Cykling nr3 2015 by Cykelfrämjandet

Cykling

cykelfrämjandets Medlemstidning till dig som stödjer cykling. nummer 3 2015

FÖR ALLAS SKULL

Jämlikt

CYKELNS SAMHÄLLSRESA

Cykel på tåg SÅ GÖR CYKLISTERNA

Smarta cyklar MED DIGITAL FINESS

CTV

TURISTVECKAN 2015

FRIHETSRÖRELSE

Cyklister mot maktordningen

innehåll

Cykling

nr 3

5. LEdare Ordföranden har ordet 6. Nyheter Nytt i cykelvärlden 8. SAMHÄLLE Jämlikhetens cykling 12. ARTIKELSERIE Om cykel på tåg 14. Porträtt Möt Jon Jogensjö 16. Reportage Från Cykelturistveckan 22. TEKNIK Framtidens smarta cyklar 24. Resor På cykel till Ekotopia 30. FÖRENING Politik och Prideparad 34. KRETSEN Besök i Trollhättan 36. Kalendarium Höstaktiviteter

SOLA

Symbolstatyn för vädret i CTV-staden. Foto: Hanna Mi Jakobson

Kombipendlaren David Sennerstrand tycker till om cykel på tåg. Foto: Hanna Mi Jakobson

EKOTOPISK

Följ med Ronja Kästner till ett annat samhälle. Foto: Hanna Mi Jakobson

39. Krönika av Aron Andersson OMSLAGSCYKLIST

Arijana Marjanovic cyklar på omslaget och dansar i prideparaden, med Nina Haraldson på lastcykel. Foto: Hanna Mi Jakobson

TÅGCYKLIST

”

Cykling kan vara till för alla.

Chefredaktör Hanna Mi Jakobson

Tips från redaktionen

Gå med i en grupp! Volontära i våra arbetsgrupper om trafikpolitik, cykelturism, forskning, cykel på tåg och cykelkurser. cykelframjandet.se/arbetsgrupper

Cyklister trampar för frihet Det här är ett nummer tillägnat friheten. De olika former av frihet som en cykel kan ge, som den frihet den kan erbjuda från bilberoende. Något som såväl lastcykelprofilen Jon Jogensjö och pendelbloggaren David Sennerstrand delar med sig av från sidan 12 till 15. Att välja cykeln handlar för dem lika mycket om att välja bort bilen. Men genom att göra det blir de, och alla andra cyklister, en avvikelse från trafiknormen. Där bilisten är det normala. Inför det här numret har vi träffat flera cyklister som bryter mot normerna, i aktivistkollektivet på resesidorna eller i Prideparaden på sidan 32. Forskaren Dag Balkmar förklarar på sidan nio vad en trafikmaktordning är. Maktrelationen på vägarna är komplexa och har utmanats i olika tider och trafikrum. I Sverige ses cyklandet allt mer som en samhällsinsats och statusmarkör. Men när cykelmassan frigör sig och tar allt större plats möter det även motreaktioner. Cyklister har i vissa tider stigmatiserats som fattiga i trasiga skor. I vår tid beskrivs de som hänsynslösa i för dyra skor med SPD-system. Enligt de forskare vi har intervjuat handlar det i grunden om vem som har

rätt till vägen. Om rättvisa och rörelsefrihet. Cyklister fortsätter att kräva denna rätt genom att sätta sig på sadeln och trampa. I somriga sandaler, speciella cykelskor eller solblekta sneakers. De fortsätter trots att de trängs ut på vägbanan eller utestängs från tågtidtabellerna. De trampar för sin egen skull och ofta även för mänsklighetens skull.

LYSSNA PÅ Cykla i P1. Foto: Björn Dalin/SR

Under sommarsäsongen syns alla dessa cyklister som mest. Det syns att cykling kan vara till för alla. Och vi hoppas att ni läsare ser det i vår tidning. De cyklister som trampar på trots att fötterna är skadade eller när benen inte fungerar längre. På sommarens Cykelturistvecka i Karlstad deltog hundratals äldre cyklister i dagstur efter dagstur, vilket skildras på reportagesidorna. En av våra nyheter handlar om hur cykeltaxi på äldreboenden sprider sig. Och vår krönikör, Aron Andersson, skriver om hur han har cyklat vidare trots att han numera är rullstolsburen. Och känslan han beskriver är frihet. Med detta nummer hoppas vi kunna skildra såväl den rörelsefrihet som frihetsrörelse som cykling kan innebära.

RAPPORTERA MED Appen cykelrapporten.se

Cykelfrämjandets uppsatsstipendium! Har du skrivit en uppsats 2015 som berör ämnet cykling? Då kan du söka vårt uppsatsstipendium. Cykelfrämjandet kommer under våren 2016 att dela ut ett stipendium på 10 000 kronor till en uppsats på kandidat-, magister- eller masternivå som handlar om cykling. Pristagarna utses av en jury med cykelexpertis och den vinnande studien presenteras bland annat här i tidningen Cykling. Läs mer på cykelframjandet.se/uppsats eller mejla till uppsats@cykelframjandet.se

N MEDÅ UT KUNSKA DIN P! 4

”

LEDARE

Cykelfrämjandet tar plats i styrelsen för European Cyclists' Federation. Cykelfrågan är allt mer aktuell på alla politiska nivåer och vi behöver förena oss, om vi ska lyckas försvara vår plats i stadsplaneringen. Cykling är ett individuellt transportmedel och en av fördelarna är just att du, när du vill, i vilken takt du vill och mot vilken destination du vill, kan hoppa upp på cykeln och susa iväg. Att betona friheten med cykeln tycker jag är viktigt. Friheten att vara som man vill, på vilken cykel man vill och med vilka kläder man vill. Däremot behöver vi förena oss för att försvara vår individualism och våra rättigheter som cyklister. För dig som läser detta är det troligtvis en självklarhet, eftersom du har valt att bli medlem i Cykelfrämjandet. Men även organisationer behöver samarbeta för att skapa allianser och nätverk. Redan i våras förenades svenska cykelorganisationer i den nya paraplyorganisationen Svensk Cykling. Om rösten för cykeln ska bli stark krävs det att alla typer av cyklister sluter sig samman och talar med en gemensam och stark röst.

Chefredaktör och ansvarig utgivare, Hanna Mi Jakobson 0728-513661 chefredaktor@cykelframjandet.se

För det första spikades att ECF:s nästa årsmöte kommer att äga rum i Stockholm våren 2016. Det blir en viktig möjlighet för staden att få visa upp sitt cykelarbete, samt att kunna ta hjälp av cykelexperter från hela världen. Årsmötet beslutade också att ge Cykelfrämjandet och undertecknad en styrelseplats. Det är självklart hedrande, men framför allt gynnsamt för utvecklingen av den svenska cykelrörelsen. Det är ett erkännande av att vårt arbete för att öka cyklandet i landet är på rätt väg.

Riksordförande Lars strömgren

Foto: Hanna Mi Jakobson

TIDNING Cykling är Cykelfrämjandets medlemstidning som kommer ut fyra gånger per år. Vi skriver om cykling och föreningen arbetar för det cykelvänliga samhället. Nästa nummer är ute i början av december. redaktion@cykelframjandet.se

Samma sak gäller utanför Sveriges gränser. För att driva cykelfrågan på europeisk nivå finns ECF, European Cyclists' Federation, en sammanslutning av cirka 90 medlemsorganisationer från omkring 50 länder. I juli hade ECF årsmöte och fattade två viktiga beslut, som innebär stora möjligheter för cykling i Sverige.

STYRELSE Lars Strömgren, Stockholm Arijana Marjanovic, Stockholm Linda Kummel, Stockholm René Heunen, Malmö Kent Larsson, Alingsås Lazze Grönberg, Ydre Bertil Karlén, Löddeköpinge Ian Fiddies, Göteborg Anna Asplind, Stockholm styrelsen@cykelframjandet.se MEDLEMSKAP Huvudmedlem 275 kronor Familjemedlem 75 kronor Ungdom & student 100 kronor Medlemsinfo finns på hemsidan: cykelframjandet.se

KANSLI Marianne Jönsson 08-545 910 30 Telefontid, torsdagar 14.00-17.00 Övriga vardagar 10.00-13.00 Olympiahallen, Filbornavägen 11 252 76 Helsingborg kansliet@cykelframjandet.se ANNONSER Svenska Huvudmedia, KB 08-55667750 svenska.huvudmedia@telia.com TRYCK Trydells tryckeri, Laholm ISSN: 0280-3038 Tidningen är miljömärkt och distributionen klimatekonomisk.

Nyheter

Huvudstaden satsar bilfritt Stockholm Föräldrar arbetar för en bilfri skolväg och innerstaden stänger av biltrafiken för en dag.

ZONEN

Den trekantiga markerade delen är bilfri för en dag.

Örbyskolan satsade på bilfria veckorna före sommarlovet. Såväl Stockholms stad som föräldrarföreningar uppmuntrade barnen att gå, cykla eller åka kollektivt till skolan, alternativt att de ska släppas av en bit ifrån. – Bilåkning är inte miljövänligt. Det är inte bra för kroppen. Det blir trångt runt skolan om alla stressade föräldrar försöker släppa av samtidigt, säger Kandace Wallin, som är ordförande i Örbyskolans föräldraförening. Enligt henne måste föräldrar ta ansvar för att lära sina barn att cykla säkert, men att det största ansvaret vilar hos politikerna.

NORRMALM

- När man bygger skolor och vägar nära skolor måste man göra det svårare för bilar att köra nära skolan. Man måste faktiskt cykla eller gå, så långt det är möjligt, säger hon. Kandace Wallin var även en av initiativtagarna till en cykeldag, med bland annat cykelmek och en skejt- och cykelshow.

Bakom de så kallade bilfria veckorna finns strategiska och långsiktiga planer. – Det har vi haft i flera år på många skolor. Vi började med en dag, nu har vi flera veckor både på hösten och våren, säger Fariba Daryani på trafikkontoret i staden. Hon arbetar även med den kommande trafikantveckan, då delar av innerstaden ska vara bilfri den 19 september. – Anledningen att man stänger av är helt enkelt att skapa en möjlighet att uppleva staden på ett annat sätt. Tyst och lugnt, att Stockholm är fantastiskt utan bil.

ÖSTERMALM

GAMLA STAN

SÖDERMALM

KICKOFF Cykelshow på Örbyskolan i maj 2015. Foto: Gustav Lorenz

Europa får en cykelplan Europa En majoritet i Europaparlamentet har röstat för en så kallad Roadmap for Cycling. Den ska ingå i kommissionens arbetsprogram för nästa år, rapporterar det Europeiska cyklistförbundet.

ECF har varit drivande i bildandet av en europeisk cykelplan, som ska skifta till en mer cykelvänlig transportpolicy. Europaparlamentet röstade även för att underlätta för passagerare att ta med cykel på tåg.

TURF GAME Sommarens GPS-spel har kombinerat smartphones med cykling. Spelet har ett slags herre-på-täppankoncept, där spelarna ska ta sig runt mellan olika verkliga platser, som visas på telefonen. Flera spelare kombinerar turf med cykling.

Tanken är att främja hållbart resande, förklarar Fariba Daryani. Samtidigt anordnas även flera cykelaktiviteter, som cykelkarnevalen, cykelkök och cykelskola.

”

Cykling i äldrevården sprider sig i Sverige

Tanken är att främja hållbart resande.

Fariba Daryani, Stockholms trafikkontor

Trafikantveckan, som är en del av European Mobility Week, arrangeras på olika platser i hela Europa och Sverige. I samband med detta har delar av Stockholm varit bilfritt tidigare. – Det är inte hela Stockholm, utan delar av Stockholm. Vi har en ny politisk majoritet och de här delarna är större än vanligt, säger Fariba Daryani. Inom Stockholms stad har det tidigare funnits diskussioner om andra bilfria alternativ, som att exempelvis stänga av för motortrafik på vissa stråk på helgerna. – Det kan säkert bli aktuellt att diskutera vidare, säger Fariba Daryani. Initiativen på skolorna och i kommunen använder olika metoder, där förbud och uppmuntran samverkar. – Det som är gemensamt är att vi jobbar för att påverka resandet och få folk att ställa bilen, säger Fariba Daryani. Gustav Lorenz Hanna Mi Jakobson

Borås Cykling utan ålder

har kommit igång i Malmö och initiativ finns även i Stockholm, Lund och Borås.

– Jag ser att de som får åka på detta sätt blir så glada, säger Kennet Öhlund. Han är tjänsteman i Borås kommun och har börjat prata med personer i sitt nätverk, för att få igång konceptet på hemmaplan. Han passade bland annat på att boka ett möte med en av de danska grundarna, när han var på studieresa med kommunalråden. – Jag hoppas att jag har pratat och tjatat på folk så pass mycket, att Borås stad ska köpa in en cykel för provdrift under nästa

Påverkar med facebook VÄRnamo En pappa i Småland ville ha en cykelbana mellan Bredaryd och Värnamo. För att få gehör skapade han en grupp på Facebook som fick 600 följare på en vecka.

Projekteringschefen i kommunen Ove Sjödell säger till Värnamo Nyheter, att han tror att det blir en cykelbana förr eller senare, och har inlett en dialog med Trafikverket.

DANMARK budgetår, säger han. I Borås finns det redan rullstols- Fler vill följa konceptet, promenader, där frivilliga där äldre får kommer till vård- och omsorgs- åka på cykelboende för att ta med de äldre ut turer. Foto: Ole Kassow i friska luften.

– De hinner kanske ett varv runt huset och det är väl jättebra, men med en cykel kommer man en bit till. Och de som kanske har svårt att gå själva kan komma iväg, utan att sätta sig i en bil. Men jag gör det också för barnens skull. Jag vill inte att de ska ägna halva sina liv åt att röja upp efter våra koldioxidutsläpp och inte få den här trygga ålderdomen, säger han. Hanna Mi Jakobson

”

Poliserna ansåg att cykeln var väldigt positiv ur båda perspektiven. De fick en bättre kontakt med medborgarna och kunde dessutom förflytta sig snabbt och enkelt på gatorna.

Jörgen Lundälv, Docent i trafikmedicin, på svt opinion

SAMHÄLLE

KAMPEN FÖR JÄMLIKHET Historiskt var cyklingen ett överklassnöje som senare övergick till arbetarpendling. Cykeln blev ett fordon som de flesta hade råd med och som kunde bidra till ökad tillgänglighet och jämlikhet. När bilismen växte trängdes cyklisterna ut till yttersta vägkanten, tills det började byggas cykelbanor. Men maktordningen i gaturummet och strävan efter trafikjämlikhet pågår fortfarande.

illustration: Anastasia Savinova

Den nya trafikmaktordningen Sverige Samhällets olika maktförhållanden tar sig även uttryck i trafiken. Relationen mellan bilister och andra trafikanter har fått benämningen trafikmaktordningen. – Det är ett sätt att adressera, synliggöra och kritisera ett transportsystem, som sen många årtionden har satt bilen i centrum. Detta har andra sätt att resa, som cykling, fått anpassa sig till, säger Dag Balkmar. Han är postdoktor i genusvetenskap och studerar bland annat cyklisters utsatthet. Inom genusteorin finns begreppet könsmaktsordning, där män är den norm som kvinnor får förhålla sig till. En liknande maktrelation kan urskiljas i trafiken. – Bilar är den norm som cyklister får förhålla sig till, säger Dag Balkmar.

Enligt Dag Balkmar blir det en individualisering som tar fokus från strukturer och infrastruktur. Men förekomsten i sig visar att utvecklingen kan vara på väg mot ett mer jämlikt trafikrum. – Om vi rör oss från en stark bilkultur till en mer diversifierad mobilitetskultur ser vi att konflikter uppstår. Det blir mycket diskussioner om cyklisters plats i trafiken. Det är ett tecken på en förändring som håller på att ske, säger Dag Balkmar. Hanna Mi Jakobson

TRAFIKMAKTORDNING Förra året blev trafikmaktordning ett nyord i Svenska Akademins ordlista med definitionen "Hierarki som speglar samhällets prioritering av trafikslag."

•

Han beskriver ett trafikrum som genomsyras av makt, där vissa färdmedel kan ge olika privilegier. Dagens trafikmaktordning är historiskt kopplad till ekonomisk och social segregering. – Män tenderar att äga mer bilar än kvinnor om man ser till bilregistreringen. Samtidigt har vi klassdimensionen också. Har man resurser har man även möjlighet att välja mobilitet, påpekar Dag Balkmar. Flera olika faktorer kan spela in. Förutom kön och klass handlar det även om ålder, etnicitet och bostadsort. – Det är inte hugget i sten på något sätt, utan det skiftar, säger han. Han har främst studerat Stockholmsregionen, där han ser att allt fler välutbildade medelklassmän väljer cykeln. – Det är en ganska priviligerad grupp cyklister, som också blir sårbara i trafiken, säger han.

När en maktordning börjar förändras kan det möta motstånd. Som när cykelbanor eller cyklisterna tar utrymme från och på bilvägarna. – Det är cyklisterna som måste anpassa sig och när man då använder bilutrymmet att cykla på anses det som fel. Att de tar plats på ett sätt som de inte har rätt till, förklarar Dag Balkmar. Det kan även ge upphov till nidbilder. Den medelålders mannen i lycra är ett exempel. – Som också får klä skott för någon slags figur som är risktagande i stället för hållbar. Här gör man cyklister till ett problem med stereotypen av en hänsynslös cyklist som kör alldeles för fort. Det blir paradoxalt. Att å ena sidan är cyklister utsatta och å andra sidan är de hänsynslösa, säger han.

•

Nätverket planka.nu, som verkar för gratis kollektivtrafik genom civil olydnad, har tagit fram en rapport om trafikmaktordningen. Den finns att köpa som bok eller ladda ner gratis som ljudbok på deras hemsida. Dag Balkmars pågående forskning berör cyklisters plats i en bilnormativ omgivning. De som har erfarenheter av att vara utsatta i trafiken kan kontakta honom för att bidra till forskningen.

•

Trafikmaktordningen kan innebära att oskyddade trafikanter utsätts för våld. – Det återskapar säkerhet för vissa och utsatthet för andra. Att färdas på cykel är idag ganska utsatt, vilket är en effekt av hur infrastrukturen är byggd, säger Dag Balkmar.

dag.balkmar@oru.se

SAMHÄLLE

Cykeln påverkar VÄRLDEN Cykling har varit en historisk

– Om man gynnar cykling, så gynnar man de fattiga, säger Hoai Anh Tran, som är docent och ansvarig för stadsutvecklings- och planeringsprogrammet på Malmö Högskola. Hon har studerat urbana transporter i den vietnamesiska huvudstaden Hanoi och den kinesiska storstaden Xian, med ett rättviseperspektiv. – Den miljö som vi producerar påverkar vår livsstil och livskvalitet. Det påverkar social rättvisa, genom att gynna vissa grupper och utesluta andra, säger Hoai Anh Tran.

Vad cyklandet betyder och hur det betraktas skiljer sig åt mellan länder och epoker. – Det är fortfarande ett ganska stort stigma, att de som är gamla, fattiga eller ungdomar cyklar i Vietnam. Det är fler i medelklassen i Kina som cyklar, berättar Hoai Anh Tran. Hon tillägger att cyklisternas stigma och status ser olika ut i utvecklingsländer och i västvärlden. – Cykeln är fortfarande bra för social rättvisa och man ska vara medveten om de som inte cyklar nu. De som bor i utkanterna, till exempel Rosengård, cyklar inte så mycket, påpekar hon. Hoai Anh Trans nuvarande hemstad Malmö har tidigare genomgått en cykelutveckling som kan jämföras med Kina och Vietnam.

Såväl Kina som Vietnam har tidigare haft en utbredd cykelkultur. – Cyklandet är ett sätt att ta sig fram för den som har mindre pengar. Deras mobilitet och rörlighet hänger på cykeln. Men i dessa länder pågår en motoriseringsanda. De anser inte att cykeltrafik är modernt utan vill satsa på motorvägar, berättar Hoai Anh Tran. Att bilismen växer blir inte endast en samhällsutmaning när det gäller utsläpp, enligt henne, utan även när det gäller utrymme. – Eftersom cyklar inte har en egen del av vägen blir de bortträngda. Nu är det bilarna som tar över vägarna, säger hon.

Under 1900-talets första hälft fick de lägre samhällsskikten i Sverige tillgång till cykeln, vilket har präglat flera städer. – Cykelkulturen har aldrig försvunnit i Malmö sen arbetarna på Kockum cyklade. Bilden av att fabriksarbetarna cyklade är väldigt stark i staden, berättar Karolina Skog (MP), som är kommunalråd i Malmö. Hon syftar till industrialiseringen som ledde till att arbetarklassen successivt fick råd att köpa bilar. År 1950 blev Sverige biltätast i Europa. – Som i alla städer togs många cykelbanor väck på 50- och 60-talen, men redan på 70-talet började man bygga tillbaka dem, säger hon.

transportform för jämlikhet och kan användas än idag för att skapa social rättvisa.

social rättvisa Det var ett årtionde när jämlikheten stod på agendan. Medborgarrättsrörelsen hade berett mark och solidaritetsrörelsen bredde ut sig internationellt. Samtidigt kände sig svenska cyklister marginaliserade av massbilismen. Genom motorvägsockupationer och cykeldemonstrationer krävde de sammanhängande cykelleder och säkrare stadstrafik. Idag är cykelfrågan inte längre förknippad med socialism, utan förespråkas av politiker från hela den ideologiska skalan. I vissa kommuner är jämlikhet ett skäl för att driva cykelpolitik. – Vi arbetar väldigt tydligt för att minska segregationen i Malmö och läka ihop. Vi har barriärer i vår stad som ofta utgörs av stora vägar, byggda på 60-talet. De är också sociala och mentala barriärer i staden, förklarar Karolina Skog. Hon vill minska avståndet mellan förorter och centrum på flera olika nivåer. – Där är också cyklingen en väsentlig del. Ett sätt att göra det är till exempel att vi numera har ett jättefint cykelstråk till Rosengård. Vi kan använda cykeln för att motverka segregation och för tydliga sociala syften. Och en del behöver vi hjälp med, och där tror jag definitivt att folkrörelserna kan hjälpa oss, för att få fler att cykla. För överallt är det så att medelklassen cyklar mer. Så där har vi utmaningar och behöver bli bättre, säger Karolina Skog.

Skandinaviska resvaneundersökningar och observationsstudier visar att cyklister kommer från en högre socioekonomisk grupp än stadsplanerare tidigare trott. Bilden av den fabriksarbetande eller den arbetslöse cyklisten har förändrats. – Här har de haft en bild av den typiska cyklisten som inte alls stämmer, säger Linda Kummel, planeringsarkitekt på Sweco. Hennes observationer i Oslo visade en högre cykelandel i centrala lägen. Cyklister bodde i ett lite lyxigare villaområde och en hippare stadsdel nära centrum. Undersökningar i Stockholm och Skåne pekade också på att den typiska cyklisten skilde sig från nutidens Vietnam och Kina, såväl som dåtidens Sverige. – Det var förmodligen en gång så att arbetare, kvinnor och barn cyklade, sen har det skett förändringar som inte har uppmärksammats på samma sätt, säger Linda Kummel. Trots att cykelsituationen skiljer sig mellan Linda Kummels undersökningar i Skandinavien och Hoai Anh Trans studier i Asien, finns det liknande slutsatser som handlar om den upplevda tryggheten. Att infrastrukturen inte är anpassad för exempelvis äldre, barn eller funktionshindrade. – Vi planerar för en sorts standardmänniska, konstaterar Hoai Anh Tran. Hanna Mi Jakobson

Artikelserie

Cyklister som vill med I de tidigare delarna i vår artikelserie, om cykeln i kollektivtrafiken, säger politiker och operatörer att det inte finns tillräcklig efterfrågan. I denna tredje del svarar cyklisterna. ”Sopsäck är inte så tokigt”. ”Offra två lakan”. ”Om konduktören frågar vad du fraktar, ljug och säg att det är konst eller vad som helst”. I diskussionstråden om cykel på tåg, på nätforumet happymtb, låter tipsen ofta som att en cykel är jämförbar med kärnbränsle, sprängmedel eller kokain. Trots att historierna om smugglade cyklar främst gäller SJ, så verkar hindren dugga tätt hos de flesta av landets tågoperatörer. Det senaste exemplet är Östgötatrafiken, där det finns ett förslag i regionen att tillåta cyklar på Östgötapendeln. Lazze Grönberg, i Cykelfrämjandets styrelse, har följt processen lokalt.

– Det är en pyrrhusseger, när man bara får ta med sig cykeln dagtid på vardagar, säger han. Lazze Grönberg är positiv till initiativet, men anser att förslaget har så många förbehåll att efterfrågan riskerar att utebli. Han kommer att fortsätta arbeta för att det ska beredas mer plats. – Det måste ställas krav på operatörerna, det är politikernas uppgift, säger Lazze Grönberg. Han ska kontakta landstingsråden i såväl Östergötland som andra regioner för att diskutera lösningar. Han påpekar att vissa operatörer gör tågen tillgängliga för cyklar och andra inte. Trots att vissa använder samma typ av tåg och därmed borde ha samma möjligheter. – Det är bara viljan som skiljer, säger Lazze Grönberg. När man inte kan ta med vanliga cyklar får resenärer hitta andra lösningar.

Styrelseledamot Lazze Grönberg i Cykelfrämjandet.

David Sennerstrand är en rutinerad pendlare och cykelturist, som bloggar om sitt liv utan bil. Genom att kombinera tågresor med en ihopfällbar cykel går vardagslivet ihop friktionsfritt, trots långväga pendling.

”

Det gör det svårt att bygga en pendelsituation. David Sennerstrand

– Jag fick två jobb. Det ena på landet utanför Uppsala, det andra i Vadstena, säger David Sennerstrand. Som boende i Stockholm var det första alternativet att skaffa bil för att köra långa sträckor varje vecka. Men med en vikcykel kunde han i stället slippa tidsödande byten, åka X2000 till Mjölby och sen ta cykeln direkt från tåget. – Det har betytt så otroligt mycket för

ARBETSGRUPP

Cykelfrämjandet har bestämt sig för att prioritera frågan om cykeln i kollektivtrafiken med en nytillsatt arbetsgrupp, under ledning av tidigare styrelseledamoten Dag Midböe. SYFTE – Vi ska göra det möjligt att ta med

cykeln på tåg i hela Sverige. Huvudfokus kommer att ligga på SJ, eftersom de just nu planerar för en ombyggnad av sina tåg. METOD

•

David Sennerstrand driver opinion och har i viss utsträckning påverkat trafikbolagen, bland annat kring regelverk för vikcyklar. Medicinen för att lyckas är enligt honom att mobilisera och vara ihärdig. – Min erfarenhet är att det i stor utsträckning är tjänstemännen som bestämmer. Man måste organisera sig och hitta ansvariga. Min nyckel var att hitta en i organisationen som fattade problemet och lösningen. Jag uppmanar vardagscyklisten att hitta rätt personer på insidan, vara jobbig men vänlig, säger David Sennerstrand. Joakim Bjerhem och Hanna Mi Jakobson

CYKELFRÄMJANDETS ARBETE

•

Enligt David Sennerstrand är det bristen på plats, samt cykelstopp under rusningstid, som är de främsta hindren.

– Det gör det svårt att bygga en pendelsituation, säger David Sennerstrand. Dessa två aspekter anser han vara de som måste prioriteras för att många ska ta med sig cykeln, om den miljövänliga pendlingen och cykelturismen ska öka.

•

mig att kunna cykla både före och efter tågresan. Jag kan få ihop vilken resa som helst, säger David Sennerstrand. Han ser främst två tydliga vinster. – Dels är det ökade pendlingsmöjligheter och dels är det ökad potential för cykelturism, sammanfattar han. Hans egen livssituation visar att cykeln gör det möjligt att pendla till arbetsplatser, som inte hade varit tillgängliga annars. När det gäller cykelturism får hans resonemang stöd av Nuteks utredning från 2007 kring cykelturismens potential i Sverige. Där står det att de begränsade möjligheterna för cykel och tåg är ”en hämsko på turismens utveckling.” Det europeiska land där cykelturismen är störst, Tyskland, har även god tillgänglighet för cyklar på sina tåg.

CYKLISTERNAS perspektiv

•

på tåget

DELTAGARE

– Vi ska bland annat ta fram ett manifest med våra mål, men sedan handlar det om att lyssna på vad operatörerna ser som problem och jämföra med de operatörer som ser det som en möjlighet. Vi ska även ta fram statistik och kartlägga hur det ser ut i landet med villkor och krav. Se vilka som är cykelvänligast och berömma de bästa. Ett förslag är att ta fram ett pris för att kora den operatör som kommit längst i arbetet med att tillåta cykel. – Arbetsgruppen är öppen för alla, gamla eller nya medlemmar, oavsett var i landet ni bor eller verkar. Mejla gärna om ni vill delta i eller bidra till Cykelfrämjandets arbete. Så samordnar vi oss för att få med cykeln på tåget. dag.midboe@cykelframjandet.se

PENDLAREN David Sennerstrand med sin lösning för att ta med cykel på tåg. Foto: Hanna Mi Jakobson

DAG MIDBÖE, CYKELFRÄMJANDET 13

JON JOGENSJÖ HAR CYKLAR SOM SIN STORA LAST

YRKE: TV-fotograf HEM: Stockholm CYKEL: Bullit VÄGVAL: Pendling från Hässelby HEMSIDA: cyklamedlastcykel.se

Porträtt Lastcykeln innebar en omvälvande upplevelse för Jon Jogensjö. Han hade hittat ett perfekt fordon för vardagstransporter. Nu vill han sprida insikten om lastcykelns användbarhet till många.

ördjupar man sig i ämnet lastcyklar dröjer det inte länge förrän namnet Jon Jogensjö dyker upp. Är det inte i diskussioner på sociala medier, så är det på hans lastcykelsajt. Inläggen visar att han vill påverka aktörer inom transport, för att lyfta fram lastcykelns potential inom hållbara transporter i städer. Han ägnar åtskilliga timmar varje vecka att sprida detta evangelium. Så självklart finns det en stark drivkraft, att han har ett viktigt budskap att förmedla. Det hela började med behovet att smidigt kunna frakta sin utrustning i Stockholmsområdet som frilansande tv-fotograf. – Det var besvärligt att ta grejerna på buss och tunnelbana, så jag började fundera på cykelsläp. Så stötte jag på en kille som sålde lastcyklar, men först hade jag svårt att förstå hur all utrustning skulle få plats, berättar Jon Jogensjö. Efter ett par års funderande bestämde han sig dock, för en dansk Bullit, en tvåhjuling med öppen lastplattform. – Jag såg ju cykelbud på stan. Vilken cool cykel det var med uppenbart smart funktion. Det borde vara något. Cykeln levererades och Jon Jogensjö testade snart alla möjliga laster, och med det kom insikten om vilket användbart fordon han hade skaffat. -Det var en verklig aha-upplevelse när jag upptäckte lastcykelns möjligheter, när jag insåg vad man klarar med den. Jag kände mig nästan oövervinnlig, och ur det föddes tanken att berätta om detta. Sålunda drog han igång hemsidan där han skriver och fotar det mesta själv. Ofta sköter han hemsidan tidigt på morgonen, för att inte inkräkta på familjelivet. Han är även administratör för en växande Facebookgrupp, som passerade 1 600 medlemmar i somras. – Mer och mer har jag insett hur det läggs många miljoner på projekt för fossilfria transporter. Men fossilfria transporter till en låg kostnad finns ju redan med lastcyklar, och de är i särklass de mest resurs- och energieffektiva i tätorter, säger Jon Jogensjö. Han menar att lastcyklarnas chans finns nu, att de måste lyftas fram och visa vad de duger till. Annars riskerar de att bli utkonkurrerade av små lätta elfordon, som är mycket dyrare. – Vi har ett guldläge nu, men cykelhandeln har inte fattat att de borde satsa på lastcyklar. Varje såld lastcykel kan generera även två, tre sålda vanliga cyklar, eftersom hela familjen kan cykla när lastcykeln klarar transportbehovet.

Hans engagemang är en reaktion på det bildominerade samhället. Han har själv varit inbiten bilist. – Jag växte upp i Ludvika, där cyklade alla unga fram till att de var 18, sen blev det bil även fast avstånden var korta. Jag har absolut varit vanebilist, medger han.

”

Det var en verklig ahaupplevelse när jag upptäckte lastcykelns möjligheter, när jag insåg vad man klarar med den. Jag kände mig nästan oövervinnlig.

Men så flyttade han till Stockholm där bilen mest blev frustration, sega köer och svårigheter att hitta parkering. Han sålde bilen och det fungerade bra i innerstan. Numera bor Jon Jogensjö med familj i en förort, där normen är villa, Volvo och vovve. – Det anses fortfarande lite konstigt att inte ha bil, speciellt här ute i villaförorten, men det behövs inte alls, säger han. Vardagens alla transporter klaras med familjens två lastcyklar, en elassisterad cykel och sonen Nils på barncykel. – Med elassist går det ofta snabbare än både bil och kollektivtrafik in till stan, åtminstone i rusningtrafiken. För honom är det också smidigt och snabbt ute på jobb med kamerautrustning, som kan väga mellan 70 och 80 kilo. – Med elassisten kommer jag fortare fram än med taxi och bil. Jag slipper leta parkeringsplats och kommer alltid ända fram till platsen där jag ska arbeta, säger han. Att vara frontman för lastcyklarna innebär att försöka synas. Förra sommaren antog Jon Jogensjö den tuffa utmaningen att cykla från Stockholm till Göteborg, med 136 kilo på lastcykeln, vilket gav eko i cykelkretsar. – I år var planen Vätternrundan med 100 kilo på flaket, för att skapa PR, men jag hade tyvärr inte tid. Jag försöker nog nästa år, med någon last som kan väcka intresse, säger Jon Jogensjö. Och cykelvärlden lär nog höra mer från honom. Det är ingen brist på idéer och initiativ. I september genomförs en mässa för lastcyklar i Stockholm, i samband med Cykelkarnevalen. Jon Jogensjö är en av de drivande. Text: Björn Åslund. Foto: Tina Jogensjö

REPORTAGE

Veckan, vädret och vänskapen Karlstads Cykelturistvecka samlade hundratals cyklister under en mestadels molnig himmel. Trots vädret var turerna inte gråa. Dagssträckorna sken upp av kulörta regnkläder, ljusa solglimtar och sunda cykelleenden.

AKTIV

ad tycker du om vädret Gunnel? ropar Jan-Eric Palmberg till sin fru från cykeln. – Det är väl inte lysande, svarar hon. Sola i Karlstad har bara visat sig för dem på torsdagen, men Gunnel och Jan-Eric Palmberg lyser själva med sin närvaro. De är inte nöjda med vädret, men de är nöjda med allt annat. Framförallt med cyklingen, stämningen och sällskapet. Cykelturistveckan är en social sammankomst för dem. – Det är som en återträff, en gång om året, säger Jan-Eric Palmberg. – Då träffas vi här och har lite samkväm och umgås, tillägger Gunnel Palmberg, som cyklar efter på en bred cykelbana söderut från Karlstad. I CTV-städer som den här träffar de goda vänner som de har cyklat med förr. – Vi var ihop för 19 år sen på Kreta och cyklade, berättar Jan-Eric Palmberg.

Jan-Eric Palmberg har cyklat hela livet, för att tävla, träna och njuta.

Sen dess har Cykelturistveckan blivit den stora mötesplatsen. Jan-Eric Palmberg minns de senaste åren. – Varberg, Bräkne Hoby, sen var vi i Motala och nu är vi här, säger han.

”

Det är som en återträff, en gång om året. Jan-Eric Palmberg Bromölla

Han trampar på en vanlig cykel och hon på en elcykel. – Då kan vi cykla tillsammans på äldre dagar, säger Gunnel Palmberg. Hon bröt foten på två ställen för ett par år sen. När den hade läkt köpte hon sig en elcykel. – Det var den som hjälpte mig att komma tillbaka. Det är fantastiskt egentligen vilken motionsform cykling är, säger hon belåtet. Jan-Eric Palmberg instämmer. Han är gammal tävlingscyklist som så småningom övergick till

att cykla motionslopp. – Sen har jag kört Vätternrundan i 22 år, säger han. Cykelturistveckan ger honom en liknande cykelkänsla, även om det skiljer sig från tävlingar och lopp. – Det går ju inte så fort, sen träffar man helt andra människor som inte alls är tävlingsinriktade. Här är ingen press, ingenting om vem som är bäst. Vi är lika bra, säger Jan-Eric Palmberg. Hemma i Skåne har han bytt ut racercykeln mot en mountainbike, och har hittat ännu en klunga att tillhöra. – Vi har alltid varit cykelgrupper. Nu har jag en grupp hemma som kör i skogen, säger han. Gunnel Palmberg är också en gruppcyklare. – Men jag gillar inte att ligga på vägar och dra. Jag gillar att ha det mysigt och cykla tillsammans, säger hon.

TILLBAKA

Gunnel Palmberg är åter på CTV och uppe på cykeln där hon trivs.

REPORTAGE

”

Vad är det här för cykelkaravan? Värsta tänkbara väder och jag ser cykel efter cykel köra förbi. FÖRBIPASSERANDE VÄRMLÄNNING

Med alla gamla och nya vänner på Cykelturistveckan, kan hon välja sällskap, beroende på hur långt hon vill cykla. En A-, Beller C-tur. – Det finns alltid någon man kan slå följe med, cykla med och prata med och inte känna sig ensam, säger hon. Det är anledningen till att hon kommer tillbaka år efter år. – Gemenskapen, och just att se platser som vi inte har sett. Under veckan har paret Palmberg och de drygt 300 cyklisterna cyklat åt olika väderstreck. Med färdpass i fickan och vimpel på pakethållaren upptäcks omgivningarna. I denna del av Värmland finns kulturarv och naturupplevelser. Karlstadskretsen har valt ut intressanta

platser längs en cykelvänlig rutt. På måndagen har den gått norrut längs Klarälvsbanan, mot herrgårdar och museum. Tisdagsturen styrde mot Trossnäs och Edsvalla, med en långtur bort till Borgvik. Under onsdagen cyklade alla samlat i en kortege runt Karlstad. Som en ringlande orm i vattentäta kläder rörde sig kortegen genom staden. Funktionärer stod med flaggor vid vägkorsingarna och viftade fram cyklisterna till slutmålet. En picknickplats i en idrottshall, med regnet ösande ner utanför. På torsdagen fortsatte turerna österut mot Arnön och runt sjön Alster. Under fredagen, Cykelturistveckans sista dag, styr alla till Hammarö. Gunnel och Jan-Eric Palmberg följer den långa C-turen söderut.

Ett elljusspår på Hammarö går genom ett friskt och grönt skogsområde med vandringsstigar intill. Paret Palmberg stannar till när de ser en glänta full med blåbär. De plockar och smakar när en man stannar till på stigen. – Vad är det här för cykelkaravan? Värsta tänkbara väder och jag ser cykel efter cykel köra förbi, frågar värmlänningen. – Vi är här och cyklar hela veckan, svarar Gunnel Palmberg och förklarar vad CTV är. Cykelturistveckan startade i Sverige 1983, sen dess har Cykelfrämjandet anordnat 33 sommarveckor i olika städer. Idén kommer ursprungligen från Frankrike, där en liknande cykelvecka anordnas. HAMMARÖ

Regnklädda cyklister far förbi blåbärsskogar och smultronställen.

FRANSMAN

Jean-Paul Lamonnier, vice ordförande för den Europeiska unionen för cykelturism.

Vid Västra Skagene, på Hammarö, har en av de franska representanterna stannat till. Det är JeanPaul Lamonnier, vice ordförande för Union européenne de cyclotourisme, som är här för att testa svenska CTV. – Jag kan föreställa mig att det är så vackert när solen är framme, säger Jean-Paul Lamonnier. Det är uppehåll, men några dröjande regndroppar glider ner från hjälmen på hans regnjacka. – Man kan se att allt är grönt här. Ja, bedårande, fortsätter han uppspelt. I Frankrike har Cykelturistveckan etablerat sig sen länge. – Varje år är det samma vecka. Vi är mellan 12 000 och 15 000 deltagare varje år, säger JeanPaul Lamonnier. Förutom deltagarantalet är det inte mycket som skiljer sig. – Det är samma koncept som här. Det finns en startpunkt, men du kan cykla som du vill. Det finns alltid tre alternativ, förklarar Jean-Paul Lamonnier och hänvisar till det svenska systemet med A-, B- och C-turer. Den franska varianten har också en cykelkortege, men i stället för att lägga den på onsdagen,

mitt i veckan, hamnar den först i programmet. Så att den även fungerar som en guidad tur om allt deltagarna behöver veta.

”

Varje år är det samma vecka. Vi är mellan 12 000 och 15 000 deltagare varje år.

Cyklist efter cyklist syns på vägarna, med de små vimplarna fästa bak på cykeln. De flesta som deltar ser ut att vara i Gunnel och Jan-Eric Palmbergs ålder. De fyller snart 70 år, men ser yngre ut än så. Sunda och cykelpigga. De blir själva inspirerade av att se hur några 90-åringar fortfarande hänger med på CTV. – Vad skönt att kunna vara så gammal och ändå klara så mycket. Jag tror mycket på att man måste ha någon form av motion, säger Gunnel Palmberg. De närmar sig slutpunkten för dagsturen och för hela veckan. Efter fyra mil återvänder de till kansliet i idrottshallen och funderar redan på när de ska sätta fart igen. På CTV 2016. – Vi har redan bokat, säger Gunnel Palmberg.

Jean-Paul Lamonnier, Europeiska ctv

Förutom originalveckan i Frankrike har även den Europeiska Cykelturistveckan anordnats de senaste 14 åren. – Varje år kommer vi överens om en vecka, land för land. Det här året var det i Ukraina och nästa år i Frankrike, förklarar JeanPaul Lamonnier. Antalet cyklister var i år ungefär lika många som i Karlstad. Året dessförinnan arrangerades Europa-CTV i Portugal, med 1 500 cyklister. Gunnel och Jan-Eric Palmberg väljer bort resten av C-turen och cyklar tillbaka till en korsning, där alla rutter sammanstrålar.

Karlstad

Stundtals och i slutet på veckan tittade sola fram.

REPORTAGE

REGNTÄTA

Eva Nilsson, Magnus Nilsson och Greta Westermark-Nilsson.

På CTV-kansliet bockar alla deltagare av sig och vissa lämnar in sina hyrcyklar. Funktionärerna ger vägbeskrivningar till var kvällens middag med underhållning och dans ska vara. Vid ett bord sitter Erik och Elisabeth Ruhe från Karlstadskretsen. De försöker summera veckan, samtidigt som de är i beredskap att fixa det sista för kvällen. – Det har varit mycket bra. Cyklisterna verkar vara nöjda trots vädret, säger Erik Ruhe, ordförande för Karlstadskretsen och CTV-general för i år. – Det har varit mycket jobb, men vi har haft ett mycket bra team, tillägger han. Karlstadskretsen har förberett sig i ett år för den här veckan. För att anordna vad som har blivit en traditionell mötesplats för flera av Cykelfrämjandets medlemmar. Vissa återkommer för att de vill lära sig om en del av Sverige som cykelturist. Att enkelt cykla de snitslade dagsetapperna, med pilar och program som guidar runt i närområdet. – Och vi vill visa Värmland, säger Elisabeth Ruhe. Men såväl arrangörer som deltagare framhäver den sammanhållning som skapas runt en cykelvecka. För Karlstadskretsens del har det varit något att samlas kring och arbeta för.

– Vi har jobbat ihop och lärt känna varandra. Det finns ett team. Vi har roligt när vi jobbar och har sett att det ger en gemenskap. Det är en väldigt fin gemenskap och vi umgås privat, säger Elisabeth Ruhe.

”

Vi har jobbat ihop och lärt känna varandra. Det finns ett team. Vi har roligt när vi jobbar och har sett att det ger en gemenskap. Det är en väldigt fin gemenskap och vi umgås privat. ELISABETH RUHE, KARLSTADKRETSEN

Deras arbete avslutas med en gemensam middag för alla. Där finns representanter från kommunen samt deltagare, funktionärer och styrelseledamöter från Cykelfrämjandet. Erik Ruhe tar mikrofonen och avslutar kretsens insats med några få ord. – Vår belöning är att se alla era glada ansikten, säger han. Text och foto: Hanna Mi Jakobson

280

Så MÅNGA personer DELTOG PÅ ÅRETS CYKELTURISTVECKA i KARLSTAD, sommarveckan 31.

Städerna avslöjas Sverige Trollhättan blir värd för Cykel-

KOrtegen Se fler CTV-bilder på hemsidan.

turistveckan 2016 och Halmstad 2017. De kommande årens städer tillkännagavs under den traditionsenliga CTV-picknicken. – Vi har intressenter fram till 2021, berättade Ingrid Larsson från Varbegskretsen, som stödjer de aktuella kretsarna i arbetet.

Cykelturistveckan genom tiderna

•• •• •• ••

2006 Oskarshamn 2005 Ulricehamn 2004 Sundsvall 2003 Sigtuna 2002 Varberg 2001 Eksjö 2000 Eskilstuna 1999 Karlskrona

1998 Gagnef 1997 Kalmar 1996 Östersund 1995 Helsingborg 1994 Örnsköldsvik 1993 Ludvika 1992 Varberg 1991 Örebro

•• •• •• ••

• •• ••• ••

2014 Motala 2013 Bräkne-Hoby 2012 Varberg 2011 Borås 2010 Gotland 2009 Stenungsund 2008 Gagnef 2007 Vänersborg

1990 Ystad 1989 Gotland 1988 Boden 1987 Karlskrona 1986 Nässjö 1985 Norrköping 1984 Malmö 1983 Varberg

•• •• •• ••

TEKNIK

CYKLARNA SKA BLI Innovatörer försöker förbättra framtidens cyklar med tekniska lösningar och tillbehör. Vissa kanske tar sig hela vägen till att bli standardkomponenter, andra kommer aldrig förbi konceptfasen. De senaste decennierna har den tekniska utvecklingen av vardagscykeln till stor del handlat om lokala optimeringar, som starkare och lättare material. Grundfunktioner och accessoarer har däremot inte ändrats nämnvärt. Kanske för att cykeln anses ha en perfekt teknisk design, just på grund av sin enkelhet. Men en ny tid kommer efter genomslaget med elcyklar, i kombination med sakernas internet, där föremål kopplas upp mot nätet. Det har öppnat dörren för en våg av tekniska lösningar, som försöker förbättra cykelupplevelsen. Både genom att förnya grundprincipen, eller drivlinan, och genom att skapa nya kringfunktioner. Säkerhet, komfort och stöldskydd har varit fokus för flera av utvecklarna. Deras koncept och prototyper finns på populära hemsidor för crowdfunding, där allmänheten kan finansiera hela processen fram till en färdig produkt. Säkerhetsmässigt kan det handla om att smarta cyklar ska kunna se sig omkring och varna cyklisten för farliga situationer. Som ett objekt på vägen eller ett fordon som snabbt närmar sig bakifrån. Radar- och kamerateknik används för att registrera aktivitet och cyklisten kan varnas genom vibrationer i handtagen eller sadeln.

Elassisterade cyklar kan bli ännu bekvämare. Genom att inte bara mäta cyklistens egen trampkraft, utan även ta hänsyn till faktorer som höjdskillnader och personliga preferenser, blir eldriften skräddarsydd. Lagringen av energin vid inbromsningar och nedförsbackar ska kunna ladda batterierna. Kedjan kan ersättas med en drivrem i karbon, som håller längre och inte behöver smörjas. Bättre stöldskydd utlovas genom olika smarta cykellås, som är uppkopplade till nätet och kan styras med mobilen. Med en inbyggd GPS ska man kunna se var cykeln befinner sig, med rörelse- och värmesensorer som varnar när någon förstör låset.

BELYSNING Självdimmande LED-lampor och bromsljus på baksidan.

Många av dessa koncept fungerar som en slags teknikknuff, technology push. Det går att bygga, alltså bygger någon det. Om de möter ett verkligt behov, som vardagscyklister dessutom vill betala extra för, kvarstår att se. För cykelbranschen kan det både innebära möjligheter, med nya servicemoment eller utvecklade kundrelationer. Men även risker, då teknikutvecklingen ställer högre krav på kompetens och investeringar. Pionjärer kommer att få testa marknaden innan succélösningarna blir en del av standardutrustningen. Text och grafik: René Heunen

DÄCKEN Den luftfyllda slangen är ersatt av en multikombination av återvinningsbara polymerer, som gör att slangen inte kan få punktering.

LÅSET Kan öppnas och låsas med mobilen och skapar nya möjligheter för att dela en cykel. Larmar när någon försöker forcera det.

Omtalade initiativ COPENHAGEN WHEEL

•

Cykelhjul som förvandlar en vanlig cykel till en smart elhybrid som enligt utvecklarna ska ha tre till tio gånger så mycket pedalkraft. Lagrar energi vid inbromsningar. Koppling till mobilen ger extra funktioner. Testas för närvarande och var tänkt att levereras sommaren 2015. Testkörning erbjuds. superpedestrian.com

TNO SMART BIKE

Integrerat cykelkoncept som riktar sig till äldre. Radar och kamera som registrerar objekt på vägen och varnar för dessa via vibrationer i handtagen och sadeln. I teststadiet, inget förväntat leveransdatum ännu. tno.nl/en

COBI

Mobilhållare och belysning som uppgraderar elcyklar med smarta funktioner, som automatisk datainsamling och analys av cykeldata, navigering, bromsljus, blinkers och stöldlarm. I teststadiet, leverans utlovas till hösten 2015. cobi.bike

SMARTARE SADELN Innehåller vibrerande aktuatorer som varnar för objekt på vägen.

HANDTAGEN Innehåller vibrerande aktuatorer som varnar cyklisten för objekt på vägen. LED-blinkers antyder cykelns färdriktning i mörkret.

KAMERA Registrerar objekt som närmar sig cykeln bakifrån.

•

lock8.me

Innovativ elcykel, varumärkt av biltillverkaren Daimler. Tyst drivlina med växlar som är integrerade i elmotorn och drivrem i karbon. USB-laddare i styret, mobilapp och andra finesser

•

Testas nu, leveransplan under 2015.

SMART E-BIKE

Ute till försäljning. Närmaste återförsäljare finns i Köpenhamn. smart.com/en/en/index/ smart-electric-bike.html

PEDALER Inbyggd GPS-sändare som lokaliserar cykeln.

CONNECTED CYCLE

Uppkopplad pedal med stöldskydd och cykeldata genom inbyggd GPS. Ingen laddning krävs, pedalen laddar själv via rörelseenergin från trampandet.

•

Smart cykellås som skyddar cykeln från stöld och möjliggör även ett nytt sätt att dela cykeln med andra. Riktar sig i nuläget främst mot operatörer av lånecykelprogram.

ELASSISTANS Växlarna är integrerade i elmotorn och inga externa växlar krävs. Assistansen optimeras efter cyklistens egna trampvanor med hjälp av algoritmer. Bromsenergin lagras i batteriet.

•

LOCK8

RADAR Registrerar objekt på vägen framför cykeln.

•

DRIVREM En drivrem i karbon i stället för en kedja i metall kräver ingen smörjning, rostar inte och är knäpptyst.

STYRET Display, eller koppling med egen smartphone, ger information om bland annat rutten och eldriften. Med inbyggd mobilladdare.

Prototyp. Produktutveckling pågår efter konceptets lyckade crowdfundingkampanj.

connectedcycle.com

Ekotopia En cykeltur mot ett annat samhälle En grupp cyklister mobiliseras varje år i Europa. Det är oftast inte samma personer, men alltid samma typer. De strävar efter en hållbar, rättvis och gemensam värld som kan kallas ekotopia. De finner delar av den i cykelköket i Göteborg, i alternativsamhället Uddebo eller kulturhuset i Jönköping. Den här säsongen cyklar de genom Skandinavien, för att upptäcka, uppleva och uppvisa att en annan värld är möjlig.

MILJÖAKTIVIST

Ronja Kästner, från Tyskland, är en av cyklisterna som är med i Ecotopia Bikeride 2015.

RESOR

tt 20-tal cyklister har bromsat in i samhället Uddebo i Västergötland. De började sin resa en junidag i Danmark, då de cyklade från ungdomshuset i Köpenhamn till Sverige. Alla har inte varit med sen start, och kommer inte heller att cykla hela vägen till Helsingfors, som Ronja Kästner från Tyskland. Hon var på Sverigesemester med familjen när cykelturen kom till Skandinavien. Då rafsade hon ihop ett tält, sovsäck, liggunderlag och tog med sig cykeln till Göteborg. Där anslöt hon sig till Ecotopia Biketour. Två dagsturer senare är hon del av ett cyklande aktivistkollektiv, som har tagit sig till Uddebo. – Den första dagen njöt jag väldigt mycket, när vi cyklade genom skogarna. Den andra dagen drog jag en trailer, vilket var för tungt och det var väldigt backigt, berättar Ronja Käster.

CYklist

Candid Dauth har organiserat större delen av turen 2015.

MÖTE Cyklister och lokalinvånare i en ring. Möteskultur i ekotopia.

Hon gjorde sin första cykelresa förra året och ville uppleva mer. – Att bara få vara på vägen antar jag. Se vad dagen bär med sig, utan något fast schema. Och allt som väntar längs vägen, säger hon. Ekotopiaturen passar väl in mellan den tidigare familjesemestern i Sverige och det kommande aktivistlägret mot kolgruvorna i Tyskland. Dessutom får hon resa på cykel igen. – Jag ville uppleva detsamma med en grupp som den här. Och jag anslöt mig till rätt grupp. Vi delar samma värderingar om hur vi ska leva, säger Ronja Kästner. Att resa som ett kollektiv är något annat än att cykla individuellt. Och Ronja Kästers inställning går att tillämpa på såväl cykelturen som samhället. – Vi behöver hitta ett sätt att göra det här tillsammans. När en cyklar ensam kan en vara mer flexibel, säger hon.

Cykelturen hade sin början i ett aktivistläger 1989. Sammankomsten kallades Ecotopia Gathering och arrangerades på en ny plats i Europa varje år. Flera av de miljömedvetna deltagarna kände sig inte bekväma med att bussas från olika europeiska länder och för att rena sina klimatsamveten letade de efter ett alternativ. Cykeln blev deras val av transport och redan andra året hade en grupp startat Ecotopia Biketour, för att ta sig till lägret genom att trampa. Konceptet var lyckat. Cykelturen återuppstod varje år därpå och fortsatte även när lägren inte längre arrangerades. Ekotopialägret levde på sätt och vis vidare i mobil skepnad. Det var inte längre destinationen som räknades, utan resan. Ekotopiaturen blev ett eget projekt som formades utefter Europas vägar. Genom Baltikum, Storbrittanien, Medelhavsländerna, Västeuropa, forna Jugoslavien och nu Skandinavien.

PAUS Erik Hårdstedt lät alla cyklister bo

hos honom i Uddebo och cyklade därefter med till Jönköping, med ett lunchstopp på en strandad båt vid en sjö.

Rutten sätts i förväg och alla som är intresserade kan bidra genom att komma på planeringsmöte eller komma med synpunkter, information och material via internet. Candid Dauth är en av huvudarrangörerna för årets resa och har kontaktat olika ekotopiska platser och projekt att besöka. – Det är en mix av politiska grupperingar och ekobyprojekt. Vi försöker besöka en variation av olika grupper och projekt som försöker skapa bättre samhällen, säger Candid Dauth. Turnamnet ekotopia är en ordfusion av en utopi som baseras på ekologi. Det är dit deltagarna vill. Genom cykelturen lever de som de lär och besöker platser som gör detsamma. – För många är det här en ingång till en alternativ kultur, säger Candid Dauth. För hans del var Ekotopiaturen ett sätt att kombinera sina två livsstilar, som hade varvats mellan kollektivboendet i

Berlin och långfärdscyklingen i Europa. – När jag cyklar sex mil i den här gruppen är jag helt utmattad efteråt. Hela grupplivet kräver en hel del energi. Det handlar mer om det kollektiva livet än om cykling, säger han.

”

Det är ett miljövänligt sätt att resa. Det kostar inte mycket pengar och vi kan fixa allt själva. Candid Dauth, TYskland

Cykeln är medlet för att kunna förflytta sig mellan alla europeiska destinationer. – Det är ett miljövänligt sätt att resa. Det kostar inte mycket pengar och vi kan fixa allt själva. Cykling är en grundval i den här resan. Det kommer aldrig

att förändras eller ifrågasättas. Sen har alla egna idéer om varför vi cyklar, påpekar Candid Dauth. Cykelgruppen stannar i Uddebo i tre dagar. De hjälper till att ta in hö vid en av gårdarna som förbereder sig för en festival. De rensar ogräs i byns gemensamma odlingar. Och de bygger en träspång ner till ån från den lokala bastun. Den sista dagen arrangerar de en workshop i cykelmekanik utanför kulturhuset. Runt 40 personer har samlats med lika många cyklar. De i gruppen som har lärt sig att laga cyklar skickar vidare sin kunskap till lokalbefolkningen. Det är flera barnfamiljer på plats, några nyinflyttade asylsökande och ett kompisgäng med instrument under ett träd. De olika verktygen skickas runt mellan oljesvarta fingrar som rustar upp de olika cyklarna. Några sätter sig ner i en ring i gräset för att lyssna på en presentation

Skandinavien 2015

VETERAN

Catherine Moulin cyklar för andra gången.

NATUR

Cykelsträckorna går genom landskap för miljöälskarna.

TURKU

OSLO

HELSINGFORS

STOCKHOLM

GÖTEBORG

UDDEBO MALMÖ

KÖPENHAMN 27

RESOR om turen.Candid Dauth börjar berätta. – Vi cyklar inte bara omkring. Det här är en politisk cykeltur. Vi har fyra syften, förklarar Candid Dauth. Ett av syftena har de precis uppnått genom cykelköket. Att lära sig saker själva och lära av varandra, som att laga sin egen cykel. Det andra syftet är att vara ett exempel på en hållbar del av samhället. – Så vi tar oss fram på cyklar, säger Candid Dauth med självklarhet. Deras tredje syfte är att nätverka och sammanföra olika initiativ i Europa. – Och det fjärde syftet är att stötta de platser vi besöker, avslutar han. Några andra cyklister i gruppen tar vid och berättar om den ruttplan de följer och hur de tar beslut längs vägen genom konsensus. De har återkommande möten där de sitter i ring. De finansierar även turen genom en delande ekonomi,

”

som bygger på donationer av deltagarna. De som inte har medel får ändå följa med. För att vara så resurssnål som möjligt, med såväl pengar som naturen, dumpstrar de mat från matbutikernas containrar. All gemensam mat är även vegansk. När presentationen i ringen är färdig är det dags att äta. Från den pinneldade raketugnen serveras en grönsaks- och sojagryta med flera olika sallader och såser till. Matlagningsgruppen lagar även lunchlådor av småskrynkliga paprikor och plastförpackad färskpasta med kort bäst-före-datum. Det ska bli färdmat till morgondagens tur. – Nästa stopp är Jönköping, där vi kommer att stanna i deras kulturhus, säger Candid Dauth. Dagsetappen är på sju mil och längre än vanligt. All logistik kräver en tidig start, men alla är försenade på något sätt. Förutom Catherine Moulin från Frankrike.

Hon har packat det mesta kvällen före avfärd. Eftersom hon lever med en hjärnskada, behöver hon mer tid än de andra. Det innebär även att hon stundtals behöver stöd av en grupp. För ett par år sen kontaktade Catherine Moulin flera resande grupper för att se om hon kunde ansluta sig till någon. – Jag förklarade min typ av handikapp och kontaktade främst de som reste med cykel, berättar hon. Men hon fick endast svar från Ekotopia. Hon är en av de äldsta i gruppen och det här är hennes andra tur i Europa. – Jag hade inte följt med om inte gruppen hade anpassat sig på det sättet den gjorde. Den anpassar sig varje dag till individernas behov. Cykelturen har gjort det möjligt för mig att göra mer. Sen jag började för två år sen har jag cyklat 11 000 kilometer. Den har gett mig självförtroendet att jag kan fortsätta att

Cykelturen har gjort det möjligt för mig att göra mer. Sen jag började för två år sen har jag cyklat 11 000 kilometer. Den har gett mig självförtroendet att jag kan fortsätta att vara aktiv, trots mitt handikapp.

Catherine Moulin, Frankrike

Ecotopia biketour Konceptet

•

Riktlinjer

•

Efter att hon har lämnat Uddebo startar två andra cyklister, som egentligen ska vara förtruppen. De är utrustade

med kartor och kritor för att visa vägen. De väljer de naturskönaste och bilfriaste vägarna och märker ut rutten med ett inritat B med en pil på marken. Ett par timmar senare följer Ronja Käster pilarna, tillsammans med en grupp som varierar mellan två till sju personer under cykeldagen. Från Västra Götalands län leder asfaltsvägar, grusvägar och gamla banvallar in till Jönköpings län. Pilarna pekar mot en sjö, där det blir pastalunch med vila och bad. Det är en strålande cykeldag som oftast cyklas i bredd, med politiska diskussioner och lära-känna-varandra-samtal. Stämningen och omgivningen är ekotopisk. En lång nedförsbacke avslutar dagsetappen ner till sjön och staden. Catherine Moulin är redan där och Candid Dauth är den sista som anländer till Jönköping. Därefter väntar Oslo, Uppsala, Stockholm, Helsingfors och andra möjliga samhällen. Text och foto: Hanna Mi Jakobson

•

vara aktiv, trots mitt handikapp, säger Catherine Moulin. För henne är inkludering och ickediskriminering de viktigaste aspekterna. – Det är ingen ålderism, ingen rasism och ingen sexism, konstaterar hon. Det har även varit lärorikt för henne. – En lär sig att acceptera skillnader människor emellan. Jag har mina problem och alla andra för sin egen kamp, säger Catherine Moulin. Som gammal 70-talsaktivist, mot bland annat krig och kärnkraft, delar hon även ekotopiaturens mål. Som att nätverka och samverka i både gruppen och de projekt och samhällen de besöker. – Det är en del av att vara aktivist. Att vara medveten om andra människors kamp, säger hon.

Cykelturen

Ecotopia Biketour är en självorganiserad och politisk cykeltur som har tagit sig igenom olika delar av Europa sen 1990. Längs vägen besöks olika sociala eller miljömässiga projekt och grupper. Ambitionen är att dela erfarenheter, metoder och visioner. Deltagare rekommenderas att donera mellan tre och fem euro per dag, om de har råd. Annars behöver de inte. Det finns vissa riktlinjer för cykelturen, som ekologisk hållbarhet, anti-förtryck, veganism, kunskapsutbyte, flerspråkighet och konsensusbaserade beslut. Årets tur startade 18 juni i Köpenhamn och slutar 18 september i Helsingfors. De som vill delta på årets tur eller planera inför 2016 kan läsa mer på hemsidan. ecotopiabiketour.net

FÖRENING

Cyklister intar politisk CYKELLOBBY Vice ordförande Arijana Marjanovic och lastcykelentrepenören Dmitri Fedortchenko delade ut tidningar i Almedalen.

för samhällsfrågor och cyklisterna satte sitt avtryck på den politiska agendan.

I månadsskiftet mellan juni och juli skiftade delar av Visby skepnad. Biltrafik spärrades av och cykeluthyrningen hade högsäsong. På gatorna fanns de stora mediehusen, i lokalerna satt mäktiga

paneldeltagare och på scenen stod de folkvalda politikerna. Alla ville säga sitt. – Det märks tydligt på programpunkterna att cykling och hållbarhet ligger i tiden, sa Arijana Marjanovic, vice ordförande för Cykelfrämjandet, som var på plats för att nätverka och folkbilda. – Vi vill synas som en seriös aktör för cykelpolitik och för att fler ska cykla, berättade Arijana Marjanovic.

Cyklade mot cancer Sverige De två bröderna och cykelfrämjarna Peter och Ulf Tengbrand har cyklat och samlat in pengar till prostatacancerforskning. De startade den 20 maj på skidor vid 30

Treriksröset och bytte till cyklar när vägen tog vid. Därifrån trampade de sig ända ner till Smygehuk. – Vi är helt nöjda, säger Peter Tengbrand i efterhand.

Cykelfrämjandets ordförande, Lars Strömgren, positionerade cykelns roll i samhället på möten och i paneler. – Trenden finns. Nu måste vi undanröja hindren. Ifrågasätta ytfördelningen, anpassa trafiklagstiftningen och arrangera cykelaktiviteter, framförde han på ett av seminarierna, där han hade en skandinavisk cykelduell med sin danska motsvarighet.

Ruttstatistik

• • •

VISBY Almedalsveckan är en arena

23 dagars cykling genom Sverige med totalt 161 timmar i sadeln. 225 cyklade mil totalt. 156 000 kronor insamlade till forskning om prostatacancer.

SÅ MÅNGA PERSONER HAR BLIVIT MEDLEMMAR i cykelfrämjandet UNDER SOMMAREn.

mark

Vad gör du i Almedalen?

”

Vi hoppas att det ska inspirera varandras organisationer. Klaus Bondam, Danska cyklistförbundet

DEBATTSHOW Lars Strömgren och Klaus Bondam delgav sina bästa lösningar för cykelsamhället. Publiken röstade med gula och röda lappar.

Jakop Dalunde, mp-politiker – Jag har deltagit i tre, fyra panelsamtal varje dag. Många pratar om cykling som en del i trafiksystemet. Det är en ny anda.

– Det har varit show och vi har fortfarande en god dialog med Lars. Vi hoppas att det ska inspirera varandras organisationer, sa Klaus Bondam, ordförande för Danska Cyklistförbundet. Almedalsveckan är en mötesplats för folkrörelserna och samhällseliten. Enligt regissören Fredrik Gertten fanns det dock, likt hans film "Bikes vs Cars", en

kamp om utrymmet även på Visbys gator. – Den som har mest pengar får mer genomslag, konstaterade han. I trafikfrågor var självkörande bilar och ökad bilism uppe på agendan, men även kollektivtrafik och cykelpolitik. – Jag tror att cykelfrågor tar ganska stor plats. Alla vet att de bör nämna cykel på något sätt, tillade Fredrik Gertten. Text och foto: Hanna Mi Jakobson

Stipendium för studenter SVerige Cykelfrämjandet ska dela ut ett stipendium på 10 000 kronor för cykelrelaterade uppsatser 2015. – Det ska bli intressant att tillsammans med juryn få ta

Nina Haraldson, student – Jag är här och sprider cyklismens budskap, ökar min egen kunskap på seminarier och träffar människor. Det är spännande, lärorikt och roligt.

del av nya, spännande studier om cykling, säger ordförande Lars Strömgren. Tanken är att det ska gynna forskning, kunskap och innovation för cyklismen.

FREDrik gertten, filmregissör – Jag är inbjuden att visa min film och delta i paneler. Det är intressant när man väl är här. Det finns en enorm energi med mycket pengar och makt, så jag blir lite provocerad och ilsk.

”

Cyklingen har gett oss en frihet och motion. Frisk luft och nya möten. Vi bör ju vara med och påverka och tänka på vår miljö. Inga-Lill El-Aaraj i alingsås, Göteborgskretsen

FÖRENING

Stockholm släpper loss Cyklister från Storstockholmskretsen var med i Prideparaden för första gången. Årets Pridetema vara att göra slut med samhällets alla begränsande normer. Cykelfrämjandet gjorde slut med bilismen och alla andra maktordningar.

n jublande paradgata i alla regnbågens färger dansades och rullades fram i slutet av juli. Mitt i ett folkhav av hundratusentals firande människor fanns Cykelfrämjandet. Med flaggor, ballonger och såpbubblor. – Om man går med i Prideparaden är det inte bara en demonstration. Prideparaden är, i varje fall i västvärlden, en folkfest. Att fira att man får älska vem man vill, sa Dmitri Fedortchenko från Stockholmskretsen, som styrde en av de två lastcyklarna.

Syftet med Pride är att belysa HBTQ, det vill säga homosexuella, bisexuella, transpersoner och queers med dess mångfald. Årets tema var att göra slut med begränsande normer i samhället. – I vårt fall är det trafikmaktordningen. Vår första tanke var att göra slut med bilnormen, men det finns massa andra saker man kan göra slut med. Som begränsningar, hatet och intoleransen. Det är några av de aspekter som kan appliceras både på cyklingen och andra rörelser, framförallt HBTQ-rörelsen, förklarade Dmitri Fedortchenko. Han ser bland annat cyklingen som ett

verktyg för värden som jämlikhet, jämställdhet och frihet. – Om man aldrig har varit med om diskriminering är det svårt att sätta sig in i hur det är och det bästa vi kan göra är att visa vårt stöd, påpekade han. Kretsens nöjda paradtrupp har redan planer på att delta igen 2016. – Absolut, det finns ingen tvekan om det. Vi ska göra det större, roligare och bättre. Om det nu kan bli det. Hanna Mi Jakobson cykelframjandet.se/nyheter

STOCKHOLM PRIDE Dmitri Fedortchenko med Dj Esteban Masaya på cykelflaket. Foto: Hanna Mi Jakobson

Längs hela floden sträcker sig en antas‐ tiskt fin cykelväg. Vi ordnar trevliga ho‐ tell, mat, bagagetransport mellan Cykla på egen handcyklar. i Europa hotellen, båttur på floden, och sjöar, genom Våralängs övrigafloder cykelturer • Vinvägen i Alsaceoch idylliska byar. vinområden • Provence och Camargue Våra cykelturer: Cykel & båt är en • Slott och vin i Loiredalen • Moseldalen populär kombination: • Salzkammergut i Österrike • Alsace – vinvägen • Moselfloden • Bodensjön runt • Rhen • Boden‐sjön • Salzkammergut • Hollands sjöar och • Toscana • Mallorca • Mallorca kanaler Cykel & båt en populär• kombination • Toscana Donau • Moselfloden • Piemonte • Elbe och Moldau • Holland • Donau • Provence och Camargue • Kroatiska övärlden • Cykelvägen längs Donau • Grekiska öar • Kroatiska övärlden • Holland – cykelparadiset • Belgien och Flandern • Grekiska öar Gå in på vår hemsida Gå in på vår hemsida www.queentravel.com eller www.queentravel.com eller ring 0503‐21900

Cykelgruppen

Åsnen runt i Småland Vill du uppleva äventyr och unikt naturliv runt en av Sveriges vackraste sjöar? Vi erbjuder cykelpaket runt sjön Åsnen 2015:

Halvpensionspaket (4 dagar): cykel, övernattning, frukost & lunchpaket Campingpaket (2-7dagar): cykel, cykelkärra och komplett campingkit inklusive 3-mannatält. Bokning & frågor: Alvesta turistbyrå 0472 – 152 55, turistbyra@alvesta.se www.visitalvesta.se

ring 0503-21900

På cykel i Baskien

Halvpension 2 nätter, frukost 3 nätter, hyra av cykel, färja Hendaye-Hondarribia, transport av bagage mellan hotellen och vägbeskrivningar på svenska.

Pris per person i dubbelrum

6 dagar fr. 8570 kr www.locafrance.se tel. 0340-653920

Trollhättan För åtta år sen anordnade kretsen sin första Cykelturistvecka i staden Vänersborg. Det gav tillfälle att samla medlemmarna och sprida cyklismen. Snart gör de det igen. Nästa år arrangeras veckan i Trollhättan. Och kretsen hoppas att veckan sätter sina cykelspår i staden.

Luta dig tillbaka och njut Spirit, HP Velotechnik

– Det var en kraftsamling, säger Peter Bryntesson, ordförande för kretsen i Vänersborg och Trollhättan. Han tänker på 2007, när de anordnade CTV för första gången. Nu ser han fram emot nästa gång. Antalet aktiva i kretsen har sjunkit de senaste åren, men energin och initiativen finns fortfarande där. – Det ska bli spännande att se nu när vi går ut till medlemmarna inför CTV. Det behövs folk, säger Sture Furbo, som också sitter i styrelsen. Det gör även Birgitta Berntsson-Ärje, som ser Cykelturistveckan som ett sätt att få igång cykelengagemanget.

– Ett mål kan vara att öka folks medvetenhet om cykling och att vi finns. Att passiva medlemmar kan bli mer aktiva. Vi behöver folk som tycker till om trafikfrågor och cykelfrämjandefrågor överhuvudtaget, säger hon. Kretsen har 115 medlemmar, varav merparten bor i Trollhättan eller Vänersborg. När Vänersborg var CTV-stad, 2007, satte det sina spår i stadens cykelinfrastruktur. Förhoppningen är att det ska sätta ett cykelavtryck även i Trollhättan. – Vi hoppas även få endagsbesökare lokalt, som inte är

Aktiviteter

CTV-boende i Trollhättan

www.visittv.se

•

Christiania • Bullitt • Birdy • Nihola • Brompton

•

specialcyklar

ww w. ja r y.se 04 70 - 2 72 35

Vänersborg-Trollhättankretsen har cykelorientering på egen hand varje år. Hundratals cyklister brukar medverka. Turverksamheten har minskat i kretsen, däremot ökar det cykelpolitiska arbetet.

• •

www.jary.se • 0709-70 60 46

Kretsen samverkar med andra aktörer som NTF och Naturskyddsföreningen. De har prioriterat cykelvägar och cykelleder i sitt arbete, genom cykelvägsanalyser, lokal lobbying och opinionsbildning.

Kretsen

satsar stort Ledamot Sture Furbo har lång erfarenhet i kretsen.

Styrelse Peter Bryntesson är ordförande för kretsen i Vänersborg och Trollhättan.

Kassör Birgitta BerntssonÄrje är full av engagemang.

cykelfrämjare men som kan cykla på vägar de inte cyklat på förut. Att de ser att det finns en chans att påverka, säger Birgitta Berntsson-Ärje. CTV ger även tillfälle att samverka mer med kommunen. – Så fort man får in någon i den kommunala verksamheten, på tjänstemannanivå eller på politikersidan, så blir det drag. I nuläget är de inte så väldigt inköpta, säger Peter Bryntesson. – Vi köper in dem nästa år när vi bjuder in dem till kortegen, säger Birgitta Berntsson-Ärje och skrattar. Text och foto: Hanna Mi Jakobson

1983 2007 2008 2016 Kretsen bildades av Hadar Karlsson, Annika Bolander, Wollmar Danielsson, Per Stenbäck och Margareta Bjärkemyr.

Cykelturistveckan anordnades för 25:e gången av Cykelfrämjandets Vänersborgskrets. 350 cyklister kom till staden.

Cykelfrämjandet i Vänersborg slogs samman med Trollhättan. Två systerstäder där de flesta av kretsens medlemmar bor.

Kretsens andra Cykelturistvecka ska arrangeras, i Trollhättan. CTV blir en del av stadens 100-års jubileum.

KALENDARIUM Cykelmässan Eurobike

Gotlandsloppet G360

European Mobility Week

Friedrichshafen, tyskland

Gotland

Sverige och Europa

26-29 augusti Världens största cykelmässa som visar upp vad som är nytt i cykelbranschen. Sista dagen är öppen för allmänheten.

11-13 september Motionsloppet runt ön som i år även håller en cykelmässa med Cykelfrämjandets krets. Mässan är på fredagen innan helgens lopp.

41:a Säröledenloppet

Slörull från Hisingen

Göteborg

GÖTEBORG

30 augusti, 9.30 Motionslopp för hela familjen på fem mil. Gemensam start på Slottsskogsvallen. Efteranmälan och start till och med 10.30.

30 september, 28 oktober, 26 november Sista onsdagen i varje månad samlas cyklister i Kville för en social slow-roll. llamalloyd.se

16-22 september Den europeiska trafikantveckan är en upplysningskampanj där flera av Cykelfrämjandets kretsar deltar, som Malmö, Varberg, Östersund och Stockholm. Kontakta den lokala kretsen för att starta upp eller vara med i veckans aktiviteter. Årets tema är multimodalitet som uppmuntrar européer att kombinera transportmedel på ett hållbart sätt. mobilityweek.eu

Kretsarna Mer aktiviteter, information och uppdateringar finns på kretsarnas hemsidor Gotland

5 september, 10.00 Cykeltur och Suderavslutning med grill. Samling i Burgsviks hamn för fyramilatur. Sören är turledare, 0767-679676. halmstad

27 oktober, 18.00 Medlemsmöte på Alla Hjärtans Hus, Kyrkogatan 3. Tillbakablick på året med gratisfika, bilder och berättelser. jönköping

31 augusti, 10.00 Tur för daglediga från vandrarhemmet vid Rocksjön, med ledaren Bengt, 0703-314070. 3 september, 17.30 Torsdagstur från Hamnpiren till Norrahammar med besök på bruksmuseumet. Turledare är Arne, 0762-300727. 7 september, 10.00 Cykeltur för daglediga från vandrarhemmet vid Rocksjön, med Bo, 0734-203459. 10 september, 17.30 Torsdagstur med Arne, från Hamnpiren till Skogskyrkogården där Göran Rundqvist guidar. Arne, 0762-300727.

14 september, 10.00 Tur för daglediga från vandrarhemmet vid Rocksjön, med Conny, 0703-970510. 28 september, 19.00 Cykelavslutning för säsongen hos Hasse på Sjökanten. Malmö

30 augusti Gastronomisk utflykt med det danska cyklistförbundet, tre till sex mil, med söndagsmiddag. Föranmälan senast 16 augusti till Christian, 0730-941334. 5–6 september, 10.00 Svensk-dansk weekendtur till Romeleåsen med en natt på Blentarps vandrarhem. Start från Lunds central. Besök på Mossagården utanför Veberöd. Anmäl senast 20 juli till Nils, 040-915693. 19 september, 10.00 Lär känna Köpenhamn i fyra mil med turledaren Henning. Samling under uret på Hovedbangården. Anmälan före 5 september till samordnaren Harald, 0705-496214. Oktober, inget datum satt Återblick 2015. Se hemsidan.

14 november, 15.00 Planeringsträff för aktiviteter och cykelorientering, med gratisfika och prisutdelning. Anmäl före 7 november, till Leif, 040-83377 eller Christian. mörarp

30 augusti, 13.00 Söndagstur till bangolfbanan i Åstorp, från Ica Mörarp, med Gösta, 0702-888538, och Conny, 0709-482426. 25 oktober, 18.00 Kretsens årsmöte i restaurang Smedjan i Billesholm. stockholm norrort

1 september, 10.00 Tisdagstur till hemligt mål, två mil. Samling vid Gamla Apoteket i Upplands Väsby. 8 september, 10.00 Tisdagstur till hemligt mål, två mil från Gamla Apoteket i Upplands Väsby. storstockholm

30 augusti, 10.00 Söderortsrunda från Stockholm. Samling vid södra pendeltågsstation, utgång mot Rosenlundsgatan. Tre mil med Leif, 0708-265237.

cykelframjandet.se/kretsar 6 september, 10.00 Nackarunda, 35 km, med Jane, 0762-176868. Samling vid Värmdöleden, Nacka kyrka. 20 september, 10.00 Cykeltur, 25 km, med säsongsavslutning på Drottningholm. Med Anita, 0707-137080, från Karlbergs pendeltågsstation. Flera startdatum i höst Cyklingskurser för nybörjare i Stockholm. Mer info finns hos Elisabeth Kempe, 0706-312990. 31 augusti, Sundbyberg 1 september, Farsta/Fagersjö 7 september, Tyresö 23 september, Sundbyberg 24 september, Järfälla 29 september, Nacka sörmland

27 augusti 17.00 Konstrunda i Eskilstuna med start från Pin Point. Turledare är Kristina, 0706-233694. 6 september 10.00 Tremilatur från Pin Point till Skiren-Kvicken med Birgit, 0704-10640. Ta med matsäck. 16 september, 16.30 Lejonrundan med Anna-Lena, 0733-507140, från Pin Point.

BREV FRÅN EN cykelkursdeltagare Nyligen deltog jag i Cykelfrämjandets kurs i Tyresö och lärde mig cykla. Vi träffades sex kvällar under tre veckor i maj. Vi var tolv deltagare, alla kvinnor, i olika åldrar och med rötter i många olika länder. Några av oss är nya i Sverige, några har bott här längre. Alla deltagare kämpade, gav inte upp. Det var mycket skratt och värme under våra träffar. Våra kursledare var engagerade, lugna, ödmjuka, trevliga och peppade alla. Jag har försökt lära mig cykla tidigare, för många år sedan, vid flera tillfällen. Då tyckte jag

att det var för svårt, jag gav upp och trodde aldrig att jag skulle kunna lära mig. Tills nyligen. När min fyraåriga son lärde sig cykla, ville jag så gärna kunna cykla tillsammans med honom. Då såg jag affischen för cykelkursen och anmälde mig. Jag kommer att kunna cykla med min son! Det betyder så mycket för mig. Jag har haft hälsoproblem de sista månaderna. Att klara av en utmaning och förverkliga en gammal dröm, att cykla, gav mig kraft. Nu vill jag ta tag i andra

drömmar och mål. När jag beskriver kursen för andra, berättar jag också om att jag är imponerad av hur ledarna skötte allt och att de gav sin tid till kursen. Det ger mig hopp för vårt samhälle, att de goda krafterna finns och är starka. Jag tror inte att en cykelkurs bara är en cykelkurs, den har effekter och ger ringar på vattnet. Jag ville berätta vad kursen betydde för mig. Tack till kursledarna för ert engagemang Leena, Liskulla, Ester, Lars och Janne. Kursdeltagare och nybliven cyklist

Kretsarna varberg

vetlanda

vänersborg–trollhättan

29 augusti,12.00–17.00 Frågesport och tidningsbord på Sparbanksdagen i Nöjesparken.

31 augusti, 18.00 Måndagstur till ett besök vid Lammåsa kvarn med Ulla.

27 september, 16.00 Prisutdelning för cykelorientering på Stavre VC, Slättbergsvägen 56 i Trollhättan. Peter har mer info, 0521-205645.

1 september, 18.00 Cykeltur till Hotell Havanna med bjudfika. Sträcka fem km. 9 november, 18.00 Höstmöte på Eskilsgatan 8a.

7 september Höstavslutning vid Korpstugan i Östanå, med Lars-Gunnar Flink. 3 september, 10.00 Torsdagstur från torget till Hultaby, nybygget, med Kurre.

14 september, 17.00 Cykeltur med Inge från Slussen, USÖ-sidan, tio km. Kretsen bjuer på grillning i Rynningeviken. östersund

örebro

7 september, 16.00 Tur till tranorna i Kvismaren, 32 km, från Ronnie Petersonstatyn. Inge, 019-250782.

19 September, 12.00 Cykling till Fröjas Kafé och växthus i Ås. Samling vid Västra station med turledare Jonas, 0703-529319.

Vandring och cykling på Sardinien

Vi har resor kvar i september och oktober! Välkomna till Sardinien!

Sardinien, när Italien är som bäst Vandringsresor Cykelresor i grupp MTB Cykelresor Vinresor och tennisresor Cykelresor på egen hand Longstay med vandring, cykel och språkkurs

Boka resan på www.mittimedelhavet.se 073-9677381 info@mittimedelhavet.se 37

Sveriges nyaste och största gröna nyhetsmagasin

För dig som vill förändra världen Varje fredag ger vi dig de viktigaste nyheterna, het samhällsdebatt, fördjupning och nöje.

88 kr

för tre månader (12 nr)

Prova på Syre Gå in på tidningensyre.se/kampanj och skriv kampanjkod ”Cykling” så kan du prova Syre i en månad för 30 kr eller tre månader för 88 kr.

”

KRÖNIKA

rån tvåhjuling till trehjuling DEN HJULBENTE ÄVENTYRAREN SOM HAR CYKELKÄNSLA I HELA SIN KROPP

Jag kommer ihåg när jag var åtta år och fick min första riktiga cykel. Tillsammans med pappa hade jag varit i cykelaffären några dagar tidigare och tittat på den. En silvrig mountainbike med framdämpare. Jag tyckte att den var så cool. En dag stod den plötsligt där. Blank och fin. Den sommaren tror jag att jag cyklade nästan varje dag. Över stock och sten och till och från kompisar. Jag cyklade så mycket jag kunde, även om jag inte orkade så mycket. Ett halvår senare kunde jag inte använda cykeln. Min cancer som satt i ländryggen gick inte att bota, vilket gjorde att man tvingades att operera bort den. Att inte kunna cykla kändes tomt. Jag hade verkligen älskat min cykel och visst hittade jag andra saker att fokusera på, men att inte kunna cykla lämnade ändå en tomhet inombords. Tio år senare hade utvecklingen gått framåt och jag köpte min första specialbyggda landsvägsarmcykel i titan. Att få svischa fram på vägarna i

full fart var en helt fantastisk känsla. Sen dess har jag hunnit med en Vätternrunda och även att cykla till Paris med Team Rynkeby. I våras köpte jag min första mountainbike och nu laddar jag för fullt för Cykelvasan.

nder min idrottskarriär har jag hunnit med många olika idrotter och äventyr. Men det är ändå något speciellt med cykling. Varför skulle cyklister annars frivilligt ge sig i kast med galna bilister och andra faror bara för att få svischa fram på vägarna? Varför skulle man annars utsätta sig själv för rumpskav och stelfrusna fingrar? Min lärdom från att gå från min silvriga mountainbike till min trehjuliga titanracer är enkel och universal. Det spelar ingen roll hur många hjul man har eller om man trampar med armarna i stället för benen. Lyckan sitter i själva känslan att svischa fram på vägarna!

Aron Andersson ÄVENTYRARE & FÖRELÄSARE

aronanderson.se

RETURADRESS: Cykelfrämjandet Olympiahallen Filbornavägen 11 252 76 Helsingborg

DONERA CYKELDATA. PÅVERKA DIN STAD!

12.000 km

2.000 km

5.000 km

3.000 km

5.500 km

25.000 km

3.000 km

7.000 km

12.000 km

300.000 km

6.000 km

30.000 km 15.000 km

65.000 km 2.000 km

8.000 km

5.000 km

7.000 km

2.000 km 2.500 km

10.000 km

55.000 km

Genom att påvisa hur människor cyklar vill vi påverka beslutsfattare att bygga smartare städer. För att lyckas med det behöver vi din hjälp. Ju ﬂer kilometer vi kan samla in desto mer inﬂytande kan vi skapa. Hittills har vi samlat in 750 000 km i Sverige. Men det är bara början.

6.000 km

På bikedataproject.org kan du ladda ner appen “Bikes vs Cars” till din iPhone eller Android, eller koppla ditt beﬁntliga RunKeeper, Moves eller Strava-konto för att börja donera cykeldata. Du kan också jämföra hur din stad ligger till jämfört med andra. Kom igen nu Sverige!

Sponsras stolt av

WWW.BIKEDATAPROJECT.ORG

CYKEL FRAMJANDET 