Experterna svarar. Finns fisk

Fråga oss -

Djurens Rätt svarar på tusentals frågor varje år, här är svar i urval.

Har du en fråga? Mejla den till info@djurensratt.se.

Xxxx xxxx xx

Finns fiskvänlig märkning?

Jag äter såklart inte fiskar, men på jobbet var det en diskussion om att MSC och ASC är så viktigt. Vad betyder det egentligen för fiskarna? Kan ni hjälpa mig reda ut begreppen?

SVAR: MSC och ASC är märkningar som framför allt handlar om miljö, hållbara fiskebestånd och sociala aspekter. Vildfångad fisk kan vara MSC-märkt och fisk från uppfödningar, så kallat vattenbruk, kan vara ASC-märkt. Detta är inte djurskyddsmärkningar och säger inget om hur fiskarna har haft det under sina liv eller om det togs någon hänsyn till djurvälfärden när fiskarna fiskades upp eller slaktades.

Djurens Rätt arbetar för att certifieringar och märkningar ska införliva djurvälfärd i sina kriterier, så att större hänsyn tas till fiskarnas behov. Fiskar är ju levande, kännande individer de med, precis som kycklingen, kossan och grisen, så det borde vara en självklarhet. Det händer allt mer på det här området. Fler och fler får upp ögonen för att fiskar, liksom andra djur, kan uppleva både lidande och positiva känslor och att de borde ha rätt till bra fiskliv med allt vad det innebär.

När det gäller certifieringar och märkningar så är det viktigt att de börjar ta hänsyn till berikning i uppfödningsmiljöerna, fodrets sammansättning och utfodringen, utrymme och djurtäthet, vattenkvalitet, bedövning och slakt. För fisket, där fiskarna fångas från det vilda, bör steg ett vara att välja fångstmetoder som orsakar minsta möjliga lidande och att fiskarna görs medvetslösa på ett snabbt och smärtfritt sätt när de tagits upp på fartygen.

I dag är det i stället vanligt att fiskarna kvävs i luften vilket innebär ett mycket stort och

Djurskydd för fiskar lämnar mycket att önska. utdraget lidande – helt oacceptabelt enligt Djurens Rätt.

Det bästa du kan göra för fiskarna är att fortsätta precis som du gör och välja bort dem från tallriken, och i stället välja vego. /Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt

När är burarna borta?

När kommer vi se ett förbud av burarna egentligen?

SVAR: Det ÄR en bra fråga. Djurens Rätt vill se ett förbud så snart som möjligt, men än så länge är det lite oklart när ett tydligt förbud kommer på plats. Det vi ändå vet är att det stora samhällsengagemanget – genom medborgarinitiativet End the Cage Age – med all

Ett stort löfte gavs i fjol – men när ska burbojkotten uppfyllas?

sannolikhet kommer leda till ett burförbud för djurfabriker i EU. Det innebär för Sverige att de sista burarna i äggindustrin kommer att förbjudas. EU-kommissionen planerar att göra det senast 2027, men vi arbetar för att det ska ske ännu tidigare.

I Sverige, där de flesta burar i djurfabriker är förbjudna och antalet hönor i bur minskar kraftigt, tror vi att ett förbud skulle kunna ske väldigt snart såvida politiker och myndigheter tar tag i frågan.

Djurens Rätt har sett till att alla livsmedelskedjor, och många andra stora företag, fasat ut buräggen och vi fortsätter att driva på utvecklingen. Målet för vårt arbete är att alla hönor i Sverige ska vara frigående senast år 2023, alltså nästa år. /Anna Harenius, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt

Hur gör jag skillnad?

Hej! Jag vill jättegärna engagera mig mer för djuren. Vad kan jag göra och hur går jag till väga?

SVAR: Hej! Vad roligt och fint att du vill engagera dig för djuren. Som volontär för Djurens Rätt kan du engagera dig på många olika sätt och jag garanterar att du hittar något som passar dig. Du kan bli en blixt för djuren, sommarturnévolontär, kampanjvolontär, kontorsvolontär, anmäla en specialkompetens som du besitter eller bli volontär tillsammans med andra eller på egen hand.

Du kan läsa mer och anmäla dig på djurensratt.se/volontar. Stort tack för ditt engagemang! /Johanna Sandström, volontärsamordnare hos Djurens Rätt

Inget vego i skolan, hjälp!

Hej hej! Min skola har nästan aldrig något som är vego på lunchmenyn. Hur kan jag få vegomat i skolan?

SVAR: Hej! Tack för din fråga och synd att din skola sällan serverar vego. Enligt skollagen ska eleverna i grundskolan erbjudas näringsriktiga skolmåltider. När det gäller önskemål om individuellt anpassad mat som inte beror på exempelvis en allergi eller som går att koppla direkt till en diskrimineringsgrund, saknas i dag tydliga regler för hur skolorna ska agera. Däremot väljer fler än hälften av Sveriges kommuner att tillmötesgå önskemål om vegomat. Om din skola ändå nekar dig att välja växtbaserad mat så finns det sätt att försöka ändra detta på!

Ett förslag är att ta det till politisk nivå. De förtroendevalda i kommunen kan till exempel ta fram riktlinjer där det bestäms att samtliga skolor i kommunen ska tillmötesgå önskemål om vego i skolan samt att andelen vego ska öka generellt. Kolla på kommunens hemsida om det går att lägga fram medborgarförslag eller hör av dig direkt till de som styr i kommunen och berätta varför du tycker att det här är viktigt.

Ett bra argument är att mer vego faktiskt är avgörande för många saker. Såklart för djurens skull, men också för klimat och miljö samt för bättre hälsa. Många kommuner väljer i dag att servera mer vego i skolorna. Därför låter det som att din kommun och din skola behöver bli bättre på att servera mer vego, inte bara till dig som frågar efter det – utan till alla elever. Stort lycka till! /Anna-Clara Acevedo, politiskt sakkunnig hos Djurens Rätt

Vad har ni gjort?

Det är hemskt hur djuren behandlas men det känns som att inget händer. Jag blev medlem under 2021 men är inte säker på om Djurens Rätt faktiskt gör skillnad egentligen. Vad har ni åstadkommit rent konkret?

SVAR: Väldigt mycket! Många av de stora frågor vi arbetar med i dag har vi arbetat med länge, eftersom strukturell förändring tar tid, men på vägen har vi nått många delmål och framgångar för djuren. Djurens Rätt grundades redan 1882 och då hade vi främst fokus på att avskaffa plågsamma djurförsök. I det arbetet har vi nått flera viktiga framgångar som påverkar många djur, bland annat att Sverige blev först i världen med att införa statliga anslag till alternativa metoder 1979 och att EU förbjöd handel med djurtestad kosmetika 2013. Nu år 2022 planeras det för handlingsplaner för utfasning av alla djurförsök på både EU-nivå och nationell nivå, det är otroliga framgångar för miljontals djur.

Genom åren har både vårt arbete och våra framgångar breddats. Några saker vi arbetat med som påverkat väldigt många djur är att se till att det finns djurskyddslagstiftning. Redan 1907 kom lagstiftning som satte djuren i fokus, liksom 1944 när Sverige fick sin första djurskyddslag som vi sedan dess arbetat för att fortsätta förbättra. År 1988 fick djur rätt till naturligt beteende i lagtexten och det arbetar vi fortfarande för att politikerna ska införliva i verkligheten, bland annat när det gäller minkar. Minkar som hålls i små gallerburar på minkfarmer kan omöjligt få utlopp för sina naturliga beteenden och farmerna blir tack och lov allt färre i Sverige. Inom kort är jag säker på att vi får se ett slut på minkfarmerna, på samma sätt som vi sett till att både rävar och chinchillor slipper födas upp för sin päls i Sverige. 1983 var vi med och såg till att det blev ett förbud mot import av och handel med sälungeskinn inom EU. Samma år publicerade Djurens Rätt sin första lista med företag som inte djurtestade sina kosmetika- och hygienprodukter. År 2007 var vi en av initiativtagarna till Fur Free Retailer Program som uppmuntrar företag i hela världen att bli pälsfria. I dag är det hela 1 572 företag som finns med på listan!

År 2014 förbjöds sexuella övergrepp mot djur. Detta var något vi kampanjat för och år 2016 förbjöds äntligen obedövad kastrering av grisar, även det en fråga som Djurens Rätt arbetat med i decennier. Det finns med andra ord många exempel på särskilda sakfrågor och framgångar i vår 140-åriga historia, men gemensamt för dem alla är att vi alltid stått på djurens sida och arbetat för en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Och det kommer vi att fortsätta göra tills vi nått hela vägen fram. /Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt

Hälften av alla skolor serverar vego. 1983 nådde F+S Djurens Rätt en framgång för sälungar.