Fiberboken by eltelnetworks

Fiber

Vår uppdragsgivare heter framtiden. Digitaliseringen river gränser. Mellan länder. Mellan stad och landsbygd. Mellan marknader här hemma och på andra sidan jorden. Till och med mellan dygnets olika tider. I dagens samhälle sker allting nu och här. Förändringen går snabbt. För 20 år sedan startade internet på allvar. Idag binder nätet oss samman till den globala byn. För 8 år sedan kom Iphonen. Idag är den viktig i det digitala livet. I morgondagens samhälle, och vi är redan delvis där, kommer smartphonen att vara centrum i en tillvaro med Internet of Things, Artificiell Intelligens, robotar, självstyrande bilar, större egenmakt när det gäller hälsa, utbildning och demokrati. 2015 säljs det 1 500 miljoner smartphones medan antalet PC inte ens når upp till 70 miljoner. Allt det vi idag kan förutsäga kommer att förändra vår tillvaro radikalt. Både när det gäller oss som enskilda individer, men också företagandet och samhällslivet i stort. Jag ser vårt uppdrag som att göra framtiden möjlig. Vi gör det genom att effektivisera samspelet mellan el, telekom och IT-nätverk och en mängd andra tjänster. Och genom att kombinera allt detta på ett nydanande sätt skapas en klokare och mer sammanhängande infrastruktur, det som kallas Infranet. Vi är en pionjär inom Infranet. Oavsett om det gäller ett elföretag eller en operatör eller en slutkonsument ger vår kunskap om framtidens krav och vår metod unika synergieffekter och möjligheter att öka prestandan i nätverken. Målet är att hjälpa våra kunder att maximera tillgänglighet och optimera resurser. Följden blir högre vinster för alla, på alla plan. Låt oss slå fast: ett lands kapacitet att höja sin levnadsstandard beror på dess förmåga att höja sin produktion per individ. Det vill säga antalet arbetstimmar det tar att producera något. Att förbättra levnadsstandarden handlar alltså om att se till att landets företag och anställda fortsätter öka sin avkastning på samma mängd insatser. Det vi gör och sättet vi gör det på måste ha avgörande betydelse för våra kunder. Kraven är stora på oss idag. Med den snabba utvecklingen kommer kraven att vara än större i morgon och beröra allt i våra liv. Vi lever och verkar i den digitala världen. I den världen är en snabb och säker uppkoppling helt avgörande. Det är därför vi anstränger oss för att vara världens ledande kunskapsföretag inom fiber. För vi vet att den har lättast att förstå framtiden som är med och skapar den först. Lars Täuber Director Fixed Telecom, Eltel Sverige

Och framtiden bor i andra änden av en fiber. Allt vi gör på nätet handlar om ljus som färdas genom glas. När vi googlar, när vi skickar mejl, när vi lyssnar på musik eller skajpar med någon på andra sidan haven. Vi pratar ofta om globalisering och benämner samtiden som den Globala Byn (för att markera att vi alla lever nära varandra), och det är en närhet som är sammanvävd av fibertrådar. Fiber definierar den nya världen. Där gränser upphör, där kunskap och kultur kan delas på bråkdelar av en sekund. Där kommunikation på alla plan och i alla riktningar tar bort hinder och bryter ner strukturer. Vi kan dela med oss av allt och på samma sätt kan vi ta emot. Den mikrometer tunna glasfibersträngen gör en annan värld möjlig. Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, enligt det IT-politiska målet. Det är också grunden för vårt eget arbete med fiberbredbandstekniken: vi måste själva vara bäst i världen för att ge vårt land förutsättningarna att kunna vara bäst i världen. Vårt välstånd beror idag på hur vi förstår och hur vi handskas med digitaliseringen. Arbetet sker numera överallt och ingenstans, det är inbäddat i vår vakna tid tillsammans med fritiden och gränserna är svåra att se. Vi är befriade från tid, plats och medarbetare. Och på bara några år har vi fördubblat den mängd fritid som ägnas åt internet. Vi värderar det alltså högre än alla de andra sätt vi kunde ha tillbringat fritiden på. Vi är alltid uppkopplade och vi kräver att ”det ska fungera”, snabbt och säkert. Man brukar säga att det är vårt tänkande som har ekonomisk betydelse, mer än vad vår mun eller våra händer har. Det betyder att den kanske långsiktigt viktigaste ekonomiska effekten av den ökande befolkningsmängden i vår del av världen är de extra människornas bidrag till förrådet av kunskap. Fler ögon och fler hjärnor som funderar över hur kunskap och visioner kan organiseras på nya kreativa sätt. Fiber gör det möjligt att leva och arbeta i hela landet. Det möjliggör nya typer av arbetsuppgifter, det befriar människor från att alltid förflytta sig för att sköta sin syssla och det gör det möjligt för kommunerna att behålla sina invånare. Vi bygger alltså fibernät som gör framtidens välstånd möjligt. Vi känner stor respekt för alla de eldsjälar på mindre orter som förstår framtidens krav på fibernät och som skapar små folkrörelser för att kunna leva i framtidens digitala samhälle. Vi bygger alltså fibernät som skapar levande närhet i ett mycket stort land – och möjliggör devisen ”Hela Sverige ska leva”. Tony Soffiantini Sverigechef FTTx

Innehåll: Fiber som teknik sid 4, Fiber från oss sid 6, Fiber från idé till färdigt nät sid 8, Fiber till stadsnät sid 12, Fiber till lokala nät sid 14, Fiber och byanätsprocessen sid 16, Fiber till byanät sid 17, Fiber till vår hälsa sid 18, Fiber till mer kunskap sid 20, Fiber till vårt gemensamma miljöansvar sid 21, Fiber till ökad trygghet sid 22, Fiber till mer delaktighet sid 23, Fiber till hemmet sid 24, Fiber till arbetet sid 26, Fiber på plats sid 28, Mer om Eltel sid 30.

Fiber som teknik. En optisk fiber är en mycket tunn sträng av glas som leder ljus.

Det ljus som används mest är infrarött ljus i våglängdsområdet 1550 nm. Dämpningen i en sådan fiber är ca 0,2 dB/km, vilket medför ett överföringsavstånd på mellan 100 och 150 km utan förstärkare. För att överföra information kodas ljuset i digitala ljuspulser som alstras av en laser (eller lysdiod) i den sändande änden och som tas emot och omvandlas till elektroniska signaler i mottagaränden av en ljusdetektor av typ fotocell.

Det ljus man skickar in i ena änden av fibern kommer ut i den andra utan att läcka ut på vägen. Den optiska fibern har en kärna som i dagsläget oftast består av germaniumdopad kiseldioxid (rent glas) som omges av en mantel. Hela idén med optofiber bygger på att kärnan har ett högre brytningsindex än den omgivande manteln. Ljuset bryts vid gränsen mellan kärna och mantel hela tiden tillbaka in i kärnan, det är det som gör att ljuset inte ”läcker ut” längs ljusledaren. Fiberledaren inklusive mantel har en diameter på 125 µm varav kärnan upptar ca 10 µm. Fiberledarna omges i sin tur av olika lager av plast, först mjukare plast närmast manteln och ytterst ett skyddande hårt plastlager.

B C

Fibern som ljusledare.

Tekniken bygger alltså på att ljusets infallsvinkel mot mantelytan i fibern överstiger den vinkel som gör att ljusstrålen totalreflekteras tillbaka in i kärnan. Den dämpning (förlust) som ändå sker i fiberledaren beror på orenheter i glaset samt ojämnheter i kärnans yta som medför att infallsvinkeln kan understiga gränsen för totalreflektion. Hur stor dämpningen blir är avhängig av vilken våglängd ljuset har samt material i kärna och mantel. Sändaren skickar ut ljuspulser antingen via laser eller via lysdiod. Lasersändarna är vanligast och har störst kapacitet, men är också något dyrare. Man kan öka kapaciteten i en fiberledare genom att skicka ljus med olika våglängder i samma ledare. Mottagaren kan då detektera separata informationsströmmar för de olika våglängderna.

A. Kärna B. Mantel C. Skyddshölje

En fiberkabel är alltså en kabel med denna uppbyggnad och som innehåller från 2 upp till 1000 fiberledare. I vissa applikationer använder man även så kallade microkablar som man med hjälp av tryckluft blåser in i kanalisationsrören.

Fibertyperna Singelmode och Multimode.

Det finns två huvudtyper av fiberkablar eller fiberförbindelser, Singelmode och Multimode. Den absolut vanligaste typen är numera singel-

mode. Multimode användes förr för korta avstånd inom t ex fastigheter då tekniken var billigare. Multimodefiber har en grövre kärna, typ 50 µm eller 62,5 µm och som sändare används lysdioder.

bygga fjärrkommunikationsförbindelser med optofiber istället för koaxialkablar som man gjort innan. Exempelvis byggdes den så kallade ”Triangeln” i Sverige i mitten av 1980-talet, d v s fiberförbindelser mellan Stockholm, Göteborg och Malmö.

Fiberns historia.

Fiberns kapacitet.

Den teoretiska grunden för dagens fibernätsteknik lades redan på 1800talet genom att ljusstrålars brytning vid passage från ett material till ett annat beskrevs. Praktiskt började tekniken tillämpas inom belysning för vissa medicinska ändamål under 1920- och 30-talet. Fysikern Narinder Singh Kapany gjorde i sin forskning upptäckter som medförde att han 1952 uppfann den optiska fibern. De första til�lämpningarna av optisk fiber blev i flexibla gastroskop under 1950-talet. Idén att använda optofiber för kommunikation kom från Jun-Ichi Nischizawa vid universitet i Tohoku 1963. Idén vidareutvecklades av Charles Kao och George Hockham vid bolaget STC (Standard Telephone & Cables) under 1965. De arbetade fram fiberledare med en dämpning som var så begränsad att ledarna kunde användas för fjärrkommunikation (på avstånd av ett par km). Utvecklingen gick framåt om än något långsamt. Problemet var hur man skulle kunna framställa fiber med låg dämpning till en rimlig kostnad. I början av 1980-talet kom så genombrottet kommersiellt, då man började

Fiberledaren i sig har en närmast obegränsad kapacitet. Det som för närvarande begränsar överföringsförmågan är elektroniken i sändaroch mottagarsidan. Sändar- och mottagarutrustningen omvandlar elektriska signaler till ljussignaler och vice versa. De transistorer som elektroniken byggs av kan för närvarande inte klara högre bithastigheter än ca 500 Gbit/s. Det finns utrustningar för högre hastigheter i laboratoriemiljö, men kommersiellt ligger gränsen i skrivande stund (2015) på ca 500 Gbit/s. Dessa utrustningar är emellertid inte anpassade för accessnät, d v s anslutningar till bredbandskunder utan är utrustningar för transmission i stamnät (kallas också backbonenät) där man samlar trafik från ett område och skickar vidare upp i ”molnet”.

Fiber fr책n oss.

Det nationella målet är att år 2020 ska 90 % av befolkningen ha tillgång till fiber. Investeringarna ligger runt 50 miljarder kronor fördelat över 5 år. Satsningen på optofiber är stor och samhällsomdanande och kan bara jämföras med järnvägsbyggnationen under senare hälften av 1800-talet, Göta kanal i början av 1800-talet och telefonnätet decennierna runt förra sekelskiftet. Skillnaden är dock att där tidigare projekt varit ägnade att sammanbinda nationella geografiska regioner kommer fibernäten att sammanbinda människor över hela världen, förändra hur vi arbetar, hur vi gör med vår fritid – med allt vi kan tänka oss och med allt vi ännu inte kan tänka oss.

Det är inte längre bara nöjen som skickas via fiber, utan nu byggs samhällsfunktioner snabbt ut som är helt beroende av snabb uppkoppling med hög driftsäkerhet. Servicetjänster med snabb svarstid och med hög effektivitet efterfrågas allt mer av kunderna och kraven från myndigheterna blir med rätta allt högre.

Utvecklingen.

Vi bygger ett helt nytt fast kommunikationssystem i Sverige, där det gamla kopparbaserade nätet efterhand läggs ner. Satsningen är till avgörande samhällsnytta nu när det nya uppkopplade samhället tar form, där fibernäten utgör en framtidssäkrad och kvalitetsmässigt oöverträffad bas. Bredbandsutbyggnad sker parallellt även via mobilnäten och WiFi, men även mobilnäten är beroende av fibernätet som stamnät och för anslutning av basstationer. I det större perspektivet, när operatörer går samman och växer, kommer det finnas behov av leverantörer och entreprenörer som kan arbeta såväl nationellt som gränsöverskridande.

Det här är fiber.

Fibernät och fiberkablarna består av hårstråtunna genomskinliga trådar (oftast av glas) där laserdioder i båda ändar blinkar i takt med de signaler som skickas. Det innebär att data skickas via digitala ljuspulser istället för med hjälp av elektricitet som i koppar. Ljuset översätts sedan till elektriska signaler genom den aktiva utrustningen i varje ända av fiberkablarna.

Krav på leverantörer.

Fördelarna med fiber.

Fiber är mer än en tråd i marken. Från idé till färdigt nät, något vi beskriver i nästa avsnitt, är en process som kräver kunskap och avancerad teknik. När sedan nätet är driftsatt kommer det att behöva förvaltas, repareras, underhållas och utvecklas.

Fibernät och fibertekniken borgar för bättre driftsäkerhet och betydligt högre överföringshastigheter av datatrafik. Inga elektriska störningar kan uppstå via kabeln då den inte är elektriskt ledande. Fiberteknik klarar av att föra fram datatrafiken betydligt längre sträckor än vad koppartekniken gör, vilket är viktigt när man bygger områdesnät eller stamnät.

”Det måste bara fungera!”

Idag lever vi våra liv uppkopplade. Alltid. Dygnet runt. Var vi än befinner oss. Tillgång till specialister, oavsett var nätet finns i Sverige, ska snabbt kunna kallas in. Backup i form av omkopplingsmöjligheter när delar av nätet går ner blir än mer väsentligt.

Fiber från idé till färdigt nät. Att bygga ett fibernät skiljer sig åt beroende på var det byggs och vem som bygger. En kommun som bygger ett stadsnät har andra förutsättningar än en ideell fiberförening. Det är olika finansieringslösningar, tillstånds-

processer och medborgarhänsyn. Men det finns också mycket som är lika. På nästa uppslag redovisar vi hur arbetet går till i stora drag och där kan du läsa mer ingående om de olika stegen.

forts. Fiber från idé till färdigt nät. 1. Beställarens behov.

Oavsett om beställaren är ett stadsnätsbolag, en kommun, ett byalag eller någon annan typ av operatör eller nätägare så är behovet nästan alltid i huvuddrag identifierat, men det kan krävas kompletteringar. I många fall, och då gäller det oftast stadsnät och stadsnätskoordinerade byanät, ligger det politiska målsättningar bakom beslutet att bygga fibernät. Man kan t ex ha beslutat att 90 % av kommunens innevånare ska ha tillgång till fiberanslutning före 2020. För vissa byanät är det nödvändigt med en behovsinventering för att skapa grunden för finansiering av nätet. Vi vet att beroende på medborgarnas sammansättning i ett område kan intresset variera avsevärt, inte minst kopplat till åldersprofil och ekonomi.

2. Upphandling

Att bygga fibernät är både en strategisk och en mycket långsiktig investering. Det är därför extra viktigt att man är noggrann när man väljer samarbetspartner, det måste bli rätt; upphandling av entreprenör för byggnation av nätet är starten på en lång resa tillsammans. Om man bortser från drift och underhåll har beställaren och entreprenören vanligtvis ca sex år av avtalsmässigt förhållande från kontraktsskrivningen, om man räknar in en normalt sett femårig garantiperiod. Det belyser hur viktigt det är med förtroende för varandra. Det tjänar alla på. Större nätägare och operatörer har etablerade upphandlingsprinciper och kommunerna har regelverket för offentlig upphandling att hålla sig till. För byalag däremot är det sannolikt den enda stora upphandlingen som den föreningen gör under överskådlig tid. Föreningen har inte råd att göra fel och om finansiering sker med hjälp av bidrag, krävs en upphandling för att få ta del av dessa. Föreningens styrelse har med lite tur någon eller några som har erfarenhet av både telekommunikationsteknik och upphandlingar, men ibland måste man söka extern hjälp. Det finns kompetenta konsulter som kan stötta föreningen både med processen att säkra finansiering (bidrag och lån), specificera nätet och skriva ett upphandlingsunderlag. När det gäller nätbyggnadsentreprenaden finns det i grunden två principer: Totalentreprenad enligt ABT06 och utförandeentreprenad enligt AB04, det som tidigare

benämndes generalentreprenad. Totalentreprenad enligt ABT06 innebär att man i upphandlingen har en mer övergripande specifikation av nätet man vill handla upp. Entreprenören får sedan själv grovprojektera anläggningen i samband med offertgivningen och får i själva entreprenadkontraktet ta ansvar för att nätet fungerar som det är tänkt. Denna entreprenadform kan vara enklare att hantera för en ovan beställare och där man inte själv har kompetens eller tid. Det kan också vara tryggt att lämna över funktionsansvaret till entreprenören. Som beställare får man dock mindre kontroll över hur nätet byggs och för entreprenadformen generellt är kostnaden ofta högre eftersom entreprenören får lägga mer arbete på samordning och också tar en högre risk. Utförandeentreprenad enligt AB04 innebär att beställaren står för projektering (nätplanering och framtagning av arbetshandlingar), antingen med egen kompetens eller via inhyrd konsult. Entreprenadformen ger beställaren mer kontroll över nätets utformning och byggnadssätt och kan ge en lägre totalkostnad. Nackdelen kan vara att beställaren ofta har fler parter som delar på ansvaret för nätets funktion. Själva upphandlingen bör utformas utan stora avsteg från de två standardavtalen av det skälet att entreprenörer är vana att kalkylera med de risker som ligger inom ramen för standardavtalen, medan avsteg och egenhändigt ihopsnickrade klausuler medför att entreprenören måste kalkylera in okända och oförutsägbara riskkostnader som fördyrar entreprenaden. Viten och skadestånd som krävs av entreprenören bör begränsas till maxbelopp därför att entreprenörerna har svårt att hantera risker i sina kalkyler som inte är limiterade (alla företag har svårt att hantera risker som kostnadsmässigt inte står i proportion till kontraktets storlek). En variant av ABT06 är att ha kontrakt byggt på ABT 06 men med reglerbara mängder av ingående arbetsmoment, d v s beställaren betalar exakt för det som entreprenören i verkligheten har utfört, inte för det som var beräknat i anbudsskedet. Här kan det skilja exempelvis i antal meter schakt och kanalisation. Detta förfarande minskar risken för båda parter. Specificera nätet inför upphandling. Om vi antar att upphandlingen görs enligt ABT06 bör följande delar ingå i specifikationen för att entreprenören ska kunna avge en seriös offert. – Nätskiss på karta – Antal fastigheter som nätet totalt ska betjäna – Kundanslutningar som ska göras i samband med byggnationen. Bestäm vem som ska gräva från tomtgräns fram till byggnaden. – Vilka fastigheter som ska ha möjlighet att senare ansluta sig, regelverk för hur detta ska göras. – Placering av nätnod Entreprenörens anbudsarbete. För att kunna göra en offertkalkyl måste entreprenören göra en grovprojektering (grovplanering) av nätet. Denna utgörs av: – Nätplanering utgående från beställarens nätskiss.

– Besök på plats och undersökning av markbeskaffenheter mm. Projektören bedömer vilken typ av schaktmetod som är lämplig på varje del av nätet. – Nätet ritas upp mer i detalj i entreprenörens planeringsverktyg. Från ritningen får man ut längder på schakter, längder på olika typ av kanalisation och längder på kablar av olika typer. Man planerar in kabelbrunnar och skarvskåp i verktyget. – Vägövergångar kanske måste specialstuderas, liksom sjökablar. Vägövergångar kanske behöver tryckborras (man trycker igenom ett rör med en maskin). – FOS (Fiberoptisk Spridningspunkt) planeras in och även anslutningen till stamnätet som oftast sker i något nodrum eller teknikbod. I enstaka fall kan det vara aktuellt att förlägga fiberkabel på stolpar, t ex om området har mycket berg. Kundanslutningar ritas in och en materiallista tas ut. Entreprenören har kostnadsuppgifter för schakt/plöjning/tryckning/microtrenching som ger underlag för kalkylen. Även antal mantimmar som åtgår för varje moment av arbetet har entreprenören nyckeltal för, exempelvis skarvning av fiberkabel. När kalkylen är klar skrivs en offert där man också kommenterar speciella delar i anbudsförfrågan samt tar upp om det pris man anger förutsätter vissa saker, t ex att arbetet kan planeras att utföras under tjälfri tid på året.

3. Finansiering

Det här är en helt central del för främst byalag som ska bygga fibernät. För närvarande finns det bidragspengar att söka från EU-fonder. Länsstyrelsen administrerar ansökningarna men själva beslutet hanteras av Post och Telestyrelsen (PTS). För att få ta del av EU-bidragen krävs att man gör en upphandling i det fall kostnaden överstiger en viss gräns. Det finns också kommuner som bidrar på olika sätt. Det kan vara direkt finansiering eller genom att bygga ut anslutande stamnät. Nätoperatörer kan också i vissa fall gå in och finansiera näten mot att de får ensamrätt att leverera sina tjänster i nätet under en period. En stor del av finansieringen kommer sedan från användarna. Hur stor del den blir för det enskilda hushållet beror framförallt på hur stor den slutliga byggkostnaden blir. Men ju fler närliggande hushåll som ansluter sig, desto lägre blir byggkostnaden per ansluten kund. Hjälp med processerna att ordna med finansiering finns att få från bl. a. konsulter.

4. Kontraktera entreprenör för nätbyggnation

Kriterier som används för att utvärdera anbud är t ex: Pris, kvalitet, erfarenhet, lokal närvaro, garantiservice och underhållstjänster.

5. Arbetet när man skrivit kontrakt

Detaljprojektering, nätarkitektur, dimensionering/optimering. Utifrån den nätkarta man tagit fram i offertskedet arbetar man fram en slutlig nätlösning och optimerar nätet och all annan utrustning. Här tar man hänsyn till om man vill ha reservkapacitet i fiber, optimerar FOS och skåp samt ledningslängder. Dimensioneringen och nätlösningen stäms av med beställaren.

Kanalisation med dimensioner och längder bestäms slutligt och beställs från leverantör. Kabelutsättning begärs för att se till att all annan kanalisation kan lokaliseras innan grävarbetena startas. Den exakta geografiska positionen för schakterna bestäms därefter. Om det visar sig att den tänkta framföringsvägen krockar med annan kanalisation i marken kan man behöva tänka om och använda annan kabelväg. Tillstånd eller markavtal krävs av markägare för att få lägga kabeln på deras mark. Trafikverket är en sådan markägare men även skogsägare och lantbrukare är exempel på parter som man ska sluta avtal med. Det är alltid beställaren som ska ha tillståndet men entreprenören kan bistå med detta. Tillstånd ska vara skriftligt och är en viktig del i den framtida förvaltningen av näten. Fornminnen kan finnas där man vill lägga kabel och då krävs tillstånd för att få gräva. Det finns regler för hur långt från ett fornminne kabeln får förläggas. Det finns i dag utförliga kartor över fornminnen hos kommunen om inte markägaren har det. Gräv/schakt. Projektören gör ritningar över schaktprofiler (tvärsnitt över schakt, med mått) och detaljritningar för schakter med uppgifter om ledningsbädd, fyllning, återställning mm. Plöjning. Att plöja ner fiberkabel kan vara mycket kostnadseffektivt om marken lämpar sig för detta. Lämplig mark är grönytor utan större stenar eller berg och som är hyggligt fri från större träd och trädrötter. Fräsning. Att fräsa ett smalt spår i asfalt för nerläggning av fiberkabel kan också vara ett mycket bra alternativ. Det finns vissa begränsningar där exempelvis sandjord under en gångbana kan vara svår att hantera med fräsning. Fiberkabel, brunnar, skåp. Projektören beställer fiberkablar i längder och dimensioner som man får från projekteringsverktyget. Även skarvbrunnar, slingbrunnar, skarvskåp och eventuella miljöskåp för nodrum beställs. För terminering och skarvning av kablar beställs ODF (optiskt distributionsfält, hela skåp eller moduler för annat montage), samt kontakter för terminering av fiber. Kundplacerad materiel/utrustning. Det material som ska monteras inne hos respektive bredbandskund beställs.

Det kan röra sig om genomföringar, fiberuttag och eventuellt tillhandahållen aktiv utrustning. Projektören tar fram ritningar på hur fiberkabeln ska dras från den yttre kanalisationen via genomföring i vägg in i huset. Övrigt material. Projektören beställer markeringsnät som ska läggas ovanpå kanalisationen i återfyllnadsmassan i schakterna. Markeringsnätet innehåller en metalltråd som gör att man kan söka kanalisationen med sökinstrument. Byggsätt, montage. Projektören tar fram ritningar för hur alla ovannämnda delar ska monteras samt tabeller över hur fiberkablarna ska skarvas ihop i samtliga skarvpunkter. Montage i tekniknod. Där fibernätet ska anslutas i en tekniknod ska projektören planera ODF, stativ eller hylla för aktiv utrustning samt göra ritningar och anvisningar för elanslutning av den aktiva utrustningen. Anläggningsarbeten utförs sedan i följande ordning: plöjning/schaktning/grävning, kanalisationsförläggning, montage av skarvskåp, arbeten inne i nodrum, förläggning av fiberkabel, återfyllning/återställning av schakter, skarvning och terminering av kablar, blåsning av fiber i microducter och kundanslutningar. Vissa moment kan utföras parallellt och ibland genomför man arbetena i ett stort nät på så vis att man gör klart delområden enligt ovan sekventiellt.

6. Avtal med tjänsteleverantör

Beroende på hur man valt att bygga och finansiera sitt nät, måste man också avtala med någon tjänsteleverantör. Det finns en fördel med att tidigt i processen ha bestämt detta eftersom utrustningen som entreprenören som bygger sätter in, är olika beroende på vem som ska leverera innehållet. Här kan man välja att ha en så kallad kommunikationsoperatör som ser till nätet blir anslutet till Internet och hanterar den aktiva utrustning som behövs för detta. I det fallet behöver man dock också välja tjänsteleverantör, men det kan då överlåtas till den enskilda slutkunden.

7. Mätning och verifiering

– Nätet mäts in geografiskt för att ha exakta uppgifter om var nätet finns i samband med nätarbeten i framtiden: drift ochunderhåll, utbyggnad mm. – Enligt svenska stadsnätsföreningens krav på ”robusta nät” ska ftth-näten OTDR-mätas. OTDR betyder optical time domain reflectometer och är ett instrument som mäter hur mycket ljus som reflekteras tillbaka i fibern. Mätningen ger en indikation på kvaliteten i fiberförbindelsen. – Ett annat krav enligt svenska stadsnätsföreningens ”robusta nät” är att man ska verifiera att dämpningen i optofiberna är inom acceptabla gränser. Detta görs med speciella instrument. Både OTDR och dämpningsmätningarna ska dokumenteras.

8. Dokumentation

– De bygghandlingar som projektören hos entreprenören tar fram är vanligtvis: ledningskarta, utskarvningsplan, schaktritningar (detaljer), nätkarta, skarvplan, ritningar på montage av skåp, ODF-er, stativ för aktiv utrustning mm kan tillkomma. – Relationshandlingar är den dokumentation som görs över den färdiga anläggningen och som ska överlämnas till beställaren. De består i stort sett av samma dokument som bygghandlingarna men är upprättade efter de faktiska förhållandena. Tillkommer gör dock uppgifter om de olika inmätningarna och kontrollerna som är gjorda av entreprenören. – Alla ODF-er, skarvskåp, kablar och microducter etc ska märkas enligt standard. – När anläggningen är färdigställd, inmätt och dokumenterad kan den överlämnas till beställaren, som då övertar ansvaret för anläggningen. Entreprenören överlämnar relationshandlingarna. Vissa beställare vill ha överlämningspunkten för nätet utanför fasaden och vissa vill ha fiber indraget i huset.

Fiber till stadsnät. Fler och fler flyttar till staden, fler och fler ska leva och samsas på en begränsad yta. Storstädernas stadskärnor förtätas i jakten på effektivare samhällen. Men det finns en gräns för förtätning. Den kraftigaste befolkningstillväxten har därför i ett par decennier skett precis utanför städerna. Det man kallar stadsspridning har de senaste åren varit en trend i samhällsutvecklingen. Utifrån den gamla stadskärnans centrum breder den moderna staden ut sig, till en stad där allt fler ska få plats. Både som en nödvändighet och som en möjlighet måste vi göra staden smartare för medborgarna. Och då krävs ett fibernät som är starkt, snabbt och säkert. När många människor ska samsas på en liten yta är det viktigt att vi klarar av logistiken så att vi alla kan interagera på ett bra sätt. Att det är lätt att ta sig till och från arbetet, att vi får besked om hur trafiksituationen

ser ut, att vi ser var det finns parkeringsmöjligheter. Vinsterna med den nya smarta staden är uppenbara. Närheten gör att effektiviteten, produktiviteten och inte minst miljöansvaret ökar. Den kommer att minska skadlig miljöpåverkan och öka livskvaliteten i en värld av ökande komplexitet. Man kan likna fibernätet vid en intelligent organism med känselorgan. Som förmedlar signaler mellan avsändare och mottagare, som skapar kontakter mellan miljontals sensorer i hem, arbete och i det gemensamma samhället. Sensorerna känner av och samlar data som sen värderas av Artificiell Intelligens. Vi blir mer och mer en del av det som kallas för Internet of Things, ett samhälle där allt hänger samman digitalt och där vi lever och arbetar tillsammans med robotar. Fibernätet gör den Smarta Staden möjlig.

Fiber till lokala nät.* Snabb och säker fiberuppkoppling är idag viktig för alla oavsett var vi bor. Men kanske ännu viktigare för alla som bor på mindre orter med längre avstånd mellan hus och långt till tätorter. Det handlar om hur vi ska kunna leva ihop, vilka liv vi ska kunna skapa för oss själva, hur vi ska samverka. När vi pratar om den Globala Byn måste vi komma ihåg att det innebär att vi nu kan knyta samman alla små och stora byar över hela världen till en sammankopplad enhet. Oavsett var vi bor kan vi nu leva ihop. Lära oss av varandra. Hjälpa varandra. Göra affärer med varandra. Uppkopplingen är mer än en praktisk nödvändighet, den berikar oss och ökar vår livskvalitet. Vi vill alla känna att vi är en del i samhället, både i det lilla samhället och i det stora. Då krävs det att vi kan ta del av den information som finns. Det måste finnas en infrastruktur för vår delaktighet som medborgare. Den digitala tekniken är oerhört viktig för att vi ska kunna hålla ihop samhället och att vi kan skapa en levande kommun, att vi samverkar i en demokratisk organisation. Samverkan är avgörande för om vi ska kunna skapa den gemenskap som är så betydelsefull. Bra, snabba och säkra bredbandsuppkopplingar är en grundförutsättning för att vi ska kunna hitta de drivkrafter som gör att människor och små företag ökar sin digitala kompetens. Likaså att samspelet mellan kommunens tjänster och medborgarna fungerar och utvecklas genom delaktigheten. Alla arbeten och verksamheter kommer att förändras. Idag sker det snabbare än någonsin i mänsklighetens historia. Det innebär att vi alla

måste acceptera att vi måste lära om och skaffa nya kompetenser. De företag som nu finns runt om i landet kommer att förändras och förändringen innebär att vi måste vara beredda att skaffa nya kunskaper. Snabb och säker uppkoppling gör att vi även på de mest avlägsna platser kan utbildas av världens bästa lärare. Att vi har tillgång till världens musik, böcker och kunskap. Att vi kan inspireras av förändringar i omvärlden, att vi kan fånga upp och bearbeta nya idéer och nytänkande. En god infrastruktur gör ett land trevligare att leva i för alla. Den bjuder in människor att deltaga. Den är produktiv för olika typer av företagande, inte minst de så kallade mikroföretagen. Den är betydelsefull för utbildning och forskning och den fångar upp människor i alla åldrar, och även de nyanlända. Och den gör vår fritid allt rikare. Det är den här förståelsen som driver landsbygdens många eldsjälar som vill skapa det som kallas byanät, det som är fibernät på mindre platser där kommunen inte har möjlighet att bygga nät. Genom att gå samman på det lokala planet drivs man av devisen ”Hela Sverige ska leva” och gör den med egen kraft till verklighet.

Kärt barn har många namn. Lokala nät kallas också områdesnät. *Områdesnät utanför tätorter som byggs av lokala fiberföreningar kallas ofta byanät.

Byanätsprocessen Förutsättningarna kan variera vid byggande av byanät, eller lokala nät som man ibland väljer att kalla det. Även avtal och ansvarsfördelning mellan nätägare och byanätsägare kan se olika ut. Ett byalag eller en nybildad fiberförening kanske bara bygger nätet medan andra bygger och äger hela fibernätet inklusive eller exklusive inkopplad fiber till alla hus. Här redovisas steg och aktiviteter för att etablera ett lokalt fibernät.

Tänk på att detta är aktiviteter som behöver göras. Arbetsbördan som faller på byalaget eller fiberföreningen är dock beroende av vilket avtal som träffas med andra aktörer och hur mycket arbete som läggs ut på entreprenad. Processen indelas i fyra huvudblock som i sin tur är indelade i delaktiviteter. Beskrivningen är översiktlig och variationer kan naturligtvis förekomma. Se den därför mer som en lathund än en exakt beskrivning.

Ta initiativ

Etablera projektet

Genomför projektet

Driv nätet

Prata med grannarna och grannbyn

Informera och förankra

Justera

Drift och underhåll

Bilda förening och konstituera styrelse

Skriv leverantörsavtal

Förvalta

Prata med länstyrelsen och kommunen Förstudie Gör en marknadsanalys Identifiera förutsättningarna för: Marktillträde Finansiering Verksamhetsform Avtal Projektorganisation Ta fram översiktlig nätplan (Förprojektering)

Bygg nätet Besiktiga

Ta fram projektplan och starta projektet

Dokumentera

Projektera

Registera

Skriv avtal med fastighetsägare och medlemmar

Deklarera Slutrapportera projektet

Ta in offerter Sök finansiering Beslut

Ta fram ekonomiska kalkyler

Tack till Bredbandsforum och Regeringskansliet för utomordentligt underlag till den här sidan och nästa.

Fiber till byanät – en översikt Bredband är ett samlingsnamn för olika tekniker som erbjuder snabb överföring av digital information över internet. Utanför tätorter har man varit hänvisad till ADSL eller mobil överföring. Det finns olika typer av bredband som passar för olika ändamål. I takt med att kraven på överföringskapacitet ökar, växer behovet av bredare digitala vägar. Bredband via fiber är den mest framtidssäkra infrastrukturen med i det närmaste obegränsad kapacitet. Fiberbaserat bredband möjliggör tillgång till både dagens och morgondagens lokala och globala tjänster, exempelvis högupplöst TV, dubbelriktad videokommunikation, distansutbildning, hemsjukvård och andra tjänster som kräver hög överföringskapacitet och kvalitet. Bredband via fiber ger också alternativ till den fasta telefonin då

kopparnätet på landsbygden i många fall är dåligt och mobiltäckning saknas. Kopparnäten kommer efter hand att försvinna, vilket påskyndar fiberutbyggnaden. Byalag och byanät är nyckelbegrepp för bredbandsutbyggnad på landsbygden. Byalag innebär att de boende samarbetar kring utbyggnad av bredband i sin by via en ideell förening. Byanät kallas det nät för bredband som ansluter byalagets fastigheter till en operatörs nät. Byanät kan konstrueras på många olika sätt. Bilden nedan redovisar en schematisk översikt av ett byanät där operatörens överlämningspunkt är placerad i byanätets nod.

Tjänster Telefon TV Internet

Operatörsnät Operatörsnod

Principskiss över ett nät. Grunden i byanätsmodellen är att genom samarbete med befintliga fibernätsägare, ideellt arbete, låga grävkostnader och smidigt marktillträde etablera bredband från husen till byanoden. Byanoden är byanätets överlämningspunkt. Den kan även vara placerad på samma ställe som operatörsnoden. Operatörsnät kallas det nät som ägs av en operatör och som ansluter en fiberkabel till byanätets byanod. Anslutningen sker via en operatörsnod. Byanoden är byanätets överlämningspunkt till nätägaren och kan även vara placerad på samma ställe som operatörsnoden. Det är

Byanod

Hus på medlemsfastighet

Skarvpunkt

Överlämningspunkt

Avlämningspunkt

Fördelning

Anslutningspunkt i användarnod

navet i byanätet. Rent praktiskt är det den fysiska plats i den fiberoptiska infrastrukturen där fiberförbindelser utgår dels mot operatörens nät och dels till varje enskild användare i byanätet. Kanalisation avser här ett rör eller en slang att förlägga fiberkabel i. Kanalisationen underlättar indragning och skyddar kabeln under hela dess tekniska livslängd. Fiberkablar är kablar som innehåller optiska fibrer där överföringen av signaler sker i form av ljuspulser.

Kanalisation och fiberkablar Fastighetsnät

Fördelning syftar på utrymme, lokal eller dylikt där kablar startar, avgrenas eller avslutas, till exempel kabelbrunn, kopplingsskåp, kopplings ställe eller skarvlåda. Skarvpunkt kallas skåp eller inneslutning för koppling och skarvning av kablar. Fastighetsnät är en förbindelse mellan anslutna hus på fastigheten. Det kan även vara en förbindelse mellan olika lägenheter eller rum, inne i huset eller husen. Användarnod är en plats i en bostad som används för inkopplingar av fiber, optoelektrisk omvandlare samt övrig aktiv kommunikations utrustning.

Anslutningsutrustning avser den utrustning som kopplas till fiberförbindelsen så att informationen kan skickas med hjälp av laserljus. Annan aktiv utrustning är exempelvis routrar, switchar, utrustning för trådlöst nätverk (WiFi) och strömförsörjning i bostaden eller företaget. Normalt tillhandahålls och övervakas all denna utrustning av en operatör.

Fiber till vår hälsa. Det kallas numera Digital Hälsa, det att digitaliseringen börjar få avgörande betydelse för vår hälsa. Vilket i sin tur ställer krav på snabb och säker uppkoppling. Idag finns det mängder av appar, wearables och program som gör det möjligt med egendiagnostik och som ger oss underlag för livsstilsförändringar. Vi kan med den ökande kunskapen förbättra vår hälsa, vi slipper bli vårdnadstagare. Det ger oss ökad makt över både vår egen och våra närståendes hälsa. Genom att se hälsoförändringar i tid kan vi själva och i samspel med sjukvården planera för åtgärder och ingrepp. Den utvecklingen kan ses som speciellt avgörande för de som bor långt från sjukhus med kvalificerad vård. Sjukvården blir på det sättet lättare tillgänglig för glesbygd och därmed mer demokratisk. Sen har vi det som kallas Big Data. På övergripande nivå kan trender i de enorma datamängder som finns användas för att förutspå framtiden. Googles influensastatistik visar i realtid hur spridningen ser ut över världen och vi kan samtidigt få information om hur det ser ut lokalt hos oss. En av de viktigaste samhällsfrågorna för att säkra välfärden är att förebygga sjukdom. Digitaliseringen ger oss goda möjligheter. I bland annat

USA ses Big Data omsatt i diagnostik med hjälp av Artificiell Intelligens som ett sätt att vända trenden i de skenande sjukvårdskostnaderna. I Europa förs samma resonemang. Redan nu börjar vi vänja oss vid att data om vår hälsa samlas in automatiskt. Till exempel hjärtrytmrubbningar avläses på distans och data skickas till sjukvården. I morgon kommer våra kroppar att vara digitalt uppkopplade. Vi kommer förmodligen ha sensorer i vitala organ som övervakar kroppsliga funktioner. Hälso- och sjukvården kan följa hur vi mår på distans. Vid avvikelser larmas datorer (Artificiell Intelligens) som ställer diagnoser redan innan vi visar symptom. Vi vet att datorer är skickliga på att diagnosticera till exempel cancer. Det finns program som vid ett och samma tillfälle skannar bilder för mer än 100 olika cancertyper och som är både snabbare och effektivare än när människor gör samma sak. Dessutom till lägre kostnad. Vår livslängd ökar, medellivslängden för den som föds idag beräknas bli över 100 år. Bland annat beror det på att digitaliseringen på hälsoområdet ger kunskaper, övervakar och rapporterar. Men det betyder också att vi ges möjlighet till ett större eget ansvar. Snabb och säker uppkoppling blir i framtidens samhälle bokstavligt talat en fråga om livskvalitet.

Fiber till mer kunskap. Vi vet alla att den digitala förändringstakten är hög. Så sent som 2007 kom Iphonen. Varje år säljs det närmare 2 miljarder smartphones. År 2020 kommer 80 % av jordens befolkning äga en smartphone. Som mänsklighet blir vi uppkopplade till nätet i allt vi gör. Och vi måste hela tiden skaffa oss nya kunskaper om alla de nyheter som präglar våra liv eller är viktig del av vår vardag. Det betyder att vi måste vidareutbilda oss kontinuerligt. Det förutsätter i sin tur snabb och säker uppkoppling. Över nätet har vi tillgång till de bästa pedagogerna som kan hjälpa oss med kunskaper. Vi måste lära oss att samverka med robotar både i arbetet och på fritiden. Allt mer av kontakten med kommun, myndighet och företag blir digital. Vår egen hälsa kommer att kontrolleras digitalt. Virtual Reality kommer att spela en viktig roll i våra hem, både för spel och för arbetet. VR spås att

om 10 år vara en lika integrerad del som nätet och smartphones är idag. EU-kommissionen har formulerat åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande och utveckling. En av dem är digital kompetens som alla människor behöver för personlig utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning. Digital kompetens innebär att vi alla säkert och kritiskt kan använda informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Tydligt blir det i kommentarer på nyhetsartiklar, bloggar och samvaron på sociala medier (Facebook, Twitter, Instagram etc.) som idag ersätter andra möten med människor för samtal och tankeutbyte. Uppdateringar av sociala medier blir till en del i CV-arbetet, i den framtida projekttillvaron blir det allt viktigare att presentera sig själv.

Fiber till vårt gemensamma miljöansvar. Den riktigt stora förändringen på miljöområdet är att vi i allt större utsträckning kan välja pixlar framför atomer. Fysiska brev, tidningar, böcker ersätts av pixlar. Förflyttningar via trafiken kan ersättas av möten över nätet. Artificiell Intelligens skapar snabbare, säkrare och mer energieffektiva processer med stora positiva effekter på miljön. Virtual Reality kommer snart att revolutionera våra liv, både när det gäller fritid och arbete. Digitalisering är en av grundförutsättningarna för den hållbarhet som i sin tur är målet för vårt gemensamma miljöansvar. Med en säker och snabb uppkoppling kan vi ta sensorer till vår hjälp på en mängd områden. Internet of Things (en del kallar det Internet of Everything) är samlingsbegreppet för det uppkopplade samhället där människor, information, processer och fysiska enheters sensorer utbyter data för att uppnå nya nyttor. Mycket av det som är överdriven förbrukning idag i vardagslivet begränsas. Med till exempel ett intelligent kylskåp vet vi vad som finns, hur länge det räcker och vi slipper kasta mat. Sensorer kan placeras ut i samhället och i naturen för att ge oss värden i realtid som är viktiga för miljöarbetet. Sensorerna kan också

övervaka och med hjälp av till exempel drönare larma vid annalkande katastrofer. Nu åker vi till och från arbetet varje dag. Imorgon kan vi utföra våra uppgifter där vi befinner oss, överallt i världen. Arbetet sker överallt och ingenstans, det är inbäddat i vår vakna tid tillsamman med fritiden och gränserna är svåra att se. Vi bli befriade från tid, plats och medarbetare. Med en 3D-skrivare kan vi skriva ut en mängd saker i hemmiljö, efter anvisningar som vi hämtar från nätet. Vi behöver inte förflytta oss i samma utsträckning som nu. Det som kallas delningsekonomin ökar i betydelse. I stället för att vi alla ska äga saker var och en kan vi utnyttja resurser gemensamt. Ett av de tydligaste exemplen på delningsekonomin är Airbnb, ett amerikanskt företag som gör det möjligt att hyra ut sin bostad över nätet. I stället för att bo på hotell kan vi hyra en privatlägenhet i Paris eller New York. På samma sätt kan vi hyra ut vår egen bostad. Eller, vi kan i den digitala världen lätt skapa en grupp som äger en bil tillsammans, låna dyra verktyg av varandra, byta sysslor och hjälpa varandra. Till stort gagn för miljön.

Fiber till ökad trygghet. Trygghet är ett brett begrepp. Det kan handla om den fysiska tryggheten till liv och lem. Det kan handla om insikten att man kan skicka och ta emot viktig information, privat och i arbetet. Det kan handla om att vara uppkopplade till lokalsamhällets olika samhällstjänster som till exempel polis och sjukvård. Trygghetens nervsystem är snabb och säker uppkoppling. Vi måste kunna lita på att ”det fungerar” och att det går snabbt! Fiberbredband är viktigt för brottsbekämpningen. All övervakning kommer i teorin att kunna automatiseras. En kamera på t ex en parkeringsplats kan själv upptäcka irreguljärt beteende och larma polis eller vaktbolag. Samma vid en båtklubb eller andra platser med risk för stöld och åverkan. Våra hem och företag övervakas redan nu av sensorer som bevakar och larmar. Morgondagens sensorer kommer att vara mer förfinade och kunna göra egna kloka bedömningar. (Redan idag sköts till exempel jakten på barnporr och nätpedofiler av robotar.) Trygghet handlar ofta om att betvinga mörkret. Sensorer kan tända

belysningen i parker och avskilda platser just när människor rör sig. Sensorer kan minska risken för bränder genom att stänga av utrustning som inte används. Otillgängliga områden kan övervakas med drönare för att till exempel upptäcka skogsbränder. Digitaliseringen gör att vi allt mer kommer att jobba på distans och av det följer att vi kommer att ha utrustning hemma som vi måste skydda mot stöld och förstörelse. Tryggheten ökar genom att all den kunskap som sensorerna samlar in kommer att kunna användas för att förutse sannolikheter i framtiden och hänvisa insatser där de mest behövs. Fiberbredband gör det möjligt att leva och arbeta i hela landet. Det är grunden i den infrastruktur som gör ett land trevligare och tryggare att leva i. Trygghet ger naturligtvis också positiva sidoeffekter när det handlar om ett levande samhälle där människor vågar leva sina liv till fullo och där även små platser kan behålla sina invånare.

Fiber till mer delaktighet. Det goda samhället förutsätter medborgare som är informerade, välutbildade och känner delaktighet. Medborgare som upplever att information är lättillgänglig och att de kan medverka och påverka. I det moderna samhället ser vi digital delaktighet som en viktig demokratisk angelägenhet. Den digitala framtiden ger oss möjlighet till mer egen makt och därmed mer makt att samverka kring det goda samhället. Den digitala klyftan i Sverige och i världen krymper. En grundförutsättning för digital delaktighet är snabb och säker uppkoppling. Behovet blir än tydligare när vi vet att år 2020 kommer 80 % av världens vuxna ha smartphones med tillräcklig kraft och kapacitet att hantera i stort sett all tillgänglig information. Den globala byn är snart här. Snabb och säker uppkoppling skapar också nätverkseffekter. Nätverkseffekter kallas det när värdet ökar för var och en av nätets användare i takt med varje ytterligare användare som tillkommer. I det digitala samhället kan vi se hur den kollektiva kunskapen växer och nya idéer får snabb spridning. Om du har en ny tanke kan du nå hela världen nästan utan kostnad. Och nya tankar kring samlevnad och samverkan förändrar vår tillvaro i snabb takt. En stor del av samhällsdebatten förs redan idag digitalt och det är viktigt att alla har möjlighet att delta. Den digitala utvecklingen ställer vårt samhälle inför fantastiska möjligheter men också stora utmaningar. En stor andel av befolkningen har ännu inte tillgång snabb och säker uppkoppling. Det är en praktisk fråga som begränsar medborgare, men i än högre grad är det en fråga om demokratisk delaktighet.

Läkarbesök

kommer att kunna skötas hemifrån via videolänk.

Övervakning

av hemmet kan ske från vilken plats på jorden vi än befinner oss. Vi kan vandra runt i hemmet och se att allt är som det ska.

Hälsan

blir bättre och livslängden ökar när vi med hjälp av wearables (armband, smarta klockor mm) och inopererade sensorer får kunskap om vad vi bör vara uppmärksamma på. Data som sen sen lämnas över till hälsovården.

Inomhusklimat

Styrning och optimering av värme och ventilation med hänsyn till väderprognoser och nyttjande.

Energimätning

blir en central del i Internet of Things där alla enheter är sammankopplade och pratar med varandra.

AR och VR.

Sensorer

kommer att finnas överallt. Som tänder lampor, kokar kaffe, sätter på teven, föreslår vilka kläder vi ska ha på oss beroende på vädret, vet vad som finns i kylskåpet och mycket annat som underlättar våra liv.

De senaste tio åren har vi fördubblat fritiden vi ägnar åt internet. Trenden fortsätter. Augmented Reality (förstärkt verklighet) och Virtual Reality kommer att spela en viktig roll i i våra hem, inte minst för underhållning och spel.

Fiber till hemmet. Ett snabbt och säkert fibernät är en förutsättning för det nya intelligenta boendet. Tillsammans med den snabba utvecklingen mot Internet of Things kommer det att påverka hushållen i en allt snabbare takt. (Internet of Things eller IoT innebär att hundratals olika enheter i hemmen är sammankopplade och kommunicerar med varandra). Fibernätet till hemmet är också en del av vägen till det IT-politiska målet, att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Delaktigheten

Face time

underlättas. I sociala kontakter som är livsviktiga för oss som individer, liksom i demokratiska frågor som är viktiga för oss som medborgare.

– när vi ses ansikte mot ansikte – kommer vi att hitta andra former i den digitala världen.

Smartphonen

blir än viktigare och blir centrum i det uppkopplade hemmet. Från den kommer allt att styras.

Mediakonsumtionen

kommer att förändras med väggskärmar, 3D, förstärkt realitet och interaktivitet.

Tryggheten

ökar. Både den förebyggande med sensorer på avgörande platser och den akuta hjälpen med direktkoppling till samhällets resurser.

Miljöansvaret

blir enklare med färre resor till och från arbetet. Och sensorer ger oss detaljkontroll över vår energiförbrukning.

3D-skrivaren

ökar möjligheten att bli hemmafixare på många olika plan

Försäkringarna

kommer utformas på ett annat sätt i takt med att bolagen får detaljkunskap från hemmets alla sensorer.

Arbeta hemifrån

kommer att öka. Vi får hjälpmedel som gör att vi kan utföra våra sysslor på platser vi själva väljer och vi slipper tidsspillan med resor till och från.

Självkörande bilar

är redan på gång. År 2020 kommer antalet självkörande fordon i världen att uppgå till 10 miljoner.

Rekrytering

kommer att bygga på algoritmer som beskriver specifik kompetens, vilket i sin tur minskar bias från kön, kompisar, ras, social klass.

Direktöversättning

av chatkommunikation mellan dem som inte talar samma språk underlättar i den globala världen.

Internet of Things

2019 beräknas det finnas upp emot 25 miljarder Internet of Things-enheter. Företagen kommer använda 40 % av dem. Resten kommer att användas av samhället och i hem.

Förstärkt verklighet

(Augmented Reallity) tar fart nu när tekniken blivit billigare. Genom mobilens kamera kan vi förmedla information som gör den verkliga bilden rikare. Exempel: i fotbollssändningar i teve kan vi få information om hur långt det är från frisparken till målet.

Gräsrotsfinansiering

eller crowdfunding börjar alltmer hjälpa företag med kapital till idéutveckling.

Robotar

blir ett normalt inslag i våra dagliga liv. Redan nu finns det hotell där robotar välkomnar i receptionen, städar, bäddar och ger roomservice.

Fiber till arbetet. Villkoren för företagandet förändras snabbt. Nästan hälften av de företag som år 2000 listades på Fortune 500 finns inte längre kvar på listan. Av de nio uppstartsbolag som 2015 värderas högst finns alla utom ett inom den digitala ekonomin. Grundläggande för alla verksamheter idag är ett fibernät som är snabbt och säkert.

Agenter

är datorprogram som arbetar i bakgrunden. De bevakar händelser och kan vid behov göra val på egen hand t ex hälsofrågor. Samspelet mellan människa och agent kommer att bli allt viktigare.

Professional Triber

är ett framtidsyrke som möter behovet av någon som kan leta rätt på och sammanföra kompetenser till tidsbestämda projekt, som i sin tur förväntas öka framöver och som kräver snabb uppkoppling.

Virtuell försäljning

av produkter och processer blir allt vanligare i kontakten mellan kund och leverantör.

Virtual Reality

eller virtuell verklighet är en skenvärld där man upplever sig vara. Tekniken anses öka inom en mängd områden som forskning, design, konstruktion, utbildning och inte minst spel och nöjen.

Arbete hemifrån

ökar flexibiliteten och produktiviteten, minskar kostnaden för lokalytor, hjälper till att locka och behålla medarbetare, minskar antalet sjukdagar, förlänger den effektiva arbetstiden när resorna försvinner.

Bilder

blir lättare att hitta. Datorprogram analyserar och beskriver en bilds innehåll. Framtidens sökmotorer kommer inte bara att hitta rätt information i text. Det kommer bli möjligt att söka efter specifika bilder.

Fiber på plats. Förvaltningen måste förberedas innan nätverket är klart.

Vem tar hand om fel?

När nätet är driftsatt står det lokala nätverket med en kvalificerad infrastruktur som ska förvaltas, drivas och underhållas i många år. Just förvaltningen av fibernätet kan många gånger bli en oväntad utmaning för främst lokala nätverk. Själva byggprojektet har klarats av, sannolikt med entusiasm hos några ledande personer och hejarop från medlemmarna i en samfällighet som ser sitt behov av bredband tillgodosett. Men när den första entusiasmen börjar lägga sig kommer man in i en annan fas och då behövs det sannolikt en annan typ av ledning för nätprojektet. Intresset hos medlemmarna är fortfarande stort vad gäller de tjänster i nätet som man utnyttjar, men villigheten att ställa upp och jobba ideellt med förvaltning av nätet kan vara lite si och så. Man ska administrera användare i nätet och kommunikationsoperatör, bokföring ska skötas etc. Vårt råd är alltid att man hyggligt tidigt i processen förbereder denna fas, som kan vara mera utmanande än man tror. Vissa delar av administrationen kan outsourcas, exempelvis till kommunikationsoperatören. Bokföring kan också lejas ut och underhåll av nätet köps regelmässigt in av en extern part. Men hur man än väljer att förvalta nätet är det viktigt att man förbereder övergången från byggande till förvaltning.

Servicekontrakt måste tecknas med någon aktör som kan åta sig att med kort utryckningstid laga fel. Eftersom näten kommer att förmedla både TV, internet och telefon är det centralt att ha en partner som både är kompetent och som har lokal närvaro. Tänk om nätet skulle gå ner på julafton kl. 15?

Förebyggande underhåll ökar tryggheten.

Vi tycker alla att säker och snabb uppkoppling är viktigt. Det ska bara fungera! Därför är det viktigt att någon tar hand om det förebyggande underhållet. Att kontroll av skåp och teknikbodar sker regelbundet när det gäller fukt och åverkan och annat. Vissa föreningar väljer att avyttra nätet till en extern nätägare. Om nätföreningen valt att bygga sitt nät tillsammans med kommersiella intressen, och inte via bidrag, i syfte att kommersiell aktör skall ta över nätet eller att en förening väljer att avyttra ett nät som byggts med bidrag, kan ansvaret för drift och underhåll överlåtas till köparen vilket kan vara ett alternativ.

Nätet utvecklas över tid.

Sannolikt kommer nya anslutningar att bli aktuella och då ska dessa administreras och beställas av lämplig extern part. Det kan också finnas skäl att bygga helt nya områdesnät i närliggande byar, alternativt integrera sitt nät med grannbyns nät. Krav på redundans/diversitet i nätet från aktörer som vill hyra kapacitet av föreningen ökar och möjligheten att tillgodose detta ökar med samgående med andra föreningars nät. En stor del i att utveckla nätet ligger i att öka affären som nätägare. Nya ändutrustningar för högre hastigheter kommer efterhand, där utrustningar både i noden och ute hos användarna måste bytas.

Drift och underhåll ska vara med redan i entreprenadkontraktet.

Under byggentreprenadens garantitid gäller garantin enligt kontraktet (5 år vid ABT06). Med garantin följer dock ingen särskild åtgärdstid för fel, vilket innebär att nätägaren kan få vänta på att få stora fel åtgärdade. Det är därför viktigt att man i entreprenadkontraktet tar upp ”garantiservice” med specificerade åtgärdstider eller inställelsetider.

Mer om Eltel

Vi har våra rötter i Sverige och Finland. Två länder med många likheter,

Vi tillhandahåller ett brett och integrerat utbud av tjänster. Från planering

inte minst som föregångsländer inom kommunikation och digitalisering.

och verkställande av projekt till installation, underhåll och drift. Tjänstetyperna

Vi ser oss som ett framtidsföretag på mer än ett sätt. Självklart för att

täcker hela skalan från standardprodukter till skräddarsydda lösningar;

vi är trygga och kunniga och stabila. Men kanske ännu mer för att i allt vi

och alla bygger på vår djupa förståelse och erfarenhet av ett brett spektrum

gör så gör vi framtiden möjlig. Aldrig någonsin i mänsklighetens historia har

av tekniker.

utvecklingen gått så snabbt, har behovet av förändring varit så stort, har

Vi tvingades skapa ett nytt begrepp.

kraven på nya kunskaper blivit till en konstant rörelse i våra liv. Våra världsbilder förändras i en rasande takt och för att förstå allt det nya som händer

Ett plötsligt strömavbrott, en hackig mobiluppkoppling, en svajig internetanslutning eller ett försenat tåg. Vardagsproblem som är lätta att känna

måste vi kunna vara delaktiga och interaktiva. Den nya tillvaron förutsätter fiberbredband: säkert, snabbt, tillförlitligt.

igen sig i och som skapar frustration. Vi arbetar för att skapa ett robustare

Vår tillvaro förutsätter att vi är uppkopplade alltid och överallt. Framtiden

samhälle som baseras på våra tjänster inom el, kommunikation och trans-

kan bara nå oss genom fiber.

port och försvar. Begreppet Infranet skapade vi för tiotalet år sedan som en samlingsterm,

Vi är ett spjutspetsföretag.

utifrån orden infrastruktur och networks. Stora förändringar genomfördes

Vår egen tillvaro präglas av att vi hela tiden måste ligga i framkanten av

då på marknaden för att uppdatera de åldrande el- och telekomnätverken

digitaliseringens snabba framfart. Vi måste vara en pionjär som trampar

till nästa generations teknik och infrastruktur. De nordiska länderna var

upp nya vägar, de gamla blir snabbt igenvuxna. Bara genom att erbjuda

pionjärer i Europa när det gäller avregleringen av el- och telekommark-

världens bästa lösningar kan vi ge våra kunder maximal tillgänglighet,

naderna, vilket har skapat ett försprång för oss när andra marknader i

och trygghet.

Europa avregleras.

Den här inställningen har gett oss en stark position i Norden. Den har

Vi har ett nära samarbete med de ledande operatörerna inom el, telekom

gett oss en ledande position i Baltikum och Polen. Den har gjort det möjligt

samt transport och försvar. Vår arbetsmetod, The Eltel Way, är unik i

att bygga och etablera tillväxtplattformar i Tyskland och Storbritannien.

branschen och ger stora möjligheter att öka operatörens nätverksprestanda

Den har gjort oss till en av de mest erfarna infranet-leverantörerna på den

med optimerad användning av resurser. Dessutom gynnar det alla intressenter

afrikanska kontinenten.

eftersom det leder till ett mer hållbart samhälle med miljövänligare och

Vår vision är enkel. Vi ska motsvara framtidens behov på alla områden

effektivare lösningar inom el och telekom.

vi verkar. För att klara av det måste vi ha världens bästa kunskaper, världens

Några siffror om Eltel.

bästa lösningar och världens bästa tillämpningar. Framtiden, och därmed

2014 genererade vi en nettoförsäljning på 1 242 miljoner euro och EBITA

våra kunder, kommer inte nöja sig med mindre.

uppgick till 61 miljoner euro. Sedan företaget grundades 2001 har de

Mer om Eltel.

årliga intäkterna sexfaldigats och antalet anställda vuxit från cirka 1 600 till

Vi spelar en ledande roll i Europa som leverantör av tekniska tjänster för

cirka 9 300.

samhällets livsviktiga infrastruktur och nätverk inom el och telekom. På det sättet verkar vi i kärnan av ett tryggare och mer hållbart samhälle. Vi är leverantör av tekniska tjänster till Infranet-industrin, som spänner över Eltel Groups tre affärssegment: Power, Communication och Transport & Security.

L채s mer om fiber p책 www.fiberboken.se

Shaping Future Infranets

Box 12623, 112 92 Stockholm Adolfsbergsv채gen 13, 168 67 Bromma 08-585 376 00 info.sweden@eltelnetworks.com www.eltelnetworks.se