Recode Helsinborgs stadsteater; Dynamic Dialogues III

RECODE HELSINGBORGS STADSTEATER

DYNAMISKA DIALOGER #III: HELSINGBORG 2035

Rapporten sammanfattar och beskriver den tredje delen av Dynamiska Dialoger som genomfördes i regi av Clear Village den 26 november 2012 på Helsingborgs Stadsteater.

De dynamiska dialogerna genomförs med stöd av

Sammanställd av Clear Village på uppdrag av Helsingborgs Stadsteater.

Rapporteringsdatum: mars 2013

INNEHÅLL INTRODUKTION BESKRIVNING AV IDÉ OCH SYFTE MED DYNAMISKA DIALOGER SOM METOD VAD ÄR HELSINGBORGS STADSTEATERS SYFTE MED DE DYNAMISKA DIALOGERNA? UMMERING AV DYNAMISKA DIALOGER #I SUMMERING AV DYNAMISKA DIALOGER #II TILLÄMPNING. NYA INITIATIV. KOMMUNIKATION. BAKGRUND TILL DYNAMISKA DIALOGER #III VAD VILL VI ÅSTAD KOMMA MED DYNAMISKA DIALOGER #III DIALOGFORMEN. DEN KOLLABORATIVA METODEN eller Samarbetsmetoden.

DYNAMISKA DIALOGER #III UPPLEVELSEN BESKRIVNING AV DAGEN ÖVERSIKT AV DE OLIKA ÖVNINGARNA I TRE AKTER

© clear-village.org 2013

RESULTATEN RESULTAT AV ÖVNINGARNA ANALYS + Idéer och praktiska tillämpningar. Vilka förslag drar åt samma respektive åt olika håll? + Nytänkande. Annorlunda initiativ. + Koppling mellan idé och vision. + Förslag till handling: organisation och struktur. + Måluppfyllelse. Möjligheter och begränsningar VÅR ANALYS + Utvärdering av gemensamma nämnare för de olika förslagen. + Sammanställning av prioriterade förslag. + Slutsatser och underlag för strategi och körplan

4

BEST PRACTICE ERFARENHETSUTBYTE STRATEGI OCH KÖRPLAN SCENKONST HELSINGBORG 2035 HELSINGBORGS STADSTEATER PROCESS DETALJER UPPLEVELSESDESIGN MODERATORER OCH VÄRDAR PROCESSVERKTYG + Program + Välkomna + Arbetsgrupper + Borddukar + Erfarenhetsutbyte ”best practice sharing” KOMMUNIKATION OCH OUTREACH + Hemsida + Bekräftelse & anmälningsformulär + ociala medier DELTAGARE

5

INTRODUKTION BESKRIVNING AV IDÉ OCH SYFTE MED DYNAMISKA DIALOGER SOM METOD VAD ÄR DYNAMISKA DIALOGER LAB? Dynamiska Dialoger är en öppen inbjudan som välkomnar berörda parter att föra dialoger med ansvariga parter, i det här fallet mellan Helsingborgs invånare och dess kulturarbetare vilka respresenterar såväl den etablerade som den fria och alternativa kulturen. *Det kan bäst beskrivas som runda borddiskussioner och presentationer med syfte att utveckla visioner och tillhörande tänkbara scenarier.

Varje grupp samlas runt ett ramverk av relevanta frågor som formulerats på ett sätt som ger struktur åt diskussionerna. Grupperna är jämlika, d.v.s. ingen deltagare har rollen av expert utan representerar sig själv och sitt yrke. Stödpersoner eller moderatorer, som var och en representerar viss expertis, finns däremot tillgängliga under hela processen.

Helsingborgs Stadsteater har tagit initiativet till dialogerna för att försöka identifiera dels

© clear-village.org 2013

+ de trösklar som idag fungerar som hinder för en jämnare fördelning av deltagande i kulturella aktiviteter och dels + alternativa former av kultur och platser för kultur i staden.

6

Clear Village har fått uppdraget att utforma metoden för dialogerna samt ansvara för genomförandet.

Projektet Dynamiska Dialoger inleddes 2010 och tre dialoger har genomförts under 2011 och 2012.

Målsättningen med dialogerna har varit att få Helsingborgs invånare att känna att de själva kan påverka det lokala kulturlivets utformning samt att inspirera invånare att ge underlag för en strategi som omfattar såväl vad som hur i ett utvecklat kulturliv.

VAD ÄR HELSINGBORGS STADSTEATERS SYFTE MED DE DYNAMISKA DIALOGERNA? Även om stadsteatern agerar värd för dialogerna och gärna ser sig som en katalysator för förändring av stadens kulturliv, skall resultatet av dialogerna inte vara begränsat till aktiviteter på teatern och dess scener. Tvärtom skall dialogerna genom de resultat som kan föras över och vara relevanta i ett större sammanhang, utgöra början till ett aktivt nätverk och ett nytt förhållningssätt för utveckling av kulturlivet i Helsingborg. Nätverket skall spänna över social bakgrund, yrke, intresse, kön och ålder samt involvera olika sektorer i staden. Med hjälp av Clear Village som metodpartner vill stadsteatern både inspirera till förändring och ge stöd till genomförande.

Syftet kan enkelt sammanfattas i tre punkter: + Föra över en del av den erkänt goda entreprenörsandan i Helsingborg till utveckling av kulturlivet. + Synliggöra det fria och alternativa kulturlivet i Helsingborg genom stöd, samarbete och tillgång till platser och scener. + Identifiera och uppmuntra unga kulturutövare, för att undvika att de ger upp alternativt lämnar Helsingborg.

7

TRE DIALOGER SUMMERING AV DYNAMISKA DIALOGER #II

Dynamiska Dialoger#I som genomfördes i februari/ mars 2011, hade som målsättning att engagera Helsingborgs invånare i en visionär diskussion om stadens framtid utifrån olika perspektiv: såväl det individuella som det mer generella. Vi började brett och fantasifullt men närmade oss under de två dagarna alltmer verkligheten och de viktiga detaljerna. När deltagarna skildes åt hade de tillsammans och utifrån rådande förutsättningar skapat en bild av de drivkrafter som skulle kunna åstadkomma förändring av kulturlivet. Grupperna hade utvecklat fem scenarier* vilka tillsammans visade att mycket kapacitet redan fanns tillgänglig i staden. Däremot ansåg man att det saknades en katalysator och alla var överens om att Helsingborgs stadsteater här kunde ha en potentiell och viktig roll: som motor i förändringsprocessen.

Kort sammanfattat var huvudbudskapet till kulturinstitutionerna att öppna upp och inte enbart bjuda in men aktivt inkludera stadens invånare: ge plats för subkulturer, stödja fristående kulturutövare och idéspridare med tonvikt på de unga, bl.a. genom att ge dem verkligt utrymme i stadsrummet på ett sätt som också motverkar den existerande segregeringen norr-söder.

Dynamiska Dialoger #2 tog upp tråden från de första dialogerna och fokuserade på att vidareutveckla ett av initiativen från dessa, nämligen kulturtinget.

Ett Kulturting, framställdes som ett fristående och obyråkratisk organ och som en drivande kraft i kulturfrågor.

Redan mellan de första och andra dialogerna (DD#I och DD#II) tog Helsingborgs Stadsteater på sig att förverkliga flera av de framlagda förslagen till ett öppnare och mer inkluderande kulturliv. Mer om detta i nästa avsnitt. Dynamiska Dialoger #II hade därför underlag, inte enbart för att utveckla formerna för ett Kulturting, utan också för att utvärdera resultatet av de initiativ som tagits. Runda bordsdiskussionerna med följande presentationer innefattade både vidareutvecklade idéer och hänsyn till erfarenheterna av de förslag som Helsingborgs Stadsteater redan hade förverkligat.

Dialogerna utvecklades följaktligen till en övning i såväl teori som ideologi och praktik. Önskan om fria samarbetsformer och minimum byråkrati ställdes mot behov av ledning, struktur och tydlig agenda. Samtidigt fanns många beröringspunkter: Kulturtinget ska uppfattas som rörligt och inte som en del av det ”Helsingborg” många sedan tidigare känner sig uteslutna från. Kulturtinget ska också vara en dynamisk förbindelse mellan kulturinstitutioner och subkultur.

© clear-village.org 2013

SUMMERING AV DYNAMISKA DIALOGER #I

+ Jfr scenarier, bilaga I

8

INTROINTRO RECODE DUKTION

TILLÄMPNING. NYA INITIATIV Den första dialogen ledde till att flera initiativ omedelbart omsattes i praktiken: + Foajéscenen. Stadsteatern lyssnade och agerade genom att aktivera denna alternativa scen. Denna har sedan från hösten 2011 haft ett program som innehåller material och produktioner vilka deltagarna i den första dialogen förde fram som tänkbara och önskade inslag i kulturlivet.* + LÖK - Gråter du när dina lager faller av?* Detta är ett musikteaterstycke som involverar tre nionde klasser från olika skolor samt socialt och ekonomiskt varierande områden i staden. Eleverna stod själva för innehållet: berättelse, sång, dans, dramatisering och musik, vilket var i linje med förslaget att de unga i staden själva skulle få producera och uppföra något på en av stadens scener. Projektet genomfördes i samarbete med Spiritus Mundi och andra aktörer i Helsingborgs stad.

Spiritus Mundi säger om föreställningen: ” (..) På och bakom scenen stod 70 högstadieelever från tre olika skolor i Helsingborg. Sedan september 2011 har de träffats 16 gånger och hunnit skriva låttexter, övat in koreografi och arbetat fram manus - samt fått minnen för livet!" + Samarbete över disciplin- och sektorsgränser.

Utanför Helsingborgs kommun t.ex. Folkuniversitetet, Lunds Universitet, Statens Kulturråd och Kulturkraft Syd. Inom Helsingborgs kommun t.ex. H+ med Stadsbyggnadsförvaltningen, Utvecklingsnämnden och Kulturförvaltningen samt Spiritus Mundi, Dunkers Kulturhus och Pecha Kucha som har gjort Foajéscenen till sin hemvist. + Thomas Ermacora från Clear Village presenterade konceptet ”Den Toleranta Staden” på TEDxHelsingborg den 26:e augusti 2011. + ”Dynamiska Dialoger” blev inbjudna att presentera sitt koncept och sin metod under ett Best-practice seminarium på Svensk Scenkonsts branschdagar i Jönköping den 3:e Maj 2012 samt på BIBU i Malmö den 29:e Maj 2012.

+ Jfr Höstprogram 2011, bilaga II + http://spiritusmundi.nu/2012/02/2502/

9

BAKGRUND TILL DYNAMISKA DIALOGER #III VAD VILL VI ÅSTADKOMMA MED DD#III? Denna tredje och sista dialog hade till syfte att vara såväl visionär som konkret avseende Helsingborgs framtid. Kulturarbetare och andra ansvariga inom kulturlivet fick + Ta ställning till resultaten från DD#I och DD#II (genom att dessa bland annat legat till grund för hur problemställningarna för DD#III formulerats), + diskutera och utveckla scenarier för hur dessa ska kunna tillämpas, + och kompletteras för att bidra till förverkligandet av den nya vision för staden som arbetats fram och antagits av kommunfullmäktige i november 2012: Helsingborg 2035.

© clear-village.org 2013

För DD#III hade vi skräddarsytt en samarbetsmetod där själva processen främjade rörelse från det visionära till det konkreta allt eftersom dagen fortskred. Processen är utformad efter kunskaperna om spelteori, Gamification*, och påminner om ett strategiskt spel, vilket utgår ifrån gruppernas egna bidrag. Övningarna växlade mellan grupparbete och mer plenumliknande sessioner, diskussion och problemlösning, strategi och tillämpning samt inspirerade till generellt fokus såväl som personligt ansvar. Spelet förutsätter att deltagarna både talar och lyssnar

+ http://en.wikipedia.org/wiki/Gamification

10

THE COLLABORATIVE METHOD ELLER SAMARBETSMETODEN Samarbetsmetoden innebär att en grupp människor som alla på olika sätt berörs av ett problem, bjuds in att diskutera och aktivt ta ställning till detta. Rent principiellt kan problemställningen eller temat beröra vilken fråga som helst men metoden är anpassad och bäst lämpad för komplexa frågeställningar som berör breda intressentgrupper som representerar olika strukturer i samhället. Metoden kännetecknas i övrigt av att dialogerna äger rum i en miljö som underlättar för deltagarna att knyta an till temat och ha en mer energisk och positiv förhållande till materialet. Metoden förutsätter att deltagarna har tilltro till processen, är öppna mot varandra och inte prioriterar sin egen kunskap om temat. Syftet med Samarbetsmetoden är att konsultera breda intressentgrupper som representerar så många erfarenhetsnivåer som möjligt i förhållande till problemställningen. Därigenom kan tyst (tacit) kunskap omvandlas till uttalad (explicit) och leda fram till *uthålliga lösningar som är ett resultat av den samlade kunskapen.

Metoden skiljer sig från Deltagarmetoden som tillåter inbjudna deltagare att passivt lyssna istället för att aktivt delta i den process som ska belysa problemställningen och bidra med förslag till lösningar.

11

UPPLEVELSEN BESKRIVNING AV DAGEN Dynamiska Dialoger III gick av stapeln den 26 november 2012.

Program 09.00 - 09.30 Ankomst och registrering 09.30 - 10.00 Introduktion 10.00 - 11.30 Akt 1: Kulturvision för Helsingborg 2035 11.30 - 12.15 Akt 1: Inspirationspresentationer 12.15 - 13.15 Lunch 13.15 - 14.45 Akt 3: Visionen översätts till handling 14.45 - 15.00 Kaffe och Te 15.00 - 16.30 Akt 4: Realisering av vision genom handling 16.30 - 17.00 Akt 5: Gruppresentationer

© clear-village.org 2013

Rundabordsdiskussioner Akterna 1, 3 och 5 var rundabordsdiskussioner där deltagarna blev indelade i tre grupper. Under processens gång fick gruppdeltagarna i uppdrag att två och två diskutera färdiga frågor i anslutning till parametrarna på bordduken alternativt frågor de själva ansåg viktigare. Därefter delade samtliga par med sig till de andra gruppdeltagarna och frågorna blev därigenom belysta av samtliga i gruppen.

Plenum diskussion & presentationer Två övningar övergick i plenum: akt 2 och 5. Akt 2 som beskrivs här nedan, fungerade som inspiration för resten av dagen. Kaffepausen utvecklades till ett spontant erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan ett antal deltagare som sinsemellan representerade olika förhållningssätt till publik och besökare.

Akt 5 blev i sig ett plenum där grupperna först presenterade sina respektive tankar men sedan samlades kring ett och samma anslag.

12

ÖVERSIKT AV DE OLIKA ÖVNINGARNA I FEM AKTER AKT 1. ” KULTURVISION FÖR HELSINGBORG 2035” Diskutera två och två och kom med förslag vad gäller kulturlivets roll och möjligheter i dessa olika perspektiv av staden*: d.v.s. komplettera nedanstående meningar. + Kultur i den skapande staden innebär… + En pulserande stads förhållningssätt till kultur är… + Kultur i den globala staden är… + Visionen om en gemensam stad ger kulturen… + Den balanserade staden är kulturellt…

AKT 2. INSPIRERANDE PRESENTATIONER + Ungbo12* i Malmö presenterads av Helena Uesson som varit projektledare där. Projektet är ett initiativ från stadsförvaltningen tänkt att skapa debatt om bostadsbristen bland unga i Sverige genom att dislutera såväl problemet som smarta lösningar. UngBo är tre saker i en: idétävling öppen för alla mellan 18 - 30 år, tävling för arkitektstuderande samt Sveriges första utställning om boende för och av unga. Denna pågick mellan 1 och 30 september 2012. + Skateteater* & Lök* , Artur Moustafa, Helsingborgs stadsteater, presenterade lokala, banbrytande initiativ + boostHbg* presenterades av Caroline Troedsson, representant för projektet: Skånes arena för talangutveckling, innovation och gränsöverskridande inom film och media. Projektet är regionalt och ska möta nutidens krav på helhet, nytänkande och mångfald samt skapa broar mellan kultur och näringsliv.

+ Jfr bordduk, bilaga III + www.ungbo12.se + www.artofnothing.se + www.helsingborg.se/Medborgare/Uppleva-och-gore/Kultur/ kultur-i-stadsdelar/wag-the-city-hbg/lok-en-forestalling + www.boosthbg.se

UPPLE VELSE

+ WHO’s ART beskrevs av Kristina Börjesson.

Projektet är World Health Organisation’s nya strategi för att genom konst höja medvetenhet om sitt uppdrag och skapa ökad förståelse och engagemang hos påverkansgrupper i sina medlemsländer.

AKT 3. VISIONEN ÖVERSÄTTS TILL HANDLING För den här akten fick deltagarna i uppdrag att med hjälp av olika kort göra en s.k. scenarioplanering*.

Korten, gruppernas egna slutsatser från akt 1, initiativ från DD#I och DD#II samt förslag från Helsingborg 2035 arrangemanget den 6 november 2012, skulle placeras under den dimension där deltagarna ansåg de hörde bäst hemma: den skapande, pulserande, globala, gemensamma eller balanserade staden .

I kaffepausen kom Birgitta Darell projektledare från Helsingborg 2035 ledningen och presenterade såväl själva arbetet med visionen som en bild av dagsläget. Efterföljande frågestund handlade mycket om planer för tillämpning och olika tänkbara framtidsscenarier. Frågor och svar visade sig i hög grad ge näring till diskussionerna under resten av dagen.

+ www.who.int + Jfr bordduk, bilaga IV

RECODE

AKT 4. HANDLING GÖR VERKLIGHET AV VISIONEN Den sista akten innan presentationerna var en strategisk övning där grupperna fick i uppdrag att lägga in de initiativ de föreslog på en tidslinje& och samtidigt överväga vad varje initiativ kan tänkas innebära om sett i ett större sammanhang och över tid. + RESULTAT: Det konkreta resultatet/en som detta initiativ kommer att ha + EFFEKT: Effekterna som detta initiativ kommer att ha + RINGAR PÅ VATTNET: Andra aktiviteter eller områden som kommer att påverkas av detta initiativ + BERÄTTELSE: Historien som detta initiativ berättar/kommer att berätta + FRUKTBAR JORD: Vad mer skulle behöva finnas för att få detta initiativ att frodas och växa?

AKT 5. PRESENTATIONER. Varje grupp fick 5-7 minuter för att dela sitt visionära scenario, sin handlingsplan och strategi till övriga deltagare.

+ Jfr bordduk, bilaga V

13

RESULTAT RESULTAT AV ÖVNINGARNA

ANALYS

Dynamiska Dialoger #III resulterade i tre scenarier, baserade på de tre gruppernas arbete*.

Idéer och praktiska tillämpningar som diskuterades under dagens lopp. Vilka förslag drar åt samma respektive åt olika håll?

Genomgående och ganska naturligt tog dialogerna ett större grepp om idéer än praktiska tillämpningar.

Dessa verkade inte vara kopplade samman till en helhet utan utgjorde mer en provkarta på möjligheter: + Skapa ett ekumeniskt rum, Inför kultur och skapande på skolschemat + Gör platser som idag inte har någon klar funktion till öppna mötesplatser för kultur: oavsett ålder, + Verka för att matkultur blir Kultur med aktiviteter som Big Lunch: en gemensam måltid på en offentlig plats med fokus på havet och på närproducerat + Avdramatisera kultur med t.ex. fler enkla festivaler på varierande teman: Kulturbuss + Samtliga kulturinstitutioner måste verka för bättre fysisk tillgänglighet, Kulturbuss, samt finnas utanför sina egna väggar: inte enbart nå ut utan gå ut och möta + Kulturkvart: återkommande men ganska informellt forum för stadens kulturprofessionella inom alla sektorer + Evenemangskalender: plattform för idéer + Barnteater, Scenskola för barn på t.ex. biblioteket + Engagera privatpersoner och företag som Kulturambassadörer: belöna dem med någon utmärkelse + Starta en spetsutbildning inom kultur + Skapa en kulturlobby organisation

© clear-village.org 2013

+ Grupp Orange tematiserade det ansvar skapande konstnärer har i samhället under parollen: ”Skapa utan konflikt”. Detta gäller såväl själva konstverkets innehåll; det ska inte avbilda konflikter, som dess sammanhang; ett samhälle som inte utgår från konflikter som norm. + Grupp Grön förde fram en avdramatisering och omformulering av kulturbegreppet: ”Avväpna begreppet kultur”! Etablera begreppet ”Subkult”. Gör allt detta tydligt genom att som en symbolhandling börja med att döpa om trafikcentrat ”Knutpunkten” till ”Kulturpunkten”. + Grupp Gul vill sätta likhetstecken mellan kultur och åtråvärd: ”Åtråvärd stad”. Kulturhändelser skall diskuteras utifrån att de gör staden åtråvärd, gör tydlig skillnad för någon eller några grupper, ibland för stora ibland för mindre. Detta handlar också om tillgänglighet, vilket kan tydliggöras med en Kulturbuss som gör kultur i olika delar av staden logistiskt åtkomlig för alla antingen genom att ta människor till kulturen eller kulturen till människorna.

+ Eftersom ett antal deltagare inte kunde närvara hela dagen skedde viss omgruppering. Detta innebar inte att kunskap och resultat gick förlorade eftersom allt underlag togs om hand vid omgrupperingarna.

14

15

RE QUOTE RECODE SULTAT

Denna provkarta är också ett exempel på idéer som sammanfaller och därför kan sorteras under en gemensam rubrik. Kännetecknande för många förslag är att de vill bygga på något Helsingborg har, inte något som ska hämtas utifrån samt att de när de presenterades var väl fördelade över de år kulturvisionen för Helsingborg är tänkt att utvecklas.

I de fall förslag drar åt olika håll verkar detta vara resultatet av olika förhållningssätt till ideologi respektive pragmatik och även av förstorningsnivå; övergripande respektive snävare synsätt samt storrespektive småskaligt.

© clear-village.org 2013

Nytänkande. Annorlunda initiativ Diskussionsinslag som fick större och större plats under dagen gällde kulturinstitutionernas inre utveckling: prestigelöshet, hälsosam till skillnad från ohälsosam konkurrens, öppenhet, flexibilitet.

Dessa tankar sammanfattades under rubriken: Kulturfred. Begreppet var på förslag redan under DD#II, även då tillsammans med varianten ”Kulturpeace”, enligt uppgift för att referensen till Greenpeace uttrycker bättre att fred inte enbart avser ”utan strider” utan också stort hänsynstagande till såväl sociala sammanhang som miljön samt till Greenpeace viktiga roll som lobbyist och aktivist.. + Koppling mellan idé och vision Visionen för Helsingborg är indelad i rubriker med olika fokus: Skapande Staden, Pulserande Staden, Globala Staden, Gemensamma staden, Balanserade staden.

Diskussionerna visade att det är nästintill omöjligt att koppla ihop idé med vision under olika rubriker: Helsingborgs ”kropp och själ” hänger samman och tillämpningar av olika idéer bidrar till en helhet. Utan att direkt nollställa visionen som den presenterades, återkom man i dialogerna till en övergripande rubrik: Den Åtråvärda Staden.

16

+ Förslag till handling: organisation och struktur De förslag till organisation och struktur som förts fram under DD#I och DD#II, t.ex. Kulturtinget och Kurt, togs inte upp i dialogerna. Även om idéer blev till koncept blev till praktiska tillämpningar, följdes de inte av förslag om ansvar och metod för att få dem att bli verklighet. + Måluppfyllelse. Möjligheter och begränsningar Diskussionerna om måluppfyllelse stannade i samtliga grupper återkommande upp framför en grundläggande förutsättning: attitydförändring i kulturfrågor. Denna förändring nämndes i olika dimensioner: ideologiskt, politiskt, yrkesmässigt och socialt. Eftersom dialogerna inte tog upp strukturfrågor, t.ex. praktiska och organisatoriska hinder och hur man få bort dem, diskuterades inte heller möjligheterna till måluppfyllelse i termer av sådana förändringar Detta innebär inte att förslag till sådana förändringar från tidigare dialoger försvinner från agendan.

Att observera: definitionen av centrala begrepp som mångfald, mångkultur, kultur för alla o.s.v. varierar kraftigt att döma av hur de användes i dialogerna.

VÅR ANALYS Utvärdering av gemensamma nämnare för de olika förslagen De gemensamma nämnarna för en ny kulturstrategi blev successivt tydligare från en akt till nästa: Gränslös Gränsöverskridande Mångfald Gemenskap Icke hierarkisk Icke fördömande Delaktig Inkluderande De motsatser som inte sällan blir till hinder i en kommande tillämpning framgår redan nu, om än i vissa fall genom yttrande som liknar metaforer.

+ Ta bort begreppet mångkultur Innebär detta att mångkulturella möten inte längre är aktuella?

Att gränserna mellan kulturer har suddats ut under de 50 år Sverige blivit ett land där fler och fler kulturer samsas?

Eller innebär det att begreppet har blivit en täckmantel för fördomar och snävt tänkande: ” Vår kultur och andras mångkultur”, och därför skall bort??

Vill man ta bort ett begrepp kan det också bero på att man anser att tänkandet borde vara så integrerat (jmf. uthålligt, miljövänligt) att alla automatiskt borde tänka i mångkulturella termer, d.v.s. att kulturinitiativ utan vidare eftertanke ska hänsyn till alla de kulturyttringar som numera finns i Sverige.

Detta område är känsligare än det kanske verkar: Att ta hänsyn till många kulturer och försöka förstå dem är att respektera människors behov av integritet och identitet. Att inte erkänna skillnader, respektera och möta dem är i grunden kontraproduktivt eftersom det inte tillfredställer dessa grundläggande mänskliga behov. + Ersätt finkultur med subkultur Majoriteten av alla förslag som fördes fram under dialogerna handlade om initiativ utanför den s.k. finkulturen. Yttrande som antyder att finkulturen mer eller mindre spelat ut sin roll betyder troligen inte detta, snarar att den är fjättrad till hus och stora fasta kostnader och därmed på många sätt inte fri. Problemet är då inte finkulturen som sådan och lösningen inte att ta bort den utan göra den ”friare” och tillåta den att engagera sig med s.k. subkultur.

17

© clear-village.org 2013

+ ALLA Det mest vanligt förekommande ordet, skrivet och uttalat, under dialogerna var alla. Allt som görs ska vara för alla.

Igen troligen en metafor som kan tydas som: + Något för alla + Öppenhet + Gemenskap Samtidigt som begreppet alla genomsyrar diskussionerna framhåller man också identitet: staden måste ha en identitet som gör den åtråvärd, som ger den ett gott rykte även utanför regionen, t.o.m. internationellt. Den måste vara tydlig och kunna beskrivas.

Lite drastiskt kan man säga att ”allt för alla” brukar bli ”inget för någon”.

Kognitivt vet man att vi människor associerar, känner igen, förstår och förväntar när vi ställs inför något [nytt] objekt eller händelse. Socialt vet man att vi också aspirerar: vi vill vara del av något som inte hör till det/dem vi är idag utan det eller den vi vill bli i morgon.

Detta talar i och för sig för en diversifierad kultur men också för ”kultur en trappa upp”: förväntan och aspiration. Den nödvändiga avdramatisering som man kan utläsa från dialogerna handlar troligen mer om trösklar än om innehåll: t.ex. en konstnär som inte vill tala om tankar och upplevelser som ligger bakom hans konst kan göra den otillgänglig. Den populära benämningen på konstverk ”utan titel” är en hög tröskel: ”du har inte med det att göra”.

Benämningen ”ingenting” är mer respektfull: ” du får uppleva det du ser”.

18

+ Globalt Som ett bra exempel nämndes barnteater, där Sverige är ett föregångsland och skulle kunna exportera både kunnande och uppsättningar. För att åstadkomma detta behövs troligen även här en attitydförändring: ”vi kan bidra” (med det vi har) snarare än ”vi behöver” eller ”vi måste ha” (för att kunna bidra).

Diskussionerna i många grupper vittnade om medvetenheten om att det lokala ofta är det mest globalt gångbara. + De! Vi? Även om diskussionerna visade på stort engagemang och inlevelse, var det också tydligt att förslagen placerades på någon form av neutral mark: ”initiativ som bör tas” snarare än ”initiativ som jag/min organisation kan ta”. Detta kan vara ett uttryck för att man vill gå utanför sin egen dagliga verksamhet och tänka större. Det kan också vara ett uttryck för den tendens som ofta stjälper idéer på vägen vidare: det ordnar någon annan. + Övergripande Varierande tolkningar som de ovan, bör redas ut innan nya strategier med utsikt att framgångsrikt tillämpas, kan arbetas fram. Man måste vara överens om viktiga definitioner. Att definiera kultur har ju blivit en s.k. knäckfråga i många länder men är inte vad vi direkt avser här. Däremot måste kulturutövarna i Helsingborg tala ungefär samma språk.

Specifikt: mycket snart efter ett idéforum som Dynamiska Dialoger måste deltagarna se sig som ägare av vissa idéer och praktiskt ansvara för att de blir tillämpade/testade.

19

RE QUOTE RECODE SULTAT

De prioriterade förslagen Ingen av de tre scenarier som presenterades innehöll något detaljerat förslag om hur processen för en förbättrad kulturstrategi skall drivas vidare. Förslaget Kulturkvart kommer närmast: ett återkommande forum för kulturarbetare alla kategorier med möjlighet att diskutera frågor över institutionella gränser och ramar. Syftet, utöver nyttan av att diskutera och dela erfarenheter, är att på sikt åstadkomma ett gemensamt kulturmanifest som gör kulturen mer påtaglig för stadens invånare.

Det är uppenbart att det förslag om ett Kulturting som var resultatet av DD#I och #II, inte hade någon större förankring bland deltagarna i DD#III. Påpekas bör, att redan under de två första dialogerna 2011, mot bildandet av en ny organisation då den lätt kunde utvecklas till ytterligare en byråkratisk enhet snarare än något som stod för snabba beslut och friare, rörligare kultur.

© clear-village.org 2013

Samtliga tre scenarier som DD#III resulterade i, handlar i grunden om att i första hand åstadkomma en attitydförändring bland alla som har inflytande över kulturen politiskt, ekonomiskt och professionellt.

En sådan kan inte planeras fram, enbart arbetas fram genom vissa symbolhandlingar och genom att nya initiativ testas och att erfarenheter och kunskap delas mellan alla de institutioner, organisationer och föreningar som står bakom kulturutbudet.

20

Attitydförändringen måste också gälla stadens invånare och då krävs, som redan påpekats, synliga symbolhandlingar och påtagliga inslag i det vardagliga stadslivet, t.ex. + Överraskande kulturhändelser i/på oväntade utrymmen/ställen s.k. pop-up kultur + Mat är ett viktigt inslag på en mötesplats men den får inte definiera platsen: ”för dom, inte för oss”. + Ökad prioritet för kultur i det offentliga rummet, bryta den kommersiella dominansen. + Skapa kulturella förebilder i olika medborgarskikt och olika bostadsområden. + Bort från ålderfokusering: institutionell kultur såväl som fri kultur, subkultur och pop-up kultur ska vända sig till olika åldersgrupper: intresse ska avgöra, inte ålder.

Slutsatser och underlag för strategi och färdplan Kulturtinget verkar ha spelat ut sin roll. Samtidigt kan ingen process drivas vidare utan ett visst mått av struktur och organisation.

De viktigaste uppgifterna + Diskutera vidare för att ta bort kvarvarande hinder: ifrågasätta s.k. sanningar och förtydliga definitioner: skapa något som liknar ett gemensamt språk. + Inleda arbetet med att förändra attityder bland såväl beslutsfattare som kultur professionella och invånare. + Konsekvent statuera goda exempel i kulturutbudet: skapa förebilder, vissa med syftet att vara symbolhandling som t.ex. Kulturpunkten och popup kultur.*

+ Första steget: insikt att nätverket från de Dynamiska Dialogerna måste hållas vid liv och uppdateras kontinuerligt om någon förändring ska åstadkommas . + Andra steget: istället för ett Kulturting bildas ett Kulturnätverk: Åtråvärd Stad, med uppgift att träffas över institutions- och aktivitets gränser t.ex. varje kvartal, en kulturkvart (Kulturkvartalen?). I övrigt ingen organisation, ledare eller regler utom att ingen nätverksträff avslutas utan att arrangören av nästa träff har utsetts, d.v.s. tar över ”stafettpinnen”.

Innehavaren av denna bestämmer upplägg m.m.

Träffen annonseras enbart på nätverkets Open Source hemsida där de som vill göra ett längre inlägg anmäler sig. Annars är ordet fritt med arrangören som moderator. Varje träff ger deltagarna tillfälle att redogöra för erfarenheter av gjorda initiativ och diskutera nya. Ett inspirationsföredrag på varje träff kan också bidra till att hålla kvaliteten på träffarna uppe. Stadsteatern inleder (?). Helsingborg 2035 tar regelbundet över stafetten för att uppdatera nätverket men även ta in resultatet av nya initiativ i visionsarbetet. Deltagare/medborgare från DD#I och# II kan inbjudas som ett referensnätverk. + Tredje steget: samtliga Helsingborgs kultur: -institutioner, -föreningar och -aktörer är inbjudna till nätverket, ställer aktivt upp på kulturkvarten samt försöker hålla kulturfred. För inspiration bör alla kontinuerligt arbeta med sin strategi, bl.a. genom att utvärdera större och mindre initiativ och självkritiskt granska rådande interna attityder.

+ T. ex. under Moderna Museets (Stockholm) sanering infördes s.k. gerilla kultur: utställningar från museets samlingar och mer dök upp på oväntade platser, vilket många invånare saknar idag.

21

BEST PRACTICE ERFARENHETSUTBYTE

© clear-village.org 2013

Både i Sverige och internationellt har många initiativ redan tagits på det här området. Det är viktigt att ta del av dessa när man planerar för framtida satsningar. Det kan emellanåt vara givande att se utanför ramarna för den egna verksamheten och låta sig inspireras av det som sker inom andra sektorer, t.ex. bygg och konstruktion, och av andra verksamhetsmodeller, t.ex. inom affärsvärlden för att främja ungdomssysselsättning m.m.

Nedan följer några särskilt utvalda exempel från såväl den regionala och nationella som internationella scenen. Fler finns på Clear Village hemsidan

22

©Teater23

TEATER 23 Barn & turné, vi har diskuterat kring hur man skall se på publikutveckling när man är en turnerande teater och spelar för barn & ungdomar på skoltid. Då har man oftast inte någon kontakt med publiken innan föreställningen, ibland inte heller efter. Man kommer till en spelplats och spelar och åker därifrån. Den som har kontakt med publiken är oftast en kultursekreterare på en kommun eller ett kulturombud på en skola. Ur publikens perspektiv så har de oftast inte valt att komma dit, utan får bara följa med på den föreställning som de vuxna har bestämt.

+ www.teater23.se 23

© Teatercentrum

TEATERCENTRUM SYD - digital spridning

© clear-village.org 2013

TC Syd skall driva ett projekt som handlar om att göra fler scenkonstproduktioner tillgängliga via digitala spridningsmetoder, med andra ord att filma och digitalt sprida den scenkonst som produceras regionalt. Hur skall man då se på publikutveckling? Det rymmer många intressanta aspekter.

+ www.teatercentrum.se 24

© Dansstationen

DANSSTATIONEN - publikutbildning Dansstationen har genom t.ex. studiecirklar och olika träffar och samtal ”undervisat” och lärt upp sin trogna publik i ämnet danskonst. Man ser och diskuterar olika dansföreställningar tillsammans. Vad ger det och vad kostar det att genomföra den typen av riktade insatser?

+ www.dansstationen.nu 25

© Malmö Opera

MALMÖ OPERA - CRM

© clear-village.org 2013

Malmö Opera arbetar mycket aktivt med ett CRM-system och följer upp sina kunder och publikens köpmönster. Vad innebär det för dem? Kan de dra några slutsatser av detta arbete. Hur analyserar man insatser i förhållande till resultat, vad räknar man som resultat?

+ www.malmoopera.se 26

© Månteatern

MÅNTEATERN - Psykoterapiprojektet Månteatern har genomfört ett projekt i nära samarbete med den Psykologiska institutionen på Lunds Universitet, man kallade projektet Psykoterapiprojektet. Hur arbetade man med att nå publiken under detta projek? Hade man andra strategier och tillvägagångssätt? Kan man säga något om vilken publik som kom, var det en annan eller annorlunda publik jämfört med deras vanliga publik?

+ www.manteatern.se/?pid=165 27

© Malmö Stadsteater

MALMÖ STADSTEATER – Bastardprojektet

© clear-village.org 2013

3 länder, 3 publikperspektiv, 3 kulturer, Malmö Stadsteater har i samverkan med två andra teaterproducenter från Island respektive Danmark genomört ett scenkonstprojekt som kallades Bastard, föreställningen spelades i tält i respektive land och i Malmö föregicks föreställningen av en massiv marknadsföringskampanj. Vilka strategier hade man för att försöka attrahera publiken att komma till Bastard?

Ser man projektet som ett sätt att nå ny eller annan sorts publik? Vilka erfarenheter kan man dra av att arbeta över gränserna i ett tvärnordiskt projekt? Vilka möjligheter gav det, vilka hinder stötte man på?

+ www.malmostadsteater.se/pa_scen/aktuella_forestallningar/891/ 28

© Skånes Dansteater

SKÅNES DANSTEATER - integrerad scenkonst DansFunk Festivalen har precis genomförts, mellan den 26-28 september. Hur ser man på publikutveckling i förhållande till detta projekt? Hur tänker man och hur vill man profilera sig i förhållande till detta? Utifrån vilket perspektiv vill man göra detta?

+ www.dotoday.se/en/malmo/skanes-dansteater/dansfunk/15264635-a 29

© Theatre Carbonique

THEATRE CARBONIQUE, BRUSSELS, BELGIUM

© clear-village.org 2013

Det Bryssel baserade projektet Le Théâtre Carbonique, är ett exempel på hur teater praktiskt kan användas för utbildning i omvärldsfrågor.

Teatern består av en grupp passionerade skådespelare som älskar att spela och undervisa om miljö och sociala frågor. Deras föreställningar anpassas till publiken som kan vara allt från företag till skolor och universitet men även vanliga familjer.

+ Jfr Fallstudie, bilaga VI 30

© Andrew Steel

ARCOLA THEATRE, LONDON U.K. Arcola Theatre visar hur en teater också kan ha rollen av ett centrum för gemenskap. Den grundades av turkiska invandrare i en f.d. textilfabrik i östra London, en stadsdel som räknar många etniska grupper bland sina invånare, inte minst just turkar. Teatern började sin verksamhet år 2000 som en plats öppen för lokala initiativ och har sedan dess utvecklats till en institution, välkänd för sitt varierade program.

Utöver sin teaterverksamhet har Arcola Theatre ett brett program med konstnärliga studiecirklar som riktar sig till de olika etniska grupperna i grannskapet, ungdomar och vuxna. Arcola har nyligen börjat fokusera på hur frågor om miljö och uthållighet skall integreras i konsten och fått mycket erkännande för detta.. + Jfr Fallstudie, bilaga VII 31

© Recyclart

RECYCLART, BRUSSELS, BELGIUM

© clear-village.org 2013

Det Bryssel baserade projektet Recyclart är ett exempel på hur en kulturell institution kan spela en aktiv roll som en publik mötesplats för ett helt grannskap. Från att ursprungligen haft syftet att förändra stationsområdet Chapelle-Kapellekerk och förbinda stadskärnan med vanliga bostadskvarter i innerstaden, har Recyclart mer och mer utvecklats till en viktig aktör på det offentliga kommunala planet: ett konstnärligt laboratorium, ett kreativt center för olika kulturella yttringar och möten, en studieverkstad och en experimentell mötesplatsplats.

+ Jfr Fallstudie, bilaga VIII 32

© Ungbo12

Även de fyra inspirationspresentationerna under akt2 i DD#III är bra Best Practice exempel:

UNGBO12

UngBo 12 skapar debatt om bostadsbristen bland unga i Sverige. Vi diskuterar problemet, men visar även på smarta lösningar. UngBo 12 är tre saker i ett; en idétävling öppen för alla mellan 18 och 30 år, en tävling för arkitektstuderande och Sveriges första boutställning för och av unga som pågår 1-30 september 2012.

33

© BoostHbg

BOOSTHBG

© clear-village.org 2013

BoostHbg är Skånes arena för talangutveckling och innovation inom film, cross-media och transmedia.

Ett regionalt projekt som möter nutidens behov av en talangutveckling som har ett helhetperspektiv, som arbetar genre- och branschöverskridande och som skapar broar mellan kultur och näringsliv.

+ www.boosthbg.se 34

© Ads of the World / WHO

WHO’ ART Är World Health Organisation’s nya strategi för att genom konst höja medvetenhet om sitt uppdrag och skapa ökat engagemang hos påverkansgrupper i sina medlemsländer.

+ www.who.int 35

© Helsingborgs stadsteater

THE ART OF NOTHING

© clear-village.org 2013

Lokala banbrytande initiativ på Helsingborgs stadsteater presenterades av Artur Moustafa. Det gemensamma för dessa projekt har varit att involvera den nya tilltänkta målgruppen som medkreatörer, inte bara för scenkonstverket i sig, utan även i arbetet med att ta fram det samt all omkringliggande marknadsföring för att på ett tidigt stadium involvera den publik man vill tala med och till. Detta i sin tur leder till att man vet att man når den publik man vill då representanter ifrån densamma är en del av produktionen och därmed talar man med den önskade publiken på dess egna villkor och med dess språk.

+ www.artofnothing.se 36

Š Helsingborgs stadsteater

37

STRATEGI OCH FÄRDPLAN FÖR SCENKONST BRANSCHEN

SCENKONST BRANSCHEN

De uppgifter och steg som beskrivs ovan bör varje organisation/institution anpassa efter sin verksamhet i strategi och följande körplan.

Gemensamt och primärt bör ändå vara att samtliga planer utgår från ansvar för att ett aktivt kulturnätverk: Åtråvärd Stad, kommer till stånd och hålls vid liv.

Scenkonsten befinner sig i en brytningstid. Det är allmänt erkänt att scenkonst är en del av det större sammanhang som hela samhället utgör och den tar sig olika uttryck och har olika funktion beroende på vem den riktar sig till. Däremot talas det mindre om att samspelet mellan dessa olika aktörer ofta brister. Alla skulle kunna göra mer och därmed få mer tillbaka. Detta handlar dels om att vi nu har en mer heterogent sammansatt befolkning och dels om ökad tillgänglighet via sociala medier och medialt integrerade plattformar. Frågor som rör publikutveckling är numera en del av den pågående interna diskursen inom såväl scenkonsten som andra kulturformer. Även om området inte är förbisett i Sverige, har frågor som rör publikutveckling större prioritet i många andra länder. Till exempel så ligger Storbritannien redan långt framme. Här hemma har bl.a. vissa etablerade kulturinstitutioner som Dramaten föregått med gott exempel.

Under Svensk Scenkonsts branschdagar i september 2012 var ett stort tema hur det konstnärliga arbetet ska utformas och vem som har det konstnärliga ansvaret när man satsar brett. Man ansåg allmänt att publikutveckling handlar om både/och snarare än antingen/eller: om en balans mellan det konstnärliga och det lättillgängliga snarare än en nedprioritering av det ena eller andra.

Därför är det viktigt att blicka utåt och bygga på såväl nationella som internationella erfarenheter när man gör handlingsplaner. Dessa måsta vara tydliga inte enbart när det gäller vad utan även hur: detta ger innehåll och mening i det dagliga arbetet med att förverkliga planen och gynnar därför i slutändan publiken.

© clear-village.org 2013

STRATEGI OCH FÄRDPLAN

38

SCENKONST STRATEGI & FÄRDPLAN Planering för att säkra korsbefruktning och effektivitet av initiativ

SAMHÄLLET & FRAMTIDSSCENARIER

INFLYTANDE gemensamt kulturmanifest delta aktivt i debatter “Kulturpeace-lobbyism”

ökad prioritering av kultur i det offentliga rummet integrera mångkultur så att alla såsmåningom tänker i mångkulturella termer

analysera scenkonsten samhälleliga intresseområden utöva ett proaktitv inflytande i samhällsdebatten visa utopi og dystopi på scenen föreställningar frammaner alternativa berättelser ASPIRATION KONSTNÄRLIGT INNEHÅLL & KOMMUNIKATION

låd barriärerna mellan høg- og låg kultur falla gå bort från ålderfokusering intresse, inte ålder ska avgöra fokusera på innehåll snarere än tröskler

Skapa kulturella förebilder i olika medborgarskikt och olika bostadsområden

använd scenkonsten som ett sätt att låta folk ta del av något som inte hör till det/dem de är idag utan det eller den vi vill bli i morgon

INKLUSION inkludér matkultur, sport och arbetsplatskultur

ersätt finkultur med subkultur pop-up kultur “Kulturpunkten”

var stolt och dela med dig

BRANSCH & INSTITUTIONER

analysera värderingar och aktiver definér en strategi for inklusion inkludér strategien i arbejdsgangen

ta bort kvarvarande hinder skapa ett gemensamt språk

se scenkonsten som en samlad bransch träffas för koordinering och kunskapsutbyte i Kulturkvartalen ATTITYD

udnyt det fulde potentiale af hele driften til at skabe forandring opsøg beslutningstagere, borgere, andre kulturinstitutioner

framtida åtgärder planeras för scenkonsten i helhet varje enskild roll definieras utifrån den samlade visionära scenkonstbilden

DYNAMISKA DIALOGER RECODE REPORT

2013

39

STRA QUOTE RECODE TEGI

Dynamiska Dialoger serien; förberedelse, genomförande och analys, har bidragit med såväl inspiration som visioner. Det finns tre huvudspår: attityder/nya synsätt, inkludera/bjuda in och aspirera/sikta högt.

ATTITYDER & NYA SYNSÄTT

Hur förhåller scenkonsten sig till sig själv?

© clear-village.org 2013

+ Se scenkonsten som en bransch med flera gemensamma nämnare oavsett om det handlar om en traditionsbunden institution eller en fristående utövare. Båda arbetar konstnärligt och offentligt; repeterar och framför, samt har parallellt även organisatoriska och logistiska uppgifter att utföra.

Det är utifrån dessa gemensamma nämnare som scenkonstens alla aktörer bör kunna ha mycket att lära av varandra oavsett sina olika inriktningar, sin konstnärliga nivå och därmed sin publik.

Målsättningen skall inte vara att alla ska nå oss alla utan att vi alla ska nås av någon. Det är därför viktigt att aktörerna stämmer av sinsemellan vem just de vill nå, varför och hur. + Möten för samordning och kunskapsdelning För att möten ska komma till stånd krävs tillfällen men dessa fungerar enbart som en inramning: gör mötet möjligt utan byråkrati och med minimum av organisation. Möten ska vara en ren resurs där innehållet är det viktiga, inte formen, vilken annars kan bli ett hinder för gränsöverskridande tankeutbyte och nya samarbetsmönster: ju färre hinder för nytänkande, ju större chans att implicit vetande blir explicit och därmed tillgängligt för flera, ju troligare att visioner formuleras och inte enbart tänks.

40

+ Var stolt över det som åstadkommes och dela med er.

Sveriges scenkonst har mycket att vara stolta över och flera deltagare vittnade om att de ansåg sig ha större kapacitet än de fick uttryck för, att de skulle kunna vara med i större sammanhang. Då gäller det att våga uttrycka detta högt, så att det hörs.

Ett bra exempel på att rösterna behöver höjas är barnteater, där Sverige är ett föregångsland och skulle kunna exportera både kunnande och uppsättningar. För att åstadkomma detta behövs troligen just en attitydförändring: ”vi kan bidra” [med det vi har]snarare än ”vi behöver” eller ”vi måste ha” [för att kunna bidra]. Diskussionerna i många grupper vittnade om medvetenhet om att det lokala ofta är det mest globalt gångbara.

INKLUDERA & BJUDA IN

Hur förhåller sig scenkonsten till samhället? + Kulturbegreppet behöver vidgas: mat, skateboarding cykling, shopping ..... mycket mer än vad som idag anses relevant kan inkluderas. Det är en fråga om utförande och dialog med publiken.

Ett citat från Dynamiska Dialoger: Kultur är allt det som vi i grunden kan utöva på många olika sätt men envisas med att göra på ett sätt. Bestämmer vi oss för att kultur är något som genomgående skall tilltala ett eller flera av våra sinnen, öppnas dörrar för nytänkande och många murar kan rivas. + Man måste försöka nå politiker, beslutsfattare, vanliga och mindre vanliga medborgare men också andra kulturinstitutioner. För detta krävs en tydlig strategi som bör vara en del av sättet att arbeta; flexibel men uthållig och konsekvent. Annars riskerar man att medarbetarna blir utmattade och återkopplingen dålig. För att inkludera måste man vara öppen, delta i pågående debatter, vidga kontaktnätet utanför etablerade gränser: vara uppsökande och inte enbart mottagande.

ASPIRERA & SIKTA HÖGT

Vara proaktivt i samhällsdebatten.

Scenkonsten är formad av samma material som drömmar: något blir till verklighet för en stund och världen stannar ett tag: kanske är det omöjliga trots allt möjligt. Kanske kan framtiden se annorlunda ut.

Det behöver inte alltid handla om stora förändringar, om utopier och dystopier: även små detaljer som nya rutiner vad gäller kommunikation, finansiering m.m. kan på sikt leda till något ganska stort.

För att kunna utnyttja sin fulla potential måste aktörerna inom scenkonsten vara medvetna om denna och ta egna initiativ, inte vänta på andras.

KONKLUDERANDE

Scenkonstens förhållande till framtiden.

Det är viktigt att analysera och lära sig mer om kulturens inflytande i samhället. Det finns anledning att tro att scenkonsten har potential att där bära en viktig roll. Att realisera denna potential är en process över tid som kräver eftertanke: på vilka områden, varför och hur ska scenkonsten utöva detta inflytande? Omvärlden måste ha tilltro: se scenkonsten som ett förändringsinstrument i samhället.

41

HELSINGBORG 2035 STRATEGI & FÄRDPLAN

GLOBALA

Planering för att säkra korsbefruktning och effektivitet av initiativ

ÅTRÅVÄRD STAD positionere Helsingborg regionalt, nationalt og internationalt ”stadsambassadører” nå ut och gå ut och möte

mångfald gemenskap delaktig icke hierarkisk icke fördömande gränslös gränsöverskridande

PULSERANDE

STADSIDENTITET fokus på havet stad som andas liv avdramatisera stadsrummet med enklare åtgärder medborgardiskussionsforum gör Knutpunkten til Kulturpunkten kommunicera flashmobs eventkalender för hela Helsingborg Tvärinstitutionellt samarbete Kulturnätverk titulerat ”Åtråvärd stad” Dynamiska Dialoger Helsingborgs stadsteater Helsingborg 2035

SKAPANDE

mötesplatser analysér og aktivér det offentlige rum ekomeniske rum

SUBKULTUR spetsutbildningsprogram kultur och skapande i grundskolans läroplan skapa förebilder

GEMENSAMMA

medborgerägande medborger initiativ bryt med ”någon bör göra” främja gräsrots- och interessegrupper samarbete med kulturförbund

Helsingborg är ett samlat begrepp för invånarna

öppna Helsingborg för divers definition

BALANSERADE

SYMBOLHANDLINGAR

HELSINGBORG 2035 VISION PUBLICERAT

DYNAMISKA DIALOGER

© clear-village.org 2013

2013

42

långbordsmiddag på Södergatan flashmobs i det offentliga rummet pilates framför Kärnan dans på Kullagatan

attitydförändring i förhållamde till kulturfrågor beteendeförändring följa ett fokus utan att exkludera förändra utan att tappa fotfästet ”något för alle” utan att bli irrelevant

STRATEGI & FÄRDPLAN FÖR HELSINGBORG 2035 Dynamiska Dialoger #III var, som redan nämnts, fokuserade på att tänka visionärt och, utveckla idéer samt koppla dessa samman med det pågående visionsarbetet för hela Helsingborg. Vi hade talat med flera olika intressenter om detta arbete och valde att integrera Helsingborg 2035, en visionär plan för staden, i dialogerna Målet var att låta deltagarna i dialogerna analysera de fem dimensionerna i planen: den Skapande, Pulserande, Globala, Gemensamma och Balanserade staden och arbeta fram scenarier för innebörden av det visionära tänkandet: gå från vision till idé. På så sätt blev DD#III en fortsättning på den diskussion som hölls den 7 november 2012 då Helsingborg 2035 presenterades.

Diskussionerna visade att det var nästintill omöjligt att koppla ihop vision med idé under olika rubriker: Helsingborgs ”kropp och själ” hänger samman och tillämpningar av olika idéer bidrar till en helhet. Utan att direkt nollställa visionen som den presenterades, återkom man i dialogerna till en övergripande rubrik: Den Åtråvärda Staden.

Som præsenteres her, efterfulgt af rekommendationer for hver enkelt rubrik.

Helsingborg: Den Åtråvärda Staden Konceptet, den åtråvärda staden, omfattar många centrala och relevanta frågor. Det gäller självklart att positionera staden såväl regionalt, nationellt och internationellt och se till att invånarna i olika sammanhang kan vara stolta över sin stad.

Vilka rådande värderingar gör då invånare stolta över sin stad? Centrala begrepp som återkom i

diskussionerna var Gränslös och Gränsöverskridande, Mångfald och Gemenskap Delaktig och Inkluderande, Icke hierarkisk och Icke fördömande.

Helsingborg har ett bra utgångsläge och det är på dessa befintliga resurser man ska bygga vidare snarare än hämta kapacitet och utifrån och s.a.s. importera resurser.

Den Åtråvärda Staden er et udtryk for målet for Helsingborg 2035 og er det begreb det tilrådes at arbejde hen mod i alle fem dimensioner af skapande, Den Åtråvärda Staden kan alltså sägas beskriva målet för Helsingborg 2035 och därför vara ett begrepp som sammanfattar samtliga fem dimensioner: den skapande, pulserande, globala, gemensamma och balanserade staden: Den balanserade staden Diskussionen om den balanserade staden inleddes med miljöfrågor men övergick snabbt till att handla om välfärd och balans på ett mer ideologiskt plan, där det senare fick rollen av katalysator för förändring. Fyra huvudlinjer för vad som kännetecknar en balanserad stad sattes upp: + balansgång är att ta sig fram på en vald väg utan att trampa snett, + balansera är att pröva det nya utan att blicken avviker från målet, + balansen håller man genom att vara relevant för många utan att vara irrelevant för de flesta, + balansera är att vara målinriktad utan att vara uteslutande.

Som en förutsättning för den balanserade staden föreslog deltagarna förändrade attityder i kulturfrågor. Enbart en attitydförändring kan lägga grunden för ett öppet, prestigelöst, pragmatiskt och socialt integrerat samarbete med bibehållna ideologiska förtecken, ett samarbete som inkluderar såväl beslutsfattare som kulturprofessionella och vanliga medborgare.

43

STRA QUOTE RECODE TEGI

Den gemensamma staden Ett av målen för Helsingborg är att bli ett samlande begrepp för sina invånare. Detta behöver inte innebära att samtliga definierar staden på samma sätt, som så många städer idag är invånarna heterogena, utan att man känner just gemenskap.

Denna känsla bygger på gemensamma värderingar som sedan kan ta sig olika uttryck beroende på vilka prioriteringar olika grupper har: så kan t.ex. tillgänglighet kräva ett nytt initiativ för några grupper, en vitalisering av något som redan finns för andra.

Under de Dynamiska Dialogerna föreslog man ett antal politiska initiativ:

+ Fostra subkultur, gräsrots- och intressegrupper. Att ha en tillåtande attityd och arbeta med strömmen behöver inte innebära att man inspirerar till någon form av anarki.* + Stöd lobbykultur. Detta är ett annat exempel på en lösare struktur för vad som tillåts påverka planering och beslut: det handlar främst om att söka upp, lyssna och ge plats. + Utmana och uppmana. Uppmana till initiativ och utmana till ägarskap. Det gäller att bryta tänkandet: ”någon borde ta tag i detta” och istället skapa insikt att någon, det är jag.! Genom att visa intresse och stödja folk som kommer med egna idéer kan Stadsförvaltningen skapa ett kreativt klimat i staden.

Den pulserande staden Målet är att få en stad som sjuder av liv, det offentliga rummet skall aktiveras: handel och restauranger liksom ute- respektive inneaktiviteter skall skapa rörelse genom staden. Denna rörelse skall inte vara åldersbestämd utan omfatta samtliga grupper. Nya initiativ bör utvärderas innan investeringar görs och de kan gärna vara uppenbara snarare än storslagna, enligt Dynamiska Dialoger:

© clear-village.org 2013

+ Analysera och aktivera det offentliga rummet och göra platser som i dag inte har någon klar funktion till öppna mötesplatser eller intressanta blickfång. + Eftersträva att alla rum som skapas representerar den stad/det samhälle vi vill ha och får formen av ekumeniska rum. Någon diskussion gick så långt som att begreppet ”mångkultur” borde avskaffas, baserat på att det tänkandet idag borde vara integrerat: att alla automatiskt tänker i mångkulturella termer. + Sprid kunskap och nyheter, skapa en naturlig förbindelseled mellan olika invånargrupper genom t.ex. en ”öppen” hemsida som samtidigt fungerar som ett diskussionsforum för invånarna och en evenemangskalender för hela staden.*

Man tittade även på vad stadsförvaltningen skulle kunna göra för att ta tillvara medborgarinitiativ:

+ Jfr "Alt om København" www.aok.dk

44

+ T. ex. Fiskklubb på pieren

+ Gör Knutpunkten till Kulturpunkten och låt detta trafikcentrum bli platsen för olika kulturella händelser (happenings): vara stället där det händer.

Samtidigt välkomnas besökare som kommer med båt, tåg eller buss på ett sätt som säger mer om staden än enbart kedjebutiker och reklamtavlor. + Släpp efter på formaliteterna och tillåt aktiviteter på ställen där folk tycker om att samlas alternativt har varit ovana vid att kunna samlas. Mat är ett bra exempel och man kan tänka sig s.k. pop-up restauranger (etablerade krogar eller catering firmor som öppnar en kortare period i tillfälliga lokaler) på oväntade ställen men även stånd där Herr Svensson och Fru Ben Ali säljer sitt hembakade bröd.* + Avdramatisera stadsrummet genom att tillåta enkla tilltag som s.k. ”flashmobs” för mindre intressegrupper: vad sägs om Pilates framför Kärnan, körsång på Sundstorget, fotboll på Södergatan, långbordsmiddag framför Konserthuset, dans på Kullagatan, konserter på Drottningshög m.m. m.m.

Värdet i den här typen av händelser och arrangemang ligger i vad det säger om staden mer än om själva saken. En tillåtande attityd river murar och öppnar sinnen på ett sätt som ger genklang även utanför stadens gränser.

Som ett led i att fostra subkulturer är det ofta positivt att uppsöka olika kulturförbund; se hur de arbetar och vilka aktiviteter de erbjuder. Vet man t.ex. att den Palestinska Kulturförening har bjudit in en dansgrupp från Iran, kan man erbjuda dem ett par extra föreställningar: en i det offentliga rummet och en på någon av stadens institutioner, t.ex. Dunkers Kulturhus, Stadsteatern eller Konserthuset.

+ integrera kultur och skapande i grundskolans program + starta spetsutbildningar på prioriterade områden + se till att det finns förebilder för människor i olika delar av samhället och av staden.

Hur man kan stödja de som redan idag arbetar med att skapa var en annan viktig fråga under dialogerna.

Genom morgonmöten skulle stadsförvaltningen kunna bädda för nya nätverk och mentorskap samt därigenom en kultur som främjar samarbete framför ren konkurrens.*

+ T. ex. Big Lunch i England www.thebiglunch.com

+ Det blev noteret at der i så fald skulle sørges for at et bredt billede af aktører er repræsenteret.

Den skapande staden Målet för Helsingborg som skapande stad är att släppa de kreativa krafterna fria på olika nivåer och inom olika samhällsskikt. Den energi som frigörs bidrar till utveckling och inspirerar andra skapande krafter att närma sig staden. Politiskt ser man såväl kort- som långsiktiga effekter.

Att skapa faller inte enbart på s.k. kreativa yrken utan inkluderar allt som bidrar till positiv utveckling.

Det handlar inte heller enbart om att innovera utan också om att renovera och tillämpa liksom att bidra med ny kunskap, praktisk såväl som vetenskaplig.

Under de Dynamiska Dialogerna talades det mycket om att satsa på nya utbildningar:

45

STRA QUOTE RECODE TEGI

© clear-village.org 2013

Tankarna konkretiserades i bildandet av ett kulturnätverk, t.ex.kallat ”Åtråvärd Stad” för att knyta an till visionen. Det skulle utgå ifrån deltagarna i de Dynamiska Dialogerna och upprätthållas genom stafett: innan en nätverksträff avslutas har man beslutat vem som skall arrangera nästa.

På så sätt undviker man onödig administration och eventuell tung belastning på frivilliga krafter.

Helsingborgs Stadsteater kunde vara den första att hålla stafettpinnen som sedan t.ex. går vidare till Helsingborg 2035.

Kulturnätverket ”Åtråvärd Stad” skulle ha som främsta uppgift att hålla stadens kulturutövare uppdaterade v.g. varandras planering och initiativ: ett Best Practice utbyte som kan få ytterligare inspiration genom någon inbjuden föredragshållare som bidrar med ett utanför perspektiv: antingen vad gäller plats eller bransch. Kulturnätverket skall vara helt obundet och kunna samarbeta med olika professionella grupper utan hänsyn till bransch eller ort.

46

Den globala staden ”Det mest lokala är ibland det mest globala” en s.k. sanning som upprepades under dialogerna.

Det globala perspektivet för Helsingborg är nära förbundet med frågan om stadens identitet. Det sker just nu stora förändringar och det är därför en bra tidpunkt att ta ett steg tillbaka och skapa sig en helhetsbild av det som är och skulle kunna bli Helsingborg.

Det handlar om att formulera en identitet som Helsingborg kan stå för, inget påklistrat epitet eller något som bygger på importerad kapacitet och stora investeringar. Det rådde stor överensstämmelse mellan samtliga grupper under de Dynamiska Dialogerna: identiteten skall bygga på det existerande. Helsingborg är varken Malmö, Köpenhamn eller Lund, men Helsingborg och ska så förbli.

Vilka är då Helsingborgs främsta tillgångar? + Havet. Öppna upp för fler aktiviteter vid vattnet. + Entreprenörsandan. Denna skulle kunna förstärkas genom att lyfta fram stadens hjältar som förebilder: Dunker, Bergman, ..? + Stor stad i litet format. Privatpersoner med förmåga och trovärdighet att beskriva staden i de här termerna kan engageras som ”ambassadörer”, en utmärkelse som belönar dem för deras förmåga att nå ut men också att gå ut och skapa möten. + Unicitet på valda områden, t.ex. barnteater, vilket redan nämnts. En inventering ger fler exempel som kan utnyttjas. + Föregångare. Helsingborg är omgivet av starka grannar men har genom bl.a. genom visionsarbetet (Helsingborg 2035) visat på initiativkraft och nytänkande. + Siktet högt. Socialt och kulturellt vet man att vi som individer aspirerar: vi vill vara del av något som inte hör till det/dem vi är i dag utan det eller den vi vill bli i morgon. Det kan Helsingborg också göra som stad. Det är visserligen viktigt att sikta högt men ofta mäts inte måluppfyllelsen utan snarare viljan att nå och vägen dit. Det är mer begränsande att tänka smått än att inte nå hela vägen fram när man tänker stort.

Därmed är vi tillbaka på vikten av attitydförändring och cirkeln är sluten.

+ Jfr "Vad är ditt Helsingborg" vykort, bilaga IX

47

STRATEGI & FÄRDPLAN FÖR HELSINGBORGS STADSTEATER Deltagarna i Dynamiska Dialoger ansåg allmänt att Helsingborgs Stadsteater har en viktig roll som förebild i staden: en institution som står för förnyelse och som är förankrad bland stadens invånare.

Håller man sig inom det ramverk som är en del av visionen Helsingborg 2035, vore det naturligt att placera teatern i dimensionen den skapande staden. Vi anser emellertid att det är fel att hänföra såväl institutioner som händelser och aktiviteter till i huvudsak en dimension när samtliga är sinsemellan beroende av varandra. Helsingborgs Stadsteater kommer även på ett viktigt sätt att bidra till den pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden.

En teater bör som bäst vara en kulturell tillgång och en resurs som kan användas på många olika sätt.

© clear-village.org 2013

Dynamiska Dialoger rekommenderar Helsingborgs Stadsteater att vara ett nav i den diskussion om värdet av kultur i ett socialt och humant sammanhang som deltagarna anser är en förutsättning för förändring. Diskussionen bör handla om värderingar, attityder, beteende förändring, påverkan och relationer till samhället men även mycket konkreta saker som var och på vilka sätt kultur kan möta sin publik. Det är i diskussion om det konkreta som värderingsskillnader och brist på nytänkande ofta blir tydliga.

Vissa slutsatser från Dynamiska Dialoger kan anses vara abstrakta och generella medan andra är tydliga och kan tillämpas i stort sett direkt. Under olika rubriker nedan kopplar vi samman vision med aktion.

48

Attityd Som ofta är fallet med förändringsarbete, återvände diskussionerna regelbundet till det hinder som underliggande attityder utgör. Attityder är komplexa att hantera eftersom de involverar många människor och ofta ligger djupt och är svåra att komma åt.

När väl attityder kommer upp till ytan är de sällan komplicerade, d.v.s. sammansatta.

I det här fallet handlar det dels om attityder inom kultursektorn, vilka påverkar den attityd dess representanter har utåt såväl mot publik som mot andra intressenter. Men det handlar också om attityder till kultur utifrån, dels beslutsfattare men även invånare, den tänkta publiken. Dessa attityder rör inte enbart kulturutbudet utan även kultur generellt.

Vad kan då Helsingborgs Stadsteater göra för att bidra till attitydförändring? Det handlar främst om två saker: dialog och initiativ som kan föra attityder upp till ytan [för att kunna bearbetas]. + dialogen måste inkludera samtliga intressentnivåer inom kultursektorn. I ett första steg måste politiska, finansiella och professionella intressenter engageras; + eftersom attitydförändring inte kan planeras fram måste nästa steg vara det vi valt kalla symbolhandlingar och tillfälliga aktiviteter (popup). Detta är, som redan nämnts, ett utmärkt sätt att pröva nya initiativ och därmed få upp attityder till ytan; + för att dra nytta av att attityder kommit i dagen, skall erfarenhet och insikt från de här initiativen delas mellan alla kulturproducenter i staden; + de känslor som dessa initiativ väcker bland publiken kommer fram via såväl traditionella som sociala media och skall studeras noga; + när rådande attityder på så sätt kommit fram ligger fältet öppet för diskussion och förändring.

HELSINGBORGS STADSTEATER STRATEGI & FÄRDPLAN Planering för att säkra korsbefruktning och effektivitet av initiativ

FRAMTIDEN

HELSINGBORGS STADSTEATER ÄR ÄN BÄRANDE KRAFT FÖR DEN ÅTRÅVÄRDA STADAN Skapa kulturella förebilder i olika medborgarskikt “Kultur en trappa upp”: Förväntan och aspiration Helsingborgs “kropp och själ” hänger ihop

SAMHÄLLE

KONSTNÄRLIGT

Avdramatisera kultur Finkulturen engagerar sig med subkulturen Enkla festivaler på varierande teman Skapa utan konflikt Integrera mångkultur

RINGAR PÅ VATTNET

Gränslös Delaktig Mångfald Inkluderande KULTURSTRATEGI Gemenskap Gränsöverskridande Öppenhet

Kultur och skapande på skolschemat Spetsutbildning inom kultur

Något för alla

Kulturhändelser på oväntade utrymmen Skapa ett ekumeniskt rum Symbolhandlinger BRYTA NER VÄGGARNA Kulturambassadörer Bort från åldersfokusering Pop-up kultur Scenskola för barn t.ex. på biblioteket Big Lunch Kulturbuss Provkarta

INTERINSTITUTIONELLT

Kulturlobbyorganisation Gemensamt kulturmanifest Lobbyism och aktivism “Kulturpeace”

Samlad evenemangskalender Finnas utanför egna väggar Öppen digital platform

Attitydförändring till ”vi kan bidra med“ regionalt, nationelltt och internationellt

ATTITYDFÖRÄNDRING Skapa ett gemensamt språk Inre utveckling mod prestigelöshet, hälsosam konkurrens, öppenhet, flexibilitet Inte enbart nå ut utan gå ut och möta INTERNT

Håll netvärket från de Dynamiska Dialoger vid liv Bild Kulturnätverk: Åtråvärd Stad Hålla kulturfred DYNAMISKA DIALOGER Dela erfarenheter och kunskap 2010 -2013

det ordnar någon annan -> det ordnar jag

Hänsyntagande till socialt och miljön Kontinuerligt strategiarbete Koppla ihop idé med vision

2013

49

Š clear-village.org 2013

50

QUOTE RECODE

Värderingar För att Helsingborgs Stadsteater ska kunna spela en aktiv roll och bidra till attitydförändring måste de kritiskt utvärdera sina egna strategiska mål.

Dessa bör i processen ställas mot de värderingar som formulerades i fyra nyckelkoncept under Dynamiska Dialoger. + Gränslös och Gränsöverskridande + Mångfald och Gemenskap + Icke hierarkisk och Icke fördömande + Delaktig och Inkluderande Det mest vanligt förekommande ordet, skrivet och uttalat, under dialogerna var alla. Allt som görs ska vara för alla, vilket är en utopi om man utgår från intresse och kvalitet. Alla är snarare en metafor som kan tydas som: + Något för alla + Öppenhet + Gemenskap

Föra processen vidare genom nätverk Det framkom mycket tydligt under diskussionerna att verklig förändring alltid bygger på en utveckling av det befintliga. För stadsteatern som enhet innebär detta en vidareutveckling av den mångfald av plattformar den redan har.

För stadsteatern som del av en helhet, innebär det att förena resurser, såväl mänskliga som materiella.

Under samtliga dialoger i serien har det förts diskussioner om att bilda en s.k. paraplyorganisation som har till uppgift att just förena resurser. Samtidigt har det påpekats att en sådan organisation skall vara obyråkratisk och icke hierarkisk. Att ett visst ledarskap är nödvändigt visade erfarenheten från det populära Kulturtinget, som diskuterades fram under den första dialogen med stor enighet men som aldrig förverkligades. Nu står vi igen inför en liknande situation: enighet om vikten av ett forum för dialog, erfarenhetsutbyte och nya initiativ. Vårt förslag utgår från bildandet av ett kulturellt nätverk, Åtråvärd stad, där ledarfrågan löses genom ett stafett förfarande: varje nätverksträff avslutas med att arrangören av nästa träff ses ut.

51

STRA QUOTE RECODE TEGI

Det finns alltid en risk att nätverk stagnerar, fastnar i en form. För att undvika en sådan utveckling har vi satt upp några viktiga ramar.

© clear-village.org 2013

+ Kulturfred Nätverket bör grundas på principen Kulturfred, med vilket menas inte enbart att deltagarna lägger ner stridsyxan under träffarna och för genomförande av beslut men även refererar till organiationen Greenpeace. Denna utmärks av målinriktade aktiviteter som inte enbart tar hänsyn till samhället som helhet men bidrar till detta.

Kulturfred står också för en attityd: samarbete istället för konkurrens. + Tillgänglighet Nätverket ska vara öppet för representanter för alla kulturella aktiviteter och speciella ansträngningar bör göras för att få med segment eller sektorer som är underrepresenterade antingen inom kulturen eller i samhället eller båda. Är nätverkssammansättningen obalanserad blir diskussioner och initiativ inte representativa för samhället. + Regelbundenhet Nätverksträffarna måste vara regelbundet återkommande. Om de ska ha formen av täta, korta Kulturkvartar [t.ex. i form av morgonmöten] eller fyra längre Kulturkvartal om året, bör vara något som erfarenheten får visa.

52

+ Ägarskap Det är viktigt att ett forum för erfarenhetsutbyte och initiativ verkligen agera och inte enbart diskuterar. Därför måste deltagarna känna att de äger idéerna och på olika sätt bidra till att de blir tillämpade och prövade: beroende på vad man representerar kan detta innebära olika saker men alltid att sälja in och prata för initiativet. + Mål Man måste vara överens om viktiga definitioner.

Att definiera kultur har ju blivit en s.k. knäckfråga i många samhällen men är inte vad vi direkt avser här. Däremot måste kulturutövarna i Helsingborg tala ungefär samma språk och framförallt inte tala mot varandra.

Tyvärr tenderar gemensamma uttalanden att bli något utvattnade men någon form av gemensam viljeyttring bör finnas formulerad: ett kort kulturmanifest för Helsingborg. Detta fungerar även som en referenspunkt för kommande diskussioner och kan vid behov omformuleras i takt med förändringsprocessen och de erfarenheter denna ger, se undvika stagnation ovan.

QUOTE RECODE

Påverkan Som redan nämnts ovan, innebär Kulturfred helhetssyn och hänsynstagande. Återigen med hänvisning till Greenpeace, är det viktigt att peka på rollen som lobbyist och aktivist, utan att därmed förespråka radikala åtgärder. Det gäller snarare att vara proaktiv och agerar väl genomtänkt och planerat. Det är dessutom upp till varje nätverksmedlem att sälja in Helsingborgs kulturmanifest inte enbart till externa intressenter men även inom den egna organisationen och inte ta denna för given.

Samhället Vi inledde arbetet med att identifiera verktyg för utveckling av kultursektorn i Helsingborg för 2.5 år sedan. De givna förutsättningarna var att inkludera subkulturer samt att förankra morgondagens Helsingborgs Stadsteater i arbetet och därmed slutsatserna. Vi återvänder nu till detta: teaterns framtida roll i ett större socialt sammanhang.

Ersätt finkultur med subkultur Majoriteten av alla förslag som fördes fram under dialogerna handlade om initiativ utanför den s.k. finkulturen. Yttrande som antyder att finkulturen mer eller mindre spelat ut sin roll betyder troligen inte detta, snarar att den är fjättrad till hus och stora fasta kostnader och därmed på många sätt inte fri. Problemet är då inte finkulturen som sådan och lösningen inte att ta bort den utan göra den ”friare” och tillåta den att dyka upp [pop-up] på oväntade platser och engagera sig utanför ramarna, t.ex. med s.k. subkultur.

Mångkultur Eftersträva att alla rum som skapas representerar den stad/det samhälle vi vill ha och får formen av ekumeniska rum. Någon diskussion gick så långt som att begreppet ”mångkultur” borde avskaffas, baserat på att det tänkandet idag borde vara integrerat: att alla automatiskt tänker i mångkulturella termer.

Aspiration Lite drastiskt kan man säga att ”allt för alla” brukar bli ”inget för någon”.

Kognitivt vet man att vi människor associerar, känner igen, förstår och förväntar när vi ställs inför något [nytt] objekt eller händelse. Socialt vet man att vi också aspirerar: vi vill vara del av något som inte hör till det/dem vi är idag utan det eller den vi vill bli i morgon.

Detta talar i och för sig för en diversifierad kultur men också för ”kultur en trappa upp”: förväntan och aspiration. Den nödvändiga avdramatisering som man kan utläsa från dialogerna handlar troligen mer om trösklar än om innehåll: t.ex. en konstnär som inte vill tala om tankar och upplevelser som ligger bakom hans konst kan göra den otillgänglig. Den populära benämningen på konstverk ”utan titel” är en hög tröskel: ”du har inte med det att göra”.

Benämningen ”ingenting” är mer respektfull: ” du får uppleva det du ser”.

Förebilder Kulturens förmåga att påverka samhällsutvecklingen ligger i dess kraft att stimulera fantasin, öppna sinnen, skapa bilder och ge starka sensoriska upplevelser. Det gäller att erkänna och berömma alla goda initiativ på kulturområdet för att på så sätt skapa förebilder i olika delar och segment av såväl det fysiska som sociala samhället.

53

© clear-village.org 2013

PROCESS DETALJER

54

UPPLEVELSES DESIGN Dynamiska Dialoger genomförs som en serie och i en miljö som anknyter till det aktuella temat eller frågeställningen. Miljön väljs och utformas vidare så att deltagarna så långt möjligt kan agera oberoende av vad och vem de representerar. Därmed åstadkommer man en rytm som tillåter såväl allvar som lek, inspiration, eftertanke, tankeutbyte och öppenhet. Detta leder vidare till konstruktivt tänkande och lärande. På så sätt utövar gruppen det som kallas kollektiv intelligens: alla blir delaktiga i resultatet och kan därigenom ta med sig detta after avslutade dialoger. De känner sig ansvariga för vidare tillämpning: de vill se resultat av sitt arbete.

Det är en komplex uppgift att utforma de Dynamiska Dialogerna så att de uppfyller dessa krav och ger avsett resultat: konstruktiva och realistiska förslag med inriktning på framtiden. Deltagarna utgör själva kärnan eftersom det är de som är aktiva i övningarna och som ska låta inspirationen flöda med hjälp av de verktyg som tillhandahålles. Processen hålls samman av själva programmet men även av handplockade stödpersoner eller moderatorer. Dessa har till uppgift att tillföra kunskap och ge råd men också balansera individernas bidrag mot gruppens.

Det är viktigt att dynamiken utgår från gruppen och inte huvudsakligen från någon enstaka individ.

Med beskrivningen som följer vill vi visa hur komplexitet kan hanteras genom samarbete och kunskapsutbyte och hur en metod som Dynamiska Dialoger inte enbart ger deltagarna nya upplevelser och erfarenheter utan utgör en verklig resa mot påtaglig förändring.

55

MODERATORER OCH VÄRDAR

© clear-village.org 2013

Helsingborgs Stadsteater har valt den engelska icke vinstdrivande organisationen Clear Village som samarbetspartner. Förutom att utforma dialogerna och leda processen så engagerar och rekryterar de också moderatorer från sitt nätverk med uppgift att stödja dialogerna.

ALICE HOLMBERG. Designer och projektansvarig på Clear Village, London.

Alice intresseområde är främst hur design socialt och uthålligt påverkar allt från hela samhällen till mode – såväl materiellt som immateriellt. Hon trivs bäst på områden där abstrakta reflektioner möter jordnära tänkande och där hon kan bidra till att diskussioner går från principer till planer för praktiskt handlande

56

ARTUR MOUSTAFA. Designer. Kommunikatör och ansvarig för projektet Outreach på Helsingborgs Stadsteater.

Artur är en konceptdesigner med bakgrund från designindustrin där han startat och drivit möbelföretag. När han insåg att det fanns fler stolar i världen än människor bestämde han sig att avsluta sitt engagemang i möbelindustrin för att se hur han bättre kunde använda sina projektledaregenskaper och sitt designtänk. Han tror att genom att erbjuda plattform och utrymme för open source utbyten och samarbeten så kan vi tillsammans skapa en bättre värld med hållbara produkter och system.

Idag jobbar Artur på Helsingborgs Stadsteater med förnyelsearbete: publik och program. De Dynamiska Dialogerna är ett led i ett av dessa projekt: Outreach.

KRISTINA BÖRJESSON. MA, PhD, Research Associate, Central Saint Martins, University of the Arts, London och grundare av Markona: ett konsultföretag som arbetar med koncept för uthållig förändring med koppling till design av system, objekt och miljöer.

Kristina fokuserar på relationen mellan människa, objekt och omgivning: hur funktion och uthållighet styrs av mentala processer som i mycket utgår från människans varande snarare än livsstilar [som ju är i ständig förändring]. Kristina har etablerat begreppet affektiv uthållighet (affective sustainablity) samt forskar och debatterar nu begreppet: med människan i fokus (human centred). Vad står det egentligen för och hur tillämpas det? Detta är fokus för tankesmedjan Making Matters Matter to Man som hon nyligen har etablerat.

HELENA UESSON. Sustainable Designer. De;co/ Neglected spaces, Malmö Helena är specialiserad på strategisk kommunikation. Med en MA from Central Saint Martins College of Art & Design in London och en B.Sc. from Copenhagen Business School har Helena både stor kunskap och passion för kommunikation och design. Efter studier och arbete i London, bl.a. som del av teamet hos CLEAR VILLAGE & Etikstudio, har hon sedan 2010 drivit sin egen kreativa konsult studio, de;co, i Sverige. Hon åtar sig projekt inom design, arkitektur och innovation med bas såväl internationellt som i Sverige. Kunderna kommer från både den privata och offentliga sektorn.

Förra året var Helena projektledare för UngBo 12 och de;co arbetar för närvarande med Nordic City Network, en tankesmedja som fokuserar på urbana trender i Norden. Hon har också grundat tankesmedjan Neglected Spaces.

57

PROCESSVERKTYG Välkomna Vid ankomsten hälsades alla välkomna och fick en bricka* med sitt namn och sin organisation, sin grupptillhörighet under dagen och den mening man själv blivit ombedd att bidra med på förhand: ”Jag är här för att …..”

Brickorna ersätter presentationsfraser och initierar även den första kontakten mellan personer som nu skall umgås intensivt under en välfylld dag. Brickorna fyller alltså dels en praktisk och dels en teoretisk funktion eftersom meningen: ” Jag är här för att…” fungerar som en inledning till de diskussioner som väntar.

© clear-village.org 2013

Vi märkte att brickorna blev populära och fick ett värde. Deltagarna uppmanades därför inte att lämna tillbaka dem och de flesta valde att behålla dem som souvenirer.

+ Jfr namnbricko, bilaga X

58

Arbetsgrupper För övningarna var deltagarna indelade i grupper.

Eftersom deltagarsammansättning var mycket diversifierad hade vi lagt ner mycket arbete på att ändå göra arbetsgrupperna någorlunda likvärdiga.

Vi hade strävat efter en heterogen sammansättning inom gruppen men en homogen sammansättning mellan grupperna: ålder, kön, erfarenhet etc.

Borddukar Viktiga instrument var förtryckta borddukar, vilka fungerade som stödjande processverktyg: samtliga i gruppen får samma fokus på sakfrågan och dess struktur, samtidigt som duken fungerar som en samlande plattform.

Eftersom processen skall stödjas, inte styras, fick deltagarna i introduktionen veta att de inte behövde arbeta efter de givna nyckelorden eller parametrarna på dukarna, men kunde ersätta dem med andra som de upplevde som mer relevanta. Två grupper valde att göra så. Det viktiga var att det fanns nyckelord gruppen kunde enas om.

59

© clear-village.org 2013

BEST PRACTICE ERFARENHETSUTBYTE

KOMMUNIKATION OCH OUTREACH

Erfarenhetsutbytet inom de Dynamiska Dialogerna var både (i) spontant och (ii) planerat. (i) Det utbyte av inneboende kunskap som alltid blir resultatet när människor möts och inleder samtal. (ii) För att göra det mesta av detta spontana utbyte men också öppna deltagarnas sinnen och tillföra andra erfarenheter, fanns tre former av planerade inslag: + presentation av lokala initiativ; + moderatorerna som delade med sig av sina erfarenheter; och + sammanställning av inspirerande exempel från andra länder (utvalda av The Clear Village Observatory).

Hemsida Under de 2½ år som de Dynamiska Dialogerna har pågått, har vi varit ständigt närvarande på webben*.

Hemsidan har en svensk och en engelsk version för att hålla såväl den svenska publiken som Clear Village:s internationella nätverk uppdaterade vad gäller utveckling av dialogerna och tillämpning av resultaten. Helsingborgs Stadsteater har också hållit sina nätverk, sin publik och sina kommunikationskanaler uppdaterade om Dynamiska Dialoger serien. Vi har upplevt ett ständigt ökande intresse från när och fjärran.

The Observatory är Clear Village’s forsknings och utvecklingsenhet och denna hade sammanställt olika fallstudier med hänsyn till deras relevans för de Dynamiska Dialogerna. Deltagarna hade tillgång till dessa före dialogerna och exemplen kunde därför i förväg såväl vidga perspektiv som inspirera och sätta igång visionärt tänkande om en ny framtid för Helsingborg som kulturstad.

Fallstudierna var alla exempel på hur samhällsförändring kan utgå från ett initiativ eller en organisation och spridas till olika sektorer och verksamheter: en process inleds i begränsad skala och omfattningen ökar successivt. En teater är ett offentligt rum i ständigt dialog med sin omgivning och har därför potential för en nyckelroll i förändringsprocesser.

Hemsidan har fyllt flera syften under projektperioden: + Presentera/introducera de Dynamiska Dialogerna + Uppmuntra och bjuda in allmänheten att delta, + Informera om dialogerna, tid, plats, process och involverade deltagare, + Kommunicera en känsla av vad deltagarna kunde vänta sig: få dem involverade + Introducera stödpersonerna/moderatorerna för att möjliggöra kontakt mellan dem och deltagarna innan dialogerna, + Uppdatera bekräftade deltagare och möjliggöra kommunikation mellan deltagare innan dialogerna började, + Publicera resultatet av de Dynamiska Dialogerna i serien efterhand som de genomförts

+ www.clear-village.org/our-work/projects/dynamic-dialogues

60

QUOTE RECODE

SKAPANDE PULSERANDE GEMENSAMMA GLOBALA BALANS ERADE

VAR!? ÄR DEN

Inbjudan Den bärande tanken bakom Dynamiska Dialoger är att alla berörda skall bjudas in. Så snart plats, dag och tid var bestämt skickades därför en bred inbjudan ut. En personlig inbjudan skickades dessutom till 500 personer med o.s.a. via en anmälningsblankett på nätet. Samtliga inbjudna uppmanades att skicka inbjudan vidare inom sitt

STADEN?

nätverk med en länk till anmälningsblanketten.

Till den tredje dynamiska dialogen, DD#III, bjöds alla deltagare från den första och andra dialogen, DD#I och DD#II, in på samma villkor som nya deltagare.

Kontakt med media bidrog till en bra blandning av deltagare genom att såväl inbjudan som information om de dynamiska dialogerna spreds till många av stadens invånare.

61

Invånare i staden lockades även att anmäla intresse via teaterns nyhetsbrevsutskick som når nära 3000 personer samt genom en annons i den lokala dagstidningen Helsingborgs Dagblad*.

Bekräftelse & anmälningsformulär Alla deltagare ombads att fylla i ett formulär innan dialogerna. Detta var detsamma vare sig man hade fått en personlig inbjudan eller inte, se ovan! Som en del av strategin för de Dynamiska Dialogerna; att nå alla, så erbjöds alltså allmänheten att på eget initiativ anmäla sin närvaro. Detta gjordes möjligt tack vare länken till anmälningsformuläret.* Som anmälningsformuläret var utformat, fyllde det även syftet att kommunicera dialogernas tema, innehåll och ramar till deltagarna och mentalt förbereda dem för dagarna genom bl.a. frågor som bidrog till reflektion; Vad har du för koppling till Helsingborg? Hur skulle en vän eller dina kollegor beskriva dig? Vad är din favoritupplevelse i Helsingborg? Nämn två exempel på platser/ aktiviteter/händelser du tycker borde finnas i Helsingborg?

© clear-village.org 2013

Sociala medier Slutligen hade Clear Village dragit igång en kampanj om Dynamiska Dialoger via olika sociala medier: twitter, Facebook, issuu och vimeo. Interaktiviteten var störst i Facebookgruppen* som nu fungerar helt självständigt och delvis har växt ur Dynamiska Dialoger. Den är nu primärt en virtuell mötesplats där man håller varandra informerade om händelser, aktiviteter och möten samt förmedlar inbjudningar.

+ Jfr exempel, bilaga XI och XII + www.facebook.com/groups/145232352243394

62

63

DELTAGARNA

I deltagardrivet visionsarbete, som dessa dialoger, är mångfald och jämställdhet mellan deltagarna en förutsättning för framgång. Att gemensamt formulera framtidsscenarier för en plats är att beskriva hur attraktiv platsen kan vara för invånarna nu och i framtiden, bortom generationsgränser.

Detta är en omöjlig uppgift för individen eftersom man har ett begränsat perspektiv. Med den sammansättning av grupperna som beskrivits ovan, kommer man åt inneboende kunskap som täcker många områden på olika nivåer samt även mycket varierad erfarenhet av tillämpning:

DELTAGARE ÅLDER

en kollektiv intelligens som byggts upp i ett fungerande samhälle och därför ger resultatet en omedelbar relevans.

De Dynamiska Dialogerna togs emot med intresse av Helsingborgs invånare. Deltagarna inte bara närvarade, utan engagerade sig på djupet och bidrog utifrån sina respektive professionella och privata perspektiv som invånare och medmänniskor.

Deltagargruppen i DD#III omfattade 35 personer och var väldigt skiftande både gällande ålder, kön, yrkeskategorier, etnisk bakgrund och geografisk hemvist:

© clear-village.org 2013

+ Den yngsta deltagaren var 18 år och den äldsta 67 år, + Nästan helt jämn fördelning mellan kvinnor och män, + En verklig blandning av intresserade invånare: mycket eller lite mindre kreativa, + Personer från den offentliga sektorn och det privata näringslivet, akademiker, egenföretagare, pensionärer och studerande: med eller utan vana vid teater.

64

DELTAGARE KÖN

Sist men inte minst är det värt att nämna att alla deltagare lade ner minst en hel dag och många två eller flera dagar på de Dynamiska Dialogerna. Varken Clear Village eller Helsingborgs Stadsteater gav något incitament eller någon betalning till någon av deltagarna.*

ANTAL LABS VARJE DELTAGARE DELTOG I

Efter denna tredje och sista dialog i serien är det intressant att analysera deltagarfrekvensen: de flesta deltog enbart i en dialog [observera att den första sträckte sig över 2 dagar]. Detta säger oss att vi nådde målet att hålla inbjudan öppen och nå ut brett samt inkludera nya invånare i varje dialog.

Dynamiska Dialoger blev inte en exklusiv klubb utan mer en öppen förening med en trogen kärntrupp som var med hela resan. Detta bidrog till kontinuitet och till att kunskap och erfarenhet fördes vidare till nästa dialog i serien: det vi valt kalla kollektiv intelligens togs till vara och investerades på nytt.

65

KONTAKT CLEAR VILLAGE ALICE HOLMBERG alice@clear-village.org +44 (0) 75499 38840 THOMAS ERMACORA thomas@clear-village.org +44 (0) 75030 01345

HELSINGBORGS STADSTEATER ARTUR MOUSTAFA artur.moustafa@helsingborg.se +46 (0) 73231 5840 MAX GRANSTRÖM

© clear-village.org 2013

max.granstrom@helsingborg.se

66

66

FOTO KĂ„LLOR + Page 23 http://www.dotoday.se/pics/malmo-teater23-kinglear-1111217136661_n.jpg + Page 24 http://www.teatercentrum.se/ + Page 25 http://www.kulturcentralen.nu/bilder/preset/large/ noman.jpg + Page 26 http://www.malmoopera.se/sites/default/files/ archive/stora-bilder/huset-eld-staty.jpg + Page 27 http://www.sodraesplanaden.se/wp-content/ uploads/2011/03/M%C3%A5nteatern-webb-workshop-110321.jpg + Page 28 http://www.dotoday.se/pics/malmo-teater23-kinglear-1111217136661_n.jpg + Page 29 http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/ skanesdansteater/pressrelease/view/nu-drar-dansfunk-festivalen-igaang-796788 + Page 30 http://www.clear-village.org/v3/wp-content/uploads/TheatreCarbonique1-e1298637351436.jpg + Page 31 http://www.creativejobsprogramme.co.uk/images/ arcola%20theatre.jpg + Page 32 http://upload.spottedbylocals.com/Brussels/normal/recyclart-brussels-(by-wouter-spitters).jpg + Page 33 http://vhamnen.com/wp-content/uploads/2012/05/ungbo12.jpg + Page 34 http://www.dunkerskulturhus.se/ImageVaultFiles/ id_25460/cf_127/boosthbg_logotyp_bildspel_480x270_illustration.JPG + Page 35 http://adsoftheworld.com/sites/default/files/styles/media/public/who_0.jpg

67