Rädda Djuren-klubbens tidning • nr 1 2021
Havet är djupt… … och nere på botten finns en hel värld där det bor massa häftiga djur. I det här numret har vi fördjupat oss i några av de djur som bor långt ner i havet. Du hittar dem på sidan 4. Du får också träffa Nina Peivert som en skulle kunna säga är de vilda djurens superhjälte. Hon berättar om hur det är att jobba som viltrehabiliterare och så får du tips på vad du ska tänka på om du hittar ett vilt djur som är skadat. Det blir också roligt pyssel där du får testa att väva med sugrör, och så får du träffa coola djurhjälten Lo som sålt blommor för att samla in pengar för att hjälpa djuren. Till nästa nummer av Klubbnytt så är Sofie och Alfred tillbaka. Men jag, Dixi, Rogge och Ozzy kommer vara kvar och fortsätta jobba med Rädda Djuren-klubben, vilket vi är väldigt glada för!
h hjälpa till Jag brukar vara snäll oc ger pussel här när matte och husse läg ar mest muttra hemma. Men de bruk n. Förstår inte om at t jag sit ter i väge alls vad de menar.
Cecilia Bernström
Rädda Djuren-klubben är Djurens Rätts barnklubb
n till våren, Nu längtar jag verklige ta på luk och at t få sit ta och blommor igen!
Adress: Rädda Djuren-klubben, Djurens Rätt, Box 7023, 402 31 Göteborg Telefon: 08-555 914 26 E-post: raddadjuren@djurensratt.se Hemsida: www.raddadjuren.se Chefredaktör: Cecilia Bernström Ansvarig utgivare: Benny Andersson Grafisk form: Sofia Andersson Omslagsbild: idreamphoto, Shutterstock Tryck: Trydells / ISSN: 1651-5528 / Upplaga: 7 000 Vi kan tyvärr inte ansvara för insänt material. Eftertryck är tillåtet om du anger källa. Har du frågor om medlemskap eller prenumeration så kontakta medlemsservice på 08-555 914 40 eller medlemsservice@djurensratt.se. Tidningen utkommer 5 gånger per år och ingår i medlemsavgiften för barn (100 kr/år).
2
n till Och jag längtar verklige ligga ute sommaren, så jag kan och sola på altanen.
HAND I HAND Du kanske har sett bilder på uttrar som flyter runt i vattnet och håller varandra i handen? Anledningen till att de håller i varandra är för att de inte ska glida ifrån varandra när de sover. De gör likadant när de vilar och äter. Så gulligt!
STORÄTARE Kolibrin är en väldigt liten fågel, med väldigt stor aptit. Varje dag äter den ungefär två gånger sin egen kroppsvikt. Och eftersom kolibrin äter nektar från blommor måste den flyga mellan ganska många blommor innan den blir mätt.
Bläckfisken Thaumoctopus mimicus, som betyder den härmande bläckfisken, är en väldigt speciell bläckfisk. Många bläckfiskar kan ändra färg för att kunna smälta in i omgivningen och gömma sig för sina fiender, men den härmande bläckfisken kan även förändra form och beteende för att se ut som andra havslevande djur. Den kan
alltså låtsas vara ett annat djur för att förvirra attackerande fiender. Det finns andra djur som också kan härma en annan art, men den härmande bläckfisken kan välja mellan flera olika former och djur för att kunna anpassa sig efter den fiende som den möter, vilket är väldigt ovanligt. 3
Text: Julia Thimberg Silfwerling
Havet är otroligt stort. Det är så stort att 70 % av jordens yta är hav, och nästan allt hav är outforskat. Bara 5 % har blivit utforskat av människor. Det kan fortfarande finnas okända arter som lever i djupet, och de som har blivit upptäckta är riktigt coola!
Eftersom djuphaven är så stora och trycket så högt är det svårt för människor att utforska det. Till exempel så tog det ända till 2012 innan forskare kunde fånga en levande jättebläckfisk på film. Denna jätte är ursprunget till myten om havsmonstret Kraken. Två av jättebläckfiskens armar kan bli tio meter långa och den kan brottas med kaskelottvalar. Vilken cool jätte!
DJUPHAVEN ÄR STORA, MÖRKA OCH MYSTISKA Djuphaven (hav djupare än 2000 meter) är så djupa att inget ljus når ner till botten. Där bor många otroliga varelser som är perfekt anpassade till ett liv där det alltid är mörkt, ofta bara är 4 grader varmt och trycket (tyngden av vattnet ovanför en) är väldigt högt.
4
Mycket av näringen som kommer till djuphavens ekosystem kallas ”havssnö” och det är rester av plankton, döda djur, växter, bajs och annat som sjunker ner från vatten närmare ytan. Många djur som lever på dessa djup är blinda, eftersom det inte finns något ljus, medan andra har utvecklat otroligt bra mörkerseende. Eftersom det inte finns någonstans att gömma sig är det många som är genomskinliga och väldigt många är självlysande, vilket gör att djuphaven kan verka magiska. Att vara självlysande är ett sätt att locka till sig partners eller byten, och det kallas att vara luminescent.
HAVSSKÖLDPADDOR Det finns sju arter av havssköldpaddor. Bortsett från sin första, farliga färd efter kläckning till vattnet, så lever hanarna hela sina liv i havet. Honorna kommer bara upp på land då de ska gräva ner sina ägg, vilket de gör på samma strand som de föddes på
(otroligt att de alltid hittar tillbaka). Att de lever hela sina liv under vatten har gjort att de ser väldigt annorlunda ut jämfört med andra sköldpaddor. Deras skal är plattare för att minska vattenmotståndet och deras ben har utvecklats till simfenor.
VÄRLDENS FULASTE FISK? Blobfisken är känd för att vara väldigt ful (men hen tycker säkert att det är vi som är fula). Detta är för att blobfiskens kropp består till stor del av en geléig massa som är lite lättare än vatten, vilket gör att den klarar det höga trycket djupt nere i havet. Därför ser en blobfisk väldigt underlig ut när den fotograferas i lägre tryck, eftersom hens kropp är perfekt anpassad för livet i hens naturliga miljö.
DJUPHAVSMARULK Ett av de mest kända djuren som lever i djuphaven är djuphavsmarulken. Hanarna är bara 3 cm medan honorna blir ungefär 20 cm, och de lockar till sig bytesdjur genom att dingla en självlysande lampa framför munnen. Ljuset i lampan skapas av luminiscenta bakterier.
5
MANETER – MYCKET MER ÄN BARA “GELÉKLUMPAR” Om du varit vid västkusten någon gång har du säkert stött på maneter. Dessa nässeldjur består till 98 % av vatten (mer vatten än en gurka!) och lever i alla
NÅGRA COOLA FAKTA OM MANETER: • Det finns pyttesmå maneter i havet runt Australien som har supergiftiga, meterlånga tentakler. • Den största maneten hittades uppspolad på en kust i Massachusetts i USA och var större än en blåval. • Det finns en speciell art maneter som inte kan dö av ålderdom. Efter könsmognad åldras de istället baklänges och genomgår puberteten igen och igen och igen, och är därför nästan odödliga. • Maneter har funnits på jorden i över 500 miljoner år, vilket gör att de är de äldsta nu levande multiorganiska djur som vi känner till. Det fanns alltså maneter innan det fanns dinosaurier!
6
världens hav. De har två stadier – först lever de som polyp då de är fastsittande, och sedan som medusa då de kan simma (eller flyta) fritt.
VISSTE DU ATT… … däggdjuren som bor i havet andas luft genom lungor? Oavsett hur djupt under ytan eller hur långt ut till havs de bor, så måste alla havslevande däggdjur komma upp till ytan och hämta luft.
ANDAS GENOM RUMPAN
VISSTE DU ATT… … klumpfisken är världens största benfisk? Den är väldigt kort, men kan bli hela fyra meter hög. Den är en stor och snäll jätte som i soligt väder tycker om att ligga vid havsytan och värma sig innan den dyker ner i det kalla djupet igen. Därför kallas den ”solfisk” på många språk.
Sjögurkan är en otrolig varelse som bor på havsbotten och ser ut som en gurka. Hen har som en tub rakt igenom kroppen med en mun omgiven av tentakler i ena änden och sin rumpa i den andra. Förutom att fungera lite som en dammsugare som kan göra haven renare, så andas hen genom rumpan. Detta gör hen genom att suga upp vatten i rumpan och sen pressa ut det igen, efter att ha tagit upp syret i vattnet. En annan sak som gör sjögurkorna häftiga är att de kan återuppbygga förlorade organ. Om de blir utsatta för mycket stress kan de spy upp sina inre organ genom munnen, och sedan kan organen återskapas i sjögurkans kropp så att hen blir helt återställd.
7
VILL DU HA EN BILD ELLER TECKNING MED I TIDNINGEN? DÅ KAN DU: Maila till raddadjuren@djurensratt.se / Skicka den till oss på Instagram @raddadjurenklubben eller tagga med #räddadjurenklubben / Skicka den till: Rädda Djuren-klubben, Djurens Rätt, Box 7023, 402 31 Göteborg
Bim, sex år, har gjort den här fina teckningen med en gris och en uggla som ska spela ett spel.
Ariella och hamstern Putte!
8
ått Det här häf tiga lejonet har Alice, år, ritat.
Solveig, fyra år, har ritat den här gulliga kaninfamiljen.
Tove, sex år, har ritat alla de här fina djuren.
a
Visste du att det går att väva med hjälp av sugrör? Det blir inga stora tygbitar, men en rolig figur eller
två går utmärkt att väva. Några sugrör av papper
och lite garn är allt du behöver.
Pyssel och foto: Karin Schaefer / Pysselbolaget
9
• 6 sugrör i papper • en stoppnål • pärlor eller knappar till ögon • garn • hobbylim • sax • maskeringstejp
3 Väv garnet runt sugrören,
1 Lägg de 6 sugrören sida
vid sida och tejpa ihop dem i överkanten.
4 När du vävt tillräckligt långt fäster du sista garnbiten med en knut.
10
2 Knyt fast garnänden
varannan över och varannan under. Om du vill byta färg knyter du ihop det första garnet med ett nytt. Se till att alla knutar, både de som är i början och de som kommer till när du byter färg, hamnar på samma sida av sugrören.
i ett av sugrören.
5 Klipp 6 bitar garn, alla
ska vara längre än sugrören, och knyt ihop dem i toppen.
6 Ta bort tejpen i överkanten på sugrören och trä en garnbit genom varje sugrör med hjälp av stoppnålen.
7 Dra försiktigt bort sugrören från väven.
8 Lossa knuten som håller
ihop de långa garnbitarna. Knyt eller fläta ihop dem till hår upptill och ben nertill på väven.
10 Trä på några garnbitar
med en stoppnål i sidan på väven.
11 Fläta dem till armar.
nda fle Sugrören går att anvä
9 De långa trådarna som blivit när du bytt garn är bara att klippa bort.
12 Limma till sist fast pärlor eller knappar som ögon.
ra gånger.
11
Text: Julia Thimberg Silfwerling Foto: Nina Peivert
Att hjälpa skadade vilda djur kallas viltrehabilitering. Det betyder att hjälpa djuret bli friskt så att hen kan klara sig i det fria igen. Det finns inte så många viltrehabiliterare i Sverige, men de som finns är lite som djurens superhjältar och Nina Peivert är en av dem.
12
Nina är volontär på Rättviks viltjour och har gått flera kurser i viltrehabilitering sedan 2012. Hon bestämde sig för att starta Facebook-sidan Ninas Vilthjälp eftersom hon ville sprida kunskap om de vilda djuren i Sverige och vad en kan göra för att hjälpa dem. – Det är viktigt att tänka från djurets perspektiv och inte ens eget, förklarar Nina.
Sverige, eftersom det alltid är bra att dela kunskap. Hon berättar att modern teknik också är väldigt hjälpsam, eftersom privatpersoner då kan skicka bilder på djuren de har hittat ute och fråga om råd. – Ofta är allt som det ska, då är det bättre för djuren att lämnas där de är. Ibland kan de behöva vård, och ibland är de tyvärr så skadade att de måste avlivas.
Som viltrehabiliterare har Nina nära kontakt med andra viltrehabiliterare och viltvårdare i
Nästan alla djur som viltrehabiliterare tar hand om har blivit skadade på grund av
Namn: Nina Peivert Ålder: 33 år Bor: Rättvik Familjedjur: Adopterade hundar, katter, kaniner, sköldpaddor och djuren hon rehabiliterar på sin gård.
människor. Det kan vara allt ifrån nedskräpning och fiskekrokar, till robotgräsklippare och trafikolyckor. Tamkatter utgör också ett stort hot. Speciellt mot fågelungar, harpaltar och ekorrungar på våren och försommaren. – Det svåraste med jobbet är att se vad djuren kan ha drabbats av, och när en förstår hur mycket de har lidit, säger Nina. Det bästa är när en lyckas hjälpa djuren och det går att lindra skadorna så att de läker och blir bra. Att se djuren släppas fria
igen ger en sådan känsla i hjärtat som är underbar. För målet med att rehabilitera djuren är att de ska bli helt återställda och få komma ut i det fria igen, eftersom vilda djur inte mår bra av att leva i fångenskap. Det är därför viktigt att vara försiktig så att djuret inte präglas av människan som tar hand om hen. Som tur är så är instinkten väldigt stor hos djurungar, så de flesta anpassar sig utan problem till ett liv i det fria igen.
13
Text: Julia Thimberg Silfwerling
Om du hittar ett vilt djur som verkar vara skadat vill du säkert hjälpa till. Men det finns några saker som är vik tiga att tänka på när det kommer till att hjälpa vilda djur som är skadade.
Vad säger lagen? Enligt svensk lag får en som privatperson bara ta hand om et t vil t djur i 48 timmar utan tillstånd. Ef ter de t måste djuret lämnas över till en licensierad viltrehabiliterare eller släppas ut i det fria. Fö r at t inte behöva lida i fångenskap måste dä rför djur som är för skadade för at t överlev a i det vilda ty värr avlivas. I Sverige är det olagligt att ha vilda djur som familjedjur, trots alla ko nton med ”hjälpta” djur som finns på socia la medier. Oavsett hur bra en försöker ta hand om ett vilt familjedjur så kommer aldrig alla hens behov bli tillgodosedda, ofta på grund av fel mat, ingen flock eller för lite t levnadsutrymme. Det är alltid bättre för vilda djur att få vara fri a.
14
När ska jag ag
Skadade fåglar
Fågelcentralen i Kungälv får in många fågelungar och fåglar som är skadade och sjuka. Sebastian, som jobbar på Fågelcentralen, berättar att de brukar ha väldigt mycket att göra. Deras mål, precis som med all viltrehabilitering, är att släppa ut fåglarna när de är friska.
era?
djurungen är Agera bara om till exempel i direkt livsfara, i en vattenpå en väg eller u flytta hen tunna. Då kan d ts i närheten. till en säker pla ltid bäst att Annars är det al a ungen på vänta och bevak stånd, efterväldigt långt av a inte vågar som föräldrarn människa är sig fram om en är också en i närheten. Det rna skulle myt att föräldra ge på grund stöta bort sin un en om en av människolukt git i hen. Om människa har ta djurunge så du har tagit i en rarna ändå ta kommer föräld hand om hen.
Ibland kan en fågel verka behöva vård trots att hen kanske inte behöver det. Till exempel kan en fågelunge verka övergiven bara för att mamma och pappa tillfälligt inte är i närheten. Andra exempel är fåglar som flyger in i fönster och bara behöver vila lite. – Fåglar är bra på att skaka av sig en hjärnskakning, förklarar Sebastian. Om en fågel har flugit in i en ruta behöver hen lugn och ro. Lägg hen i en låda och täck för så att det är lite mörkt. Låt hen vara i 3-4 timmar och se sedan om hen har återhämtat sig. Ofta flyger fågeln iväg, men om hen inte gör det och är mer allvarligt skadad ska du kontakta en viltrehabiliterare.
Inte övergiven Det är lätt att tro att alla djurungar som hittas själva är övergivna, men så är det oftast inte. Många gånger är mamma eller pappa i närheten, och kommer tillbaka om ett litet tag för att ge mat. Till exempel matar harmamman sin
unge men lämnar sedan hen ensam för att inte dra till sig rovdjur. Så även om harpalten kan se övergiven ut kommer mamman ofta snart tillbaka. Om du är orolig att en djurunge är övergiven, kontakta en viltrehabiliterare.
15
Text: Julia Thimberg Silfwerling
Tioåriga Lo kom tillsammans med sin kompis på en jättebra idé för att hjälpa djuren. De plockade blommor som de sålde till sina grannar där de bor utanför Umeå, och skänkte pengarna de tjänade till Djurens Rätt (Rädda Djuren-klubben är Djurens Rätts barnklubb).
*I Sverige får en plocka vilda blommor ute. Det är dock inte tillåtet att plocka några blommor som är fridlysta, vilket är blomordet för att vara utrotningshotad. Plocka bara blommor ute som du vet att det är okej att plocka, och dra aldrig upp hela roten.
16
– Vi ville ge pengarna till Djurens Rätt för vi vet att de kommer ta hand om dem väl, förklarar Lo. Idéen att sälja blommor var något som bara dök upp, berättar Lo, men den var lite inspirerad av något hon läst i en tidning. Hemma i trädgården växte det massor med blommor som de kunde plocka till fina buketter. Ibland plockade de även fina vildblommor*. – Det bästa med att sälja blommorna var att få ge pengarna till att hjälpa djuren, säger Lo. Och det var kul att knacka på hos olika hus och se olika människor. Los föräldrar tyckte att det var en jättebra idé att hon ville sälja blommorna för djuren. Och det verkade som att de flesta hus Lo knackade på hos tyckte samma sak. – Ibland sa jag ”vill du köpa det här?” eller ibland så sa jag ”vill du ge pengar till djuren?”. Ofta ville de skänka pengar. En gång så var det en som letade i hela huset, till och med i bilen, för att hitta några kontanter.
De hade inte bestämt något fast pris på blombuketterna, utan beroende på hur mycket pengar folk ville ge kunde de få olika mycket blommor. – Om de kanske hade en femma, så sa vi ”du kan välja mellan de här blommorna”. Som en stor djurälskare med både häst, hund, katt och kanin i familjen vet Lo att det är viktigt att bry sig om djuren och att hjälpa dem så mycket en kan. – Många djur blir behandlade dåligt och dem förtjänar ett bättre liv.
Los tips till dig som också vill sälja något genom att knacka dörr. 1. Det är bra att berätta var pengarna ska skänkas, eftersom det kan göra så att fler vill köpa. 2. Gå gärna tillsammans med en kompis, och en vuxen, så kan ni hjälpas åt om en kanske inte skulle våga knacka på hos ett hus. 3. Visa hänsyn för de som du knackar på hos, eftersom du faktiskt är hemma hos dem.
17
FÄRGLÄGG
1
Använd färgerna som siffrorna visar för att färglägga bilden.
2
Du hittar den färglagda bilden på www.raddadjuren.se/klubbnytt 3
4
1 1
2
1 2 5
2
5
1
5 2
5 1
2
1 2 3 3 3 3
3
5
3
3
3 4
4
4 2
4 2
4
2
4 3
18
3
3
Alla facit hittar du pĂĽ www.raddadjuren.se/klubbnytt
19
AVS Rädda Djuren-klubben/ Djurens Rätt Box 7023 402 31 Göteborg
TÄVLING!
Just nu har vi en tävling på vår Instagram där du kan vinna den spännande boken . Uppdrag Djurräddning – Hoten In och läs där om hur du gör för att vara med och tävla!