Klubbnytt #5 2022 (Rädda Djuren-klubben)

Rädda Djuren-klubbens tidning • nr 5 2022

31

… så kylig som 89 minusgrader som är rekordet i Antarktis! Vi träffar några kyltåliga djur som bor där på sidorna 6–8. Självklart innehåller detta nummer en massa kul-till-jul-grejer: julpyssla söta renar av kottar och gamla burk lock: se hur på sidorna 10–11 och recept till smarrigt julbak hittar ni på sidan 9.

Hur mycket sömn behöver du för att känna dig pigg? 22 timmar som koalan eller räcker det med 5 minuter då och då som giraffen? Läs mer om djurens sovvanor på sidorna 12–13 och på sidorna 15–17 följer vi med terapihundarna Morris och Austin på barn sjukhuset i Lund.

Fyrverkerier är högljudda och skrämmande för djur både hemma och i naturen, så tänd ett tomtebloss och fira ett djurvänligt nyår i stället! … och nytt år betyder att det är dags för att förnya medlemskapet i Rädda Djuren-klubben, be en vuxen hålla utkik efter förnyelsebrevet i brevlådan. Hoppas vi ses även 2023!

Jag önskar er en riktigt god, djurvänlig jul. … och ett hejdundrandes gott nytt år!

Bamsekramar Åsa

gammal

08-555 914

E-post: raddadjuren@djurensratt.se / Hemsida: www.raddadjuren.se Chefredaktör: Åsa Björk / Ansvarig utgivare: Benny Andersson Grafisk form: Mathilda Gälsing / Omslagsbild: vladsilver Tryck: Trydells / ISSN: 1651-5528 / Upplaga: 7 000 Vi kan tyvärr inte ansvara för insänt material. Eftertryck är tillåtet om du anger källa. Har du frågor om medlemskap eller prenumeration så kontakta medlemsservice på 08-555 914 40 eller medlemsservice@djurensratt.se. Tidningen utkommer 5 gånger per år och ingår i medlemsavgiften för barn (100 kr/år).

Otto kan många tricks, bland annat snurra runt och sitt på kommando. Han älskar att bli kliad på magen!

Som liten tvingades han leva på betong, men idag bor Otto på Malvadal Grisfristad och har ett fint liv där han bökar i jorden tillsammans med sina bröder Teodor och Noah.

och en riktig sötnos som älskar mariekex, äpplen och ärtor! Otto räddades från en gård som skulle skicka honom till slakt.

I september gick Danmarks livsmedelsminister ut med att burar i äggfabrikerna kommer att fasas ut. År 2023 blir det förbjudet att bygga nya burar och om tolv år vill Danmark införa ett totalstopp för hönor i bur. Rädda Djuren-klubben och Djurens Rätt är glada över att hönornas frihet äntligen ses som något viktigt, men är samtidigt kritiska till den allt för långa omställningsperioden. Djurens Rätt har länge arbetat för att fler hönor ska slippa leva sina liv i burar och har bidragit till en enorm minskning av hönor i bur. Vi arbetar för att de plågsamma burarna ska bort, även i Sverige.

Många djur som är aktiva på natten har fullt upp med sina sysslor när mörkret kommer. Fladdermöss fångar myggor och nattfjärilar pollinerar. Studier visar att nattaktiva djur ofta blir färre i när heten av lampor som lyser och stör på kvällar och nätter. Nattfjärilar dras till lampor i stället för att leta mat och fladdermöss undviker att bo i närheten av upplysta platser. Så släck alla onödiga ljus och låt de nattaktiva djuren få till baka sitt mörker som de trivs bäst i.

Sant eller falskt?

ANTARKTIS

– EN VÄRLD TÄCKT AV IS

Ishavets fåglar

En varierad mängd havsfåglar bor i och vid Antarktis. En del arter bor där hela tiden, medan andra är flyttfåglar och kommer dit under sommaren. Silvertärnan flyttar längst av alla i världen. De flyger från Arktis till Antarktis varje år för att spendera hela året i polarsommar. Detta är en flygtur på 40 000 kilometer, tvärs över Jorden, två gånger om året.

En annan rekordfågel som lever av det södra ishavet är den vandrande albatrossen. Med sina tre meter mellan vingspetsarna har albatrossen det största vingspannet av alla fåglar. Som vuxen är denna fågel så stor och tung att hen vill flaxa så lite som möjligt och i stället glida på havsvindarna. De kan flyga nästa 100 mil på en morgon (som halva Sverige) och vara flera månader till havs. Vuxna albatrosser är så tunga att de ibland behöver ta sats nedför en backe innan de kan lyfta.

Albatross Silvertärna

Antarktis är den enda kontinent som ännu tillhör naturen, inte människorna. Det är ett land täckt av snö och is. Livet där är inte lätt, så de fantastiska djuren som bor där har anpassat sig till den hårda miljön.

Extrem miljö och vacker natur

Under isen på Antarktis finns land, vilket är något av det som skiljer Antarktis (vid Sydpolen) mot Arktis (vid Nordpolen). Detta land är täckt av snö och is, och den nordligaste spetsen ligger 100 mil från Chile som är närmsta grannland. Trots att det är täckt av is som tynger ned landet är Antarktis den högsta, kallaste och torraste kontinenten på Jorden. Medelhöjden på Antarktis är 2 500 meter!

Det är också den enda kontinenten där det inte finns några städer. På Antarktis finns istället massa olika forskningsstationer (Sverige har två stycken) där forskare kan bo långa perioder. Eftersom Antarktis ligger på andra sidan jordklotet så betyder det att de har sommar när vi har vinter.

Isen som finns på Antarktis har funnits där i minst 20 miljoner år. Den innehåller så mycket vatten, att om allt smälter skulle havsnivån stiga med 70 meter runt hela Jorden, och många städer och länder skulle hamna under ytan.

Tyvärr håller Antarktis stora ismassor på att smälta på grund av klimatförändringarna. Detta kan kännas tungt och vara svårt att ändra som ensam, men vad en kan göra är att uppmuntra ett byte till mer miljövänliga energikällor. Till exempel kan en samla in namn för att äta mer vego i skolan, sätta upp affischer som uppmuntrar mer miljö vänligt levnadssätt, eller skriva till sin lokal tidning och be kommunen byta till mer klimatsmarta energialternativ.

Pingu och hens vänner

Av världens 17 arter pingviner bor sju vid sydpolen, och fyra av dem bor där året runt:

Kejsarpingvin

Är den största av alla pingvinarter och kan bli 120 cm hög. De är också den pingvin som bor längst in på Antarktis is där de lägger och ruvar sina ägg. Varje år ger de sig av på stora migrationer (flyttvandringar) över isen, men för att överleva den iskalla vintern måste de stå tätt, tätt ihop under stormarna. Kejsarpingvinen håller också rekordet för det djupaste dyket av en fågel, vilket är hela 525 meter!

Åsnepingvin

Är en supersnabb simmare som kan komma upp i 35 km/h. De älskar att vara i vattnet där de kan fånga krill, fisk och bläckfisk.

Hakremspingvin

Har fått sitt namn för bandet med svarta fjädrar som går från det svarta huvudet under hakan, som hakremmen på en hjälm.

Adéliepingvin

Alla pingviner att duktiga på jämställdhet, men adéliepingvinen är bäst. I denna pingvinart ser killar och tjejer precis lika dana ut, och mamma och pappa adéllie pingvin delar ansvaret för ungen helt lika mellan sig.

Wedellsäl

Däggdjuren lever i havet

I Antarktis bor alla däggdjur i eller vid havet. Valarna simmar genom världshaven mellan polerna hela tiden. I de båda ishaven är vattnet mycket kallt, men valarna har inga problem med dessa temperaturer så länge de äter tillräckligt mycket mat.

Sälarna klarar de kalla temperaturerna tack vare sin tjocka, isolerande päls och lager med fett under huden. En utav de många sälarterna, Wedellsälen, lever nästan hela sitt liv i vattnet. Genom att gnaga upp hål i havsisen där de kan andas, med hjälp av speciella tänder, klarar de till och med att stanna under den tjocka isen.

Visste du att…

…djuren som bor vid Antarktis är ofta större och rundare till formen än släktingar i varmare klimat? Detta är för att en stor, rund kroppsform är bättre på att hålla värmen.

…det inte bor några isbjörnar i Antarktis? Detta är för att Antarktis ligger så långt från något annat land att inget landlevande däggdjur kan ta sig dit.

…det bara finns tre sorters växter på Antarktis? Det är tre små arter som bara finns på Natarktis nordligaste del, den Antarktiska halvön.

…det bor flera typer av ryggradslösa djur på Antarktis, trots att det är så kallt?

40 min - 15 portioner Enkelt och gott julgodis!

INGREDIENSER

1 dl jordnötssmör

2 dl krossade pepparkakor ½ dl kokosolja ½ dl lönnsirap

1 msk rivet apelsinskal (helst ekologisk) 100 g mörk choklad

GÖR SÅ HÄR:

1. Börja med att krossa dina pepparkakor, det är lite olika beroende på storleken men ungefär 12 små pepparkakor eller 8 stora. Mät upp alla dina ingredienser.

2. Blanda jordnötssmör, lönnsirap, krossade pepparkakor och kokosolja i en skål.

3. Klä en form om cirka 15x10 cm med bakplåtspapper och bred på smeten. Ställ formen i frysen i 10 minuter.

4. Ta fram choklad och apelsin. Använd gärna en ekologisk apelsin och skölj ur ordentligt innan du river skalet.

5. Smält chokladen med ett varmt vatten bad. Riv en matsked apelsinskal. Ta fram kakan igen och bre på chokladen jämnt över smeten.

6. Strö på apelsinskal.

7. Ställ i frysen i 10 minuter för att chokladen stelna igen.

8. Dela upp kakan i bitar och njut!

Julrenen Rudolf är söt och den går att pyssla i många olika varianter. Här är tre, alla gjorda av återvunnet material eller material från naturen. De olika renarna kan du hänga i granen eller dekorera julklapparna med.

Du behöver • rena och torra lock • hobbyfärg och pensel • band att fästa på paketet • brunt papper • sax • hobbylim

Gör så här Måla insidan på locket med hobbyfärg. När det täckande lagret färg torkat målar du nos och ögon i locket.

Klipp horn av papper.

Du behöver • kottar • piprensare • rullögon • rött filttyg • sax • hobbylim • snöre

Gör så här Kila in en piprensare mellan lamellerna på kotten så att ändarna blir två horn. Snurra fast mindre bitar av pip rensare på hornen så att de blir lite spretiga.

Limma fast hornen på bak sidan av locket. Limma också fast ett långt band om du vill fästa renlocket på ett paket, eller ett kort dubbelvikt band om du vill hänga den i granen.

RENAR AV LOCK

RENAR AV KOTTAR

Klipp en mule av rött filttyg och limma den och rull ögonen på kotten.

RENAR AV KAPSYLER

Du behöver • kapsyler • röda knappar • vitt papper och en tuschpenna • små kvistar till horn • bitar av fina band • hobbylim

Gör så här

Limma fast en knapp i botten på kapsylen.

Klipp eller stansa med ett hålslag ut ögon av vitt papper. Rita svarta pupiller med en tuschpenna och fäst ögonen med lim.

Knyt till sist fast ett snöre i kotten så att den går att hänga upp.

Limma till sist fast de små kvistarna och en bit fint band på baksidan av kapsylen och låt den torka.

Vissa djur behöver samla energi genom att sova 20 timmar om dygnet, andra bara i 5 minuter och vissa sover inte alls!

Koalan är en sömnig filur som sover mellan 18 och 22 timmar varje dag. Anledningen är maten den äter: eukalyptusblad innehåller väldigt lite näring vilket gör den trött och måste återhämta sig mycket.

Giraffen sover knappt! För att kunna vara på sin vakt mot rovdjur sover den (stående och med ett öga halvöppet!) i korta perioder åt gången och sover sällan liggande på marken. Sammanlagt blir det ungefär fyra timmar per dygn.

Visste du att även fruktflugor sover?

Vi vet inte exakt hur länge de sover, men fruktflugorna går in i ett viloläge och samlar energi för att orka flyga vidare.

En annan trött duo är katter och bältdjur. Katten sover omkring 15 timmar om dygnet och bältdjuret sover lite längre, omkring 17 timmar.

De flesta havslevande djur som behöver gå upp till ytan för att andas, som valar och havssköldpaddor, sover ofta vid vatten ytan. Men det finns faktiskt också havslevande djur som kan sova under vattnet! Bland annat sälar som kan sova i dykläge. De stiger bara upp till ytan efter luft med jämna mellanrum utan att vakna.

Det finns troglobiter (små, blinda och färglösa djur) som lever i grottor som aldrig sover!

Ingen vet helt säkert hur mycket en sengångare sover, men det är upp till 20 timmar per dygn. Även när sengångaren är vaken så kan en lätt tro att den sover, för att den hänger ofta upp och ned i ett träd och chillar. Om den skulle vilja förflytta sig, rör den sig inte mer än någon meter per minut. Varför stressa, liksom?

Vissa forskare menar att hajar aldrig riktigt somnar. De behöver vatten som strömmar längs med deras gälar för att kunna få syre. Så i stället för att gå och lägga sig och ligga stilla, som många andra djur, sätter sig hajen i viloläge. Den flyter då runt i vattnet utan att riktigt märka sin omgivning, och vilar på det sättet upp sig.

KLUBBKOMPISAR

Meenakshi, 7 år, älskar djur och tycker att alla djur borde få ha rätt till att leva. Vi håller med!

Skogen är full av fina djur, de kikar fram bakom granarna. En teckning gjord av Polly, 11 år.

Armida, 8 år, visar upp en teckning som hon ritat. Här ser vi bland annat en sköldpadda, bläckfisk, höna, guld fisk och en nyckelpiga.

Här kommer en kärlekshälsning från Vera, 6 år.

Jag älskar djur, säger Iman, 7 år, med en teckning.

Möt Austin och Morris – terapihundarna som älskar att hjälpa barn

En terapihund är en arbetande hund som har genomgått en utbildning för att kunna hjälpa människor. Austin och Morris är två labradoodles som bor i Skåne. Vad som skiljer dem från andra familjehundar är att Austin och Morris har ett jobb. De är nämligen anställda på Barnsjuk huset i Lund.

Namn: Austin, Morris och Johanna

Ålder: 5 år, 2 år och 46 år.

Ras: Austin och Morris är labradoodles, en blandras mellan labrador och pudel, och Johanna är människa

Bor: Genarp

Yrke: terapihundar och barnsjuksköterska

Austin

Att vara terapihund är - precis som att vara skolhund, ledhund eller polishund - ett riktigt jobb där hunden har viktiga uppgifter. På barnsjukhuset i Lund jobbar terapi hundarna Austin och Morris med sin människa Johanna i ett terapihundteam.

– De får lön för att vara på sjukhuset, berättar Johanna, som avdrag på för säkringen. De har ett fast avtal, så det är ett riktigt yrke. Ett väldigt gulligt yrke. Hundarna jobbar en till två dagar var på sjukhuset i veckan. De är aldrig där samtidigt. Johanna förklarar att de behöver vila och att det blir för mycket bus när de är tillsammans. De är bästa vänner som gillar att hitta på hyss.

– De kommer från samma kennel, som testar dem när de är valpar för att se vilka som lämpar sig som terapihundar. Sedan får en tillsammans med hunden göra en inprovning till utbildningen.

MorrisUtbildningen, som är på ett år, gör männ iskan och hunden i teamet tillsammans. Johanna fick alltså gå en utbildning med Austin, som blev klar 2019, och en till med Morris som var klar 2021. På utbildningen till terapihund får hunden lära sig saker som att göra trix, spela spel och slappna av i stressiga situationer.

– En hund som lämpar sig som terapi hund måste vara väldigt, väldigt snäll och tycka om människor: om barn. Tycka om att bli kliade.

De lär sig också skillnaden mellan att jobba och vara ledig. När det är dags att gå till jobbet får Austin och Morris på sig en speciell sele och skarf. Då vet de att de ska jobba, vilket de tycker är väldigt roligt.

– Hittills har de aldrig visat att de är trötta och inte vill jobba, men som ledaren i teamet är det viktigt att vara uppmärksam på det, säger Johanna. Jag kollar alltid om de ser trötta ut i ögonen, verkar omotive rade att ta på sig selen eller om de verkar ha ont någonstans.

För dagarna på sjukhuset betyder fullt upp. Johanna berättar hur en vanlig dag ser ut:

– Vi börjar med att duscha med special schampoo mot allergener. Sedan torka, borsta och rasta. Eftersom vi har bokade träffar vet vi innan vilka barn som ska komma. På sjukhuset har vi ett speciellt rum för hundarna, så barnen kommer dit. Mellan varje barn har vi paus så att Austin och Morris ska kunna kissa och vila.

Jobbet hundarna gör på sjukhuset är jätte viktigt. Barnen de träffar är väldigt, väldigt sjuka och att vara på sjukhuset kan vara jobbigt. Då kan Austin och Morris göra deras dag mycket bättre.

– Barnen tycker det är jätteroligt med hundarna. Bara att de är där gör barnen mycket gladare. De står för glädje och motivation, till exempel att gå ut; det är mycket roligare att gå ut med en hund.

De kan också vara med när något läskigt ska göras, som att få en spruta. Johanna berättar att de ofta leker doktor där barnen får vara med att linda in en svans eller tass i bandage. När de är så lugna bland maskiner och mycket folk förstår barnen att de inte heller behöver vara rädda.

– Det är viktigt att de litar på mig så att vi kan bli ett starkt och bra team. De är så otroligt glada båda två, älskar människor och slänger sig gärna framför benen för att bli kliade på magen. Austin är lite mer för att spela spel med barnen, att visa vad han kan och kan hålla på hur länge som helst att slå tärning eller göra trix. Morris däremot gillar mer att bara ligga och mysa.

Även om det idag är ovanligt med terapi hundar på barnsjukhus, tror Johanna att det är något som kommer bli allt vanligare.

– Det finns inte på så många ställen i Sverige. Det finns terapihundar på barn sjukhuset i Stockholm och Uppsala också, så vi behöver bli fler! Men det verkar som att det kommer mer och mer nu när en kan se hur mycket gott det för med sig för barnen.

Så för nu får Austin, Morris och Johanna jobba vidare med att förbättra situationen för barnen på sjukhuset i Lund. Efter en lång arbetsdag dock, åker teamet hem till huset i Genarp där Austin och Morris spenderar sin fritid med att busa, vara ute och sova, precis som vanliga familjehundar.

Hur sover djuren i vinter?

Hjälp djuren att hitta till sina mysiga sovplatser! Dra ett streck från djuret till platsen där hen gärna sover.