19 minute read
Den dopade djurfabriken
DOPAD
DOPAD
Djurfabrikerna badar i skattepengar, samtidigt som vegobranschen får nöja sig med brödsmulor. Allt fler pekar ut subventionerna som ett av de största hoten mot vår framtid.
av Josefin Strang illustration Emma Hanquist
Fokus En gång i tiden var tanken god. Europa skulle resa sig från världskrigens askor, nu behövde jordbruken få maximalt stöd för att mätta en tilltygad världsdel. Just därför premierades det storskaliga och högintensiva lantbruket. I dag står världen inför nya akuta problem, men kvar är systemet som subventionerar matproduktionen där djuren, klimatet, miljön och folkhälsan får betala det verkliga priset.
D
U ÄR EN medelsvensson med datorn i knät, det är dags för veckans storhandling via nätet. Ungarna har tjatat om kebab, så du skriver in ordet i livsmedelskedjans sökmotor. Du filtrerar sökningen utifrån märkningen med svensk flagga, det känns bäst så. Karrékebab på svenskt griskött, jämförpris 100 kronor kilot. Kebab på svensk kyckling, jämförpris 66 kronor kilot. Klimatsamvetet gnager, borde inte ni försöka äta mer vego i vardagen? Du scrollar vidare och hittar svensktillverkad vegokebab på inhemskt producerat vetegluten och åkerböna, som dessutom är från matkedjans lågprisvarumärke. Trots det är jämförpriset 134 kronor kilot. Hur kan växter vara dubbelt så dyra som kycklingar, tänker du och klickar den frysta kycklingkebaben till varukorgen.
FLERA RAPPORTER VISAR att landets invånare vill äta mer växtbaserat protein på svenska råvaror – bara det är gott och prisvärt. Enligt Vegobarometern 2021 vill var femte svensk dra ner på köttet i år, men det är inte helt lätt att lyckas. Både små och stora företag vill vara svaret på den nya och växande hungern efter växtproteiner, men oddsen är riggade mot vegosatsningarna. Enligt Jordbruksverkets siffror från 2018 fick vegetabiliesektorn blott sex miljoner kronor i stöd, medan animaliesektorn fick hela 1,3 miljarder i direkta subventioner. Så sent som den 14 februari 2022 lanserade regeringen ett stödpaket på en miljard till lantbruksföretagare, på grund av dyrare omkostnader. 700 miljoner kronor är återbetalningar av dieselskatt, medan 260 miljoner kronor går direkt till gris- och kycklingföretag. – Att jobba i motvind på grund av att animalieprodukterna är subventionerade gör det väldigt svårt för mindre startups med veganska produkter, säger Måns Ullerstam.
Han är grundare av Kale United, ett investmentbolag med växtbaserade livsmedelsföretag som nisch. – Det är väldigt, väldigt vanligt att växtbaserade mindre bolag är tvungna att sälja produkter för nollmarginal. Investerarna kliver in och finansierar upp några år i förhoppning om att på sikt få marginal. Det är för att de ska kunna komma in på Ica och Coop, och inte bli för dyra på hyllan för konsument, förklarar han. OM DU ÄR lantbrukare i Sverige i dag utgör bidragen runt hälften av dina inkomster, vilket är betydligt mer än de flesta lantbrukare i världen. Stor del av bidragen kommer från EU. Du som betalar skatt i ett EU-land lägger pengar i en pott som portioneras ut igen, men medlemsländerna får styra 13 procent av dessa jordbruksbidrag (en siffra som kommer att öka). Sverige har valt att rikta denna miljard till animalieproduktion.
Jordbruksstöden handlar om mer pengar än så. Varje år rör det sig om ungefär tio miljarder kronor till jordbruket om gårdsstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag tas med i beräkningen. Hur mycket som går till djurfabrikerna är svårt att fastslå, men djurhållning är ofta ett kriterium för att ta del av den stora kakan. – Det är stöden som upprätthåller djurfabrikerna vi har i dag. Det gäller hela vägen, från att möjliggöra produktionen till att också göra att produkterna blir billigare jämfört med vegetabiliska pro-
I nästa nummer av Tidningen Djurens Rätt får du en djurvänlig guide inför riksdagsvalet.
duktioner, säger Cecilia Mille, ansvarig för hållbarhetsfrågor hos Djurens Rätt.
Sedan hon började fördjupa sig i jordbrukssubventionerna har hon mest förvånats över att Sverige valt att finansiera nötkötts- och mjölkproduktion. Extra märkligt tycker hon att skolmjölksstödet är. Under 2020 betalades 80 miljoner kronor ut till svenska skolor för att subventionera komjölk i skolmatsalarna. – Syftet är att forma barns preferenser i den åldern de är mottagliga för det – att de ska lära sig dricka mjölk, tycka om det, efterfråga det. De flesta har en uppfattning om att det handlar om att tillgodose näringsintag, men så är det inte. Tvärtom. Livsmedelsverkets rekommendationer är att
servera vatten till måltider, för att barn ska äta mat och inte dricka sig mätta på mjölk. Detta är nog det märkligaste stödet, det är enormt förlegat, säger hon. Skolmjölken är bara ett exempel på stöd som inte går i linje med officiella rekommendationer och målsättningar. I en rapport från 2021 pekar FN ut världens jordbrukssubventioner som rent av skadliga för både miljön och hälsan. Globalt sett handlar det om 540 miljarder amerikanska dollar om året, varav två tredjedelar av summan uppges förvrida marknaden till klimatskadliga animaliers fördel. Rött kött och mjölk döms särskilt hårt i rapporten.
FN:s klimatpanel har konstaterat att ett skifte till växtbaserade proteiner är nödvändigt. De potentiella effekterna har de flesta hört talas om. Drastiska minskningar av växthusgaser, skogsskövling, övergödning och antibiotikaresistens, risken för samhällsfarliga smittor skulle också minska. Fler människor skulle mättas och folkhälsan skulle kunna få ett lyft. – En viktig fråga för Djurens Rätt är att köttprodukter behöver betala för sina externa kostnader, som påverkan på miljö, klimat och djurskyddsförbättringar. Det är regler som också borde tillämpas på importerat kött, till exempel genom
Konsumentverket pekar ut kommunen som en av de tre storspelarna i slaget om svenskarnas kostvanor. Till exempel går 80 skattemiljoner om året till subventionering av skolmjölk, samtidigt lyckades 72 procent av kommunerna minska på köttet i de offentliga köken under 2021.
skatter, avgifter eller att djurskyddsregler i nivå med de i EU måste gälla för det som importeras, säger Cecilia Mille.
Begreppet polluter pays principle innebär att miljöskadliga produkter ska kännas i plånboken för producenter och konsumenter – bensinskatter är ett exempel på detta – men animalieindustrin har sluppit stå till svars. Under klimatutfrågningen i SVT den 24 oktober fick fyra partirepresentanter från MP, C, KD och SD svara om huruvida köttskatt borde införas. Enbart miljöpartisten räckte upp sin hand utan att tveka, medan Martin Kinnunen (SD) hörde till de som starkt motsatte sig förslaget. – Jag tänker inte stå här som politiker och säga vad folk ska äta och inte äta, sa Kinnunen.
Cecilia Mille har hört resonemanget förr. – I politiken är det extremt tyst om det här. Där landar resonemanget ofta i att vi inte ska lägga oss i vad människor äter – de ser inte att det här är något man redan gör – stöden styr i allra högsta grad vad människor äter. Stöden har funnits så pass länge att det normaliserats och inte ifrågasätts. Sen finns naturligtvis en väldigt stark lobby som vill ha kvar systemet, säger hon.
De två hållbarhetsforskarna i SVT:s studio utdelade varsitt rött kort till politikernas resonemang. En av forskarna var Elin Röös och enligt henne finns tre verktyg för att minska utsläppen i jordbruket. Svinn och överkonsumtion måste minska, likaså utsläppen i hela livsmedelskedjan. Det tredje och oundvikliga verktyget är att minska köttkonsumtionen. Det går inte att fastslå hur sällsynt köttet måste bli på tallriken för att styra klimatet från ruinens brant, det beror på hur väl svinnet och utsläppen stramas
Endast sex miljoner kronor gick direkt till stöd för växtodlare. 864 miljoner gick till att stötta lantbrukare med nötdjur. Skattemedel till mjölk- och nötköttsproduktion hör till stöden som döms extra hårt i en ny FN-rapport.
Lär dig mer!
På Djurens Rätt Youtube-kanal kan du se seminariet Stöd och subventioner till animalieproduktion – vilken effekt har ekonomiska styrmedel? I Djurens Rätts podd På djurens sida! kan du lyssna på avsnitt 20, "Politiken är riggad till djurfabrikernas förmån".
Miljöpåverkan i siffror
Så resurskrävande är maten (animalieproduktion belastar mest).
70
av användningen av jordens färskvatten
75
av all landanvändning och avskogning
25
av människans växthusgasutsläpp i världen
75
av förlusten av biologisk mångfald, minst
åt. Oavsett så behöver köttkonsumtionen minska mellan 30 och 70 procent i de rika delarna av världen. Sverige har lovat att bli klimatneutrala till år 2045, trots det har inga mål om minskad köttkonsumtion satts upp. Tvärtom. Målet är att öka animalieproduktionen i Sverige. DEN SÅ KALLADE livsmedelsstrategin är doldisdokumentet som styr matsatsningar i Sverige. Enligt strategin ska Sverige både bli mer självförsörjande och exportera mera. Ett exempel – under 2020 firade regeringen, myndigheter och köttbranschen att billiga grisdelar börjat skickas till Filippinerna, helt i linje med livsmedelsstrategin. Att öka animalieproduktionen och samtidigt försöka nå avgörande klimatmål är en ekvation som kan sluta med ännu mer hårdavlade djur och ännu intensivare djurfabriker, befarar Djurens Rätt. Lars-Erik Lundkvist som är expert på Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) tycker att livsmedelsstrategin är bra och att miljö- och djurskyddsmålen samtidigt ska respekteras. – Det är viktigt att hållbarhet handlar om såväl miljö, ekonomi som sociala förhållanden. Vi ser ingen risk att svenska bönder producerar sådant som svenska konsumenter inte vill ha. Så vi tycker den bild som målas upp i frågan är felaktig.
I februari firade lantbruket den nya stödmiljarden, men enligt LRF vill majoriteten av medlemmarna inte driva företag som är beroende av bidrag. – Det bästa är förstås att marknadsbetalningen för maten täcker kostnaderna i jordbrukarledet. Men i öppna ekonomier som Sverige och EU är det svårt att få betalt för exempelvis regelverk som går längre än i länder som exporterar till Sverige och EU, säger Lars-Erik Lundkvist.
LRF vill inte att konsumtionsmönstren ska styras genom att rucka på jordbrukssubventionerna, i stället förespråkar LRF högre prislappar i butiken.
Prognosen för nästa år är att lantbrukare utan djur kommer fortsätta missgynnas, enligt Bengt Johnsson som är jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket. Det här tycker Djurens Rätt
Dagens jordbrukssubventioner är en rest från efterkrigstiden, då jordbruken behövde hjälp med att komma i gång med att försörja Europa med mat. Storskalig och högintensiv djurhållning premieras av subventionssystemet, men nu finns nya behov. Djurens Rätt kräver att subventionerna slutar finansiera verksamheter som skadar djuren, planeten och folkhälsan. Pengar bör riktas om för att stötta växtbaserade företag – här behövs en skrivning i Sveriges livsmedelsstrategi med mål om minskad köttkonsumtion. Skiftet till växtbaserat protein är en möjlighet till innovation och export, men innebär också minskat lidande i djurfabrikerna, positiva effekter för miljö och klimat, samt att framtidens folkhälsa säkras (mer om farliga smittor från djurfabriker på sidorna 16–17). Djurens Rätt kräver att politiken i både EU och Sverige erkänner kopplingen mellan djurvälfärd, folkhälsa och hållbarhet, och agerar därefter.
– Jordbrukspolitiken behöver utformas utifrån ett bredare perspektiv, menar Lars-Erik Lundkvist.
ETT VANLIGT ARGUMENT bland många partier är att politiken inte ska göra det svårare för Sveriges lantbrukare. Risken är då att konsumenterna sträcker sig efter importerat kött i högre utsträckning. Forskaren Sarah Säll på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) hör till de som bedömer att man ska vara försiktig med att plocka bort subventionerna, en möjlig konsekvens är intensifierad animalieproduktion. – Försämrar vi utgångspunkten för svenska producenter isolerat från andra länder är det sannolikt att inget händer med konsumtionen. Vi har sett det tidigare, att då ökar bara importen, men antalet djur i produktion är förmodligen det samma, alternativt till och med ökar konsumtionen då importen är billigare, säger Sarah Säll och konstaterar: – Jag tror helt enkelt att man skjuter sig själv i foten om man ger sig på subventionerna utan att ha en helhetslösning.
Cecilia Mille på Djurens Rätt svarar att farthinder även borde sättas upp mot köttimporten, såsom avgifter och höga djurskyddskrav. Argumenten om att svenskt kött är bäst, genom relativt hög djurvälfärd och betets bidrag till biologisk mångfald, biter inte på Cecilia Mille. – Man skulle kunna börja med att låta alla djur som finns i produktionen komma ut på bete, kalvar yngre än sex månader och tjurar har inte rätt att komma ut. Det går att ha djur på bete som man inte slaktar och äter upp. Och naturligtvis behövs inte alls den omfattningen på uppfödning som finns i dag. Hon avfärdar också argumenten om att svenskt kött är klimatsmart jämfört med andra länders kött. – Skillnaden är liten och vego har alltid ett avsevärt mindre klimatavtryck än kött, oavsett ursprungsland. Kycklingar och fiskar har mindre klimatpåverkan än rött kött, men de är djuren som har det allra sämst. Djurslagen äter dessutom sådant som vi människor kan äta direkt.
MOT ODDSEN HAR köttkonsumtionen minskat i Sverige och flexitarianerna styr utvecklingen. Enligt branschorganisationen Växtbaserat Sverige har medlemsföretagens försäljningstillväxt
5 STEG MOT MINSKAD KONSUMTION AV KÖTT
1
Sätt ett statligt mål för minskad köttkonsumtion i den svenska livsmedelsstrategin. Halvering till år 2030 är en bra början.
Djurens Rätt vill se ett starkare djurskydd som bidrar till att demontera djurfabrikerna, vars intensiva uppfödning gör djuren skadade och sjuka.
3 2
Stoppa all skattefinansierad marknadsföring av kött. Begränsa marknadsföring och utbud av kött. Märkningar ska ha fokus på djurskydd, det ska framgå under vilka förhållanden djuret levt och dött. Styr pengar från subventioner av animaliska livsmedel till forskning, utveckling och produktion av växtbaserade livsmedel.
4
5
Inför skatt på inhemska och importerade animaliska produkter. Djurfabrikerna måste betala för externa kostnader, som påverkan på klimat och miljö samt ett bättre djurskydd.
”Klimatet och djuren skulle vinna på att stöden gjordes om till att stötta vegetabilieproduktion i stället"
legat mellan 15 och 30 procent de senaste fem åren. Färska vegoprodukter hade en storslagen försäljningsökning på 40 procent mellan 2019 och 2020. Etablerade köttjättar har lanserat storsatsningar på vego och nya hajpade företag har orsakat investerarfeber. Skiftet är en vinstchans som riskerar att glida Sverige ur händerna, Måns Ullerstam på Kale United förklarar: – Många svenska startups har inte råd att bygga egen fabrik, så de letar runt i Sverige för att kunna jobba med svenska grödor och svenska fabriker. De inser att någon sådan inte finns att tillgå, eller att det blir för dyrt, vilket slutar med att varan produceras i Nederländerna, Tyskland, Polen, Tjeckien – och tas hem till Sverige.
Högst på hans önskelista är statliga stöd för att bygga fler svenska fabriker för växtförädling. – Att bygga en fungerande struktur för att använda svenska bönders råvaror och producera produkter på egen mark vore fantastiskt, säger Måns Ullerstam.
Om du försöker tolka livsmedelsstrategins skrivningar så kan du hitta argument för att göra satsningar i linje med Måns Ullerstams önskan. Livsmedelsstrategin menar att den ”bör” svara mot konsumenternas efterfrågan, och att ”marknaden ska kännetecknas av en väl fungerande konkurrens”. En jämnare fördelning av jordbrukssubventioner skulle bidra till att ge svenska vegoföretag en rättvis chans att mätta en växande efterfrågan på vego, menar Djurens Rätt. – Till stor del upprätthåller subventionerna den extremt höga nivån av djurproduktion. Självklart skulle klimatet och djuren vinna på att stöden gjordes om till att stötta produktion av vegetabilier i stället, och även utveckla nya produkter och satsningar för att folk ska få upp ögonen för dem, säger Cecilia Mille.
I stället pågår en satsning för att konsumenterna ska få upp ögonen för kött. Reklamkampanjen Gilla gris har tilldelats 27 miljoner kronor för att få unga svenskar och danskar att äta mer griskött. Cecilia Mille ser det som ett exempel på att backa in i framtiden. – Det finns inget lant-
Det här gör Djurens Rätt
� Informerar allmänheten om situationen för djuren. Sedan flera år tillbaka driver Djurens Rätt exempelvis olika kampanjer för att fler ska få upp ögonen för hur kycklingarna har det i kycklingindustrin. � Sätter press på politikerna att förändra lagarna som påverkar djuren, i Sverige och på EU-nivå. � Driver inspirationssajten Välj Vego som ska göra det lättare för fler att välja bort animaliska produkter i maten. Konsumenten har stor makt att påverka situationen för djuren. � Påverkar företag att anta policys med starkare djurskyddskrav än lagstiftningen kräver.
Enligt Vegobarometern 2021 tänker en femtedel av svenskarna dra ner på köttet det här året. 67 procent av dem anger miljö- och klimatskäl som den främsta orsaken.
Här är några exempel på bidrag som betalas ut år efter år, samt kostnader för särskilda kriser. Som referens kan det nämnas att växtproduktion bara fick sex miljoner i stöd under 2020. SÅ NÅR DINA SKATTEPENGAR INDUSTRIN
27 miljoner kronor har
tilldelats reklamkampanjen Gilla gris, som drivs av branschorganisationen Svenskt Kött. Målet är att öka efterfrågan på griskött bland unga vuxna i Sverige och Danmark, som i allt högre utsträckning valt bort griskött.
864 miljoner till nötkreatursstödet under 2020, beloppet är högt år efter år. Syftet är att "ge lantbruksföretag möjlighet att behålla en lönsam mjölk- och köttproduktion". Samtidigt utpekas rött kött och mjölk som de största klimatbovarna och FN kritiserar denna typ av subventioner hårt.
2 miljarder ska delas ut mellan åren 2021–2027 för att stötta fiske, fiskuppfödning och nya investeringar i branschen. Inom fiskuppfödning och fiskslakt finns stora djurskyddsproblem, Djurens Rätt arbetar för ett slutdatum av den kritiserade koldioxidbedövningen.
150 miljoner betalades ut 2015–2017 för att dämpa mjölkkrisen, orsakad av svag efterfrågan. Staten brukar köpa rött kött, smör och skummjölkspulver till offentliga lager, för att få bort överskott från marknaden och undvika prisras på animalierna. Produkterna säljs igen när "det inte stör marknadspriserna". 60 miljoner betalades ut till svenska minkfarmer under avelsförbudet 2021, som infördes på grund av spridningen av coronavirus på farmerna. 36 minkfarmer ansökte om stöd.
460 miljoner kronor har djurfabrikernas fågelinfluensautbrott säsongen 2020–2021 kostat skattebetalarna, och notan tickar fortfarande uppåt. 2,4 miljoner fjäderfän dog och företagarna fick ersättning för det ekonomiska värdet på djuren, sanerings- arbetet och produktionsbortfall.
10,8 miljarder bidragskronor delades ut till jordbruksföretag av Jordbruksverket under 2020, det handlar om liknande summor år efter år. Ofta är djurhållning en förutsättning för att ta del av gårdsstödet, som är potten med mest pengar i. 100 000 kronor är snittet som varje lantbruka-re i Sverige får i årligt gårdsstöd.
1 miljard kronor till lantbruken i ett nytt stödpaket, orsaken är höjda priser på diesel, el och gödsel. 260 miljoner går direkt till gris- och kycklingföretagare, trädgårdsföretagen får 40 miljoner. Dieselskatten ska rabatteras för lantbrukarna, vilket kommer kosta 700 miljoner. LRF:s Gunilla Kjellsson menar att de årliga kostnaderna som de vill se täckas är 5,7 miljarder. – Så det här var den första miljarden som vi ser det, sa Kjellsson till P4.
107 miljoner slapp slakterier betala under 2020 eftersom Livsmedelsverkets kontrollavgifter av slakterierna subventionerades. I snitt har detta kostat skatte- betalarna 100 miljoner kronor per år. Slakterier slipper alltså betala för att bli kontrollerade att de följer reglerna.
Livsmedelsstrategin är offensiv när det gäller fiskuppfödningar. Mellan åren 2021–2027 satsas två skattemiljarder på fiskbranschen. bruksfientligt i Djurens Rätts förslag. Tvärtom, så ser det ut att finnas mycket för lantbrukare att vinna på omställningen. Det är en enormt stor marknad som ligger öppen, där Sverige har väldigt goda förutsättningar för att odla mer baljväxter exempelvis. Sverige riskerar att missa chansen om andra länder byggt upp tekniken som behövs för att bearbeta baljväxter, säger hon.
Lantbrukarens verksamhet blir tåligare om inte allt satsas på ett kort, den ökade vegohungern kan vara en chans att bredda och trygga verksamheten. Men det är inte lätt för ett litet företag att trolla fram pengar till ny och grön satsning, särskilt i början är tröskeln och risken hög i förhållande till chansen till lönsamhet. Djurens Rätt föreslår därför ett omställningsstöd som kan hjälpa under den första svajiga tiden efter en grön satsning.
MINSKAD KÖTTKONSUMTION ÄR inte ett poppis ämne bland politikerna, men andra tongångar hörs från vissa myndigheter.
Konsumentverket har i en rapport från 2020 kommit fram till att det är dags för staten att styra svenskarna mot en grönare kost. Rapporten snuddade även vid det djuretiskt tvivelaktiga i att äta kött. Konsumentverket pekar ut staten, kommunen och livsmedelsbutikerna som de tre aktörerna som är ”synnerligen viktiga för att ändra våra kostvanor”. – Många butikskedjor tar mindre betalt för kött än vad de borde göra för lönsamhet. Kött är ofta en lockvara – jag läste en avhandling som just visade att handeln tycker det är viktigt att ha billigt kött, för då upplever konsumenten butiken som prisvärd, förklarar Cecilia Mille.
I Konsumentverkets rapport medverkar en anonym livsmedelsbutik, som noterade minskad lönsamhet i köttsegmentet och svårigheter med att erbjuda bättre köttkvalitet än konkurrenterna. En vegosatsning sjösattes och livsmedelsbutiken insåg att de behövde hjälpa kunderna att upptäcka produkterna. Viktigast var mer generös skyltning och placering, samt att ge produkterna en andra chans. Normalt får en produktnyhet blott sex till tolv månader på sig att visa sig lönsam, men det anonyma företaget hade insett att kunderna behövde lite mer tid på sig att upptäcka och lära sig använda vegonyheterna. Personen som intervjuats hoppades på en statlig koldioxidskatt på mat. Therese Lindahl forskar om konsumentbeteenden på Stockholms universitet, hon är kritisk mot handelns lockpriser på kött. Hon tycker att vegovågen visar att tiden är inne att börja använda verktyg mot köttkonsumtionen, till exempel att begränsa köttreklam. – Jag skulle säga med den ökade medvetenheten som vi ser så är det exakt rätt tid nu. Då får vi en högre acceptans för styrmedel. Då har vi större chans att nå den typen av minskningar och normförändringar som vi faktiskt pratar om här, sa Therese Lindahl i SVT.
Cecilia Mille hoppas att valet kan leda till att jordbrukssubventionerna hamnar på agendan. Inte minst tack vare den tunga slutsatsen från fjolårets FN-rapport, som fastslog att alla parter måste omarbeta jordbrukssubventionerna för framtidens skull och att åtgärderna behöver vara ”bredare, snabbare och modigare”. – Det politiken som styr det här, och det är valår i år. Om frågan engagerar dig – mejla dina politiker, och håll utkik när det finns chans att påverka och försök lyfta den här frågan. Just nu läggs allt ansvar över på konsumenter, som redan har det ganska svårt. Det är väldigt olyckligt att politiken inte tar ett större ansvar, säger Cecilia Mille.
DET FINNS LOVANDE tecken. Utöver Konsumentverket har fler myndigheter gjort en gir åt det gröna hållet. Innovationsmyndigheten Vinnova har fördelat 25 miljoner på 17 projekt om innovationer för förädling av växtbaserade råvaror. I november höll Jordbruksverket ett seminarium om att möta de nya konsumtionstrenderna, och hur snabbt produktionen kan ställa om.
En blick ut i Europa visar att fläsklandet Danmark valt att satsa 1,25 miljarder danska kronor på att producera växtbaserad mat. I EU pågår arbetet med den så kallade Från jord till bord-strategin, som betonar miljö- och hälsovinsterna med att gå över till en mer växtbaserad kost.
Cecilia Mille berättar att Djurens Rätt nu satsar för att djurskydd och vego ska bli en självklar beståndsdel i hållbarhetsdebatten, både i Sverige och i världen. – Det har kommit positiva signaler senaste året från hög nivå, vilket vi tycker är väldigt hoppfullt inför framtiden. ●
