4 minute read
Svenska skolor blir allt mer djurvänliga
En klass för sig
Svenska skolor blir allt mer djurvänliga
av Josefin Strang illustration Jens Magnusson
V
ID FÖRSTA ANBLICK verkar Globala gymnasiet i Stockholm vara som vilken kommunal skola som helst. Vanliga elever, vanliga klassrum, vanliga korridorer med plåtskåp. Vid närmare anblick märker du att eleverna går i strumplästen inomhus. – Nästan allt vi gör handlar om hållbarhet. Regeln om att inte ha uteskor inomhus är för att minska behovet av kemikalier vid städning, säger Alesia Hansson som är elevkårsordförande.
Onsdagar är veckans höjdpunkt på skolmatsedeln, då blir det oftast pasta. Just i dag står det chili sin carne på griffeltavlan utanför skolmatsalen. Det är här skolan sticker ut som mest – skolbespisningen har inte serverat en köttbit på tolv år. Eleverna krävde en omröstning redan 2009 och över 60 procent av eleverna röstade för vego. Och så har det förblivit, skolans vego-
Gör skillnad där du bor
Min skola lagar jättetrist vegomat, hur kan jag hjälpa dem att bli bättre? Hur ska jag övertyga min kommun om att sluta med fyrverkerier på nyår? Svar på detta och mycket mer kan du nu enkelt hitta på djurensratt.se/ mer-djurvanlig-kommun. Du kan undersöka och jämföra hur djurvänlig din kommun är på djurensratt.se/djurvanligkommun-2021/ topplistan. Om du vill fortsätta göra skillnad för djuren där du bor, kontakta gärna din närmaste lokalorganisation. norm är en ickefråga bland eleverna. – På min grundskola klagade folk jämt på maten, här tycker jag att maten är jättegod och många håller med. Även skolledningen och matpersonalen verkar stolta över maten, när skolan marknadsförs lyfts den vegetariska skolmaten fram, säger Alesia Hansson.
Globala gymnasiet är i gott sällskap. Varje dag serveras två miljoner skolmåltider i Sverige och allt fler av dem blir vegetariska, enligt Djurens Rätts årliga undersökning Sveriges djurvänligaste kommun. – Utvecklingen syns hela vägen från förskola till gymnasiet, och i år fanns ännu oftare politiska beslut bakom, säger Cecilia Mille som är biolog och sakkunnig i hållbarhetsfrågor på Djurens Rätt. Köttfria dagar för samtliga elever blir allt vanligare, framför allt i grundskolan. Uppemot 90 procent av landets grundskolor och gymnasium ställer dessutom fram vegetariska rätter dagligen. Dessutom är framstegen hållfasta, Cecilia Mille har inte sett några kommuner återintroducera mer kött på matsedlarna. Trots detta är Djurens Rätt långt ifrån nöjda och fortsätter föra dialog med kommuner för fler djurvänliga beslut. – Från Djurens Rätts perspektiv är frågan självklar: mer vego är bättre för djuren. Vi lyckas bättre när vi försöker sätta oss in i kommunernas perspektiv, är intresserade och lyssnar. Ofta har kommunen konkreta miljömål och då kan vi hjälpa till att uppfylla dem genom vägledning mot vego, säger Cecilia Mille. ÄR DET REN slump att två grannkommuner kan ta vitt skilda beslut för djuren, eller finns det en förklaring? Djurens Rätts kommunundersökning har satt fingret på vad som driver utvecklingen allra mest. Kostchefer runt om i Sveriges kommuner fick utse faktorn som väger tyngst när det gäller mer vego i skolorna. Det visade sig att djurvänliga attityder gör störst skillnad. – Allra viktigast visade sig vara en positiv inställning till växtbaserad mat hos eleverna och vårdnadshavare, säger Cecilia Mille.
Viktigt var också tydliga direktiv från kommunens politiker, och mer kunskap i köken om växtbaserad mat. Här kan djurvänner hjälpa kommunen över tröskeln och Cecilia Mille tipsar om att ha en nyfiken och hjälpsam inställning. – Börja med att ställa frågor, för det är bra att veta var skon klämmer, och fundera hur du kan hjälpa kommunen.
Visar det sig att kökspersonalen inte är vana att laga vego? Föreslå kompetensutvecklande böcker och digitala utbildningar. Kanske visar det sig att personalen eller politikerna tror att vego är näringsfattigt, då finns bra resurser hos Livsmedelsverket. – Enligt Livsmedelsverket äter barn och unga fortfarande för lite grönsaker. Det gynnar hälsan att tidigt äta olika typer av vegetabilier. Det går också att höja kvaliteten på skolmaten inom budgetramarna om man satsar större andel växtbaserat, lagat från grunden. Om du möts av motstånd från styrande politiker, gå ihop med personer som håller med dig och visa att det finns efterfrågan och evidens, säger Cecilia Mille. GRÄSRÖTTER GÖR SKILLNAD. På Globala gymnasiet fungerade bevisligen elevdemokratin och ungdomarna fortsätter att göra skillnad. Projektarbeten om hållbarhet, fikaförsäljning för välgörenhet och deltagande i skolstrejken för klimatet är bara några axplock. – Gör mycket research, ta fram bra argument, gör gärna en presentation och prata med skolledningen! Om rektorerna inte lyssnar, se om ni kan få kommunen att lyssna. Ta Globala som exempel på att det faktiskt funkar att servera helt vegetarisk mat i skolan, avslutar Alesia Hansson. ●
DJURVÄNLIGA INITIATIV
UMEÅ Vegonorm på förskola
Sedan 2019 serverar förskolan Gitarren vegetariskt till barnen, kött klassas som specialkost. I fjol åt 46 av förskolans 54 barn vego.
FALUN Elever fixade bättre vego
Yuvia, Mira och Tin är medlemmar i Rädda Djuren-klubben, under 2018 gick de på mellanstadiet. Vegomaten behövde förbättras, men att prata med lärare och klassråd hjälpte inte. Nyckeln var att skriva brev till skolans rektor och matpersonal. ‒ Vi blev jätteglada över att de ändrat maten och att de lyssnade på oss. Det var skönt att vi kunde göra någonting för att det skulle ändras, sa Tin till medlemstidningen Klubbnytt.
TINGSRYD Vegoförslag från lärare
I maj la en förskolelärare ett medborgarförslag om två till tre vegetariska dagar per vecka i skolorna. Kommunens måltidsverksamhet höll med om att mer borde göras i frågan, men då behövs politikernas stöd.
STOCKHOLM Storsatsar vegetariskt
Endast en gång i månaden serveras rött kött till förskolan Sagans 89 barn. Kyckling har valts bort helt och ”barnen äter ändå hellre quorn” enligt skolans kock.
