Fiberoptik är en modern uppfinning, med en mycket lång historia. .......................................................... 3 Fiberaktörer ................................................................................................................................................. 6 Fiberprocessen och roller ........................................................................................................................... 7 Markavtal .................................................................................................................................................. 10 Olika former för att bygga och äga ett fibernät ........................................................................................ 11 Bidrag (Källa www.jordbruksverket.se) ..................................................................................................... 12 Service och Underhåll................................................................................................................................ 14 Mallar (källla www.byanatsforum.se) ....................................................................................................... 15 Ordlista ...................................................................................................................................................... 16 Andra källor ............................................................................................................................................... 19
Fiberoptik är en modern uppfinning, med en mycket lång historia. Den moderna världen förutsätter glas Glas finns överallt i våra liv; i hemmet, i staden, i enkla bruksföremål, i vår mest avancerade elektronik. Glas som material är så vanligt idag att vi inte längre kan föreställa oss hur världen skulle se ut utan glas. Glas är också kärnan i en av de viktigaste moderna uppfinningarna - fiberoptiken. Men glaset som material har färdats en lång väg genom mänsklighetens historia innan det kommit att utgöra grunden i de fibernät som nu ger oss så snabba och säkra uppkopplingar. Kiseldioxid är den kemiska beskrivningen för glas och har en smältpunkt kring extrema 1 800 ° C. När glaset smälter kan det inte återfå sin ursprungliga form efter att temperaturen en gång svalnat. Det är en förutsättning för att vi ska kunna forma glasmassan till alla de föremål vi vill skapa.
Tutankhamons grav Vid upptäckten av Tutankhamons grav 1922 hittade man också en bit glas. (Tutankhamon regerade som egyptisk kung (farao) från 1332 till 1323 f.Kr.) Glasbiten, som i formen liknar en skalbagge, uppskattas vara cirka 26 miljoner år gammal, alltså från långt innan människan existerade. Arkeologer förmodar att något hänt under sanden i den libyska öknen som fått korn av kiseldioxid att smälta samman under intensiv värme. Den troliga förklaringen är att det var en meteorit som träffade jorden och under intensiv hetta smälte sand. Under det romerska rikets höjdpunkt tog glas steget från prydnad till avancerad teknik. Glastillverkarna lärde sig att göra materialet kraftigare och mindre grumligt än när glas bildas på naturligt sätt, som i fallet med Tutankhamons skarabé. Glasfönster tillverkades för första gången under den här perioden, vilket lägger grunden för de skimrande glastorn som nu präglar skylines världen över. Man började dricka vin ur halvtransparenta glasbägare och förvara vinet i primitiva flaskor.
Glasrevolutionen Förutom i Rom blomstrade glastillverkningen i Konstantinopel. Men när staden plundrades 1204 skapades en dominoeffekt som fått betydelse för hela världen. De duktiga glasmästarna flydde och tog sig till Venedig, där de började utöva sitt yrke i stället. Makthavarna i Venedig var måttligt entusiastiska. Staden var byggd i trä och glastillverkningen kräver eld som ger hög värme. Risken för bränder var uppenbar. Därför förvisade den venetianska regeringen glastillverkarna till ön Murano.
Dåtidens Silicon Valley Helt omedvetet hade därmed den venetianska regeringen skapat ett innovationscentrum likt dagens Silicon Valley. Genom att koncentrera glastillverkarna på en enda ö utlöstes en våg av kreativitet. Nya idéer kunde snabbt flöda genom hela befolkningen. Glastillverkarna var delvis konkurrenter, men deras familjegrenar var kraftigt sammanflätade. Det fanns naturligtvis individuella mästare i gruppen som hade mer talang eller kompetens än de andra, men i allmänhet var Muranos storhet en kollektiv angelägenhet: man både delade med sig och konkurrerade. Det var i Murano man först kunde skapa riktigt rent glas och det man kallade Cristallo, det vill säga kristallglas.
Linser Under 1100- och 1200-talet började munkar böja stora glasbitar och använda dem som förstoringsglas. Vi vet inte vem som började och när men vi vet att glastillverkarna någonstans i norra Italien skapade en
innovation som förändrade användningen av glas för evigt. Genom att forma glas till små skivor som buktar i centrum, och placera varje skiva i en ram, skapade de världens första glasögon. Skivornas likhet med linsbönor - lentes på latin – gjorde att skivorna kom att kallas linser. Den här nymodigheten användes bara av förmögna klosterforskare. Det var inte förrän Johannes Gutenberg uppfann tryckpressen på 1450-talet som allt förändrats. Människorna drabbades av "översynthet". Ingen hade märkt det vid den här tiden eftersom ingen läste. Men när böcker blev allmänt tillgängliga avslöjades problemet och orsakade ett uppsving i efterfrågan på glasögon. Teleskopet uppfanns i början av 1600-talet genom ett kluster av linstillverkare. Legenden säger att en av dem, Hans Lippershey, snubblat på idén när han tittade på sina barn som lekte med linser. Lippershey var i alla fall först med att ansöka om patent på, som han beskriver, en anordning "för att se saker långt bort som om de var i närheten." Inom bara ett år fick Gallilei Galileo höra talas om teleskopet och ändrar Lippershey’s design för att uppnå en förstoring av tio gånger normal syn. I januari 1610, bara två år efter att Lippershey hade ansökt om sitt patent, använde Galileo teleskopet för att konstatera att Jupiter hade månar i en omloppsbana.
Vi kan se mer än ögat förmår se Egenskaperna hos kiseldixoid gjorde det möjligt för oss att inte bara se saker bättre än vi kunde se från början utan också att vi för första gången kunde utvidga de naturliga gränserna för det mänskliga ögat. Snabbspolning fram till 1800-talet och 1900-talet. Då börjar linser spela en avgörande roll för fotografernas möjligheter att fokusera en stråle ljus på specialbehandlat papper. Därefter för filmskapare att både spela in och projicera rörliga bilder. Vi hade tagit steget in i bildens samhälle. Alltså, ännu en räcka innovationer som berodde på den unika förmågan hos glas att vidaresända och manipulera ljus. Just manipulerandet av glas har också tagit sig uttryck i en annan typ av genombrott: en dramatisk ökning av vår förmåga att mäta saker. Från det allra minsta inom nanotekniken till att blicka ut mot universums födelse.
Det stora steget I mitten av 1900-talet började man linda ihop tunna strängar av glas till ett nytt material som man kallade glasfiber. Det skulle komma att användas i en mängd varianter som isolering, surfbrädor, båtar, hjälmar och väggbeklädnader. En glasfiber var ungefär lika tjock som ett hårstrå. Under den första tidens utveckling betonade man hela tiden glasfiberns icke-transparens och stryktålighet. Varför skulle man vilja att ljus skulle passera genom något så litet? När vi sen började tänka på glasfibrer som ett medium för kodad digital information blev just transparensen i glasfiber helt avgörande. Forskare vid Bell Labs tog fibrer av super-klarglas och sköt laserstrålar genom dem på längden: fluktuerande optiska signaler som motsvarade nollor och ettor i binär kod. Denna hybrid av två till synes orelaterade uppfinningar - det koncentrerade, ordnade laserljuset och hyperklara glasfibrer - kom att bli känt som fiberoptik. Att använda fiberoptiska kablar var betydligt mer effektivt än att skicka elektriska signaler genom kopparkablar, särskilt för långa avstånd: ljuset erbjuder större bandbredd och är mycket mindre känsligt för störningar än vad elektricitet är.
Idag är själva ryggraden i vårt globala Internet byggd av fiberoptiska kablar. Ungefär tio olika kablar korsar ex vis Atlanten och bär nästan all röst-, bild- och datakommunikation mellan kontinenterna. Det verkar nästan otroligt men faktum är att man i princip kan förmedla all röst-, bild- och datatrafik som färdas mellan Nordamerika och Europa i en enda fiberkabel (dock innehållande många fibrer).
Våra fibernät har många att tacka för mycket Det är lätt att tycka att fiberoptik och fibernät är ett mirakel som på många sätt förändrar vår värld och våra liv. Det är då samtidigt viktigt att vi skänker en tanke till alla de tusentals innovationer som gjort fiberoptiken möjlig. Vi var tvungna att uppfinna idén om digital data och laserstrålar och datorer i båda ändar som kan sända och ta emot dessa strålar av information - för att inte tala om de fartyg som lägger ut och reparerar kablarna.
Fiberaktörer Nätägare De som äger näten, vilket kan omfatta både de aktiva och passiva delarna. En nationell nätägare är Skanova (TeliaSonera Skanova Access AB), som äger de passiva delarna av TeliaSoneras nät i Sverige. Andra nationella nätägare är IP-Only, Tele2, Telenor m fl. Ute på landsbygden ägs näten många gånger av samfälligheter och ekonomiska föreningar, s k byanät. I städerna är nätägarna ofta kommunen själva genom ett särskilt stadsnätsbolag eller något annat kommunalt bolag.
Tjänsteleverantörer Tjänsteleverantörerna är de som levererar tjänster i nätet (Internet, telefoni och TV). Det finns idag många aktörer som t ex Telia, Bahnhof, Viasat, Alltele, Comhem, Tele2, Bredbandsbolaget, Telenor m fl. Vissa av dessa tjänsteleverantörer är också både nätägare och kommunikationsoperatör.
Byggentreprenörer Den som utför själva byggentreprenaden. Det kan vara bolaget själv som utför markarbeten men många gånger anlitas lokala underentreprenörer.
Kommunikationsoperatörer Kommunikationsoperatören de som ansvarar för att man som slutanvändare kommer åt tjänster i nätet. De skriver avtal med en eller flera tjänsteleverantörer. Operatören kan också själv vara tjänsteleverantör. Exempel på operatörer är Zitius (ägs av Telia), Open Universe, Net at Once, ViaEuropa eller lokala operatörer som Wexnet i Växjö.
Fiberprocessen och roller
Idé. Någon eller några får en idé om att bygga ut fiber i ett område och börjar söka någon som kan hjälpa till att komma i gång.
Stormöten och informationsmöten Kallelser skickas ut till samtliga fastighetsägare i det definierade området och lokal bokas. Information om de möjligheter som finns för att realisera nätbygget tas fram. Här finns två huvudspår. Antingen finansierat med hjälp av bidrag eller att gå med kommersiell aktör. En organisation måste bildas, oftast en ekonomisk förening, eller att man använder sig av befintlig samfällighetsförening som håller ihop kommande projekt.
Beslut i byanäten.( föreningen) När all information är framtagen, informationsmöten hållits och man säkerställt att intresset är tillräckligt stort, är det dags för ett beslutsmöte. Redan i detta läge är det bra att bestämma vilken Kommunikationsoperatör man vill välja. En intresseanmälan och kontrakt skickas ut till de som anmält intresse. Detta är viktigt så att man har kontroll på hur många som går med (anslutningsgrad).
Förprojektering och preliminär nätdesign. Efter detta görs en förprojektering som innebär att man gör en preliminär nätdesign dvs var kablarna ska förläggas, var noden ska finnas etc. Svårigheter och hinder identifieras och kan därmed ingå i den grova kalkylen.
Grov kalkyl Baserat på förprojekteringen kan man ta fram en grov kalkyl. Detta är en förutsättning, och måste bifogas, om man ska söka bidrag. I detta steg kan också en uppskattning av kostnaden för varje hushåll räknas fram. Detta pris är relaterat till anslutningsgraden.
Bidragsansökan. Bidragsansökan skickas in till länsstyrelsen. Föreningen får ett besked, alternativt begäran om komplettering.
Anbudsförfrågan Länsstyrelsen kräver upphandling av de olika delarna när föreningen fått bidrag. För att distribuera anbudsförfrågan är det bästa att använda en elektronisk tjänst som t ex Opic. Om föreningen valt att inte söka bidrag bör förfrågan också omfatta övertagande och drift av nätet. Det är mycket väsentligt att anbudsförfrågan är heltäckande och professionellt utformad. Någon med erfarenhet av upphandling och av entreprenadavtal måste producera detta underlag.
Anbud och beslut När föreningen har utvärderat inkomna anbud och fattat beslut så skickas tilldelningsbeslut till den som skall utföra projektet. Kontrakt skrivs. Detta ska baseras på anbudsförfrågan och eventuella tillägg eller avvikelser som man överenskommit om.
Projektering och uppdatering av preliminär nätdesign. Projektör och projektledare för projektet utses och sedan börjar design av nätet samt mängdning för att kunna beställa materiel. Underentreprenörer kontaktas. Den tidigare upprättade nätdesignen uppdateras med kunskap som tillkommit och fungerar som utgångspunkt för de kontakter med markägarna som måste tas.
Markavtal och inventering av ev fornlämningar. I de flesta fall tecknar föreningen markavtalen med de markägare som berörs i området och tar in tillstånd från samfällighetsförening när det gäller arbeten i deras vägnät. Eventuella samråd med Länsstyrelsen angående kända fornlämningar genomförs. Om det behövs görs miljöutredningar vilket kan vara fallet om t ex sjökabel skall förläggas.
Slutlig nätdesign och arbetshandlingar för att upphandla underentreprenör När nätet är designat så begärs anbud in från UE och kontrakt skrivs.
Tillstånd från kommunen, Trafikverket, Länsstyrelsen, samfälligheter m fl Byggentreprenören ombesörjer att kablar som finns med i ”Ledningskollen” blir utmärkta. Privata ledningar av alla de slag: el, vatten, dränering, bevattning ansvarar föreningen för att de är utmärkta.
Byggentreprenören lämnar också in schaktanmälan till kommunen och TA-planer till trafikverket för att få tillstånd att nyttja vägområdet för förläggning av kanalisation.
Byggnation Så är det då dags att gräva, sätta upp kabelskåp och blåsa kabel. Bland annat, det är många moment. Tillkommande kunder byggs efter överenskommelse med förening och så länge som maskiner finns kvar i området.
Besiktning och överlämning inkl dokumentation. Garantitiden för totalentreprenad, ABT06, är 5 år. AB04 är en utförandeentreprenad som görs på handlingar som någon annan gjort. Även där är det 5 år på utförandet. Byggentreprenör tar fram en nöjdförklaring från berörda markägare och kunder. Beställare och entreprenör besiktigar nätet, schakter, återställning, installationer och dokumentation. Nöjdförklaringarna lämnas till föreningen.
Slutbetalning vid godkänd besiktning Vid godkänd besiktning slutfaktureras föreningen.
Drift och underhåll Har föreningen valt att själv äga nätet så är det ett måste att teckna underhållsavtal på det passiva nätet. Drift och underhåll på det aktiva nätet ansvarar kommunikationsoperatören för. Om valet har varit att sälja nätet i samband med byggnationen så tar nya ägaren över ansvaret för drift och underhåll.
Markavtal 1 Tillgång till mark Markbundet bredband kräver tillgång till mark. Många fastigheter berörs och markåtkomstprocessen kan ta tid. Det är också viktigt att tidigt skaffa information om olika juridiska lösningar. Lantmäteriet erbjuder två juridiska lösningar för markåtkomst. Den ena är ledningsrätt, den andra gemensamhetsanläggning. Båda bildas vid en lantmäteriförrättning.
Förberedande åtgärder Det är viktigt att ha tillgång till korrekt information om vilka fastigheter som behöver upplåta mark för ledningen, och vilka som äger dem. Det är också viktigt att i ett tidigt skede klargöra hur ledningen ska ägas och förvaltas, både på kort och på lång sikt. Dessa faktorer avgör vilken juridisk lösning som passar bäst. Lantmäteriet hjälper dig att välja rätt lösning.
Ledningsrätt Ledningsrätt är lämpligt när ledningen ska ägas av en juridisk person – till exempel en ekonomisk förening, en kommun eller ett företag. Ledningsrätten är också lätt att överlåta. Lösningen innebär en servitutsliknande rättighet att dra fram och behålla ledningen på berörd mark. Ledningsrätt kan ordnas med eller utan stöd av avtal och fortsätter att gälla även när fastigheter byter ägare.
Gemensamhetsanläggning Gemensamhetsanläggning för bredband kan vara lämpligt när byalaget vill äga och förvalta ledningen (kanalisationen) själva över en längre tid. Speciellt lämpligt kan det vara när ledningen anläggs ihop med annan lokal infrastruktur som vägar, vatten eller avlopp. Det är fastigheterna och inte fastighetsägarna som har del i gemensamhetsanläggningen, vilket innebär att deltagandet inte påverkas när en fastighet byter ägare. Gemensamhetsanläggningen förvaltas oftast av en samfällighetsförening. Delägarfastigheternas ägare är automatiskt medlemmar i samfällighetsföreningen. Samfällighetsföreningen är en juridisk person. Det innebär att förvaltningen kan fungera smidigt även om alla inte är överens om varje åtgärd. Banker får en mycket god säkerhet för lån till samfällighetsföreningar, eftersom ingen särskild borgen eller pant krävs. Samfällighetsföreningen beslutar om avgifterna och har lagligt stöd för att få in dem från varje fastighet.
Registrering ger offentlighet Beslut om ledningsrätter och gemensamhetsanläggningar dokumenteras i en lantmäteriakt. Alla beslut förs in i fastighetsregistret och på registerkartan där sträckningen av ledningen då framgår. Det blir därmed tydligt vilka regler som gäller mellan ledningsägare och markägare, och var ledningen finns.
1
Denna text bygger på texter hämtade från Lantmäteriets broschyr ”Bredband på landsbygden – Säkra tillgången med en lantmäteriförrättning”
Olika former för att bygga och äga ett fibernät Det finns ett antal olika former för att bygga och äga ett fibernät. För att få ta del av statliga bidrag så krävs det att det är en juridisk person som söker bidraget. Det innebär alltså att enkla bolag är diskvalificerade ur denna aspekt. -
Ekonomisk förening Samfällighetsförening Aktiebolag Enkelt bolag Ideell förening
Av de ca 1000 byalag som finns registrerade idag (2015-10) är 80% organiserade som ekonomiska föreningar 2 En ekonomisk förening är en självständig juridisk person och kan också beskrivas som en kooperativ företagsform där föreningen drivs av medlemmarna och där medlemmarna också är kunder. En stor fördel med en ekonomisk förening är att medlemmarna inte svarar för föreningens lån i händelse av att man hamnar på obestånd. Organisationsformen ger också möjlighet att upprätta ledningsrätt för den ekonomiska föreningen. Det är fysiska personer som är medlemmar i föreningen och det finns därmed ingen direkt koppling till fastigheten. En medlem som flyttar, eller av andra skäl vill gå ur föreningen, har rätt att få tillbaka sin insats. En ekonomisk förening är redovisningsskyldig och ska upprätta ett bokslut och lämna in deklaration. Samfällighetsföreningar finns redan i många former på landsbygden. Vägföreningar kanske är den vanligaste. Andra exempel kan vara vattennät och pumphus. Medlemskapet i en samfällighet följer fastigheten, debitering av avgifter är lättare att säkerställa och insatserna blir kvar även om fastigheten får ny ägare. Detta gör att långivare bedömer samfälligheter mer positivt än ekonomiska föreningar. Aktiebolag är också ett alternativ men formkraven på ett aktiebolag är relativt stora, även om kravet på revisor numera är slopat. I ett aktiebolag är delägarna inte personligt ansvariga, utan deras risk består i det insatta kapitalet som måste uppgå till minst 50 000 kr. I verkligheten är det dock så att banker och finansiärer i många fall även kräver personlig borgen eller annan säkerhet för att låna ut pengar. Enkla bolag och ideell förening är lämpliga när man endast vill ha en organisation kring byggandet av fibernätet men inte avser att äga. Det enkla bolaget är inte en egen juridisk person vilket innebär att de som är bolagsmän svarar för ingångna avtal som enskilda personer. Den ideella föreningen är en juridisk person men får inte bedriva någon form av näringsverksamhet som gynnar medlemmarna.
2
Källa. Handbok för fibernätsföreningar
Bidrag (Källa www.jordbruksverket.se) Inledning Som en del i arbetet med att 90% av Sveriges befolkning 2020 ska ha en bredbandsuppkoppling med hög överföringshastighet (s k NGA-nät), har regeringen satsat 3.25 miljarder i det s k Landsbygdsprogrammet. Bidraget handläggs och beslutas av Länsstyrelserna och bidrag ges till utgifter som uppstår efter att ansökan kommit till länsstyrelsen. Eftersom alla utgifter inte berättigar till stöd så är det viktigt att särskilja kostnader och intäkter som hör till bredbandsprojektet från ev andra verksamheter. Även om det inte är nödvändigt att redovisa underlag när man ansöker om bidrag, ska man vara beredd på att det kan bli nödvändigt senare i bidragsprocessen. Eftersom förhållandena skiljer sig åt i landet är den andel av projektets kostnader man kan få stöd för, olika beroende på var man bor. Men projektkostnaden måste uppgå till minst 100 tusen kronor och max 83 miljoner kronor. Bidraget varierar mellan 40-70%.
Vem kan söka bidrag Endast juridiska personer kan söka stöd, vilket innebär att privatpersoner och enskilda firmor är diskvalificerade. Det finns också ett krav att projektet ska vara till nytta för flera personer, t ex medlemmar i en ekonomisk förening eller samfällighet.
Vad får du bidrag för resp inte bidrag för Bidrag ges till den s k passiva infrastrukturen. Med det menas huvudsakligen byggandet av kanalisationsrör och fiberkablar. Utgifterna är indelade i fem kategorier: 1. 2. 3. 4. 5.
Projektering Anläggningsarbeten Material Dokumentation Administration
Moms är också bidragsgrundande om den sökande inte är momspliktig. Även projektledning ger rätt till stöd, dock högst 100 000 kronor. Inga bidrag ges till aktiv utrusning dvs den utrustning som finns i änden av fiberkabeln och som skapar signalen. Bidrag ges inte heller för hyra av utrustning eller köp av befintlig utrustning. Likaså ges inte bidrag för inskrivningsavgifter eller indirekta kostnader. Ytterligare exempel på poster som inte är bidragsgrundande finns att läsa på Jordbruksverkets hemsida.
Regler och villkor Det finns tre områden, före, under och efter, där det finns krav som måste uppfyllas och regler som måste följas. 1. -
Grundläggande villkor Projektet ska genomföras på landsbygden Projektet ska genomföras där det inte finns ett NGA-nät Marknadsaktörer får inte planera utbyggnad i samma område Nätet som byggs ska ge hög överföringskapacitet Projektet ska överensstämma med den regionala strategin Samråd ska genomföras med kommunen
2. -
Villkor för genomförande Alla nödvändiga tillstånd ska vara klara före byggnation börjar Använd befintlig infrastruktur och samförlägg om möjligt Säkerställ driftsäkerhet och dokumentation
3. -
Villkor för drift Investeringen ska behållas i fem år (möjlighet att sälja tidigare finns om vissa krav uppfylls) Nätets aktiva och passiva delar ska vara öppna för alla leverantörer (undantag finns) Nätet får inte generera stora vinster
Prioritering av ansökningar Länsstyrelserna prioriterar de projekt som kommit längst i planeringen och som bedöms vara mest kostnadseffektiva. För att bedömningen ska vara så objektiv som möjligt har ett poängsystem skapats och samma system används av samtliga länsstyrelser. Poängsystemet bygger på tre faktorer: 1. Anslutningsgrad 2. Högt antal möjliga anslutningar 3. Den som söker har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet Punkterna 1 och 2 baseras på antal permanentbostäder. Och för att räknas som permanentboende måste det finnas personer folkbokförda på adressen.
Service och Underhåll När nätet tagits i drift måste nätägaren säkerställa att nätet och tjänsterna fortsätter att fungera. Olika nät har olika krav på driftsäkerhet. Ett byanät, där det inte finns några samhällskritiska uppkopplingar eller där nätet inte är en del i ett mobilt nät, kan ha en lägre servicenivå än ett där kraven är högre. I det här sammanhanget talar man ofta om servicenivåer (SLA som står för Service Level Agreement). Byanät, utan kritiska uppkopplingar, brukar teckna avtal med 4-8 timmars inställelsetid under normal kontorstid. Med inställelsetid menas då att någon har påbörjat felsökning och åtgärdande på plats. En annan SLA kan vara den tid som får gå innan felavhjälpande underhåll påbörjas, vilket innebär att felsökning kan börja på distans. Avtalspart är alltså nätägaren å ena sidan och operatörerna på andra sidan. Om inte nätägaren själv har en egen serviceorganisation, tecknar man ett avtal de olika operatörerna eller, vilket är att föredra, med en (SPOC – Single Point of Contact) serviceleverantör som samordnar och koordinerar service och underhåll. En SPOC har idag flera sätt att ta emot ärenden, inte bara telefon. Skälet till att en SPOC är att föredra är att det inte alltid är självklart var ett fel har uppstått. Det kan vara fel på den passiva delen av nätet, den aktiva, på leveransen av tjänsterna eller i de olika kopplingspunkterna (noderna) mellan olika nät. Prismodellerna för ett service- och underhållsavtal brukar vanligen baseras på en fast baskostnad och sedan en rörlig del. I den fasta delen brukar då också ingå prestandaövervakning och automatisk felsökning. Genom att fastställa en nivå där serviceleverantören får åtgärda fel utan först att ha godkännande av nätägaren, kan många fel åtgärdas utan att slutanvändaren ens märker det.
Mallar (källla www.byanatsforum.se) Mallar för olika typer av avtal finns på följande plats:
Mall för ansökan om medlemskap Mall för föreningsstadgar Mall för fastighetsanslutning (före byggnation) Mall för fastighetsanslutning (före byggnation) Mall för markupplåtelse Mall för nätanslutning Mall för avtal om drift och underhåll Mall för balans- och resultaträkning Mall för kontoplan Mall för stämmoprotokoll Mall för det första styrelsemötet i en förening Mall för medlemsförteckning Mall för resultatbudget Mall för likviditetsbudget Mall för överlåtelseavtal
Ordlista Nyttjanderätt och arrende (Källa Lantmäteriets webplats) Nyttjanderätt är en rätt för en person att på visst angivet sätt använda någon annans fastighet. En nyttjanderätt kan avse en hel eller en del av en fastighet och är begränsad i tiden. Upplåtelse av nyttjanderätt sker genom avtal med fastighetens ägare. Hur avtal ingås samt vilka särskilda villkor som gäller för avtalet framgår av reglerna i jordabalkens sjunde till femtonde kapitel. Arrende och hyra är en särskild form av ett nyttjanderättsavtal. Arrendeavtal får skrivas in i fastighetsregistret inskrivningsdel om det inte anges i avtalet att detta inte får ske. Det finns olika typer av arrende: jordbruksarrende, bostadsarrende, anläggningsarrende och lägenhetsarrende. Ansök om arrende på samma sätt som nyttjanderätt.
Servitut (Källa Lantmäteriets webplats) Servitut är en rätt för ägaren av en fastighet att på ett visst bestämt sätt använda en annan fastighet. Servitut är en mycket vanligt förekommande upplåtelseform och är ett effektivt verktyg för att lösa praktiska problem i förhållandet mellan fastigheter. Genom servitutet tillgodoses ett behov hos den härskande fastigheten på mark eller anläggning tillhörande den tjänande fastigheten. Det kan till exempel röra sig om rätten för ägaren till den härskande fastigheten att ta väg eller nyttja en brunn på den tjänande fastigheten. Ett servitut kan också innebära att den tjänande fastighetens ägare förbinder sig att inte använda sin fastighet på visst vis. Servitut kan därmed vara positiva eller negativa. Servitut gäller normalt utan begränsning i tiden. Genom att servitutet är knutet till en fastighet och inte till en person är dess bestånd inte beroende av vem som äger fastigheten. Det finns två typer av servitut, avtalsservitut och officialservitut Avtalsservitut Upplåts genom avtal mellan fastigheternas ägare. Officialservitut Upplåts genom beslut från en myndighet, vanligen lantmäterimyndigheten.
Ledningsrätt Rätten att förlägga olika typer av ledningar (t ex el- och vattenledningar, optiska fibrer och fjärrvärmeledningar) på en fastighet. Ledningsrätten kan knytas till fastigheten men också till ledningshavare, vilket skiljer den från ett servitut.
Byanod Byanoden är den punkt där en operatörs nät möter byanätet och från vilken användarna i byanätet sedan knyts samman.
Ledningskollen En kostnadsfri tjänst som minskar antalet grävskador och förenklar samordning, planering och utförande av bygg- och anläggningsprojekt.
Kanalisation När man gräver ett fibernät kan man antingen lägga den direkt i marken, vilket oftast är fallet när man gräver ner den på sin egna tomt. Säkraste sättet och det sätt som ger möjligheter att utöka kapacitet i framtiden och också underlättar service och underhåll, är kanalisation. Det innebär att man lägger gräver ner ett rör eller en kanal och ansluter det till kanalbrunnar. Sedan blåser man fibern ifrån brunn till brunn.
Samfällighetsförening Om ett antal fastigheter går samman runt en fiberanläggning, kan man bilda en samfällighets. Då äger man anläggningen utanför den egna fastigheten tillsammans med grannarna som är med i föreningen. En samfällighetsförening bildas ofta för att hantera den gemensamma anläggningen.
Aktivt och passivt materiel Man skiljer på den aktiva materielen och den passiva. Passiv materiel är den utrustning som inte är beroende av operatör och tjänsteleverantör som t ex fiberkabel och kanalisation. Rala, Elektroskandia, Ahlsell och Hexatronic är exempel på passiva materielleverantörer. Aktiv materiel är utrustningen som sitter i änden av kabeln. Ericsson, Cisco och Huawei är exempel på leverantörer av aktiv materiel.
Totalentreprenad (Källa Wikipedia) En totalentreprenad (kallas också ABT06) karaktäriseras av att entreprenören själv utför, eller låter för egen räkning utföra, projekteringen. Beställaren har som underlag vanligen lämnat ifrån sig någon form av enklare handlingar, där krav på den tänkta funktionen framgår, men inte exakt hur något skall vara.
Generalentreprenad (Källa Wikipedia) En utförandeentreprenad (kallas också AB04) karaktäriseras av att beställaren utfört projekteringen (tar fram bygghandlingar såsom ritningar och beskrivningar) och därefter upphandlar en entreprenör som åtar sig att utföra arbetet som framgår av handlingarna.
Nätägare De som äger näten, vilket kan omfatta både de aktiva och passiva delarna. Skanova, som ägs av Telia, är det bolag som äger det svenska stamnätet och även många andra nät. En annan aktör är IP Onloy. Ute på landsbygden ägs näten många gånger av samfälligheter och ekonomiska föreningar, s k byanät. I städerna är nätägarna ofta kommunen själva genom ett särskilt stadsnätsbolag eller något annat kommunalt bolag.
Tjänsteleverantörer Tjänsteleverantörerna är de som levererar tjänster i nätet (data, telefoni och bild). Det finns idag många aktörer som t ex Telia, Banhof, Viasat, Alltele, Comhem, Tele2, Bredbandsbolaget, Telenor m fl
Byggentreprenörer Den som utför själva byggentreprenaden. Det kan vara bolaget själv som gräver men många gånger anlitas lokala underentreprenörer.
Kommunikationsoperatörer Operatören är ett bolag som ansvarar för att det finns tjänster i nätet. De skriver avtal med en eller flera tjänsteleverantörer. Operatören kan också själv vara tjänsteleverantör. Exempel på operatörer är Citius (ägs av Telia), Open Universe, Net at Once, ViaEuropa eller lokala operatörer som Vexnet i Växjö.
NGA-nät NGA står för Nya Generationens Access-nät. Det är nät som har snabb, säker och jämn överföring. Nät som inte uppfyller dessa krav är ADSL (kopparnätet), det traditionella kabelnätet, satellitsystem, 3G eller 4G.
Single Point of Contact (SPOC) Ett begrepp som i det här sammanhanget används när man talar om service och underhåll. För att slutanvändaren eller nätägaren ska undvika att hamna mellan leverantörer och operatörers ansvarsområden, kan man ansluta sig till en serviceleverantör som ansvarar för att rätt operatör blir kontaktad då behov av service uppstår.
Service Level Agreement (SLA) En benämning som används i serviceavtal och kan definieras på ett eller flera områden. För fibernät kan t ex en SLA beskriva inställelsetid vid fel eller hur lång tid en leverantör har på sig att börja åtgärda ett fel. En annan SLA kan vara driftsäkerhet i nätet.
Andra källor Bredbandsforum och Byanätsforum • En sida med ett omfattande informationsmaterial – http://www.bredbandsforum.se/Byanatsforum/Informationsmaterial/ Byanätsforum
Lantmäteriet •
•
•
•
• •
Projektstöd för utveckling av bredband på landsbygden http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/foretagsochprojektstod/bredband/allmanin formationombredbandsstodet.4.37e9ac46144f41921cd2c784.html Markåtkomst i samband med bredbandsutbyggnad http://www.lantmateriet.se/globalassets/fastigheter/andra-fastighet/tillgang-till-annansmark/tillampningsomraden/delrapport-regeringsuppdrag---bredband.pdf Körschema för byanät vid lantmäteriförrättning http://www.lantmateriet.se/globalassets/fastigheter/min-fastighet/tillgang-till-annansmark/korschema-byanat.pdf Jämförelse mellan nyttjanderätt och ledningsrätt http://www.lantmateriet.se/sv/Fastigheter/Andra-fastighet/Tillgang-till-annans-mark/Jamforelsemellan-nyttjanderatt-och-ledningsratt/ Bredband på landsbygden - http://www.lantmateriet.se/globalassets/fastigheter/broschyrer-ochproduktblad/bredband_produktblad_dec2012.pdf Jämförelse mellan olika föreningsformer http://www.lantmateriet.se/globalassets/fastigheter/broschyrer-ochproduktblad/bredband_landsbydg.pdf
Jordbruksverket •
•
Projektstöd för utveckling av bredband på landsbygden http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/foretagsochprojektstod/bredband/allm aninformationombredbandsstodet.4.37e9ac46144f41921cd2c784.html