Lyckans ost!

Lyckans

Osten anklagas ofta för att vara vegogastronomins akilleshäl.

Sorosh Tavakoli satsade två år och 32 miljoner kronor för att äntligen kunna ge oss en veganost värd namnet.

av Sarah Mansouri foto Sara Arnald

Sorosh Tavakoli

Han är ingen gröngöling när det gäller innovation. Hans startup Videoplaza såldes 2015 för en halv miljard kronor och nu driver han och medgrundaren Anja Leissner veganostföretaget Noquo Foods.

ost!

Hej Sorosh! Är du vegan? – Nej. Ingen i bolaget är det, men alla är någon typ av aspirerande veganer, men vi måste komma ihåg hur originalet smakar. Jag är 95 procent vegan och äter inte kött. Veganer har rätt, jag tycker det är svårt att vinna en argumentation om man försöker rationalisera att äta animaliska produkter. Konceptet med att ta ett djur, göra den gravid, slänga bort barnet, ta barnets mjölk, och göra olika grejer som vi tycker är gott och vill ha … Det konceptet är svårt att stå bakom.

Varför gick du från startup inom tech till veganostar? – När vi sålde bolaget så visste jag att jag ville göra galenskap igen: hoppa in i ett äventyr, gå in väldigt hårt för något med mening och syfte. Ett tag kollade jag på mikroal-

som ett jästigt tofublock. – Den färdiga produkten kommer vara mindre gul. Vi hoppas kunna lansera i mars eller april, osten ska först till restauranger, sen ut i handeln. Animaliska ostar har ungefär 25 procent protein, veganostarna består främst av fett, kolhydrater och vatten. Den här prototypen kom igår och är gjord på ärta och åkerböna, det är mellan 10–15 procent protein, ganska exakt som animalisk fetaost näringsmässigt. Den är fermenterad med en bakteriekultur som gått in och göttat, och primärt gör den här smaken. Vi tänker att den ska kunna användas som fetaost – men smakar inte fetaost.

Inte fetaost? – Nä, men samma användningsområden. Sallad, wrap, bowls, pasta. Många som slutar med kött kompenserar med ost, som halloumi eller feta. Tar man bort osten blir det platt – en veganwrap har ju oftast bara någon torr falafel. Men stoppar man in den här osten får man den där krämigheten, dynamiken, umamin, sältan, syrligheten.

Till sist, vilka tre veganostar som finns på bordet här i dag skulle du ta med dig till en öde ö? Utom din egen! – Jag tycker om den här fetaosten från Renée Voltaire, mjukosten från Oatly med vitlök och gurka, och Pepper Jack från Astrid & Aporna. ●

ger och vattenväxten andmat, men insåg sen att jag ville vara med i proteinskiftet. Klimatet och miljön är det viktigaste för mig. Sen har du då det här med djurvälfärden, ju mer jag läser på desto mer känner jag ”det här är INTE okej”. Och hälsobiten, det är extremt problematiskt att vi inte mår bra av det vi äter. Det känns ”wow” att en enda produkt kan potentiellt påverka alla de här grejerna.

Har det varit svårt? – Folk tror det. Men det visar sig att vi inte riktigt försökt – det är jäkligt spännande! Vi har inte försökt tillräckligt länge, inte haft rätt ambitionsnivå, inte investerat tillräckligt med tid och kapital, vi har inte haft de smartaste människorna på de här problemen. Men det har börjat hända nu!

Vi sitter nu vid ett bord uppdukat med veganostar. Det luktar mycket veganost ... – Vi har de två senaste åren testat över 50 veganostar. Det är ofta exakt samma ingredienser och smak. 80 procent av ostarna är gjorda på kokosolja och stärkelse: potatis, majs eller tapioka. Och vad smakar kokosolja och stärkelse? Ingenting. Så därför läggs naturliga aromer till. That’s it. Ostarna här SER aptitliga ut och uppfyller behovet för en klassisk, svensk macka med smör, ostskiva och gurka. Jag kanske borde tillägga att det är okej att tycka om aromer. Men jag tror inte på den här vägen, så vi har tagit fram en annan typ av recept, en ärligare upplevelse.

Första offentliga provsmakningen nu, hur känns det? – Väldigt nervöst! Folk HAR spottat ut den.

Va, är det sant? – EN person har gjort det. Men ändå. Man vet aldrig, det är alltid lite nervigt med ny produkt med en ny smak.

Okej, jag tar en stor bit … Oj.

Oh my god! Den är SÅ ostig!

Och det säger jag inte bara för att du är här. Den är syrlig, väldigt krämig, bra textur, smaken stannar kvar. Jag älskar den! – Hahaha! Åh, vad kul!

Den är godare än den ser ut, måste jag säga. Den ser lite ut Blev du nyfiken?

Det här är ett utdrag från På djurens sida, Djurens Rätts nya podd. Lyssna på hela avsnittet för att höra vilken svordom programledaren Sarah egentligen utbrast när hon smakade Noquo-osten, vilken veganost som Sorosh tyckte var värst och varför en sann ostälskare borde kaffestrejka. Dessutom gör etologen Linda Björklund ett expertinlägg med fakta om mejeriindustrin. Hittills har podden även haft gäster som Therese Lindgren, Mattias Kristiansson och Lina Gustafsson. Du hittar podden där poddar finns, du kan också se samtalen på Djurens Rätts Youtube-kanal.