På nya sajten kan du bland annat:
• Skriva under aktuella namninsamlingar
• Anmäla ditt intresse som volontär eller blixt
• Ta del av alla framgångar vi åstadkommit tillsammans
• Ge en valfri gåva till arbetet för djuren
• Håll dig uppdaterad om de senaste nyheterna
AG VÄXTE SOM så många andra upp med Astrid Lindgrens fantastiska berättelser om barnen i Bullerbyn och Emil med Griseknoen. I sagorna gick djuren omkring fritt på gårdarna, det fanns en ko, någon gris och ett gäng hönor som pickade på gårdsplanen. Men när jag såg mig omkring, på den landsbygd jag själv växte upp stod ladugårdarna tomma, inga hönor pickade på gårdsplanen och inga kor betade på fälten. Mina vänner inne i byn utgick från att alla på landet hade kor eller grisar och höjde på ögonbrynen när jag sa att det var tvärtom, de flesta hade bara katt eller hund.
NU I VUXEN ålder förstår jag varför den Bullerby-idyll många vill tro på inte längre finns kvar. I takt med industrialiseringen i mitten av 1940-talet byggdes fler och fler djurfabriker. Djuren började stängas in och bönder tvingades mer eller mindre att bli affärsmän om deras verksamhet skulle överleva. För att få lönsamhet behövde antalet djur per anläggning öka drastiskt och man började avla på djuren för att de skulle bli större och producera mer. Det importerades raser, maskiner och idéer från andra länder och sedan dess har kugghjulen fortsatt snurra i ett rasande tempo i djurfabrikerna. ”En ruggig genetisk utveckling”, sa den kycklingbonde som intervjuades i Aftonbladets 200 sekunder i höstas.
I DAG FÖDS över 100 miljoner turbokycklingar upp och dödas i Sverige, varje år. Men hur ofta ser man
27 maj: På Djurens Rätts riksstämma fick jag fortsatt förtroende att leda Djurens Rätt i två år till. Jag är otroligt tacksam!
kycklingar gå omkring och picka utomhus? Sällan, för att inte säga aldrig, eftersom 99 procent av turbokycklingarna aldrig får se solens ljus. De växer dessutom så fort att deras egna ben knappt kan bära dem längre. Det är onekligen en ruggig utveckling. Djur behandlas som maskiner snarare än de kännande individer de faktiskt är. Det sker dessutom bakom stängda dörrar i djurfabrikerna och den insyn som allmänheten har är begränsad till romantiserande reklamfilmer. Därför är jag så otroligt glad och stolt över att Djurens Rätt alltid står på djurens sida och visar djurens verklighet. Den här sommaren kommer du kunna få en helt ny upplevelse av hur det är att vara turbokyckling i en svensk djurfabrik, läs mer på sidan 51. Det är verkligen dags att vi vågar se sanningen i vitögat. ●
10 juni: Djurens Rätts nya riksstyrelse hade sitt första fysiska möte efter riksstämman. Väldigt spännande att träffa alla och diskutera visionerna för arbetet för djuren framöver.
29 juni: Jag är på plats i Uppsala när Djurens Rätt tillsammans med Eurogroup for Animals arrangerar evenemang i samband med den djurskyddskonferens regeringen arrangerar som del av att vara ordförandeland i EU.
11 18 augusti: Djurens Rätts sommarturné pågår hela sommaren och jag försöker vara med på så många stopp som möjligt. Inte minst på Malmöfestivalen i min hemstad.
Agenda
07 Framgång. Kafékedjan Waynes satsar på ECC-kyckling.
08 Turbokycklingar. Problem finns, konstaterar EU-utskott.
09 Kampanjkollen.
10 Project 1882. Djurens Rätt slår upp portarna i Ukraina.
12 Och vinnaren är... Årets djurvänligaste kommun är utsedd.
13 Djurnyheter i korthet.
14 Politisk lägesrapport. Oroväckande utredning och mer.
16 Mitt liv som bläckfisk.
17 #DjurensRätt.
18 Smygtitt på ny EU-lag. Läckt utkast ser lovande ut.
20 Djurförsök i EU. Nya lagkrav och parlamentsdebatt.
21 Superkampanjer i sju steg.
22 Lidandet på Lidl. Kycklingkampanj samlar ny kraft.
24 Företagsgranskning. Djurvänliga reseföretag rankas.
Fokus
26 Maten är (snart) klar. Från 3D-mat till odlingar i labb och hav – de nya vegouppfinningarna är redo att utmana djurfabrikerna.
Välj Vego!
39 Konsten att byta ut kyckling. Publikfriande recept från prisbelönt kock.
44 Bytt är bytt. Nutritionisten Rebecca Johansson vet hur du byter ut kyckling – och varför det spelar roll.
46 Ät! De bästa vegonyheterna.
48 Gör! Djurvänliga påhitt.
49 Vego med tunga vikter. Möt styrkelyftaren Sofia Kamlund.
Agera
51 Törs du titta in? Kycklingfabriken får hjul i sommar.
54 Tobias Leenaert på turné.
56 Spindeln i nätet. Em Dahlström är hjärnan bakom Djurens Rätts nya sajt.
58 Expertsvar. Därför godkändes kontroversiellt koförsök.
60 Djurvännens dilemma.
61 Vi minns. Läsare tar farväl.
62 Det hände sen.
Redaktionsfrågan: Glasspecial på sidan 46. Vilken glass väljer du i sommar?
JOSEFIN STRANG, redaktör [nåt med kakor i] BENNY ANDERSSON, ansvarig utgivare [pistagestruten från 3 vänner]
AGNES DUNDER, art director [chokladsorbet] REBECCA
JOHANSSON, konsumentredaktör [Choice-struten på badstranden] LINN ÅKESSON, skribent [samma som Benny] LINN BLECKERT, skribent [en med lakrits] MATILDA KYLEFORS, skribent [Calippo Cola] Frågor om Tidningen Djurens Rätt? Du når redaktionen på djr@djurensratt.se Vill du annonsera? Mejla annonser@ djurensratt.se
OM ORGANISATIONEN
CAMILLA BERGVALL, riksordförande, ordforande@ djurensratt.se
BENNY ANDERSSON, generalsekreterare, benny.andersson@ djurensratt.se
Frågor om Djurens Rätt eller ditt medlemskap? djurensratt.se
info@djurensratt.se
08-555 914 00
Postadress: Box 171 32
104 62 Stockholm
Besöksadress: Hornsgatan 123
117 28 Stockholm
Plusgiro: 90 10 87-7
Pressärenden: 070-649 20 41 press@djurensratt.se
Vill du ändra din adress?
Gör ändringen direkt på djurensratt.se/adressandring eller ring 08-555 914 40.
Vill du bli medlem?
Besök djurensratt.se/medlem eller ring 08-555 914 00. Tidningen ingår i medlemskapet, prenumeration kostar 200 kr/år. Tidningen finns även som taltidning och bläddrings-pdf.
Materialet i tidningen publiceras även på webben. Återpublicering kan också ske i bok eller annan trycksak. Den som medverkar i tidningen med text eller bild anses normalt medge detta inom arvodets ram. Läsarbrev är välkomna men arvoderas inte och kan redigeras. För obeställt material ansvaras ej.
Tryck: Ringöns tryckeri
ISSN 0345-2409
Årgång 121
I början av 2023 gick kafékedjan Waynes ut med att de ställer högre krav för kycklingarna genom att påbörja arbetet med European Chicken Commitment (ECC). Kedjan, som har runt 75 kaféer i Sverige, säger därmed nej till turbokycklingar och ja till att fler kycklingar ska få vistas utomhus. Beslutet togs efter en lång dialog med Djurens Rätt och alla kriterier kommer att vara implementerade år 2026.
Vi tycker det är positivt att ännu en stor, välkänd aktör nu väljer att sätta ner foten för att kycklingarna ska få det bättre. Genom att Waynes, tillsammans med många andra företag som ställer tydliga krav, så kan vi åstadkomma en viktig förändring för de som är flest och som har det sämst, säger Nathalie Söderström, ansvarig för företagsrelationer hos Djurens Rätt.
Sedan tidigare har även Espresso House och Salads & Smoothies valt att påbörja arbetet med ECC, även detta efter samtal med Djurens Rätt. Andra kedjor i samma sektor har hamnat på efterkälken, exempelvis har Gateau, som ägs av Fazer, ännu inte fattat samma beslut. Inte heller Bröd & Salt eller Fabrique har valt att ta ställning för kycklingarna.
ECC är välfärdskriterier som bland annat innebär mindre trängsel, skonsammare slaktmetoder, att säga nej till de snabbväxande turbokycklingarna och ja till mer utevistelse. Kriterierna är framtagna av Djurens Rätt och 27 andra ledande djurrättsoch djurskyddsorganisationer i Europa.
Till dess att djurfabrikerna har monterats ner är beslut som dessa oerhört viktiga. De påverkar miljoner djurs levnadsstandard och konkret visar att företag kan ta mer ansvar för att höja nivån för djurvälfärden, avslutar Nathalie Söderström. ●
Fika
i framkant
Waynes, Espresso House och Salads & Smoothies har antagit kycklingkriterierna ECC. Gateau, Bröd & Salt och Fabrique har däremot hamnat på efterkälken.
ETT UTSKOTT I EU håller med om att turbokycklingarnas lidande är ett problem. Den 24 maj diskuterades snabbväxande turbokycklingar i PETI, en kommitté som hanterar framställningar. Camilla Bergvall är riksordförande hos Djurens Rätt och är glad över att kommittén höll med om kritiken mot kycklingfabrikerna.
– Det här är fantastiska nyheter. Vi måste se uppfödningen av turbokycklingar för vad det är – ett systematiskt djurplågeri som inga fina formuleringar i lagstiftning kan täcka upp för. Jag är glad över utskottets stöd och ser fram
emot kommissionens förslag på lagstiftning.
PROCESSEN BÖRJADE I fjol när den italienska organisationen Animal Equality lämnade in ett klagomål till EU-kommissionen, riktat mot de 27 medlemsstaterna. Klagomålet gällde de skador som aveln har orsakat djurvälfärden hos kycklingar inom EU:s köttproduktion. Därefter inlämnades en framställan till Europaparlamentet med en uppmaning om att vidta åtgärder. Djurens Rätt är en av över 60 organisationer som skrivit under ett brev till utskottet, som uppma-
nar dem att ta vara på tillfället att stoppa det systematiska djurplågeri som uppfödningen av turbokycklingar innebär.
I slutet av maj var det alltså dags för diskussion i ett av parlamentets utskott – ett viktigt steg i arbetet med att fasa ut de snabbväxande hybriderna. PETI-kommittén var alltså positiva till framställningen, vilket innebär ett stort steg mot att få slut på lidandet för miljarder kycklingar i EU. Dessutom bekräftade EU-kommissionens företrädare att turbokycklingar kommer att bli föremål för den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning där
förslag väntas presenteras till hösten (mer läsning på sidorna 18–19).
OMKRING 112 MILJONER kycklingar föds upp för slakt i Sverige varje år. Djurhållningen är intensiv och det är vanligt att 100 000 individer trängs i samma fabrik. Djurskyddslagens skrivningar om avel konstaterar att avel som medför lidande är förbjuden. Specifika förbud mot vissa raser har redan gjorts med nötkreatursrasen belgisk blå, och Djurens Rätt menar att turbokycklingar bör inkluderas där.
– Att diskussionen väcks på EU-nivå är mycket positivt. Bara i Sverige föds det upp och dödas mer än 100 miljoner turbokycklingar varje år. Det är ett systematiskt djurplågeri där kännande individer drabbas av rörelsestörningar och bensmärtor då de avlats till att växa från 40 gram till två kilo på bara en dryg månad, säger Camilla Bergvall.
av Matilda KyleforsUtskott kritiskt mot extrema kycklingraser.
Skriv under på djurensratt.se/blackfisk Världens första kommersiella bläckfiskfabrik är på väg att öppna på Kanarieöarna. Fabriken skulle vara den första i sitt slag och leda till att en miljon bläckfiskar dödas för mat varje år. Bläckfiskar är kännande varelser som skulle utsättas för stort lidande i fångenskap. Djurens Rätt uppmanar därför svenska makthavare och EU-kommissionen att förbjuda uppfödning av bläckfiskar i hela EU för att stoppa denna industri innan den etableras.
Läs mer på djurensratt.se/no-animal-left-behind
Under 2021 insamlades 200 000 namnunderskrifter till EU-kommissionen genom kampanjen No Animal Left Behind.
Just nu pågår en översyn av EU:s djurskyddslagstiftning och Djurens Rätt riktar återigen ljuset på det som behöver förbättras för djur som hålls i EU. EU behöver en lagstiftning som bättre tillgodoser djurens välfärd och som bland annat förbjuder burar och pälsdjursuppfödning.
Skriv under på djurensratt.se/endoftheline
Kampanjen End of the Line For Factory Farming lanserades i början av mars och på bara några dagar hade 7 000 personer skrivit under. Med namninsamlingen uppmanas våra världsledare i FN att förändra världens matproduktion och fasa ut djurfabrikerna – för människornas, planetens och framför allt djurens skull.
Skriv under på djurenratt.se/lidl
Efter en tids paus så är kampanjen om Lidl i gång igen. Djurens Rätt hoppades att utrymmet som getts för dialog med Lidl skulle lett till att de antog European Chicken Commitment. Men ännu har Lidl inte valt att säga nej till turbokycklingar, ja till mer utrymme och ja till starkare djurskyddskrav för kycklingarna. Skriv under uppropet för att skicka en hälsning till Lidls ledning och uppmana dem att ta ansvar.
Kampanjansvarig för No Animal Left Behind.
200 000 namn har redan samlats in. Vad är det ni vill uppnå med No Animal Left Behind den här gången?
Vi vill sätta fokus på processen som pågår kring den nya lagstiftningen och påminna beslutsfattarna om de krav vi ställer och de förväntningar som finns. Den här djurskyddslagstiftningen kommer att påverka miljarder kännande individer i hela EU, så vi vill verkligen förvalta den här chansen och få så bra förändringar för djuren som möjligt.
Viktigaste förändringarna ni vill se?
Att det ska vara förbjudet att hålla djur i burar i djurfabrikerna, till exempel för hönorna inom äggindustrin och fixering av suggor. Vi vill också att pälsdjursuppfödning ska förbjudas och att det ska vara förbjudet att använda plågsamma bedövningsmetoder vid slakt. Vidare vill vi se kortare transporttider och ett förbud mot export av levande djur till länder utanför EU. Bland annat!
Hur kan läsaren hjälpa till?
Sprid ordet och synliggör frågan, till exempel genom att dela Djurens Rätts inlägg i sociala medier. Och varför inte värva någon du känner som medlem? Ju fler vi är, desto starkare blir vår röst för djuren.
Så går det för kampanjerna just nu – och så här kan djurvänner hjälpa till.
På project1882.org kan du läsa mer om den nya djurrätt- och djurskyddsorganisationen som Djurens Rätt nu startat i Ukraina. Där kan du också ge en gåva till arbetet.
Nybliven generalsekreterare för Project 1882.
Varför nu?
Ska ni heta Djurens Rätt även i Ukraina?
– Vi har fnulat länge på vad vi ska heta eftersom namnet ”Djurens Rätt” bara funkar i Sverige. Vi ville ha ett kort, snärtigt namn. När Djurens Rätt är utomlands kommer vi att heta Project 1882. Djurens Rätt har funnits sedan 1882 och vi vill knyta an till arvet.
Varför lämna Sverige?
– Egentligen är det inte nytt för oss att vara internationella. När Djurens Rätt grundades 1882 var vi en nordisk organisation i flera decennier, som senare krympte till Sverige. Vi är redan inblandade i djurrättsrörelsen i många delar av världen. Nu 70 år senare tar vi formellt klivet ut igen, till Ukraina. Project 1882 i Ukraina är en egen organisation som drivs av ukrainare, där arbetet sker i nära samarbete med Djurens Rätt i Sverige.
Kaxigt drag.
– I Sverige finns tio miljoner invånare, med den basen är vi proportionerligt sett en av världens största djurrättsorganisationer. När vi arbetat ute i världen har vi lärt oss mycket och samtidigt insett att vi har en hel del att bidra med efter våra 140 år. Vi vet vad vi är bra på
och det finns en plats i Ukraina för en organisation som Project 1882. Men självklart sitter vi inte inne på alla lösningar och det är en läroprocess åt båda hållen.
Varför just Ukraina mitt under brinnande krig?
– Det handlar om var det finns flest djur, Ukraina har funnits med i tankarna långt innan kriget. Här finns mycket att göra. Ukraina har varit i krig sedan 2014 och djurskyddsfrågor är jättelångt ner på dagordningen, politiker passar på att urholka djurskyddet under krisen. Visst fokus läggs på vilda och hemlösa djur, det finns många djurhem som drivs av enskilda personer – och där kommer vi inledningsvis ha stort fokus på att bistå med räddningsuppdrag av övergivna djur nära fronten. Samtidigt är Ukraina det land i Europa som har flest djurfabriker. Det föds exempelvis upp omkring en halv miljard kycklingar i Ukraina, vilket är flest i Europa, men ingen jobbar för kycklingarna. Kriget kommer ta slut en dag, och inom tio år är Ukraina förmodligen medlem i EU – vi får då in Europas största djurfabriksland med en djurskyddsnivå under EU:s. Då
behöver det finnas röster för djuren på plats.
Är det inte smartare att lägga resurser på djuren i Sverige?
– Om vi lägger alla resurser vi har på Sverige, så blir effekten mindre än om vi lägger en del av våra resurser på Ukraina. Där finns ett större tomrum att gå in i. Någonstans mellan sex och nio procent av Ukrainas 43 miljoner invånare är vegetarianer eller veganer. Så djurrättsfrågan är inte liten i Ukraina, men djurrättsrörelsen är inte särskilt utvecklad – Ukraina har trots allt bara varit en självständig nation sedan 1991. Det primära är att göra stor skillnad för djuren som är flest och har det sämst och alla dessa djur finns inte i lilla Sverige, därför behöver vi ge oss ut i den större världen.
Hur är stämningen internt?
– Första reaktionen var ”lite galet, men coolt”. Ukraina, av alla länder, och nu? När vi släppte nyheten internt blev det snabbt feststämning. Det är härligt att nu kunna ge alla medlemmar nyheten. Vi drar nu igång i Ukraina, men egentligen finns det inget som hindrar oss att upprepa detta i andra länder som behöver en starkare djurrättsrörelse. Om vi klarar stresstestet och lyckas i krigsdrabbade Ukraina, så kan vi hjälpa djuren var som helst. ●
Att hjälpa djur är alltid rätt sak att göra. Det stämmer att Ukraina befinner sig i extremt smärtsamma och svåra omständigheter, och alla borde dra sitt strå till stacken. Alla behöver bidra till att hålla Ukraina på fötterna.
Finns det inte redan organisationer för djuren?
Det finns såklart många djurskyddsorganisationer, men de flesta fokuserar på hemlösa djur. Få engagerar sig för djuren i djurfabriker. Samtidigt är Ukraina ett enormt land med över 40 miljoner invånare och otaliga djur som lider, till exempel produceras 99,5 procent av landets ägg i bursystem. Behoven är enorma och det finns massor att göra för djurrättsengagerade.
Nämn konkreta mål.
Just nu fortsätter vi arbetet med att hjälpa djuren som direkt påverkats av kriget, närmare bestämt att stötta insatser för att evakuera djur från frontlinjen. Men det stora målet för framtiden är att få bort burarna i Ukraina. Trots att Ukraina inte ännu är medlem i EU så finns skyldigheter om att implementera EU:s djurskyddslagstiftning. Vi som engagerar oss för djurrätt behöver se till att det här blir verklighet, så Ukraina inte blir en fristad för grymma djurfabriker som lämnar EU för att driva verksamheter med sämre djurskyddsbestämmelser. ●
NÄRA 70 PROCENT av kommunerna har under det gångna året minskat mängden kött i de kommunala köken och ökat serveringen av växtbaserad mat. I samband med pandemin sågs en snabb övergång, tidigare ordnades nyårsfyrverkerier av de flesta kommuner men nu har de flesta slutat för djuren och naturens skull. Detta är de tydligaste resultaten när Djurens Rätts granskning Djurvänlig kommun nu firar sitt femårsjubileum.
DJURVÄNLIG KOMMUN ÄR baserad på en enkätundersökning av Sveriges kommuner, med
De turbokycklingar som i dag är vanliga i svenska djurfabriker har fler hälsorisker och en högre dödlighet än mer hälsosamma raser. Det är både ett slöseri med liv och ett onödigt lidande, enligt Djurens Rätt.
störst fokus på maten som köps in och serveras. I år har 71 procent av Sveriges kommuner deltagit. Skånska Burlöv tog hem segern, efter att ha varit nära förstaplatsen flera tidigare år. Ola Moberg är kostchef i Burlövs kommun.
– Jag brinner för att få utveckla den hållbara matproduktionen med omsorg om djuren. Som förälder kan jag påverka vad vi äter hemma. I min roll som måltidschef i en kommun kan jag påverka utvecklingen i samhället. I min måltidsverksamhet arbetar jag för att sträva mot de globala målen i Agenda 2030 som
vi kan påverka, till exempel utsläpp av koldioxid, främja modernt jordbruk och näringsriktig mat för alla, säger han.
Cecilia Mille är sakkunnig i hållbarhetsfrågor hos Djurens Rätt och ansvarar för granskningen Djurvänlig kommun.
– Om samhället i stort speglade kommunernas ansvarstagande skulle vi redan befinna oss en god bit på väg mot målet halverad köttkonsumtion till 2030, säger hon.
Enda smolket i glädjebägaren gäller nivån på de djurskyddskrav som kommunerna ställer vid upphandling av animaliska produkter. Andelen kommuner som ställer de högsta djurskyddskraven som systemet erbjuder har minskat något sedan förra året. Det höjda kostnadsläget ligger bakom.
– Här får vi jobba ännu hårdare för att sprida de goda exemplen kommuner emellan. Kommunerna i toppen visar att det går att hitta lösningar för att ha råd att ställa de högsta kraven. Med stor andel växtbaserad mat i serveringarna kan kvaliteten på maten samtidigt höjas, säger Cecilia Mille.
av MatildaKylefors
Upphandlingsmyndigheten har sedan i höstas uppdaterat hållbarhetskriterierna för kyckling- och kalkonkött. Djurens Rätt har varit med i referensgruppen. I de kriterier som nu är publicerade finns flera av Djurens Rätts förslag med, bland annat möjlighet att upphandla kycklingkött från mer hälsosamma raser i enlighet med European Chicken Commitment (ECC). Kommuner och regioner kan därmed säga nej till turbokycklingar och på så vis minska lidandet i kycklingfabrikerna.
Det är inte obligatoriskt att använda hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling, men många kommuner som Djurens Rätt har kontakt med har efterfrågat sätt att ställa mer krav på kycklingindustrin, bland annat vid inköpen av skolmat.
Djurens Rätt understryker också att mängden kycklingkött måste minska. Det minskar lidandet och även de offentliga kostnaderna när högre djurskyddskrav ställs vid inköpen. av Anna Harenius
I februari publicerade Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet nya rekommendationer för kycklingarnas välfärd. Bland annat föreslås minskad trängsel, ett stopp för turbokycklingar och mer utevistelse, detta för att ge kycklingar bättre liv. Dessa rekommendationer går helt i linje med Djurens Rätts arbete för kycklingarna.
Hundratusentals hönor har avlivats bara i år på grund av att de storskaliga djurfabrikerna inte klarat av att hålla sjukdomar borta. I mars avlivades 22 000 hönor efter att fågelinfluensa konstaterats på en avelsanläggning. I januari och februari avlivades över 300 000 hönor efter salmonellautbrott på Sveriges största äggfabrik.
Under sommaren har både Bulgarien och Malta beslutat att förbjuda uppfödning av minkar och import av levande minkar till landet. Det innebär att 13 EU-medlemsstater har ett fullständigt förbud, vilket tyder på att Europa är på väg bort från den plågsamma pälsindustrin.
Den 1 mars gick europeiska medborgarinitiativet Fur Free Europe i mål med över 1,7 miljoner underskrifter. Initiativet avslutades mer än två månader tidigare än planerat tack vare det rekordstora stödet från EU-medborgare. Nu fortsätter kampen för att EU-kommissionen ska ta ansvar och förbjuda pälsdjursfarmning i hela Europa.
Sverige stöttade medborgarinitiativet Save Cruelty Free Cosmetics (som syftar till att fasa ut djurförsök) inför den offentliga utfrågningen i EU-parlamentet den 25 maj. Detta genom att uppmana kommissionen att arbeta för en EU-gemensam strategi för övergång till djurfri forskning. Deras officiella ställningstagande väntas i slutet av juli.
Utvecklingen för kycklingarna såg mörk ut i slutet av 2022, men enligt ny statistik från Jordbruksverket har den eskalerande konsumtionen av kycklingar stannat av 2022 och till och med minskat stort under första kvartalet 2023. Detta samtidigt som Djurens Rätt gjort stora satsningar för kycklingarna, vilket verkar ha gett resultat.
Under 2022 genomfördes endast tre djurskyddskontroller på Sveriges omkring 20 minkfarmer. I Djurens Rätts granskning av djurskyddskontrollerna hittades en mängd brister. För att slippa åtgärda problemen medger en av farmarna att han skjutit ihjäl katter vid deras foderplats och gasat ihjäl samtliga minkar. Läs mer på sidan 62.
Växa Sverige, en av LRF:s organisationsmedlemmar, har fått tillstånd att genomföra en studie där 1500 kor ska hållas inomhus i 18 månader. Detta för att se om kor verkligen behöver få komma ut och beta. Djurens Rätt har starkt ifrågasatt syftet och menar att det redan är känt att kor behöver få komma ut på bete. Läs mer om detta på sidan 58.
Max satsar på kyckling
Burgarkedjan Max satsar på att erbjuda fler kycklingrätter till sina kunder, samtidigt som de halkar efter i välfärdsarbetet för djuren. Max arbetar visserligen med delar av European Chicken Commitment (ECC) men har sagt nej till mer utevistelse för kycklingarna.
som återkommande nämns i utredningsuppdraget. Och givet det stora maskineriet som dragits igång med en översyn av djurskyddslagstiftning på EU-nivå är det svårt att förstå både tajmingen och syftet med den delen av utredningen. Att partierna bakom Tidöavtalet säger sig vilja förbättra djurskyddet på EU-nivå och globalt känns i detta sammanhang som en skenmanöver för att täcka upp för eventuella försämringar på hemmaplan, säger Camilla Bergvall.
UTREDNING
Tveksamma motiv bakom ny djurskyddsutredning
Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD) meddelade under en pressträff i februari att regeringen tagit beslut om att tillsätta en utredning om en ”stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter”. Utredningen påbörjades den 1 april och ska redovisas senast 30 juni nästa år. Beslutet bygger på en överenskommelse i Tidöavtalet mellan SD, M, KD och L. Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt, är kritisk och anar ett underliggande syfte att försvaga djurskyddet i Sverige.
Det är vaga formuleringar när det gäller djurskyddet och risken finns att djuren får betala för den konkurrenskraft
1. Analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra EU-länder.
2. Jämföra svenska djurskyddskrav för olika djurslag med EU:s djurskyddskrav och med nationella djurskyddskrav i andra relevanta medlemsstater inom EU.
3. Föreslå regelförenklingar och åtgärder för att balansera förutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter, samt föreslå åtgärder för hur djurskyddsnivån kan höjas inom EU och globalt.
MOTIONER Djurskyddsdebatten: Fina förslag, inget förverkligande
I slutet av mars var det debatt i riksdagen när betänkandet om djurskydd skulle avhandlas, det vill säga de motioner på ämnet som miljö- och jordbruksutskottet behandlat. Under debattens två timmar höjdes flera röster för djuren, men samtliga 40 motioner avslogs.
Att motioner som lämnas in under höstens allmänna motionstid sällan tar sig vidare är ett faktum. Motionerna är symboliska i hög utsträckning. Regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna sitter på en majoritet av riksda -
gens och utskottets platser, till skillnad från förra regeringen, därmed är det ännu mindre förvånande att utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motioner – något som dagen därpå klubbades igenom.
Engagemanget för djurfrågor är stort hos flertalet ledamöter och likt tidigare år fanns det i motionerna en uppsjö av viktiga yrkanden som hade kunnat innebära fantastiska och nödvändiga förbättringar för djuren.
Att djur värderas olika blir smärtsamt tydligt under dessa djurskyddsdebatter. Givet att minkfarmning inte är förenligt med djurskyddslagen, samt är en tickande bomb för nästa pandemi, hade jag hoppats att riksdagen skulle vara redo för att ta nästa steg åtminstone på det området, sa Camilla Bergvall efter debatten.
Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd, även kallat ministerrådet, går mot sitt slut. Det roterande och halvårslånga ordförandeskapet har inneburit att Sverige sedan 1 januari har planerat och lett arbetet, samt företrätt rådet i förbindelserna med övriga EU-institutioner. Som ordförandeland finns ett visst svängrum kring att lyfta upp frågor på agendan. På den djurpolitiska fronten är det framför allt två tillställningar som fångat Djurens Rätts intresse ett möte för EU:s chefsveterinärer i Varberg som ägde rum i slutet av april, och en djurskyddskonferens i Uppsala i slutet av juni. Djurens Rätt har gjort inspel till chefsveterinärerna inför mötet i Varberg och till regeringen inför djurskyddskonferensen.
När Sveriges ordförandeskap tar slut är det dags att lämna stafettpinnen till Spanien. Djurens Rätt har inför detta fördjupat samarbetet med den spanska ideella djurorganisationen Equalia.
KAMPANJ Slutspurt för
#EUforAnimals
Tillsammans med andra djurrätts- och djurskyddsorganisationer i EU:s medlemsländer har Djurens Rätt varit med och drivit uppropet #EUforAnimals.
I dagsläget ansvarar kommissionären för hälsa och livsmedelssäkerhet även för djurskydd, men detta ansvarsområde
omnämns inte i titeln. Detta vill uppropet ändra på.
Så hur lyder Djurens Rätts resonemang bakom uppropet? Att ha ordet djurskydd i titeln skulle inte bara ha ett symboliskt värde, som inte ska underskattas, utan skulle också leda till faktisk förändring. Givet att den berörda kommissionären uttryckligen uppmanas att anta ett mer proaktivt och progressivt förhållningssätt till djurskydd, skulle det innebära att fler tjänstepersoner med relevant kompetens tar plats i kommissionen, vilket är en förutsättning för att fortsatt kunna lägga fram förslag på området.
Uppropet har i skrivande stund drygt 250 000 underskrif-
från cirka 190 Europaparlamen tariker. Planen är att i septem ber överlämna dessa till kom missionen på plats i Bryssel. Om ett år är det EU-val och därefter kommer en ny EU-kommission att tillträda, det är därför viktigt att debatten om en djurskydds kommissionär aktualiseras mer än någonsin. Som ett led i detta skickade Djurens Rätt under våren ett brev till Sveriges landsbygdsminister. Bakom bre vet står 43 organisationer som uppmanar Sveriges regering att stötta kampanjen.
Djuret -
Bläckfiskar har fångats från det vilda i mer än 2 000 år.
Bläckfisken av arten Octopus vulgaris, så kallad vanlig bläckfisk, är en en samlevande åttaarmad bläckfisk. Den lever i tempererade eller tropiska hav, ofta på botten, ner till mer än hundra meters djup och gömmer sig gärna i hålor. Den jagar och äter andra djur som kräftor och musslor.
Det finns långtgående planer på att starta fabriker för att kommersiellt föda upp bläckfiskar i Spanien, men också i exempelvis Mexiko och Japan. Att föda upp bläckfiskar i fångenskap skulle vara förödande för deras välfärd. Bläckfiskarna skulle hållas trångt i karga miljöer, vilket leder till risk för aggressioner och till och med kannibalism på grund av att bläckfiskar är naturligt ensamlevande.
Bläckfiskar har tre hjärtan, ett större och två mindre vid gälarna. 3 20 %
Dödligheten vid bläckfiskuppfödning är uppemot 20 procent, enligt forskning.
Bläckfisken kan snabbt byta färg så att den smälter in i omgivningen. Bläckfiskens känslor kan också få den att skifta färg. Beteenden och behov är komplexa och bläckfisken är väldigt nyfiken. Att lära sig saker och lösa problem är bläckfisken väldigt bra på. Den kan till exempel använda sig av verktyg som snäckskal för att skydda sig mot andra djur. Bläckfisken har inget inre eller yttre skelett som skyddar den, huden är mycket ömtålig och kan skadas lätt.
Djurens Rätt driver kampanjen Stoppa bläckfiskfabriker. Bakgrunden är att världens första kommersiella bläckfiskfabrik är på väg att öppna på Kanarieöarna utanför nordvästra Afrika. Svenska makthavare och EU-kommissionen uppmanas i kampanjen att förbjuda uppfödning av bläckfiskar i hela EU, för att stoppa och förhindra det stora lidandet denna industri skulle medföra. Att agera innan den nya formen av djurfabrik etablerats är ett enklare och mer effektivt sätt att stoppa branschen. Det är svårare att uppnå ett förbud när en djurfabrik redan har hunnit
Gör skillnad!
Stoppa bläckfiskfabriker genom att skriva under på djurensratt.se/ blackfisk
13 000
140 000
FINAST STÄMNING
Det är svårt att inte bli glad av videon på hundarna Speedy, Zeek, Eddie, Pop och Elliot som springer längs sandstranden. Hundarna är omhändertagna av Debbie Pearl som har dedikerat livet åt att rädda djur med funktionsvariationer.
Tack vare min dotter som är vegan, era informationskampanjer och det jag upplever i mitt arbete (djurjuridik) avstår alla i vår familj (även icke-veganer) från kyckling!
MEST KÄRLEK
Djurens Rätt har länge följt späckhuggaren Kiskas liv och arbetat för att hon ska förflyttas till en fristad. Det blev dessvärre aldrig verklighet. Kiskas bortgång lämnade många berörda och kommentarsfältet var fyllt med tusentals hjärtan.
HETASTE DISKUSSIONEN
Årets lodjursjakt blev den största i svensk modern tid. Jaktfrågan är kontroversiell och någonting som behövde bemötas. Djurens Rätts åsikt om att vilda djur borde få leva ostört med rätt till sina egna liv väckte heta diskussioner. Sammanlagt hade inläggen över 1 400 kommentarer.
Tack för att ni lyfter det politiken inte vågar lyfta! Ert hårda arbete har förändrat sååå mycket. Fortsätt kämpa för djurens rätt till en bättre framtid!!
Jag följde med till ett kosläpp en gång. Blev väldigt illa berörd. Korna sprang ut under panikliknande former, och efter att de lugnat sig lite började flera av dem råma desperat efter sina kalvar. Kalvarna stod avskilda från sina mödrar i ett annat, mycket litet, utrymme och gjorde sitt bästa för att försöka freda sig från alla barn, som stod överallt runt kalvarnas lilla inhägnad och försökte komma åt att klappa de livrädda djuren. Vilket familjenöje. Det var efter denna upplevelse jag bytte till havremjölk i kaffet.
Malin Ensgård är digital kommunikatör hos Djurens Rätt.
Det händer otroligt mycket på sociala medier och det är lätt att hamna i ett svart hål av frågor. Vad borde Djurens Rätt publicera?
Hur fungerar algoritmerna i dag? Och kan AI göra mitt jobb bättre än jag själv?
Jag ställer den sista frågan till ChatGPT som lugnar mig med att ”det fortfarande krävs mänskliga förmågor som kreativitet och empati för att utföra ditt jobb”. Skönt, AI stillar min rädsla för AI.
För att bevisa att AI har rätt sätter jag fart på kreativiteten och tänker på att min empati för djuren ska genomsyra mitt arbete. Rätt så snabbt inser jag att jag är tillbaka på ruta ett. Det är ju så här jag har jobbat hela tiden. Det kanske är så enkelt. Djurens Rätts sociala medier fungerar som bäst när innehållet speglar medkänsla för djuren på ett kreativt sätt. Det är då vi når ut, kanske till dig, som också bär på samma känsla och vill engagera dig mer för att djuren ska få det bättre.
Sök på "Djurens Rätt" i sociala medier, följ och stötta arbetet. På djurensratt.se finns ännu mer nyheter och information.
ET HÄR KAN bli det största språnget framåt i modern djurskyddshistoria. De senaste åren har EU-maskineriet gjort en översyn av den gemensamma djurskyddslagstiftningen. Under vårens konsekvensanalys läckte ett utkast, som föreslår 18 åtgärder där flertalet vore rejäla lyft för miljardtals djur i djurfabrikerna runt om i EU.
– Jag är förväntansfull, framför allt för fiskarna som i princip inte har någon lagstiftning
i dag. Vi som är djurvänner tycker alltid att det borde vara mycket mer, men det här är ett rejält kliv framåt. Flera av frågorna vi kämpat för under
lång tid är med i utkastet, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt.
FOLKET OCH djurrättsrörelsen har gjort avtryck i utkastet. Till exempel föreslås utfasning av burar för alla djurarter i livsmedelsindustrin, i linje med succékampanjen End the Cage Age som samlade 1,4 miljoner underskrifter och stöttades av en rungande majoritet av EU-parlamentet. Dock finns en logisk lucka enligt Matilda Kylefors, som är politiskt sakkunnig hos Djurens Rätt. Burar ser ut att vara på god väg att förbjudas i livsmedelsindustrin, medan djuren i pälsindu-
strin tvingas sitta kvar i burar. Djurens Rätt kommer insistera på ett övergripande förbud.
– Det verkar råda enighet kring burarna i livsmedelssystemet, både kommissionen och parlamentet är med på tåget. Att detsamma inte skulle gälla för pälsdjursfarmer känns inte så logiskt – särskilt om man beaktar risken för framtida pandemier med pälsdjursfarmning, och att det är rovdjur man håller i små gallerburar. Det är lite av en blind fläck, säger Matilda Kylefors.
EU kommer snart tvingas bekänna färg i pälsfrågan. I vintras gick medborgarinitiativet Fur Free Europe i mål där
1,7 miljoner EU-medborgare kräver ett förbud mot pälsdjursfarmning i hela EU och även ett handelsförbud. Redan i dag har 18 av 27 medlemsländer stoppat inhemsk pälsdjursfarmning och folkopinionen mot päls är stark.
DET LÄCKTA UTKASTET är ett styrkebesked för djurrättsrörelsen. EU-kommissionen ställer sig bakom kritiska djurskyddsfrågor, såsom höjd status för fiskarna, mindre trängsel i djurfabrikerna och stopp för plågsamma bedövningsmetoder inför slakt. Under våren har Djurens Rätt även uppmärksammat mass-
utkastets förslag
1. Utfasning av burar för alla djurarter i livsmedelsindustrin.
2. Ökat utrymme för alla djurarter.
3. Förbud mot systematisk avlivning av tuppkycklingar.
4. Introduktion av välfärdskrav för bedövning av fiskar i vattenbruk.
5. Förbud mot plågsamma slaktmetoder såsom elbadsbedövning för fåglar och koldioxid för grisar.
publicerades ett långt reportage om EU:s handelsavtal. EU importerar kött, ägg och mejeriprodukter från länder med avsevärt lägre djurskydd än EU, en spricka som skulle bli ännu större efter att EU uppgraderat djurskyddsnivån. I det läckta utkastet finns ett lovande förslag om att exportörer utanför EU måste uppfylla EU:s djurskyddskrav för att släppas in på den lukrativa EU-marknaden. – Då ger det verkligen ringar ut i världen, konstaterar Sebastian Wiklund.
6. Förbud mot stympning, såsom näbbklippning samt svanskupering och kirurgisk kastrering av grisar.
7. Begränsade transporttider för djur som ska slaktas. Djurens Rätt vill se ett mer ambitiöst förslag om transporterna, bland annat förbud mot export av levande djur utanför EU. 1,6 miljarder djur transporteras i EU varje år och enbart i Sverige dör 200 000 djur i transporter årligen.
8. Tillämpning av EU:s normer på importerade animaliska produkter på ett sätt som är förenligt med Världshandelsorganisationens regler. I dagsläget importeras enorma kvantiteter animalier från länder med avsevärt lägre djurskyddsnivåer än EU.
dödandet av tuppkycklingar i äggindustrin, enbart i Sverige gasas 15 000 nykläckta tuppkycklingar dagligen eftersom de helt enkelt inte kan lägga ägg. Det läckta utkastet föreslår förbud mot den systematiska avlivningen.
Så sent som i förra numret av Tidningen Djurens Rätt
FRAMÅT HÖSTEN KOMMER lagförslagen presenteras av EU-kommissionen. Matilda Kylefors säger att djurrättsrörelsen inte kommer att luta sig tillbaka trots det lovande utkastet från EU-kommissionen – striden har bara börjat.
– Trots många ljusglimtar är vi inte helt nöjda. EU-kommissionens förslag måste vara så vassa det bara går, för när lagstiftningsprocessen startar är det regel att förslagen urvattnas innan lagarna är på plats, förklarar hon. Dragkamp väntar. Många politiker kommer att vilja verka för status quo och djurfabrikslobbyisterna i Bryssel sover inte. – Branschen, som har mycket större muskler än vi har, är i full gång med att försöka skjuta allt i sank, säger Sebastian Wiklund som lovar att djurrättsrörelsen ska ge djurfabrikslobbyn en match. av Josefin Strang
”Flera av frågorna vi kämpat för under lång tid är med i utkastet.”
samt nya krafttag för att fasa ut djurförsöken (något EU redan 2010 lovade att göra ”så snart det är vetenskapligt möjligt”).
– För andra gången på relativt kort tid har EU:s medborgare kraftsamlat och lyckats med den svåra uppgiften att få igenom ett medborgarinitiativ för att få ett slut på djurförsöken. Djurens Rätt hoppas nu att EU lyssnar på alla de som tagit ställning. De plågsamma djurförsöken måste fasas ut en gång för alla, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.
1. Stärk förbudet mot kosmetikatester. Förbudet mot att djurtesta kosmetika har under en tid urholkats och fått stå åt sidan för annan lagstiftning som myndigheterna prioriterat.
2. Ändra EU:s kemikalielagstiftning. Den ställer höga krav på nya testmetoder för kemikaliesäkerhet, omoderna djurförsök ofta är ett krav. Människor och miljö kan skyddas utan krav på nya djurförsök.
3. Modernisera vetenskapen i EU. Snart har 13 år gått sedan ett EU-direktiv lovade att ersätta djurförsök. Det är hög tid för en handlingsplan för utfasning av djurförsök.
I FJOL GICK en jättesatsning i mål. Det europeiska medborgarinitiativet Save Cruelty Free Cosmetics samlade 1,2 miljoner namnunderskrifter från EU-medborgare, varav cirka 30 000 kom från Sverige via framför allt Djurens Rätt. Genom att passera miljongränsen tvingas EU ta ställning till kampanjens krav, som är att
sluta urholka förbudet mot djurtestning av kosmetika,
EFTER EN framgångsrik namninsamling var nästa steg i processen en utfrågning i EU-parlamentet, som hölls den 25 maj. Under utfrågningen visade Europas toppolitiker att djurförsöksfrågan är viktig för dem. Inga bindande beslut fattas i det här skedet men under anförandena utlovades både mer resurser, skarpare lagstiftning och ett ökat engagemang från EU-kommissionen. I slutet av juli väntas EU-kommissionens officiella ställningstagande.
FÖR DJURVÄNNER KAN det verka som att lyckade medborgarinitiativ hör till vanligheterna i EU. Sammanlagt 100 olika medborgarinitiativ har genomförts men bara nio initiativ har klarat miljonspärren, fyra av dessa godkända initiativ handlade om förbättrat djurskydd. Ett femte är på väg att godkännas, Fur Free Europe, som redan två månader före deadline lyckats skrapa ihop 1,7 miljoner underskrifter för ett pälsfritt Europa. Ett glasklart tecken på att djurfrågor är viktiga för EU:s medborgare, menar Djurens Rätt.
av Josefin Strang
Camilla BergvallNyligen publicerade Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) vetenskapliga rekommendationer om välfärden hos höns och kycklingar i djurfabriker. Förutom att förorda förbud mot burar i äggindustrin har EFSA starka slutsatser om kycklingarna.
EFSA menar i rapporten att det är brådskande att minska trängseln för kycklingarna. Detta för att kycklingarna ska kunna bete sig naturligt och få färre frätskador under fötterna. Deras rekommendation är max elva kilo kyckling per kvadratmeter, vilket är mindre än en tredjedel av nivån på trängsel i Sverige och resten av EU. För att kycklingarna ska kunna bete sig naturligt rekommenderas även utevistelse.
För att minska problem med hög dödlighet och sjukdom förordas dessutom en maximal tillväxttakt på 50 gram per dag. Det skulle fasa ut turbokycklingarna som används i Sverige och resten av EU.
Slutsatserna från EFSA kommer att användas i arbetet för en ny och bättre djurskyddslagstiftning i hela EU. Djurens Rätt har börjat använda underlaget i lobbyarbetet mot företag, myndigheter och politiker, med stor framgång.
av Anna Harenius
Är du inte nöjd med EU-lagstiftningen?
Samla en grupp av EU-medborgare eller organisationer och ta fram ett förslag på hur lagstiftningen bör ändras.
Om förslaget ser bra ut, och är rimligt att genomföra, godkänns det av EU-kommissionen och registreras. Nu kan ni börja samla in namn!
Ni har ett år på er att få minst en miljon namnunderskrifter från EU-medborgare, från minst sju EU-länder.
7. Ny lagstiftning
Själva ändringen av lagstiftningen kan dröja, men bör ske inom några år. Här är End the Cage Age just nu, och det ser ut som att en utfasning av burar i EU:s djurfabriker blir verklighet.
Ett europeiskt medborgarinitiativ är en namninsamling – men inte vilken sorts namninsamling som helst. Om minst en miljon EU-medborgare från sju olika medlemsländer skriver under, så är EU-kommissionen skyldig att svara. Djurens Rätt har de senaste åren varit med och drivit tre olika medborgarinitiativ: End the Cage Age, Save Cruelty Free Cosmetics och Fur Free Europe. Här får du koll på vars superkampanjerna tagit vägen och hur europeiska medborgarinitiativ funkar.
4. Validering pågår…
När namninsamlingen avslutas går kommissionen och medlemsländerna igenom underskrifterna för att ta bort dubbletter och se hur många som är giltiga. När valideringen är avslutad presenteras en slutgiltig siffra på hur många som skrivit under. Fur Free Europe har precis
6.
Inom sex månader efter att underskrifterna validerats måste EU-kommissionen berätta vad de kommer att göra åt problemet som ni vill lösa. Kommer lagstiftningen att uppdateras med ett förbud mot pälsdjursuppfödning till exempel?
Om namninsamlingen klarar miljonspärren får den arrang erande gruppen träffa företrädare för EU (först kommissionen och senare parlamentet) och presentera förslaget. Här befinner sig Save Cruelty Free Cosmetics. Den 25 maj hölls en offentlig utfrågning i EU-parlamentet om initiativet (läs mer på föregående sida).
Arbetet för att djuren ska få det bättre är möjligt tack vare Djurens Rätts medlemmar och volontärer, som varje dag står upp för att djur ska respekteras för de kännande varelser de är. Du kan också vara med och göra skillnad för hundratusentals individer genom att bli volontär. Hjälp Djurens Rätt att stoppa de missförhållanden som pågår varje dag i kycklingfabrikerna. Skriv under uppropet på djurensratt.se/lidl.
DEN 25 OKTOBER 2022 lanserades en global informationskampanj mot den växande livsmedelskedjan Lidl, med uppmaning till livsmedelskedjan att sluta sälja turbokycklingar och börja arbeta med
European Chicken Commitment (ECC). Lidl är en europeisk jätte och finns i 30 olika länder, varav Lidl i Frankrike redan har en ECC-policy. Om resten av Lidl väljer att arbeta med ECC skulle det påverka
oerhört många individer, samt bidra till att sätta en ny standard för hela livsmedelsindustrin, både i Sverige och Europa.
KAMPANJEN samordnas med flera andra djurrättsoch djurskyddsorganisationer runt om i Europa. Djurens Rätts upprop har fått in över 12 500 namnunderskrifter och på europeisk nivå är det nu över 330 000 underskrifter. Efter närmare tre månaders kampanjande med flera protester i åtta olika svenska städer återupptogs dialogen med företaget. Kampanjen pausades därmed i hopp om att Lidl äntligen skulle lyssna på konsumenternas uppmaning – men utan framgång.
– Det är med stor besvikelse vi måste meddela att Lidl vägrar att säga nej till turbokycklingar. Men vi ger inte upp –arbetet för de som är flest och har det sämst fortsätter, säger Coral Ricote, kampanjchef hos Djurens Rätt.
KAMPANJEN TOG FART igen i maj och under sommaren kommer aktiviteter genomföras runt om i Sverige, med målet att upplysa konsumenter om Lidls brist på ansvarstagande för kycklingarna.
– Jag vill rikta ett stort tack till alla volontärer och blixtar som har deltagit på protester eller genomfört digitala aktiviteter. Det är tack vare alla engagerade djurrättare som vi kan åstadkomma positiv förändring för djuren och det är just det ideella engagemanget som kommer att vara avgörande i kampanjens nästa fas. Alla insatser räknas, oavsett om en skriver under namninsamlingen eller deltar vid andra kampanjaktiviteter, säger Coral Ricote. av Victoria Palmquist
Fruktansvärt inkompetent av Lidl. Sluta handla där!
Andreas
Alla djur förtjänar ett bra liv och Lidl borde verkligen ta sitt ansvar för det.
Lena
Skärpning Lidl! Ni kan bättre än så. Gör om, gör rätt!
Annelie
Ingen har rätt att behandla någon levande varelse på detta sätt. Det måste vara slut på människors hemska hantering av djur.
Helena
Världen måste bli mer hållbar och företag har ett stort ansvar i den utvecklingen.
Emma
Att tortera andra kännande varelser på basis av monetär vinst är djupt oetiskt.
David
Djuren har lika stor rätt som oss människor att leva ett liv utan smärta.
Kim
Detta är o-Lidligt för djuren, snälla ta ert ansvar. Ni kan bättre!
Susanne
En stor kedja som Lidl kan påverka sina leverantörer, det finns inget försvar för att fortsätta med turbokycklingar.
Maria
PÅ FÖRSTA PLATS kommer
Välj rätt i sommar!
Scandic Hotels och SJ toppar Djurens Rätts semesterguide.
Scandic Hotels. Scandics positiva beslut för kycklingarna kom redan förra året och påverkar 270 hotell i länder som Sverige, Tyskland och Finland. De har dessutom mål om att servera 60 procent växtbaserad mat i deras restauranger till 2025. Guiden visar även att Nobis är den senaste hotellkedjan som ställer högre krav för kycklingarna genom ECC.
NÄR DJURENS RÄTT riktar ljuset mot resesektorn så hamnar SJ i topp. SJ fasade ut buräggen år 2019 efter dialog med Djurens Rätt och i maj antog de ECC som en del i arbetet att ställa högre krav på djurvälfärd. De har även minskat mängden kött som serveras ombord.
I februari inledde Djurens Rätt kampanjer mot företagen Cerealto Siro, Kellogg’s och Pepsico. Det är tre multinationella företag som tidigare har antagit buräggsfria policyer, men trots upprepade påminnelser inte börjat rapportera någon omställning till att fasa ut buräggen — förrän nu.
I SLUTET AV maj släppte Djurens Rätt en rapport som ska guida konsumenter och underlätta djurvänliga val under semestern. Guiden visar att allt fler företag arbetar proaktivt med djurvälfärd, men samtidigt lämnas mycket kvar att önska. I semesterguiden har Djurens Rätt granskat Sveriges
största företag inom resor, hotell och drivmedel utifrån tre djurvälfärdsparametrar – säger de nej till burägg, ställer de krav enligt European Chicken Commitments (ECC) välfärdskriterier för kycklingar och har de mål om att öka andelen vego? Flera företag svarar ja, men många halkar efter.
– Det är positivt att fler företag tar ansvar genom att ställa högre djurskyddskrav i kombination med satsningar på mer vego. De bidrar till att skapa en ny miniminivå för kycklingarna och att minska lidandet i djurfabrikerna. Men det är samtidigt bekymmersamt att många hamnar efter i det här viktiga arbetet, säger Nathalie Söderström, ansvarig för företagsrelationer hos Djurens Rätt.
DJURENS RÄTTS semesterguide fastslår att flyg-, färje- och drivmedelssektorn hamnar efter. Inget av drivmedels- eller färjebolagen har en policy om stärkt djurvälfärd för kycklingarna trots att Preem, Circle K, OKQ8, Finnlines och Stena Line uppger att frågan är viktig. Detsamma gäller flygbolagen, där varken SAS eller BRA Flyg valt att säga nej till turbokycklingar. Djurens Rätt kommer att noga följa arbetet hos de företag som lovat skärpt djurvälfärdspolicy i närtid.
Företagen som rankas lägst i semesterguiden är St1, MTRX, Preem, First Hotels, BRA Flyg, SAS, Gekås Ullared och Burgsvik Group.
av Amelia Wingqvist
— Det är viktigt att företag är transparenta med sin omställning för att visa att de håller sina löften. Annars kan de i praktiken fortsätta att stödja den plågsamma djurhållning som burhållning av hönor innebär, säger Linn Bleckert, kampanjansvarig hos Djurens Rätt.
Efter en dryg månad av globala påtryckningar så började Cerealto Siro att rapportera omställningen för att bli helt buräggsfria till år 2025. Kampanjen fortsatte därefter med de andra två företagen. Djurens Rätts engagerade följare och volontärer kontaktade företagen, i april visade först Pepsico och slutligen Kellogg’s att de valt att lyssna på konsumenterna genom att börja rapportera omställningarna. I omkring 15 år har vi fått företag att anta djurvänliga policyer. Det första steget är att få dem att lova att ställa om. Men nu börjar deadlines närma sig för när omställningen ska vara gjord, så vi kommer att behöva lägga ännu mer kraft på att se till att företagen faktiskt omsätter ord till handling, säger Linn Bleckert. ●
I 10 år har 3 Vänners Glass jobbat med att fylla ett tomrum på marknaden. Att ta fram den perfekta veganska vaniljglassen har varit en utmanade men väldigt spännande resa.
Man kan tro att vanilj är den enklaste smaken att ta fram. Men att behålla den krämiga konsistensen och fantastiska smaken på en vegansk bas har varit utmaningen. Att skapa vegansk vaniljglass med standardbaser likt soja, havre och kokosgrädde resulterar ofta i att basen tar över vaniljsmaken.
DEN SMAKAR PRECIS SOM EN VANILJGLASS SKA SMAKA.
Slutresultatet på 3 Vänners veganska vaniljglass är en mixad bas på cashewnötter och rismjöl vilket gör att det ger en härlig touch av nötsmak som gifter sig otroligt bra med vaniljsmaken, utan att basen tar över vaniljsmaken!
ska smaka. Glassen innehåller självklart äkta vanilj från en liten gård på Madagaskar.
”Vårt mål har varit att ta fram den absolut bästa veganska vaniljglassen i hela världen. Just att ta fram den perfekta vaniljsmaken samt exceptionella konsistensen. Under 10 års tid har vi beställt hem och smakat veganska vaniljglassar från bl.a. Indien, Australien, Italien, USA. Även fast vi testat veganska vaniljglassar i världens alla hörn, hittade vi fortfarande inte det vi tycker är den perfekta vaniljglassen. Detta inspirerade oss ännu mer att ta fram den själva”
- säger 3 Vänners Glass VD Matias Borgblad Ristiniemi
”Våra glassfans har länge utmanat oss om att skapa en vegansk vaniljglass. Så vi tog utmaningen på fullaste allvar och skapade en vaniljdröm. Vi är så stolta över att äntligen få presentera det färdiga resultatet. Smaken är så bra att den inte ens går att förklara, ta en sked själva och dröm er bort i vaniljvärlden”
- säger 3 Vänners Glass marknadschef Joakim Graan.
PS: Som en hemlighet mellan oss, denna fantastiska veganska vaniljglass öppnar dörrar för fler vaniljbaserade veganska glassar som tillexempel Salt Karamell som också lanseras nu under våren. Håll utkik!
Ur havet halas årets primörer, som utlovas vara extra fina och smakfulla.
Under årets tre första månader har dessa buckliga gulgröna alger vuxit så det knakat, en gång små plantor på linor i labb har under havsytan blivit tre meter långa yviga ungdomar.
– De är nu som färskpotatisar om våren, säger algforskaren Fredrik Gröndahl.
nyttigare, man får mer smak och tillför mineraler och andra nyttigheter från algerna och havet, säger Fredrik Gröndahl.
FISKAR OCH SKALDJUR är sjömaten som regerat, medan algerna varit bortglömda. Det här är inte första gången som svenskar förträngt en hel livsmedelsgrupp. För 155 år sedan pågick den senaste svältkatastrofen i Sverige, de hungriga i norr förlitade sig på barkbröd och lavgröt, men svampar åts inte alls. Nu hoppas Fredrik Gröndahl att det är dags för algernas renässans.
– Alger har antagligen ingått i vår diet ända sedan vi blev människor – det kanske till och med gjorde oss till de smarta människor vi är i dag. I tidvattenzoner är det lätt att plocka havets grönsaker, till skillnad från fiskar och krabbor som ju rör på sig. På det viset kan vi ha fått i oss nyttiga näringsämnen som utvecklat vår stora hjärna.
Algerna bjuder bland annat på mineraler, de essentiella aminosyrorna samt fleromättat fett och omega-3.
– Alla nyttiga fetter i fiskar och musslor kommer ursprungligen från mikroalger i vattnet, säger Fredrik Gröndahl.
Till vardags är han forskare på KTH och föreståndare för Blå mat, ett av centrets mål är att svenskarna oftare ska ha blågröna proteinkällor på tallriken. Gröndahl ser fram emot en dag där människor kan kalla sig havsbönder. Till skillnad från odling på land behöver inte havets botten plöjas och prepareras, i stället hänger algerna i linor längs vattenytan, som en upp- och nedvänd skog. Bäst trivs de i västkustens salta vatten. Algerna har inte heller behövt gödslas, eftersom Östersjön redan är så övergödd av jordbruk och annan mänsklig aktivitet, i stället kan algerna suga upp övergödningen.
ACCHARINA LATISSIMA SMAKAR mild umami och havets sälta. Algerna som halats upp utanför norra Bohuslän blir bland annat tångknäcke samt smaksättare och korvskinn i produkter från VegMe. Experiment pågår med att göra östasiatisk sjögrässallad av algerna från svenska västkusten. För tio år sedan fanns ingen algodling i Sverige, inhemsk efterfrågan är därför yrvaken, arbetet med att uppfinna användningsområden pågår.
– Jag är väldigt mycket för alger i bröd. Det smakar väldigt gott och brödet blir lite
Till skillnad från följetongerna om vindkraftsetableringar så är grannar hyfsat välvilligt inställda till algodling. När Fredrik Gröndahl och hans forskningskollegor undersökte hur bohuslänningarna ställer sig till algbranschen, så föredrogs alguppfödningen över olika varianter av fiskuppfödningar. Egentligen har största utmaningen under åren av algodling varit att behöva hämta odlingen när den trotsat förtöjningarna och dragit till Norge.
– Att ge sig ut och odla i havet är en utmaning i sig. Havet rör sig, blåser, stormar. En kår som skulle kunna jobba med detta är fiskare, de har båtar och är redan vana att vara till sjöss och hav, säger Fredrik Gröndahl.
FISKARYRKET ÄR UNDER hård press med allt tajtare kvoter, experter varnar för att svenska sillbeståndet är på väg att kollap -
De nya nordiska näringsrekommendationerna uppmuntrar mer grönt och mindre animalier, för klimatet och hälsan. En genomsnittlig man behöver halvera köttintaget för att nå nya rekommendationen.
sa. När Norge befann sig i en liknande kris på 70-talet så förbjöds all fiske av torsk, och i stort sett även sill. Om Sverige inför fiskeförbud i hopp om att populationerna ska återhämta sig, så skulle algodling kunna bli en alternativ sysselsättning för landets fiskare, menar Fredrik Gröndahl. I stället satsar staten på främst fiskuppfödning. Mellan 2021 och 2027 utdelas över två skattemiljarder till projekt som stöttar fiske, fiskuppfödningar och nya investeringar i branschen. Det finns gott om kända problem med fiskuppfödning, utöver omfattande djurskyddsproblematik. Fiskuppfödningar släpper ut stora mängder fosfor och kväve, längs Höga kusten avvecklades fiskuppfödningar av miljöskäl. Grannen Peter Bernström stred mot verksamheterna.
– Det har varit en tung belastning i våra vatten med alger, oönskad växtlighet och grumliga vatten. Foderrester och fekalier, det vill säga fiskbajs, rinner rakt ner och ut i vattnet. På botten bildas det bankar av sån här skit. Det har inte gått att bada. Det
har varit så äckligt, sa han till P4 Västernorrland.
Därför har fiskuppfödningar på land med tillhörande reningsverk pekats ut som lösningen. Fredrik Gröndahl är skeptisk mot fiskuppfödningarna på land.
– Även på land behöver man mata fiskarna. Och vad matar man fiskar med? Jo, annan fisk, delvis från havet. Vi äter främst rovfisk och de mår inte så bra av stor andel vegetabiliskt protein. Att mata fisk med
fisk är slöseri med protein. Om vi odlar fisk och matar med fisk från havet, så fortsätter vi fiska ut haven, säger han och fortsätter:
– Den stora tillväxten i sjömat kan vi få genom att titta på arter långt ner i näringskedjan som inte behöver matas, som alger och musslor. Den livsmedelsproduktio -
”Alger har antagligen ingått i vår diet ända sedan vi blev människor – det kanske till och med gjorde oss till de smarta människor vi är i dag.”
nen kan vi öka hundratals gånger, medan fisk kan vi inte ens fördubbla.
MEDAN FREDRIK GRÖNDAHL försöker få oss att återupptäcka en bortglömd livsmedelsgrupp, så dras Daniel Skavén Ruben till livsmedel som knappt har uppfunnits än. Han är en av få förunnade som faktiskt smakat på futuristisk vegomat från hela världen – labbodlat, precisionfermenterat, 3D-printat, hela baletten.
– Framtiden är värd att se fram emot. Det händer otroligt mycket spännande som ännu inte är på marknaden, men är på väg ut.
Daniel Skavén Ruben har varit i livsmedelsteknologiska svängen i flera år och nu jobbar han på Stockeld Dreamery, en svensk startup som lovat att ta fram ”världens mest ambitiösa veganost” och varit en investerarmagnet. Det är dock kärvare tider i branschen.
– De senaste tio åren har pengar varit gratis. Nu när räntorna är högre håller investerarna i sina plånböcker. Det är jättejobbigt för många startups just nu, det är lite av en ökenvandring, säger Daniel Skavén Ruben och byter sedan fot:
– Men men, jag är fortfarande en optimist långsiktigt. Matsystemet är inte
hållbart. Vi har en växande befolkning i världen och en växande medelklass som urbaniseras och vill äta mer animaliskt. Ska vi då skala upp det här systemet vi har i dag? Vi har problemen med miljön, antibiotikaresistens, framtida pandemier, våra kostmönster är största riskfaktorn för sjukdom och framtida död – plus allt det djuretiska.
DEN 3 AUGUSTI 2013 serverades den allra första labbodlade burgaren med pompa och ståt på en presskonferens i London, så här tio år senare finns det bara en plats i världen där en vanlig konsument kan käka labbodlat kött. I den lummiga stadsdelen Dempsey Hill i Singapore finns en liten köttdeli som på torsdagar kan erbjuda ett par grillspett med labbodlat kycklingkött. Ibland har labbkycklingköttet serverats på utvalda gatumatshak, men till kraftigt underpris där tillverkaren Eat Just stått
”Framtiden är värd att se fram emot. Det händer otroligt mycket spännande som ännu inte är på marknaden.”Daniel Skavén Ruben jobbar inom livsmedelsteknologi och har smakat futuristisk vegomat. Hans smakbetyg? Morgondagens vego håller för hajpen.
för notan. En enskild kycklingnugget har kostat 50 dollar att producera.
– Det är för dyrt och det är pinsamt. Vi förlorar pengar varje gång någon äter vår odlade kyckling, sa Eat Justs vd Josh Tetrick till Reuters i våras.
Han lovar minskade kostnader och större kvantiteter inom kort. Under 2023 byggs en fabrik i Singapore med en bioreaktor på 6 000 liter, en koloss som är två våningar hög, som enligt utsago ska kunna producera tiotusentals kilo labbodlat kycklingkött årligen. Israeliska konkurrenten Believer Meats (tidigare Future Meat) snickrar på en ännu större bioreaktor i USA. Bägge företagen påstår att de dessutom knäckt koden till att producera labbkött utan fetalt kalvserum, en etiskt tvivelaktig
Vegokött (däribland kyckling) producerat i Schweiz, med korta ingredienslistor och näringsvärden som ofta är bättre än animaliska motsvarigheten. De fermenterar och centrifugerar ärtprotein. Finns i flera västeuropeiska länder, kan också beställas.
Nästa steg för en hyfsat välutvecklad sektor.
En lyxig vegansk filet mignon på bland annat soja, vete, solrosolja och rödbetspulver. Deras knep är hederlig extrudering, metoden används exempelvis för att tillverka pasta. Kan beställas på nätet eller ätas på Chouchou i Stockholm.
Paradprodukten är burgaren, näringsvärdena är bättre än kött. Innehåller hemjärn som fermenterats fram och gör burgaren ”kusligt lik kött". Erbjuder också kyckling. Finns i stora delar av världen men inte godkänt inom EU än.
Använder precisionsfermentering, där mikroorganismer producerar kopior av mjölkproteiner. Slutprodukterna hittills är glass, färskost, proteinpulver och smaksatt mjölk. Israeliska konkurrenten Imagindairy är på väg att lansera mjölk med liknande teknik.
Tysk konkurrent till Just Egg. Flytande produkt baserad på ärtprotein som kan användas som äggröra, i pannkakor, i carbonara och mera. Än så länge bara tillgängligt i liten skala på restauranger, caféer och hotell.
En vätska på mungbönor att göra vegansk äggröra av. Nyligen nått två viktiga milstolpar: att vara billigare än animaliska ägg i USA, samt att godkännas i EU. Försäljningen i Europa beräknas börja i slutet av 2023.
Precisionsfermentering och baljväxtproteiner.
råvara utvunnen ur kalvfoster, som hittills varit oumbärlig i köttodlingen.
EN STARK TREND är att kopiera en mindre animalisk beståndsdel. Hit hör exempelvis amerikanska Perfect Day som via fermentering i bioreaktorer lyckats skapa kopior av mjölkproteinerna kasein och vassle, detta genom att mata socker till en väldrillad svamp. Processen är inte olik framställningen av vegetabiliskt löpe, insulin och vitamin B12. Daniel Skavén Ruben har smakat vegoprodukter där konstgjorda mjölkproteiner, hemoglobiner och animaliefetter blandats in. Fettet var extra imponerande.
– Fett är en smakbärare, plötsligt får du en köttig upplevelse – det doftar, smakar och har textur som kött, men näringsvärdet kommer vara bättre än kött, där du inte heller har kolesterolet, säger han.
Enligt en färsk rapport från Good Food Institute har försäljningen mattats av i alla vegokategorier, förutom växtbaserad mjölk. Daniel Skavén Rubens analys är att vegoföretagen tenderat att lova runt och hålla tunt under de senaste årens boom. Lite krasst konstaterar han att många människor vägrar vara klimathjältar eller djurvänner om de tvingas kompromissa med smak, pris eller näring.
– Vi måste slå den animaliska industrin, med produkter som är minst lika bra eller bättre när det gäller näring och framför allt smak. Varför ska jag betala mer för något som smakar sämre och har sämre näringsvärde? Man har bränt sig litegrann – både konsumenter och investerare har gett upp på kategorin. Det har varit en stor hajp med förhoppningar om att nya produkter snabbt ska kunna ta över marknadsandelar och konkurrera ut animaliska produkter.
Daniel Skavén Ruben vill nu se plattan i mattan för att komma ur svackan: mer pengar, mer forskning, mer kompetens. Han menar att vi står på en tröskel – snart kommer nya generationens vegoprodukter som flyger av hyllorna och ruskar om djurindustrin på allvar.
– Det är orättvist om folk skriver av den här kategorin! Jag har sett det som finns i labben, det som finns i prototyper på väldigt liten skala. Allt från filet mignon från Slovenien till bolag i Israel som gör kycklingceller. Det finns så oerhört mycket mer på horisonten som är på väg ut, säger han.
Tyskt företag som tidigare hette Legendairy. Med liknande teknik som Perfect Day är Formo på väg att lansera dessertostar under 2023. Kopian av mjölkprotein lovas ge osten egenskaperna som traditionell veganost hittills inte lyckats härma.
NÄR DU INSPEKTERAR vegoförpackningarna i en kyl- eller frysdisk nära dig så ser du förhållandevis få svenska flaggor. Ibland kan råvaran vara exempelvis svenska ärtor eller havre,
men har behövt skickas till ett annat europeiskt land som kan knåda råvaran till färs, burgare eller annat lätthanterligt format. Alger är ett exempel på en råvara som är sällsynt i matbutikerna, bakbunden av förutsättningarna i Sverige. Den ena flaskhalsen är otymplig lagstiftning, om du vill komma igång med algodling hamnar du i samma tillståndsprocedur som om du skulle muddra eller bygga hamn. Försök att förenkla lagstiftningen pågår. Den andra flaskhalsen för alger och många andra gröna råvaror är den kännbara bristen på bra förädlingsmöjligheter i Sverige. De långa linorna med alger är blöta och tunga – vem inom rikets gränser är redo att torka eller frysa tonvis med alger?
Utöver bristen på helsvenska vegoprodukter har livsmedelskategorin även synats ur ett näringsperspektiv. Debatten tog fart efter en forskningsstudie från Chalmers. Cecilia Mille, ansvarig för hållbarhetsfrågor hos Djurens Rätt, tycker att frågan var rimlig men att diskussionen spårade ur.
– Debatten blev helt skev och gav intrycket att det är farligt att äta vego och att alla får näringsbrist.
Cecilia Mille är glad över ett pågående forskningsprojekt, finansierat av myndigheten Vinnova, som kommer ta ett kliv mot att lösa problemen med bristen på svenska råvaror, svensk förädling och näringsrika slutprodukter. Projektet ska identifiera de bästa svenska proteingrödorna och förädla dem till två goda, nyttiga produkter för lansering under 2025. Den ena av dem kommer vara en kycklingersättare.
– Det är positivt att det kommer sådana initiativ, som också är finansierade av Vinnova. Det finns produkter som inte har så jättehögt näringsinnehåll, som förälder kan jag känna att jag inte bara vill ha potatisstärkelse och rapsolja som huvudingredienser. Så det är positivt att näring kommer till ytan för diskussion. Men många produkter på marknaden har ett bra näringsinnehåll och det missades ju lite i den här debatten. Frågan behöver nyanseras, det är bra att det kommer nya satsningar på detta, säger Cecilia Mille.
ALLA DRAR INTE åt samma gröna håll, det finns till och med splittring i svens-
Det här gör Djurens Rätt
1. Främjar växtbaserat genom inspirationssajten Välj Vego och märkningen I’M VEGAN.
2. Påverkar kommuner att göra djurvänligare val, exempelvis vid upphandlingar.
3. Coachar företag att minska på köttet och öka andelen växtbaserat.
4. Påverkar politiken utifrån tre mål. Att köttkonsumtionen inom offentlig sektor halveras till 2030, att landets livsmedelsstrategi ska främja växtbaserat, samt likvärdiga konkurrensvillkor för växtbaserad mat.
Statsvetarstudent som kartlägger skattemedlen som subventionerar djurfabrikerna.
1 Vad är det du ska undersöka?
‒ Mitt uppdrag som praktikant här hos Djurens Rätt är att undersöka statligt stöd inom livsmedelssystemet i Sverige med fokus på animalieproduktionen. Just nu håller jag på att kartlägga hur olika typer av stöd fördelas till olika livsmedelsföretag för att illustrera hur stor andel som går till produktion av animalier respektive produktion av vegetabilier. Syftet med kartläggningen är att kunna analysera hur stöden påverkar företagens intäkter och därigenom priserna på olika typer av livsmedel. Detta för att sen kunna föreslå ändringar för ett rättvisare stödsystem som främjar en hållbar livsmedelsproduktion som tar hänsyn till hälsa, klimat, miljö och djurvälfärd.
2 Är det svårt att kartlägga stöden?
‒ Det finns ganska många olika varianter av statligt stöd som betalas ut för olika sorters livsmedelsproduktion här i Sverige. Med hjälp av Jordbruksverkets statistikdatabas går det bra att ta fram siffror om utbetalat stöd inom livsmedelsindustrin efter företagens specialisering, så kallad driftsinriktning, för att kunna belysa fördelningen av stöden mellan animalieproduktionen och vegetabilieproduktionen.
3 Vad har du hittat så här långt?
‒ Vi kan se att största delen av stöden inom livsmedelssystemet i Sverige går till produktion av animalier. Det stämmer med hur det ser ut globalt, där ungefär 90 procent av statligt stöd ges till hälso- och miljöskadlig matproduktion, enligt en FN-rapport från 2021. När vi tittar på hur stor andel av livsmedelsföretagens intäkter som kommer från stöd kan vi se att företag specialiserade på nötkött och fårkött får mest stöd i förhållande till deras produktion.
4 Varför är subventioneringen av animalieindustrin ett problem?
‒ Tanken bakom statliga subventioner inom livsmedelssystemet allmänt är att uppmuntra produktion och konsumtion av vissa typer av matvaror, genom att hålla priserna till konsumenterna låga. Förutom att vara ett hot mot djurvälfärden har den globala animalieindustrin stora negativa miljö- och klimateffekter och bidrar till sämre folkhälsa. Att i stället uppmuntra produktion och konsumtion av växtbaserade livsmedel genom ändringar av stödsystemet skulle därför innebära många positiva effekter, och dessutom hjälpa till att nå de globala hållbarhetsmålen för Sverige. ●
”Debatten blev helt skev och gav intrycket att det är farligt att äta vego och alla för näringsbrist.”
Otaliga företag deltar i kapplöpningen om labbproducerat kött, närmast att lyckas nå kommersiell distribution är möjligen kycklingkötten från Good Meat (moderföretaget är Eat Just) samt Believer Meats. Vissa företag odlar smalare produktkategorier, exempelvis Avant Meats som satsar på odlade simblåsor, samt Gourmey som odlar foie gras (förstorad lever från tvångsmatade fåglar).
ka styrdokument. Exempelvis arbetar innovationsmyndigheten Vinnova utifrån de ambitiösa målen i Agenda 2030, och driver flera projekt för att ta klivet till grönare proteiner, samtidigt som regeringens livsmedelsstrategi har målsättningar om att öka animalieproduktionen i Sverige.
– Det finns argument om att svenska animalier skulle vara mer hållbara än importerade, vilket inte forskare håller med om. Det finns jättemärkliga resonemang om att bara vi producerar mer svenskt så är allting fint, och vi kommer lösa alla hållbarhetsmål, säger Cecilia Mille.
Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD) har under 2023 initierat en revidering av livsmedelsstrategin.
– Det är oroväckande med tanke på vad vi sett av den här regeringens politik så här långt. Det är väldigt dubbla spår. Med Vinnova och aktörerna i satsningen Proteinskiftet [mer på sidan 37] upplever jag väldigt stor hoppfullhet. Sen har vi den andra delen.
Den andra delen som Cecilia Mille syftar på är dels regerande politik, dels djurindustrin och dess intresseorganisationer.
Huvudlinjen är minsta möjliga justeringar, till exempel att hitta fodertillskott som kan minska klimatpåverkan.
– Sådant som naturligtvis inte innebär några som helst förbättringar ur djurens perspektiv, säger Cecilia Mille.
Djurens Rätt kommer göra inspel under revideringen av livsmedelsstrategin, det optimala scenariot är ett högt satt mål –halverad köttkonsumtion till år 2030.
– Som utgångspunkt kan vi ha målen som Sverige faktiskt skrivit under på, alltså Agenda 2030 – där finns stark evidens om att klimatmålen inte kommer nås om inte köttkonsumtionen minskar kraftigt. Det vi upplever fungerar bäst är att försöka hålla makthavare ansvariga för mål de själva satsat på, säger Cecilia Mille.
INFÖR VALET GENOMFÖRDE Djurens Rätt en partienkät. Hälften av riksdagspartierna var beredda att jämna ut konkurrensvillkoren mellan animaliska och växtbaserade produkter, dessa var Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna. Just nu kartlägger Djurens Rätt hur skattemiljarder hamnar i djurfabriker. Daniel Skavén Ruben konstaterar att en jämnare spelplan skulle hjälpa vegobolagen att hålla sig på fötterna, inte minst nu när det ekonomiska landskapet är kargare.
– De allra flesta bolag är startups
6 av 10
Så många vill att vego ska få lika mycket skattestöd som animalier.
13 biljoner
Så många fiskar dödas varje år i fiskeindustrin. Det är ett 13-siffrigt antal.
112 miljoner
Antalet kycklingar som dödades för kött enbart i Sverige under 2022.
Mathandeln i Sverige är ett oligopol och har stor makt i en grönare omställning. Cecilia Mille vill att matbutikerna har mer tålamod med produktnyheter, så kunder får tid att upptäcka och fastna för en vegoprodukt. I stället för lockpriser på kyckling så skulle lockpriser på nytt vegoprotein vara en idé.
Svampprotein ur det gamla gardet, men spänner musklerna under 2023 genom en stor kampanj mot Storbritanniens ihärdigaste kycklingkonsumenter. Quorn menar att deras nya kycklingprodukter nu är bättre än animaliska motsvarigheten.
Kategorin som är närmast att skapa labbodlat kött.
Samma företag som Just Egg. Under flaggan Good Meat har de tagit fram labbodlat kycklingkött och lovar att kunna skala upp produktionen inom kort, dessutom utan det kritiserade kalvserumet. Konkurrenten Believer Meats kan vara hack i häl.
I samarbete med Umami Meats har företagen tagit fram en ”3D-bioprintad fiskfilé” på odlade fiskceller, som ska likna havsabborre. Målet är lansering 2024, vilket skulle bli den första labbodlade fiskprodukten på marknaden.
4 3
Österrikiskt företag med 3D-printad rökt lax på ärtproteiner och algextrakt, har också gravad lax och fiskiga röror. Finns i utvalda butiker i Sverige.
eller scaleups, som fortfarande kämpar med lönsamheten. Mat är ju generellt en bransch med låga marginaler. Du är inte subventionerad, det finns inget skolmjölksstöd som Oatly kan ta del av. På sikt skulle det förbättra våra marginaler och möjligheter att lyckas, om spelreglerna vore lika, säger han.
Om politikerna försöker jämna ut spelplanen framöver så vill Cecilia Mille att omställningsstöd hamnar högt på priolistan, så klivet blir kortare från att driva djurfabrik till att odla gröna proteiner.
– Lantbrukaren måste känna en ekonomisk trygghet i att göra en omställning. De första åren kan vara väldigt kritiska, det kan vara svårt att få i gång lönsamheten direkt, och skörden kan variera bland baljväxter, säger Cecilia Mille.
SVERIGE ÄR PÅ efterkälken. När det gäller vegoproteinerna som är allra mest avantgarde har bolagen ofta sätet i USA, Israel eller Singapore, eftersom länderna har generös inställning till ny livsmedelsteknologi medan EU är stramare. Danmark satsar nästan två miljarder kronor på att främja landets produktion av växtbaserad mat. England satsar motsvarande 155 miljoner kronor på labbodlat kött. Situationen i Sverige är spridda skurar till olika forskningsprojekt, Djurens Rätt vill se pengaregn över morgondagens gröna proteiner. Daniel Skavén Ruben håller med.
– Vi har subventionerat elektrifieringen av bilindustrin rätt mycket, vi skulle behöva subventionera alternativa proteiner också.
Han rabblar de kritiska årliga siffrorna. Varje år dödas 70 miljarder kycklingar, biljoner fiskar, en miljard grisar och 330 miljoner kor. Köttindustrin slukar 70 procent av vattenanvändningen och 14 procent av växthusgasutsläppen. Ny vegoteknologi kan vara pusselbiten som demonterar djurfabrikerna – till och med under vår livstid.
– Vi jagade valar för valolja, sen kom vi på fotogen och sen elektricitet, då behövde vi inte jaga valar mer. Och så vidare. Att maten kommer från ett dödat och utnyttjat djur är inget självändamål, när vi kommer fram till en bättre teknologi väljer vi den för att möta våra behov. De allra flesta människor vill kunna gå in på Ica klockan fem medan barnen skriker efter middag och plocka upp billiga, goda, näringsrika köttbullar – att dom kommer från ett slaktat djur är inte ett säljargument. Kan vi erbjuda riktigt bra slaktfria produkter kommer folk säga hejdå till de animaliska produkterna, säger Daniel Skavén Ruben. ●
INTRESSET FÖR VÄXTBASERAD mat fortsätter att öka i Sverige. Sortimentet i butikerna blir allt större och försäljningen har ökat explosionsartat. Trots detta är fortfarande en ganska liten andel av de växtbaserade produkterna tillverkade av svensk råvara. I de fall råvaran är odlad i Sverige kan den ändå ha behövt förädlas eller processas utomlands.
SVERIGES INNOVATIONSmyndighet Vinnova skapade 2021 området Hållbara matsystem, som nu är ett av åtta områden som prioriteras utifrån att de är viktiga för Sveriges möjligheter att ställa om till ett hållbart och konkurrenskraf
Mycorena
5 X SPÄNNANDE FRÅN SVERIGE
tigt samhälle. Camilla Sjörs är handläggare för Hållbara matsystem på Vinnova. – Vår första satsning handlade om att vi vill åstadkomma bättre förutsättningar för hållbar produktion och kommersialisering av inhemskt odlade råvaror genom förädling i stor skala i Sverige. Det finns en potential för stärkt svensk industri runt växtbaserade produkter, en högre självförsörjningsgrad av livsmedel, fler arbetstillfällen och ökad export. Detta är helt i linje med målen i den svenska livsmedelsstrategin.
SEDAN I HÖSTAS deltar Djurens Rätt i Vinnovas nya satsning på området, Ett nytt recept för matsystemet. Under ett år får de ungefär 100 deltagarna lära sig metoder och hitta likasinnade. Detta är första delen i en femårig satsning, med syfte att hitta lösningar för omställning till ett hållbart matsystem. Djurens Rätts representanter i projektet är Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef, och Cecilia Mille, sakkunnig i hållbarhetsfrågor. Djurens Rätt deltar i Proteinskiftet, som är ett av fem teman under lärinsatsen, som fokuserar på skiftet till mer växtbaserad mat och utbudet på den svenska marknaden. Cecilia Mille är entusiastisk.
– Det här initiativet liknar inget vi tidigare sett. Med risk för att låta cynisk har vi nästan vant oss vid att det som beskrivs som hållbart när det gäller svensk matproduktion kan vara lite vad som helst, till och med kött. Uppfattningen
att så länge det är svenskt så skulle det automatiskt vara hållbart är naturligtvis praktisk för såväl aktörer i livsmedelskedjan som för politiker, för den kräver inga fler åtgärder än att stötta det svenskproducerade, säger Cecilia Mille och fortsätter:
– Men så plötsligt kliver Vinnova fram och pratar klarspråk om att det är en transformation av systemet som behövs. Det känns väldigt hoppingivande att de är så tydliga med att det inte är små finjusteringar som behövs, utan att det handlar om en radikal omställning.
EFTERSOM SATSNINGENS första år går ut på att lägga en grund inför fortsättningen finns det ännu inte något resultat att presentera. Mycket fokus har lagts på att kartlägga de olika delarna av systemet, på att förstå hur de hänger ihop och vilka hinder och möjliggörare som behöver påverkas för att skapa förändring. Deltagarna har arbetat mycket tillsammans, för att skapa en gemensam utgångspunkt inför nästa steg. Djurens Rätt har sökt till insatsen för att vara med och påverka för minskad köttkonsumtion och för att bidra med perspektiv om djurrätt och djurvälfärd.
– Jag blev positivt överraskad av hur väl vår bild stämmer överens med övriga deltagares. Djurens Rätts mål om halverad köttkonsumtion till 2030 brukar ganska ofta provocera, men i det här sammanhanget höjer det inte så många ögonbryn, säger Cecilia Mille. ●
Göteborgsföretag som fermenterar svamp till en nyttig proteinråvara, som andra (exempelvis Peas of Heaven och Revo Foods) gör slutprodukter av –bland annat vegokyckling. Har lanserat fett som kopierar egenskaper hos animaliskt fett, vilket används av Juicy Marbles.
baserat vegofiskföretag, huvudprodukten är en tonfiskmassa på vete- samt sojaprotein. Alger bidrar till den fiskiga smaken.
Havredals
Uppstickare från Uppsala, med havredrycker och olika sorters växtbaserat kött som tillverkats i
Nothing Fishy
Gör fiskiga produkter, finns just nu bara hos grossister. Vegofisken är baserad på veteprotein och fiskiga aromer, de vill överträffa näringsvärdet i fisk och har bland annat lagt till omega-3 från algolja.
Stockeld Dreamery
Riskkapitalmagnet som vill skapa näringsrik veganost som inte är baserad på fett och stärkelse. Erbjuder så här långt en färskost på fermenterade baljväxter, tillverkat i Finland. En ny anläggning ska hjälpa dem att producera större volymer.
Se till att du prenumererar på podden - då missar du aldrig när ett nytt avsnitt släpps i din poddapp!
Helhetshälsas B12-produkter är 100% veganska och kommer i den aktiva formen metylkobalamin. Vitamin B12 bidrar bland annat till normal bildning av röda blodkroppar och normal funktion hos nervsystemet. Välj mellan spray och kapslar.
Kosttillskott utan onödiga tillsatser. 100% vegetariskt sortiment.
Kämpenberg har fixat bästa kycklingfria recepten.
Fredrik Kämpenberg har veganiserat kycklingklassikerna. Han har bland annat utsetts till Sveriges bästa vegankock 2019.
”Vegansk mat borde vara en större del av allas kost”, konstaterar han.
Vad är bättre och godare än en krispig vegankycklingburgare med pepparrotscoleslaw? I stället för kyckling används Anammas vegoschnitzel.
INGREDIENSER [4 portioner]
4 vegoschnitzlar från Anamma
8 skivor vitt lantbröd eller 4 hamburgerbröd
8 tsk dijonsenap, cirka
Hamburgergurka (till exempel
Felix, långa skivor i dill)
Bladsallad
Matfett till stekning
Pepparrotscoleslaw
400 g rödkål eller vitkål
1 tsk citronsaft
1–2 msk riven pepparrot
Salt och peppar
1 syrligt äpple
1 dl växtbaserad majonnäs
1 dl växtbaserad yoghurt i grekisk stil
Det blir gott med extra sallad eller sötpotatispommes till.
1. Strimla kålen fint i maskin eller med en osthyvel exempelvis. Riv äpplet grovt, med skalet på. Blanda ihop med citron, salt och pepparrot och låt stå några minuter.
2. Häll bort vätskan som släpper från kålen och krama ur den lätt innan du blandar med majjo och gurt. Smaka av med salt och peppar.
3. Tillaga Anammas vegoschnitzlar enligt anvisningar på förpackningen.
4. Rosta brödskivorna, bred på lite växtbaserat matfett och dijon. Lägg på sallad, slaw, burgare och gurka och njut!
Gör som över 32 000 andra och följ @valjvego för att få djurvänlig inspiration, kunskap, roliga tävlingar och de senaste produktnyheterna.
SAJT
På valjvego.se hittar du en kunskapsbank för en mer djurvänlig livsstil. Här finns restaurang- och restips, recept, produktnyheter, fakta, allt.
Enjoy!
Få ett grönare och djurvänligare Facebookflöde genom att gilla Djurens Rätts systersida Välj Vego. Ta del av vegopepp, kunskap, utmaningar och vegonyheter.
MAGASIN
Vill du äta mer veganskt, men vet inte var du ska börja? Ladda ner Djurens Rätts nya, uppdaterade inspirationsmagasin Välj Vego! helt kostnadsfritt! Du får flera favoritrecept och får veta vad du ska äta varje dag för att få i dig allt du behöver. APP
Känner du dig föga klokare efter att ha läst produktens innehållsförteckning? Med
Djurens Rätts app Vegokoll kan du skanna streckkoder i mobilen och snabbt få reda på om varan är vegansk.
INGREDIENSER
[4 portioner]
1 påse Oumph The Chunk
Naturell olja till stekning
1 frp rökt tofu
2 romansallatshuvuden
1 dl flagad Parveggio
Kryddblandning
1 msk salt
1 tsk socker
1 tsk cayenne eller annan chili
1 tsk lökpulver
1 tsk vitlökspulver
1 krm gul curry
1 tsk paprikapulver
1 nypa torkad timjan
1 nypa torkad oregano
1 krm spiskummin
Dressing
0,5 dl osötad sojadryck
2 tsk dijonsenap
1–2 klyftor vitlök
1 msk näringsjäst
2–3 dl neutral olja
2 msk kapris
1 msk citronsaft
Salt och peppar
1. Kryddblandningen: Blanda allt väl – mortla gärna.
2. Blanda (helst tinad) Oumph med 1 msk olja och vänd sedan runt bitarna i kryddan. Stek sedan på medeltemperatur tills ytan fått fin färg. Dra åt sidan.
3. Tofu: Skär tofun i skivor – inte för tjocka. Stek dem i rikligt med olja på hög värme tills de fått färg. Lägg på hushållspapper.
4. Dressing: Mät upp 1 dl olja och alla resterande ingredienser (utom citronsaft) i en hög behållare. Sätt i en mixerstav och kör igång, medan du sakta för den uppåt. Tillsätt oljan till önskad konsistens, addera citronsaften under fortsatt mixning.
5. Dela sallaten i stora bitar och skölj den. Blanda sallaten med dressingen och servera med Oumph, rökt tofu och krutonger.
En svensk klassiker som inte alls behöver innehålla kyckling. Prova The Chunk och Smoky Bits från Oumph i stället!
INGREDIENSER
[4 portioner]
1 påse Oumph The Chunk
0,5–1 påse Oumph Smoky Bits
1,5 stor banan
2 dl vispbar växtbaserad matlagningsgrädde
1 dl växtbaserad majonnäs
1,5 dl chilisås av ketchuptyp
1,5 dl salta jordnötter
1 msk paprikapulver Vitpeppar (ca 1 krm) Salt
1 msk olja
Margarin att steka i 4 portioner kokt ris
1. Sätt ugnen på 230 grader, cirka.
2. Hetta upp en stekpanna på medelvärme, med margarin. Blanda The Chunk med olja, paprikapulver, vitpeppar och salt (Oumph har låg salthalt och suger mycket smaker, så var inte blyg med kryddorna), så att kryddorna täcker vegobitarna.
3. Stek The Chunk så att bitarna får färg runt om, ta sedan upp dem och lägg på exempelvis en tallrik.
4. Rengör stekpannan och stek sedan Smoky Bits på strax över medelvärme i rikligt med margarin, tills de fått färg och blivit krispiga.
5. Vispa under tiden grädden och vänd sedan i majjon och chilisåsen.
6. Bottna en ugnssäker form med kokt ris. Täck med The Chunk och skivad banan. Fördela såsen och strö över Smoky Bits och jordnötter innan du skjutsar in allt i ugnen.
Gratängen är klar när den fått färg, det tar cirka 10–15 minuter.
INGREDIENSER
[4 portioner]
8 Crispy Mini Filet från Hälsans
Kök
800 g kokta eller ugnsbakade
nedkylda potatisar
Olja till fritering och stekning
God vinäger
Salt och peppar
Ärtremoulade
1 dl kokta, kalla gröna ärtor
1 dl växtbaserad majonnäs
2 msk bostongurka eller mixade
picklade grönsaker
2 msk kapris (valfritt)
3 msk hackade örter, till exem -
Godast pommes gör du själv, men det kräver lite framförhållning och förberedelser innan. Det går såklart bra att köpa tjockare, fryst pommes eller klyftpotatis och tillaga enligt förpackningen.
pel persilja (valfritt)
Salt och peppar
1. Pommes: Baka stora potatisar i ugnen som du gör när du gör bakpotatis, minst en dag innan. Kyl dem sedan mellan åtta timmar och ett dygn. Skär till tjocka pommes frites, fritera dem i olja eller stek i stekpanna med extra mycket olja. Alternativt – vänd runt i olja och salt och baka av i ugnen på 250 grader tills de fått färg och blivit krispiga.
2. Ärtremoulade: Hacka, mosa eller snabbmixa ärtorna och blanda med övriga ingredienser.
3. Crispy Mini Filet: Tillaga filéerna enligt anvisningarna. Salta och peppra lite.
4. Servera det hela med pommesen i botten, frasig minifilé ovanpå, några stänk god vinäger och en hög remoulade.
REBECCA JOHANSSON Ålder: 37 år Bor: Stockholm
Gör: Ansvarig för Välj Vego hos Djurens Rätt. Akademisk bakgrund: Nutritionist med en masterexamen i hållbara livsmedelssystem.
Äter helst: ”Grillat på sommaren. Jag gillar att göra grillspett på vegofilébitar och grönsaker som har fått dra sig några timmar i en härlig marinad, och servera det tillsammans med potatisklyftor och orimligt mycket tzatziki.”
Djurens Rätt tjatar om kycklingar. Varför är det så viktigt att byta ut kyckling?
– Fler kycklingar än något annat landlevande djurslag föds upp och dödas för sitt kött. Bara i Sverige dödas över 100 miljoner kycklingar per år. De trängs i stora anläggningar som rymmer tiotusentals individer, upp till 25 kycklingar får trängas per kvadratmeter i Sverige. Turbokycklingar växer så snabbt att de får ont, blir sjuka och många dör i förtid. De som överlever transporten till slakteriet förs hängandes upp och ner med huvudet ner i ett elektriskt vattenbad för att de ska bedövas genom en elstöt, innan halsen skärs upp och kycklingarna förblöder till döds. Vissa bedövas i stället med koldioxid och gasas ihjäl. Storskaligheten gör att individer riskerar att skållas levande. Men det behöver inte se ut så! Det viktigaste man som konsument kan göra för kycklingarna är att välja bort dem från tallriken. Djurens Rätt arbetar också aktivt för att se till att kycklingarna får det bättre och för att dödandet av dem ska minska. Byter man ner sig rent näringsmässigt när man väljer vegokyckling?
– Om man till exempel jämför kycklingfilé, filébitar av svampprotein och filébitar av sojaprotein så ligger alla ganska nära varandra rent energimässigt. Kycklingfilén har högst proteininnehåll men också lågt järn- och zinkinnehåll. Svampproteinet har lägst proteininnehåll men högst zinkinnehåll. Sojaproteinet ligger runt 19 gram protein och har överlägset högst järninnehåll bland dessa proteinkällor. Däremot så innehåller växtbaserade livsmedel enbart icke-hemjärn, som inte tas upp lika effektivt som hemjärn som finns i animalier. Ungefär 25 procent av hemjärnet tas upp av kroppen, medan upptag av icke-hemjärn brukar ligga någonstans mellan 5 och 15 procent, beroende på olika faktorer som minskar och ökar upptaget. Även om sojaproteinet innehåller enbart icke-hemjärn så blir upptaget järn högre på grund av det totala innehållet. Man kan också främja upptaget av icke-hemjärn genom att lägga till något C-vitaminrikt till måltiden.
Dina personliga vegokycklingfavorit är?
– De jag köper oftast måste nog vara Hälsans Köks filébitar, för de är så himla mångsidiga. De funkar i massor av olika maträtter: wok, grillspett, gryta, poke bowl, wraps, sallader och ja, du fattar! Sen finns det en uppsjö av veganska nuggets och kycklingburgare som är supergoda. Anammas vegoschnitzel brukar jag köpa om jag vill göra veganska kycklingburga-
re. Oumph Chicken Style Chunk funkar superbra om du vill göra en vegansk kycklinggryta med curry eller en caesarsallad. Kyckling är billigt och vegokyckling är dyrt – eller?
– Kyckling är jämförelsevis inte jättemycket billigare än de växtbaserade motsvarigheterna. Generella kilopriset på kycklingfiléer ligger inte mycket lägre än kilopriset på veganska kycklingsubstitut, vissa ligger till och med högre om man exempelvis väljer Krav eller eko. Högre matpriser har slagit hårt mot svenska hushåll i år, men vi ska inte glömma att vi historiskt sett lägger en betydligt lägre andel av utgifter på mat. På 50-talet utgjorde mat och dryck 30 procent av utgifterna, i dag lägger ett svenskt hushåll runt 15 procent av sina utgifter på matvaror. Vi har blivit vana vid att maten är billig, för att priset på olika livsmedel inte återspeglar deras verkliga kostnader när det gäller användning av ändliga naturresurser, växthusgasutsläpp, föroreningar och andra externa miljökostnader. Kycklingkött blir ”billigt” för att man inskränker djurens välmående genom systematiskt djurplågeri. De lever för trångt, växer för snabbt och slaktas i en rasande hög takt.
Några trender som gör dig hoppfull?
– Vad som är hoppfullt är ju att det blir allt enklare att välja vego, både i mataffären och på restaurangen! Andra positiva trender som jag ser på djurskyddsområdet är att Upphandlingsmyndigheten har infört fler djurskyddskriterier för offentlig upphandling av bland annat kycklingkött. Detta innebär högre krav på kycklingindustrin, samtidigt som det möjliggör för upphandlare inom kommuner och annan offentlig verksamhet att välja bort turbokycklingar. Det kommer inte bara leda till att kycklingarna får det bättre, utan också troligtvis till att färre föds upp eftersom fler överlever till slakt och det dyrare köttet gör att många minskar på mängderna. Ett annat hopp är miljörörelsen som insett att kycklingkött inte är bra för miljön, även om det är mer klimatsmart än andra köttslag. Det går inte längre att argumentera för att byta ut det röda nötköttet mot vitt kycklingkött av miljöskäl.
Ett idiotsäkert, publikfriande recept för att få folk att prova vegokyckling?
– En riktigt krispig vegansk ”kycklingburgare” hade nog jag kört på som ett säkert kort. Stek eller grilla en panerad vegoschnitzel, dressa upp den med massa tillbehör i ett bra bröd. Lite pommes eller ugnsrostade rotfrukter och dip till det och jag lovar att ingen kommer att gnälla! ●
Hugg in på denna veganska kaffe- och saltkaramellupplevelse från Ben & Jerry’s, med en vispad topping och chokladiga bitar. Sundae Non-Dairy Caramel Café har också kolakexbitar och marshmallowvirvlar, som öppnar för en himmelsk kombo. Cirkapris 75 kronor på välsorterade livsmedelsbutiker.
Den veganska vaniljglassen Salt Karamell från
3 Vänner kombinerar en överraskande salt kolasås, glutenfri våffla och ett chokladöverdrag som kröner konstruktionen.
3 Vänners glassar finns hos Coop, Ica, Hemköp, 7-Eleven, Mathem och Foodora. Cirkapris är 33 kronor för struten och 65 kronor för en halvlitersbytta med lock.
Egentligen finns det inte något förvirrande med glassen Strawberry Confusion från Oatly. Med jordgubbsvirvel och mjuka kolabitar av havre är det här en är en himla god växtbaserad och somrig glass. Den finns tillgänglig på Ica, Hemköp, Willys, City Gross och Mathem för runt 50-lappen.
Krämig chokladglass från Lejonet & Björnen med en gnutta havssalt, fylld med knapriga jordnötter och virvlar av kolasås. Gjord på ekologisk kokosmjölk med en smak som får dig att känna ”bara en sked till”. Finns på Ica, Coop, Hemköp, Tempo och City Gross, cirkapriset är 60–65 kronor.
Lily & Hanna’s bästsäljare har fått en uppdatering. Omdömet? Krämig konsistens, ännu bättre smak, superfina nya förpackningar och även fortsatt 100 procent veganska och ekologiska. Glassarna finns hos Ica, Coop, City Gross och Mathem, och rekommenderat pris ligger på cirka 70 kronor per bytta.
greenstarvegan
www.veganchoklad.se
15 % RABATT!
IDUN Minerals Solsken SPF 50 är en dagkräm du kan ha i din hudvårdsrutin året om. Den lovar att hålla ditt smink på plats hela dagen, samt att skydda mot solens skadliga UVA- och UVB-strålar. Finns på idunminerals. com för 279 kronor.
Gul t-shirt med gulligt tryck. Barntröjan är tillverkad av ekologisk bomull av märket Stanley & Stella. Finns i djurensratt.se/shop för 179 kronor, men som medlem får du alltid 15 procent rabatt.
15
När du känner för att dricka morgonkaffet eller teet i en mugg som visar var du står. Djurens Rätts logga tillsammans med slagkraftig text på en vit mugg i stengods, finns i djurensratt.se/shop för 149 kronor. Som medlem får du alltid 15 procent rabatt.
Visste du att myggor avskyr lavendel och citrus? Klintas myggkollektion med eterisk olja från apelsinblomma och lavendel är veganska och lovar att hålla myggen på ett säkert avstånd. I kollektionen finns det ljus, rökelsepinnar och kroppsolja. Från 69 kronor och uppåt på klintaco.se.
Like ink trycker snygga, veganska och allergitestade gnuggistatueringar som uppfyller kriterierna för Djurens Rätts märkning I’M VEGAN. När du köper färdigdesignade ark i kategorin Djurens Rätt går 30 procent av intäkterna till Djurens Rätts arbete. Ett ark kostar 98 kronor på likeink.se, du får rabatt vid flera beställningar.
Sofia Kamlund är engagerad i Djurens Rätt och råkar också vara en av de starkaste i Sverige.
Du äter veganskt och lyfter tungt. Vanliga fördomar om det?
Den klassiska, att det inte går att äta veganskt och lyfta tungt. Vissa tror att det inte finns protein i växtbaserad kost, men framför allt mindre och sämre protein som man inte skulle kunna bli stark på. Men jag är långt ifrån den enda veganen som håller på med styrkelyft.
Hur tungt lyfter du?
Klassiskt lyft, med vanlig brottartrikå: 182,5 kilo i knäböj, 92,5 kilo i bänkpress och 195 kilo i marklyft. Utrustade varianten, där man har en stenhård dräkt som gör att man kan lyfta mer – 225 kilo i knäböj och 145 kilo i bänkpress. Jag kan inte marklyfta i dräkten.
Din typiska träningsdag?
Jag tränar fem dagar i veckan och då är det företrädesvis knäböj, bänkpress och marklyft. Sedan gör jag det som kalllas komplement- eller assistövningar för att bli starkare. Då tränar man mycket bål, mage och extra ryggövningar. Jag tränar på eftermiddagen, och då har jag hunnit äta frukost, lunch och mellanmål innan. När jag kommer hem efter träningen tar jag antingen en proteinbar och går ut med hunden, eller så äter jag middag direkt.
Vad ska tränande veganer tänka på?
Se till att äta tillräckligt med energi, vissa veganer kan ha lite för lite på tallriken. Köttsubstitut kan ta upp ungefär samma plats på tallriken som kött, men äter man baljväxter i ren form som proteinkälla så behöver den fylla en ännu större del av tallriken. På så vis kommer man upp i samma energi- och proteinmängd. Vitamin B12 måste alla veganer, vare sig du tränar eller inte, få i sig genom kosttillskott. Även D-vitamin på vinterhalvåret. Se också till att äta varierat för att undvika att få näringsbrist av något ämne. av Rebecca Johansson
Sofia Kamlund
Ålder: 32 år
Bor: Helsingborg
Gör: Sitter i Djurens Rätts riksstyrelse, är första vice riksordförande för Djurens Rätt. 2022 tog hon EM-silver i utrustad bänkpress och blev VM-femma i utrustat styrkelyft. Djurfråga närmast hjärtat: Forskning utan djurförsök.
Du lär inte komma in i en kycklingfabrik. Vad sägs om att kycklingfabriken kommer till dig i stället? I sommar turnerar ETT KYCKLINGLIV
I 4D, där du får se, höra och lukta på kycklingens tillvaro inuti en helt vanlig kycklingfabrik. På nästa sida får du en föraning om vad som väntar inuti lastbilen.
avLisa Ambjörn
är mamma till succéserien Young Royals. I Djurens Rätts sociala medier kan du se videoklipp på hur hon reagerade på stanken och synintrycken i lastbilen.
1 Trängsel. I kycklingfabriken får varje kyckling leva hela sitt liv på en yta som är ungefär lika stor som en surfplatta. På den lilla ytan inuti lastbilen hade det fått hållas ungefär 200 kycklingar, vilket är svårt för många besökare inuti lastbilen att föreställa sig.
2 Hög ljudvolym. I en kycklingfabrik hålls tiotusentals individer i samma stall vilket bidrar till en extremt hög ljudnivå.
3 Smutsigt golv. Det blir snabbt fullt av avföring från de tiotusentals kycklingarna i svenska kycklingfabriker. Smutsen kan ge frätskador under kycklingarnas fötter.
4 Stark lukt. I lastbilen känner du en stank av ammoniak. Belysning. Svensk lagstiftning kräver bara 20 lux i belysningsstyrka, vilket ger ett dunkelt ljus som gör att kycklingarna inte ser ordentligt. Lastbilen är inställd på exakt samma ljusstyrka för att du ska få se det som kycklingarna ser.
Gör skillnad!
Lastbilen kommer att rulla runt under Djurens Rätt sommarturné, som söker volontärer. På djurensratt.se/ sommarturne hittar du turnéplanen och information om hur du kan hjälpa till.
6 100 miljoner. Så många kycklingar dödas varje år, enbart i Sverige. 98–99 procent av dem har levt deras fem veckor korta liv i liknande förhållanden som syns inuti lastbilen.
Filmer på kycklingarnas verklighet
Turbokycklingar är avlade för att växa i ett extremt tempo vilket innebär att deras ben och inre organ inte hinner med utvecklingen. Det ökar risken för sjukdomar, plötslig död, smärta och svårigheter att gå för kycklingarna. På en teveskärm inuti lastbilen kan du se hur turbokycklingar ser ut, videon är filmad i en svensk kycklingfabrik.
5 Brist på inredning. Kycklingar har ett behov av att sitta högt upp för att vila och att picka i marken för att leta efter föda. Tillgång till detta borde vara en självklarhet enligt vår djurskyddslagstiftning som säger att djur ska ha möjlighet att bete sig naturligt, men gäller tyvärr inte för kycklingarna i djurfabriker.
”Ett kycklingliv i 4D är en unik möjlighet att se hur det är att leva bakom kycklingfabrikernas låsta dörrar.”
– Emma Bäckström, projektledare
I MARS ANORDNADE Djurens
Rätt en föreläsningsturné med Tobias Leenaert om hans bok Så skapar vi en vegansk värld Boken bjuder på ett pragmatiskt förhållningssätt – vilka strategier är effektiva för att minska samhällets konsumtion av animaliska produkter? De praktiska resultaten för djuren måste gå före idén om en rigid veganism. Tobias Leenaert menar att det kan göra mer skada än nytta att försöka övertyga allmänheten om att bli strikta veganer.
– Vi behöver inte en liten grupp människor som gör allt perfekt, vi behöver en stor grupp som gör bättre.
Leenaert anser att om djurvänner får ”veganklubben” att verka för svår att gå med i – på grund av betoningen på perfektion – så stoppas människor från att vilja vara en del av den djurvänliga förändringen. Under föreläsningen konstaterade han att människan är ett flockdjur som följer strömmen.
– De flesta människor äter kött eftersom de flesta människor äter kött.
Därför gäller det att uppmuntra även reducerare, alltså människor som gör ett aktivt val att äta mindre kött i vardagen, och vegetarianer. Deras kostval bidrar inte bara till att utöka veganska varor
Tobias Leenaert är vegostrateg, medgrundare till ProVeg International och författare till boken Så skapar vi en vegansk värld. Föreläsningsturnén gjorde stopp i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Lund och Malmö.
SANDRA GÖRANSSON, LINKÖPING
Väldigt mycket. Jag har varit engagerad i djurrätt i många år nu, och jag tänker att fler som är engagerade i djurrätt behöver höra Tobias budskap om att det inte är så svart eller vitt. Att inte blunda för hur stor påverkan alla som är i ”mellanskiktet” har. Ett citat som jag verkligen tar med mig är ”det handlar inte om att skapa en perfekt veganklubb, det handlar om att skapa en vegansk värld”.
Nyfiken?
Tobias bok finns i Djurens Rätts webbshop. Medlemmar får alltid 15 procent rabatt.
på marknaden, utan även att vegonormen blir allt starkare, menar Leenaert.
DÄRFÖR ÄR RÅDET från Tobias Leenaert till djurrättsaktivister att inte vara för stränga och uteslutande mot andra när det gäller veganism, trots att det kan kännas svårt rent moraliskt. Det som spelar roll i slutänden är det som i praktiken gör skillnad för djuren.
– Du har definitivt hjälpt till att skapa förändring genom vad du äter. Men du kan bidra till en ännu större förändring genom vad du förespråkar för andra, sa Tobias under föreläsningen.
Tobias Leenaerts föreläsningsturné var lyckad och han fick många frågor från besökarna. Både äldre aktivister och nya nyfikna lämnade salarna med nya perspektiv och inspiration.
av Catalina Rodriguez Näsman
RICKARD JÖNSSON, LUND
Jag tycker att han öppnade upp nya perspektiv kring att inte vara hundra procent vegan. Jag är själv fullt ut vegan, men det är nästan alltid så att folk har väldigt svårt att acceptera det. Och då kan man vara lite lättare i det, och säga att det är okej att inte vara hundra procent vegan. På det stora hela kommer det leda till något bättre. Om alla gör lite så inspireras kanske fler att göra mycket.
ANN-CHARLOTTE FRID, MALMÖ
Det var positivt det här med att det inte är svart och vitt, för så är mitt egna synsätt. Du behöver inte hata folk, eller vara ”allt eller inget”. Jag tycker att folk som inte bryr sig mycket om djuren borde varit här i dag och hört Tobias budskap.
Hjälp oss hjälpa djuren i Ukraina! Ditt stöd räddar liv. Swisha ditt bidrag idag.
Sååå, vad var det för fel på förra hemsidan?
– Sedan vi byggde om den förra hemsidan har vi vuxit och utvecklats mycket som organisation. Den speglade helt enkelt inte längre vilka vi är, vad vi gör och vad som är viktigast att göra för djuren. Den nya hemsidan underlättar för besökarna att se hur de kan göra mer skillnad för djuren. Vi kan bygga upp våra sidor och artiklar mer flexibelt och låter oss arbeta med flera språk, vilket krävs nu när vi är en internationell organisation. Hur var känslan under det ögonblick då gamla hemsidan sparkades ut och den nya hemsidan puttades ut i rampljuset? Strul och ångest?
– Det var riktigt nervigt! Det är alltid många saker som ska trippelkollas när en webbplats ska lanseras. Planen var att vi skulle lansera runt åttatiden på morgonen. Vår konsult körde sina testskript för lanseringen flera gånger och vi hittade saker som skulle justeras allt eftersom. När vi väl skulle slå om domänen fanns det mycket som vi inte hade kontroll över. Till exempel hur lång tid det kommer att ta innan domänen uppdateras över hela internet så att användarna kommer till vår nya webb. Och det var där vi fastnade, när vi väl slog om så fick vi ett felmeddelande om att certifikaten som krypterar all kommunikation mellan användaren och vår server inte stämde. Det var svårt att veta om det var något vi hade gjort fel, så det var några nervösa minuter innan vi kunde nå sajten … Men plötsligt fungerade det av sig självt. Det var en sån otrolig lättnad när jag såg startsidan dyka upp!
Vilka nya funktioner finns?
– Den nya menyn gör det lättare att navigera och vi har också uppdaterat sökfunktionen som gör det lättare att hitta relevanta sidor direkt. Vi har också skapat flera block som gör det enkelt för besökarna att agera för djuren. Exempelvis kan besökarna påbörja sin underskrift till våra namninsamlingar direkt på sidan, de kan välja hur mycket de vill ge i gåva eller vilken slags medlem de vill bli. En annan funktion är att besökarna kan lyssna på vår podd direkt på hemsidan i en egendesignad spelare.
Vad är du extra belåten med?
– Vi har byggt en sajt för framtiden. Den plattform vi har skapat är väldigt flexibel och vi kan dela funktionalitet mellan våra olika sajter och appar. Vi kan också använda designen i andra delar av det vi gör. Det gör att vi kan få ut nya funktioner och arbeta effektivt för djuren.
Fanns det någon funktion eller kodbit som höll på att driva dig till vansinne?
– Det var lite oväntat, men hur vi ser till att besökarna kommer till rätt sida när de följer en länk. Det kan kännas så enkelt, men när vi jobbar på olika språk och innehållet kan nås från flera olika URL:er, då blir det snabbt komplicerat. Vi har flera tusen nyheter på vår hemsida och vi har sex år av ompekningar av URL:er som vi använt i olika kampanjer etcetera och nu ska allt detta lira i ett helt nytt system. Det har varit en sådan huvudvärk, jag trodde aldrig att det skulle vara så svårt.
Att göra om hemsidan måste ha krävt mycket arbete.
– Vi har sett behovet av att
bygga en plattform för framtiden, med visionen om hur vi kan kommunicera bättre och effektivare och göra en större förändring för djuren. När vi visste vilken riktning vi ville arbeta för tillsattes en projektgrupp där vi tog in personer som hade expertis inom sina områden – insamling, design, kampanj och kommunikation. När vi väl förankrat vilka prioriteringar vi hade och vad det kostar, så tog vi kontakt med en byrå i Ukraina som vi arbetat med i många år. Och precis när vi stod redo att påbörja arbetet bröt kriget ut. Det gjorde det väldigt komplext och ledde till att vi behövde arbeta flexibelt. De måste självklart prioritera sin egen säkerhet, och arbetet har kantats av strömavbrott och flyganfall. Då har det känts absurt att tänka på våra deadlines. Men det har varit givande att få driva det här projektet tillsammans med det ukrainska teamet. Vi har lärt känna varandra bra och de är väldigt glada att till slut ha fått leverera den nya sajten. Hela processen från att det stod klart att vi skulle göra om hemsidan fram till lansering, hela den resan har tagit nästan två år. Varför har Djurens Rätt lagt tid och pengar på en uppfräschad sajt?
– Det är för att vi vill kunna göra så stor skillnad som möjligt för de djur som är flest och har det sämst. Vi måste kunna kommunicera på ett sätt som skapar engagemang, vi måste kunna agera snabbt när något händer och vi måste ha möjligheten att samla in de resurser som krävs för att göra skillnad. Vi har uppdaterat en webbplats, men vi har framför allt byggt en plattform och ett arbetssätt för att kunna möta nutiden och framtiden, oavsett hur den utvecklas. ●
Webbutvecklare hos Djurens Rätt, med öga för designen.
På vilket sätt har webbdesignen blivit bättre?
Vi har anpassat designen så att den fungerar lika bra på mobil som på dator, då vi vet att allt fler besöker vår sajt via mobilen. För fem år sedan använde ungefär två av tre besökare mobilen när de surfade på djurensratt.se, i dag är det tre av fyra. Vi har också tagit fram en tydligare struktur som lyfter vårt innehåll – vilket gör det enklare att ta till sig informationen. Vi har ett tydligare bildspråk som förmedlar rätt känsla till besökarna och Djurens Rätts grafiska profil lyfts också fram på ett helt annat sätt på nya webben.
Vilken lösning på nya webben är din designfavorit?
Min designfavorit är hur flexibelt vi nu kan kommunicera vårt innehåll i olika sektioner! Vi har gått från att ha en hemsida med mycket text, till att nu i stället kunna framhäva det viktigaste innehållet med hjälp av en tydlig struktur för att förmedla och kanalisera engagemang hos besökarna.
Design kan verka fåfängt, men varför är det viktigt?
Med en snygg och användarvänlig design skapar vi bra förutsättningar för att alla våra besökare ska kunna använda sidan, oavsett om de använder sig av mobil eller dator. Vi kan också tydligare kommunicera varför vårt arbete för djuren är viktigt –som kommer att göra att fler vill engagera sig och stödja vårt arbete. ●
Har du en fråga? Mejla den till info@djurensratt.se.
Jag blev så ledsen när jag läste att Växa Sverige har fått beviljat att stänga in 1 500 kor inomhus i hela 18 månader. Att kor ska få komma ut bör vara en självklarhet! Hur kan djurförsök mot betesrätten beviljas? Kan vem som helst få utöva djurförsök?
SVAR: Hej och tack för din fråga! Det räknas som djurförsök när djur används i forskning som den studien du frågar om. Vem som helst får inte utföra djurförsök. Den som vill utföra ett djurförsök i Sverige måste först ansöka om flera olika tillstånd och godkännanden,
bland annat hos en djurförsöksetisk nämnd som gör en etisk prövning av försöket. Nämnden ska bedöma om nyttan med försöket är större än det lidande som djuren kan utsättas för.
Växa Sverige är en av organisationsmedlemmarna i LRF. Enligt Växa Sverige, som är den förening som ansökt om att få genomföra studien där kor ska hållas inomhus över betesperioden, är en nytta med försöket att resultatet ska ge ökad kunskap om djurvälfärd. De säger också att studien kommer bidra med ”nytta i form av nödvändigt kunskapsstöd till den diskussion som just nu pågår i samhället på olika nivåer om hur en tryggad djurvälfärd ska kunna uppnås, samtidigt som den svenska mjölkproduktionen kan ges goda produktions- och konkurrensvillkor”.
I ansökningen hänvisar Växa Sverige till den utredning om konkurrenskraft och djurskydd som regeringen nyligen tillsatt
(läs mer på sidan 14) och till att landsbygdsministern uttalat att det behövs förändrade betesregler.
borde få rätt att komma ut på bete, inte färre. /Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt
Efter upprepade avslag fick Växa Sverige till slut tummen upp för ett djurförsök med kor.
Det är mycket oroande att både mjölkbranschen och delar av politiken på olika sätt driver på för en försämrad eller slopad betesrätt. Att kor mår bra av och behöver få komma ut på bete är redan känt. Kornas möjligheter till rörelse och sociala interaktioner är helt andra på bete än inomhus och betet är också positivt för kornas ben- och klövhälsa. Lagstiftningen är också tydlig: djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö, på ett sådant sätt att deras välfärd främjas och så att de kan bete sig naturligt. För sociala, betande djur, som korna och andra nötdjur, är det grundläggande för välfärden att de får komma ut på bete. Vi menar att fler djur
Mina barn älskar djur och vill verkligen att vi ska åka till en djurpark. För mig känns det inte rätt. Finns det något som är djurvänligt där mina barn fortfarande kan få kolla på djur ute i naturen? Och har ni tips på andra djurvänliga aktiviteter i sommar?
SVAR: Vad bra att ni funderar över djurvänligare alternativ! Om ni är intresserade av att få kontakt med djur föreslår jag
möjligheten att besöka eller hjälpa till på en verksamhet som omplacerar djur, som exempelvis hundar eller katter, eller någon typ av djurfristad. Det senare är svårt att hitta i Sverige, men omplaceringsverksamheter finns utspridda i hela Sverige. En lista finns på Djurens Rätts hemsida om du söker på ”Omplaceringsregistret”. Vissa 4H-gårdar erbjuder också kontakt med tama djur som kaniner, får och höns, men det är svårt att få en korrekt inblick i hur djuren har det under sina liv och om de blir stressade av besökare.
Att i övrigt besöka naturområden och leta efter vilda djur kan både bli lärorikt och djurvänligt. Tänk på att ta med er allt eventuellt skräp hem och tänk på att nöja er med att se djuren på avstånd. Kanske kan ni hitta guidade turer eller event vid platser där många djur ofta samlas, som vid Hornborgasjön på våren.
Jag vill också slå ett slag för att det kan räcka med att besöka er närmaste stadspark eller skog, och försöka uppskatta de vilda djur som finns i vår närhet. Visste ni till exempel att gråsparvar sandbadar för att göra rent sin fjäderdräkt?
Kanske kan familjen skapa en lista för att bocka av vilka djur ni ser, som fågelskådare gör.
Andra djurvänliga aktiviteter i sommar är att prova vego på olika restauranger och glasshak. Se också till att hjälpa djuren i värmen tillsammans, genom att till exempel ställa ut vattenskålar. Gärna med glaskulor i, så även de mindre djuren kan få i sig vätska utan att riskera drunkning. Har ni en trädgård är det också
Även företag kan stötta Djurens Rätts
perfekt att lämna lite vildvuxet i gräsmattan och plantera fler blommande växter, så att fjärilar, humlor och bin har något att kalasa på. Ha en fin djurvänlig sommar!
/Anna Harenius, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt
Jag har varit medlem i några år men känner att jag vill göra något mer. Kan mitt företag stötta ert arbete för djuren?
SVAR: Hej! Först och främst, stort tack för att du är medlem i Djurens Rätt! Och vad fint att höra att du vill hjälpa djuren ännu mer.
Det finns självklart möjlighet för ditt företag att stötta arbetet för djuren. Genom att bidra
till Djurens Rätts arbete är ni inte bara med och gör skillnad för djuren, ni visar också era anställda, kunder och partners att ni är engagerade och vill bidra till en bättre värld.
Det finns många sätt för företag att bidra på; företaget kan till exempel bli företagssponsor, starta en egen insamling eller ge en gåva till arbetet för djuren. Blir ni sponsorföretag får ni exklusivt material som visar att ni stödjer djuren, och ni får även synlighet på våra plattformar under sponsoråret. Just nu har Djurens Rätt också en insamling för djuren i Ukraina specifikt för företag. Har ni andra idéer och förslag på samarbeten som ni tror skulle passa? Hör jättegärna av er till oss så kan vi bolla tillsammans!
På djurensratt.se/foretag kan du läsa mer om hur företag kan stödja arbetet för djuren. På sidan kan du även fylla i dina uppgifter och be oss kontakta dig, eller lämna en intresseanmälan för att bli sponsor. Du är också välkommen att kontakta oss direkt på sponsor@ djurensratt.se. Stort tack för ditt engagemang för djuren och jag ser fram emot att få höra från dig!
/Nora Ullman, ansvarig insamling företag hos Djurens Rätt
Jag har precis blivit månadsgivare i Djurens Rätt och jag vill börja engagera mig, men vet inte var jag ska börja. Hur mycket kunskaper måste jag ha om djurrätt innan jag kan bli volontär?
SVAR: Jag vill börja med att säga stort tack för att du blivit månadsgivare i Djurens Rätt! Det är så roligt att höra att du även vill engagera dig mer för djuren. Det finns många olika sätt som du kan engagera dig hos Djurens Rätt. Du kan anmäla dig till att bli en blixt där du utför enkla, snabba, digitala aktioner hemifrån för att påverka makthavare och företag. På så vis kan du vara med och göra stor skillnad för djuren.
Du kan även anmäla dig som volontär. Då kommer vi att matcha dig med ett av våra volontärprogram som passar just dig och dina intressen. Det kan handla om allt från att vara outreach-volontär och att delta på Djurens Rätts sommarturné, påverka din kommun att bli mer djurvänlig eller att moderera våra sociala medier under helgerna. Tillsammans kommer vi fram till vilket uppdrag som passar just dig.
Du behöver inte ha några förkunskaper om djurrätt, utan det viktigaste är att du delar våra värderingar och är peppad på att vara med och göra stor skillnad för djuren. Du kommer få regelbunden stöttning av volontärsamordnare och andra volontärer i ditt volontäruppdrag, men även utbildning, träffar och kickoffer som ger dig all den information som du behöver för att vara med och göra störst skillnad för djuren. Kika in på djurensratt. se/volontar för att läsa mer om volontärarbetet och där kan du även skicka in en intresseanmälan. Stort tack för ditt engagemang!
/Johanna Sandström, volontärsamordnare hos Djurens Rätt
Har du ett dilemma? Mejla det till info@djurensratt.se.
FRÅGA: Mitt problem är att jag blir så arg och kokar över när jag diskuterar vid matbordet eller i sociala medier, jag blir typ spydig och hånfull. Jag kan inte låta bli att tycka att folk är hycklare som påstår sig älska djur men käkar kött. Jag vill göra skillnad för djuren, men hur behärskar jag mig?
SVAR: Förstår hur du känner. Det är inte roligt att se att det fortfarande finns personer som inte väljer vego trots att de älskar djur. Det kan kännas frustrerande när någon missar kopplingen mellan matvalen och lidandet som djuren utsätts för i djurfabrikerna. Men kom ihåg att många av oss har varit där! Jag har själv ätit kött en gång i tiden och det är en process att inte bara se kopplingen, utan även att kunna agera konsekvent. Vi människor gillar oftast inte att någon annan säger vad vi borde göra eller vad vi gör fel. Om någon skuldbelägger våra val väcks starka känslor, det blir svårt att vara mottaglig för information och argument. Därför är mitt första tips att uppmuntra andra att välja vego på ett positivt sätt. Du kan berätta om de positiva effekter det innebär att välja vego och prata om det som ett aktivt, informerat val som den andra har. När den andra känner sig trygg och bekväm i samtalet, i stället för dömd, kan hen lyssna och ta sig an det du har att förmedla. Personen kommer troligtvis dra samma slutsats som du, på sikt. Förutom det är det också hjälpsamt att göra mer än att säga, när vi exempelvis pratar om middagsbordet. Bjud familjen på en god vegansk maträtt eller föreslå för din vän att äta på en bra vegansk res-
taurang nästa gång ni träffas. Då väljer de vego på ett enkelt sätt och tröskeln är lägre vid kommande tillfällen. De har redan testat att äta vego på ett spontant sätt och det blir lättare att göra det själva nästa gång, det kan till och med bli så att de tar initiativ.
Även om du följer dessa tips kan förändringen ta tid. Det är utmaningen som vi som brinner för djurrätt behöver ha i åtanke när vi jobbar för djuren. Sikta på den långsiktiga effekten och var medveten om att djuren kommer behöva oss många år framöver. Motivationen som får dig att vilja göra skillnad är värdefull, jag tycker att det vore synd att riskera att tappa den om du främst riktar den till diskussioner vid middagsbordet och i sociala medier. Jag skulle därför vilja rekommendera att du funderar på om det finns en annan engagemangsform som kan passa dig. Det du redan gör är bra, alltså att uppmuntra andra att välja vego, men du skulle kunna investera en del av den energin och tiden i andra påverkansformer där du kan se resultat på kortare sikt. Djurens Rätt erbjuder olika engagemangsformer och volontärprogram. Är du nyfiken på vilka påverkansformer som finns är det en bra start att anmäla intresse för att bli volontär hos Djurens Rätt. Efter att du har skickat in din anmälan kommer en volontärsamordnare att kontakta dig för att boka en intervju och tillsammans hittar ni just den engagemangsformen som passar dig bäst. Då kan du ta tillvara den fina motivationen du har för att förändra för djuren på ett smidigt, roligt och effektivt sätt. Om du tycker att det låter som en bra idé är du välkommen att gå in på djurensratt.se/ volontar för att anmäla dig. Där kan du också läsa mer om de olika former som finns för att kanalisera ditt engagemang. ●
ESSIE
Vår älskade Essie har nu fått somna in. Tack för allt bus, mys och framför allt kärlek som du fyllde hela familjen med. Du saknas oss redan ofantligt. Nu får du basta, bada och busa med dina kompisar tills vi ses igen.
– Mamma, Pappa, Hannah, Therese, Gabbi och Rikard.
AGATON
I veckan fick du somna in. Efter nästan nio år tillsammans känns det oerhört tomt utan dig. Vi är för evigt tacksamma över att våra vägar korsades och att vi fick äran att ge dig ett bättre kaninliv. Du spred så mycket glädje och kärlek.
Sov gott, vår älskade Agaton.
– Sofie, Calle och Luna.
VÅR ÄLSKADE ZAFIR!
Det går inte med ord att beskriva hur tacksamma vi är över att ha haft dig i våra liv. Din omtänksamhet och vänlighet som du visat oss trots sjukdomar som följt dig under alla år. Vi kommer alltid att titta efter dig i köksfönstret när vi kommer hem.
Vi älskar dig Firen.
MÄRTA
Av alla hundar jag haft var du den roligaste, du snackade så jag förstod precis vad du ville. Och våra promenader var alltid en upplevelse, oj vad jag saknar ditt sällskap.
Men vi ses igen vännen, du har redan mött Tessa och Stina, älskade fina hundsjäl. – Matte Gunnel och Anders
NUMMER 3/2022
Tidningen Djurens Rätt granskade djurskyddskontroller i djurfabriker. År 2021 genomfördes inga kontroller på minkfarmer.
Under 2022 genomfördes enbart tre djurskyddskontroller på två minkfarmer, av de ungefär 20 farmer som då fanns kvar i Sverige. Kontrollerna visade kraftiga djurskyddsbrister hos både minkar och frilevande katter. Brister som fått fortsätta i flera månader, och kan ha uppstått lång tid innan kontrollanternas
inspektioner. – Jag hade önskat större satsningar för minkarna från myndigheternas sida. Vår granskning tyder på att läget förvärrats sedan pandemin, och att minkarna lider, säger Anna Harenius, sakkunnig hos Djurens Rätt.
På den ena farmen hittades totalt 19 brister både hos minkarna och katterna. På den andra farmen var bristerna färre, men likvärdiga. Sedan dess verkar det som att båda farmerna avvecklats efter höstens minkslakt. De kunde inte åtgärda bristerna för att följa lagstiftningen.
NUMMER 1/2023
spår. Le Moine argumenterade för behovet av en myndighet som tar ett helhetsgrepp runt djurens intressen, och även här svarade Kullgren med lovord om det svenska djurskyddet och drog slutsatsen att det inte finns anledning att frångå det nuvarande systemet.
NUMMER 1/2023
VeterinärMagazinet skrev en artikel om Djurens Rätts nya rapport om minkfarmer, Den plågsamma kopplingen mellan minkfarmer och djurfabriker, som kan läsas gratis på djurensratt.se.
I förra numret nämndes skandalen med schimpanserna på Furuvik. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har deltagit i interpellationsdebatter i riksdagen apropå Furuvik. Bakom interpellationerna om djurparker samt en djurskyddsmyndighet stod miljöpartisten Rebecka Le Moine. Under hennes anföranden på temat djurvälfärd i djurparker ställde Le Moine frågor om vad ministern tänker göra för att stärka djurvälfärden i djurparkerna, samt vad som ska göras för att öka tillsynen och kvaliteten på de kontroller som görs. Debatten återkom till att landsbygdsministern känner sig trygg med de lagar och regler som finns. Rebecka Le Moine tryckte på att tillsynen över och kvaliteten hos de kontroller som görs måste öka. Debatten om en djurskyddsmyndighet följde i samma
På sista sidan i förra numret rapporterade Tidningen Djurens Rätt om Arla, som slopade sin klimatkompensation eftersom de inte längre kunde kommunicera den som ”netto noll klimatavtryck”. Vilseledande påståenden från branschen fortsätter dugga tätt. Senast i raden är branschorganisationen LRF Mjölk, som på kampanjsidan Hjärta mjölk publicerade påståendet att ”kor kan kyla klimatet”. Klimatforskaren Elin Röös vid Sveriges lantbruksuniversitet brast ut i skratt när hon av Ekot ombads kommentera påståendet, som senare togs bort från kampanjhemsidan. LRF backade från påståendet och sa att de inte borde ha uttryckt ett komplext resonemang på ett så förenklat sätt. Citatet ”Om vi lyckas hålla metanutsläppen på dagens nivå, så påverkar de inte klimatet negativt” finns dock kvar. Påståendet avfärdas av Martin Persson som är biträdande professor vid fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola. Att hålla utsläppen på konstant nivå är att upprätthålla de klimatförändringar vi har i dag, menar han. ●
Vad tyckte du om tidningen? Finns det kanske något du gärna vill läsa mer om i ett kommande nummer av tidningen? Hör av dig till redaktionen på djr@djurensratt.se. Om du har frågor om ditt medlemskap eller hur Djurens Rätt arbetar, så kan du bläddra tillbaka till sidan fem i tidningen för att hitta kontaktuppgifterna.
Äkta vanilj från Madagaskar
Rikligt med egenlagad sötsalt kolasås
