• LOKALT HÄSSLEHOLM • LOKALT HÄSSLEHOLM • LOKALT HÄSSLEHOLM • LOKALT HÄSSLEHOLM • LOKALT HÄSSLEHOLM • LOKALT HÄSSLEHOLM •
STATIONSSAMHÄLLE OCH SOMMARPARADIS MED ANOR OCH TRADITIONER NEDSLAG. Hästveda har funnits på kartan sedan 1100-talet, men som många andra orter tog befolkningen fart när järnvägen kom till byn. Marknad, sommarkollo och folkrace är några av de återkommande traditioner som i dag förknippas med orten. Men vi börjar hos hästarna. I historiska källor härleds det ursprungliga namnet ”Hestwite” till år 1145 - med den troliga betydelsen ”Hästskogen”. I Sparrarp utanför Hästveda driver Phillip Magner, ursprungligen från Nya Zeeland, Sparrarps Islandshästar Recreation center. När vi besöker verksamheten en kall måndagkväll i januari är det ridskola på gång. – Jag köpte gården för tio år sedan, men den har varit hästgård länge innan dess. Vi har 18 hästar - tre nordsvenskar och resten Islandshästar, berättar han. På Christensens Bygg & Foder, som säljer bland annat hästfoder, vittnar man också om att hästkulturen i högsta glad lever upp till ortsnamnet. – Det är väldigt mycket hästar här omkring. Det finns till och med ett stall mitt i byn, säger Isabel Karlsdotter som har jobbat i företaget i tio år och känner bygden väl. TÅGET EN LIVSNERV Även om mycket vatten - eller ska vi kanske säga många tåg - har passerat under broarna sedan orten fick sitt namn är hästen fortfarande en viktig symbol för orten. – Hästveda var väl mest en parentes innan järnvägen kom till byn, säger Alf Månsson, ordförande för Hästveda intresseförening. Vi träffar honom vid järnvägen, som även i dag är ortens livsnerv. – Jag är född i Hästveda och flyttade tillbaka hit 1977. Jag har ett arbetsliv som flygledare bakom mig, och det tog mig ut i världen under några år, berättar han. Snart efter återkomsten började Alf att jobba med Hästveda marknad som redan då var en tradition med över hundra år på nacken. 1999 var han med om att starta upp Hästveda intresseförening, som jobbar idéellt för att utveckla samhället och lyfta fram positiva krafter. –Det finns ett stort engagemang i byn. Fören-
32
ingarna på orten har sammantaget många fler medlemmar än det finns Hästvedabor, vilket tyder på att många engagerar sig i flera olika sammanhang, säger Alf Månsson. För Intresseföreningen var en stor målsättning att få tågen att stanna till på stationen igen, vilket blev verklighet 2013. – Vi såg genast en uppgång i befolkningen. I de fall hus blev till salu köptes de snabbt, och trenden fortsätter. Vi har nyligen fått besked om att tio nya bostäder ska byggas inne i Hästveda, och det behövs. Vi har just nu mer barn i byn än det finns förskoleplatser, så även förskolorna ska utöka sin verksamhet. LIKKISTOR OCH TORVBRYTNING En liten bit från de centrala gatorna träffar vi Kenneth Johnsson bland gamla hus från bygden som sedan 40-talet i omgångar flyttats hit för att bilda Hembygdsparken i Hästveda. Kenneth är ordförande i Hästveda hembygdsförening och har därmed koll på ortens historia. – Det är ju gammal jordbruksbygd, och när järnvägen kom till på 1860-talet var det många småindustrier som flyttade in till orten för enklare transportmöjligheter. Bland annat har Hästveda haft ett par kända tunnbinderier, och en likkistefabrik, vilket kanske är lite ovanligt. Även torvbrytningen är en stor industri – förr gick en linbana från Hästveda ut till Åbuamossen som senare även ersattes av ett industrispår, berättar Kenneth. I dag används hembygdsparken för firande av högtider, och utöver de historiska byggnaderna finns bland annat ett vagnsmuseum och en utställning över sopranen Sonja Stjernqvist som föddes i Farstorp och bodde i Hästveda fram till sin död 2002. – Lite ovanligt är att det även finns ett vandrarhem i Hembygdsparken med sammanlagt 30 bäddar. det gör att det ofta är liv och rörelse här sommartid, säger Kenneth Johnsson.
NR 2 - 6 FEBRUARI 2021
Hästkulturen är fortfarande levande kring orten. Bland annat på Sparrarps Islandshästar Recreation Center.
”I HÄSTVEDA DELAR MAN INTE IN ÅRET EFTER ÅRSSKIFTEN, SNARARE OM SAKER HÄNDE FÖRE ELLER EFTER MARKNADEN”
SOMMAR, SOMMAR, SOMMAR Lursjön har sedan länge lockat badgäster till Hästveda. Enligt Alf Månsson lockar de söta baden årligen omkring 100 000 personer, och genom åren har kanske lika många barn fått ljuva sommarminnen från sommarkollot Barnens by. Stina Lennartsson är ansvarig för verksamheten, som drivs av Malmö stad. Hon började själv som kock på sommarkollot för 15 år sedan och har många fina minnen från Hästveda. – Det är världens bästa jobb. Att se alla förväntansfulla barn som är så nervösa att de knappt kan stå still när de kommer dit på sommaren, och sedan få se dem växa i sig själva under veckorna på Barnens by. Kollot gör skillnad för jättemånga barn, och inte minst sommaren 2020 var det så många barn och föräldrar som hörde av sig och var tacksamma för att det fanns möjlighet att komma dit även med alla restriktioner kring pandemin, säger hon. Kolloverksamheten startade 1935 och varje år får ungefär 1200 barn från Malmös olika stadsdelar uppleva sommaren i Hästveda. TIDERÄKNING EFTER MARKNADEN Sommaren i Hästveda är även synonym med Marknaden. – I Hästveda delar man inte in året efter årsskiften, snarare om saker hände före eller efter marknaden, säger Kim Olsen, marknadsgeneral. Även om det just nu är oklart om det går att genomföra marknaden 2021 - det är svårt att jobba med besöksbegränsningar när evenemanget sker mitt i byn - så ser Kim att traditionen från 1870-talet kommer att fortsätta in i framtiden. – Det är ett tillfälle då väldigt många tidigare Hästvedabor återvänder hem, och det är en mycket viktig händelse för föreningar och företag - som en andra julhandel. Sammanlagt ➤