Rädda Djuren-klubbens tidning • nr 2 2020
Små fluffiga limpor… ..med snälla ögon och massor med charm! Det är marsvin det. Jag har alltid gillat marsvin, och hade två när jag var liten. De gjorde små gulliga ljud så fort vi fixade i köket, då var de sugna på något gott! Jag hade gärna tagit hand om marsvin som behöver hem igen, undrar just vad Alfred skulle tycka om det? Allt du behöver veta för att vara en riktigt bra marsvinskompis kan du i alla fall lära dig på s.12 Du får också lära dig mer om saker som hör påsken till, som var påskfjädrar egentligen kommer ifrån, och hur du kan göra din påsk så djurvänlig som möjligt med både godis och pynt, om du firar påsk. Bland annat kan du lära dig att vika så fina pappersfigurer! Och så får du träffa coola djurens hjältar, tre femteklassare som gjort ett poddavsnitt om djurplågeri för att sprida viktiga budskap. Så bra tycker jag! Och så blir det lite annat roligt småplock som vanligt såklart. Hoppas att du ska gilla det!
på Alfred är hunden ben som Rädda Djuren-klub han kan. hjälper till så gott
gå till Jag oooorkar inte vi inte ta en jobbet idag. Kan el istället? sånhär elsparkc yk
llegor så himla Ibland äter våra ko t! Då brukar jag goda saker på fika att få smaka. be lite försik tigt om
Rädda Djuren-klubben är Djurens Rätts barnklubb Adress: Rädda Djuren-klubben, Djurens Rätt, Box 7023, 402 31 Göteborg Telefon: 08-555 914 26 E-post: raddadjuren@djurensratt.se Hemsida: www.raddadjuren.se Chefredaktör: Sofie Alvén Ansvarig utgivare: Benny Andersson Grafisk form: Sofia Andersson Omslagsbild: iStominaP, shutterstock Tryck: Trydells / ISSN: 1651-5528 / Upplaga: 7 000 Vi kan tyvärr inte ansvara för insänt material. Eftertryck är tillåtet om du anger källa. Har du frågor om medlemskap eller prenumeration så kontakta medlemsservice på 08-555 914 40 eller medlemsservice@djurensratt.se. Tidningen utkommer 5 gånger per år och ingår i medlemsavgiften för barn (100 kr/år).
2
ltid en På lunchen går vi al t inte regnar, promenad (om de Då letar jag för då vägrar jag!). m lång pinne gärna upp en lago und. att gnaga på en st ! ar nn Jag älskar pi
SANDRA SLIPPER DJURPARKEN Orangutangen Sandra har fått status som en icke-mänsklig person, vilket innebär att hon har rätt att slippa hållas instängd på djurpark. I september 2019 fick hon flytta från djurparken där hon bodde tidigare till en djurfristad som passar hennes behov bättre, och i februari i år firade hon sin 34e födelsedag på djurfristaden!
VACKRA VARNINGAR
FLUFFIG K AT TSLÄK TING
Det här är en pallaskatt, eller manul som de också kallas. Det är ett vilt kattdjur som bor i Centralasien. Den är ungefär lika stor som våra tamkatter men har kortare ben och fluffigare päls. Pallaskatten jagar mat i gr yning och skymning, och på dagarna håller den till i olika grottor och bergssprickor. Vi hoppas att den är lite gladare än den ser ut att vara!
Kvittrande fågelsång hör ju till våren, eller hur? Visste du att det är fåglarna som pratar med varandra? Dels så sjunger de för att imponera på andra fåglar och för att visa sitt revir, men så har de också en mängd olika varningsläten för olika faror. De har olika läten för till exempel ”orm på marken”, ”sittande rovfågel” eller ”flygande rovfågel” m.m. Fåglarnas varningsläten går fortare genom skogen än vad rovfåglar kan flyga, därför gör varningarna att många småfåglar överlever. Så när du hör fåglarna kvittra så är det kanske en talgoxe som berättar för en bofink en bit bort att den ska passa sig för en sparvhök!
3
Estrid, fem år, har rit gulliga katten.
at den här
Zoe, sju år, har ritat den här coola teckningen med en väldigt bra fundering!
Hanna, åtta år, har gjort den här färgglada teckningen med viktigt budskap!
@nennely Vilhelmina, nio år, har rit at sin hund Krutor när han brutit benet. Krutor mår bättre nu!
VILL DU HA EN BILD ELLER TECKNING MED I TIDNINGEN? DÅ KAN DU: Maila till raddadjuren@djurensratt.se / Skicka den till oss på Instagram @raddadjurenklubben eller tagga med #räddadjurenklubben / Skicka den till: Rädda Djuren-klubben, Djurens Rätt, Box 7023, 402 31 Göteborg
4
Att vika papper till tredimensionella figurer är en gammal konstform som kallas origami. Om en söker på nätet finns mängder med olika figurer att vika, både väldigt svåra och lite enklare. Här får du instruktioner till tre olika enkla pappersfigurer som passar extra bra till påsk. Häng figurerna i påskriset eller pyssla påskkort av dem!
DU BEHÖVER papper i olika färger sax häftapparat nål och snöre, om du vill hänga figurerna i påskriset
Pyssel och foto: Karin Schaefer / Pysselbolaget
5
1. Märk ut mitten på ett 15 x 15 cm stort papper genom att vika det som på bilden.
2. Vik pappret längs ena diagonalen så att det bildar en trekant.
3. Vik upp nederkanten cirka 1 cm.
4. Vik upp den högra spetsen på trekanten mot den övre spetsen.
5. Gör likadant med den vänstra spetsen och vänd sedan på kaninen.
6. Vik ner en liten flärp högst upp, precis under ”öronen” på kaninen.
7. Vik in flärpen så att den inte syns.
8. Vik till sist bak den nedre spetsen så att kaninen får en haka.Rita eller limma på ögon, nos och kinder.
TIPS!
ada eller Om du inte har färggl mma går mönstrade papper he gammalt det bra att använda rgglada fä presentpapper eller sidor ur fina magasin.
6
1. Märk ut mitten på ett 10 x 10 cm stort papper genom att vika det som på bilden.
2. Vik pappret längs ena diagonalen så att det bildar en trekant. 5. Vik in sidospetsarna på baksidan av blomman.
3. Vik upp den högra spetsen så att den hamnar cirka 1 cm från den övre spetsen.
4. Gör likadant med andra sidan av trekanten.
1. Klipp ett papper till 15 x 7,5 cm.
2. Vik pappret som ett dragspel längs långsidan.
4. Klipp en lång, smal remsa i grönt papper och forma remsan till blad.
5. Häfta fast bladet med det dragspelsvikta pappret.
3. Vik dragspelet på mitten.
7
RIKTIGA FÅGELFJÄDRAR
Påsken betyder färgglatt pynt, och det är ju väldigt vanligt att göra påskriset fint med fjädrar i olika starka färger. Påskfjädrar kan ju se ut som att de är konstgjorda med alla skojiga färger de har, men det är faktiskt allra oftast riktiga fjädrar från fåglar, som har färgats. Ofta kommer de från kalkoner.
SÄLLAN FRÅN SVERIGE
Fjädrarna tas oftast efter att djuren slaktas, men det förekommer också att levande fåglar plockas. De stora slakterierna i Sverige tar inte hand om fjädrarna vid fågelslakt, utan påskfjädrarna som finns i svenska affärer kommer oftast från kalkonindustrin i USA och importeras hit. Det är inte ovanligt att de också transporteras till Kina för att färgas innan de kommer till Sverige.
ETT KALKONLIV
Även om fjädrarna tas från kalkoner som redan är döda, så har kalkonerna inget bra liv innan de slaktas. Så gott som alla tillbringar hela sina liv på djurfabriker. De kläcks i maskiner och får aldrig se sina mammor eller känna värmen från ett bo. För att hindra kalkonerna från att skada varandra i den trånga och stressande miljön så klipps deras tår och näbbar, utan bedövning. De har ofta inte möjlighet att utföra sina naturliga beteenden vilket leder till benproblem, fjäderplockning och sjukdomar.
Det känns ju inte alls kul att de ska ha det så för att vi ska få fint påskpynt, eller hur? Som tur är så finns det en massa andra sätt att pynta fint och festligt inför påsken! Så välj bort fjädrar från fåglar och pynta djurvänligt i påsk istället, för fåglarnas skull! Se våra tips här intill.
8
FÅGEL FINA FJÄDRAR UTAN Sedan några år tillbaka finns äntligen syntetiska påskfjädrar att köpa i Sverige, som alltså inte kommer ifrån fåglar utan är helt konstgjorda. De finns att köpa på många pysselaffärer och ofta också på vanliga lite större matbutiker. Det står tydligt på förpackningen att det är konstgjorda fjädrar, och de ser också lite annorlunda ut än de som kommer från fåglar. Superfina att pynta riset med!
Det är också jättefint att pyssla egna saker att pynta riset med. Förutom de fina figurerna du kan lära dig göra på sidan 5 i den här tidningen så är det enkelt att göra egna fina blommor, fjädrar och andra figurer i papper eller tyg. Du hittar fler tips och instruktioner för djurvänliga påskpyssel på raddadjuren.se
9
Svaret hittar du pĂĽ sidan 19
10
På påsken hör ju påskgodis till, eller hur? Och som tur är så finns det många olika sorters godis att smaska på utan att några djur behöver drabbas! Veganskt godis finns det en hel del i vanliga affärer, både i lösvikt och på påse, och det är ganska ofta märkt veganskt. Och vilket gott godis som helst fungerar ju i påskägget, men visst kan det också vara lite kul med sådant som är extra påskigt? Vi har plockat ihop några sorter veganskt godis som passar perfekt i påskägget.
MooFrees chokladägg och chokladhare
Bubs påskskallar Bubs påskskallar finns bland lösviktsgodiset. Bubs finns hos många olika mataffärer som Ica, Willys, Coop och Citygross till exempel.
Moo Frees påskchoklad finns bland annat på dessa webbshoppar: Medvetna.se Zebeda.se Laplandecostore.se Rekoshoppen.se Moo Frees choklad brukar också finnas på välsorterade hälsokostaffärer och specialaffärer, som till exempel Goodstore i Stockholm och Happy Vegan i Göteborg.
Tutti Frutti har tyvärr inget speciellt påskgodis i år, men de har många olika färgglada veganska godisar som passar fint i påskägget. En del av dem finns i lösvikt och en del i påse. Original, Mix, Nordic Berries, Sour, Rings, Passion, Chewy fruits, Just red och Bananas är alla helt veganska. Tutti Frutti finns på de flesta mataffärer och godisbutiker.
11
De ser ut som små, fluffiga limpor med stora ögon och har massor med personlighet. De lever i flock och älskar gurka. Marsvin är ett exotiskt familjedjur som kräver tid, förståelse och kärlek. Och bästa vägen till deras hjärta är genom magen.
Alla vill ha en vän Marsvin är flockdjur oc h at t ha minst en eller två marsvinskomp isar är jät tevik tigt för dem. Marsvin tycke r om at t leka med varandra och med mä nniskor de litar på. Många tror at t kaniner och marsvin går ihop, men de pratar int e samma språk och har ingen glädje av varandra. Och inget marsvin ska vara ensamt! Har du et t ensamt ma rsvin och vet inte hur du ska göra med at t skaf fa det en kompis? Kontak ta Erag ons som du kan läsa om på sidan 14 så kan de kan hjälpa dig med hur du gör fö r at t hit ta en marsvinskompis så at t hen inte behöver vara ensam längre.
12
Håll koll på kompisen Att ta hand om marsvin kräver ofta mer tid och tålamod än vad många tror. De behöver vägas minst en gång i månaden (att tappa vikt är nämligen ofta ett tecken på sjukdom), klorna behöver klippas regelbundet och de behöver ha färska grönsaker varje dag. Om marsvinet är långhårigt kan hen behöva få sitt hår klippt så att det inte tovar sig, speciellt vid rumpan.
Visste du att… … marsvin pratar med varandra och med oss genom olika ljud? Ett av de vanligaste är ett oink-oink-ljud som de gör när de vill ha mat, till exempel när de hör att kylskåpet öppnas.
Bo i bur? Det finns nog ingen som tycker om att vara instängd, och marsvin är inga undantag. Vilda marsvin lever i stora flockar i tät vegetation. De mår bra när de kan röra mycket på sig och få göra tunnlar i gräs eller annan växtlighet. Ett minsta mått på en bur är 120x60 cm för två marsvin (fler marsvin behöver större bur), men då måste marsvinen få komma ut och springa på golvet, gärna varje dag. Vad som är ännu bättre är att ge marsvinen ett rum att bo i, eller en stor yta avskärmad med hamstergaller. En vaxduk täckt med fleecefilt skyddar golvet från kiss. Kom bara ihåg att marsvin är bytesdjur som behöver ha ställen att gömma sig på om de blir rädda. Lägg ut högar med hö och ställ ut hus eller pallar som de kan gömma sig i och under. De kan också vara rädda för stora, nya ytor innan de vänjer sig vid dem, så ge dina marsvinskompisar tid att känna sig trygga och våga utforska.
13
att… Visste du ll äta
… marsvin vi ar om ungefär 20 timm tyder dygnet? Det be tt hö att de vill ha go la tiden he att tugga på Lägg när de är vakna. a hö på massa olik a or st i ställen och inen sv högar som mar ysa i. kan gräva och m en De tycker nämlig a ner ys m om att kunna sig när de äter.
Grönt och C-vitamin Marsvinskompisar bör inte äta pellets, eftersom det innehåller väldigt lite näring och mycket kalorier vilket kan göra dem överviktiga och sjuka. Istället vill de äta goda, färska, C-vitaminrika grönsaker och massor med hö. En bra marsvinsdiet består av 80% hö som marsvinen har tillgång till hela dygnet och grönsaker som de får varje dag. Om ett marsvin inte äter betyder det att det kan vara sjukt, då måste en veterinär kontaktas.
Ut i solen?
Bra grönsaker för marsvin: Blomkål Broccoli Röd eller gul paprika (ekologisk så att den inte är besprutad) Gurka
14
Morot, äpple och melon i små bitar är bra godis Ge absolut inte potatis till ett marsvin eftersom det är giftigt! Även avokado och sparris är dåligt för marsvin att äta.
Marsvin kan absolut vara utomhus, och gillar ofta att springa omkring i gräset, men inte året om. Marsvin får inte vinterpäls som många andra djur, eftersom de kommer ifrån varma Sydamerika. Det behöver vara minst 15 grader utomhus och torrt och varmt på marken innan du tar ut marsvinen. Om det blåser mycket, regnar eller är alld eles för varmt så undvik att ta ut dem. Innan du släpper ut marsvinen måste deras ma gar vänja sig vid gräs. Börja med att ge dem lite gräs inomhus och öka mängde n långsamt i två-tre veckor innan du släpper ut dem. Se till att marsvinen alltid har ställen att gömma sig på även utomhus, och att de t finns skugga och vindskyd d. På nätter ska marsvin alltid vara inomhus eller i ett vär meisolerat boende utomh us som är skyddat från andra djur.
Eragons hjälper hemlösa marsvin Eragons är en organisation från Göteborg som omplacerar marsvin som behöver nya hem. Förutom adoption jobbar de i förebyggande syfte för att alla marsvin ska ha det så bra som möjligt. På deras hemsida, www.eragons.se, finns massa bra info om marsvinsskötsel, men också marsvin som behöver hitta föralltidhem. – Att bo med marsvin är fantastiskt, säger Linda Franzén som jobbar för Eragons och just nu har två marsvinkillar hemma som väntar på att bli adopterade. Förutom de två killarna så har hon 11 marsvin boende i ett stort mysigt rum där de har massor med hö och många pallar att gömma sig under. Alla marsvin som hamnar hos Eragons kommer från familjer som inte längre vill eller kan ha kvar dem. – Det vi upplever är det vanligaste, är det där att ett barn har fått ett marsvin i födelsedagspresent eller julklapp och ”tröttnar” efter några år. Så vi är noga med att det alltid ska vara en myndig som har huvudansvaret när de ska få nya hem. – Unga, friska marsvin blir ofta adopterade inom några veckor, men de som är lite äldre har det ofta svårare att bli adopterade.
Lina berättar att hon som jourhem lätt fäster sig vid marsvinen hon tar hand om, och att hon ofta låter ensamma, äldre marsvin som inte hittat ett nytt hem flytta hem till henne, som ett slags ålderdomshem. – När de börjar äta från knäet, då känner de sig trygga. Så får man bara fortsätta så, lugnt och försiktigt, och vänja dem vid mänsklig kontakt helt enkelt. Ett marsvin som inte är rädd för människor är ett tryggt marsvin. Eftersom marsvin inte tycker om att bli upplyfta, men ändå måste vägas och få klorna klippta regelbundet är det viktigt att tålmodigt och försiktigt träna dem på hantering. Ett bra tips som Linda berättar om är att ha en liten ”grotta” av tyg som en försiktigt kan fösa in marsvinet i. När hen är inne kan en lyfta upp tyggrottan och marsvinet tillsammans, sedan sätta sig någonstans där det är lugnt och gosa och ge godis tills marsvinet har vant sig och vill äta från handen. – De lär sig väldigt snabbt var maten kommer ifrån och vem som kommer med maten, säger Linda, vägen till ett marsvins hjärta går genom magen.
Text: Julia Thimberg Silfwerling 15
Text: Cecilia Bernström
På Tavestaskolan i Järna har bibliotekspedagogen Malin Lybeck startat podden Tavestapodden. Det är ett skolprojekt som hon gör tillsammans med eleverna i årskurs 5 på skolan. I varje avsnitt är det två till fyra elever som får välja ett viktigt ämne de vill diskutera och Malin är med och leder samtalet. – Jag ville starta en podd för barn, med barn eftersom det knappt finns några poddar där barn samtalar. Därför var det extra viktigt att även innehållet skulle bestämmas av barnen. De har så många kloka tankar och är inte lika styrda som oss vuxna, de talar oftast fritt ifrån hjärtat, berättar Malin. I avsnitt 4 av podden var det Nellie, Märtha och Gabriels tur och de kom alla överens om att de ville prata om djurplågeri. – Vi måste prata mer om det här ämnet, det är jätteviktigt! säger Märtha. De börjar sitt avsnitt med att prata om vad djurplågeri betyder och att det finns olika typer av djurplågeri. Gabriel berättar att det finns de som jagar djuren i Afrika för att göra smycken av deras hud och betar. De pratar också om att djur som tvingas göra konster på cirkus är en typ av djurplågeri då de djuren mår väldigt dåligt. – Vissa kanske inte tänker på hur dåligt djuren på cirkus mår, eller hur illa hönsen behandlas och hur hemskt djuren har det på ett slakteri. Det är många som inte vet det här och vi vill informera folk om det, säger Gabriel. Med sitt poddavsnitt hoppas de kunna sprida den här kunskapen till fler människor och de vill gärna att folk tänker lite extra på djuren efter att ha lyssnat på dem. – Vi hoppas att de som lyssnar på vårt avsnitt börjar vara snällare mot djur och att de kanske gör något extra snällt mot ett djur, berättar Nellie.
16
HÄR HITTAR DU TAVESTAPODDEN Om du vill lyssna på Nellie, Märtha och Gabriels avsnitt finns podden på Youtube. Gå in på Youtube och sök på ”Tavestapodden” så hittar du alla poddens avsnitt. Avsnittet om djurplågeri är nummer 4.
Ingen av dem har tidigare spelat in en podd, men de tyckte alla att det var väldigt roligt och lärorikt att få testa på. Det var mycket att tänka på, som att prata nära micken för att ljudet skulle bli bra och att inte stampa i marken eller göra andra ljud i bakgrunden som stör. – Men man behöver inte vara nervös och rädd för att göra fel, det går alltid att klippa bort saker som inte blir som man tänkt sig, säger Gabriel. De avslutar sitt poddavsnitt med att säga några tänkvärda ord till alla de som lyssnat. – Tänk på att djuren har samma rätt till att leva som oss människor, så behandla dem på samma sätt som du själv vill bli behandlad!
Märtha Strand, Gabriel Edblom och Nellie Mannström som går i årskurs 5 i Tavestaskolan.
NELLIE, MÄRTHA OCH GABRIELS BÄSTA TIPS TILL DIG SOM OCKSÅ VILL SPELA IN EN PODD 1. Ta gärna hjälp av en vuxen. Det kan vara lite svårt med allt det tekniska om du vill använda dig av proffsutrustning (men det går även bra att använda en mobil eller surfplatta när du ska spela in). 2. Det kan vara bra att ha en samtalsledare som leder samtalet. Annars blir det lätt så att alla pratar i munnen på varandra. 3. Respektera varandra i ert samtal och ha respekt för det ämne ni pratar om. Skoja inte om ni pratar om viktiga ämnen. 4. Bli inte för privat och ta upp personliga exempel, för då kanske du ångrar dig efteråt. 5. Viktigast av allt – Slappna av och ha roligt, då blir podden som bäst!
17
Välkommen! Vartannat år har Djurens Rätt rikskonferens. I år hålls konferensen för första gången digitalt och då heter den Djurens Rätt Digital Summit. Temat för konferensen är ”Så gör vi skillnad för djuren” och det blir ett peppigt program, med bl.a. Therése Lindgren!
”Jag bryr mig om djur eftersom att de inte kan föra sin egen talan. De kan inte arrangera demonstrationer, ringa till BRIS eller kontakta polisen om de mår dåligt eller behandlas illa.”
Lördagen den 16 maj kl. 10-15 är det dags, och tack vare att det är en digital konferens så kan du vara med på konferensen hemifrån om du skulle vilja det. Konferensen är öppen för alla som vill vara med, och en behöver inga förkunskaper. Stora som små, nya som erfarna är varmt välkomna att vara med!
ratt.se/summit2020 För att läsa mer och för att anmäla dig, gå in på djurens 18
Facit till korsordet hittar du pĂĽ www.raddadjuren.se
19
AVS Rädda Djuren-klubben/ Djurens Rätt Box 7023 402 31 Göteborg
GÖTEBORG 18 april 10.00 – 17.00 Eriksbergshallen MALMÖ 13 juni 10.00 – 17.00 Slagthuset STOCKHOLM 24-25 oktober 10.00 – 17.00 Nacka Strandsmässan Foto: Daniel Gafanhoto
