Cykling 4 2014 by Cykelfrämjandet

Cykling

Cykelfrämjandets medlemstidning Nummer 4 2014, pris 59 Kronor

FÖ R HELA VINTERN

BOK SPECIAL

RECYCLE

Återvinning i cykelköket

CYKELÖVERFARTER

Så fungerar nya lagen

Vikcyklar PASSAR IN ÖVERALLT CYKELPARADISEN

Äventyrarna listar favoritdestinationerna

CYKELskribenteN

Med sporten och skildringen som kall

Alsace • Avignon-Arles • Bourgogne • Cognac-Bordeaux • Loiredalen • Provence • Rioja • Kantabrien Vandring

Cykel- och Upplevelseresor Frankrike

• Spanien

Våra resor är till för Dig som vill uppleva den genuina landsbygden. Cykelturerna går på små, lugna och oftast asfalterade vägar. Du cyklar genom vinfält, gamla idylliska byar och bor på små hotell på landsbygden där tiden tycks stå stilla. Njut av maten, atmosfären och friden på våra resor. Våra reseledare talar naturligtvis svenska samt franska eller spanska.

Cykelresor med reseledare Du får en karta och vår svenska vägbeskrivning att följa varje dag och kan då cykla i Ditt eget tempo. Reseledaren finns i följebilen, i regel inte långt från Dig. I bilen finns Ditt bagage åtkomligt, reservcykel och plats för Dig om Du av någon anledning inte kan cykla någon dag.

Cykelsträckor och hotell Våra cykeletapper är valda för att gå i intressanta områden med vackra, små och lugna vägar. Dagsetappernas längd är satta i relation till hur kuperat området är. Våra hotell är av medelklass och kan variera, beroende på vad som erbjuds i de små byarna dit vägarna leder oss.

Cykling vid Château Lafite Rothschild

Foto:Roger Carlsson, Malmö

Luncher och middagar På våra resor ingår ett antal gemensamma luncher och middagar. Luncherna tar vi i regel som picknick med lokala viner och då liksom vid besök på vingårdar och andra sevärdheter samlas alla som deltar.

Våra cyklar Merlotcykeln är svenskbyggd av utvalda komponenter för att rulla problemfritt och säkert. Aluminiumram, 7 växlar, fotbroms, dubbla handbromsar, punkteringsskyddade däck, gel-sadel, ställbar styrstam och cykelväska.

Reguljärflyg Avkoppling

Foto:Maria Larsson

I alla våra resepaket ingår reguljärflyg. Vi flyger från Stockholm, Köpenhamn och i de flesta fall även Göteborg.

Du är mycket välkommen att kontakta oss!

Linnea & Peter Tel: 040 - 97 14 00 www.merlotresor.se • info@merlotresor.se

innehåll

Cykling

Allt blir bättre

4 4. LEdare Ordföranden har ordet 5. Insändare Läsarna tycker till 6. Nyheter Nytt i cykelvärlden 10. Politik Cykelöverfarternas lag 14. Porträtt Möt Gabriella Ekström

som 28 CykelböckernA skildrar cyklismen i text och bild.

16. Reportage Inne i cykelköket 20. Resor Långfärdsdestinationerna 24. Produkter Vikcyklar och trender 28. Kultur Bokhörna för vintern 30. Historia Cykelhjälte från förr 31. Lokalt Notiser från cykellandet 32. Evenemang Inför CTV 2015 34. Förening Cykelfrämjarsverige 38. Kalendarium Vinteraktiviteter 39. Krönika Från en enhjuling Omslagscyklist Gabriella Ekström med pedaler under fötterna och tangenter under fingrarna. Foto: Hanna Mi Jakobson

Gör det själv på cykelköket i Göteborg. Foto: Hanna Mi Jakobson utlandsäventyr 20Långfärdscyklister listar världens bästa platser. Självporträtt: Lars Bengtsson i saltöknen Salar de Uyuni i Bolivia.

Glädjande nog pratas cykling på väldigt många håll. Inte minst i Sverige där kommunpolitiker ser cykling som en lösning på både miljö- och trafikproblem. I Göteborg, under vår första inspirationskonferens, berättade man om planerna för en trevligare och mer mänsklig stadsmiljö. Där människor möts och umgås. Intresset för cykling märks också i ett annat av våra arrangemang, CTV. Redan nu finns det kommuner som vill arrangera CykelTuristVeckan ända fram till 2020! Men först ska vi klara av Karlstad nästa år. Även på Eurobike i Friedrichshafen, världens största cykelmässa, visades med all önskvärd tydlighet att de stora tillverkarna satsar på urban cykling och cykelturism. För att finansiera nybygge och förbättringar av cykelleder går cykelbranschen även in med medel genom sponsring. Återvinning fanns också på agendan i Friedrichshafen. Cykelfabrikanterna bygger i mer miljövänliga material som också går att återanvända när cykeln skrotas. Fast cyklar har ju ett långt liv och kan med hjälp av till exempel cykelkök få ett ännu längre. Något du också kan läsa om här i årets sista nummer. Jag vill passa på att önska alla er läsare God Jul och Gott Nytt År.

Chefredaktör Bertil karlén

LEDARE

”

En ökad mängd cyklister tvingar fram investeringar för bättre cykelvägar och underhåll. Fler cyklister leder också till säkrare trafikmiljö och färre olyckor. Debatten behöver handla om detta istället för att ge plats åt anekdoter om cyklister som bryter mot regler. I höstas var jag inbjuden till Epstein & Nordegren i P1 för att prata om cyklisters beteende. NTF och polisen Thomas Åsenlöf från Göteborg var också inbjudna. Trots att Åsenlöf utgav sig för att vara cykelpolis hade hans referenser inte så stor koppling till kunskap och forskning. Enligt honom orsakas cykelolyckor av en liten klick cyklister mellan 25 och 45 år som blivit miljövänliga, billösa och hänsynslösa. Förutom att detta inte stämmer finns det en annan fara med uttalandet. Det riskerar att flytta fokus från det faktum att cyklandet har ökat, och att man därför måste bygga mer infrastruktur för att klara av alla nya cyklister, till att leta efter en syndabock. När det kommer till cyklisters beteende i trafiken

är infrastrukturen avgörande. Många cyklister är också bilister och gångtrafikanter. Olika trafikslag uppmuntrar till olika typer av beteende i trafikmiljön. Dessutom är det inte genom lagoch regelbrott som de flesta olyckor sker. Majoriteten är singelolyckor och orsakas av dåligt vägunderhåll, inte av medelålders män i lycra. Men naturligtvis är trafikbeteende viktigt och att cykla med stil en dygd. Hur ska då detta uppnås? Med justerade trafiksignaler och konsekventa, väldimensionerade och tydliga cykelvägar är jag övertygad om att regelefterlevnaden kommer att öka betydligt bland Sveriges cyklister. För den som tvivlar rekommenderar jag en inspirerande studieresa till Köpenhamn.

Riksordförande Lars strömgren

Foto: Hanna Mi Jakobson TIDNING

Styrelse

Kansli

Cykling är Cykelfrämjandets medlemstidning som kommer ut fyra gånger per år. Vi skriver om cykling och arbetar för det cykelvänliga samhället. Nästa nummer delas ut i brevlådorna i april.

Lars Strömgren, Stockholm Jennie Fasth, Malmö Dag Midböe, Arvika Joakim Bjerhem, Göteborg René Heunen, Malmö Bertil Karlén, Dösjebro Majken Epstein, Stockholm Joakim Ivarsson, Göteborg Anna Asplind, Stockholm styrelsen@cykelframjandet.se

Marianne Jönsson 08-545 910 30 Telefontid på torsdagar 14.00-17.00 och övriga vardagar 10.00-13.00

Chefredaktör och ansvarig utgivare, Bertil Karlén 0708-44 26 16 admedia@telia.com Redaktör, Hanna Mi Jakobson Grafiker, René Heunen redaktion@cykelframjandet.se

Medlemskap

Huvudmedlem 275 kronor Familjemedlem 75 kronor Ungdom & student 100 kronor Medlemsinfo finns på hemsidan: cykelframjandet.se

Olympiahallen Filbornavägen 11 252 76 Helsingborg cyklamera@cykelframjandet.se Annonser

Svenska Huvudmedia KB 08-55 66 77 50 svenska.huvudmedia@telia.com Tryck

Trydells tryckeri, Laholm ISSN: 0280-3038 Tidningen är miljömärkt och omslaget är gjort av returplast.

insändare

fter ett besök i Berlin i början av sommaren fick jag en idé som jag vill dela med er. Erfarenheterna i Berlin var enbart positiva och utöver känslan av hur enkelt det var att ta sig fram på cykel så blev jag väldigt imponerad av samspelet mellan bilister, cyklister och fotgängare. I varenda korsning så väntade bilisterna med sina högersvängar tills jag och andra cyklister passerat, i stället för att som i Stockholm snabbt försöka hinna före. Fotgängarna hade också som vana att se sig om och låta cyklar passera istället för att bara kliva rakt ut i cykelbanan. Min idé bygger på att cykling i stadsmiljö borde vara ett obligatoriskt inslag i alla körkortsutbildningar i Sverige. Att själv få uppleva hur bristfällig cykelinfrastrukturen är och hur svårt det kan vara att navigera mellan bilar, bussar och fotgängare kanske skulle bidra till en ökad förståelse för varför cyklister ibland gör som de gör och vilka behov en cyklist har, vilket varierar beroende på om man semestercyklar eller cykelpendlar. Förhoppningsvis kan denna insikt leda till att bilförare och fotgängare ser sig om lite mer än vad de gör idag, låter cyklister passera innan de svänger

Cykling

cykeLfrämjAndets medLemstidning nummer 3 2014

fÖ

VAL

rn yAd nin g!

tid

2014 PArtiernAs cykeLPoLitik

CTV

Stekhett i Motala på

CykelTuristVeckan

VisionsstAden

Göteborg blir cykelvänlig

Lastcyklar FRÅN CHRISTIANIA TILL FOLKHEMMET krÖnikÖrernA

På cykeljakt efter hjältar

emPowerment

cykelkurser stärker kvinnor

Redaktionen har fått in kritik och kommentarer om den förnyade tidningen. Vi har försökt ta fram en luftig layout med tydlig struktur och engagerande innehåll. Cykeljournalistiken har även breddats med ambitionen att tilltala våra trogna, såväl som blivande, medlemmar med ord och bild.

Redaktionsmejl "Tack för den nya fina layouten på tidningen Cykling. Illustrationer, luft mellan texterna och sparsam användning av olika typsnitt, allt sånt som jag uppskattar. Lycka till med samma stil i fortsättningen." Hälsningar Eva Lind-Båth

eller kliver rakt ut i gatan. Idag utmålas ofta cyklister som de värsta lagförbrytarna, med otroligt dåligt humör, men min erfarenhet är att det finns inga trafikanter som är så observanta på vad som sker i gaturummet som just cyklister och att det är bristen på liknande uppmärksamhet bland andra trafikanter som skapar frustration.

”

Cykling i stadsmiljö borde vara ett obligatoriskt inslag i alla körkortsutbildningar.

I mitt jobb som hälsoutvecklare arbetar jag för att främja cykling, framför allt som transportmedel till och från skola och arbete. Det är ibland svårt att förverkliga de mål som är satta kring hållbara transporter eftersom det finns ett ganska utbrett cykelförakt bland kommunala tjänstemän. Det leder till att cyklisternas behov inte riktigt tas på allvar. Jag vet inte om min idé är något som har diskuterats tidigare, men hoppas att Cyklefrämjandet kan driva frågan vidare och att det leder till en ökad förståelse bland alla trafikanter. Annelie Alexander, Hälsoutvecklare Lidingö Stad

"Jag får många klubbtidningar, och i jämförelse står sig inte vår tidning något vidare. Känns inte riktigt som en tidning, mer som en broschyr med strävan att se extremt miljövänlig ut med matt papper som gör att bilderna ser oskarpa ut." Hälsningar Anders Drougge

"Klar förbättring i det nya formatet. Snyggt!" / Magnus McPheat "En mycket trevlig överraskning med det nya formatet. Kändes påkostad och rejäl. Schysst layout och bra artiklar också. En utveckling åt rätt håll, tycker jag." / Anders Svensson

"Förväntansfullt öppnar jag den nya tidningen och blir gradvis mer och mer besviken. Tidningens layout är luftig, vilket kan vara positivt, men detta går till överdrift. Jag är även kritisk till de redaktionella prioriteringarna. Till exempel innehåller tidningen mycket partipoliskt eller allmänpolitiskt anknutet material. En självklarhet när det snart är val. Men detta är för mycket. Artiklar av mer perifert intresse får mycket text och sidor, medan artiklar som handlar mer konkret om cykling är journalistiskt torftiga." Med vänlig hälsning Mats Skog

"Tidningens nya utseende och lite annorlunda innehåll är i rätt riktning. Bra! "/ Lars Jensen

TWITTER "Nu är bara tidningen värd ett medlemskap och allt annat får man på köpet." / Cykelpendlare "Vilket lyft! Nya numret av cykling. Bra gjort Cykelfrämjandet." / Ola Kvarnbo

Facebook “f” Logo

Facebook "Stort tack! Kommunicerar en annan ambitionsnivå! Förblir medlem." / Sebastian van den Bergen

redaktion@cykelframjandet.se

CMYK / .eps

Facebook “f” Logo

CMYK / .eps

facebook.com/cykelframjandet twitter.com/cykelframjandet

Nyheter

Lånecyklarna tar plats i stan Sverige Lånecyklar finns i över 600 städer i världen och konceptet fortsätter att utökas och utvecklas.

I Sverige har det installerats lånecyklar i tre städer, Stockholm, Göteborg och nu senast Lund. Där kan cykellösa turister eller stadsbor leta upp en cykelstation och använda olika betalningssystem. Cyklarna hyrs elektroniskt med kollektivtrafikkortet, korttidsabonnemang eller andra kortlösningar. Det har blivit ett populärt sätt att trampa sig runt i städerna utan att behöva äga en cykel där. Det är en del av en ekonomi som baseras på delande i stället för Styr & ägande. Lånecykelsystemet kan ställ Göteborgs ses som en lösning som gynnar lånecyklar. alla intressenter. Framförallt ger Foto: det allmänheten tillgång till en

stadscykel och för kommunen innebär det ingen extra utgift. Cyklarna, stationerna och skötseln finansieras med reklam. I Stockholm är det reklamföretaget Clear Channel som driver lånecykelsystemet Stockholm City Bikes. Cyklarna och stationerna blir en annonsplats och gestaltar sig mer som sponsring. På Djurgården i Stockholm, i Göteborg och Lund tycks lånecyklarna vara reklamfria och det är det franska företaget JCDecaux som står för driften. Men även deras cykelsystem finansieras med utomhusreklam, som syns på andra offentliga platser i

JCDecaux

städerna. Enligt Magnus Heljeberg, vd på JCDecaux, är det så pass stora investeringar som krävs, att kostnaderna inte kan täckas av varken konsumenterna eller kommunen. – Det är svårt för många kommuner att ta det ur sin egen budget, säger han. Med reklamfinansiering kostar deras säsongskort 75 kronor. Det är JCDecaux som står bakom de första lånecyklarna som installerades i den franska staden Lyon 2005. Två år senare utvidgades systemet till Paris, där idén fick ett genomslag som har exporterats till hundratals världsstäder. I Sverige hoppas företaget att deras verksamhet ska växa ännu mer. – Vi har lämnat ett konkret förslag till Malmö och det pågår en diskussion med Uppsala, säger Magnus Heljeberg. I Köpenhamn ville staden däremot få fram ett helt nytt koncept och utlyste en designtävling. City bikes Lånecyklar i Stockholm. Foto: Clear Channel

Lundahoj Nya tillskottet till Sveriges hyrsystem. Foto: René Heunen

Cykelunderhållet brister Sverige De flesta kommuner sköter inte underhållet av sina cykelbanor enligt en undersökning av Trafikverket. Endast nio av Sveriges 60 största kommuner håller god kvalitet. De allra flesta

skadorna som cyklister drabbas av är singelolyckor och i 44 procent av fallen är orsaken brister i underhållet. Målet är att 70 procent av kommunerna ska ha god kvalitet till år 2020.

70 meter Så lång är världens första cykelbana med solceller. Den testbyggs i staden krommenie i holland och ska ge ström åt vägbelysningen och tre hushåll.

”

Andel av länsram

De säljer annonsutrymme, men utvecklar inte lånecykelsystemet.

Iréne Stewart Claesson, industridesigner

Ingen operatör har ännu utvecklat Open Bike, och Köpenhamn valde ett annat system, men inspirationen och idén har spritt sig. Växjö Stad är en av många som har visat intresse för det flytande systemet. – Vi behöver nya cykellösningar. De här baseras på hur bra vi är på att dela med varandra och en helt annan etik håller på att växa fram. Vi har bara sett början på olika system med delande ekonomi, säger Iréne Stewart Claesson. Hanna Mi Jakobson

Så mycket lägger länen på cykling Sverige Hur stor del av transportpotten som går till cykling skiljer sig kraftigt mellan länen. Cykelinvesteringar avsätts framförallt i länstransportplanerna. I en jämförelse ligger Gotland ensam i topp med sina planer att använda hälften

Andel av länens transportbudget som går till cykling

50%

Källa: Naturskyddsföreningens rapport om statlig cykelpolitik. Summorna på staplarna anges i antal miljoner kronor.

40%

30%

20%

10%

103 148 190 177 146 135 120 210 120 108 48

Cykelavstånd blir lag

USA Allt fler av de förenta staterna lagstiftar om ett minimiavstånd mellan bilar och cyklar. Enligt tidningen LA Times är Kalifornien den senaste i raden som har infört en lag för att minska

av länsramen till cykelinfrastruktur. Västmanlands län har lägst andel med fyra procent. Sammanlagt ska knappt 36 miljarder kronor investeras mellan 2014 och 2025. Drygt hälften av cykelsatsningarna planeras dock till de sex sista åren.

77 400 713 60 72

37 454 65 60 35

Gotland Jämtland Västernorrland Dalarna Västerbotten Gävleborg Norrbotten Uppsala Halland Örebro Sörmland Kalmar Skåne Stockholm Kronoberg Värmland Blekinge Västra Götaland Östergötland Jönköping Västmanland

Vinnare blev designbyrån Lots och Koucky & Partners med sitt flytande system ”Open Bike”, där själva stationen byggdes in i cyklarna. De ska kunna ställas var som helst i staden och hittas med en speciell mobil-app. – Med de fasta stationerna finns det problem och man behöver leta efter en parkeringsplats som om det vore en bil. Operatörerna säljer annonsutrymme, men utvecklar inte lånecykelsystemet framåt, säger Iréne Stewart Claesson, vd på Lots Design.

bilrelaterade cykelolyckor. Sedan september får bilar i Kalifornien inte passera närmare än 3 fot, eller 90 centimeter, från en cyklist. Liknande lagar fanns redan i 22 av USAs stater.

”

Sammanlagt ska 4 miljarder satsas under mandatperioden. Kommunerna kommer nu att direkt kunna söka medel för lokala åtgärder som reducerar koldioxidutsläppen från bland annat trafiken. Cykelföreningarnas kommentar till budgeten

Karlskrona vill bli bäst

"Jämfört med Norge där jag kommer ifrån är det jättefint ordnat", säger Olga Sonesson som är en nöjd stadscyklist.

KARLSKRONA Nya cykelvägar, bättre underhåll, informationskampanjer, cykelgarage och pumpstationer. Det är några av åtgärderna som på två år ska förvandla Karlskrona till en av landets främsta cykelkommuner. Idag cyklar runt sju procent av Karlskronaborna till och från jobbet, året runt. Det är en siffra som kommunens styrande politiker inte är nöjda med och nyligen klubbades därför en alldeles ny cykelpolicy. Målen i den är ambitiöst ställda. – 2016 vill vi att 30 procent av våra invånare ska välja cykeln i stället för bilen. För oss handlar det om att leva upp till ambitionen om ett både ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Cyklingen är inte bara klimatsmart utan dessutom bra för folkhälsan, säger Sofia Bothorp (MP). Hon är kommunalråd med ansvar för

bland annat infrastruktur och arbetet med att förverkliga cykelpolicyn har redan smygstartat. Ännu mer fart blir det senare i december när budgeten för projektet är fastslagen. I dagsläget ser det ut som att det kommer att satsas runt tio miljoner kronor på investeringar och underhåll de närmaste tre åren. Följande år kommer ytterligare miljoner att satsas på cykelvägnätet. Det totala behovet de närmaste åren är beräknat till 33,5 miljoner kronor. Men vägarna är långt ifrån allt, betonar Sofia Bothorp. – En viktig del i projektet är att förbättra nätet av cykelvägar, men det är viktigt att komma ihåg att det inte räcker. Framför allt handlar det om att förändra attityder och därför vill vi satsa mycket på information. Vi vill att folk ska känna att det är enkelt, smart och roligt att ta cykeln. Det ska inte kännas som en uppoffring, säger hon.

Under de kommande två åren planerar kommunen att genomföra ett antal kampanjer för att att främja cyklingen. Inspirationen kommer bland annat från Köpenhamn och från Malmö där kampanjen ”Inga löjliga bilresor” har blivit uppmärksammad och fått önskad effekt. Förutom att bygga ut cykelvägnätet kommer man att förenkla för cyklister genom att placera ut fler pumpar, bygga cykelgarage och ordentligt med cykelparkeringar i de centrala delarna av staden. Så kallade cykelbarometrar med väl synliga räkneverk, som håller koll på antalet cyklister, ska också placeras ut på strategiska platser. En annan åtgärd som är uppskattad i Malmö är cykelhållarna vid rödljusen, räcken som gör att cyklisten inte behöver sätta ned foten om det är rött ljus. Likadana hållare kan Karlskronacyklisterna inom kort räkna med.

NYHETER

”

2016 vill vi att 30 procent av våra invånare ska välja cykeln i stället för bilen. Sofia Bothorp, kommunalråd (MP)

Hur är Karlskrona som cykelstad och vad kan göras bättre?

Ella Loggner

Det är bra att cykla här. De har ordnat ganska fint så att man slipper cykla tillsammans med bilarna. Kanske kan man bygga fler cykelvägar.

Ingegerd Edring

Här är mycket backar, men det får man leva med. Man får ju motion på köpet. Fler ljussignaler för cyklister hade underlättat. Åtgärderna är behövda, Karlskronas cyklingsnivåer är idag låga. De sju procent av stadens invånare som tar cykeln till jobbet ska jämföras med siffrorna i de jämförbara städerna Kalmar och Växjö på 20 och 19 procent. – Jag tror det handlar om att det inte finns någon tradition i stan, man är helt enkelt inte van vid att ta cykeln. Sedan har vi en ganska lång och trist infartsväg som leder in i de centrala delarna och många drar sig nog för att ta cykeln på grund av den. Där ska vi förbättra för cyklisterna så att det blir säkrare och tryggare, säger Sofia Bothorp och fortsätter. – Jag kan bara gå till mig själv. Jag bor själv utanför stan och man upplever den där vägen som en ganska lång och otäck transportsträcka där bilarna kör nära. Man tar sats för att ta sig över där. En del i den nya cykelpolicyn är också att öka säkerheten och minska olyckorna.

Under de senaste tio åren har årligen mellan 60 och 90 cyklister skadats i Karlskrona. 2011 var det 82. Den siffran vill kommunen halvera, dels genom nya cykelvägar, annorlunda utformningar av den fysiska miljön men också genom förbättrat underhåll. Arbetet med att förändra attityderna ska också mätas är det tänkt. Målet 2016 är att 75 procent av invånarna ska tycka att Karlskrona är en bra cykelkommun. Den siffran är idag 40 procent. – Jag tror att vi har väldigt goda förutsättningar att bli en bättre cykelkommun, inte minst eftersom avstånden är så korta i staden. Vi har tidigare varit duktiga på att skapa bra förutsättningar för gångtrafikanter, nu är det dags att vi slår ett slag för cyklisterna, säger miljöpartisten Sofia Bothorp. Text och bild: Jakob Hydén

Olga Sonesson

Jag har inget att klaga på. Det skulle i så fall vara att man visar tydligare med skyltar var man ska cykla.

Tom Edring

Okej med cykelbanor och annat som är cykelvänligt. De borde korta väntetiderna för cyklisterna.

POLITIK

BLANDTRAFIK FÖR VAR OCH EN De nya trafikreglerna för cykelöverfarter och cykelpassager har inte varit lika tydliga på marken som på pappret. Vem det är som tar sig företräde tycks snarare styras av gatans lag. Cyklister upplever att det fortfarande är den tunga trafiken som tar plats och går först. Vi försöker reda ut vad lagen säger och frågar experterna om de olika trafikslagen borde samsas eller separeras?

Så lyder den nya lagen Sverige När enmansutredaren Kent Johansson (C) presenterade Cyklingsutredningen i oktober 2012 fick den mycket kritik. Trots det blev tre av hans förslag nya trafikregler, som infördes 1 september. På grund av den korta tiden mellan beslut och verkställande har väldigt lite information gått ut till allmänheten. Tunga instanser som Transportstyrelsen och SKL, Sveriges kommuner och landsting, har inte fått yttra sig i ärendet. Inte heller Cykelfrämjandet har blivit tillfrågat.

På pappret är den nya lagen ett stort framsteg ur ett cyklistperspektiv. Nu har cykelöverfarten samma status som ett övergångsställe. I praktiken kommer det troligen att dröja innan cykelöverfarter blir vardagsmat. Kostnaden för att bygga om alla cykelpassager i Sverige till cykelöverfarter har uppskattats till tre miljarder kronor. För kommunerna blir det enklare och billigare att behålla cykelpassagerna. För cyklister innebär den nya lagen därmed ingen större skillnad i dagsläget. Christian Fasth

Nya trafikregler

•

De nya trafikreglerna skiljer på vad som är en cykelpassage och en cykelöverfart. Det som tidigare kallades cykelöverfart heter numera cykelpassage. Samma regler som tidigare gällde för cykelöverfart gäller nu för cykelpassage. Cyklister ska därmed väja för trafik som korsar cykelpassagen. En skärpning av ansvaret för cyklisten har lagts till i och med formuleringen ”cyklande som ska färdas ut på en cykelpassage ska sänka hastigheten och ta hänsyn till fordon som närmar sig passagen och får korsa vägen endast om det kan ske utan fara”. En cykelpassage märks endast ut med målade markeringar på marken i form av sockerbitar.

En cykelöverfart måste hastighetssäkras till 30 km/h vilket i praktiken betyder fartbulor. Den ska märkas upp med den nya skylten som symboliserar cykelöverfart samt med målade sockerbitar och väjningslinjer. Tyvärr kan det som cyklist vara svårt att se om det är en passage eller överfart som man färdas ut på. Så det gäller att titta efter hajtänderna på marken. Vid korsningar som har trafikljus är det som vanligt röd, grön och gul signal som ska följas.

Det som tidigare har kallats cykelöverfart heter numera cykelpassage. En ny definition har tagits fram för cykelöverfart.

•

Tanken med den nya typen av cykelöverfarter är att skapa något som liknar ett övergångsställe för cyklister. Här har korsande trafik väjningsplikt, vilket ska ge cyklisten en säker och snabb överfart. En liten brasklapp har dock lagts till med formuleringen ”cyklande som ska färdas ut på en cykelöverfart ska ta hänsyn till avståndet till och hastigheten hos fordon som närmar sig överfarten”. Det är med andra ord inte bara att blåsa på.

Cyklar med fler än två hjul och tvåhjuliga cyklar med kärra eller sidovagn får använda körbanan istället för cykelbanan.

•

Barn får, fram till och med det år de fyller åtta, cykla på gångbanan om det inte finns någon cykelbana.

illustration: Hanna Mi Jakobson

POLITIK

SEPARATION “Pling,pling,pling” “Men för i helvete”. Konversationerna på cykelbanor, som delas med gångtrafik, har samma frustrerade tonfall runt om i landet. Och separerade cykelbanor är ett vanligt krav från cyklister. Men ska alla trafikslag alltid separeras från varandra? Kan det inte finnas positiva sidor med att dela ytor och komma överens? Generellt inte, hävdar Krister Isaksson som är cykelexpert och trafikplanerare på Sweco. – Varken gående, bilister eller cyklister har något intresse av att blandas med de övriga. För framkomligheten och komforten är separation att föredra på 99,5 procent av vägnätet, säger han. När det gäller hur trafiken ska separeras är både cyklister och trafikexperter generellt ense om hur det ska ske, enligt Krister Isaksson. Det handlar om separerade trottoarer och tydligt avskiljda enkelriktade cykelbanor, där biltrafik och bilparkering hålls på behörigt avstånd, gärna med en hög kant. Tydlighet och konsekvens nämns som ledord för separation. Exempel som lyfts upp i omvärlden använder både färg, symboler, material och skyltar enhetligt och tydligt. Köpenhamn är bland annat känt för sin Copenhagen Blue, den färg som staden alltid använder när en cykelbana

övergår i ett cykelfält. Sådan enhetlighet saknas generellt i Sverige. De danska riktlinjerna, för cykelinfrastruktur, Best Practice, innehåller principer för att separera de olika trafikslagen. Exempelvis ska en cykelbana vara standard om hastigheten för motorfordon på vägen eller gatan är över 30 km/h och vara avståndsseparerade om de är över 70 km/h. Liknande regler finns även i Sverige som i handboken för gång,- cykel- och mopedtrafik från SKL. – Utgångspunkten för planeringen måste alltid vara separation och enhetlighet, för all gatuoch vägutformning, säger Krister Isaksson. Ibland finns det hinder, i form av fysiskt utrymme, som gör separation omöjlig. Höga cykeltal finns ofta i kompakta gamla stadskärnor, med trånga gator och gränder utan möjligheter till generösa cykelbanor. – Varje gatuutformning måste förstås på nätnivå, säger Krister Isaksson. Om en sträckning exempelvis ska vara ett prioriterat pendelstråk så behöver det vara möjligt att separera. Annars behöver man hitta en annan plats för att anlägga det, enligt Krister Isaksson. – Rätt lösning måste alltid anläggas på rätt plats för att ge nätet bästa möjliga framkomlighet, avslutar han.

S INTEGRATION Att endast ett fåtal promille av vägnätet anses vara lämpligt för att blanda trafikslagen reser också frågan vad som avses med integration i trafiken. En relativt ny företeelse som blir allt vanligare är de lösningar för torg och gågator som kallas för Shared space. Tanken är att skapa ett trafikrum för alla. Det innebär att fotgängare, och i viss mån cyklister, ska sätta ramen och hastigheten även för de andra trafikanternas tempo. Genom att ta bort regler och separerande åtgärder låter man cyklister, gående och bilister komma överens själva, vilket leder till ökad försiktighet och lägre farter. Detta genomförs ofta i områden som har ganska stora trafikflöden av gående och cyklande. – Man kan trots höga flöden alltid förenkla genom att visa ”Var ska du vara?”, säger Linda Kummel, planeringsarkitekt på Spacescape AB, ett forskningsbaserat företag som analyserar trafikmiljöer. Med olika färger, symboler och materialval kan man visa var de olika trafikanterna hör hemma, men ändå lämna utrymme för flexibilitet. - Det är flödena som bestämmer i vilken grad integration ska göras, säger Linda Kummel.

Alltså öppnar hon upp för att shared-spaceytor och trånga kullerstensgator i gamla stadsdelar gärna kan separeras, fast på ett mer flexibelt sätt. En lösning kan vara subtila cykelsymboler eller ändrade beläggningar som genomförs på ett konsekvent sätt, men utan kantsten eller andra fysiska hinder. Linda Kummel lyfter även en annan aspekt som påverkar graden av separation, nämligen gatulivet. - Om de flesta cyklister ska förbi en viss sträcka, kan graden av separation vara hög, förklarar hon. Om flera av cyklisterna på sträckan däremot förväntas att hoppa av cykeln, för att interagera med gatulivet, så blir separation bara ett hinder. Då bör till exempel kanter mellan gång och cykelbana undvikas. En annan situation där det finns fördelar med integration är där det finns aktiviteter som kräver plats i gaturummet. Om en gata i ett bostadsområde med lite trafik ska inbjuda till lek och bli mer barnvänlig, kan en fullständig blandning vara en fördel för att skapa en levande gata. Farten kan dämpas med blomlådor, bänkar och annat som visar att området är avsett för lek och samspel. Joakim Bjerhem

GABRIELLA EKSTRÖM

VÄGEN TILL TÄVLINGARNA YRKE: Cykelskribent CYKEL: Specialized Secteur VÄGVAL: Flandern

Porträtt Gabriella Ekström såg ett proffscykellopp på tv och kände att hon ville vara där. Till en början försökte hon cykla sig dit, men det blev skrivandet som snabbt kunde ta henne till de stora tävlingarna.

et var 1996 som jag fastnade för cykel, säger Gabriella Ekström. Som tonåring satt hon och slözappade mellan kanalerna när hon fastnade framför näst sista etappen av Giro d´Italia. – Direkt när jag såg det insåg jag att det här är världens vackraste sport. Det var ingen tvekan. Sedan dess har jag sett alldeles för mycket cykel, säger hon och slänger en blick bort mot vardagsrummets platt-tv. Där tävlar herrcyklister i loppet Vuelta a España med avstängt ljud. I sin cykelkarriär har Gabriella Ekström skildrat det som sker på skärmen. Först som journalist och senare som författare. Och hon beskriver inte bara sporten utan även sammanhanget. Loppens historia, deltagarnas karaktär, sportens kultur. – En del ser bara tävlingsmomentet. Att de ligger i klunga, sen spurtar en ifrån och vinner, säger Gabriella Ekström. Men hon ser mer än så. Som när en cyklist delar vattenflaska med en motståndare eller när en annan cyklist skriker till mot sin medtävlare. Det var cykelsportens detaljer och helhet som lockade henne till tävlingsbanorna. Som junior hade hon börjat att träningscykla och var med i några tävlingar – Jag hade inget direkt stöd runt mig i form av någon jätteengagerad klubb eller föräldrar som förstod eller hyllade idrottandet. Det var kul att cykla, men det proffsliv som jag ville följa såg man inte mycket av när man låg ute i fyra eller fem timmar i skogen runt Västerhaninge, säger Gabriella Ekström. Som damcyklist i slutet av 90-talet såg hon inte heller någon klar karriärväg som hon kunde ta sig fram och försörja sig på. – Fortfarande kämpar de allra flesta damcyklister med att försörja sig och jag vill inte leva så, konstaterar hon. Däremot såg hon andra vägar där hon kunde ta ledningen. – Jag insåg väldigt fort att det fanns en stor engelsktalande värld som var intresserad av nyheter från europeisk proffscykling, säger Gabriella Ekström. Hon började helt enkelt att rapportera det hon såg och blev en av de första som kommenterade live på internet, med lyssnare i Storbritannien, Australien och USA. – Det blev väldigt populärt och jag blev snabbt uppringd av större webbsidor som Cycling News, berättar hon. Därefter fortsatte hon som kommentator för Viasat Sport,

bevakade OS i Sydney för SVT och skrev för tidskrifter som Bicycling. Att vara kvinna i den mansdominerade sportjournalistvärlden innebar inga egentliga svårigheter. Hennes kompetens erkändes vid sidan av banan. Gabriella Ekström hade tagit sig fram till de stora europeiska cykelloppen. Tour de France, Giro d´Italia, Vuelta a España. – Jag kan inte lika mycket om damscenen eftersom den aldrig målades upp för mig när jag skapade de här drömmarna. Jag ville ju inte bli en framgångsrik damcyklist, jag ville ju vara Pavel Tonkov. Jag ville vara där, förklarar hon och pekar bort mot herrloppet på tv:n.

”

Fortfarande kämpar de allra flesta damcyklister med att försörja sig och jag vill inte leva så.

Sedan Gabriella Ekström började bevaka sporten har hon dock sett hur damcyklisterna börjar synas allt mer. – Nu har alla de här tjejerna som kanske inte hade riktigt självförtroende att knacka på hos klubben, eller kände för att ställa frågor till alla män, plötsligt fått tjejgirot eller facebookgrupper, säger hon. Kanske kan unga, kvinnliga cyklister se fler karriärvägar än hon själv gjorde. Efter ungefär ett decennium vid sidan av tävlingsbanorna ändrade Gabriella Ekström sitt sätt att skildra sporten. Och på sätt och vis fick hon bli en av de där manliga proffscyklisterna. Hon gick från att skriva journalistiskt till att skriva skönlitterärt. Som författare har hon gett ut tre cykelromaner utifrån cykelproffset Mathieu Talabardons perspektiv. – Mycket är exempel som jag har sett i verkligheten och som jag kan tillskriva en fiktiv person, säger hon. Boktrilogin har de stora loppen som scen. Giro d´Italia som hon fastnade för som tonåring, Tour de France som hon har bevakat flera gånger därefter och Ronde van Vlaanderen i Belgien, dit hon vill anordna resor för landsvägscyklister i framtiden. Till dess fortsätter hon att sporadiskt bevaka cykelsporten, ge ut andra sportböcker på sitt nystartade förlag och kanske blir det fler cykelromaner om de där loppen, som ständigt rullar på en tv i vardagsrummet. Text och foto: Hanna Mi Jakobson

REPORTAGE

Gör det själv Göteborgs bortslängda och bortglömda cyklar samlas in för att kunna användas igen. De hamnar på cykelköket, där blivande ägare står redo med lånade verktyg, begagnade komponenter och nya kunskaper. I cykelköket lagas cyklar, samtidigt som det är ett försök att laga samhället.

GÖTEBORG I en lokal på Vegagatan finns omställningsverkstaden. Hela utrymmet är en plats för återvinning av olika slag. Vissa öppettider gäller klädbiblioteket, hackerkollektivet, gåvonätverket och återanvändningsateljén. Tre dagar i veckan har cykelköket en öppen verkstad i några timmar. – Är man medlem så får man välja en cykel per år. Sen får man laga den här och använda begagnade delar och allt är gratis, förklarar Owe Magnusson. Han är medlem i såväl cykelköket som Cykelfrämjandet. Själv mekar han med sina elva cyklar

hemma i källaren, men hittar ibland reservdelar här. Och han hittar alltid andra som har samma cykelintresse som han själv. I lokalen finns ett verkstadsgolv som är rätt tomt innan öppningsdags. –Annars är det smockat med folk, säger Owe Magnusson. På ena väggen hänger verktyg med konturer målade runt dem. Siffror och ord förtydligar vad som är en blocknyckel, insexnyckel eller skiftnyckel och allt har sin plats. På en annan vägg sitter bokhyllor med olika cykeldelar där pedaler, kassetter

och bromsbelägg är sorterade i plastlådor. Större cykeldelar, som fälgar och ramar, finns i ett rum längre in. Där brukar även nyinhämtade cyklar förvaras. – Jag har varit med och tagit hit 150 cyklar ungefär. Det är mitt bidrag. Vi tar emot alla cyklar. En del går inte att använda, då tar vi delarna och åker med resten till återvinningen, säger Owe Magnusson. Han hämtar upp övergivna cyklar hos olika hyresvärdar och bostadsbolag i staden. Cyklarna räddas från containrar och efter förrådsrensningar,

Köksmästare

Isabel Ordoñez hjälper den grekiska studenten Ioannis Makrakis.

Det är viktigt. Det handlar om hushållsavfallet i stort och cykeln är en del av det, säger hon. På sitt betalda jobb får hon ägna sig åt lösningar på en mer övergripande nivå, här får hon göra det handgripligen. – Jag visste inte så mycket från början heller, men det ger mycket makt åt folket. Man behöver bara tid och vilja, inte pengar, säger Isabel Ordoñez . därefter transporterar Owe Magnusson hit flera av dem på sin cykelkärra. Sen börjar återvinningen, när de som söker en cykel får komma in och välja en. Och därefter får de lära sig att laga den. – Det är väl hela tanken, att man återanvänder och lagar saker, säger Owe Magnusson med självklarhet. När cykelkökstimmen är inne fylls verkstaden snabbt. Ett tjugotal personer går runt och rotar i reservdelslådorna och plockar verktyg från väggen.

Det finns inte plats åt alla, så några tar med sig det de behöver och börjar meka ute på trottoaren utanför. Isabel Ordoñez är en av de som går in och ut för att ge råd om vilken

”

Det är väl hela tanken, att man återanvänder och lagar saker

Ian Fiddies, som sitter i cykelkökets styrelse och sköter verkstaden, instämmer. – Man lär sig någonting och får självförtroende. Vi får in folk som inte kan fixa en punka. De lär sig att de faktiskt kan reparera det själv. Folkbildning genomsyrar allt vi gör i stort sett. Att rädda cyklar och främja cykling i olika former, säger han.

OWE MAGNUSSON Cykelfrämjandet göteborg

åtgärd som krävs och visar hur det ska lagas. Hon är en så kallad köksmästare och utbildades av cykelköket för ett par år sedan.

Entusiasten

Owe Magnusson är både cykelfrämjare och cykelräddare.

– Det är roligt, jag gillar att meka med grejer, säger hon. Återvinningskonceptet är betydelsefullt för henne, både när hon frivilligarbetar och lönearbetar. Isabel Ordoñez är doktorand på Chalmers inom design för hållbar utveckling, där hon fokuserar på hur samhället kan ordnas och organiseras för att avfallet ska bli en tillgång. – Den här typen av verkstad gör det möjligt att laga sina egna grejer, vilket minskar avfallet.

BEGAGNAT

Reservdelarna fylls på från trasiga cyklar och plockas upp av nya cykelägare.

REPORTAGE Ian Fiddies är nybliven medlem i Cykelfrämjandet och tror på en samlad cykelrörelse. I omställningsverkstaden får han se ett påtagligt resultat av gemensamma krafter. – Här bevisar vi att man kan åstadkomma mer tillsammans än man kan som individ. Först hjälper man någon med en punktering, sen gör den personen samma sak åt någon annan, förklarar han. Ian Fiddies var med från början när verksamheten startade, i en källarlokal i Majorna, för ungefär tre år sedan. När de flyttade in i omställningsverkstaden började allt fler dyka upp på öppettiderna. Idag är det fullt av studenter på verkstadsgolvet och ute på trottoaren.

– Det blir en väldigt social plats för de som är cykelintresserade eller nyinflyttade till Göteborg, säger han och försöker dricka en kopp snabbkaffe innan det kallnar. Ian Fiddies har fullt upp med att ha översyn i verkstaden.

”

har kommit med en leverans på sin kärra. Cykelköket har även gett bort cyklar och information tillsammans med Cykelfrämjandet vid universitetet. – När man delar ut cyklar till folk så kan de inte fatta att vi ger bort dem gratis, säger Ian Fiddies.

Den här typen av verksamhet är en lösning på de olika samhällskriserna vi står inför. Vi är en del av omställningsverkstaden som ingår i en bred rörelse. Ian Fiddies, Cykelköket i göteborg

AKTIVISTEN

Ian Fiddies fokuserar nu sitt mångåriga miljöengagemang helt på verkstaden.

Han ger råd och talar om att en kille behöver kapa en vajer och att en annan behöver ta av hela hjulet. Sen ringer telefonen med ett tips om en container full med cyklar. Ibland är det lång kö när Owe Magnusson

Cykelköken sprider sig

Gör-det-själv-station

SVERIGE Det är inte bara Göteborg som har ett kök utan även Stockholm och Malmö. I år startades även verksamheter i Jönköping och Alingsås. I Falun är en öppen verkstad på gång

USA Företaget Bikefixtation har designat flera offentliga cykelstationer. De har bland annat mekarställ och verktyg som placeras på olika stationer, med reservdelar att köpa i en automat bredvid.

och de söker volontärer. Det kringflyttande cykelköket i Uppsala är i processen att få fasta lokaler och till våren ska ett cykelkök i Visby startas upp. Cykelfrämjandets Gotlandskrets är delaktig.

Verkstaden finansieras av Studiefrämjandet i samarbete med Omställning Sverige, som är ett nätverk för hållbar utveckling. De organiserar människor som konkret vill arbeta för mer självförsörjande och mindre sårbara samhällen.

Och cykelköket fungerar som en mötesplats. – Absolut. Den här typen av verksamhet är en lösning på de olika samhällskriserna vi står inför. Vi är en del av omställningsverkstaden som ingår i en bred rörelse. Vi är postkonsumister.

Vi säljer inte cyklar och gör inte det här kommersiellt, betonar Ian Fiddies. Han har länge haft ett politiskt engagemang och har arbetat för att påverka makthavare i frågor som berör naturresurser, klimatförändringar och miljöförstöring. Efter klimatmötet i Köpenhamn 2009, som blev en besvikelse för den globala miljörörelsen, ändrade flera av aktivisterna taktik. De tog saken i egna händer. Ian Fiddies berättar att många klimataktivister i hans närhet exempelvis började odla sin egen mat, själv lagar han cyklar i ett öppet kök. – Nu väljer jag att lägga min energi i den här verksamheten, sammanfattar han. Och han är inte ensam, gör-detsjälv-rörelsen breder ut sig allt mer, vilket bland annat märks när allt fler cykelkök startar, växer och återanvänder i Sverige. Text och foto: Hanna Mi Jakobson

VERKSTADEN

Fullt i cykelköket med flera nybörjarkockar som lär sig att laga sina begagnade cyklar.

Cykeldepå som företag

"Den enes skrot..."

Stockholm En cykeldepå har öppnats på Södermalm, som har ett liknande gör-det-självkoncept som cykelköken. Bonne Mécanique är en verkstad, butik och café som vänder sig till dem som inte har ytan, verktygen

MALMÖ Bertil Björk har tagit fram en gratis inspirationsskrift om cykelköket i Malmö. En bra sammanfattning för de som vill starta ett cykelkök. issuu.com/bertil.bjork/ docs/denenesskrot

eller kunskapen för att meka själva. Affärsidén är att sälja olika kurser och ett verkstadsgolv med platser för att serva cykeln själv. För mekställ, verktyg, puts, smörj och handledning betalar man 250 kronor i timmen.

Destination:

Cykla När äventyret kallar står alla världens vägar öppna. Långfärdscyklisterna tipsar om de bästa platserna att rikta styret mot. Text: hanna mi jakobson

RESOR

Tadzjikistan Grace beskriver vägen genom Tamirregionen som färgrik med multitonade berg och öknar. Den nästan totala avsaknaden av trafik ger känslan av en bred cykelbana som är asfalterad större delen av vägen. Dessutom är landskapet storslaget. Nederländsk cyklist som har rest jorden runt med frilansfotografen Paul Jeurissen sedan 2010. De trampar och bloggar sig genom världsdelarna. Tillsammans ger de även ut ett gratis nätmagasin om långfärdscykling. Bangladesh bicycletraveler.bicyclingaroundtheworld.nl Landet i allmänhet, och staden Dhaka i

Grace Johnson

2 3

synnerhet, är en riktigt rickshawhimmel. Långfärdscyklister kan snitsla sig mellan cykeltaxis i staden och imponeras av landsbygdens alla lastcyklar.

Indiska himalaya När Kina har reserestriktioner för Tibet är det lättare att ta sig över Himalaya på den indiska sidan. Bergsvägen mellan Leh och Manali fortsätter till Spiti och Kinnauer. Att cykla, leda och putta cyklarna upp till bergspassen är tufft men väl värt mödan. Omgivningarna förändras från ökenliknande miljöer till gröna dalgångar och vita bergstoppar.

Rickshaws på kö i Bangladesh. Grace Johnson i Tadzjikistan. Himalayas bergskedja i Indien. Foto: Paul Jeurissen

RESOR

Carl-David Granbäck Göteborgare som cyklade hemifrån 2013 mot Kapstaden. Större delen av kontinenten är avklarad och han har redan hittat sina favoriter. Carl-David Granbäck har även cyklat genom Sydamerika och delar av Europa. swedentoafrica.com

Argentina Regionen Patagonien har öppna cykellandskap som kantas av bergskedjan Anderna. Där har Carl-David cyklat bland höga berg, stora glaciärer, kristallklara sjöar och vida saltöknar.

Marocko Gästvänligt land med spännande kultur och ett landskap med Atlasberg, Saharaöken och alla oaser. Maten, medinor och myntate har han njutit av längs cykelvägen.

Kamerun Ett land med varierad natur, exotiska frukter och svalkande berg. Naturupplevelser och djurliv finns bland annat i landets regnskog.

sandvägar i Kamerun. Berget Fitz Roy i Argentina. Självporträtt på sanddun i Marocko. Foto: Carl-David Granbäck

Lars Bengtsson En av Sveriges mest kända långfärdscyklister har trampat sig genom ett 80-tal länder i Asien, Amerika, Afrika, Australien och Europa. Lars Bengtsson väljer gärna sina egna vägar som ofta är utmanande. Han cyklar och bloggar nu i södra Afrika. lostcyclist.com

1 2 3

Sydvästra USA Landet har fantastisk cykling och de sydvästra delarna kan enligt Lars vara de allra bästa. Där finns mytomspunna platser som Zion, Grand Canyon, Death Valley, Joshua Tree, Bryce Canyon, Monument Valley och Yosemite. Vägarna däremellan är också vackra.

Självporträtt på Balkan. Nationalparken Joshua Tree i sydvästra USA. Cykelpaus under ett träd i Namibias ökenlandskap Foto: Lars Bengtsson

Balkan En skattkista av upplevelser och äventyr inom Europa. Bergen finns i norra Slovenien, floderna i Bosnien och stränderna i Kroatien. Serbien, Kosovo och Albanien har mer okänd mark och för styrkeutmaningar finns alltid Montenegros bergspass. Södra Afrika Har listans största valmöjligheter, från gourmetcykling runt Kapstaden i Sydafrika till stenhårda expeditioner i namibiska Kaokoland eller norra Moçambique. Lesotho är den självklara bergsdestinationen.

PRODUKTER

Brompton Den klassiska vikcykeln med en grundmodell som skräddarsys till önskad custom bike. Nu finns även dubbdäck i Brompton-dimension. Vikt från 9 kg och pris från 9 000 kronor. brompton.se

VIK IHOP OCH VECKLA UT Vinterväglaget kan få de mest väderbitna cyklister att ibland vilja hoppa på en buss tillbaka från jobbet eller tacka ja till skjuts hem på kvällen. Med vikcyklar är det möjligt att kombinera cykling med andra trafikslag. De som älskar sin vikcykel kan ta med den överallt och alltid ha den nära till hands. TERN med el Ny vikcykel med elsupport som ännu inte finns i Sverige men dock i Danmark. Eldriften gör cykeln tyngre med en vikt på ungefär 22 kilo. Cirkapris 15 000 kronor. ternbicycles.com

Bikefriday Pocket llama Vikcykel för långfärdsturer som bland annat har använts av touringveteranen Heinz Stucke. Kan tas med på flyg, båt eller buss och kostar runt 15 000 kronor. bikefriday.com

Fler VIKcyklar

Biomega Boston Stöldsäker och vikbar cykel. Klipps vajerlåset av rasar cykeln ihop och blir oanvändbar för tjuven. Ägaren kan dock sätta ihop den igen. Pris på 14 000 kronor. biomega.com

Dahon dahon.com Mobiky mobiky.com ABike a-bike.co.uk Strida strida.com montague montaguebikes.com Airnimal airnimal.eu Mezzo mezzobikes.co.uk Di Blasi conceptedge.co.uk Raleigh raleigh.co.uk Carerra transit halfords.com Beixo beixo.com Pacific folding-bikes.com Mando mandofootloose.com

JAG OCH MIN

Gocycles elvikcykel Lättvikt, för att vara försedd med batteri och elmotor, på 15 kilo. Elkraften justeras med smartphone som kopplas via Bluetooth. Cirkapris 30 000 kronor. gocycle.com

Foto: René Heunen

BIrdy City Stadscykeln från Riese & Müller, med stötdämpning. Vikt på 11 kg och pris runt 15 000 kronor. Foto: Yorick Carroux r-m.de

VIKCYKEL

– Jag använder i stort sett alltid min Brompton, säger Jennie Fasth, vice ordförande i Cykelfrämjandet. Till en början tänkte hon bara ha med den vid resor i bil, på tåg och även flyg. Nu är den med överallt. – En vikcykel ger möjligheten att alltid ha med dig en cykel oavsett vart du ska, säger hon. Den har blivit hennes vardagscykel, även om den inte ser vardaglig ut. – Jag ville ha en cykel som stack ut ordentligt och hot pink kändes klockrent. Ska man göra något, så ska man göra det ordentligt och det har blivit ordentligt mycket rosa, säger Jennie Fasth. Hanna Mi Jakobson

PRODUKtEr

EUROBIKE VISAR CYKEL Lättvikt E-cykel i kolfiber. Tillverkaren ska även

ha världens första E-cykel som laddas med solceller.

leaos.com

Chict och stilrent i staden. fanfiluca.de

Trenden är helt klar, nu satsas det som aldrig förr på att fler ska cykla. Särskilt i städer och för cykelturister. Utvecklingen av E-cyklar bidrar, det är här de stora innovationerna kommer. Både när det gäller form och funktion. TYSKLAND 2014 års upplaga av Eurobike i Friedrichshafen vid Bodensjön visade med all tydlighet att E-cyklarna står för nytänkandet i cykelvärlden. Även stora biltillverkare som koreanska Kia har börjat tillverka E-cyklar och det är väl bara en tidsfråga tills tyska Opel går tillbaka till rötterna och börjar med cyklar igen. Det var nämligen cyklar Adam Opel startade med en gång. Rätta sättet att ta sig till Friedrichshafen borde vara att cykla dit. Det gjorde ett gäng från Höganäs i Sverige. Inte för motionens skull men för att känna på sin egen produkt, det helt nya elmotorsystemet

Eclino. Motorn är gjord av metallpulver, något som Höganäs är världsledande på och som framför allt används till motorblock inom bilindustrin. Gänget från Höganäs klarade av trippen till Bodensjön på tio dagar med ungefär tio mil varje dag. Trots ihärdigt regnande men utan problem med E-cyklarna.

tystare. Det är ett ständigt surrande inne i hallarna på all världens språk. Utomhus hör man kanske ljudet från en zeppelinare då och då. Staden Friedrichshafen är centrum för de här spännande luftfarkosterna. Här ute finns också trevliga små ölstugor som kan ge en stunds vederkvickelse.

Jag har varit på Eurobike ett antal år och borde ha lärt mig att hitta bland alla hallar och mässtånd men det är inte världens lättaste uppgift, trots bra skyltning. Mässhallarna på Eurobike är enorma och dessutom finns ett par stora områden utomhus, trevligare och

Nya formgivare har gett sig in i cykelvärlden och med hjälp av material som kolfiber och titan har de producerat helt nya modeller av cyklar, som inte liknar de man är van vid. Fler och fler cyklar har också automatlåda och de flesta E-cyklarna har hydrauliska

VÄGEN TILL FRAMTIDEN LÅDCYKEL med pakethållaren fram

aeonbike.jp

KOllektion för 2015. gonso.de

TORRT med regnskyddande cyklar. dryve.ch

ECLINO Motorn som är gjord av metallpulver och återvunnet skrot.

hoganas.com

”

Nya formgivare har gett sig in i cykelbranschen.

Även på klädsidan finns nytänkande. Nu ska man inte se ut som en förhoppningsfull tävlingscyklist utan färdas i en mer urban outfit på resorna i stan. Snyggt och prydligt även på kontoret. Kör man dessutom E-cykel kommer man fram utan att behöva kasta sig in i duschen. Bekvämt ska cyklisten också ha det. Därför har flera tillverkare tagit

Fakta

•

fram regnskydd så man klarar den värsta blötan och kommer, kanske, torr hem eller till jobbet. Riktigt kul att se hur man nu satsar på cykeln som ett riktigt bra alternativ till bilen, både för pendlare och för cykelturister. Bara att applådera. Även från bilens förlovade land USA kommer ett antal häftiga E-cyklar och där säljer man sådana som aldrig förr.

Framtiden ser ljus ut med andra ord. Sedan är det så att ökat cyklande ger nya jobb. Världen skriker efter kunniga cykelreparatörer. Kan inte bli bättre eller hur? Man har också insett att det är bättre för bland annat miljön att satsa på kvalitet och att laga när det går sönder i stället för att kasta och köpa nytt. Text: Bertil Karlén

Eurobike är världens största cykelmässa. I år lockade den 46 300 fackbesökare från 111 länder plus 21 100 besökare under allmänhetens dagar. Till detta 1 852 journalister från 46 länder. 300 nyheter presenterades under mässdagarna. 2015 kommer Eurobike att arrangeras mellan 26 och 29 augusti.

FOTNOT E-cyklar har jag valt att kalla cyklar med elmotor. Ordet Pedelecs används internationellt. Och S-Pedelecs för cyklar där motorn hjälper till upp till 45 kilometer i timmen. De får, likt mopeder, inte användas på cykelvägar i Sverige och hjälm är ett krav.

•

skivbromsar. Kan behövas, de är tyngre och rullar rätt snabbt. Fler innovationer finns när det gäller att koppla ihop cyklarna med smarta telefoner. Man blir mer eller mindre uppkopplad på cykelturen.

KULTUR

Cyklingen som börjar skrivas Cykelns roll i litteraturen har ofta begränsats till rekvisita och cykeln spelar främst huvudrollen i speciella guideböcker och teknikmanualer. Bokutbudet har dock börjat växa och cykeln har blivit det som driver både berättelsen och utvecklingen framåt. En brittisk författare har blickat tillbaka och två svenska journalister blickar framåt, på hur cykeln fungerar som samhällsbyggare.

Reportaget tar form Journalisterna Maja Lagercrantz och Lina E Johansson synar samtidens cykling. Nästa år kommer deras bok ut, där de tar ett grepp om cykelns plats i samhället och vad som händer när allt fler fattar styret. Vad handlar reportageboken om? – Om cykling ur ett samhällsperspektiv, där cykeln kan vara en del av lösningen på några av mänsklighetens utmaningar. Som hälsoproblem med folksjukdomar, trängsel i städerna på grund av snabb urbanisering, miljöproblem och ekonomin till viss del, säger Lina E Johansson. Varför skriver ni om just cykling? – Vi gjorde fyra radioprogram om cykling förra sommaren och blev sen kontaktade av ett bokförlag. De tyckte att det borde ha skrivits en bok för länge sedan och vi

blev väldigt glada eftersom vi båda älskar cykling, säger Maja Lagercrantz. Vad vill ni förmedla till läsaren? – Ett större perspektiv på cykling med ett demokratiskt sätt att se på transport, mobilitet och stadsplanering, säger Lina E Johansson. Vem tänker ni ska läsa boken? – Både inbitna cykelfantaster och allmänt samhällsintresserade människor. Boken kommer att ge nya infallsvinklar på cykling, säger Maja Lagercrantz. Hanna Mi Jakobson

Cykla – om maskinen som kan rädda världen Lagercrantz & Johansson ordfront förlag

BOKTIPS från medlemmarna

Marianne Jönsson, på Cykelfrämjandets kansli, boktipsar om ett journalistiskt reportage på cykel

Dag Midböe, styrelseledamot och elcyklist rekommenderar den engelska faktaboken:

EN linje över kina M. Haraldsson

electric bicycles Henshaw & Peace

Christian Fasth, ordf. i Malmökretsen tipsar om rolig cykelbilshistoria:

Folkhemmets farkoster C. Johansson

Recension Fler cykelböcker

• • • • • • •

De som inte vann, Vattenbäraren och Lejontämjaren, sportromaner av Gabriella Ekström Att cykla är nödvändigt, debattbok av Eric Sandström Tour de France, sakprosa av Joakim Jacobsen New Delhi Borås, biografiberättelse av Per J Andersson Den förlorade cyklisten, cykelreportage av Lars Bengtsson Älskade cykel, historisk fotobok av Gert Ekstrand Cyklisten, cykelsportklassiker av Tim Krabbé

Skarp vägbelysning "Historia är en social konstruktion som skrivs av vinnarna och vinnarna i väghistorien har varit motoristerna". Det skriver Carlton Reid i förordet och den brittiska journalisten har just skrivit om historien. De senaste fyra åren har han efterforskat hur världens vägsystem utvecklades i slutet av 1800-talet och vidare in i nästa århundrade. Boken blir en grundlig kartläggning över vägnätets uppbyggnad. Och det visar sig att det som banade vägen inte var bilismen utan cyklismen. Alla de namn som har etsats in i väghistorien och på bilkarosser har gynnats av cykelrörelsen. Henry Ford var cykelentusiast, Carl Benz ursprungsbil var en trehjuling och Louis Chevrolet började som tävlingscyklist. De inflytelserika männen, för det är bara män i boken, var dåtidens lobbyister. När cykeln var nymodern var det samhällets elit som cyklade och de ville ha vägar som passade för två tunna hjul. När de senare började tillverka och köra de nymoderna bilarna, fortsatte de att lobba för en gräddfil för sig själva. Kampen om vägarna hade börjat. Boken utgår från Nordamerika och Storbritannien där världens vägar började. Den utforskar övergången till det motoriserade samhället och hur hundra år gamla beslut ledde till dagens bilberoende. I denna viktiga dokumentation finns historiska grunder för problem som vägträngsel, klimatförändringar, luftföroreningar och cyklistförakt. Historieboken om vägarna får fyra av fem cyklar i betyg. Hanna Mi Jakobson

Roads were not built for cars Carlton reid, på engelska egen utgivning med crowdfunding Radiojournalisterna Lina E Johansson och Maja Lagercrantz skriver om cykeln och samhället. Foto: Hanna Mi Jakobson

”

Jag ville undersöka vad för slags poesi en utmaning av detta slag kunde åstadkomma. Att vara skittrött och jävligt ensam, hur blir europacyklisten och då dikten?

poeten Daniel Boyacioglu

Historia

Gino Bartali, den fromme cyklisten som smugglade

Europa Gino Bartali vann mängder av cykeltävlingar vilket han var mycket stolt över. Däremot talade han tyst om sina insatser för mänskligheten, i andra världskrigets Italien. Gino Bartali tävlingscyklade under 20 år. Han var den mest kände cyklisten före andra världskriget efter att ha vunnit Giro d´Italia både 1936 och 1937. Vinsten 1936 var något som ”Il Duce” Benito Mussolini hade sett fram emot. Kunde en italienare vinna loppet bevisade det att italienarna tillhörde en överlägsen ras, menade Mussolini. Bartali uppmanades att tillägna Il duce priset men han vägrade, något som sågs som djupt förolämpande och inte togs emot med blida ögon i fascistleden. Mussolini hade precis publicerat ett manifest som skulle ta alla rättigheter från judarna i landet. Trots påbudet skyddade den större delen av befolkningen judarna i Italien. När tyska nazitrupper ockuperade de norra och

Efter kriget vann Gino Bartali återigen Giro d´Italia 1946. Tour de France vann han 1938 och 1948. Foto: INA Agency

centrala delarna av Italien 1943 började de samla ihop judar för att skicka iväg dem till koncentrationslägren. Bartali hade fått tilltalsnamnet Den fromme eftersom han var en djupt troende katolik. Ärkebiskopen i Florens frågade om han inte kunde ingå i det hemliga nätverk som försökte hitta flyktvägar för judar och andra förföljda folkgrupper under nazismen. Bartalis uppgift i nätverket hängde ihop med hans cyklande, han blev kurir under sina träningsrundor och smugglade foton och identitetspapper till och från en hemlig tryckpress i ett kloster. Han cyklade tusentals kilometer under den här tiden, med gömda dokument i sadelstolpen och ramen på cykeln. Han gömde också sin judiske vän Giacomo Goldenberg och dennes familj i sitt eget hem, trots att han visste att nazityskarna kunde straffa honom med döden. Mussolinis svartskjortor tog honom tillfånga en gång

och han fördes till en villa i Florens, som användes som tortyrcenter. Han påpekade för svartskjortorna att de inte fick röra cykeln, då delarna var anpassade för att nå högsta möjliga fart. Under förhöret dök en ny svartskjorta upp som kände igen honom och sa till vakterna, "Vet ni inte vem det är? Släpp honom!" Gino Bartalis son har berättat att hans far sällan eller aldrig talade om sina insatser under kriget. När hans vänner kallade honom en hjälte höll han inte med. "Nej, inte alls. Jag vill bli ihågkommen för det jag har vunnit med min cykel. Jag är bara en enkel cyklist", ska den fromme Gino Bartali ha svarat. Bertil Karlén

Fakta Gino Bartali föddes 18 juli 1914 i Ponte a Ema och dog 5 maj 2000.

• •

Gino Bartali och Fausto Coppi, var tidens bästa cyklister och bittra rivaler, men hjälpte varandra under loppen. Foto: INA Agency

Hans insatser under kriget finns bevarade i dokumentärfilmen ”My Italian Secret. The forgotten heroes”

LOKALT

Så byggs en cykelväg Rudskoga Den värmländska Rudskogabygden har tagit tag i sina egna cykelvägar. Enligt Värmlands Folkblad kopplas nysatsningar ihop med den befintliga Skagernleden. Diskussionerna med trafikverket och Kristinehamns kommun hade pågått i flera år när en enskild markägare satsade pengar och tid på att bygga 800 meter cykelväg mellan två byar. Det var början på en satsning längs den hårt trafikerade väg 204, som kommunen, trafikverket och hembygdsföreningen gav sitt stöd till. Med de samlade krafterna blev den nya cykelvägen nästan dubbelt så lång som planerat.

Skåne ska skyltas Kävlinge Cyklisterna i kommunen har länge klagat på den bristfälliga skyltningen för cykelbanorna. Nu planerar gatukontoret att sätta upp skyltar till våren för att få en sammanhängande vägvisning, enligt Skånska Dagbladet. Skyltarna ska visa vägen och sträcklängden till tätorterna Kävlinge, Furulund och Löddeköpinge samt deras centrum, stationer och större bostadsområden.

Så många mil lång kan den föreslagna cykelbanan bli runt vättern.

Uppsala får snabbcykelled Uppsala I oktober invigdes stadens första snabbcykelled, som ska växa med fyra liknande cykelvägar fram till 2018. Snabbcykelleden är bredare än andra cykelvägar. Gående och cyklister skiljs åt med en heldragen linje. Sträckan prioriteras högt vid bland annat snöröjning, sandupptagning, underhåll och skötsel. Bra asfalt prioriteras för att hålla allra högsta standard.

”

Något liknande har inte funnits i Örnsköldsvik förut, det har väl inte varit naturligt att tänka cykel tidigare. Men man märker att de senaste tio åren har cykelfrågor blivit allt viktigare. Claes Edblad, om stadens cykelplan i Allehanda.se

Camping Bomstad Tel: 054-53 50 68 Karlstad Swecamp Bomstadbaden är en fyrstjärnig familjecamping med 260 st campingtomter. Camping Mörudden Tel: 054-51 77 11 Fyrstjärnig camping vid Vänern, 9 km söder om Karlstad. Har 122 stycken husvagnsplatser med el. Le mat Bed & Breakfast Solakoop Tel: 054-5 81 05 10 minuters promenad från centrum längs Klarälven ligger Sveriges första kooperativa Bed & Breakfast. Scandic Hotel, Klarälven Tel: 08-517 517 00 Centralt hotell med restaurang och relaxavdelning som erbjuder rabatt under Cykelturistveckan. CarlstadCity Hostel Tel: 054-21 65 60 Med hotell och vandrarhem i samma byggnad. Anettes Bed & Breakfast Tel: 054-85 49 59 Lugnt läge i äldre villaområde, nära Lambergstjärn. Älvnära Bed & Breakfast Tel: 0702-30 26 05 Trivsamt hus nära Klarälven i stadsdelen Sommarro. Wåxnäs hotel Tel: 054-56 00 80 Nära Racketcenter, strax utanför centrala Karlstad. Vandrarhemmet Tel: 054-56 68 40 I gamla regementet, intill Racketcenter. Fullbokat. CTV-arrangörerna ska även kontakta privata rumsuthyrare samt ordna plats för husbilar.

Sola i Karlstad ska skina över nästa års cykelturistvecka. Turprogrammet går i fyra olika väderstreck till lokalhistoriska och natursköna platser. Cykla norrut längs Klarälven, österut mot Alsters strandbad, västerut genom skogarna till Borgvik och söderut, ända ner till Skagene fyr. Det är Karlstads tur att vara värd för CykelTuristVeckan. – Värmland har varit en vit fläck på kartan. Vi kände oss manade att göra det den här gången, säger Erik Ruhe. Han är ordförande i Cykelfrämjandets Karlstadskrets som bildades 1982. Den har 50 medlemmar och ska arrangera CTV tillsammans med Karlstad kommun. Veckan börjar med söndagens invigning och avslutas med fredagens festmiddag. Dagarna däremellan går cykelturerna i olika riktningar

till de värmländska kommunerna runt Karlstad – Dels får man uppleva vår vackra natur med skogar och sjöar och dels kulturen som vi har här med exempelvis Selma Lagerlöf och Gustav Fröding. Och cykelturer runt Karlstad förstås, säger Erik Ruhe. Mitt i CykelTuristVeckan, på onsdagen, blir det en gemensam cykelkortege genom staden med picknick och underhållning. Eftermiddagen är ledig för egna aktiviteter och det finns

INFO Veckan invigs på söndag kväll 26 juli med efterföljande cykeldagar 27 till 31 juli. Kansliet ska vara på Racketcenter, vid Tingvalla idrottsstadium. En buss med cykelutrymme kommer att gå från Malmö via Helsingborg, Göteborg och Vänersborg till Karlstad.

Cyklar finns att hyra och jourmekaniker finns på plats. Frågor kan besvaras av: Eva Carlsson 0702-42 34 52 , 054-56 57 03 Madeleine Grünewald 0702-18 48 83 ctv2015@cykelframjandet.se cykelturistveckan.se

•

Camping Skutberget Tel: 054-53 51 20 First Camp Skutberget ligger naturskönt vid Vänern, 7 km väster om Karlstads centrum.

CTV Veckan

•

BOENDE PÅ CTV

som väntar 2015

Evenemang

Kultur Flera konstutställningar och museer finns i trakten. Med bland annat Lars Lerins akvareller. Sola på

hällarna. Flera av turerna leder till badplatser.

Grönt Klarälvsbanan har gjorts om till en så kallad Greenway.

möjlighet att ta en båttur med Polstjärnan på Vänern eller Freja på Fryken. Bara en bil- eller busstur bort ligger Mårbacka. I Karlstad finns Värmlands Museum, Brigadmuseum och Lars Lerins konst på Sandgrund med cykelavstånd till Stadsparken och Mariebergsskogen. Förutom upplevelser och gemenskap kanske veckans alla cykeldagar även förgylls av sola i Karlstad. – Ja, någon gång blir det sol hoppas jag, säger Erik Ruhe. Text: Hanna Mi Jakobson Foto: Per Eriksson

Turer

ÖSTER

Närmast ligger Alster med Gustaf Frödings minnesgård och en liten badplats. Korta turen går runt sjön Alstern och den långa turen fortsätter vidare ut mot Arnön och Väse.

NORR

Nordturen följer den gamla järnvägen Klarälvsbanan och sedan mot Dömle herrgård, Apertin och Kil. I Deje går det att besöka flottningsmuseet och i Kil kan man åka en tur med Freja och bada vid Fryksta.

VÄSTER

Turer går mot Trossnäs och Edsvalla. Längre fram ligger Hasseldalen och ett hopptorn. Den långa etappen leder till Borgviks gamla bruk och Oscar Magnussons konstgalleri.

SÖDER

Söderut åker vi till Hammarö skärgårdskommun vid Vänerkusten. Här finns hembygdsoch skärgårdsmuseum och många fina badplatser. Den längre turen går till Skagene fyr vid Hammarös sydspets.

Förening

"Cykeln måste räknas som ett supermiljöfordon"

Under Trafikantveckan i Östersund visar ett fototillfälle hur stor plats olika transportmedel tar, för 40 trafikanter, i den fysiska miljön och hur transportvalen påverkar stadsbilden. Foto: Roger Strandberg.

belönade genom aktiviteterna, för att de får så mycket positivt tillbaka, säger Dag Midböe.

– Det har varit ett trivsamt och bra sätt att komma i kontakt med andra trafikanter. De har stått ute på gatorna, ofta tillsammans med kommunens rådgivare, säger Cykelfrämjandets styrelseledamot Dag Midböe.

De olika städerna visade på idérikedom. I Östersund kördes ett stadsrace mellan en bilist och en cyklist, på ungefär sex kilometer. Cyklisten kom i mål under tiden som bilisten letade efter en parkeringsplats. Östersund hade också flera andra upptåg. – De har varit aktiva i många år och just Trafikantveckan har varit en stor grej där, säger Dag Midnöe. Årets fokus var på olika livsstilar och i Luleå belystes året-runt-cykling. – De hade bland annat en demonstration om vad man behöver för att cykla på vintern. Och de delade ut broschyrer och cykelkartor över Luleås cykelvägar, berättar Dag Midböe. Jönköping var också full med aktivitet.

Årets Trafikantvecka hade parollen "Våra gator, våra val" och genomfördes i flera städer i Europa. Genom samarbete och kampanjarbete under en septembervecka är det tänkt att omgivningen ska upptäcka andra transportsätt än personbilen. Lokalkretsarna har därför gått ut på gator och torg för att främja cyklingen. – Alla som har rapporterat in har mötts av ett stort intresse. De blir

– Där samarbetade man med cykelhandlare så att man kunde provköra elcyklar. Sen hade de frågesport och bad deltagarna att komma med förslag på hur man kunde förbättra för cyklister i Jönköping, säger Dag Midböe, som tycker att det har varit en viktig vecka. – Det är ett gyllene tillfälle att komma till tals och prata med trafikanterna i våra städer, för att få frågan aktualiserad. Att vi måste få till en bra infrastruktur för det som jag kallar supermiljöfordon, säger han. Hanna Mi Jakobson

Fakta Kretsarna i Uppsala, Varberg, Örnsköldsvik, Östersund, Vänersborg, Jönköping, Luleå, Karlstad, Örebro och Storstockholm har rapporterat in sina aktiviteter från Trafikantveckan.

•

Sverige Årets Trafikantvecka har bjudit på många goda möten med folkbildning.

Cykelkarnevalen mobiliserade 500 STockholm För en dag fylldes innerstaden med hundratals cyklar, velomobiler, handcyklar, tandem och givetvis lastcyklar.

Cyklister i alla åldrar. Foto: Jon Jogensjö

I strålande solsken rullade cykelkarnevalen genom staden och med musik från en lastcykel och med trubaduren sjungandes från ett annat flak. Stockholms Cykelkarneval rullande genom staden veckan innan valet och samordnades av Naturskyddsföreningen. Cykelfrämjandet var en av dem som var representerade.

Greenway över Hallandsåsen HAlland/skåne Banvallen över Hallandsåsen kan bli cykelled. Enligt ett förslag från två privatpersoner, och efter att flera cyklister har röstat för förslaget på mobilappen Cykelrapporten, har en utredning inletts. Kommunstyrelsen i Båstad ska ge besked inom ett år. Tågspåren kommer inte längre att trafikeras och i november 2015 planerar Trafikverket att riva upp dem. Utredningen ska även se över om det är hela sträckningen mellan Båstad och Förslöv som kan omvandlas till cykelled, eller bara delar av den.

personer sysselsätts i den europeiska cykelbranschen Enligt European Cyclists Federation, ecf, där cykelfrämjandet ingår. Siffran räknar med näringar som turism, produktion, handel infrastruktur och service.

Anita Persson, Varbergskretsen

Succé för kurs Jönköping Kretsens första cykelkurser för unga och vuxna har varit lyckade. Premiärkursen fick direkt en uppföljare. Cykelfrämjandet Jönköping har tillsammans med nykterhetsrörelsen och kommunen lärt nybörjare att trampa på egen hand. Cykelfrämjandets frivilliga lär ut konsten och kunskaperna. Jönköpings kommun står för hjälmar och cyklar. Fakta De kretsar som vill starta kurser kan kontakta kansliet för info. cyklamera@cykelframjandet.se

•

655 000

”

Kommunen håller med oss så vad är problemet, pengar? Cykelinvesteringar betalar sig mångdubbelt när det gäller både hälsa och miljö!

Budskapet var att alla ska kunna cykla med målet att få med så många olika cyklar och cyklister som möjligt. Den holländska och danska ambassaden hängde på. Politiker som Ulla Hamilton (M) kom på sin tandem och följde med genom City, Vasastan och Kungsholmen för att landa på Skeppsholmen utanför Arkitektur- och Designcentrum. Här uppträdde trialcyklister på olika metall- och träföremål. I aulan visade Elin Kamlert från WG-film delar av dokumentärfilmen Bikes vs Cars. Text: Cécile Everett

Inspireras i tre städer Göteborg/Uppsala Under hösten har Cykelfrämjandet genomfört två av tre konferenser med workshops och föredrag. – Det är en viktig mötesplats för våra medlemmar ute i kretsarna, för att utbyta erfarenheter och ta del av nyheter om vad som händer i landet och världen, säger styrelseledamot Dag Midböe. Deltagarna har bland annat inspirerats av politiskt lobbyarbete, cykelbudsentreprenörer och studieresor till Holland. Den sista konferensen för säsongen äger rum i Umeå i februari. Hanna Mi Jakobson

Konferens i Göteborg. Foto: René Heunen

Redaktionen tar gärna emot nyhetstips eller insändare från lokalkretsar och medlemmar. Du kan kontakta oss via mejl: redaktion@cykelframjandet.se

Åsnen runt i Småland Under cykelsäsongen 2015 erbjuder Alvesta Turistbyrå flera olika cykelpaket runt sjön Åsnen. För en fyradagarstur med hyrcykel, tre övernattningar, hotellfrukost och lunchpaket. Pris: 1895 kr för vuxna 795 kr för barn (cykel ingår ej). För bokning och frågor kontakta Alvesta Turistbyrå Tel: 0472-152 55 E-post: turistbyra@alvesta.se

Cykla i Stallarholmen och Strängnäs Upplev vår vackra natur med ett rikt kulturliv på Selaön i fagra Sörmland. Vi har cykelpaket samt fyra lättcyklade leder, två bra cykelkartor samt tips på logi och sevärdheter. www.cykelgruppen.se Cykelpaket hos Östa Gård B&B

Vandring och cykling på Sardinien "Välkommen till Mitt Sardinien sedan mer än 20 år", Måns Hallqvist

Boka resan på www.mittimedelhavet.se 073-9677381 info@mittimedelhavet.se

Längs hela floden sträcker sig en antas‐ tiskt fin cykelväg. Vi ordnar trevliga ho‐ tell, mat, bagagetransport mellan Cyklabåttur på egen hand cyklar. i Europa hotellen, på floden, längs floder och sjöar, genom Våra övriga cykelturer • Vinvägen i Alsace vinområden och1idylliska Projekt1:Layout 12-02-26 byar. 11.20 Sida 1 Med Hjulklappen skänker du bort ett medlemskap •Våra Provence och Camargue cykelturer: Cykel & båt är en •• Moseldalen Slott och vin i Loiredalen i Cykelfrämjandet och stödjer ökad cykling. populär kombination: •• Alsace Salzkammergut i 1Österrike Projekt1:Layout 12-02-26 11.20 Sida 1 Därmed ger du också ett stöd för renare miljö, – vinvägen • Moselfloden runt • Rhen •• Bodensjön Boden‐sjön effektivare transporter och trevligare stadsplanering. • Salzkammergut • Toscana • Mallorca • Hollands sjöar och • Mallorca kanaler Cykel & båt en populär kombination Skänk lite cykelglädje denna jul! • Provence • Donau •• Camargue Moselfloden • Elbe och Moldau Gå in på hjulklappen.se och •• Toscana Holland • Donau • Kroatiska övärlden • Piemonte • Grekiska öar • Kroatiska övärlden beställ din hjulklapp idag! – cykelparadiset • Belgien och Flandern •• Holland Grekiska öar Gå in fler påresor våroch hemsida Vi har gör program www.queentravel.com eller på beställning. Gå in på vår hemsida www.queentravel.com ring 0503‐21900

Hjulklappen

eller ring 0503-21900.

Världsarvet Världsarvet CYKLA bekvämt med bagagetransport HÖGA HÖGAKUSTEN KUSTEN och sagornas - eller BO i en nyrenoverad mölla och sagornasÅDAL! ÅDAL! Världsarvet Cykla i det unika landskapet på slingrandeHÖGA vägar med hisnande utsikter och Cykla i detKUSTEN unika landskapet små pittoreska fiskelägen. på slingrande vägar med och sagornas ÅDAL! Att cykla längs Ångermanälvens

05 10.38 Sida 1

Cykla i Moseldalen på egen hand

utsikter och små Cykla ihisnande detger unika landskapet stränder en tur som är rikpåpåslingpittoreska fiskelägen. rande vägar medav hisnande och minne smärken historia utsikter och kultur. Att cykla längs Ångermanälvens stränder gerbåttur en tur Cykelpaket nätter, halvpension, hyrcykel, kartor och små pittoreska4-5 fiskelägen. som är ordnar rik på även minnesmärken av ihistoria och kultur. Att längs Ångermanälvens tillcykla Ulvön. Vi vandringspaket Höga Kusten. stränder ger en tur som är rik på Cykelpaket 4-5 nätter, halvpension, hyrcykel, kartor minne av historia och kultur. Tel: smärken 070-33 och båttur88 till 177 Ulvön. Vi ordnar även vandringspaket Cykelpaket 4-5 nätter, halvpension, hyrcykel, kartor och båttur info@resklara i Höga Kusten. till Ulvön. Vi ordnar även vandringspaket i Höga Kusten. www.resklara.se

Tel: 070-33 88 177

Tel: 070-33 88 177 info@resklara.se Längs hela floden sträcker sig en antas‐info@resklara www.resklara.se www.osterkvarn.se tiskt fin cykelväg. Vi ordnar trevliga ho‐ www.resklara.se tell, mat, bagagetransport mellan På upptäckt iI ångtågets spår Cyklapåi Moseldalen hotellen, båttur floden, cyklar. Ardèche Halvpension 7 nätter, cykelhyra, bagagetransport på egen hand Våra övriga cykelturer Halvpension 7 nätter, lunchpaket 6 dagar, cykelhyra, detaljerade kartor, vägbeskrivningar på svenska. • Längs Vinvägen i Alsace hela floden sträcker sig en fantastiskt fin bagagetransport, detaljerade kartor, vägbeskrivningar på •cykelväg. Provence och Camargue svenska och resa medi ångtåg el taxi dag 2. Vi ordnar trevliga hotell, mat, bagagePris/pers dubbelrum •transport Slott och vin Loiredalen mellan ihotellen, båttur på floden, cyklar. 8 dagar 915.kr. dagarfr.fr.EUR 7750 • Salzkammergut i Österrike övriga cykelturer: Cykel & båt, en populär •Våra Boden‐sjön www.locafrance.se • Vinvägen i Alsace kombination •• Toscana • Mallorca Provence och Camargue • Moselfloden www.locafrance.se tel. 0340-653920 tel. 0340-653920 Cykel & vin båt en populär kombination • Slott och i Loiredalen • Holland Salzkammargut i Österrike • Donau •• Moselfloden • Boden-sjön • Kroatiska övärlden • Holland • Donau

Périgord

Åsnen runt på fyra dagar

Kalendarium Inspirationskonferens Kurs för instruktörer

Cykelkök i vintertid

Umeå

Göteborg

Februari Den tredje inspirationskonferensen för säsongen genomförs i norra Sverige. Information om datum samt program kommer på hemsidan. Likt tidigare konferenser, i Göteborg och Uppsala, så är alla kretsar välkomna att skicka två representanter från andra delar av landet. Det blir föredrag, workshops och nätverkande i sann cykelfrämjaranda.

Stockholm

10 mars För de som vill lära sig att lära ut cykling till andra, anordnas en kurs till våren. Cykelfrämjandet har cykelkurser för vuxna på flera olika orter i landet och vill fortsätta att sprida den metod som har tagits fram. Alla lokalkretsar är välkomna att anmäla sig till instruktörskursen som genomförs i Solna. Anmäl dig till: elisabeth.kempe.ek@gmail.com

Tisdag och torsdag 18.00–20.00 Lördag 15.00-17.00 Öppen verkstad på Vegagatan 1 Malmö

Söndag 12.00-17.00 Måndag och tisdag 17.00-21.00 Cykelverkstad på Stapelbäddsgatan 3 Stockholm

Lördag 12.00-16.00 Cykelkök på Spetsgatan 2 till 4 i Solna

Kretsarna Mer aktiviteter, information och uppdateringar finns på kretsarnas hemsidor Malmö

13 december Ride of light, Luciatåg på cykel 15 februari "Fastelavnstur" till Danmark 12 mars Årsmöte i Malmö för medlemmar

STORSTOCKHOLM

31 december Nyårscykling, sista turen på året Sörmland

11 mars Årsmöte i Eskilstuna för medlemmar

cykelframjandet.se/kretsar

Alla kretsar

31 januari Sista dagen för att nominera nya kandidater till styrelsen för 2015. Valet är 19 april 2015 på årskongressen. Alla medlemmar kan kandidera via mejl: valberedning@cylkelframjandet.se

Vandring & cykel 2015 Reseupplevelser till fots och på cykel. Vi visar vägen! Populäraste resorna: Vandring i Ligurien Vandring i Andorra Båtcykling i Kroatien Vandring på Amalfikusten Cykling i Toscana Vandring vid Comosjön

Dessutom många nya spännande resor! Läs mer och beställ nya katalogen www.primatravel.com eller ring 031 81 33 50 38

KRÖNIKA

ngen människa är en enhjuling Från enhjulingscyklisten som cyklar långt för att nå fram till ungdomar

I skolan började mitt helvete. Jag blev dagligen kallad för neandertalare och andra skällsord. Mina mobbare gjorde allt för att trycka ner mig även när jag gjorde något bra. Jag har alltid haft kompisar, men det kändes som att de inte ville vara med mig. Det gjorde ont att vara ensam och det gjorde allt ondare när jag såg dem vara med varandra. När jag inte fick vara med. I gymnasiet upphörde mobbningen men allt blev ändå värre. Jag blev ännu mer ensam. Jag försökte lära känna nya vänner men misslyckades alltid. Det kändes som att alla dömde ut mig. Det var sällan någon visade något intresse. Jag kände mig som luft.

drömmar som ingen trodde att jag kunde uppnå. Min dröm att cykla genom hela Europa på enhjuling möttes av skratt, hån och förlöjligande.

En dag trodde jag att det hade vänt. Jag hade funderat i veckor på att fråga en tjej om hon ville umgås. Till slut vågade jag fråga henne om hon ville träffas någon dag. Hon sa ja och jag kände mig lycklig. Som att det äntligen fanns någon som såg mig. Tyvärr kom aldrig den dagen vi skulle ses. Hon kom med undanflykter precis som alla andra. Jag blev oerhört ledsen. Ville ta mitt eget liv.

ängs den 700 mil långa vägen stannade vi till och höll föredrag i skolor. Som två vänner cyklade vi genom Norge, Finland, Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna, Belgien, Frankrike och till slut Spanien, till dess sydligaste punkt. Det var en overklig känsla att komma fram. Att vara den första personen som har cyklat enhjuling genom Europa. Efteråt säger många att jag är unik för att jag har lyckas med denna bedrift. Men vi är alla unika på olika sätt. Och behöver andra och varandra för att ta oss vidare. Elin är min hjälte.

Jag räddades från mig själv tack vare kärleken från min familj och efter studenten tog jag tag i

2012 började jag ändå resan med min nyfunna vän Elin, som cyklade på en vanlig tvåhjuling med bådas packning. Vi hade bara träffats en gång innan hon bestämde sig för att följa med mig. Hon tog till och med tjänstledigt. Jag var beroende av hennes vänskap för att ta mig fram. Vi gjorde denna resa tillsammans för att uppmärksamma frågor om mobbning. Jag vill aldrig att någon ska känna den smärta som jag har känt.

Jesper Lissmark-Hult Föreläsare & Fritidsledare lissmark.com

Returadress: Cykelfrämjandet Olympiahallen Filbornavägen 11, 252 76 Helsingborg Posttidning B

Cyklar som går lätt att ta med

Ett brett utbud av specialcyklar JARY i Växjö erbjuder transport-, ligg- och vikbara cyklar och mycket mer. Välkommen för en provtur!

Christiania

Brompton

myBoo

HP Velotechnik

www.jary.se • jary@jary.se • 0709 -70 60 46 Hökvägen 5 Växjö – Öppet: Ring eller maila för kontakt

specialcyklar

ww w. ja r y.s e 04 70 - 2 72 35