Digital kompetens - en nyckelfaktor för skolan by Dagmar Machutta

Centrum Vux, Haninge

Digital kompetens – en nyckelfaktor i skolan En undersökning om lärarnas digitala kompetens och dess konsekvenser för skolan

Dagmar Machutta Förstelärare, Fil. Mag., IT-pedagog Haninge 2014-03-17

Sammanfattning Digital kompetens är en nyckelkompetens för det livslånga lärandet idag. Skolans uppdrag är att utbilda elever på lika villkor för deltagande i ett digitaliserat arbets- och samhällsliv. Ska likvärdighetsprincipen i skolan kunna efterlevas behöver skolpersonalen, både lärare och rektorer, inneha kompetenser och ha förvärvat färdigheter inom det digitala området. Begreppet digital kompetens i sig är ett vitt begrepp som avser olika kompetensområden samt ett digitalt förhållningssätt som förutsätter en genomgången mental utvecklingsprocess som i denna undersökning har kallats för mindshift. För skolan betyder det å ena sidan att likvärdig och modern undervisning beror på den enskilde lärarens digitala kompetens och å andra sidan att skolans olika aktörer tillsammans skapar nödvändiga förutsättningar för en likvärdig utbildning.

Utifrån en intervjustudie har lärarnas och rektorernas digitala kompetensnivå på Centrum Vux, en skola inom den kommunala vuxenutbildningen, undersökts. Syftet var att ta fram en aktuell beskrivning av nuläget angående den digitala kompetensnivån och hur det kan påverka undervisningen. Samtidigt var det betydelsefullt att utforska digitala utvecklingsområden genom exempelvis personalens egenupplevda kompetensutvecklingsbehov för att samla underlag till ett långsiktigt, systematiskt utvecklingsarbete och en IT-strategiplan för skolan. Resultatet och analysen av informanternas svar har visat att den pedagogiska personalen har kommit olika långt i sin digitala utvecklingsprocess. En nivåindelning har gjorts, indelad på fyra olika nivåer. Det har också kunnat konstateras att en stor del av personalen inte har anammat ett adekvat digitalt förhållningssätt, i varje fall inte till hundra procent. På samtliga nivåer är utbildningsbehovet stort. På den lägsta nivån handlar det till att börja med om baskunskaper i användningen av datorn, digitala verktyg och olika programvaror. På högre nivåer handlar det om webbaserade digitala verktyg för organisation, planering och samarbete. Gemensamt för alla nivåer är att man behöver utveckla kunskaper om den didaktiska användningen av IKT och hur IKT kan användas för att effektivisera lärarnas och rektorernas arbete, samarbete och främja den egna professionsutvecklingen behöver utvecklas. Andra utvecklingsområden som har framkommit är bland annat en dåligt utvecklad infrastruktur, föråldrade program och verktyg, avsaknad av rutiner, en icke tidsenlig skolmiljö samt tidsbrist för egen och gemensam kompetensutveckling. Ytterligare negativa påverkansfaktorer är elevernas låga digitala kompetensnivå som hindrar användningen av IKT i undervisningen och vilket av en del upplevs som kontraproduktivt och som en källa till frustration. Yttre rambetingelser som stora elevgrupper och icke-kontinuitet i undervisningen p.g.a. kontinuerliga elevintag speciellt på sfi och den grundläggande nivån inom skolan försvårar användningen av IKT i undervisningen. Ett kontinuerligt och systematiserat kompetensutvecklingsarbete utgående ifrån lärarnas egna behov med hänsyn tagen till såväl skolans, pedagogernas som elevernas

perspektiv, framkommer som angeläget för att kunna garantera en likvärdig utbildning. Detta är ytterst relevant framför allt när det gäller en skola som till största delen utbildar utländskt födda elever som ofta kommer ifrån ”analoga kulturer” och där många kvinnor är digitala analfabeter.

Innehållsförteckning Digital kompetens – en nyckelkompetens i skolan ............................................................................ 1 Syfte ...................................................................................................................................................................... 5 Metod och genomförande ............................................................................................................................ 5 Resultat och analys ......................................................................................................................................... 9 Resultatredovisning: nivåplacering (för samtlig personal) ....................................................... 9 Resultatredovisning: mindshift – ett annorlunda förhållnings- och tankesätt (för samtlig personal) ........................................................................................................................................ 9 Resultatredovisning för nivån ”Digitalt osäkra personer” ...................................................... 10 Resultatredovisning för basnivån ..................................................................................................... 13 Resultatredovisning för mellan och avancerad nivå.................................................................. 18 Resultatsammanfattning....................................................................................................................... 22

Diskussion och slutsatser .......................................................................................................................... 24 Referenser ....................................................................................................................................................... 30

Digital kompetens – en nyckelkompetens i skolan Digital kompetens är i dagens samhälle lika viktigt som att kunna läsa och skriva. EUkommissionen 1 har definierat den fjärde av åtta nyckelkompetenser, nämligen digital kompetens, för livslångt lärande som:

Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT 2-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet.

Anusca Ferrari (2012) 3 har i en metastudie i uppdrag av den Europeiska kommissionen undersökt definitionen av begreppet digital kompetens, då den kan skilja i avgränsningen samt framtagit de olika kompetensområden som begreppet innefattar. Tabell 1 nedan visar en sammanställning av de olika delar som ingår i begreppet, tabell 2 visar kompetensområdena. Tabell 1 Digital kompetens - delar (Ferrari 2012, s. 4)

1Europaparlamentet

2006/962/EC = RECOMMENDATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL of 18 December 2006 on key competences for lifelong learning http://eurlex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2006:394:0010:0018:EN:PDF 2014-03-10 2

Informations- och kommunikationsteknologi

Ferrari, Anusca (2012) Digital Competence in Practice: An Analysis of Frameworks . European Commission EUR 25351 – Joint Research Centre – Institute for Prospective Technological Studies. Luxembourg: Publications Office of the European Union. Publicerad augusti 2012 http://ftp.jrc.es/EURdoc/JRC68116.pdf 2013-08-28

Tabell 2 Digital kompetens – områden (Ferrari 2012, s. 30)

Som synes är det en vid och omfattande definition som avser olika kompetensområden.

I skolans styrdokument beskrivs delar av den digitala kompetensen som kunskaper och färdigheter eleverna bör utveckla under sin utbildning, men formuleringar i styrdokumenten medger tolkningsutrymme (Samuelsson, 2014) 4. Hur pedagogen interpreterar dessa kan påverkas av den egna digitala kunskapsnivån och pedagogens insikt i hur lärandet i ett digitaliserat samhälle och en föränderlig värld har förändrats och ständigt påverkas. Lärarnas egna digitala kunskapsnivå och förhållningssätt kan resultera i en skola på olika villkor (SOU2014:13) 5 för såväl elever som pedagoger. Det kan förstärka den s.k. ”digitala klyftan” (Samuelsson, 2014) i samhället med medborgare som står på motsatta ändor av den digitala kompetensskalan. En sådan klyfta kan även existera i skolan där grupperingar i ett A- och B-lärarlag i fråga om digital kompetens kan förekomma med direkta konsekvenser för elevernas utbildning (SOU2014:13) vilket går emot det kompensatoriska uppdraget som skolan har idag.

Lärarens uppdrag är bl.a. uttalat i delar av kursplanernas centrala innehåll och beskrivs exempelvis i termer av att utveckla elevernas digitala kompetens och informationssökningsförmåga och att förmedla ett källkritiskt förhållningssätt. Eleverna ska lära sig att kommunicera, söka kunskap, skapa och lära sig med hjälp av den digitala 4

Samuelsson, Ulli (2014). Digital (o)jämlikhet? IKT-användning i skolan och elevers tekniska kapital. Dissertation. Jönköping: Högskolan i Jönköping, 2014 http://hj.divaportal.org/smash/get/diva2:681386/FULLTEXT01.pdf 2014-03-11 5

En digital agenda i människans tjänst - en ljusnande framtid kan bli vår. SOU2014:13: Betänkande från Digitaliseringskommissionen. (2014). Norstedts Juridik AB https://digitaliseringskommissionen.se/wpcontent/uploads/2014/03/SOU-2014_13_total.pdf 2014-03-14

tekniken. Enligt det världsomspännande forskningsprojektet ATC21S 6 (The Assessment and Teaching of 21st-Century Skills) med syfte att främja bedömningen av framtidens kompetenser och deras användning i klassrummet, är ”learning to collaborate with others and connect through technology […] essential skills in a knowledge-based economy” med fokus på färdigheterna att kollaborativt lösa problem 7 och att utveckla en adekvat digital litteracitet (ICT literacy) 8, förmågor som skolan bör utrusta varje framtida medborgare med (SFS 2010:800 9; SKOLFS 2012:101 10; Samuelsson, 2014)

För att kunna fullfölja sitt uppdrag behöver pedagogen således själv ha ett visst mått av digital kompetens samt ha genomgått en egen mental lärprocess som här kallas för mindshift 11 och som resulterar i ett nytt förhållningssätt. Av denna anledning är det viktigt att undersöka om lärare och rektorer, som ansvarar för det pedagogiska utvecklingsarbetet i skolan, själva har utvecklat en adekvat digital kompetensnivå, genomfört ett mindshift, kan göra relevanta tolkningar av styrdokumenten och därmed fullfölja sitt uppdrag att utbilda elever för framtiden och ett digitaliserat arbets- och samhällsliv (SOU2014:13). För de utvecklingsansvariga i skolan är det av stor vikt att förstå innebörden av begreppet digital kompetens samt ha kunskap om vilka kompetenser som i framtiden kommer att efterfrågas av näringslivet och samhället så att nödvändiga utbildningsinsatser för personalen träffar rätt. Det pedagogiska ledarskapet handlar om ett systematiskt och metodiskt kvalitetsarbete med kontinuerlig

ATC21S, The Assessment and Teaching of 21st-Century Skills, University of Melbourne, http://atc21s.org/index.php/about/what-are-21st-century-skills 2014-02-17

ATC21S: “Collaborative problem-solving. Working together to solve a common challenge, which involves contribution and exchange of ideas, knowledge or resources to achieve the goal.”

ATC21S: “ICT literacy — learning in digital networks. Learning through digital means, such as social networking, ICT literacy, technological awareness and simulation. Each of these elements enables individuals to function in social networks and contribute to the development of social and intellectual capital.” 8

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Förordning (SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbildningen. (2012). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2945 11

Med mindshift avses ett tanke- och förhållningssätt gentemot det digitala och hur teknik och verktyg kan användas på ett pedagogiskt sätt. Ett sådant mindshift har skett om man i sina tankar och funderingar och i förlängningen i hela sitt pedagogiska förhållningssätt gentemot det digitala har klivit över gränsen att tänka i banor av att det i undervisningen är tillräckligt att t.ex. inkludera Internet och Youtube för att kunna kallas digitalt kompetent. Martin Tallvid skriver i sin artikel ”Egen dator löser inte alla problem” att det för läraren inte bara gäller ”att använda datorn i undervisningen, utan att i grunden förstå hur förutsättningarna för utbildning och lärande förändras i ett digitaliserat samhälle.” http://www.diu.se/nr1-11/nr1-11.asp?artikel=s30 2014-03-03

uppföljning (Steinberg, 2013 12; Eva Mårell-Olsson i Lindström och Brundin, 2014 13) inte minst inom IKT-området.

För att kunna fullfölja sitt uppdrag i dagens snabbt föränderliga värld behöver den pedagogiska personalen i skolan såväl kunskaper och färdigheter inom IKT och kunskaper om pedagogiskt hållbara modeller som kan integreras i undervisningen i enlighet med gällande styrdokument något som först och främst förutsätter en gemensam pedagogisk grund- och kunskapssyn samt en ”samstämmig syn på arbetssättet” (Steinberg, 2013, s. 12). Detta medför å ena sidan ett nytänkande kring organisation och administration i skolan som helhet och å andra sidan i det enskilda klassrummet med en digitalt kompetent ledare som bemästrar nya roller och som själv har anammat den livslånga lärandeprincipen. Av denna anledning har Unesco i sitt ramverk, The Unesco ICT Competency Framework For Teachers (2011) 14, sammanställt de olika kompetensområden som både den pedagogiska utvecklingspersonalen och den enskilde läraren bör ha utvecklat. Tabell 3 The Unesco ICT Competency Framework For Teachers (Unesco 2011, s. 3)

Source UNESCO ICT-CFT (2011) http://unesdoc.unesco.org/images/0021/002134/213475e.pd

Steinberg, John M. (2013). Lyckas med digitala verktyg i skolan: pedagogik, struktur och ledarskap. Stockholm: Gothia. 13

Lindström, Karin och Brundin, Sverker. Digitaliseringen hänger på rektorn. Publicerad 2014-02-20. Computer Sweden. computersweden.idg.se/2.2683/1.547764 hämtad 2014-03-03 14 UNESCO (2011). The Unesco ICT Competency Framework For Teachers. United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization:Paris. http://unesdoc.unesco.org/images/0021/002134/213475E.pdf 2013-08-28

Syfte Syfte med undersökningen var att ta fram en nulägesbeskrivning på vilken nivå den digitala kompetensnivån för undervisande/pedagogisk personal på Centrum Vux ligger, hur pedagogens kunskaper påverkar undervisningen för att med det som utgångspunkt kunna identifiera utvecklingsområden. Tanken är också att detta arbete kommer att ligga till grund för en långsiktig IT-strategiplan för hela skolan. Intentionen med intervjuerna var även att ge personalen möjlighet att utifrån det egna arbetet och de kunskaper och färdigheter som den enskilde pedagogen i dagsläget har, kunna uttrycka önskemål om utbildningsinsatser och peka på eventuella utvecklingsområden gällande hela skolan.

Metod och genomförande

Undersökningen genomfördes genom djupintervjuer på ca. 45-60 minuter med lärare och rektorer på skolan. Skolan är en kommunal vuxenskola som erbjuder sfiutbildningar (ca. 1000 studerande), studier på grund- (ca. 300 studerande) och gymnasialnivå (ca. 1300 studerande), särvux- (20 studerande) och yrkesutbildningar (160 studerande) samt även yrkeshögskoleutbildningar (20 studerande) och lärlingsutbildningar (ca. 40 studerande).

Det genomfördes 44 intervjuer med 41 lärare och tre rektorer. Åtta lärare har av olika anledningar (längre frånvaro, organisatoriska problem, ovilja) inte deltagit i intervjuerna. Antalet lärare/rektorer som skulle intervjuas uppgick till 52. Denna siffra överensstämmer dock inte med det totala antalet anställda pedagoger och rektorer på hela Centrum Vux i dagsläge, delvis beroende på att nyanställda har tillkommit.

Som underlag för intervjuerna användes två blanketter. Den första delen bestod av ett antal frågor av mer allmän karaktär (fråga 1-8). Syftet var att se om intervjupersonerna har anammat ett digitalt förhållningssätt (genomfört ett mindshift) samt utvecklat kunskaper, färdigheter och strategier inom det digitala området. Den andra delen bestod av en inventeringsdel (indelad i en grundläggande och en avancerad del avsedd som tillägg för den mer avancerade användaren), där olika kunskaper och färdigheter som anses vara av grundläggande art undersöks, för att på ett effektivt sätt kunna klara av det dagliga och digitala arbetet inom läraruppdraget. Denna del fungerade även till viss del som kontrollinstrument till den allmänna frågedelen. Den avancerade delen användes bara i ett fåtal fall eller så ställdes endast ett urval av frågorna till informanterna p.g.a. tidsbrist eller därför att frågorna ändå inte hade kunnat besvaras. Efter analysen av intervjumaterialet har varje intervjuperson tilldelats en nivåplacering som redovisas under resultat och analys. Där ingår det också en redovisning om det s.k. ”mindshiftet” har realiserats. 5

Efter genomgången intervju fick varje lärare ett informationsblad om hur begreppet digital kompetens definieras inom ramen för denna undersökning, en översikt över Unescos sammanställning The Unesco ICT Competency Framework For Teachers och kompetensnivåindelningen. Därutöver har samtliga intervjuade lärare fått tillgång till en Creative Commons licensierad ebok av Mohamed Amin Embi, 40 Must-Know Web 2.0 Edutools: A Quick Guide 15 och fått en uppgift om att fördjupa sig i ett digitalt verktyg som lärs ut i denna bok (samtliga dokument är bifogade denna undersökning som bilagor). Meningen var att varje lärare prövar det valda verktyget antingen i det dagliga arbetet eller i sin undervisning och vid ämnesseminarier delar med sig av sin erfarenhet till andra lärare i gruppen. Tanken var att väcka intresse, så ett frö och låta vattenringarna sprida sig vilket Steinberg (2013, s. 78) kallar för att ”skapa en nyfikenhetskultur”. Vid intervjutillfällena visade det sig i vissa fall vara omöjligt att få ett direkt svar på vissa frågor eftersom frågorna tolkades felaktigt eller så blev en del frågor obesvarade. En del svar/”ickesvar” medgav vid analysen ett tolkningsutrymme eller så kunde det givna svaret inte direkt kopplas till frågeställningen och medförde större osäkerhet vid analysen. Detta påverkade dock inte den allmänna helhetsbilden beträffande nivåbedömningen.

Undersökningen har utgått från Ferraris definition av begreppet digital kompetens och dess kompetensområden (tabell 2) 16. För nivåindelningen har den av ACTIC 17 framtagna digitala kompetensnivåindelningen (basic, intermediate, advanced) legat till grund. Till de av ACTIC beskrivna nivåerna har jag lagt till ytterligare en nivå före basnivån som jag har benämnt som ”digitalt osäker”.

Embin, Mohamed Amin (2013). 40 Must-Know Web 2.0 Edutools: A Quick Guide. Centre for Academic Advancement Universiti Kebangsaan. Malaysia http://www.scribd.com/doc/118928740/40-Must-knowWeb-2-0-Edutools 2013-10-11 15

Ferraris kompetensområden har kompletterats med konkreta exempel på vad som anses höra till respektive område (kursiv stil– egen tolkning)

Enligt ACTIC (acreditación de competencias en tecnologías de la información y la comunicación) på uppdrag av Generalitat de Catalunya (Government of Catalonia, Spain) http://www20.gencat.cat/portal/site/actic/menuitem.74f23dec65fff202f055c310b0c0e1a0/?vgnextoid= 69dfd65ab5d3e110VgnVCM1000000b0c1e0aRCRD&vgnextchannel=69dfd65ab5d3e110VgnVCM100000 0b0c1e0aRCRD&vgnextfmt=default 2013-10-11

Tabell 4 Nivåindelning (enligt ACTIC i Ferrari 2011 s. 48)

Resultatsammanställningen redovisas gruppvis per nivå, d.v.s. redovisningen för nivå 1 ”digitalt osäkra personer”, nivå 2 ”basnivå”, och en gemensam redovisning för nivå 3 ”mellannivå” och nivå 4 ”avancerad”. Redovisningen görs enligt Ferraris kompetensområden där punkterna kollaboration, kommunikation och informationsdelning har sammanfattats. Av integritetsskäl avstår jag från att redovisa utfallet som helhet och inte uppdelat på grupperna personer i ledande befattning respektive pedagogisk personal trots att en sådan skulle kunna vara relevant att redovisa. Digital kompetens – översikt över kompetensområden (egen översättning och egna exemplifieringar) 1. Informationsmanagement

Identifiera, lokalisera, få tillgång till, hämta, lagra och organisera information

Informationssökning, filhantering, ha kunskap om och kunna använda molnbaserade fillagringstjänser, hantera bokmärken, använda sociala bokmärkestjänster, prenumera på information, ha kunskap om och kunna hantera RSS-feeds, ha kunskap om olika digitala webbaserade tjänster som exempelvis Diigo, Delicious, Evernote, Pinterest, digitala kalendrar 2. Kollaboration Delta, bygga och konstruktivt samverka i online-nätverk och forum

Använda och delta i olika sociala nätverk och ha kännedom om program som tillåter kollaboration, använda och delta i diskussionsforum, känna till s.k. lärarbanker där man delar information, arbeta med lärplattform

3. Kommunikation och informationsdelning Kommunicera via online-verktyg, vara medveten om integritetsproblematik och säkerhetsrisker, kunna tillämpa ”netiquette”

Använda sociala medier och verktyg som tillåter kollaboration med andra (t.ex. Google-applikationer), mejl, netiquette

4. Skapa innehåll och kunskap Integrera, bearbeta och presentera tidigare kunskaper och innehåll, konstruera ny kunskap

Ha kunskap om och kunna använda olika presentationsprogram (integrerade och webbaserade), text-, ljud- och videoredigeringsprogram, kunskaper om flipping, användning av screencasts och podcasts 5. Etik och ansvar Bete sig på ett etiskt och ansvarsfullt sätt, vara medveten om rättsliga ramar

Ha kunskaper om uppförandekoder på nätet, upphovsrätt, licenser, tillämpa ett källkritiskt förhållningssätt, ha kunskaper om internetsäkerhet

6. Utvärdering och problemlösning Identifiera digitala behov, lösa problem med hjälp av digitala verktyg, utvärdera information som hämtas

Kunna planera, organisera, genomföra och utvärdera det egna arbetet m.h.a. lämpliga och effektiva digitala verktyg 7. Teknikkunskaper Använda teknik och medier, utföra uppgifter med digitala verktyg

Kunna använda teknik på ett genomtänkt pedagogiskt sätt, kunna välja rätt verktyg vid rätt tillfälle, kunna hantera datorn och annan hårdvara

Efter det följer en allmän redovisning som närmare utvärderar svaren i den allmänna frågedelen (fråga 1-8) som har rubricerats som Allmänt. Här tas också upp personalens önskemål om vidareutbildning och synpunkter på utvecklingsområden inom skolan. Redovisningen och analysen av svaren på fråga 2, som handlar om hur säker personen känner sig i användningen av det digitala, ingår under rubriken Teknik och är nivåindelad. En sammanvägd analys av svaren på fråga 1 och 7, som handlar om den pedagogiska, didaktiska digitala kompetensen och ett digitalt förhållningssätt, ingår i redovisningen under rubriken Mindshift. 8

Resultat och analys 44 personer har intervjuats, lärare med olika ämnesbehörigheter (bl.a. data, vård, sfi, SVAgrund, SVA, svenska, engelska, matematik, fysik) och verksamma i olika skolformer (sfi, grund- och gymnasialnivå, yrkeshögskola, särvux) samt tre rektorer, vilket sammanlagt har utgjort en svarsfrekvens på 84,6 %.

Resultatredovisning: nivåplacering (för samtlig personal)

Av intervjupersonerna har 13 personer blivit nivåplacerade under basnivån som har benämnts”digitalt osäker”, 19 personer har enligt utvärderingen nått basnivån (men med påfallande skillnader inom gruppen), 10 lärare har mer eller mindre nått nivån intermedia och två lärare ligger på avancerad nivå vilket också kan avläsas i den nedanstående sammanställningen. Tabell 5 – Nivåplacering intervjupersoner

Nivåplacering Digitalt osäkra Basnivå Mellannivå Avancerad nivå Totalt Icke intervjuade

Antal intervjupersoner 13 19 10 2 44 8

Tabellen visar visserligen att den största delen av personalen ligger på basnivån men även att en relativt stor grupp individer (knappt en tredjedel) inte har nått upp till denna nivå. Å andra sidan har drygt en fjärdedel nått en högre nivå än basnivå.

Resultatredovisning: mindshift – ett annorlunda förhållnings- och tankesätt (för samtlig personal)

En förutsättning för ett lyckat arbete inom det digitala området är att pedagogen har anammat ett tanke- och förhållningssätt som ständigt är närvarande och påverkar personens attityder och arbetssätt som i rapporten kallats för ”mindshift”. Ett första steg i denna riktning är att känna till vad begreppet digital kompetens innefattar.

Det kunde konstateras att en stor del av personalen inte har genomfört ett sådant ”mindshift” d.v.s. inte fullt ut i den mån det skulle behövas för en lyckad och varaktig personlig utveckling med direkt påverkan på den egna undervisningen. Resultatet bekräftades genom att en övervägande majoritet verkar ha en diffus bild av begreppet digital kompetens, endast ett fåtal respondenter uttryckte en medvetenhet om begreppets vida definition.

Resultatredovisning för nivån ”Digitalt osäkra personer” Informationsmanagement Ett effektivt informationsmanagment är en förutsättning för att kunna hålla sig uppdaterad och samla och organisera undervisningsmaterial. Molnbaserade tjänster garanterar tillgänglighet och möjliggör samarbete med elever, kollegor och expertis. Gruppen digitalt osäkra personer saknar i stort sett kunskap om dessa verktyg och hur de kan användas. Sex personer har bristfälliga baskunskaper om hur filer kan lagras, sorteras och organiseras på den egna datorn. Molntjänster är i denna grupp inget som används i dagsläget.

Kollaboration, kommunikation och informationsdelning Två personer i denna grupp kunde konkret redovisa för vad sociala medier är och varför och hur dessa används. Resterande informanter hade en vag eller mycket vag uppfattning om sociala medier. Nästan hälften i gruppen angav att man inte använder sig av sådana privat vilket kan ses stå i samband med att endast tre personer använder sociala medier i undervisningen. Integritetsproblem, tidstjuv, generationsfråga, inget behov, inte intresserad nämndes som motivering men det påpekades också att elevernas bristfälliga datakunskaper sätter gränser för användningen i undervisningen trots att man såg ett pedagogiskt syfte med sociala medier i undervisningen. Andra samarbetsytor för undervisningen och professionell utveckling som exempelvis Wikis eller webbplatser som lektion.se var för de flesta okända.

Mejlprogram angavs som den övervägande kommunikationskanalen, en lärplattform används av ca. en tredjedel.

Svaren på frågan om lösenordshantering ger en fingervisning om att medvetenheten om säkerhetsrisker med detta inte är särskilt stor vilket låter förmodas att de allmänna kunskaperna i fråga om datasäkerhet också är bristfälliga. Skapa innehåll och kunskap Vad gäller kunskaper inom Officeapplikationerna som exempelvis Word kan konstateras att en tredjedel har bristfälliga kunskaper. De flesta anser sig dock kunna det man behöver. Förutom en person angav ingen att man har ett behov av Excel i sitt arbete. Detsamma gäller bildredigeringsprogram.

Som presentationsprogram är endast Power Point känt men använts inte av särskilt många. Webbaserade program som finns i stort urval och som tillåter samarbete är okända. Ljud- och videoredigering används inte i undervisningen trots att merparten ser en klar pedagogisk nytta med dessa i undervisningen. En person påpekade att programmen med fördel kan användas och tjäna som hjälpmedel för exempelvis dyslektiker. Det uttrycktes en önskan om utbildning i användningen av dessa, speciellt 10

ifrån undervisande lärare i språk. Flipping och screencasting är (i skrivande stund) 18 okända begrepp för de flesta.

Etik och ansvar En större osäkerhet råder angående juridiska frågeställningar beträffande upphovsrätt på nätet vilket resulterar i att problematiken inte tas upp i undervisningssammanhang av drygt hälften. Det Creative Commons-baserade licenssystemet är okänt. Kunskaper och förhållningssätt gällande källkritik förmedlas inte alltid, bara av knappt hälften. Som motivering angavs: behövs inte/inte aktuellt i mitt ämne, beror på elevernas nivå. Utvärdering och problemlösning Eftersom den här gruppen saknar kunskaper om program och verktyg och andra relevanta delar inom det digitala området så resulterar detta i att IKT är ett stort utvecklingsområde för den enskilda läraren/rektorn.

Teknikkunskaper Mer än hälften av informanterna uttryckte osäkerhet i användningen av IKT i arbetet och undervisningen och hur man hanterar tekniska problem. En större del av intervjupersonerna tyckte att de känner sig relativt säkra i det de använder. Allmänt (fråga 3-6, 8 allmän frågedel) Frågorna 3-6 undersöker attityder och förhållningssätt till IKT och fråga 8 är en direkt fråga angående det egna utbildningsbehovet.

På fråga 3: Hur tänker du kring användningen av datorn, mobila enheter, digitala verktyg, sociala medier och internet i din undervisning? har bl. a. nämnts följande: IKT är ett hjälpmedel, det finns en pedagogisk nytta med det (om rätt använt), ett måste, viktigt för kommunikation, älskar möjligheterna. Andra kommentarer var: har inte tänkt i de banorna, jag går till datasalen istället, behöver inte använda, vill – men kan inte, beror på eleverna och deras nivå. Svaren förtydligar att informanterna vill, men inte kan av olika anledningar eller att man i sin utveckling inte har kommit så långt att man har börjat reflektera över sitt eget arbets- och förhållningssätt med avseende på det digitala. Fråga 4: Hur mycket använder du datorn, mobila enheter, digitala verktyg, sociala medier och internet i undervisningen?

Mobila enheter används nästan aldrig. Dock uttrycktes önskemål om att kunna arbeta med surfplattor. Som digitala verktyg nämndes dokumentkamera vilken används flitigt inom sfi och språk, internet används mycket av en del men merparten använder sig av nätet ibland. Användningen av sociala medier är begränsad till två personer och 18

Vissa utbildningssatser har redan genomförts.

användnigen av datorn är i gruppen digitalt osäkra långt ifrån en självklarhet. Även här nämndes elevnivån som en begränsande faktor.

Svaren på fråga 5: Vid planeringen av din undervisning hur tänker du då kring integrationen av den digitala tekniken och digitala verktyg? är något svårtolkbara eftersom informanterna inte verkade ha förstått frågan. Detta faktum kan dock tolkas som att IKT inte finns med som naturlig del vid planeringen av undervisningen hos de flesta vilket är logiskt då kunskaper och färdigheter inom området saknas.

Fråga 6: Om jag skulle fråga dina elever hur de upplever integrationen av den digitala tekniken och digitala verktyg i din undervisning vad skulle de svara? undersöker om pedagogen tänker utifrån ett elevperspektiv när det gäller integrationen av den digitala tekniken och digitala verktyg i undervisningen. Man svarade exempelvis: Om eleverna skulle förstå vad som saknas, skulle de önska sig mer, beror på elevernas egna kunskaper, eleverna kan nog inte svara på frågan, vill ha mer, saknar inte så mycket, är nöjda, att jag inte är den digitala läraren. Svaren visar att de flesta har ett reflekterande och kritiskt sätt till den egna undervisningen och att yttre omständigheter kan påverka och bidra till en ond cirkel: en låg kompetensnivå hos eleverna motiverar inte läraren att jobba mer digitalt vilket direkt påverkar elevernas kunskaps- och färdighetsnivå.

På fråga 7: Anser du att din roll som lärare har förändrats i och med den nya digitala tekniken de senaste åren och på vilket sätt? kunde många inte ge konkreta svar beroende på att man inte förstod frågeställningen vilket kan tolkas som att det saknas viss reflektionsförmåga beträffande utvecklingen av tekniken, dess möjligheter, krav i styrdokumenten och i förlängningen om utformningen av den egna undervisningen och det egna arbetssättet. En pedagog som har kunskaper och som utvecklat digitala färdigheter och använder dessa i undervisningen bör ha kommit underfund med att lärarens roll faktiskt har förändrats 19. Två personer kunde peka på att man har fått en fördjupad handledar- och administratörsroll.

På frågan om det egna utbildningsbehovet (fråga 8) angav gruppen ofta konkreta exempel eller uttryckte ett behov i allmänna ordalag: Alla lärare behöver hjälp med allt p.g.a. att det hela tiden kommer nya saker, behöver utbildning i allt, behöver utbildas i de mest elementära sakerna. Andra var mer konkreta och räknade upp program och verktyg, t.ex. den interaktiva pennan, ljudinspelning, digital mindmapping, Word och Excel, blogg och molntjänster. En tredje kategori ville stanna upp och fördjupa sig i det man hade lärt sig eller tyckte att man klarar sig bra. Inte sällan kunde personerna inte direkt svara på frågan utan först i det fortsatta samtalet kom det fram fler utbildningsbehov, något som är ett klart tecken på att personerna i denna kategori 19

Downes, Stephen. The Role of the Educator in the Digital World. Huffington Post. publicerad 2010-12-05 http://www.huffingtonpost.com/stephen-downes/the-role-of-the-educator_b_790937.html 2014-02-04

saknar kunskaper om vad man egentligen behöver för att kunna komma vidare i sin utvecklingsprocess. Samtidigt uttrycktes av många ett önskemål om att få mer tid för sin egen utbildning och utveckling vilket i dagsläget inte tillgodoses av skolan. Andra synpunkter En återkommande punkt som togs upp under intervjuerna var den digitala pennan som inte används i den här gruppen antingen beroende på att man inte har lärt sig, p.g.a. att tekniken har ”strulat” och man har gett upp, att man inte ser nyttan med den, att den är svårhanterlig och att den inte fungerar för personen samt att undervisningsgrupperna är felaktigt sammansatta.

Avsaknad av utrustning (kabel, dokumentkamera, klassuppsättningar av surfplattor) och introduktion för nyanställda lärare, rädslan för att tekniken inte fungerar, osäkerheten om den pedagogiska nyttan i fråga om IKT var andra kommentarer som gavs. Ett av önskemålen som framkom var att införa speciella obligatoriska datastationer på sfi. Som hinder i undervisningen för att använda datorn, digitala verktyg, etc. nämndes förutom de redan nämnda även kontinuerliga elevintag och att träningsprogram inte fungerar.

Resultatredovisning för basnivån

Informationsmanagement En liknande bild som i gruppen ”digitalt osäkra” avspeglas i den här gruppen inom informationshantering. Endast ett fåtal angav att man använder molnbaserade fillagringstjänster som exempelvis Google Drive eller Dropbox och samlar, organiserar eller t.o.m. delar länkar på ett effektivt sätt. Många uttryckte önskemål att vilja lära sig dessa molntjänster eftersom man tydligt kunde se ett behov eller redan efterlyst detta i det dagliga arbetet. I dagsläget sparar de flesta sina länkar oorganiserat som favoriter i webbläsaren. Hur man effektivt kan hålla sig informerad och filtrera information per automatik via RSS-feeds och RSS-läsare eller andra tjänster som Pinterest är förutom för en person okända alternativ. Digitala kalendrar används av hälften men ofta på mobilen, osynkroniserade med andra enheter och i privat syfte.

Kollaboration, kommunikation och informationsdelning Även den här gruppen kunde inte ge en tydlig definition av begreppet sociala medier, två personer visste inte alls. Trots det kunde flera se ett behov av att använda sig av sociala medier (bloggen och Facebook nämndes i sammanhanget) i undervisningen. Har behov av att underlätta, effektivisera, ett måste för elever för att kunna vara delaktiga i samhället, ser en funktion för både mig och eleverna, ett hjälpmedel som breddar, ett 13

verktyg för information, interaktion och kollaboration var kommentarer. Uttalanden som ser inget mervärde och integritetsproblematiken uppgavs också. Majoriteten använder ändå sociala medier (Facebook) privat. Digital mindmapping som även kan användas kollaborativt, utkristalliserades som användningsbar i undervisningen och som utbildningsområde. lektion.se, en så kallad lärarbank, där man kan dela material är känd för de flesta i den här gruppen, vad en wiki är eller kan användas till är dock för de flesta inte känt.

Information verkar huvudsakligen delas via mejl. Någon angav Facebook som kanal för professionell utveckling men huruvida det används andra kanaler som exempelvis diskussionsforum framkom inte. Lärplattformen V-klass används av drygt hälften i den här gruppen dock påpekades av någon att den inte fungerar. Angående hur lösenord hanteras på nätet vittnade svaren om att cirka en tredjedel har ett mer eller mindre oreflekterat förhållningssätt gentemot datasäkerheten vilket kan tyda på att det allmänt saknas kunskap inom området, något som en person därför menar behöva mer kunskap om. När det gäller den egna integriteten på nätet förhärskar som redan nämnt en mer kritisk attityd.

Sammanfattningsvis kan påpekas att IKT inte verkar användas varken för personlig och professionell utveckling och inom undervisningen framför allt inte i kollaborativa syften. Att kunna samarbeta med andra kan dock anses vara en av de verkliga fördelarna med IKT.

Skapa innehåll och kunskap Kunskaperna inom Officeapplikationerna framförallt Word, Excel och Powerpoint ligger på väldigt olika nivåer inom basgruppen. Det finns avancerade användare, sådana som måste och behöver använda de olika applikationerna inom sitt ämne och även mer ovana. Merparten ligger på basnivå när det gäller textbehandling men kommentarerna vittnar om att man inte utnyttjar alla funktioner eller att man gör på sitt eget sätt vilket skulle kunna effektiviseras om man visste hur. För de som behöver Excel i jobbet ger tolkningen av svaret en liknande bild att det inte skulle skada med större kunskaper. Presentationsprogrammet PowerPoint används flitigt av en del av andra mer sällan eller inte alls vilket kan beror på de egna kunskaperna eller på ämnet man undervisar i. Andra presentationsprogram eller kreativa webbaserade verktyg används inte heller. Bildredigeringsprogram behöver de allra flesta inte använda i sitt arbete, några få ansåg att man behövde eller vill lära sig. Med ljud- och videoinspelnings- och redigeringsprogram ser många en klar pedagogisk nytta men videoinspelningar är obefintligt förekommande, endast ett fåtal har använt sig av ljudinspelningar i undervisningen. Som hinder för användningen nämndes tidsbrist och för stora elevgrupper. Svaren tyder på att det finns ett klart behov av att lära sig programmen och dess användningsmöjligheter i undervisningen. Att flippa 14

kunde knappt hälften i den här gruppen tänka sig vilket tyder på att utbildning inom området behövs.

Etik och ansvar Osäkerhet angående juridiska frågeställningar som upphovsrätt på nätet medgavs även av denna grupp. Åtta personer har inga kunskaper, fem gav ett positivt svar och resterande svarade med både ja och nej samtidigt. Ingen kände till licenssystemet Creative Commons och på frågan hur man undervisade om källkritik svarade några att man inte alls tar upp detta. Som anledning angavs att det är beroende på elevernas språk-/kunskapsnivå eller att det inte var aktuellt för ämnet. Vissa uppgav att man tar upp det som lektionsmoment andra menade att det tas upp vid behov eller när det passar i ämnet. Om upphovsrätten svarade sex (av 19) informanter att man inte förmedlar något om detta till eleverna. Utvärdering och problemlösning Basgruppen uttrycker ett mycket större utbildningsbehov än den första gruppen vilket kan tolkas som att medvetenhet om behovet och att viljan till att använda och prova nya vägar finns men att kunskaper om verktyg saknas. Kan man inte använda verktygen är det omöjligt att använda sig av IKT som utvärderings- och problemlösningsverktyg.

Teknikkunskaper Att lösa tekniska problem tyckte en tredjedel var svårt och nästan lika många angav att det beror på vilken typ av problem som behöver åtgärdas. De egna kunskaperna angående datorn, program, digitala verktyg och internet bedömdes av de flesta som tillräckligt och man känner sig säker, i alla fall i det man använder eller behöver. I den här gruppen kan också en större vilja att försöka lära sig själv konstateras vilket kan bero på att större förkunskaper ger en bättre utgångspunkt och större självförtroende när det gäller både problemlösning och användning av tekniken.

Allmänt (fråga 3-6, 8 allmän frågedel) På fråga 3: Hur tänker du kring användningen av datorn, mobila enheter, digitala verktyg, sociala medier och internet i din undervisning? nämndes att det är ett måste, en självklarhet samt att det är viktiga kunskaper som elever behöver för i annat fall skulle det kunna leda till utanförskap för eleverna. Som positivt anfördes framför allt ökad flexibilitet, effektivitet, tillgänglighet samt möjlighet till individualisering. IKT ses som ett verktyg som underlättar och ökar kvalitén på undervisningen men som behöver användas på rätt sätt vilket förutsätter att pedagogen har ”rätt” kompetens. Någon menade att eleverna känner sig bekvämare med digitala verktyg, andra ansåg att användningen är ämnesspecifik och beror på kursen. Det påpekades att man vill lära sig mer, skulle vilja arbeta med surfplattor och använda mobilen i undervisningen. En person framförde väldigt bestämt: Jag kan inte gå tillbaka till det gamla. Svaren visar att gruppen antagligen beroende på egna erfarenheter förfogar över ett mer reflekterande förhållningssätt till IKT. Fråga 4: Hur mycket använder du datorn, mobila enheter, digitala verktyg, sociala medier och internet i undervisningen?

Datorn används av en övervägande majoritet ofta eller hela tiden och man ser den som ett arbetsverktyg. Mobilen används av ett fåtal i undervisningen och tjänar då ofta som ordbok och lexikon men det förekommer inga lektioner där mobila enheter ingår som ett ”aktivt” lektionsmoment. En del påpekade att man saknar kunskaper om användningsmöjligheterna och ett fåtal informanter angav att eleverna använder mobiler i undervisningen utan att läraren särskilt behöver uppmuntra det. De som har tillgång till surfplattor använder alltid dessa i undervisningen. Andra digitala verktyg förutom dokumentkamera som används mycket eller ibland av några stycken mycket eller ibland förekommer inte i undervisningen. I fråga om sociala medier var det fyra personer som använder dessa i undervisningssammanhang, internet används flitigt av merparten. Svaren på fråga 5: Vid planeringen av din undervisning hur tänker du då kring integrationen av den digitala tekniken och digitala verktyg? tyder även här på ett mer reflekterat förhållningssätt. Informanterna nämnde olika lärstilar och variation som faktorer som påverkar deras planering. Någon angav att IKT flyttar undervisningen utanför klassrummet och att det därför behöver tänkas på det redan i planeringsstadiet. Någon tänker i banor av vilka datorövningar som kan tas in, andra ser IKT som ett komplement till annat material i undervisningen. Några anser att det är ämnesberoende eller så tänker man inte i IKT-banor vid planeringsstadiet. Däremot angav cirka en tredjedel det motsatta, att man redan vid planeringen integrerar tekniken. Fråga 6: Om jag skulle fråga dina elever hur de upplever integrationen av den digitala tekniken och digitala verktyg i din undervisning vad skulle de svara?

Svaren varierar från för mycket till lagom till att elever säkerligen önskar mer. Man betonar att det finns ett motstånd bland elever mot tekniken, att elever känner sig obekväma med den, att de förmodligen inte vet själva eftersom de är ovana. Svaren måste tolkas mot att skolan har övervägande invandrarelever som ofta kommer ifrån kulturer där IKT-utvecklingen inte har gått framåt i liknande takt som i Sverige.

Fråga 7: Anser du att din roll som lärare har förändrats i och med den nya digitala tekniken de senaste åren och på vilket sätt? Även här visade det sig att många har tolkat frågeställningen som hur IKT har förändrat undervisningen. Två lärare menade dock att man nuförtiden även innehar rollen som tekniksupport, tre nämnde att man ser sig mer som en vägledare (coach) respektive handledare, en annan lärare hänvisade till rollen som organisatör och en annan ansåg att inte rollen utan verktygen har förändrats, ytterligare två pedagoger menade att rollen har förändrats men kunde inte ange på vilket sätt. Man blir transparent som person tyckte en annan person. I jämförelse med den första gruppen ger svaren en bild av att lärarna är medvetna om att undervisningspraktiken har förändrats, d.v.s. att arbetssättet har förändrats men inte att pedagogerna känner att de får kliva in i fler roller.

Svaren på frågan om det egna utbildningsbehovet (fråga 8) vittnar om ett stort och omfattande utbildningsbehov ibland dessa individer. Förutom Officeprogrammen (Word, Excel och Powerpoint) nämndes appar, digitala webbverktyg, mindmapping, bokmärkestjänster, att flippa, lagringstjänster i molnet, digitala anslagstavlor, sociala medier, allmän information om vilka verktyg som finns, mer om mobila enheter, skanning, hur man jobbar med bilder, ljud- och videoprogram, animeringar, andra presentationsverktyg, Googleverktyg samt upphovsrätt och källkritik. Under intervjuerna kunde noteras att de flesta, genom frågorna som rör specifika verktyg, upptäckte ett allt större behov att lära sig nya verktyg för den egna undervisningen. Detta beteende kunde inte observeras i lika hög grad i gruppen digitalt osäkra, antagligen beroende på personernas förkunskaper om och egna erfarenheter av IKT.

Andra synpunkter Det lades fram förslag om att nyanställda bör få utbildning i digitala verktyg som t.ex. den interaktiva projektorn och dokumentkameran, alltså verktyg som skolan har införskaffat. Tre personer i den här gruppen uttryckte önskemål om att kunna arbeta med surfplattor i undervisningen.

Som redan den första gruppen påpekade så togs det upp av många att tiden för personlig utveckling saknas samt att tidsbristen är ett genomgående problem, likaså att det saknas kontinuitet. Grupperna är för stora och administrationen tar för lång tid. Man tyckte även att FirstClass och V-klass är gammaldags verktyg. Ett annat problem som framfördes var att det är svårt att få tillgång till datasalen och att man ofta känner sig som ”ensamvarg”. 17

Angående den interaktiva pennan påpekades att tekningen krånglar eller inte fungerar. Man förstår inte vitsen med den, den passar inte min undervisning, klumpig, hjälper mig inte, har inget behov, har inte fått utbildning var några andra kommentarer.

Resultatredovisning för mellan och avancerad nivå

Informationsmanagement En klar progression beträffande informationshanteringstjänster kunde konstateras mellan de två lägsta nivåerna och de två högsta. I mellan-/avancerade-gruppen angav nästan hälften att man använder molnbaserad fillagring som t.ex. Google Drive och Dropbox vilket medför ett flexiblare och effektivare arbetssätt för användarna. De som inte gjorde det uttryckte önskemål om att vilja lära sig. I den gruppen angav majoriteten att man kan anpassa sin webbläsare och att bokmärkeshanteraren i webbläsaren används. En fjärdedel nyttjar även sociala bokmärkestjänster som Delicious eller Diigo något som de flesta som inte gör det vill lära sig i framtiden.

Två tredjedelar prenumererar via olika kanaler på nyheter, hälften använder sig bl.a. av RSS-feeds för detta ändamål något som överhuvudtaget inte förekommer i de lägre grupperna. Andra sociala nätverkstjänster som exempelvis Pinterest och internettjänsten Evernote är kända för en minoritet och används i arbetet.

Digitala kalendrar som med fördel kan användas för schemaläggning, planering och bokningsverktyg som också elever kan ta del av brukas av trefjärdedelar dock ofta inte i tjänsten. Några synkroniserar kalendern med samtliga enheter man brukar använda.

Facebook, Twitter, bloggar och andra sociala medier används i den gruppen inte bara för informationsinhämtning utan också i syfte att utvecklas i sin profession och i nätverkssyfte, ett förhållningssätt som i de andra grupperna inte kunde konstateras.

Kollaboration, kommunikation och informationsdelning Om vad sociala medier är, deras positiva och negativa sidor och användningsområden hade majoriteten i de två högre nivågrupperna en klar föreställning om. Knappt hälften använder eller har använt sociala medier i undervisningen dock råder delade uppfattningar om ifall man borde använda dessa i undervisningen. Integritetsskäl, eget ointresse, ämnesberoende, nivå på elevgrupperna och saknar kunskap om den pedagogiska nyttan samt står inte bakom idén var anledningar att inte använda sociala medier i undervisningen å ena sidan, å andra sidan ansåg man att de är ett måste, att det är positivt och synliggör lärandet. Några personer i gruppen är inte heller främmande för diskussionsforum, både som aktiv och mer passiv användare.

Digital mindmapping är för de flesta inte känt som ett verktyg vilket med fördel kan användas i utbildningssammanhang och för samarbete. Många uttryckte ett utbildningsbehov gällande det. 18

En tredjedel kunde inte redogöra för vad en wiki är och endast ett fåtal hade använt detta verktyg i undervisningen. Däremot hade den här gruppen inga svårigheter att hitta relevant undervisnings- och utbildningsmaterial då man är väl förtrogna med vilka källor som exempelvis lärarbanker, UR, TED, TEDEd och andra samlingstjänster kan användas.

Lärplattformen V-klass används av drygt hälften i den här gruppen. Kommentarer som V-klass fungerar inte alltid för eleverna, det är inte intuitivt, eller inget passande verktyg, motsvarar inte mina behov och trögt, avslöjar ett missnöje i de här grupperna. Ett medvetet förhållningssätt till säkerheten på nätet vilket testades genom frågan om lösenordshantering kunde fastställas.

IKT används i den här gruppen såväl för egen personlig som professionell utveckling, i undervisningen mindre för att öka samarbete mellan eleverna eller mellan elever och lärare vilket delvis verkar bero på att man inte har tillräckligt kunskap om verktygen och delvis inte ser deras pedagogiska användningsmöjligheter, än mindre de pedagogiska fördelarna.

Skapa innehåll och kunskap Officeapplikationerna används obehindrat i arbetet för de behov man själv har. Några önskar dock förkovra sig i PowerPoint. En tredjedel använder eller har använt andra presentationsprogram som Prezi. Bildredigeringsprogram behöver användas av några i arbetet men det finns inget utbildningsbehov här. Däremot tycker några att de har behov att lära sig eller lära sig mer om ljud- och videoinspelningsprogram och redigering. Hälften eller fler behöver sådana program i undervisningen och som pedagogiskt verktyg men inte många använder dem idag, trots att man hänvisade till krav i kursplanerna. En anledning kan vara att ämnet och kursen inte medger utrymme för det, att det krävs för- och efterarbete och naturligtvis kunskaper. Tre fjärdedelar uppgav att man kan tänka sig flippa sitt klassrum (på olika sätt) men att man skulle behöva kompetensutvecklas inom området.

Etik och ansvar Även i denna grupp observerades osäkerhet angående upphovsrätten på nätet. Endast en minoritet känner till licenssystemet Creative Commons. Hur man undervisar i källkritik kan ser väldigt olika ut. Några angav att det är ämnes- och nivåberoende, vilket betyder att man inte undervisar i det alls, andra tar upp upphovsrättsliga frågeställningar som separata lektionsupplägg eller diskuterar det med eleverna vid behov. På frågan hur man undervisar om källkritik svarade några att man inte alls tar upp detta. Svaren tyder på en del osäkerhet och ett liknande förhållningssätt som redan har konstaterats i basgruppen. Utvärdering och problemlösning Gruppen ”digitalt vana” har anammat ett digitalt förhållningssätt där bara de yttre ramarna, som nivå på eleverna, en fullspäckad kursplan och tidsfaktorn sätter gränser i

användningen av digitala verktyg. Det existerar en medvetenhet om digitala behov och om att digitala verktyg skulle kunna berika undervisningen och användas i större utsträckning om man hade de rätta kunskaperna. Kommentarer som saknar tid för att kolla vad som finns bekräftar denna bild. Inspirationsseminarier står högt på önskelistan samt mer tid för egen kompetensutveckling. Gruppen har viljan och ett stabilt fundament att stå på för vidare kompetensutveckling. Teknikkunskaper I denna grupp betonades vikten av att använda digital teknik på rätt sätt d.v.s. ett genomtänkt pedagogiskt och didaktiskt förhållningssätt. Man har idéer om vad som skulle kunna utveckla den egna undervisningen men saknar kunskaper om vad som finns. Viljan att testa nya vägar existerar vilket inte minst kan avläsas i önskemål om utbildning inom det mesta.

Vid tekniska problem anser två tredjedelar att man bemästrar dessa men resterande informanter menar att det beror på vilka typer av problem som uppstår. Jag kan hjälpa andra men tycker att det är svårt angav två personer, en försöker innan man ropar på hjälp och någon menade att tekniken krånglar inte så mycket längre. I en jämförelse av svaren från de ”digitalt osäkra” där en större del trots lägre kunskaper ansåg sig kunna klara av tekniska problem på egen hand med svaren i denna grupp, som antyder osäkerhet, kan en slutsats vara att det förekommer ett mer självdistanserat och reflekterande förhållningssätt i den högre gruppen och/eller att de tekniska problemen är av sådan art att det behövs mindre kunskaper för att lösa problem som uppstår i den första gruppen och att uppkomna problem är av en komplexare natur i gruppen avancerade användare. Slutligen kan den gruppens tanke- och förhållningssätt sammanfattas enligt följande:

Någon menade att jag är ständigt förvånad över vad jag inte vet vilket beskriver denna grupps förhållningssätt på ett träffande sätt. Vetskap om att det pågår en ständig utveckling inom området och insikten om att det handlar om ett livslångt lärande kännetecknar denna grupp.

Allmänt (fråga 3-6, 8 allmän frågedel) Fråga 3: Hur tänker du kring användningen av datorn, mobila enheter, digitala verktyg, sociala medier och internet i din undervisning? besvarades med att de berikar undervisningen och är till stor hjälp, det uppstår mer dynamik både i positiv och negativ bemärkelse, det är spännande för elever och ett hjälpmedel både för mig och elever, ger mervärde, elever behöver mer, en självklarhet både för lärare och elever, service för elever, kontroll för mig, skulle inte klara mig utan. Svaren förtydligar ett tydligt ställningstagande: att det inte är frågan om om digital teknik ska användas i undervisningen utan hur mycket och på vilket sätt. 20

Fråga 4: Hur mycket använder du datorn, mobila enheter, digitala verktyg, sociala medier och internet i undervisningen? Datorn anses som ett naturligt verktyg och används genomgående som arbetsverktyg och hjälpmedel. Många uppmanar elever att använda mobila enheter i undervisningen, främst mobilen, man visar mobilappar och deras användningsmöjligheter. Speciella inslag där mobilen används i undervisningen förekommer dock inte beroende på att kunskap om detta saknas. I det fallet där surfplatta används av både elever och lärare är plattan ett arbetsverktyg. Andra webbaserade digitala verktyg används inte i någon större utsträckning. Dokumentkamera nyttjas av några, den interaktiva pennan får av majoriteten ett dåligt betyg. Gillar inte, är krångligt och inte intuitivt, är svårjobbad och ineffektiv, fungerar inte för mig eller är inte för mitt ämne. För någon är den en avancerad musklickare. Som tidigare nämnts används sociala medier av några och internet är ett stående inslag hos alla. Svaren på fråga 5: Vid planeringen av din undervisning hur tänker du då kring integrationen av den digitala tekniken och digitala verktyg? visar att det digitala tankesättet är en naturlig komponent redan vid planeringsstadiet för den här gruppen. Tekniken och digitala verktyg i den mån de används ses som pedagogiskt verktyg, ”läromedel” och verktyg för att förtydliga och fördjupa undervisningen. I planeringsstadiet utgår man från datorn som en naturlig del och hjälpreda. Jag planerar så att jag kan använda digital teknik i möjligaste mån, så att jag kan få med digitalt material som är användbart och pedagogiskt, var ett svar. En del pedagoger uttryckte frustration över att elevernas digitala kunskaper gör att man begränsar sig. Svaren förmedlar att inte alla pedagoger i den här gruppen riktigt har kommit till det utvecklingsstadiet där digitala verktyg används på ett nytänkande, innovativt och kreativt sätt utan att man snarare verkar fokusera på att använda tekniken som ett komplement till andra läromedel. Fråga 6: Om jag skulle fråga dina elever hur de upplever integrationen av den digitala tekniken och digitala verktyg i din undervisning vad skulle de svara?

Svaren varierar även här. Eleverna är nog nöjda, toppenbra, vet inte riktigt, de tänker inte så mycket på det, mina elever är vana, de behöver nog inte reflektera ens, det är naturligt och mer variation var en del svar. En fjärdedel menade att elever kan tycka att det är för mycket och som möjlig förklaring angavs att detta kan bero på elevers digitala bakgrund. Den egna positiva inställningen som pedagogerna i den här gruppen har till det digitala förefaller ha ”smittat av sig” till eleverna men också här märks irritation över att det är elever som sätter gränsen för användningen trots att lärarna verkar för elevernas bästa och följer styrdokumenten.

Fråga 7: Anser du att din roll som lärare har förändrats i och med den nya digitala tekniken de senaste åren och på vilket sätt?

Knappt hälften av informanterna har inte varit i yrket så länge och kunde därför inte besvara frågan, någon förtydligade det med: jag har alltid jobbat på samma sätt. Andra tyckte att man är mer föreläsare och samtidigt kunskaps- eller studieteknikförmedlare, tekniker, tekniksupport, administratör, också språklärare, organisatör och coach. När lärarna använder det digitala mer förändras arbetssättet och därmed utvidgas lärarnas roller (ser Downes artikel) vilket kommer fram genom svaren. Angående fråga 8 beträffande utbildningsbehovet kan sägas att det är stort i den här gruppen också men att fokus och önskemålen ligger på webbaserade digitala verktyg såsom molntjänster, bokmärkestjänster, digital mindmapping, digitala anslagstavlor, digitala tidslinjer, student respons systems, digitala quizz/test/polls, presentationsprogram, mer PowerPoint, ljud- och videoinspelning och redigering. Upphovsrätt står också på önskelisten och någon efterlyste även länktips. Andra synpunkter

Ett förslag på inspirationsseminarier nämndes liksom ett förslag på en inskolningsstation för elever i det digitala vilket kan förstås utifrån den frustration som yttrades angående elevernas dåliga digitala kunskaper, något som är direkt kontraproduktivt för den här gruppen. Andra hinder som redan tidigare nämnts var tidsbristen för egen kompetensutveckling som alla kämpar med samt dålig utrustning. Behovet av en bättre dator och önskemål om att kunna välja datormodell själv framfördes av flera. Även skolans svaga internetuppkoppling samt avsaknaden av information angående driftstörningar angavs som förbättringsområden. Dålig miljö, icke anpassade salar, dålig utrustning, dåligt skötta salar (t.ex. 407), dålig arbetsmiljö, ständigt icke fungerande projektorer p.g.a. att utrustningen inte är säkert monterad och missköts av okunnig personal samt att det är svårt att få datasalstider, dåligt samarbete, ingen kontinuitet och dålig uppföljning är återkommande irritationsmoment. Ett problem som också påpekades är att eleverna behöver digital utrustning.

Resultatsammanfattning Genom analysen av intervjumaterialet kunde personalen indelas i fyra olika nivåer gällande personalens uppnådda digitala kompetens. Svaren som gavs av informanterna på de olika nivåerna tydliggör att digital kompetens uppnås stegvis där pedagogen följer en utvecklingsprocess. Nivån där pedagogen befinner sig på har ett direkt samband med hur undervisningen bedrivs. Av denna anledning var det av vikt att ta i beaktande om det s.k. mindshiftet har genomförts. En teknikkunnig pedagog behöver inte nödvändigtvis vara digitalt kompetent och undervisa modernt och kreativt med den pedagogiska nyttan i åtanke. Det behövs mycket mer än teknik. Digital kompetens innefattar olika komponenter och ett genomfört mindshift. Analysen har visat att det av denna anledning kan förekomma större skillnader inom de olika grupper som dock inte har redovisats i undersökningen. 22

Nätverkande med andra lärare/rektorer för att utvecklas i sin profession med hjälp av sociala medier eller andra digitala verktyg samt ett kollaborativt förhållningssätt i undervisningen (t.ex. att låta elever tillsammans skapa och dela information och kunskap med hjälp av digitala verktyg på ett kreativt sätt) används ytterst sällan trots att detta främjar de s.k. 21st Century skills. Med stor säkerhet kan dock sägas: Många av de intervjuade har inga effektiva verktyg för att organisera sitt arbete och förutsättningar för att bilda professionella nätverk. Det finns en stor ovilja att utnyttja sociala medier både i undervisningen och som arbetseller fortbildningsverktyg. Sociala medier utgörs inte enbart av Facebook. Idag sägs det t.ex. att 90 % av den pedagogiska diskussionen pågår på Twitter.

Det finns en utbredd rädsla/osäkerhet angående den tekniska utrustningen i skolan. Dels får nyanställda lärare ingen introduktion i hur existerande digitala verktyg på skolan fungerar, dels tycker man att det är undermåliga verktyg som ofta inte fungerar, man efterlyser ”smidigare” sådana. En konsekvens av detta blir att man undviker verktyg som inte fungerar felfritt eller upplevs som alltför komplicerade att använda. I detta sammanhang nämndes att man önskar använda surfplattor 20 (både för egen användning och som verktyg för elever) som man anser skulle underlätta arbetet och berika undervisningen.

Därför är det mycket kontraproduktivt när yttre ramar som t.ex. den digitala infrastrukturen, tidsbrist och elevernas digitala kunskapsnivå sätter stopp för läraren. Hinder som dessa har observerats och påtalats på samtliga nivåer. Med tanke på att många inom kollegiet och rektorerna anser att den pedagogiska nyttan, behovet och inte tekniken eller annat ska styra undervisningen, kan dessa yttre betingelser utvecklas till bromsklossar för utveckling. Begränsningar som nämnts är för stora grupper, ovilliga och okunniga elever, låg språk- och utbildningsnivå på eleverna (sfi), otillgängliga datasalar, inget samarbete mellan lärarna, en stor börda av administrativa uppgifter, ålderdomliga och icke fungerande system och en lärplattform som inte fyller kraven man har på ett modernt verktyg, ineffektiva redskap (den interaktiva pennan uppfattas av många snarare som ett hinder än ett hjälpmedel), brist på kontinuitet, vilket sätter stopp för det man vill eller skulle kunna göra. Detta har skapat en negativ attityd mot befintliga system och verktyg och man förmedlar en känsla av frustation och uppgivenhet. Sammantaget kan sägas att personalen som ligger på en högre digital kompetensnivå och personer som är på god väg mot detta törstar efter fortbildning. Viljan finns men det saknas kunskaper om hur man kan ta sig vidare. Än viktigare att påpeka är att det framhålls att avsaknaden av tid för att kunna göra det ses som ett stort hinder inom samtliga nivåer. 20

Surfplattan uppfattas av många användare som ett intuitivt och av denna anledning användervänligt digitalt verktyg.

Diskussion och slutsatser Hur ska man förhålla sig till resultaten? - En möjlig framtidsväg Undersökningen ger en klar bild av att den pedagogiska personalen har kommit olika långt i sin digitala kompetensutvecklingsprocess. De markanta skillnaderna tyder på ett stort utbildningsbehov vilket bekräftas genom personalens egna önskemål om kompetensutveckling som avser program, verktyg och it-pedagogiskt stöd. Vidare visar undersökningen att skolan har utvecklingsområden som direkt kan inverka på hur undervisningen bedrivs i exempelvis lärarnas IKT-kunskaper och elevernas låga digitala kompetensnivånivå. Pedagoger som själva saknar insikt i hur IKT kan bidra till att höja elevers digitala kompetens, motivation och engagemang för studierna samt förbättra både deras kunskapsinhämtning och resultat (Hylén, 2013:2 21) och som är osäkra i användningen av datorn, digitala verktyg och mjukvara, samt saknar tekniska baskunskaper kan inte bedriva en undervisning som främjar elevernas digitala kompetens. Nedanstående flödesdiagram förtydligar hur lärarens IT-kompetens inverkar på eleverna. Tabell 6 Relation mellan lärarnas egen kompetensutvecklingsgrad och förbättrade elevresultat enligt J. Hylén (2013:1 22, s. 281)

Å andra sidan verkar elever som saknar grundläggande digital kompetens som bromsklossar i klassrum där pedagogen har en hög digital kompetens och en vilja att integrera IKT i undervisningen, vilket skapar både frustration och känslor av otillräcklighet bland lärarna. Detta fenomen är speciellt utpräglat i en skola med majoriteten utlandsfödda elever, vilka ofta kommer ifrån ”analoga skolkulturer” och som 21

Hylén, Jan (2013:2), Lägesrapport om it i skolan http://www.skl.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=b691ea66-750c-4e9d-a8628c6ad9d40a34&FileName=Nationellt+forum+f%C3%B6r+digitaliseringen+av+skolan.pdf 2014-03-07 22

Hylén, Jan (2013:1), Digitalisering I skolan – en kunskapsöversikt http://ifous.se/wpcontent/uploads/201303-Ifous-Digitalisering-i-skolan-J.pdf 2014-03-07

ofta börjar på sfi och fortsätter sin skolgång på grundläggande och gymnasial nivå eller väljer en av skolans yrkesutbildningar. Konsekvenserna för eleverna blir att det är avhängigt den enskilde läraren hur undervisningen utformas (Hylén, 2013:2) och till följd därav med vilka kompetenser och förmågor eleven lämnar sin skolgång. Likvärdighetsprincipen som genomsyrar skolans styrdokument kan således inte efterlevas. Den enda möjliga kompensatoriska åtgärden här är att kompetensutveckla personalen (SOU2014:13).

Genomgående efterlyser lärarna mer tid för egen fortbildning (jämför Skolinspektionen, 2012 23). Att tid för kompetensutveckling saknas i den svenska skolan har bekräftats i ett flertal studier (Hylén, 2013:2). Trots att utbildningsbehovet är stort inom samtliga grupper på Centrum Vux skiljer sig dock behovet inom grupperna. Med tanke på att det handlar om en utvecklingsprocess för individen är behovet på den lägsta nivån naturligtvis mycket större. Grundläggande kunskaper måste först byggas upp till ett stabilt fundament som det sedan kan byggas vidare på. Ofta handlar det om de enklaste verktygen och programmen som underlättar och effektiviserar pedagogens arbete så att tid kan frigöras för att överhuvudtaget kunna möjliggöra nästa steg i utvecklingen. Här handlar det förstås också lika mycket om den mentala processen. Framgångar i det egna lärandet motiverar till att anta nästa utmaning och stärker det egna självförtroendet vilket illustreras av följande bild. Tabell 7 Relation mellan självförtroende och IT-användning enl. J. Hylén (2013:1, s. 16)

Att kunna använda nya verktyg och program påverkar det egna förhållningssättet till IKT och sporrar till att testa nytt. Den reflekterande pedagogen som ständigt utvärderar sin undervisning anammar med tiden ett nytt sätt att tänka, ett nytt sätt att arbeta, ett nytt sätt att lära ut och genomför det nödvändiga mindshiftet som illustreras av en pedagogs uttalande: Det finns ingen väg tillbaka. I denna utvecklingsprocess kommer hen slutligen fram till ett stadium då kunskaperna räcker för att kunna ta sig vidare för egen maskin. Pedagogen som har nått dit börjar bli uppfinningsrik och kreativ och hittar nya vägar och kan framför allt se de pedagogiska vinningarna som IKT ger, något som 23

Skolinspektionen (2012). Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning. Vad visade Skolinspektionens granskning? Dnr. 40-2011:2928, 2012-09-11.

slutligen gagnar och utvecklar hela skolan. Denna process förtydligas genom Ruben Puenteduras SAMR-modell 24.

Tabell 8 SAMR-modellen enligt Ruben R. Puentedura http://www.educatorstechnology.com/2013/08/samr-model-explained-through-examples.html

Processen tar tid och energi men är nödvändig för att hen kan nå målet, det sista stadiet i Puentenduras modell, redefinition (omformning). I processen är kollegorna, speciellt inom samma ämnesområde, en viktig pusselbit. Effekten av att kunna ta del av andras erfarenheter (såväl negativa som positiva), kunna lära av och med varandra, är en välbeprövad nyckelfaktor för att lyckas med ett kontinuerligt utvecklingsarbete (Steinberg, 2013; Hansson, 2013 25). ”… befintlig praxis behöver utmanas för att i mer omfattande mening utvecklas. Lärare och skolledare behöver verktyg som bidrar till att uppmärksamma såväl existerande som alternativ praktik. För givettagna handlingar och skript, liksom handlingar som förefaller välfungerande för sitt ändamål behöver i högre utsträckning göras till föremål för granskning för att därmed möjliggöra omformning och nyskapande av verksamhet.” (Hansson, 2013 s. 159)

Förändringsarbetet behöver förankras både inom verksamheten och politiken (Levins et. al., 1995; Hylén, 2013:1; SOU2014:13). Det behöver utgå ifrån lärare (och elever) på lärarnas villkor utifrån den enskilde skolans förutsättningar och lärarnas behov (Hansson, 2013; Steinberg, 2013). 24

Puentedura, Ruben R. Presentation SAMR – What is it? Why do we care? Ruben R. Puentedura. Maine Learning Technology Initiative. https://docs.google.com/presentation/d/1mtsxde5qLWSvfF2u51TIdJhMYr18NZB1b2WBj_5zLp0/edit?hl =en#slide=id.p 2013-10-11 25

Ett om- och nyskapande av praktik (Hansson, 2013) och ett resultatinriktat förändringsarbete (Levinson, Hedborg, Wendt och Isberg, 1995) 26 med målet att höja skolans måluppfyllelse kräver diskussion inom och förankring i organisationen med en samstämmig pedagogisk syn och tydlig informationsspridning till alla parter. Eldsjälar behöver stöd, goda exempel behöver lyftas fram och allt arbete kräver styrning i form av en projektorganisation som illustreras i ett strategidokument. Delprojekt behöver projekteras och belysas ur olika synvinklar: pedagogik, fortbildning, teknik och ekonomi. Sedan bör en långsiktig handlingsplan upprättas. Investeringar, driftkostnader och andra finansiella poster för ett IT-strategiarbete behöver kalkyleras. På den tekniska sidan behöver tekniska resurser säkerställas, bl. a. utrustning, support och en effektiv IT-infrastruktur. Upphandlingar behöver formaliseras och synergieffekter genom utökat samarbete mellan olika aktörer/intressenter skapas (Hansson, 2013; Hylén, 2013:1). Säkerhets- och tillgänglighetsfrågor bör diskuteras och dokumenteras. Men inte minst behöver processen en ständig uppföljning och utvärdering på alla nivåer. Med andra ord: det som behövs är ett systematiskt förändringsarbete (Steinberg, 2013) i en lärande organisation.

I beaktande ska tas att denna process bygger på nio viktiga grundstenar och samverkan mellan olika aktörer. Strategins nio hörnstenar är nyckelord som politik, skolledning, lärare, eleven, samverkan, förändringsarbete, handlingsplan, ekonomi och teknik. Strategiarbetet bör ta sin utgångspunkt inom kommunstyrelsen (Levinson et al., 1995; Hylén, 2013:1) som bär ansvaret och bestämmer rambetingelserna. Skolledningen tillfaller sedan rollen som initiativtagare och möjliggörare för IT-utvecklingsarbetet. Ledningen bör upprätta ett dokument där målen utstakas utifrån kommunala och nationella styrdokument. Som möjliggörare bör skolledningen planera arbetet, säkerställa nödvändiga resurser (bl.a. teknik, datorer, support, nätverk, kompetensutveckling) och utse en IT-grupp som ska stimulera IT-utvecklingen. Horisontellt, professionellt lärande och kompetensutveckling (Hansson 2013, s. 171), där lärarna utvecklas i sina nya roller och tillägnar sig nya kunskaper, med individuell och stegvis fortbildning som ofta har karaktären "learning-by-doing", ”lära av varandra” och kollegial handledning (Hansson, 2013), är nyckelfaktor. Enligt Hyléns illustration (tabell 6) kan kompetensutvecklingen ha en direkt positiv inverkan på elevernas resultat och i slutändan på skolans måluppfyllelse. IT-strategin bör omfatta planering, genomförande och utvärdering av lärarnas kompetensutveckling där också relaterande pedagogiska utvecklingsområden tas upp. Strategin bör också inbegripa ett elevperspektiv där man tar upp mål och syfte med ITutvecklingen i ett lärandeperspektiv samt metodbeskrivningar om hur man tänker nå målen.

Levinson, H., Hedborg, G., Wendt, O., Isberg, G., Cinadler, R. (1995). IT-guiden - guide för it-strategi i skolan. Svenska Kommunförbundet och Skolverket.

I sin avhandling registrerar Hansson (2013) att olika aktörer kan ha olika motiv vilket kan resultera i att aktörerna dras i olika riktningar, något som kan skapa spänningar, klyftor och kontraproduktivitet. Hansson såg i sin undersökning systematiska inkonsekvenser (s. 161), att skolledningen och även andra skolverksamhetsgrupper i sin ledarskapsroll ”orienterar sig mot att skapa infrastrukturella organisatoriska förutsättningar och utmaningar istället för pedagogiska”. Hansson refererar till Eriksson et. al. 2004) och fortsätter: ”Genom en mer implicit karaktär på IT-satsningars pedagogiska orientering och begränsat utrymme för diskussion, kan det tänkas bli svårare för lärare att upptäcka potentiella kopplingar till kunskapsuppdrag de uppfattar sig ha och motiveras av.” (s. 165)

Av denna anledning är det mycket viktigt att tid för exempelvis gemensamma diskussioner, handledning och inspirationsseminarier avsätts med fokus på den digitala pedagogiken och didaktiken.

Sammanfattning Analys av resultaten i den här undersökningen visar att den pedagogiska personalen på skolan har kommit olika långt i sin pedagogiska digitala utveckling. En del har inte fullföljt det som har betecknats som mindshift. Pedagogiska diskussioner med mål att nå en samstämmig syn på t.ex. nyttan av digitala verktyg och deras användning i undervisningen samt hur digital kompetens gör sig gällande i styrdokumenten, är en grundförutsättning för lyckad IKT-utveckling. ”En stabil grund behövs för att bygga ett hus” (Steinberg, 2013, s. 25). Diskussionerna bör föras utifrån ett tredelat perspektiv: skolans, pedagogernas och elevers. Vad vill och behöver skolan, vad vill och behöver lärarna, vad vill och behöver eleverna? Med en gemensam pedagogisk grund- och kunskapssyn som fundament kan nästa etapp påbörjas, det gemensamma skolövergripande förändringsarbetet med en strategisk plan för hur detta arbete ska genomföras, följs upp och utvärderas.

Framtidsutblick Vikten av att skolan bör fullfölja sitt kompensatoriska uppdrag samt utbilda för framtiden och erbjuda en likvärdig teknikintegrerad utbildning för samtliga elever diskuteras redan nu flitigt och kommer förmodligen resultera i ett krav på att såväl huvudman som den enskilda skolan behöver redovisa hur IKT-utvecklingsarbetet bedrivs för att garantera att likvärdighetsprincipen efterföljs i Sveriges alla skolor.

”Det handlar bland annat om att våga se konsekvenserna av att enskilda lärare och skolor hanterar elevernas digitala kompetens och IKT-användning styvmoderligt. Det handlar även om att lyfta diskussionerna om vad digital kompetens innebär och förstå att det inte räcker med att kunna använda tekniken i sig[…]. (Ulli Samuelsson i en intervju med Skolverkets utvecklingsavdelning 27) ”I den utsträckning som de integrationspolitiska målen påverkas av våra förslag handlar det om att minska ojämlikheten i skolan. Vi ser i dag hur skolor med många invandrarelever ofta klarar sig sämre och även här finns en koppling till hur pass engagerade lärare och rektorer är i digitaliseringen”. (Andra delbetänkande av Digitaliseringskommissionen, SOU2014:13, s. 216)

Skolverket. Skolan är inte digitalt jämlik. Leijon, Marie. http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i-skolan/undervisning/skolanar-inte-digitalt-jamlik-1.215365 2014-03-11

Referenser ACTIC (acreditación de competencias en tecnologías de la información y la comunicación) påuppdrag av Generalitat de Catalunya (Government of Catalonia, Spain) http://www20.gencat.cat/portal/site/actic/menuitem.74f23dec65fff202f055c310b0c0 e1a0/?vgnextoid=69dfd65ab5d3e110VgnVCM1000000b0c1e0aRCRD&vgnextchannel= 69dfd65ab5d3e110VgnVCM1000000b0c1e0aRCRD&vgnextfmt=default 2013-10-11

ATC21S, The Assessment and Teaching of 21st-Century Skills, University of Melbourne, http://atc21s.org/index.php/about/what-are-21st-century-skills/ 2014-02-17 Downes, Stephen. The Role of the Educator in the Digital World. Huffington Post. publicerad 2010-12-05 http://www.huffingtonpost.com/stephen-downes/the-role-ofthe-educator_b_790937.html 2014-02-04 Embin, Mohamed Amin (2013). 40 Must-Know Web 2.0 Edutools: A Quick Guide. Centre for Academic Advancement Universiti Kebangsaan. Malaysia http://www.scribd.com/doc/118928740/40-Must-know-Web-2-0-Edutools 2013-1011 En digital agenda i människans tjänst - en ljusnande framtid kan bli vår. SOU2014:13: Betänkande från Digitaliseringskommissionen. (2014). Norstedts Juridik AB https://digitaliseringskommissionen.se/wp-content/uploads/2014/03/SOU2014_13_total.pdf 2014-03-14

Europaparlamentet 2006/962/EC = RECOMMENDATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL of 18 December 2006 on key competences for lifelong learning http://eurlex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2006:394:0010:0018:EN:PDF 201403-10 Ferrari, Anusca (2012) Digital Competence in Practice: An Analysis of Frameworks . European Commission. EUR 25351 – Joint Research Centre – Institute for Prospective Technological Studies. Luxembourg: Publications Office of the European Union. Publicerad augusti 2012 http://ftp.jrc.es/EURdoc/JRC68116.pdf%20%20%20%20%20%20%20% 2013-08-08 Förordning (SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbildningen. (2012). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2945

Hansson, Anneli (2013) ARBETE MED SKOLUTVECKLING – EN POTENTIELL GRÄNSZON MELLAN VERKSAMHETER? Ett verksamhetsteoretiskt perspektiv på en svensk skolas arbete över tid med att verksamhetsintegrera IT. Dissertation. Härnösand: Mittuniversitetet, 2013. http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:649839/FULLTEXT02.pdf%20%20 2014-03-03 Hylén, Jan (2013:1), Digitalisering i skolan – en kunskapsöversikt http://ifous.se/wpcontent/uploads/201303-Ifous-Digitalisering-i-skolan-J.pdf 2014-03-07

Hylén, Jan (2013:2), Lägesrapport om it i skolan http://www.skl.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=b691ea66-750c4e9d-a8628c6ad9d40a34&FileName=Nationellt+forum+f%C3%B6r+digitaliseringen+av+skolan.p df 2014-03-07 Levinson, H., Hedborg, G., Wendt, O., Isberg, G., Cinadler, R. (1995). IT-guiden - guide för it-strategi i skolan. Svenska Kommunförbundet och Skolverket.

Lindström, Karin och Brundin, Sverker. Digitaliseringen hänger på rektorn. Publicerad 2014-02-20. Computer Sweden. computersweden.idg.se/2.2683/1.547764 2014-03-03 Puentedura, Ruben R. Presentation SAMR – What is it? Why do we care? Maine Learning Technology Initiative. https://docs.google.com/presentation/d/1mtsxde5qLWSvfF2u51TIdJhMYr18NZB1b2 WBj_5zLp0/edit?hl=en#slide=id.p 2013-10-11 Samuelsson, Ulli (2014). Digital (o)jämlikhet? IKT-användning i skolan och elevers tekniska kapital. Dissertation. Jönköping: Högskolan i Jönköping, 2014 http://hj.divaportal.org/smash/get/diva2:681386/FULLTEXT01.pdf 2014-03-11 SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolinspektionen (2012). Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning. Vad visade Skolinspektionens granskning? Dnr. 40-2011:2928, 2012-09-11. Skolverket. Skolan är inte digitalt jämlik. Leijon, Marie. http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-iskolan/undervisning/skolan-ar-inte-digitalt-jamlik-1.215365 2014-03-11

Steinberg, John M. (2013). Lyckas med digitala verktyg i skolan: pedagogik, struktur och ledarskap. Stockholm: Gothia.

UNESCO (2011). The Unesco ICT Competency Framework For Teachers. United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization:Paris. http://unesdoc.unesco.org/images/0021/002134/213475E.pdf 2013-08-28

Bilagor Frågeformulär Digital kompetens

Utdelat material till informanterna:

1. Digital kompetens – definition; Unescos ICT Competency Framework; nivåindelningen digital kompetens 2. Inspirationsuppgift

Datum ……………………………….

FRÅGEFORMULÄR DIGITAL KOMPETENS Namn: ……………………..…………………..…………….………….

Födelseår: …………………………………

Befattning: ………………………………………………..…………………………..……………………………………………………… __________________________________________________________________________________

1. Kan du beskriva vad begreppet ”digital kompetens” innebär för dig? ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ 1 ___________________________________________________________________________________________

2. Hur säker känner du dig i användningen av datorn, programvaror, digitala verktyg och internet? a)

Privat ____________________________________________________________________________

I ditt arbete _____________________________________________________________________

3. Hur tänker du kring användning av datorn, mobila enheter, digitala verktyg, sociala medier och internet i din undervisning?

Datum ………………………………. ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________

4. Hur mycket använder du datorn, mobila enheter, digitala verktyg, sociala medier och internet i din undervisning? •

datorn _____________________________________________________________________________

•

mobila enheter ______________________________________________________________________

•

digitala verktyg ______________________________________________________________________

•

sociala medier _______________________________________________________________________

•

internet ____________________________________________________________________________

5. Vid planering av din undervisning hur tänker du då kring integrationen av den digitala tekniken och digitala verktyg? ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________

Datum ……………………………….

6. Om jag skulle fråga dina elever hur de upplever integrationen av den digitala tekniken och digitala verktyg i din undervisning vad skulle de svara? ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________

7. Anser du att din roll som lärare har förändrats i och med den nya digitala tekniken de senaste åren och på vilket sätt? ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________

8. I vad behöver du kompetensutvecklas för att a) kunna organisera och planera ditt arbete bättre och för att b) kunna utvecklas i din profession med utgångspunkt i de kunskaper, färdigheter, förhållningssätt och strategier som din digitala kompetens innefattar i dagsläge? • på kort sikt ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________

•

på lång sikt

___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________

Datum ……………………………….

II. Inventering Word Använder du programmet i ditt arbete? −

Formateringar (

text

stycken

ofta

marginaler

sällan

nej

layout)?

___________________________________________________________________________________ −

Infoga (

bilder

textrutor

tabeller/diagram

sidhuvuden/-fötter

sidor/försättsblad

länkar

kommentarer

datum/sidnummer

symboler/ekvationer/figurer

sidbrytningar

fotnoter

tomma

index/litteraturförteckning)?

___________________________________________________________________________________ −

Brukar du skapa (

pdf-filer

etiketter)?

___________________________________________________________________________________ −

Brukar du använda (

stavnings- och grammatikkontrollen

sorteringsfunktionen A-Ö arbete

indrag

Word vid elevrättningar

listfunktionen/

formateringsmarkeringar

delningsfunktionen

Skydrive

på flera nivåer

högra musknappen i ditt kortkommandon

funktionen

”hämta format”)? ___________________________________________________________________________________

Annat ___________________________________________________________________________________________

Kommentar ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________

Datum ………………………………. Excel Använder du programmet i ditt arbete? −

Formateringar (

text

celler

ofta

sällan

nej

layout)?

___________________________________________________________________________________ −

Infoga (

formler

rader

kolumner

sidhuvuden/-fötter

datum/sidnummer

sidbrytningar

sökvägar)? ___________________________________________________________________________________ −

Brukar du skapa (

diagram

av befintliga blad

pdf-filer)?

formler av olika slag

flera blad i en arbetsbok

nya arbetsböcker

___________________________________________________________________________________ −

Brukar du arbeta med (

formler

lister

villkorsstyrd formatering

makron

funktionen ”låsa

fönsterrutor”)?

___________________________________________________________________________________ −

Använder du (

konsolideringsfunktionen

funktionen ”hämta format”

kortkommandon

högra musknappen i ditt arbete

funktionen ”skydda blad”)?

___________________________________________________________________________________

Annat ___________________________________________________________________________________________

Datum ………………………………. Power Point Använder du programmet i ditt arbete? −

Formateringar (

text

ofta

sällan

nej

layout)?

___________________________________________________________________________________ −

Infoga (

bilder

tabeller/diagram

länkar

symboler/ekvationer/figurer

multimedia)?

___________________________________________________________________________________ −

Brukar du skapa (

animeringar)?

___________________________________________________________________________________ −

Använder du (

designmallar

effekter

övergångar

åhörarkopior

funktionen

”ordna/gruppera objekt”)? ___________________________________________________________________________________

Använder du andra presentationsprogram i ditt arbete?

nej

Vilka? _____________________________________________________________________________________

Annat ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________

Datum ………………………………. Picture Manager eller annat bildredigeringsverktyg Behöver du använda bildredigeringsprogram i ditt arbete? Använder du sådana program i ditt arbete?

ofta

nej sällan

nej

Vad använder du sådana program till? ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________

Filhantering Kan du

byta namn på filer?

söka efter filer

flytta och kopiera filer?

organisera filer?

zippa filer? Använder du dig av molnbaserade fillagringstjänster?

nej

Annat

Mejl Vilka program använder du? ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________

Behöver du utveckla dina kunskaper i något mejlprogram för att effektisera ditt arbete?

nej

Webbläsare Vilken/vilka webbläsare använder du? ___________________________________________________________ Kan du anpassa din webbläsare?

nej

Använder du bokmärkeshanteraren i din webbläsare? flera olika fönster samtidigt (plugg ins) tillägg kortkommandon när du jobbar på nätet?

insticksprogram

Annat ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________

Sociala medier 9

Vad innebär begreppet sociala medier för dig? ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________

Använder du sociala medier i ditt privatliv?

nej

Varför?/Varför inte? ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________

Använder du sociala medier i din undervisning?

nej

Vilka? ___________________________________________________________________________________________ Hur tänker du kring användningen av dessa i undervisningen? ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________

Annat ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________

Ljudinspelning/-redigering Kan du använda ljudinspelningsprogram

nej Vilket/vilka? _____________________________________

Har du behov av ljudinspelningar i ditt arbete?

nej

Motivera! __________________________________________________________________________________ Brukar du använda dig av ljudinspelningar i ditt arbete?

nej

Annat ___________________________________________________________________________________________ 10

Videoinspelning/-redigering Kan du använda videoinspelningsprogram?

Har du behov av videoinspelningar i ditt arbete?

nej Vilket/vilka? ___________________________________ ja

nej

Motivera! __________________________________________________________________________________ Brukar du använda dig av videoinspelningar i ditt arbete?

nej

Annat ___________________________________________________________________________________________

Datum ………………………………. Kan du använda enklare digitala ritprogram, tex Paint?

nej ___________________________________

Brukar du använda mindmapping (digitala tankekartor) i din undervisning?

Använder du streamingstjänster?

nej ___________________

nej ____________________________________________________

Använder du sociala bokmärkestjänster?

nej ______________________________________________

Brukar du prenumrera på t.ex. nyheter el. blogginlägg på nätet?

nej

Hur gör du detta? ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________

Använder du digitala kalendrar?

nej _____________________________________________________ 11

Uppmanar du dina elever att använda mobila enheter i undervisningen?

nej

___________________________________________________________________________________________

Använder du ett LMS i din undervisning?

nej

___________________________________________________________________________________________

Använder du egentillverkade pdf-filer i undervisningen?

Behöver du ha tillgång till Adobe Akrobat?

nej ___________________________________

nej

Hur gör du när du letar efter digitalt material för din undervisning? ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ Vet du vad en wikis är?

nej _____________________________________________________________

Datum ………………………………. Hur arbetar du med källkritik/ett källkritiskt förhållningssätt i din undervisning? _________________________

Vet du vad Creative commons är för något?

nej ___________________________________________

Vet du vad som gäller ang. upphovsrätten på nätet?

nej _____________________________________

___________________________________________________________________________________________

Hur förmedlar du det till eleverna? ______________________________________________________________

När du i undervisningssammanhang letar information på nätet, anser du att du har

lätt eller

svårt för att

på relativt kort tid hitta relevant information? _____________________________________________________ Hur gör du med dina lösenord på nätet? ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ Om tekniken krånglar har du

lätt eller

svårt för att åtgärda felet själv?

Vet du vad multimediabyrå är för något?

Vet du vad PIM är för något?

nej ___________________________________________________

nej ______________________________________________

nej ________________________________________________________

Datum ……………………………….

III. Inventering avanc. Vad innebär screencasting? ____________________________________________________________________

Vad innebär att flippa sitt klassrum? ____________________________________________________________

Kan du tänka dig att flippa ditt klassrum?

Vet du hur man gör detta tekniskt?

Vet du vad förkortningen RSS står för?

nej

vet ej

nej ___________________________________________________

nej ________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

Brukar du publicera undervisningsmaterial på webben?

nej

___________________________________________________________________________________________

Brukar dina elever publicera sina uppgifter på nätet?

nej

___________________________________________________________________________________________

Hur kollaborerar du och dina elever med dig och med varandra med hjälp av den digitala tekniken?

___________________________________________________________________________________________

Gör du el. dina elever egentillverkade digitala test, enkäter eller digitala quiz i din undervisning?

nej

___________________________________________________________________________________________

Använder du videokonferenser i din undervisning?

nej

___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________

Datum ………………………………. Vet du vad begreppet OER står för?

Vet du vad begreppet MOOC står för?

nej ___________________________________________________ ja

nej _________________________________________________

Vet du vad begreppet Cloudcomputing står för?

Vet du vad slideshare är för något? Vet du vad LastPass är för något?

Vet du vad Diigo är för något?

ja ja

nej _________________________________________

nej ___________________________________________________ nej ____________________________________________________

nej _______________________________________________________

Vet du vad Delicious är för något?

nej ____________________________________________________

Vet du vad digital storytelling är?

nej ____________________________________________________

Vet du vad TED är?

nej ________________________________________________________________

Vet du vad Khan Academy är?

nej _______________________________________________________ 14

Vet du vad Wolfram Alpha är?

Vet du vad Evernote är?

nej ____________________________________________________________

Vet du vad Pinterest är?

nej ____________________________________________________________

nej _______________________________________________________

Vet du vad Feedly är?

nej ______________________________________________________________

Vet du vad Doodle är?

nej _____________________________________________________________

Vet du vad Padlet är?

nej ______________________________________________________________

Vet du vad Socrative är?

Vet du vad Mind Mister är? Vet du vad flashcards är? Vet du vad infographics är?

nej ____________________________________________________________ ja

nej _________________________________________________________ nej ___________________________________________________________

nej _________________________________________________________

Datum ………………………………. Vet du vad en podcast är?

nej __________________________________________________________

Vet du vad en URL shortener är? Vet du vad en PLE är?

nej _____________________________________________________

nej ______________________________________________________________

Vet du vad Voice Thread är?

Vet du vad QR-koder är?

Vet du vad e-Twinning är? Vet du vad Word Clouds är?

nej _________________________________________________________

nej ____________________________________________________________ ja

nej __________________________________________________________ ja

nej _________________________________________________________

Är dina mobila enheter synkade med varandra och med din dator?

nej _________________________

Digital kompetens

Anusca Ferrari. 2012. Digital Competence in Practice: An Analysis of Frameworks European Commission. EUR 25351. Joint Research Centre. Institute for Prospective Technological Studies . Luxembourg: Publications Office of the European Union. EUR – Scientific and Technical Research series. doi:10.2791/82116 hämtat från http://ftp.jrc.es/EURdoc/JRC68116.pdf 2013-08-23

Competence areas

Technology literacy focuses on the introduction of technology as a learning and teaching tool and the understanding of technology as a mean to support social development. The knowledge deepening approach emphasises collaborative and problem solving approach to the application of technology to learning and teaching. The knowledge creation focus is on innovation and 21st century skills and the classroom environment is perceived as a technology-enabled learning community.

Source UNESCO ICT-CFT (2011) http://unesdoc.unesco.org/images/0021/002134/213475e.pdf

Hur ofta har du inte gått och funderat på att pröva något nytt i undervisningen? Något som moderniserar och lyfter din undervisning. Något som engagerar dina elever. Något som öka motivationen och samarbetet.

Du har fått boken 40 Must-Know Web.2 Edutools: A Quick Guide. http://bit.ly/17wSZr7 Här hittar du säkert något nytt och spännande. Välj gärna ett verktyg som du tycker är intressant. Läs först om det i boken. Ofta hittar man även Youtubefilmer som kan hjälpa dig att komma igång. Inte sällan finns det instruktionsfilmer att tillgå på webbsidorna också. Men det bästa rådet är Deweys: Learning by doing. Men det nya behöver övas in och kommer att ta tid i anspråk. När du testat och använt verktyget själv och känner dig någorlunda bekväm med det är det dags att fundera på hur du kan använda det i din egen undervisning. Tänk då på The Big Five. Koppla till kursplanen och framför allt våga. Våga testa! Våga lära dig tillsammans med dina elever! Tänk så här innan du planerar din undervisning: Vad kan jag göra med det här verktyget som jag inte kan göra på det traditionella sättet? Vilket ”mervärde” kan jag skapa för eleverna om jag använder verktyget i undervisningen? Utvärdera sedan tillsammans med dina elever och berätta gärna om dina erfarenheter för mig och dina kolleger. Håll ett seminarium för dina kollegor där du delar med dig av dina och dina elevers erfarenheter.