Vi håller inte #tyst by NTM Digital Produktion

Vi håller inte #tyst TISDAG 4 FEBRUARI 2020

Tisdag 4 februari 2020

Sörmland

Chefredaktör Eva Burman skriver krönika om enkäten som satt fingret på hur djup okunskapen är om demokratins grundpelare.

Man tror att man vet – det är nästan värre

”J

ag är glad att ni har gjort undersökningen”. Så kommenterar några av de ansvariga chefer vår enkät till anställda i våra nio kommuner, region och länsstyrelsen i Sörmland. Många inser vikten av öppenhet för en fungerande demokrati. Och behovet av mer utbildning. För gemene man kan frågan om offentliga handlingar, meddelarfrihet och efterforskningsskydd te sig helt ointressant. Men faktum är att dessa grundlagsskyddande rättigheter är en garant för vår demokrati och insyn. Det krävs för att säkra lika behandling, förhindra korruption och maktmissbruk. Utan insyn hade de största avslöjandena i modern tid aldrig kommit till stånd. Och de nära 8 000 svar som kommit in överraskar. Bara

30% säger att dom säkert vet vad en allmän handling är och hela 50% tror att GDPR hindrar dem från att lämna ut samma handlingar. Och även om efterforskningskyddet är inskrivet i grundlagen säger 33% att de tror eller är osäkra på om en chef får efterforska läckor. 48% vet att en chef som efterforskar källor riskerar ett års fängelse, resten tror att det inte är straffbart eller bara ger böter. Hela 33 procent tror eller är osäker på om de kan få sparken om de använder meddelandefriheten, trots repressalieförbudet. Sammantaget kan vi konstatera att kunskapen om grundlagsskyddade rättigheter är mycket låga i offentlig förvaltning i Sörmland. Och det värsta är att man tror att man vet. Hela 57% säger i enkäten att de vet vad meddelarfriheten är. Samtidigt tror 66% att dom gör fel om de läser upp sekretessbelagda dokument för en journalist – alltså utnyttjar sin meddelarfrihet. Bara 13 procent svarar rätt på frågan. Givetvis gäller sekretess för personuppgifter med kvalificerad sekretess, men inte omständigheterna. Och det är precis på grund av denna okunskap som vi valt att göra denna granskning. Den behövs för att synliggöra problemet. Det visar inte minst vårt arbete med att få ut uppgifter i samband med enkäten. Historiskt har vi sett att handlingar mörkas, man nekar utlämning med hänvisning till GDPR, eller så hänvisas vi till chefen. Vi kan också se att vissa offentliga verksamheter är bättre än andra. Och det handlar till stor del om kunskap. Men ibland när det värre än så. Men vill hindra insyn. Vår granskning har avslöjat att Nyköping kommun har förmått anställda att skriva på ett dokument som säger att meddelarfriheten i svensk grundlag inte gäller i skola och socialtjänst. Kommunen hotar med fängelse. Misstag eller medvetet? Precis här blev demokratin satt ur spel.

Eva Burman eva.burman @sormlandsmedia.se

»Eva Burman, chefredaktör och ansvarig utgivare, och Jenny Hoflund Bergvall, VD på Sörmlands media.

FOTO: ANDERS NILSSON, LENA KÅGSTRÖM

”Det är en ödesfråga” Sörmland

Annonsuppropet ska få fler lokala företagare att bidra till en livaktig lokalpress genom att annonsera lokalt. ”Det är en ödesfråga”, säger chefredaktör Eva Burman. Handla lokalt är en allt vanligare uppmaning för att stoppa centrumdöden. E-handel och köpcentrum i städernas utkanter utarmar en levande stadskärna. Sörmlands Medias ”Annonsuppropet” hämtar inspiration från samma tanke och vänder sig till lokala företagare med uppmaningen att annonsera lokalt. Innan det är försent.

– Det är en ödesfråga. Vår affärsmodell är satt under hård press och vi är beroende av våra läsarintäkter. Men det räcker inte då distributionskostnaderna ökar när fler väljer digital prenumeration istället för print. Vi har samma problem som Postnord. Lika många tidningsbud men färre tidningar att dela ut. Samtidigt utmanas demo-

För i likhet med butikerna

i centrum är den svenska dagspressen sedan flera år satt under hård press från vikande annonsintäkter. Orsaken är att många företagare väljer bort annonsering i lokalpress till förmån för amerikanska techjättar som Facebook och Google. I förlängningen hotas svensk media och branschen har redan sett stora konsolideringar för att mota utmaningarna.

kratin när samma techjättar utnyttjas i påverkanskampanjer från främmande makt eller andra krafter. Krafter som använder demokratin för att montera ned den. – Det har vi sett flera exempel på. Vi vet att de senaste årens val i världen påverkats via sociala medier, säger Eva Burman, chefredaktör och ansvarig utgivare för Eskilstuna-Kuriren med Strengnäs Tidning, Katrineholms-

Kuriren och Södermanlands Nyheter. Mitt i stormen står medierna, som haft en roll i utvecklingen av demokratin sedan 1800-talet. Sverige har bland annat världens äldsta tryckfrihetsförordning. – Dagspress, och kanske framförallt lokaltidningar, är en garant för en frisk och sund demokrati. Och vi ser att det finns en stor efterfrågan på lokal kvalitetsjournalistik. Men nu utmanas det vi byggt vårt samhälle och välstånd på, de frihetliga värden våra förfäder fått kämpa för att få tillstånd, säger Eva Burman. Ur denna vetskap har tanken på ett annonsuppropet växt fram. Syftet är att göra de lokala annonsörerna medvetna om vad som händer om vi utarmar de lokala medierna i Sverige. – Vi tänker att vi måste agera medan tid finns. Förutom demokratin som sätts ur spel, hur ska annonsörerna få effekt med sin annonsering om det bara är Facebook och Google kvar i framtiden? Jenny Hoflund Bergvall, VD för Sörmlands media, lyfter fram det faktum att de

lokala mediera fortfarande är en kraft att räkna med. Sörmlands Medias titlar når tillsammans fler sörmländska hushåll än någon annan medieaktör, inklusive de sociala medierna, varje dag. – I dagens komplexa medielandskap blir det allt viktigare för annonsörer att liera sig med trovärdiga och kvalitativa partners. Just trovärdighet i kombination med bäst räckvidd i Sörmland är våra unika fördelar och vi hoppas att än fler ska vilja bidra. Tillsammans gör vi skillnad, nu och i framtiden, säger hon. Till kampanjen, som lanseras i samband med ”Vi håller inte #tyst”, har en särskild stämpel tagits fram som annonsörer kan välja att pryda sina annonser med: Vi ställer upp för demokratin – vi annonserar lokalt. – Annonsuppropet är en uppmaning till företagare att vara med och bidra till livaktiga lokala dagstidningar i Sverige. För utan oss blir det tyst. Utan oss blir det svårt att nå ut.

Simon Uggla simon.uggla@ekuriren.se

Tisdag 4 februari 2020

Regnbågsnyckeln är en HBTQ-märkning som visar att förtroendevalda och medarbetare genomgått processmodellen Regnbågsnyckeln för en mer inkluderande kyrka och har viljan att arbeta aktivt för mångfald och öppenhet. Västra Vingåkers och Österåkers församlingar kommer under försommaren att ta emot Regnbågsnyckeln under festliga former. Håll utkik på hemsidan och på Facebook! 0151-141 00

Var med och försvara det öppna demokratiska samhället Bli medlem i Centerpartiet genom att skriva ditt personnummer och din mejladress samt swisha 150 kr till

123 421 85 33 Sormland@centerpartiet.se t 0157 108 88

SÖDERMANLAND

www.svenskakyrkan.se/vvingakerosteraker

Gör inte skillnad på människor

100% LOKALDEMOKRATI

ur Bibeln, Jakobs brev 2:1

www.strangnaspartiet.se

Vi står upp för vår demokrati

Empati Öppenhet

Främlingsfientlighet Maktfullkomlighet

Demokrati Meddelarfrihet

Sveriges demokrati är värd att värna varje dag. Därför står vi upp för ett öppet, tolerant och medmänskligt samhälle. Inte för att det alltid är lätt, men för att det alltid är rätt. Bli medlem du också på centerpartiet.se/eskilstuna

Vänsterpartiet

Översitteri Munkavel

Tisdag 4 februari 2020

Hur väl känner offentligt anställda till de rä igheter medborgarna i Sverige har genom tryckfrihetsfriordningen och y randefrihetsgrundlagen? Genom a göra en undersökning bland offentligt anställda i Sörmland ville vi ta reda på svaret på den frågan.

En offentlig tjänsteman läser upp e sekretessbelagt dokument från en förvaltning för en journalist. Det rör inte rikets säkerhet eller patientuppgi er. Gör personen fel?

49,8 50,2

Undersökningen skickades via mejl till alla offentligt anställda i Sörmland. Över 7 800 valde a svara på den webbaserade undersökningen.

Nej

Kan en arbetsgivare i offentlig sektor säga upp en anställd för a den läckt uppgi er om missförhållanden till media?

19,4

13,6 Ja

Nej

Vet ej

Offentlighetsprincipen Sörmland

Anställda inom kommunerna, regionen och länsstyrelsen i Sörmland har stora kunskapsluckor om offentlighetsprincipen och sin egen rätt att lämna information till medierna. Det visar vår granskning. ”Oroväckande”, säger tidigare justitiekanslern Anna Skarhed. Den svenska offentlighetsprincipen ska ge medborgarna insyn i vad som händer

på myndigheterna, så att du och vi inom medierna kan granska om politiker och

tjänstemän gör sitt jobb. Den ger dig rätten att begära ut dokument från kommunen, regionen eller statliga myndigheter, och skyddar också tjänstemännen själva så att de kan avslöja missförhållanden utan att straffas av sin chef. Offentlighetsprincipen styrs

av grundlagarna, och är ett av fundamenten i den svenska demokratin. Men hur fungerar den i praktiken? Kan man lita på att tjänstemännen har koll

på vad som gäller och följer de regler som finns? Vi bestämde oss för att ta reda på det. De senaste veckorna har all personal inom de sörmländska kommunerna, regionen och länsstyrelsen fått en enkät med frågor om offentlighetsprincipen. Drygt 7 800 personer har valt att delta i undersökningen. Resultatet visar att det finns en stor osäkerhet om offentlighetsprincipen bland myndighetspersonal i Sörmland. Och etter värre:

Många vågar inte avslöja oegentligheter av rädsla för repressalier från sin chef. »43 procent vet inte vad meddelarfrihet är »21 procent skulle inte våga tipsa en journalist om missförhållanden »70 procent är osäkra eller vet inte vilka handlingar de får lämna ut »20 procent säger att en chef eller kommunikatör instruerat dem att inte prata med media Sämst är kunskapen om meddelarfriheten, en rät-

tighet som står inskriven i grundlagen, och som ger alla och envar rätt att ta kontakt med medier för att missförhållanden ska komma i ljuset. Skyddet är starkast just för

anställda inom offentlig förvaltning, men ändå svarar drygt 40 procent av tjänstemännen att de inte känner till rättigheten. En överväldigande majoritet, 66 procent, vet inte att meddelarfriheten till och med ger dem rätt att avslöja sekretessbelagd

Tisdag 4 februari 2020

Hindrar den nya lagen GDPR möjligheten för myndigheter a lämna ut handlingar till media?

En arbetsgivare inom offentlig sektor försöker ta reda på vem som läckt kritiska uppgi er om en händelse till media. Får arbetsgivaren göra det?

Vad riskerar arbetsgivaren om den e erforskar vem som läckt känsliga uppgi er till media?

66,6

48,2 12,5 Ja

Nej

21,5

13,6

Vet ej

Känner du till a du som anställd i offentlig sektor fri och anonymnt kan läcka känsliga uppgi er till media i skydd av svensk grundlag, så kallad meddelandefrihet?

56,9

Nej

19,8

18,8

Vet ej

Inget straff

Har en kommunikatör/informatör eller chef instruerat dig och dina kollegor a inte svara på frågor från media?

Böter Böter eller fängelse i upp till e år

Har du få information om vilka rä igheter du har vad gäller meddelandeskydd och liknande från din arbetsgivare?

79,9

70,3

43,1 20,1

29,7

Nej Ja

Nej

dåligt förankrad information i publiceringssyfte utan att arbetsgivaren får straffa dem för det. Anna Skarhed, fram till 2018 landets justitiekansler

och en av landets främsta experter på Tryckfrihetsförordningen, menar att undersökningen visar på stora brister – framförallt när det

!Så har vi gjort »Vi på tidningen ville un

dersöka hur det står till med kunskaperna om offentlig hetsprincipen bland anställ da inom den offentliga för valtningen i Sörmland. Tidningen har skickat ut en enkät till alla anställda inom

kommunerna, regionen och länsstyrelsen, där över 7 500 personer har deltagit. Enkäten innehåller 14 frå gor om utlämning av allmän na handlingar, meddelar frihet och sekretess.

gäller kunskapen om vilka skyldigheter offentliga arbetsgivare faktiskt har. – Resultaten är oroväckande. Det riskerar både att leda till övertramp och dåligt ledarskap från chefer och till tystnadskultur bland anställda, säger hon. hade Anna Skarhed bland annat till uppgift att undersöka om chefer brutit mot det så kallade efterforskningsförbudet. Hon blir förfärad över uppgiften att många, 13 proSom

justitiekansler

cent i undersökningen, säger att de vet arbetsgivare inom offentlig sektor som försökt att avslöja källor, och säger att det tyder på att cheferna saknar den ”ryggmärgsreflex” de borde ha när det kommer till tryckfriheten. – Jag blir bekymrad, men inte förvånad. Bristen på ryggmärgsreflex måste rimligen bero på att de saknar kunskap. Den borde de redan ha fått i skolan och därefter under utbildning/inskolning i sina uppdrag. Vi har tagit de demokratiska värdena

för givet och inte förstått att de måste inpräntas i varje ny generation. Hur mår tryckfriheten i dag, skulle du säga? – Jag tycker att tryckfriheten i Sverige mår bra och det finns en hel del som talar för att samtalet blivit öppnare på senare tid. Men de demokratiska värdena är under press, säger Anna Skarhed.

Robin Folkö robin.folko@ekuriren.se

”Resultaten är oroväckande. Det riskerar både att leda till övertramp och dåligt ledarskap från chefer och till tystnadskultur bland anställda”, säger Anna Skarhed, expert på tryckfrihet. FOTO: JESSICA GOW/TT

Tisdag 4 februari 2020

Därför vågar personalen inte tala med media Sörmland

Tysthetskultur, varningar från chefer och direkta hot. Här är de vanligaste anledningarna till att anställda inte vågar berätta om missförhållanden på arbetsplatsen. En femtedel av de offentliganställda som besvarat tidningens enkät uppger att de inte skulle våga tipsa medier om missförhållanden. Det rör sig om över 1 000 personer inom kommun, region eller på länsstyrelsen som inte skulle våga ringa till en

journalist om de ser någonting som de tycker är fel. Många skriver att de avstår av rädsla för repressalier på arbetet. ”Jag har hotats med uppsägning och blivit utsatt för mobbningsliknande tendenser när jag gjort det.

Detta har ju även andra på min arbetsplats”, skriver en regionanställd i enkäten. ”Jag skulle inte få sparken men det skulle bli ett helvete på arbetet”, skriver en annan. ”Det känns inte rätt att låta bli, men det är lättare än att aktivt välja att göra det”, skriver en tredje. Som anställda inom offentlig

sektor har de ett grundlagsstadgat skydd mot att straffas för att ha pratat med medierna, och tidningens enkät visar också att kunskapen om detta är relativt stor – 67 procent svarar att arbetsgiva-

ren inte får efterforska källor. Men trots detta är det många som inte skulle våga tipsa en journalist. ”Även om en chef inte får

efterforska eller ge repressalier för att man pratat med media så känns det som att det kan bli mer inofficiella konsekvenser”, skriver en deltagare. ”Jag är rädd att chefer ändå ska förstå att det är jag som ”läckt” genom att jag är en av få personer som har kännedom om vissa uppgifter. Då blir man sannolikt utfryst och utsatt för härskar-

tekniker”, är ett annat svar i samma anda. Flera av de som svarat på enkäten skriver att det råder en tystnadskultur på deras arbetsplats, där det är viktigare att förmedla en fin yta än att faktiskt ta tag i de problem som råder. ”Människor som vågar säga öppet om de verkliga förhållandena blir behandlade annorlunda och starkt ifrågasatta efter uttalanden. Arbetskamrater vågar inte heller stötta och hjälpa utan är tysta av rädsla.” ”Jag väljer att vara tyst tills den dagen jag kan lämna

denna arbetsgivare på grund av förtäckta hot”. Många beskriver en intressekonflikt, där de slits mellan övertygelsen om att det är rätt att avslöja ett missförhållande och sin egen lojalitet med jobbet, kollegorna och chefen. ”Det står ju i personalavtalet att man ska vara lojal mot arbetsgivaren.”, skriver en anställd. ”Man biter inte den hand som föder en”, skriver en annan.

Robin Folkö robin.folko@ekuriren.se

Tisdag 4 februari 2020

”Vadå meddelarfrihet?” – Det här säger lagen

»SÖRMLAND Det är inte alltid mediernas egna möjligheter till insyn räcker till för att missförhållanden och oegentligheter ska komma fram i ljuset. Därför finns meddelarfriheten och anskaffarfriheten, som ger var och en rätt att ta kontakt med medierna för att lämna uppgifter för publicering.

Meddelarfriheten gäller även de flesta uppgifter som omfattas av sekretess, något som gör att Sverige sticker ut i ett internationellt sammanhang. Nedan följer en liten guide

så att du ska känna dig trygg med vad som gäller. 1. Vad är meddelarfrihet? Meddelarfriheten är din rättighet att ta kontakt med en journalist, redaktion eller författare och muntligen lämna uppgifter i syfte att de ska publiceras. Den gäller även uppgifter som annars omfattas av sekretess, med några undantag (se längre ner). Meddelarfriheten står inskriven i grundlagen och gäller alla, även privatanställda och arbetslösa, men anställda inom offentligt finansierade verksamheter har ett större skydd mot repressalier. Meddelarfriheten gäller bara muntliga uppgifter, och innebär alltså ingen automatisk rätt att lämna ut sekretessbelagda handlingar. 2. Vilka risker finns? Om du är anställd inom offentlig sektor, det vill säga inom kommunen, regionen eller staten, omfattas du av meddelarskyddet i grundlagen. Det innebär ett förbud för din arbetsgivare mot att efterforska och straffa den som lämnat uppgifter till medierna. Skulle arbetsgivaren ändå efterforska källan eller bestraffa den anställda, genom att till exempel omplacera eller säga upp personen, riskerar arbetsgivaren böter eller fängelse i upp till ett år. Sedan 2017 gäller efterforsknings- och repressalieförbudet även för arbetsgivare inom privat vård, skola och omsorg, samt för kommunala bolag som kommunen äger till mer än 50 procent. Det gäller dock inte för statliga bolag.

3. Får jag vara anonym? Ja. Journalisten eller redaktionen som tar emot ditt tips har tystnadsplikt enligt lag och riskerar fängelse om hen avslöjar sin källa. Journalistens tystnadsplikt gäller livet ut. 4. Men jag har själv tystnadsplikt i mitt jobb. Vad gäller då? Det finns ett antal undantag då meddelarfriheten inte gäller. Om du till exempel jobbar inom vård, skola eller socialtjänst är du belagd med så kallad kvalificerad tystnadsplikt som gör att du inte får avslöja känsliga uppgifter om patienter, elever eller andra privatpersoner som du möter i jobbet. Det får däremot berätta om annat som rör ditt arbete för media. Andra undantag gäller om man gör sig skyldig till brott mot rikets säkerhet eller för uppgifter som har att göra med Sveriges relation med främmande makt. Exempel:

Hjälpte avslöja barnporrmisstänkt polischef En chef inom polisen misstänktes för barnpornografibrott, men utredningen lades ner utan att man gjort någon husrannsakan. När Aftonbladet begärde ut den nedlagda förundersökningen beslutade Polismyndigheten att belägga hela handlingen med sekretess. Men då reagerade personer som haft med utredningen att göra. Genom att använda sig av meddelarfriheten kunde de hjälpa Aftonbladet att avslöja vad som skett. Chef fick böta efter fråga om källa Dagens Nyheter hade fått tips om att biblioteket i Karlstad förde ett särskilt register över låntagare med romsk bakgrund. När reportern konfronterade bibliotekschefen förnekade hon först uppgifterna, och frågade sedan vem som lämnat dem till journalisten. Hovrätten dömde bibliotekschefen för brott mot efterforskningsförbudet. Straffet? Dagsböter om 50 à 500 kronor. Källskyddet vägde tyngst I samband med flera bilbränder i Frölunda utanför Göteborg publicerade Expressen en film där personen på filmen hade anonymiserats och inte gick att

identifiera. En åklagare som utredde bränderna begärde att få ta del av en oredigerad version av filmen, eftersom han misstänkte att personen på filmen var gärningsmannen. Det argumentet räckte inte för Göteborgs tingsrätt, som avslog åklagarens begäran med hänvisning till att källskyddet, det vill säga allas rätt att lämna uppgifter till medierna anonymt, väger tyngre än det allmännas intresse att beivra också allvarlig brottslighet. Liten ordlista:

Offentlighetsprincipen: Princip med stöd i grundlagen som handlar om att ge allmänheten insyn i offentliga verksamheter. Allmänna handlingar: Alla handlingar och dokument som upprättats på, inkommit till eller skickats från en myndighet. Sekretessbelagda uppgifter: Uppgifter i allmänna handlingar som inte får lämnas ut enligt Offentlighets- och sekretesslagen. Tryckfrihetsförordningen, TF: Grundlag som styr offentlighetsprincipen och rätten att ta del av allmänna handlingar, samt meddelarfrihet och anonymitetsskydd i tryckta medier. Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL: Grundlag som styr meddelarfrihet och anonymitetsskydd för etermedierna, det vill säga radio och tv. Meddelarfrihet: Rätten för vem som helst att i skydd av anonymitet lämna uppgifter för publicering. Anskaffarfrihet: Rätten för vem som helst att anskaffa uppgifter i syfte att de ska publiceras. Efterforskningsförbud: Förbud för arbetsgivare inom offentlig sektor, samt privat vård, skola och omsorg, att efterforska vem som läckt uppgifter till media. Repressalieförbud: Förbud för arbetsgivare att bestraffa anställda som läckt till medierna. Källskydd/anonymitetsskydd: Förbud för journalister att avslöja identiteten på den uppgiftslämnare som vill vara anonym.

Robin Folkö

Tisdag 4 februari 2020

»Alla anställda inom skolverksamheten inom Nyköpings kommun har fått skriva under avtalet.

FOTO: SANDRA NORDIN

Nyköpings kommun avtalar bort grundlagen Nyköping

Personal inom Nyköpings kommun har fått skriva under ett avtal där det står de inte har någon meddelarfrihet – trots att rättigheten står skrivet i grundlagen. Den tidigare kommunjuristen menar att avtalet vilar på laglig grund. ”Inom skolverksamheten gäller inte den så kallade meddelarfriheten som gäller i många andra sammanhang. Det är därför förbjudet att lämna ut sekretessbelagda uppgifter till tidningar, radio och tv.”. Så står det i ett avtal som alla anställda inom skola och förskola i Nyköpings kommun måste underteckna innan de börjar jobba. Formuleringen återkommer även hos Socialnämnden, där det står att meddelarfriheten inte gäller ”för uppgifter inom till exempel socialtjänst eller skola.”

Dokumenten har sannolikt lästs och undertecknats av tusentals anställda inom Nyköpings kommun. Men inte nog med det. I avtalet för skolan står det också att personalen riskerar fängelse om de röjer sekretessskyddade uppgifter: ”Om du lämnar ut en uppgift som sekretess råder för kan du straffas för sekretessbrott. Straffet kan vara böter eller fängelse i upp till ett år.” Problemet är att beskrivningarna är felaktiga. Meddelarfriheten är en grundläggande fri- och rättighet som står inskriven i grundlagen.

Den ger var och en rätt att tala med medierna – även när det gäller de flesta sekretessbelagda uppgifter. Avtalen är undertecknat av kommunjuristen Tomas Wieslander tillsammans med divisionschefen för skolan, Inger Fransson. Enligt Inger Fransson har syftet med avtalet aldrig varit att tysta anställda inom skolan i Nyköping. – En formulering har blivit olycklig. Den har vi tagit bort och avtalen håller på att omarbetas, säger hon. Hur kommer det sig att avtalet innehåller en formulering om att meddelarfriheten inte gäller skolanställda? – Jag vet inte. Avtalet skapades innan jag började som chef i Nyköping, säger Inger Fransson, som kom till Nyköpings kommun 2018. Hur kommer det sig att det nästan dröjde två år innan du blev medveten om vad

värna sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen.

”Inom skolverksamheten gäller inte den så kal�lade meddelarfriheten som gäller i många andra sammanhang.”, står det i ett av sekretessavtalen.

som sas om meddelarfriheten i avtalet? – Jag tänkte inte att jag behövde granska innehållet eftersom det hade tagits fram av sakkunniga innan jag började i Nyköping. Kommunjurist Tomas Wieslander uppger att han slutat sin tjänst vid Nyköpings kommun för två veckor sedan och vill inte kommentera ärendet. Han berättar dock att avtalet skrevs för över ett år sedan. Han säger att avtalet är utformat för att

Experter har sågat avtalet som lagvidrigt. Bland annat Nils Funke. Hur ser du på det? – Det är hans bedömning. Vissa saker ska inte personalen tala om, till exempel personuppgifter. Men de anställda ska ha möjlighet att prata om sin arbetssituation eller liknande. Det är märkligt, det måste ha missuppfattats. Men jag är oklar på formuleringen i dokumentet då det är längesen

jag skrev det. Det är över ett år sedan, säger han. Tomas Wieslander säger att hans avslutade anställning inte har något med granskningen av sekretessavtalet att göra. Han har valt att söka ett annat jobb.

Robin Folkö robin.folko@ekuriren.se

Roger Sundberg roger.sundberg@sn.se

Linus Nilsson Linus.Nilsson@sn.se

!Meddelarfrihet »Det står var och en fritt

att meddela uppgifter i vilket ämne som helst i syfte att de ska göras offentliga i en tryckt skrift (meddelarfrihet). Denna frihet avser uppgifter som lämnas till: en författare eller någon annan upphovsman till en

» »

framställning i en tryckt skrift, skriftens utgivare eller redaktion, eller ett företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter.

» »

Källa: 1 kap. 7 § Tryckfrihetsförordningen

Tisdag 4 februari 2020

”Får intrycket att de försöker skrämmas”

»NYKÖPING Experter på tryckfriheten rasar mot formuleringarna i Nyköpings kommuns sekretessavtal. ”Det är idiotiskt och alldeles fel”, säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt.

– Antingen är det någon form av bottenlös inkompetens, eller så är det ren och skär illvilja som gör att man skriver så här, säger Olle Lundin. Han säger att han aldrig under sin tid som professor i förvaltningsrätt sett ett liknande dokument. – Jag kan inte dra mig till minnes att jag sett ett kommunalt dokument som är så här galet. Man får nästan intrycket att de försöker att skrämma personalen till absolut tystnad när de för in formuleringen om fängelse. Det är ju fullständigt onödigt, säger Olle Lundin. Det är sant att meddelarfriheten kan upphävas om det rör uppgifter med kvalificerad sekretess och som omfattas av tystnadsplikt. Både skol- och socialtjänstpersonal har tystnadsplikt när det gäller känslig information

om personer som de träffar i sina jobb. Men det innebär inte att personalen inte ska kunna berätta för medierna om missförhållanden, påminner Olle Lundin. – Meddelarfrihetens syfte är ju att man ska kunna ringa till media och säga att på den här förskolan slår personalen barnen, eller här slösar vi med alldeles för mycket pengar, eller chefen är galen, eller vad som helst, säger Olle Lundin. Inte heller kan han dra

sig till minnes att någon offentliganställd hamnat i fängelse för att ha talat med medierna. – Möjligen om det handlat om rikets säkerhet, säger han. Också Nils Funcke, författare och expert på Tryckfrihetsförordningen, reagerar starkt när han läser sekretessavtalet. – Det är ofullständigt, vilseledande och djupt beklagligt att svenska myndigheter formulerar sig på det viset, både om det sker i något allmänt cirkulär, men ännu allvarligare är det ju när man stoppar in det i ett

»Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala

universitet: ”Jag kan inte dra mig till minnes att jag sett ett kommunalt dokument som är så här galet.”

avtal som man förutsätter att de anställda ska skriva under, säger han. Både Nils Funcke och Olle

Lundin är övertygade om att justitieombudsmannen skulle kritisera kommunen hårt om någon skickade in en anmälan i ärendet. – Om någon skulle JOanmäla kommunen för det här, skulle JO rikta väldigt skarp kritik. För JO är väldigt försiktig med sådana här dokument, för man får inte

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

vara vilseledande eller på något sätt hota personalen, säger Olle Lundin. Nils Funcke: – En kommun som tar de grundläggande friheterna på allvar bör dra tillbaka det här och säga att de beklagar det. Och sedan formulera om det på nytt så att det blir i enlighet med svensk demokrati och grundlagsregler, säger han.

Robin Folkö robin.folko@ekuriren.se

Krönika

Nyköpings kommun har förmått anställda att skriva på ett dokument som tystar dem. Illvilja eller kompetens undrar Sveriges främsta expert. Meddelarfriheten är inskriven i grundlagen.

Det räcker inte att be om ursäkt

ullständig inkompetens eller ren och skär illvilja. Så kommenterar en av Sveriges främsta professorer på förvaltningsrätt Nyköpings kommuns tilltag att avtala bort svensk grundlag. Han och andra experter säger sig inte ha sett något liknande tidigare. Jag är böjd att hålla med. Tipset att kommunen valt denna väg slog ned som en bomb på tidningarna. Gapande munnar – är det ens möjligt? Meddelandefrihet gäller även inom verksamheter som lyder under sekretess. Det innebär att du som anställd kan yppa sekretessbelagda uppgifter till medier. Och din chef får inte efterforska källan, det är straffbart. Det är en helt bärande del i vår demokrati och denna rättighet finns inskriven i grundlagen. Syftet är att motverka korruption, maktmissbruk och misskötsel. Ändå har Nyköpings kommun valt att förmå anställda

”Vi kommer nu gå ut och be om ursäkt till vår personal om formuleringen”, säger Camilla Svensson, tillförordnad HR-chef på Nyköpings kommun. FOTO: NYKÖPINGS KOMMUN

HR-chefen: Vi ber om ursäkt »NYKÖPING

Tillförordnad HR-chefen beklagar det felaktiga dokumentet. ”Jag tycker att det är väldigt allvarligt.” Camilla Svensson, tillförordnad HR-chef i Nyköping kommun är mycket bekymrad när hon nås av uppgifterna om sekretessavtalen. – Jag tycker att det är väldigt allvarligt. Jag har frågat hur vi kan ha skrivit så här, och jag har ännu inte fått något svar på den frågan. Det var

en olycklig formulering, och kanske har man inte förstått konsekvenserna av meningen när man skrev den. Hur ser ni på att den här formuleringen kan ha begränsat de anställdas rätt att uttrycka sig? – Det kan jag inte svara på. Är det någon som känner sig begränsad så vill jag att den ska känna sig trygg och veta att meddelarfriheten gäller för var och en som har en anställning i Nyköpings kommun. Det kan ses som ett sätt att

skrämma de anställda till tystnad, hur ser du på det? – Det vill jag direkt dementera. Det finns inget som gör att vi skulle vilja skrämmas. Hur länge har ni använt er av de här dokumenten? – Det vet jag inte i nuläget. Efter att tidningen uppmärksammat frågan har dokumenten tagits bort från kommunens intranät. Enligt Camilla Svensson utreder kommunen nu om man använt sig av liknande budskap i fler avtal eller

andra sammanhang. Hon säger även att alla chefer ska utbildas i frågan. – Vi kommer nu gå ut och be om ursäkt till vår personal om den formuleringen och förklara att det inte är så vi menar. Meddelarfriheten är en grundförutsättning för ett demokratiskt samhälle, och det är vi som arbetsgivare som ska säkra att alla medarbetare känner till vad den innebär, säger Camilla Svensson.

Robin Folkö

att skriva under ett dokument där man frånsäger sig den rätten, och man hotar med fängelse. Helt i strid med grundlagen. Dokumentet är undertecknat av kommunjuristen och en hög chef. Hur kunde det bli så här? Vår erfarenhet är att det blivit svårare att få anställda i offentlig förvaltning att prata med oss om missförhållanden. Och det var anledningen till att vi ville granska öppenheten i samhället. Vi bad samtliga inom kommuner, regionen och länsstyrelsen i Sörmland att svara på frågor om vad man har rätt till och inte. Nyköping stack ut från start. När merparten lämnade ut de anställdas maildresser med vändande mail gjorde man i Nyköping tvärtom. Man prövade ärendet först med hänvisning till GDPR. Jag påpekade att den inte är tillämplig för redaktionell bearbetning. Mailuppgifterna skickades till slut i en pdf-fil, inte i excell som jag bett om, självklart för att försvåra. Pressansvarig kommenterade mina invändningar med att. ”En myndighets skyldighet sträcker sig bara till att lämna ut på papper... Hoppas den (PDF:filen) kommer till hjälp i ert journalistiska arbete på Sörmlands Medias redaktioner.”. Med facit i hand förstår man varför Nyköpings kom-

mun har så stora problem med öppenheten. När vi analyserar de 1500 svaren från anställda i Nyköping står det klart att kommunen har en del att jobba på. Det har övriga kommuner, regionen och länsstyrelsen också. Det ska vi berätta om i kommande granskning. Men vi väljer att publicera dessa uppgifter redan nu. Det måste komma ut. Nyköpings kommun vill be alla anställda om ursäkt låter man hälsa. Men frågan är – går det?

Eva Burman eva.burman@sormlandsmedia.se

Tisdag 4 februari 2020

Länsstyrelsen är bäst i test Sörmland

Länsstyrelsen utmärker sig positivt i tidningens enkät om öppenhet. De flesta medarbetare verkar ha koll på vad som gäller. Men det finns saker att jobba vidare med. På länsstyrelsen i Sörmland känner 84 procent av dem som svarat på enkäten till förbudet för offentliga arbetsgivare att efterforska en källa, det vill säga försöka ta reda på om en anställd lämnat uppgifter till media. Närmare 70 procent uppger att de vet vilka handlingar myndigheten är skyldig att lämna ut enligt offentlighetsprincipen. Siffrorna är betydligt bättre än för snittet i enkäten. Länsstyrelsens medarbetare tycks överlag ha bra koll på offentlighetsprincipen. Eva Nilsson är chefsjurist på länsstyrelsen. Hon berättar att länsstyrelsen regelbundet håller utbildningar

om bland annat offentlighet och sekretess, och gläds åt att man utmärker sig positivt i tidningens undersökning. – För mig är det här oerhört centralt, och jag tycker ständigt att vi kan förbättra oss. Vi pratar också om att det här är en förtroendefråga för vår verksamhet, att vi har ett intresse av att vara så öppna som vi kan, säger hon. En fråga som verkar ställa till huvudbry hos många offentliganställda är dataskyddsförordningen, GDPR. Den hindrar inte myndigheter från att lämna ut handlingar, även om den kan få praktiska konsekvenser i

Länsstyrelsen i Sörmland klarar sig bäst i tidningens enkät. Många anställda har koll på offentlighetsprincipen och dess regler. FOTO: ROGER SUNDBERG

hur elektroniska uppgifter ska hanteras. Men många har svarat ja på frågan om GDPR hindrar möjligheten att lämna ut handlingar till media. Här krävs nog mer kunskaper, tror Eva Nilsson. – Jag tror att det är en utbildningsfråga, säger hon. På länsstyrelsen känner de flesta medarbetare, över 85 procent, till den så kal�lade meddelarfriheten. Den innebär att en offentliganställd kan meddela känsliga uppgifter till media – något som är skyddat i grundlagen. Det gäller även, med vissa undantag, uppgifter som är belagda med sekretess. Men många medarbetare i kommuner, landsting och även på länsstyrelsen svarar att en person som läser upp sekretessbelagd information för en journalist gör fel. – Jag tror att det är ganska hårt inarbetat att man inte ska sprida sekretessbelagd information, säger Eva Nilsson. Men möjligheten finns i lagen för att missförhållanden ska kunna bli allmänt kända. Eva Nilsson kan därför tänka sig att information om meddelarfriheten ska få ta plats i kommande utbildningar på länsstyrelsen. – Ja, det kan finnas en poäng i att ha med det, även om jag hoppas att behovet och intresset av att utnyttja den är begränsat i en sund myndighet, säger hon.

Vet du vilka handlingar myndigheten är skyldig a lämna ut enligt offentlighetsprincipen om någon vill läsa dem? (Svar anges i procent) Ja

Nej

Tror det

En offentlig tjänsteman läser upp e sekretessbelagt dokument från en förvaltning för en journalist. Det rör inte rikets säkerhet eller patientuppgi er. Gör personen fel? (Svar anges i procent) Ja

Nej

Vet ej

En arbetsgivare inom offentlig sektor försöker ta reda på vem som läckt kritiska uppgi er om en händelse till media. Får arbetsgivaren göra det? (Svar anges i procent) Ja

Nej

Vet ej

Johannes Tångeberg johannes.tangeberg@kkuriren.se

Kommunerna drar lärdom av Sörmland

Många av Sörmlands kommuner säger att de kommer att dra lärdom av tidningens enkät och medarbetarnas svar. Efter att enkätsvaren sammanställts, har tidningen gett kommuncheferna eller motsvarande chefer i länets samtliga kommuner möjligheten att kommentera resultaten. Vi har frågat om resultatet överraskar dem, vilka slutsatser de drar och vad de planerar att göra med anledning av det som framkommit i undersökningen. Många pekar på att det redan görs utbildningsinsatser, men att det behövs mer.

Johannes Tångeberg

!Så här svarar kommunerna och regionen: MATS PETTERSSON, KOMMUNDIREKTÖR, NYKÖPING

Är du överraskad över resultatet? – Både ja och nej. Det är alldeles för få som uppger att de har fått information om meddelarfrihet. Här har vi som arbetsgivare ett ansvar. 86 procent svarade att de vet att de får vara anonyma när de tipsar media, det är bra. Och jag är glad att så många som 1500 anställda har svarat på enkäten. Finns det några slutsatser ni kan dra? – Ja, att vi behöver öka kunskapen hos våra medarbetare om denna för oss så viktiga grundpelare i demokratin. Vad gör ni nu? – Vi arbetar på kort och lång sikt. I dagarna får våra chefer ett stödmaterial om meddelarfrihet, sekretess och tystnadsplikt. Vi har redan tydliggjort informationen på vårt intranät och

planerar för utökade utbildningsinsatser. Vi har också tagit bort de avtal med en felaktig formulering som ni uppmärksammat oss på. Vi uppmuntrade alla att svara på er enkät via vårt intranät och svaren har tillfört kunskap om läget som bidrar i vårt förbättringsarbete. TOMMY MALM, KOMMUNDIREKTÖR, ESKILSTUNA

– Jag är glad över att så många känner till innehållet i meddelarfriheten, vi arbetar kontinuerligt med flera olika insatser för att öka kunskapen. Men självklart finns det förbättringsarbete att göra på enhetsnivå. I och med att vi ställer frågan i vår medarbetarundersökning kan vi se var förbättringsinsatser behöver göras. – Det som vi framför allt behöver arbeta med är att tydliggöra att GDPR inte ska utgöra ett hinder att lämna

ut offentliga handlingar. Det är viktigt att vi värnar invånares integritet och hanterar personuppgifter på rätt sätt, men det ska ändå inte inkräkta på offentlighetsprincipen. – Det är bra att vi har lokal media som gör den här typen av granskningar, det bidrar till en mer öppen och transparant kommunal verksamhet. Vi behöver analysera resultatet och se över förbättringsområden. ANNA SANDKLEF, TF KOMMUNCHEF, GNESTA

– Det första jag tänker är att det är ett väldigt lågt svarstal, 5,6 % i Gnesta (18% totalt reds anm) vilket man måste ha med i åtanken då man arbetar med resultatet. När jag går igenom resultaten så tycker jag dock att de pekar på delar som vi redan identifierat som utvecklings- och utbildningsområden. Jag, i min roll, upplever generellt att våra medarbetare har

en mycket god kunskap gällande offentlighet- och sekretesslagen. Men vi ser också att vi behöver stärka kunskapen kring att alla vi offentligt anställda omfattas av yttrandefriheten och dessutom meddelarfriheten. Finns det några slutsatser ni kan dra och vad gör ni nu? – Att vårt arbete med att utbilda och stärka våra medarbetare i GDPR och dess påverkan har gett ett bra resultat och som vi nu fortsätter att arbeta med. Vi ser, som sagt, att vi behöver stärka kunskapen om det som gäller utlämnande av handlingar och att vi behöver stärka kunskapen kring att alla vi offentligt anställda omfattas av yttrandefriheten och dessutom meddelarfriheten. HENNY LARSSON, PERSONALCHEF, OXELÖSUND

Är du överraskad över resultatet? – Ja, lite. Vi har kontinuerligt dialog kring dessa frågor. Men det är tydligt att information behöver kommuniceras på en bredare front. Finns det några slutsatser ni kan dra? – Vi tror att våra chefer är väl informerade om sina rättigheter som offentliganställda, men ser utifrån resultatet i enkäten att vi har ett utbildningsbehov bland övrig personal. Vad gör ni nu? – Vår avsikt är att förtydliga detta både vid den gemensamma introduktionen för nyanställda, samt lägga till ett kapitel kring offentlighet och sekretess samt meddelarfrihet i den digitala utbildning för nyanställda som håller på att arbetas fram för tillfället. För att säkerställa kunskapen hos redan anställda planeras en informationsnyhet på intranätet.

Tisdag 4 februari 2020

36 30

41 32

32 31

29 31

38 31 31

a G

rin eh o Ka t

ne st

tin ge t nd s

O xe lö su nd

in g kö p Ny

Lä

ns st

Es ki ls

yr el se n

a Tr os

na tu

ke r ng å

Fl en

St rä

ng nä s

55 21

21 11

21 13

O xe lö su nd

in g

21 13

23 21

a ne st

lm Ka t

rin eh o

tin ge t nd s

Lä

kö p

yr el se n

ns st

Es ki ls

Tr os

na tu

ke r ng å

Fl en

St rä

ng nä s

st a

st in g

Ka tri

La nd

kö p

ös un

O xe l

in g

Lä ns st yr el

Tr os a

åk er

St rä n

äs

Es ki ls tu na

tidningens enkät om öppenhet RALF HEDIN, KOMMUNCHEF, VINGÅKER

– Jag är glad att ni har gjort undersökningen. Det är självklart viktigt att våra medarbetare har kompetens och är trygga i de här frågorna, och det är vi som arbetsgivare som ska se till att de har förutsättningar för det. Utfallet visar att vi behöver lägga mer tid på utbildning. – Om utfallet överraskar eller inte beror på om det är till exempel nyanställda som tidigare inte har arbetat i offentlig sektor eller om de har jobbat länge hos oss. Oberoende av vilket kommer vi naturligtvis att ta med det här underlaget när vi planerar kommande utbildningar. HÅKAN BERGSTEN, KOMMUNCHEF, FLEN

– Det som överraskar är väl osäkerheten som finns om GDPR, där vi haft en utbildningsinsats. Det som inte överraskar är den osäkerhet

som gäller liknande frågor. Även om man haft utbildning så är man inte helt säker på hur man ska hantera handlingar. Ofta får detta tas från fall till fall och det är då man aktualiserar frågan. Finns det några slutsatser ni kan dra? – Det är hur man håller liknande frågor aktualiserade i organisationen genom kontinuerlig utbildning och en levande fråga på arbetsplatsträffar. – Det pågår ett arbete med att stärka introduktionsutbildningen som leds av HR. Vi kommer även att ta upp enkäten på vår kommunledningsgrupp och uppmuntra till att använda frågeställningarna för diskussion på arbetsplatsträffar. SARI ERIKSSON, KOMMUNDIREKTÖR, KATRINEHOLM

– Jag tycker ändå att svaren ser rätt bra ut. Det känns som

om medarbetarna har ganska bra koll på vad som gäller. Sedan hade man kunnat önska sig att fler kände till vissa saker, som till exempel kring GDPR, om den hindrar från att lämna ut offentliga handlingar. Men GDPR är ganska ny, så det är kanske naturligt att det fortfarande finns viss osäkerhet. – Vi har utbildningar minst en gång per år för nyanställda, där vi tar upp bland annat offentlighetsprincipen. Dessutom har vi utbildningar om bara offentlighetsprincipen för våra anställda, i år hålls de vid fem tillfällen. Det här är viktiga frågor och som sagt kan man önska att kunskaperna såg ännu bättre ut. JAN GRÖNLUND, REGIONDIREKTÖR REGION SÖRMLAND

– Det är glädjande att en tydlig majoritet av medarbetarna som svarat på enkäten känner att de kan tipsa me-

dia om missförhållanden på sin arbetsplats och att de dessutom vet att de kan göra detta anonymt utan risk för följder. Vi har tydlig information om meddelarfrihet, offentlighetsprincipen liksom sekretessfrågor på regionens intranät. – Vi kan och vill bli ännu bättre på att informera våra medarbetare om dessa viktiga förutsättningar för ett demokratiskt samhälle där media har en viktig granskande roll. Därför har vi infört särskilda informationspunkter om detta på de introduktionsdagar vi genomför för samtliga nyanställda i regionen. Introduktionsdagarna genomför vi ett par gånger per år. För våra chefer ingår mycket av det som tas upp i enkäten i återkommande utbildningar. Men vi kan säkert göra mer och bli ännu tydligare, så att våra medarbetare känner sig trygga. Vi är en offentlig

verksamhet, finansierad med skattepengar och vi vill vara så öppna som vi bara kan. LARS EKSTRÖM, KOMMUNDIREKTÖR STRÄNGNÄS

– Det är bra att tidningen har gjort den här enkäten som ju handlar om stora och viktiga demokratiska frågor. Resultatet är intressant för oss och vi drar ett par slutsatser av det. Den pekar på att vi bör stärka de interna utbildningarna kring GDPR och att vi behöver arbeta för att stärka våra chefers och medarbetares kunskaper om offentliga handlingar. Meddelarfriheten verkar relativt välkänd och förstådd i vår organisation och det är förstås glädj ande. RICHARD KIHLGREN, KOMMUNIKATIONSCHEF I TROSA:

– Öppenhet och transparens är viktiga frågor för offentlig sektor och något Trosa kom-

mun arbetar med dagligen. På många sätt är det ett grundfundament i ett demokratiskt samhälle liksom en oberoende media och individens rätt till sina personuppgifter. Att tidningen lyfter frågan är bra och skulle kunna leda till en bild av hur medvetenheten ser ut i de Sörmländska kommunerna. Utifrån en svarsfrekvens på 5,8 procent är det svårt att dra några slutsatser och vi har utifrån det underlag vi tagit del av inte heller något att jämföra med. – Under en rad år har medarbetare i Trosa kommun visat sig vara bland landets mest engagerade enligt SKR (mäts via HME årligen). Det borgar för en verksamhet som invånarna kan kännas sig trygga med och ett klimat i organisationen med högt i tak.

Tisdag 4 februari 2020

Regionen sämst i klassen: ”Häpnadsväckande” Sörmland

Meddelarfriheten är en central funktion i den svenska demokratin. Men hälften av Region Sörmlands anställda vet inte att den finns – och få informeras av arbetsgivaren. Meddelarfriheten är en dubbelt grundlagsskyddad visselblåsarfunktion som ger offentliganställda rätt att bryta sekretess och läcka uppgifter till media. Det åtföljande meddelarskyddet gör det straffbart för arbetsgivaren att försöka ta reda på vem som lämnat uppgifter till media och för journalisten att röja identiteten på en anonym uppgiftslämnare. Det är en fundamental del

av den svenska demokratin som möjliggör för anställda att slå larm om missförhållanden på arbetsplatsen utan att riskera bestraffning. Men bland de anställda som svarat på tidningens enkät uppger bara drygt hälften, 53 procent, att de vet vad meddelarfrihet är. – Jag blir alltid lika nedstämd när jag hör sådant

här. Offentlighetsprincipen är en av grundstenarna i den svenska författningen och meddelarfriheten är en väldigt viktig del av offentlighetsprincipen. Ska de här funktionerna

fungera så måste ju människorna de omfattar känna till att de finns, säger Carl Gustaf Spangenberg, universitetslektor i rättshistoria vid Uppsala universitet. På frågan om man skulle våga tipsa om missförhållanden på arbetsplatsen svarar 22 procent nej. Som skäl uppger många rädsla för bestraffning, att bli av med jobbet eller utfryst. En annan fråga handlar om huruvida arbetsgivaren informerat den anställde om meddelarfrihet och liknande rättigheter. Region Sörmland, där drygt 17 procent svarar

ja, är sämst i klassen. Bäst är Eskilstuna kommun med 43 procent. – Arbetsgivaren har självklart ett ansvar och en skyldighet att upplysa om de grundlagsfästa rättigheterna. Sedan ska man komma ihåg att det är mycket begärt att en anställd ska våga kliva fram som någon slags rättrådig Karl-Bertil Jonsson. Därför finns anonymitetsmöjligheten som i praktiken är den viktigaste delen av meddelarfriheten. Av enkätsvaren framgår att kunskapsluckorna är stora även vad gäller offentlighetsprincipens övriga delar. »Knappt 26 procent svarar ja på frågan om de vet vilka handlingar de är skyldiga att lämna ut. »Bara 10 procent känner till att en offentliganställd får läsa för en journalist ur en sekretessbelagd handling. »45 procent, svarar – helt felaktigt – att GDPR hindrar dem från att lämna ut handlingar. – Det är egentligen häpnadsväckande. Denna gamla princip från 1766 borde vara

Tidningens enkät visar att många anställda på Region Sörmland är ovetandes om sina skyldigheter – och rättigheter – som offentliganställda. FOTO: LINDA KOFFMAR, SIMON UGGLA

implementerad som en självklar kunskap, men så ser det inte ut. De här svaren speglar en total avsaknad av utbildning. Men också en nonchalans från det offentliga, säger han och fortsätter: – Det pratas mycket om vikten att respektera de här principerna men då måste de som arbetar med dem få lära sig. Både de formella bestämmelserna och de bakomliggande principerna och hur

de bidrar till att motverka korruption och myndighetsmissbruk. Den utbildningen borde vara obligatorisk, inte minst för cheferna. Varför får inte mer offentliganställd personal den här typen av utbildning? – Det kan man verkligen undra. Så länge jag har studerat det här området har problemet varit konstant. Det kan vara obehagligt och störande att media snokar

runt i olika missförhållanden och ibland kanske saker och ting blåses upp för mycket. Men vad är alternativet? Att lägga locket på? Det är när det blir tyst som korruption och missbruk kan frodas. Missförhållanden som riskerar att leda till stora kostnader för skattebetalarna.

Simon Uggla simon.uggla@ekuriren.se

HR-chefen: ”Ska inte dra för stora växlar”

»SÖRMLAND Kajsa Fisk, HR-direktör på Region Sörmland, kommenterar resultaten av tidningens enkätundersökning. ”Jag hade önskat att kunskapsnivån var högre”, säger hon.

Många anställda på Region Sörmland saknar kunskap om sina rättigheter och skyldigheter kopplade till offentlighetsprincipen. Jämfört med länets kommuner och Länsstyrelsen är regionen dessutom sämst på att utbilda sina anställda om meddelarfriheten. – Vi behöver bli bättre på att nå ut med den här informationen, säger Kajsa Fisk, HR-direktör på Region Sörmland. Hur reagerar du på resultaten? – Jag hade önskat att kunskapen var högre. De signalerar att vi behöver öka den generella kunskapen. Man får tänka på att inte dra för stora växlar av det här. Samtidigt signalerar de som har svarat något, och det är viktigt att ta på allvar. Är det viktigt, tycker du, att medarbetarna har den här kunskapen? – Jätteviktigt.

Vilket ansvar har ni för att kunskapen är så låg? – Ett jättestort ansvar. Vi är skyldiga att informera om lagstiftningen, och det gör vi. Vi har introduktionsutbildningar för chefer där vi jobbar jättemycket med det här. Nu ser jag att vi behöver nå ut bättre till alla medarbetare, inte minst vid nyanställningar. Informationen finns på intranätet, men uppenbarligen har det inte nåt fram. Det måste vi ta på allvar. Samtidigt är det ett delat ansvar. Våra grundlagar är något varje medarbetare måste tillgodogöra sig och känna till, oavsett vad man arbetar med. Vad har ni för rutiner kring information och utbildning? – Som nyanställd informeras man om de här frågorna via sin chef. Men i myllret av information man ska tillgodogöra sig är det inte konstigt att man inte känner sig hundra på all lagstiftning. I höstas höll vi för första gången en introduktionsdag för alla medarbetare där grundlagarna kom in. Vi ska ha en till sådan i mars och då kommer vi trycka ännu mer på de här bitarna. Många uppger att de inte

Kajsa Fisk, HR-direktör på Region Sörmland, anser att man behöver bli bättre på att utbilda om offentlighetsprincipen och meddelarfriheten. ”Vi behöver nå ut bättre till alla medarbetare”, säger hon. FOTO: SIMON UGGLA, JENS ALVIN, THERESE JANSSON

skulle våga tipsa media på grund av rädsla för bestraffning. Upplever du att regionen har högt i tak? – Det är alltid svårt att avgöra. Vi är en stor organisation med många med-

arbetare, men jag önskar och hoppas det. Finns den upplevelsen, oavsett om det är hos en eller många, så är det inte okej. Nästan hälften tror att GDPR hindrar dem från att

lämna ut handlingar. Hur ser du på att så många tror att dataskyddsförordningen står över grundlagen? – Det tycker jag inte är så förvånande med tanke på att det är en ny lagstiftning. Det

finns en allmän osäkerhet där som jag tror försvinner eftersom.

Simon Uggla simon.uggla@ekuriren.se

Tisdag 4 februari 2020

YTTRANDEFRIHET SEDAN 1956

Vi finns där Sverige växer

GDPR ställer till det: ”Oerhört allvarligt”

”Om man läser förarbetsuttalandena är det solklart att lagstiftaren har tänkt att offentlighetsprincipen ska ha företräde framför GDPR” säger Tove Carlén, jurist på journalistförbundet.

FOTO: TOR JOHNSSON

Nej

50 50 48 52

51 49 45

49 51

60 40

Lä

Tr os a ns st yr el se n Ny kö pi ng O xe lö su nd La nd st in ge t Ka tri ne ho lm

na ls tu

Es ki

Vi n

gå ke r

st a

67 54

hälften av de drygt 7 800 personer som besvarat enkäten tror att GDPR hindrar dem från att lämna ut allmänna handlingar till journalister, något som är helt felaktigt. – Just när det gäller utlämnande av allmänna handlingar ser vi ingen konflikt i praktiken, bara man som myndighet håller sig till sekretessreglerna, säger Ulrika Harnesk, jurist på Datainspektionen. Resultatet får Tove Carlén, jurist på Journalistförbundet, att reagera starkt. – Det är oerhört allvarligt att det är så många som tror att GDPR påverkar. Om man läser förarbetsuttalandena är det solklart att lagstiftaren har tänkt att offentlighetsprincipen ska ha företräde framför GDPR, säger hon. Enligt Tove Carlén bekräftar undersökningen något hon och hennes kollegor redan märkt av när de talar med journalister: Att GDPR försvårat möjligheten för medier och allmänhet att få insyn på myndigheterna. – Vad som hänt är att det har blivit en förskjutning av praxis, utan att lagstiftaren egentligen tänkte att det skulle bli det. Synen på per-

EU:s dataskyddsförordning, eller GDPR, började gälla i Sverige våren 2018. Lagändringen har gjort det enklare för privatpersoner att få koll på sina personuppgifter, men den har också inneburit många nya regler för de myndigheter och företag som hanterar dessa uppgifter. Nu visar tidningens undersökning att det råder stor osäkerhet bland offentliganställda i Sörmland om hur GDPR förhåller till offentlighetsprincipen och rätten att få ta del av allmänna handlingar. Omkring

Hindrar den nya lagen GDPR möjligheten för myndigheter a

lämna ut handlingar till media? (Svar anges i procent)

ng nä s

Varannan som besvarat tidningens enkät tror – felaktigt – att dataskyddsförordningen hindrar dem från att lämna ut allmänna handlingar. ”Oerhört allvarligt”, säger Tove Carlén, jurist på journalistförbundet.

sonuppgifter har förändrats, säger hon. Samtidigt säger hon att hon inte är särskilt överraskad över att det har blivit så här. – Med tanke på hur stort genomslag den här EUförordningen fick 2018 är jag kanske inte så förvånad. Vi såg att det kunde bli ett problem, säger hon. Oxelösund sticker ut i tidningens undersökning. Där tror drygt 60 procent av de 161 personer som besvarat enkäten att GDPR sätter stopp för utlämning. Johan Persson, kommundirektör, säger att han tar till sig resultatet. – Med anledning av undersökningsresultatet kommer vi att se till att prioritera och förstärka utbildningsinsatserna som gäller just frågan om förhållandet mellan offentlighetsprincipen och GDPR. Vidare kommer jag påminna chefer och ledare att rådgöra med kansliet då de på sin enhet får frågor som rör utlämnande av allmän handling, säger han. I länets största kommun, Eskilstuna, tror varannan av de omkring 1 000 svarande att GDPR hindrar utlämning. Eva Norberg, kommunikationsdirektör, blir bekymrad över resultatet. – Offentliga handlingar ska lämnas ut och GDPR ska inte vara något hinder för det. Sedan kan jag förstå att det är viss förvirring eftersom GDPR är så pass nytt. Om det är så att väldigt många tycker att det är svårt, då måste vi fundera på hur vi

St rä

Sörmland

Tisdag 4 februari 2020

G ne

kan göra för att förenkla för medarbetarna så att de vet hur de ska göra. – Sedan hoppas jag att alla som arbetar som registratorer hos oss och våra stadsjurister är på det klara med att GDPR inte utgör något hinder. – Det blir mer och mer komplext med anledning av digitaliseringen. Nu kan man begära ut filer och loggar, och det är svårare att tillämpa offentlighetsprincipen på det området. Kanske har inte våra rutiner hängt med, när det gäller den typen av frågeställningar, säger Eva Norberg.

Robin Folkö robin.folko@ekuriren.se

Många tror att EU-förordningen hindrar offentlighetsprincipen, men det stämmer inte. FOTO: NAINA HELÉN JÅMA/TT

Det här säger pressetiken – punkt för punkt

»DEMOKRATI Journalister har stor frihet att tjäna som nyhetsförmedlare och granskare av samhällslivet inom att ramen för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Det gäller dock att skydda enskilda mot oförskyllt lidande genom publicitet, det är här de pressetiska reglerna kommer in.

Etiken tar sig inte i första hand uttryck i en formell regeltillämpning utan i en ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften. De etiska reglerna för press, radio och tv är ett stöd för den hållningen. PUBLICITETSREGLER

Ge korrekta nyheter: 1. Massmediernas roll i sam-

hället och allmänhetens förtroende för dessa medier kräver korrekt och allsidig nyhetsförmedling. 2. Var kritisk mot nyhetskällorna. Kontrollera sakuppgifter så noggrant som omständigheterna medger, även om de tidigare har publicerats. Ge läsaren/mottagaren möjlighet att skilja mellan faktaredovisning och kommentarer. 3. Löpsedel, rubrik och ingress skall ha täckning i texten. 4. Slå vakt om den dokumentära bilden. Var noga med att bilder och grafiska illustrationer är korrekta och inte utnyttjas på ett missvisande sätt. Var generös med bemötanden: 5. Felaktig sakuppgift skall

rättas, när det är påkallat. Den som gör anspråk på att bemöta ett påstående skall, om det är befogat, beredas tillfälle till genmäle. Rättelse och genmäle skall i lämplig form publiceras utan dröjsmål och på så sätt att de kan uppmärksammas av dem som har fått del av de ursprungliga uppgifterna. Observera att ett genmäle inte alltid kräver en redaktionell kommentar. 6. Publicera utan dröjsmål Pressens Opinionsnämnds klandrande uttalanden i fall som rör den egna tidningen. Respektera den personliga integriteten: 7. Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.

8. Iaktta stor försiktighet vid publicering av självmord och självmordsförsök särskilt av hänsyn till anhöriga och vad ovan sagts om privatlivets helgd. 9. Visa alltid brotts- och olycksoffer och deras anhöriga största möjliga hänsyn. Pröva noga publicering av namn och bild med hänsyn tagen till offren och deras anhöriga. 10. Framhäv inte berörda personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande. Var varsam med bilder: 11. Vad som i dessa regler sägs gäller i tillämpliga delar även om bildmaterial.

12. Bildmontage, retuschering på elektronisk väg eller bildtext får ej utformas så att det vilseleder eller lurar läsaren. Ange alltid i direkt anslutning till bilden om den är förändrad genom montage eller retusch. Detta gäller även vid arkivering. Hör båda sidor: 13. Sträva efter att ge personer, som kritiseras i faktaredovisande material tillfälle att bemöta kritiken samtidigt. Sträva också efter att återge alla parters ståndpunkter. Var uppmärksam på att anmälningar av olika slag kan ha till enda syfte att skada den som blivit anmäld. 14. Tänk på att en person, misstänkt för brott, i lagens mening alltid betraktas som oskyldig om fällande dom inte föreligger. Den slut-

liga utgången av en skildrad rättssak bör redovisas. Var försiktig med namn: 15. Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges. 16. Om inte namn anges undvik att publicera bild eller uppgift om yrke, titel, ålder, nationalitet, kön eller annat, som gör en identifiering möjlig. 17. Observera att hela ansvaret för namn- och bildpublicering faller på den som återger materialet.

Källa: po.se

Tisdag 4 februari 2020

Ta inte demokratin för given Utan oberoende journalister kan vem som helst ta makten. Du behöver oss – vi behöver dig! PRENUMERERA NU!

Tisdag 4 februari 2020

Bilderna i kampanjen hämtar inspiration från varningarna som finns på cigarettpaket. ”Tanken är att man ska haja till när man ser det, säger Lena Kågström, grafisk designer på Sörmlands Media. ILLUSTRATION: LENA KÅGSTRÖM

Därför lanseras ”Vi håller inte tyst” Sörmland

Den oberoende journalistiken är en vital del av varje demokratiskt samhälle. Kampanjen ”Vi håller inte tyst” påminner om ett faktum att särskilt ta fasta på när samhällsklimatet hårdnar. De senaste veckorna har kampanjen ”Vi håller inte tyst” synts i Sörmlands medias tidningar. Varningsbilder inspirerade av cigarettpaketens obligatoriska dito upplyser om riskerna som uppstår när medierna hotas. Syftet med kampanjen är att

belysa vikten av oberoende journalistik för ett demokratiskt samhälle. – Vi vill påminna om hur

viktig granskning är för demokratin, samhället och dess makthavare. Och att man inte kan räkna med att

medier ska finnas där om man inte stöttar. Precis som att den lokala Ica-butiken är beroende av att du köper din mat där så klarar vi oss inte utan betalande prenumeranter och annonsörer, säger Jessica Pettersson, projektledare och en av hjärnorna bakom kampanjen. lanserat kampanjer på samma tema tidigare. ”Vad är sant” fokuserade på vikten av trovärdighet och sjösattes 2015 då diskussionen gick varm om så kallade ”fake news”. Både medarbetare och lokala profiler har frontat kampanjen. Koncernen

har

Tre år senare lyfte kampanjen ”Vi gör skillnad” konkreta exempel på publiceringar som gjort skillnad för samhället, individen och demokratin. Nu är det fjärde gången gillt. Den röda tråden – den oberoende journalistikens vitala roll i ett demokratiskt samhälle – finns kvar. Men med ”Vi håller inte tyst”, koncernens största kampanj hittills, har tonläget skärpts. Ingar Frostberg, mångårig reporter på Eskilstuna-Kuriren, märker av det hårdnande samhällsklimatet, inte minst i sin mejlkorg. – Blir man hela tiden utsatt för hat och hot på grund av

vad man rapporterar så ökar risken att man väljer att inte skriva. Vi är bara människor som lever i den här staden, precis som alla andra. Det kan tyckas högtravande att påstå att demokratin är hotad, men det är den om journalistiken tystnar. Hon fortsätter:

– Många tror att vi är en skattefinansierad institution som lever på bidrag. Men vi är inte public service. Kampanjen kan verka hård, men vi vill vara tydliga med vår uppmaning: ta inte journalistiken för given. Förhoppningen är att fler

ska se värdet av den lokala journalistik som varje dag produceras på redaktioner runtom i Sörmland – och vilja bidra till dess fortlevnad. Jessica Pettersson betonar att det även handlar om att rikta ett tack till alla de som redan idag prenumererar och annonserar. – Ni bidrar var och en till att levandehålla den lokala journalistiken.

Simon Uggla simon.uggla@ekuriren.se

Tisdag 4 februari 2020

VAR MED OCH

PÅVERKA

SAMLA POÄNG!

– anmäl dig till vår panel

Som medlem i panelen har du möjlighet att tycka till om annonser och innehåll i våra tidningar och på våra nyhetssajter. Du gör det genom att svara på onlineenkäter och du väljer själv när du vill vara med i en undersökning, och när du eventuellt vill lämna panelen. För varje undersökning du svarar på samlar du poäng som du kan byta mot premier, som till exempel Trisslotter, presentkort, biobiljetter eller så kan du välja att ge pengarna till någon välgörenhetsorganisation. Anmäl dig genom att gå in på antingen ekuriren.se/panel, kkuriren.se/panel eller sn.se/panel beroende på vilken tidning du läser mestadels. Följ vidare instruktioner på panelsidan.

Tisdag 4 februari 2020

”Medierna kan hålla rent framför egen dörr” Sörmland

Medieombudsmannen Ola Sigvardsson svarar på fyra frågor om medieetik. Varför har vi ett medieetiskt regelverk? – Tre korta skäl. Det första är att hjälpa människor som blir illa behandlade i medierna. Det andra är att, genom information internt i branschen, förebygga kränkningar av människor. Det tredje är att visa allmänheten och lagstiftarna i riksdagen att medierna själva kan hålla rent framför egen dörr, så att

vi inte riskerar ny lagstiftning som kan inskränka tryck- och yttrandefriheten. Varför behövs en medieombudsman? – Om man blir illa behandlad i ett medium så upplever många det som att man står väldigt ensam. Det är exempelvis svårt att få rätt i domstol gentemot ett medium som skyddas av

våra grundlagar. Då finns vi där för de som anser sig illa behandlade. Vår uppgift är att ta emot alla klagomål som kommer in, utreda dem och ge ett förslag om beslut till Mediernas etiknämnd. Man kan säga att vi är den utredande delen av det medieetiska systemet. Vad kan en typisk anmälan handla om? – En vanlig grund för att skicka anmälningar till oss är personer som exempelvis misstänks för brott och där tidningarna förstått att en namnpublicering kan vara skadlig och valt att anonymisera, men ger så pass

mycket ledtrådar att en stor grupp ändå fattar vem den här personen är. När ska man inte vända sig till ombudsmannen? – Vi sysslar i stort sett uteslutande med kränkningar av enskilda personer. Man kan alltså inte vända sig till oss om man tycker att en tidning har fel i största allmänhet eller att den är kritisk mot en annan person. Man kan bara anmäla om det nedsättande gäller en själv.

Simon Uggla

Den tidigare Pressombudsmannen, Ola Sigvardsson, är sedan 1 januari Sveriges första Medieombudsman.

simon.uggla@ekuriren.se

FOTO: JONAS HELLSÉN

Ombudsmannen – en sheriff i branschen

»SÖRMLAND Har du blivit kränkt eller utpekad i ett medialt sammanhang? Då kan du vända dig till Medieombudsmannen, medievärldens ordningsman, för att få upprättelse.

Den 1 januari i år bytte Pressombudsmannen (PO) och Pressens opinionsnämnd (PON) namn till Medieombudsmannen (MO) respektive Mediernas etiknämnd (MEN). Tillsammans utgör de ryggra-

den i det svenska pressetiska systemet. Två viktiga pjäser att känna till, med andra ord. Inte minst för den som blivit kränkt och utpekad av en publicering eller sändning i media. De nya namnen signalerar en utvidgning av instansernas domän. Från att tidigare ha granskat enbart pressens publiceringar ska MO/MEN nu granska publiceringar i alla medier – oavsett plattform – som är anslutna till det pressetiska systemet. MO fungerar som en slags ordningsman och åklagare dit privatpersoner kan vända

sig för att få upprättelse efter en kränkande publicering. Denne har sedan till uppgift att pröva huruvida publiceringen brutit mot god publicistisk sed genom att väga vad som sagts eller skrivits mot de pressetiska reglerna. Beroende på allvarsgraden

kan MO sedan besluta att avskriva ärendet eller föreslå att mediet ska klandras. MO vänder sig då med sin rekommendation till MEN. Nämnden är det pressetiska systemets beslutande instans som, likt en domstol, tar ställning till de ärenden som MO lämnar över. Man fattar därefter det formella beslutet om mediet i fråga ska klandras eller ej. Om ett medium fälls för klander är det skyldigt att publicera ett uttalande där den publiceringen och bakgrunden till fällningen beskrivs, samt betala en expeditionsavgift.

Simon Uggla

Medieombudsmannen, branschens ordningsman, ser tillsammans med Mediernas etiknämnd till att press, rado och tv upprätthåller god publicistisk sed. FOTO: SKÄRMDUMPAR: MEDIEOMBUDSMANNEN

!Så anmäler du »Om du blivit namngiven el-

ler utpekad i någon av Sörmlands medias titlar, eller ett annat medium, kan du anmäla publiceringen till Medieombudsmannen.

Publiceringen ska i normala fall vara max tre månader gammal, men kan under vissa omständigheter vara äldre än så. På Medieombudsmannen.

se finns ett anmälningsformulär och mer information om pressetik och hur man anmäler. Alla medier som har utgivningsbevis och är anslutna till

TU eller Sveriges Tidskrifter kan prövasystemet.

»Källa: Medieombudsmannen.se

simon.uggla@ekuriren.se

Tipsa oss säkert med tjänsten Newsleak

»SÖRMLAND Vill du tipsa tidningen om en nyhet men tyckt att det känts för osäkert med e-post? Nu har vi byggt en säker lösning för dig.

Newsleaks gör det enklare och säkrare för dig att lämna information till oss. Du omfattas alltid av käll-

skydd och din arbetsgivare kan inte se vad du skickat för uppgifter till oss. – All kommunikation med oss sker via en krypterad inloggning på Newsleak. Bara den som har sifferkoden kan se konversationen eller filerna, säger Eva Burman, chefredaktör och ansvarig utgivare på Sörmlands Media.

– Det är dock viktigt att de som lämnar in tips till oss talar om vilka de är så att vi kan verifiera att det är relevanta tips det handlar om, fortsätter hon. Så här fungerar det: - Gå in på websajten https:// sormlandsmedia.newsleaks. se/. - Skriv in ditt tips.

- Lägg till eventuella filer. - Skicka. Som kvitto kommer du sedan att få ett 16-siffrig kod som gör att du kan logga in och redigera ditt tips och skicka uppdateringar. Som inloggad kan du även kommunicera med oss på redaktionen om ditt tips. Det är viktigt att du är noga

med att skriva vad tipset handlar om och vem du är. Att bara skicka in en fil utan en förklaring gör att det blir svårt för oss att förstå vad tipset handlar om. Om du tycker att Newleaks känns osäkert så kan du ta det hela ett steg till genom att ladda hem webläsaren Tor Browser som skyddar din

identitet ännu mer: https://www.torproject. org/download/downloadeasy.html Kopiera och klistra sedan in följande adress i Tor Browser: efy5xvn2ttff2uejfvw3pzkl76yszzmos5fv4xsig2wcml46uy332tyd.onion

Jörgen Bröms

Tisdag 4 februari 2020

Utan journalister kan vem som helst ta makten Vi håller inte tyst. Journalistik kräver mod, styrka – och dig! PRENUMERERA NU!

Tisdag 4 februari 2020

r ä g n i n d l i b k Fol s n i t a r k o dem r a v s r ö f v l sjä Demokratin måste försvaras varje dag, året om. Tillsammans tar vi debatten och kampen mot antidemokratiska krafter. Genom föreläsningar, kurser och utbildningar stärker vi varandra, skaffar oss nya kunskaper och insikter. Vill du vara med? Läs mer om ABF Sörmlands aktuella kurser och föreläsningar på sormland.abf.se och folkbildningmotnazism.se Är du medlem i ett LO-förbund? Ta kontakt med din lokalavdelning och berätta att du vill bli mer aktiv! Tillsammans är vi starka. Alla behövs!