DNA TEST - ANDRO SENSOR 40 + by DNA Medic

Andro Sensor 40+ Maria Smith DEMO5

BREV

Bästa Dr. Maria Smith, Ditt prov av analysen 01/04/2014 kommit oss tillhanda och blev därefter utvärderat på vårt laboratorium enligt högsta ISO 15189 resp. ISO 17025 laboratoriekvalitetsstandard. Resultaten blev sedan bedömda av två helt oberoende genetiker och molekulärbiologer och personligen godkända av mig som laboratorieföreståndare. Efter tillkännagivandet sammanställde vi en personlig redogörelse enbart för dig. Den vill jag härmed förmedla i önskat utförande. Jag tackar för ditt förtroende och hoppas, att du är nöjd med vår service. Om du har några synpunkter, tveka inte att meddela oss om dem. Bara på det viset kan vi ständigt förbättra vår service. Jag hoppas att analysen motsvarat dina förväntningar. Med vänliga hälsningar,

Dr. Daniel Wallerstorfer Bsc. Ansvarig för laboratoriet

Andro Sensor 40+

Personligt analysresultat av:

Dr. Maria Smith | FĂśdelsedatum: 12/03/1980 BestĂ¤llningsnummer:

DEMO5

Denna rapport innehĂĽller personliga genetiska data och ska behandlas konfidentiellt.

Index Ev. utmönstrade delområden beställdes inte och återfinns inte i häftet. ALLMÄN INFORMATION Hur gener bestämmer vår hälsa

FARMAKOGENETIK Farmaco Sensor (Biverkningar av medicin)

$*$

HIV Sensor (HIV Resistens)

$*$

GYNEKOLOGI Bröst Hälso Sensor (Bröstcancer)

$*$

ANDROLIGI Prostata Hälso-Sensor (Prostatacancer)

HJÄRTKRETSLOPP Cardiovascular Sensor (Hjärtomloppssjukdom)

Thrombo Sensor (Trombos)

Hypertension Sensor (Högt blodtryck)

$*$

ÄMNESOMSÄTTNING Toxo Sensor (Avgiftning)

Diabetes Sensor (Diabetes mellitus Typ 2)

$*$

Alzheimer Sensor (Morbus Alzheimer)

$*$

Järn Sensor (Hemochromatos)

$*$

MOTION Ben Hälso Sensor (Osteoporos)

Led Sensor (Reumatoid Arthrit)

$*$

MATSMÄLTNING Glutenintolerans

$*$

Lactos Sensor (Laktosintolerans)

$*$

IBD Sensor (Morbus Crohn)

$*$

OPHTALMOLOGI Glaucoma Sensor (Grönstarr)

$*$

AMD Sensor (Syndegeneration)

$*$

ODONTOLOGI Periodontitis Sensor (Parondontos)

$*$

ALLMÄN INFORMATION Tekniska detaljer

Litteraturhänvisning

GENETIK

Hur gener bestämmer vår hälsa Den mänskliga kroppen består av ca 50 biljoner enstaka celler och i varje sådan cell finns en cellkärna, som innehåller de mänskliga kromosomerna. En kromosom består av en ”smal sammanlindad tråd”, den s.k. DNAdubbelhelixen. Kromosom

Celler Kroppen (50 biljoner celler)

DNA dubbelhilix

Laktosgen (LCT)

A = frisk G = risk

Trombosgen (FV)

DNA är den egentliga genetiska koden, följaktligen den mänskliga kroppens uppbyggnad. Denna genetiska kod består hos varje individ av 3,2 miljarder bokstäver och ungefär 1% av denna kod bildar områdena, som vi kallar gener. En gen utgör kroppens eget rättesnöre och har mestadels bara en bestämd funktion. Sålunda finns det gener, som har till uppgift att säga kroppen, hur den kan tillverka blått färgämne, som sedan leder till blå ögon. Det finns också gener, som talar om för kroppen, hur den skall bryta ned näringsmedel i tarmen, för att sedan kunna uppta dem.

Tyvärr är våra gener inte felfria och varje individ bär på speciella gendefekter och genvariationer, som vi antingen ärvt av våra föräldrar eller som av en händelse bildats och sen påverkar vår hälsa. Dessa genvariationer förekommer mycket ofta och är mestadels bara enkla bokstavsändringar i den genetiska koden. De olika variationerna försvagar vårt immunsystem, ökar vår risk för hjärtinfarkt eller försvagar vår syn. Naturligtvis bär var och en av oss på andra variationer, som medför, att många människor är mer riskbenägna för hjärtinfarkt och andra t.ex. för laktosintolerans. Sjukdomar, som i vissa familjer förekommer ofta , är exempel på att den individuella sjukdomsrisken kan variera från familj till familj och person till person.

Sida 1 av 81

Dessa polymorfer kan påverka vår hälsa, men de utgör i många fall inga absoluta fakta för att bli sjuk utan utgör endast en större risk för att insjukna. Om sjukdomen bryter ut, beror på yttre faktorer i miljön och livsstilen. Om en person t.ex. ej tål laktos pga. en genvariation är den personen helt frisk, så länge hon inte dricker mjölk. Besvären kommer först vid viss miljöpåverkan – i det här fallet är det laktosupptagning via näringen. Detta gäller även för andra sjukdomar. Är t.ex. genen, som reglerar upptagningen av järn, defekt, ökar risken för järnbrist och en förebyggande livsstil blir nödvändig för att förebygga sjukdomen och kanske helt hindra den att bryta ut.

Experter uppskattar, att varje människa bär på ca. 2000 gendefekter eller genvariationer, vilka tillsammans påverkar hans hälsa och kropp och i många fall kan leda till sjukdomar. En mängd faktorer kan medföra förändringar i våra gener (även kallade mutationer), som i sällsynta fall kan få positiva följder, men däremot oftast stör en genfunktion och påverkar vår hälsa negativt.

Den i medierna och Hollywood mest bekanta orsaken till gendefekter är radioaktiviteten, varvid radioaktiv strålning tränger in i cellerna och skadar vår genetiska kod och av en slump även våra gener.

Ytterligare en orsak till mutationer och gendefekter är speciella ämnen som exempelvis kol, som förekommer i bränd mat. Det tränger också in i cellerna och skadar våra gener, vilket kan medföra tarm- och några andra cancerformer. Solens UV-strålning skadar likaså våra gener och leder till sjukdomar som hudcancer.

Dessa faktorer kan förändra enstaka gener och störa deras funktion för hela livet, men den största delen av våra genvariationer ärver vi av våra föräldrar. Varje embryo får vid befruktningen av äggcellen hälften av sina gener från pappan och hälften från mamman, vilka tillsammans skapar en ny människa med några egenskaper från varje förälder. Med dessa gener överförs tyvärr även gendefekter och så händer det, att en polymorf, som orsakar hjärtinfarkt, överförs från pappan till sonen och vidare till barnbarnet och i varje generation medför sjukdomen.

Men om gendefekten går i arv, bestämmer slumpen, och så kan det hända, att flera av barnbarnen bär på gendefekten men andra inte.

Följaktligen är varje människa speciell och genom samlingen och kombinationen av olika genetiska variationer har varje individ olika nedärvda hälsosvagheter. Med den nyaste teknologin är det idag möjligt, att undersöka de egna generna och av dessa utläsa våra helt personliga hälsorisker. Med denna vetskap kan man sedan vidta förebyggande åtgärder och i många fall förhindra uppkomsten av sjukdomar. Detta är nästa steg i den preventiva medicinen och en ny generation i hälsovården.

Sida 2 av 81

FARMAKOGENETIK

Hur mediciner påverkar vår kropp. Varje människa reagerar annorlunda på mediciner och medan somliga drar stor nytta av medicinsk behandling, kan oönskade biverkningar utlösa svåra komplikationer hos andra med t.o.m. dödliga konsekvenser. Uppskattningsvis får ca 7 % av klinikpatienter svårartade biverkningar och ca 0,4% dör till följd av dem. Medicinska biverkningar är således den femte vanligaste dödsorsaken i Västvärlden och en stor del av fallen kan härledas till nedärvda gendefekter.

Medicinernas väg genom vår kropp. Om man intar en medicin eller injicerar den går den allra först in i blodomloppet, där de flesta medicinerna gör sin verkan. Därefter registreras medicinen av ett kroppsligt enzym och förberes för nedbrytningen i blodomloppet, varvid de flesta medicinerna förlorar sin verkan. Den deaktiverade medicinen filtreras därpå ur blodet av njurarna och stöts slutligen ut i urinen.

Medicin intas Mediciner visar Verkan/effekt

Enzym-gen

Medicinen förbereds för nedbrytning genom enzym

Medicinen hamnar i urinen

Sida 3 av 81

Konstant medicinterapi Eftersom många läkemedel såsom blodförtunnande warfarin används under en längre period och skall tas regelbundet för att hålla mängden aktivt läkemedel i rätt intervall.

Intag

Medicin i blodet Medicinens verkningsområde

16 h

24 h

32 h

Tid (timmar) På det här viset stannar medicinen inom den riktiga doseringen för att åstadkomma den avsedda verkan.

Gendefekter fördröjer medicinens nedbrytning Tyvärr har många människor en gendefekt i en av sina enzymgener, som spelar en viktig roll i denna process

Medicin intas

Mediciner visar Verkan/effekt

Enzym-gen

Medicinen filtreras inte ur kroppen

Medicinen landar som förut i blodomloppet och visar sin verkan, visserligen utan att förberedas för nedbrytningen och stannar betydligt längre i kroppen. Det är visserligen vid engångsintag knappast ett problem, men om medicinen tas 3 ggr dagligen, stiger koncentrationen i blodet allt högre, tills toxiska biverkningar blir följden.

Sida 4 av 81

Problemet vid upprepat intag när det finns en gendefekt I Warfarinets fall befinner sig blodförtunningen till en början inom den riktiga doseringen. Däremot ökar koncentrationen av medicinen vid konstant intag mer och mer och visar allt starkare blodförtunnande resp. och anti-coaguleringstendenser, tills okontrollerbara blödningar blir följden.

Gendefekt förhindrar nedbrytningen av medicinen Giftig koncentration >>>Biverkningar

Intag Medicin i blodet

Medicinens verkningsområde

16 h Tid (timmar)

24 h

32 h

Det betyder, att 20 % av populationen, som bär på en gendefekt, behöver en betydligt mindre dos av medicinen, då den vanliga dosen skulle leda till allvarliga biverkningar.

Sida 5 av 81

Pro-droger, försteget till aktiv medicin Många mediciner, s.k. "Prodrugs" intas i en inaktiv form och aktiveras först av enzymerna i kroppen. Exempel på sådana mediciner är cancerbehandlings-medicinen Tamoxifen och smärtmedlet Codein. När man tar en sådan medicin, går den i sin inaktiva form in i blodomloppet, där den omvandlas till aktiv form genom enzymerna och får sin önskade verkan. Smärtmedlet Codein omvandlas på det här viset till morfin, som verkar smärtlindrande.

Medicin intas

Enzym-gen

Medicinen aktiveras av enzym

Mediciner visar Verkan/effekt

Medicinen hamnar i urinen

Medicin intas Mediciner visar ingen effekt

Enzym-gen

Medicinen aktiveras inte

Är däremot Enzym-genen defekt, kan inte kroppen omvandla medicinen till aktiv form och medicinen blir därigenom verkningslös. I Codeinets fall börjar efter intaget ingen smärtlindring utan man måste gå över till en annan medicin. I Tamoxifenets fall, en medicin som förebygger uppkomsten av blodcancer, är emellertid medicinens felande verkan inte märkbar och man är inte medveten om det, förrän cancern utvecklas.

Medicinen filtreras inte ur kroppen

Sida 6 av 81

Doseringsanvisningar för läkaren Denna genanalys ger information om nedbrytningshastigheten hos medicinska läkemedel, som kan vara relevant vid doseringen av medicinen. Då måste man ta i beaktande, att analysen kan hänvisa till nedbrytningsproblem, men inte kan ersätta den professionella åsikten och ansvaret för rätt dosering. Vår rekommendation för en riktig dosering är följande:

Rekommenderad dos: ~100% Detta är normaltillståndet, när de relevanta generna inte innehåller några mindre presterande genvariationer. Dosera medicinen som vanligt.

Rekommenderad dos: ~20%, ~50%, ~70% etc. Funktionen hos involverade enzymer är starkt begränsad och nedbrytningshastigheten hos medicinen är förmodligen starkt reducerad. Vi rekommenderar att använda ett alternativt preparat. Bara om absolut nödvändigt rekommenderar vi att börja terapin med en mindre dos under sträng övervakning.

Rekommenderad dos: 0% Funktionen hos involverade enzymer är starkt begränsad och nedbrytningshastigheten hos medicinen är förmodligen starkt reducerad. Vi rekommenderar att använda ett alternativt preparat. Bara om absolut nödvändigt rekommenderar vi att börja terapin med en mindre dos under sträng övervakning.

Sida 7 av 81

FARMAKOGENETIK

Farmakogenetiska gener Följande gener och Polymorphismer har inflytande på nedbrytningen och effekten av olika mediciner. Analysen kom till följande resultat: Farmakogenetik Medicin-Kategori 1

Polymorphism

Genens tillstånd

Nedbrytning av medicin

Cytochrome P-450 2D6

2549 A/del (Allele*3)

Aktiv

snabb

Cytochrome P-450 2D6

1846 G/A (Allele*4)

Aktiv

snabb

Cytochrome P-450 2D6

1707 T/del (Allele*6)

Aktiv

snabb

Cytochrome P-450 2D6

2935 A/C (Allele*7)

Aktiv

snabb

Cytochrome P-450 2D6

1758 G/T (Allele*8/14)

Aktiv

snabb

ULTRA RAPID METABOLIZER

EXTENSIVE METABOLIZER

INTERMEDIATE METABOLIZER

POOR METABOLIZER

Ditt resultat

Medicin-Kategori 2

Polymorphism

Genens tillstånd

Nedbrytning av medicin

Cytochrome P-450 2C9

Arg144Cys (Allele*2)

Inaktiv

långsam

Cytochrome P-450 2C9

Ile359Leu (Allele*3)

Aktiv

snabb

ULTRA RAPID METABOLIZER

EXTENSIVE METABOLIZER

INTERMEDIATE METABOLIZER

POOR METABOLIZER Ditt resultat

Medicin-Kategori 3

Polymorphism

Genens tillstånd

Nedbrytning av medicin

Cytochrome P-450 2C19

681 G/A (Allele*2)

Aktiv

snabb

ULTRA RAPID METABOLIZER

EXTENSIVE METABOLIZER

INTERMEDIATE METABOLIZER

POOR METABOLIZER

Ditt resultat

Medicin-Kategori 4

Polymorphism

Genens tillstånd

Nedbrytning av medicin

NAT2

G191A

Normal

NAT2

C282T

Normal

NAT2

T341C

Normal

NAT2

C481T

Normal

NAT2

G590A

Normal

NAT2

A803G

Normal

NAT2

G857A

Normal

ULTRA RAPID METABOLIZER

EXTENSIVE METABOLIZER

INTERMEDIATE METABOLIZER

Ditt resultat

Sida 8 av 81

POOR METABOLIZER

Medicin-Kategori 5

Polymorphism

Genens tillstånd

Nedbrytning av medicin

Cytochrome P-450 3A4

rs28371759 (Allele*18)

Aktiv

snabb

ULTRA RAPID METABOLIZER

EXTENSIVE METABOLIZER

INTERMEDIATE METABOLIZER

POOR METABOLIZER

Ditt resultat

Medicin-Kategori 6

Polymorphism

Genens tillstånd

Nedbrytning av medicin

Cytochrome P-450 3A5

rs776746 (Allele*1)

Inaktiv

långsam

ULTRA RAPID METABOLIZER

RAPID METABOLIZER

EXTENSIVE METABOLIZER

POOR METABOLIZER

Ditt resultat

Medicin-Kategori 7

Polymorphism

Genens tillstånd

Nedbrytning av medicin

Cytochrome P-450 2E1

rs72559710 (Allele*2)

Aktiv

snabb

ULTRA RAPID METABOLIZER

EXTENSIVE METABOLIZER

INTERMEDIATE METABOLIZER

POOR METABOLIZER

Ditt resultat

Medicin-Kategori 8

Polymorphism

Genens tillstånd

Nedbrytning av medicin

Cytochrome P-450 1A2

rs2069514 (*1C)

Aktiv

snabb

Cytochrome P-450 1A2

rs762551 (*1F)

Aktiv

mycket snabb

ULTRA RAPID METABOLIZER

EXTENSIVE METABOLIZER

INTERMEDIATE METABOLIZER

POOR METABOLIZER

Ditt resultat

Genetiska variationer SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

NOS1AP

rs10494366

T>G

T/T

VKORC

rs9923231

C>T

T/T

RESPOND

LEGENDE: EXTENSIVA METABOLIZER = Enzymerna för denna medicingrupp fungerar tillräckligt och kan omvandla och bryta ned särskilda mediciner. INTERMEDIATE METABOLIZER = Enzymproduktionen är begränsad och kroppen kan endast långsamt omvandla och bryta ned mediciner. POOR METABOLIZER = Enzymerna produceras inte eller klarar inte av att omvandla eller bryta ned vissa mediciner.

Sida 9 av 81

VETENSKAP

Pharmaco Sensor CYP450 2D6 - cytochrome P450, family 2, subfamily D, polypeptide 6 Cytochrome P450 2D6 (CYP2D6) är ett enzym, som genom oxidation resp. hydrolys av olika substrater är delaktigt i ämnesomsättningen av mediciner. Denna process påverkas starkt av de genetiska varianterna av den föreliggande CYP2D6-genen resp. Allelen. AE

Genotyp

URM

Resultat möjligheter Särskilda mediciner bryts ned snabbt och måste ges i större doser

70% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normalt Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

16% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts bara ned långsamt Prodroger, som skulle aktiveras av detta enzym, blir knappast aktiverade

Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned mycket långsamt Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

Litteratur Zhou SF. et al. Polymorphism of human cytochrome P450 2D6 and its clinical significance: Part I. Clin Pharmacokinet. 2009,48(11):689-723. Stüven et al. Rapid detection of CYP2D6 null alleles by long distance- and multiplex-polymerase chain reaction. Pharmacogenetics. 1996 Oct,6(5):417-21.

CYP450 2C9- cytochrome P450, family 2, subfamily C, polypeptide 9 Cytokrom P450 2C9 (CYP2C9) Enzymet exprimeras huvudsakligen i levern och är där delaktigt i oxidationen av xenobiotiska och endogena substanser. CYP2C9 spelar en viktig roll i omsättningen AE

Genotyp

Resultat möjligheter

77% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normalt Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

21% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts bara ned långsamt Prodroger, som skulle aktiveras av detta enzym, blir knappast aktiverade

Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned mycket långsamt Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

Litteratur Van Booven D. et al. Cytochrome P450 2C9-CYP2C9 Pharmacogenetics and genomics (2010)

Sida 10 av 81

VKORC - Vitamin K epoxide reductase complex (rs9923231) Vitamin K-Epoxidreduktase (VKOR) är ett Membranprotein i ER (Endoplasma-tiskt Retikulum), som medverkar i bildningen av blodkoa-guleringsfaktorer. Blodkoaguleringshämmaren Warafin inhiberar VKOR-aktiviteten. Denna inhibering kan förhindras genom defekter i VKORC-genen. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

C/C

40% Ingen dos anpassning för blodförtunnaren Wafarin

C/T

40% Dosanpassning (reducerad) för blodförtunnaren Wafarin

T/T

20% Dosanpassning (reducerad) för blodförtunnaren Wafarin

Litteratur Anderson J. L. et al. Randomized trial of genotype-guided versus standard warfarin dosing in patients initiating oral anticoagulation. Circulation. 2007 Nov 27,116(22):2563-70 Flockhart D. A. et al. Pharmacogenetic testing of CYP2C9 and VKORC1 alleles for warfarin. Genet Med. 2008 Feb,10(2):139-50. International Warfarin Pharmacogenetics Consortium Estimation of the warfarin dose with clinical and pharmacogenetic data. N Engl J Med. 2009 Feb 19,360(8):753-64.

CYP450 2C19 cytochrome P450, family 2, subfamily C, polypeptide 19 Cytokrom P450 2C19 (CYP2C19) enzymet medverkar i den oxi-dativa metabolismen av diverse mediciner som Antidepressiva, Neuroleptika, Lugnande medel och Protonpumphämmare. CYP2C19 erbjuder en alternativ ämnesomsättningsväg för CPY2D6. Defekter i CYP2C19-genen kan öka den enzymatiska aktiviteten eller reducera den. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

69% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normalt Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

28% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts bara ned långsamt Prodroger, som skulle aktiveras av detta enzym, blir knappast aktiverade

Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned mycket långsamt Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

Litteratur Sheffield L. J. et al. Clinical use of pharmacogenomic tests in 2009. Clin Biochem Rev. 2009 May,30(2):55-65. Hodgson K. et al. Genetic differences in cytochrome P450 enzymes and antidepressant treatment response. J Psychopharmacol. 2014 Feb,28(2):133-41.

NAT2 - N-acetyltransferase 2 (arylamine N-acetyltransferase) Arylamin-N-Acetyltransferaser 2 (NAT2) medverkar vid Avgiftningen av mediciner och kroppens egna ämnen genom Acetylering. Så omvandlas giftiga och cancer-framkallande ämnen och kan på så vis utsöndras. Polymorfismer kan leda till en förändrad enzymatisk aktivitet av NAT2-proteinet. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

45% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normalt Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

30% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts bara ned långsamt Prodroger, som skulle aktiveras av detta enzym, blir knappast aktiverade

25% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned mycket långsamt Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

Litteratur Daly A. K. et al. Pharmacogenomics of adverse drug reactions. Genome Med. 2013 Jan 29,5(1):5. Barbieri R. B. et al. Genes of detoxification are important modulators of hereditary medullary thyroid carcinoma risk. Clin Endocrinol (Oxf). 2013 Aug,79(2):288-93. Int. braz j urol. vol.30 no.4 Rio de Janeiro Jul., Aug. 2004, Rama D. Mittal, Daya S.L. Srivastava, Anil Mandhani

Sida 11 av 81

CYP3A4 - cytochrome P450, family 3, subfamily A, polypeptide 4 Cytokrom P450 3A4 (CYP3A4) exprimieras i levern och spelar en roll vid aktivering resp. Hydroxyliering av skilda mediciner och kroppens egna substanser. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

96% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normalt Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts bara ned långsamt Prodroger, som skulle aktiveras av detta enzym, blir knappast aktiverade

Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned mycket långsamt Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

Litteratur Chiang TS et al. Enhancement of CYP3A4 Activity in Hep G2 Cells by Lentiviral Transfection of Hepatocyte Nuclear Factor-1 Alpha. PLoS One. 2014 Apr 14,9(4):e94885. Lee JS et al. Screening of Genetic Polymorphisms of CYP3A4 and CYP3A5 Genes. Korean J Physiol Pharmacol. 2013 Dec,17(6):479-84. Okubo M et al. CYP3A4 intron 6 C>T polymorphism (CYP3A4*22) is associated with reduced CYP3A4 protein level and function in human liver microsomes. J Toxicol Sci. 2013,38(3):349-54.

CYP3A5 - cytochrome P450, family 3, subfamily A, polypeptide 5 Cytochrom P450 3A4 (CYP3A4) exprimieras i levern och spelar en roll vid aktivering resp. Hydroxyliering av skilda mediciner och kroppens egna substanser. AE

Genotyp

URM

Resultat möjligheter Särskilda mediciner bryts ned snabbt och måste ges i större doser

10% Särskilda mediciner bryts ned snabbt och måste ges i större doser

89% Berörda mediciner bryts ned normalt

Litteratur Lee JS et al. Screening of Genetic Polymorphisms of CYP3A4 and CYP3A5 Genes. Korean J Physiol Pharmacol. 2013 Dec,17(6):479-84. Roden Dan M et al. Pharmacogenomics: the genetics of variable drug responses Circulation (2011)

CYP2E1 - cytochrome P450, family 2, subfamily E, polypeptide 1 Cytochrom P450 3A4 (CYP3A4) exprimieras i levern och spelar en roll vid aktivering resp. Hydroxyliering av skilda mediciner och kroppens egna substanser. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

97% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normalt Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts bara ned långsamt Prodroger, som skulle aktiveras av detta enzym, blir knappast aktiverade

Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned mycket långsamt Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

Litteratur Sheng YJ et al. The association between CYP2E1 polymorphisms and hepatotoxicity due to anti-tuberculosis drugs: A meta-analysis. Infect Genet Evol. 2014 Jun,24:34-40. De Bock L. et al. Quantification of cytochrome 2E1 in human liver microsomes using a validated indirect ELISA. J Pharm Biomed Anal. 2014 Jan 25,88:536-41.

Sida 12 av 81

CYP1A2 - cytochrome P450, family 1, subfamily A, polypeptide 2 CYP1A2 (Cytokrom P450 1A2) är ett Hemprotein-Enzym, som är delaktigt i olika ämnesomsättnings-processer. Det omsätter diverse Xenobiotika som Koffein, Aflatoxin B1 och mediciner som Paracetamol. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

URM

14% Särskilda mediciner bryts ned snabbt och måste ges i större doser

53% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normalt Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

28% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts bara ned långsamt Prodroger, som skulle aktiveras av detta enzym, blir knappast aktiverade

Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned mycket långsamt Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

Litteratur Hubacek JA. et al. Drug metabolising enzyme polymorphisms in Middle- and Eastern-European Slavic populations. Drug Metabol Drug Interact. 2014,29(1):29-36.

NOS1AP - Nitric oxide synthase 1 (neuronal) adaptor protein (rs10494366) Nitric oxide syntas 1 adaptor protein (NOS1AP) är ett adaptorprotein, som är bundet till Signalmolekylen nNos (neuronal nitric oxide syntas) och möjliggör interaktioner med andra molekyler. NOS1AP Polymorfismer är förknippade med ett förlängt QTintervall och en förhöjd risk för hjärtsjukdomar. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

T/T

30% medicinen Glibenclamid är effektiv medicinen Tolbutamid är mindre effektiv dödskvoten är högre med denna medicin medicinen Glimepirid är mindre effektiv dödskvoten med denna medicin är högre

G/T

44% dödskvoten är högre med denna medicin medicinen Sulfonyluria är mindre effektiv dödskvoten är högre med denna medicin medicinen Tolbutamid är effektiv medicinen Glimepirid är effektiv

G/G

26% medicinen Glibenclamid är mindre effektiv dödskvoten är högre med denna medicin medicinen Sulfonyluria är mindre effektiv dödskvoten är högre med denna medicin medicinen Tolbutamid är effektiv medicinen Glimepirid är effektiv

Litteratur Tomás M et al. Polymorphisms in the NOS1AP gene modulate QT interval duration and risk of arrhythmias in the long QT syndrome. JACC. 2010 Jun 15,55(24):2745-52. Treuer AV et al. NOS1AP modulates intracellular Ca(2+) in cardiac myocytes and is up-regulated in dystrophic cardiomyopathy. Int J Physiol Pathophysiol Pharmacol. 2014 Mar 13,6(1):37-46. eCollection 2014. Becker et al. Common variation in the NOS1AP gene is associated with reduced glucose-lowering effect and with increased mortality in users of sulfonylurea. Pharmacogenet Genomics. 2008 Jul,18(7):591-7.

Sida 13 av 81

PROSTATA HEALTH SENSOR Effektiv prevention och behandling av prostatacancer • Genetisk uppskattning av risk för prostatacancer • Genetisk uppskattning av risk för prostata-hyperplasi • Omfattande test med mer än 9 genetiska variationer • Analys av 13 genvariationer för effekten av 40+ relevanta mediciner • Effektiva förebyggande vårdåtgärder och tidig diagnos i god tid • Bättre läkningschanser genom optimal medicinsk terapi • Omställning av livsstil för att sänka sjukdomsrisken • Läkares ledning för optimal förebyggande vård

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

ANDROLOGI

Prostata Prostatan är en könskörtel hos mannen och producerar en del av sädesvätskan. Den ligger under urinblåsan, omger början av urinröret och liknar hos mannen i storlek och form en kastanj. Den består av flera körtlar, som producerar ett sekret, som vid ejakulationen avges in i urinröret, där blandas med spermierna och uppfyller en viktig funktion av fortplantningen. Tyvärr är prostatan förknippad med en rad delvis dödliga sjukdomar, varför den hos män som regel efter 45-års åldern årligen undersöks. Den godartade Prostatahyperplasin (BPH) är en godartad förstoring av prostatan, utlöst av den anormala ökningen av speciella celler. Sjukdomen förekommer mycket ofta och utvecklas som regel i medelåldern och vid högre ålder. Risken att lida av prostataförstoring är beroende av generna och livsstilen och gäller ca. 10-20% i åldersgrupperna 50-59 år och ca. 25-35% i åldern från 60-69 år. I motsats till prostatacancer utvecklas symptomen hos prostataförstoring mycket snabbt. Smärtor vid vattenkastning är då typiska, upprepad urinering, försvårad, utdragen och genom vattenkastning med hjälp av bukpress. Om tömningen av urinblåsan hindras, kan det i svåra fall t.o.m. leda till livshotande blockering av njurarna. Om man får diagnosen prostataförstoring, blir den beroende på tillståndet antingen behandlad medicinskt, eller förminskad operativt med hjälp av laser. Det bästa valet är och förblir emellertid förebyggande vård. Eftersom den godartade förstoringen av prostatan är nära förbunden med ett samspel mellan gener och livsstil, kan en modifierad livsstil hos genetiskt predisponerade människor kraftigt sänka sjukdomsrisken. Prostatacancer hör till mannens vanligaste kräftsjukdomar, som knappt 3 av 100 män i Tyskland dör av. I motsats till prostataförstoringen förlöper sjukdomens

tidiga stadium utan märkbara symptom, varför den vanligtvis först observeras vid ett senare skede genom besvär som tömningsstörningar av urinblåsan, bensmärtor, viktförlust och blodbrist. Om man får diagnosen först, när symptom börjat uppträda, har ofta redan metastaser, en utbredning av cancern, hunnit bildas, huvudsakligen i de näraliggande lymfkärlen eller i skelettet.

I de tidiga stadierna är prostatacancer nästan alltid utan symptom. Huvudsakliga besvären yttrar sig vid framskridet Karzinom p.g.a. blockaden av urinavgång. Det är möjligt att det yttrar sig i en fördröjd början, en svag stråle, efterdropp eller avbrott i urinstrålen vid vattenkastning. Ofta stannar också rester av urin i kvar i blåsan. Ofta märks ökad eller övervägande nattetid uppkommen urinträngning, återkommande vattenkastning av små urinmängder, försvårad vattenkastning eller smärtor vid vattenkastning. Genom tryckskador på nerver i korsryggen kan det i sällsynta fall också förekomma erektionsstörningar. Synligt blod i urin eller ejakuleringen är däremot sällsynt, men desto betydelsefullare.

Besvär kan i framskridet stadium huvudsakligen förorsakas av tumörspridning i

Sida 15 av 81

andra vävnader, medan den ursprungliga tumören inte utlöser några besvär. Allra oftast handlar det här om smärtor på ryggraden och bäckenet. Benmetastaser är i de flesta fall den mest utpräglade sjukdomen. Dessa är också den vanligaste dödsorsaken, som utlöses av prostatacancer. Det framskridna stadiet åtföljs även ofta av blodbrist och ofrivillig viktförlust.

En behandling med hopp om läkning är endast möjlig, om cancern ännu inte brett ut sig, varför en tidig diagnos är avgörande för en effektiv behandling. Därför finns det i många europeiska länder en rutinundersökning gällande förebyggande vård, där män från 45-års ålder årligen undersöks för prostatacancer. Terapeutiska alternativ är operation med fullständigt avlägsnande av prostatan, strålbehandling, hormonterapi och i många fall kemoterapi. Blir cancern behandlad i rätt tid och före utbredningen till andra vävnader, ligger läkningschansen på ca. 90%. Efter utbredningen ligger det 5-åriga överlevnadstalet bara vid ca. 35%, varför den tidiga diagnosen är så avgörande. Uppskattningsvis dör ca. 20% av insjuknade i prostatacancer. Trots att prostatacancer är en åldersbetingad företeelse, utlöses uppskattningsvis hälften av fallen genom variationer i flera gener. Nu är det möjligt, att testa dessa gener och låta bestämma den personliga risken långt innan prostatacancern inträffar. Är risken tydligt förhöjd, kan man förebygga uppkomsten av sjukdomen med ett förebyggande vårdprogram. Dessutom kan man med ett tidigare och intensivare observationsprogram i god tid fastställa möjliga sjukliga förändringar och ev. behandla dem i god tid. Härigenom kan man i de flesta fall förhindra allvarliga och oangenäma konsekvenser.

Sida 16 av 81

ANDROLOGI

Relevanta gener vid prostata Inom vetenskapen har man identifierat flera genetiska variationer, som höjer och sänker risken för prostatacancer endast måttligt, om man betraktar dem var för sig. Men betraktar man dessa genetiska variationer tillsammans, kan de påverka sannolikheten avsevärt. Analysen av de relevanta genetiska variationerna kom till följande resultat:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

TCF2

rs4430796

G>A

G/G

LOC124685

rs1859962

T>G

T/G

8q24 region 2

rs16901979

C>A

C/A

1.53

RISK

8q24 region 3

rs6983267

T>G

G/G

1.25

RISK

8q24 Region 1

rs1447295

C>A

C/C

VDR

rs2107301

C>T

C/T

1.11

RISK

8q24

rs4242382

G>A

A/A

2.1

RISK

8q24

rs7837688

T>G

T/T

8q24

rs2011077

A>G

G/A

2.4

RISK

RNASEL

rs627928

G>T

G/G

LEGEND/BERÄTTELSE: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetisk variation, ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligt analysresultat, RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något, PROTEKTIV = genom den genetiska variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna variation ökar risken för sjukdomen hos dig.

Sida 17 av 81

Sammanfattning av effekterna Här ser du en sammanfattning av effekten, som de genetiska variationerna har på din hälsa och kropp: ➤ Risken att insjukna i prostatacancer är i jämförelse med befolkningsgenomsnittet ungefär 1.8 - ggr förhöjd Hur hög är din risk att insjukna i prostatacancer? LÅG

GENOMSNITTSRISK

HÖGRE

▲

Från och med när rekommenderas förebyggande undersökningar? FRÅN 45-ÅRS ÅLDERN

TIDIGARE

▲

Sida 18 av 81

ANDROLOGI

Prevention och vård P.g.a. din genetiska profil har du en förhöjd risk att utveckla sjukdomar i prostata och därför är förebyggande vård nu av stor betydelse för dig, för att på bästa sätt förhindra utveckling av sjukdomen. Ditt förebyggande vårdprogram består av två viktiga områden:

Förebyggande vård Då en godartade förstoringen av prostata är beroende av ett nära samspel mellan gendefekter och din livsstil, bör du motverka gendefekterna, som du bär på, genom en anpassning av din livsstil, för att förbättra sjukdomens förlopp. Akta därför på en balanserad, fiberrik, kalori- och fettsnål kost och drick tillräckligt med vatten.

Även rött kött och mjölkprodukter bör du endast tillfälligt inta efter 45-års ålder och bara äta i måttliga mängder, eftersom den regelbundna konsumtionen ökar risken för prostatacancer med upp till 60%. Därigenom förhindrar du övervikt och befrämjar den regelbundna blås- och tarmtömningen, tre viktiga faktorer som förebygger uppkomsten av prostatacancer.

Alkohol är likaså en riskfaktor för utvecklingen av sjukdomen. Därför bör du från 45-års åldern åtnjuta alkoholiska drycker endast tillfälligt och i måttliga mängder. Tänk också på tillräckligt med sportsliga aktiviteter (måttligt med regelbundet). Du gör bäst i att välja en sport, som du tycker om eller en aktivitet, som du kan utöva regelbundet med vänner. Varje form av träning hjälper, men bäst vore det, om du skulle utöva sport 5 ggr i veckan under en timme per gång. Regelbunden sport starker muskulaturen runt prostata och sörjer för ett tillräckligt blodflöde, som tydligt sänker sjukdomsrisken.

En Ytterligare en riskfaktor för utvecklingen av prostatacancer är enligt vetenskapens status av idag en brist på vitamin D. Vitamin D produceras vanligtvis i huden av UV-B strålarna i solljuset, vilket leder till bristtillstånd i mindre soliga länder eller hos personer, som undviker solljus. Denna brist är associeras med en rad av cancersorter, varför vi föreslår en tillräcklig mängd av vitamin D. Därför bör du röra dig mycket ute i det fria och även inta vitamin D-rik kost. Dit hör levertran, lax, tonfisk och makrill.

Dessutom är det bra att försäkra sig om ett tillräckligt intag av vitamin D genom näringstillskott.

Tidig diagnos

Sida 19 av 81

Då du p.g.a. dina gener är utsatt för en förhöjd risk, att insjukna i prostatasjukdomar, är en årlig rutinundersökning av stor vikt för dig. Generellt rekommenderas den män fr.o.m. 45:e levnadsåret, men för personer i riskgruppen rekommenderar vi den redan från 40. Undersökningen bör innehålla följande punkter: Den rektala avkännings-undersökningen: Då känner man på prostatan och undersöker den efter anomaliteter. Denna undersökning kan visserligen vara oangenäm, men kan fastställa en stor del fall och ev. vara anledning till vidare undersökningar. PSA-besämningen: PSA är en blodparameter, som kan visa tecken på en prostataförstoring eller tumörsjukdom. Denna kan bestämmas med hjälp av en enkel blodtappning och laboratorieundersökning och kan hjälpa med att ställa diagnosen. Undersökning av tömningen av urinblåsan: Här kan man med hjälp av en enkel ultraljuds-undersökning bestämma den urinmängd, som befinner sig i urinblåsan. Större mängder av resturin i blåsan är ett gott tecken på en felfunktion av prostatan.

Dessutom bör du göra dig förtrogen med de typiska symptomen, för att genast fastställa dem och kunna låta undersöka dem av en läkare. Uppsök omedelbart en läkare, när du observerar följande besvär hos dig för första gången: ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤

Ökad urinträngning, särskilt nattetid Svårigheter att i början urinera Oförmåga att kasta vatten (Urinförträngning) svag eller avbrutet urinflöde Smärtsam ejakulation Blod i urinen eller i sädesvätskan, Smärta i prostata Starka smärtor i nedre ryggslutet (korsryggen), i bäckenet, höfterna eller låren (ischiassmärtor) Mindre kraftig erektion eller impotens Mindre sädesavgång.

När du håller dig till dessa förebyggande vård- resp. observationsåtgärder, kan du förebygga sjukdomen effektivt eller genast konstatera de första symptomen och låta behandla dem rätt. Svåra och ofta oangenäma konsekvenser kan därigenom i de flesta fall undvikas.

Sida 20 av 81

ANDROLOGI

Effekt av relevant medicinering Den genetiska profilen har följande effekt på medicinen, som kommer ifråga vid prostata och besläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningar och hjälpa din läkare att välja den riktiga dosen.

Smärtlindring (Analgetikum) Smärtlindring

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

alfentanil

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

buprenorphine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

codeine (FDA!)

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

enflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

fentanyl

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

halothane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

hydrocodone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

isoflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

levacetylmethadol

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

lidocaine

Normal

~150%

Ofta

~160%

Byte önskvärt

methadone

Normal

~90%

Normal

~100%

Ej nödvändig

methoxyflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

oxycodone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

paracetamol

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

phenacetin

Normal

~80%

Ofta

~100%

Ej nödvändig

ropivacaine

Normal

~180%

Ofta

~200%

Byte önskvärt

sevoflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

tramadol (FDA!)

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

zolmitriptan

Normal

~200%

Ofta

~200%

Byte önskvärt

Resetabletter (Antiemetikum) Medicin mot kräkningar

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

aprepitant

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

dolasetron

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

domperidone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

metoclopramide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Sida 21 av 81

Cancermediciner (bl.a. Chemoterapi) Mediciner för cancerbehandling och prevention

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

anastrozole

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

cyclophosphamide

troligt starkare

~67%

Ofta

~70%

Ej nödvändig

docetaxel

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

doxorubicin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

erlotinib

Normal

~120%

Ofta

~120%

Ej nödvändig

etoposide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

gefitinib

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

ifosfamide

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

imatinib

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nilutamide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

paclitaxel

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sorafenib

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sunitinib

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

tamoxifen (FDA!)

troligt starkare

~95%

Normal

~100%

Ej nödvändig

temsirolimus

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

teniposide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

vemurafenib

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

vinblastine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

vincristine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

vindesine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Doseringsrekommendationer för läkaren: ~100% ( dosera helt enkelt normalt), ~20% (börja med mindre dos och öka vid behov under övervakning), 0% (använd om möjligt alternativpreparat), 200% (börja vid normal 100%-ig dos och öka vid behov ända till 200%).

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde. Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.

Sida 22 av 81

VETENSKAP

Prostate Health Sensor TCF2 - Transcription factor 2 (rs4430796) Transkriptionsfaktor 2 (TCF-2 eller HNF1B) bildar en Heterodimer med TCF1 och aktiverar resp. inhiberar uttrycket av olika målgener. Polymorfismen rs4430796 är förknippad med en förhöjd risk för prostatacancer. AE

Genotyp

A/A

18%

A/G

56% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer

G/G

26% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer

Resultat möjligheter Förhöjd risk för Prostatacancer (OR: 1:4)

Litteratur Zheng et al. Cumulative association of five genetic variants with prostate cancer. N Engl J Med. 2008 Feb 28,358(9):910-9. Levin et al. Chromosome 17q12 variants contribute to risk of early-onset prostate cancer. Cancer Res. 2008 Aug 15,68(16):6492-5. Gudmundsson et al. Two variants on chromosome 17 confer prostate cancer risk, and the one in TCF2 protects against type 2 diabetes. Nat Genet. 2007 Aug,39(8):977-83.

LOC124685 - Myosin, lätt kedja 6, alkali, av mjuka muskel och icke-muskel pseudogener (rs1859962) I en genom-omfattande associationsstudie visades, att Polymorfismen rs1859962 på Kromosomen 17q24.3 är för-knippad med en förhöjd risk för prostatacancer. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

T/T

24% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer

T/G

57% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer

G/G

19%

Förhöjd risk för prostatacancer (OR: 1.28)

Litteratur Sun et al. Cumulative effect of five genetic variants on prostate cancer risk in multiple study populations. Prostate. 2008 Sep 1,68(12):1257-62. Levin et al. Chromosome 17q12 variants contribute to risk of early-onset prostate cancer. Cancer Res. 2008 Aug 15,68(16):6492-5. Zheng et al. Cumulative association of five genetic variants with prostate cancer. N Engl J Med. 2008 Feb 28,358(9):910-9

8q24 region 2 (rs16901979) Flera studier har visat, att olika Polymorfismer på 8q24 ökar risken för prostatacancer. AE

Genotyp

A/A

Förhöjd risk för prostatacancer (OR: 1.53)

A/C

Förhöjd risk för prostatacancer (OR: 1.53)

C/C

94% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer

Resultat möjligheter

Litteratur Zheng et al. Cumulative association of five genetic variants with prostate cancer. N Engl J Med. 2008 Feb 28,358(9):910-9 Cheng et al. 8q24 and prostate cancer: association with advanced disease and meta-analysis. Eur J Hum Genet. 2008 Apr,16(4):496-505. Levin et al. Chromosome 17q12 variants contribute to risk of early-onset prostate cancer. Cancer Res. 2008 Aug 15,68(16):6492-5.

Sida 23 av 81

8q24 region 3 (rs6983267) Flera studier har visat, att olika Polymorfismer på 8q24 ökar risken för prostatacancer. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

T/T

24% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer

T/G

55% Förhöjd risk för prostata cancer (OR: 1.25)

G/G

21%

Förhöjd risk för prostata cancer (OR: 1.25)

Litteratur Haiman et al. A common genetic risk factor for colorectal and prostate cancer. Nat Genet. 2007 Aug,39(8):954-6. Yeager et al. Genome-wide association study of prostate cancer identifies a second risk locus at 8q24. Nat Genet. 2007 May,39(5):645-9. Epub 2007 Apr 1. Zheng et al. Cumulative association of five genetic variants with prostate cancer. N Engl J Med. 2008 Feb 28,358(9):910-9. Cheng et al. 8q24 and prostate cancer: association with advanced disease and meta-analysis. Eur J Hum Genet. 2008 Apr,16(4):496-505.

8q24 Region 1 (rs1447295) Flera studier har visat, att olika Polymorfismer på 8q24 ökar risken för prostatacancer. AE

Genotyp

A/A

Förhöjd risk för prostata cancer (OR: 1.22)

A/C

12%

Förhöjd risk för prostata cancer (OR: 1.22)

C/C

87% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer

Resultat möjligheter

Litteratur Zheng et al. Association between two unlinked loci at 8q24 and prostate cancer risk among European Americans. J Natl Cancer Inst. 2007 Oct 17,99(20):1525-33. Epub 2007 Oct 9. Amundadottir et al. A common variant associated with prostate cancer in European and African populations. Nat Genet. 2006 Jun,38(6):652-8. Epub 2006 May 7. Freedman et al. Admixture mapping identifies 8q24 as a prostate cancer risk locus in African-American men. Proc Natl Acad Sci U S A. 2006 Sep 19,103(38):14068-73. Epub 2006 Aug 31.

VDR - vitamin D (1,25- dihydroxyvitamin D3) receptor (rs2107301)) VDR-genen är kodad på Vitamin-D-Receptorn, som räknas till familjen steroidreceptorer. Det rör sig om en transkriptions faktor, som reglerar vissa mål-geners aktivitet och på så vis påverkar ämnesomsättningen. Polymorfismen rs2107301 är förknippad med en förhöjd risk för prostatacancer. AE

Genotyp

T/T

T/C

36% Förhöjd risk för prostata cancer (OR: 1.11)

C/C

56% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer

Resultat möjligheter Förhöjd risk för prostata cancer (OR: 2.47)

Litteratur Schäfer et al. No association of vitamin D metabolism-related polymorphisms and melanoma risk as well as melanoma prognosis: a case-control study. Arch Dermatol Res. 2012 Jul,304(5):353-61. Holt et al. Vitamin D pathway gene variants and prostate cancer risk. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2009 Jun,18(6):1929-33. Holick et al. Comprehensive association analysis of the vitamin D pathway genes, VDR, CYP27B1, and CYP24A1, in prostate cancer. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2007 Oct,16(10):1990-9.

Sida 24 av 81

8q24 (rs4242382) Flera studier har visat, att olika Polymorfismer på 8q24 ökar risken för prostatacancer. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

A/A

Förhöjd risk för prostatacancer (OR: 2.1)

A/G

14%

Förhöjd risk för prostatacancer (OR: 1.91)

G/G

85% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer

Litteratur Zheng et al. Association between two unlinked loci at 8q24 and prostate cancer risk among European Americans. J Natl Cancer Inst. 2007 Oct 17,99(20):1525-33. Epub 2007 Oct 9. Zheng et al. Cumulative association of five genetic variants with prostate cancer. N Engl J Med. 2008 Feb 28,358(9):910-9. Fitzgerald et al. Analysis of recently identified prostate cancer susceptibility loci in a population-based study: associations with family history and clinical features. Clin Cancer Res. 2009 May 1,15(9):3231-7.

8q24 (rs7837688) Flera studier har visat, att olika Polymorfismer på 8q24 ökar risken för prostatacancer. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

T/T

Ingen förhöjd risk för Prostatacancer

T/G

14%

Förhöjd risk för prostatacancer (OR: 1.91)

G/G

85% Förhöjd risk för prostatacancer (OR: 1.67)

Litteratur Zheng et al. Association between two unlinked loci at 8q24 and prostate cancer risk among European Americans. J Natl Cancer Inst. 2007 Oct 17,99(20):1525-33. Epub 2007 Oct 9. Zheng et al. Cumulative association of five genetic variants with prostate cancer. N Engl J Med. 2008 Feb 28,358(9):910-9. Lindstrom et al. Characterizing associations and SNP-environment interactions for GWAS-identified prostate cancer risk markers--results from BPC3. PLoS One. 2011 Feb 24,6(2):e17142.

8q24 (rs2011077) Flera studier har visat, att olika Polymorfismer på 8q24 ökar risken för prostatacancer. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

A/A

A/G

32% Förhöjd risk för prostatacancer (OR: 2.4)

G/G

64% Förhöjd risk för prostatacancer (OR: 6.2)

Ingen förhöjd risk för Prostatacancer

Litteratur Ma et al. Polymorphisms of fibroblast growth factor receptor 4 have association with the development of prostate cancer and benign prostatic hyperplasia and the progression of prostate cancer in a Japanese population. Int J Cancer. 2008 Dec 1,123(11):2574-9.

Sida 25 av 81

RNASEL - Ribonuclease L (2',5'-oligoisoadenylate syntetas-beroende) (rs627928) RNase L, kodad genom RNASEL-genen, är en Ribonukleas, som bryter ned virala och cellulära RNA. Polymorfismen rs627928 är förknippad med en förhöjd risk för prostatacancer. AE

Genotyp

T/T

15%

Förhöjd risk för Prostatacancer (OR: 1:4)

T/G

51%

Förhöjd risk för prostatacancer (OR: 1.24)

G/G

34% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer

Resultat möjligheter

Litteratur Mi et al. An update analysis of two polymorphisms in encoding ribonuclease L gene and prostate cancer risk: involving 13,372 cases and 11,953 controls. Genes Nutr. 2011 Nov,6(4):397-402. Breyer et al. Genetic variants and prostate cancer risk: candidate replication and exploration of viral restriction genes. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2009 Jul,18(7):2137-44. Li et al. RNASEL gene polymorphisms and the risk of prostate cancer: a meta-analysis. Clin Cancer Res. 2006 Oct 1,12(19):5713-9.

Sida 26 av 81

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

CARDIOVASCULAR SENSOR Prevention och behandling av störningen av fettämnesomstättningen • Analys av mer än 18 genvariationer • Anlag för Cholesterol- (HDL och LDL), definiera Homozystein- och Triglyceridvärden • Är Omega3 lämpligt eller kontraproduktivt för Cholesterolvärden? • Definiera anlag för plötslig hjärtdöd (Long QT invervall) • Lämpliga mikronäringsämnen för prevention och behandling • Analyser av 19 genetiska variationer, för effekten av 26+ relevanta mediciner • Bättre läkningschanser genom optimal medicinsk terapi • Läkares ledning för den optimala förebyggande vården

HJÄRTKRETSLOPP

Kardiovaskulära sjukdomar Kolesterol och Triglycerider är livsnödvändiga fetter, som vår kropp använder för att bilda cellmembran och lagra energi, för att uppta fettlösliga vitaminer och bilda hormoner. Då dessa fetter är så livsnödvändiga, producerar vår kropp själv kolesterol, som fördelas genom blodbanorna och tillhandahålls i hela kroppen för cellbildningen. På det här sättet producerar vår kropp själv ca. 70 % av det nödvändiga kolesterolet och hämtar de resterande 30 % ur vår näring. Eftersom mer kolesterol upptas i blodet efter en måltid, finns det stränga regleringsmekanismer, som långsiktigt håller kolesterolspegeln på normalnivå. Om det finns för mycket kolesterol i blodet, transporteras det till levern i form av HDL-kolesterin och filtreras ur blodet. På det här viset sänks kolesterinspegeln. Transporten går visserligen även i den andra riktningen, då kolesterinet överförs från levern till blodet. Härigenom höjs kolesterinspegeln i blodet. Då en hög kolesterinspegel kan utlösa sjukdomen arterioskleros, är naturligtvis en låg kolesterinspegel för ett sunt liv önskvärd. Därför anses HDL-kolesterol, som är det just utsöndrade kolesterolet, som "bra" kolesterol. LDL-kolesterol, som transporteras från levern till blodomloppet, betraktas som "dåligt" kolesterol.

Därför är det viktigt för ett sunt liv att bevara en hög HDL- och en låg LDLkolesterolspegel. Ett antal gener är antingen ansvariga för regleringen av kolesterol- och triglyzeridvärden eller höjer risken för kardiovaskulära sjukdomar. Personer, som bär på defekter i en eller flera av dessa gener måste du vara vaksam på mängden av intaget av fett. Då kosten har största betydelse för ämnesomsättningen, är följaktligen en kost anpassad efter dina gener mycket viktig.

Sida 28 av 81

Störningar i hjärtrytmen Det Långa-QT-Syndromet är en livsfarlig sjukdom, som hos annars fullkomligt friska personer kan leda till plötslig hjärtdöd. Hjärtats slag utlöses med hjälp av en konstant återkommande elektrisk impuls, som berör hela hjärtat. Tiden från att hjärtslaget startar till tidpunkten, då cellerna förbereder sig för nästa hjärtslag, kallar man QT-tid. Är denna särskilt lång, finns häri-genom risken, att det i speciella situationer uppstår anfallslika hjärtrusningstillstånd, hjärtsvikt, svindelattacker eller svimningsanfall. I värsta fall slutar sådana händelser med hjärtstillestånd pga. kammar-flimmer. De flesta, som drabbas av denna sjukdom, märker emellertid inga symptom, förrän en livshotande situation utvecklats. Symptomen och anfallen förekommer oftast i samband med kroppslig belastning eller stress. Med hjälp av ett EKG i avslappnat tillstånd och en genanalys kan man bättre identifiera patienter med särskilt hög risk.

åtgärd i förekommande fall behandla patienten medicinskt . Numera är det möjligt att låta testa sin personliga risk genom en genanalys, för att konstatera, om man hör till riskgruppen och för att i sådana fall reagera riktigt. Allvarliga konsekvenser som plötslig hjärtdöd kan härigenom mestadels undvikas.

Förlängningen av QT-tiden själv är normalt inte kännbar. Fler än hälften av patienterna med ett Långt-QT-syndrom har inga som helst besvär. När symptom uppstår, så förorsakas dessa redan av potentiellt livshotande hjärtsvikt, som måste bedömas som ett allvarligt sjukdomstecken. Då handlar det om pågående (> 30 sek.) eller ejpågående (< 30 sek.) hjärtrusning; som beroende på tidslängd och pulsfrekvens, kroppskonstitution och det allmänna tillståndet ibland inte märks eller kan leda till svindel, plötslig avsvimning eller t.o.m. hjärtstillestånd och därpå följande plötslig hjärtdöd. Då hjärtrusning mestadels inträffar plötsligt och vid kroppslig belastning eller i stressituationer, kommer symptomen ofta helt oväntat och när man mår bra i de beskrivna situationerna. Det i första hand viktigaste för dem, som är utsatta för en genetisk risk, är att förebygga uppkomsten av symptomen. Detta med hjälp av en noggrann läkarkontroll av hjärtfrekvensen vid risksituationer. Till dessa hör sjukdomar i hjärtverksamhetens kretslopp, sockersjukan diabetes mellitus, kraftig övervikt, en ålder över 55 år, extrem kroppslig aktivitet och intaget av särskilda mediciner. Om man fått diagnosen förlängt QT-intervall i nämnda situationer, kan man som förebyggande Sida 29 av 81

HJÄRTKRETSLOPP

Relevanta gener för hjärt blodcirkulationsstörningar I vetenskapen har man redan identifierat flera gener och polymorfer med en risk för diverse kardiovaskulära komplikationer. Genom analysen av dessa polymorfer kan man av resultatet fastställa sjukdomsrisken liksom andra för denna sjukdom relevanta genetiska egenskaper.

Cardiovascular Sensor (Hjärtomloppssjukdom) SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

CHD13

rs8055236

G>T

G/G

RISK

CHDS8

rs1333049

G>C

G/G

APOA5

rs662799

-1131T>C

A/A

PON1

rs662

Q192R

G/G

PROTEKTIV

RISK

PON1

rs854560

L55M

T/T

APOB

rs5742904

R3500Q

A/A

RISK

SREBF2

rs2228314

Gly595Ala

G/G

RISK

NOS3

Ins/Del Int. 4

Ins/Del Intron 4

Ins/Ins

NOS3

rs2070744

-786 T/C

C/C

RISK

NOS3

rs1799983

Glu298Asp

G/G

APOA1

rs670

-75G > A

G/G

RESPOND

MTRR

rs1801394

Ile22Met

A/A

MMP3

rs3025058

5A/6A

T/T

RISK

GJA4

rs1764391

Pro319Ser

C/C

RISK

ITGB3

rs5918

Leu33Pro

C/C

RESPOND

RISK

CETP

rs708272

Taq1(B1>B2)

C/C

RISK

MTHFR

rs1801133

C>T

C/C

APOE

rs429358

T>C

T/T

APOE

rs7412

T>C

T/T

APOE TYP

kombination

E2/E3/E4

E2/E2

RESPOND

NOS1AP

rs16847548

T>C

T/T

NOS1AP

rs12567209

G>A

G/G

NOS1AP

rs10494366

T>G

T/T

Sida 30 av 81

Sammanfattning av effekterna Då flera risk-gener, som ger upphov till diverse kardiovaskulära komplikationer, analyserats inom ramen för denna analys och många av dessa risk-variationer inte sällan förekommer, är nästan varje individ drabbad av en särskild genetisk risk. Därför är det möjligt, att du bär på fler risk-variationer än befolkningsgenomsnittet och därför har en större risk att insjukna. Det kan däremot också vara möjligt att bära på färre risk-variationer än den allmänna befolkningen, varigenom du har visst skydd mot uppkomsten av sjukdomen. Här ser du en resumé av effekterna, som de genetiska variationerna har på din hälsa och din kropp: ➤ Du har en i jämförelse med befolkningsgenomsnittet en 12.6 X ggr så stor risk att insjukna i Koronar Hjärtsjukdom ➤ Starka anlag för höga LDL-kolesterolvärden ➤ Svaga anlag för höga Triglyzeridvärden ➤ Vitamin B2 har ingen homozysteinsänkande effekt ➤ Omega3 fettsyror försämrar ditt kolesterinvärde ➤ Aspirin erbjuder inget skydd mot trombos i risksituationer ➤ Anlag för låga HDL-kolesterolvärden Risk för KHK, artheroskleros och hjärtinfarkt SKYDD

GENOMSNITTSRISK

ÖKAD

▲ Effekt av omega3 på HDL-kolesterin

Anlag för LDL-kolesterinvärden NORMAL

ÖKAD

FÖRBÄTTRING

FÖRSÄMRING

▲

▲ Anlag för HDL-kolesterinvärden NORMAL

LÅG

Anlag för triglyzeridvärden NORMAL ▲

▲ Anlag för homozysteinvärden NORMAL

ÖKAD

Effekten av aspirin för thrombosprevention SKYDD INGEN/INGET ▲

▲ Effekt av vitamin B2 på homozystein SÄNKNING INGEN/INGET ▲

Risk för plötsligt hjärtstillestånd (QT) NORMAL ▲

Sida 31 av 81

ÖKAD

HJÄRTKRETSLOPP

Prevention och vård Eftersom du har ett indirekt anlag för koronar hjärtsjukdom, är förebyggande vård speciellt viktig för dig för att förbli frisk. Därför är det särskilt viktigt för dig att kontrollera normaliseringen av blodfettvärdena redan före en ev. uppkomst av sjukdomen. Tala då med din läkare om din ökade risk och börja ett kontrollprogram med honom, genom vilket ditt kolesterol (HDL- och LDL) liksom triglyceridvärde mäts ca två gånger per år. De förebyggande åtgärderna och behandlingsmöjligheterna för resp. blodfetter är listade en och en och bör vid behov och i förekommande fall följas under din läkares ledning. Förebyggande åtgärder ➤ Bedriv sport resp. se till att röra dig regelbundet. ➤ Bäst är uthållighetsträning av olika slag (gång, stavgång, cykling, simning, styrketräning etc.) och kontrollera din vikt. Vi rekommenderar minst 30 min. rörelse 5 dagar i veckan. ➤ Självfallet bör var och en låta bli att röka, i synnerhet som det är en särskilt stark riskfaktor för kranskärlssjukdomar. Därför skulle alla (särskilt genetiskt förbelastade personer) absolut låta bli att röka. ➤ Liten alkoholförbrukning av max. en alkoholisk dryck per dag är tillåtet. ➤ Måltider bör som regel tillagas med lite fett. Då är fisk, fågel och magert kött att rekommendera. Men man bör minska på feta köttvaror som korv, späck, fett kött och inälvor såsom feta ostsorter. ➤ Vid konsumtion av mjölkprodukter bör man akta sig för lättmjölk, mager ost och yoghurt. ➤ Ät som regel litet animaliska livsmedel och använd i huvudsak vegetabiliska oljor. ➤ Inta flera gånger per dag fiber i form av frukt och grönsaker.

Omega 3 ➤ Omega-3-fettsyror rekommenderas oftast mot högt kolesterol, men hos dig försämras förmodligen ytterligare Omega-3-fettsyrorna p.g.a. din APOA1-gen. Försök hellre med phytosteroler som näringsersättningsmedel.

Om blodfettsvärdena trots en sund levnadsstil inte normaliserats, bör man tillgripa medicinsk behandling. Som valmöjlighet finns statiner, gallsyrebindare, fibrater, niazin (vitamin B3) och kolesterolsynthes- och resorptionshämmare. Vilken medicin som i så fall är lämplig för dig, avgör din läkare. Då man mestadels bara kan förhindra en försämring av sjukdomen vid långt framskriden arterioskleros, är förebyggande vård i det här fallet särskilt viktigt.

Sida 32 av 81

HJÄRTKRETSLOPP

Effekt av relevant medicinering Den genetiska profilen har följande effekt på medicinen, som kommer ifråga vid diverse kardiovaskulära komplikationer och besläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningar och hjälpa din läkare att välja den riktiga dosen.

Mediciner för störningar i hjärtrytmen (Antiarrhythmikum) Mediciner för behandling av störningar i hjärtrytmen

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

amiodarone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

dronedarone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

encainide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

flecainide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

mexiletine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

procainamide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

propafenone (FDA!)

troligt starkare

~140%

Ofta

~140%

Byte önskvärt

quinidine (FDA!)

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sparteine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Mediciner mot hjärtsjukdomar (bl.a. Beta Blockerare) Mediciner för behandling av blodtryck

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

alprenolol

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

carvedilol (FDA!)

Normal

~80%

Ofta

~100%

Ej nödvändig

cilostazol

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

debrisoquine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

eplerenone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

hydralazine (FDA!)

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

isosorbide-dinitrate (FDA!)

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

metoprolol (FDA!)

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nebivolol

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

perhexiline

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

propranolol (FDA!)

Normal

~110%

Normal

~120%

Ej nödvändig

s-metoprolol

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

timolol

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Sida 33 av 81

Kolesterolsänkande medicin (Statine) Mediciner för kolesterolsänkning

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

atorvastatin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

cerivastatin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

fluvastatin

Normal

~21%

Ofta

~20%

Byte önskvärt

lescol

Normal

~21%

Ofta

~20%

Byte önskvärt

lovastatin

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde. Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.

Sida 34 av 81

VETENSKAP

Cardiovascular Sensor CDH13 - Cadherin 13 (rs8055236) CDH13 genen är kodad för ett protein av Cadherin Superfamiljen. Proteinet är lokaliserat på cellembranet och exprimieras bl.a. i hjärta, i aortaväggen, i neuroner och i ryggmärgen. Polymorfismen rs8055236 förknippas med en förhöjd risk för hjärtsjukdomar. AE

Genotyp

T/T

T/G

34% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.91)

G/G

64% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 2.23)

Resultat möjligheter Ingen förhöjd sjukdomsrisk

Litteratur The Wellcome Trust Case Control Consortium. Genome-wide association study of 14,000 cases of seven common diseases and 3,000 shared controls. Linnea M. Baudhuin. Genetics of coronary artery disease: focus on genome-wide association studies. Am J Transl Res. 2009, 1(3): 221–234.

CHDS8 - Koronar hjärtsjukdom, känslighet för, 8 (rs1333049) Polymorfismen rs1333049 på genen CHDS8 (Coronary hjärtsjukdom, mottaglig till, 8) förknippades upprepade ggr med en förhöjd risk för hjärtsjukdomar. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

G/G

30% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

G/C

50% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.47)

C/C

20% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.9)

Litteratur Bilguvar K. et al. Susceptibility loci for intracranial aneurysm in European and Japanese populations. Nat Genet. 2008 Dec,40(12):1472-7. Helgadottir A. et al. The same sequence variant on 9p21 associates with myocardial infarction, abdominal aortic aneurysm and intracranial aneurysm. Nat Genet. 2008 Feb,40(2):217-24. Helgadottir A. et al. A common variant on chromosome 9p21 affects the risk of myocardial infarction. Science. 2007 Jun 8,316(5830):1491-3. Karvanen J. et al. The impact of newly identified loci on coronary heart disease, stroke and total mortality in the MORGAM prospective cohorts. Genet Epidemiol. 2009 Apr,33(3):237-46.

Sida 35 av 81

APOA5 - Apolipoprotein A-V (rs662799) Apolipoprotein A-V spelar en viktig roll vid regleringen av Plasma- Triglycerider. Rs662799 Polymorfismen leder till en förhöjning av dessa värden, vilket ökar risken för Koronar hjärtsjukdom, Arterioskleros och hjärtinfarkt. Dessutom visade det sig, att bärare av G-Allel visar en liten viktökning vid fettsnål kost. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

A/A

96% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

A/G

Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.98) /Arterioskleros/Hjärtinfarkt anlag för låga HDL Kolesterolvärden (det goda Kolesterinet) anlag för förhöjda Triglycerid-värden

G/G

Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.98) /Arterioskleros/Hjärtinfarkt anlag för låga HDL Kolesterolvärden (det goda Kolesterinet) anlag för förhöjda Triglycerid-värden

Litteratur Aberle J. et al. A polymorphism in the apolipoprotein A5 gene is associated with weight loss after short-term diet. Clin Genet. 2005 Aug,68(2):152-4. Aouizerat B. E. et al. Genetic analysis of a polymorphism in the human apoA-V gene: effect on plasma lipids. J Lipid Res. 2003 Jun,44(6):1167-73. Dorfmeister B. et al. The effect of APOA5 and APOC3 variants on lipid parameters in European Whites, Indian Asians and Afro-Caribbeans with type 2 diabetes. Biochim Biophys Acta. 2007 Mar,1772(3):355-63.

PON1 - Paraoxonase 1 (rs662) Paraoxonase (PON1) är ett antioxidativt verkande enzym, som är delaktigt i undanröjandet av radikaler och fett-omsättningen. Polymorfismerna rs662 och rs854560 leder till en mindre katalytisk aktivitet och till en förhöjd kardiovaskulär sjukdomsrisk. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

A/A

43% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

G/A

47% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

G/G

10% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

Litteratur Regieli et al. Paraoxonase variants relate to 10-year risk in coronary artery disease: impact of a high-density lipoprotein-bound antioxidant in secondary prevention. J Am Coll Cardiol. 2009 Sep 29,54(14):1238-45. Hassan et al. The Q192R polymorphism of the paraoxonase 1 gene is a risk factor for coronary artery disease in Saudi subjects. Mol Cell Biochem. 2013 Aug,380(1-2):121-8.

PON1 - Paraoxonase 1 (rs854560) Paraoxonase (PON1) är ett antioxidativt verkande enzym, som är delaktigt i undanröjandet av radikaler och fett-omsättningen. Polymorfismerna rs662 och rs854560 leder till en mindre katalytisk aktivitet och till en förhöjd kardiovaskulär sjukdomsrisk. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

T/T

18%

A/T

46% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

A/A

36% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

Ingen förhöjd sjukdomsrisk

Sida 36 av 81

APOB R3500Q - Apolipoprotein B (rs5742904) Apolipoprotein B (ApoB) ist Huvudproteinbeståndsdelen av LDL (Low Density Lipoprotein) proteiner, som är ansvariga för Kolesterintransporten i blodet. APOB reglerar på så sätt LDL-koncentrationen i organismen. Polymorfismen rs5742904 leder till en förhöjd LDLkolesterin spegel. AE

Genotyp G/G

Resultat möjligheter

98% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

A/G

Betydligt förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom /Arterioskleros/Hjärtinfarkt betydligt förhöjd risk för höga LDL Kolesterolvärden (familjära Hyperkolesterin-ämie)

A/A

Betydligt förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom /Arterioskleros/Hjärtinfarkt betydligt förhöjd risk för höga LDL Kolesterolvärden (familjära Hyperkolesterin-ämie)

Litteratur Real et al. Influence of LDL receptor gene mutations and the R3500Q mutation of the apoB gene on lipoprotein phenotype of familial hypercholesterolemic patients from a South European population. Eur J Hum Genet. 2003 Dec,11(12):959-65. Meriño-Ibarra et al. Screening of APOB gene mutations in subjects with clinical diagnosis of familial hypercholesterolemia. Hum Biol. 2005 Oct,77(5):663-73. Haiqing et al. Familial Defective Apolipoprotein B-100 and Increased Low-Density Lipoprotein Cholesterol and Coronary Artery Calcification in the Old Order Amish. Arch Intern Med. Nov 8, 2010, 170(20): 1850–1855. Castillo et al. The apolipoprotein B R3500Q gene mutation in Spanish subjects with a clinical diagnosis of familial hypercholesterolemia. Atherosclerosis. 2002 Nov,165(1):127-35.

SREBF2 - Sterol regulatory element bindande transkriptions- factor 2 (rs2228314) SREBF2 eller SREBP2 (Sterol regulatory element-bindande protein 2) är en transkriptions faktor, som medverkar vid regleringen av Kolesterinämnes-omsättningen. Genom styrningen av skilda målgeners transkriptionella aktivitet hålls Kolesterinkoncentrationen i jämvikt. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

G/G

52% Ingen förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom anlag för förhöjda LDL Kolesterin-värden

G/C

45% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom inget anlag för höga LDL Kolesterin-värden

C/C

Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom inget anlag för höga LDL Kolesterin-värden

Litteratur Fan et al. Expression of sterol regulatory element-binding transcription factor (SREBF) 2 and SREBF cleavage-activating protein (SCAP) in human atheroma and the association of their allelic variants with sudden cardiac death. Published online Dec 30, 2008. Durst et al. The discrete and combined effect of SREBP-2 and SCAP isoforms in the control of plasma lipids among familial hypercholesterolaemia patients. Atherosclerosis. 2006 Dec,189(2):443-50.

Sida 37 av 81

NOS3 - Nitric oxide synthase 3 (endothelial cell) (Ins/Del Int. 4) NO-Syntaser (NOS) är Oxidaser, som katalyserar reaktionen av Arginin till Citrullin och Kväve-monoxid. NOS3 är en endotelial Kvävemonoxid-syntas och expremeras huvudsakligen i Endotelceller vid insidan av blodcellerna. Där reglerar NOS3 indirekt blodtrycket och hjärtats efterbelastning. Olika Polymorfismer i NOS3-genen medverkar med förhöjd risk till kardiovaskulära sjukdomar. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

Ins/Ins

76% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

Ins/Del

22% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

Del/Del

Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

Litteratur Casas et al. Endothelial nitric oxide synthase genotype and ischemic heart disease: meta-analysis of 26 studies involving 23028 subjects. Circulation. 2004 Mar 23,109(11):1359-65.

NOS3 - Nitric oxide synthase 3 (endothelial cell) (rs2070744) AE

Genotyp T/T

Resultat möjligheter

98% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

C/T

Ingen förhöjd sjukdomsrisk

C/C

Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

Litteratur Rossi et al. The T(-786)C endothelial nitric oxide synthase genotype predicts cardiovascular mortality in high-risk patients. J Am Coll Cardiol. 2006 Sep 19,48(6):1166-74.

NOS3 - Nitric oxide synthase 3 (endothelial cell) (rs1799983) AE

Genotyp

Resultat möjligheter

G/G

40% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

G/T

52% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

T/T

Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

Litteratur Zhang et al. The G894T polymorphism on endothelial nitric oxide synthase gene is associated with increased coronary heart disease among Asia population: evidence from a Meta analysis. Thromb Res. 2012 Aug,130(2):192-7. Abdel-Aziz et al. Association of endothelial nitric oxide synthase gene polymorphisms with classical risk factors in development of premature coronary artery disease. Mol Biol Rep. 2013 Apr,40(4):3065-71.

Sida 38 av 81

APOA1 - Apolipoprotein A-I (rs670) Apolipoprotein A1 (ApoA1) är huvudproteinbeståndsdelen av HDL (High-density lipoprotein) partiklarna i blodet. Dessa är ansvariga för transporten av överflödigt Kolesterol i levern, där det omvandlas och utsöndras. Polymorfismen rs670 påverkar såväl effekten av flerfaldigt omättade fettsyror på HDL-kolesterinspegeln, som även risken för hjärtsjukdomar. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

G/G

50% Ingen förhöjd sjukdomsrisk ett flertal omättade fettsyror (som Omega 3) FÖRSÄMRAR HDL Kolesterin-värdena

A/G

38% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.47) /Arterioskleros/Hjärtinfarkt ett flertal omättade fettsyror (som Omega 3) förbättrar HDL Kolesterin-värdena

A/A

12%

Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.9) /Arterioskleros/Hjärtinfarkt ett flertal omättade fettsyror (som Omega 3) förbättrar HDL Kolesterin-värdena

Litteratur Angotti E. et al. A polymorphism (G-->A transition) in the -78 position of the apolipoprotein A-I promoter increases transcription efficiency. J Biol Chem. 1994 Jul 1,269(26):17371-4. Juo S. H. et al. Mild association between the A/G polymorphism in the promoter of the apolipoprotein A-I gene and apolipoprotein A-I levels: a meta-analysis. Am J Med Genet. 1999 Jan 29,82(3):235-41. Ordovas J. M. et al. Polyunsaturated fatty acids modulate the effects of the APOA1 G-A polymorphism on HDL-cholesterol concentrations in a sex-specific manner: the Framingham Study. Am J Clin Nutr. 2002 Jan,75(1):38-46.

MTRR - 5-methyltetrahydrofolate-homocysteine methyltransferase reductase (rs1801394) Metionin är en väsentlig, svavel-haltig, proteinogen aminosyra.Syntesen av Metionin katalyseras genom Enzymet Metionin Syntas, som i sin tur behöver Homocystein. Det genom genen MTRR kodade proteinet (Metionin-Syntas-Reduktas) regenererar inaktiva Metionin Syntaser genom metylering. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

A/A

38% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

A/G

34% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom /Arterioskleros/ Hjärtinfarkt anlag för förhöjda Homocystein-värden

G/G

28% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom /Arterioskleros/ Hjärtinfarkt anlag för förhöjda Homocystein-värden

Litteratur Cai et al. Genetic variant in MTRR, but not MTR, is associated with risk of congenital heart disease: an integrated meta-analysis. PLoS One. 2014 Mar 4,9(3):e89609. Olteanu et al. Differences in the efficiency of reductive activation of methionine synthase and exogenous electron acceptors between the common polymorphic variants of human methionine synthase reductase. Biochemistry. 2002 Nov 12,41(45):13378-85.

MMP3 - Matrix metallopeptidase 3 (stromelysin 1, progelatinase) (rs3025058) Matrix Metalloproteinasen-3 (MMP3) eller Stromelysin1 är en zinkberoende Endopeptidas och medverkar vid nedbrytningen av extracellulära Matrixkomponenter. Den spelar därmed indirekt en viktig roll vid omformningen av cellvävnader, vid sårläkning och vid processer i sb.m. inflammationer. Det framkom, att Polymorfismen (rs3025058) påverkar sjukdomsrisken av hjärtsjuk-domar. AE

Genotyp

T/T T/Del Del/Del

Resultat möjligheter

10% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.26) /Arterioskleros/Hjärtinfarkt 47% Ingen förhöjd sjukdomsrisk 43% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.26) /Arterioskleros/Hjärtinfarkt

Litteratur Abilleira et al. The role of genetic variants of matrix metalloproteinases in coronary and carotid atherosclerosis. J Med Genet. 2006 Dec,43(12):897-901. Epub 2006 Aug 11. Zee et al. Genetic risk factors in recurrent venous thromboembolism: A multilocus, population-based, prospective approach. Clin Chim Acta. 2009 Apr,402(1-2):189-92.

Sida 39 av 81

GJA4 - Gap junction protein, alpha 4, 37kDa (rs1764391) GJA4 (Gap junction alpha-4 protein) genen tillhör Connexin-genfamiljen. Dessa trans-membranproteiner är delar av cell-cell kanaler (s.k. "Gap Junctions"), som länkar samman angränsade celler med varandra och möjliggör utbytet av Joner och små Molekyler. "Gap Junctions" förekommer framför allt i Hjärtmuskelvävnaden, i Epitelceller och i Retinan. AE

Genotyp

T/T

14%

Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.5)

C/T

41%

Ingen förhöjd sjukdomsrisk

C/C

45% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.5)

Resultat möjligheter

Litteratur Zhao et al . Cx37 C1019T Polymorphism May Contribute to the Pathogenesis of Coronary Heart Disease. Genet Test Mol Biomarkers. 2014 Apr 28.

ITGB3 - Integrin, beta 3 (platelet glycoprotein IIIa, antigen CD61) (rs5918) Integrin beta-3 (ITGB3) eller CD61 är ett transmembran-protein, som är delaktigt i signalöverföringen mellan cellerna och den extracellulära matrixen. Det framgick, att bärare av C-Allel (rs5918) har en förhöjd risk för kardivaskulära sjukdomar. Dessutom påverkar Polymorfismen den blodförtunnande effekten av aspirin. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

T/T

74% Ingen förhöjd sjukdomsrisk aspirin skyddar mot trombos

T/C

24% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.5) /Arterioskleros/Hjärtinfarkt aspirin ger inget skydd mot trombos

C/C

Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.5) /Arterioskleros/Hjärtinfarkt aspirin ger inget skydd mot trombos

Litteratur Undas et al. Pl(A2) polymorphism of beta(3) integrins is associated with enhanced thrombin generation and impaired antithrombotic action of aspirin at the site of microvascular injury. Circulation. 2001 Nov 27,104(22):2666-72. Weiss et al. A polymorphism of a platelet glycoprotein receptor as an inherited risk factor for coronary thrombosis. N Engl J Med. 1996 Apr 25,334(17):1090-4.

CETP - Cholesteryl ester transfer protein, plasma (rs708272) Kolesterinester-Transferproteinet (CETP) är ett porbildande protein, som spelar roll i Lipoproteinomsättningen. Det exprimeras huvudsakligen i levern och sörjer för överföringen av Kolesterinestern från HDL till LDL eller VLDL i utbyte mot Triglyzerider. Polymorfismen rs708272 påverkar regleringen av HDL-Kolesterinvärdena. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

T/T

13%

C/T

70% Anlag för dåliga HDL Kolesterin-värden (det goda Kolesterinet)

Inget anlag för dåliga HDL Kolesterinvärden (det goda Kolesterinet)

C/C

17%

Anlag för dåliga HDL Kolesterin-värden (det goda Kolesterinet)

Litteratur Radovica et al. The association of common SNPs and haplotypes in CETP gene with HDL cholesterol levels in Latvian population. PLoS One. 2013 May 13,8(5):e64191. Agirbasli et al. Multi-locus candidate gene analyses of lipid levels in a pediatric Turkish cohort: lessons learned on LPL, CETP, LIPC, ABCA1, and SHBG. OMICS. 2013 Dec,17(12):636-45. Wang et al. CETP gene polymorphisms and risk of coronary atherosclerosis in a Chinese population. Lipids Health Dis. 2013 Nov 27,12:176.

Sida 40 av 81

MTHFR - Methylenetetrahydrofolate reductase (NAD(P)H) (rs1801133) Methylentetrahydrofolat-Reduktasen (MTHFR) är delaktig i många ämnesomsättnings-vägar i den mänskliga kroppen. I Homocysteinomsättningen är den ansvarig för nedbrytningen av Homocystein till Metionin. Polymorfismen rs1801133 leder till en mindkad, enzymatisk aktivitet av Metylentetrahydrofolat-Reduktaserna och därmed till en förhöjd Homocysteinspegel. AE

Genotyp

T/T

C/T

44% Anlag för förhöjd Homocysteinspegel Vitamin B2 medför INGEN sänkning av Homocystein spegeln

C/C

47% Inget anlag för förhöjd Homocystein-spegel vitamin B2 leder till en sänkning av Homocystein-spegeln

Resultat möjligheter Anlag för förhöjd Homocysteinspegel Vitamin B2 medför INGEN sänkning av Homocystein spegeln

Litteratur Ashfield-Watt P.A. et al. Methylenetetrahydrofolate reductase 677C-->T genotype modulates homocysteine responses to a folate-rich diet or a low-dose folic acid supplement: a randomized controlled trial. Am J Clin Nutr. 2002 Jul,76(1):180-6. Bønaa K.H. et al. Homocysteine lowering and cardiovascular events after acute myocardial infarction. N Engl J Med. 2006 Apr 13,354(15):1578-88. Lewis S. J. et al. Meta-analysis of MTHFR 677C->T polymorphism and coronary heart disease: does totality of evidence support causal role for homocysteine and preventive potential of folate? BMJ. 2005 Nov 5,331(7524):1053.

APOE E2/E3/E4 APOE (Apolipoprotein E) ämnesomsätter Triglycerid-rika Lipoprotein-beståndsdelar och spelar en central roll i människans fettämnesomsättning. ApoE-genen förekommer i tre vanliga varianter, som betecknas Allele E2,E3 ochE4. E4-Allel är behäftad med en förhöjd risk för hjärtsjukdomar och Morbus Alzheimer. AE

Genotyp

E2/E2

Ingen förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärtinfarkt Inget anlag för förhöjda LDL Kolestrinvärden Anlag för förhöjda Triglyceridvärden

E2/E3

Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärtinfarkt Inget anlag för förhöjda LDL Kolestrinvärden Anlag för förhöjda Triglyceridvärden

E3/E3

66% Ingen förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärtinfarkt Inget anlag för förhöjda LDL Kolestrinvärden Inget anlag för förhöjda Triglyceridvärden

E2/E4

E3/E4

24% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärtinfarkt Anlag för förhöjda LDL Kolestrinvärden Anlag för förhöjda Triglyceridvärden

E4/E4

Resultat möjligheter

Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärtinfarkt Anlag för förhöjda LDL Kolestrinvärden Anlag för förhöjda Triglyceridvärden

Litteratur Muendlein A et al. Synergistic effects of the apolipoprotein E epsilon3/epsilon2/epsilon4, the cholesteryl ester transfer protein TaqIB, and the apolipoprotein C3 -482 C>T polymorphisms on their association with coronary artery disease. Atherosclerosis. 2008 Jul,199(1):179-86. Burman D et al. Relationship of the ApoE polymorphism to plasma lipid traits among South Asians, Chinese, and Europeans living in Canada. Atherosclerosis. 2009 Mar,203(1):192-200. Roberto Elosua et al. Association of APOE genotype with carotid atherosclerosis in men and women the Framingham Heart Study. October 2004 The Journal of Lipid Research, 45, 1868-1875. Dallongeville et al. Modulation of plasma triglyceride levels by apoE phenotype: a meta-analysis. J Lipid Res. 1992 Apr,33(4):447-54. Breslow et al. Genetic Basis of Lipoprotein Disorders. Circulation. 1995 Jan 15,91(2):505-12. Davignon et al. Apolipoprotein E polymorphism and atherosclerosis. Arteriosclerosis. 1988 Jan-Feb,8(1):1-21. Cubrilo-Turek et al. Apolipoprotein E genotypes and metabolic risk factors for coronary heart disease in middle-aged women. Coll Antropol. 1998 Jun,22(1):149-55.

Sida 41 av 81

NOS1AP - Nitric oxide synthase 1 (neuronal) adaptor protein (rs16847548) Nitric oxide syntas 1 adaptor protein (NOS1AP) är ett adaptorprotein, som är bundet till Signalmolekylen nNos (neuronal nitric oxide syntas) och möjliggör interaktioner med andra molekyler. NOS1AP Polymorfismer är förknippade med ett förlängt QT-intervall och en förhöjd risk för hjärtsjukdomar. AE

Genotyp

T/T

74% Ingen förhöjd risk för plötsligt hjärtstopp

T/C

25% Förhöjd risk för plötsligt hjärtstopp (OR: 1.3)

C/C

Resultat möjligheter

Förhöjd risk för plötsligt hjärtstopp (OR: 2.6)

Litteratur Arking et al. Multiple independent genetic factors at NOS1AP modulate the QT interval in a multi-ethnic population. PLoS One. 2009,4(1):e4333. Crotti et al.NOS1AP is a genetic modifier of the long-QT syndrome. Circulation. 2009 Oct 27,120(17):1657-63. Kao et al. Genetic variations in nitric oxide synthase 1 adaptor protein are associated with sudden cardiac death in US white community-based populations. Circulation. 2009 Feb 24,119(7):940-51.

NOS1AP - Nitric oxide synthase 1 (neuronal) adaptor protein (rs12567209) Nitric oxide syntas 1 adaptor protein (NOS1AP) är ett adaptorprotein, som är bundet till Signalmolekylen nNos (neuronal nitric oxide syntas) och möjliggör interaktioner med andra molekyler. NOS1AP Polymorfismer är förknippade med ett förlängt QT-intervall och en förhöjd risk för hjärtsjukdomar. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

G/G

85% Ingen förhöjd risk för plötsligt hjärtstopp

A/G

14%

Skydd mot plötslig hjärtdöd (OR:0.51)

A/A

Förhöjd risk för plötslig hjärtdöd (OR: 1.31)

Litteratur Kao et al. Genetic variations in nitric oxide synthase 1 adaptor protein are associated with sudden cardiac death in US white community-based populations. Circulation. 2009 Feb 24,119(7):940-51. Liu et al. A common NOS1AP genetic polymorphism, rs12567209 G>A, is associated with sudden cardiac death in patients with chronic heart failure in the Chinese Han population. J Card Fail. 2014 Apr,20(4):244-51. Eijgelsheim et al. Genetic variation in NOS1AP is associated with sudden cardiac death: evidence from the Rotterdam Study. Hum Mol Genet. Nov 1, 2009, 18(21): 4213–4218.

NOS1AP - Nitric oxide synthase 1 (neuronal) adaptor protein (rs10494366) Nitric oxide syntas 1 adaptor protein (NOS1AP) är ett adaptorprotein, som är bundet till Signalmolekylen nNos (neuronal nitric oxide syntas) och möjliggör interaktioner med andra molekyler. NOS1AP Polymorfismer är förknippade med ett förlängt QT-intervall och en förhöjd risk för hjärtsjukdomar. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

G/G

10% Anlag för ökat QT-intervall duration (+ 4 till 7,9 ms)

G/T

48% Anlag för ökat QT-intervall duration (+ 1,7 till 4,6 ms)

T/T

42% Inga anlag för ökat QT-intervall varaktighet

Litteratur Aarnoudse et al. Common NOS1AP variants are associated with a prolonged QTc interval in the Rotterdam Study. Circulation. 2007 Jul 3 Arking et al. A common genetic variant in the NOS1 regulator NOS1AP modulates cardiac repolarization. Nat Genet. 2006 Jun,38(6):644-51.

Sida 42 av 81

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

THROMBO SENSOR Att förebygga trombos effektivt • Möjlig diagnos av en förhöjd trombosrisk • Analys av 3 relevanta gener, som förorsakar trombos • Analys av 7 genvariationer för effekten av 4+ relevanta mediciner • Ett efter generna anpassat förebyggande vårdprogram för trombos • Ökat skydd mot hjärtinfarkt, slaganfall eller lungemboli • Varning för mediciner, som kan utlösa trombos hos dig • Bättre läkningschanser genom optimal medicinsk terapi • För kvinnor: Är hormon preparat farliga för deras hälsa?

HJÄRTKRETSLOPP

Trombos Trombos (blodpropp) är en sjukdom, då blodet stockar sig i ådrorna. Det kan då stoppa till vissa blodkärl och hindra blodtillförseln till hjärta eller också till områden i hjärnan, vilket kan leda till skador eller t.o.m. förtvining av drabbade vävnader. Om delar av hjärnan är drabbad, talar man om slaganfall. Om blodtillförseln till hjärtat begränsas, talar man däremot om en hjärtinfarkt. Den vanligaste formen av trombos är en begränsning av blodcirkulationen i benen, som beror på en blodstockning. Då består faran i, att stockningen löses och sedan hindrar blodcirkulationen i hjärnan, hjärtat eller lungorna. Genetiska förebyggande tester för att fastställa en ev. befintlig trombosrisk genomförs tyvärr endast sällan och eftersom inga symptom märks, innan trombosen inträffar, vet de flesta människorna inte, att de genetiskt är predisponerade.

förebyggande hälsovården, för när du vet om din genetiska hälsorisk, kan du vidta förebyggande åtgärder och i de flesta fall t.o.m. förhindra uppkomsten av en trombos.

Därför upptäcks en genetisk disposition mestadels först efter att en trombos inträffat, som emellertid i många fall redan kan få ett dödligt förlopp. Genetiska förebyggande undersökningar genomförs tyvärr alltför sällan än, även om man med vetskapen om en ökad risk kan träffa specifika förebyggande åtgärder och i de flesta fall förhindra uppkomsten av en trombos. Hittills identifierades flera gener, som förhindrar blodstockningen i ådrorna. Om en av dessa gener är defekt, kan den inte fullgöra sin uppgift och risken för bildningen av blodpropp ökar avsevärt. Varje människa har två gener av varje typ och var tjugonde bär på en defekt i minst en gen och är därmed bärare med en ca. 8 ggr förhöjd trombosrisk i förhållande till normalbefolkningen. Ca. en av 200 personer bär på ett fel i båda generna av en gentyp och är därmed utsatt för en 80-falt högre trombosrisk. Att bära på defekta gener betyder emellertid inte med säkerhet, att det leder till en propp, för endast en del utvecklar också en trombos. Om det leder till sjukdom, beror delvis också på andra faktorer, som t.ex. övervikt, sängliggande och inaktivitet, längre flygresor eller hos kvinnor dessutom intag av p-piller, graviditet etc. Precis det gör denna gentest så värdefull för den Sida 44 av 81

HJÄRTKRETSLOPP

Relevanta gener vid trombos Inom vetenskapen kunde man identifiera tre genetiska variationer, som avsevärt ökar risken för trombos. Genom en analys av dessa tre Polymorphismer kan man beräkna risken att utveckla en trombos och reducera den med hjälp av specifika förebyggande vårdåtgärder. Följande gener påverkar din trombosrisk:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

Factor-V

rs6025

G>A

G/G

Factor-II

rs1799963

G>A

G/G

PAI1

rs1799889

G>del

G/G

Sida 45 av 81

Sammanfattning av effekterna Särskilda gener har till uppgift att förhindra blodstockning i blodkärlen. Genetiska variationer i dessa gener kan störa denna process och därför leda till stockning och en efterföljande blodpropp. Här ser du en sammanfattning av effekten, som de genetiska variationerna har på din hälsa och kropp. ➤ Din risk att utveckla en trombos i venerna har inte ökat ➤ Din risk att utveckla en trombos i artärerna motsvarar den hos den allmänna befolkningen Din risk att utveckla en trombos NORMAL

ÖKAD

▲

Risken för en trombos i venerna NORMAL

ÖKAD

▲ Risken för en trombos i artärerna NORMAL

ÖKAD

▲

Sida 46 av 81

HJÄRTKRETSLOPP

Prevention och vård P.g.a. din genetiska profil har du ingen förhöjd risk att utveckla en trombos. Din risk motsvarar därför den allmänna befolkningens och inga särskilda förebyggande åtgärder är nödvändiga. Då emellertid i många fall en trombos kan inträffa utan gendefekt, vill vi nämna ännu ett par allmänna bra förebyggande åtgärder för dig gällande särskilda risksituationer. Ofta leder stillasittande, som t.ex. vid längre bilkörning eller flygresor, vid sängläge eller efter operationer till blodstockning i venerna och möjliggör på så vis bildningen av stelnat blod. Detta kan förhindras, om man på längre resor lägger in regelbundna pauser, för att sträcka på benen, eller stiger upp regelbundet i flygplanet och rör på sig. Ytterligare riskfaktorer är övervikt och graviditet, eftersom trycket i venerna då stiger. Sund kost och rökstopp är naturligtvis ett gott råd till alla, bl.a. också, för att minska faran för trombos.

Sida 47 av 81

HJÄRTKRETSLOPP

Effekt av relevant medicinering Den genetiska profilen har följande effekt på medicinen, som kommer ifråga vid trombos och besläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningar och hjälpa din läkare att välja den riktiga dosen.

Koagulerings-hämmande mediciner (Antikoagulans) Mediciner för behandling av blodpropp

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

clopidogrel

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

prasugrel

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

rwarfarin (FDA!)

Normal

~150%

Ofta

~160%

Byte önskvärt

swarfarin (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

0.5-2%

Byte önskvärt

ticagrelor

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde. Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.

Sida 48 av 81

VETENSKAP

Thrombo Sensor Factor-V - Coagulation factor V (proaccelerin, labile factor) (rs6025) Den s.k. Faktor-V-Lidande Mutationen är en genetiskt betingad levringsdefekt, som är förknippad med en förhöjd trombosrisk. Genom denna defekt inhiberas nedbrytningen av Faktor-V och proteinet behåller sin levringsbefrämjande verkan. AE

Genotyp

A/A

Förhöjd Trombosrisk (Venös) (OR: 80)

A/G

Förhöjd Trombosrisk (Venös) (OR: 7)

G/G

96% Ingen förhöjd Trombosrisk (Venös)

Resultat möjligheter

Litteratur Juul et al. Factor V Leiden and the risk for venous thromboembolism in the adult Danish population. Ann Intern Med. 2004 Mar 2,140(5):330-7. Brenner et al. Venous Thromboembolism Associated With Double Heterozygosity for R506Q Mutation of Factor V and for T298M Mutation of Protein C in a Large Family of a Previously Described Homozygous Protein C -Deficient Newborn With Massive Thrombosis: Blood. 1996 Aug 1,88(3):877-80. Zee et al. An Evaluation of Candidate Genes of Inflammation and Thrombosis in Relation to the Risk of Venous Thromboembolism. Circulation. Feb 2009, 2(1): 57–62. Rosendaal et al. High risk of thrombosis in patients homozygous for factor V Leiden (activated protein C resistance). Br J Haematol. 2002 Mar,116(4):851-4. Kamphuisen et al. Thrombophilia screening: a matter of debate. Neth J Med. 2004,62:180-187. Ridker et al. Ethnic distribution of factor V Leiden in 4047 men and women. Implications for venous thromboembolism screening, Jama 277 (1997) 1305-1307.

Factor-II - Coagulation factor II (thrombin) (rs1799963) Hos Prothrombin-mutationen (Faktor-II mutation) handlar det om en blodlevrings störning. Genom Polymorfismen rs1799963) befinner sig klart mer av levringsfaktor Prothrombin i blode, som tydligt ökar risken för en venös trombos. AE

Genotyp

A/A

Förhöjd Trombosrisk (Venös) (OR: 25)

A/G

Förhöjd Trombosrisk (Venös) (OR: 5)

G/G

96% Ingen förhöjd Trombosrisk (Venös)

Resultat möjligheter

Litteratur Zee et al. An Evaluation of Candidate Genes of Inflammation and Thrombosis in Relation to the Risk of Venous Thromboembolism: The Women’s Genome Health Study. Circ Cardiovasc Genet. Feb 2009, 2(1): 57–62. Foka et al. Factor V Leiden and prothrombin G20210A mutations, but not methylenetetrahydrofolate reductase C677T, are associated with recurrent miscarriages. 2000 Feb,15(2):458-62. Andreassi et al. Prothrombin G20210A substitution and hormone therapy: indications for molecular screening, Clin Chem Lab Med 44 (2006) 514-521. Rosendaal et al. Hormonal replacement therapy, prothrombotic mutations and the risk of venous thrombosis. Br J Haematol. 2002 Mar,116(4):851-4. Ye et al. Seven haemostatic gene polymorphisms in coronary disease: meta-analysis of 66,155 cases and 91,307 controls. Lancet. 2006 Feb 25,367(9511):651-8.

Sida 49 av 81

PAI1 - Phosphoribosylanthranilate isomerase (rs1799889) Plasminogen-Aktivator-Inhibitorn-1 (PAI-1) är ett Glykoprotein och hör till gruppen Serin-Proteaseinhibitorer. Det inhiberar den fibrinolytiska aktiviteten genom att inaktivera tPA och Urokinaser. En deletion i PAI1-genen leder till en ökad transkription och en förhöjd PAI1-koncentration. Detta förknippas med en ökad trombosrisk. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

Del/Del

24% Förhöjd Trombosrisk (Arteriell) (OR:1.84)

Del/G

48% Förhöjd Trombosrisk (Arteriell) (OR:1.83)

G/G

28% Ingen förhöjd Trombosrisk (Arteriell)

Litteratur Tsantes et al. Association between the plasminogen activator inhibitor-1 4G/5G polymorphism and venous thrombosis. A meta-analysis. Thromb Haemost. 2007 Jun,97(6):907-13. Fernandes et al. 4G/5G polymorphism modulates PAI-1 circulating levels in obese women. Mol Cell Biochem. 2012 May,364(1-2):299-301. Gardemann et al. The 4G4G genotype of the plasminogen activator inhibitor 4G/5G gene polymorphism is associated with coronary atherosclerosis in patients at high risk for this disease. Thromb Haemost. 1999 Sep,82(3):1121-6.

Sida 50 av 81

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

TOXO SENSOR Optimalt stöd för avgiftning av skadeämnen • Genetisk utvärdering av förmågan till avgiftning av skadeämnen • Avgiftning av tungmetaller, pesticider, ogräsmedel, kemikalier, sot och rök • Analys av den oxidativa stressen på celler • Handlingsprogram för att reducera belastningen av skadliga ämnen • Mikronäringsämnes-rekommendation för att filtrera bort tungmetaller ur kroppen • Analys av 10 genetiska variationer, som som verkar för avgiftning • Effekt av alkohol, kaffe och droger på hälsan • Anpassning av livsstilen till optimal hälsa

ÄMNESOMSÄTTNING

Avgiftning I vårt dagliga liv är vi mer och mer utsatta för giftiga ämnen, som upptas i våra kroppar mot vår vilja, där de identifieras av vissa enzymer och till stor del oskadliggörs. Speciella gener är ansvariga för produktionen av dessa enzymer och om en eller redan flera av dessa gener är defekta, kan vår kropp inte neutralisera dessa skadliga ämnen så effektivt och risken ökar betänkligt att insjukna i följdsjukdomar. Därför är också uttalanden om andra sjukdomsrisker ofullständiga, så länge utvärderingen av dessa avgiftningsgener inte är med i beräkningen. Sådana gendefekter är mycket utbredda i den europeiska befolkningen och härigenom föreligger ofta stora skillnader i kroppens avgiftningsförmåga från person till person. Dessa genetiska skillnader förklarar delvis också, varför många 90-åringar trots mycket rökande förblir kärnfriska tack vare bra avgiftningsgener, medan andra människor med defekta gener redan insjuknar i lungcancer från 35-års åldern. Då varje människa bär på andra gener, är också andra förebyggande åtgärder nödvändiga, för att upprätthålla optimal hälsa.

Då olika generna ansvarar för avgiftningen av vissa skadliga ämnen, listas de olika skadliga ämneskategorierna var för sig och resultaten av deras genanalyser värderas per kategori.

Sida 52 av 81

ÄMNESOMSÄTTNING

Fas 1 avgiftning av aska och sot Polycykliska aromatiska kolväten (PAK) är ofta förekommande skadliga ämnen i vår omvärld, som huvudsakligen uppstår genom förbränning av fossila energikällor som kol, gas och olja. Dessa skadeämnen upptas av kroppen genom kosten och dricksvattnet, genom lungan vid inandning av avgaser liksom genom huden. Där kan de framkalla ett flertal cancersjukdomar (lung-, struphuvuds-, hud- liksom mag- och tarmcancer resp. prostata- och cancer i urinblåsan). Det finns en rad av avgiftningsgener, som är ansvariga för produktionen av viktiga avgiftningsenzymer. Dessa gener binder dessa skadeämnen i kroppen och oskadliggör dem. Men är dessa gener defekta, kan de inte riktigt fullgöra sin uppgift och därigenom ökar den individuella cancerrisken flera gånger om p.g.a. dessa skadliga ämnen. Därför är det mycket viktigt för personer med en gendefekt, att veta om den förhöjda risken för att minska kontakten med dessa skadeämnen och förbli friska. Din genanalys har givit följande resultat:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

CYP1A1

rs4646903

T>C

C/C

2.4

RISK

CYP1B1

rs1056836

C>G

G/G

3.4

RISK

Sammanfattning av effekterna ➤ Fas 1-avgiftningen är kraftigt reducerad ➤ Avgiftningen av aska, rök och sot (av grillad mat) är reducerad Effektivitet under fas 1 EFFEKTIV/T

Avgiftning av aska, sot (mat), rök INEFFEKTIV/T

EFFEKTIV/T

▲

INEFFEKTIV/T ▲

Sida 53 av 81

ÄMNESOMSÄTTNING

Fas 2 avgiftning av pesticider & tungmetaller Avgiftningsgenerna 3 (GSTM 1), 4 (GSTP 1) och 5 (GSTT 1) binder och neutraliserar skadeämnen, som ofta förekommer i industriella lösningsmedel, ogräsbekämpnings-medel, fungicider eller insektssprayer och oskadliggör även giftiga tungmetaller som kvicksilver, bly och kadmium. Fungerar dessa gener bra, kan dessa skadeämnen filtreras ur kroppen effektivt och tillräckligt. Men om dessa gener är defekta, kan kroppen inte avgiftas tillräckligt och risken att insjukna i en rad cancersjukdomar och utmattningssyndrom stiger avsevärt.

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

GSTM1

Noll Allel

T=Noll Allel

C/C

GSTT1

Noll Allel

del=Noll Allel

A/A

GSTP1

rs1695

A>G

A/A

Sammanfattning av effekterna ➤ Fas 2-avgiftningen av pesticider, kemikalier och tungmetaller är ej reducerad ➤ Ditt behov av kalcium, selen och zink är inte ökad Effektiviteten under fas 2's avgiftningsprocess

Avgiftning av giftiga tungmetaller

EFFEKTIV/T

INEFFEKTIV/T

▲

Avgiftning av pesticider, kemikalier, fungicider, ogräsmedel och insektssprayer EFFEKTIV/T

INEFFEKTIV/T

▲

Sida 54 av 81

INEFFEKTIV/T

ÄMNESOMSÄTTNING

Oxidativ stress och fria radikaler Vid omvandlingen av energi uppstår s.k. fria radikaler i cellerna. Dessa är små aggressiva ämnen, som förstör sin omgivning i form av en kedjereaktion och snabbt måste neutraliseras av kroppen. Om balansen mellan uppkomsten och neutraliseringen av dessa ämnen råkar i olag, talar man om oxidativ stress, en av orsakerna till åldrandet av kropp och hud. Speciella gener sköter neutraliseringen av olika fria radikaler, men tyvärr förekommer inte sällan defekter i dessa gener och då fattas skyddet mot dessa ämnen hos många människor. När dessa gener m.a.o. är defekta, är större mängder fria radikalbärare som Beta-Carotin, Vitamin C, Vitamin E och Acetylcystein nödvändiga.

Även Coenzym Q10 är en stark Antioxidant, som kan neutralisera de fria Radikalerna, men bara om de innan kan omvandlas av en gen till den aktiva formen Ubiquinol. Är denna gen defekt, kan Coenzym Q10 ej omvandlas och då finns inget skydd mot fria Radikaler. Därför är det viktigt för bärare av en gendefekt att veta om sin förhöjda risk, så att man i sådana fall kan öka intaget av radikalbärare. Det antioxidativa enzymet Glutathionperoxidase (GPX) har likaså väsentlig betydelse för nedbrytningen av kroppscellernas fria radikaler. Selen är bl.a. viktigt för aktiviteten hos detta enzym. Om genen är defekt, minskar aktiviteten och de fria radikalerna kan bara dåligt neutraliseras. En ökad selentillförsel kan öka GPX-aktiviteten.

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

GSTM1

Noll Allel

T=Noll Allel

C/C

GSTT1

Noll Allel

del=Noll Allel

A/A

GSTP1

rs1695

A>G

A/A

SOD2

rs4880

Val16Ala

C/C

RESPOND

PROTEKTIV

GPX1

rs1050450

C>T

T/T

RISK

NQO1

rs1800566

C>T

C/C

RESPOND

Sida 55 av 81

Sammanfattning av effekterna ➤ ➤ ➤ ➤ ➤

Den oxidativa stressen på celler är något förhöjd Behovet av Radikaler/Antioxidanter är något förhöjt Kroppen är i stånd att aktivera inaktivt coenzym Q10 Coenzym Q10 kan intas direkt med kosten eller med en kostersättning Ditt behov av mikronäringsämnet selen har ökat kraftigt

Oxidativ stress på celler NORMAL

Rekommenderad dos av Antioxidanter ÖKAD

NORMAL

▲

Aktivering av Coenzym Q10 MÖJLIG/T

Rekommendera substans som Antioxidant EJ MÖJLIG/T

▲ Ditt behov av Selen NORMAL

ÖKAD

COENZYM Q10 ▲

ÖKAD ▲

Sida 56 av 81

VIT. C,E,A etc.

ÄMNESOMSÄTTNING

Substanser och risker Varje människa är i sitt liv utsatt för olika substanser, som beroende på generna påverkar henne olika. Följaktligen utgör kontakten med alkohol i måttliga mängder inget problem för de flesta, medan andra p.g.a. sina genvariationer har en betydligt större risk att bli beroende av alkohol. Även illegala droger har olika effekt på våra kroppar. Hos ungdomar, som t.ex. röker cannabis före 16-års åldern, ökar risken för att senare få schizofreni tiofalt i kombination med en bestämd genvariation. Din genanalys fick följande resultat:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

COMT

rs4680

G>A

A/A

RISK

CYP1A2

rs762551

C/A Pos. -163

A/A

PROTEKTIV

Sida 57 av 81

Sammanfattning av effekterna ➤ Risken att bli alkoholberoende är väsentligt förhöjd ➤ Din kropp har normal nedbrytningstakt av koffein

Risk för alkoholberoende NORMAL

ÖKAD ▲

Risk för Schizofreni vid Cannabiskonsumtion i unga år NORMAL ÖKAD

Din kropp har en snabb nedbrytningstakt av koffein? NORMAL LÅNGSAM

▲

Sida 58 av 81

ÄMNESOMSÄTTNING

Prevention och vård FAS 1 Avgiftning: P.g.a. dina gener är din kropp inte i stånd att oskadliggöra vissa skadliga ämnen (PAK) effektivt och snabbt. Därför är det viktigt för dig, att känna till de potentiella källorna till dessa skadliga ämnen och efter bästa förmåga undvika kontakt med dem. Följande källor bör du helst undvika: TOBAKS-RÖK Tobaksrök är en av de mest betydande orsakerna till PAK hos människan. Det är naturligtvis fördelaktigt för var och en att låta bli att röka, men det är speciellt viktigt för dig, eftersom din kropp inte kan neutralisera de skadliga ämnena så effektivt, som är fallet hos andra människor. När du röker eller ofta är utsatt för passiv rökning, ökar din lungcancerrisk ytterligare drastiskt genom denna gendefekt.

GRILLAD MAT grillad och hårt stekt mat är också en källa till skadliga PAK ämnen och konsumtionen av sådana näringsmedel bör du helst undvika.

AVGASER avgaser, som uppstår vid förbränning av fossila energikällor, är en orsak till PAK Undvik därför avgaserna från motorer och förbrännings-anläggningar. PAK lagras i regioner med stark belastning av skadliga ämnen i marken och förekommer i särskilt hög koncentration i närheten av förbränningsanläggningar eller gasverk.

ASKA OCH SOT aska, sot och gamla oljor innehåller höga koncentrationer av PAK och därför bör man helst undvika hudkontakt.

Oxidativ Stress: P.g.a. din genetiska profil är du inte tillräckligt skyddad mot skadlig inverkan från fria radikaler. Av denna anledning bör du se till, att du får i dig tillräckligt med antioxidanter i din kost. FRIA RADIKALER P.g.a. dina gener är ditt skydd mot fria radikaler (giftiga ämnen i din kropp) försvagat. Därför bör du inta större mängd av "radikalfångare" i din kost. Öka därför andelen grönsaker, som broccoli, blomkål, kål, lök och vitlök. Färgstark frukt av olika slag är också bra.

Substanser: Effekten av vissa substanser, som alkohol och koffein är beroende av generna. P.g.a. dina gener bör du vara medveten om följande genetiska egenskaper: Sida 59 av 81

KOFFEIN Din kropp har normal nedbrytningstakt av koffein

Sida 60 av 81

VETENSKAP

Toxo Sensor CYP1A1 - Cytokrome P450, familj 1, subfamilj A, polypeptider 1 (rs4646903) Hemprotein Cytokrom P450-1A1 (CYP 1A1) hör till gruppen Fas 1-enzymer och förmedlar metabolismen ur omvärldstoxiner och diverse xenobiotiska substanser. Defekter i denna gen är kapabla att förändra den enzymatiska aktiviteten i enzymet. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

T/T

62% Effektiv Fas 1 Avgiftning av Polyzykliska aromatiska Kolväten (PAK) effektiv nebrytning av aska, sot och rök

T/C

37% Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAK) (OR: 2.4) begränsad nedbrytning av aska, sot och rök

C/C

Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAK) (OR: 2.4) begränsad nedbrytning av aska, sot och rök

Litteratur Sun et al. Polymorphisms in Phase I and Phase II Metabolism Genes and Risk of Chronic Benzene Poisoning in a Chinese Occupational Population. Carcinogenesis. 2008 Dec,29(12):2325-9. Marinković et al. Polymorphisms of genes involved in polycyclic aromatic hydrocarbons’ biotransformation and atherosclerosis. Biochem Med (Zagreb). Oct 2013, 23(3): 255–265. Wright et al. Genetic association study of CYP1A1 polymorphisms identifies risk haplotypes in nonsmall cell lung cancer. Eur Respir J 2010, 35: 152–159. Jarvis et al. CYP1A1 MSPI (T6235C) gene polymorphism is associated with mortality in acute coronary syndrome patients. Clin Exp Pharmacol Physiol. 2010 Feb,37(2):193-8.

CYP1B1 - Cytokrome P450, familj 1, subfamilj B, polypeptider 1 (rs1056836) CYP1B1 hör till Cytokrom P450 superfamilj. Detta protein katalyserar reaktioner i kroppen för avgiftningen av kroppens egna Metaboliter och de för kroppen främmande giftiga ämnena. Denna katalytiska aktivitet kan påverkas av Polymorfismen. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

C/C

32% Effektiv Fas 1 Avgiftning av Polyzykliska aromatiska Kolväten (PAK) effektiv nebrytning av aska, sot och rök

C/G

45% Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAK) (OR: 3.4) begränsad nedbrytning av aska, sot och rök

G/G

23% Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAK) (OR: 3.4) begränsad nedbrytning av aska, sot och rök

Litteratur Nock et al. Associations between Smoking, Polymorphisms in Polycyclic Aromatic Hydrocarbon (PAH) Metabolism and Conjugation Genes and PAH-DNA Adducts in Prostate Tumors Differ by Race. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. Jun 2007, 16(6): 1236–1245. Hanna et al. Cytochrome P450 1B1 (CYP1B1) pharmacogenetics: association of polymorphisms with functional differences in estrogen hydroxylation activity. Cancer Res. 2000 Jul 1,60(13):3440-4. Tang et al. Human CYP1B1 Leu432Val gene polymorphism: ethnic distribution in African-Americans, Caucasians and Chinese, oestradiol hydroxylase activity, and distribution in prostate cancer cases and controls. Pharmacogenetics. 2000 Dec,10(9):761-6.

Sida 61 av 81

GSTM1 Null Allel Glutathion S-Transferaser förekommer i leverna och lymfocyterna och är delaktiga i avgiftningen av kroppens egna och främmande ämnen. Genom att radera GSTM1 genen minskas proteinets enzymatiska aktivitet, som leder till en begränsning av den cellulära avgiftningen. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

C/C

10% Effektiv Fas 2 Avgiftning effektiv avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tungmetaller gott skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

C/T

38% Begränsad Fas 2 Avgiftning begränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tung-metaller begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

T/T

52% Begränsad Fas 2 Avgiftning begränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tung-metaller begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

Litteratur McWilliams et al. Glutathione S-transferase M1 (GSTM1) deficiency and lung cancer risk. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 1995,4:589-594. Sreeja et al. Glutathione S-transferase M1, T1 and P1 polymorphisms: susceptibility and outcome in lung cancer patients. J Exp Ther Oncol. 2008,7(1):73-85. Funke et al. Genetic Polymorphisms in Genes Related to Oxidative Stress (GSTP1, GSTM1, GSTT1, CAT, MnSOD, MPO, eNOS) and Survival of Rectal Cancer Patients after Radiotherapy. J Cancer Epidemiol. 2009, 2009: 302047.

GSTP1 - Glutationer S-transferaser pi 1 (rs1695) Glutathion S-Transferaserna förekommer i levern och lymfocyterna och är delaktiga i avgiftningen av kroppens egna och främmande ämnen. GSTP1 enzymer är delaktiga i ämnes-omsättningen av endogenernas Metaboliter och skyddar cellerna mot oxidativ stress, liksom GSTM! och GSTT1. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

A/A

48% Effektiv Fas 2 Avgiftning effektiv avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tungmetaller gott skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

A/G

42% Begränsad Fas 2 Avgiftning begränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tung-metaller begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

G/G

10% Begränsad Fas 2 Avgiftning begränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tung-metaller begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

Litteratur Sreeja et al. Glutathione S-transferase M1, T1 and P1 polymorphisms: susceptibility and outcome in lung cancer patients. J Exp Ther Oncol. 2008,7(1):73-85. Miller et al. An association between glutathione S-transferase P1 gene polymorphism and younger age at onset of lung carcinoma. Cancer. 2006 Oct 1,107(7):1570-7. Funke et al. Genetic Polymorphisms in Genes Related to Oxidative Stress (GSTP1, GSTM1, GSTT1, CAT, MnSOD, MPO, eNOS) and Survival of Rectal Cancer Patients after Radiotherapy. J Cancer Epidemiol. 2009, 2009: 302047. Stücker et al. Genetic polymorphisms of glutathione S-transferases as modulators of lung cancer susceptibility. Carcinogenesis. 2002 Sep, 23(9):1475-81.

Sida 62 av 81

GSTT1 Null Allel Glutathion S-Transferaser förekommer i leverna och lymfocyterna och är delaktiga i avgiftningen av kroppens egna och främmande ämnen. Genom att radera GSTM1 genen minskas proteinets enzymatiska aktivitet, som leder till en begränsning av den cellulära avgiftningen. AE

Genotyp

A/A

Resultat möjligheter

36% Effektiv Fas 2 Avgiftning effektiv avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tungmetaller gott skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

A/DEL

42% Begränsad Fas 2 Avgiftning begränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tung-metaller begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

DEL/DEL

22% Begränsad Fas 2 Avgiftning begränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tung-metaller begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

Litteratur Sreeja et al. Glutathione S-transferase M1, T1 and P1 polymorphisms: susceptibility and outcome in lung cancer patients. J Exp Ther Oncol. 2008,7(1):73-85. Funke et al. Genetic Polymorphisms in Genes Related to Oxidative Stress (GSTP1, GSTM1, GSTT1, CAT, MnSOD, MPO, eNOS) and Survival of Rectal Cancer Patients after Radiotherapy. J Cancer Epidemiol. 2009, 2009: 302047.

SOD2 - Superoxider dismutase 2, mitokondrial (rs4880) SOD2 kodat på Superoxid Dismutas Enzym 2, är delaktigt vid nedbrytningen av de reaktiva Syremolekylerna (ROS) och skyddar på så vis kroppen mot oxidativ stress. Defekter kan påverka den enzymatiska aktiviteten av SOD2-enzymet, vilket kan leda till ett begränsat skydd mot dessa fria radikaler. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

C/C

20% Gott skydd mot oxidativ stress/Fria Radikaler

C/T

53% Begränsat skydd mot oxidativ stress/ Fria Radikaler

T/T

27% Begränsat skydd mot oxidativ stress/ Fria Radikaler

Litteratur Sutton et al. The manganese superoxide dismutase Ala16Val dimorphism modulates both mitochondrial import and mRNA stability. Pharmacogenet Genomics. 2005 May,15(5):311-9. Funke et al. Genetic Polymorphisms in Genes Related to Oxidative Stress (GSTP1, GSTM1, GSTT1, CAT, MnSOD, MPO, eNOS) and Survival of Rectal Cancer Patients after Radiotherapy. J Cancer Epidemiol. 2009, 2009: 302047.

Sida 63 av 81

GPX1 - Glutationer Peroxidaser (rs1050450) GPX-genen kodat på Enzymet Glutathionperoxidaser, som katalyserar reduktionen av Peroxider och Väteperoxid. GPX spelar därmed en roll för kroppens skydd mot oxidativ stress. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

C/C

67% Gott skydd mot oxidativ stress/Fria Radikaler

C/T

26% Begränsat skydd mot oxidativ stress/ Fria Radikaler

T/T

Begränsat skydd mot oxidativ stress/ Fria Radikaler

Litteratur Tang et al. Association between the rs1050450 glutathione peroxidase-1 (C > T) gene variant and peripheral neuropathy in two independent samples of subjects with diabetes mellitus. Nutr Metab Cardiovasc Dis. 2012 May,22(5):417-25. Bhatti et al. Lead exposure, polymorphisms in genes related to oxidative stress and risk of adult brain tumors. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. Jun 2009, 18(6): 1841–1848. Xiong et al. Association study between polymorphisms in selenoprotein genes and susceptibility to Kashin-Beck disease. Osteoarthritis Cartilage. 2010 Jun,18(6):817-24. Soerensen et al. The Mn-superoxide dismutase single nucleotide polymorphism rs4880 and the glutathione peroxidase 1 single nucleotide polymorphism rs1050450 are associated with aging and longevity in the oldest old. Mech Ageing Dev. 2009 May,130(5):308-14. Steinbrecher et al. Effects of selenium status and polymorphisms in selenoprotein genes on prostate cancer risk in a prospective study of European men. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2010 Nov,19(11):2958-68. Chen et al. GPx-1 polymorphism (rs1050450) contributes to tumor susceptibility: evidence from meta-analysis. J Cancer Res Clin Oncol. 2011 Oct,137(10):1553-61. Karunasinghe et al. Serum selenium and single-nucleotide polymorphisms in genes for selenoproteins: relationship to markers of oxidative stress in men from Auckland, New Zealand. Genes Nutr. 2012 Apr,7(2):179-90. Hong et al. GPX1 gene Pro200Leu polymorphism, erythrocyte GPX activity, and cancer risk. Mol Biol Rep. 2013 Feb,40(2):1801-12. Jablonska E et al. Association between GPx1 Pro198Leu polymorphism, GPx1 activity and plasma selenium concentration in humans. Eur J Nutr. 2009 Sep,48(6):383-6.

NQO1 - NAD(P)H dehydrogenase, quinone 1 (rs1800566) Enzymet NAD (P)H dehydrogenaser, kodat genom NQO1, är en s.k. Oxidoreduktas och katalyserar Oxidationen av Nicotinamidadenindinukleotid (NAD). Polymorfismen rs1800566 inhiberar den enzymatiska aktiviteten och Coenzymet Q10 kan inte längre, eller bara långsamt, omvandlas till Ubiquinol. AE

Genotyp

C/C

66% Enzymet NQO1 omvandlar Coenzymet Q10 effektivt till Antioxidans Ubiquinol

C/T

30% Enzymet NQO1 omvandlar Coenzymet Q10 endast långsamt till Antioxidans Ubiquinol

T/T

Resultat möjligheter

Enzymet NQO1 kan inte omvandla Coenzymet Q10 till Antioxidans Ubiquinol

Litteratur Fischer et al. Association between genetic variants in the Coenzyme Q10 metabolism and Coenzyme Q10 status in humans. Published online Jul 21, 2011. Freriksen et al. Genetic polymorphism 609C>T in NAD(P)H:quinone oxidoreductase 1 enhances the risk of proximal colon cancer. J Hum Genet. 2014 May 15.

Sida 64 av 81

COMT - Catechol-O-methyltransferase (rs4680) Enzymet Catechol-O-Methyltransferase (COMT) kan inaktivera olika ämnen (Adrenalin, Noradrenalin, Dopamin) och hjälpa dem med nedbrytningen. Dessutom kan COMT hämma verkan hos diverse mediciner. COMT-Polymorfismen rs4680 förknippas med psykologiska störningar som Schizofreni, Ätstörningar och Alkoholism. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

A/A

20% Inga påverkan Ökad risk för alkoholism

A/G

55% Förhöjd risk för Schizofreni vid konsumtion av Cannabis under 16 års åldern (OR: 2.5) normal risk för alkoholism

G/G

25% Förhöjd risk för Schizofreni vid konsumtion av Cannabis under 16 års åldern (OR: 10.9) normal risk för alkoholism

Litteratur Caspi et al. Moderation of the effect of adolescent-onset cannabis use on adult psychosis by a functional polymorphism in the catechol-O-methyltransferase gene: longitudinal evidence of a gene X environment interaction. Biol Psychiatry. 2005 May 15,57(10):1117-27. Kauhanen J et al. Association between the functional polymorphism of catechol-O-methyltransferase gene and alcohol consumption among social drinkers. Alcohol Clin Exp Res. 2000 Feb,24(2):135-9.

CYP1A2 - cytochrome P450, family 1, subfamily A, polypeptide 2 (rs762551) Hämproteinet Cytokrom P450-1A2 (CYP1A2) hör till gruppen Cytokrom-P450-Enzymer och ämnesomsätter skilda xenobiotiska substanser (bl.a. koffein), mediciner och östro gener. Polymorfismen rs762551är förknippad såväl med anlaget för hög kaffekonsumtion som med en senare uppkomst av bröstcancer. AE

Genotyp

A/A

51%

A/C

42% Ingen effekt av kaffe på bröst-cancer

C/C

Resultat möjligheter I genomsnitt 7 år senare uppkomst av bröstcancer (59.8 år istället för 52.6 år) vid mer än 2 koppar kaffe om dagen

Ingen effekt av kaffe på bröst-cancer

Litteratur Bågeman et al. Coffee consumption and CYP1A2*1F genotype modify age at breast cancer diagnosis and estrogen receptor status. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2008 Apr,17(4):895-901.

Sida 65 av 81

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

BONE HEALTH SENSOR Osteoporos: förhinder av benskörhet och förbättring av behandlingen • Genetisk utvärdering av medfödd Osteoporosrisk • Analys av de 4 relevanta genetiska variationerna • Bedömning av kalciumupptagningsförmåga ur kosten • Anpassad kost och vårdprogram för Osteoporos • Effektivitetsbedömning av diverse terapier (Bisphosphat, Raloxifen, Alendronat, Hortmoner) • Analys av 12+ genvariationer, som påverkar effekten av 18+ relevanta mediciner • Större behandlingsframgång med anpassad terapi • Vårdprogram under läkares ledning

MOTION

Osteoporos Osteoporos, även känd som "benskörhet", är en sjukdom, som gör att fastheten i benstommen minskar och benmassan och strukturen allmänt bryts ned. Detta leder med tilltagande ålder till risk för benbrott och frakturer. De flesta benbrotten rör höfter, underarmar och ryggraden. Vid normal utveckling byggs benstommen upp från barndomen och uppnår sin maximala styrka ungefär vid 30-års åldern. Med tilltagande ålder avtar så småningom benmassan, som leder till något bräckligare ben. Om däremot generna är defekta, som har till uppgift att bygga upp benstommen, kan dessa inte fullgöra sin uppgift. Detta leder med tilltagande ålder till större minskning av benmassan och benskörhet. stigande ålder benskörhet och benbrott. 80% av osteoporosfallen rör kvinnor efter menopausen, eftersom östrogenet - benskydds-hormonet - ej produceras av kroppen längre. Sjukdomen är också mycket spridd. Därför får var tredje kvinna över 50 diagnosen osteoporos. Det kvinnliga könshormonet östrogen är hos kvinnor avgörande föruppbyggnaden av benstommen och därför är kvinnor, som under sin levnad producerat en låg östrogenspegel särskilt utsatta (t.ex. genom en försenad mens eller en för tidig menopaus).

De flesta benbrotten rör höftregionen, underarmarna och ryggraden. Vid en normal utveckling byggs benstommen upp från barndomen och når sin maximala styrka ungefär i 30-års åldern. Med tilltagande ålder minskar benmassan så småningom, som medför något bräckligare benstomme. Är däremot generna, som sköter benstommens uppbyggnad, defekta, klarar de inte helt sin uppgift. Detta medför med

För män är åldersosteoporos från 70-års åldern också en ofta förekommande sjukdom. Även om kvinnor oftare är drabbade av osteoporos, gäller den här sjukdomen båda könen och påskyndas av riskfaktorer som t.ex. felaktig kost och osunda levnadsvanor. För friska ben är framför allt kalcium ett viktigt näringsämne, som bland en lång rad andra funktioner bildar ämnet för benuppbyggnad. Ben utgör också kroppens benmagasin och bryts ned vid bristsjukdomar, för att förse kroppen med kalcium för andra viktiga processer. Vitamin D, som kroppen endast med hjälp av UV-strålningen från solljuset kan producera själv, är också viktigt för en effektiv upptagning av kalcium är kosten. Då just äldre går ut i solen allt mindre, uppstår ofta en brist på vitamin D, som får negativa konsekvenser för friskheten hos benstommen. Till en början visar sig inga symptom och hos många människor konstateras sjukdomen inte förrän de första benbrotten inträffar. Fram till Sida 67 av 81

dess har emellertid bentätheten ofta minskat såpass, att det redan vid ett mindre trauma eller en belastning, som t.ex. i samband med bugning eller lyft av en tung väska, uppstår ett benbrott. Blir sjukdomen sen diagnostiserad, går behandlingsprincipen ut på, att i möjligaste mån undvika fall och att möjligen öka bentätheten. Detta kan ske genom en kalcium- och vitamin-Drik kost, tillräcklig motion och med medicin, som påverkar benämnesomsättningen. Den bästa hjälpen mot osteoporos är och förblir i alla fall förebyggande åtgärder. Ju tidigare sjukdomen diagnostiseras, desto bättre kan man ingripa mot nedbrytningen av benstommen. Att förhindra benminskningen är alltid lättare än att bygga upp förlorat ben igen. Just detta gör denna gentest så värdefull för friskhetens förebyggande åtgärder: Härigenom får man reda på sin personliga sjukdomsrisk och kan i många fall helt förhindra utvecklingen av sjukdomen med hjälp av ett skräddarsytt preventionsprogram.

Sida 68 av 81

MOTION

Relevanta gener för Osteoporos Hittills kunde vetenskapen identifiera 4 gener och polymorfer, som ökar den allmänna risken för att insjukna i osteoporos. Genom analysen av alla 4 polymorfer kan vi fastställa den resulterande sjukdomsrisken, liksom några andra för sjukdomen relevanta genetiska egenskaper. Följande gener påverkar bevarandet av bentätheten.

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

Col1A1

rs1800012

G/T Pos. 1546 (S/s)

G/G

RESPOND

VDR

rs1544410

G/A IVS7 Pos.+283

G/G

0.61

RESPOND

PROTEKTIV

ESR1

rs2234693

-397T>C

C/C

RESPOND

PROTEKTIV

LCT

rs4988235

T>C

T/T

Sida 69 av 81

Sammanfattning av effekterna I fall av osteoporos finns det polymorfer, som skyddar mot uppkomsten av sjukdomen och somliga, som främjar uppkomsten av den. Även polymorfer, som motarbetar upptagningsförmågan av kalcium, påverkar bentätheten. Här ser du en resumé av effekterna, som de genetiska variationerna har på din hälsa och kropp: ➤ Osteoporosrisken är ej förhöjd (OR = 1) ➤ BIS-fosfat är särskilt effektivt vid förebyggande av Osteoporos ➤ Ditt typiska kalciumintag är normalt Risk för Osteoporos SKYDD

GENOMSNITTSRISK

ÖKAD

▲

Effektivitet med BIS-Phosphat-terapi HÖGT

REDUCERAD/T

▲ Ditt typiska Kalciumintag NORMAL

REDUCERAD/T

▲

Sida 70 av 81

MOTION

Prevention och vård Hos dig är de testade generna friska. Därför har du enligt dessa gener ingen förhöjd Osteoporosrisk och du behöver inte vidta några förebyggande vårdåtgärder, som går utöver de generella reglerna för ett sunt liv. Förutsatt, att sjukdomar eller mediciner, som följer med en förhöjd Osteoporosrisk, utesluts. Då benen emellertid med åldern även utan gendefekter förlorar massa, vill vi nämna de allmänna reglerna för ett hälsosamt liv för dig, som på bästa möjliga sätt förhindrar minskningen av benmassa. Livnär dig med balanserad kost och se till, att du intar tillräckligt med mjölkprodukter (såvida du inte lider av mjölkintolerans) som kalciumkälla. ➤ Sörj för tillräckligt intag av vitamin D. Kroppens egna produktion av denna vitamin kräver solljus. Alltså bör du vara mycket ute i det fria. Men vitamin D finns också i livsmedel som fiskprodukter och i ringa mängder i mjölk liksom i en mängd näringstillskott (fiskoljor). Vid behov kan det också intas som medicin. ➤ Sportaktivitet råder vi naturligtvis alla. Sport i alla former, som t.ex. jogging eller gång, särskilt den som belastar benstommen och muskler, kommer att hjälpa dig stärka benstommen.

Sida 71 av 81

MOTION

Effekt av relevant medicinering Vissa mediciner kan ofta skrivas ut i samband med osteoporos, men är till sin effekt beroende av några gener. Om det föreligger bestämda genetiska variationer bör vissa mediciner ej skrivas ut i den vanliga dosen. P.g.a. dina gener rekommenderar vi följande dos:

Smärtlindring (Analgetikum) Smärtlindring

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

alfentanil

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

buprenorphine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

codeine (FDA!)

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

enflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

fentanyl

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

halothane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

hydrocodone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

isoflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

levacetylmethadol

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

lidocaine

Normal

~150%

Ofta

~160%

Byte önskvärt

methadone

Normal

~90%

Normal

~100%

Ej nödvändig

methoxyflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

oxycodone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

paracetamol

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

phenacetin

Normal

~80%

Ofta

~100%

Ej nödvändig

ropivacaine

Normal

~180%

Ofta

~200%

Byte önskvärt

sevoflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

tramadol (FDA!)

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

zolmitriptan

Normal

~200%

Ofta

~200%

Byte önskvärt

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde. Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.

Sida 72 av 81

VETENSKAP

Bone Health Sensor Col1A1 - Collagen, type I, alpha 1 (rs1800012) Det av COL1A1 kodade proteinet (Kollager Typ 1, Alpha 1) föreställer huvud-proteinkomponenterna i ben-matrixen. Defekter i COL1A1 strukturen leder till en förändring i benmatrixen. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

G/G

81%

Ingen förhöjd risk för Osteoporos BIS- Fosfonat-Terapi är effektiv

G/T

17%

Förhöjd risk för Osteoporos (OR: 1.26) BIS- Fosfonat-Terapi är mindre effektiv

T/T

Förhöjd risk för Osteoporos (OR: 1.78) BIS- Fosfonat-Terapi är mindre effektiv

Litteratur Jin et al. Polymorphisms in the 5' flank of COL1A1 gene and osteoporosis: meta-analysis of published studies. Osteoporos Int. 2011 Mar,22(3):911-21. Qureshi et al. COLIA1 Sp1 polymorphism predicts response of femoral neck bone density to cyclical etidronate therapy. Calcif Tissue Int. 2002 Mar,70(3):158-63. Epub 2002 Feb 19.

VDR - Vitamin D (1,25- dihydroxyvitamin D3) receptor (rs1544410) Vitamin Ds receptorprotein (VDR) är den viktigaste regulatorn av kalcium- och omsättningen av benämne. Vitamiun D kontrollerar dessutom ett flertal av viktiga funktioner som kalciumupptagning, bentillväxt och hormonproduktion. En defekt i denna gen leder bl.a. till en förändring i bentätheten. AE

Genotyp

G/G

Resultat möjligheter

35% Skydd mot osteoporos (OR:0.61) hormonbehandling är effektiv för osteoporos prevention Raloxifen är mindre effektivt för osteoporosbehandling

A/G

43% Förhöjd risk för Osteoporos (OR: 1.26) BIS- Fosfonat-Terapi är mindre effektiv

A/A

22% Förhöjd risk för Osteoporos (OR: 1.78) BIS- Fosfonat-Terapi är mindre effektiv

Litteratur Jia et al. Vitamin D receptor BsmI polymorphism and osteoporosis risk: a meta-analysis from 26 studies. Genet Test Mol Biomarkers. 2013 Jan,17(1):30-4. Palomba et al. BsmI vitamin D receptor genotypes influence the efficacy of antiresorptive treatments in postmenopausal osteoporotic women. A 1-year multicenter, randomized and controlled trial. Osteoporos Int. 2005 Aug,16(8):943-52. Palomba et al. Raloxifene administration in post-menopausal women with osteoporosis: effect of different BsmI vitamin D receptor genotypes. Hum Reprod. 2003 Jan,18(1):192-8.

Sida 73 av 81

ESR1 - Estrogen receptor 1 (rs2234693) Östrogener har genom regleringen av benämnes- omstättningen, styrningen av den optimala benmassan och en begränsning av benförlusten en positiv effekt på den mänskliga benstommen. Defekter i denna gen kan påverka dessa effekter negativt. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

C/C

15%

Ingen förhöjd risk för Osteoporos Hormon tillskottsterapi är effektiv som förebyggande vård mot Osteoporos

C/T

51%

Förhöjd risk för Osteoporos (OR:2) Hormon tillskottsterapi är mindre effektiv som förebyggande vård mot Osteoporos

T/T

34% Förhöjd risk för Osteoporos(OR:4) Hormon tillskottsterapi är mindre effektiv som förebyggande vård mot Osteoporos

Litteratur Sonoda et al. Interaction between ESRα polymorphisms and environmental factors in osteoporosis. J Orthop Res. 2012 Oct,30(10):1529-34. Wang et al. Susceptibility genes for osteoporotic fracture in postmenopausal Chinese women. J Bone Miner Res. 2012 Dec,27(12):2582-91 van Meurs JB et al. Association of 5' estrogen receptor alpha gene polymorphisms with bone mineral density, vertebral bone area and fracture risk. Hum Mol Genet. 2003 Jul 15,12(14):1745-54.

LCT - lactase (rs4988235) LCT-genen är kodad på Protein Laktase, ett enzym, som klyver mjölksockret (Laktos) i tunntarmen, så att det kan upptas. Om en defekt föreligger i LCT-genen, kan den ur näringen upptagna Laktosen ej eller enbart otillräckligt brytas ned. Man talar om en Laktosintolerans. Genom att undvika mjölkprodukter följer mestadels ett reducerat kalciumintag. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

T/T

55% Normal kalciumupptagning ur kosten

T/C

36% Normal kalciumupptagning ur kosten

C/C

Begränsad kalciumupptagning ur kosten

Litteratur Koek et al. The T-13910C polymorphism in the lactase phlorizin hydrolase gene is associated with differences in serum calcium levels and calcium intake.

Sida 74 av 81

KUNDSERVICE

Kundservice Du har frågor eller kommentarer? Vår kundservice står gärna till förfogande för dig angående frågor och ärenden av olika slag. Det finns skilda vägar, hur du kan ta kontakt med vår kundservicegrupp. Medicinska frågor rörande dina analysresultat kan bara besvaras av våra experter och därför ber vi dig att skicka oss en e-post angående frågor av detta slag.

➤ Office: 0046 (0) 31-30 99 111 ➤ info@dna-medic.com Vår vänliga grupp gläder sig åt ditt telefonsamtal. Kundernas välbefinnande är hos oss ett Måste. Därför skall du inte tveka att ringa oss vid ev. brister. Vårt team kommer att ta hand om ditt ärende och bemöda sig om en tillfredsställande lösning på problemet.

Kontakt / Forum DNA MEDIC SCANDINAVIA AB OLOF ASKLUNDS GATA 1 S-421 30 VÄSTRA FRÖLUNDA SWEDEN

Sida 75 av 81

CERTIFIERINGAR

Certifieringar Novogenias labb hör till de modernaste och mest automatiserade laboratorierna i Europa och har talrika certifieringar och kvalitetssäkerhets-system, som motsvarar internationell standard eller överträffar dessa. Därtill är skilda affärsområden certifierade olika och enligt högsta kvalitetsstandard.

Genomförande av genanalyserna av livsstilen Certifierat genom analysen i vårt ISO 15189 laboratorium

Medicinsk bedömning av genanalysresultat Certifierat genom analysen i vårt ISO 15189 laboratorium

Utförande av den medicinska genanalysen Certifierat genom analysen i ett ISO 17025 laboratorium

Laboratorium med tillåtelse till medicinsk genetikforskning Godkänd av Österrike

den

federala

Firmaledning och kontor Certifierat genom ISO 9001

Sida 76 av 81

hälsoministeriet

TEKNISKA DETALJER

Tekniska uppgifter om din analys Adress

Analysmetod

Demodorf 2 1515 Demostadt AUSTRIA

Automatisk DNA-extraktion, ggf. HRM analys, Mass-spektrometri och TaqMAN realtids PCR

Beställningsnummer

Detektion

DEMO5

~99%

Födelsedatum

Prov typ

12/03/1980

Salivprov ur munhålan

Ansvarigt företag

Beställningsnummer

DNA MEDIC SCANDINAVIA AB OLOF ASKLUNDS GATA 1 S-421 30 VÄSTRA FRÖLUNDA SWEDEN

Prov mottagen: 01/04/2014 Analys började: 07/04/2014 Detektion: 14/04/2014 Laboratoriet som gör analyserna: 14/04/2014

Laboratorium

Version

Novogenia GmbH Saalachstrasse 92 5020 Salzburg AUSTRIA

v222 MEDIC

Ansvarig för laboratoriet Dr. Daniel Wallerstorfer Bsc.

Sida 77 av 81

REFERENS Alla våra resultat och processer rättar sig efter vetenskapens och teknikens senaste landvinning och har anpassats optimalt enligt lagliga föreskrifter. Prostata Hälso-Sensor (Prostatacancer) ➤ S. Lilly Zheng et al. Cumulative Association of Five Genetic Variants with Prostate Cancer, N Engl J Med 2008;358:910-9 ➤ Holick CN, Stanford JL, Kwon EM, Ostrander EA, Nejentsev S, Peters U. Comprehensive association analysis of the vitamin D pathway genes, VDR, CYP27B1, and CYP24A1, in prostate cancer. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2007 Oct;16(10):1990-9. ➤ S. Lilly Zheng et al. Association Between Two Unlinked Loci at 8q24 and Prostate Cancer Risk Among European Americans. JNCI Journal of the National Cancer Institute 2007 99(20):1525-1533 ➤ Zhiyong Ma et al, Polymorphisms of fibroblast growth factor receptor 4 have association with the development of prostate cancer and benign prostatic hyperplasia and the progression of prostate cancer in a Japanese population. Int. J. Cancer: 123, 2574–2579 (2008) ➤ H. Nguyen et al.:Normal Human Ejaculatory Duct Anatomy: A Study of Cadaveric and Surgical Specimens In: The Journal of Urology, Volume 155, Issue 5, Pages 1639-1642 ➤ www.krebshilfe.net ➤ Barry MJ, Fowler FJ, O'Leary MP, et al. (November 1992). "The American Urological Association symptom index for benign prostatic hyperplasia. The Measurement Committee of the American Urological Association". ➤ eMedicine - Transurethral Microwave Thermotherapy of the Prostate (TUMT) : Article by Jonathan Rubenstein ➤ www.urologielehrbuch.de ➤ PreventProstateCancer.info: A Brief Overview of Benign Prostatic Hyperplasia (BPH) ➤ MacDonald R; Wilt TJ; Howe RW (December 2004). "Doxazosin for treating lower urinary tract symptoms compatible with benign prostatic obstruction: a systematic review of efficacy and adverse effects". BJU International 94 (9): 1263–70. ➤ MacDonald R; Wilt TJ (October 2005). "Alfuzosin for treatment of lower urinary tract symptoms compatible with benign prostatic hyperplasia: a systematic review of efficacy and adverse effects". Urology 66 (4): 780–8. ➤ Roehrborn CG (December 2001). "Efficacy and safety of oncedaily alfuzosin in the treatment of lower urinary tract symptoms and clinical benign prostatic hyperplasia: a randomized, placebocontrolled trial". Urology 58 (6): 953–9. ➤ Holmium Laser Enucleation of the Prostate; Results at 6 Years, Gilling PJ, Aho, TF, Frampton CM, et al. Eur Urol 2008 Apr:53(4):744-9 ➤ Bundesministerium für Gesundheit ➤ http://www.bccancer.bc.ca ➤ Jemal A, Murray T, Ward E, Samuels A, Tiwari RC, Ghafoor A, Feuer EJ, Thun MJ (2005). "Cancer statistics, 2005". CA Cancer J Clin 55 (1): 10–30. ➤ Miller DC, Hafez KS, Stewart A, Montie JE, Wei JT (September 2003). "Prostate carcinoma presentation, diagnosis, and staging: an update form the National Cancer Data Base". Cancer 98 (6): 1169–78 ➤ Mongiat-Artus P, Peyromaure M, Richaud P, Droz JP, Rainfray M, Jeandel C, Rebillard X, Moreau JL, Davin JL, Salomon L, Soulié M (December 2009). "[Recommendations for the treatment of prostate cancer in the elderly man: A study by the oncology committee of the French association of urology]" (in French). Prog. Urol. 19 (11): 810–7 ➤ Picard JC, Golshayan AR, Marshall DT, Opfermann KJ, Keane TE (November 2009). "The multi-disciplinary management of high-risk prostate cancer". Urol. Oncol ➤ Prostatakrebs-Kodierhilfe. Tumorzentrum Freiburg 2007 ➤ UICC: What are the changes between the 6th and 7th editions? ➤ Christian Wittekind, Hans-Joachim Meyer (Hrsg.): TNM: Klassifikation maligner Tumoren. Wiley-VCH Verlag, 7. Auflage 2010 ➤ Ronald J. Zagoria, Glenn A. Tung: Genitourinary Radiology.

Mosby, St. Louis 1997 ➤ Poon KS, McVary KT. Curr Urol Rep. 2009 Jul;10(4):279-86. Dietary patterns, supplement use, and the risk of benign prostatic hyperplasia. ➤ C.M. Yablon, M.P. Banner, P. Ramchandani, E.S. Rovner: Complications of prostate cancer treatment: spectrum of imaging findings. Radiographics (2004) 24(Suppl 1):S181-S194 ➤ G. L. Lu-Yao u. a.: Survival following primary androgen deprivation therapy among men with localized prostate cancer. In: JAMA 300, 2008, S. 173–181 ➤ I. F. Tannock u. a.: Docetaxel plus prednisone or mitoxantrone plus prednisone for advanced prostate cancer. In: NEJM 351, 2004, S. 1502–1512. ➤ C.R. Porter et al.: 25-year prostate cancer control and survival outcomes: a 40-year radical prostatectomy single institution series. J Urol. (2006) 176(2):569-74 ➤ American Cancer Society ➤ Deutsche Gesellschaft für Urologie ➤ Berkow SE et al.: Diet and survival after prostate cancer diagnosis. Nutr Rev. (2007) 65(9):391-403 ➤ Kolonel LN: Fat, meat, and prostate cancer. Epidemiol Rev (2001) 23(1):72-81 ➤ Michaud et al.: A prospective study on intake of animal products and risk of prostate cancer. Cancer Causes Control. (2001) 12(6):557-67. ➤ Skinner HG, Schwartz GG: Serum calcium and incident and fatal prostate cancer in the National Health and Nutrition Examination Survey. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. (2008) 17: 2302-5 ➤ Sonnenmangel fördert Krebs!, Medical Tribune, 42. Jg., Nr. 23, 8. Juni 2007, S. 21 ➤ Wigle DT, Turner MC, Gomes J, Parent ME (March 2008). "Role of hormonal and other factors in human prostate cancer". Journal of Toxicology and Environmental Health. Part B, Critical Reviews 11 (3-4): 242–59 ➤ Kirsh VA, Peters U, Mayne ST, Subar AF, Chatterjee N, Johnson CC, Hayes RB (August 2007). "Prospective study of fruit and vegetable intake and risk of prostate cancer". J. Natl. Cancer Inst. 99 (15): 1200–9 ➤ Shannon J, Phoutrides E, Palma A, Farris P, Peters L, Forester A, Tillotson CJ, Garzotto M (2009). "Folate intake and prostate cancer risk: a case-control study". Nutr Cancer 61 (5): 617–28 ➤ Herschman JD, Smith DS, Catalona WJ (August 1997). "Effect of ejaculation on serum total and free prostate-specific antigen concentrations". Urology 50 (2): 239–43

Cardiovascular Sensor (Hjärtomloppssjukdom) ➤ Herold, Innere Medizin 2008 ➤ MSD Manual, Handbuch Gesundheit, Goldmann, 2.Auflage ➤ Deutsche Gesellschaft zur Bekämpfung von Fettstoffwechselstörungen und ihren Folgeerkrankungen DGFF e.V ➤ Cholesterin, Wozu wir es brauchen und warum es uns krank macht, C.H.Beck, 1999 Dr. Ursel Wahrburg, Dr. Gerd Assmann ➤ Cholesterin, Risiko für Herz und Gefäße, Edita Pospisil, 2008 ➤ NCEP, Nationales Cholesterin-Erziehungsprogramm ➤ Daniel Steinberg (2007). The Cholesterol Wars: The Cholesterol Skeptics vs the Preponderance of Evidence. Boston: Academic Press. ➤ Philips et al. Gene-nutrient interaction and gender may modulate the association between ApoA1 And ApoB gene polymorphisms and metabolic syndrom risk. Atherosclerosis 2011.214(2):408-14 American Heart Association ➤ Olson RE (February 1998). ""Discovery of the lipoproteins, their role in fat transport and their significance as risk factors"". J. Nutr. 128 (2 Suppl): 439S–443S. PMID 9478044 ➤ Lewington S, Whitlock G, Clarke R, Sherliker P, Emberson J,

Sida 78 av 81

Halsey J, Qizilbash N, Peto R, Collins R (December 2007). ""Blood cholesterol and vascular mortality by age, sex, and blood pressure: a meta-analysis of individual data from 61 prospective studies with 55,000 vascular deaths"". Lancet 370 (9602): 1829–39. ➤ National Cholesterol Education Program (NCEP) ➤ Atherosclerosis. 2011 Feb:214(2):397-403. Epub 2010 Nov 16. Strong association of the APOA5-1131T>C gene variant and earlyonset acute myocardial infarction. De Caterina R, Talmud PJ, Merlini PA, Foco L, Pastorino R, Altshuler D, Mauri F, Peyvandi F, Lina D, Kathiresan S, Bernardinelli L, Ardissino D: Gruppo Italiano Aterosclerosi ➤ Defesche, J. C.. Kastelein, J. J. P. : Molecular epidemiology of familial hypercholesterolaemia. (Letter) Lancet 352: 1643-1644, 1998 ➤ Hobbs et al. 1992 Hum Mut 1:445 ➤ Defesche et al. 1998 FH workshop 1997 ➤ Lombardi et al. 1998 MEDPED 1998 ➤ Redeker et al. 1998 EAS 98 ➤ Schmidt et al. 2000 Atheroscler 148: 431 ➤ Association of APOE genotype with carotid atherosclerosis in men and women, the framingham Heart Study: Roberto Elosua et al. The journal of lipid research 45, 1868-1875, 2004" ➤ Bilguvar K. et al., 2008; PMID 18997786 ➤ Helgadottir A. et al., 2008; PMID 18176561 ➤ Helgadottir A. et al., 2007; PMID 17478679 ➤ Karvanen J. et al., 2009; PMID 18979498 ➤ Samani N.J. et al., 2007; PMID 17634449 ➤ Schunkert H. et al., 2008; PMID 18362232 ➤ Wellcome Trust Case Control Consortium 2007; PMID 17554300 ➤ Aarnoudse A.J. et al., 2007; PMID 17576865 ➤ Arking D.E. et al., 2006; PMID 16648850 ➤ Eijgelsheim M. et al., 2009; PMID 18927126 ➤ Kao W.H. et al., 2009; PMID 19204306 ➤ Lehtinen A.B. et al, 2008; PMID 18235038 ➤ Newton-Cheh C. et al., 2007; PMID 17903306 ➤ Raitakari O.T. et al., 2009; PMID 18785031 ➤ Ashfield-Watt P.A. et al., 2002; PMID 12081832 ➤ Bonaa K.H. et al.; 2006; PMID 16531614 ➤ Khandanpour N. et al., 2009; PMID 19157768 ➤ Lewis S.J. et al., 2005; PMID 16216822 ➤ Lichtenstein A.H., 2009; PMID 18997166 ➤ Lonn E. et al., 2006; PMID 16531613 ➤ McNulty H. et al., 2008; PMID 18412997 ➤ Ruiz J.R. et al., 2007; PMID 17298693 ➤ Wald D.S. et al., 2006; PMID 17124224 ➤ Wang X. et al., 2007; PMID 17544768 ➤ Angotti E. et al., 1994; PMID 8021234 ➤ Juo S.H. et al., 1999; PMID 10215547 ➤ Ordovas J.M. et al., 2002; PMID 11756058 ➤ Ordovas J.M., 2004; PMID 15070444 ➤ Subbiah M.T., 2007; PMID 17240315 ➤ Tuteja R. et al., 1992; PMID 1618307 ➤ Angelopoulos T.J. et al., 2008; PMID 18806463 ➤ Bennet A.M. et al., 2007; PMID 17878422 ➤ Caslake M.J. et al., 2008; PMID 18779276 ➤ Jofre-Monseny L. et al., 2008; PMID 18203129 ➤ Lovegrove J.A. et al., 2008; PMID 18412994 and PMID 18721398 ➤ Masson L.F. et al., 2003; 12716659 ➤ Minihane A.M. et al., 2007; PMID 17466101 ➤ Minihane A.M. et al., 2000; PMID 10938022 ➤ Aberle J. et al., 2005; PMID 15996212 ➤ Aouizerat B.E. et al., 2003; PMID 12671030 ➤ Dorfmeister B. et al., 2007; PMID 17197160 ➤ Evans D. et al., 2003; PMID 12937897 ➤ Grallert H. et al., 2007; PMID 17768309 ➤ Klos K.L. et al., 2005; PMID 15604515 ➤ Lai C.Q. et al., 2007; PMID 17431185 ➤ Lai C.Q. et al., 2006; PMID 16636175 ➤ Maász A. et al., 2007; PMID 17922054 ➤ Szalai C. et al., 2004; PMID 15177130 ➤ Vaessen S.F. et al., 2006; PMID 16769999 ➤ Wang J. et al., 2008; PMID 18779834 ➤ Yamada Y. et al., 2007; PMID 16806226

Thrombo Sensor (Trombos) ➤ Bertina, R. M.; Koeleman, B. P. C.; Koster, T.; Rosendaal, F. R.; Dirven, R. J.; de Ronde, H.; van der Velden, P. A.; Reitsma, P. H. : Mutation in blood coagulation factor V associated with resistance to activated protein C. Nature 369: 64-67, 1994. PubMed ID : 8164741 ➤ J.-M.Hahn, Innere Medizin, 5.Auflage, S.321-323 ➤ Ridker, P. M.; Miletich, J. P.; Stampfer, M. J.; Goldhaber, S. Z.; Lindpaintner, K.; Hennekens, C. H. : Factor V Leiden and risks of recurrent idiopathic venous thromboembolism. Circulation 92: 2800-2802, 1995. PubMed ID : 7586244

➤ A.Encke, H.K. Bredding, Die venöse Thrombose- Prophylaxe und Therapie, 2000, S.45-49, S.150-158 ➤ Rosendaal FR, Koster T, Vanderroucke, JP, and others. High risk of thrombosis in patients homozygous for factor V Leiden (activated protein C resistance). Blood 1995; 85: 1504-8. ➤ Internist MR Dr.Karl F.Maier, Thrombosen und Venenerkrankungen, 2003, S.37-82 ➤ Bettina Kemkes-Matthes/Oehler, Blutgerinnung und Thrombose, 3.Auflage, 2001, S.69-132 ➤ Lüllmann, Pharmakologie und Toxologie, 16. Auflage, S.178-199, 362-404 ➤ MSD Manual, Handbuch Gesundheit, 2.Auflage ➤ Lancet. 1995 Dec 16;346(8990):1593-6. Enhancement by factor V Leiden mutation of risk of deep-vein thrombosis associated with oral contraceptives containing a third-generation progestagen. Bloemenkamp KW, Rosendaal FR, Helmerhorst FM, Büller HR, Vandenbroucke JP. ➤ Majerus, P. W. : Bad blood by mutation. Nature 369: 14-15, 1994. PubMed ID : 8164730 ➤ Juul, K.; Tybjaerg-Hansen, A.; Schnohr, P.; Nordestgaard, B. G. : Factor V Leiden and the risk for venous thromboembolism in the adult Danish population. Ann. Intern. Med. 140: 330-337, 2004. PubMed ID : 14996674 ➤ Braun, A.; Muller, B.; Rosche, A. A. : Population study of the G1691A mutation (R506Q, FV Leiden) in the human factor V gene that is associated with resistance to activated protein C. Hum. Genet. 97: 263-264, 1996. PubMed ID : 8566967 ➤ Corsetti J.P. et al., 2008; PMID 18096824 ➤ Gardemann A. et al., 1999; PMID 10494775 ➤ Martinelli N. et al., 2008; PMID 18253477 ➤ Roest M. et al., 2000; PMID 10618306 ➤ Saely C.H. et al., 2008; PMID 18619429 ➤ Tsantes A.E. et al., 2007; PMID 17581326 ➤ Tsantes A.E. et al., 2007; PMID 17549286 ➤ Ye Z. et al., 2006; PMID 16503463 ➤ Burzotta F. et al., 2004; PMID 14676252 ➤ Casas J. P. et al., 2004; PMID 15534175 ➤ Cushman M. et al., 2004; PMID 15467059 ➤ Dentali F. et al., 2006; PMID 16397131 ➤ Marchiori A. et al., 2007; PMID 17650440 ➤ Psaty B.M. et al., 2001; PMID 11180734 ➤ Dentali F. et al., 2006; PMID 16397131 ➤ Juul K. et al., 2004; PMID 14996674 ➤ Marchiori A. et al., 2007; PMID 17650440 ➤ Mohllajee A.P. et al., 2006; PMID 16413847 ➤ Rosendaal F.R. et al., 2002; PMID 11886391 ➤ Rossouw J.E. et al., 2002; PMID 12117397 ➤ Scarabin P.Y. et al. 2003; PMID 12927428 ➤ Seed M.; 2004; PMID 15243220 ➤ Smith N.L. et al. 2004; PMID 15467060 ➤ Weischer M. et al., 2009; PMID 19524925

Toxo Sensor (Avgiftning) ➤ García-Closas M et al. NAT2 slow acetylation, GSTM1 null genotype, and risk of bladder cancer: results from the Spanish Bladder Cancer Study and meta-analyses. Lancet. 2005 Aug 20-26;366(9486):649-59. ➤ Dufour C et al. Genetic polymorphisms of CYP3A4, GSTT1, GSTM1, GSTP1 and NQO1 and the risk of acquired idiopathic aplastic anemia in Caucasian patients. Haematologica. 2005 Aug;90(8):1027-31. ➤ Kyoung-Mu Lee et al. CYP1A1, GSTM1, and GSTT1 Polymorphisms, Smoking, and Lung Cancer Risk in a Pooled Analysis among Asian Populations. Cancer Epidemiology, Biomarkers & Prevention May 2008 17; 1120 ➤ Luch, A. (2005). The Carcinogenic Effects of Polycyclic Aromatic Hydrocarbons. London: Imperial College Press. ISBN 1-86094-417-5. ➤ Bundesinstitut für Risikobewertung: Polyzyklische aromatische Kohlenwasserstoffe (PAK) in Spielzeug. Aktualisierte Stellungnahme Nr. 051/2009 des BfR vom 14. Oktober 2009, Abschnitt 3.1.3 „Exposition“. ➤ Carcinogenesis. 2005 Dec;26(12):2207-12. Epub 2005 Jul 28. CYP1A1 and CYP1B1 polymorphisms and risk of lung cancer among never smokers: a population-based study. Wenzlaff AS, ➤ Gao Y, Cao Y, Tan A, Liao C, Mo Z, Gao F.Glutathione S-transferase M1 polymorphism and sporadic colorectal cancer risk: An updating meta-analysis and HuGE review of 36 case-control studies. Ann Epidemiol. 2010 Feb;20(2):108-21. ➤ S.W. Baxter, E.J. Thomas and I.G. Campbell. GSTM1 null polymorphism and susceptibility to endometriosis and ovarian cancer. Carcinogenesis, Vol. 22, No. 1, 63-66, January 2001 ➤ Tamer L, Calikoğlu M, Ates NA, Yildirim H, Ercan B, Saritas E, Unlü A, Atik U. Glutathione-S-transferase gene polymorphisms (GSTT1, GSTM1, GSTP1) as increased risk factors for asthma. Respirology.

Sida 79 av 81

2004 Nov;9(4):493-8. ➤ Lee SA, Fowke JH, Lu W, Ye C, Zheng Y, Cai Q, Gu K, Gao YT, Shu XO, Zheng W. Cruciferous vegetables, the GSTP1 Ile105Val genetic polymorphism, and breast cancer risk. Am J Clin Nutr. 2008 Mar;87(3):753-60. ➤ Nebert, D.W., Dalton, T.P. 2006. The role of cytochrome P450 enzymes in endogenous signalling pathways and environmental carcinogenesis. Nat. Rev. Cancer. 6:947-960. ➤ Lee BE, Hong YC, Park H, Ha M, Koo BS, Chang N, Roh YM, Kim BN, Kim YJ, Kim BM, Jo SJ, Ha EH.Interaction between GSTM1/GSTT1 polymorphism and blood mercury on birth weight.Environ Health Perspect. 2010 Mar;118(3):437-43. ➤ Gundacker C, Komarnicki G, Jagiello P, Gencikova A, Dahmen N, Wittmann KJ, Gencik M. Glutathione-S-transferase polymorphism, metallothionein expression, and mercury levels among students in Austria. Sci Total Environ. 2007 Oct 15;385(1-3):37-47. Epub 2007 Aug 22. ➤ Kiyohara C, Miyake Y, Koyanagi M, Fujimoto T, Shirasawa S, Tanaka K, Fukushima W, Sasaki S, Tsuboi Y, Yamada T, Oeda T, Miki T, Kawamura N, Sakae N, Fukuyama H, Hirota Y, Nagai M.GST polymorphisms, interaction with smoking and pesticide use, and risk for Parkinson's disease in a Japanese population.Parkinsonism Relat Disord. 2010 May 14. ➤ Furst A. Can nutrition affect chemical toxicity? Int J Toxicol. 2002 Sep-Oct;21(5):419-24. ➤ Am J Hypertens. 2009 Jan;22(1):87-91. Epub 2008 Nov 20. COMT genotype influences the effect of alcohol on blood pressure: results from the COMBINE study. Stewart SH, Oroszi G, Randall PK, Anton RF. ➤ Neuro Endocrinol Lett. 2006 Feb-Apr;27(1-2):231-5. The association between high-activity COMT allele and alcoholism. Serý O, Didden W, Mikes V, Pitelová R, Znojil V, Zvolský P. ➤ Alcohol Clin Exp Res. 2000 Feb;24(2):135-9. Association between the functional polymorphism of catechol-O-methyltransferase gene and alcohol consumption among social drinkers. Kauhanen J, Hallikainen T, Tuomainen TP, Koulu M, Karvonen MK, Salonen JT, Tiihonen J. Source Department of Public Health and General Practice, University of Kuopio, Finland. ➤ Bradlow H.L. et al., 1996; PMID 8943806 ➤ Firozi P.F. et al., 2002; PMID 11872636 ➤ Lee A.J. et al., 2003; PMID 12865317 ➤ Vineis P. et al., 2003; PMID 12594823 ➤ Hanna I.H. et al., 2000; PMID 10910054 ➤ Tang Y.M., 2000; PMID 11221602 ➤ Miller D.P. et al., 2006; PMID 16933328 ➤ Sreeja L. et al., 2008; PMID 18472644 ➤ Sreeja L. et al., 2005; PMID 16228113 ➤ Stücker I. et al., 2002; PMID 12189190 ➤ Chen J. et al., 2004; PMID 15457404 ➤ Mier D. et al., 2009; PMID 19417742 ➤ Williams-Gray C.H. et al., 2008; PMID 18178571

➤ Jackson RD, LaCroix AZ, Gass M, et al (2006). "Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures". N. Engl. J. Med. 354 (7): 669–83 ➤ Ferrari, S. L.; Deutsch, S.; Choudhury, U.; Chevalley, T.; Bonjour, J.-P.; Dermitzakis, E. T.; Rizzoli, R.; Antonarakis, S. E. : Polymorphisms in the low-density lipoprotein receptor-related protein 5 (LRP5) gene are associated with variation in vertebral bone mass, vertebral bone size, and stature in whites. Am. J. Hum. Genet. 74: 866-875, 2004 ➤ MacDonald H.M. et al., 2001; PMID 11547832 ➤ Mann V. et al., 2003; PMID 12810179 ➤ Qureshi A.M. et al., 2002; PMID 11907712 ➤ Palomba S. et al., 2005; PMID 15739035 ➤ Palomba S. et al., 2003; PMID 12525466 ➤ Thakkinstian A. et al., 2004; PMID 15040830

Ben Hälso Sensor (Osteoporos) ➤ Herold, Innere Medizin 2008 ➤ MSD Manual, 2.Auflage ➤ Seeman, E.; Hopper, J. L.; Bach, L. A.; Cooper, M. E.; Parkinson, E.; McKay, J.; Jerums, G. : Reduced bone mass in daughters of women with osteoporosis. New Eng. J. Med. 320: 554-558, 1989 ➤ Bianchine, J. W.; Briard-Guillemot, M. L.; Maroteaux, P.; Frezal, J.; Harrison, H. E. : Generalized osteoporosis with bilateral pseudoglioma--an autosomal recessive disorder of connective tissue: report of three families--review of the literature. Am. J. Hum. Genet. 24: 34A only, 1972. ➤ Raisz L (2005). "Pathogenesis of osteoporosis: concepts, conflicts, and prospects.". J Clin Invest 115 (12): 3318–25 ➤ DVO-Leitlinie "Osteoporose bei Frauen ab der Menopause und Männer über 60 Jahren", 2006 ➤ Guideline der National Osteoporosis Foundation (USA), 2003 ➤ Kim DH, Vaccaro AR (2006). "Osteoporotic compression fractures of the spine; current options and considerations for treatment". The spine journal : official journal of the North American Spine Society 6 (5): 479–87 ➤ Ganz DA, Bao Y, Shekelle PG, Rubenstein LZ (2007). "Will my patient fall?". JAMA 297 (1): 77–86 ➤ Report of a Joint WHO/FAO/UNU Expert Consultation(2007) Protein and amino acid requirements in human nutrition, pp224-226 ➤ Report of a Joint WHO/FAO/UNU Expert Consultation(2002), Human Vitamin and Mineral Requirements, pp166-167 ➤ Bolland MJ, Barber PA, Doughty RN, et al (2008). "Vascular events in healthy older women receiving calcium supplementation: randomised controlled trial". BMJ 336: 262

Sida 80 av 81