Klubbnytt #3 2019 (Rädda Djuren-klubben)

Page 1

Rädda Djuren-klubbens tidning • nr 3 2019

Kattaffisch


på Alfred är hunden bben som Rädda Djuren-klu han kan. hjälper till så gott eller nästan i alla fall, får du lära känna lite bättre i det här numret. Nämligen katten! Katten är det vanligaste familjedjuret i Sverige, så om du inte har någon katt i din familj kanske du träffar någon hos en kompis eller när du är ute? Då är det ju perfekt att lära sig lite mer om katter, vad de behöver och gillar och hur de pratar med oss på olika sätt, så att du kan vara en riktigt bra kattkompis! Du kan också läsa om hur du kan hjälpa igelkottar på bästa sätt nu på sommaren, om högljudda valar, grävande elefantsläktingar och så blir det ett så kul pyssel – egna gulliga glasunderlägg!

! Då kan jag ligga Äntligen sommar dagarna. Här är och sola mig hela g! jag på min balkon

Alfred tycker att både katter och igelkottar är ganska läskiga, så det här numret är inte riktigt något för honom, men jag hoppas att du ska gilla det! Alfred har förresten ändå så fullt upp med att sola och bada nu Hoppas att du också har en toppensommar! r varma dagar Och när det är fö lägger mig i går jag bara och sjön istället.

Rädda Djuren-klubben är Djurens Rätts barnklubb Adress: Rädda Djuren-klubben, Djurens Rätt, Box 7023, 402 31 Göteborg Telefon: 08-555 914 26 E-post: raddadjuren@djurensratt.se Hemsida: www.raddadjuren.se Chefredaktör: Sofie Alvén Ansvarig utgivare: Benny Andersson Grafisk form: Sofia Andersson Omslagsbild: Shutterstock, Djordje Novakov Tryck: Trydells / ISSN: 1651-5528 / Upplaga: 6 000 Vi kan tyvärr inte ansvara för insänt material. Eftertryck är tillåtet om du anger källa. Har du frågor om medlemskap eller prenumeration så kontakta medlemsservice på 08-555 914 40 eller medlemsservice@djurensratt.se. Tidningen utkommer 5 gånger per år och ingår i medlemsavgiften för barn (100 kr/år).

2

vidare ut Nu ska jag springa ! i sommaren, tjoho ! en st Ses igen till hö


…och till och med lite fler. Så må nga taggar har den största sor tens piggsvin på sin kropp. Taggarna har som en lite hulling längst ut vilket gör att de fastnar i piggsvine ns fiender. De lossnar då från piggsvinet och är sedan svåra att få ut för den som attack erat.

GRÄVANDE ELEFANTSLÄKTING Det här är en aardvark, som lever i stora delar av Afrika. Namnet kommer från ett sydafrikanskt ord som betyder “jordgris”. Men de är faktiskt närmare släkt med elefanten än med grisen! När aardvarken blir hotad av ett annat djur har den hjälp av sina kraftiga klor. Då gräver den nämligen ett hål i marken där den lägger sig och täcker sig själv med jord så att den inte syns.

”Jag älskar djur och tycker ing inte att det är någon men med att tillverka något av ett djur när djuret redan finns där. Lämna djuren ifred!” Billie Eilish

3


Glasunderlägg är mest till för att skydda dukar och bord från spill, men de kan också vara en rolig detalj att duka med. Speciellt om de är fina och hemmapysslade. Varför inte göra ett helt gäng till sommarens kalas?

4

Du behöver:

• rena och to rra burklock • filttyg i oli ka färger • en sax • lim • hobby färg • penslar • eventuellt en vattenfa st tuschpenna


1. Se till att burklocken är rena och torra innan du börjar måla. Finns det olja eller matrester kvar i locket så fäster inte färgen.

Måla insidan av burklocket med hobbyfärg. Om färgen inte täcker helt kan du behöva måla ett lager till när färgen torkat.

Tips! Det går att använda dekorgummi stället för filttyg. Papper däremot funkar tyvärr dåligt eftersom glasunderläggen måste kunna sköljas av när de blir kladdiga.

2. Låt färgen torka ordentligt

och måla sedan dit nos/tryne, mun och ögon med hobbyfärg. Små detaljer som ögon och morrhår kan vara enklare att rita dit med en vattenfast tuschpenna. Om du inte har en sån penna går det så klart att måla även de små detaljerna med hobbyfärg.

3. För att locken inte ska halka

iväg eller göra märken på ömma ytor är det bra om du täcker botten med filttyg. Klipp filttyget lite större än locket och glöm inte att klippa ut öron.

4. Limma till sist ihop filttyg och lock. Klart!

Pyssel och foto: Karin Schaefer/Pysselbolaget 5


En liten kompis som du kanske kan få se i gräset nu på sommaren är igelkotten. De är ganska vanliga såhär års och letar gärna mat i trädgårdar och parker på eftermiddagar och kvällar. En annan sak som händer nu på sommaren är ju att gräset växer mycket och behöver klippas. Många använder robotgräsklippare som åker runt av sig själva och klipper gräset så att en inte själv behöver vara med och klippa det. Superpraktiskt! Men en sak som inte är så bra med robotgräsklippare är att de är farliga för igelkottarna.

Flyr inte undan

Igelkottar har nämligen inget flyktbeteende som många andra djur har. Det betyder att de inte springer iväg när en fara närmar sig – istället rullar de ihop sig för att skydda sig. Det funkar bra som skydd mot andra djur eftersom de blir som en taggig boll när de rullar ihop sig – och ingen vill ju äta en taggig boll. Men det fungerar inte lika bra mot faror som vi människor kan utsätta dem för – som till exempel robotgräsklippare.

6

Deras skyddsbeteende gör att igelkottarna inte flyttar på sig när det kommer en robotgräsklippare mot dem. Istället rullar de ihop sig och ligger stilla – men mot en gräsklippare hjälper ju inte taggarna. Igelkotten blir överkörd av gräsklipparen och skadas av dess knivar. Ofta blir de så allvarligt skadade att de måste avlivas. Igelkottar har dessutom ungar på sommaren, och de klarar sig inte om deras mamma dör.

Enkelt sätt att hjälpa

Men som tur är så finns det ett superenkelt knep för att rädda igelkottsliv – och det är att bara ha igång gräsklipparen på dagarna! Igelkottar är nämligen som mest aktiva på kvällar och nätter, på dagarna ligger igelkottarna och vilar sig i en buske någonstans. Mellan ca klockan tio och fyra på dagen är det ingen fara att ha gräsklipparen igång, men efter klockan fyra på eftermiddagen ska den inte användas – för att rädda igelkottsliv.


Fler saker du kan göra för att hjälpa igelkottar Samla lövhögar under buskar, där kan igelkotten bygga ett sommarbo. Bjud på vatten och mat. Under varma och torra somrar kan igelkotten ha svårt att hitta mat eftersom de gärna äter mask och sniglar som försvinner längre ner under jorden när det blir torrt. Uppblött hundmat, kattmat och rester går bra att ge dem. De ska inte ha mjölk! Vattenskålar kan du ställa ut lite varstans i naturen eller trädgården, då kan andra smådjur också dricka. Om ni har trädgård – använd inte bekämpningsmedel där. Snickra ett bo där igelkotten kan bo under vintern Om högar med ris ska eldas, kolla igenom dem noga och flytta dem helst till en annan plats innan de eldas – så att igelkottar eller andra smådjur som kan ha byggt bo där inne kan ta sig ut.

7


Helmer, fyra år, läste om djuphavsmarulkar i Klubbnytt nr 1 2019, och gjorde sedan en hel familj djuphavsmarulkar i trolldeg! Så fina!

Gunnar, fem år, har ritat en elefant o en gubbe s ch om spelar fl ö jt. Det är fö bjudet att ja rga elefante rna hälsar h an!

VILL DU HA EN BILD ELLER TECKNING MED I TIDNINGEN? DÅ KAN DU: Maila till raddadjuren@djurensratt.se Alice, elva år, har ritat den här fantastiska teckningen. Det står ”Grisar är vänner, inte mat” på engelska på den. Visst håller ni med?

8

Skicka den till oss på Instagram @raddadjurenklubben eller tagga med #räddadjurenklubben Skicka den till: Rädda Djuren-klubben, Djurens Rätt, Box 7023, 402 31 Göteborg


Ilon, 4 år

Vad ska en göra om ett djur har blivit påkört och skadat men inte dött? Vad bra att du funderar över detta! Om någon råkar köra på ett djur eller hittar ett påkört djur så är det bra att ringa till polisen för att anmäla olyckan och få hjälp. Även om djuret verkar ha klarat sig bra och springer iväg så kan det ha drabbats av skador som inte syns. Det står faktiskt i lagen att det måste rapporteras till polisen på nummer 112 vid trafikolyckor med björn, varg, järv, lodjur, älg, kronhjort, dovhjort, rådjur, utter, vildsvin, mufflonfår eller örn. Men även andra djur kan vara bra att ringa om, då på nummer 114 14. Försök inte leta reda på ett skadat djur själv! Markera platsen där djuret ligger, eller där det försvann in i skogen. Använd en tygbit, halsduk eller liknande. Om det finns en varningstriangel i närheten (det ska finnas i alla bilar) så sätt ut den där olyckan hände. Tyvärr är det så att påkörning ofta ger svåra skador och det kan vara svårt att rädda djuret. Då kan det bästa vara att djuret avlivas för att det ska slippa plågas. Polisen avgör om det behövs och gör i så fall det. Om djuret inte är så skadat så kan det gå att rädda det. Om det är ett annat djur än de vi skrev om ovan (kanske en grävling, räv eller hare t.ex.) så är det bra att kontakta en viltrehabiliterare och be om råd och hjälp. Tänk på att vilda djur väldigt lätt blir stressade av människor, så försök inte göra något med djuret själv innan du fått kontakt med en viltrehabiliterare som vet hur de ska hjälpa djuret på bästa sätt. Viltrehabiliterare kan du hitta på www.kfv-riks.se/

112

Har du en fråga som du vill ha svar på? Hör av dig till oss! Maila till raddadjuren@djurensratt.se Skriv till oss på Instagram @raddadjurenklubben eller tagga med #räddadjurenklubben Skicka ett brev till: Rädda Djuren-klubben, Djurens Rätt Box 7023, 402 31 Göteborg

9


10


11


HALL Å DU VA K AN RA L T YSTA ITE RE?

Ett av djuren med allra bäst hörsel i världen är fladdermusen. Fladdermöss har väldigt dålig syn och är nästintill blinda, därför använder de sig väldigt mycket av hörseln. Till exempel använder de den för att hitta när de flyger – genom att ge ifrån sig små skrik och sen lyssna på ekot som kommer tillbaka så kan de avgöra var saker i omgivningen finns. Det djur som kan låta högst i hela världen är kaskeloten, en sorts val. De kan låta dubbelt så högt som en åskknall! Om du står nära ett jetflygplan när det lyfter så låter det med ungefär 150 decibel – vilket är så högt att våra trumhinnor kan brista av ljudet. Kaskelotens ljud är hela 236 decibel! Det vanligaste ljudet de gör är ett jättehögt klick-ljud. Kanske kan fladdermössen höra kaskeloternas klick ifrån djupt ner i havet? Som tur är hör inte fiskar särskilt bra jämfört med däggdjur – vilket nog är väldigt skönt för de fiskar som delar hav med kaskeloter!

12


INGREDIENSER 100 g 1 ½ dl 1 dl 2 dl

mjukt mjölkfritt margarin strösocker florsocker valfri rumsvarm växtgrädde (ej visp) ½ dl majsstärkelse 2 tsk bakpulver 3 ½ dl vetemjöl 1 krm salt 5-6 dl skivade rabarber 2-3 msk strösocker

GÖR SÅHÄR 1. Smörj och bröa en springform på mellan 22-24 centimeter i diameter. Sätt ugnen på 200 grader. 2. Vispa ihop margarin, strösocker och florsocker.

Recept frå n Kakboken ut a n ägg och m jölk

3. Vispa ner den rumsvarma grädden och majsstärkelsen. 4. Blanda bakpulver med vetemjölet och saltet i en liten bunke och rör sedan ner i smeten. Rör snabbt ihop tills den är blandad. Häll smeten i formen. 5. Blanda rabarbern med strösocker och sprid ut över kakan. Se till att de är jämnt fördelade och pressa ner dem litegrann. 6. Grädda i nedre delen av ugnen i 35-45 minuter.Testa med en provsticka som ska komma ut utan kladd när kakan är klar. Servera varm eller kall och njuuut!

13


Text Julia Thimbe

rg Silfwerling oc

h Cecilia Bernströ

m

Mästeröverlevare ? Även om katter ka n ses som väldigt självständiga och of ta är mycket skickliga på at t öv erleva svåra förhållanden så be tyder inte det at t de på något mag isk t vis har nio liv.

es Katter är Sverig jedjur, vanligaste famil t inte alla m e n ä nd å ä r d e fak tisk t som vet vad de de behöver för att ska må så bra som möjligt.

14

Katters fantastiska balanssinne gör at t de kan vända sig i luften under et t fall för at t land a med fötterna nedåt, och deras mjuka skelet t gör at t de of ta klarar höga fall, men de kan ändå skad a sig. Så om en katt bor där det fin ns balkong en bit upp är det vikt igt at t kattsäkra den, t.ex. genom at t sätta upp et t stabilt nät som katten inte kan smita igenom elle r skada sig på. Ha också fönstren st ängda om du bor högt upp och läm nar katten ensam så at t den inte trill ar ut. Det sägs at t katter kan nosa sig fram till vad som är giftigt, men det är inte alls sant . Om katten tycker at t något lu ktar gott så vill hen äta det, så de t är viktigt at t inte ha giftiga med el eller växter på platser där katt en kan tugga på det. Katter behöve r äta bra foder speciellt för katter . Det ska också alltid finnas färskt vatten som katten kan dricka och hen ska ha en toalåda at t anvä nda. Toalådan ska inte stå på sa mma ställe som maten eller vattne t.


Snackande katter Katter pratar mestadels genom kroppsspråk, så det bästa sättet att förstå din katt är att titta hur hen beter sig. En katt som viftar piskande på svansen är irriterad och vill bli lämnad i fred. En vickande svansspets visar kattens upphetsning under en spännande lek eller jakt. Om katter är stressade, rädda eller oroliga så kan de fräsa. Om en katt fräser betyder det att hen vill vara ifred och då är det väldigt viktigt att lämna hen ifred. En katt som känner sig trängd kan försöka bitas eller slåss och därför kan du se deras fräsning som en varning.

Spinner som en katt

Har du hört en katt spinna någon gång? Visst är det ett mysigt ljud? Den vanligaste anledningen till att en katt spinner är för att hen mår bra eller är avslappnad och vill tala om det. Men katter kan även spinna i stressiga situationer, när de är oroliga eller har ont, som till exempel vid ett veterinärbesök. Då spinner de för att lugna sig själva.

“Mjau” sa katten

Något du kanske inte visste är att kat ter bara jamar för att pra ta med oss människor. När kat ter ”pratar” med varandra använder de inte ljud, utan bara dofter och kroppsspråk. Så om din kat t jamar är de t dig hen vill prata med. Ett ”m jau” kan betyda olika saker beroend e på hur det låter. Kanske söker kat ten din uppmärksamhet eller så tycker hen att det är dags för ma t. Ju mer tid ni spenderar tillsamma ns desto bättre blir ni på att förstå varandra. När du pratar med en kat t ska du inte stirra hen rak t i ög onen. Det upplevs nämligen som hotfullt av kat ten. Istället ska du titt a med halvslutna ögon och blink a långsamt.

15


Det är också ro ligt att träna tricks med katten. På w w w.raddad juren.se hittar du tips!

En liten tiger i hemmet

liga vara väldigt liv Att katter kan at t jaga, klät tra och at t de gillar kring visste du och springa om a igt för at t de sk nog. Det är vikt som får gå ut må bra. En katt med mycket lever et t frit t liv det finns också stimulans, men m tt ute. Dessuto faror för en ka för andra är katter en fara är ns jaktinstinkt smådjur. Kat te et. d n inte hjälpa stark och de ka ttevik tigt at t Där för är det jä hen ver katten om hålla uppsyn ö r le el rken katten är ute så at t va r skadas. något annat dju er a må bra behöv För att katter sk åde kropp och de stimulera b som får för lite hjärna. En katt ad ar at t bli ut tråk stimulans risker etill beteend vilket kan leda störningar.

16


Några saker som är extra viktiga för katten att få göra är att... …klättra

En klätterställning, ett skåp eller ett par hyllor hemma fungerar utmärkt för katten att klättra i. Katter gillar också att ligga och vila högt upp i rummet eftersom det gör att de kan se ut över sitt revir.

…klösa

Det är superviktigt att katten får klösa. När katten klöser vässar hen klorna, tränar musklerna och nöter bort den yttersta delen av klon som blivit sliten. Det är också ett sätt för katten att markera sitt revir. Så se till att alltid ha klösbrädor eller klösmöbler till din katt för att undvika att soffor och andra möbler får sig en omgång.

...aktivera sig och leka

Det finns flera olika saker du kan göra för att katten ska få den aktivering hen behöver.

Leta mat

Ett bra sätt att underhålla en katt är att gömma torrfoder på olika ställen och låta katten leta efter det. Ett bra pyssel att göra är att ta en toarulle, täcka för ena änden med papper och sedan lägga i lite mat innan du täcker för den andra änden också. På så vis får katten lista ut hur hen ska få ut den smarriga maten.

Kom ihåg! En katt som går ute ris kerar at t bli dräk tig (gravid) eller gö ra någon annan dräk tig om hen inte blivit kastrerad eller sterilise rad. Även om kattungar är söta så finns det ju redan så många he mlösa katter som behöver et t hem, så det är jät tevik tigt at t kastrer a katten i lämplig ålder.

Leka kurragömma

Katter älskar att utforska och gömma sig på nya ställen. Perfekta platser för katten att krypa in i är tomma lådor, papperskassar där du har klippt bort handtagen eller bara en garderob där du öppnat en dörr som annars brukar vara stängd.

Den enklaste att ge paket till

För en katt kan en papperstuss ge timmar av underhållning. Ett skosnöre, en leksaksmus, en pingisboll och prassligt silkespapper är alla perfekta leksaker som flyger lätt över marken och lockar till spring som tränar katten. Undvik plast eller garn som katten kan riskera att svälja och tänk på att byta ut leksakerna ofta, så att det ofta finns nya grejer för hen att leka med. Att surfa på golv är också spännande. Lägg en halkig matta på golvet som katten kan glida runt på, brottas med och krypa in under när den skrynklat ihop sig.

En kompis

Även om katter inte är flockdjur på samma sätt som hundar mår de bra av social kontakt, både från människor och andra djur. Det är olika vad varje katt behöver, vissa katter vill vara ensamma, medan andra behöver sällskap från en kompis. Kom ihåg att det finns många katter i behov av ett hem, så prata med ett katthem eller omplaceringsverksamhet om ni vill hitta en passande kompis.

17


Kan du HITTA DJUREN? H

N

O

J

H

R

H

D

M

L

H

A

R

E

U

N

H

A

E

V

Ä

G

I

T

D

H

R

J

M

I

N

K

M

N

H

S

O

T

V

A

I

H

U

R

V

N

I

N

T

S

Ä

H

G

I

S

I

E

V

H

Ä

S

V

N

N

HÄST HUND MINK

HARE TIGER LEJON

KANIN MARSVIN RÄV

Ringa in de djur du hittar.

De kan gömma sig både lodrätt, vågrätt, diagonalt och baklänges. Facit hittar du på www.raddadjuren.se 18


KORSORD

Facit till korsordet hittar du pĂĽ www.raddadjuren.se

KIM & MIKA

19


AVS Rädda Djuren-klubben/ Djurens Rätt Box 7023 402 31 Göteborg

– för alla djur vänner upp till 13 år! N

VÄLJ E

Alla medlemmar får den här tidningen fem gånger per år.

KOMSTPRE L S VÄ

T! EN

Rädda Djuren-klubben är Djurens Rätts klubb för barn – det är klubben för alla barn som bryr sig om djur!

Använd talongen nedan för att ge

bort ett medlemskap eller teckna ett medlemskap direkt på webben: www.raddadjuren.se/medlemskap

100 K PER R ÅR

Det går också bra att maila till medlem@djurensratt.se eller ringa 08-555 914 40 så hjälper vi dig.

JAG SOM GER BORT MEDLEMSKAPET:

BARNET SOM SKA FÅ MEDLEMSKAPET: Namn:

Gatuadress:

Gatuadress:

Postnummer och ort:

Postnummer och ort:

Personnummer:

Personnr/Födelsedatum:

E-postadress:

Texta gärna tydligt!

Telefonnummer:

Skicka talongen i ett kuvert till: Djurens Rätt, Svarspost, 20286920, 110 17 Stockholm. Inget frimärke behövs.

För att kunna hjälpa dig med ditt medlemskap och informera dig om vårt arbete för djuren sparar vi de uppgifter du lämnar. Det gör vi enligt dataskyddsförordningen vilket innebär att vi garanterar att dina uppgifter skyddas och inte lämnas ut till någon annan. Läs mer på www.djurensratt.se/ integritetspolicy.

Telefonnummer/ E-postadress:

Kod: RDKAN

Namn:

Ringa in önskad present:

Pysseltidning

Skrivbok

Tygkasse

Ingen present


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.