HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LUMIRE
Second hand i första hand Satsningen har synliggjort en cirkulär framtid i Luleå. | sid. 10-11
Välkommen till nya Risslan – premiär 10 december Så här hittar du på Luleås nya återvinningscentral Risslan. Sid. 12-13
”Vi bygger för att det ska hålla i hundra år”
Hon tömmer containrar med en 20 tons lastbil
Miljardprojektet Östra länken är en förutsättning för ett hållbart Luleå i tillväxt. Sid. 4-5
”Jag har det bästa lastbilsjobbet, jag är jättenöjd med det här”, säger Angelica Blom. Sid. 8-9
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LUMIRE
2
Foto: Viveka Österman
KRÖNIKA AV PER EKERVHEN
Vårt ansvar – att skapa en hållbar miljö Får jag börja med att berätta varför vi gör denna tidning? Vi kände att det fanns så mycket spännande och viktigt att berätta om, och innehållet utgår från frågeställningar vi fått till oss från Luleåborna. Det tackar vi för! Jag hoppas att tidningen kommer att vara både läsvärd och tänkvärd.
För mig är det att vi på ett ansvarsfullt sätt gör vårt yttersta för att påverka och bidra till en hållbar miljö där vi bor idag, men också för att nästa generation ska ha en lika bra eller bättre plats att bo på här i Luleå. Lumire ska genom samverkan, innovation, trovärdighet och uthållighet vara en motor för att skapa förutsättningar för en hållbarare miljö i Luleå. I denna tidning kommer vi att lyfta fram aktuella upplägg och saker vi gör som stöttar vår vision. Luleåborna har frågat när det ska ske. Vi inom Lumire har längtat. Jag pratar förstås om Risslan och den 10 december öppnar Luleås nya återbruksoch återvinningsanläggning, som beräknas bli en av Luleås mest besökta platser med över 250 000 besök per år. Vi hoppas att du som kommer till oss upplever att det är en plats du vill komma tillbaka till. Där det ska vara lätt att göra rätt och du får hjälp när du behöver det. EN FÖRHOPPNING VI har med denna anläggning är att återbruket i Luleå ska öka. Därför öppnar Hållbarhetshuset i början av nästa år, på Risslan. Där kommer det som lämnats in för återbruk på anläggningen att säljas. Vi kommer också använda huset för utbildning och inspiration. Jag hoppas att ni alla någon gång under nästa år både lämnat in något för återbruk, samt handlat något second hand. Det skulle vara ett stort steg mot ett hållbarare Luleå för mig.
INNEHÅLL OCH PRODUKTION
DE N K ANSKE STÖRSTA nyheten sker vid årsskiftet. Då kommer verksamheten för vatten och avlopp i Luleå att finnas inom Lumire. Det innebär att våra verksamheter som arbetar med återvinning och avfall, samt vatten och avlopp blir ett. Vi blir som bolag en ännu större samhällsbyggare som genom samverkan, innovation och ansvar bidrar till att Luleå kan växa på ett hållbart sätt. Förhoppningen är att vi tillsammans blir ett ännu mer värdeskapande bolag för alla Luleåbor. Där allt vi gör bygger på att vi hjälps åt genom hela kedjan – från ert hem, till våra anläggningar och vidare för återvinning och återbruk. Ett bra exempel på det är att våra avfalls- och återvinningsfordon från och med nästa år börjar köra på biogas. Det är så vi tillsammans skapar en hållbar miljö.
Sist men inte minst vill jag lyfta våra medarbetares viktiga roll för alla Luleåbor. Att vår personal varje dag hämtar och tar hand om ert avfall och att vi levererar ett gott vatten som vi sedan tar hand om. Hur skulle vår vardag se ut om det inte fungerade? Per Ekervhen, VD, Lumire
OCH
N VA
ENMÄRK
E T
EN TIDNING FRÅN
En annan aktivitet mot ett hållbarare Luleå är Returpunkt Centrum och second hand-butiken Samlat, som finns på Köpmantorget i centrala Luleå. Förhoppningen är att vi ska kunna öppna upp Returpunkter i fler stadsdelar runt om i stan. Om du inte redan har besökt secondhand-butiken Samlat så tycker jag verkligen att det är dags. En riktigt fin och inspirerande butik – kanske hittar du några av dina julklappar där om du besöker oss innan jul? Det skulle vara ett steg för ett hållbarare Luleå för mig.
S
formulerad som rubriken ovan ”Vårt ansvar, skapa hållbar miljö”. Jag ställde mig frågan; vad innebär den för mig?
LUMIRE S VISION ÄR
OMSLAGSFOTO: Elin Parmhed TRYCK: Tryck i Norrbotten, Luleå, tryckt på miljövänligt papper. December 2021. FÖR FRÅGOR: Kontakta Per Ekervhen, per.ekervhen@lumire.se
Tryck i Norrbotten 3041 0033
PA N E L E N
”Vi ger vidare kläder och saker” 1
Vad menas med hållbarhet för dig?
2
Varför är det viktigt att källsortera?
3
Vad kan människor göra för att vara rädda om miljön?
4
Pratar ni om miljö och hållbarhet i skolan?
5
Känner ni till någon människa som är extra kunnig om hållbarhet och miljö?
VEGA WALLER Ålder: 10 år, går i klass 4. Intressen: Rida, spela basket och dansa. 1. – Att man återvinner, och att man gör saker på nytt. Som glas, kartong och plast som kan bli nya saker. Vi ger också vidare kläder och saker till exempel till vår kusin. Men inte så ofta leksaker – det kan kännas svårare. 2. – Det gör man på återvinningsstationerna. Annars kanske det bränns upp, och då blir det inte till något nytt. 3. – Fortsätta källsortera och inte slänga skräp på marken. Jag tror att både barn och vuxna är bra på att tänka på hur man ska ta hand om miljö, djur och natur. 4. – Ja, det gör vi, i SO:n. Vi har också olika platser där man ska slänga papper, plast och sånt. 5. – Greta Thunberg. Hon försöker hjälpa världen.
OTTO WALLER Ålder: 6 år, går i förskoleklass. Intressen: Spela fotboll. 1. – Jag tänker också som Vega, att saker blir på nytt. Jag får allt möjligt av en större kusin som är sju år, som den här Adidasjackan som jag har på mig. Och vi ger vidare kläder och saker till en annan kusin. 2. – Om man inte delar upp alla saker blir det som en gegga och då kan man inte göra nåt bra av det. 3. – Jag tycker som Vega. Man ska inte slänga skräp på marken. 4. – Inte så mycket i förskoleklass, kanske någon gång. Vi har en papperskorg. Den får man bara kasta papper i. 5. – Min farmor Gunilla. Hon pratar om det varje dag.
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LUMIRE
3
Lumire i siffror Hur många besök sker på Luleås återvinningscentraler per år? Visst du att ledningsnätet för vatten och avlopp sträcker sig 150 mil – lika långt som det är mellan Luleå och Malmö? Stämmer det att vi kastar 53 kg matavfall per person och år i Luleå? Från och med 1 januari 2022 kommer även Vatten och Avlopp, idag inom Luleå kommun, att bli en del av Lumire. Bra för Luleåborna eftersom fler delar som är viktiga för Luleåborna samlas inom samma område.
Kommunalt avfall
53 kg*
180 kg*
477 kg*
280 000 besök Under 2020 tog våra fyra återvinningscentraler i Luleå emot totalt 280 000 besök.
Förpackningsinsamling*
20
Varje person i Luleå kommun slänger 53 kilo matavfall per år.
Så mycket samlades in per person i Luleå kommun av både matavfallet och det brännbara restavfallet.
Mängden insamlat kommunalt avfall, exklusive trädgårdsavfall uppgick i Luleå kommun år 2020 till 477 kg per person.
Kommunalt avfall inkluderar mat- och brännbart restavfall, grovavfall, förpackningar och returpapper, samt farligt avfall, elavfall och batterier. * Källa: Avfall Sverige (Trendrapport – Insamling)
kg/ Luleåbo
Var glasförpackningar respektive pappersförpackningar som varje person i Luleå kommun samlade in under ett år.
2
22
kg/ Luleåbo
kg/ Luleåbo Mängden metallförpackningar var drygt 2 kg per person.
Returpapper som uppgick till 22 kg per person har lämnats.
10
kg/ Luleåbo För plastförpackningar hamnade siffran på nästa 10 kg per person.
* Källa: Avfall Sverige (Trendrapport – Förpackningar)
Pantat 19
705 539 burkar och flaskor. Det blir 251 burkar och flaskor/person.
Vatten och avlopp i siffror 2000
150 mil
83 kg
Från en mobiltelefon blir det 83 kg avfall, om man inkluderar produktionen, främst gruvavfall. Från produktionen av en laptop blir det 1,2 ton avfall. Det brukar man kalla det osynliga avfallet. Tänk dig att du behåller din mobil i tre år istället för bara två. Hur lång tid tror du att du kan lyssna på Spotify för det klimatutsläpp du sparar in genom detta? Svar: 24 timmar om dygnet i över 23 år.
vattenmätare
Vårt ledningsnät sträcker sig 150 mil – lika långt som från Luleå till Malmö.
Varje år byter vi ut närmare 2000 mekaniska vattenmätare till moderna digitala vattenmätare hos våra kunder.
Ett helt COOP ARENA
avloppsledning
Varje vecka renar vi avloppsvatten motsvarande ett helt Coop Arena.
5 mil
Varje år spolar, filmar och dokumenterar vi 5 mil avloppsledning med vår teknikbuss.
3
öre Ditt dricksvatten kostar 3 öre per liter och då får du avloppsreningen på köpet.
50
vattenläckor Vi lagar närmare 50 vattenläckor per år.
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LUMIRE
4
Illustration: a och d arkitekter
Östra länken – nyckeln till framtidens Luleå Östra länken – en förutsättning för ett hållbart Luleå i tillväxt. När två mil vatten-, dag- och spillvattenledningar grävs ned i marken möjliggör man för en fördubbling av Luleås befolkningsmängd samtidigt som man säkerställer befintligt system. Foto: Elin Parmhed
D
et har nu gått sju år sedan det första spadtaget till Östra länken togs. Miljardprojektet, som väntas stå klart 2026, är ett av de största anläggnings- och byggprojekten i Luleå genom tiderna. En samverkande investering i framtiden för att möta den jättetillväxt som väntar kommunen. En investering som måste hålla länge. – Vi bygger för att det ska hålla i hundra år. Det som ligger i backen ska vara så bra att vi slipper gräva upp och göra om under denna tidsperiod, säger Malin Suneson som är projektledare för Östra länken. Att byta ut och bygga ut två mil av Luleå kommuns huvudstråk för vatten- och avloppsvatten är inget som görs i en handvändning. Projektet har med det inneburit alltifrån tung trafik på gatorna, uppgrävda trottoarer och omvägar till jobbet för många Luleåbor. Men projektet är nödvändigt för att Luleå ska kunna växa. – Just nu är avloppssystemet begränsande. Det nya systemet är en förutsättning för att staden ska kunna växa och det möjliggör en fördubbling i invånarantal, säger Malin Suneson.
SAMTIDIGT BIDRAR PROJEKTET till att befintligt system renoveras, byggandet av en attraktiv och hållbar stadsbygd och värnar om ekologiska-, sociala- och kulturella miljöer. Målet från kommunens sida är – och har hela tiden varit – att projektet ska inverka så lite som möjligt på vardagen. – Det är ett tätortsnära projekt och alltså ett människonära projekt. Vi tar plats och behöver mycket yta och det här skapar störningar för den befintliga infrastrukturen. Vi försöker att jobba med kommunikation och vara lyhörda gentemot medborgarna, säger Malin Suneson. Hon fortsätter: – Vi försöker hitta lösningar för att samordna arbeten och minska påverkan med noggrann tidsplanering så att exempelvis arbeten på skolområden sker under lov i så stor utsträckning som möjligt. Över lag är de flesta väldigt förstående. De förstår att stan behöver växa och nödvändigheten i projektet, men sedan är det förstås en påfrestning som pågår under lång tid. LULEÅ STÅR INFÖR
en spännande tid där tusentals
Malin Suneson.
Illustration: a och d arkitekter
”
Det är ett tätortsnära projekt och alltså ett människonära projekt nya jobb förväntas inom en relativt snar framtid och behovet av fler Luleåbor kommer att öka. Visionen är nu att Luleå når 100 000 invånare redan 2040.
Pumpstationen ”Ljusglimt” tas i bruk vid årsskiftet.
– Tack vare att Luleå kommun vågat satsa på Östra Länken är vi inte på efterkälken. Det mesta av projektet kommer att falla i glömskan när det göms under mark, men flera pumpstationer kommer att stå kvar som minnen av projektet. – Flera av pumpstationerna är arkitektritade eftersom de är en del av det offentliga rummet. Pumpstationen ”Ljusglimt” som står nedanför bostadsområdet Tuna kommer tas i bruk efter årsskiftet, berättar Malin.
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LUMIRE
”Flera av pumpstationerna är arkitektritade eftersom de är en del av det offentliga rummet”, berättar Malin Suneson, projektledare för Östra länken. Som pumpstationen ”Ljusglimt”, nedanför bostadsområdet Tuna.
Det största röret som lagts i marken mäter två meter i diameter.
Miljardprojektet, som väntas stå klart 2026, är ett av de största anläggnings- och byggprojekten i Luleå genom tiderna.
Det gamla systemet hade behövts bytas på grund av ålder.
5
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LUMIRE
6
Foto: Susanne Lindholm
KRÖNIKA AV PETRA VIKLUND
Guldet som glimmar i Luleåbornas avloppsvatten Visste du att vi kan förutspå framtida virusutbrott genom studier av vårt avloppsvatten?
jag förmånen att få lyssna till duktiga studenten Frida som presenterade sitt examensarbete om kartläggning av covid-19 i avloppsvattnet i Luleå. Ett arbete som hon genomfört under 2021. Hon redovisade sina fynd för medarbetarna på Uddebo avloppsreningsverk som precis som vi alla stått inför ett stort antal anpassningar både på arbetet och hemma under de senaste åren med anledning av pandemin. Frida kunde visa att vi även i Luleå kan se tidiga indikationer av annalkande virusutbrott genom att mäta avloppsvatten innan de faktiska sjuktalen visar sig i vården. Svårigheten är inte att mäta och upptäcka virusrester utan att hantera de variationer i flöden in till reningsverket som uppstår vid kraftiga regn eller snösmältning. HÄROM DAGE N HADE
Att följa trender, pandemier, läkemedels- och narkotikaanvändande i det avloppsvatten vi alla och en var producerar är ett relativt lågutnyttjat mått på samhällets allmänna hälsotillstånd. Spännande samarbetsmöjligheter öppnar sig när vi börjar glänta på dörren och vår bild av avloppssystemet och avloppsreningsverket som tidigare ändstation kan få stryka på foten. i vårt avloppsvatten om vår samtid? Finns det kunskap värt guld i form av nya produkter och informationsinhämtning som vi tidigare lämnat därhän? Den kräsmagade rynkar kanske på näsan men faktum är att en
holländsk forskargrupp i detta nu tittar på att utvinna ätbart protein ur avloppsvatten.
Den kräsmagade rynkar kanske på näsan men faktum är att en holländsk forskargrupp i detta nu tittar på att utvinna ätbart protein ur avloppsvatten
På Uddebo avloppsreningsverk trängs uppfiskade skatter på en hylla. Det är plånböcker, körkort, löständer och ett gäng med leksaksdjur, säkerligen högt älskade en gång i tiden som letat sig hela vägen från någons toalettstol genom avloppssystemet och fastnat i avloppsreningsverkets rensgaller.
NÄR DE T GÄLLE R framtidens skatter, vore det inte fint om det handlar mer om lärdomar från vattnets innehåll, som ger oss större möjligheter till kunskap och ett gott mående? Och kanske till och med möjligheter att stoppa eller åtminstone mildra kommande pandemier och utmaningar. Så låter vi nallarna och löständerna gå vidare till annan slags återvinning – det finns en plats för dem också.
VAD SÄGE R INNE HÅLLE T
Petra Viklund Vatten- och avloppschef Lumire
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LUMIRE
7
HÄR ÄR DE NYA SKYLTARNA:
Ökad igenkänning är en av fördelarna med de nya gemensamma skyltarna, förklarar Viktor Ekman, kommunikatör på Lumire.
Foto: Elin Parmhed
Gemensamt skyltsystem ska förenkla sorteringen För att göra det enkelt att sortera sitt avfall kommer ett nytt skyltsystem att införas på återvinningscentralerna i kommunen. De nya skyltarna ska göra det enkelt för alla att sortera rätt. MÅLET MED DET gemensamma systemet är att hela Norden ska använda samma skyltar, vilket ska bidra till ökad återvinning och ökade möjligheter att nå en cirkulär ekonomi. Bakgrunden till det nya skyltsystemet är att det inte tidigare har funnits något gemensamt system eller skyltspråk för avfallssortering i Sverige. Det har gjort det svårare för svenskarna att sortera, när samma avfallstyper har haft olika benämningar och former på olika platser. För att undvika felsortering har Nordiska ministerrådet initierat ett samarbete för att skapa enhetlighet i skyltspråket. – Fördelarna med ett gemensamt skyltsystem är bland annat ökad igenkänning. Om skylten ser likadan ut oavsett om du är i Råneå eller Malmö skapas bättre förutsättningar att sortera ditt avfall
rätt, säger Viktor Ekman, kommunikatör på Lumire. såg kommunikationen kring avfallssortering olika ut i de nordiska länderna, och också mellan olika kommuner. Varje skylt kommer nu genomgående att bestå av tre element: färg, symbol och fraktionsnamn. Ett helt nytt skyltsystem kan till en början leda till förvirring, men på sikt ser man en tydlig vinning för miljön. – Det kan förstås leda till lite förvirring i början innan vi har lärt oss det här, men vår uppmaning är att fråga sig fram om man är osäker. Genom tydlighet och tålamod kommer vi att lyckas ännu bättre med sortering. Ju bättre vi blir på att sortera, FRAM TILL NYLIGEN
”
Fördelarna med ett gemensamt skyltsystem är bland annat ökad igenkänning desto lättare blir det att ta vara på avfallet på ett bra sätt och desto bättre är det slutligen för vår gemensamma miljö, säger Viktor.
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LUMIRE
8
PA N E L E N
Foto: Elin Parmhed
Hallå där Gunnar Westrin, Råneå
”Trots sin vikt är den väldigt smidig ändå. Jag har tagit mig in på väldigt konstiga ställen med den här”, säger Angelica Blom om den tunga lastbil som hon framför.
Foto: Milling Produktion
Vad menas med hållbarhet för dig? – Det betyder att sortering av köksavfall och sopor inte ska ge mer föroreningar eller skräp till våra omgivningar, eller naturen. Det kan även innebära att vi köper närproducerat på mataffären och att vi komposterar. För mig betyder också ordet att vi värnar våra sista fria älvar, naturskogar och våra känsliga hav. Vi måste värna självklara ekologiska system. Du är väldigt kunnig gällande källsortering. Tips till människor som vill agera mer miljösmart? – Börja med att tänka… plast! Jag har kontrollerat plasttillförseln i min familj under en tioårsperiod och ser att idag är det som ska kastas från köket ungefär 90 procent plast. Resten är för det mesta papper eller papp. För plast och papper/papp har vi containers, vilket även finns på återvinningsstationerna. På så sätt blir köksavfall mest rester från matlagningen. Plasten skall inte brännas, det ska återvinnas. Vad mer behövs göras enligt dig? – Plastindustrin måste absolut ta ett större ansvar. Idag återvinner vi bara 10-15 procent av all använd plast. Skandal!
Hela proceduren med att lyfta upp containern och tippa dess innehåll i flaket hanterar Angelica Blom med några knapptryck från förarsätet i sin hytt.
Angelica rullar fram i 20 ton – tömmer containrar med joystick
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LUMIRE
Med sina 20 ton är Angelica Bloms lastbil det tyngsta fordonet som framförs på återvinningsstationerna. ”Den är väldigt smidig ändå”, säger hon.
N
är det är dags att tömma containrar på återvinningsstationerna så kommer Angelica Blom körandes med sin fronttömmande lastbil. Trots att hon framför ett tungt fordon och hanterar tunga lyft, så är jobbet inte så tungt för henne. – Nej, inte alls. Jag behöver aldrig gå ur hytten, säger hon. Hela proceduren med att lyfta upp containern och tippa dess innehåll i flaket hanterar hon med några enkla knapptryck från förarsätet i sin hytt. – Jag har en joystick härinne som jag styr allting med, så för mig är arbetet inte tungt alls, berättar hon. ANGELICA TOG SITT lastbilskort för snart tre år sedan. Hon tröttnade på jobbet som städare och kände att hon ville göra något helt nytt. Lotten föll då på att ta lastbilskörkortet. Sedan hon fick det har just frontlastaren varit hennes främsta arbetsredskap.
Hon stormtrivs med sitt jobb, att starta dagen redan klockan 6, innan staden vaknat helt, och sluta klockan 15. Hon skulle aldrig byta ut jobbet och sin frontlastare mot att till exempel köra gods. – Jag har det bästa lastbilsjobbet, jag är jättenöjd med det här! Att större delen tillbringas ensam i lastbilen har hon inget problem med. För det mesta går jobbet som lastbilschaufför som en dans, men hon berättar att det finns en del utmaningar med att jobba på hjul. I alla fall vissa tider på året. – Det är mest vintertid det kan bli problem, när det blir halt och saker fryser – det kan vara lite irriterande. Men annars är jag jättenöjd med mitt jobb. Att framföra fordonet i trafik är inte värre än att köra en lite större bil, enligt Angelica. – Trots sin vikt är den väldigt smidig ändå. Jag har tagit mig in på väldigt konstiga ställen med den här, säger hon.
”
Jag har det bästa lastbilsjobbet, jag är jättenöjd med det här! Genom att ta sitt lastbilskörkort anslöt hon till en bransch med förhållandevis få kvinnor. Men det är inget som bekommer henne. – Jag trivs jättebra ändå, det finns några kvinnliga chaufförer hos oss men jag trivs med att jobba med gubbarna, skrattar hon. Tycker du att fler kvinnor borde komma in i branschen? – Ja det tycker jag väl, det är en bra bransch, säger hon.
9
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LUMIRE
10
Foto: Elin Parmhed
”Vi vill boosta second hand i Luleå”, säger Evelyn Lindgren och Astrid Nordbrandt.
På Returpunkt Centrum går det att låna en cykel, något som har blivit väldigt populärt, menar Astrid Nordbrandt och Evelyn Lindgren.
Här går
second hand
i första hand
Returpunkt Centrum och second hand-butiken Samlat har varit öppen i över nio månader. Tack vare satsningen har en cirkulär framtid synliggjorts mer i Luleå.
D
en 5 mars slogs portarna upp till Returpunkt Centrum och second hand-butiken Samlat på Köpmantorget i Luleå. En satsning som gjorts för att skapa en mötesplats där man kan låna, byta, köpa och laga prylar och material för att ge dem en längre livslängd. – Tanken är att det här ska göra det lättare och mer tillgängligt för människor att hitta till en second handbutik och visa hur lätt det är att skapa en cirkulär konsumtion och återbruka grejer. Vi har fått en fantastisk feedback från våra besökare, säger Evelyn Lindgren. Astrid Nordbrandt är en av dem som arbetar där
Många som tidigare inte handlat second hand har hittat till butiken på Köpmantorget.
tillsammans med Evelyn och hon säger att det är en ynnest att få arbeta med projektet – och att man redan märker vad satsningen har bidragit med. – Det är kul att se alla som kommer hit varje dag, det är många som sagt att de inte tidigare handlat second hand, säger hon. VIA EN AV ingångarna till Returpunkt Centrum kommer man direkt till återvinningsstationen och cykelbiblioteket som finns i lokalerna. Personal från Lumire går där igenom det som lämnas in och vad som kan återanvändas av andra. På stationen tar de bara hand om saker som människor själva kan bära dit – det går alltså inte att åka dit med ett fullastat släp. – Våra lokaler ligger så centralt i stan att de som har begränsade möjligheter i sina soprum i sina föreningar kan komma och slänga exempelvis elektronik och batterier. Sedan säljer vi sådant som går att använda vidare eller lämnar det på återbrukshyllan, säger Astrid. Det är många personer som nästan dagligen hittar till deras återbrukshylla, både återkommande och nya personer. Varje person får ta max fem
föremål per dag helt gratis. – Alla saker som hittar ett nytt hem är en miljövinst för vår jord. På så sätt är det fantastiskt att vid varje tillfälle någon tar från hyllan så förbättrar vi vår framtid. Varje dag väger vi det som vi får in, då kan vi se hur mycket som i stället cirkulerar vidare i samhället, säger Evelyn. PÅ RETURPUNKT CENTRUM är det även möjligt att låna en cykel. Genom att betala 40 kronor är cykeln din för ett dygn. – Vem som helst kan komma hit och låna en cykel. Det är verkligen något som våra besökare använder och det har varit väldigt populärt.
Vad har det här projektet gjort med er egen syn på hållbarhet? – Det har länge varit en av mina hjärtefrågor och jag har sedan barnsben sopsorterat. Jag tycker det är fantastiskt att nu få se vilken mängd kläder och prylar som någon annan kan använda i stället för att det slängs, säger Evelyn. Astrid fyller i:
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LUMIRE
”
Alla saker som hittar ett nytt hem är en miljövinst för vår jord – Jag har börjat handla nästan bara second hand, men nätshoppade mycket förut. Nu är det på en lägre nivå och man vill inte göra det när man vet hur mycket kläder som kommer in hit. Nu försöker jag få mina kompisar att handla mer second hand, eftersom jag vet vilken skillnad det gör, säger Astrid. De är båda tydliga med att Returpunkt Centrum och second hand-butiken Samlat ska tillföra något till Luleå. – Vi vill boosta second hand i Luleå och det ska inte ses som en konkurrent till den vanliga handeln. Det ska vara en inkörsport till en mer cirkulär värld.
FAKTA:
OM PROJEKTET Projektet Returpunkt har som syfte att skapa en mötesplats i Luleå som främjar cirkulär ekonomi, delande och sysselsättning. Returpunkten i centrum är en allmän mötesplats där användare kan laga, låna, byta och köpa återbruk med syftet att utöka användningen och förlänga livet på prylar och material och samtidigt skapa möjlighet till hållbara resor, en levande stadsbild och social samverkan och arbetsträning.
Många besöker nästan dagligen återbrukshyllan, där varje person får ta max fem föremål gratis.
Returpunkt Centrum genomförs av Lumire tillsammans med Lulebo, Stadsbyggnadsförvaltningen, Arbetsmarknadsförvaltningen samt Diös, Sömnadskollektivet, Röda Korset och PMU i Öjebyn i lokaler på Köpmantorget. Projektet pågår fram till och med årsskiftet 2022/2023.
”Vi har fått en fantastisk feedback från våra besökare”, säger Evelyn Lindgren.
11
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LUMIRE
12
20
FOKUS
Risslans återvinningscentral Risslans återvinningscentral öppnar den 10 december öppnar den 10 december Nu blir det ännu lättare att lämna in avfall och material för blir återbruk och återvinning – den 10 Nu det ännu lättare att lämna indecember avfall och välkomnas material Luleåborna den nya återvinningscentralen Risslan vid för återbruktill och återvinning – den 10 december välkomnas Porsödalenstill industriområde. Luleåborna den nya återvinningscentralen Risslan vid Grafik: Lisa Wallin Porsödalens industriområde.
Text: Viktor Ekman / Grafik: Lisa Wallin
Ledorden har varit hållbarhet och enkelhet. Hållbarhet både vad gäller materialval, arkitektur och vad anläggningen ska användas till. Enkelhet logistiska flödena, skyltningen och information Ledorden hari de varit hållbarhet och enkelhet. Hållbarhet både vad på anläggningen allt för att och det vad ska vara lätt för Luleåborna att gäller materialval,– arkitektur anläggningen ska användas levaEnkelhet hållbart. i de logistiska flödena, skyltningen och information till. på anläggningen – allt för att det ska vara lätt för Luleåborna att – Vår personal har varit med i arbetet med att utforma den nya leva hållbart. anläggningen. På Risslan kommer personalen närmare kunden och – Vår harrådgivande varit med iför arbetet med att utforma nya kan på personal så sätt vara att öka återvinning ochden återbruk. anläggningen. På finnas Risslantillkommer personalen närmare kunden och Vi ska synas och för kunden säger Per Ekervhen, kan så sätt vara rådgivande för att öka återvinning och återVD på på Lumire. bruk. Vi ska synas och finnas till för kunden säger Per Ekervhen, VD på Lumire.
Så Så här här hittar hittardu dupå påRisslan Risslan
När du kör in på området passerar du Hållbarhetshuset till vänster om dig. Du svänger sedan runt huset för att komma till återvinningsstationen, eller för att använda pantamera-maskinen. Du kan också lämna trädgårdsavfall, sten, grus, jord och betong. Dessutom vitvaror, porslin och keramik.
1
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LUMIRE
13
FOKUS
Öppettider under premiärhelgen: Fredag 10 december: 08.00–16.00 Lördag 11 december 09.00–16.00 EXTRA Söndagsöppet 12 december: 12.00– 15.00
Här tar vi också emot dig som vill lämna in återbruk såsom kläder, inredning, möbler eller fritidsartiklar som kan komma till nytta för någon annan via Hållbarhetshuset.
5
4 3
2
När du ska du köra upp på rampen, håller du höger körfält. Väl uppe kan du lämna in gips, wellpapp, isolering, metall, energiåtervinning (tidigare benämnt brännbart) trä, grovavfall och impregnerat trä. Dessutom tar vi emot farligt avfall och elektronik samt förbrukade ljuskällor och batterier.
21
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LUMIRE
14
”Det är vår uppgift att hjälpa och lära Luleåborna att sortera” Hannu Kantojärvi, miljöarbetare på Lumires återvinningscentraler i Luleå, har mer än 20 års erfarenhet av hållbarhetsarbete. De senaste åren har han ingått i gruppen som arbetat fram Risslan, och han ser fram emot att få träffa Luleåborna på plats.
V
ad är hållbarhet för dig? – Det är att försöka att minska avfallsmängderna och att återvinna så mycket som möjligt. Försöka vara noggrann när man sorterar. Jag tillhör en generation som återvinner allt som går att använda igen, även gamla spikar och brädor. Det är något jag lärde mig redan som barn, för mina föräldrar var det en nödvändighet – de tyckte det var onödigt att köpa nytt när det finns grejer som kan användas, säger Hannu Kantojärvi och fortsätter: – När jag var liten så reparerades allt, idag köper alla nytt. Tittar man på avfallsmängden som kommer
”Något som förändrats till det bättre, är att fler är benägna att skänka vidare”, säger Hannu Kantojärvi.
in verkar detta fortsätta. Något som förändrats till det bättre, är att fler är benägna att skänka vidare. Hur startade inspirationen för Risslan? – Vi i vår arbetsgrupp tillsammans med avdelningschef och arbetsledare var på studiebesök i Jönköping där de hade en ny anläggning. Vi var även till Motala för att få idéer. Vi såg på hela upplägget och lade till våra erfarenheter från Kronan – både det som fungerat bra och vad vi inte vill göra igen. Något som är riktigt positivt nu är att det är rejält med utrymmen, vi kommer att slippa en hel del av trängseln som kunde uppstå på Kronan.
”
När jag var liten så reparerade man allt, idag köper alla nytt Varför blev det just denna plats för Risslan? – Valet av plats och arbetet med Risslan har varit uppe under flera år, eftersom vi visste att vi måste
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LUMIRE
15
Hannu Kantojärvi.
flytta verksamheten från Kronan. Så hittades Risslans område, det vill säga Porsödalen, ett område som passar för verksamheten och som är någorlunda centralt, vilket också fanns med i kravställningen.
Foto: Elin Parmhed
Vilka har varit era viktigaste målsättningar? – Att skapa en trygg och säker arbetsmiljö för personalen, och för alla besökare. Arbetet med Risslan har flutit på bra som helhet. Jag tror att Risslan kommer att bli väldigt populär, att fler Luleåbor som tidigare valt att åka till andra anläggningar kommer hit i stället säger Hannu och lägger till: – Jag tror att människor kommer att uppskatta återbruket, det vill säga att Hållbarhetshuset finns här och i vår regi. Det har varit svårt för Luleåborna att skilja på verksamheterna på Kronan, till exempel för öppettider. Här blir det tydligare med både mottagning av saker som skänks vidare, och att de sedan finns för vidare nyttjande via Hållbarhetshuset. Har du några specialintressen inom återvinning och avfallshantering? – Jag har haft ansvar för farligt avfall, vilket jag är väldigt intresserad av. Sorteringen har blivit mer noggrann. Människor har blivit betydligt bättre på att sortera och har en större förståelse varför det är viktigt hur farligt avfall ska hanteras. För tjugo år sedan ifrågasatte folk oss på ett annat sätt. ”Vad är det för vits, allt grävs ju ändå ner?” kunde vi få höra. Idag vet människor mer, och att det bara är en liten del som går till deponi. Det mesta återvinns och kan bli till exempel ny metall eller värme via värmeverk. Du och dina kollegor jobbar med att hjälpa och lära människor om återvinning. Hur går det till? – Vi vill hjälpa människor att känna sig motiverade att sortera. Det behöver ske genom ett vänligt bemötande, inte att peka med hela handen. Man får vara smidig och resonera, för att människor ska ändra sitt beteende. Vilka förhoppningar har du för Risslan? – Jag hoppas att Luleåborna ska uppskatta vår anläggning och att de lämnar saker på rätt ställe, eller frågar om man inte vet. Det är därför vi är här med vår personal, för att kunna hjälpa och lära Luleåborna vart något ska slängas. Vad kan Luleåborna tänka på som gör besöket smidigare? – Det är klokt att lägga sitt avfall och det som ska till återbruk i rätt ordning redan hemma när bilen eller släpet packas. Vi har alltid samma ordning på alla våra anläggningar, för att de ska veta vad som kommer först och vad som kommer sist, tipsar Hannu.
”Vi har genomgående valt enkla, funktionella material på hela anläggningen”, säger Fredrik Wennberg. De gula konstverken bakom Fredrik är skapade av Anja Öhrn. Foto: Elin Parmhed
”En genuin norrländsk känsla” Hållbart och enkelt. Det är ledord som genomsyrar hela Risslans Återvinningscentral – även i val av byggmaterial. ”Det är Sveriges modernaste återvinningscentral”, säger Fredrik Wennberg på Lumire. FÖR ATT SKAPA en återvinningscentral som lever som man lär har hela byggprocessen genomsyrats av ett helhets- och hållbarhetstänk. Redan då markarbetet inleddes 2018 hade man återbruk i fokus. När stora mängder berg sprängdes bort för att ge plats för verksamheten kom det till användning i andra kommunala projekt. Sedan dess har man skapat en användarvänlig och hållbar anläggning med medvetna materialval. – Vi har genomgående valt enkla, funktionella material på hela anläggningen, berättar Fredrik Wennberg, som har haft en projektledarroll från Lumires håll i byggandet av Risslans Återvinningscentral.
Dessutom finns Hållbarhetshuset nedanför rampen där de insamlade föremålen kommer att säljas. – I det huset har vi satsat ännu mer på enkla materialval. Det är mycket trä, och slipad betong som golv. Vi undviker plast och satsar på mer hållbara material. Det ska ge en genuin norrländsk känsla, säger Fredrik. Han fortsätter: – Lokalen har utformats för att vara väldigt flexibel, med en öppen planlösning. Det är för att den enkelt ska kunna användas för andra ändamål i framtiden. Det ska vara lätt att ställa om för andra typer av verksamheter. HÅLLBARHETSHUSET HAR DESSUTOM
annat valt en underhållsfri och återvinningsbar fasad till byggnaderna, samt ett sedumtak för att samla upp regnvatten och dessutom samspela med den omgivande naturen. Val som går helt i linje med återvinningscentralens mål. – Vi har genomgått en process under flera år där omhändertagandet av resurser fått mer utrymme i vår verksamhet. Då är det viktigt att vi har med den biten även när vi bygger. Sedan kan det vara svårt att applicera det på precis allt när man bygger hus, men där det går har vi gjort det. På rampen finns bland annat personalbyggnad och servicebyggnad. Här ligger även den nya återbruksmottagningen, vars mål är att samla in material som kan nyttjas på nytt. MAN HAR BLAND
försetts med solceller som försörjer delar av anläggningen med energi. Enkelheten går igen på flera sätt i den nya anläggningen. Förutom enkla materialval ska det vara enkelt för Luleåborna att återvinna sitt avfall genom enkla logistiska flöden samt tydlig skyltning och information på anläggningen. Hur tror du att anläggningen kommer tas emot av Luleåborna? – Förhoppningsvis ställer de sig positiva till den. Det är en jättefin anläggning. Det är Sveriges modernaste återvinningscentral. Den är bra planerad och ligger på ett bra ställe, så jag hoppas att det upplevs som positivt, säger Fredrik.
16
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LUMIRE
Hallå där Carina Sammeli!
Vad gör du för miljön?
– MAN BRUKAR DELA upp hållbarhet i ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Alla dessa ska samspela för att få ett bra samhälle på lång sikt. Där har vi politiker en jätteviktig roll, säger Carina Sammeli och fortsätter: – Sedan gällande miljön och klimatet har vi en stor påverkan på den biologiska mångfalden runt om i världen och dessutom måste vi minska vår klimatpåverkan. Det är jätteviktiga frågor för oss alla. Jag vill att mina barnbarn ska ha en bra värld att leva i.
egna och även Lumires arbete med hållbarhet och miljö? – Lumire är proffs på sophantering, avfall och det som rör sådana frågor i Luleå. Nu har de ett särskilt uppdrag kring återvinning och återbruk som är jätteintressant. Utöver att hämta våra sopor tar de även ansvar för återbruk på ett tydligare sätt, säger hon och fortsätter: – Det är väldigt bra att vi har en långsiktig aktör som Lumire när hållbarhet handlar om just det.
Varför är det viktigt att vi har en återvinningscentral i Luleå centrum – vilka fördelar ser du där för miljön och klimatet? – De allra flesta människor vill kunna göra bra val. Det finns få personer som kastar skräp på backen när det finns en papperskorg bredvid, men man måste ha möjligheten att lätt göra bra val. Om det är för svårt att återvinna kommer man inte vara lika motiverad. Det ska vara enkelt att slänga, ligga centralt och ha bra öppettider så som det är nu.
Vad tror du att Östra länken kommer innebära för Luleåborna på sikt? – Vi har ansvar för att vatten och avlopp ska finnas tillgängligt där människor bor. Vi har inte byggt någon ny VA-lösning sedan 70-talet. Östra länken är en uppgradering till ett modernt ledningssystem, nu kommer de ha ett bra och fungerande vatten och avlopp. Dessutom utökar vi kapaciteten i Luleå och kan bygga fler bostäder.
Kopplat till de kommande investeringar som planeras i norr, hur ser kommunen på det
Har du något eget tips för hur man kan leva mer hållbart? – Jag tycker det är viktigt att prata om återbruk och använda det som man har köpt. Det finns så
”
Jag tycker att det är viktigt att prata om återbruk och använda det som man har köpt mycket som återvinns och som inte använts färdigt. Jag själv byter barnkläder med kompisar och sedan får jag egna kläder via en abonnemangstjänst. Jag får tre plagg som jag kan använda i en månad, skickar tillbaka dem och sedan kommer tre nya plagg. Det är något jag gör, i stället för att hela tiden köpa nytt.
Foto: Snowgarden AB
Carina Sammeli (S), ordförande för kommunstyrelsen i Luleå, tycker att det är en självklarhet att lägga fokus på miljö- och hållbarhetsfrågor. Det märks både i hennes yrkesroll och i privatlivet, och hon ser inget annat alternativ.
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LUMIRE
Under året som tävlingen pågår ingår fem teman och femton utmaningar. Hållbar konsumtion är det första temat.
Luleågänget tävlar i Sverigekamp för en hållbar livsstil Minimeringsmästarna är en nationell tävling för hushåll som vill minska på de onödiga sakerna och utgifterna, men också stressen och klimatavtrycket. I ett års tid får deltagare inspireras till hur man kan leva mer hållbart och samtidigt tävla mot andra hushåll i den stora Sverigekampen. OMKRING 250 HUSHÅLL från 50 kommunen runt om i Sverige deltar, Luleås Minimeringsmästargrupp är de nordligaste tävlande. Under ett års tid med start i september 2021 kommer deltagarna att inspireras och inspirera andra till att leva mer hållbart, samtidigt som de tävlar mot de övriga hushållen. Hanna Goding i Luleå sökte till Minimeringsmästarna för att se om hon kan göra än mer än vad hon gör idag: – Jag ser det som en utmaning att komma ännu längre i min hållbara livsstil under detta år. Under året som tävlingen pågår ingår fem teman och femton utmaningar. Hållbar konsumtion är det första temat och för att minska sitt avfall
behöver hushållen förändra hur de konsumerar, till exempel genom att tänka till när man står inför ett köp. Går saken att köpa begagnat, eller via en tjänst i stället för en vara? HUSHÅLLEN SOM DELTAR i Minimeringsmästarna kommer att dela med sig av sina erfarenheter i sociala medier. På Minimeringsmästarnas webbplats finns information om alla deltagande hushåll, från ensamhushåll till familjer, kollektiv och par i alla åldrar. Dessutom är det möjligt att delta som digital minimeringsmästare, med chans att vinna mindre priser och stöttar på så vis en specifik kommun i kommunkampen. – Vi är glada över det stora intresset från hus-
hållen i Luleå, det är ett kvitto på att intresset för att leva mer hållbart ökar. Det är inspirerande att jobba med ett projekt där vi under tid får följa och lära av föreläsare och deltagare från hela Sverige, säger Jenny Widmark, hållbarhetschef på Lumire.
FAKTA: MINIMERINGSMÄSTARNA I fler än 50 kommuner, med Luleå som den mest nordliga, har ett gäng deltagare valts ut. Under resan får de träffas, byta erfarenheter, genomföra utmaningar och tävla mot andra grupper. Det går också att vara en digital minimeringsmästare. Luleås grupp består av: Birgit och Nils, Evelyn, Andreas och deras barn, Fredrik och Anniqa, Hanna och hunden Lora, Katja, Anders och dottern Helmi, Jan-Olov Madeleine och Lena. I Luleå är det Lumire tillsammans med Lulebo och Naturvårdsverket som är initiativtagare. Det är Göteborgsregionen och Avfall Sverige som startat Minimeringsmästarna, ett initiativ som syftar till att hushållen ska minska avfallsmängderna. Läs mer på Minimeringsmästarnas webbplats: minimeringsmastarna.se
Under ett års tid kommer deltagarna i Minimeringsmästarna att inspireras och inspirera andra till att leva mer hållbart.
17
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LUMIRE
18
PA N E L E N
Hallå där Joakim Luerngditgeknirken, professor i en tet på Luleå tekniska universi
Vad menas med hållbarhet för dig? – För mig handlar hållbarhet om att hitta, över tid uthålliga, åtgärder och lösningar till viktiga problem. Inom mitt område, energiteknik, handlar det exempelvis om att skapa en långsiktigt hållbar energiförsörjning som minimerar miljöpåverkan och som samtidigt bidrar till positiva samhällseffekter. Att åstadkomma detta är kanske den viktigaste nyckeln till att nå ett hållbart samhälle på global nivå. Vad händer inom ditt forskningsområde, energiteknik? – Forskningen inom mitt område handlar i stort om att ta fram nya kunskaper och lösningar som möjliggör utfasning av fossila bränslen inom industri och transportsektorerna. Just nu är det ett stort fokus på förnybar vätgas och det är enormt spännande med alla forsknings-, och pilotsatsningar inom vätgasområdet som görs här i norra Sverige. Tips till de som vill agera mer miljösmart? – Enkla sätt att bidra är att köpa närproducerade livsmedel och kvalitetsvaror. I många fall blir billigare varor och kläder med låg kvalitet dessutom dyrare i långa loppet. Vi måste bort från slit och släng-samhället och återbruket måste öka.
”Trenden är positiv, man blir mer och mer medveten om källsortering och att återbruka”, säger Per-Anders Adolfsson.
N A P P A R T S L L A F AV
N A P P A R T S L L A F V A FÖREBYGGA FÖREBYGGA
ÅTERANVÄNDA ÅTERANVÄNDA
ÅTERV ÅTERVINNA
Illustration: Henric Nilsson
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LUMIRE
Foto: Viveka Österman
Bli en cirkulent i stället för en konsument Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Per-Anders Adolfsson som är kvalitet-, miljö- och arbetsmiljöchef på Lumire har många idéer och stor kunskap när det gäller hur vardagslivet kan genomsyras av hållbarhetstänk – och hur vi alla kan klättra högre upp i avfallstrappan.
V
ad är hållbarhet för dig? – För mig är det att ta tillvara på de resurser som vi har idag. Att få en cirkulärekonomi. Avfall ska ju vara en resurs och då kommer man till återbruk och återanvändning säger Per-Anders Adolfsson och fortsätter: – Gällande nyproduktion har producenterna ett ansvar att ta fram produkter som går att återvinna. Idag finns det många komplexa förpackningar och produkter så det går inte att materialåtervinna, de förbränns. Exempelvis plastsorter som innehåller farliga ämnen som då måste gå till förbränning. Glas går däremot jättebra att återvinna, och där når vi målen som är satta nationellt.
mer det att gå till rötning, för att få fram biogas vilket är ett förnybart ämne, som bland annat kan användas som bränsle till fordon. Det brännbara restavfallet går till energiåtervinning som blir fjärrvärme och el. Det som samlas på återvinningsstationer är förpackningsmaterial som plast, kartong, glas, papper och metall. Här sker så kallad materialåtervinning där glas blir till nytt glas exempelvis.
Berätta vad som sker med avfallet som Luleåborna lämnar ifrån sig. – När det gäller matavfall går det till biologisk återvinning och blir till kompostjord. Framöver kom-
På vilket sätt förändras Lumires uppdrag utifrån avfallstrappan? – Vårt arbete fokuserar nu alltmer på de tre översta stegen i avfallstrappan. Vi behöver se till att insamlingssystemen fungerar, det ska vara lätt att göra rätt för Luleåborna. Det handlar också om information och kommunikation, att hjälpa och lära Luleåborna.
VINNA
Vad är avfallstrappan för något? – Det är hur avfallet behandlas, vad man gör med det avfall som uppstår. Ett EU-direktiv i grunden, för att nå EU:s miljömål. Prioriteringen ska ses uppifrån och neråt, att minimera avfallet är det högsta målet.
ENERGI ÅTERVINNA
ENERGI ÅTERVINNA
DEPONERA
”
Trenden är positiv, man blir mer och mer medveten om källsortering och att återbruka Vilken utveckling ser du hos Luleåborna? – Trenden är positiv, man blir mer och mer medveten om källsortering och att återbruka. Vad har du för tips till Luleåborna för att röra sig uppåt i avfallstrappan? – Att tänka över sin konsumtion. Att köpa mer hållbart, så att det håller länge. Jag tror att vi är tillbaka till att laga, reparera, låna och dela eller hyra grejer. Vilka vinster kan det ge för individen respektive samhället? – Minskad konsumtion av varor ger minskad materialåtgång, kemikalieanvändning, energiförbrukning, transporter och utsläpp vilket bidrar till mindre påverkan på vår planets resurser. Det är därför till nytta både för samhället och den egna individen.
DEPONERA
Tips och exempel för ett mer hållbart vardagsliv? – Minska matsvinnet! Laga mat på rester och tänk på att inte stirra dig blind på datum. Lukta och smaka för att bedöma. Vi har gjort i ordning lådor och kärl för att det ska vara lätt att sortera och kunna källsortera hemma, säger Per-Anders.
19
20
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LUMIRE
Foto: Elin Parmhed
FAKTA: SÅ FUNKAR DET – STEG FÖR STEG 1. Det mekaniska reningssteget Avloppsvattnet kommer först till ett roterande fingaller där större föremål skiljs ut. Det kan röra sig om papper, trasor, bindor och bomullspinnar. Därifrån går avloppsvattnet vidare till ett sandfång som fångar upp sand och andra tyngre partiklar. Sanden separeras från avloppsvattnet som går vidare till fyra sedimenteringsbassänger. David Lundström, driftchef på Uddebo avloppsreningsverk, förklarar hur reningsprocessen går till och visar exempel på sådant som spolas ner.
Vad händer när du spolar? I samma stund som du spolar på toaletten startar du en process som du säkert inte funderar över särskilt ofta. Faktum är att det du spolar i väg omvandlas till både värme, el och drivmedel – så här går det till. UDDEBO RENINGSVERK ÄR Luleå kommuns största reningsverk. Här hamnar avloppsvattnet från omkring 60 000 Luleåbor. För att rent vatten ska kunna släppas ut i Luleälven genomgår avloppsvattnet mekanisk-, kemisk-, och biologisk rening. David Lundström, driftchef på Uddebo avloppsreningsverk, förklarar hur processen går till. – I det mekaniska steget tar vi bort allt som inte är vatten, slam och sand. I nästa steg tar vi bort sanden som är i vattnet. Sedan börjar vi tillsätta kemikalier och tar bort det vi kallar primärslammet, säger han. Härifrån går vattnet vidare till den biologiska reningen. – Där tillsätter vi syre för att bakterierna ska frodas. De äter upp fosforn i det steget – det vill vi inte ha ut i vattnet eftersom det skapar övergödning, fortsätter David. För att säkra fosforreningen tillsätts ytterligare
kemikalier som separerar det återstående slammet från vattnet. – Sedan är vattnet klart och släpps ut, men allt slam återstår. Det kör vi in i rötkammare där biogas bildas som vi tar reda på i form av värme, el och fordonsgas, DAVID BERÄTTAR ATT processen på reningsverket tar någonstans mellan 12-24 timmar, men det finns saker som kan ställa till det – rejält. – Det är mycket fulspolningar. Det är kiss och bajs som ska ned i toaletten, men det kommer mycket annat. Det är våtservetter, bindor, kondomer och trasor. Hade vi varit utan de grejerna hade det varit mycket enklare för reningsverken. Det blir dyrt att sköta driften, säger David. Han fortsätter: – Härom veckan var det ett par gamla kalsonger som satte stopp i en pump, de ska inte vara där.
I sedimenteringsbassängerna (försedimenteringssteget) avlägsnas små partiklar och fett genom sedimentering och flotation, för att förbättra reningen tillsätts flockningsmedel. Mekaniskt renat vatten förs vidare till det biologiska reningssteget, slammet som sjunker till bassängbotten pumpas till slambehandlingen och rötkammare.
2. Det biologiska reningssteget Vattnet renas biologiskt i fyra djupa bassänger som innehåller ett stort antal små plastbärare. Plastbärarna ser ut som små pastahjul och på dem växer det bakterier. Bakterierna förbrukar, käkar upp, det organiska materialet i avloppsvattnet. För att bakterierna skall trivas behöver de tillgång till syre. Därför blåser vi in luft i botten av bassängerna. Utgående vatten, som innehåller en blandning av renat vatten och små bakteriepartiklar, matas till det kemiska reningssteget.
3. Det kemiska reningssteget I det kemiska stegets tolv sedimenteringsbassänger (eftersedimenteringssteget) tillsätts flockningsmedel för att skapa stora stabila flockar (sammanslagna partiklar) och säkra fosforreningen. Det görs för att slammet ska klumpa ihop sig och sjunka till botten. Efter att vatten och slam har separerats skickas renat vatten ut till Luleälven.
4. Rötning och biogas Vid alla ovanstående reningssteg bildas avloppsslam. Slammet innehåller organiskt material som när det rötas ger energirik metangas. Rötningen sker i en stor cylinderformad rötkammare vid en temperatur på ca 38 grader. Slammet stannar inne i rötkammaren under ca 20 dygn. Under tiden bearbetar särskilda bakterier slammet och metangas bildas.
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LUMIRE
Foto: Viveka Österman
KRÖNIKA AV FREDRIK NORMAN
Avfallssortering som biologisk krigsföring Varje dag hör vi att det rapporteras om att moder jord blir utnyttjad och förstörd genom oss människor. och pengar drivkraften bakom våra beslut och handlingar. Modern visar sin frustration genom eld, vatten och vind. Räder av kraftfulla stormar, bränder och översvämningar sveper över slumpartat valda platser som krossar människors hem, drömmar och livsverk.
OF TAST ÄR TID
Jag har bestämt mig för att kämpa för moder jord. Är du intresserad? En enkel handling som du kan påverka varje dag, varje timma är att sortera ditt avfall rätt. Att sortera ditt avfall rätt, bidrar till moderns resurser. Och visar att du är en av moderns förkämpar. för nu kommer ett gäng siffror som du sedan kan stoltsera med: Inom Luleå kommun genererar vi i snitt 466 kilo avfall per medborgare och år. Ungefär 53 procent av avfallet går till materialåtervinning, 47 procent går till förbränning. Av de 47 procenten skulle drygt hälften kunna materialåtervinnas, som i stället bränns upp. Totalt förbränns det avfall för knappt 20 miljoner i Luleå Kommun. Alltså 12 miljoner skulle kunna sparas till oss medborgarna i kommunen. Och dessutom skulle vår moder må bättre. HÅLL I HAT TE N
Du ska få några tips på hur du kan bli en fullvärdig medlem just när det kommer till själva sorteringen av avfall.
Jag har bestämt mig för att kämpa för moder jord. Är du intresserad?
att bygga upp en bra struktur för att skapa möjlighet att sortera avfallet. Gärna nära arbetsplatsen, vilket ofta är köket i ditt hem. Det gör att du enkelt kan sortera ut plast, pappförpackningar, metall, matavfall och annat material.
NÄSTA STEG ÄR
Vidare behöver du bygga upp en logistik kring avfallshanteringen. Du behöver ha en logistisk överenskommelse med dig själv, och nära och kära. Hur får ni ett bra flyt i vardagslogistiken? Vem tar ansvar för tömningen när respektive binge är fylld, och när är bingarna fyllda? Har du lite saker som du vill bli av med ska första tanken vara återbruk. Är artikeln funktionsduglig kommer det med all säkerhet finnas någon annan medborgare som kan tänka sig att använda artikeln. ÄR DE T SÅ att du anser att saken inte kan komma till användning plockar du ned den i beståndsdelar kopplat till materialet. Och sorterar ut varje sort av material i respektive binge på återvinningscentralen. En trasig skurhink som du återvinner kan bli en framtida instrumentbräda till en bil.
Desto renare material i varje binge, desto bättre. Först och främst – låt inte latmasken styra din avfallshantering. Det är den största utmaningen då du behöver ta ställning och göra rätt beslut, varje dag, varje timma.
21
Fredrik Norman Logistik- och produktionschef, Lumire
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LUMIRE
22
”Här kan vi göra skillnad på riktigt”, säger Sophie Forsberg Johansson, Luleå kommuns nya miljöstrateg.
”
Jag ser mig lite som spindeln i nätet som ska möjliggöra för fler att minska sina utsläpp
Hon ska möjliggöra för fler att minska sina utsläpp Sophie Forsberg Johansson, eller spindeln i nätet som hon själv kallar sig, är Luleå kommuns nya klimat- och miljöstrateg. Hennes mål är att skapa en engagerande och rolig resa mot ett klimatneutralt Luleå.
I
I början av september tillträdde Sophie Forsberg Johansson sin tjänst på Luleå kommun. Hon kommer närmast från en tjänst på Länsstyrelsen. – Det är fantastiskt roligt att vara på Luleå kommun. Här kan vi göra skillnad på riktigt då vi har större mandat att gå till handling och minska utsläppen, säger hon om sitt nya jobb. Som klimat- och miljöstrateg kommer hon att ha den samlade helhetsbilden och därmed hjälpa till att sammanföra olika aktörer på ämnet. – Jag ser mig lite som spindeln i nätet som ska möjliggöra för fler att minska sina utsläpp. För idéer och kunskap finns det gott om, berättar Sophie. Likaså engagemang och vilja att ställa om. Utmaningen ligger i att få fler att komma till skott. – Vi måste komma till själva görandet. Det
kan vara en större utmaning än man först tror, därför måste vi hjälpa, dra lärdom av och lyfta varandra. inställt på 2040 och att Luleå tills dess ska vara den klimatneutrala kommun som målet säger. För att nå målet behöver man växla upp på flera håll – nu. – Det finns jättemånga kompetenta och engagerade medarbetare på bolagen och på förvaltningarna i kommunen, men ändå så minskar inte utsläppen tillräckligt snabbt för att vi ska nå de högt uppsatta mål som vi har. Då krävs det att vi alla gör mer - på alla fronter - tillsammans. Här har kommunen ett särskilt ansvar i att föregå med gott exempel, framhåller Sophie. – Vi måste dels ta hand om våra egna utsläpp, men vi måste även möjliggöra för andra att minska sina utsläpp. Inte enbart för medborSOPHIE HAR SIKTET
garna utan även för företag och näringsidkare, både i stad och på landsbygd. FÖR ATT MINSKA utsläppen framhålls kunskapsutbyte som en viktig nyckel. Kommunen har till exempel en del att lära av det privata näringslivet, och åtgärder som redan visat sig vara viktiga kan appliceras på fler områden, påpekar Sophie. – Risslan är till exempel ett jättebra sätt för kommunen att möjliggöra för kommunmedborgarna att återbruka, återvinna och höja statusen på det cirkulära. Kan vi använda oss av det cirkulera på andra håll i våra organisationer? Hon fortsätter: – Ofta så är det så att en lösning passar ganska många, man behöver bara designa den efter det man vill lösa.
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LUMIRE
Foto: Viveka Österman
KRÖNIKA AV JENNY WIDMARK
”Hitta dina inspirationskällor i vardagen”
Hållbarhet har inga gränser i det avseende att vi alla måste bidra mot samma mål – en framtid
Kan du känna att du inte räcker till? Att du vill göra mer, men att tiden inte finns? kan vara knepigt. När dagarna snurrar för snabbt tenderar jag att ta genvägar för att hinna med. Men vi kan inte fortsätta ta genvägar när det kommer till hur vi behandlar vår planet. Valen vi gör i vardagen är viktiga, till och med livsviktiga. Klimatet förändras och djur och växtarter dör på grund av de val vi gjort historiskt och som vi fortsätter göra än idag. DE T BE RÖMDA LIVSPUSSLE T
Hållbarhet har inga gränser i det avseende att vi alla måste bidra mot samma mål – en framtid. Vi går mot framtiden med olika förutsättningar. Den enskilde kan inte göra allt – men tillsammans kan vi göra mycket. Vi börjar med det avfall som ska lämna ditt hem. Ditt avfall kan innehålla både värdefulla och farliga ämnen. Avfallssortering är en del av EU:s plan för hur vi ska hantera vårt avfall så att miljö och människor inte kommer till skada. Genom att avsätta lite tid och sortera hemma och på jobbet kan du bidra till att spara resurser och skydda både människor och miljö. E T T ANNAT OMR ÅDE som har stor påverkan på vår miljö är vår konsumtion, exempelvis av kläder.
23
För många textilier och produkter sker den största miljöpåverkan när varan tillverkas. Innan vi köper nytt bör vi alltså fundera en extra gång över om vi verkligen behöver det. Genom att använda det vi redan har, låna eller uppdatera kan vi bidra till mindre miljöpåverkan. Rent vatten är en förutsättning för mänskligheten, och i Luleå är vi priviligierade nog att ha rent vatten i kranen som en självklarhet. Vattenbrist är en klimatförändringarnas första och mest påtagliga konsekvenser. Genom att till exempel ta en dusch i stället för ett bad och stänga av kranen under tandborstningen kan du spara stora mängder vatten – vår allra viktigaste naturresurs. tips om vad vi kan göra som privatpersoner, men vi som bolag har förstås ett stort ansvar. Vi har en tung fordonsflotta och utsläppen från våra transporter måste minska. På Lumire är vi mitt uppe i omställningen till en fossilfri fordonsflotta. Hela den tunga fordonsflottan kan inte bytas ut samtidigt men över tid fasas det fossila ut och ersätts med fossilfria drivmedel. Inom en snar framtid blir vi helt självförsörjande tack vare vår produktion av DE T VAR NÅGR A
biogas. Biogasproduktion är ett sätt att ta hand om samhällets avfall och göra det till en ersättare av fossila bränslen och på så sätt minska växthusgasutsläppen. jag min inspiration, och ser till att inte ta de där genvägarna? Ofta hittar jag guldkorn i min omgivning. Som vår Kvalitets- och miljöchef Per-Anders som kan avfallssortera som ingen annan. Eller Ingemar på Returpunkt Centrum som kan laga allt som kommer i hans händer. Personalen på second hand-butiken Samlat kan verkligen få mig att hitta nya användningsområden för kläderna som redan finns i min garderob. Vår chaufför Marcus har under sina körningar runt om i Luleå span efter material som ligger oanvänt och som kan återbrukas. Och är oerhört stolt över det goda dricksvatten som alla Luleåbor får i kranen varje dag. SÅ HUR HIT TAR
Jag hoppas att du genom att läsa denna tidning fått tankar om mer hållbara val, om inte lovar jag att inspirationen finns i din närhet – håll utkik efter guldkornen. Jenny Widmark Hållbarhetschef, Lumire
24
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LUMIRE
Snart dags för Lumiregalan – välkomna alla femteklassare! Är du elev, lärare eller jobbar nära elever i klass fem inom Luleå kommun? Snart börjar upptakten för 2022 års Lumiregala och vi välkomnar alla femteklassare att vara med. Att barn och unga är intresserade av miljö- och hållbarhetsfrågor står helt klart. Att få lära från femteklassare i Luleå, och lyfta deras och lärarnas engagemang kring källsortering, är av största vikt för oss på Lumire. Det var därför som vi 2018 tillsammans med Kulturskolan i Luleå skapade Lumiregalan – en årlig hållbarhetsgala för femte klassare i Luleå kommun. Uppdraget är att få invånarna i Luleå att bli bäst på källsortering, vilket genomförs av eleverna på olika kreativa vis. Allt från design som landar på våra sopbilar, till filmer och affischer. 2021 fick vi in många fina bidrag och det var ett svårt jobb för juryn som bestod av Robin Sandberg, head coach Luleå Basket, Alexander Yemane, forward BC Luleå, Yvonne Stålnacke, Lumires styrelse, Lotta Rova, ekonomichef Lumire, Anders Eriksson, chaufför Lumire, Mats Nordmark, chaufför Lumire, Malin Salander, chaufför Lumire samt Jenny Widmark, hållbarhetschef Lumire att välja ut ett vinnande bidrag. Vinnare blev till slut Mohammed på Hertsöskolan som skapat det fina bidraget som nu kan ses på en sopbil ute på Luleås gator. Juryns motivering löd: Vinnarbidraget har genom en kort välformulerad slogan satt fingret på vad varje enskild medborgare kan göra för att bidra till en mer hållbar framtid dvs källsortera. Den viktiga frågan hur vi kan göra skillnad genom att källsortera belyses med hjälp av välfunna attribut och fina detaljer. Vill du veta mer om Lumiregalan? Kontakta Lumires kommunikatör Viktor Ekman senast 28 januari 2022 via mejl: viktor.ekman@lumire.se
öskolan Mohammed på Herts som vann med sitt fina bidrag alan 2021. första pris i Lumireg