FiberGlAdje
Fibertankar. ”Enskilt viktigaste faktorn för att vi ska nå 90% täckning 2020 är att efterfrågan från hushåll och företag är fortsatt hög. Vi bedömer att det kommer att nås även om utbyggnadstakten kan minska mot slutet eftersom det som återstår att fibrera då främst är enfamiljshus på landsbygd där kostnaden per anslutning är betydligt högre än i tätorter. Alla nätägare har en skyldighet att rapportera hur många och var anslutningarna finns. Det är på det sättet vi sammanställer en årlig rapport till regeringen.” Oscar Holmström Sakkunnig marknadsanalytiker på avdelningen för samhällsfrågor Post och Telestyrelsen, PTS
”Det finns flera olika typer av bidrag att söka, med olika kriterier och där det kan skilja sig på mellan olika regioner i Sverige. Det är inte helt lätt för den som är oinsatt att hålla reda på.”
”Inom fem år vill vi ha mer än TV, telefoni och internet i vårt nät. Jag ser framför mig att olika samhällstjänster, som t ex skola och hemtjänst, använder vårt nät för att utföra sina åtaganden.”
”Det är bra att inse vilket jobb och ansvar det är att bygga ett lokalt fibernät. När man sedan sätter igång ska man ta hjälp av oss. Vi ger opartisk skriftlig och muntlig information samt kan hänvisa till andra som redan byggt sina nät.”
”Att ge alla våra 70 000 hyresgäster och 3 000 lokalhyresgäster samma tillgång till ett högkvalitativt fibernät, är ju i slutändan en fråga om demokrati och likabehandling.”
Monica Ek-Remmerth Stödhandläggare på Landsbygdsenheten Länsstyrelsen Västra Götalands län
”Vi har Sveriges smalaste fastighet och att lägga fiber i banvallen kräver en avancerad förläggningsteknik och högkvalitativ fiberkabel.” ”Trafikverkets nya trafikledningssystem för nationell tågledning (NTL), ökar kommunikationsbehovet och därmed måste driftsäkerheten och kvaliteten på Trafikverkets fiberkabelnät också säkras.” Per Sundberg Chef IT-Infrastrukturdrift på Trafikverket
Emma Axelsson Förvaltningsansvarig för Framtidens Bredband Bostads AB Poseidon
”Genom att lägga ner fiber i marken får vi också ett bättre mobilnät ute på landsbygden. Det krävs ju fiber till masterna.” ”Största utmaningen är att få alla ytor täckta i kommunen. Det finns områden som hamnar lite mitt emellan tätort och landsbygd. Hos oss har vi snabbare befolkningstillväxt på landsbygden än i tätorterna sedan 10 år tillbaka. Fibernätet kommer bidra till att den trenden består.” Johannes Adolfsson IT-strateg på stadskansliet i Borås Stad
”Som egen företagare innebär fibernätet enklare vardag och högre produktivitet. Nu finns ingen skillnad i vad jag kan göra hemifrån och från kontoret.” Andreas Jansson delägare och systemutvecklare på Code Combinations AB
Bildfakta: Idag tas det fler foton på två minuter än vad det gjorde under hela nittonhundratalet! Aldrig har vi dokumenterat händelserna i våra liv mer ingående och regelbundet och aldrig har vi delat dem bredare och enklare. Tack vare snabb uppkoppling. Alla selfies i den här broschyren är exempel på det.
Fiber ger oss alla en plats i centrum. I den här trycksaken har vi samlat berättelser där några av våra kunder beskriver vad som gjorde att de började bygga fibernät. Det är berättelser om 100 000-tals ideella timmar i hela vårt land. Om envishet och samarbete. Krångliga myndigheter och visionära politiker – och ibland vice versa. Men framförallt är det berättelser om glädje. Glädjen att skapa framtiden. Glädjen att bli en del av något större. I glesbygd och byar och i städer skapar fibernätet en utsträckt hand till grannar och släktingar och andra medmänniskor. Till tryggheten i att kunna nå och nås, att kunna kommunicera på samma villkor. Att göra varje enskild plats till ett centrum. Som ledare för ett företag som skapar förutsättningarna för detta känner jag samma stolthet som jag tror rallarna gjorde när de band ihop Sverige med järnvägar en gång i tiden. Jag vill att alla våra kunder och våra medarbetare ska känna att vi är en del av något större, något som man om bara några år kommer att titta tillbaka på och säga gjorde skillnad, som gjorde framtiden möjlig. Så varsågod, ta del av några av de alla berättelser som just nu skrivs när fibernäten byggs. Och ta vara på de erfarenheter som förmedlas. Lars Täuber Director Fixed Telecom, Eltel Sverige
Marknaden var mer mogen än vi trodde! Visionen är att kunna erbjuda alla i Borås en fiberuppkoppling och att när företag och hushåll vill koppla upp sig, ska vi vara beredda. Det säger Susanne Krönström, ansvarig för utbyggnaden av Borås fibernät. – Borås fick nya ägardirektiv för några år sedan och det bidrog till att kommunen började bygga fiber i större skala. Fiber fanns annars sedan slutet på 80-talet. Det var inte kommersiellt drivet, utan vi såg behovet inom kommunen och där samhällstjänsterna skulle kunna utvecklas. Som t ex fjärrundervisning i skolorna, läkarbesök online och förbättrad äldreomsorg. – Att sedan politikerna fick fart beror nog också på att PTS rankade Borås väldigt lågt just ur denna aspekt och det rimmade illa med ambitionen att vara en attraktiv stad som vill attrahera företag och arbetskraft. Borås är ju känt för konfektionsindustri och postorder och det var också Ellos som redan 1997 blev den första kommersiella kunden. Och det är inte bara det kommunala bolaget som bygger. Även Telia och IP Only bygger nät i Borås. – Vi lägger inte fiber där andra lägger, utan koncentrerar oss på de områden som ingår i vårt uppdrag. Men det är ett problem med att få bra gräventreprenörer, det har blivit en trång sektor i Borås.
Susannes tre främsta råd 1. Underskatta inte den tid det tar att planera och förbereda. 2. Förbered den interna organisationen. 3. Lägg ordentligt med resurser på kommunikation. Använd alla tillgängliga kanaler och sätt att informera.
Borås Elnät är uppdelat i två affärsområden, Elnät och Stadsnät (fiber). För hushåll kommunicerar man via varumärket Splitvision och mot företag via Bornet. Antal aktiva användare: 10 000 hushåll och 850 företag. När utbyggnaden är klar 2020 kommer >90% av de tätbebyggda områden ha fiber.
Vi i Luleå var pionjärer när vi började bygga vårt stadsnät 1998, säger Tomas Sundström, VD på Lunet AB. Men skulle jag göra om det idag, skulle jag försöka samordna ännu mer med andra närliggande kommuner och branschkollegor. Det var energibolaget i Luleå som var drivande i processen att skapa ett stadsnät och huvudskälet var att de ville ha möjlighet att bättre övervaka och styra sina egna installationer. Det fanns också kompetens att bygga ett nät samt att man såg ett affärsmässigt behov hos operatörer på den nyss avreglerade telekommarknaden. – Något direkt medborgarperspektiv fanns inte vid den här tidpunkten säger Tomas. Man måste komma ihåg att internet var något som främst fanns på skolor och universitet. – Eftersom vi var så tidiga i att börja bygga fick vi prova oss fram och skapa nya processer. Det fanns också en hel del lycksökare som erbjöd bristfälliga lösningar på material. Sedan hade vi tur med timingen eftersom vi kunde haka på energibolagets fjärrvärmeutbyggnad och kunde då samordna kanalisationen. – Jag tror att små nät kommer få svårt i framtiden när kraven på tillgänglighet ökar. Det kommer bli en konsolidering precis som det blivit i andra branscher. Vikten av att ha professionella partners kan inte heller nog betonas.
De stora leverantörerna, som Eltel, har beprövade processer, tydliga rollbeskrivningar och, inte minst, erfarenhet av att arbeta med SLA:er när det kommer till drift och underhåll. Något som PTS börjat fokusera på. – Luleå har haft väldigt stor nytta av sitt fibernät. Alla företag och hushåll är beroende av snabb fiber för sin utveckling, inkl Facebook som etablerade sig i kommunen för några år sedan. Fast deras etablering är mycket beroende av tillgång till effektiv kyla och säker el. Bostadsbolagets beslut att erbjuda internet i alla lägenheter har gjort att folk bor kvar och alla kan hänga med i utvecklingen, avslutar Tomas.
Thomas tre främsta råd 1. Tänk storskaligt och på helheten från början. 2. Tänk långsiktigt och tumma aldrig på kvaliteten. 3. Etablera större enheter, sök samverkan med andra stadsnät.
Lunet AB är sedan 2007 ett bolag som samägs av det kommunala energibolaget och bostadsbolaget. Antal direkt uppkopplade hushåll: 18 000, vilket tillsammans med andra leveranser innebär att 93% av Luleås hushåll har tillgång till >100 mbit uppkoppling (enl PTS).
Affärsmässig samhällsnytta!
En levande landsbygd! Vi ville skapa möjligheter för alla i Kville att bo kvar och arbeta här. Sedan ville vi kunna erbjuda olika typer av tjänster utöver bredband som larm, bevakning och, inte minst, trygghetslarm för de äldre. Det säger Per-Anders Andersson som är vice ordförande i fiberföreningen och till vardags arbetar som teknisk konsult. Kville är en ort i Bohuslän och i Tanums kommun. Och det var kommunen som initierade idén med att bygga ett lokalt fibernät. – Tanums kommun hade gjort ett förarbete där man delat upp kommunen i ett antal områden. De kallade till ett stormöte där de berättade om förutsättningarna, bl a att det fanns EU-bidrag att söka. Sedan saknades det också bra mobiltäckning här. Efter mötet var vi några eldsjälar som började driva processen säger Per-Anders. – Vi ville passa på när bidraget fanns och det var också roligt att jobba med ett gemensamt projekt här i bygden. Projektet blev inte problemfritt. Per-Anders berättar om markentreprenörer som gjorde dåliga jobb och där man fick gräva om, om markägare som ville ha betalt för att man ville gräva kabel på deras mark och om konsulter med tveksamma metoder. – Vi hade många fornminnen och vi hanterade inledningsvis dialogen och ansökningar till Länsstyrelsen själva. Efterhand tog dock Eltel över hela
processen, vilket blev en mycket smidigare lösning. Nu är nätet i drift sedan något år. Kville valde att gå samman med fyra andra föreningar när man skulle skriva avtal med kommunikationsoperatör. Det var en fördel att ha valt tidigt eftersom det påverkar hur nätet byggs och driftsätts. Dessutom kan det ta rätt lång tid för operatörerna att få sina nätförbindelser klara. – Vi har idag ett bra och driftsäkert nät. Mycket tack vare den utomordentliga dokumentation som Eltel gjorde och som PTS har granskat utan anmärkning. Användarna har överlag gjort tummen upp och vi klarade målet att anslutningen inte skulle kosta mer än 19 tkr.
Per-Anders tre främsta råd 1. Välj totalentreprenad. 2. Börja söka tillstånd hos markägare och Länsstyrelse tidigt i processen. 3. Var påläst vad gäller regelverket för bidrag. Kville Fiber Ek Förening är ett lokalt fibernät. Antal aktiva användare: 394 anslutna hushåll av 520 totalt.
Grävskopeeffekten var avgörande! När Övertorneå kommun började bygga fiber var det många som tvekade. Men när grävskoporna väl började sitt arbete, då anslöt sig även de mest tveksamma. – Inledningsvis var intresset i kommunen väldigt lågt. Jag tror att man generellt sett var osäker på vilken nytta man skulle ha av att koppla upp sig. Och här var det ju inte många år sedan ADSL och mobilnätet kom. Det berättar Roland Rudeklint som är IT-tekniker på Övertorneå kommun. Men när grävskoporna började gräva längs vägarna ökade intresset snabbt. Roland berättar också om utmaningarna med att bygga fiber i en glesbygdskommun. – Tveksamheten i att ansluta sig är en sak men vi har ju också oerhört långa avstånd mellan hushållen. Vi måste hela tiden utvärdera kostnaden för att gräva mot andra tekniker som t ex radiolänk. Men vi vet ju att det inte finns någon återvändo om vi vill behålla de unga i bygden och kunna erbjuda den samhällsservice som vi är ålagda. Det var rykten om att kopparledningarna skulle försvinna som blev en bidragande faktor när kommunen började bygga i början av 2000-talet. Med hjälp av EU-bidrag gjordes en stor satsning 2003 då 19 byar anslöts. Vissa byar sparades eftersom man hade en förhoppning om att någon privat aktör skulle vara intresserad. – Det har varit en stor besvikelse att kommunen själv fått bygga ut nätet. Det är inte bara så att intresset för att bygga nät privat varit obefintligt. Vi har också haft svårt att locka tjänsteleverantörer att leverera innehåll i näten. Och det är ju ett större problem eftersom medborgarna inte kan dra full nytta av fiberkabeln.
Rolands tre främsta råd 1. Tveka inte, bygg fiber. ADSL kommer inte klara myndighetskraven. 2. Planering och förberedelse för att kunna samförlägga kabel. 3. Informera och förbered invånarna. Övertorneå är en kommun med 4600 invånare vid Torne älv och riksgränsen mot Finland. 1200 av dessa bor i centralorten. Antal aktiva användare: 700 anslutna hushåll.
Marknaden har exploderat! Under 2015 bygger vi 110 projekt på 45 olika orter och sysselsätter över 2000 tekniker, projektörer, installatörer och schaktare. Vi jobbar för högtryck. Det var mycket trögare när vi började bygga fibernäten 2010. Då krävdes övertygande argumentering i säljprocesserna och varken vi själva eller omvärlden var mogna för en storskalig utrullning med allt vad det innebar i logistikhantering, resurstillgång och tillståndsgivning. Så beskriver Kaj Werner, som är divisionschef för Skanova Infrastruktur, den snabbt förändrade synen på fibernät.
Skanova är ett fristående bolag inom Telia-koncernen och har idag Sveriges största rikstäckande fibernät, dvs Skanova bygger och äger operatörsneutrala fibernät men levererar inga tjänster i själva nätet. Man äger och förvaltar också det gamla kopparnätet. Den division som Kaj leder ansvarar för själva byggandet av det fasta fibernätet vilket innebär att man har kontakt med kommuner och lokala nätbyggare för att planera och driva utbyggnaden. – När jag började här för fem år sedan var vi rätt ensamma om att bygga nät till villamarknaden, nu är konkurrensen mycket hårdare. Både av kommunala stadsnät och från andra privata aktörer. Men vårt mål är tydligt, Skanova ska nå 50% av marknaden i form av hushåll och företag, med vårt fibernät. När Skanova bygger gör man det med hjälp av entreprenörer i stora turn key projekt. Eltel är en av de godkända entreprenörer som man använder. – Eftersom vi är en så stor aktör och kommer finnas kvar för att i framtiden även driva de nät vi bygger, måste vi ha de bästa entreprenörerna. Vi försöker, genom att ställa krav i våra upphandlingar, öka produktiviteten i själva byggandet. Tidigare grävdes det mesta av kabeln ner med breda skopor, vilket gav dyrare återställningskostnader. Vi försöker nu hela tiden ha mindre skopor och använda fräsning, s k mikro-trenching, när vi lägger kabeln. Kaj beskriver utmaningarna som finns i marknaden just nu där det gäller att hela tiden vara konkurrenskraftig och att skapa det mest attraktiva erbjudandet för de som är inblandade och ska fatta beslut. En del i utmaningarna ligger i att projektera och gräva smart. För Skanova innebär det
att man så långt det är möjligt, vill använda den kanalisation som kopparnäten ligger i. Det är inte alltid kanalisationen ligger där man tror och inte heller är de i tillräckligt bra skick för att kunna användas för fiberdragning, då behövs smarta och kostnadseffektiva schaktmetoder. Samverkan med kommunerna är också en utmaning där man måste ha grävtillstånd för varje del som grävs. – Tillståndsgivningen från kommuner och markägare är en tidsödande process och kommunerna har också olika krav, t ex hur återställning ska ske, för att vi ska få gräva. Vi har exempel på där det krävts 50 – 60 tillstånd för att bygga ett nät. Samtidigt är det oerhört viktigt för framtiden att vi, och alla andra nätägare, har ordning på sina tillstånd. Andra utmaningar som Kaj nämner är svårigheten att få tag i bra tekniker. Det här är ett bekymmer för alla aktörer och det pågår en lönekarusell där man köper över personal från andra för att klara sina åtaganden. – Den bristande tillgången på kvalificerad personal får inte gå ut över kvaliteten. Vi ställer de krav vi kan i våra upphandlingar och jag vet att t ex Eltel har en typ av lärlingsprogram och interna utbildningar för att hålla kompetensnivån på personalen.
”…ända sedan Ericsson började tillverka telefoner och telefonnätet började byggas ut, har vi i Sverige varit nyfikna på och mogna för modern kommunikationsteknik.” Framtiden då. Hur kommer tjänsteutbudet i näten förändras och vad händer med alla olika leverantörer där? – För någon som inte är så inne i marknaden som jag är, så är det säkert förvirrande med alla kommunikations- och tjänsteoperatörer, varumärken och konstellationer. Där kommer det också ske en konsolidering, mycket
driven av vad slutkunderna efterfrågar. Men också samhällstjänsterna kommer byggas ut och bli alltmer beroende av en driftsäker kommunikation. Kaj ser att utbyggnadsfasen, som vi nu ser i Sverige, kommer ersättas av en konsolideringsfas där några större nätägare blir kvar. – Jag tror att enskilda byanät och mindre stadsnät kommer få det svårt i framtiden eftersom utbudet kommer skilja sig på vem som äger nätet. Likaså kommer underhålls- och utbyggnadsbehov samt administration bli påfrestande. Därför ser jag framför mig ett antal stora konsoliderade nätägare. När vi fortsätter att tala om framtiden kommer vi in på livslängd och teknik och fördelarna med fiber jämfört med kopparnäten – som att fibern inte är känslig för fukt och åska. – Men självklart är hastigheten den stora fördelen. Idag är det utrustningen i ändarna som är begränsningen, inte själva fibern, och där pågår en intensiv utveckling hos leverantörer som Cisco, Ericsson och Huawei. Livslängden på fibern är idag okänd men vi förbereder oss redan idag när vi bygger för att kunna bygga ut och ersätta gammal fiber utan att behöva bygga nya kanaler.
Avslutningsvis talar vi om Sverige ur ett internationellt perspektiv och där berättar Kaj att utländska telebolag med förvåning och stort intresse följer Sveriges snabba utbyggnad av fibernätet. – Det finns inte motsvarande process i andra länder och skälet till det är att man inte kan finansiera det på samma sätt som vi kan. I Sverige är hushåll och företag beredda att vara med och finansiera utbyggnaden via engångsavgifter. Jag tror att det är en konsekvens av att vi i Sverige, ända sedan Ericsson började tillverka telefoner och telefonnätet började byggas ut, varit nyfikna på och mogna för modern kommunikationsteknik.
Allt beror på Gudrun! Torbjörnahult ligger bokstavligt i stormens öga, just där Gudrun härjade som värst. Och det var efter Gudrun 2007 som EONs arbete med att gräva ner sina elkablar började, vilket väckte intresset i bygden för att dra fiber. Ändå tog det fem år från första mötet till dess att man satte spaden i jorden. – Ja, första mötet hade vi 2007 och bygget började först 2012 säger Mette Adolfsson som representerar de fem föreningar som byggde sina fibernät samtidigt. Det blev så väldigt tydligt efter Gudrun att vi var sårbara och sedan dess har ju vårt beroende av en snabb och säker uppkoppling bara ökat. Det är långt mellan fastigheterna där man har byggt nätet. Totalt har över 10 mil kabel dragits och i de här stenrika trakterna är det inte fråga om att plöja ner kabeln, utan det måste grävas. – Vi försökte hitta ett samarbete med Skanova och kommunen men det lyckades inte. Men kommunen byggde efter våra diskussioner istället ett eget stamnät. Det finns nu fiberföreningar i hela kommunen och ett kommunalt fiberbolag som sköter driften. Denna lösning, tillsammans med EU-bidragen, gjorde att vi kunde få en rimlig anslutningsavgift. När nätet invigdes 2014 av dåvarande IT-ministern Anna-Karin Hatt var det 100 000 timmar som investerats i projektet. Och det var inte bara de yngre som såg fördelen med fibernätet. Det är kanske ett tecken på entreprenörsandan i bygden men några av de första som anmälde sitt intresse var två äldre lantbrukare. – De kontaktade mig när vi gjorde intresseanmälningar och sa att de inte begrep vad fiber skulle vara bra för men att så mycket förstod de att om gården skulle finnas kvar i framtiden så var man tvungen att hänga med i den här utvecklingen.
Mettes tre främsta råd 1. Vi använde Lantmäteriet för att hantera markavtalen, vilket besparade oss mycket tid och bekymmer. 2. Inkludera kommunen så mycket som möjligt. 3. Envishet, målmedvetenhet och ta hjälp. Finns inte kompetensen lokalt, köp in den. Fibernätet består av fem fiberföreningar Härlunda, Häradsbäck, Torbjörnahult, Amundshylte och Stensmåla. Antal aktiva användare: 275 anslutna hushåll men ytterligare 20 har förberett anslutning.
Bygga och bo kvar! Björn Malmqvist är ordförande i Nordöstra Föllingebygdens Bredbandsförening (NÖF) och berättar om sina erfarenheter av att bygga fibernät på landsbygden. Idag är fibernätet som NÖF byggde en del av Jämtkrafts stadsnät och man har support och underhåll via dem. Jämtkraft har i sin tur ett avtal med Eltel. – Det var en hel del jobb med att bygga nätet men så här i efterhand kan jag säga att det var värt det. Innan vi satte igång hade vi dålig mobiltäckning, kopparnätet skulle avvecklas och man skulle nästan kunna säga att det var en fråga om bygdens överlevnad. Idag uppfyller vårt fibernät regeringens krav på 100 mbit och med hög driftsäkerhet kan vi se film och TV. Bygget av fibernät initerades egentligen av Jämtkraft som från början utlovade fiber i området, något de sedan tog tillbaka. Det var då byarna Ottsjön, Laxviken och Laxsjö bestämde sig för att bilda en bredbandsförening och gemensamt bygga ett fibernät. En förening bildades och Björn blev ordförande. I arbetet med att bygga var Krokoms kommun till stor hjälp. NÖF bildades av byarna Ottsjön, Laxviken samt Laxsjö och senare även Forsåsen. Bygget genomfördes efter ett anbudsförfarande där Eltel tilldelades totalentreprenaden.
– Det var inte ett problemfritt projekt men på det stora hela är jag mycket nöjd och en positiv bieffekt är samarbetet med de andra byarna.
Björns tre främsta råd 1. Avsätt tid för projektledning även om ni köper en totalentreprenad. 2. Se till att utnyttja lokala entreprenörer där det går, inte minst är de en extra resurs. 3. Uppmuntra gärna samarbete och kommunikation mellan byarna. Det ger effekter långt efter att projektet slutförts. Nordöstra Föllingebygdens bredbandsförening ligger Krokoms kommun och består av byarna Ottsjön, Laxviken, Laxsjö och Föråsen. Antal aktiva användare: 120 hushåll, vilket i stort sett är samtliga åretruntboende som har tillgång till >100 mbit uppkoppling (enl PTS).
Det här är ingen hobbyverksamhet! Det säger nestorn Åke Jansson som var sekreterare i TKF (Tärby, Komlösa, Finnekumla) Fiberförening. Det gäller att agera proffsigt och arbeta med proffs, då blir det riktigt bra. Sedan ska man arbeta smart och utnyttja kompetensen som finns i andra föreningar och, inte minst, i Fiberföreningen. 2010 startade men inom LRFs kommungrupp, där Åke var ordförande, arbetet med att skapa ett fibernät i kommunens glesbygd. Man kontaktade politiker i kommunen som då beslutade sig för att satsa på fiber även utanför tätorten. – Vi grundade våra argument i betydelsen av landsbygdsutvecklingen och modern infrastruktur som möjliggör arbete hemifrån och som bevarar värdet på fastigheterna, något som ger trygghet och bidrar till att man vill och kan bo kvar. Arbetet utfördes i två etapper, där första etappen gällde samförläggning med Vattenfall av ca 2 mil optoslang, och man valde att upphandla en totalentreprenad och där Eltel lämnade det vinnande anbudet. – Vi har i efterhand insett att vi hade en del tur i valet av entreprenör. Det gäller att hitta erfarna fibergrävare för att inte riskera kvaliteten och slutresultatet att få ett långsiktigt hållbart fibernät. Likaså kan jag inte nog betona vikten av att ha ordning och reda på avtalen. Jag tror att vi i framti-
den kommer se sammanslagningar av lokala nät till större enheter och då måste det vara ordning och reda i dokumentation och avtal. Åke berättar också om sin son som driver ett programutvecklingsföretag. Han arbetar idag lika bra hemifrån som från kontoret, något som familj och miljön uppskattar. Goda idéer ska inte hindras av dålig infrastruktur, utan kunna utvecklas oavsett var man bor, säger Åke. Och fiber är ju förutsättningen för detta.
Åkes tre främsta råd 1. Tänk kvalitet och långsiktighet vid upphandlingen, inte enbart pris. 2. Undersök möjlighet till samförläggning med bl a eldistributörer. 3. Sök samverkan med andra lokala nät och håll tät och god kontakt med personalen på länsstyrelse, PTS och kommunen. TKF Fiberförening är ett lokalt fibernät som ligger i Borås kommun. Antalet anslutna är 210, vilket motsvarar 85% av hushållen.
Bredband är en självklarhet! När jag flyttade hit 2009 insåg jag inte hur beroende jag blivit av att ha en snabb uppkoppling. ADSL fungerade dåligt, särskilt när alla kopplade upp sig när de kom hem från jobbet. Det berättar Lena Westerlundh som är samordnare och kassör för Norra Strö fiberförening. Att bygga nätet tog nästan fyra år från idé till färdigt nät. Många ideella timmar och diskussioner fick Lena och hennes styrelsekollegor lägga ned innan det var klart. – När jag bodde i Malmö tog jag det här med bredband för givet. Så när jag flyttade hit var det ganska självklart att jag engagerade mig i bygget av ett fibernät, säger Lena. Det var många frågor och få svar för den nystartade fiberföreningen. Lena berättar om hur hon fick söka information på många olika håll och hur dåligt pålästa myndigheterna var vid den tiden. I vissa fall var inte heller regelverken koordinerade. Eltel var en av de som bistod allra mest med kunskap och kompetens när upphandlingsunderlagen skulle tas fram. Något som visade sig vara viktigt för att kunna få ta del av bidragen. – Det är viktigt att föreningen har en ekonomisk buffert, t ex en checkkredit, eftersom handläggningstiden från ansökan till utbetalning av projektstöd ibland är ganska lång och ansökan om utbetalning kan man göra först när fakturan är betald. Nu är nätet i full drift och föreningen har bestämt att avvakta ett tag innan man tar in fler hushåll. Bl a måste föreningen få fram en prislista för tillkommande anslutningar eftersom vi inte vet om det kan finansieras med projektstöd.
Lenas tre främsta råd 1. Det kräver betydligt mer arbete än man tror. Ta höjd för det. 2. Samla och läs på allt som finns. Kontakta andra fiberföreningar för tips och råd. 3. Planera och förbered administration av alla avtal och kontakter som krävs under byggtid. Norra Strö Fiber ekonomiska förening ligger i Kristianstad kommun. Antal anslutna hushåll är 255.
Driftsäkerheten blir viktigare! Som nätägare tar vi ansvar för driftsäkerheten, något som kommer bli alltmer viktigt framöver när samhällskritiska funktioner blir beroende av en fungerande fiber. Detta säger Pär-Olof Svensson, nätchef och Magnus Hartmann, affärsutvecklare på GothNet i Göteborg. GothNet var inledningsvis en resultatenhet inom energibolaget. Tidigt började man arbeta med att anlägga fiber för internt bruk, spårvägens informationssystem samt till GSM-operatörerna. – Göteborgs Stad är idag den största kunden i våra nät och i takt med att de bygger ut samhällstjänsterna med hjälp av digital kommunikation, ställer de också högre krav på oss för att kunna garantera driftsäkerheten. Vi erbjuder därför flera servicenivåer i dagsläget, säger Magnus Hartmann. Något som går hand i hand med ökade krav på servicenivåer och som också måste utvecklas är kundsupporten. GothNet har gjort egna kundundersökningar innan man satte upp en kravspecifikation för sin s k NOC (Network Operation Center). Magnus sammanfattar: – Kunden förväntar sig ett korrekt affärsmässigt bemötande av kunnig och kompetent personal. Kunden ska få samma servicenivå oavsett vem de möter eller när de tar kontakt. Vi ska vara tillgängliga 7/24/365 och proaktiva i vår kommunikation och kommunicera med kunderna i förebyggande syfte. Ett konkret exempel är att GothNet ska meddela kunderna att det är störningar vid exempelvis en kabelskada, innan kunderna själva ringer in
Pär-Olof Svensson till vänster Magnus Hartmann till höger
och felanmäler. För att kunna leva upp till förväntningarna har man upphandlat stöd från Eltel NMC som under kvällar och helger tar hand om kundtjänst och driftövervakning.
Magnus och Pär-Olofs tre främsta råd 1. Arbete med driftsäkerhet ger nöjdare kunder. 2. Det är viktigt att man som kund funderar på vilka tillgänglighetskrav m.m. som man vill ställa på kommunikationstjänsten. PTS har gjort en bra skrift som kan vara till hjälp ”Robust elektronisk kommunikation – vägledning för användare vid anskaffning”. 3. Utveckling av kundsupporten (tillgänglighet, kompetens och förmåga) måste gå hand i hand med utbyggnaden av näten. GothNet är ett helägt dotterbolag till det kommunala energibolaget Göteborgs Energi och har funnits sedan år 2000. GothNet äger, bygger, driver och underhåller ett öppet stadsnät i Göteborg. Antalet uppkopplade fastigheter är ca 30 000.
En pråm på Blocket!
Det är inte alltid de mest konventionella lösningarna som är de bästa. När Tämta Fiberförening i Västergötland skull dra sin fiberkabel blev en pråm på Blocket en lösning.
– Projektet var inte utan överraskningar säger Karl-Eric Nilsson som är ordförande i föreningen. En del positiva, som att vi kunde plöja 80% av de 35 000 meter som kabelförläggningen blev. Andra mer överraskande som att det fanns så väldigt många fornlämningar på våra marker. Det var också ett jättejobb med att skriva alla avtal med markägare. Det var en lång process innan det började skickas ljus i Tämtas fiber. Från kommunens informationsmöte i november 2011 till att projektet var klart tre år senare. Många ideella timmar, sena nätter och otaliga telefonsamtal med invånare och myndigheter. – Jag vågar påstå att vi var rätt okunniga när vi drog igång. Men vi spottade upp oss och genom att bjuda in föreläsare, läsa på nätet och tala med andra föreningar som redan byggt, blev vi efterhand mer pålästa. Och hur var det med pråmen? – Jo, berättar Karl-Eric. Först skulle vi dra kabeln runt en sjö. Men vi insåg ju snart att det skulle bli både billigare och spara mycket tid om vi kunde gå rätt över sjön. Men då krävdes det en ordentlig båt eftersom kabelrullarna väger en hel del. Lösningen blev att köpa en pråm på Blocket som vi fick för en billig peng. Sedan tog vi pråmen på släp efter en annan båt och kunde på kort tid lägga 2 000 meter i två etapper på botten av sjön.
Karl-Erics tre främsta råd 1. Ta vara på kompetensen hos markägarna när ni ska gräva. 2. Håll god kontakt markägarna för att undvika konflikter och diskussioner. 3. Förbered för sammankoppling med befintliga eller framtida nät som gränsar till ert nät. Tämta Fiberförening ligger i Fristad som är en ort i Borås kommun Antal aktiva användare: 160 anslutna hushåll av 200 totalt. Av de fastboende är 90% anslutna.
L채s mer om fiber p책 www.fiberboken.se
Shaping Future Infranets
Box 12623, 112 92 Stockholm Adolfsbergsv채gen 13, 168 67 Bromma 08-585 376 00 info.sweden@eltelnetworks.com www.eltelnetworks.se