Tidningen Djurens Rätt #1 2023 by Djurens Rätt

! a r r u H Fokus: Djurskydd i handelsavtalen TIDNINGEN

Nu kan pälsindustrin bli FÖRB JUDEN i hela EU

Möt Gurgîn, Julia och andra hjältar som medverkade i den lyckade megakampanjen mot päls

VEGORECEPT

Billigt käk för bistra tider LÖPNING MED LÅÅS

Möt Sveriges snabbaste djurvän

NR 1 / 2023

Shoppa djurvänligt!

Ledare -

Camilla Bergvall

ÅNGA OCH PLÅGSAMMA djur-

transporter är bara ett exempel på hur djurs lidande sker över nationsgränserna. För att kunna påverka dessa områden behöver vi samarbeta med organisationer i andra länder som också sätter djuren främst. Djurens Rätt arbetar varje dag intensivt internationellt för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. I många år har vi varit engageCamilla Bergrade i Eurogroup for Animals som arbetar vall är riksför ett starkare djurskydd på EU-nivå. Vi ordförande för Djurens har genom det arbetet nått i mål med två Rätt. viktiga europeiska medborgarinitiativ de senaste åren. Du kanske minns End the Cage Age som en gång för alla ska sätta stopp för burarna i EU:s djurfabriker, vilket påverkar pälsindustrin medan Sverige står och stampar. Därför 300 miljoner djurs liv. Det är nästan för stort att ta in. har Djurens Rätt drivit ännu ett medborgarinitiativ, 300 miljoner djur som kommer att slippa sitta i trånga Fur Free Europe, som vill få ett slut på såväl pälsdjursburar framöver. Under förra året gick även ett annat farmer som pälshandel i hela Europa. förslag i mål. Genom Save Cruelty Free Cosmetics Men världen är ju samtidigt så mycket större än vill vi värna förbudet mot djurtestad kosmetika i EU Europa. År 2021 var Djurens Rätt därför en av organisom varit hotat men också se handlingsplaner för att sationerna som grundade World Federation for Anifasa ut djurförsök helt och hållet. Fantastiska frammals där vi också sitter i styrelsen. Genom det arbetet gångar som vi kunnat nå genom målmedvetenhet och skapar vi möjligheter för global politisk påverkan för samarbete. djurskydd och för djurens talan hela vägen upp till FN. För Djurens Rätt är det viktigt att ta ansvar och JUST NU INNEHAR Sverige ordförandeskapet i EU göra allt vi kan för att åstadkomma skillnad för djuren, och makt förpliktigar ansvar, även gentemot djuren. oavsett var djuren befinner sig. Detta kan vi göra tack Djurens Rätt vill att Sverige visar vägen för ett starkt vare alla våra fantastiska medlemmar och supportrar djurskydd och då måste vi börja med att stärka djurhär i Sverige. När du är medlem i Djurens Rätt är du skyddet på hemmaplan, annars är vi ingen bra förebild med andra ord med och gör skillnad för djur i hela för andra. Land efter land har exempelvis avvecklat världen. Stort tack för det! ●

CAMILLAS AGENDA

5 april: I april har riksstyrelsen ett av sina möten, där vi bland annat planerar inför stundande riksstämma och diskuterar hur Djurens Rätt kan göra störst skillnad för flest antal djur, med de kunskaper och resurser vi har. MARS

18–19 mars: Äntligen rikskonferens med alla Djurens Rätts fantastiska volontärer. Två intensiva dagar av nya kunskaper och nätverkande för framtiden.

APRIL

MAJ

2 april: Vi bjuder in till medlemsforum där du som är medlem i Djurens Rätt kan fördjupa dig i vårt arbete, ställa frågor och träffa andra djurvänner digitalt.

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

Innehåll -

Nr 12023 Agenda

07 Framgång. EU storsatsar för

fiskarnas välfärd.

08 Upp till bevis. Skandalgården i

Grums ställs inför rätta.

09 Kampanjkollen. 10 Kycklingfabriken. Så gick det

efter höstens avslöjande.

12 Ät gott, sov gott. Hotellens

djurvänlighet har granskats.

13 Djurnyheter i korthet. 14 Megakampanj i mål. Ljusa

utsikter för pälsförbud i EU.

16 Forskningskollen. 17 #DjurensRätt. Så tyckte ni till

i sociala medier-kanalerna.

18 Lägesrapport. Djurförsök mot

betesrätten, nya statliga rapporten och politisk debatt. 20 Smitthärd. Nya utbrott i Sveriges största äggfabrik.

Intervju

Världens största kampanj mot päls är i mål, nu tvingas EU:s makthavare ta ställning. Möt fyra av människorna som gjorde framgången möjlig.

Fokus

30 Vi måste tala om avtalen.

Snart ska EU presentera stärkta djurskyddslagar, men handelsavtalen gör att EU fortsätter finansiera uselt djurskydd ute i världen.

Välj Vego!

41 Snålt men smakligt. Dietisten

Hanna Olvenmark bjussar på budgettips och billiga recept. 46 Ät! De bästa vegonyheterna. 48 Häng på Lååset. Elitlöparen Kristofer Låås om vegomyter, paltkoma och nybörjarpepp. 50 Gör! Djurvänliga påhitt. 53 Företaget. Godis som gör gott.

Agera

55 Tre sätt att göra skillnad. 56 Ukraina. Så används gåvorna. 58 Expertsvar. Schimpanserna,

ultraprocessad mat och mer.

60 Djurvänligt dilemma. 61 Vi minns. Läsare tar farväl. 62 Det hände sen. 4

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

FOTO: SOPHIE ODELBERG, SARA ARNALD. ILLUSTRATION: EMMA HANQUIST

22 En kraft att räkna med.

Redaktionsfrågan: Supersnabba Kristofer Låås tipsar om träning i numret. Hur rör du på dig i vår? JOSEFIN STRANG, redaktör [lyfter tunga saker] BENNY ANDERSSON, ansvarig utgivare [på cykeln] AGNES DUNDER, art director [springer ikapp min fyraåring] REBECCA JOHANSSON, konsumentredaktör [på dansgolvet] LINN ÅKESSON, skribent [på tennisplanen] MALIN ENSGÅRD, skribent [på yogan] Frågor om Tidningen Djurens Rätt? Du når redaktionen på djr@djurensratt.se Vill du annonsera? Mejla annonser@ djurensratt.se

FOTO: ULRIK A POUSETTE, SHUTTERSTOCK

59 MISSA INTE! Kallelse till riksstämma 2023 Den 27 maj är det dags för Djurens Rätts riksstämma. Från och med den 12 april kan du anmäla dig till riksstämman på djurensratt. se. Där kan du också så småningom läsa mer om arrangemanget och valberedningens förslag till förtroendevalen.

OM ORGANISATIONEN CAMILLA BERGVALL, riksordförande, ordforande@ djurensratt.se BENNY ANDERSSON, generalsekreterare, benny.andersson@ djurensratt.se Frågor om Djurens Rätt eller ditt medlemskap? djurensratt.se info@djurensratt.se 08-555 914 00 Postadress: Box 171 32 104 62 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 123 117 28 Stockholm Plusgiro: 90 10 87-7 Pressärenden: 070-649 20 41 press@djurensratt.se Vill du ändra din adress? Gör ändringen direkt på djurensratt.se/adressandring eller ring 08-555 914 40. Vill du bli medlem? Besök djurensratt.se/medlem eller ring 08-555 914 00. Tidningen ingår i medlemskapet, prenumeration kostar 200 kr/år. Tidningen finns även som taltidning och bläddrings-pdf. Materialet i tidningen publiceras även på webben. Återpublicering kan också ske i bok eller annan trycksak. Den som medverkar i tidningen med text eller bild anses normalt medge detta inom arvodets ram. Läsarbrev är välkomna men arvoderas inte och kan redigeras. För obeställt material ansvaras ej.

Tryck: Ringöns tryckeri ISSN 0345-2409 Årgång 121

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

Rädda Djuren

-klubbens tidning

• nr 1 2022

SVENSKA ROVDJUR

Rädda Djuren-klubbens tidning • nr 2 2022

Rädda Djuren-klubbens tidning • nr 3 2022

Agenda FRAMGÅNG!

Stor satsning för fiskvälfärd

färd gör är att utveckla metoder för att bedöma och förbättra djurvälfärden, bidra till spridning av forskningsresultat och tekniska innovationer, samt att ta fram och genomföra utbildningar. I dag finns flera europeiska referenscentrum för djurvälfärd, varav ett med inriktning på idisslare och hästdjur som inrättades

under 2021 och leds av Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Det finns också ett referenscenter med inriktning på grisar och ett med inriktning på

”fjäderfä och andra små produktionsdjur”. Linda Björklund är sakkunnig etolog hos Djurens Rätt. ‒ Vikten av stärkt djurskydd och djurvälfärd för fiskar uppmärksammas mer och lyfts av allt fler, vilket det här beskedet från EU-kommissionen är ett bevis på.

Det behövs både mer forskning, kunskapsspridning och en stärkt lagstiftning. Ett referenscenter för fiskvälfärd kommer kunna fylla en viktig funktion och vi ser gärna att SCAW vid SLU blir en del av det nya referenscentret, säger hon.●

Visste du at t? Fiskbranschen har omfattande djurskyddsproblem. Vid fiskuppfödning är levnadsmiljöerna och bedövningsmetoderna undermåliga, medan vildfångade fiskar inte omfattas av djurskyddslagen.

FOTO: SHUTTERSTOCK

I början av december meddelade EU-kommissionen att de vill inrätta ett europeiskt referenscenter för djurvälfärd med inriktning på fiskar. Djurens Rätt har föreslagit och arbetat för att ett sådant referenscenter ska bli verklighet och gläds åt att kommissionen nu gett positivt besked i frågan. I höstas publicerade Djurens Rätt ett positionspapper om

fiskar, där ett av de tio föreslagna åtgärderna var just ett inrättande av ett referenscenter för fiskar. Nu ska det bli verklighet. Några exempel på vad ett referenscentrum för djurväl-

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

Agenda -

I media Camilla Bergvall och Annica Wingqvist från Djurens Rätt fick en debattartikel publicerad i NWT, riktad mot landsbygdsminister Peter Kullgren (KD). Debattartikeln handlade om de systematiska brotten mot djur i djurfabrikerna.

I Tidningen Djurens Rätt 3/2022 finns långläsning om fallet i Grums, där länsstyrelsen i Värmland förklarar hur de agerat i fallet och varför.

Fallet är undantaget som bekräftar regeln. FÖRRA ÅRET GJORDE Djurens

Rätt över 50 polisanmälningar om brott i djurfabrikerna, en av anmälningarna rörde en djurfabrik i Grums. I slutet av mars åtalas djurhållaren för bland annat djurplågeri och brott mot djurskyddslagen. Peter Stålborg är jurist och sakkunnig hos Djurens Rätt. – Det är glädjande att åklagaren lägger ner energi på att utreda brott mot djur och inte avfärdar tips om djur som plågas i djurfabrikerna. Samtidigt har de rättsvårdande myndigheterna till största del varit en besvikelse när de handlagt de flesta av våra anmälningar i år. Jag hoppas att andra åklagare uppmärksammar det här 8

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

ärendet och reflekterar över hur brott mot djur hanteras på deras egen kammare. För mig är det uppenbart att både polis och åklagare behöver stärka sin kompetens gällande de här brotten, säger han. NÄR ÅTALET VÄCKTES lyftes

förundersökningssekretessen. Redan i början av 2019 hade polisen tagit emot en anonym anmälan från ett företag som bränner kasserade djurkroppar, som upptäckt att djurfabriken hade skickat 36 döda kor i containrar som var avsedda för döda värphöns. Kornas öron, där ID-numren tidigare funnits, var avklippta och korna var smutsiga, magra

och verkar ha dött av undernäring. Av förundersökningen framgår det att länsstyrelsen känt till problemen i den aktuella djurfabriken sedan åtminstone 2010. Myndigheterna har utfört en stor mängd kontroller och utfärdat flera förelägganden, omhändertagit djur och fattat beslut om djurförbud. Djurfabriken har trots det kunnat fortsätta sin verksamhet. De allvarliga missförhållanden som Djurens Rätt anmälde under våren 2022 omfattade misstänkta brott som alla har skett efter att åtgärder från myndigheterna vidtagits. – Det är inte rimligt att en djurfabrik får fortsätta att

plåga djur på det här sättet under pågående förundersökning om djurplågeri. Brott mot djur måste tas på större allvar, av såväl politiker, myndigheter som rättsväsende, säger Peter Stålborg. MERPARTEN AV DE polisan-

mälningar som Djurens Rätt lämnat in har inte lett till åtal, i vissa fall inte ens till förundersökning. Kycklingar, nötdjur och höns har utsatts för svält, levt i avföring och gått sjuka utan att få vård. Bland de ärenden som inte lagts ner, utöver det nu aktuella ärendet i Grums, pågår i dagsläget åtta förundersökningar. Tre strafförelägganden är utfärdade varav ett godkänt. Djurens Rätt anser att myndigheter måste ingripa mot och i förlängningen stänga verksamheter där djurhållningen inte uppfyller de krav som lagstiftningen ställer på hur djur får behandlas. av Linn Åkesson

FOTO: SHUTTERSTOCK

Gården i Grums inför rätta

Kampanjkollen

Agenda -

Så går det för kampanjerna just nu – och så här kan djurvänner hjälpa till. av Linn Bleckert

Början på slutet för djurfabrikerna Hjälp till på djurensratt.se/endoftheline Från global kris till hållbar framtid – under en gemensam flagg samlas nu organisationer världen över för att montera ner djurfabrikerna. Uppropet riktar sig till FN och sedan februari är Djurens Rätt med och driver den globala kampanjen End of the Line for Factory Farming. Målet är att FN ska ta fram en global överenskommelse för ett slut på djurfabrikerna.

Slutspurt för djurskyddskommissionär Hjälp till på euforanimals.se Över 200 000 européer har redan skrivit under och namninsamlingen börjar närma sig slutspurten. En europeisk djurskyddskommissionär skulle betyda att det blir tydligare vem inom EU som ansvarar för djurens välfärd och att frågan prioriteras högre av kommissionen. Nu finns det en risk att ekonomiska intressen överskuggar djurens. Skriv under för att ge djuren en starkare röst i EU.

Samlad satsning för kycklingarna

FOTO: SHUTTERSTOCK, TACO BAR, DJURENS RÄTT

Besök djurensratt.se/djurens-ratts-kycklingkampanj Djurens Rätts kycklingkampanj är en fast programverksamhet inom Djurens Rätt med kampanjaktiviteter som lanseras löpande under året. Kycklingar är en prioriterad fråga då det är det djur i svensk djurindustri som är flest och som har det sämst. Under våren kommer Djurens Rätt ha lite extra fokus på kycklingar, håll utkik på länken ovan där du hittar aktiviteten som är aktuell just nu.

Taco Bar i dialog om utevistelsen Läs mer på djurensratt.se/tacobar För ett år sedan började Djurens Rätt informera konsumenter om att Taco Bar halkar efter i arbetet för kycklingarnas välfärd. De har sagt nej till turbokycklingar, men har dröjt med kravet på att fler kycklingar ska få vara utomhus. I skrivande stund pågår dock en dialog mellan Taco Bar och Djurens Rätt gällande utevistelsen. Vi hoppas Taco Bar snart lyssnar på de nära 7 000 personer som skrivit under uppropet.

Hallå där, Emma Bäckström Kampanjkoordinator hos Djurens Rätt Er nya jättekampanj vill stoppa djurfabrikerna. Är det inte överambitiöst? ‒ Stora problem kräver ambitiösa lösningar. En framtid utan djurfabriker är målet och en så omfattande förändring i det nuvarande systemet kommer inte att hända över en natt. Kampanjen End of the Line for Factory Farming är ett steg i rätt riktning, ett steg som tar oss närmare Djurens Rätts vision. Hur ska ni göra? ‒ Djurens Rätt arbetar globalt tillsammans med andra djurrätt- och djurskyddsorganisationer runt om i världen. I den här kampanjen kanaliseras engagemanget genom en namninsamling som uppmanar FN att ta fram en global överenskommelse för en framtid utan djurfabriker och en övergång till ett mer hållbart system för matproduktion. Hur kan läsaren hjälpa? ‒ Skriv under och uppmana en vän att göra detsamma! På djurensratt.se/endoftheline kan du stödja initiativet med din signatur. Om du får med någon annan att också skriva under blir det dubbelt så stor effekt. Varje röst räknas.

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

Agenda -

Vadå ECC? European Chicken Commitment är strikta välfärdskriterier. Bland annat är snabbväxande raser förbjudna, en andel av kycklingarna får utevistelse, stallarna är inredda och har lägre trängsel.

Rättsspel, debatt och nytt genombrott för ECC.

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

HÖSTAS LANDADE BILDER och

filmer i Djurens Rätt mejlinkorg. En anonym uppgiftslämnare hade dokumenterat en kycklingfabrik utanför Strängnäs. Bland annat syntes döda kycklingar som trampats ner i gödseln, tunga och halta kycklingar som fastnat sittandes i spagat, och röda såriga skinn på grund av gödselbrännor. Djurens Rätt räckte över materialet till Aftonbladet, som i november publicerade

en uppmärksammad granskning. Djurens Rätt polisanmälde kycklingfabriken med bildmaterialet som stöd och förundersökning inleddes, men lades ner med motiveringen att det inte begåtts brott som hör under allmänt åtal. Djurens Rätt har begärt en överprövning av åklagarens beslut. – Det borde vara självklart att lagen ska gälla för alla, men så är inte fallet här. Att åklagaren lägger ner förundersök-

ningen är upprörande när det är så tydligt att kycklingarna utsatts för stort lidande, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt. Djurens Rätt har också skrivit ett öppet brev till riksåklagaren om att Högsta domstolen borde pröva om turbokycklingar över huvud taget är förenliga med djurskyddslagen. KYCKLINGSKANDALEN nådde riksdagspolitiken. Socialdemokraterna Jytte Guteland och Sofia Skönnbrink fick debattartiklar publicerade i Aftonbladet, det var ord och inga visor om lidandet i kycklingfabrikerna. Matilda Kylefors som är politiskt sakkunnig hos Djurens Rätt blev glatt överraskad.

FOTO: KRONFÅGEL, DJURENS RÄTT

Det hände efter avslöjandet

av tio fysiska djurskyddskontroller upptäcks brister. I SLUTET AV 2022 fick Dju-

– Det sticker ut att riksdagsledamöter från Sveriges största parti tar så tydlig ställning i frågan. Det är kul att se att partiet har en stark uppställning med djurvänner i riksdagens miljö- och jordbruksutskott, och att de bevisligen vågar ta ut svängarna nu när de sitter i opposition, säger hon. Under en interpellationsdebatt utkrävde riksdagsledamoten Sofia Skönnbrink ansvar från landsbygdsministern Peter Kullgren (KD). Matilda Kylefors konstaterar att denna debatt klargjorde att Kullgren inte har ambitioner att förbättra läget i kycklingfabrikerna. – När Kullgren intervjuades av Aftonbladet i samband med

rens Rätt ett genombrott med kycklingpolicyn ECC. Upphandlingsmyndigheten ser ut att under våren lägga till flera kriterier som gynnar arbetet med ECC, vilket förenklar för kommuner och andra offentliga verksamheter att ställa djurskyddskrav för kycklingar. Anna Harenius, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt, säger att kycklingskandalerna lett till ökat engagemang. – Den återkoppling vi fått från upphandlare, i 3 politiska krav från samband med avslöjanden Djurens Rätt om djurplågeri vid slakt, 1. Minska köttkonsumtionen. har varit till stor hjälp. Ett Dagens höga köttkonsumtion flertal kommuner har utförutsätter djurfabriker, som är tryckt frustration över de dåliga för djurskyddet, klimat och systematiska och omfatmiljö samt folkhälsan (djurfabritande djurskyddsprobleker är en grogrund för pandemen i kycklingindustrin. mier). Ett politiskt mål om att Djurens Rätt har länge halvera köttkonsumtionen är en arbetat för att kommuner bra början. och andra offentliga verksamheter ska upphandla 2. Fasa ut turbokycklingar. mer vego samt animalier Turboraser växer så fort att kyckmed långtgående djurlingarnas kroppar skadas och gör skyddskrav. När Uppont, ett ofrånkomligt lidande som handlingsmyndigheten strider mot djurskyddslagen. Turarbetade med att uppdatebokycklingar måste fasas ut, likt ra kriterierna satt Djurens överenskommelserna som finns Rätt med i samrådsgrupmot den kontroversiella nötdjurspen. I gruppen ingår även rasen belgisk blå. branschorganisationen Svensk Fågel, som varit 3. Montera ner djurfabrikerna. kritiska mot Djurens Rätts Sverige har den mest intensiva medverkan och Uppkycklingproduktionen i hela EU. handlingsmyndighetens Med hundratusentals individer i arbete för fler djurskyddsen besättning är det omöjligt att kriterier för kycklingar. skydda individer från lidande. Svensk Fågel befarar att Därför behövs ett lågt tak på en efterfrågan på ECC kan antalet tillåtna individer i en leda till ökad import av uppfödning. kycklingkött. Djurens Rätt tar kritiken med ro. – Svensk Fågel behöver deras granskning så kom han satsa på produktion i enlighet undan lindrigt genom att prata med ECC, utan turbokyckom att han fick en ”klump i lingar, för att slippa importökmagen” av att titta på materiningar på grund av efterfrågan alet, och viftade bort bristerna på bättre djurhållning. Och med att ”lagstiftning ska följas Upphandlingsmyndigheten och då har vi tillskyddsmyndig- får inte hindra handel med heter” och ”viktigt att det finns andra länder inom EU, särskilt djurskyddskontroller, och det inte om djurskyddet är bättre finns det ju”, säger Kylefors. på andra platser. Vi är mycket En kartläggning från Djurens glada över att vår medverkan i Rätt visar att en djurfabrik i samråden kommer ge positiva snitt får en fysisk djurskyddsdjurskyddsresultat, säger Anna kontroll vart tionde år, vid sex Harenius. av Josefin Strang

3 frågor till, Anna Harenius

Sakkunnig hos Djurens Rätt 1. Varför är Djurens Rätt så anti turbokycklingar? ‒ Turbokycklingar har fler hälsorisker och en högre dödlighet än mer hälsosamma och långsamväxande raser. Att bidra till att fler ska kunna välja bort turbokycklingar kommer därför både kunna rädda liv, och minska lidandet i industrin. 2. Ni propsar för ECC, en ovanlig produktionsform. Finns risk för brist? ‒ Det finns en liten risk, runt 99 procent av alla svenska kycklingar är av turbokycklingras. Djurens Rätt menar att konsumtionen samtidigt behöver minska, verksamheter som inte kan upphandla tillräckliga mängder ”bättre” kött bör avstå från kycklingköttet helt. 3. Är det etiskt av en djurrättsorganisation att förespråka en köttpolicy? ‒ Vi förespråkar aldrig kött, tvärtom är det vårt huvudfokus att köttkonsumtionen ska minskas. Dock har vi ett moraliskt ansvar att minska djurs lidande om vi har möjlighet till det och då är ECC ett effektivt verktyg. Vi ser att när vi informerar om hur djuren har det i djurfabrikerna, så ökar intresset att välja bort kött helt och hållet. När det gäller kycklingar har de nästintill inget skydd i lagstiftningen i dag, vi arbetar för att höja miniminivån i hela Europa. Just nu får de födas upp i sådan takt att de inte skulle överleva till vuxen ålder, de har ingen berikning eller ens föremål som ser till att de kan bete sig naturligt. Djurens Rätt

Nummer 1 2023

Agenda -

I media

Djurens Rätt kartlagt vilka företag som tar ansvar för kycklingarna genom att jobba med välfärdskriterierna European Chicken Commitment (ECC). I hotellrapporten har ytterligare två kriterier räknats in – vilka hotellkedjor som valt bort burägg och vilka som ställt tydliga mål om mera vego. – Det är dessa tre områden där företag kan göra störst skillnad för flest antal landlevande individer, förklarar Nathalie Söderström. FÖRETAGET SOM KAMMAT hem

Överst på prispallen i rapporten är Scandic Hotels Group, följt av ESS Group och Best Western Hotel Group.

Sov över med gott samvete

Hotellkedjorna har granskats. EFTER PANDEMIN HAR hotell-

och konferensnäringen gjort comeback. Branschen serverar tonvis med mat i frukostbufféer, konferensluncher och à la carte-restauranger. – Branschen har stora möjligheter och framför allt ett stort ansvar att ställa högre krav på djurvälfärden, och att 12

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

de minskar andelen kött som serveras, säger Nathalie Söderström, ansvarig för företagsrelationer hos Djurens Rätt. DÄRFÖR HAR DJURENS Rätt

granskat branschen genom rapporten Djurens Rätts Hotellguide. I de fyra föregående företagsrapporterna har

förstaplatsen och därmed utsetts till den djurvänligaste hotellkedjan är Scandic Hotels Group. De valde redan 2018 att slopa buräggen efter samtal med Djurens Rätt, inför lanseringen av nya hotellguiden antog Scandic en ECC-policy. Beslutet innefattar deras samtliga 270 hotell i Norden, Polen och Tyskland. Scandic strävar mot att öka andelen växtbaserad mat med 60 procent till år 2025, genom att minska serveringen av alla sorters kött. – Det är oerhört viktigt att fler stora företag sätter ner foten och kräver bättre levnadsvillkor för dem som är flest och som har det sämst, säger Nathalie Söderström. I SAMBAND MED kartläggningen

valde ännu fler hotell att ta klivet mot ECC. I kategorin ingår Best Western Hotel Group, som har 150 hotell i Skandinavien, samt ESS Group som bland annat äger The Steam Hotel, Hotel Bellora och Falkenberg Strandbad. Även hotell- och konferenskedjan Sabis har inlett arbetet med ECC. Sedan tidigare har också Elite Hotels en ECC-policy. Nathalie Söderström hos Djurens Rätt är nöjd med satsningen. – Rapporten resulterade i att hela 480 hotell efter samtal med Djurens Rätt valt att inleda arbetet med ECC och därmed bland annat säga nej till turbokycklingar. Två företag publicerade buräggspolicies och samtalen om vegomål har inletts med många kedjor. av Amelia Wingqvist

Djurparksdebatt efter rymningen I december flydde fem schimpanser ur ett hägn i Furuviksparken. Efter stort pådrag blev fyra apor ihjälskjutna: Linda, Torsten, Santino och Manda. Schimpansen Selma blev skadskjuten och blind på ena ögat. Folkstorm följde och debatten var intensiv. Djurens Rätts sakkunnige etolog Anna Harenius mötte Daniel Roth från Svenska Djurparksför-

eningen i SVT Morgonstudion, samt medverkade i SVT:s Lilla Aktuellt. Hon debatterade också mot Jonas Wahlström i SVT Aktuellt, deras diskussion visades också i samband med att SVT:s satirprogram Svenska Nyheter sågade djurparker. Även riksordförande Camilla Bergvall debatterade mot Jonas Wahlström, i Aftonbladet TV. Anna Harenius och Camilla Bergvall publicerade en kritisk debattartikel i Gefle Dagblad, om djurparksincidenterna som radat upp sig senaste året. Utöver att synas i debatten har Djurens Rätt efterfrågat ett möte med Furuviksparkens ägare och uppmanat dem att avveckla hållningen av primater i fångenskap. ‒ Att djur rymmer från fångenskap är inget nytt och situationer som denna måste kunna hanteras på sätt som inte orsakar död. Det här är ett så tydligt exempel på att vi inte kan ha vilda djur i fångenskap för underhållning, över huvud taget, säger Camilla Bergvall. Senare visade det sig att schimpanserna kunde rymma eftersom djurparkspersonal råkat lämna en gallerdörr öppen. Furuviksparken polisanmäldes, bland annat för misstänkt brott mot djurskyddslagen samt arbetsmiljöbrott. I februari beslutade Arbetsmiljöverket att inte ställa krav på Furuviksparken efter incidenten.●

FOTO: SCANDIC

Djurens Rätts nya hotellguide uppmärksammades bland annat i Vagabond, som är Sveriges största resemagasin.

Agenda -

Framgång Bakslag Snabb genomgång av läget i Djurens Rätts fyra prioriterade djurfrågor. av Malin Ensgård

Anmälan nerlagd

Minskad köttkonsumtion

I 40 år har köttkonsumtionen ökat med 25 procent, men nu har utvecklingen tagit en vändning. De senaste åren har konsumtionen av kött, grädde och mjölk fortsatt att

gå neråt. Djurens Rätt ser mycket positivt på trenden och hoppas att konsumtionen av animalier fortsätter att minska och att fler väljer vego.

Efter att ha fått material som visar smutsiga, döende och döda kycklingar polisanmälde Djurens Rätt en kycklingfabrik utanför Strängnäs. En förundersökning inleddes men

Djur i

djurfabrikerna

Fler förbjuder minkfarmning Norges pälsindustri läggs ner Under sommaren har Bulgarien 2018 kom beskedet attbåde Norge beslutat att och Maltapälsdjursfarmer beslutat att förbjuda uppfödning förbjuda och att alla farmer av minkar och import av levande skulle avvecklas till 2025. Redan minkar i januaritill landet. Det den innebär 13 EU-medlemsstater 2023 hade sistaatt pälsdjursfarmen i Norge har ett fullständigt förbud, tyder att stängts. Djurens Rätt gläds vilket åt detta ochpå hoppEuropa är på väg frånav den plågsamma as att Sverige ochbort resten pälsindustrin. Europa följer efter.

Fritt fram för nya farmer

Djur i pälsindustrin

Ett steg närmare utfasning I augusti 2022 gick det europeiska medborgarinitiativet Save Cruelty Free Cosmetics i mål. Nu står det klart att Djurens Rätt, tillsammans med flera andra djurrättsorganisationer, lyckades nå gränsen på en miljon giltiga underskrifter. Det innebär att initiativet har klarat det första steget på vägen mot lagförslag.

FOTO: SHUTTERSTOCK

Under pandemin infördes restriktioner för att stoppa smittspridningen i Sveriges minkfarmer. 2023 hävs restriktionerna och det är fritt fram för nya minkfarmer att starta. Djurens Rätt är kritiska till beslutet och menar att minkfarmerna i stället måste avvecklas, en gång för alla.

Smink fortsätter att testas på djur trots förbud

Djurförsök

Djurens Rätt har uppmärksammat att det fortfarande sker djurförsök för att testa kosmetika, trots att det finns ett EU-omfattande förbud. Nu hoppas Djurens Rätt att ett lagförslag i samband med initiativet Save Cruelty Free Cosmetics kan sätta stopp för det.

Köttigt på klimatmöte

Vill storsatsa på havre Livsmedelsjätten Fazer har valt att möta efterfrågan på växtbaserad mat genom att satsa på havrebaserade drycker och andra havrebaserade produkter. Fazers fabrik i Koria i Finland har därmed lagt ner all mejeriverksamhet. Djurens Rätt ser positivt på omställningen till havre och hoppas att fler företag följer efter.

lades ned. Djurens Rätt kräver att utredningen återupptas och har skickat en begäran om överprövning av åklagarens beslut – läs mer på föregående uppslag.

Djurvänlig konsumtion

COP är FN:s klimatkriskonferens och därmed världens största årliga klimatmöte. Ännu ett år har klimatmötet fått kritik efter att ha serverat nötkött, fisk och skaldjur. Djurens Rätt anser att detta är en besvikelse både för djuren och klimatet och menar att en växtbaserad meny bör vara det självklara valet. Mer läsning om COP27 på sidan 62.

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

Läs mer Från och med sidan 22 kan du lära känna människorna som möjliggjorde detta historiska genombrott.

Ett medborgarinitiativ är ett demokratiskt verktyg. Om en miljon underskrifter från minst sju länder samlas in så måste EU-makthavarna ta ställning till förslaget. På djurensratt.se/ furfree kan du följa processen.

Nu kan Europa bli pälsfritt

Framgång för kampanjen Fur Free Europe.

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

AMPANJEN ÄR I mål. Djurens

Rätt har tillsammans med ett 80-tal organisationer samlat in över 1,5 miljoner namnunderskrifter för ett pälsfritt Europa, där varken pälsdjursuppfödning eller pälsförsäljning är tillåtet. Över 100 000 av underskrifterna kom från Sverige. Namninsamlingen

är ett så kallat europeiskt medborgarinitiativ, som gör EU-kommissionen skyldiga att svara och överväga ett förbud. Tidigare framgångsrika medborgarinitiativ som Djurens Rätt drivit är End the Cage Age och Save Cruelty Free Cosmetics. Om Fur Free Europe går i mål innebär det att fyra av de

totalt åtta lyckade medborgarinitiativen i historien handlar om djur, vilket pekar på ett starkt engagemang för djuren hos EU-medborgarna. Linn Bleckert har varit ansvarig för kampanjen för Djurens Rätts räkning. – Vi vet sedan länge att opinionen mot päls är stark, inte bara i Sverige – där åtta av tio vill förbjuda den här industrin – utan även i övriga Europa. Med den här kampanjen har vi svart på vitt kanaliserat det engagemanget till en röst som beslutsfattarna måste lyssna på. Innan kampanjen Fur Free Europe drog i gång kartlades de juridiska förutsättningarna för att förbjuda pälsdjursuppfödning och all handel med pälsprodukter från industrin. Möjligheterna att förverkliga förbuden är goda. – När lagstiftningsförslaget är på plats kan det äntligen göra att miljontals djur slipper födas upp i trånga gallerburar. Vi kan också få bort den delen av modeindustrin som skapat mest lidande de senaste hundra åren, säger Linn Bleckert. En stor del av all päls från uppfödning i Europa hamnar i Asien, där industrin kring tillverkning av kläder av päls är större. Med handelsförbud minskar importen av pälskragar och kappor från rävar och mårdhundar som förädlats via Asien. Sådan import kommer ofta från djurhållning som inte är tillåten i Sverige, här är enbart minkfarmning kvar. – Det är hög tid att vi gör det vi kan inom EU för att sätta stopp för denna grymma djurhållning, säger Linn Bleckert. DET ÄR INTE bara EU-medborgare som varit engagerade i Fur Free Europe. Även EU-parlamentariker från Sverige och andra länder har uttalat sig om att pälsindustrin med uppfödning av djur i små burar måste avvecklas. Den svenska pälsindustrin är mindre än någonsin, ett 20-tal minkfarmer kvarstår. Efter ett smittförebyggande avelsförbud 2021 har branschen haltat ekonomiskt, flera farmer har lagt ner eller

ILLUSTRATION: GETT Y IMAGES / FOTO: DJURENS RÄTT

Agenda -

gått i konkurs. Djurens Rätt ser detta som ytterligare ett skäl att avveckla farmerna genom politiska beslut, för att undvika att minkarna blir utan vård i väntan på konkursbeslut. Just nu är MP, V och L för ett nationellt förbud. Miljöpartiets tre EU-parlamentariker Alice Bah Kuhnke, Pär Holmgren och Jakop Dalunde har i ett uttalande lyft vikten av att Sverige behöver agera för att förbjuda pälsdjursuppfödning: ”Att stänga minkfarmerna på nationell nivå handlar bara om en politisk vilja (räv- och chinchillafarmar har ju redan stängts). Sveriges politiker framstår som extrema när de håller fast vid att minkuppfödning är förenligt med vår djurskyddslag [...] Land efter land i Europa stänger ner sina minkfarmer och skälet är enkelt: burhållningen tar inte hänsyn till djurens djupt rotade beteenden och behov. Många andra länder har för flera år sedan agerat och stängt ner minkfarmerna.” Europaparlamentarikern Malin Björk (V) har också visat sitt stöd till medborgarinitiativet Fur Free Europe. – Pälsindustrin hör hemma i ett annat århundrade. Det är dags att sätta stopp för den, i Sverige och i Europa. Det är dags att EU-kommissionen lägger fram ett lagförslag mot det. Det handlar om både djurvälfärd och folkhälsa, säger hon.

Pär Holmgren (MP).

STEG TILL MEDBORGARINITIATIV 1

Malin Björk (V).

En grupp av EU-medborgare eller organisationer tar fram ett förslag på hur EU-lagstiftningen behöver ändras, exempelvis förbud mot pälsdjursuppfödning. 2

Godkännande

Alice Bah Kuhnke (MP).

Om allt ser bra ut godkänner EU-kommissionen förslaget för registrering. Namninsamling startar sedan när den arrangerande gruppen bestämmer sig för det. 3

Namninsamling

Minst en miljon EU-medborgare behöver skriva under, från minst sju EU-länder, under en period på maximalt ett år.

DET SER ALLTSÅ ut som att Dju-

rens Rätt kommer att nå fram till målet som organisationen länge arbetat för. Det bedöms som sannolikt att EU förbjuder de sista pälsdjursfarmerna, här ingår även de svenska minkfarmerna. Djurens Rätt kommer dock inte luta sig tillbaka, nu när namninsamlingen är över tar det politiska arbetet vid. – Det är blandade känslor av lättnad kring att vi nådde målet – med råge för antal namnunderskrifter som krävs – och samtidigt en anspänning kring det som väntar framöver. Nu behöver vi se till att kommissionen lyssnar på engagemanget och att vi kan driva den poli-

Förslag

Deadline

Jakop Dalunde (MP).

tiska processen hela vägen in i mål. Och jag tror absolut att det är möjligt. Det är nu vi skriver historia, avslutar Linn Bleckert. av Anna Harenius

Namninsamlingen avslutas inom ett år. Kommissionen går igenom om underskrifterna är giltiga och följer de krav som ställts. Här befinner sig Fur Free Europe just nu. Initiativet Save Cruelty Free Cosmetics, som vill täta kryphål kring djurförsök och fasa ut dem, har precis klarat denna granskning.

Möte

Inom en månad får den arrangerande gruppen träffa företrädare för EU, om tillräckligt många medborgare skrivit under. 6

Presentation

Inom tre månader får gruppen presentera initiativet och utveckla vad de vill ska ske, inför Europaparlamentet. Fortsatt arbete behövs från arrangörerna av medborgarinitiativet för att skynda på lagstiftningsprocessen och se till att det färdiga förslaget blir bra. 7

Svar

Inom sex månader svarar EU-kommissionen på initiativet med förslag på vad de kommer göra åt problemet som medborgarna vill lösa. 8

Lagförändring

Eventuell lagstiftningsändring kan dröja, men bör ske inom några år. I den här fasen befinner sig medborgarinitiativet End the Cage Age, och det ser ut som att en utfasning av burar i EU:s livsmedelsindustri blir verklighet. Djurens Rätt

Nummer 1 2023

Forskningskollen I en ny svensk studie framhålls det hur viktigt det är med lek för kycklingar, oavsett hur dåligt de har det i övrigt. Forskare vid Linköpings universitet flyttade på grupper av kycklingar till en plats med berikning två gånger i veckan. De kom fram till att kycklingar leker med saker, samt genom att springa och låtsasbråka med varandra. Det är liknande lek som för andra djurungar. Likt kattungar jagar kycklingar laserpekare i tron om att ljuset kan Busunge vara insekter. ‒ Alla djur borde Kycklingar tycker ha rätt att få ha kul. att det är kul att jaga laserpekare, samt att Sådan här forsk-

Kycklingar leker som kattungar

skojbråka och jaga sina kompisar.

ning är viktig för att visa upp hur fantastiska förmågor olika djurarter har, men också för att göra deras liv bättre, säger Anna Harenius, sakkunnig hos Djurens Rätt. Kycklingar av högproducerande värphybrid, som också kläckts i en stressig miljö, lekte mest. Det kan tyda på att de använder lek för att hantera sin situation till att må bättre. Forskarna kom också fram till att kycklingar leker mest mellan 25 och 40 dagars ålder. Det är så gamla turbokycklingar i djurfabriker blir. ‒ Vi måste vara vaksamma på om det här kan leda till att djurfabriker med dålig djurhållning enbart inför små och billiga

förbättringar, medan systemfelen kvarstår. Vi behöver fortsatt se till att högproducerande raser fasas ut och att konsumtionen av kött och ägg minskar. Få kycklingar vill dö innan 40 dagars ålder oavsett om de fått leka eller inte, avslutar Anna Harenius. ● Källa: G. Lundén m.fl. (2022) Play ontogeny in young chickens is affected by domestication and early stress. Scientific Reports 12(1): 13576.

Är flest, lever sämst

FOTO: SHUTTERSTOCK

Cirka 113 miljoner kycklingar slaktades i Sverige under 2022. 99 procent av dem var turbokycklingar.

Läs mer På sidorna 10–11 kan du lära dig mer om verkligheten i en kycklingfabrik.

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

Viralt -

#DjurensRätt 31 100

EXPERTEN

Att visa eller att inte visa? 1 800 000 F I N A S T S TÄ M N I N G Hundens position är inte den enda yogapositionen som den australiska hunden Secret är bra på. I en video som Djurens Rätt delade efter nyår kan vi se Secret göra det många av oss har som nyårslöfte – lära oss yoga. Klippet värmde i vinterkylan och sågs av fler än 1,8 miljoner personer världen över.

MEST UPPRÖRANDE Efter skandalen på Furuviksparken då fyra schimpanser sköts ihjäl publicerade Djurens Rätt ett inlägg som lyfte fram att Manda, Santino, Torsten och Linda var individer med namn, intressen, känslor och relationer. Inlägget lämnade många berörda och kommentarsfältet var fylld med tusentals hjärtan.

S A G T I D J U R E N S R ÄT T S SOCIAL A MEDIER

Malin Ensgård är digital kommunikatör hos Djurens Rätt.

H E TA S T E D I S K U S S I O N E N Årets vargjakt blev den största i modern tid i Sverige. Jaktfrågan är kontroversiell, men någonting som Djurens Rätt ville bemöta. Djurens Rätts åsikt om att vilda djur borde få leva ostört med rätt till sina egna liv väckte heta diskussioner. Sammanlagt hade inläggen över 1 500 kommentarer.

En video på en katt som tror sig kunna få plats i en pytteliten låda eller en mink som kämpar för sitt liv i en trång gallerbur. Vad vill du helst se i ditt flöde? Målet är att fler ska få upp ögonen för djuren och de problem som finns i djurindustrin, och då är det viktigt att visa djurens grymma verklighet. Trots att Djurens Rätt sållar bort det allra värsta reagerar många på att vissa bilder vi lägger upp är för grova. ”Jag vill inte se det här i mitt flöde!” kommenterar någon under en bild på en mink med ett öppet sår. Samtidigt ser vi att just det inlägget har fått fler personer att skriva under för att stoppa Europas pälsdjursfarmning. Vad skulle hända om vi slutar visa dessa bilder? Då skulle vi blunda för problemen och försöka övertyga oss om att vi lever i en värld enbart med katter som försöker få plats i små lådor. Det är vårt ansvar att dela vad som faktiskt händer på pälsdjurfarmerna, i djurfabrikerna, på djurparkerna och i djurförsöken. Då kan vi få fler att reagera och agera för en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Vi måste vara djurens röst. Jag anser att dessa transporter är djurplågeri! Hur kan det tillåtas?

Önskade att alla djurätare fick se offren i ögonen i dödsögonblicket, då skulle världen nog sett annorlunda ut. 🌱

SOCIALA MEDIER I SIFFROR

FOTO: DJURENS RÄTT/MALIN THUNBERG

1 500

Är det så svårt att förstå att pälsen tillhör bara djuren...

Just det: ”alltid på djurens sida”

2 637 529

575 568

91 282

440 623

107 896

4 199

personer nådde Djurens Rätt via Facebook i januari

var motsvarande siffra för räckvidd på Instagram

såg Djurens Rätts filmklipp på TikTok i januari

gillade Djurens Rätt på Facebook i januari

följde Djurens Rätt på Instagram i januari

följde Djurens Rätt på TikTok i januari

Följ oss:

Sök på "Djurens Rätt" i sociala medier, följ och stötta arbetet. På djurensratt.se finns ännu mer nyheter och information.

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

Agenda S och M, representanter från statliga 3R-centret som arbetar för att minska djurförsökens omfattning och lidande, samt representanter från Jordbruksverkets nationella kommitté. Våren 2021 gav dåvarande rödgröna regeringen ett uppdrag till Jordbruksverket om att kartlägga åtgärderna som skulle kunna begränsa användningen av försöksdjur ytterligare. I januari 2022 var rapporten klar, under webbinariet sammanfattades förslagen (se förslagen i faktarutan intill). Peter Stålborg är sakkunnig inom djurförsöksfrågor hos Djurens Rätt: ‒ Djurens Rätt ser mycket

positivt på åtgärderna som listas. Det vi måste arbeta för nu är att rapporten ska leda till faktisk förändring och inte ligga i en byrålåda på Regeringskansliet och samla damm. År 2024 ska regeringen genom en forskningsproposition presentera forskningspolitiken för de kommande fyra åren, och då är det viktigt att dessa åtgärder inkluderas. Det är ett måste för att vi ska ta steg i rätt riktning, bort från djurförsöken. Under Djurens Rätts webbinarium hölls en presentation av Elin Nyman, ledamot i Nationella kommittén och docent vid LinEnligt Djurens Rät t köpings universiickefråga. Ur tet. Hon berätÖverst på önskelistan är debattartikeln: tade om andra att ta fram handlingsplaner för övergången till djurfri ”Det är anpositiva effekter forskning och att ökad finanmärkningsvärt som satsningar siering av utveckling och att Växa Sverige inom 3R (reduce, validering av djurförsöksfria metoder. nu väljer att lämrefine, replace) na in ansökan till kan leda till, utöver Uppsalas djurförsöksatt minska lidandet etiska nämnd efter att ha bland djur. Till exempel bättre fått avslag i Göteborg vid den och ofta billigare metoder inom förra ansökan […] Fler, inte färre forskningen, nya företag och djur, bör få komma ut på bete”. innovationer, och pålitliga data I februari stod det klart att som är relevanta inom hälsodjurförsöksetiska nämnden avoch sjukvården. slagit Växa Sveriges ansökan.

LÄGESRAPPORT: DJURFÖRSÖK

Fyra förslag mot djur försök Den nya rapporten från Jordbruksverket kan sammanfattas i fyra punkter. Djurens Rätt håller med om åtgärdsförslagen. 1. Ökad finansiering och ett större incitament för utveckling, utvärdering och användning av djurförsöksfria och helt djurfria metoder. 2. Ökad kunskap och tillgång till relevant information om djurförsöksfria metoder. 3. Ökat samarbete och diskussion mellan aktörer som berörs av frågan om att ersätta och minska djurförsök. 4. Ökat fokus på insatser som kan minska och förfina de djurförsök som fortfarande behöver utföras.

DEBATT

Ville utföra djurförsök mot betesrätten Ett onödigt djurförsök har stoppats. Debatten tog fart i december, när Djurens Rätt med flera fick en debattartikel publicerad i Upsala Nya Tidning apropå att LRF:s medlemsförening Växa Sverige hade ansökt om att göra en studie, där 1 500 mjölkkor skulle hållas inomhus en hel sommar. Syftet med djurförsöket var att undersöka om kor verkligen måste gå på bete – intresseorganisationen LRF arbetar för att kor i lösdrift inomhus ska undantas från beteskrav. Försöket hade inneburit att korna ifråga skulle hållits inomhus 18 månader i sträck. Djurens Rätt anser att djurförsöket var befängt och att betesrätten borde vara en 18

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

WEBBINARIUM

MOTIONER

Den 14 december bjöd Djurens Rätt på ett webbinarium för att diskutera hur djurfri forskning kan främjas. Bland deltagarna fanns riksdagsledamöter från

Under den allmänna motionstiden kan riksdagsledamöter lämna in förslag som riksdagen kan besluta om. Djurförsök är en fråga som brukar engagera

Ny statlig rapport om att minska djurförsök

Politiker på tårna i djurförsöksfrågan

och 2022 var inget undantag. Behovet av en handlingsplan för utfasning av djurförsök nämndes i den övergripande motionen från V, och i partiets budgetmotion satsas tio miljoner extra i anslag till 3R-centret. Även MP nämner behovet av en handlingsplan i sin budgetmotion, och ytterligare statlig finansiering av 3R-centret. I SD:s övergripande motion yrkar de på ökat stöd till forskning för att ta fram djurfria alternativ till dagens djurförsök. Frågan om att fasa ut djurförsöken nämns även i motioner skrivna av moderaterna Ulrika Heindorff och Jan Ericson, samt socialdemokraterna Jytte Guteland och Sofia Skönnbrink.

FOTO: SHUTTERSTOCK, DJURENS RÄTT

Få koll på vad som är på gång.

miljarder

Så stort var det statliga anslaget till forskning och utveckling under 2021. Totalt satsades 183 miljarder, motsvarande tre procent av BNP.

miljoner

Summan statliga medel som årligen satsas på forskning om alternativ till djurförsök. I forskningssammanhang en fjuttig summa.

Hallå där, Peter Stålberg Ansvarig för djurförsöksfrågor hos Djurens Rätt Djurens Rätt arrangerade ett

djurförsök: C, M, V, SD och MP. Lika många partier var beredda Överens över blocken att jobba för mera pengar till ‒ men inget händer djurfria forskningsmetoder, här Inför riksdagsvalet gjorde ingick M, V, SD, MP och S. Djurens Rätt en partigranskning. Skillnaden är alltså att Där fick partierna visa var de Centerpartiet är positiva till en står i avgörande djurförsökshandlingsplan, men osäkra om frågor – Djurens Rätt bedömer ökade anslag är rätt väg att gå. att de två viktigaste åtgärderna Tvärtom gäller för Socialdemoär dels en handlingsplan för kraterna, som tvekar på handutfasning av djurförsök, dels lingsplanen men välkomnar ökade anslag till utökade anslag. veckling av djurfria När enkäten beVisste du at t forskningsmetosvarades uppgav der. Fem av åtta Liberalerna att År 2010 beslutade EU att djurförsök ska fasas ut. riksdagspartier de inte vet var Sedan dess har utvecklingen svarade att de de står i frågan, stått stilla, men 2021 blev det vill verka för en medan Kristrungande bifall i EU-parlamentet för att ta fram handlingsplan demokraterna en handlingsplan för för utfasning av inte ville se några POLITIKEN

utfasningen.

satsningar på handlingsplaner eller ökade anslag. Av Djurens Rätts kärnfrågor är det begränsningen av djurförsök som har starkast politiskt stöd. Peter Stålborg är sakkunnig i djurförsöksfrågor hos Djurens Rätt. ‒ Det är lätt att fråga sig själv: Om nu samsynen är så stor i dessa frågor, varför händer inte mer? Och kanske ligger svaret i frågan. När samsynen är så stor i en fråga att den varken blir politiskt färgad eller skapar tydliga konfliktytor på annat sätt, så finns risken att den politiska viljan minskar och att saker faller mellan stolarna. Djurens Rätt har därför en fortsatt viktig roll att spela här, säger han. ●

seminarium om kosmetika och djurförsök. Varför? ‒ Sedan djurrättsrörelsen fick igenom ett förbud mot djurtestad kosmetika i EU 2013 har EU:s kemikaliemyndighet drivit en linje som innebär att försöksdjur ändå måste användas för vissa kosmetiska ingredienser. Djurens Rätt arbetar för att kosmetikaförbudet ska tillämpas fullt ut och därför ville vi med seminariet informera svenska kosmetikaföretag om fallgroparna som kan undvikas vid produktutveckling. Det är viktigt att industrin är välinformerad och engagerar sig för att skapa ytterligare tryck på politiker. Vilka kom och varför? ‒ Främst representanter från kosmetikaföretag, både små svenska och stora företag med internationell marknad. Under seminariet gick vi igenom lagstiftningen som rör kemikaliesäkerhet och EU:s kosmetikaförbud, vad företagen kan göra för att undvika djurförsök och vad de måste tänka på vid val av leverantörer. Vi diskuterade även olika produktmärkningar och bytte erfarenheter kring arbete med djurförsöksfrågan. Vad var mest intressant? ‒ Jag blev imponerad av det stora engagemang företagen har för djuren. Det var väldigt lärorikt att höra deras erfarenheter av att arbeta med produktmärkningar. Djurens Rätt

Nummer 1 2023

Agenda ”De ohållbara djurfabrikerna måste monteras ner.”

SÅ SENT SOM februari 2022

Äggfabrik tvingades till slakt

Smittad igen med salmonella. SVERIGES STÖRSTA ÄGGFABRIK

ligger i Mönsterås och har uppemot två miljoner hönor fördelade i olika byggnader. Under 2021 härjade fågelinfluensan i besättningen, vilket ledde till att hönsen avlivades och eldades upp. Skattebetalarna fick stå för notan. Problemen har fortsatt, i 20

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

somras dog 170 000 höns i en brand. Runt årsskiftet stod det klart att den senaste tidens smittspridning av salmonella kom från äggfabriken i Mönsterås. Ägg återkallades vitt och brett, och 164 000 friska hönor avlivades för att skydda äggätande människor från smitta. Efter detta utbrott

rekommenderade myndigheter nya rutiner och mer resurser för smittskyddsarbetet, trots det har nya regeringen föreslagit att kapa budgeten. Fastän 480 miljoner kronor gick åt under 2021 till smittbekämpning samt ekonomisk ersättning till lantbrukare, så menar regeringen att 133 årliga miljoner ska räcka de kommande tre åren. Regeringen är beredda att skjuta till mer pengar vid nya stora smittoutbrott, men planerar inga extra resurser för förebyggande åtgärder. Camilla Bergvall är kritisk. – Att inte införa några satsningar på smittskyddsområdet för djur är oansvarigt efter allt vi gått igenom under pandemin som hade sin grund i dålig djurhållning. Som det ser ut i dag behandlas smittoutbrott med massavlivningar, som ur etisk synpunkt är helt förkastliga. Om fler djur hade det bättre, och om antalet djur per anläggning var färre, så skulle vi både skona djurliv och ge bättre förutsättningar för den framtida folkhälsan, säger hon och konkretiserar: – De åtgärder som skulle göra störst skillnad för att minska riskerna i Sverige är att avveckla minkfarmerna samt att halvera köttkonsumtionen. av Josefin Strang

Hyllad författare till Sverige Tobias Leenaert, författaren bakom Så skapar vi en vegansk värld, är aktuell med en föreläsningsturné i Sverige

i samarbete med Djurens Rätt. Tobias Leenaerts nisch är mjuka men effektiva metoder för att få fler människor att ta djurvänliga beslut. Föreläsningen är gratis för medlemmar. Turnéschema 13 mars: Umeå 14–15 mars: Stockholm 16 mars: Linköping 17 mars: Lund 18 mars: Malmö 19 mars (fullbokad): Göteborg, på Djurens Rätts rikskonferens av Ida Arneson

”Man ska inte lära sig om djur i bur” I december briserade skandalen med de förrymda och ihjälskjutna schimpanserna i Furuviksparken. Djurens Rätts sakkunnige etolog Anna Harenius pratade om avveckling av djurparker i Aktuellt, Lilla Aktuellt och Morgonstudion i SVT.

FOTO: SHUTTERSTOCK, SV T

begärde äggfabrikens ägare tre miljoner i ersättning från Jordbruksverket. Salmonellahistorien upprepade sig än en gång i februari, Läs mer och ytterligare 160 000 höns Djurens Rätt har publicehar avlivats. rat rapporten Åtgärder för – När är det nog? Det att hindra smittspridning i är inte första gången djur Sveriges djurfabriker – och förbättra djurvälfärden. massavlivas på grund av Finns på Djurens Rätts smittorisker i djurfabrikerhemsida. na. Såhär får det inte fortsätta, de ohållbara djurfabrikerna måste monteras ned, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Möt Gurgîn, Julia, Linn och Kristo. De är fyra av de 1,5 miljoner människor som medverkade i megakampanjen som kan göra hela EU pälsfritt.

FOTO: SARA ARNALD

av Josefin Strang

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

Hjältar Mötet Gurgîn Bakircioglu, en av krafterna bakom kampanjen Fur Free Europe, flankerad av omplaceringshundarna Ronja och Bror.

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

Hjältar -

JULIA SUNDQUIST: ”JAG VILL GÖRA ÄNNU MER” Julia Sundquist använder sin plattform med tusentals följare till att sprida djurvänliga budskap, och vill nu se att ännu fler använder sociala medier som en megafon för djuren. Du medverkade i Djurens Rätts virala video, där influerare reagerar på filmer inifrån pälsindustrin. Varför tackade du ja? — Jag ville vara med och bi-

FOTO: SARA ARNALD

dra — jag älskar djur mer än allt. Samtidigt är jag en sådan som hoppar över djurplågeriklipp på Facebook, jag klarar inte av att se det. Så inför inspelningen var jag nervös, jag visste att det skulle bli känsligt. Och det var så illa att jag inte klarade av att kolla på hela videon, det var för smärtsamt. Vad var din bild av pälsindustrin innan inspelningsdagen? — Jag hade ingen tydlig bild, jag visste inte hur hemskt det faktiskt är. Allt jag visste var att jag själv aldrig skulle bära äkta päls. Jag vet att människor kan vara grymma när produkter ska produceras, men det var djurplågeri på sådan sjuk nivå. Skadade djur som lever i små burar, djur som blev flådda levande där köttet hängde. Ett fruktansvärt lidande. Och hur kändes det efter inspelningen? — Jag var ledsen. Arg. Ångest. Tomhet. Ja, lite hopplöshet. Jag vill kunna rädda alla djur, men vet att det inte går. Sedan dess har du flitigt delat Djurens Rätts budskap i sociala medier. Varför? — Jag vill göra allt som står i min makt att hjälpa djur som far illa! Jag vill göra rätt. Jag jobbar ideellt för att hjälpa djur, men

jag vill göra ännu mer. Jag har försökt bli mer insatt – jag hade exempelvis blundat för mejerier och produktionen vi har i Sverige, det är lätt att intala sig själv att djuren blir behandlade väl på svenska gårdar. När jag väl fick beskrivet för mig hur kalvar tas från sina mammor kände jag så starkt för dem. Går djurrättsfrågor hem bland dina följare?

— Efter kampanjen fick jag höra allt från ”fan vad kraftfullt det var” till ”jag ska verkligen äta mindre kött”. Videon påverkade på många plan fastän den handlade om päls. För det mesta är folk mottagliga, jag försöker påminna folk om att tänka på djuren och exempelvis äta vego oftare. Jag har starka åsikter och ibland kan det bli lite grovt, typ ”man kan inte vara djurvän och äta kött”. Det är alltid någon som vill argumentera, men jag tycker folk är mottagliga för det mesta. Videon du medverkade i drog in många namnunderskrifter, kampanjen Fur Free Europe nådde ända fram. Känslan? — Magiskt. Det får mig att tänka på hur viktigt det är att inflytelserika människor agerar och delar. Jag kan inte förstå personerna som bara använder sina stora kanaler till att marknadsföra sig själva. Oförståeligt! Finns inget intresse eller engagemang för någon samhällsfråga? Bor du under en sten? Alla följer ju inte Djurens Rätt – kanske för att de får ångest av att se djurens verklighet – därför är det viktigt att vi blandar vårt ”vanliga” innehåll med viktiga frågor. Jag hoppas fler vill lyfta viktiga djurrättsfrågor.

Julia Sundquist Bor: Stockholm Bor med: Fästmannen Samir och hunden Boris. Gör: Pluggar HR och jobbar extra inom rekrytering. Gör annars: Tränar och jobbar ideellt för en organisation som omplacerar hemlösa hundar, gör flera utlandsresor per år för att hjälpa utsatta hundar. Mer: @juliasundquist på Instagram.

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

Hjältar -

GURGÎN BAKIRCIOGLU: ”VÄND ILSKAN OCH SORGEN TILL NÅGOT STÖRRE”

Djurvänner brukar sällan frivilligt kolla på djurplågeri. Varför sa du ja till att vara med i Djurens

Rätts pälskampanj? — Vi behöver påminna oss om hur sjukt det är. Ibland måste man stanna upp och se sin samtid i ögat, för att fatta hur normaliserat det är med päls – att ha ett dött djur runt halsen och göra kläder av djur är så himla extremt. Om jag tycker det här är lite jobbigt att se, tänk att leva i en underdimensionerad bur! Det lilla obehag vi känner är inte ens en promille av lidandet djuren upplever. Jag sa också ”ja” för att för att jag vill dela mitt känsloliv och visa en annan bild av män, det finns mycket djurrättsengagemang utanför bilden av typiska vegankretsen. Det här rör oss alla, det är liv och död för de som har det absolut sämst. Du verkade delvis ha en cynisk reaktion under filminspelningen, typ ”japp, så här jävligt är det, mänskligheten suger”. — Det fanns scener där folk i pälsfabrikerna verkade extra sadistiska. Många tror att arbetarna är sjuka i huvudet, men de är avtrubbade. Vi får inte demonisera dem, hur sadistiska de än verkar. Det finns i oss allihop, om det finns ett system där vi kan leva ut sadism så kommer vem som helst bli sadistisk med tiden – även jag. Vi måste ta bort arenorna där vi

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

människor kan bli sådana här motbjudande varelser, där vi ser allt på planeten som vårt skafferi och vår slagpåse. De systemen måste avvecklas. Vad provocerar dig med pälsindustrin? — Det sticker i ögonen på mig att politiker pratar om ekonomiska incitament, ”vi skapar jobb”. Om vi tittar på vad som skapar jobb kan vi

skapa hur sjuka branscher som helst. Jag drivs av moral, etik och värdegrund. I slutet av dagen måste vi kunna se oss själva i spegeln och se frågan ur en annan synvinkel än just pengar och tradition. Jag tror vi måste dra ner brallorna på maktfak-

Gurg în Bakircioglu Bor: Deltid i Östberga utanför Stockholm, deltid i husbil. Bor med: Människan Aylen, omplaceringshundarna Ronja och Bror och ”världens jobbigaste katt Fimpen – jag står för alla djurs rättigheter, men inte hans”. Gör: Programledare, driver Hundpodden Vår Bästa Vän, och föreläser inom minimalism och frivillig enkelhet. Gör annars: Håller tummarna för att Djurens Rätts mässa Vegovision återuppstår. Mer: @gurgin på Instagram.

torn, kejsaren är naken och det är inte snyggt alltså. Vi måste hålla ögonen på bollen, det här är inte värsta sortens pälsfarmning, det här är pälsfarmning. Gör det här dig arg? Bra. Bidra med ditt namn till namninsamlingen, delta på en demonstration, skriv till din politiker. Vänd ilskan och sorgen till något större. Och efter det?

— Det är jättetrevligt att vara i djurrättsliga och helveganska sammanhang, men veganer måste söka sig bort ifrån dem. Det är bra att kunna landa där och andas ibland så man inte blir ännu en utbränd djurvän, för djuren tjänar inte på det. Men vi måste finnas där veganer inte finns. Om du hamnar i ett obekvämt rum, har jobbiga samtal med människor som inte fattar dig – då är du på helt rätt plats. Var gruset i maskineriet, var det störande momentet i det här stora köttoperativsystemet. Sök inte konformitet och bekvämlighet, finns där du kan göra förändring. Skitjobbigt, men rätt. Fur Free Europe har nu nått målet, över 1,5 miljoner underskrifter har kommit in. Vad tänker du? — Det är hoppfullt, även om det i djurrättsväg är lågt hängande frukt eftersom många ser päls som onödigt lidande. Vinner vi den här striden, så har vi lättare att ifrågasätta och angripa djuruppfödningen för våra smaklökars skull.

FOTO: MAJA K ARLSTRÖM

Han gav namninsamlingen en skjuts genom att visa sina reaktioner när han tittade på plågeri i pälsfabrikerna. Gurgîn Bakircioglu uppmanar till medkänsla för arbetarna och att djurvänner framöver slutar omge sig med enbart likasinnade.

Hjältar Mötet -

LINN BLECKERT: ”JAG VILL KNÄCKA SUPERKODEN” Bakom varje lyckad kampanj finns en kampanjkoordinator. Linn Bleckert berättar om att borra sig igenom algoritmerna, mardrömsscenariot efter att underskrifterna räckts över och varför hon börjar gråta av en video hon sett hundratals gånger.

FOTO: MALIN THUNBERG

Den här kampanjen har varit ditt jobb i ett år. Vad var motigast? — Alla synpunkter på att

uppge sitt personnummer vid underskriften. Föreståeligt, men så här blir det varje gång vid en namninsamling mot EU. Det är också lite motigt att det finns så stark opinion mot päls i Sverige, vi jobbar inte i motvind – det borde bara rassla in miljoner underskrifter. Ibland har jag suttit med våra sociala medier och tänkt ”den här formuleringen och bilden är SÅ bra, nu kommer det nå ut och engagera så många!”, men så blev just det inlägget eller den annonsen ingen succé. Frustrerande. Jag vill bara knäcka superkoden för att få in alla underskrifter. Men videon ni gjorde med influerarna knäckte koden. — Den både nådde ut och nådde in. Det kan jag verkligen förstå, jag gråter själv varje gång jag ser den, fastän jag kan den utantill. Deras reaktioner smittar av sig på en halv sekund, ser jag någon som gråter blir jag berörd direkt. Många vill inte titta på eller dela vidare hemska klipp på djurens situation, så det är lättare att se och sprida en sån här video, jättemånga klickade sig vidare och skrev under. Tur att jag inte kunde vara med på inspelningsdagen, jag hade bara suttit och gråtit.

Linn Blecker t Bor: Göteborg Bor med: Sambo och en tvååring, ytterligare tillökning väntas i juni. Gör: Kampanjansvarig på Djurens Rätt. Jobbat med succékampanjen Fur Free Europe, som kräver ett stopp för pälsfarmning och pälsförsäljning i EU. Kampanjen har gått i mål, de 1,5 miljoner inkomna underskrifterna innebär att EU är tvungna att ta ställning till frågan. Gör annars: Är med i en bokklubb. Gillar att springa men helst inte under graviditeten.

Vad kröp under ditt skinn när du jobbade med pälsmontaget som influerarna tittade på i den virala kampanjvideon? — En ganska stillsam scen från norska dokumentärfilmen Pels. De tvångsinseminerar en räv, hon har hängts upp i en anordning och människorna håller i bakbenen och svansen. Hon gnyr och verkar vilja ta sig därifrån. De tar fram ett slags

strypverktyg som de lägger runt halsen, som leder till att hon hänger där, helt stilla ... Jag blir berörd bara jag pratar om det. Pälsindustrin förknippas ofta med såriga djur som vankar av och an i burar, ligger i högar och gnager på varandra, vårdslös hantering inför slakt, blod och flådda pälsar. Att honor tvångsinsemineras, föder upp valpar och sen skiljs från dem är mindre synliga delar av industrin, som känns extra närgånget när man själv är förälder. Djurens Rätts drömscenario är att Fur Free Europe tas emot med öppna armar av EU-makthavarna, likt burkampanjen End the Cage Age. Men mardrömsscenariot då? — Långa utdragna processer som leder till absolut ingenting. Det skulle kännas som ett hån mot alla som år efter år jobbat med frågan och engagerat sig. Visst skulle vi fortsätta jobba för att stoppa pälsindustrin, men det skulle kännas otroligt snopet att få avslag. Vad får dig att gneta vidare? — Tänk om jag en dag kan säga till min tvååring: ”när du var liten så fick man föda upp djur i burar och ta deras päls, men det får man inte längre – och jag fick vara med och jobba mot det, så det blev förbjudet”. Det känns lite ödesmättat när man tänker tja, det kan vara nu det händer, att pälsindustrin blir förbjuden i EU. Mäktigt. Djurens Rätt

Nummer 1 2023

Hjältar -

KRISTO MUURIMAA: ”VILLE STANNA PLANETEN OCH KLIVA AV” Bilder på lidandet inifrån pälsfabrikerna gav namninsamlingen en superskjuts. Kristo Muurimaas bilder på monsterrävar har publicerats i medier världen över, han berättar vad han sett med egna ögon på pälsfarmer och varför han tycker att smygtagna bilder är befogade. Vilka intryck möts man av när man närmar sig en pälsfarm?

— Ibland är det tyst, särskilt på natten – då hör man bara något djur skrika ibland, exempelvis om det är slagsmål mellan djuren i burarna. Ibland är djuren högljudda och du hör skriken långt bort, det beror ofta på om de är hungriga eller inte. Särskilt minkfarmer luktar starkt, om du vet hur en kattlåda luktar kan du föreställa dig lukten. Tänk dig någon som har 10 000 katter och bara städar några gånger per år. Men lukten jag avskyr mest är kycklingfabriker, en sötaktig stank av skit. Du har fotat pälsdjursfarmer i 14 år. Har du fått utdelning? — 2017 publicerades våra första bilder på så kallade monsterrävar. Mina bilder fick genomslag i medier i Europa, Amerika, Asien, Afrika, ja i stort sett överallt. Plötsligt började hela världen se ner på Finlands pälsfarmning, det var antagligen första gången kinesiska medier kritiserade finsk djurhållning. Jag använde Google Translate och såg en rubrik i stil med ”svarthjärtade finska företagare torterar djur av girighet”. Rätt barska ord, haha. Din metod är kontroversiell. – Folk vet inte hur det ser ut i djurfabriker och pälsindustrier, de måste få veta hur djuren hålls. Den här sortens bilder gör att vi når vanlig media, det underlättar diskussionen. Folket inser då att det här är en viktig fråga vi måste tänka på och prata om, inget pytteproblem som kan lösas av någon myndighetsinsats. Finland gillar att 28

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

betrakta sig som ett land med god djurhållning och skildringarna från pälsfarmerna strider mot vår självbild. Branschen försöker styra diskussionen bort från djuren och mot våra metoder. De letar en ursäkt att inte adressera lidandet som bilderna visar. Pälsbranschen har kritiserat dina bilder för att överdriva skador och sjukdomar på

farmerna, och att din närvaro på farmen triggar onaturliga beteenden hos djuren. — Ingen av djuren på en pälsfarm mår bra. Vissa uttrycker hur de mår, exempelvis genom infektioner eller beteendestörningar. Alla djur lider av att inte kunna utföra naturliga beteenden och inte få grundläggande behov tillgodosedda. Den största delen av lidandet är osynligt i foto och film, eftersom det är psykiskt. Miljöerna på pälsfarmerna är densamma: väldigt små gallerburar, ibland berikning i form av träblock, men det är långt ifrån tillräckligt – det här handlar om vilda rovdjur, minkar och fjällrävar. Så vad känner du när branschen påstår att de producerar päls med god djurvälfärd? — Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Vid senaste publiceringen slog pälsfarmare ifrån sig kritiken med att de inte kände igen individerna på bilderna. Media ifrågasatte inte giltigheten i argumentet! Farmer har tiotusentals djur som är avlade att se likadana ut. Allt pälsfarmaren gör är att köra förbi en fodertruck en eller två gånger om dagen, att kunna känna igen en individ från sin farm är en absurd tanke. Branschen hävdade också att bilderna inte tagits i Finland. Ganska lustigt. Rävfarmning har förbjudits i nästan alla EU-länder, menar de att vi åkte till Kina för att ta bilderna? Under åren har jag besökt över hundra pälsfarmer i Finland, vi

har mellan 500 och 600 farmer kvar. Hur många härskna frukter behöver du provsmaka innan du inser att hela fruktkorgen är rutten? Hur mår du efter du har fotat? — I början, så där. Jag kunde exempelvis ha fotat en kycklingfabrik ena dagen, och nästa dag stöta på kycklingkött i mataffären. En absurd känsla — jag ville stanna planeten och

kliva av den. Med tiden blev jag avtrubbad. När jag fotar blir kameran som ett filter mellan djuret och mig, all min koncentration är i kameran för att få en bra bild av det vi försöker dokumentera. Norge har förbjudit pälsfarmning. Danmarks minkbransch kollapsade med covid. Sverige har bara ett fåtal minkfarmer kvar. Finland då? — Under pandemin gav Sverige pengar till minkfarmare för att pausa verksamheterna, medan Finland gav pengar till minkfarmare för att de skulle kunna fortsätta. Finland verkar vilja gasa mot stupet så länge de kan, det gäller alla former av extrema djurfabriker. De inser inte att detta kommer krascha på sin egen orimlighet, inte minst då djurfabrikerna orsakar pandemier, epidemier och klimat- och miljöförändringar. Nu har framgångsrika Fur Free Europe gått i mål, världens största kampanj mot pälsindustrin. Anar du slutet? — Ja. Inte minst för att pälsbranschens lönsamhet dalat. Allt fler klädföretag har anslutit sig till Pälsfria listan, särskilt efter den mediala uppmärksamheten kring monsterrävarna. Fastän Danmark är ute ur ekvationen har pälspriserna inte stigit, branschens auktionsjätte lyckades inte sälja ens en bråkdel av skinnen. Den extrainsatta auktionen behövde ställas in på grund av låg efterfrågan. Så det ser inte ljust ut för pälsbranschen.

Fjällrävar på finska pälsfarmer.

En så kallad monsterräv, som är resultatet av hård avel och överutfodring.

v för at t er gallergol rin använd . om en ig Pälsindust la ram föring ska djurens av

FOTO: JUHO KEROL A, KRISTO MUURIMA A

Kristo Muurimaa Bor: Helsingfors Familj: 21-årig dotter. Gör: Jobbar med kampanjer på finska djurrättsorganisationen Oikeutta Eläimille. Gör annars: Dokumenterar djurfabriker. Hans senaste bildsläpp kommer från sex slumpmässigt utvalda pälsfarmer i finska Österbotten, där syns valkiga så kallade monsterrävar och rävungar som äter sina döda syskon. Mer: Aktuell i dokumentären Just Animals som går på utvalda biografer. Fotoboken Eläintehtaat med Kristos bilder inifrån olika djurfabriker. Heter @krs2vgn på Instagram.

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

Fokus -

Y L S

! N SS A Fokus -

Snart presenteras EU:s nya skärpta djurskyddsregler. Elefanten i rummet är att EU fortsätter att importera kött, ägg och mejeriprodukter från länder med uselt djurskydd. Nu höjs allt fler röster för att handelsavtalen måste börja ta djurskydd på allvar. av Josefin Strang illustration Emma Hanquist

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

Fokus -

Tänk dig en sugga i Brasilien. Hon närmar sig slutet av dräktigheten, vilket innebär att hon nu tillbringat de senaste fyra månaderna fixerad på ett betonggolv. Hon har inte ens kunnat vända på sig. Hennes kultingar kommer få tänderna och svansarna avklippta utan bedövning, eftersom tristessen i grisfabriken så småningom får de smarta och uttråkade grisarna att gnaga på varandra. Efter ett halvår slaktas syskonskaran och grisköttet hamnar i en köttdisk i EU – ofta med billigare prislapp.

AND- OCH SVANSKLIPPNINGEN och den

extra utdragna fixeringen är olagliga i EU, men det går utmärkt att sälja kött som bryter mot EU:s djurskyddsregler, bara det producerats utanför EU och slussats in genom ett handelsavtal. – Få har kopplat ihop handelsfrågor med djurpolitik tidigare, de som formulerar handelsavtalen tänker inte på livsvillkoren för djuren. Det är nu vårt jobb att föra upp det på agendan, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt.

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

Det är dessutom knöligt för en vanlig konsument att avgöra vilka animaliska produkter som inte ens försökt uppfylla EU:s minimikrav på djurskydd. Inga krav på märkning finns, det där grisköttet från Brasilien kan diskret slinka in i restauranger och processad mat. Det går stick i stäv med folkopinionen, enligt en undersökning från 2016 vill fler än nio av tio EU-medborgare att importerade animaliska produkter ska uppfylla EU:s djurskyddsregler. Åtta av tio EU-medborgare vill dessutom skärpa djurskyddslagarna. – Vi ställs då inför paradoxen där medborgare kräver ännu striktare regler för djurvälfärd i EU:s livsmedelsindustri, men som konsumenter kan de oavsiktligt råka stötta grym djurhållning på andra håll genom att köpa produkter med lågt djurskydd, konstaterar Reineke Hameleers. Hon är verksamhetschef på lobbygruppen Eurogroup for Animals, en djurrättskoalition som Djurens Rätt ingår i. Organisationerna samlar nu kraft för att förmå EU att ställa högre djurskyddskrav när handelsavtalen tecknas. – Djurskyddslagar för djuren i livsmedelsindustrin existerar eftersom EU har erkänt att djur är kännande varelser som förtjänar liv värda att leva. Mot den bakgrunden är hyckleriet som just nu råder för import oförsvarbart, anser Reineke Hameleers. HANDELSPOLITIK VAR HETARE förr. När

förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan USA och EU inleddes för tio år sedan följde protestmarscher, demonstrationer och namninsamlingar med farhågan att handelsavtalet skulle bli ett bottennapp för miljön, djuren och arbetares rättigheter. När Donald Trump intog ovala rummet strandade förhandlingarna, men avtalsmaskineriet har tuffat vidare med andra länder utan att folket ställt sig på barrikaderna i någon högre utsträckning. Förhandlingar pågår med sex länder, bland annat Kina och fiskerijätten Indonesien, dessutom finns färdiga handelsavtal med 24 länder som väntar på underskrifter och handskakningar. Det nya megaavtalet med Mercosur-regionen (där Brasilien, Argentina, Paraguay, Uruguay och Venezuela ingår) har sågats av klimat- och miljörörelsen. En liten delseger för djurrättsrörelsen är en skrivning om att när ägg med skal importeras från Brasilien måste äggen ha producerats med samma djurskyddsstandard som i EU. Övriga äggprodukter och djurslag omfattas inte av överenskommelsen. Suggan i Brasilien, hennes smågrisar och resterande 53 miljoner grisar som slaktas varje år i landet kommer fortsätta hållas i strid med

Fokus -

Påverkan pågår Djurens Rätt ingår i flera arbetsgrupper och samråd om handelspolitik, bland annat inom svenska myndigheten Kommerskollegium.

Som medlem i EU gör Sverige inga egna handelsöverenskommelser med andra länder. Allt sköts av EU, därför har handelsavtalen som EU upprättar enorm betydelse för djurvälfärden – och det är på den vägen som kött, ägg och mejeriprodukter från hela världen hamnar i din närmaste matbutik.

EU-regler, men slutprodukten kan ändå hamna på européernas tallrikar.

FOTO: ALE X ANDRE L ALLEMAND/UNSPL ASH

LÖSNINGEN? ATT EU rätt och slätt kräver

att kött, ägg och mejeriprodukter som importeras uppfyller EU:s djurskyddsregler, så kallade spegelåtgärder. Det är ingen önskedröm. EU kräver redan att exportländerna måste följa slaktföreskrifter, men det ska tilläggas att det varit nästintill utsiktslöst att kontrollera om bestämmelserna faktiskt följs. Trots det har slaktkravet varit det mest effektiva verktyg som EU använt för att lyfta djurvälfärden i övriga länder, enligt en utvärdering från EU. Samma utvärdering visade också att djurhållare i exportländerna tycker att det är värt att investera i bättre djurvälfärd, i utbyte mot att få tillträde till den lukrativa EU-marknaden. Spegelåtgärder är också välkomna bland konkurrenterna inom EU.

”Få har kopplat ihop handelsfrågor med djurpolitik tidigare. Det är vårt jobb att föra upp det på agendan.” – Inte minst Sverige. Vi har ett djurskydd som på vissa håll är bättre än vissa andra EU-länders. Det vore bara bra för vår handel om det kommer nya djurskyddsregler där andra länder måste rätta sig efter högre krav, säger Matilda Kylefors, politiskt sakkunnig hos Djurens Rätt. DEN SKARPA skrivningen

om skaläggen från Brasilien sticker ut i sammanhanget, normalt får djurskyddet ett pliktskyldigt omnämnande med Sebastian Wiklund

5 steg för djurvänligare handelspolitik, enligt Djurens Rätt 1. Använd handelspolitiken som verktyg för att bygga upp EU:s motståndskraft. Dålig djurvälfärd påverkar klimat och miljö negativt, samt ökar risken för pandemier och antibiotikaresistens. 2. Handelspolitiken kan förbättra djurvälfärden om tariffer och kvoter regleras utifrån om djurskyddet respekteras och kontroller ökar för att säkra att avtalen efterlevs. Varje avtal ska ha ett obligatoriskt fristående kapitel med konkreta mål för djurskyddet. 3. EU ska hos Världshandelsorganisationen (WTO) lyfta frågan om djurvälfärd och diskutera hur handel bidrar till en hållbar djurvälfärd. 4. EU ska avsätta tillräckliga resurser för att skapa samarbetsmekanismer i frihandelsavtal som ökar djurvälfärden. Arbetat ska vara transparent och involvera relevanta intressenter. 5. Animaliska produkter som importeras utifrån EU ska också ha EU:s djurvälfärdsmärkning (arbetet pågår med märkningen och ska presenteras tredje kvartalet 2023).

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

Fokus Sverige har nu tagit över ordförandeskapet för EU. Innan Tjeckien räckte över stafettpinnen försökte Tjeckien bromsa det pågående arbetet med uppdateringen av djurskyddsreglerna i EU. Sverige ser inte ut att ha ambitioner om att lyfta konkreta djurfrågor under ordförandeskapet.

”Hyckleriet som just nu råder för import är oförsvarbart.” fluffiga formuleringar. Exempelvis – i det uppdaterade avtalet med Chile ska bägge parter ”skydda djurvälfärden” och ”samarbeta kring utveckling och implementering av djurskydd”. Djurens Rätt menar att de tandlösa formuleringarna strider mot EU:s uttalade målsättning, som är att ”uppnå ambitiösa åtaganden om djurskydd”. Första gången Chile och EU spikade en handelsöverenskommelse exploderade antalet djurfabriker och fiskfabriker i landet. Reineke Hameleers på Eurogroup for Animals är kritisk till att EU göder utvecklingen av djurfabriker. – Djurfabrikerna har explosiv tillväxt i många av dessa länder, en utveckling som inte bara orsakar djurvälfärdsproblem, utan också är ohållbart för klimat och miljö och ett hot mot folkhälsan. Dessa anledningar borde vara mer än tillräckliga för EU att införa sina djurskyddsregler även på import, säger hon. ATT INFÖRA SPEGEL-

åtgärder skulle kunna få 34

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

rejäl sprängkraft – snart blir EU:s djurskyddslagar starkare än någonsin. Just nu närmar sig EU presentationen av de uppdaterade gemensamma djurskyddsbestämmelserna, som kommer att påverka de sju miljarder djurindivider som varje år föds upp och slaktas i djurfabrikerna i EU. Djurens Rätts politiskt sakkunniga hyser höga förväntningar på översynen. – Tidigare har EU-kommissionen inte varit några att räkna med när det gäller att förbättra djurvälfärd. Det var hopplöst, om man ska vara ärlig. Men den nuvarande kommissionen gick in med mycket större ambitioner. Dörren är öppen, så det gäller att jobba på så länge den är öppen. Det är väldigt bra grejer som är på gång, säger Sebastian Wiklund. Kollegan Matilda Kylefors instämmer. – Kommissionen är mycket mer progressiv gällande klimat och djurvälfärd. Vi vill hinna komma så pass långt med processerna för bättre djurskyddslagstiftning, att de inte skulle gå att stoppa om det eventuellt skulle komma en ny kommission som inte vill lika mycket, säger hon. Bromsklossar finns. En uppskattning från Eurogroup for Animals tyder på att det finns över 300 Reineke Hameleers

FOTO: SHUTTERSTOCK

När handelsavtalet mellan EU och USA var på tapeten var protesterna många ‒ på bilden marscherar 23 000 personer i Berlin. EU:s nya gigantiska överenskommelse med Mercosurländerna har till stor del gått under allmänhetens radar, men har kritiserats för klena krav inom djur, natur och miljö.

EU OCH DJUREN I SIFFROR

94 %

Andel EUmedborgare som tycker att det är viktigt att värna om djurvälfärden i djurfabriker.

82 %

Håller med om att djurvälfärden i djurfabrikerna måste förbättras.

93 %

Anser att importerade kött- och mejeriprodukter ska ha samma djurvälfärdsnivå som i EU.

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

Fokus -

Under 2023 kommer besked i flera avgörande djurfrågor i EU och förväntningarna är höga. Här är fyra av de viktigaste debatterna i EU just nu.

4 HETASTE DJURFRAGORNA I EU 1

Nästa stora grej EU lägger ungefär 40 procent av budgeten på olika jordbruksstöd som premierar storskalig djurhållning, och ger konstgjord andning till utdöende djurbranscher. Djurens Rätt bildar opinion mot subventioneringen av djurfabrikerna.

PROBLEMET: Under 2021 importerades animaliska livsmedel till ett värde av cirka 618 miljarder kronor. Största kategorin är fiskar och skaldjur, därefter kött och slutligen mejeriprodukter. Animalierna importeras från länder som inte följer EU:s djurskyddsregler – exempel på exportjättar är Brasilien, Kina och Japan. LÄGET: Hittills har djurskyddskraven i handelsavtalen varit låga och vaga. Djurens Rätt för samtal med Kommerskollegium, som är Sveriges myndighet för handel. Djurens Rätt arbetar också för att EU ska inse kopplingen mellan dålig djurvälfärd och riskerna för framtida pandemier, antibiotikaresistens och klimatkollaps. Högre krav på djurvälfärd i handelsavtal är ett viktigt steg. LÖSNINGEN: EU behöver ställa högre krav på djurskydd när handelsavtalen tas fram, och dessutom öka kontrollerna för att säkerställa att avtalen efterlevs. Bäst vore så kallade spegelåtgärder, det skulle innebära att EU börjar kräva att exportländerna följer EU:s djurskyddsregler – vilket vore ett enormt lyft för djuren som har det absolut sämst.

FOTO: SHUTTERSTOCK

EU SHOPPAR ANIMALIER MED SÄMRE DJURVÄLFÄRD

Fokus -

Burarna ska PROBLEMET: I EU transporteras skrotas cirka 1,6 miljarder djur varje år. Hundratals miljoner transporteÖver en miljon underskrifter samlades in under kampanjen ras i över åtta timmar. KontrolEnd the Cage Age. EU-kommislerna av djurtransporter är få sionen tvingades ta ställning och när lagbrott upptäcks blir till medborgarnas krav och ett lagförslag beräknas det sällan kännbara konsekvenkomma under 2023. ser. Djuren upplever stress under transporterna och drabbas ofta av skador, värmeslag och kvävning. Enbart i Sverige dör 200 000 djur årligen i samband med transport. LÄGET: 2017 överlämnades över en miljon namnunderskrifter mot BEDRÖVLIG BEDÖVNING transporterna, via kampanjen Stop ORSAK AR PL ÅGSAM SL AKT The Trucks. 140 000 av underskrifterna kom från Sverige. Just nu pågår en översyn av transportreglerna, arbetet beräknas presenteras tredje kvartalet 2023. Djurens Rätt hoppas på en rejäl skärpning av reglerna. PROBLEMET: Grisarna gasas med

PROBLEMET: Ekologisk, naturbeteskött, Krav, ASC, MSC … Just nu finns en uppsjö av olika märkningar, det är svårt för konsumenten att veta vilken

animalisk produkt som ställer högre krav på djurvälfärd än lagens miniminivåer. Samtidigt tycker 94 procent av EU:s invånare att det är viktigt att värna om djurvälfärden i djurfabriker. LÄGET: Just nu diskuteras ett EU-gemensamt system för djurvälfärdsmärkning, men det finns inga garantier för att systemet införs. Djurens Rätt sitter med i referensgrupperna och kräver att även importerade animaliska produkter ska ha EU:s djurvälfärdsmärkning. Under 2023 ska arbetet presenteras. LÖSNINGEN: Den mest enkla och effektiva lösningen är att konsumenter i högre utsträckning väljer vego ‒ därför arbetar Djurens Rätt för en vegonorm. En EU-gemensam djurvälfärdsmärkning måste innefatta alla animaliska produkter, den bör vara transparent, baserad på produktionsmetod och omfatta hela djurets liv, inklusive transporter och slakt. Högsta nivån ska innehålla betydligt striktare djurskyddskrav än lagens miniminivå.

LÖSNINGEN: Djurens Rätt vill bland annat se ett förbud mot export av levande djur till länder utanför EU, max åtta timmars transporttid och kortare för fåglar, kaniner och särskilt sårbara djur, fungerande kontroller och kännbara konsekvenser vid lagöverträdelser, samt transportförbud om utomhustemperaturen överstiger 25 grader. På sikt måste transporter av levande djur ersättas med transport av kött och genetiskt material.

1,6 MILJARDER DJUR LIDER I TRANSPORTER VARJE ÅR

smärtsam och kvävande koldioxid, många fåglar utsätts för plågsam elbadsbedövning där de hängs upp och ner i fötterna vid fullt medvetande, medan fiskar plågas i koldioxidmättat vatten eller får ingen bedövning över huvud taget. Glasklara brott mot djurskyddslagen, enligt Djurens Rätt. LÄGET: EU-reglerna vid slakt av djur har granskats de senaste åren, förslag på nya regler ska presenteras under tredje kvartalet 2023. Djurens Rätt arbetar för ett utfasningsdatum av de plågsamma bedövningsmetoderna och att alla fiskar får lagstadgad rätt till bedövning. I dagsläget kvävs vildfångade fiskar ihjäl på däck. Ett viktigt steg för bättre fiskvälfärd har tagits – i december gav EU klartecken för ett referenscenter för fiskvälfärd. LÖSNINGEN: Djurens Rätt kräver ett förbud av plågsamma bedövningsmetoder vid slakt. Resurser till forskning är ett viktigt steg mot utfasningen. Fler djurskyddskontroller behövs och brott mot djurskyddslagen måste få kännbara påföljder. Dessutom måste slakthastigheten minska.

Framgång för fiskar Djurens Rätt har nått ett genombrott i arbetet för fiskarna. EU har lovat att ta ett rejält kliv för att förbättra fiskvälfärden, detta genom att inrätta ett referenscenter för fiskvälfärd. Mer läsning på sidan 7.

SVÅRT FÖR VÄLVILLIG KONSUMENT ATT GÖRA RÄTT

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

3 FRÅGOR TILL PÄR HOLMGREN (MP) Parlamentariker i EU

Du som är EU-parlamentariker – hur tycker du förutsättningarna är för att driva igenom djurvänliga förbättringar av handelsavtalen? ‒ För vissa politiker och politiska grupper är just de stora handelsavtalen kanske kärnan i varför EU finns, och varför vi är med. För mig är de stora miljöoch hållbarhetsfrågorna anledningen varför vi är med i EU, så vi gemensamt kan skapa en framtid. I de här stora centrala viktiga handelsavtalen kan vi få in skrivningar som kopplas till djurrätt, människorätt, hållbarhet, klimatpåverkan och allt det där som JAG tycker är viktigt och centralt. Vi gröna är ganska exakt tio procent av parlamentet, stora konservativa gruppen ungefär 20 procent, sossarna ungefär 20 procent och stora liberala gruppen ungefär 15 procent. När dessa tre politiska grupperna kommer överens om saker när det gäller just handelsavtalen ‒ vilket de ofta gör‒ så blir vi gröna överkörda, översprungna. 1

I december beslutade EU att inrätta ett referenscenter för fiskvälfärd. Du undertecknade en parlamentsfråga om bättre bedövningar för fiskar. Varför? ‒ I mina öron låter det som självklarheter. Varför är det inte redan så här? Tyvärr vet vi ju också att sådana här processer ofta går väldigt, väldigt långsamt och det finns en syn på fiskar bland människor 2

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

generellt, att de är några slags lägre stående varelser. Medan forskning visar ju på många beteendemässiga och känslomässiga likheter mellan fiskar och däggdjur. Vi har byggt upp ett samhälle där vi kanske i alla fall försöker ta ett visst ansvar för däggdjur, såklart skulle det kunna bli bättre, medan fisken bara setts som ett ting snarare än ett levande och kännande djur. Hur går det att diskutera djurfrågor med svenska parlamentariker, jämfört med kollegor från andra länder? ‒ Vi svenskar har ofta ganska bra kontakt och dialog, inte minst i miljöutskottet där vi är representerade av nästan alla partier. Mina kollegor i miljöutskottet har generellt god insyn även i de här frågorna. Det blir ganska lätt att prata med dem de gånger exempelvis fisk och fiskerifrågor kommer upp i miljöutskottet, ser vi till hela parlamentet så är det många som inte tycker att det här är en prioriterad fråga. Då blir det ofta de som gapar och skriker högst för att försvara gamla paradigmet, som hörs mycket. Det visar å ena sidan hur enormt starka krafter det finns bland lobbyisterna, och å andra sidan att det sakta men säkert blir fler och fler som vaknar upp och förstår sambanden. Förr eller senare måste vi nå någon slags kritisk massa, där vi som vill se stora förändringar får möjlighet att driva igenom dem. 3

Djurens Rätts podd På djurens sida! har avhandlat handelspolitik. Lyssna på det 44:e avsnittet: Kan handelspolitik göra skillnad för djuren?

I JANUARI TOG Sverige över ordförande-

skapet i EU. Innan Tjeckien räckte över mikrofonen försökte landet använda sista stunden i rampljuset till att sätta käppar i hjulen för uppgraderingen av EU:s djurskyddsregler. Matilda Kylefors tycker att det är ett tecken i tiden att Tjeckien bara fick spridda instämmanden. – På senaste tid har vi sett vissa länder vilja dra i bromsen på grund av läget i omvärlden och ekonomin. Men så länge inget ytterligare händer så är det en majoritet som ser fram emot att uppdatera lagstiftningen. Det är ett stort glapp mellan forskningsläget och dagens djurskyddslagstiftning, säger hon. Det märktes den 30 januari, där jordbruksministrar samlades för att bland annat diskutera de kommande lagskärpningarna inom djurtransporter. De åtta länder som exporterar flest djur till länder utanför EU anföll förslaget om att förbjuda den sortens export. Men det Matilda Kylefors

FOTO: DJURENS RÄTT/MALIN THUNBERG, SHUTTERSTOCK

Lär dig mer

organisationer som lobbar mot djurskyddsskärpningar samt minskad köttkonsumtion. – Många av dem har otroligt mycket pengar – exempelvis till att satsa på det töntiga direktivet från 2019 om att exempelvis vegokorv inte skulle få kallas korv. Vi intresseorganisationer för djuren har inte de ekonomiska musklerna, säger Matilda Kylefors. Bilden känns igen av miljöpartisten Pär Holmgren, som är en av de 21 svenska EU-parlamentarikerna. – Generellt har lobbyisterna enormt med resurser och möjligheter, exempelvis att skicka in färdigskrivna förslag till lagtexter. Det kan en liten oberoende djurrättsorganisation också göra, men skillnaden är resurser. Sannolikheten att branschlobbyisterna lyckas driva igenom en kampanj och få in påverkan i utskotten är mycket, mycket större. Pär Holmgren säger att politiker ska ta hänsyn till alla inblandade parters intressen, men branschföreträdarna har möjlighet att väsnas mest vilket leder till att förslagen som gör det bättre för djuren och naturen blir både klena och sena. – Slagsidan när det gäller resurser är så enormt stor, det blir en obalans i dialogen. Människor, företag och organisationer som investerat väldigt mycket i den teknik som vi redan har får sina röster hörda. De förändringar vi måste se nu på klimatsidan när det gäller förlusterna av biologisk mångfald, djurrätt och så vidare, försenas ju på grund av det, säger Pär Holmgren.

Fokus ”Lobbyisterna har enormt med resurser och möjligheter.” blev mothugg: Nederländerna protesterade ljudligast och fick entusiastisk uppbackning av Tyskland, Österrike, Danmark och Luxemburg. Efter mötet fick EU:s hälsokommissionär Stella Kyriakides beröm från djurrättsrörelsen för att hon stått upp för folkopinionen och djuren. – Om forskning och erfarenhet visar att vissa tillvägagångssätt inom transporter är dåliga för djurvälfärden, vilket därför hotar djurens hälsa och därmed också människors hälsa, så lär du hålla med om att vi måste hitta sätt att anpassa tillvägagångssätten. Att göra inget är inget alternativ. Förändring är nödvändigt eftersom djurvälfärd är en nyckelkomponent i vår hållbara livsmedelsproduktion, sa Stella Kyriakides under mötet. Regeringen verkar inte ha planer på att använda ordförandeskapet till att lyfta konkreta djurfrågor, avsiktsförklaringen gav mest en artig nickning till de pågående processerna. Matilda Kylefors konstaterar att ordförandeskapet infaller sent i mandatperioden – nästa år är det Europaval – därför är många bollar i rullning och Sveriges uppgift under ordförandeskapet blir att fortsätta dribbla bollarna mot mål.

FOTO: KRONFÅGEL, ANONYM

DJURENS RÄTTS MEDARBETARE kommer att

sitta på nålar under årets tredje kvartal. Då ska EU-kommissionen presentera förslagen på stärkningar av de gemensamma djurskyddsreglerna. När EU granskade sig i spegeln lämnades mycket att önska: en rapport från EU konstaterade att djurvälfärden är ”suboptimal” och lagstiftningen är omodern. Värst är läget för höns och kalvar i burar samt grisar som fixeras, och både mjölkkor och fiskar saknar särskild lagstiftning. EU är också dåliga på att kontrollera om lagen följs – djurtransporter är exempel på ett område där EU medgett att djurskyddsreglerna ofta bryts. Matilda Kylefors tror att den pågående uppgraderingen av djurskyddsreglerna inom EU kan bidra till att EU framöver törs brösta upp sig för djuren, och börja ställa högre krav på djurskydd i förhandlingarna om framtida handelsavtal. – Det kan förändra EU:s självbild, att vi ser oss som progressiva. Då kan det komma naturligt att säga ”självklart ska vi ha dessa skrivelser i handelsavtalen”. Vi kan titta på End the Cage Age: om det blir praxis att inte ha burar i EU:s livsmedelssystem, så sänks tröskeln för att ställa samma krav på andra länder. Vi kan gå i

bräschen och visa att det inte var så svårt att göra en stor djurskyddsförbättring, säger Matilda Kylefors. End the Cage Age och Fur Free Europe är två kampanjframgångar som Djurens Rätt arbetat med. Genom att samla in mer än en miljon underskrifter från EU-medborgare tvingas EU-kommissionen ta ställning till att förbjuda burar i djurfabriker, pälsdjursuppfödning och pälsförsäljning. Djurrättsrörelsens framgångar har nyligen fått sällskap av EU:s besked om att inrätta ett särskilt referenscenter för fiskvälfärd. – Så mycket händer samtidigt just nu. Om vi tidigare behövde kämpa fem år för ett genombrott, så kommer det nu rassla in genombrott på en och samma gång. Det här kommer innebära ett stort djurskyddslagstiftningspaket, inte bara enstaka förbättringsförslag som riskerar att sopas under mattan. En ny era är på gång, avslutar Matilda Kylefors. ●

Det här kan du göra: 1. Genom att vara medlem hjälper du Djurens Rätt att föra djurens talan. Ju fler desto starkare blir rösten för djuren – värva gärna en djurvän du känner. 2. Skriv till förtroendevalda som tillhör partiet du röstat på. Berätta vilket djurvänligt initiativ du vill se från dina politiker. 3. Skriv under och sprid namninsamlingar, de gör skillnad. Tack vare dem är en lagstiftning på gång mot burar i djurfabriker i EU.

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

Kompromisslös choklad. greenstarvegan Green Star VEGAN www.veganchoklad.se

NYHETER FRÅN

valjvego.se Din källa till djurvänliga konsumentnyheter

HÄNG MED!

JORDNÖTSGRYTA MED TOFU Receptet till den här billiga rätten hittar du på sidan 44. Smaklig måltid!

BELÅTEN PÅ EN BUDGET Vi är mitt inne i en inflation, livsmedelspriserna stiger och folk håller hårdare än någonsin i matpengarna. Men tvärtemot vad många tror så behöver inte vegansk mat vara dyr. Vi guidar dig rätt. Djurens Rätt

Nummer 1 2023

Recept -

”Viktigt att vara SNÅL”

Dietisten Hanna Olvenmark driver Portionen under tian och är Sveriges auktoritet på billig vegomat. Hon bjuder dig på vegorecept som är bra för plånboken, planeten och kroppen. av Rebecca Johansson foto Ulrika Pousette

Utifrån dina recept så verkar röda linser vara en hjälteingrediens. ‒ Kort koktid, ingen blötläggning och sjukt bra grej att ha hemma för att kunna göra en bra vardagsrätt. Alla baljväxter har många användningsområden som folk kanske inte tänker på: bakning, efterrätter, bröd, smoothies, mellanmål, och självklart klassiska grytor och pastarätter. Om jag har känslig mage, kräsna barn eller skeptiska smaklökar som ogillar baljväxter, finns det någon annan prisvärd proteinkälla? ‒ Nötter och frön är en bra stapelvara som också har bra fettsyror. Quinoa är ett sädesslag som

SUGEN PÅ MER? Hanna har skrivit två kokböcker om billig matlagning. Hon driver sajten undertian.com och @portionenundertian på Instagram.

funkar för många magar, havre är också jättebra! Men det blir svårt att undvika halvfabrikaten då, som direkt gör det lite

dyrare. Vegohyllan är mer frestande än någonsin! Var börjar jag om jag sprätter för mycket pengar på alla nyheter? ‒ Fråga dig var den stora kostnaden ligger. Är det helfabrikaten? Du kanske kan börja med halvfabrikat. Men om du absolut älskar helfabrikaten, och de är viktiga för din omställning till vego, så kan en rimlig avvägning göras. Krävs extrapriser eller obskyra lågprisbutiker för att komma ner i tian per portion? ‒ Nej! Jag räknar utifrån priserna i en vanlig större matbutik ‒ inte lilla närbutiken på Linnégatan mitt i Göteborg eller Stockholm alltså. ●

FOTO: ULRIK A POUSETTE

Vad är det bästa med att vara en snåljåp? ‒ För några år sedan myntade jag, tillsammans med några vänner, ett uttryck: stay cheap. Det började på skoj men numera är det nästan blodigt allvar för mig. Att vara cheap betyder ju att vara snål, och det kan vid första tanken kännas som något en inte vill förknippas med. Men jag tycker faktiskt att det är

viktigt att vara snål. Inte på det sättet att en inte bjuder en enda person på något, däremot är det viktigt att vara snål med sina resurser. Eller snarare: att vara sparsam med de resurser som en har tillgång till ‒ oavsett om det är tid, pengar eller energi ‒ för att lägga dem på sådant som är viktigt på riktigt.

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

I N S TA G R A M Gör som över 30 000 andra och följ @valjvego för att få djurvänlig inspiration, kunskap, tävlingar och de senaste produktnyheterna. Spana in höjdpunkterna i Stories för genvägar till ämnet du vill nörda om.

SAJT På valjvego.se hittar du en frodig kunskapsbank med det du behöver för en mer djurvänlig livsstil. Här finns restaurang- och restips, recept, produkt nyheter, fakta, allt. Missa inte valjvego.se/vegonara-dig där du hittar en guide till ditt lokala vegoliv.

Majssoppa med kikärtstopping

FOTO: ULRIK A POUSETTE

”Jag gillar att göra olika toppings till soppor. Det tillför lite extra lyx, fastän det är cheap. Här är en finfin topping på majs och kikärtor, vilket blir kanon till den krämiga majssoppan.” INGREDIENSER [4 portioner] Majssoppan 1 röd chili 1 gul lök 2 vitlöksklyftor

olja att steka i 2 tsk spiskummin 1 tsk gurkmeja (för gul färg) 1 pkt fryst majs ca 450 g (varav 1 dl används till toppingen) 5 dl vatten 1 grönsaksbuljongtärning ½ frp kokosmjölk (ca 200 g) Topping 5 dl kokta kikärtor 1 dl majs 1 tsk paprikapulver 1. Dela röd chili, skrapa ur

kärnorna och hacka. 2. Skala lök och vitlöksklyftor och hacka (behöver inte vara så noga, de ska ändå mixas sen). 3. Hetta upp olja i en kast-

Enjoy!

rull och fräs spiskummin och gurkmeja lite snabbt. Lägg i chili, lök, vitlök och fryst majs, men spara ca 1 dl till toppingen. Låt fräsa på medelvärme i cirka 5 minuter. 4. Slå på 5 dl vatten och smula i grönsaksbuljong. Låt puttra i ca 15 min. 5. Mixa soppan i en blender eller med stavmixer tills den är helt slät. 6. Slå på 2 dl kokosmjölk och värm upp igen. 7. Hetta upp en torr stekpanna och rosta kikärtorna och den resterande majsen i paprikapulver. 8. Servera soppan med topping och gärna ett gott bröd eller fröknäcke till.

FACEBOOK Få ett djurvänligare Facebookflöde genom att gilla Djurens Rätts systersida Välj Vego. Ta del av vegopepp, kunskap, vegonyheter och tävlingar med fina priser.

APP Har du fastnat vid matbutikens hylla och känner dig knappast klokare efter att ha läst produktens innehållsförteckning? Med Djurens Rätts app Vegokoll kan du skanna streckkoder i mobilen och snabbt få reda på om varan är vegansk. Du kan också söka efter djurvänliga produkter.

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

Recept -

Jordnötsgryta med tofu INGREDIENSER [4 portioner] 1 msk olja 2 tsk riven ingefära 2 tsk soja 200 g tofu, fast sort 3 morötter 1 paprika 1 msk olja 2 tsk röd currypasta

½ frp kokosmjölk (200 g) 4 msk jordnötssmör 3 dl vatten 1 tsk socker 4 portioner ris 1. Blanda olja, riven ingefära

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

Färska vårrullar med gottesåsen INGREDIENSER [4 portioner] Gottesås ½ dl jordnötssmör saften av ½ lime 1 tsk riven ingefära 1–2 tsk soja några droppar tabasco eller lite sambal oelek ett par matskedar varmt vatten

TIPS! Färska vårrullar 10 rispapper grönsaker och frukt, t.ex; gurka paprika vitkål rödkål morot äpple salladsblad fryst mango 1. Blanda jordnötssmör med

saft av lime, riven ingefära, soja och tabasco/sambal oelek. Vispa ut med med varmt vatten till en sås. 2. Skär grönsaker i ca 5 cm långa strimlor. Strimla vitkål eller rödkål fint.

Ett sätt att göra rullarna mer matiga är att ha med ris eller nudlar i fyllningen.

3. Ställ fram en skål eller stort fat med ljummet vatten. 4. Doppa ett rispapper i taget och låt bli mjukt, det tar bara några sekunder. 5. Lägg rispappret på ett slätt underlag (en plastskärbräda brukar vara bra). 6. Lägg en liten avlång bunt av fyllning några cm från kanten av rispappret. 7. Rulla från dig, först ett varv, sedan viker du in kanterna och rullar klart. 8. Skär på mitten vid servering.

FOTO: ULRIK A POUSETTE

och soja till en marinad. Skär tofun i kuber och marinera. 2. Koka riset enligt anvisningar på paketet. 3. Skölj morötterna och strimla med hjälp av en potatisskalare eller osthyvel. Skär paprikan i tunna längder. 4. Hetta upp oljan i en kastrull eller gryta. 5. Fräs currypastan snabbt i oljan. Slå på kokosmjölken och sänk värmen så att såsen sjuder. Om currypastan har klumpat sig, använd en visp för att lösa upp den. 6. Klicka i jordnötssmöret i såsen och vispa ut. 7. Slå på vattnet. Strö i socker. Låt sjuda i ett par minuter. Såsen ska inte vara särskilt vattnig, skulle den bli det kan du reda av den med lite majsstärkelse eller vetemjöl. 8. Lägg i grönsakerna, låt sjuda. 9. Smaka av såsen med salt och peppar. 10. Hetta upp en stekpanna och fräs tofukuberna så att de får en yta. Häll i all marinad och låt fräsa med. 11. Lägg tofun i grytan och servera med riset.

Linsbollar med limesås INGREDIENSER [4 portioner] Lins- och morotsbollar 3 dl torkade röda linser ½ chili 2 morötter 1 gul lök ½ dl majsstärkelse eller potatismjöl 3 tsk fryst koriander salt och peppar olja att steka i Sås olja att steka i 1 tsk röd currypasta 1 frp kokosmjölk (ca 400 g) ½ grönsaksbuljong 200 g hackad, fryst spenat 1 lime 3 dl matvete

TIPS! ”Baljväxter är bland det billigaste vi kan äta i proteinväg, det är också bland det mest effektiva i klimatväg.”

FOTO: ULRIK A POUSETTE

1. Börja med att koka linser-

na och låt dem svalna. Det är viktigt att de är kalla, annars är det svårt att få dem att bli fasta. 2. Hacka chili och lök. Skölj och riv morötter. 3. Blanda i en skål med linserna. Blanda i majsstärkelse/potatismjöl. 4. Krydda med koriander, salt och peppar. Prova att rulla en bit av smeten. Får du inte till en fast boll? Addera lite mer stärkelse. Rulla till ca 20 bollar. 5. Koka matvetet. 6. Börja göra såsen genom att hetta upp olja i en stekpanna och fräs currypastan. Slå på kokosmjölk och smula ner en buljongtärning. Lägg i den frysta spenaten. 7. Riv limen och lägg i limeskal och pressa ned saften. Låt sjuda på svag värme. 8. Hetta upp en stekpanna och stek bollarna i oljan på medelvärme tills de fått fin färg runt om. 9. Servera bollarna med matvete och limesås.

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

Ät!

Krispig kycklingkopia Hälsans Köks senaste tillskott är Crispy Mini Filets. Den har krispig pankopanering och tillverkas med en ny teknik för att efterlikna fibrerna i kycklingkött. Det här kan vara en idealisk produkt för alla som letar ett alternativ som är superlikt kycklingkött, utan lidandet på köpet. Cirkapris 44,90 kronor, finns hos de stora matkedjorna.

Trotjänaren tofu uppdateras Tofu med smak av sjögräs och dill, samt tofu i smaken sojasås och ingefära är två nyheter från svenska tofutillverkaren Yipin. Sjögräs och dill passar extra bra i rätter inspirerade av havet, medan sojasås och ingefära utlovas vara särskild god i asiatiska rätter. Finns på Stora Coop och andra utvalda butiker. Kostar cirka 35 kronor.

Kaka på kaka Året inleddes med att kakjätten Gille lanserade två veganska nyheter. Nu finns krispiga små chokladkakor med bitar av mörk choklad, samt krispiga minikakor med bitar av torkade äpplen och smak av rostad havre. Kan bli riktigt poppis bland barnen under en utflykt. Du får 110 gram minikakor för cirka 29 kronor i en välsorterad butik.

Chokladfrossa!

Nu har Wellibites lanserat två nya chokladprodukter – Chocolate Nuts Cashew & Almonds och Chocolate Crunchies. Båda produkterna är veganska, fria från tillsatt socker, gluten samt palmolja, de innehåller naturliga smak- och färgämnen och är berikade med probiotika. Finns på apotea.se för 29 kronor styck.

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

FOTO: PRESSBILDER

Gott som gör gott

Ritter Sport har fyra nya veganska nyheter på mandelbaserad choklad. Chokladen är glutenfri, laktosfri och vegansk. Kakaomassan är från Nicaragua och kakaosmöret är Rainforest Alliance-certifierad. Välj bland smakerna Smooth Chocolate, Crunchy Whole Hazelnuts, Roasted Peanuts och Salted Caramel. Finns på Hemmakväll för 25 kronor styck.

av Rebecca Johansson

ANNONS

VÄNTAN ÄR ÖVER 3 VÄNNERS GLASS LANSERAR EN REVOLUTIONERANDE VEGANSK VANILJGLASS.

Äkta vanilj

I 10 år har 3 Vänners Glass jobbat med att fylla ett tomrum på marknaden. Att ta fram den perfekta veganska vaniljglassen har varit en utmanade men väldigt spännande resa. Man kan tro att vanilj är den enklaste smaken att ta fram. Men att behålla den krämiga konsistensen och fantastiska smaken på en vegansk bas har varit utmaningen. Att skapa vegansk vaniljglass med standardbaser likt soja, havre och kokosgrädde resulterar ofta i att basen tar över vaniljsmaken.

DEN SMAKAR PRECIS SOM EN VANILJGLASS SKA SMAKA. Slutresultatet på 3 Vänners veganska vaniljglass är en mixad bas på cashewnötter och rismjöl vilket gör att det ger en härlig touch av nötsmak som gifter sig otroligt bra med vaniljsmaken, utan att basen tar över vaniljsmaken!

Den fantastiskt goda, och lyxiga smaken kombinerat med en perfekt konsistens har skapat en vegansk vaniljdröm. Aldrig tidigare har det funnits en vegansk vaniljglass som denna, den smakar precis som en vaniljglass ska smaka. Glassen innehåller självklart äkta vanilj från en liten gård på Madagaskar. ”Vårt mål har varit att ta fram den absolut bästa veganska vaniljglassen i hela världen. Just att ta fram den perfekta vaniljsmaken samt exceptionella konsistensen. Under 10 års tid har vi beställt hem och smakat veganska vaniljglassar från bl.a. Indien, Australien, Italien, USA. Även fast vi testat veganska vaniljglassar i världens alla hörn, hittade vi fortfarande inte det vi tycker är den perfekta vaniljglassen. Detta inspirerade oss ännu mer att ta fram den själva” - säger 3 Vänners Glass VD Matias Borgblad Ristiniemi.

RIKTIGA VÄNNER HAR INGA HEMLIGHETER www.3vanner.se | Instagram @3vanner | Tiktok @3vannersglass

VI TOG UTMANINGEN PÅ FULLASTE ALLVAR OCH SKAPADE EN VANILJDRÖM. ”Våra glassfans har länge utmanat oss om att skapa en vegansk vaniljglass. Så vi tog utmaningen på fullaste allvar och skapade en vaniljdröm. Vi är så stolta över att äntligen få presentera det färdiga resultatet. Smaken är så bra att den inte ens går att förklara, ta en sked själva och dröm er bort i vaniljvärlden” - säger 3 Vänners Glass marknadschef Joakim Graan.

PS: Som en hemlighet mellan oss, denna fantastiska veganska vaniljglass öppnar dörrar för fler vaniljbaserade veganska glassar som tillexempel Salt Karamell som också lanseras nu under våren. Håll utkik!

Elitlöparen Kristofer Låås vill bidra till att fler idrottare vågar välja växtbaserat. av Josefin Strang foto Andreas Löfstrand

Har du slickat såren efter maratonbesvikelsen i Valencia i december?

– Ja, jo. Jag har nu försökt tre gånger att komma under 2:15, varje gång man ställer sig på startlinjen vill man ta personbästa, det kändes som att jag hade alla förutsättningar – men efter 25–30 kilometer pallade jag inte. Men grejen är ju att jag inte varit löpare så länge, jag började för fem–sex år sedan och det går inte att slå personbästa varje gång. Jag gör ju ändå tider som kändes sjuka för två–tre år sedan.

veg GO! Vegomaten får Kristofer att känna sig snabbare, lättare och friskare i löparspåret. Ställningstagandet har också hjälpt honom att sticka ut i jakten på sponsorer.

Djurens Rätt

Nummer 4 2022

Intervju Bästa löparupplevelse då?

– När jag sprang Stockholm maraton 2021. Jag sprang länge i samma klunga som Musse, Mustafa Mohamed, han har svenska rekordet på maraton och har länge varit min förebild. Han hade nog inte bästa dagen, när jag närmade mig det avslutande varvet på Stadion hörde jag att Musse tappat farten. Jag jagade på och i kurvan in mot mål springer jag om honom. Han brydde nog sig inte, men för mig var det stort! Där någonstans kände jag att jag kan vara med och fajtas mot Sverigeeliten. Och sämsta?

– I fjol lyckades jag klara kvaltiden till EM i maraton och jag hade chans att få göra landslagsdebut. Kvalgränserna är röriga så jag var inte garanterad plats, men jag blev petad när två löpare fick svenskt medborgarskap. Det blev inte bättre av att den ena killen bröt tidigt i loppet. Surt! I stället fick jag springa Ultravasan – som är halva Vasaloppet – och fick springa i mål med en krans runt mig. Det kändes ändå bra. Varför springa över huvud taget?

– Det är svårt att förklara drivet. De jag tränar med är där för att de gillar att träna hårt och träna mycket, den som är bäst på att ta ut sig vinner. I grunden handlar det om att jag mår bra av att träna, jag får en kick av det, när man inser att man är bra på något blir det roligare. Kul och tydligt med mätbara resultat också.

FOTO: VASALOPPET

Du käkar vego. Hur åkte skygglapparna av, så att säga?

– När jag var yngre var jag en klassisk fotbollsspelare som käkade pasta med köttfärssås eller köttbullar, typiskt dålig husmanskost. Köttindustrin har gjort ett bra jobb med att dölja processen – i reklamen får vi se utopin med betande kor, men får aldrig se hur köttbiten hamnar på tallriken. Min sambo, som varit vegetarian

i Ult nare, målgång 90 kilometer se n. lse ha t krans run

ravas an med

till och från, sådde ett frö och tyckte jag skulle läsa boken Äta djur för att bilda mig en egen uppfattning. I efterhand ser jag ju det etiska dilemmat med att påstå sig älska djur men ändå ha dem på tallriken, jag insåg att ekvationen inte gick ihop. Du har berättat att du känner dig piggare och friskare som vegan. Nackdelarna då, handen på hjärtat?

– Det var svårt att prata med kompisar utan att framstå som en översittare, som säger att andra gör fel. När man tagit klivet och kan se situationen utifrån, så blir det så självklart att djurindustrin är orimlig. Plötsligt känns det jäkligt konstigt att konsumera ett annat djurs mjölk, i vuxen ålder. Lobbyn är så stark att man tagit det för givet. Runt årsskiftet var det mycket snack om

att vegodiskens halvfabrikat är näringsfattiga. Är du som elitidrottare bekymrad över näringsbrist?

– För mig funkar det bra att äta mycket mat utan innehållsförteckning: mycket grönsaker, baljväxter, havregryn … Varför bara peka ut vegetariska halvfabrikat som näringsfattiga? Det är väl knappast bättre att enbart äta prinskorv och pasta, än bara sojakorv och pasta.

Och i november meddelade Göteborgsvarvet att arrangemanget blir veganskt från 2023. LRF surnade till. Löparcommunityt då?

– Grejen är att löparcommunityt är väldigt progressivt, många äter mycket vegetariskt sedan länge. Man blir lättare i kroppen, slipper den klassiska paltkoman, det är lättare att springa fort och långt. Ingen löpare är rädd för kolhydrater, då blir det naturligt att äta mycket vegetariskt. En anledning till att jag springer är för att visa att det går att vara elitidrottare och vegan.

Ni långbenta snabba varelser kan kännas övermänskliga för en kämpande motionär. Några uppmuntrande ord?

– Ibland när jag frågar någon om de vill hänga med och springa på lunchen, så får jag svaret ”jag skulle aldrig kunna hänga med dig”. Men det handlar ju bara om att springa, det kan alla göra! Vi elitlöpare gör många långsamma pass också. Känner du någon som springer, fråga om du får hänga med, det behöver inte vara någon stor grej, spring en kvart–tjugo minuter för att du mår bra av det. Det är inspirerande att springa med andra! Ibland får jag höra ”lätt för dig att springa, du som har sån löparkropp”. Men på en startlinje finns många olika typer av löparkroppar. Om du vill få motivation, kolla på de som springer längst bak på Stockholm maraton. När de tar sig i mål, så är det löparna som gjort det hårdaste arbetet. Inspirerande! ●

KRISTOFER LÅÅS ÅLDER: 31 år BOR: Kungsängen, söder om Stockholm. FAMILJ:

Sambon Alexandra, hunden Nico och just nu energiska fosterhunden Willow. JOBB: Elkraftskonsult på AFRY. GÖR: Springer maran på 2:16:12, halvmaran på 1:03:48, milen under 30 och halvmilen på 14:38. GÖR ANNARS: Är ute i skogen, vandrar gärna, tränar helst i svenska fjällen. Gillar fotboll, tennis och golf. PA R A D R ÄT T : Linsgryta med grönsaker och kokosmjölk. Serveras gärna med kokt sädesslag eller potatis. A L LT I D I K Y L E N : ”Vegosmöret från Naturli, de har verkligen lyckats med smaken. Och jordnötssmör.”

FRAMTIDEN: Har blivit många tävlingsmil senaste åren, vill nu satsa på mer träning. Träningsvolymen ska skruvas upp från tidigare nio–tio mil per vecka, målet under 2023 är att ta medalj på SM i maraton (som är Stockholm maraton). Tidigare år har han hamnat utanför pallplats med små marginaler. I N S TA G R A M : @kristoferlaas Djurens Rätt

Nummer 1 2023

Gör!

Bli stark med svenskt växtprotein Svenskodlad gul ärta, grön ärta och havreprotein är tre nya produkter i WellAwares sortiment. Det alla har gemensamt är att råvaran härstammar från svenska åkrar, samt förädlas och packas i svenska anläggningar. Pris från 199 kronor.

15 % RABATT!

Få styrsel på B12 Vitamin B12 behövs för bildningen av blodkroppar och är nödvändigt för nervsystemets funktion. Vitamin B12 saknas helt i mat från växtriket, därför behöver veganer få i sig vitamin B12 genom kosttillskott eller B12-berikad mat. Nordbo B12 är tillverkad i Sverige och certifierad av Djurens Rätt. 90 kapslar kostar 169 kronor på wearenordbo.se.

Visa vad du tycker Nytt i Djurens Rätts webbutik är t-shirten med texten ”djur i bur gör mig sur”. Den finns i rak och insydd modell från storleken XS till XXL. T-shirten kostar 229 kronor. Som medlem får du alltid 15 procent rabatt på djurensratt.se/shop.

Djupsinnigt pussel

15 % RABATT!

Lukta fräscht och var rättvis Sweden Eco Organic Skincare Deodorant Roll lovar en vårdande bas av rättvisemärkt aloe vera. Den innehåller naturliga salter som motverkar dålig lukt, samt frisk citrusdoft från citron, lime och apelsin. Priset är 211 kronor på webshop.rosenserien.se. FOTO: PRESSBILDER

Cajsa Wessberg har illustrerat detta fiskmotiv på ett barnpussel i trä, med nio bitar i en träram. Pusslet är 15 gånger 15 centimeter och lämplig för barn över tre år. Det kostar 49 kronor, men som medlem får du alltid 15 procent rabatt på djurensratt.se/shop.

Djurens Rätt

Nummer 1 2023 2022

av Rebecca Johansson

Företaget -

GodisGENIET Godisuppfinnaren Sara Serrays företag växer så det knakar. Här berättar hon om att dissa investerarna i Draknästet och konsten att hitta rätt konsistens. Varför nyttigt godis?

– Jag saknade en produkt som man kunde köpa i butik som kunde tillfredsställa sötsug eller godisbehov, utan att det var ohälsosamt. Jag gjorde undersökningar som visade att många saknade godis som var gott och hälsosamt. Det gjorde mig mer självsäker i att fortsätta experimentera fram ett bra recept, som apotekare och kostrådgivare var hälsoaspekten viktig för mig. Du deltog i teveprogrammet Draknästet. Tyckte folk du var stöddig som i slutänden dissade drakarnas pengar?

– Jag vet inte! Jag tror inte det – har inte fått den feedbacken. Det var jobbigt att tacka nej, men jag var tvungen att tänka på vad som var det bästa för Wellibites.

– Det var en utmaning att få en bra konsistens på gelén som inte var med gelatin. Det är det mest använda i godis och en konsistens som många känner igen och tycker om, men jag var bestämd om att det skulle gå! Det är nu också kul att äntligen kunnat ha tagit fram choklad utan mjölk eller ytbehandlingsmedel.

mål är att bli ledande inom hälsosamma sötsaker, inte bara hälsosamt godis.

av Francesca Vilches

Berätta om nya chokladen!

– Det går i samma linje som övrigt sortiment, den är helt fri från palmolja och utan adderat socker. Vi har också lagt in de goda tarmbakterierna bacillus coagulan. Det är en ovanlig kombo att både hitta vegansk choklad som också är utan tillsatt socker. Vad vill du uppfinna nu?

– Vi fikar väldigt mycket i Sverige, tänk att kunna ha nyttigare fika på arbetsplatser. I dag är det antingen fika eller frukt, och det fyller inte riktigt samma funktion. Mitt

I’M VEGAN Djurens Rätts produktmärkning I’M VEGAN garanterar att inga djur använts. Samtliga av Wellibites produkter har märkningen.

FOTO: WELLIBITES

Är det svårt att ersätta typiska animaliska godisingredienser, som gelatin,

karmin och shellack?

Djurens Rätt

Nummer 4 2023 2022

Agera KOM IGÅNG!

HAR DU LITE TID ÖVER?

Att engagera sig för djuren behöver varken vara krångligt eller tidskrävande. Här kommer tre av Djurens Rätts tips på hur du kan hjälpa djuren just nu utifrån olika tidsåtgångar. Även en minut av din tid kan göra stor skillnad för djuren.

1 MINUT: Skriv under uppropet End of the Line for Factory Farming, gå in på djurensratt.se/endoftheline och dela sedan med en vän. Den här internationella kampanjen riktar sig till FN som uppmanas att anta en global överenskommelse för en

framtid utan djurfabriker.

Oinspirerad?

FOTO: SHUTTERSTOCK

I mars är du varmt välkommen på gratis föreläsning med Tobias Leenaert, författaren bakom Så skapar vi en vegansk värld. Turnéschemat finns på sidan 20.

1 DAG: Eller flera dagar, om du kan! Anmäl dig som volontär till Djurens Rätts sommarturné på djurensratt.se/volontar. Varje sommar besöker Djurens Rätt de största festivalerna och evenemangen i Sverige. Som sommarturnévolontär är du med och delar ut informationsmaterial, sprider kunskap om djurens situation och påverkar tusentals människor till att göra djurvänliga val.

1 TIMME: Skapa ett konto i BlixtAppen och gör så många aktiviteter du hinner på en timme. Gå till blixtapp.djurensratt.se för att komma i gång. I BlixtAppen hittar du ett flöde av enkla digitala aktiviteter att göra för djuren. Det kan vara att skriva under en namninsamling, mejla en politiker eller kontakta ett företag. Samla poäng genom att göra så många aktiviteter du hinner på en timme. Djurens Rätt

Nummer 1 2023 55

Agera -

Ett år av krig i Ukraina

Så används gåvorna – ny storsatsning på gång.

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

JURRUBRIKERNA hitintills

har handlat om hundar och katter som grävts fram ur bombade ruiner, fyrbenta familjemedlemmar som följt med i flyktingströmmarna och mottagarländernas rabiesfruktan. Googlingar på ordkombinationer som ”help, animals, war, Ukraine” sköt i höjden vid månadsskiftet februari–mars i fjol, men intresset dalade snabbt framåt sommaren. När kriget bröt ut starta-

de Djurens Rätt en särskild insamling för djuren i Ukraina. Hittills har Djurens Rätt förmedlat bidrag och förnödenheter till ett värde av över 700 000 kronor. Pengarna är gåvor från allmänheten och har gått till praktikaliteter, såsom stora lass med djurfoder och drivmedel för att transportera djur till säkerhet. Benny Andersson, generalsekreterare hos Djurens Rätt, har löpande kontakt med djurvän-

ner i Ukraina. Han berättar att stora djurorganisationer fick in rekordsummor i början av kriget. – Det regnade in pengar till dem första halvåret från hela världen – men i början var det brist på förnödenheter, inte pengar. Senare sinade donationerna, så blir det alltid, katastrofer får mycket pengar i början. Vem skänker pengar till Syrien nu? Djurens Rätt valde att inte tömma fickorna direkt, utan låta pengarna sippra ur insamlingen. – Vi ville ha kvar pengar att kunna bidra med när omvärldens intresse falnat – och nu börjar bidragsförfrågningarna

FOTO: MOLLY CONDIT/WE ANIMALS MEDIA

En volontär leker med hundar som hamnat i kläm på grund av kriget. De flesta donationer kom snabbt, försvann snabbt och riktades mot hundar och katter. Djurens Rätt försöker bistå med både kort- och långsiktig hjälp, även för djuren i Ukrainas djurfabriker.

Agera ”Det känns bra att kunna finnas där på ett mer löpande och långsiktigt sätt.”

främs t gått till rens Rätt har Gåvorna från Dju och drivmeå transporter ks oc n me r, djurfode t. rhe r till säke del för att få dju

tas, vissa kor står kvar med mularna i fodertrågen där de dött av chockvågor från bomberna. Överlevande kor och gårdens arbetare har tvingats till en makaber samexistens med kadavren. Samtidigt som de grymma scenerna utspelar sig i de ukrainska djurfabrikerna pågår politiska försök att tumma på landets djurskyddslagar. – Parlamentet fungerar fortfarande och lagstiftning diskuteras där – det är inte bara krig. Just nu finns två rätt usla förslag om försämrad djurskyddslagstiftning. Alla passar på i kriser, säger Benny Andersson. JUST NU DRIVER Djurens Rätt

FOTO: THOMAS MACHOWICZ, ANDREW SKOWRON/WE ANIMALS MEDIA

Veterinärundersöknin g i Polen. En fransk bull dog g med läpp spalt, från en ukrainsk valpfabrik som övergavs under krig ets förs ta dagar.

komma, som befarat. Det känns bra att kunna finnas där på ett mer löpande och långsiktigt sätt. Så vi är till mer nytta nu än vi kunde vara när kriget bröt ut, säger Benny Andersson. MEN DET BÖRJAR bli flera

månader sedan Djurens Rätt direkt uppmärksammade Ukraina i sina kanaler. Varför? – Helt ärligt, så är konkur-

rensen hård om vad vi ska prata om. Under hösten var det valet. Under vintern slog de förrymda djurparksaporna ner som en bomb och slog ut all vår normala verksamhet i nästan två veckor. Därefter fick vi avsätta tid till att uppmärksamma vargjakten. Backloggen på vår önskade kommunikation är stor. FÅ RUBRIKER HAR handlat

om djuren i Ukrainas djurfabriker. Enligt den ukrainska branschorganisationen UCAB har uppemot 15 till 20 procent av djuren i djurfabrikerna försvunnit. Vissa har slaktats, många har svultit ihjäl, andra har skadats av ryska anfall.

Djurfabriker är beroende av ett ständigt flöde av foder, vatten, värme, el, reservdelar, läkemedel och fabriker som kan förädla animalierna. Spanska morgontidningen El País rapporterade i vintras från en mjölkfabrik i trakterna kring Charkiv, där två tredjedelar av de 3 000 korna hade dött. – Ett stort problem är att vi inte kan odla eller utfodra djuren. Eller att det blir vi som i slutänden får röja minorna, sa lantbrukaren Sergei Yatsenko till El País. Hans djurfabrik har drabbats av luftangrepp, minerad mark och en månadslång rysk ockupation. De tusentals tunga kadavren har inte kunnat flyt-

ett nytt projekt i Ukraina med målet att stärka djurrättsarbetet i landet på lång sikt, troligen är projektet redo att lanseras framåt våren och sommaren. Benny Andersson är övertygad om att satsningen är rätt väg att gå. – Vi ser ju att det här kriget kommer en dag att ta slut, någon gång. Ukraina är det landet som har flest djurfabriker i Europa, och kommer på grund av kriget ha ett snabbspår in i EU. Då kommer vi få in en koloss, Europas största djurfabriksland med en djurskyddsnivå under EU:s nivå. Därför tänker vi gå in för att hjälpa djuren i Ukraina både på kort sikt och lång sikt. Djurrättsfrågan är stor, men landets djurrättsrörelse behöver hjälp att växa. Varför satsar Djurens Rätt resurser på detta, denna än så länge hemliga satsning?

– Det primära är att göra stor skillnad för djuren som är flest och har det sämst. Många av dessa djur finns på andra platser i världen, då behöver vi lämna lilla Sverige och ge oss ut i den större världen. av Josefin Strang

Benny Andersson Djurens Rätt

Nummer 1 2023

Fråga oss -

Djurens Rätt svarar på tusentals frågor varje år, här är svar i urval. Har du en fråga? Mejla den till info@djurensratt.se.

Jag har sett och läst om i media att veganska produkter som vegansk ost och vegokött inte innehåller några bra näringsämnen, vilket gjorde mig bekymrad då jag vill säkerställa att jag får i mig allt som min kropp behöver genom en vegansk kost. Stämmer detta verkligen? SVAR: Vi behöver inte vara

misstänksamma mot mat i onödan, våra kroppar är otroliga på att hantera olika livsmedel. Vi ska heller inte fokusera på enstaka livsmedel eller komponenter i maten, utan det är den stora helheten av våra kostmönster som är det viktiga. Om vi kollar på de största riskfak-

torerna i svenskars matvanor så är det att vi har för lågt intag av fullkorn, baljväxter, frukt, grönt, fibrer, nötter, frön och fleromättat fett samtidigt som vi har ett för högt intag av rött kött, charkprodukter och salt. När vi pratar om vad som är mer hälsosamt än något annat så är det viktigt att veta vad det är vi jämför med. Jämför vi exempelvis en animalisk varmkorv med en växtbaserad korv så ser vi att den animaliska innehåller lite mer av både protein och mättat fett än den växtbaserade. Den växtbaserade korven har också en bonus av fibrer som vi svenskar får i oss för lite av. Att den växtbaserade innehåller cirka ett gram protein mindre är dock inget att vara orolig för, eftersom protein finns i större eller mindre mängd i nästan all mat. Nästan alla svenskar får i sig mer protein än de behöver. En minskning av det mättade fettet i maten kan däremot bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, om man samtidigt äter mer av omättade fetter. Att minska på mättat fett och i stället äta mer Vegokost innehåller mycket av sådant som svenskarna annars äter för lite av.

2009 blev Santino världskänd för att han samlat stenar att kasta på folk. Han blev 44 år.

av mat med fullkorn och fibrer är också bra. Växtbaserade ostar gjorda på kokos innehåller, likt fullfeta mejeriostar, en hög andel mättat fett, något vi bör äta mindre av. Oftast är de veganska ostarna berikade med olika näringsämnen, som förbättrar näringsprofilen något. Men berikning är inte bara något man gör med växtbaserade livsmedel. Det finns många animaliska livsmedel som också är berikade, komjölk till exempel. Kroppen gör dessutom ingen skillnad på om något är ”naturligt” eller inte, utan ser de kemiska strukturerna likadana ut så tas de upp på samma sätt. Ost är vidare inget som bör utgöra basen i en näringsrik kosthållning för någon, vare sig den är kokosbaserad eller mejeribaserad. Fördelen med vegansk ost är att den har mycket lägre klimatpåverkan och att inga djur behövts utnyttjas i produktionen. Järnbrist är vanligaste

bristen på mikronäringsämnen globalt sett, även i Sverige. Men det är många faktorer som påverkar upptaget av järn. Hemjärnet som finns i kött är dock mindre känsligt för andra faktorer än icke-hemjärn. Inte ens hemjärnet tas dock upp till 100 procent, man räknar med ett genomsnittligt upptag på 15 procent av båda sorterna. Här behövs forskning och produktutveckling för att öka tillgängligheten i vegokött. Tills dess så ska vi inte förlita oss på köttsubstitut för att fylla på våra järndepåer, snarare att äta en varierad kost där baljväxter, fullkornsprodukter, nötter, frön och torkad frukt får bidra med järn. Detta tillsammans med något C-vitaminrikt till maten, som paprika, kål av olika slag eller en citrusfrukt, för att öka järnupptaget. Zink finns i ungefär samma livsmedel som järn.   Vill du ha inspiration, matpepp och tips på näringsrika och goda vegorecept – gå in på

FOTO: SHUTTERSTOCK, PRESSBILD/ PARKS AND RESORTS

Får jag näringsbrist av vegokött?

F+S Djurens Rätts inspirationssajt Välj Vego som du hittar på valjvego.se. Lycka till och heja dig för att du väljer vego!   /Rebecca Johansson, ansvarig för Djurens Rätts inspirationssajt Välj Vego, samt utbildad nutritionist

Så sjukt med aporna – vad kan ni göra? Jag har blivit så illa berörd och tycker att det är helt fruktansvärt hur schimpanserna blev

avrättade av Furuviksparken. Får det verkligen gå till så? Och vad gör ni på Djurens Rätt för att stoppa djurparkerna? SVAR: Det som har hänt är oer-

hört tragiskt och vi är mycket kritiska till hur Furuviks djurpark hanterat situationen. Manda, Santino, Torsten och Linda hade inte behövt dö, och det är nu upp till oss att se till att de inte dog förgäves. Djurens Rätt gick direkt ut med en nyhet på vår hemsida och i sociala medier för att kritisera händelsen, samt intervjuades i traditionella medier om djurparkernas behov av avveckling. Vi skickade även en skrivelse till djurparksägaren, företaget Parks and Resorts, om att de först och främst måste avveckla hållandet av primater i fångenskap. Vilda djur hör inte hemma i bur, men när de väl är där och rymmer så måste andra metoder än att skjuta djuren kunna användas. Polisen har inlett en förundersökning om brott mot djurskyddslagen och djurplågeri, eftersom schimpanser blev skadeskjutna och avled senare av sina skador – liggande i plågor – medan de andra blev utan mat en längre tid. Djurens Rätt har fortsatt hopp om att myndigheterna tar händelsen på allvar och ser till att det blir konsekvenser för djurparken, då djurparksägaren tydligt har agerat fel. Djurens Rätts generella hållning är att djurparker inte

är bra platser för djur, och att vi är emot att djur används för underhållning. Dagens djurparker som de ser ut i dag behöver avvecklas. Förutom att reagera starkt vid sådana här händelser som på Furuviksparken, arbetar vi främst genom opinionsbildning för att påverka synen på djurparker. Vidare anser vi att det finns vissa arter som har det sämre på djurparker, och där bevarande är långt ifrån giltiga skäl för individens lidande. Sådan djurhållning behöver avvecklas snarast möjligt, vilket vi framför i samtal med politiker och makthavare, samt djurparksföreträdare. Ett tydligt och aktuellt exempel är just hållandet av schimpanser och andra primater i fångenskap, då de inte klarar sig bra i Sveriges klimat och är intelligenta nog för att protestera mot sin fångenskap och djurparksbesökare. Innan schimpansen Santino dödades i tragedin på Furuviks djurpark visade han just detta, bland annat genom att samla stenar för att kasta på besökare. Du kan känna dig säker på att ditt stöd som medlem i Djurens Rätt kommer leda till fler regleringar av djurparker, och att vi gör vad vi kan för att djur som används för underhållning snart blir ett minne blott. Tillsammans står vi alltid på djurens sida. /Anna Harenius, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt

Djurförsök låter inte lagligt! I djurskyddslagen står det ju att djur ska skyddas från onödigt lidande. Det jag funderar på då är hur det i så fall kan vara tillåtet med djurförsök? SVAR: Det stämmer förvisso att

djurskyddslagen ställer upp ett grundläggande djurskyddskrav som säger att djur ska behandlas väl och skyddas från onödigt lidande. I samma regel står det dock att djur som används i djurförsök, förutsatt att det godkänts av en djur-

På pappret ska djur skyddas från lidande, men djur i djurförsök är undantagna.

Hur kan jag stå till tjänst? försöksetisk nämnd, inte ska anses vara utsatta för onödigt lidande. Enligt djurskyddsförordningen krävs det etiskt godkännande för djurförsök där däggdjur, fåglar, kräldjur, groddjur, fiskar, rundmunnar och bläckfiskar används. Med andra ord gäller inte skyddet mot onödigt lidande för de försöksdjuren. Lagstiftaren verkar ha tänkt att lidandet som djuren utsätts för i alla djurförsök som får etiskt godkännande är nödvändigt lidande. Det är särskilt problematiskt eftersom flera forskningsrapporter visar att den djurförsöksetiska prövningen inte fungerar tillfredsställande. Det är också Djurens Rätts erfarenhet att många djurförsök godkänns av nämnderna, trots att nämnden inte ens gjort en sådan lidande- och nyttoanalys som de ska göra enligt Jordbruksverkets föreskrifter. Det korta och förenklade svaret på frågan är alltså att skyddet mot onödigt lidande inte gäller för försöksdjuren. Avrundar vi resonemanget här, så är slutsatsen att ansvaret helt och hållet ligger på riksdagen. Det är inte förrän våra folkvalda politiker fattar beslut om en handlingsplan för utfasning av djurförsöken, och börjar avsätta mer pengar för att utveckla djurfria metoder, som någonting kan göras för de hundratusentals djur som lider i djurförsök i Sverige varje år. Det är något Djurens Rätt har arbetat för och fortfarande arbetar intensivt med, både i Sverige och i EU.

/Peter Stålborg, sakkunnig i djurförsöksfrågor hos Djurens Rätt

Först och främst, stort tack för ert arbete för djuren. Jag har varit medlem i flera år men jag skulle vilja göra ännu mer för djuren. Vad kan jag göra? SVAR: Hej! Först och främst,

stort tack för att du är med och gör skillnad för djuren genom att vara medlem i Djurens Rätt. Jag blir också jätteglad av att höra att du vill göra ännu mer för djuren! Ett enkelt sätt att börja engagera sig är genom Djurens Rätts BlixtApp. Det är en webbläsarbaserad app, så du behöver inte ladda ner något för att komma i gång. När du skapat ett konto kommer du till ett flöde av tips på aktiviteter för djuren, som du kan gå igenom och genomföra när det passar dig. Alla aktiviteter i BlixtAppen är digitala och kan exempelvis vara att skriva under en namninsamling, kommentera i sociala medier eller att mejla ett företag som bör göra det bättre för djuren. Du hittar BlixtAppen på www. blixtapp.djurensratt.se. Vill du även utveckla ditt engagemang ytterligare är du också välkommen att anmäla dig som volontär. Du kan delta på många olika sätt som volontär hos Djurens Rätt, beroende på vad du är intresserad av och vad du har för kompetenser. Du kan till exempel vara med på vår sommarturné, delta vid en protest eller engagera dig i något av Djurens Rätts projekt. Berätta i din anmälan vilka frågor du brinner för, så hjälper vi dig vidare för att hitta ett uppdrag som passar dig. Anmälan görs på djurensratt.se/volontar. Tack för ditt engagemang och för att du är en röst för djuren!   /Emma Bäckström, kampanjkoordinator hos Djurens Rätt Djurens Rätt

Nummer 1 2023

Coral Ricote hos Djurens Rätt löser läsarnas djurvänsdilemman. Har du ett dilemma? Mejla det till info@djurensratt.se.

Måste JAG vara perfekt?

FRÅGA: Jag vet inte om jag orkar vara renlevnadsvegan längre. Jag tycker det är jobbigt att vara "den som är den" och krånglar till varenda högtidsfirande, after work, jobbfika, julklapp och dejt. Jag bor i en halvtrist stad utan större vegoutbud. Jag fattar verkligen att djuren lider, men är jag verkligen världens sämsta djurvän om jag äter typ lite ägg ibland och inte orkar försöka få med kollegor, kompisar, familj och så vidare på vegotåget?

SVAR: När jag läser dina ord

känner jag igen mig. Jag är själv uppvuxen i en mindre stad och det kändes tråkigt att jämföra det växande utbudet som fanns i större städer med de mer begränsade alternativ som erbjöds hemma. Varje gång jag tillbringade en helg borta var det inte roligt att komma tillbaka till min stad, men samtidigt var Coral Ricote jag medveten om djuKampanjchef hos Djurens situation och ville rens Rätt och bra på att inte bidra till deras motivera när det lidande. känns motigt. För mig gjorde det stor skillnad att inse att jag var en del av en rörelse som gör världen till en bättre plats för alla, inklusive djur. Det första jag skulle tipsa om är att träffa andra likasinnade. Det låter som att du är den enda veganen i din omgivning och jag förstår att det känns tungt ibland. Du skulle, till exempel, kunna anordna en träff för veganer och vegointresserade i staden där du bor. Om det av någon anledning inte fungerar i din stad finns digitala träffar som alternativ. Vill du träffa likasinnade samtidigt som du skapar positiv förändring för djuren kan du också anmäla dig som volontär hos Djurens Rätt. De flesta volontärprogram vi erbjuder kan genomföras digitalt och

det finns olika engagemangsformer att välja på. Mitt andra tips är nog det kortaste av alla, men kan vara bland de mest effektiva. Det är att påminna sig själv om varför vi gjorde valet. Vi väljer vego för att djuren inte har något val. Djuren väljer inte att utsättas för systematiskt lidande i djurfabrikerna och vi lyfter deras röst. Alla dessa små val skapar en större förändring och att vara medveten om anledningen kan vara en mäktig drivkraft. En tredje idé jag skulle vilja skicka med dig är att du inte behöver övertyga alla. När en får veta den hemska verkligheten som djuren utsätts för i djurfabrikerna är det naturligt att känna att en borde få med alla på tåget. Däremot kan det ses som en resa och varje enskild person behöver följa sin egen takt. Några personer blir veganer på några dagar medan andra behöver flera år för att ens tänka sig att äta vego någon dag i veckan. I stället för att skapa en förväntan om att veganisera ett helt högtidsfirande kan du börja med att ta med några veganska rätter. Min erfarenhet är att andra ofta blir nyfikna och vill smaka, sedan tycker de flesta att det är gott och det veganska tar slut snabbt! Nästa gång räknar de med att dessa rätter kommer att finnas på bordet och så småningom blir sociala tillställningar allt mer vegovänliga. Det går inte att få med alla på vegotåget över en natt, men dessa små steg kommer att både göra din vardag gladare och får andra att komma närmare en djurvänlig livsstil. Sist men inte minst – den glada nyheten att det blir allt vanligare att få bättre vegoutbud i mindre städer. Jag håller tummarna för att tipsen ger dig styrka att fortsätta välja vego tills bredare utbud också kommer till din stad! ●

FOTO: EMELIE ASPLUND

Dilemmat -

Minnesord -

Vi minns

Läsarnas sista hälsningar till en älskad vän.

Mer än bara ett kosttillskottsföretag. Vi riktar oss till alla som värdesätter: • Högsta möjliga renhet • Kvalitet före kvantitet • Hög biotillgänglighet

MIRANDA 2003–19/9 2022

ROSALEE 1/10 2012–1/1 2023

Tack lilla rara Miranda för all kärlek du gav oss. Du var en sån klok, rolig och snäll katt. Vi saknar dig så mycket och kommer aldrig att glömma dig. Vi har så många underbara minnen kvar och du kommer alltid att finnas i våra hjärtan. Vi älskade dig så. Sov gott vår älskade lilla katt. Hoppas det finns en katthimmel. - Matte Anita, Husse Henning och din kompis Morris

Tack för tiden du var hos mig och tack att jag fick vara din, min älskade lilla RosaLee. Du var här, en stund på jorden tills en grym sjukdom tog dig alldeles för tidigt. Min ängel, så oändligt älskad och saknad! Din mamma för evigt. – Helen

• Egen certifierad svensk tillverkning • Inga onödiga tillsatser • Noga utvalda ingredienser

SPOCK 25/6 2014–21/11 2022   Vår kära flockmedlem fick dela ett långt och händelserikt liv med oss. I Morrigan fick hon den kaninvän hon längtat efter. Nu har Spock fått färdas vidare ut i den stora rymden. Live long and prosper!  - Morrigan, Hanna & Tony

• 100% vegetariskt sortiment • 90% registrerat hos Vegan Society • Tillskott som passar alla

Kosttillskott ersätter inte en varierad kost och en hälsosam livsstil.

Katter, koreklam och klimatkonferens – här är uppdateringarna från tidigare rapportering. NUMMER 4/2019

Ny kattlag har trätt i kraft I mars 2022 röstade riksdagen för märkning och registrering av katter, något Djurens Rätt arbetat för under lång tid och rapporterade om i nummer 4/2019. Den 1 januari i år trädde kravet på obligatorisk märkning och registrering av Nummer 4/2019 katter i kraft. Linda Björklund är sakkunnig etolog hos Djurens Rätt. – Hemlöshet hos katter är ett stort djurskyddsproblem, det orsakar allvarligt lidande hos väldigt många individer. Krav på märkning och registrering

är en viktig del i arbetet med att höja katternas status och för att färre katter ska behöva sakna ett hem. Jag är glad att lagstiftningen och registret är på plats nu och att intresset för att registrera sin katt har varit så stort, säger Linda Björklund. Om din katt inte är märkt ännu, så är det hög tid att boka tid och registrera ID-uppgifter-

na. Märkningen får utföras av veterinärer samt ID-märkare med godkänd utbildning. Är din katt märkt och registrerad sedan tidigare behöver den registreras igen i Jordbruksverkets nya kattregister.

NUMMER 2/2022

Klimatmöte glömde djuren

I fjol uppmärksammade tidningen att FN erkänt kopplingen mellan djurvälfärd och hållbarhet, Djurens Rätt hade NUMMER 1/2020 därför höga förhoppningar inför FN:s årliga klimatkonferens COP. Förväntningarna infriades inte. Arrangörerna konstaterade själva att konferensen inte lyckats belysa livsmedelssysteI reportaget Grönmålningmets avgörande roll i att minska en rapporterade Tidningen klimatutsläppen, och lovade Djurens Rätt om hur bättring nästa år. djurindustrin slätar – Vi behöver över dess klimatpåmontera ner djurfaverkan, trots att anibrikerna och kraftigt malier är livsmedlen minska köttkonsummed högst klimatbetionen för att nå klilastning. Arla började matmålen. Det hade 2019 att använda beslutsfattare behövt uttrycket ”netto noll förstå redan i år, men Nummer 1/2020 klimatavtryck” i vi ser fram emot att marknadsföringen av delta i samtalen om sina produkter. Konkrafttag mot djurfasumentombudsmanbrikerna nästa år, sänen (KO) bedömde att ger Camilla Bergvall, Arla inte kunde bevisa riksordförande för att klimatpåståendet Djurens Rätt. stämde. Patent- och Via koalitionen marknadsdomstolen World Federation höll med och i februfor Animals skickaari 2023 förbjöds den de Djurens Rätt ett Nummer 2/2022 missvisande netto positionspapper till noll-reklamen. När länders representanArla drog tillbaka reter inför konferensen. klampåståendet valde Djurens Rätt deltog de också att slopa det klimatpå ett event under COP27 och kompenserande arbetet. medfinansierade paviljongen – Om vi inte kan prata någon- Food4Climate, som diskuterade stans om den här klimatkomhur djurfabriker sinkar klimat pensationen, så ser vi att vi inte och miljö, samt behovet av en kan motivera att fortsätta det, omställning till mer växtbasa Arla Sveriges hållbarhetsserad kost. Härnäst hoppas chef Victoria Olsson till Ekot. Camilla Bergvall att FN får syn I december avslöjade Ekot på subventionerna som göder även att Arlas påståenden om världens djurfabriker. minskade klimatutsläpp var – Politiker behöver ta mer ogrundade – det handlade i ansvar i frågan, både i Sverige stort sett bara om att företaget och i övriga världen, avslutar bytt mätmetod. hon. ●

Arla klandras för klimatreklam

Nästa nummer av Tidningen Djurens Rätt ges ut den 20 juni. Vad tyckte du om tidningen? Finns det kanske något du gärna vill läsa mer om i ett kommande nummer av tidningen? Hör av dig till redaktionen på djr@djurensratt.se. Om du har frågor om ditt medlemskap eller hur Djurens Rätt arbetar, så kan du bläddra tillbaka till sidan fem i tidningen för att hitta kontaktuppgifterna.

Djurens Rätt

Nummer 1 2023

FOTO: SHUTTERSTOCK

Det hände sen -

M E R S K Ö N H E T, M I N D R E F Ö R PA C K N I N G Silkeslena, högpigmenterade blush & bronzers som passar alla hudtyper, även känslig hy. Ny, slimmad förpackning av papper gör den enkel att bära med sig och att återvinna. Våra blush & bronzers har nu 57 % mindre förpackningsmaterial och är tillverkade i Europa.

idunminerals.com

POSTTIDNING B

Returadress: Djurens Rätt, Box 7023, 402 31 Göteborg

PRECIS PRECIS SOM SOM PRECIS SOM VANILJGLASS VANILJGLASS VANILJGLASS PRECIS SOM SKA SKA SMAKA SMAKA SKA SMAKA VANILJGLASS SKA SMAKA NNYNYHHYEHETET! !T!

NYHET!