DNA TEST - GASTRO INTESTINAL SENSOR

Gastro Intestinal Sensor Maria Smith DEMO5

BREV

Bästa Dr. Maria Smith, Ditt prov av analysen 01/04/2014 kommit oss tillhanda och blev därefter utvärderat på vårt laboratorium enligt högsta ISO 15189 resp. ISO 17025 laboratoriekvalitetsstandard. Resultaten blev sedan bedömda av två helt oberoende genetiker och molekulärbiologer och personligen godkända av mig som laboratorieföreståndare.

Efter tillkännagivandet sammanställde vi en personlig redogörelse enbart för dig. Den vill jag härmed förmedla i önskat utförande.

Jag tackar för ditt förtroende och hoppas, att du är nöjd med vår service. Om du har några synpunkter, tveka inte att meddela oss om dem. Bara på det viset kan vi ständigt förbättra vår service.

Jag hoppas att analysen motsvarat dina förväntningar.

Med vänliga hälsningar,

Dr. Daniel Wallerstorfer Bsc. Ansvarig för laboratoriet

Gastro Intestinal Sensor

Personligt analysresultat av:

Dr. Maria Smith | FÜdelsedatum: 12/03/1980 Beställningsnummer:

DEMO5

Denna rapport innehĂĽller personliga genetiska data och ska behandlas konfidentiellt.

Index Ev. utmönstrade delområden beställdes inte och återfinns inte i häftet.

ALLMÄN INFORMATION Hur gener bestämmer vår hälsa

1

FARMAKOGENETIK Farmaco Sensor (Biverkningar av medicin)

$*$

HIV Sensor (HIV Resistens)

$*$

GYNEKOLOGI Bröst Hälso Sensor (Bröstcancer)

$*$

ANDROLIGI Prostata Hälso-Sensor (Prostatacancer)

$*$

HJÄRTKRETSLOPP Cardiovascular Sensor (Hjärtomloppssjukdom)

$*$

Thrombo Sensor (Trombos)

$*$

Hypertension Sensor (Högt blodtryck)

$*$

ÄMNESOMSÄTTNING Toxo Sensor (Avgiftning)

$*$

Diabetes Sensor (Diabetes mellitus Typ 2)

$*$

Alzheimer Sensor (Morbus Alzheimer)

$*$

Järn Sensor (Hemochromatos)

$*$

MOTION Ben Hälso Sensor (Osteoporos)

$*$

Led Sensor (Reumatoid Arthrit)

$*$

MATSMÄLTNING Glutenintolerans

9

Lactos Sensor (Laktosintolerans)

14

IBD Sensor (Morbus Crohn)

20

OPHTALMOLOGI Glaucoma Sensor (Grönstarr)

$*$

AMD Sensor (Syndegeneration)

$*$

ODONTOLOGI Periodontitis Sensor (Parondontos)

$*$

ALLMÄN INFORMATION Tekniska detaljer

29

Litteraturhänvisning

30

GENETIK

Hur gener bestämmer vår hälsa Den mänskliga kroppen består av ca 50 biljoner enstaka celler och i varje sådan cell finns en cellkärna, som innehåller de mänskliga kromosomerna.

En kromosom består av en ”smal sammanlindad tråd”, den s.k. DNAdubbelhelixen.

Kromosom

Celler Kroppen (50 biljoner celler)

DNA dubbelhilix

Laktosgen (LCT)

A = frisk G = risk

Trombosgen (FV)

DNA är den egentliga genetiska koden, följaktligen den mänskliga kroppens uppbyggnad.

Denna genetiska kod består hos varje individ av 3,2 miljarder bokstäver och ungefär 1% av denna kod bildar områdena, som vi kallar gener. En gen utgör kroppens eget rättesnöre och har mestadels bara en bestämd funktion. Sålunda finns det gener, som har till uppgift att säga kroppen, hur den kan tillverka blått färgämne, som sedan leder till blå ögon. Det finns också gener, som talar om för kroppen, hur den skall bryta ned näringsmedel i tarmen, för att sedan kunna uppta dem.

Tyvärr är våra gener inte felfria och varje individ bär på speciella gendefekter och genvariationer, som vi antingen ärvt av våra föräldrar eller som av en händelse bildats och sen påverkar vår hälsa. Dessa genvariationer förekommer mycket ofta och är mestadels bara enkla bokstavsändringar i den genetiska koden. De olika variationerna försvagar vårt immunsystem, ökar vår risk för hjärtinfarkt eller försvagar vår syn. Naturligtvis bär var och en av oss på andra variationer, som medför, att många människor är mer riskbenägna för hjärtinfarkt och andra t.ex. för laktosintolerans. Sjukdomar, som i vissa familjer förekommer ofta , är exempel på att den individuella sjukdomsrisken kan variera från familj till familj och person till person.

Sida 1 av 31

Dessa polymorfer kan påverka vår hälsa, men de utgör i många fall inga absoluta fakta för att bli sjuk utan utgör endast en större risk för att insjukna. Om sjukdomen bryter ut, beror på yttre faktorer i miljön och livsstilen. Om en person t.ex. ej tål laktos pga. en genvariation är den personen helt frisk, så länge hon inte dricker mjölk. Besvären kommer först vid viss miljöpåverkan – i det här fallet är det laktosupptagning via näringen. Detta gäller även för andra sjukdomar. Är t.ex. genen, som reglerar upptagningen av järn, defekt, ökar risken för järnbrist och en förebyggande livsstil blir nödvändig för att förebygga sjukdomen och kanske helt hindra den att bryta ut.

Experter uppskattar, att varje människa bär på ca. 2000 gendefekter eller genvariationer, vilka tillsammans påverkar hans hälsa och kropp och i många fall kan leda till sjukdomar. En mängd faktorer kan medföra förändringar i våra gener (även kallade mutationer), som i sällsynta fall kan få positiva följder, men däremot oftast stör en genfunktion och påverkar vår hälsa negativt.

Den i medierna och Hollywood mest bekanta orsaken till gendefekter är radioaktiviteten, varvid radioaktiv strålning tränger in i cellerna och skadar vår genetiska kod och av en slump även våra gener.

Ytterligare en orsak till mutationer och gendefekter är speciella ämnen som exempelvis kol, som förekommer i bränd mat. Det tränger också in i cellerna och skadar våra gener, vilket kan medföra tarm- och några andra cancerformer. Solens UV-strålning skadar likaså våra gener och leder till sjukdomar som hudcancer.

Dessa faktorer kan förändra enstaka gener och störa deras funktion för hela livet, men den största delen av våra genvariationer ärver vi av våra föräldrar. Varje embryo får vid befruktningen av äggcellen hälften av sina gener från pappan och hälften från mamman, vilka tillsammans skapar en ny människa med några egenskaper från varje förälder. Med dessa gener överförs tyvärr även gendefekter och så händer det, att en polymorf, som orsakar hjärtinfarkt, överförs från pappan till sonen och vidare till barnbarnet och i varje generation medför sjukdomen.

Men om gendefekten går i arv, bestämmer slumpen, och så kan det hända, att flera av barnbarnen bär på gendefekten men andra inte.

Följaktligen är varje människa speciell och genom samlingen och kombinationen av olika genetiska variationer har varje individ olika nedärvda hälsosvagheter. Med den nyaste teknologin är det idag möjligt, att undersöka de egna generna och av dessa utläsa våra helt personliga hälsorisker. Med denna vetskap kan man sedan vidta förebyggande åtgärder och i många fall förhindra uppkomsten av sjukdomar. Detta är nästa steg i den preventiva medicinen och en ny generation i hälsovården.

Sida 2 av 31

FARMAKOGENETIK

Hur mediciner påverkar vår kropp.

Varje människa reagerar annorlunda på mediciner och medan somliga drar stor nytta av medicinsk behandling, kan oönskade biverkningar utlösa svåra komplikationer hos andra med t.o.m. dödliga konsekvenser. Uppskattningsvis får ca 7 % av klinikpatienter svårartade biverkningar och ca 0,4% dör till följd av dem. Medicinska biverkningar är således den femte vanligaste dödsorsaken i Västvärlden och en stor del av fallen kan härledas till nedärvda gendefekter.

Medicinernas väg genom vår kropp.

Om man intar en medicin eller injicerar den går den allra först in i blodomloppet, där de flesta medicinerna gör sin verkan.

Därefter registreras medicinen av ett kroppsligt enzym och förberes för nedbrytningen i blodomloppet, varvid de flesta medicinerna förlorar sin verkan.

Den deaktiverade medicinen filtreras därpå ur blodet av njurarna och stöts slutligen ut i urinen.

Medicin intas Mediciner visar Verkan/effekt

Enzym-gen

Medicinen förbereds för nedbrytning genom enzym

Medicinen hamnar i urinen

Sida 3 av 31

Konstant medicinterapi Eftersom många läkemedel såsom blodförtunnande warfarin används under en längre period och skall tas regelbundet för att hålla mängden aktivt läkemedel i rätt intervall.

Intag

Medicin i blodet Medicinens verkningsområde

0h

8h

16 h

24 h

32 h

Tid (timmar) På det här viset stannar medicinen inom den riktiga doseringen för att åstadkomma den avsedda verkan.

Gendefekter fördröjer medicinens nedbrytning Tyvärr har många människor en gendefekt i en av sina enzymgener, som spelar en viktig roll i denna process

Medicin intas

Mediciner visar Verkan/effekt

Enzym-gen

Medicinen filtreras inte ur kroppen

Medicinen landar som förut i blodomloppet och visar sin verkan, visserligen utan att förberedas för nedbrytningen och stannar betydligt längre i kroppen.

Det är visserligen vid engångsintag knappast ett problem, men om medicinen tas 3 ggr dagligen, stiger koncentrationen i blodet allt högre, tills toxiska biverkningar blir följden.

Sida 4 av 31

Problemet vid upprepat intag när det finns en gendefekt I Warfarinets fall befinner sig blodförtunningen till en början inom den riktiga doseringen.

Däremot ökar koncentrationen av medicinen vid konstant intag mer och mer och visar allt starkare blodförtunnande resp. och anti-coaguleringstendenser, tills okontrollerbara blödningar blir följden.

Gendefekt förhindrar nedbrytningen av medicinen Giftig koncentration >>>Biverkningar

Intag Medicin i blodet

Medicinens verkningsområde

0h

8h

16 h Tid (timmar)

24 h

32 h

Det betyder, att 20 % av populationen, som bär på en gendefekt, behöver en betydligt mindre dos av medicinen, då den vanliga dosen skulle leda till allvarliga biverkningar.

Sida 5 av 31

Pro-droger, försteget till aktiv medicin Många mediciner, s.k.

"Prodrugs" intas i en inaktiv form och aktiveras först av enzymerna i kroppen. Exempel på sådana mediciner är cancerbehandlings-medicinen Tamoxifen och smärtmedlet Codein. När man tar en sådan medicin, går den i sin inaktiva form in i blodomloppet, där den omvandlas till aktiv form genom enzymerna och får sin önskade verkan. Smärtmedlet Codein omvandlas på det här viset till morfin, som verkar smärtlindrande.

Medicin intas

Enzym-gen

Medicinen aktiveras av enzym

Mediciner visar Verkan/effekt

Medicinen hamnar i urinen

Medicin intas Mediciner visar ingen effekt

Enzym-gen

Medicinen aktiveras inte

Är däremot Enzym-genen defekt, kan inte kroppen omvandla medicinen till aktiv form och medicinen blir därigenom verkningslös.

I Codeinets fall börjar efter intaget ingen smärtlindring utan man måste gå över till en annan medicin.

I Tamoxifenets fall, en medicin som förebygger uppkomsten av blodcancer, är emellertid medicinens felande verkan inte märkbar och man är inte medveten om det, förrän cancern utvecklas.

Medicinen filtreras inte ur kroppen

Sida 6 av 31

Doseringsanvisningar för läkaren Denna genanalys ger information om nedbrytningshastigheten hos medicinska läkemedel, som kan vara relevant vid doseringen av medicinen. Då måste man ta i beaktande, att analysen kan hänvisa till nedbrytningsproblem, men inte kan ersätta den professionella åsikten och ansvaret för rätt dosering. Vår rekommendation för en riktig dosering är följande:

Rekommenderad dos: ~100% Detta är normaltillståndet, när de relevanta generna inte innehåller några mindre presterande genvariationer. Dosera medicinen som vanligt.

Rekommenderad dos: ~20%, ~50%, ~70% etc.

Funktionen hos involverade enzymer är starkt begränsad och nedbrytningshastigheten hos medicinen är förmodligen starkt reducerad. Vi rekommenderar att använda ett alternativt preparat. Bara om absolut nödvändigt rekommenderar vi att börja terapin med en mindre dos under sträng övervakning.

Rekommenderad dos: 0% Funktionen hos involverade enzymer är starkt begränsad och nedbrytningshastigheten hos medicinen är förmodligen starkt reducerad. Vi rekommenderar att använda ett alternativt preparat. Bara om absolut nödvändigt rekommenderar vi att börja terapin med en mindre dos under sträng övervakning.

Sida 7 av 31

FARMAKOGENETIK

Farmakogenetiska gener Följande gener och Polymorphismer har inflytande på nedbrytningen och effekten av olika mediciner. Analysen kom till följande resultat: Farmakogenetik Medicin-Kategori 4

Polymorphism

Genens tillstånd

Nedbrytning av medicin

NAT2

G191A

Normal

Normal

NAT2

C282T

Normal

Normal

NAT2

T341C

Normal

Normal

NAT2

C481T

Normal

Normal

NAT2

G590A

Normal

Normal

NAT2

A803G

Normal

Normal

NAT2

G857A

Normal

Normal

Sammanfattning av denna gen:

EXTENSIVA METABOLIZER

Medicin-Kategori 5

Polymorphism

Genens tillstånd

Nedbrytning av medicin

Cytochrome P-450 3A4

rs28371759 (Allele*18)

Aktiv

snabb

Sammanfattning av denna gen:

EXTENSIVA METABOLIZER

LEGENDE: EXTENSIVA METABOLIZER = Enzymerna för denna medicingrupp fungerar tillräckligt och kan omvandla och bryta ned särskilda mediciner. INTERMEDIATE METABOLIZER = Enzymproduktionen är begränsad och kroppen kan endast långsamt omvandla och bryta ned mediciner. POOR METABOLIZER = Enzymerna produceras inte eller klarar inte av att omvandla eller bryta ned vissa mediciner.

Sida 8 av 31

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

GLUTEN SENSOR Tidig diagnos & anpassad nutrition • Klassindelning som "riskgrupp" eller "grupp utan risk" • Omedelbar diagnos av de första symptomen • Analys av HLA DQ 2.5 och DQ 8 genvariationer som påverkar sjukdomsrisken • Anpassning av kosten till fullständig besvärsfrihet • Skydd mot dödliga följdsjukdomar • Handlingsprogram under läkares ledning

MATSMÄLTNING

Glutenintolerans Glutenintolerans, även lokalt kallad "Sprue" eller "Zöliaki", är en ofta förekommande näringsmedelsintolerans, som i Europa drabbar ca. en person på 120. Glutenintolerans kan som regel förekomma i varje livsålder, men är särskilt aggressiv i två livsfaser: Den första fasen uppträder i spädbarnsstadiet under avvänjningsperioden från mjölk till fast föda, den andra utvecklas ungefär vid 40-års åldern. Påfallande är att kvinnor är mer drabbade än män.

95% av fall med glutenintolerans utlöses av en nedärvd defekt i två bestämda gener, som hjälper till så att immunsystemet fungerar.

Om dessa gener är defekta, utlöser Gluten (spannmålsäggvitan), som återfinns i många livsmedel, en reaktion hos immunsystemet: Det försöker att bekämpa gluten som en bakterieinfektion. Detta leder mestadels till en kronisk infektion liksom slutligen till en skada på tunntarmsvävnaden och därmed till ett flertal ytterligare symptom som diarréer, aptitlöshet och viktförlust och i slutändan till undernäring, trötthet och ibland kräkningar.

Hos spädbarn och småbarn kan detta även leda till växtrubbningar. Symptomen kan vara så omfattande (t.ex. kliande, hudutslag med blåsor = "Dermatitis Herpetiformis") att de vid första påseende inte alls har att göra med matsmältningsregionen längre, vilket avsevärt försvårar en diagnos som glutenintolerans.

Det förekommer även ofta följdsjukdomar som Diabetes mellitus Typ-1, Anemi och Osteoporos liksom följdsjukdomen Laktosintolerans. Om man under flera år ej får en diagnos om sjukdomen eller för man inte någon glutenfri diet, kan detta medföra allt större skador på tarmen och i värsta fall leda till tumörer i olika delar av kroppen. Om sjukdomen ej fastställs och förblir obehandlad, slutar den för 12% med döden, en risk som vid riktig behandling och

prevention i de flesta fallen återgår till det normala. Genom skador på tarmens flimmerhår upptas dessutom ej viktiga näringsämnen, vilket kan leda till vitaminoch mineralbrist.

Därför är det viktigt för drabbade att följa en avvägd glutenfri diet och i vissa fall använda motsvarande näringsersättningsmedel.

Glutenintolerans är enligt dagens medicinska ståndpunkt ej botbar och behandlingsprincipen består av en livslång glutenfri diet, varigenom tarmslemhinnan i regel återbildas igen och symptomen mestadels försvinner helt och hållet.

Drabbade bör därför bekanta sig med listan på näringsmedel, som innehåller gluten, och se på innehållslistan på näringsmedlens förpackningar. I sällsynta fall har dieten ingen framgång hos de drabbade. I sådana fall är det möjligt att ingripa medicinskt. Fastän glutenintolerans är ett mycket utbrett problem, ställs bara sällan en riktig diagnos p.g.a. dess ringa kännedom och omfattande symptom och betraktas i regel för allmänna matsmältningsproblem. Därför är denna gentest så värdefull, eftersom den hjälper dig att identifiera din förhöjda risk och i vissa fall att ställa om din kost, så att ytterligare besvär kan undvikas och särskilt svåra följdsjukdomar förhindras.

Sida 10 av 31

MATSMÄLTNING

Glutenintoleransens genetik Utvecklingen av Glutenintolerans/Zöliaki är till stor del beroende på förekomsten av bestämda polymorfer. Analysen av dessa polymorfer kom till följande slutsats:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

OR

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

HLA DQ2.5

rs2187668

HLA DQ2.5

G/G

-

-

PROTEKTIV

-

HLA DQ8

rs7454108

HLA DQ8

T/T

-

-

PROTEKTIV

-

LEGEND/BERÄTTELSE: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetisk variation, ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligt analysresultat, RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något, PROTEKTIV = genom den genetiska variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna variation ökar risken för sjukdomen hos dig.

Sammanfattning av effekterna I fall av glutenintolerans krävs en bestämd gensammansättning, för att sjukdomen skall kunna uppstå. Personer utan någon genetisk risk är därmed med stor sannolikhet skyddade mot uppkomsten av sjukdomen. Har du däremot en genetisk disposition för sjukdomen, betyder detta trots allt inte, att det föreligger en glutenintolerans, utan bara att du tillhör en riskgrupp.

Om detta skulle vara fallet, måste man vara observant på symptom, för att genast kunna identifiera en möjlig början till sjukdomen och för att genom en anpassad kost förhindra den.

Här ser du en resumé av effekterna, som de genetiska variationerna har på din hälsa och din kropp: ➤ Den genetiska förutsättning för glutenintolerans förekommer ej ➤ Risken för glutenintolerans är ej förhöjd Risk för Glutenintolerans MYCKET LÅG/LITEN

ÖKAD

▲

Sida 11 av 31

MATSMÄLTNING

Prevention och vård Hos dig är de båda testade generna friska och därmed är du till följd av denna gentest ej utsatt för någon förhöjd risk, att lida av glutenkänslighet. Du behöver m.a.o. inte vidta några särskilda vårdåtgärder eller glutenfria dieter och följande områden gäller enbart som din information.

För personer med denna gendefekt är en medveten kost mycket viktig, för att i möjligaste mån undvika besvär, som härrör från glutenhaltiga livsmedel.

Genom att hålla sig till en glutenfri diet, kan drabbade som regel uppnå fullständig besvärsfrihet. Dessutom kan redan inträffade skador på tarmvävnaden läka med hjälp av en kontrollerad diet och tunntarmens normala tillstånd återupprättas samt ytterligare komplikationer undvikas.

Vid de rekommenderade kostplanerna handlar det i första hand om, att reducera konsumtionen av sädesäggvita (Gluten) och om möjligt t.o.m. helt slopa den.

Därför är det viktigt för drabbade, att ta reda på alla potentiella glutenkällor. Uppkomsten och omfattningen av symptomen på en glutenkänslighet varierar från person till person och beror oftast på, hur skadad tunntarmen redan är. Personer, som redan får problem vid mycket små mängder, måste som regel hålla sig till en livslång glutenfri diet.

För dessa personer är det särskilt viktigt att göra sig förtrogna med en detaljerad lista på glutenhaltiga livsmedel. Om tunntarmen blir irriterad av gluten i kosten, kan viktiga näringsämnen som vitaminer och mineraler inte absorberas riktigt. Därför är det viktigt för glutenkänsliga personer, att de tillför kroppen tillräckligt med vitaminer och mineraler (i form av en balanserad glutenfri kost eller genom kosttillskott). Mestadels möjliggör en glutenfri kost snabbt en lindring av besvären, som försvinner helt, om man strikt följer kostplanen.

Personer, hos vilka dieten inte gör någon verkan, måste gå i läkarbehandling, eftersom en annan sjukdom kan vara orsaken och måste dessutom följas av en medicinsk behandling.

Som en biföreteelse till glutenkänslighet kan även tillkomma en laktoskänslighet (dvs. mjölksockerkänslighet), då man helst bör undvika mjölk och mjölkprodukter.

Visserligen kan vid längre glutenfri diet tarmvävnaden oftast återhämta sig så bra, att man tål mjölk och mjölkprodukter igen. Vid misstanke om glutenkänslighet, bör man låta undersöka detta av läkare. Det finns då olika möjligheter , som undersökning av tarmen och förekomsten av bestämda antikroppar i blodet. Tala därför vid uppkomsten av de första symptomen med en läkare.

Sida 12 av 31

VETENSKAP

Gluten Sensor HLA DQ 2.5 (rs2187668) Det humana Leukozytenantigen-System (HLA System) är en grupp av gener, som spelar en central roll för immunsystemet. Det visade sig, att vissa Polymorfismer förekommer hos alla människor med Zöliakie.

AE

Genotyp

GF

Resultat möjligheter

X

G/G

84% Glutenintolerans/Zöliakie är praktiskt taget utesluten, om inte andra genvarianter med risk föreligger.

A/G

15% Den genetiska förutsättningen för Gluten intolerans är given

A/A

1%

Den genetiska förutsättningen för Gluten intolerans är given

Litteratur Monsuur et al. Effective Detection of Human Leukocyte Antigen Risk Alleles in Celiac Disease Using Tag Single Nucleotide Polymorphisms. PLoS One. 2008 May 28.3(5):e2270.

Wolters et al. Genetic background of celiac disease and its clinical implications. Am J Gastroenterol. 2008 Jan,103(1):190-5.

Louka et al. A collaborative European search for non-DQA1*05-DQB1*02 celiac disease loci on HLA-DR3 haplotypes: analysis of transmission from homozygous parents. Hum Immunol. 2003 Mar,64(3):350-8.

HLA DQ 8 (rs7454108) Det humana Leukozytenantigen-System (HLA System) är en grupp av gener, som spelar en central roll för immunsystemet. Det visade sig, att vissa Polymorfismer förekommer hos alla människor med Zöliakie.

AE

Genotyp

X

T/T

67% Glutenintolerans/Zöliakie är praktiskt taget utesluten, om inte andra genvarianter med risk föreligger.

C/T

30% Den genetiska förutsättningen för Gluten intolerans är given

C/C

GF

3%

Resultat möjligheter

Den genetiska förutsättningen för Gluten intolerans är given

Litteratur Monsuur et al. Effective Detection of Human Leukocyte Antigen Risk Alleles in Celiac Disease Using Tag Single Nucleotide Polymorphisms. PLoS One. 2008 May 28.3(5):e2270 Wolters et al. Genetic background of celiac disease and its clinical implications. Am J Gastroenterol. 2008 Jan,103(1):190-5.

Louka et al. A collaborative European search for non-DQA1*05-DQB1*02 celiac disease loci on HLA-DR3 haplotypes: analysis of transmission from homozygous parents. Hum Immunol. 2003 Mar,64(3):350-8.

Sida 13 av 31

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

LACTOSE SENSOR Tidig diagnos & anpassad nutrition • Genetisk bedömning av medfödda risker • Analys av den relevanta genvariationen • Omedelbar diagnos av de första symptomen • Anpassning av kosten till fullkomlig besvärsfrihet • Handlingsprogram under läkares ledning

MATSMÄLTNING

Laktosintolerans Mjölksockerintolerans även kallat laktosintolerans, är den hos den europeiska befolkningen den mest utbredda näringsmedelsintoleransen - ungefär var 4:e till 6:e är drabbad. Mjölksocker måste efter intag brytas ned av ett bestämt enzym i tarmen, innan det kan upptas i blodet. Detta enzym produceras från barndomen i tarmen, därför att nyfödda är hänvisade till att kunna utnyttja och smälta den. Med tilltagande ålder ställer barnens kroppar in sig på att smälta andra livsmedel och generna, som har som uppgift att producera enzymet, stängs så småningom av. olika starkt utpräglade från person till person. Till dessa hör matsmältningsproblem som gaser, kramper och diarrér liksom en rad av ospecificerade besvär som trötthet och hudproblem.

Härigenom blir ett spädbarn, som kan smälta mjölksocker, med åren allt intolerantare mot laktos (mjölksocker), tills kroppen slutligen inte kan tillgodogöra sig mjölksockret längre och det uppstår ett flertal besvär vid laktoskonsumtion.

Mjölksocker som ej kunnat utnyttjas bildar nämligen en utmärkt grogrund för tarmbakterier, som snabbt förökar sig och omvandlar sockret till fett-, mjölk- och ättiksyror liksom olika gaser. Denna process leder till en rad olika symptom, som kan vara

Från början var laktosintolerans normaltillståndet och härstammar från en tid, då människorna ännu inte hade någon tillgång till lantbruk eller boskapsskötsel.

Med tilltagande djurhållning bredde gendefekter ut sig alltmer, som förhindrade avstängningen av generna, som sköter enzymproduktionen. Detta ledde till, att även vuxna kan smälta mjölksocker: Idag kan ca. 5 av 6 européer dricka mjölk utan problem.

Eftersom så många européer tål mjölksocker, utgår man numera ifrån att det i det här fallet rör sig om ett normaltillstånd, medan personerna, som inte tål mjölksocker anses vara drabbade av näringsintolerans. Därför talar vi i den här rådgivningen om en gendefekt, när det gäller mjölkintolerans.

Principen för behandling vid mjölksockerintolerans grundar sig på en mjölksockerfri diet, med vilken man kan bli fullständigt symptomfri.

Därför rekommenderas laktosintoleranta personer att ta reda på livsmedlen, som innehåller mjölksocker. Tyvärr får man i åratal ingen riktig diagnos, eftersom tyngdpunkten i

Sida 15 av 31

symptomen beror på mängden av det konsumerade mjölksockret och besvären ofta tolkas felaktigt som matsmältningsproblem.

Därför underlättar en gentest för identifieringen av en eventuell laktosintolerans för att avhjälpa en personlig intolerans och undvika ytterligare komplikationer.

Sida 16 av 31

MATSMÄLTNING

Relevanta gener för Laktosintolerans Mer än 99% av laktosintoleransfall utlöses av en variation i LCT/MCM6-genen. Om den genetiska variationen av laktosintolerans förekommer i dubbel uppsättning, kommer man med hög sannolikhet att utveckla en laktosintolerans under sin livscykel. När och hur intensivt symptomen ger sig till känna är emellertid beroende av andra faktorer i omgivningen. Analysen av de relevanta polymorferna gav följande resultat:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

OR

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

LCT

rs4988235

T>C

T/T

-

-

-

-

LEGEND/BERÄTTELSE: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetisk variation, ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligt analysresultat, RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något, PROTEKTIV = genom den genetiska variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna variation ökar risken för sjukdomen hos dig.

Sammanfattning av effekterna ➤ Risken för laktosintolerans är inte högre ➤ Den dagliga kalciumupptagningen är genomsnittlig Risk för en Laktosintolerans LÅG ▲

Ditt typiska Kalciumintag MYCKET HÖG

NORMAL

REDUCERAD/T

▲

Sida 17 av 31

MATSMÄLTNING

Prevention och vård Hos dig är de testade generna friska och därmed föreligger ingen förhöjd risk för intolerans beträffande mjölksocker: Laktos. För dig är det inte nödvändigt med några särskilda förebyggande åtgärder eller en laktosfri kost.

Skulle du ändå lida av besvär, är det bra, att diskutera detta med din läkare, för att möjliggöra en diagnos av orsaken.

Sida 18 av 31

VETENSKAP

Lactose Sensor LCT - lactase (rs4988235) LCT-genen är kodad på Protein Laktase, ett enzym, som klyver mjölksockret (Laktos) i tunntarmen, så att det kan upptas. Om en defekt föreligger i LCT-genen, kan den ur näringen upptagna Laktosen ej eller enbart otillräckligt brytas ned. Man talar om en Laktosintolerans. Genom att undvika mjölkprodukter följer mestadels ett reducerat kalciumintag.

AE

Genotyp

X

T/T

55% Ingen förhöjd risk för Laktos-intolerans Normal kalciumupptagning ur kosten

GF

Resultat möjligheter

C/T

36% Ingen förhöjd risk för Laktos-intolerans Normal kalciumupptagning ur kosten

C/C

9%

Mycket hög risk för Laktos-intolerans under livets gång Reducerat kalcium upptagning ur kosten

Litteratur Enattah et al. Identification of a variant associated with adult-type hypolactasia. Nat Genet. 2002 Feb,30(2):233-7.

Rasinperä et al. Transcriptional downregulation of the lactase (LCT) gene during childhood. Gut. Nov 2005, 54(11): 1660–1661.

Sida 19 av 31

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

IBD SENSOR Morbus Crohn tidig diagnos och riktig behandling • Bedömning av risken för Morbus Crohn • Analys av 3 relevanta genetiska variationer • Omgående upptäckt av de första symptomen • Anpassade kostrekommendationer för lindring av symptomen

MATSMÄLTNING

Morbus Crohn Den inflammatoriska tarmsjukdomen, även kallad Morbus Crohn (efter upptäckaren Burill Bernhard Crohn), är en mestadels kronisk tarmsjukdom, som uppträder i skov och kan röra hela matsmältningstrakten från mun till anus. Då bildas genom en onormal reaktion i immunsystemet inflammationshärdar på de mest skilda ställen av tarmen, som kan leda till ett flertal matsmältningsproblem som diarré och krampanfall.

Inflammationerna förekommer oftast i tjock- och tunntarmsregionerna och i sällsynta fall i mun och strupe. Genom de ständiga inflammationerna skadas tarmvävnaden allt mer.

Ungefär en på 700 europeer lider av denna inflammatoriska tarmsjukdom (Morbus Crohn) och en del av sjukdomsfallen utlöses av ett nedärvt fel i Tarm-Gen 1 (NOD2), som är delaktig i immunsystemet. Sjukdomen tycks dessutom oftast förekomma i två skilda åldersgrupper. Så rör en stor del av nya insjuknade personer i åldern från 16-35 år liksom personer, som är äldre än 60 år.

Sjukdomen går mestadels i skov och härigenom växlar perioder av absolut besvärsfrihet med faser av hopade symptom med skilda svårighetsgrader och längd.

Men i många fall kan denna sjukdom också vara kroniskt aktiv. Då matsmältningsproblemen oftast bara förekommer i början, som sedan åter försvinner helt, diagnostiseras många sjukdomsfall förs åratal efter de första symptomen. Härigenom förblir sjukdomen obehandlad och leder till en rad av besvär, som skulle kunna lindras genom en riktig terapi.

terapi, att behandla skoven, att förhindra ytterligare skov och att behandla de uppkomna komplikationerna som stenoser, fistlar och perforering av tarmvävnaden på rätt sätt. Detta kan i de flesta fall avsevärt förbättra livskvaliteten hos den drabbade.

Just för att så många fall förblir utan diagnos, är denna gentest så meningsfull för personer med återkommande matsmältningsproblem, eftersom man kan fastställa den förhöjda risken att insjukna i den inflammatoriska tarmsjukdomen och i så fall ställa den riktiga diagnosen.

Ännu har man inte fullständigt förstått orsaken till sjukdomen. Den korrekta kunskapen om denna sjukdom kan möjliggöra den riktiga terapin, som f.n. består av att bekämpa symptomen och ge en lindring av immunförsvarets reaktioner genom motverkande mediciner. Då är målet för en

Sida 21 av 31

MATSMÄLTNING

Relevanta gener vid Morbus Crohn De analyserade generna påverkar risken för den inflammatoriska tarmsjukdomen Morbus Crohn och Colitis Ulcerosa. För dessa sjukdomar finns det inga helt effektiva förebyggande åtgärder, men genom en riktig diagnos och läkarvård kan besvären reduceras avsevärt. Den huvudsakliga nyttan med genanalysen består m.a.o. däri att få reda på, om man hör till riskpersonerna. Vid noggrannare observation av de första symptomen kan man på så vis genast diagnosticera sjukdomen och man besparas en lång väntan till diagnos och behandling. Vid utveckling av dessa sjukdomar, bör du låta dig behandlas genom en anpassad kost och en genetiskt anpassad medicinsk terapi.

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

OR

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

NOD2

rs2066844

C>T

T/T

2.52

-

-

RISK

NOD2

rs2066845

G>C

G/G

1

-

-

-

NOD2

rs2066847

del>C

del/del

1

-

-

-

LEGEND/BERÄTTELSE: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetisk variation, ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligt analysresultat, RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något, PROTEKTIV = genom den genetiska variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna variation ökar risken för sjukdomen hos dig.

Sammanfattning av effekterna Här ser du en sammanfattning av effekten, som de genetiska variationerna har på din hälsa och kropp: ➤ Risken för Morbus Crohn eller Colitis Ulcerosa har 2.5 -ggr ökat Risken för inflammatorisk tarmsjukdom LÅG

MYCKET HÖG

▲

Sida 22 av 31

MATSMÄLTNING

Prevention och vård P.g.a. din genetiska profil har du en förhöjd risk att insjukna i Morbus Crohn Dessa genvariationer ger emellertid bara en påtaglig förhöjd risk och är inget absolut öde, att insjukna i denna sjukdom. Det är även fullt möjligt, att inga symptom någonsin uppkommer hos dig.

För drabbade med en ökad risk, som är fallet med dig, är emellertid en tidig diagnos av den möjliga sjukdomen viktig, för att från början få adekvat läkarbehandling. Då det i många fall går åratal med besvär, tills diagnosen ställs, bör du medvetet akta på de tidiga symptomen, för att vid de första tecknen kunna hjälpa din läkare att ställa den riktiga diagnosen.

Dessa kan innehålla många av följande, alltid återkommande symptom: ➤ ➤ ➤ ➤ ➤

Buksmärtor är ofta de första symptomen på sjukdomen Ofta förekommande diarré Ökade gaser Tillfälligt blod i avföringen Störningar i det allmänna välbefinnandet.

Det kan dessutom tillkomma en rad ospecificerade symptom, som är olika starkt präglade från person till person. Dessa innehåller: ➤ Infektioner på skilda ställen i kroppen som ögon ledbesvär ➤ Besvär i kotpelare ➤ Lever- eller gallgångsförändringar

Den inflammatoriska tarmsjukdomen inträffar som regel hela tiden med lättare eller svårare, kortare eller längre skov, men kan också vara kroniskt aktiv. Faser med mindre besvär växlar med perioder av fullständig besvärsfrihet, vilket ofta försvårar en riktig diagnos avsevärt. Akta därför på, om de nämnda symptomen återkommer i vågor och informera din läkare i så fall, för att undersöka dina matsmältningsproblem.

OBSERVERA! Symptom, som endast förekommer sporadiskt och inte återkommer, är högst sannolikt andra matsmältningsbesvär och är inte något tecken på, att den inflammatoriska tarmsjukdomen utvecklas.

En avgörande riskfaktor, som ökar antalet och svårighetsgraden hos skoven, är rökningen. Hos personer med genetiskt anlag ökar härigenom risken 20-40-falt. Vi rekommenderar naturligtvis alla att avstå från rökning, men hos dig kommer det att reducera risken för inflammatorisk

Sida 23 av 31

tarmsjukdom med upp till ca hälften. Skulle många av de nämnda symptomen utvecklas hos dig, bör du uppsöka din läkare och upplysa honom om över symptomen och din genetiska riskfaktor. På det här sättet kan du få en tidig diagnos och behandlingen genast börja.

Sida 24 av 31

MATSMÄLTNING

Effekt av relevant medicinering Den genetiska profilen har följande effekt på medicinen, som kommer ifråga vid Morbus Crohn och besläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningar och hjälpa din läkare att välja den riktiga dosen.

Inflammations-hämmare (Antirheumatikum) Mediciner för behandling Verkan/effekt av IBD

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

sulfasalazine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

budesonide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Doseringsrekommendationer för läkaren: ~100% ( dosera helt enkelt normalt), ~20% (börja med mindre dos och öka vid behov under övervakning), 0% (använd om möjligt alternativpreparat), 200% (börja vid normal 100%-ig dos och öka vid behov ända till 200%).

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde. Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.

Sida 25 av 31

VETENSKAP

IBD Sensor NOD2 - nucleotide-binding oligomerization domain containing 2 (rs2066844) NOD2 (Nucleotide-binding oligomerization domain-containing protein 2) är ett receptorprotein, som upptäcker bakteriella molekyler och aktiverar NF-κBs signalväg. Denna är en del av immunsvaret. NOD2 identifierades som första gen förknippad med Crohn.

AE

Genotyp

GF

X

T/T

1%

Förhöjd risk för Morbus Crohn (OR: 2.52)

Resultat möjligheter

T/C

4%

Förhöjd risk för Morbus Crohn (OR: 1.59)

C/C

95% Ingen förhöjd risk för Morbus Crohn

NOD2 - nucleotide-binding oligomerization domain containing 2 (rs2066845) AE

Genotyp

X

G/G

GF

Resultat möjligheter

98% Ingen förhöjd risk för Morbus Crohn

G/C

1%

Förhöjd risk för Morbus Crohn (OR:1.98)

C/C

1%

Förhöjd risk för Morbus Crohn (OR: 3.92)

NOD2 - nucleotide-binding oligomerization domain containing 2 (rs2066847) AE

X

Genotyp

GF

C/C

1%

Förhöjd risk för Morbus Crohn (OR: 15)

del/C

1%

Förhöjd risk för Morbus Crohn (OR: 11)

del/del

Resultat möjligheter

98% Ingen förhöjd risk för Morbus Crohn

Litteratur Jung et al. Genotype/phenotype analyses for 53 Crohn's disease associated genetic polymorphisms. PLoS One. 2012,7(12):e52223.

Hugot et al. Association of NOD2 leucine-rich repeat variants with susceptibility to Crohn's disease. Nature. 2001 May 31,411(6837):599-603.

Glas et al. The NOD2 single nucleotide polymorphisms rs2066843 and rs2076756 are novel and common Crohn's disease susceptibility gene variants.

PLoS One. 2010 Dec 30,5(12):e14466.

Yazdanyar et al. Penetrance of NOD2/CARD15 genetic variants in the general population. CMAJ. 2010 Apr 20,182(7):661-5.

Sida 26 av 31

KUNDSERVICE

Kundservice Du har frågor eller kommentarer?

Vår kundservice står gärna till förfogande för dig angående frågor och ärenden av olika slag. Det finns skilda vägar, hur du kan ta kontakt med vår kundservicegrupp. Medicinska frågor rörande dina analysresultat kan bara besvaras av våra experter och därför ber vi dig att skicka oss en e-post angående frågor av detta slag.

➤ Office: 0046 (0) 31-30 99 111 ➤ info@dna-medic.com Vår vänliga grupp gläder sig åt ditt telefonsamtal.

Kundernas välbefinnande är hos oss ett Måste. Därför skall du inte tveka att ringa oss vid ev. brister.

Vårt team kommer att ta hand om ditt ärende och bemöda sig om en tillfredsställande lösning på problemet.

Kontakt / Forum DNA MEDIC SCANDINAVIA AB OLOF ASKLUNDS GATA 1 S-421 30 VÄSTRA FRÖLUNDA SWEDEN

Sida 27 av 31

CERTIFIERINGAR

Certifieringar Novogenias labb hör till de modernaste och mest automatiserade laboratorierna i Europa och har talrika certifieringar och kvalitetssäkerhets-system, som motsvarar internationell standard eller överträffar dessa. Därtill är skilda affärsområden certifierade olika och enligt högsta kvalitetsstandard.

Genomförande av genanalyserna av livsstilen Certifierat genom analysen i vårt ISO 15189 laboratorium

Medicinsk bedömning av genanalysresultat Certifierat genom analysen i vårt ISO 15189 laboratorium

Utförande av den medicinska genanalysen Certifierat genom analysen i ett ISO 17025 laboratorium

Laboratorium med tillåtelse till medicinsk genetikforskning Godkänd av Österrike

den

federala

Firmaledning och kontor Certifierat genom ISO 9001

Sida 28 av 31

hälsoministeriet

TEKNISKA DETALJER

Tekniska uppgifter om din analys Adress

Analysmetod

Demodorf 2 1515 Demostadt AUSTRIA

Automatisk DNA-extraktion, ggf. HRM analys, Mass-spektrometri och TaqMAN realtids PCR

Beställningsnummer

Detektion

DEMO5

~99%

Födelsedatum

Prov typ

12/03/1980

Salivprov ur munhålan

Ansvarigt företag

Beställningsnummer

DNA MEDIC SCANDINAVIA AB OLOF ASKLUNDS GATA 1 S-421 30 VÄSTRA FRÖLUNDA SWEDEN

Prov mottagen: 01/04/2014 Analys började: 07/04/2014 Detektion: 14/04/2014 Laboratoriet som gör analyserna: 14/04/2014

Laboratorium

Version

Novogenia GmbH Saalachstrasse 92 5020 Salzburg AUSTRIA

v222 MEDIC

Ansvarig för laboratoriet Dr. Daniel Wallerstorfer Bsc.

Sida 29 av 31

REFERENS Alla våra resultat och processer rättar sig efter vetenskapens och teknikens senaste landvinning och har anpassats optimalt enligt lagliga föreskrifter.

Glutenintolerans ➤ Innere Medizin, Gerd Herold und Mitarbeiter, 2008 ➤ Curione M, Barbato M, Viola F, Francia P, De Biase L, Cucchiara S. Idiopathic dilated cardiomyopathy associated with coeliac disease: the effect of a gluten-free diet on cardiac performance. Dig Liver Dis. 2002;34:866 –869. ➤ Handbuch Zöliakie, Österreichische Arbeitsgemeinschaft Zöliakie ➤ Farrell R, Kelly C. Celiac sprue. N Engl J Med 2002;346:180–8. ➤ Deutsche Zöliakie Gemeinschaft ➤ Kupper C (2005). "Dietary guidelines and implementation for celiac disease". Gastroenterology 128 (4 Suppl 1): S121–7. ➤ Sblattero D, Berti I, Trevisiol C, et al (May 2000). "Human recombinant tissue transglutaminase ELISA: an innovative diagnostic assay for celiac disease". Am. J. Gastroenterol. 95 (5): 1253–7. ➤ Am J Med. 1967; 42: 899-912 ➤ Gut 1989; 30: 333-338 ➤ Hardwick, C. Prognosis in coeliac disease. Arch Dis Child 1939; 14:279. ➤ Effective detection of human leukocyte antigen risk alleles in celiac disease using tag single nucleotide polymorphisms. Monsuur AJ, de Bakker PI, Zhernakova A, Pinto D, Verduijn W, Romanos J, Auricchio R, Lopez A, van Heel DA, Crusius JB, Wijmenga C. PLoS One. 2008 May 28.3(5):e2270.

Lactos Sensor (Laktosintolerans) ➤ Herold, Innere Medizin 2008, 439-440 ➤ Beja-Pereira, A.; Luikart, G.; England, P. R.; Bradley, D. G.; Jann, O. C.; Bertorelle, G.; Chamberlain, A. T.; Nunes, T. P.; Metodiev, S.; Ferrand, N.; Erhardt, G. : ➤ Gene-culture coevolution between cattle milk protein genes and human lactase genes. Nature Genet. 35: 311-313, 2003. Note: Erratum: Nature Genet. 35: 106 only, 2003. ➤ Laktose-Intoleranz, Thilo Schleip, 5.Auflage, 2003 ➤ Tuula H. Vesa et al.: Lactose Intolerance, in: Journal of the American College of Nutrition, Vol. 19, No. 90002, 165S-175S (2000) ➤ Bulhoes, A. C., et. al. (2007-11). "Correlation between lactose absorption and the C/T-13910 and G/A-22018 mutations of the lactase-phlorizin hydrolase (LCT) gene in adult-type hypolactasia".

Brazilian Journal of Medical and Biological Research. ➤ National Digestive Diseases Information Clearinghouse (March 2006). "Lactose Intolerance". National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases, National Institutes of Health. ➤ Montalto M, Curigliano V, Santoro L, et al (2006). "Management and treatment of lactose malabsorption". World J. Gastroenterol. 12 (2): 187–91. PMID 16482616. http://www.wjgnet.com/1007-9327/12/187.asp. ➤ Enattah, N. S.; Sahi, T.; Savilahti, E.; Terwilliger, J. D.; Peltonen, L.; Jarvela, I. : Identification of a variant associated with adult-type hypolactasia. Nature Genet. 30: 233-237, 2002. ➤ Olds, L. C.; Sibley, E. : Lactase persistence DNA variant enhances lactase promoter activity in vitro: functional role as a cis regulatory element. Hum. Molec. Genet. 12: 2333-2340, 2003. ➤ Kuokkanen, M.; Kokkonen, J.; Enattah, N. S.; Ylisaukko-oja, T.; Komu, H.; Varilo, T.; Peltonen, L.; Savilahti, E.; Jarvela, I. : Mutations in the translated region of the lactase gene (LCT) underlie congenital lactase deficiency. Am. J. Hum. Genet. 78: 339-344, 2006.

Tabibzadeh, Viorelia Kirit-Kiriak, Stephan R. Targan, Henry C. Lin (2000). "Identification of a prodromal period in Crohn's disease but not ulcerative colitis". American Journal of Gastroenterology 95 (12): 3458–62 ➤ Baumgart DC, Sandborn WJ (2007). "Inflammatory bowel disease: clinical aspects and established and evolving therapies.". The Lancet 369 (9573): 1641–57 ➤ J.-M.Hahn, Innere Medizin, 5.Auflage, 378-383 ➤ Hirzel, Chronisch entzündliche Darmerkrankungen, 2.Auflage ➤ MSD Manual, Handbuch Gesundheit, 2.Ausgabe ➤ Tecker, Morbus Crohn und Colitis ulcerosa ➤ Current issues in Crohn's disease, Warwick S. Selby, MJA 2003, 178 (11): 532533 ➤ Ogura, Y.; Bonen, D. K.; Inohara, N.; Nicolae, D. L.; Chen, F. F.; Ramos, R.; Britton, H.; Moran, T.; Karaliuskas, R.; Duerr, R. H.; Achkar, J.-P.; Brant, S. R.; Bayless, T. M.; Kirschner, B. S.; Hanauer, S. B.; Nunez, G.; Cho, J. H. : ➤ A frameshift mutation in Nod2 associated with susceptibility to Crohn's disease. Nature 411: 603-606, 2001 ➤ Jacobsen BA et al. Increase in incidence and prevalence of inflammatory bowel disease in northern Denmark: a populationbased study, 1978-2002. Eur J Gastroenterol Hepatol. 2006 Jun;18(6):601-6. ➤ Podolsky, Daniel K. (2002). "Inflammatory bowel disease". New England Journal of Medicine 346 (6): 417–29 ➤ Mueller, M. H.; M. E. Kreis, M. L. Gross, H. D. Becker, T. T. Zittel & E. C. Jehle (2002). "Anorectal functional disorders in the absence of anorectal inflammation in patients with Crohn's disease". British Journal of Surgery 89 (8): 1027–31 ➤ Reese GE, Nanidis T, Borysiewicz C, Yamamoto T, Orchard T, Tekkis PP; Int J Colorectal Dis. The effect of smoking after surgery for Crohn's disease: a meta-analysis of observational studies. 2008 Dec;23(12):1213-21. Epub 2008 Sep 2 ➤ King, K.; Sheikh, M. F.; Cuthbert, A. P.; Fisher, S. A.; Onnie, C. M.; Mirza, M. M.; Pattni, R. C.; Sanderson, J.; Forbes, A.; Mansfield, J.; Lewis, C. M.; Roberts, R. G.; Mathew, C. G. : Mutation, selection, and evolution of the Crohn disease susceptibility gene CARD15. Hum. Mutat. 27: 44-54, 2006.

IBD Sensor (Morbus Crohn) ➤ Innere Medizin, Herold 2008, S.443-446 ➤ Pimentel, Mark; Michael Chang, Evelyn J. Chow, Siamak

Sida 30 av 31

Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)

ANTECKNINGAR

0000000000000

Powered

by TCPDF (www.tcpdf.org) Powered

by TCPDF (www.tcpdf.org)

Gastro Intestinal Sensor 0000000000000

Dr. Maria Smith DEMO5