Jussi Björlingsällskapets Tidning

HÖSTEN 2013 Nr 51 sedan starten 1989

Jussi Björlingsällskapets Tidning

ussi björling

Förslag i Borlänge:

Museet flyttas?

Jussi och tobaken Gästkrönikör:

Birgitta Svendén

Sommaren med Jussi

LADDAD JUSSI-SOMMAR Rapport från samtliga konserter

Innehåll

3 Ordföranden talar 4 Museet flyttas?

5 Bästa portalen för alla Jussi-fans 6 Knökfullt i Voxna 10 Glest i Kungsan 11 Lyckad återkomst till Liseberg 12 Lysande fullsatt i Strömsbruk 14 Ännu en Skansentradition 18 Möten på Kaplansbacken 20 Årets två Jussi-pristagare 22 Jussi och tobaken 24 Nessun Dorma – en poets avsked 25 Foto avslöjar okänd intervju 26 Caruso vs Björling – replik 27 Årsmöte och födelsedagskalas 28 Gästkrönikör: Birgitta Svendén

11

22

20

Omslaget

Tenorerna Hector Sandoval och Christian Juslin sjöng för full hals på Jussi Björling-dagen, som firades på Skansen den 10 augusti.

REDAKTION Jussi Björlingsällskapets Tidning Hösten 2013.

Från starten 1989 nummer 51.

Lösnummer 30 kronor

Jussi Björlingsällskapet stiftat den 7 januari 1989 har till uppgift att främja intresset för och kunskapen om Jussi Björling, hans sångkonst, liv och karriär. www.jussibjorlingsallskapet.com

Redaktör och ansvarig utgivare Jacob Forsell fotograf.forsell@telia.com 08-646 35 26 Foto av Jacob Forsell om inget annat anges.

Medlemsavgift För år 2014 är avgiften 250 kronor för enskild medlem och 300 kronor för familj.

Plusgiro 462 48 91-0

Grafisk form Curt Lundberg curtl@mac.com 0708-840 940

Ansökan om medlemskap ställs till Stefan Olmårs Hovra Gamla Landsvägen 5 820 42 Korskrogen stefanholzpartner@telia.com eller till Jussi Björlingmuseet Borganäsvägen 25 784 33 Borlänge 0243-742 40 jussibjorlingmuseet@borlange.se För mer information om museet se sidan 27

Redaktionskommitté Hans Thunström, sammankallande Göran Forsling Harald Henrysson Jacob Forsell Tryck: Grafiska Punkten, Växjö 2013 ISSN 1400-5271

2

5 Jussi Björlingsällskapets styrelse Ordförande Bengt Krantz, 0739-79 17 62 visheten@gmail.com Vice ordförande Hans Thunström, 021-33 41 75 hans.thunstrom@skola.vasteras.se Sekreterare Stefan Olmårs, 0651-260 00 stefanholzpartner@telia.com Kassör Per Bäckström, 08-508 401 12 perb1948@gmail.com Ledamöter Göran Forsling, 0243-22 73 39 verbator@telia.com Harald Henrysson, 0225-501 90 harald.henrysson@tele2.se Kjell Olsson, 08-30 27 47 kjell.olsson55@bredband.net Hedersordförande Lars Hemmingsson, 08-735 51 54 lars.a.hemmingsson@comhem.se

jussi björlingsällskapets tidning hösten 2013

Ordföranden talar

Vi minns Rolf Björling

J

ubileumsåret 2011 har vi nu i backspegeln och två år har redan gått sedan 100-årsminnet av Jussi Björlings födelse firades i stor och grann omfattning. Om 2012 var ett mellanår så har 2013 blivit ett riktigt nytändningsår för Jussi Björlingsällskapet med en rad sommaraktiviteter, som fylligt redovisas i detta nummer av Jussi Björlingtidningen.

Det är mycket glädjande att den reformerade tidningen fått ett så varmt erkännande. Även vår nya hemsida har väckt mångas gillande. Jag vill tacka alla som möjliggjort denna framgång, som har gjutit ny inspiration i verksamheten.

operascenen eller i ett underhållningsprogram i tv. Han var ett salt och en stark profil i ett dåtida operasverige och är mycket saknad men långtifrån bortglömd. En sångares öde är att hans gärning annars lätt faller i glömska redan efter några år. Endast några få förunnas att förbli i folkets medvetande generation efter generation. Jag tänker på namn Jussi fick finna sig i att redan som Einstein, ”Han var ett salt och under sin livstid uppleva sig Nobel, Rembrandt, en stark profil i ett då- Picasso, Mozart, själv som en värdemätare av tida operasverige och sångkonst på absolut elitnivå.

Verdi, Shakespeare, är mycket saknad men Dickens, Callas, Han hade sin egen exceptionellt höga artistiska standard att långtifrån bortglömd.”

Caruso… hela tiden leva upp till. Det är Även Jussi Björling då lätt att förstå att efterkommande och sentida tenorer tillhör denna exklusiva kategori. kan känna Jussis konstnärliga gärning inte bara som en inspiration, utan också som en frustration.

Jag önskar såväl trogna som Att bli jämförd med Björling blir något som kan vara nyblivna medlemmar varmt vällika skrämmande som hedrande. Om man dessutom är komna till ett nytt och rikt verksamson till sångaren och bär namnet Björling och räknar hetsår med Jussi som trogen följemed att göra en liknande karriär som operasångare kan slagare i alla skiften och avslutar med det bli komplicerat. Det är i år 20 år sedan Rolf Björling Erik Gustaf Geijers tänkvärda dikt avled, och det skall genast sägas att denne sångare under Tonerna. sin karriär kunde stå på egna ben och förmådde utstaka sin egen väg. Han hade kunnat heta något helt annat Tanke, vars strider blott natten ser! och ändå funnit sin väg. Oundvikligen kommer dock Toner hos Eder om vila den ber. jämförelserna och då måste det understrykas att Rolf Hjärta, som lider av dagens gny! var mycket strong att skapa och vidmakthålla sin egen Toner till Eder till Er vill det fly. identitet som sångare. Han fick uppleva att vara prisad och omtyckt i breda lager och med sin tveklösa energi och framåtanda gjorde han ingen lyssnare besviken utan B E N GT KRA N T Z ord f öra n d e bjöd alltid på sig själv i stora mått oavsett om det var på

jussi björlingsällskapets tidning hösten 2013

3

Glada miner trots dåliga siffror. Sex av Sällskapets sju styrelsemedlemmar samlades till diskussion om Jussi Björlingmuseets framtid i Borlänge. Stående fr v Göran Forsling, Harald Henrysson, Bengt Krantz, Per Bäckström, Kjell Olsson och Stefan Olmårs. Sittande museichefen Jan-Olof Damberg och Borlänge kommuns kulturchef Patric Hammar

Förslag i Borlänge

Museet flyttas?

Borlänge kommun kallade Jussi Björlingsällskapets styrelse till krismöte om museets framtid.

Mötet skedde den 19 september i Borlänge och en nästan mangrann styrelse infann sig. Endast Hans Thunström hade förhinder.

Det rådde en tryckt stämning i sammanträdesrummet. Dels för att ett missförstånd försenade mötet och dels för att flera styrelsemedlemmar befarade negativa besked, ja till och med nedläggning. En dryg timme efter utsatt tid dök kommunens kulturchef Patric Hammar upp. Han inledde rappt och tydligt: – Jussi Björling är ortens store son och att stänga museet vore både politiskt och kulturellt självmord. Någon nedläggning är alltså inte aktuell.

4

Efter mötet upptäcktes åverkan på bysten utanför museet. Jan-Olof Damberg fick bära in Jussi i avvaktan på reparation.

Den tryckta stämningen lättade betydligt.

– Men, fortsatte han, museet kämpar med dåliga siffror, både ekonomiskt och besöksmässigt. Sedan jubileumsåret har besökssiffrorna mer än halverats och i år kommer vi knappt upp i 2000 besökare.

Därför måste vi tänka nytt och ett förslag är att flytta museet och samtidigt integrera det med annan kulturverksamhet. Vi måste satsa och utveckla.

Nu försvann den tryckta stämningen helt och diskussionen tog ordentlig fart. Frågor och svar, idéer och uppslag haglade i luften. Museet måste bli mer pedagogiskt, blanda verksamheten med andra musikformer, försöka få in Jussi Björling i skolplanen, öppna ett Jussi-rum i Stockholm som hänvisar till museet, o.s.v.

– Ett förslag är att flytta museet några hundra meter bort till biblioteket. Då kommer besöksfrekvensen säkerligen att öka, fortsatte Hammar. Dessutom kan vi då få in annan verksamhet i den nuvarande museibyggnaden.

Efter mötet upptäcktes att Jussi-bysten utanför museet hade utsatts för skadegörelse. Den hade brutits av och stod helt lös på sin sockel. Vem som helst hade kunnat bära iväg den. Museichefen JanOlof Damberg kånkade in Jussi i väntan på reparation och händelsen fick en stark symbolik mot bakgrund av dagens möte.

Utredningen om museets framtid pågår och ska vara klar under 2014. En flytt kan bli aktuell under 2015.

JAC O B FOR SELL Fotnot: Bysten reparerades i mitten av oktober och står nu åter på plats.

jussi björlingsällskapets tidning hösten 2013

Nya hemsidan innehåller allt du vill veta om Jussi Björling.

Bästa portalen för alla Jussifans Styrelsens målsättning var att under 2013 modernisera medlemstidningen samt göra en rejäl uppdatering av hemsidan. Det första numret av den moderniserade tidningen utkom i maj och den 10 september var det äntligen premiär för vår nya hemsida.

Styrelsen och undertecknad har haft en hög målsättning med hemsidan. Den ska vara den bästa portalen för alla Jussifans, en modern hemsida som rymmer mycket information, intressant läsning och, naturligtvis, musik.

Med olika inslag berättas om Jussis historia. Du kan läsa om hans liv och karriär, ta del av vår ”jussikologie professor” Harald Henryssons kartläggning och forskning med statistik och förteckningar över samtliga inspelningar, framträdanden, filmer och böcker. Som en extra finess

kan du bläddra i Jacobs Forsells praktutgåva om Jussi.

Du kan lyssna på Jussi via ett stort antal inspelningar från skivbolaget Bluebells utgåvor och dessutom njuta av mer än femton filmade sånginslag där Jussi framför många av sina paradnummer. Under menyn Inspelningar finns bland annat sju radiointervjuer med Jussi.

Varje månad görs ett nedslag i Jussis fantastiska karriär under menyn Månadens Jussi. Avsikten är att berätta om någon speciell händelse, som har betydelse för hans karriär.

Hemsidan innehåller naturligtvis också en mängd information om Sällskapets aktiviteter, till exempel kommande medlemsträffar, senaste nyhetsbrev och andra aktuella händelser. Under menyn Organisation framgår vilka som är med i styrelsen, valberedning, revisorer och

jussi björlingsällskapets tidning hösten 2013

tidningsredaktion med adresser och telefonnummer. Du kan läsa senaste verksamhetsberättelse och årsmötesprotokoll.

I Butiken kan du via Museet i Borlänge beställa skivor, böcker med mera och vi har lagt in länkar till andra musikaliska sällskap och operahus i både Sverige och övriga världen.

I början av nästa år är målsättningen att presentera en engelskspråkig version av hemsidan.

Som webbmaster önskar jag alla läsare välkomna till vår nya hemsida, som tillkommit tack vare ett fint samarbete med formgivaren Curt Lundberg och webbarkitekten Aryan Schmitz.

Adress: www.jussibjorlingsallskapet. com Sprid gärna budskapet om vår nya hemsida till vänner och bekanta!

K J E LL OLSSON Webbmaster

5

Sommaren med Jussi

Knökfullt Det var trettonde gången som Jussi Björling-sällskapet och Ovanåkers församling i Hälsingland hyllade Jussi Björling i Voxna kyrka. Och 13 var sannerligen inget olyckstal. Många ansåg att detta rent av var de bästa Voxnakonserterna hittills.

6

jussi björlingsällskapets tidning hösten 2013

i Voxna Konserten hölls den 8 juli och vädrets makter var gynnsamt inställda. Stilenlig inledning med klockringning och därefter Jussi själv sjungande Sven Saléns Visa kring slånblom och månskära. Stefan Olmårs, ”gärningsman” som han kallar sig, hälsade välkommen och vägledde publiken genom programmet.

Som vanligt satt klippan Lennart Eng vid flygeln – sedan i fjol

har den instrumentala standarden fått ett lyft genom att man hyr in ett kvalitetsinstrument.

Det var med glädje vi återsåg och hörde Christer Bladin, som gästade Voxna även för två år sedan. Den före detta Geddaeleven, sedan länge bosatt i Frankrike, inledde med ett fint nyanserat framförande av Sjöbergs och Geijers Tonerna. Sedan

p

jussi björlingsällskapets tidning hösten 2013

7

Sommaren med Jussi ”Sångarglädjen var stor – och visst lyfte sig taket en aning?” blev det Tosti och en lysande tolkning av Griegs Jeg elsker dig.

En ny bekantskap var Angelika Eklund, ung sopran som just gått ut estetiska programmet i Bollnäs och nu siktar på att bli musikalartist. O mio babbino caro sjöng hon okonstlat och innerligt med ljus ungflicksröst, men det var i Popular ur Stephen Schwarzs Wicked som hon blommade ut, både sceniskt och vokalt. Lena Rieback ackompanjerade.

Den andra sopranen, Rebecca Rasmussen, har kommit längre i karriären. För ett par år sedan var hon Jenny Lind-stipendiat. Tidigare i år sjöng hon i La Bohème på Norrlandsoperan och Mimis aria klingade förträffligt. I övrigt sjöng hon tyska romanser och där skulle man önska att hon kunde tona ner volymen. Richard Strauss’ Zueignung tål för all del turbon men Mendelssohn och Schumann kräver finare nyanser.

Den fjärde sångaren, tenoren Joachim Bäckström, har haft stora framgångar i bland annat Malmö och Köpenhamn och blev ju också Jussi Björling-stipendiat häromåret. Bärig, expressiv och briljant röst och utmärkt diktion kännetecknade honom och dessutom ledigt och chosefritt agerande. Så tag mit hjerte, Alfvéns utsökta tonsättning av Tove Ditlevsens fina dikt och Schraders Sommarnatt i första avdelningen följdes av Lenskijs aria ur Eugen Onegin, sjungen med rysk glöd, och Du är

min hela värld ur Leendets land – där han verkligen tog ut svängarna.

Fullsatt vid både eftermiddags- och kvällskonserterna.

Men där var det inte slut. Extranummer, en hel handfull blev det också. Rebecca bjöd på en innerlig och intensiv Ebben! Ne andrò lontana ur Catalanis La Wally.

Den passade henne som hand i handske. Joachim serverade en saltvattenstänkt Till havs. Christer besjöng mera östliga farvatten i Volgasången, varefter Joachim och

Flera generationer i Voxna Jussi Björlings förfäder har bott i flera generationer i Voxna i Hälsingland och kan spåras tillbaka till 1747. Då inflyttade Anders Andersson från Norrbärke i södra Dalarna. Eftersom många hette Andersson, tog han sig namnet Björn. Släkten Björn arbetade på orten i flera generationer, framför allt vid masugnen.

Voxnabruk hade 17 brukspatroner och Jussis förfäder tjänade dem alla. Den siste som arbetade och bodde i Voxna var farfadern

8

Lars Johan Björn. Han flyttade 1867 till Strömsbruk där han fick arbete som mästersmed. År 1880 flyttade familjen till hustruns hemtrakter i Finland. Det var då familjen tog sig namnet Björling. När tiderna blev sämre återvände familjen till Sverige och Borlänge.

Lennart Ekman, gift med Jussis dotter Kickie, tog initiativet till Voxnadagarna år 2001. Sedan 2003 är det Stefan Olmårs (bilden) som håller i arrangemanget.

jussi björlingsällskapets tidning hösten 2013

Konserten avslutades med att de medverkande bildade kvartett i ’O sole mio. Fr.v. Christer Bladin, Angelika Eklund, Rebecca Rasmussen och Joachim Bäckström. I bakgrunden ackompanjerar Lennart Eng.

Rebecca generalrepeterade inför Malmöoperans uppsättning av La Bohème till hösten genom att framföra duetten ur första akten, O soave fanciulla. Ett tjusigt kärlekspar som blir en stor attraktion i Malmö. Ja, vad kan man sjunga efter detta? Jo, Christer och Joachim delade broderligt på outslitliga ’O sole mio till allas förtjusning.

Konserten avslutades traditionellt med allsång i Land

du välsignade. Sångarglädjen var stor – och visst lyfte sig taket en aning? En höjdarkonsert var det under alla omständigheter.

Senare på kvällen följde ytterligare höjdpunkter på Voxnabruks herrgård. Stockholmsoperans för närvarande tjänstledige chefdramaturg Stefan Johansson presenterade ett antal Jussi-inspelningar med Stephen Hastings lovprisade bok The Björling Sound som utgångspunkt. Stefans djupa insikter, humor och verbala briljans gjorde detta till en högtidsstund för såväl lekt som lärd.

Påföljande morgon berättade Anders Hanser om sin mor, orsakullan Hanser Lina Göransson, som hade en kort sejour som operasångerska och debuterade mot Jussi Björling 1939. Hans berättelse beledsagades av den tv-dokumentär han spelade in i mitten av 1980-talet men som visades först 2008, då Hanser Lina skulle ha fyllt 100 år. Det var ett gripande program med både värme och humor.

I Voxna syntes även Niklas Lindblad, uppskattad reseledare, och fotografen Anders Hanser, som berättade och visade film om sin mor, sångerskan Hanser Lina Göransson.

GÖ RA N FO RSLI N G Operans chefdramaturg Stefan Johansson berättade på sitt typiska målande vis om operans världar. jussi björlingsällskapets tidning hösten 2013

9

Sommaren med Jussi

Två ålänningar på scenen. Jussi Björling-pristagaren Christian Juslin och Birgit Nilsson-stipendiaten Sofie Asplund sjunger änkevalsen ur Glada Änkan.

Glest i Kungsan Trots ett milt duggregn och skral marknadsföring hade ett 50-tal tappra själar bänkat sig i Kungsträdgården torsdagen den 7 augusti för att lyssna till en stunds underhållande operamusik. Jussi Björling- och Birgit Nilsson-sällskapen arrangerade tillsammans en lunchkonsert med idel pärlor från våra stora operasångares repertoarer. Konserten blev dessutom en sorts genrep inför den stora Jussi-dagen på Skansen tre dagar senare. Årets Jussi Björling-pristagare Christian Juslin framträdde med sopranen Sofie Asplund från Birgit Nilsson-sällskapet. De framförde sånger av Leonard Bernstein, Gösta Nystroem och Jean Sibelius. Vår ordförande Bengt Krantz sjöng inte bara opera utan framförde även Beethovens lovsång samt, mycket förtjänstfullt, Stockholmsmelodi av Evert Taube. I finalen sjöng och dansade Juslin med Asplund i änkevalsen ur Lehárs Glada Änkan. Vederkvickta av en knapp timmes skön musik kunde publiken återvända till sin vardag.

Detta var andra året som de båda systersällskapen arrangerade Kungsankonserten.

Man får hoppas på en fortsättning nästa år. Fast med bättre information och annonsering.

JAC OB FOR S E L L

10

jussi björlingsällskapets tidning hösten 2013

Sällskapets styrelseledamot Hans Thunström hade full upp vid Jussi-bordet, Mats Carlsson sjöng och en nöjd publik jublade.

På Lisebergs Taubescen framträdde pianisten Johan Ullén, tenoren Mats Carlsson och Jussi-allvetaren Bertil Bengtsson.

BILDER SÖREN HÅKANLIND

Lyckad återkomst till Liseberg År 1931 gjorde Jussi Björling sin debut på Liseberg i Göteborg, då på Kongresshallens scen och det skulle bli sammanlagt 29 framträdanden över åren, sista gången 1958. 55 år senare, söndagen den 28 juli 2013, var det dags igen för Jussi på Liseberg. Då arrangerade Jussi Björlingsällskapet för första gången en Lisebergs-konsert till Jussi Björlings minne. Konserten ägde rum på Taubescenen och knappt 300 personer hade bänkat sig för att få lyssna till vacker tenorsång. Regntunga skyar hängde över nöjesparken och ett tag småduggade det, men när det var dags för konsertens början stabiliserades vädret och solen sken.

Mats Carlsson, JB-sällskapets första stipendiat från år 2008, var tenorsolist och pianisten Johan Ullén följsam ackompanjatör.

Programmet presenterades och sammanhölls på ett utmärkt sätt av Jussikännaren Bertil Bengtsson.

Mats Carlsson inledde med tre svenska sånger, Hugo Alfvéns Jag längtar dig, Wilhelm Peterson-Bergers sånger När jag för

mig själv i mörka skogen går och Bland skogens höga furustammar. Sångerna framfördes med fin känsla för naturlyrik, vackert legato och utmärkt textning. Därefter fick vi lyssna till en äkta Jussi-inspelning från 1936, där han sjöng Morgens Schraders Sommarnatt, en mycket uppskattad och vanligt förekommande sång.

Programmet fortsatte med opera. Först med Cavaradossis aria Recondita armonia ur Puccinis opera Tosca, därefter Nemorinos aria Una furtiva lagrima ur Donizettis opera Kärleksdrycken. Båda ariorna sjöngs med ett fint bel canto och med en mättad lyrisk-dramatisk klang. Sedan följde som kontrast två av Jussi Björlings svenska paradnummer, Ragnar Althéns Land du välsignade och Sjöbergs Tonerna. Här lyckades både sångare och pianist väl med att finna stämningen och atmosfären.

Bertil Bengtsson har ”umgåtts” med Jussi Björling i 30 år och berättade att Jussi Björlingsällskapet fyller 25 år nästa år. Han

jussi björlingsällskapets tidning hösten 2013

intervjuade Mats Carlsson, som berättade att han studerat för Erik Saedén. Ibland när det körde fast tekniskt sa Saedén: ”Ska vi lyssna till hur Jussi gjorde”. Bertil Bengtsson spelade i anslutning härtill ytterligare en inspelning med Jussi, denna gång Lyonels aria M`apparì tutt´amor ur von Flotows opera Martha.

Som avslutning sjöng Mats Carlsson två mycket kända arior, Du är min hela värld ur Franz Lehárs operett Leendets land samt La donna è mobile ur Rigoletto, härligt avslappnat och virtuost framförda. Publiken tackade med uppskattande applåder och artisterna bjöd på ett extranummer, Till havs så klart.

Efter konserten kom många åhörare fram till Jussi Björlingsällskapets informationsbord och ville ha såväl folder som medlemstidning. Förhoppningsvis blir Jussikonserten på Liseberg en årlig tradtition.

B E RI T SJÖG R EN

11

CARL-JOHAN ERIK BLADIN

CARL-JOHAN ERIK BLADIN

Sommaren med Jussi

Håkan Hagegård berättade anekdoter under rubriken ”Scener ur ett himla liv” och Ann-Charlotte Björling intervjuades om pappa Jussi.

Lysande full Två dagar i slutet av augusti och början av september överröstas Harmångeråns brusande forsar av sången från samlingslokalen Strömshall. Platsen där detta äger rum är den lilla byn Strömsbruk i nordöstra Hälsingland drygt två mil norr om Hudiksvall med cirka 360 innevånare.

Sopranen Paulina Pfeiffer och tenoren Marcus Petterson sjöng ömsint mot varandra i duetten O soave fanciulla ur Puccinis La Bohème.

12

1672 öppnades här ett järnbruk och stångjärnshamrarnas dunkande ekade över vattnen runt Ström. I skogarna arbetade kolarna vid sina milor med att framställa kol till järnbruket. Malmen transporterades hit sjövägen med skutor. Det var liv och rörelse och ständig kontakt med viktiga hamnar längs hela ostkusten. Idag är järnbruket ett minne blott, byggnaderna är sedan länge rivna. Idag driver skogsindustrikoncernen Holmen AB en fabrik för plastbeläggning av kartong.

Järnhanteringen pågick fram till 1889. En av de mest välkända smederna var Jussi Björlings farfar Lars Johan Björn vars son David, Jussis pappa, föddes 1873 i ett rött hus som fortfarande finns kvar. David tillbringade sina sju första år i Strömsbruk. År 1880 flyttade familjen till jussi björlingsällskapets tidning hösten 2013

PELLE JANSSON

I det här huset födde Jussi Björlings pappa David 1873. Huset är i mycket gott skick och används i dag som bostadshus.

lsatt Jussifest i Strömsbruk Finland där Jussis farmor Matilda var född. David återvände ett par gånger till orten och enligt uppgift från en ortsbo sjöng David och sönerna Gösta, Olle och Jussi en gång i missionshuset i Strömsbruk, troligen 1916.

Med anledning av Jussis starka rötter i Strömsbruk inledde Jussi Björlingsällskapet år 2006 den årliga Jussifesten till världstenorens minne. I en fullsatt, varmt välkomnande Strömshall hälsade Jussi Björlingssällskapets ”gärningsman” Stefan Olmårs för åttonde gången välkommen till årets Jussifest. Ströms Bruksorkester, en av de få kvarvarande bruksorkestrarna i landet, inledde programmet.

Därefter avlöste de inbjudna sångarna varandra.

Tenoren Marcus Petterson, Anders Wall-stipendiat och född i Hälsingland, inledde med arior av Körling och Söderman. Sopranen Paulina Pfeiffer, som gjort huvudroller på Folkoperan och Kgl. Operan fortsatte med ett stycke ur My fair Lady och Mimìs aria ur La Bohème.

Marcus och Paulina förenades i en öm scen i duetten O soave fanciulla ur La Bohème.

Den tredje solisten på programmet var den unga sopranen Himani Grundström, född i Delsbo, studejussi björlingsällskapets tidning hösten 2013

rande opera i Göteborg. Hon framförde arior ur Manon av Massenet och ur Alcina av Händel. Och sången fortsatte att flöda i Strömshall, flera operapärlor av Puccini, Sibelius, Bizet och Verdi. Extranummer och inropningar. Konserten avslutades med allsång i Land du välsignade. Artisterna ackompanjerades av Lennart Eng och John Beck. Dagen avslutades med Jussi-inspelningar och Jussis dotter Ann-Charlotte Björling intervjuades på scenen av Stefan Olmårs.

Dag två inleddes med att Johan Adlercreutz, som driver vandrarhemmet i Strömsbruk, gav en kortfattad och kärnfull beskrivning om Strömsbruks historia. Därefter berättade Håkan Hagegård anekdoter ur sitt eget liv under temat ”Scener ur ett himla liv”. Fängslande och roligt beskrev han bland annat att sångkarriären avslutades 2005 sedan sönerna sagt ”Farsan nu blir du inte bättre” Två lyckade dagar i Strömsbruk manar till repris även nästa år. Det är bara att instämma i lokaltidningen Ljusnans recension ”Fullsatt vid en lysande och imponerande Jussifest”.

Fotnot: Jussifesten i Strömsbruk hade aldrig kunna genomföras utan hjälp av den ideella lokala föreningen ”Strömsfacklan”, samt alla sponsorer däribland Holmen AB som ställt samlingslokalen Strömshall till förfogande.

K J E LL O LSSO N

13

Sommaren med Jussi

14

jussi björlingsällskapets tidning hösten 2013

Ännu en Skansentradition För fjärde året arrangerades Jussidagen på Skansen. Det blev som vanligt en succé. Strålande solsken, välfyllda bänkrader, sångprakt från scenen, tankeväckande föredrag och Jussi själv i högtalarna med några ovanliga inspelningar.

– Jaså, har du blivit marknadsgycklare också! utbrast en operakollega till Jussi efter en tidig framgång på en friluftsscen.

Jussi hade kuskat Sverige och USA runt och uppträtt i kyrkor, missionshus, folkparker, på privata fester och andra folkliga arenor och det var inte ett dugg främmande för honom att sjunga på Skansen.

Första gången var den 10 september 1933 och det kom att bli sammanlagt 52 konserter på Sollidenscenen. Jussis allra sista konsert över huvud taget gavs just på Skansen den 20 augusti 1960. Årets Jussi-dag började med att arrangören Stefan p jussi björlingsällskapets tidning hösten 2013

15

Sommaren med Jussi

Final och applådtack på Sollidens scen. Fr.v. Hector Sandoval, Christian Juslin, Bengt Krantz och Lennart Eng.

Olmårs hälsade välkommen tillsammans med Skansens marknadschef Sten Magnus Petri. Han berättade om alla traditioner som startat här – nationaldagsfirandet, Bellman-dagen, allsången, nyårsafton, Valborgsmässofirandet, med mera. Han nämnde också att Jussis lilla loge under scenen står kvar oförändrad.

Operavännernas ordförande, Nils-Göran Olve, hade inspirerats av Stephen Hastings bok The Björling Sound: A Recorded Legacy. Till Nils-Görans egna kommentarer fick vi höra Jussi sjunga Låt henne tro, den tungvrickande La danza, en gastkramande version av Turiddus avsked och till sist paradnumret Nu är jag pank och fågelfri. NilsGöran höll, som alltid, en trivsam ton och den jättelika ljudanläggningen manade fram Jussis klang.

Själva konserten inleddes av JB-sällskapets ordförande

16

Bengt Krantz, som sjöng Beethovens Lovsång ackompanjerad av ”stöttespelaren” Lennart Eng. Årets vinnare av Sällskapets Jussi-pris var den åländske tenoren Christian Juslin (observera efternamnets likhet med Jussi). Han fick en utförlig motivering uppläst och tog emot en vacker vas, förutom prispengarna, 10 000 kronor. Han sjöng, passande nog, två sånger av Jean Sibelius – den dramatiska Svarta rosor följd av den bittra kärleksskildringen i Flickan kom ifrån sin älsklings möte.

Sedan intog den mexikanske tenoren Hector Sandoval scenen. Med talande händer och härlig inlevelse sjöng han en aria ur Verdis Alzira samt ett lyriskt stycke av De Curtis.

Att Christian Juslin inte är något ”Mumintroll”, som svenskar ibland kallar hans finlandssvenska dialekt, märktes tydligt i Tosca-arian Recondita armonia. Hector Sandojussi björlingsällskapets tidning hösten 2013

Practical joke mitt i ’O sole mio. Christian Juslin överraskar Hector Sandoval.

Styrelseledamoten och eldsjälen Kjell Olsson värvar medlemmar i publiken.

val följde sedan upp med den andra tenorarian i den operan, E lucevan le stelle, och rev även han ner applåder!

I sann Jussi-anda och efter Stefan Olmårs försynta förfrågan kom så extranumren – och vilka extranummer!

Christian intog Hectors domäner med Granada och Bengt sjöng Evert Taubes Stockholmsmelodi. När Hector till sist framförde ’O sole mio i äkta Pavarotti-stil, smög sig Christian upp bakom och stal andra refrängen! Till synes improviserat, men säkerligen överenskommet. En härlig duett med stor sångprakt och humor helt i publikens smak, vilket applåderna vittnade om.

Efter föreställningen fick vi ett ord av Skansen-chefen: – Det här är verkligen ännu en tradition!

R OG E R AL DE R S TR A ND jussi björlingsällskapets tidning hösten 2013

Hedersordföranden Lars Hemmingsson stod troget i sin mobila Jussi-butik och sålde skivor och böcker.

17

MÖTEN PÅ KAPLANSBACKEN

Sopranen Sanna Gibbs med ackompanjatören Martin Hellström.

Ungt stjärnskott med framgång Den sköna lördagen 25 maj gästades Sällskapets medlemmar av det unga stjärnskottet Sanna Gibbs, ursprungligen från Gävle. Hon har redan haft stor framgång som Maria i West Side Story på Stockholms Stadsteater och i höst sjunger hon Papagenas parti i Trollflöjten på Kungliga Operan Vid träffen på Kaplansbacken sjöng Sanna, följsamt ackompanjerad av Martin Hellström (f.ö. släkting till Wilhem Peterson-Berger), Paminas aria ur Trollflöjten, en aria ur Puccinis La Rondine och till sist Liùs aria ur Turandot, även den av Puccini.

Framgångarna för Sanna fortsätter med stor säkerhet.

Håll ögon och öron öppna!

Ur refrängsångaren Oddes lättsamma repertoar Höstens andra träff på Kaplansbacken hölls den 12 oktober. Innehållet handlade om refrängsångaren Erik Odde, den pseudonym som Jussi använde när han gjorde inspelningar i den lättare genren i början av 30-talet, ofta för att dryga ut kassan.

Operasångaren Fredrik de Jounge, proffsigt ackompanjerad av Lotta Larsson, sjöng ett urval ur Oddes repertoar, lättsamt, trevligt och skickligt. Låtarna presenterades och pseudonymerna bakom dem avslöjades av jussikologen Harald Henrysson – vem annars?

Fredrik de Jounge har gästat Sällskapet en gång tidigare i februari 2008. Då sjöng han opera och sånger av mera klassisk art. Han berättade att han avslutat sin karriär i Tyskland och nu flyttat hem till Sverige. Närmast bär det av till USA för sångarlansering.

Fredrik de Jounge sjöng Erik Odde-kupletter ackompanjerad av Lotta Larsson.

JAC OB FOR S E L L

18

jussi björlingsällskapets tidning hösten 2013

En filmpärla för alla Jussi-älskare

Förre tv-producenten Jan Sederholm berättade om tillkomsten av dokumentären Jussi Björlings saga.

Samarbetssvårigheterna med Jussis änka Anna-Lisa skapade rubriker i dagspressen.

jussi björlingsällskapets tidning hösten 2013

Lördagen den 14 september bjöds på kanonväder i Stockholm. Klarblå himmel och brittsommarvärme, över 20 grader. Trots detta kom ett 30-tal Jussi-entusiaster till Kaplansbacken för att sitta flera timmar inne i mörkret och titta på film. JB-sällskapet inbjöd nämligen till exklusiv visning av den gamla tv-dokumentären Jussi Björlings saga från 1977.

Filmen är en pärla för Jussiälskare. Alla de stora stjärnorna uttalar sig om samarbetet med vår store tenor. Hjördis Schymberg, Robert Merrill, Nils Grevillius, Gösta Kjellertz, Einar Larson, Einar Beyron, Bertil Bokstedt, Harry Ebert, Johannes Norrby… Listan kan göras lång.

Förre tv-producenten Jan Sederholm gästade mötet och berättade på klingande finlandssvenska om filmens tillkomst. Bland annat beskrev han svårigheterna att samarbeta med Anna-Lisa Björling, som utövade viss ”utpressning” om det inte blev som hon ville. Detta uppmärksammades även i flera tidningsartiklar.

– Flera avsnitt fick vi faktiskt klippa bort annars ställde hon helt enkelt inte upp i filmen, berättade Sederholm. Det var rätt knepiga problem att lösa.

Sällskapets egen ”jussikologie doktor” Harald Henrysson hade kommit ner från Säter i Dalarna för att kommentera innehållet, vilket gjordes i pausen mellan de två filmavsnitten.

– Detta är den allra första dokumentärfilmen om Jussi Björling och den är särskilt unik eftersom så många i Jussis omgivning fortfarande var i livet och kunde uttala sig om hans person. Filmen blir på så vis allt värdefullare ju längre tiden lider.

Dokumentären finns tyvärr inte tillgänglig för inköp eller nedladdning. Men det finns en kopia på Jussi Björlingmuseet i Borlänge, där man kan se den. JB-sällskapet undersöker möjligheterna att få fram fler kopior.

T E XT E R O C H B I LD E R JAC O B FO RSE LL

19

ALEXANDER KENNEY

TS SI- E E S ÅR JU GAR Å A TV IST PR

Jussistipendiaten Aleksandrs Antonenko som Cavaradossi mot Emma Vetter i Tosca på Stockholmsoperan 2008.

Lettisk världstenor fick solistpriset ...

Jussi Björlings minnesfond Jussi Björlings minnesfond instiftades 1970 på uppdrag av AnnaLisa Björling.

Den administreras av Stiftelsen Kungliga Teaterns Solister, som utöver Jussi Björlings minnesfond sköter ytterligare elva stiftelser efter stora svenska sångare, bland andra Joel Berglund, Hjördis Schymberg, Hugo Hasslo, Kerstin Meyer, Set Svanholm och Einar Larson.

Stipendiesumman är 50.000 kronor.

Stipendiet finansieras av Anders Walls stiftelse.

Tidigare stipendiemottagare (i urval): Margareta Hallin (den första), Kerstin Meyer tillsammans med Rolf Björling, Anita Soldh, Sven-Erik Vikström, Sylvia Lindenstrand tillsammans med Loa Falkman, Gösta Winbergh, Lena Nordin, Harald Henrysson, Putte Wickman, Kalle Moréus…

Kompletta listor över fonder och prismottagare kan ses på Stiftelsens hemsida www.skts.se.

20

Stiftelsen Jussi Björlings minnesfonds stipendium 2013 tilldelas den lettiske världstenoren Aleksandrs Antonenko.

Han är det förste utlänning som får stipendiet sedan det instiftades 1970.

Antonenko är född 1975 och debuterade 1998 på hemmaoperan i Riga som Oberto i Händels Alcina. Därefter har karriären gått spikrakt uppåt och han har framträtt på världens ledande operascener; Covent Garden, La Scala, Met… Statuterna för Operasolisternas Jussi Björlingstipendium säger att mottagaren måste ha framträtt på Kungliga Operan, och det har Antonenko gjort. Cavaradossi i Tosca, Des Grieux i Manon Lescaut, Herman i Spader dam och nu senast som Johnson i Flickan från Västern.

– Sasja får stipendiet inte bara för att han är en fantastisk sångare utan också för att han är en god kollega, en glad, positiv och generös människa, som gärna delar med sig av sina kunskaper, säger Gunnar Lundberg, ordfö-

rande i Stiftelsen Kungliga Teaterns Solister.

– Jag meddelade honom beslutet via e-mail och han blev naturligtvis jätteglad. Han har dock ingen möjlighet att komma till Stockholm förrän i maj nästa år och då får han stipendiet vid en konsert på Confidencen där han själv deltar.

Antonenko sjunger just nu rollen som Pollione i Norma på Metropolitan i New York.

På klippande digital telefonlinje uttrycker han sin glädje över stipendiet.

– Det är otroligt! Jag blev helt överraskad! Jag betraktar Kungliga Operan som min andra hemmascen och är mycket lycklig över utmärkelsen. Inte ens i mitt hemland Lettland har jag fått denna uppmärksamhet eller erkännande. Det är en stor ära för mig att få detta pris. När jag kommer till Stockholm i maj skall jag se till att sjunga särskilt bra för den svenska publiken.

JAC O B FOR SELL

jussi björlingsällskapets tidning hösten 2013

Sällskapets ordförande Bengt Krantz delar ut årets Jussi Björlingpris till tenoren Christian Juslin vid Jussi-dagen på Skansen.

... och en ålänning sällskapets pris – Redan som 5-åring ville jag bli sångare, påstår min mor. Jag satt jämt vid radion hemma i Mariehamn och lyssnade på svenska P2, som ofta spelade Jussi Björling. Årets mottagare av Jussi Björlingsällskapets årliga pris, Christian Juslin, berättar från bostaden i Bonn i Tyskland hur hans intresse för sång präglats av Jussi Björling.

– Jag lyssnar hellre på Jussis tolkningar än till exempel Pavarottis. Jussi ligger närmare hjärtat, man känner smärtan och gråten. Den känslan kunde bara han förmedla.

Christian Juslin föddes på Åland 1969. Han studerade för bland andra Peter Lindroos, som även han hade Jussi som stor idol. Karriären började med en blandning av studier och frilansande ute i Europa men den egentliga operadebuten skedde först 2000 på Folkoperan i Stockholm där han sjöng Alfredo i La Traviata. Sedan har det rullat på och han har framträtt i roller som Macduff (Macbeth), Cavaradossi (Tosca), Hertigen av Mantua jussi björlingsällskapets tidning hösten 2013

(Rigoletto) och Pinkerton (Madame Butterfly).

Sedan september är Christian fast anställd på två år vid operan i Bonn där han bor med hustru och dotter.

Det var tidigt i våras som Sällskapets sekreterare Stefan Olmårs ringde Christian Juslin för att meddela att han tilldelats årets Jussi Björlingpris.

– När Olmårs ringde om detta svarade jag lite som kusinen från landet att ”det har jag inte sökt”. Jag fick dock förklarat för mig att man inte behövde söka och blev naturligtvis mycket glad över utmärkelsen. Det är en stor ära för mig att få ett pris uppkallat efter Jussi Björling, min stora förebild.

Jussi Björlingsällskapets årliga pris Jussi Björlingpriset instiftades 2008. Priset skall tilldelas ”nordisk tenor som studerar sång eller är i början av sin karriär” eller till ”nordisk person som främjat kunskaperna eller intresset för Jussi Björlings liv och gärning”.

Prissumman är 10 000 kronor.

Priset administreras av Jussi Björlingsällskapets styrelse och finansieras med medlemsintäkter.

Tidigare pristagare: Mats Carlsson, Nils Olsson, Harald Henrysson tillsammans med Roger Alderstrand, Joachim Bäckström.

JAC O B FO R SE LL

Kära läsare, som synes finns det två olika årliga Jussi Björlingutmärkelser, vilket skapat viss förvirring hos både medlemmar och allmänhet samt i media. Det är vår förhoppning att presentationerna här ovan reder ut begreppen och klargör skillnaden mellan Jussi Björlings minnesfonds stipendium och Jussi Björlingsällskapets pris.

21

På flera fotografier av Jussi Björling ses han med en tänd cigarett i handen eller munnen. Hälsomedvetna 2010-talsmänniskor höjer kanske på ögonbrynen inför det obestridliga faktum att den framgångsrike världssångaren rökte. Hur kunde han göra det utan att förstöra sin sångröst?

Jussi och tobaken ALLAN LARSSON

Låt oss först konstatera att om det inte varit för det där med rösten, skulle det inte ha varit ett dugg överraskande att Jussi Björling rökte. Faktum är att minst hälften av de svenska männen gjorde det på hans tid. År 1946 gjorde Gallupinstitutet en undersökning som visade att cirka 50 procent av männen och 9 procent av kvinnorna rökte dagligen. Idag är motsvarande siffror 10 och 12 procent.

När Jussi Björling var tonåring, den tid i livet då de flesta rökare tar sina första bloss, saknades helt kunskap om rökningens allvarliga hälsorisker. Det fanns till och med vissa som hävdade att det kunde finnas medicinsk nytta med cigaretterna.

Under 1930- och 1940-talen diskuterades Per-Åke Lindestad är foniater på Huddinge sjukhus och kan allt om stämband. det en del om det var ohälsosamt att röka eller ej, men de som var motståndare till En vanligare effekt av rökning på stämhos bland andra sångare och personer med detta tobaksbruk var det främst av morabanden är att deras täckande slemhinna blir liska skäl. Rökningen ansågs bidra till osed- röstproblem. Som röstforskare har han inflammerad och svullnar – stämbandsinte kunnat undgå att intressera sig för just ligt leverne. Först på 1950-talet kom tunga katarr. Man blir hes och kan tappa rösten.

Jussi Björling och hans legendariska röst. vetenskapliga bevis för att rökning orsakar Den som inte röker till vardags kan drabPer-Åke Lindestad lungcancer och de slog egentligen bas av tillfälliga besvär efter att ha feströkt. bekräftar att stämbanden inte igenom i det allmänna medveSådana akuta besvär går över på några verkligen inte mår bra av tandet förrän på 1960-talet. dagar om man tar det lugnt med rösten rökning: Jussi Björling kunde alltså inte och låter bli att röka. Hos den som röker – Varje gång cigarettrök känna till hur hälsofarlig rökningen dras ned i halsen utsätts de regelbundet kan däremot stämbanden och är, men vi kan ändå undra över hans även resten av struphuvudet bli kroniskt för både värme och mängtobaksvanor. Alla vet ju hur hes och inflammerade. Svullnaden av stämbander av skadliga ämnen, raspig man kan bli av tobaksrök. Hur den och åtföljande röstproblem blir perförklarar han. kunde det vara möjligt att kombinera manenta. Kronisk stämbandskatarr kan ge Med tiden kan följden operasång i yppersta världsklass med 41.

Aftonbladet 19 i värsta fall bli stämbands- ständig heshet. Man kan också få svagare att röka? röst och fort bli väldigt trött av att prata – cancer, en cancerform som nästan bara röststörningar som kan ställa till stora socidrabbar rökare. Tack vare förbättrad vård Frågan går till docent Per-Åke Lindestad, ala problem. Till behandlingen hör rökfinns i dag goda möjligheter att bli frisk. I överläkare vid öron-näsa-halskliniken på tidiga stadier av stämbandscancer botas nio stopp och att lära sig använda rösten på ett Karolinska universitetssjukhuset i Hudbättre sätt. Det kan även gå att operera kroav tio med strålning och allt färre patienter dinge strax söder om Stockholm. Per-Åke niskt svullna stämband. behöver behandlas med en operation där Lindestad är foniater, specialist på röst och Per-Åke Lindestad berättar samtidigt struphuvudet tas bort. tal, och forskar om stämbandens funktion

22

jussi björlingsällskapets tidning hösten 2013

Rökte Jussi för jämnan eller bara vid fester? Här tänds cigaretten av John Forsells äldsta barnbarn Ann-Charlotte von Oelreich. Bilden tagen vid en privat middag 1957 av en blott 15-årig Jacob Forsell.

också att enstaka sångare faktiskt kan tycka att deras röst blir bättre om de röker. Han tänker då inte främst på de rocksångare som eftersträvar en rå och raspig röst, utan på sångare med en tunn röst.

– En lätt stämbandssvullnad kan i vissa fall ge en mer klangfull röst, ungefär som man kan uppleva när man är på väg att bli förkyld.

Så tror han inte att det var med Jussi Björling, vars starka, klara sångröst och enorma förmåga att förstärka klangen trollband och fortsätter att trollbinda publiken.

Det mest sannolika är att Jussi Björling helt enkelt hade tur som kunde röka utan att hans sångröst tog skada, säger Per-Åke Lindestad.

Med det menar han att Jussi Björling antagligen hörde till de personer vars stämband klarar åtminstone en del rökning utan att det märks på rösten.

– Hos en individ kan det räcka med ett fåtal cigaretter per dag för att orsaka permanenta stämbandsförändringar medan någon annan får problem först om de röker mer, förklarar Per-Åke Lindestad.

Det har skrivits en del om den store tenorens hälsa. Mycket tyder på att han hade ett medfött hjärtfel som bidrog till att han inte alltid klarade att genomföra sina föreställningar. Det talades även om stämbandsproblem i samband med dessa inställda föreställningar. Det är också välkänt att Jussi Björling hade alkoholproblem. Vilken roll rökningen spelade i allt detta kan vi bara spekulera om. Kanske var det främst under perioder när han drack mycket alkohol som han rökte.

– Jag kan tänka mig att det var så och att han under mer arbetsintensiva perioder inte rökte så mycket. Inte minst för en hög tenor som Jussi Björling skulle jag gissa att det vore obehagligt att röka under exem-

jussi björlingsällskapets tidning hösten 2013

pelvis ett tre veckor långt engagemang på Metropolitan, säger Per-Åke Lindestad.

Drygt ett halvsekel efter Jussi Björlings bortgång i hjärtinfarkt vid 49 års ålder har synen på hälsofrågor i allmänhet och rökning i synnerhet drastiskt förändrats. I dag känner alla till hur farligt det är att röka och hälsa och livsstil är ett vanligt diskussionsämne. Med tanke på det är det intressant att få veta något om tobaksvanorna bland Jussi Björlings nutida kollegor.

– Det är mycket ovanligt att dagens operasångare röker, säger docent Stellan Hertegård, som är Kungliga Operans halsläkare.

Mitt intryck är att det finns en del som feströker. Att operasångare är vanerökare hör däremot absolut till undantagen, även om det förekommer.

HELENE WALLSKÄR Helene Wallskär är frilansjournalist med specialinriktning på medicin- och tobaksfrågor.

23

Nessun Dorma (Till minne av Jussi Björling)

Klockan är över sex. Jag har bett en bön. Ingen sover.

Jag har vandrat förbi det gamla mödrahemmets röda sten frätt av århundraden; och det kommer nytt ljus, nytt ljus; och skriken från råkorna som flyger mot sina stora nästen är som häftigt sammansmält ljus – Mumlanden, ekon, koralsång; och natten skall helt bli ett avgrundsdjup av ljus mellan två stränder i födslovånda: födelse och död. O hänförelse (Ett ljus i sjukhusfönstret) av ljus som tilltar, o foster skälvande mot ljuset, pejla det ödsliga fältet, sök genom Norfolk och få rullgardinen att skaka, hemsök himlarna efter Björling. Finn honom, finn.

Och nu baren, det svaga ljuset, glidande av bord och glas, och radion på spiselhyllan kungörande hans död. Klara, milda solstrålar tär på vår skymning, hans röst, i minnet bevarad, har lagt hanegäll och middagsljus på fönsterbrädans fårade yta.

O klara ljus och innerliga, strålande aria, sarga mina bleknande kinder med det storslagna arvet av ljus och tårar, flöda över mig tills mannen är det nyfödda barnet; var en förbannelse av det mörker människan skapat. Ingen, ingen skall sova förrän skriket från barnet som tränger fram, hjälplöst och blekt, är skriket från en själ strävande uppåt mot Ljuset.

FR A N C I S W E B B

Dikten finns att läsa på originalspråket på Sällskapets hemsida www.jussibjorlingsallskapet.com

En poets avsked till Jussi Francis Webb föddes 1925 i Adelaide i Australien.

Hans mor avled tidigt och hans far togs in på sjukhus när han bara var ett par år gammal. Han växte upp tillsammans med sina systrar hos farföräldrarna i Sydney. Krigsåren 1943–45 tjänstgjorde Webb i det australiska flygvapnet i Kanada.

Efter kriget reste han till England där han för första gången togs in på mentalsjukhus för schizofreni. Kampen mot sjukdomen kom att prägla resten av hans liv med upprepade sjukhusvistelser i England och Australien. Webb vistades flera år på ett sjukhus i Drayton i Norfolk på engelska ostkusten – där Nessun Dorma troligen skrevs – innan han 1960 definitivt återvände till Australien. Han avled 1973 på ett sjukhus i Sydney.

Francis Webb fick redan som 17-åring en dikt publicerad i större sammanhang och 1948 utkom hans första diktsamling. En känd brittisk kritiker, Herbert Read, har kallat honom en av århundradets största och mest förbisedda poeter. Den bitvis svårtillgängliga dikten Nessun Dorma, som skrevs och reviderades under åren 1960–64 är tillägnad Jussi Björling, och upplevelsen av de ”ljus och tårar” han kunde förmedla genom sin sång har i dikten fått ett av sina starkaste uttryck. Dikten publicerades första gången 1964 i tidskriften Meanjin Quarterly och finns även inspelad i uppläsning av författaren.

H A R A LD H E N R YSSON

24

jussi björlingsällskapets tidning hösten 2013

Ur familjen Björlings samlingar.

Foto avslöjar okänd Jussi-intervju Nyligen hittades ett foto bland en mängd bilder i Björlingfamiljens samlingar. Där intervjuas Jussi och Anna-Lisa för radiostationen WOL. Denna radiointervju ingår inte bland de fyra tidigare kända intervjuerna från Amerika, vilka alla är bevarade i inspelningar.

kanska Björlingsällskapet. Dan Shea, tidigare ordförande i Jussi Björling Society, lyckades spåra upp en mångårig programledare på stationen, Fred Fiske, som förklarade han att det inte var han själv som var intervjuaren, men mindes att personen på bilden ledde en programserie en kortare tid omkring 1948/49.

Vid närmare undersökningar visade det sig att radiostationen WOL fortfarande existerar som en ”pratradiostation” i Washington D.C. Jag skrev dit och fick snabbt svar från direktören, som meddelade att han frågat runt bland sina anställda, men ingen kände till något arkivmaterial från den tiden. Tydligen väckte frågan stor förvåning -– ”it did create a lot of fun talk in the station”.

Bilden väckte också intresse i det ameri-

Därmed tycks det säkert att intervjun gjordes i samband med den andra av Jussis fem Washingtonkonserter, som alla ägde rum i Constitution Hall. Konserten den 11 januari 1949 dominerades av lieder och sånger och Jussi hade – som vid några få andra tillfällen i USA – en svensk ackompanjatör, Arne Sunnegårdh, även känd som dirigent och sångpedagog. Recensionen i Washington Evening Star fastslog att Jussi ”lyste upp musiksäsongen”, och

jussi björlingsällskapets tidning hösten 2013

var full av beundran för ”vidden av hans vokala talang”.

Märkligt nog publicerade Washington Post ingen recension men i stället en utförlig artikel om den glänsande mottagningen på svenska ambassaden efter konserten. Bland annat meddelades att ambassadörshustrun Margaret Boheman gjorde sin debut i värdinnerollen, iförd en ljuslila Schiaparellidräkt, och att bland de många gästerna märktes ambassadörer och ministrar från tio länder (alla de nordiska samt Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Schweiz, Egypten och Kanada) liksom företrädare för musiklivet och administrationen.

Tyvärr tyder ingenting på att någon inspelning av denna intervju skulle ha bevarats.

H A RA LD H ENR YSSON

25

”Någon kapplöpningshäst var ingen av dem, så varför bry sig? Låt oss istället njuta av båda!”

Caruso vs Björling?

Geir Oppis artikel i det förra numret av Jussi Björlingsällskapets tidning väcker en del funderingar och ger upphov till invändningar. För vad är meningen med att försöka bestämma vem av de båda världstenorerna Enrico Caruso och Jussi Björling, som var den bäste sångaren?

Jag hade förmånen att höra Jussi Björling ”live”. Caruso har jag förstås bara hört i inspelningar, men jag har träffat två människor som hört Caruso i livet. Dels en friherrinna Giesl (von) Gieslingen i Wien 1965, dels Columbia Artists Managements Fred Schang 1980, som i sin ungdom var Carusos manager i USA och senare också blev Jussis. Den gamla damen i Wien hade förstås tyckt att Caruso var fantastisk, och det finns det heller ingen anledning att betvivla.

Fred Schang, som hörde båda många gånger och var van att bedöma röster, ville över huvud taget inte rangordna de stora sångarna.

Han tyckte inte att man kunde jämföra Jussi och Enrico Caruso.

Caruso hade ”en latinsk” röst med en sammetslenhet, som nordiska röster saknar, medan nordiska röster besitter en klarhet, som latinska röster har svårt att efterlikna. De latinska sångare som försökt gå i Carusos fotspår har inte lyckats helt med det, menade Schang.

Några var naturligtvis mycket bra, t.ex.

Gigli.

Jussi Björlings röst hade en klarhet, som påminde honom om ”djupa, kalla, nord-

26

iska vatten”, och höjdtonerna hade ett ”vinande”, som inget annat lands sångare kan åstadkomma.

Att såväl Caruso som Jussi Björling hade utomordentligt bra röster och en lika utomordentlig förmåga att tolka musik och text råder det knappast några delade meningar om. Inte heller kan det råda något tvivel om att de hade olika sätt att sjunga. Jussi beundrade visserligen Caruso, men han sjöng inte som Caruso, som hade skolats under det sena 1800-talet, när sångidealet var ett annat än under senare tid.

Lyssna bara på en inspelning med den frejdade tenoren Arvid Ödmann: han bölade, och han var ingalunda ensam! Caruso bölade inte, han lyfte sångtekniken till en ny nivå, och det är en av orsakerna till att han blev så berömd.

Detta framgår mycket väl av de inspelningar han lämnat efter sig. Man kan givetvis beklaga att han aldrig fick göra någon inspelning med modern teknik, men sedan man ”tvättat” Carusos inspelningar får man ändå en god bild av hur han lät. Michele Sisca, som Geir Oppi citerar, menar att inspelningarna bara skulle visa 15–20 % av Carusos röstklang. Det är förstås en mycket subjektiv uppskattning. Så tekniken är inget hinder: man kan mycket väl jämföra t.ex. Carusos och Jussis röster och tolkningar. Bara det faktum att musikälskare föredrar den ene eller den andre bevisar det och beror på sångarens personlighet.

Geirr Oppi framför också en förbryllande teori om att Jussis röst skulle ha varit förhållandevis svag och att Carusos röst skulle ha varit så stark, att den kanske inte hade passat för inspelning via mikrofon. Det förstår jag inte. Kvinnor har i forte ofta en betydligt större röststyrka än män, och det brukar gå bra. Tänk bara på Birgit Nilsson!

Så spelar röststyrkan alls någon roll?

Knappast! Ingen av dem hade svårighet att nå ut över rampen, de tonbildade före-

dömligt, de förstod textningens betydelse för att man ska höras, och de var seriösa artister. Det är därför en smaksak vem man föredrar, kanske beroende på vilken kultursfär man kommer ifrån. I Sydeuropa sjunger man t.ex. gärna på ett känslosammare sätt än i Nordeuropa.

Och är man van vid det, föredrar man kanske en ”latinsk” röst. Vi svenskar uppskattar förstås Jussis utsökta tolkningar av italienska operaroller, men vi älskar honom nog allra mest för hans tolkningar av svenska sånger av bl.a. Söderman, Peterson-Berger och Alfvén eller den finländske Sibelius sånger.

Sibelius menade att ingen tolkade hans sånger så väl som Jussi, och ungefär detsamma sa Alfvén. ”Och om man hade hört dem båda från samma scen samtidigt…, vem skulle då publiken ha korat till 1900-talets mest älskade sångare?... Jussi?

Sannolikt inte!”, tror Geirr Oppi. Själv frågar jag mig: är det alls intressant? Musik är inte det exaktas konst, konst blir det just genom artisternas frihet att göra egna tolkningar. Oppi, som tänker sig att det skulle ha skett idag, tror inte att Jussi skulle ha ”vunnit”. Men om vi vänder på saken, om Jussi och Caruso, båda i toppform, hade kunnat uppträda som ”The Two Tenors” år 1918, innan Pavarotti, Domingo eller Gedda sjungit en enda ton, vem hade ”vunnit” då?

Någon kapplöpningshäst var ingen av dem, så varför bry sig? Låt oss istället njuta av båda!

CA LLE FR IED NER

jussi björlingsällskapets tidning hösten 2013

2014 fyller Jussi Björlingsällskapet 25 år och det firas i anslutning till årsmötet

Kallelse till

ÅRSMÖTE och inbjudan till

FÖDELSEÅRSKALAS Årsmötesförhandlingarna och påföljande kalas hålls i Östermalms föreningsråds lokaler, sal 1 Valhallavägen 148 (Fältöversten) lördagen 1 februari kl 13.00.

TÅ R

TA

FR

ÅN

Jussi Björlingmuseet Borganäsvägen 25 784 33 Borlänge 0243-742 40 www.borlange.se/jussibjorling jussibjorlingmuseet@borlange.se Museichef: Jan-Olof Damberg Öppettider Sommarsäsong juni–augusti måndag–fredag 11–18, lördag 10–14, söndag 12–17 Vintersäsong september–maj helgfri tisdag–fredag 12–17

BA

KS TU GA N

IV

ÄS TE RT

OR P

Eftersom vi räknar med stor anslutning har vi valt en större lokal. Sällskapet bjuder på kaffe/te och födelseårstårta samt underhållning av tenoren Ulrik Qvale och barytonen Bengt Krantz. Vid pianot André Baraula. Dessutom medverkar Bertil Bengtsson med ett inslag över boktemat ”The Björling Sound”.

Kalaset avslutas ca kl 16.00 Ytterligare information, vägbeskrivning m.m. meddelas i kommande nyhetsbrev samt på hemsidan.

VÄLKOMNA!

jussi björlingsällskapets tidning hösten 2013

Så kom Björlingmuseet till I februari 1994 kom beslutet att bygga upp ett Jussi Björlingmuseum i Borlänge. Den 22 oktober skulle det hela vara klart, efter ombyggnad och nyinredning av huset och insamling av en mängd material. Allt detta skulle ske under loppet av endast åtta månader. Och det gick!

I nästa nummer av Jussi Björlingtidningen presenteras ett stort reportage om museet och dess 20-åriga historia där Harald Henrysson berättar om sin Jussi-forskning och unika arbetsinsats. Andra Jussi-eldsjälar gjorde också en stor insats tillsammans med några framsynta politiker, som tidigt insåg det kulturella kapital, som låg i Jussis namn. Vi får en återblick som beskriver hur Jussis födelsehus efter många turer blev ”minnesstugan” Jussi Björlinggården och hur planerna på en storstilad Jussifestival i slutet av 1970-talet gick i stöpet.

Minnesutställningen 1991 i Folkets Hus blev en föregångare till museet och den påkostade tävlingen ”Jussi Björling Tenor Competition” förgyllde såväl det nyöppnade museet som 50-årsfirandet av Borlänge som stad.

Läs mer om den intressanta tillkomsten av Jussi Björlingmuseet i nästa nummer!

27

Posttidning B

Jussi Björlingsällskapets Tidning Pär Bäckström Götgatan 91, 5 tr 116 62 Stockholm

GÄSTKRÖNIKÖR

BIRGITTA SVENDÉN

En ny tenorgeneration växer fram

T

ALEXANDER KENNEY

enorer, en bristvara? Nej, faktiskt inte. Jag tror att vi

inte på många år har sett en sådan växtkraft inom röstfacket tenor som vi gör idag. Från lätta lyriska, över spinto, Rossinikoloratur till det tyngre gardet inom Wagnerfacket. Klangidealet har i viss mån förändrats inom till exempel Wagnerrepertoaren. När tenoren Klaus Florian Vogt sjöng sin första Stoltzing i Mästersångarna i Nürnberg och titelrollen i Lohengrin förvånades många över den lätta och ljusa klangen i hans röst. Frågor uppstod, kunde detta verkligen räknas som en Helden-tenor, var inte rösten för lätt och ljus? När det visade sig att han sjöng sina partier utan märkbar ansträngning blev detta också en form av acceptans för ett annat klangideal och öppnade dörrar för liknande rösttyper inom Wagnerfacket. Jonas Kaufmann är ett annat exempel på en tenor, som lyckats förena såväl tysk som italiensk och fransk repertoar i sin tenorröst.

Tittar man idag på listan av sångare som sjunger rollen Otello av Verdi finns 81 olika tenorer som antagit utmaningen mellan 2010–2014, varav flera i några av våra mest välrenommerade operahus runt om i världen. Otello räknas normalt som en av de mest svårbesatta tenorrollerna inom den italienska repertoaren. Talande nog har självaste Jussi Björling aldrig framfört rollen på en operascen.

Går vi sedan vidare till Mozart, Bellini, Rossini och den repertoar som kräver en lättare, rörligare röst finns inte heller där någon brist på den internationella marknaden. Även i Sverige har vi under de senaste åren oftast kunna besätta tenorroller med inhemska sångare ur en ny generation och fram för allt kan vi vara stolta över de fantastiska Wagnertenorer som kommit fram ur den svenska myllan.

”Framför allt kan vi vara stolta över de fantastiska Wagnertenorer som kommit fram ur den svenska myllan.”

Ska vi i dag tala om bristvara inom olika röstfack så är det snarast dramatiska barytoner och basar vi saknar och då gäller detta inte endast Sverige utan även internationellt. Jag sitter ofta med vid provsjungningar och olika jurys där vi bekymrar oss mer över var den riktigt dramatiske Verdibarytonen finns eller var den nattsvarta basen med ett naturligt djup håller hus. Tidigare kunde man, åtminstone i Finland och i den östra delen av världen, hitta dessa röster men även där verkar det ha minskat. Om detta beror, som så mycket annat, på våra klimatförändringar, hur vi växer, vad vi äter, hur vi lever låter jag

vara osagt. En del av frågan tror jag även går att besvara med hur vi arbetar med våra röster. En röst som inte på ett naturligt sätt ¨bor¨ i sin egen kropp och arbetar utifrån kroppens egenskaper att stödja, förstärka, fokusera, kanske heller aldrig kan utvecklas till sin egen potential.

B I R GI T TA SVEND ÉN v d / op era ch ef , Ku n g l i ga Ope ran

jussi björlingsällskapets tidning hösten 2013