1 1

Även Volvo satsar på att hålla nollan Nu satsar även Volvo på en nollvision. Ingen ska skadas eller dödas i en Volvo år 2020. För att både Volvo och Vägverket ska nå sin vision har ett nära samarbete inletts. Samarbeta handlar det också om för att få stopp på det kraftigt ökande antalet mopedolyckor. De senaste åren har antalet svårt skadade och dödade i mopedolyckor mer än fördubblats. Under nästa år ska en nationell handlingsplan mot mopedolyckor tas fram där flera organisationer och myndigheter är engagerade.

SIDA N 1 2

nit o c h r e d l i g h e t

Rekordstort medaljregn

Kör dubbfritt och miljömedvetet Allt fler väljer att köra på dubbfria däck visar mätningar i Stockholm och Göteborg. Men fortfarande rullar 62 procent av personbilarna på dubb. – Undersökningen visar också att fler bilister vill välja dubbfria däck nästa gång de ska byta, säger Anders Hurtig, projektledare för Vägverkets arbete kring vinterdäck och partiklar.

SIDA N 1 8 –1 9

Foto: Patrik lindström

Thomas Erlandson, vägdirektör för Skåne, och Ulla Tibäck, Utvecklingsorganisationen, var två av ett par hundra personer som var på plats i Borlänge den 10 december.

Ulla var en av dem som fick ta emot en mycket förtjänstfull medalj för många års arbete i statens tjänst, Thomas var där för att hylla jubilarerna.

S I Dan 22

ÅSIKTEN: Tack för trafiksäkerhetskameran ..................... sidan 17

Vägverket är i en klass för sig, jämfört med andra trafikslag, när det gäller att se utanför sin egen sfär. Einar Schuch, ny regionchef och vägdirektör för Vägverket Region Mälardalen.

sidan 2 3

inblick … Ledare: Ingemar Skogö

Lorem ipsum dolor sit amet

tt av Vägverkets mer händelserika år börjar nu närma sig sitt slut. Vår verksamhet har under året förändrats enligt direktiv från vår uppdragsgivare. Vi har också genomfört ett omfattande inre förändringsarbete för att stå bättre rustade inför omvärldens växlande krav. Den organisation som har sin grund från 1993, har nu kommit till en historisk brytpunkt där nya organisationsformer ersätter de gamla, för att möta vår tids behov och förväntningar. Det innebär att vi redan vid årsskiftet får en ny och spännande relation till många som i dag är medarbetare i Vägverket.

Vi kommer att hitta nya sätt att kommunicera med våra tidigare arbetskamrater.

VÄGVERKAREN Personaltidning för anställda i Vägverket.

Många av er har slitit hårt med att forma den nya organisationen och under tiden, både före och efter, sett till att verksamheten fungerar så att vi gör våra kunder nöjda. En särskild hälsning vill jag rikta till er som i och med årskiftet går över till nya organisationer.

Konsult och Produktion går in i nya utmaningar som de statligt ägda bolagen Vectura och Svevia, och vi får i Transportstyrelsen en ny part att samarbeta med när medarbetare på Trafikregistret och inom normgivning och tillsynsområdet byter myndighet. Vi kommer att hitta nya sätt att kommunicera med våra tidigare arbetskamrater och utveckla våra relationer i de nya strukturerna. Förändringarna kommer att skapa nya möjligheter för vårt arbete, jag ser flera goda tecken på det redan. För oss i Vägverket blir den överordnande utmaningen att bidra till en hållbar samhällsutveckling och ett hållbart vägtransportsystem. Det ska vi göra genom att arbeta för en effektiv vägtrafik som ger ökad kundnytta, till exempel genom att bli världsmästare inom drift och underhåll och ständigt arbeta för att öka effektiviteten, tillgängligheten, trafiksäkerheten och miljöanpassningen. Kort sagt, att göra den goda resan möjlig. Jag vill samtidigt passa på att tacka er alla för ett mycket gott arbete.

Jag önskar er alla en avkopplande helgledighet och en God Jul och ett Gott Nytt År! Em quam eugiatio odigniat ulpute deliscip elit laore min velent at lan ea corer si tie consecte conummy non henis dit, senit vendre vel ercil dolore consed tincidunt atet, consequ amcorper autem quatuercipis del wisim adit vel erostie er sim vel etue er ipit nostrud magna commolore min heniam erilis nibh eugiat. Duisci et nim quam nim estrud dolorerostin vullan ut lorem accummy nonsequisim zzrilla aute diamcore tatem quismolesto odolore tat laorper ostrud eumsan vel dunt nibh ent. Nonsed et amet velisl il ulput ut ullaor senis et, sis diametum zzriure do dui bla alisl utem ilis nit vel inci.

Redaktionen

Medarbetare landet runt meda rbeta re la ndet runt

redakt i onen

Ansvarig utgivare Christer Hårrskog 0243-751 22.

Väg och trafik i siffror 100

Besöksadress Röda vägen 1, Borlänge.

Jan Gustavsson Luleå 0920-24 39 36

Postadress Vägverkstidningen Vägverket 781 87 Borlänge. Fax 0243-759 85. E-post vagverkstidningen@vv.se Redigering och original t&t information ab, Kristianstad Tryck Svenska Tryckcentralen, Vällingby 2009

Upplaga X antal ex. ISSN 1653–5286.

Tipsa oss och vinn!

Alexandra Bäckström Solna 08-757 67 18

Kjell Åkerman Tel: 0243-753 33, 070-384 93 11 E-post: kjell.akerman@vv.se Kristina Eriksson Tel: 0243-757 29, 070-509 99 94 E-post: kristina-e.eriksson2@vv.se.

60 54 50

2006

2007

Thorsten Alm Tel: 0243-757 18, 070-367 57 18 E-post: thorsten.alm@vv.se.

Lars Lindström Eskilstuna 016-15 72 59

Ingela Johansson Örebro 019-19 76 64

Peter Behrman Göteborg 031-63 69 43

Kerstin Ericsson Jönköping 036-19 21 51

Malin Bergkvist Kristianstad 044-19 50 48

Lena Johansson Borlänge 0243-757 46

Har du ett bra tips till Vägverkstidningen? Vet du något som vi borde skriva om? Tipsa tidningen, och om ditt tips leder till en publicerad artikel skickar vi ett pris till dig. E-posta vagverkstidningen@vv.se, eller skriv till Vägverkstidningen, Vägverket, 781 87 Borlänge eller ring någon av oss här intill. Glöm inte att ange dina kontaktuppgifter.

V Ä G V E RKSTIDNIN G E N

Karin Paulsson Tel: 0243-757 23, 070-508 41 95 E-post: karin.paulsson@vv.se

Utgivning 8 nr/år. Uppehåll

Lena Söderström Härnösand 0611-440 15

NR 1 J ANU ARI 2009

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2008

Nu slår det om till grönt Diagrammet visar genomförda prov på Bkörkort i procent under åren 2000–2008. Grön stapel = godkänt. Efter några år med färre andel godkända prov ser trenden ut att vända.

Lågtrafikprojekt går till Europafinal Roadexprojekten med Vägverket Region Norr har nominerats till Europafinal och priset The Award for Innovative Projects – RegioStars 2009. Roadex handlar om utbyte av erfarenheter och forskning kring drift och underhåll på lågtrafikerat vägnät i Europas nordliga regioner. Roadexprojekten handlar om vägtekniska frågor och att skapa ett kostnadseffektivt och pålitligt lågtrafikerat vägnät. Alla har liknande problem med glest befolkade områden, isolerade samhällen, besvärlig terräng, dåliga markförhållanden, långa vintrar, låg trafikvolym och långa avstånd till marknaden.

R iks da g o c h de pa rte m e n t

Villkorligt alkolås förlängs

•

LULEÅ.

Försöken med villkorlig körkorts återkallelse i kombination med alkolås ska få fortsätta till den 31 december 2010. Det har riksdagen beslutat. Lagen reglerar den försöksverksamhet som bedrivs med alkolås för personer som gjort sig skyldiga till trafikbrott då de kört berusade. Försöksverksamheten fortsätter tills frågan om ett permanent system är beredd av riksdagen. Tunneln i Norra Länken döptes till Birgittatunneln.

Birgittatunneln döpt och välsignad Stockholm. I början av december firade den tyska entreprenören HochtiefODEN Tunnelling (konsortium) och projektdeltagare från Vägverket högtiden Sankta Barbara. Högtiden är en katolsk tradition som firas i Österrike och Tyskland av bland annat tunnelarbetare och gruvarbetare. Enligt tradition fanns en katolsk och en protestantisk präst med för att

välsigna och döpa tunneln inför den kommande tunneldrivningen, till ära av Sankta Barbara. Helgonet Sankta Barbara ses som beskyddare av de som kan dö plötsligt, tunnelarbetare och gruvarbetare. Till gudmor är Birgitta Holmström, informationschef för verksamhetsområde Väg utsedd, vilket anses vara ett mycket ärofullt uppdrag.

Projektet har lett fram till en metod för att bedöma och hantera dränering som ska vara en del av driftområdesupphandlingen. Det finska Vägverket i Rovaniemi provar också om det är lönsamt med en så kallad livscykelbasis där man ser över diken och kritiska punkter vartannat år. Finalen arrangeras i Bryssel den 16 februari 2009. JAN GUSTAVSSON

•

KRISTINA ERIKSSON

Anton Åberg, som går i åttonde klass på Maserskolan har talang för pilligt arbete. I Pylonen, Borlänge, kan nyfikna se de fordonsminiatyrer som Anton skapat själv. Foto: KRISTINA ERIKSSON

Billigast reflex bäst

Maria Axberg från projektet Attraktiv arbetsgivare på Vägverket gladdes över tillströmningen. Foto: PETER BEHRMAN

hällsbyggarnas monter var en av de mest välbesökta och i montern samsades flera aktörer. Samhällsbyggarna är ett nätverk för samverkan kring kompetensförsörjning till samhällsbyggnadssektorn – en sektor som oftast pekar uppåt när konjunkturen pekar nedåt. Sektorn står för tio procent av arbetsmarknaden och har ett stort behov av att fylla på med folk då stora pensionsavgångar väntar.

die som NTF Konsument gjort. Reflexer som säljs i åtta butikskedjor har testats. NTF har mätt reflexernas reflekterande förmåga hos hårda och mjuka modeller. Bäst i test var en rund så kallad prismareflex. Enligt projektledare Katarina Bokström var alla reflexerna godkända, men förmåga att återkasta skenet från en bilstrålkastare varierar stort.

Här är kunskap framtid GÖTEBORG. 100 utställare och 12 000 besökare. Högskolor och universitet och en rad andra utbildningsorganisationer deltog tillsammans med arbetsgivare, branschorganisationer och gymnasieelever på mässan Kunskap & Framtid i Svenska Mässan 13–15 november. ”Satsa på en utbildning i bygg- och teknikbranschen” skrev GöteborgsPosten när de besökte mässan. Sam-

även i framtiden ska fylla sitt huvudsyfte – att minska trängseln – kommer miljöbilar som registreras från den första januari 2009 att inte undantas från trängselskatt. Det beslutade riksdagen i slutet på november. Miljöbilar som registrerats före årsskiftet berörs inte av förslaget. För dem gäller undantaget fram till första augusti 2012.

Vid årsskiftet ombildas Vägverket Produktion till det statligt helägda bolaget Svevia. Det beslutade riksdagen i slutet på november. Bolaget ska syssla med entreprenader, service och uthyrning inom trafik-, mark-, bygg-, och anläggningsområdet. Även Vägverket Konsult och Banverkets enhet Banverket Projektering ombildas till det statligt helägda bolaget Vectura, som ska arbeta med konsultverksamhet, huvudsakligen inom området trafik och transporter. Riksdagen anser att en bolagisering skapar förutsättningar för bättre konkurrens och effektivare nyttjande av resurser.

BORLÄNGE. Anton Åberg ställer ut egna

Här ska det bli lättare att köra. Roadex projekten handlar om att skapa ett kostnadseffektivt och pålitligt lågtrafikerat vägnät.

Antalet miljöbilar i Stockholm ökar •i snabb takt. För att trängselskatten

Delar av verken blir statliga bolag

Monterar fordon i miniatyr lorem ipsum dolor sit amet pappersmodeller av lastbilar och andra maskiner. Modellerna har han, genom timmar av arbete, först skapat i datorn och sedan klippt isär och klistrat ihop. – Min favorit, den här lastbilen, tog en eller två veckor att göra, berättar Anton och håller fram en svart lastbil. För Antons del började hobbyn med att han skrev ut andras modeller från internet och satte ihop. – Men ganska snart fattade jag ju hur man gjorde, och kände att jag kunde göra egna. Och sedan dess är det precis vad Anton med besked har gjort. I en monter i Pylonen, Borlänge kommer några av modellerna nu att ställas ut. Nyfikna kan där beskåda en rad fordon som har en imponerande detaljrikedom.

Även miljöbilar trängs

V Ä G V E RKSTIDNIN G E N

NR 1 J ANU ARI 2009

i ko rth e t

En reflex som kostar tio • kronor är bäst visar en stu-

aktuellt Hallå där … Susanne Lindh, chef för Väg, hur får vi mer väg för pengarna?

”Vi jobbar snab

– Vi har ett spännande uppdrag inom vårt verksamhetsområde och ska se till att samhället får mer väg för pengarna. För att lyckas räcker det inte att vi själva arbetar mer effektivt, vi måste också medverka till att anläggningsmarknaden som helhet fungerar bättre än idag. Eftersom vi är en stor beställare har vi möjlighet att påverka utvecklingen, men den kommer inte av sig själv.

– Anläggningsmarknaden präglas av ökande kostnader, låg innovationsgrad och ganska svag konkurrens. Om vi ska få mer väg för pengarna måste den trenden brytas. Det är alla inblandade aktörer överens om, ändå är det trögt att få utvecklingen att vända. – Regeringen ställer krav på Vägverket att öka produktiviteten med två procentenheter per år. Med 100-listan går vi i Vägverket i rätt riktning. Än återstår en hel del arbete innan vi kan mäta resultaten av åtgärderna, men även det arbetet ska igång nu.

100-listan 2009 Fakta/några åtgärder från 100-listan som ska genomföras under 2009: • Fler totalentreprenader med funktionella krav • Fler entreprenader med utökad samverkan • Förenkling av krav vid anbudsförfrågningar • Minst 300 aktiva objekt i Projektportalen • Skärpt mottagningskontroll av konstruktionshandlingar • Kvalitetssäkring av arbetsplaner • Program för industriellt byggande

Peter Wessel, Stefan Lindgren, Helena Eriksson, Arne Johansson, Lotten Herrman, Sven-Erik Hallberg, Kia Tomasson, Anders Larsson, Maria Nichani, Jan Pettersson, Jan-Erik Lundmark, Annika Canaki och Björn Eklund ingår i nätverket för drift och underhåll. Saknas på bilden gör Per-Mats Öhberg. Foto: MARTIN STRID

Inom Samhälle finns verksamhetsnätverket Drift och underhåll som har kommit igång på ett bra sätt. Gruppen känner att de har nytta av nätverket, entreprenörerna välkomnar att regionerna jobbar mer likformigt och målet är dessutom att bli världsmästare på drift och underhåll. Ordförande är Jan Pettersson, chef för nationell avdelning Drift och underhåll. I nätverket ingår 14 deltagare, bland annat de regionala enhetscheferna för Drift och Underhåll samt nationella enhetscheferna Björn Eklund och Maria Nichani. En framgångsfaktor är att cheferna prioriterar nätverksmöten före annan verksamhet och att man inte kan skicka en ersättare. V Ä G V E RKSTIDNIN G E N

– Vi har en liten bemanning i nätverket och plockar in personer när de behövs, säger Jan Petterson. Vi jobbar snabbt och tar fem till tio beslut vid varje möte. Det finns dessutom två samordningsgrupper, en för drift och underhållsfrågor och en för vägtrafikledning, som utreder de frågor där underlag ska tas fram inför beslut. Exempel på ett genomgripande beslut är ersättningsmodell Vinter för grundpaket drift där det i år finns 26 olika upphandlingar. Nu har nätverket diskuterat och kommit överens om en enda ersättningsmodell Vinter från 2009. Till nätverksrepresentanterna hör också Peter Wessel Avdelningschef ITS, Helena Eriksson

NR 1 J ANU ARI 2009

Verksamhetsstrateg HK och två verksamhetsutvecklare från Drift och Underhåll nationellt samt sekreterare Kia Tomasson och Arne Johansson projektledare för ”Världsmästarskapet”. LARS LINDSTRÖM

Verksamhetsnätverk Verksamhetsnätverk Samhälle finns inom avdelningarna Trafikant, Drift och underhåll, Samhällsutveckling och Verksamhetsstyrning. Nätverket leds av avdelningschef samt respektive enhetschef på regionerna och representant från huvudkontoret strategisk styrning.

bbt och effektivt”

Hallå där … Lena Erixon, chef för Samhälle, vad har vi hittills uppnått på vägen mot att bli världsmästare i drift och underhåll?

– Det är en ambitiös plan som vi har lagt upp och vi gör det eftersom det är mycket som vi vill och har behov av att ta tag i. I arbetet ingår att ena oss nationellt och där har vi inlett starkt med att vi redan nu har enats om en ny ersättningsmodell för samtliga av årets grundpaketsupphandlingar. – Det är av största vikt för världsmästerskapet att vi blir mer effektiva så att vi får ut mesta möjliga verksamhet för våra anslag och därmed kan bidra till att vi får nöjdare trafikanter.

Klimatet – angelägen fråga för nätverket Helena Eriksson tillhör huvudkontoret och arbetar med strategisk styrning inom drift och underhåll. Hon sitter också med i nätverket för drift och underhåll.

underhåll och vad det innebär. – Klimatförändringarna ger snabbare förändringar i väderomslag, både vintertid och sommartid. Vi kan se kraftigt ökade vattenflöden i framtiden och det kräver ett annat underhåll av broar, vägtrummor och diken. Vi måste åtgärda de mest sårbara delarna i vägtransportsystemet. Beläggningsunderhållet är en annan fråga där ökade priser påverkar oss och tvingar fram en effektivisering, säger Helena Eriksson.

LULEÅ.

– Min uppgift är att lyfta fram det långsiktiga perspektivet, att ta ut färdriktningen så att vi kan möta framtida krav från våra uppdragsgivare och kunder. Dessutom ska jag ta med mig förbättringsförslag från nätverket, berättar Helena Eriksson som menar att nätverkets viktigaste uppgift är att skapa samsyn inom området, förbättra arbetssätt och föreslå utvecklingsinsatser. Frågor som är viktiga att lyfta i dagsläget är de som handlar om samhällsekonomisk drift och

Helena Eriksson arbetar med strategisk styrning på huvudkontoret och medverkar i Samhälles nätverk för drift och underhåll.

Nätverken är främst rådgivande forum men deltagarna kan ta beslut inom sina delegerade ansvarsområden. Varje deltagare har också ett ansvar att sprida och förmedla kunskap från nätverken och vidare. KARIN PAULSSON

Foto: LOTTA ÅHL

V Ä G V E RKSTIDNIN G E N

NR 1 J ANU ARI 2009

– Vi kommer också att genomföra en internationell avstämning av hur långt vi har kommit i Sverige inom drift och underhåll. Det första steget blir att under nästa år arbeta tillsammans med Norge, Finland, Frankrike och en stat i USA med att ta fram material så att vi kan jämföra oss inom vinterdrift, beläggningsunderhåll och rastplatsskötsel. Eventuellt kommer vi även att ta med brounderhåll.

På gång inom drift och underhåll • plan för information och kommunikation • arbetssätt för dialogstyrd drift för att bättre ta tillvara trafikanternas synpunkter • strategier för drift och underhåll inom beläggning och vinterdrift • arbetssätt för att ta med och tänka drift och underhåll när vi bygger nya projekt • ny stickprovsmodell för att kontrollera att vi får det vi har beställt Den kompletta planen för Världsmästerskapet finns att läsa på Infarten i arbetsrummet för nätverket drift och underhåll.

aktuellt Trafikanterna vill justera hastigheten mationsinsatsen. Hela 93 procent har uppfattat en eller flera delar av kampanjens budskap. 89 procent uppger att individen kan hjälpa till att rädda liv i trafiken och minska skadorna på miljön. Det är roligt att se att kommunikationen både lyckats att beröra och informera, säger Camilla Kullander.

Efter ett hektiskt år kan etapp ett av hastighetsöversynen summeras och vi kan konstatera att målet nåtts med råge. De stora vägarna har skyltats om och allmänheten har tagit till sig informationen om justerade hastighetsgränser. Nu väntar etapp två och nya utmaningar.

Plogbil av något äldre modell.

Vintervägforum en riktig klassiker! Den 3–4 februari 2009 arrangeras Vintervägforum i Borlänge. Då är det 40 år sedan den första konferensen anordnades. TTFForum för Logistik är arrangör av konferensen med Vägverket som medarrangör.

BORLÄNGE.

– Konferensen är som alltid späckad med intressanta inslag. Med anledning av 40-årsjubileet blir det också extra festligt denna gång, säger Göran Forssén som är kanslichef vid TTF-Forum för Logistik. Konferensen handlar om vinterväghållning och vintertrafik. Aktuella utredningar inom området presenteras. Det blir information och debatt om väghållningen samt trafiksäkerhets- och miljöfrågor. Bland de medverkande finns Ingemar Skogö och Claes Tingvall, Vägverket, Jan Sandberg NTF, Ibrahim Baylan och JanEvert Rådhström, Riksdagens Trafikutskott. – Dessutom finns en rad utställare i anslutning till konferensen som visar produkter och tjänster inom väghållningsområdet. Det här är den stora mötesplatsen för att prata frågor om vintertrafik och vinterväghållning sedan 40 år tillbaka, tillägger Göran Forssén. Programmet för konferensen samt anmälningsmöjlighet finns på TTF-Forum för Logistiks hemsida www.ttf.nu TTF arrangerade den första snöröjningskonferensen 1969 på Hotell Lerdalshöjden i Rättvik med demonstration av snöröjningsutrustning och fordon på Siljans is. Efter en tid gick Hotell Lerdalshöjden i konkurs och därefter har konferenserna fortsatt i Borlänge. Deltagarantalet har under åren ökat från 170 till över 300 och konferenserna genomförs vartannat år i stället för vart tredje. Demonstration av fordon och vinterväghållningsutrustning ägde till en början rum på Romme travbana men har senare flyttats till en plats i anslutning till konferenslokalerna. Tipspromenad med frågor om vinterväghållning har alltid varit ett populärt inslag med efterföljande prisutdelning. Göran Forssén

Nya hastighetsgränser är ett av Vägverkets största och viktigaste projekt och sågs inför starten som en kommunikativ utmaning. Både debatt och protester väntades, men man kan konstatera att omställningen tagits emot mycket positivt. – Regionerna har gjort ett jättejobb. Trots en sen start och en snäv tidplan har de lyckats samla resurserna och gjort ett professionellt arbete. Den viktiga kommunikationsdelen har fungerat mycket bra, säger Stefan Bertilsson, projektledare för nya hastighetsgränser. Informationsinsatser genomför-

Under hösten fick många vägar ny hastighetsgräns. Här är det riksväg 56 i Region Mälardalen som får ny skylt. Foto: ULF PALM

des under veckorna 37–39 i press, radio och tv samt på internet. Camilla Kullander är kommunikationsansvarig: – 86 procent i åldrarna 18–70 år observerat någon del av infor-

2009 är det dags för etapp två, då resten av det statliga vägnätet och de kommunala vägarna ses över. – Vi för redan en dialog med många kommuner som tänker justera hastigheterna under 2009–2010. Den stora utmaningen blir att samordna hastighetsöversynen och åtgärdsplaneringen. Att sänka hastigheten är bara en del av trafiksäkerhetsarbetet. Nu återstår att dimensionera vägarna och bygga in den säkerhet som behövs för att få den tillgänglighet man önskar, säger Stefan Bertilsson. EVA MANDELQVIST

Personal från Förarenheten har utbildat norska mc-förarprövare i den svenska modellen för körprov.

Norska mc-prövare lämnar bönpallen? NORGE. Gunnar Holgersson, Förarenheten Umeå och Bosse Ellinge, Förarenheten Kalmar, har på uppdrag av Norska Vegvesendet hjälpt till med utbildning av 60-talet norska mc-prövare.

V Ä G V E RKSTIDNIN G E N

Bakgrunden är att trafikinspektörer i Norge åker med som passagerare på elevens mc, till skillnad från i Sverige där inspektören åker på egen mc bakom eleven. När inspektören är passagerare överskrids ofta maxlasten, vilket

NR 1 J ANU ARI 2009

ger sämre trafiksäkerhet och försvårar manövreringen av motorcykeln. Vegvesendet beslutade att prova den svenska modellen och bad Förarenheten om hjälp med utbildning.. LENA JOHANSSON

Hallå där ... Christer Hårrskog, Vägverkets informationsdirektör. Under hösten har Vägverket figurerat i media, i allt från reportage till insändare och debattartiklar. Många utanför verket har synpunkter på både vad vi gör och vad vi inte gör. En hälsning från Trafikregistret som efter nyår ingår i Transportstyrelsen.

Foto: MUJO KORACH

Trafikregistret: Tack och hej! Nu är vi snart vid slutet av år 2008. För oss som efter årsskiftet inte längre kommer att tillhöra Vägverket så kommer just det här årsskiftet att kännas lite extra. Vid nyåret 1993 hamnade Trafikregistret under Vägverkets vingar. Det har varit en spännande resa på 15 år. Framförallt under de senaste fem åren har det hänt mycket. Vi har varit med om en enorm teknikutveckling och fått flera nya ansvarsområden på Trafikregistret. På den mer övergripande, vägverksgemensamma nivån har vi varit med om att: bygga varumärke, öka kundorienteringen, bli ett Vägverk, skapat en vision och mycket, mycket mer. Nu när vi står inför den nya myndigheten Transportstyrelsen så är det med blandade känslor. Vissa av oss känner sig lite osäkra inför vad som komma skall. Många tycker att Vägverket är en mycket bra arbetsgivare. Som stolt vägverkare är det lätt att tvivla på om det kommer att bli lika bra. Somliga av oss känner att det ska bli spännande att vara med att bygga upp något nytt. Ingen känsla är mer rätt eller fel, det måste få vara högst individuellt. INGELA JOHANSON

Avsked och start på samma gång.

Foto: ULF PALM

– Detsamma! säger nya vägtrafikavdelningen Under en dag träffades Övergångsorganisationen och Vägtrafikinspektionen för att prata nutid och framtid. Tillsammans bildar de Vägtrafikavdelningen inom Transportstyrelsen. På plats var också nyblivna vägtrafikdirektören Birgitta Hermansson Ylvén, avdelningens chef, som tillträder den 7 januari 2009. Arbetet kretsade kring vad medarbetarna vill ta med sig

från Vägverket, det finns arbetssätt många värnar. Dessutom diskuterades om och hur rollen gentemot andra myndigheter, intresseorganisationer och medborgare påverkas när man övergår i en ny myndighet. Dagen var både ett avsked och en start. Tills vidare kommer många av Transportstyrelsen medarbetare i Borlänge att fortsätta sitta i Vägverkets lokaler.

V Ä G V E RKSTIDNIN G E N

NR 1 J ANU ARI 2009

Har fler än vanligt ifrågasatt vår verksamhet under hösten? – Nej, vi ligger på samma konstant höga uppmärksamhetsnivå, det vi gör berör många. Men n ä r ett program som Uppdrag granskning tar upp en fråga får det extra uppmärksamhet, framförallt hos oss själva i Vägverket, eftersom man är duktig på att vinkla inslagen så att de väcker känslor. Vi har även fått uppmärksamhet för våra informationsinsatser kring det nya hastighetsgränssystemet och vinterdäck. Det är naturligtvis något vi strävar efter även om inte alla tycker som vi i allt. I vilka fall besvarar vi insändare publicerade på internet eller i tidningar? – Enligt vår rutin ska seriösa insändare normalt sett alltid besvaras, särskilt om de innehåller faktafel och påståenden som kan påverka allmänhetens handlande eller uppfattning om vår verksamhet. Vi kan avstå att svara om insändaren är allmänt hållen, eller om något mindre enstaka faktafel förekommer. Om en insändare berör en verksamhet som du som anställd i Vägverket ansvarar för, ska du alltid kontakta informationschefen eller pressinformatören i din organisation, för att diskutera hanteringen av frågan. Hur hanterar vi debattartiklar i de fall när Vägverkets verksamhet ifrågasätts? – Debattartiklar bedöms enligt samma kriterier som insändare, men där gäller det även att ta hänsyn till om det är vi, vår ägare, eller någon annan aktör som ska gå in i debatten. Som statlig myndighet företräder vi vår uppdragsgivare och det är inte givet att det är vi som ska besvara inlägg där våra uppdrag ifrågasätts. Vägverkets debattartiklar undertecknas i första hand av generaldirektören, eller direktrapporterande till honom. Karin Paulsson

aktuellt Så här kommer bron över Motalaviken att se ut när den är klar 2013. Fotomontage: VÄGVERKET

Broförbindelse avlastar olycksdrabbad riksväg Det största projektet inom Region Sydöst är utan tvekan det mellan Mjölby och Motala där en stor bro ska byggas över Motalaviken.

MOTALA.

Väg 50 mellan Ödeshög och Motala är smal, krokig och olycksdrabbad. Natur- och kulturvärden gör att den inte kan byggas ut. Därför kommer väg 32 mellan Mjölby och Skänninge att byggas ut och byta vägnummer till väg 50. Projektet finansieras genom broavgifter, kommunal delfinansiering och statliga anslag. I Motala dundrar den tunga trafiken förbi några meter från bostadshusen. Sommartid stoppas trafiken av broöppningar över Göta kanal och långa köer bildas. Men om några år ska framkomligheten, trafiksäkerheten och miljön i Motala vara betydligt bättre. Arbetsplanen består av tre delar; Mjölby – Skänninge, Skänninge – Motala och genom Motala. Beräknad kostnad för projektet är 1,8 miljarder. För samtliga delar blir det en enda upphandling med både bygg, drift och underhåll i 15–20 år. – Arbetsplanerna är inne för fastställande och vi räknar med att få det klart i vinter, säger Rune Petersson, projektledare Väg i Jönköping. Nu arbetar vi med förfrågningsunderlaget till entreprenörerna. Vid entreprenörsdagen i Stockholm i höstas informerade vi om det här och i december blir det ännu ett tillfälle att informera om projekten. Det är viktigt att entreprenörerna vet vad som är på gång. I slutet av 2009 hoppas vi kunna anta entreprenör och börja bygga våren 2010. Bygget beräknas vara klart 2013. KERSTIN ERICSSON

Magnus Axberg ska se till att Vägverkets uppdragsgivare får en tydligare bild av vad varje väg som Vägverket ansvarar för kostar. Foto: KRISTINA ERIKSSON

Ny ekonomimodell införs stegvis 2009 Med hjälp av en gemensam ekonomimodell ska Vägverkets projekt tydligare kunna redovisas. – Det här innebär att vi kommer få en samlad bild av vad Vägverket gör och vad det kostar, förklarar Magnus Axberg. Magnus Axberg arbetar med projektet Väghållningens livscykel med fokus på ekonomi. Hans arbete går bland annat ut på att ena vägverkarnas sätt att redovisa tid och kostnader på projekt eller leveranser. I framtiden ska varje timme de anställda knappar in i Time vara kopplat till ett konkret projekt och för varje timme kommer sedan ett påslag för gemensamma kostnaderna som telefoni, IT, lokaler etc. – Tidredovisning på gemensamma objekt som informations-

stöd, eller liknande, ska försvinna och istället ska allt kopplas till de konkreta projekten genom resursavrop, förklarar Magnus Axberg. Före omorganisationen var sättet att tidregistrera och hantera de gemensamma kostnader präglad av hur varje enhet valde att hantera redovisningen.

vis. Det innebär att vi alla kommer märka av det under året som kommer, säger Magnus Axberg. Redan i februari när årets tidredovisning kör igång kommer det enade arbetssättet börja växa fram och vi får ett nytt IT-stöd genom Agresso WebInfo. Vi kommer också kunna minska antalet fakturor från till exempel Telia så vår interna administration kan förenklas.

Så ska det alltså inte vara i framtiden. – Nej, framöver ska vi alla göra lika. Då får vi en samlad bild av verksamheten och en möjlighet att kontrollera vad vi gör och vad ett projekt eller en leverans faktiskt kostar.

KRISTINA ERIKSSON

När kommer jag som vägverkare att märka av det här? – Projektet ska vara klart den 1 januari 2010, men allt införs steg-

Vägens livscykel Väghållningens livscykel: Vad betyder det? Projektnamnet syftar till att få kunskap om en väg under hela dess ”livstid”. För Magnus Axbergs delprojekt innebär det vad en väg kostar: Vad det kostar att bygga den, underhålla den och så småningom avveckla den.

Foto: KERSTIN ERICSSON

Fredrik von Platen slutar i Skönhetsrådet

Fredrik von Platen.

Alvesta. – Fristående med unik kompetens och med oberoende personer som gärna skulle sticka en nål i ändan på Vägverket, säger avgående Fredrik von Platen. Vi skulle hjälpa Vägverket bort från ingenjörsinriktningen och det industriella byggandet mot det estetiska.

Skönhetsrådet startades som ett rådgivande organ till myndigheten i början på 90-talet. Fredrik von Platen har längre erfarenhet av arbetet i rådet än de flesta, både inom den sydöstra regionen och inom det nationella rådet. Som ett avskedsord gav han det regionala

V Ä G V E RKSTIDNIN G E N

NR 1 J ANU ARI 2009

rådet för skönhet och miljö en liten stafettpinne att vårda: – Glöm inte bort de små samhällena när ni bygger nya förbifarter och det bara återstår bedagade rester av en gammal genomfartled. Fortsätt att vara en samhällsbyggare. SVEN MAGNUSSON

Trängselpengar trimmar trafiken STOCKHOLM. Våren 2008 beslu-

tade regeringen att en del av trängselskatten ska användas till förbättringar i det befintliga vägnätet. Dick Gahnberg på Region Stockholm planerar tillsammans med SL och Stockholms Stad åtgärder för 150 miljoner kronor. Parterna arbetar mot det gemensamma målet att genomföra Trimningsåtgärder • Körfältsutökningar och kövarningssystem på t ex E4:an norr om Stockholm, mellan Järva Krog och Häggvik. • Trafiksignaler, bussprioritering i ytterstaden. Busstrafiken ska lättare komma fram när trafiksignaler justeras. • Nya kollektivkörfält på E18 Norrtäljevägen, Roslags Näsby – Lahäll och E4 Uppsalavägen, Haga norra – Järva krog • Läs mer på vv.se/storstad

trimningsåtgärder som bidrar till minskad trängsel. Effekten av åtgärderna ska ge ökad framkomlighet. – Samarbete är A och O, åtgärder för biltrafiken får till exempel inte försämra för kollektivtrafiken, förklarar Dick Gahnberg. Behovet av åtgärder i vägnätet är skriande stort, inte minst i flaskhalsarna. – Stora investeringsprojekt tar lång tid att genomföra, därför gör vi effektiva och smarta lösningar i det befintliga vägnätet. Åtgärderna löser en del akuta problem och kompletterar när de stora investeringarna väl är på plats. – Körfältsutökningar är åtgärder som ger väldigt mycket för pengarna, enligt Dick Gahnberg, som exemplifierar med Essingeleden, där ett nytt körfält skapats i varje riktning. På andra ställen blir det fler lösningar med intelligenta transportsystem, främst för att ge trafik- och köinformation.

– Vi räknar med att ta första spadtaget i projektet tidigt under våren 2009, förklarar Jesper Klefsjö. Foto: JAN GUSTAVSSON

Umeåprojektet tar ny fart UMEÅ. Det största vägprojektet i Region Norr startar under 2009. Cirka 1,7 miljarder kronor investeras för att lösa miljö- och trafikproblemen i Umeå.

Dick Gahnberg, Region Stockholm ser till att trängselskattepengarna gör maximal nytta. Foto: INGER WIKLUND

– Säkerhetskraven på vägarna är naturligtvis intakta och överlag ser bilisterna åtgärderna som mycket positiva. INGER WIKLUND

Mitträcke ska rädda ryska liv SYKTYVKAR. I ryska republiken Komi, utanför Syktyvkar, har det under åren 2004–2007 inträffat ett stort antal trafik olyckor med dödlig utgång och svåra personskador som följd. De flesta olyckorna är mötes olyckor. Nu vill ryska Vägverket förbättra trafiksäkerheten på en 4,5 kilometer lång sträcka utanför Syktyvkar.

I slutet av april besökte ryska vägverksrepresentanter Region Norr för att informera sig om hur Vägverket jobbar med trafiksäkerhet och mitträcken. Nu har ryska myndigheten beslutat att köpa in svenskt mitträckesmaterial och svensk expertis för att få ner olyckstalen. Andreas Asplund och Leif Nordlund, Region Norr, undervisade ryssarna vid besöket i Luleå i våras. De har nu varit i Ryssland för att hjälpa till med etableringen av det första

De närmaste fem åren kommer projektledare Jesper Klefsjö och en projektorganisation på cirka 20 personer att arbeta med Umeåprojektet. Umeå kommun och Volvo är medfinansiärer till viss del. – Vi gör projektet i samarbete med kommunen. Ett viktigt mål är att genomföra det med så lite störningar för trafiken som möjligt, säger Jesper Klefsjö. Vägprojektet startar i gynnsamt läge sedan Banverket senaste åren använt mycket maskinutrustning och personal i Umeåområdet under bygget av Botniabanan. – Vårt projekt fasas in rätt naturligt efter Botniabanebyggets topp då det krävs betydande resurser från entreprenadmarknaden. Planeringen med ett trafikavlastande vägnät i Umeå har pågått sedan 1980-talets slut där en del av problemen är dålig framkomlighet, luftkvalitet, miljö- och trafiksäkerhet. 1997 började arbetet med en cirkulationsplats vid södra infarten, fyra år senare invigdes Kolbäcksbron samt fem delprojekt i etappen Umeåprojektet 1. Umeåprojektet 2 får nu en nystart genom att finansieringen är klar. Upphandlingen av entreprenader startar under våren 2009. JAN GUSTAVSSON i korth e t

Lång last minskar vägslitage

av nästa år kommer ett 30 meter •långtI början timmerekipage att börja testas i NorrbotLeif Nordlund, Region Norr, tolken Elena Wikström Region Norr och beställningschef Andrey S Yaroshutin i samspråk om montering av mitträcken i Syktyvkar. Andreas Asplund är skymd bakom Yaroshutin.

mitträcket. Sommaren 2009 ska vägsträckan omvandlas till en 2+1-väg med mitträcke. Ny beläggning är lagd, vägen är målad för 2+1 och en korsning byggs på sträckan efter anvisningar av Anders och Leif. – I Ryssland krävs snöfritt

ända mot vägmitt vid mitträcket. De ville bl a veta vilka krav vi har på snöröjningen, säger Andreas Asplund. De är mycket intresserade av svenskt trafiksäkerhetsarbete och vill göra fler besök i Region Norr.

V Ä G V E RKSTIDNIN G E N

JAN GUSTAVSSON

NR 1 J ANU ARI 2009

ten. Timmerbilen är en del i projektet En Trave Till och leds av Skogsforsk.

Batman snart i luften?

Vägverkets system Batman, ett hjälpmedel för •effektiv förvaltning av broar, tunnlar och andra typer av byggnadsverk fortsätter att växa. Förutom Vägverket, Banverket, Stockholms länstrafik, Göteborgs hamn och Stockholms stad så har systemet nu avtal med 50 kommuner i Sverige.

aktuellt Chatta med chefen! Personalen på Väg och Trafiks kundtjänst är spridda på fem orter över landet. Deras chef Anders Wester har kontoret i Borlänge. Ändå har de en nära arbetsrelation med varandra.

BORLÄNGE.

Hallå där … Khabat Amin, statistiker och ställföreträdande förvaltare för Kundskap och marknadsanalytiker. Vilka är de två vanligaste ärende- eller synpunktområden som kommer till Kundskap? – Det är fordonsskatt och körkort. Vilken enhet och region i Vägverket får ta emot flest ärenden? – Trafikregistret får de flesta ärendena. Hur många frågor kommer det? – 65 526 ärenden har kommit till Kundskap under perioden första januari till 31 oktober. Hur klarar ni kravet att besvara frågorna inom två veckor? – Under perioden januari till oktober 2008 klarade vi 93,1 procents återkoppling inom 14 dagar. Hur är fördelningen mellan kvinnor och män bland de som skickar frågor? – Eftersom frågan om kön inte är obligatorisk i formuläret på webben ser statistiken ut så här: man 41,5 procent, kvinna 19 procent medan 39,5 procent inte svarat. KJELL ÅKERMAN

– En viktig orsak är chatten. Det är ett fantastiskt verktyg för kommunikation på vår enhet, förklarar Anders. Kundtjänsten använder både Office Communicator och Messenger. På sin skärm ser Anders om medarbetarna går att nå för chatt, om de är på möte eller lediga. Och de ser Anders. Communicator kan också användas för telefonmöten via datorn. – En chattkonversation är mycket mer än att skicka e-post. Chatten hjälper oss att uträtta mer, få svar på fler frågor och komma vidare i arbetet. Tekniken snabbar upp våra arbetsprocesser trots att vi sitter på stora avstånd. Dessutom är det mindre stressande att chatta eftersom ingen i gruppen förväntar sig ett svar direkt. En fråga kan få hänga lite i luften innan jag svarar. En annan fördel med chatten är att den kan förmedla mer känsla i konversationen jämfört med epost. – Man kan använda olika symboler för att förmedla en viss känsla i meddelandet som att man skämtar eller känner sig nå-

Anders Wester är flitig användare av Vägverkets chattverktyg; han kommunicerar med sina medarbetare över hela landet. Foto: KJELL ÅKERMAN

got förvirrad. Det är lite som de gamla egyptiernas hieroglyfer. Från telefon, e-post, sms och chattverktyg börjar vi komma in i gränslandet till s k communities som Facebook och Mybook (mötesplatser på webben), tror Anders Wester. – De fungerar som kreativa arbetsrum där man skapar nätverk och utbyter tankar och erfarenheter. Communities i någon form är definitivt något Vägverket kan ha nytta av i framtiden. Privat är Anders medlem i communities där han diskuterar sina fritidsintressen med människor över hela världen. Anders Wester rekommenderar fler vägverkare att använda chatt-

verktygen i sitt dagliga arbete. – Ska vi klara den situation Vägverket har i dag måste vi utnyttja senaste och smartaste teknik för att kommunicera med varandra. KJELL ÅKERMAN

Effektivare möten Vägverkets ledning har gett Support i uppdrag att göra en plan för effektivare möten som förbättrar medarbetarnas arbetsmiljö och ger lägre kostnader. Under 2009 ska resekostnaden per anställd inte överstiga 42 000 kronor. Wiveca Dahl betonar att det inte handlar om ett tak utan är ett mål för att resekostnaderna inte ska öka.

Nyttig orientering om mötet med kunden Härnösand. Vägverkets nya utbildning i kundbemötande är en blandning av inspiration, övningar, diskussioner, erfarenhetsutbyten och goda och mindre goda exempel på kundorientering. Och vad ska den leda till? Jo, självklart ökad kundnytta!

VUC har under hösten genomfört en pilotutbildning i kundorienterat arbetssätt. Region Mitts driftpersonal var först ut att testa utbildningen som genomfördes vid två tillfällen med en månads mellanrum. Kursledaren Per Börjegren lotsade deltagarna genom kursen på ett engagerat och humoristiskt sätt. Deltagar-

Region Norr informerade om dialogstyrd drift och Yvonne Jacobsson från Region Stockholm berättade om arbetet med jämställdhet och kommunikation.

Per Börjegren med några av deltagarna, Mats Sandgren, Evert Boeye, Mats Söderberg och Tommy Färlin. Foto: LENA SÖDERSTRÖM

na reflekterade och samtalade bland annat om hur det egna förhållningssättet, attityden och agerandet påverkar mötet med kunderna. Det gjordes

V Ä G V E RKSTIDNIN G E N

också en inventering av deltagarnas erfarenheter från den egna vardagen. Även goda exempel från andra regioner presenterades. Leif Byström från

NR 1 J ANU ARI 2009

En annan viktig del i kundbemötandet är hur vi skriver i brev och e-post. Kursdeltagarna fick en kort presentation av Vägverkets egen publikation Skrivhjälpen där man kan få tips om hur man gör sina texter lätta att läsa och förstå för mottagarna. – Alla diskussioner var bra. Man lär av varandra. En blandad grupp och inte bara driftledare ger kursen mer bredd, säger kursdeltagaren Mats Sandgren. LENA SÖDERSTRÖM

Unika träfynd från 300-talet GÖTEBORG. Vägverkets och Ban-

verkets utbyggnad av väg och järnväg mellan Göteborg och Trollhättan ger nya inblickar i fornlämningsmiljöerna i Göta Älvs dalgång. Under hösten har det genomförts arkeologiska undersökningar mellan Älvängen och Kärra. Här har man funnit fynd som inger hopp om ny unik kunskap om älvdalens flera tusen år långa historia. Under utgrävningarna vid Grönån sågs arkeologer från Riksantikvarieämbetet klafsa omkring i leran. En arkeologisk undersökning innebär inte bara att ta fram spännande fynd. De som gräver är de sista som får se lämningen som undersöks, för samtidigt som de gräver ut platsen så förstörs den. Därför fotograferas det, mäts in, ritas profiler, samlas in fynd med mera. Dokumentationsmaterialet är sedan, tillsammans med rapporten, det enda som återstår av fornlämningen.

Kontakten med kunderna viktig. Man måste ha lokalkännedom för att göra ett bra jobb som trafikingenjör, poängterar Lena Löfvenholm, som bor i Torsby. Foto: LARS LINDSTRÖM

Från assistent till ingenjör Träfynden kräver en ovanlig strategi. I stället för att som normalt är stoppa fynden i små askar låter man plasta in föremålen för att göra det möjligt att senare konservera dem. Foto: BENGT NORDQVIST

Vid Grönån är i stort sett alla fynd tillverkade av trä. Till de mer speciella fynden hittills hör de omkring 1700 år gamla, men av leran väl bevarade, träföremålen längs Grönåns forntida åbotten. – Sådana organiska föremål, som

normalt sett bryts ned med tiden, är mycket ovanliga, säger Betty-Ann Munkenberg arkeolog på Riksantikvarieämbetet. Hon konstaterar också att kunskapen om Göta älvdalens historia blir betydligt större i och med utgrävningarna. PETER BEHRMAN

2015 ska alla stadsbussar i Skåne köras på biogas VÄXJÖ. Under seminariet för Hållbara Transporter berättade Kristina Christensson från Skånetrafiken om fossilfri kollektivtrafik. År 2015 ska alla Skånetrafikens stadsbussar köras på biogas.

Under seminariet Hållbara Transporter i Växjö i november var ett 100-tal deltagare från branschen på plats, det var både transportörer och upphandlare av transporter. Seminariet arrangerades av Vägverket, regionerna Väst, Sydöst och Skåne. Under eftermiddagen följde sex parallella seminarier där man kunde välja buss och taxi eller åkeri. Kristina Christensson från Skånetrafiken berättade om

ska alla fordon inom företaget vara fossilfria. Men de kör inte på vilken gas som helst. – Vår biogas ska komma från olika typer av avfall och den ska bidra till skånsk sysselsättning, säger Kristina Christensson som menar att Skånetrafiken minskat utsläppen av koldioxid tack vare bättre rutter, ökat kollektivt resande och bättre fordon.

Henrik Andersson, Vägverket Region Skåne tillsammans med föreläsaren Kristina Christensson från Skånetrafiken. Foto: ELISABETH WALTHER LINDQVIST

deras lyckade satsning på miljö och trafiksäkerhet i upphandling. Cirka 90 procent av stadsbussar körs i dag på biogas och år 2020

Närmare hälften av Skånetrafikens 800 till 900 bussar är nu utrustade med alkolås. Man jobbar även med system för farthållning, ISA, och här samarbetar man med Vägverket. Arbetet med miljö och trafiksäkerhet har gett nöjdare kunder och resandet med buss fortsätter att öka.

V Ä G V E RKSTIDNIN G E N

ELISABETH WALTHER LINDQVIST

NR 1 J ANU ARI 2009

KARLSTAD. För Lena Löfvenholm betyder utvecklingsorganisationen nya spännande arbetsuppgifter. Hon går nu från ett jobb som assistent till trafikingenjör vid Region Västs lokalkontor. – Det var min dåvarande chef Inge Nilsson Piehl som frågade om jag kunde tänka mig att utbilda mig till trafikingenjör, berättar Lena. I framtiden finns det bara behov av en assistent på kontoret och samtidigt var det brist på trafikingenjörer i Värmland. När Utvecklingsorganisationen tog kontakt så hade Lena bestämt sig. – Jag hade pryat lite och tyckte att det var intressant att jobba med trafikfrågor. Jag var alltså klar över vad jag ville, säger Lena. Genom utvecklingsorganisationen skapades möjligheter för Lena att få en mentor och att lära sig den praktiska vägen. Dainis Ciparsons, trafikingenjör i Karlstad, har avsatt tid för att vägleda Lena i det nya yrket. Dessutom har Lena kompletterat med diverse kurser. Till våren kommer ett utbildningspaket med kurser varvat med praktik. Då hoppas Lena att kunna komplettera den juridiska biten genom en kurs. – Det har varit ett bra samspel mellan utvecklingsorganisationen, Dainis och mig, tycker Lena. Jag har växt in i de nya arbetsuppgifterna. Lena Löfvenholm är flexibel och har varit beredd att prova nya arbetsuppgifter gång på gång. Hon började jobba på Vägverket i Mariestad, först som assistent och sedan som sekretrerare åt vägdirektören. 1992 blev det Vägverket Produktion, distrikt Mariestad och senare en flytt till distrikt Karlstad. År 1996 flyttade Lena med familj till Torsby då hon fick jobb på driftområde Fryksdalen. Sedan knappt ett år tillbaka pendlar Lena till Karlstad och jobbet som assistent. Och nu blir det alltså trafikfrågor i framtiden. LARS LINDSTRÖM

tema: nollvisionen

s t r e k ä S

ska m

dödsoly

Genom ett nationellt samarbete ska Vägverket minska det ständigt ökande antalet mopedolyckor som främst drabbar unga människor. V Ä G V E RKSTIDNIN G E N

NR 1 J ANU ARI 2009

Vägverkets Nollvision innebär förutom en vision och målbild också en rad konkreta arbeten. Jörgen Persson, projektledare, arbetar med att hindra den dramatiska ökningen av mopedolyckor. På nästa uppslag kan du läsa om hur Vägverket tillsammans med Volvo arbetar för att minska antalet bilolyckor. En rad tekniska lösningar utvecklas just nu för att uppfylla såväl Volvos som Vägverkets Nollvision. Ett nationellt samarbete mellan många organisationer. Så ska Vägverket stoppa den lavinartade ökningen av mopedolyckor som främst drabbar ungdomar. – Det är i den åldern de flesta kör moped, men olyckorna beror också på att ungdomar inte är så erfarna i trafiken, säger Jörgen Persson, projektledare. De senaste åren har antalet svårt skadade och dödade i mopedolyckor mer än fördubblats. Det har gått från strax över 160 personer år 1998 till att nästan tio år senare vara runt 350. Så många skadades svårt eller dog i mopedolyckor under förra året. Delvis går ökningen att förklara med att det helt enkelt är fler som kör moped. Jörgen Persson tycker att regeringens förslag på hårdare regler om vem som får köra moped är bra. – Vi välkomnar att det blir körkort för klass I och förarbevis för klass II. Men vi hade gärna sett att åldersgränsen höjdes till 16 år på klass I-mopeden och att man var tvungen att registrera mopederna i klass II.

e t e b r a sam

Under nästa år väntar arbetet med att ta fram en nationell handlingsplan för mc- och mopedsäkerhet. Polisen, Sveriges motorcyklister, Moped- och motorcykelbranschens riksförbund och Transportstyrelsen är några av de organisationer som tillsammans ska ta fram de områden som måste prioriteras. Vägverket sitter som spindeln i nätet och Jörgen Persson ger exempel på ett arbete som gett resultat. – Trimning är fortfarande ett stort problem, men andelen dödsolyckor med trimmade mopeder har minskat. Det beror bland annat på att vi har fått branschorganisationerna att inte längre hjälpa till med trimning. Samarbete är lösningen och ett område som Vägverket lyfter fram förutom trimmade mopeder är hjälmanvändandet. Den största delen mopedister som dör använder inte hjälm eller har tappat den för att den inte använts på rätt sätt. En attitydförändring måste det också till när det gäller alkohol. Bland mopedisterna över 18 år är det fler alkoholpåverkade än nyktra som dör. – Det verkar som om de ställer bilen när de druckit och tar mopeden istället, säger Jörgen Persson.

minska

Det handlar också om att hitta fysiska lösningar i trafikmiljön. Nästan hälften av dödsolyckorna händer i en korsning. Där gäller det att tänka mer på mopedåkarna när man utformar en korsning menar Jörgen Persson. Vägverket vill också kunna skydda mopedisterna från bilarna genom att tillåta alla mopeder att köra på cykelbanorna vid vissa vägsträckor. Det får i dag endast moped klass II göra. – Om man tillåter mopeder på cykelbanor ökar säkerheten. Det visar en studie från VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Vägverket har föreslagit regeringen att göra det möjligt att tillåta det vid vissa vägsträckor, säger Jörgen Persson.

yckorna

Blir det inte farligare för gående och cyklister då? – Den faktorn får man väga in. Man måste helt enkelt titta på den enskilda sträckan, men det skulle främst gälla sträckor mellan större orter och där är det sällan fotgängare. JENNIE MÖRK

Moped klass I Kallas vardagligt för ”EU-moped”. Får köras i högst 45 kilometer per timme. Ska vara registrerad och ha registreringsskylt. Det krävs körkort, traktorkörkort eller förarbevis för moped klass I. Åldergräns 15 år. Regeringen vill ändra till att det ska krävas körkortsbehörighet AM. Föraren kan varnas eller få körkortet återkallat enligt samma regler som för vanligt körkort. Foto: ULF PALM V Ä G V E RKSTIDNIN G E N

NR 1 J ANU ARI 2009

Moped klass II Finns två typer. En EU-godkänd som får köras i högst 25 km/tim samt en moped som är godkänd i Sverige enligt äldre bestämmelser. Får köras i högst 30 km/tim. Registrering krävs inte. Åldersgräns 15 år. Regeringen föreslår att det ska krävas förarbevis. Vid trafikbrott kan föraren bli varnad eller få förarbeviset återkallat. Förslagen kommer att gälla från den 1 oktober 2009.

tema: nollvisionen Vägverket och Volvo kör mot samma mål – 0 döda i trafiken Vägverket har sin Nollvision, ingen ska behöva dö eller skadas svårt på de svenska vägarna. Nu kommer också Volvo med egen Nollvision. Ingen ska skadas eller dödas i en Volvo år 2020. – Det är också en vision men vi tar den på största allvar, säger Anders L Eugensson, direktör på Volvo och den som ansvarar för myndighetskontakter. För att både Vägverket och Volvo ska nå sin sina visioner har de inlett ett nära samarbete. En del av Vägverkets arbete med att minska antalet omkomna och skadade i trafiken är själva vägen och vägområdet. För Volvos del använder deras säkerhetssystem vägen och vägområdet och därför finns naturliga samarbetsområden. – Vägverket har ju byggt mötesseparerade vägar med vajer som mitträcke. Vi utvecklar ett ”virtuellt mitträcke”, ett säkerhetssystem som varnar om bilen kommer över en sido- eller mittlinje utan att föraren använder blinkers, säger Jonas Ekmark som är navet i Volvos arbete med aktiv säkerhet. Volvo har i flera år varit marknadsledande när det gäller säkerhet i bil. Genom att studera olyckor med Volvobilar och intervjua dem som var med, har bilarna fyllts med säkerhetsdetaljer. Krockskydd i dörrar, krockkuddar i ratten, krockgardiner som faller ned vid en kollision, förstärkta delar, deformationszoner, självsträckande bälten och mycket mer. Det har minskat antalet omkomna i en Volvo med en tredjedel sedan 1960-talet.

Anders L Eugensson visar några av de tusentals Volvobilar som krocktestas varje år för att få fram den säkraste bilen. – Vi tittar nu noga på om olyckan är kopplad till vägnätet och där hoppas jag att samarbetet med Vägverket blir bra och givande för oss båda. Foto: THORSTEN ALM

ror nämligen på att föraren är ouppmärksam, trött eller påverkad av alkohol eller droger, säger Jonas Ekmark.

– Vi har arbetat mycket och framgångsrikt med det som orsakade skadorna inne i bilarna vid en olycka. Nu frågar vi oss också vad som orsakade olyckan, fortsätter Jonas Ekmark.

THORSTEN ALM

För att få svar på dessa frågor har en del Volvobilar utrustats med ”svarta lådor”. Där samlas all information från fem kameror och utrustning som kan mäta det mesta. – Vi utgår från att de flesta olyckor går att undvika. Många olyckor be-

V Ä G V E RKSTIDNIN G E N

Jan L Ivarsson är strategisk analytiker på Volvo och hoppas mycket på sam arbetet med Vägverket. – De åtgärder vi vidtar bör passa för varandra och vi bör kunna utveckla vägmiljöer som hänger ihop med fordonen. Foto: THORSTEN ALM

NR 1 J ANU ARI 2009

Mänskliga begränsningar kräver mer tekniksäkerhet

Tra f iks ä ke rh e t

Vid Tingstadstunneln mynning trivs de små vildkaninerna och de är en trafikfara.

Nödvändig skyddsjakt på trafikfarliga kaniner Kaninerna vid Tingstadstunneln väcker uppmärksamhet. Så mycket att Vägverket beslutat att skjuta 445 av dem för att inte bilister skall köra av vägen. De bulliga gräskullarna utanför Tingstadstunnelns mynning på Hisingssidan – Kaninerna är en är populära bland vildkani- trafiksäkerhetsner. Förmodligen har de sökt och arbetsmilsig hit långt innan tunneln jöfråga, säger fanns. Den här säsongen har Patrik Ahlqvist, väderleken varit gynnsam projektledare vid Vägverket. för kaninerna och de har förökat sig i så snabb takt att Vägverket beslutade sig för att anlita en skyddsjägare. – Vi har haft problem med kaninerna, de springer ut i trafiken och kan bli en fara för trafiksäkerheten, säger Patrik Ahlqvist som är projektledare på Vägverket. Skyddsjägaren Johan Algotsson har varit ute vid flera tillfällen och sammantaget skjutit 445 kaniner. Han börjar arbeta strax före midnatt, eftersom det är då som kaninerna kommer ut ur sina hålor för att äta. Så fort han sätter foten på marken försvinner de. Därför har han övergått till att sitta kvar i sin bil under avskjutningen. Vägverkets oro har gällt att bilister, som förvånat upptäcker invasionen, skall köra av vägen. – Kaninerna kanske inte gör någon skada i sig, men det kan skapa problem om föraren väjer. Det är klart att man kan fånga in dem och släppa dem eller skaffa stängsel. Men nu avvaktar vi för att se hur det går, säger Patrik Ahlqvist. GÖTEBORG.

Volvo XC60 med City Safety som hindrar eller lindrar krock i låga hastigheter. En radar upptäcker framförvarande bilar inom sex meter. Foto: Volvo Personbilar Sverige AB

Volvo räknar med att nästan alla olyckor är knutna till människans begränsning. Därför bygger de senaste systemen på hur man på olika sätt ska varna föraren. Ett system känner av om föraren är trött. Genom många och långa tester har Volvo kommit fram till att en trött förare kör lite knyckigt. Systemet tittar på hur föraren kör mellan linjerna. Om förarens beteende tyder på trötthet varnar systemet med en signal och en röd kaffekopp dyker upp på instrumentbrädan. Hallå där, stanna nu och drick en kopp kaffe eller vila lite. – Det här finns endast som tillägg i dag men jag skulle gärna se det som standard, förklarar Jonas Ekmark.

har mottagits väl. Nu ska Vägverket och Volvo utöka samarbetet, och om fler önskar delta är det fritt. Och det finns en del att göra. En del av Volvos system använder vägens målade linjer och det innebär att Vägverket måste underhålla dem så de håller hög standard.

– Vi har löst de flesta säkerhetsproblemen i själva fordonet. Nu tittar vi mer på vad som orsakar en olycka, berättar Jonas Ekmark som är navet i Volvos säkerhetsarbete. Foto: THORSTEN ALM

För att minska effekterna, till exempel skallskador, vid sidokollisioner bygger Volvo bättre skydd i bilarna, Vägverket kan bidra med att ta bort skymda korsningar. THORSTEN ALM

Nu finns det säkerhetssystem som automatiskt bromsar bilen om den närmar sig ett annat fordon i för hög fart för att kunna stanna. Det kommer också att kunna upptäcka fotgängare om föraren inte är uppmärksam. – Bromsautomatiken sänker farten snabbt och då blir krockvåldet mindre och det är viktigt vid en kollision, fortsätter Jonas Ekmark. Volvos vision om noll skadade och dödade i en Volvo 2020

AGNETA SLONAWSKI i korth e t

Körkortsportal samlar information

om körkortsregler och förarprov •tasInformation från årsskiftet bort från vv.se och kommer

Inom en nära framtid planerar Volvo att införa en säkerhetsteknologi som gör det möjligt att upptäcka och automatbromsa för fotgängare. Foto: Volvo Personbilar Sverige AB

V Ä G V E RKSTIDNIN G E N

NR 1 J ANU ARI 2009

enbart att finnas på Körkortsportalen. Den nya startsidan visar tydligt att det är tre avsändare på körkortsportalen; Vägverket, länsstyrelserna samt Transportstyrelsen. För att kunderna ska hitta rätt kommer hänvisningar och länkar att finnas både på Vägverkets och Transportstyrelsens hemsidor.

reportage: däckvalet Allt fler kör dubbfritt

En mätning som Vägverket låtit göra i storstadsregionerna Stockholm och Göteborg visar att andelen dubbdäck minskat med fem procentenheter på ett år. Men fortfarande rullar en stor majoritet, 62 procent av personbilarna, på dubb.

– Resultatet ligger över de mål vi satt upp. Undersökningen visar också att fler vill välja dubbfria vinterdäck nästa gång de ska byta, säger Alexander Hurtig som är projektledare för det arbete Vägverket bedriver kring vinterdäck och partiklar i Stockholm. Miljöargumentet tycks ha slagit igenom. Fler och fler förknippar dubbfria vinterdäck med bättre luft. Omvänt är det fler som sätter dubAlexander Hurtig. bade däck i samband med farliga partiklar. Det märks också en förskjutning i hur man ser på däckens egenskaper i trafiken. Dubbdäck uppfattas som bäst på isiga vägar, men allt fler tycker att dubbfria däck är tillräckligt bra – och att de fungerar på olika väglag. – Det ligger väl i linje med det budskap som Vägverket försöker förmedla, säger Alexander Hurtig. Vägverket vill minska andelen dubbdäck i tätortstrafiken. Det är ett effektivt sätt att få ner partikelhalterna i luften. Dubbdäcken nöter mångdubbelt mer mot vägbanan än dubbfria däck. Dessutom ökar slitaget kraftigt när det är ”Stockholmsväder” med isfria och våta körbanor. Nya forskningsresultat från SMHI visar att färre dubbdäck ger bättre luft. Stockholm är en av de städer där partikelhalterna ligger över miljökvalitetsnormen. Där har Vägverkets budskap i höst synts på infartstavlor och i tidningsannonser. Argumenten har fått stort genomslag i media. – Egentligen är det inte en kampanj, utan ett kontinuerligt informationsarbete. Vi försöker vara så objektiva som möjligt och lyfta fram fakta kring däck och partiklar. Vi ställer frågan: vilka däck behöver du? Det handlar om att få så många som möjligt att göra ett medvetet val, säger Alexander Hurtig. – Vi har med åren blivit allt tydligare på alla nivåer. Både trafiksäkerhetssidan och miljösidan talar klarspråk. Under våren har Vägverket arrangerat seminarier för företag och organisationer som har stora personbilsflottor. Taxi Stockholm har beslutat att helt gå över till dubbfria vinterdäck under 2009. – Det är väldigt intressant att de nu ställer sig i framkant, säger Alexander Hurtig. Sedan flera år finns en bred dialog med däcksbranschen. En titt på webbplatser som hör till gummiverkstäder, distributörer och tillverkare ger intrycket att dubbfrågan inte är särskilt kontroversiell. Branschens argument handlar om hög kvalitet och att byta däcken innan de blir för slitna eller för gamla.

Miljöargumentet för dubbfria däck tycks ha slagit igenom.

Däck och partiklar har länge uppfattats som en Stockholmsfråga. Men det är många fler tätorter som har problem med höga partikelhalter, framför allt i södra och mellersta Sverige. Mycket trafik och trånga gaturum i kombination med våta vägbanor och högt slitage ger dålig luftkvalitet. I Göteborg bedriver Vägverket också ett arbete kring partikelfrågan. Efter nyår blir den projektgrupp som nu finns nationell. – Det finns ett stort intresse ute i landet. Nästa steg är att utveckla samarbetet med kommunerna, säger Alexander Hurtig. Foto: Trons

V Ä G V E RKSTIDNIN G E N

NR 1 J ANU ARI 2009

STIG MEITON

Vinterdäck och trafiksäkerhet Så här resonerar Vägverket: Vinterkörning: Körsättet måste alltid anpassas till underlaget. På hala och snöiga vägar tar man ansvar för sig själv och andra genom att hålla ned farten, hålla längre avstånd och ha en defensiv körstil. Bilen: Antisladdsystem, ESC, är tillsammans med bra däck den tekniska detalj som har störst betydelse för säker vinterkörning. Finns i dag på 97 procent av alla nya bilar. Antisladdsystemet består av sensorer som känner av om bilen om börja sladda och häver sladden genom att bromsa varje hjul individuellt.

Förrädiska partiklar kan hamna i lungorna stryka att Vägverket också lägger mycket energi på hur de allra minsta avgasrelaterade partiklarna påverkar hälsan. – Vi har ett helhetsgrepp över hur trafiken medverkar till partikelproblemet. Därför arbetar Vägverket både med att ta fram kunskap och hitta lösningar som gör att vi kan få ned mängden avgaspartiklar och slitagepartiklar, säger Martin Juneholm.

Partiklarna är så små att de kan andas in och ta sig ner i lungorna. Storleksmässigt finns fler undergrupper, från grova partiklar till ultrafina partiklar och de allra minsta nanopartiklarna. Partiklar har flera olika källor. De allra minsta partiklarna uppstår främst vid förbränning. Bilavgaser är en källa. Större slitagepartiklar kommer bland annat från nötning mellan däck och vägbana. Också en del av dessa är inandningsbara och kan hamna i lungorna. – Alla inandningsbara partiklar är hälsofarliga enligt Världshälsoorganisationen, WHO. Det pågår ett intensivt forskningsarbete kring partiklar och hälsa. Det troliga är att partiklar med olika innehåll, storlek och struktur har olika påverkan och vi följer frågan noga, säger Martin

Text Stig meiton

Om partiklar – Vi följer noga forskningen kring partiklar, säger Martin Juneholm.

Juneholm som arbetar med luftkvalitetsfrågor på miljöstrategi, Samhälle. – Det talas väldigt mycket om slitagepartiklarna, eftersom de gör att vi inte klarar gränsvärden och miljömål. Jag vill under-

Det begrepp som används för inandningsbara partiklar är PM 10. Det är mikroskopiskt små partiklar, mindre än 10 µm (mikrometer = miljondels meter = tusendels millimeter) i diameter. Det är partiklarnas massa och inte storlek som bestämmer om de ingår i gruppen. Gränsen mellan små partiklar och gaser är inte distinkt.

Däck: Det finns inga däck som passar alla väglag. Det finns framför allt inga däck som är bra året runt. Vinterdäck: Det som främst skiljer ett vinterdäck från ett sommardäck är att det har en mjukare gummiblandning som ger väggrepp vid kyla. Att vinterdäcket har hög kvalitet och bra mönsterdjup är viktigare än om däcket är dubbat eller inte. Mönsterdjup: Mönsterdjupet på vinterdäck bör vara minst 4–5 millimeter för maximalt väggrepp. Bästa däcken ska sitta bak. Dubbat eller odubbat? Var och en måste avgöra vilket typ av däck som passar bäst utifrån vilka vägar man åker mest på. I många större tätorter är väglaget sådant att dubbfria vinterdäck är ett fullgott alternativ. Fördel dubbat: Enligt däcksorganisationen STRO ger dubbdäck bättre fäste och kortare bromsträcka på våt is. Dubb ökar framkomligheten på isiga vägar. Men slitna dubbdäck ger inga fördelar. Fördel dubbfritt: Dubbfria däck kan sättas på tidigare på hösten innan den förrädiska halkan dyker upp. Enligt STRO ger dubbfria däck för nordiska förhållanden fördelar på lös snö. Dubbfria och dubbade däck har likvärdiga egenskaper på rå is och hård snö. Fotnot: STRO – The Scandinavian Tire & Rim Organisation.

Vad kör du på i vinter? Namn och jobb: Sandra Wiberg, Kontorsservice och tryck. Bor: I centrala Borlänge. Jobbar: Vägverket Support Borlänge. Kör: Renault Clio, 1 000 mil per år. Cyklar och går till jobbet. Bilen används till fritidsaktiviteter. Satte på vinterdäck: 31 oktober. Dubbfritt eller dubbat: Dubbat för att det känns säkrare. Har familj och vänner i Västerbotten som jag vill kunna besöka.

Namn och jobb: Fredrik Bäck, nationell drift. Bor: I Luleå. Jobbar: På Regionkontoret i Luleå. Kör: Volvo V70, 1 500 mil per år, tar buss ibland eller cyklar. Åker ibland till släktingar för besök, skidåkning, friluftsliv i Gällivare. Satte på vinterdäck: 25 oktober. Dubbfritt eller dubbat: Dubbat för att vägarna ofta är isiga.

V Ä G V E RKSTIDNIN G E N

NR 1 J ANU ARI 2009

Namn och jobb: Ulrika Blum, pressinformatör. Bor: Hässelby, Stockholm. Jobbar: Regionkontoret i Solna. Kör: Peugeot. 2000 mil/år. Kör till jobbet och till familjens lantställe i Halmstad. Satte på vinterdäck: I mitten av november. Dubbfritt eller dubbat? Dubbfritt, för miljön, såklart. Jag har kört dubbfritt i 10 år och de fyller mina vardagsbehov till fullo. Jag är så nöjd att jag har fortsatt.

i själva verket Snart blommar Norrsundet

Betongvägar blir som nya SKÅNE. De här männen har sett till att E 6 genom Skåne håller i många år till. De är Torsten Westin, platschef på NCC, Mats Hemminger, beläggningsingenjör, Kenneth Isaksson broprojektledare, Jan Sjöblom, byggledare VV Konsult och Åke Jönsson, projektledare. Under fem år har de arbetat med rekonstruktionen av betongvägarna i Skåne, deras kunskap och erfarenhet är unik.

Kommunalrådet Mattias Ottosson och vägdirektör Rolf Johansson skickade en bunt ballonger till väders för att symbolisera lyftet för Norrköping. Foto: KERSTIN ERICSSON

Nya Söderleden lyft för Norrköping Med utbyggnaden av nya Söderleden har tre effektmål nåtts. Innerstadstrafiken har avlastats, farliga korsningar har byggs bort och trafikens flöde har förbättrats för att få en bättre miljö. Projektet har pågått sedan 2002 och kostnaden på cirka 200 miljoner kronor har finansierats med 50 procent vardera av Vägverket och Norrköpings kommun. Söderleden är nu fyrfilig och två besvärliga plankorsningar är ombyggda till planskilda. Flera bulleråtgärder är också gjorda.

Norrköping.

Besökarna var aktiva och lämnade bland annat hundra tips om hur man ska få fler människor att lämna bilen hemma och åka kollektivt eller cykla och gå. Foto: ANNA LINDQVIST

Hållbar mässa för alla UMEÅ. Vägverket Region Norr var med på Livsstilsmässan i Umeå, första lördagen i november. Drygt 1 000 personer besökte mässan varav en fjärdedel hittade in i Vägverkets monter som fungerade som ett torg med aktiviteter. Här kunde man träna sparsam körning, testa sin tidsuppfattning under tiden som man cyklade, delta i en frågetävling där biobiljetter och hjälmar lottades ut, och blåsa i ett alkolås. Det handlade om hållbara resor och transporter, cykel, sparsam körning, miljöbil, bilpool, vandrande skolbuss, kollektivtrafik och trafiksäkerhet.

Kommunalrådet i Gävle, Per Johansson och vägdirektör Caroline Ottoson hjälptes åt att peta ner några lökar i jorden. Foto: LENA SÖDERSTRÖM NORRSUNDET. ”Låt Norrsundet blomma” var temat när Vägverket invigde den upprustade genomfarten. Ett par hundra personer trotsade kylan en lördag i slutet av november för att vara med om invigningen i det lilla brukssamhället norr om Gävle. En total översyn och upprustning av den fula och slitna genomfarten i Norrsundet har resulterat i en mycket trevligare livs- och trafikmiljö. Arbetena har kostat Vägverket cir-

ka nio miljoner kronor. Pengarna har bland annat använts till höjning av kantstenar, ny belysning, en översyn och ombyggnad av busskurer och hållplatser, ny beläggning och nya planteringar. Honungshägg, rosenbuskar, klematis, rostflockel, dvärgspirea, blå try och praktnäva är bara några exem pel på buskar, träd och perenner som gör att hela Norrsundets centrum kommer att blomma till våren. LENA SÖDERSTRÖM

i ko rth e t

Fler viltolyckor

Fram till mitten på oktober hade •viltolyckorna ökat med 13 procent, jämfört med samma tid förra året. Störst risk att krocka med vilt är det i Kronobergs län där det skett nästan 16 olyckor per 1 000 bilar. Minst är risken på Gotland. Krockar med vildsvin i södra Sverige har ökat med nära 70 procent. Det visar statistik från Nationella Viltolycksrådet.

Våld mot bussförare

Hot och våld är vardagen för buss•förarna i kollektivtrafiken, visar en

Ny trafikplats utanför Lund Den 13 november sattes skopan i marken för den nya trafikplatsen vid Råbyholm som kommer att ligga mellan Lund östra och Lund södra. Grävde gjorde chefen för Region Skåne, Thomas Erlandson, och kommunstyrelsens ordförande i Lund, Mats Helmfrid, som dagen till ära satt i varsin grävmaskin. Läs mer om projektet på hemsidan: www.vv.se/raby.

KERSTIN ERICSSON

RÅBY.

Sjuåriga tvillingflickorna Jenna och Julia Lawrey fick äran att klippa det blågula invigningsbandet. V Ä G V E RKSTIDNIN G E N

Ung som gammal ville vara med och plantera tulpanlökar.

NR 1 J ANU ARI 2009

rapport från fackförbundet Kommunal. Av de 553 förare som svarat på en enkät har över hälften varit med om att olika föremål kastats mot fordonet. En tredjedel av förarna uppger att de hotats i sitt arbete det senaste året. För att få till en förändring kräver facket bland annat att kontanthanteringen på bussarna tas bort, fler bussvärdar, dubbelbemanning vissa tider på dygnet och fler övervakningskameror.

åsikten

Skicka ditt inlägg till Vägverkstidningen, Vägverket, 781 87 Borlänge, eller e-post: vagverkstidningen@vv.se. Du får skriva under signatur. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera bidrag.

”Tack för våra fartkameror” Brev frå n nöjd kund

Ulrika Burman, rektor på Ljungenskolan i Ljunghusen, Höllviken skickade e-post för att tacka Vägverket Region Skåne för att trafiksituationen utanför skolan förbättrats med hjälp av fartkameror.

Med anledning av beskedet att fartkameror ska sättas upp under hösten i Ljunghusen vill jag från skolans sida uttrycka ett stort tack. Hastigheterna här nere är ganska sanslösa och jag är oerhört tacksam att det inte har hänt någon olycka med elever inblandade. Vi försöker få eleverna att gå på övergångsstället och inte hoppa över staketet men lyckas inte alltid. För något år sedan såg jag en undersökning om vad som oroade invånarna i olika kommuner. I Vellinge var man inte särskilt oroad över överfall eller rån utan över trafiken. Då kan man ju ställa sig frågan, vem gör trafiken farlig? För några år sedan var jag i kontakt med Vägverket för att diskutera en eventuell sänkning av hastigheten till 30 kilometer per timme. Jag förstår ju att det inte är en bra lösning på en länsväg men det var ett sätt att visa på oron vi känner. Fartkameror blir en bra lösning. Jag hoppas att, när de första ”fartsyndarna” får sina böter, det sprider sig och folk kanske börjar ”lätta på gasen”.

Frånvarande chefer ”Bilist” är på väg tillbaka utan Svar d i r e k t

bil

Hej Johanna! Jag har full förståelse för att du och dina kollegor mitt i en stor förändring upplever det som kaos. Det är fullt naturligt att det känns så innan de nya strukturerna kommit på plats.

Sva r direkt

Till Lars Nygren – 2+1-väg för tvåhjulingar

Inom Vägverket går vi mot slutet av ett år med stora förändringar som berört de flesta av våra medarbetare, eftersom bolagisering, bildandet av ny myndighet och intern omorganisation kommit samtidigt. Chefer och ledarskap behövs naturligtvis nära medarbetarna i tider av förändring. Samtidigt behövs chefsmöten och informationsträffar för att få aktuell information och påverkan på fortsatt hantering. Det har under hösten varit nödvändigt att cheferna varit involverade i förändringsarbetet för att på bästa sätt ta tillvara det kunnande som finns ute i organisationen och för att undvika att förändringsarbetet enbart drivs av en liten skara. Baksidan av detta arbetssätt är att cheferna blir frånvarande i hög utsträckning. Nu närmar vi oss 2009 och verk-

Wiveka Dahl.

Med förvåning läser jag Lars Nygrens svar och vill därmed klargöra några få saker. Nygren skriver att det är trångt vid vägrenen och att han tar för sig av den plats som finns längs vägkanten och jag vill gärna kommentera det. Enligt vetenskapliga undersökningar flyttas trafiken 3–5 cm åt höger, dvs ut mot vägrenen, vilket jag tror är svårt att ens se med blotta ögat.

Foto: KRISTINA ERIKSSON

samhetsplaneringen är avklarad och en normal vardag kommer tillbaka. Vårt fokus kommer att vara mot verksamhet och de uppdrag vi har mot våra kunder.

Dessutom; i Lars Nygrens text beskrivs jag som en bilist trots att jag idag inte äger någon bil och i princip aldrig har ägt en bil. Jag cyklar och åker kollektivt och vill inte att någon mellan raderna tolkar mig som en inbiten bilist.

Tack för att du på ett tydligt sätt beskrivit den situation som du upplevt. Jag tar med mig din beskrivning in i den chefsutveckling som kommer att genomföras under 2009 då Vägverkets chefer kommer att rustas ännu mer inom ledarskap.

Per Strömgren Samhälle

Wiveca Dahl Personaldirektör

V Ä G V E RKSTIDNIN G E N

NR 1 J ANU ARI 2009

Ulrika Burman

»BREV TILL REDAKTI

Var är chefen? nu och jag Det är kaos på jobbet just om att käntror inte att jag är ensam na lyser na mig trött på röran. Chefer t pratar med sin frånvaro och överall man bara om förändring. – och se har vi Att ta hand om det t mår till att vi som gör jobbet faktisk särskilt bra och trivs verkar inte vara erat. priorit högt förståelJag tycker att jag har visat förändring. se för att vi gått igenom en ganska tålOch jag tycker att jag varit så många modig – men nu har det gått satiomånader sedan den nya organi fortfarande nen skapades och jag ser mina chefer inte minsta tecken på att ledarskap. ens närmar sig något slags inser att Jag pratar med kollegor och t. Alla som röran är lika stor överall anisationen blivit berörda av omorg tydlig ledverkar sakna stöd och en ning framåt.

Svar till Anders Carlsson

Ta BREV

Med motor ås vill lan St ra mit Den ring Ständ

Vad är det Vad håller ni på med? gör alla så som skapar det kaos som mål att arförvirrade. Ge mig tydliga a mig till. beta mot, en plan att förhåll ständigt är Ge mig en chef som inte framtida det om möten i rande frånva Vägverket.

JOHANNA

, bil och rä

och Per Strömgren om cykel

2+1-väg för två egna Undertecknad kan utifrån ing cykelerfarenheter och bilkörn upplebekräfta Anders Carlssons ken. trafi i cykling velser angående al Lämnar jag som cyklist maxim de för sig plats åt bilisterna så tar och maroch jag får minimal plats ginaler för egen del. en utoVingelutrymmme ser jag som eten blir pi och den upplevda säkerh ot utrymme ju därefter. Tar jag därem tvingar , sådant i anspråk, ett rimligt annan hänjag bilisterna till en helt het rum på syn. Nu äger denna erfaren sutrymen väg med minimalt vägren kanske inte me för cykling och kan erfarenhet helt jämföras med Anders på den aktuella länsväg 733. 180 Jag cyklar delvis på riksväg mycket mot Borås, tur och retur med aktivt trafik runt om mig. Jag väljer och tvingatt ”ta för mig” i utrymme lugna ner ar därmed bilisterna till att tempot. rna blir Det är olyckligt när effekte er det hela sådana som Anders upplev enligt Per på väg 733, eftersom syftet säkerheStrömgren har varit att öka

daktion

»Brev till re

å län

Synpunkter p mittasfalterats om, deVäg 733 har fräst på stora linjen har blivit e och n, samt mittlinj lar av sträcka ingar har målats vägrensmarker are, som trafikeom. Vi, två vägverkoch cykel har lite bil rar vägen med synpunkter:

bra. Omblev mycket är Asfalteringen att vägrenen målningen innebärer bredare än inntvå till tre decimet bredare. är inte an, men vägen uppleatt cyklisten Detta innebär eller hon trygghet. Han ver en skenbar än förut på vägbanan åker längre in biltrafiken. närmare alltså och vill inte åka över En hel del bilister den är fräst viln där eller på mittlinje fler bilar åker näri att ket resulterar fiken. terna mare cykeltra insändarskriben och Den ena av meter från vägen t mera bor cirka 250 hörs betydlig det att mittkan notera det blev fräst från vägen sedan smål att inget samhäll linje. Det är väl minskar ljud? Ljudet få mer oönskat tarna. cykelryt för även trivseln optimalt utförd? längÄr fräsningen ska vara på Frässpåret kanske till exempel har man stort den eller om på dubbelt så urfräsningarna det påi dag, hur skulle avstånd som

verka ljudet? et är ju inom Vägverk Debattlusten i denna åtminstone inte inte så stor, på nåvi hoppas likväl tidning, men tar. N gon kommen ANDERS CARlSSO

länsväg 7 och kör bil på Sä en både cyklar av projektet Insändarskribent fått räfflor som en del Vägen har nyligen

t i korthE

Sjuk av otydlig organisation arbetsplats

en Har din det till ation leder studie otydlig organis . Det visar en Götesjukskrivningar akademien i vid Sahlgrenska borg. Holmgren har Doktorand Kristinalaterad stress arbetsre kt Hon undersö er. i olika bransch orbland kvinnor orsakad av oklar t visar att stress till ohälsa i betydlign ganisation leder den stress individepå högre grad än krav ställer stora känner när man

GöteborG.

som sig själv. svårare för den Det är också tillbaka i ven att komma varit sjukskri ationen är otydlig. arbete när organis

Taxifö dubbd

Stockhol

Stockholm dubbdäc bilar. Du liga part har ung chauffö däck i s Reger uppdra vändni

Färre f rivs up odubb

porträttet En dag på jobbet 07.00

Arbetsdagen börjar med byggmöte. Kurt-Ola Ekenberg och Eva Wikström, projektledare Region Norr, gnuggar geniknölarna över projektlösningar. Här pratas sprängningar, beläggning, organisation och besiktningar.

09.30

– Väghyvelförare är guld värda idag, säger Kurt-Ola Ekenberg, här i samtal med Jan Sandström, Vindeln, som ser ut att ”glänsa” lite i guld, eller?

10.00

Inspektion av sidoområdesarbetet. Kurt-Ola Ekenberg med hyvelföraren Jan Sandström, Vindeln och Eva Wikström.

10.30

Snabba muntliga överläggningar mellan anställda och basen Kurt-Ola Ekenberg gör att lagarbetet på vägen får ett bra resultat – här i samtal med grävaren Lennart Persson.

Kurt-Ola – en riktig vägräv De som har jobbat med honom säger i positiva ordalag att ”han är en gammal räv i vägbyggarsammanhang. En av få ur den gamla stammen som är kvar i gamet”.

BYSKE.

– Jag tycker om mitt arbete och gillar att jobba när jag ser att det blir resultat av mitt jobb. Jag tänker fortsätta att jobba så länge jag bara orkar, minst till jag blir 67 år, gärna längre. Vägjobb det är livet de´se´! Så kan Kurt-Ola Ekenberg, från Boliden, platschef för Vägverket Produktion Nord sammanfattas. Han har haft ett finger med i alla vägar i Västerbotten allt från att byta vägtrummor till större uppdrag. Och han har aldrig behövt göra om något vägjobb. – Mannarna jag nu jobbar med har jag haft i 10 till 12 år. Ett fåtal anställda betyder mindre ansvar, effektivitet och givetvis handlar det om ekonomi. Barmarkssäsongen är kort så vi får ligga i för att hinna med. Vi som jobbar här är inställda på att inte ha sommarsemester, säger Kurt-Ola Ekenberg.

Med handen på pegeln som ska visa hur mycket vägen rör sig till nästa år innan åtgärderna sätts in av ”vägdoktorn” Kurt-Ola Ekenberg, Vägverket Produktion. Foto: JAN GUSTAVSSON

V Ä G V E RKSTIDNIN G E N

Ett bra resultat på vägen handlar om intresse och engagemang hos de anställda. Vid vägbygget i oktober mellan Fällfors och Stensjön i norra Västerbotten har han en hyvelförare, grävare samt några lastbilar och traktorer. NR 1 J ANU ARI 2009

Kurt-Ola Ekenberg Ålder: 64. År på Vägverket: Sedan 1985 Familj: Gift med Thawin, en dotter. Intressen: Jakt och fiske i fjällen. Han har … aldrig varit sjuk eller borta från jobbet, inte haft sommarsemester på 25 år,som arbetstes att hålla sig med bra maskinpark, ett fåtal anställda som är intresserade av jobbet, därför försöker han alltid handplocka sin arbetsstyrka.

– Noggrann planering gäller. Jag och min arbetsledare går genom dagens jobb efter varje arbetsdag, och planerar för nästa. Det spar tid, berättar Kurt-Ola Ekenberg. Kurt-Ola Ekenberg betraktas som den gamla stammens vägbyggare där erfarenhet och klurighet ofta sätter stämpeln på uppdragen; han ”ser till att byggena går ihop och gärna att det blir slantar över”. Sin inarbetade semester tar han ut under december till maj. Han börjar med att åka till stugan i Thailand. När värmen blir för besvärande åker han hem till Arjeplogsfjällen och laddar batterierna med att dra upp rödingar på närmare fyra kilo styck. Sedan väntar nya vägjobb. JAN GUSTAVSSON

utveckling

Tipsa redaktionen om forskning och teknik i och kring Vägverket: vagverkstidningen@vv.se.

Förgasad svartlut ger ny grön energi LULEÅ. Om man förgasar den

svartlut som blir över vid industrins kokning av träflis i samband med pappersframställning, och gör det under tryck, får man en ökning av energiverkningsgraden. Vilket i sin tur kan omvandlas till ”grön el” eller produktion av nytt drivmedel. – Trovärdiga beräkningar visar att drygt 30 procent av nuvarande energianvändning i Sveriges transportsektor kan ersättas om alla svenska pappersbruk tillämpade den teknik som Energitekniskt centrum, ETC, i Piteå, tagit fram, säger Ulf Pilerot, Vägverket Region Norr.

– Svartlutsprojektet har stor betydelse för utveckling av alternativt bränsle. Det har skett en seriös satsning i liten skala som skapat förutsättningar för en framgång med begräsningar av klimatförändringar, anser Ulf Pilerot, miljöansvarig på Vägverket Region Foto: JAN GUSTAVSSON Norr.

Svartlut är en kokvätska som blir över när träflis kokas vid framställning av pappersmassa. Svartluten är mycket energirik och intressant för återvinning av kokkemikalier men också för att utnyttja energin. Idag sker det genom förbränning i sodapannor

för återvinning och produktion av ånga och el. Forskning kring svartluten har pågått sedan 2004 och finansierats av Mistra och Energimyndigheten. Detta har lett till ny kunskap och ökad förståelse för processen. En utvecklingsanlägg-

ning i Piteå har visat på resultat som gör att tekniken kan exporteras. Svartlutsförgasningen innebär att massaindustrin kan bli självförsörjande på el eller bli bränsleproducent. Själva förgasningstekniken uppfanns för 20 år sedan. Intresset för att utveckla denna har varit låg då energi hittills varit ”billig”. Stigande oljepriser har lett till en satsning på andra alternativa lösningar. Metoden med svartlut ökar energieffektiviteten och skapar möjlighet att tillverka bränsle som metanol och så kallade dimetyleter (DME), vilket fungerar bra i måttligt ombyggda dieselmotorer. Jämfört med vanlig diesel har det här nya bränslet stora fördelar, det är energieffektivare och ger mindre utsläpp av partiklar. Utsläppen av koldioxid vid användning av DME bidrar inte heller till ökade växthusgaser då den koldioxiden ingår i ett kretslopp. JAN GUSTAVSSON

i korth e t

Kan du köra efter en stroke?

•

Karolinska institutet presenterar en avhandling med syfte att utveckla ett instrument som kan mäta körförmågan samt beskriva medvetenheten om körförmågan hos personer med stroke. Syftet var även att följa personer med stroke som genomgick en trafikmedicinsk utredning och beskriva deras upplevelser och erfarenheter. Efter ett insjuknande i stroke kan förmågan att köra bil påverkas samtidigt som personen inte heller inser sina brister och fortsätter köra på samma sätt som innan insjuknandet. I Sverige saknas tydliga rutiner och riktlinjer för att genomföra bedömningar av körförmågan hos personer med stroke, även tillförlitliga och säkra instrument saknas för att mäta en persons förmåga att köra säker efter en hjärnskada som stroke.

Drar för snabba slutsatser vid förebyggande av skador

En ny doktorsavhandling från Karolinska In•stitutet visar att forskare och andra specialister inom området skadeprevention och säkerhetsutveckling ofta missar viktig information när de söker efter ny kunskap och facklitteratur. Ofta nöjer de sig med att söka i ett begränsat antal databaser och med några få sedan tidigare kända sökord. – Det här innebär att en hög andel av de forskare och specialister som arbetar med skadeförebyggande åtgärder får ett väldigt snävt perspektiv på olika frågor. Vid sökningar i databaser får de fram en lagom lång lista med vetenskapliga artiklar och drar utifrån den en felaktig slutsats att de fått fram all relevant information som finns tillgänglig, säger David Lawrence, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap.

Bränsle ur svartlut gav årets miljöpris

Ny standard för utsläpp

Energitekniskt centrum och Chemrec AB fick vid en ceremoni i Stockholm Vägverkets miljöpris 2008 för sitt arbete med vidareförädling av svartlut.

krav på transportnäringen. Nu startar arbetet med en ny europeisk standard för transporternas utsläpp som ska göra det enklare att jämföra olika transportalternativ. Standarden kommer att vara en hjälp för transportföretag som vill redovisa sina utsläpp.De svenska intressena i arbetet med en standard tillvaratas av SIS, Swedish Standard Institute.

STOCKHOLM.

– En mycket lovande process som gör det möjligt att utvinna fossilfria drivmedel ur massaindustrins svartlut. Om projektet når sin fulla potential kan 25 procent av motorfordonens förbrukning av drivmedel i Sverige inom 20 år ha sitt ursprung i landets skogsråvara, säger Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö. Det är Vägverkets Nationella råd för miljö och skönhet som utsett Energitekniskt centrum & Chemrec AB som vinnare av Vägverkets miljöpris 2008, för ett målmedvetet och engagerat miljöarbete inom vägteknikområdet. Rådet har också delat ut ett hedersom-

EU-ländernas mål är att minska koldioxidut•släppen med 20 procent till 2020, vilket ställer

Fina priser för bästa bilden

Vägverkstidningen och Ateljén inbjuder till •fototävling under hösten och vintern 2008–2009.

I början av december delade generaldirektör Ingemar Skogö ut Vägverkets miljöpris till Ingvar Landälv, Chemrec AB och Rikard Gebart, Energitekniskt centrum. Foto: MIKAEL ULLÉN

nämnande som gick till WSP Analys & Strategi. Utvecklingen av IPM, Integrated Planning Model, har gett ett verktyg för visualisering av komplexa sammanhang inom samhällsbyggandet.

På ett pedagogiskt sätt illustreras utfallet av simuleringar baserade på en mängd data om markanvändning och trafik, för att användas i demokratiska förankringsprocesser. Kristina Eriksson

V Ä G V E RKSTIDNIN G E N

NR 1 J ANU ARI 2009

I tävlingen ingår de tre kategorierna vinter, arbetsplatsen och kommunikation. Tävlingsbidragen skickas antingen digitalt till ateljen@vv.se eller med post till Ateljén, Vägverket, 781 87 Borlänge senast den 15 februari 2009. De bästa bidragen belönas med fina priser. Bidragen till fototävlingen 2007 finns på Infarten, sök på ”Fototävling 2007” i sökrutan på Infartens startsida. Om du har frågor, kontakta ateljen@vv.se eller vagverkstidningen@vv.se. Bidragen lagras i Vägverkets bildarkiv och är fria att publiceras i Vägverkets tidningar och broschyrer.

jobb & fritid

Tipsa redaktionen: vagverkstidningen@vv.se.

Här skrivs vägverkshistoria

Helena Niordson blev glatt överraskad över att motta arkitekturpriset. Foto: VIVEKA LARSSON

Vägen till arkitekturpris Sveriges Arkitekter Blekinge – Kalmar nominerade tre projekt för ett arkitekturpris på temat landskapsplanering. Väg 943, hamnområde och strandpark i Färjestaden på Öland fick priset som mottogs av Helena Niordson i Region Skåne.

Galaxen i Borlänge tog emot drygt 200 vägverkare som efter lunchen fick ta emot belöningen för 25 till 30 års arbete, medalj, kristallskål eller klocka. Foto: PATRIK LINDSTRÖM

Årets utdelning av belöningsmedaljen för nit och redlighet i statens tjänst går till Vägverkets historia som den största någonsin. Om alla hade haft möjlighet att personligen komma till

Borlänge.

Helena Niordson arbetar i dag som samhällsplanerare på Vägverket i Skåne. Hon var dessförinnan projektledare på Vägverket Region Sydöst och arbetade då med projektet i Färjestaden som nu fått pris. – Det här var roligt, säger Helena. Arkitektföreningen ringde dagen innan och frågade om jag hade möjlighet att närvara vid prisutdelningen. Jag visste inte ens att vi var nominerade. Peter Hermansson, landskapsarkitekt i Region Sydöst, hade skickat in väg 943 som bidrag, men inte talat om det för mig.

Det goda samarbetet mellan Vägverket och Mörbylånga kommun genom Helena Niordson och övriga deltagare innebar att man planlade och var överens om de gestaltningsmässiga kvaliteter man ville uppnå i det nya som skapats. KERSTIN ERICSSON

LENA SÖDERSTRÖM

p å g å n g i o c h k r i n g verket

Det innebär att belöningsmedaljen även delas ut till medarbetare som arbetat minst 25 år i statlig tjänst och som snart går över till annan bolagsform. KARIN PAULSSON

Håll... gå höger i rondellen! På lördagarna är det nästan omöjligt att ta sig fram på Prästgatan i Östersund. Det kryllar av folk, många står i klungor och pratar. Det var under en lördag som Katarina Franck kom på idén att ge Östersundsborna en rondell att gå runt. Sagt och gjort, hon tillverkade en gårondell. – Rondellen är min kärleksgåva till Östersund och dess besökare. Det var roligt att se hur folk reagerade. De flesta tyckte att det var kul och passerade snällt runt den. Nu har jag planer på att placera ut en på Drottninggatan i Stockholm och eventuellt en i Berlin, säger Katarina Franck.

Så här lyder delar av nomineringen: ”Ett utfyllt och delvis outnyttjat strandområde har omgestaltats och fått en ny funktion med dammar och våtmarker för rening av dagvattnet och gett höga miljövärden med tillgänglighet för allmänheten till stranden och vackra utblickar över Kalmarsund. En vacker naturpark har bildats och stor omsorg har ägnats detaljerna, exempelvis gångbroar, växtval och sittplatser.”

utdelningen i Borlänge den 10 december skulle 300 personer ha mött upp, nu var man drygt 200. Speciellt för i år är att Vägverket Produktion och Vägverket Konsult bolagiseras vid nyår.

Östersund.

Sveriges, eller världens, första gårondell finns i Östersund. Det livliga gatulivet i staden utökades med en gårondell under konstveckan i september. Foto: Katarina Franck

Vad kan du inte vara utan i jul?

• 22 december. Nya E18 Lekhyttan-Adolfsberg invigs. • 8–9 januari 2009. Transportforum. Nordens största årliga konferens för transportsektorn • 15 januari. Remissvar lämnas på utredningen ”Betänkande alkolås till rattfyllerister och körkortsprov i privat regi” • 30 januari. Infradagen, konferens gällande infrastruktur där ledande opinionsbildare och beslutsfattare möts • 3–4 februari. Vintervägforum i Borlänge

Susanne Robertsson, Region Norr: – Julklappar och hembakad mjukkaka. Jag önskar mig också ”Mamma Mia” på DVD.

V Ä G V E RKSTIDNIN G E N

NR 1 J ANU ARI 2009

Christer Strömberg, projektledare Samhälle Region Stockholm: – Lugn och ro, god mat, mysbyxor och framför allt bra filmer.

jobb & fritid N yans t ä l l d a

SUPPORT

Essa Malmqvist arbetar sedan 15 oktober som jurist på Juridik och planprövning i Borlänge. Hon kommer närmast från tjänsten som länsrättsfiskal vid Länsrätten i Dalarnas län.

Tovigt i tomtens ullverkstad

FÖRAR ENHETEN

Isabell Lindgren arbetar sedan den 3 november på kontoret Stockholm city med körkortsfrågor i kundtjänsten och håller också teoriprov för alla olika behörigheter. Hon har tidigare jobbat som timanställd på Förarenheten.

Foto: MARINA HANSEN

Hallå där …

Vi har g å t t i p e n s i on

Börje Gräfnings, Väg Bengt Inge Nylund, Samhälle Erik Olsson, Samhälle

Julkul Det finns 19 Granar och 78 Barr i Sverige. Allt enligt SCB:s namndatabas. Här får du några fler lättsmälta siffror om julen: • Varmaste julafton någonsin var i Simrishamn 1977 då det var plus 13,7 grader. Om man befann sig i Kattuvuoma 1967 rullade man sig nog inte i snön efter bastun. Minus 40,7 grader. Kallaste nyårsafton, minus 48,9 grader, var det i Hemavan 1978. • Eva har som bekant namnsdag på julafton. 194 020 personer med det namnet kan således fira dubbelt. • En liten nubbe eller två, till sill och så, det hör ju julen till. Men vet du vad en liter brännvin kostade år 1931? Jo, 2 kr och 65 öre. Det låter billigt men omräknat till dagens prisnivå blir det nästan 70 kr. • Ungefär en tredjedel av årsomsättningen av leksaker sker i julhandeln. De flesta av dem hamnar under någon gran kan man förmoda. • Det finns 3 kvinnor som har förnamnet Jul. Det finns 15 män som har förnamnet Jul. Det finns 1 kvinna som har förnamnet Jag.

Håkan Hansson, trafikinspektör Förarenheten Malmö: – Vad jag inte kan vara utan i jul är givetvis min familj, jultomten och min kära mormors goda löksill!

Ulltovning pågår, Maria Hellqvist, Elisabeth Konnebäck, Eva Falkmar, Kerstin Alm och Sara Nilsson. Foto: KERSTIN ERICSSON

Tomtar, änglar och hjärtan blev resultatet efter kvällen när Fritidsföreningen i Jönköping bjöd in till ulltovning. Några hade testat innan, själv hade jag absolut ingen aning om hur det gick till. Vår handledare ElsMarie Millberg behövde inga långa förklaringar innan alla var

JÖNKÖPING.

i full gång. Vi fick varsin platta och en nål med hullingar och försåg oss med en tuss med ull. Genom att forma ullen mot dynan och samtidigt sticka i den med nålen, massor med stick, blev ullen fast. Ju fler stick, desto fastare ull. Det var verkligen kul! KERSTIN ERICSSON

Einar Schuch, ny regionchef och vägdirektör för Vägverket Region Mälardalen. Du har arbetat som planeringschef och samhällsbyggarchef i Strängnäs och Södertälje kommuner och är nu utvecklingschef på Riksbyggen. Vad tar du med dig för erfarenheter till Vägverket? – Jag vill se till helheten i samhällsbyggandet. Alla delar är viktiga och utan infrastruktur går det inte att utveckla samhället. Alla aktörer måste kommunicera och jag tycker det är kul att sätta sig ner och resonera sig fram till lösningar. Ensam är inte stark. Vad tycker du om Vägverket? – Från mina kontakter med Vägverket har jag ett positivt intryck. Vägverket är i en klass för sig, jämfört med andra trafikslag, när det gäller att se utanför sin egen sfär. Berätta var du bor och om din familj. – Jag och min fru är uppväxta i Nyköping och nu har vi flyttat tillbaka dit, till Sjösa. Vi har två barn, en dotter på 20 år och en son på 15 år samt två hundar. Vad har du för fritidsintressen? – Vår familj gillar camping och att fjällvandra. Dessutom älskar vi skärgården och har seglat mycket. På senare tid har vi köpt en husbil. LARS LINDSTRÖM

i korth e t

Ulltovare med några av kvällens resultat. Bakre raden, handledaren ElsMarie Millberg, Lotta Kihlberg, Maria Hellqvist, Åsa Tolf, Elisabeth Konnebäck och Eva Falkmar. Främre raden, Kerstin Alm, Sara Nilsson, Liv Nordholm och Birgit Ljungblad-Walther. Foto: KERSTIN ERICSSON

Majvor Nyrén, löneadministratör, Personalcenter Borlänge: – Jag kan inte vara utan min sambo, barn, glöggen och saffran.

Marie Augustsson, resesamordnare, Region Mälardalen: – Julgran, tomte och julskinka är ett måste. Aldrig en jul utan det.

V Ä G V E RKSTIDNIN G E N

NR 1 J ANU ARI 2009

Koll på kamraterna!

du en av dem som läm•narÄrVägverket vid årsskiftet? Det innebär att du inte längre kommer få Vägverkstidningen hem i brevlådan! Vill du fortsätta ha lite koll på dina gamla arbetskamrater och få veta mer om vad som händer i Vägverket? Skicka i så fall ett mejl till vagverkstidningen@vv.se och an ge ditt namn och din hemadress så skickar vi även i fortsättningen tidningen hem till dig.

L F N M B P T

Vägjobb är livet för Kurt-Ola

Tovigt i tomteverkstaden sidan

en av Kollegorna säger att han är som är få ur den gamla stammen Ekenkvar i gamet. Möt Kurt-Ola Proberg, platschef för Vägverket duktion Nord. jag kan. – Jag jobbar till 67 år om

sidan 20

För oss i Vägverket • nr 8

• de

nit och redlighet

Rekordstort medaljregn

för Skåne, och Ulla Thomas Erlandson, vägdirektör var två av ett par Tibäck, Utvecklingsorganisationen,i Borlänge den 10 på plats hundra personer som var

Foto: Patrik lindström

ta emot en mycket förUlla var en av dem som fick års arbete i statens tjänstfull medalj för många att hylla jubilarerna. tjänst, Thomas var där för sidan 2

december.

BREV TILL REDAKTIONEN: Tack

för trafiksäkerhetskameran

sidan 1

Posttidning Avsändare Vägverket, 781 87 Borlänge

Den 5 december examinerades 29 nya trafikinspektörer som efter ett års utbildning är redo att möta Förarenhetens kunder och bedöma deras förarprov. I förgrunden kursledarna Mika Saväng och Håkan Hansson. Foto: Karin Paulsson

tr af i k i n s p e k t ö r er

Dags för uppkörning! Kristina Jönsson, Falun, Niko Kapsimalis, Farsta, Susanne Scherrer, Farsta, Birgitta Lindgren Schörning, Göteborg Hisingen, Malo Klock Strömgren, Göteborg Mölndal, Anna Wiksten, Göteborg Mölndal, Petra Frennessen, Halmstad, Henning Marklund, Jönköping, Thomas Simonsson, Jönköping, Anneli Fransson, Karlstad, Patrik Jarneman, Karlstad, Göran Carlsson, Kristianstad, Mats Fritzon, Linköping, Christina Soleby De nya medarbetarna är:

Berglund, Linköping, Ulrika Hult, Luleå, Greger Hansson, Malmö, Göran Gustavsson, Skövde, Tomas Olofsson, Skövde, Pia Hällström, Sollentuna, Edward von Past, Sollentuna, Charlotta Selander, Jakobsberg, Jörgen Nilsson, Sundsvall, Tomas Nyland, Sundsvall, Anders Almqvist, Södertälje, Adrian Karlsson, Södertälje, Leif Lerkander, Södertälje, Tommy Almqvist, Vänersborg, Seija Lindmark, Örebro, Gina Solander, Örebro.

Nästa nummer: Manusstopp 26 januari – i brevlådan 13 februari.

Redesign Vägverkstidningen 2008-2009

Articles inside

Porträttet

Fritid

Teknik och forskning