Amning i en stressfylld livssituation. Hur kan babyfamiljer stödjas inom den sociala sektorn? by Ensi- ja turvakotien liitto

Amning i en stressfylld livssituation – Hur kan babyfamiljer stödjas inom den sociala sektorn? ANNA NUPPONEN

PROJEKTET AMNING UTAN STRESS

TEXT: Anna Nupponen Utgiven av Folkhälsan och Förbundet för mödra- och skyddshem, projektet Amning utan stress (2013-2016) REDIGERING AV TEXTEN: Malin von Koskull OMBRYTNING: Nanne Nylund ÖVERSÄTTNING: Annika Rikberg-Grannas FOTOGRAFIER: Tero Moilanen 2016

TILL LÄSAREN I Finland vill så gott som alla mammor amma sina barn direkt från födseln. Men av en eller annan orsak avtar amningen under de första månaderna. Bara en försvinnande liten del av mammorna ammar sina barn i enlighet med amningsrekommendationerna. Vad detta beror på vet man inte med säkerhet, men en bidragande orsak är bristen på gott amningsstöd vid rätt tidpunkt. Så hur går det då för en mamma som har många svåra erfarenheter i bagaget och som står inför utmaningar även i det här livsskedet? Tänker man att hon har så mycket annat att fundera på att det är onödigt att ännu belasta henne med amning. Eller kanske att babyn mår bäst av att få någon annan föda än modersmjölk? Eller är det så att när småbarnsfamiljer är i behov av intensivt stöd, möter de personer som inte är så insatta i amning och amningsstöd? Anna Nupponen undersökte saken närmare i sitt examensarbete för socionomexamen (YH) och som en del av det arbetet skrev hon detta material. Materialet riktar sig främst till personer som jobbar inom sociala sektorn med babyfamiljer och vår förhoppning är att materialet kan bidra till ökad kunskap och förståelse för amning och för de fenomen som påverkar amningen speciellt i familjer som lever i en extra stressfylld livssituation. Det här materialet har producerats inom ramen för projektet Amning utan stress (2013-2016) som bedrivs av Folkhälsan och Förbundet för mödra- och skyddshem. Det är ett material som är unikt i sitt slag och som vi tror kommer väl till pass i arbetet med babyfamiljer. Amning utan stress projektet vill med det här materialet lyfta fram att alla familjer, även de som är i en extra stressfylld livssituation, har rätt att få kvalitativt gott och förståelsefullt stöd i sin amning. Amning utan stress projektet (2013-2016) Malin von Koskull, Folkhälsan Jaana Wikgren, Förbundet för mödra- och skyddshem

INNEHÅLL TILL LÄSAREN. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 SKRIBENTENS FÖRORD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 DET ÄR BRA ATT INLEDA AMNINGGSSTÖDET REDAN UNDER GRAVIDITETEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Amningen under de första dagarna styrs av hormoner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Amning och stress. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

HUDKONTAKTENS BETYDELSE FÖR DEN NYFÖDDA. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 VIDARE EFTER DE FÖRSTA AMNINGSDAGARNA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 BRA AMNINGSSTÄLLNING OCH BABYNS SUGGREPP. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 HUR STÖDJA FÖRÄLDRAR I AMNINGEN?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

Faktorer som kan få mamman att sluta amma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

PROBLEM MED BABYNS ÄTANDE. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 LÄKEMEDEL, RUSMEDEL OCH AMNING. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Den ammande mammans medicinering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Rökning och amning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Alkoholanvändning och amning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Substitutionsbehandling och amning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

SAMSOVNING ELLER ATT SOVA TILLSAMMANS MED FÖRÄLDRARNA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Förutsättningar för trygg samsovning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

MENTALA STÖRNINGAR, TRAUMAN OCH AMNING. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Mammans depression eller ätstörning och amning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Psykiska traumans inverkan på amningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

AMNING OCH MAMMOR SOM KOMMIT TILL FINLAND SOM FLYKTINGAR ELLER ASYLSÖKANDEN. . . . . . . . . . 20 HUR STÖDJA AMNING OM MAMMAN OCH BABYN SKILJS ÅT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Att upprätthålla mjölkbildningen under en separation eller då det utsöndras för lite mjölk . . . . . . . . . . 21

HUR KAN MAN FUNGERA SOM STÖD DÅ AMNING INTE ÄR MÖJLIG?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Mjuk flaskmatning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

DEN ANDRA FÖRÄLDERNS VIKTIGA STÖD I AMNINGEN. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Vad kan den andra föräldern göra med babyn? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

FRÅGOR OCH BEKYMMER SOM ÄR KOPPLADE TILL AMNING. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Räcker mjölken? Varför är babyn vid bröstet hela tiden? Varför kommer babyn inte till ro

eller varför tar amningen ont? Vanliga bekymmer som är kopplade till amning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

ATT SKRIVA UT ÅT FÖRÄLDRAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 TACK. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 KÄLLOR. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

SKRIBENTENS FÖRORD Det här är ett material som är avsett särskilt för yrkespersoner som jobbar inom den sociala sektorn med babyfamiljer. Livet med en ny baby innebär en stor förändring för alla familjer, och föräldrarna behöver många slags stöd. I arbetet med babyfamiljer är det särskilt viktigt att föräldrar med exempelvis hälsomässiga eller sociala bekymmer lär känna sin baby, får tips om babyvården och förståelse för hur viktigt det är för babyn att vardagen är under kontroll. Det är viktigt att beakta familjens särskilda individuella utmaningar för att uppnå en amning som alla i familjen är nöjda med.

för att läkaren avråder från amning till exempel på grund av mammans medicinering. Modersmjölken som näring, närhetens betydelse för babyn och faktorer som hänför sig till en positiv amningsupplevelse är betydelsefulla element i föräldraskapet, och föräldrarna har stor nytta av att känna till dem. Jag hoppas att det här materialet ger nya perspektiv på hur amning kan stödjas inom den sociala sektorn. Jag hoppas också att materialet lyckas föra fram amningens betydelse även för familjer som är i behov av särskilt stöd. Ibland kan amningen vara en resurs när familjen kämpar med många andra faktorer som gör livet svårt. Eftersom vars och ens egna upplevelser och attityder om amning kan återspeglas också på klienterna är det bra att som yrkesperson vara medveten om dem innan man börjar samtala om amning.

Amning och amningshandledning har traditionellt endast ingått i utbildningsprogram inom hälso- och sjukvård. De som arbetar med babyfamiljer inom den sociala sektorn träffar ändå vanligen sina klienter flera gånger i veckan och har därmed goda möjligheter att stödja amningen via sitt arbete.

I det här materialet finns samlad information om hur man kan stödja amning, basfakta om amning, amningens betydelse och mjölkbildningen samt tankar om samsovning.

Bland de familjer som berörs av den sociala sektorns stödformer finns ofta mammor som ammar bara en kort tid eller som inte börjar amma alls för att de inte vill eller

DET ÄR BRA ATT INLEDA AMNINGGSSTÖDET REDAN UNDER GRAVIDITETEN Det är bra att inleda amningsstödet redan under graviditeten, om det bara är möjligt. Du kan samtala med den blivande mamman om vad hon tänker om amning och hur hon hoppas att amningen ska förlöpa samt hur hon tror att hon kommer att uppleva babyns närhet och beroende av henne när babyn är född.

muntran och vägledning under de första dagarna, så att de får en bra start på amningen. På förhand är det också bra att prata om att babyn behöver mycket närhet och famntid under de första månaderna. Mammorna och papporna kan känna att babyn behöver dem hela tiden. Det är helt normalt och man kan inte lära babyn att vara borta från sina föräldrar. Att hålla babyn nära sig mycket hjälper också att få i gång amningen. Du kan också berätta för föräldrarna att babyer inte har någon regelbunden dygnsrytm under de första månaderna. Babyn kan byta mat- och sovrytm varje dag. Föräldrarna bör ändå tänka på att nätterna är till för att sova och dagarna för att vara vaken och umgås.

Du kan berätta för de blivande föräldrarna om amningens fördelar: om att den bygger upp babyns immunförsvar, hjälper mamman att återhämta sig från förlossningen och att den förebygger bröstcancer. För gravida som får substitutionsbehandling kan du berätta att babyer som får modersmjölk direkt från födelsen ofta klarar sig med en kortare tid på sjukhus och får lindrigare abstinenssymptom. Vissa mammor kan bli intresserade av att amma när de får se uträkningar för vad modersmjölksersättning kostar jämfört med modersmjölken som är gratis.

Under graviditeten kan du uppmuntra föräldrarna att hålla någon annans baby i famnen eller träna med en så kallad reborn-docka (en docka som påminner om och väger lika mycket som en baby). Prata med föräldrarna om vilka tankar som väcks hos dem när de håller babyn eller dockan i famnen. Hur känns tanken på att ha babyn vid bröstet?

Brösten förbereder sig för amningen redan under graviditeten. De är redo för amning redan vid den sextonde graviditetsveckan. Vid varje graviditet sker det förändringar i brösten. Även om mamman har ammat tidigare betyder det inte att nästa amning fungerar lika. Om mamman tycker att hon misslyckades med föregående amning kan hon behöva extra mycket stöd och uppmuntran denna gång.

Under graviditeten kan du diskutera med föräldrarna om att sluta använda rusmedel och om rusmedlens inverkan på babyn. Så tidigt som möjligt under graviditeten bör föräldrarna bli medvetna om hur rökning påverkar babyn, hur bröstmjölken kan skydda mot rökningens skadeverkningar, hur alkoholbruk påverkar babyn, hur alkohol kan skada babyn och hur alkoholbruket kan försvåra amningen och ätandet.

Babyn tränar på att suga redan i livmodern och sugförmågan utvecklas tidigt under graviditeten. Både mamman och babyn behöver ändå öva sig tillsammans. Mammor, särskilt förstföderskor, behöver mycket upp-

Lähteet: Deufel, M & Montonen, E. Onnistunut imetys. 2010. Kustannus Oy Duodecim. Wambach, K & Riordan, J. Breastfeeding and human lactation. Fifth edition. 2016. Jones & Bartlett learning. Wiessinger, D, West, Di & Pitman, Teresa. The Womanly Art Of Breastfeeding. La Leche League International. 8th Edition. Ballantine Books. Newman, J. & Pitman, T. Dr. Jack Newman´s Guide To Breastfeeding. 3rd edition. 2014. Pinter&Martin.

Amningen under de första dagarna styrs av hormoner

babyn i hudkontakt. Därför lönar det sig att uppmuntra mamman och att hålla babyn i famnen mot bar hud under de första veckorna. Oxytocinet gör att mamman slappnar av och somnar lättare efter nattamningarna.

De viktigaste amningshormonerna är prolaktin och oxytocin. Under de första veckorna och månaderna har de här hormonerna stor betydelse för hur amningen lyckas.

Amning och stress Oxytocinfrisättningen är känslig för störningar. Om mamman är spänd, nervös eller osäker hämmar det lätt oxytocinfrisättningen, vilket leder till att mjölken rinner till sämre. I värsta fall kan det leda till ett ekorrhjul där babyn blir frustrerad när det inte kommer mjölk trots idogt sugande, mamman blir ännu mer nervös för att babyn är frustrerad, babyn ges mat från flaska, babyn vägrar bröstet ännu mer och mamman bestämmer sig för att sluta amma.

Varje gång mamman ammar stiger mängden prolaktin och ju mer prolaktin mamman har i blodet, desto mer mjölk utsöndrar brösten. Prolaktin utsöndras särskilt sent på kvällen och på natten. Därför är det bra att amma också på natten, speciellt under de första månaderna. Oxytocinet driver ut mjölken ur brösten och får muskelcellerna i bröstvårtan att slappna av så att mjölken kan rinna ut. Oxytocin bildas särskilt när mamman håller

Figur 1. Amningens stresscykel. Amning utan stress-projektet 2013-2016. Folkhälsan och Förbundet för mödra- och skyddshem.

Om mjölken rinner till dåligt kan du hjälpa mamman att slappna av till exempel med att placera en varm handduk eller en värmedyna på hennes axlar och lära henne andningstekniker eller att lugna ner sig genom att nyn-

na. Om ni har en förtrolig relation kan du massera mammans axlar eller be hennes partner göra det. Du kan också själv fundera på vad som kunde vara till nytta för att skapa en trygg omgivning och stämning.

Figur 2. Amningens positiva cykel. Amning utan stress-projektet 2013-2016. Folkhälsan och Förbundet för mödra- och skyddshem.

HUDKONTAKTENS BETYDELSE FÖR DEN NYFÖDDA Hudkontakt ger mamman och babyn många positiva hälsoeffekter redan på förlossningssjukhuset. Genast efter födseln skulle det vara bra att babyn fick komma i hudkontakt med mammans doftande och varma kropp som rör sig i andningens rytm. Det känns tryggt för babyn att få ligga nära det bekanta hjärtljudet. Hudkontakten får mjölken att stiga och väcker babyns instinkt att söka efter bröstet och börja suga. Hudkontakten håller babyns kroppstemperatur och blodsockernivå jämna, vilket kan minska babyns behov av tilläggsmjölk på sjukhuset och bidrar till att amningen kommer i gång bra.

samt deras anknytningsrelation. Hudkontakten under de första dagarna har långvariga effekter. Nyttan med hudkontakten hör ihop med oxytocinsystemet. När mamman har mycket hudkontakt med babyn utsöndras det mer oxytocin, vilket hjälper livmodern att sammandras efter förlossningen och därmed återhämtar sig mamman snabbare. Hudkontakten stimulerar modersinstinkten och mammans känslighet för babyns signaler, vilket får mamman att röra vid och tala mer med sin baby. Hudkontakten sänker både mammans och babyns stressnivåer. Det har konstaterats att till och med en ettåring kan hantera stress bättre om hen har fått mycket hudkontakt som baby.

Kombinationen av amning och hudkontakt har konstaterats förstärka bindningen mellan mamman och barnet

VIDARE EFTER DE FÖRSTA AMNINGSDAGARNA Den som allra bäst får mjölken att stiga och mjölkmängden att hållas vid en lämplig nivå, är babyn. Mjölken stiger när babyn får vara i hudkontakt och söka efter bröstet i egen takt. Det bildas mjölk i brösten hela tiden, också medan man ammar. Mamman behöver inte vänta att brösten ska fyllas på, utan det finns alltid mjölk. Om mamman väntar tills brösten spänner innan hon börjar amma, signalerar det till brösten att de producerar för mycket mjölk och då minskar mjölkproduktionen. Med andra ord: ju oftare brösten töms, desto mer mjölk bildas det.

eller kan bli tvungen att svälja stora mängder mjölk snabbt och får då lätt magknip. Om det sprutar ut mjölk kan det hjälpa att mamman sitter så bakåtlutad som möjligt, för då rinner mjölken så att säga uppför och det blir lättare för babyn att amma. Att trycka bröstet inåt när mjölken rinner till kan också göra att det sprutar ut mindre. Mamman kan byta bröst många gånger under en amning. Det stimulerar både mjölkbildningen och mjölkutdrivningen. Särskilt om babyn är trött de första dagarna eller om vikten ökar långsamt kan det hjälpa babyn att få i sig mer mjölk om mamman byter bröst ofta. Det finns inte heller någon tidsbegränsning för amningen, vare sig för antalet gånger eller antalet minuter åt gången. Under de första veckorna kan babyn ligga vid bröstet med 3–4 timmars mellanrum, 3–4 gånger i timmen eller 3–4 timmar åt gången.

Brösten kan vara ömma och svullna de första dagarna och ibland kan mamman få sår på bröstvårtorna. Sårig hud bör hållas fuktig så att såren läker bättre och så att det inte bildas hårda skorvar som orsakar ännu större smärta när de rivs upp. Mamman kan lindra vävnadssvullnaden och hjälpa babyn att få tag om bröstet genom att trycka med fingrarna strax utanför bröstvårtan så att bröstvårtan framträder tydligare och det blir lättare för babyn att få tag om den. I avsnittet om hur man kan stöda mamman i amningsfrågor och bekymmer, finns tips på hur man kan sköta såriga bröstvårtor. Om bröstvårtorna är såriga en längre tid (efter de första dagarna) är det oftast ett tecken på ett dåligt suggrepp eller svampinfektion.

De flesta babyerna ”tankar” både mjölk och trygg närhet särskilt på kvällen och kan då vilja ligga vid bröstet länge och ofta. Det är normalt babybeteende. Du kan uppmuntra mamman till att sitta bekvämt och vara beredd på att få tillbringa långa stunder i soffan. Föräldrarna kan bli förtvivlade om babyn gråter mycket på kvällen. Ibland vill babyn inte ligga vid bröstet eller har inte tålamod att ligga kvar, men trivs inte heller någon annanstans än i famnen. Då kan en bärsjal eller bärsele vara till hjälp, om babyn främst är ute efter närhet.

Vissa mammor har ett kraftigt mjölkflöde, vilket kan orsaka problem för både dem själva och för babyn. Babyn kan ha svårt att få tag om bröstet om det sprutar ut mjölk 9

BRA AMNINGSSTÄLLNING OCH BABYNS SUGGREPP För att amningen ska lyckas är det viktigt att mamman har en bekväm och avspänd amningsställning och att babyn har ett bra suggrepp. Mamman kan behöva mycket stöd under de första dagarna och månaderna för att hitta en bra ställning. Direkt efter förlossningen är det ofta svårt att sitta avspänt och mamman kan behöva bli påmind om att andas lugnt och slappna av i axlarna. Pappan eller partnern har stor betydelse för att mamman ska hitta en bra och avspänd amningsställning. Hen kan placera ut kuddar och hjälpa till att lägga babyn vid bröstet. Hen kan också ge mamman vatten att dricka medan hon ammar. Särskilt i början kan en trygg och lugn amningsmiljö vara viktig för att få en bra start på amningen. Också på din arbetsplats kan du tänka på att

ordna med en trivsam plats för amningen. Finns det någon lugn och trevlig plats där mamman säkert kan sitta bekvämt och amma sin baby ostört? Ett bra suggrepp kännetecknas av att amningen inte gör ont och babyn inte släpper taget om bröstet utan sväljer mjölk rytmiskt. När babyn har ett bra suggrepp ligger hen tätt intill mamman med bröstkorgen fast i mamman (med naveln mot mammans navel) och med munnen vidöppen så att en stor del av den undre delen av vårtgården är inne i babyns mun. Efter amningen ska bröstvårtan vara rund och oförändrad. Om den är läppstiftformad eller vit har suggreppet varit dåligt.

Vaggställning eller famntag Den här sittande ställningen är kanske den vanligaste amningsställningen och är lätt att använda särskilt på offentliga platser. Babyns huvud ska vila på mammans arm och kunna röras fritt. I en bra amningsställning är babyns huvud tillräckligt bakåtlutat så att babyn kan ta tag ett tillräckligt stort suggrepp om bröstet. När babyn ligger med naveln mot mammans navel och tillräckligt nära mamman blir det lättare att få ett bra suggrepp. Också babyns armar ska kunna röras fritt och exempelvis röra vid mammans andra bröst, hud eller amningssmycke, som på bilden. Om man behöver korrigera amningsställningen är ett bra knep att flytta babyn närmare mamman, lägga hen på sida och dra hen aningen bakåt i fötternas riktning (ca 15 centimeter). Det brukar ge ett bättre suggrepp och en bättre ställning för babyn.

INTE SÅ HÄR På den här bilden ligger babyn för högt upp och huvudet är inte tillräckligt bakåtlutat för att babyn ska kunna få ett tillräckligt stort grepp om bröstet. Det kan kännas obehagligt för babyn att suga med huvudet åt sidan.

Amning under armen Särskilt mammor med stora bröst kan ibland ha svårt att hitta en bra amningsställning. I den här ställningen lägger man babyn på en kudde eller något annat underlag och stöder hen mellan skulderbladen. Också här är det viktigt att babyns huvud är tillräckligt bakåtlutat. Babyn suger kraftigare med undre käken, så det här kan vara en bra ställning för att lindra mjölkstockning och bröstinflammation. Mamman får också bra ögonkontakt med babyn i den här ställningen. BRA AMNINGSSTÄLLNING: • Babyns bröstkorg är tätt intill mamman • Babyns huvud tillräckligt bakåtlutat • Babyns huvud och händer kan röra sig fritt

Amning liggande på sida Att amma liggande kan vara det bekvämaste för mamman särskilt efter förlossningen. Också på natten kan det vara lättast för mamman, särskilt om babyn sover bredvid henne. Också i den här ställningen ska babyn ligga tillräckligt lågt ner i förhållande till bröstet, så att huvudet är tillräckligt bakåtlutat.

Bakåtlutad ställning (kallas även laid back eller biological nurturing) I den här ställningen sitter mamman bakåtlutad i en bekväm ställning och babyn vilar på hennes mage och bröstkorg i en ställning som tillåter babyn att vara aktiv och söka sig till bröstet. Babyns huvud kan vila mot mammans arm och mamman kan hålla sin hand under babyns rumpa, men främst är det gravitationen som håller babyn på plats. Vid behov kan mamman luta sig mer bakåt. Den här ställningen kan rekommenderas särskilt om det sprutar ut mjölk, för bakåtlutningen kan göra att mjölken inte sprutar ut lika kraftigt. Det är bra att se till att det finns tillräckligt med dynor till hands, så att mamman kan hitta en bekväm ställning.

Tandem-amning Mamman behöver inte nödvändigtvis sluta amma om hon blir gravid igen. Tandem-amning innebär att mamman ammar en baby och ett äldre syskon samtidigt. Mamman lägger först babyn vid bröstet och ber därefter det äldre syskonet komma. Det äldre syskonet kan ofta redan hitta en bra ställning själv så mamman kan fokusera på att hitta en bra ställning för babyn.

Lähteet: Deufel, M & Montonen, E. Onnistunut imetys. 2y010. Kustannus Oy Duodecim. Newman, J & Pitman, T. Dr. Jack Newman´s Guide To Breastfeeding. 3rd edition. 2014. Pinter&Martin. Wambach, K & Riordan, J. Breastfeeding and human lactation. Fifth edition. 2016. Jones & Bartlett learning. Wiessinger, D, West, D & Pitman, T. The Womanly Art Of Breastfeeding. La Leche League International. 8th Edition. Ballantine Books UvnäsMoberg, Kerstin. Oxytocin—The Biological Guide To Motherhood. 2015. Hale Publishing.

HUR STÖDJA FÖRÄLDRAR I AMNINGEN? Du kan bidra till en lyckad amning genom gott stöd, uppmuntran och vägledning. Det är sällsynt att mamman inte kan amma av fysiologiska skäl. Andra människors stöd och respekt för amningen ger mamman bättre självförtroende.

Att fundera på faktorer i omgivningen: • Med pappan eller partnern kan du fundera på hur hen kan stödja mamman med amningen och vad hen kan göra med babyn? • Mormödrar, farmödrar och andra närstående kan ha föråldrade kunskaper om babyskötsel eller egna dåliga amningserfarenheter som påverkar deras åsikter om amning. De kan till exempel upprepa att ”kvinnorna i vår släkt inte har till räckligt med mjölk”, vilket kan påverka mammans självförtroende för amningen. I sådana fall är det bra att prata med mamman och fundera på hur mormoderns eller farmoderns ord kan påverka amningen. • Ibland tvivlar mamman på hälsovårdarens anvisningar eller tycker att de inte uppmuntrar till amning. Ni kan då försöka reda ut problemet tillsammans och be om mer vägledning eller en annan hälsovårdares åsikt. • Mamman kan fortsätta amma, även om hon återvänder till arbetet eller studierna. Det blir förstås längre pauser mellan amningarna och ju mindre babyn är, desto viktigare är det att tömma brösten till exempel genom att pumpa ut mjölk eller handmjölka under dagen för att undvika mjölkstockning och bröstinflammation. En baby som närmar sig ett år klarar sig ofta utan mjölk på dagen och kan äta annan mat då, bara hen får tanka modersmjölk under resten av dygnet. Att sluta amma på natten kan hjälpa vissa mammor att orka bättre på arbetet eller i skolan.

Ett respektfullt stöd innebär att ge positiv respons om mammans agerande och förmåga, stärka hennes självförtroende och att stödja henne till att reflektera kring sin amning. Din roll som stödjare är att vara närvarande och försöka förstå och hjälpa mamman att analysera situationen samt att lyssna på föräldrarnas tankar om amningen. Om mamman är rädd, spänd eller trött kan mjölkutsöndringen försämras. Då behöver mamman mycket emotionellt stöd för amningen. Även när det förekommer svårigheter är det bra att den som stöder kommer ihåg att uppmuntra, lyfta fram det som går bra, berömma, tacka och beundra både babyn och mamman. Mammans egen motivation är viktig för att amningen ska lyckas, och om det uppstår problem kan mamman lätt tappa motivationen och självförtroendet. Genom att i lugn och ro lyssna och ta del av föräldrarnas tankar kan ni tillsammans försöka hitta lösningar på svårigheter som gäller amningen. Du behöver inte alltid ha färdiga svar, utan det viktigaste är att du frågar föräldrarna hur amningen har fungerat, hur de har upplevt amningen och vad de tänker om själva amningsproblemet.

Faktorer som kan få mamman att sluta amma

Faktorer som beror på mamman: • Mamman är trött. • Mamman tycker att amningen binder henne för mycket. • Amningen gör ont. • Mamman tvivlar på att mjölken räcker till. • Amningsproblem som beror på brösten, till exempel riklig mjölkutsöndring. • Mamman tycker att det är bekvämare och lättare att mata med flaska än att amma. • Flaskmatning gör det möjligt för partnern att mata barnet särskilt vid obekväma tidpunkter, som på natten.

Faktorer i omgivningen: • Pappan förhåller sig neutralt, likgiltigt eller negativt till amning. • Mormodern, farmodern eller andra närstående tvivlar på att amningen kommer att lyckas. • Hälsovårdspersonalen har gett bristfällig eller olämplig vägledning och tvivlat på att amningen kommer att lyckas. • Mamman återvänder till arbetet. 12

• Mamman upplever amningen som motbjudande. • Mamman oroar sig för att hennes kroppsbild ska förändras.

amma oftare? Behöver babyns suggrepp rättas till? Om mamman får mjölkstockning eller bröstinflam mation upprepade gånger på samma plats i sam ma bröst bör hon fundera på om behån eller handväskans rem trycker på just där. • Om det kommer mycket mjölk på en gång, kan det hjälpa om mamman sitter bakåtlutad under amningen, så rinner mjölken så att säga i uppförs backe. Om det kommer rikligt med mjölk i början av amningen, kan mamman handmjölka så att det största trycket lättar innan hon lägger babyn vid bröstet. Om babyns vikt har ökat normalt, kan mamman vid kraftig överproduktion försiktigt försöka minska på mjölkmängden. Då måste babyn ändå växa tillräckligt enligt barnrådgiv ningsbyrån och vara minst sex veckor gammal. Mamman kan då amma flera gånger i följd ur samma bröst. Om det andra bröstet börjar ömma medan det väntar på att bli tömt, kan mamman försiktigt handmjölka bort de värsta spänningarna. Hon ska ändå inte tömma bröstet helt, för då ökar mjölkproduktionen ännu mer. Mamman bör disku tera saken på rådgivningsbyrån och samarbeta med personalen där för att säkerställa att mjölk produktionen inte minskar för mycket. • Om mamman eller den andra föräldern tycker att amning känns motbjudande, är det bra att prata om saken och fråga vad det är i amningen som känns motbjudande. För vissa mammor kan det hjälpa att ta en dag åt gången. Hon prövar en dag till, och sedan ytterligare en dag och ser hur det känns då. • Det är förståeligt att mammor oroar sig för att kroppsbilden ska förändras. Du kan fråga mam man hur förändringarna känns för henne. Vilka förändringar tänker hon på? Vad tror hon att hennes partner tänker?

Att fundera på faktorer som beror på mamman: • Vad kan hjälpa om mamman är trött? Är det bekvä mare att samsova, så att mamman inte behöver stiga upp ur sängen? Eller är det bättre att se över babyns och föräldrarnas dygnsrytm? Om babyn är över sex månader gammal och föräldrarnas krafter räcker till, kan de pröva på en mjuk och målmed veten sömnskola. (Till exempel enligt Manner heims barnskyddsförbunds instruktioner:

http://www.mll.fi/vanhempainnetti/ tietokulma/uni/unikoulu/ Det kan vara bra att tillsammans med föräldrarna fundera på hur föräldrarna kan vila på dagen medan babyn sover. • För vissa familjer kan det underlätta om den andra föräldern hjälper till när babyn vaknar på natten. Ibland kan det hjälpa mamman att få vila på dagen eller gå och lägga sig samtidigt som babyn på kvällen. Babyns första sömncykel är vanligen den längsta under natten. • Om mamman tycker att amningen binder henne för mycket kan ni tillsammans fundera på vad som skulle kännas bra för henne. Hur kunde man fördela vårdansvaret mellan föräldrarna? Vad önskar sig mamman av amningen i det här läget? Om familjen vill övergå till delamning (kombina tion av amning och flaskmatning) kanske den andra föräldern kan ta över en större del av vårdansvaret. • Om mamman tvivlar på att mjölken räcker till, kan ni gå igenom säkerhetstecknen för amningen. (Finns senare i handboken i avsnittet om hur man kan stöda mamman i amningsfrågor och -bekym mer). Mamman kan effektivisera amningen genom att erbjuda babyn bröstet oftare eller byta bröst under amningens gång. Man kan också komma överens om extra vägningar på barnrådgivnings byrån för att kontrollera hur babyn växer. Obs! Att väga babyn före och efter amning ger inte nödvändigtvis en realistisk bild av hur bra mjölken räcker till, eftersom babyn kan äta olika ofta vid olika tider på dygnet och olika mycket under olika amningsgånger. Dylika vägningar medför ofta bara mer stress för mamman. • Problem som gäller brösten bör utredas. Behöver mamman ändra på amningsvanorna? Borde hon

Faktorer som beror på babyn: • Babyn vägrar ta bröstet. • Det är svårt att amma babyn. • Babyn har komjölksallergi. • Föräldrarna har börjat ge babyn fast föda för tidigt. Att fundera på faktorer som beror på babyn: • Mamman kan försöka locka babyn, men även lite större barn, till bröstet med hjälp av hudkontakt. Om babyn har svårt att komma till ro vid bröstet eller släpper taget fort, kan hon pröva på att byta amningsställning. Ibland måste mamman locka babyn lite extra, ”vilseleda” babyn en smula. Då

BABYNS NÄRING För en frisk baby räcker modersmjölken som näring under de första sex månaderna. Babyn kan börja få pyttesmå smakprover när hen är redo för det, dock tidigast från fyra månaders ålder. Babyn är redo för att äta fast föda när hen kan sitta stadigt, är intresserad av mat, sträcker sig efter mat och sätter den i munnen samt smakar på maten i munnen.

kan mamman pröva på att amma stående medan hon vaggar babyn och går omkring, i svagt ljus eller totalt mörker eller när babyn är sömnig – bara fantasin sätter gränser. • Om babyn är allergisk mot komjölk eller andra livsmedel måste mamman följa en amningsdiet och utelämna de allergiframkallande livsmedlen ursin egen kost. Det ska alltid göras i samarbete med barnrådgivningsbyrån. • Ibland kan föräldrarna tycka att flaskmatning känns som en lättare lösning. Om du har en god relation till mamman, kan du samtala med henne om hur hon har upplevt amningen. Hur skulle det kännas att sluta amma och börja flaskmataistället? Vem ska fylla och värma flaskorna på natten? Och vem ska diska dem? • Mjölken, antingen modersmjölk eller modersmjölksersättning, är babyns huvudsakliga föda under det första året. En del babyer börjar föredra fast föda på bekostnad av mjölken. Då kan föräldrarna ge babyn en mindre mängd fast födaeller amma babyn innan de ger hen av den fasta födan.

Källor: Deufel, Maila & Montonen, Elisabet. Onnistunut imetys. 2010. Kustannus Oy Duodecim Institutet för hälsa och välfärd (THL): Tillsammans kring matbordet -kostrekommendationer till barnfamiljer. 2016. https://www.julkari.fi/handle/10024/129744

PROBLEM MED BABYNS ÄTANDE I arbetet med babyfamiljer råkar man ibland ut för babyer och små barn som har problem med ätandet. Problemen kan bero på munmotoriken (till exempel hos FASbarn), babyns temperament eller försenad utveckling, men också på kommunikationsproblem mellan babyn och föräldrarna. Tidigare smärtsamma eller dåliga minnen av ätande kan också försvåra babyns ätande.

amningen minska. För föräldrar med kontrollbehov kan tillvänjningen till den fasta födan underlätta dagsrytmen när dagen styrs av en regelbunden måltidsrytm. En förälder som skämmer bort sitt barn har också svårt att märka babyns hungersignaler och ger babyn mat alltid när babyn vill. Hen kan ge barnet många olika alternativ och för stora mängder mat. Det kan leda till att babyn får i sig bara små mängder mjölk då hen har ätit så mycket annat under dagens lopp.

Förälderns sätt att mata babyn kan få babyn att vägra bli ammad eller att äta fast föda. Om föräldern har för sträng kontroll, försummar babyn eller skämmer bort babyn vid måltiderna kan det påverka babyns ätande negativt.

En förälder som försummar sitt barn noterar inte hungersignalerna och kan också i övrigt låta bli att tillgodose babyns sociala, fysiska och emotionella behov.

En kontrollfokuserad förälder märker nödvändigtvis inte babyns hungersignaler och kan använda kraft, straff eller osakliga belöningar för att få babyn att äta. Föräldrar med kontrollbehov kan lättare bestämma sig för att övergå från amning till flaskmatning. När föräldrarna matar babyn med flaska ser de hur mycket mjölk babyn får i sig och kan då kontrollera mängden mat. Av samma skäl kan föräldrarna välja att börja ge fast föda tidigare än rekommendationerna föreskriver. Om babyn får fast föda för tidigt kan

Om ätstörningen beror på för lite ömsesidighet i föräldra-barn relationen är babyn socialt tillbakadragen och ointresserad av samspel och av sin omgivning. Hen tar inte ögonkontakt, ler inte och jollrar inte till föräldern under måltiden. Babyn kan undvika social kontakt också med andra än föräldrarna. En sådan här ätstörning kan äventyra babyns tillväxt och utveckling.

Lähteet: Kerzner, B et al. A Practical Approach to Classifying and Managing Feeding Difficulties. PEDIATRICS (ISSN Numbers: Print, 0031-4005; Online, 1098-4275). 2015 by the American Academy of Pediatrics. Vaarno, J. Parental influences and mothers experiences on infant and young child feeding. Turun Yliopiston julkaisuja. Sarja – ser. D osa – tom. 1233. Turku 2016.

LÄKEMEDEL, RUSMEDEL OCH AMNING Den ammande mammans medicinering De flesta som arbetar med babyfamiljer inom den sociala sektorn behöver inte och ska inte vara experter på läkemedel. När en klient vill veta om en viss medicin är lämplig vid amning kan och ska hen kontakta den läkare som har ordinerat medicinen eller Teratologisk information för att få mer information. Värkmediciner och febernedsättande mediciner som är trygga vid amning är ibuprofen och paracetamol, som kan tas enligt doseringsanvisningarna i förpackningen. I fråga om övriga läkemedel bör mamman vid behov kontakta sin läkare. Mammans egna önskemål angående amningen och hennes amningsmotivation är viktiga faktorer när man funderar på rätt medicinering. För många läkemedel finns det alternativ och många mediciner är lämpliga även vid amning. Läkarna har tillgång till databasen LactBase, där man kan kolla vilka läkemedel som är lämpliga för den som ammar. När en ammande mamma tar en medicin som hennes läkare har ordinerat till exempel för den mentala hälsan eller som substitutionsbehandling är det viktigt att diskutera med läkaren vilka risker medicinen kan medföra vid amning. När en läkare ordinerar ett läkemedel är det viktigt att hen vet att mamman ammar. Mamman bör berätta för läkaren även om eventuella övriga mediciner. Samtidigt kan man också fundera på nyttan med amningen. Amningen kan tillföra moderns och barnets relation något som gör det värt att ta riskerna med läkemedlen. Det är viktigt att den ammande mamman följer doseringen. Det är alltid läkaren som beslutar om medicineringen och det är barnrådgivningsbyrån eller läkaren som ansvarar för uppföljningen av babyns välbefinnande. Du kan uppmana föräldern att kontrollera vilka läkemedel som är lämpliga vid amning och att vid behov kontakta sin läkare eller Teratologisk informationstjänst. Om du som yrkesperson har en god och förtrolig relation till

mamman, kan du följa med till läkarmottagningen för att diskutera alternativ för medicineringen. Teratologisk informationstjänst ger information om HNS Teratologiska läkemedelsanvändning informations serviceoch annan exponering telefon svarar på som har skadlig inverkan frågor om läkemedelsanvändning vid amning. på fertiliteten, graviditeten och fosterutvecklingTeratologisk en samt ger råd i frågor informationstjänst, som gäller användning av tfn 09 4717 6500, läkemedel under gravidivardagar kl. 9–12 tet och amning. Teratologisk informationstjänst kan kontaktas av mammor och pappor som planerar en graviditet eller redan väntar barn, yrkespersoner inom hälso-, sjuk- och socialvården, apotek, myndigheter och massmedier. Tjänsten tar inte ställning till behandlingen av mamman, graviditeten eller barnet och ordinerar inte mediciner. När tjänsten är stängd kan mamman kontakta sin egen rådgivningsbyrå eller mödrapolikliniken. Att amma ska alltid vara mammans eget beslut, liksom att låta bli eller att sluta amma. Läkemedel och deras biverkningar på babyns välbefinnande kan leda till skuldkänslor och osäkerhet. Om babyn får symptom av mammans mediciner, bör mamman kunna diskutera saken och fundera på vad det betyder för just henne och hennes baby att fortsätta eller sluta amma. En del av läkemedlens biverkningar, såsom gråt och kolik, är också helt normalt beteende för små babyer. Man kan inte ens alltid veta vilka gasbesvär och vilken gråt som hänför sig till mammans mediciner och vilka som beror på att babyns tarmar är outvecklade. Många lugnande och antipsykotiska mediciner och de flesta antidepressiva medicinerna kan användas vid amning. För ammande mammor försöker läkarna ändå alltid hitta den minsta möjliga effektiva dosen. En del läkemedelssubstanser överförs till modersmjölken och kan orsaka gråtighet, kräkningar och darrningar hos babyn. Vissa mediciner kan minska mjölkbildningen,

så det gäller att följa med babyns viktutveckling noga. Även om den totala mängden läkemedel i modersmjölken är låg, kan babyn få en del symptom, såsom kolik, sömnsvårigheter, orolighet och gråt. Om en ammande mamma tar någon stark medicin med varningstriangel, bör babyns hälsa observeras extra noggrant. Att samsova är inte tryggt för babyn om mamman använder starka mediciner.

så kvaliteten kan variera mellan olika produktpartier. Vid stickprover har det förekommit orenheter och fall där innehållet inte har motsvarat produktbeskrivningen. Största delen av de betydande biverkningarna av naturpreparat beror på att produkten har innehållit andra medicinalväxter eller ämnen än de som har angetts på förpackningen. Produkten kan avsiktligt eller till följd av ett tillverkningsfel innehålla syntetiska läkemedel, giftiga medicinalväxter eller tungmetaller. I vissa fall kan någon utlovad ingrediens saknas helt. Mamman kan alltid fråga om naturpreparat på rådgivningsbyrån, om hon vill använda sådana.

Naturpreparat rekommenderas inte för den som ammar. Det finns inte tillförlitliga forskningsbevis för att de är säkra att använda under graviditet eller amning. Det finns ingen systematisk övervakning av naturpreparat,

Källor: HNS. Teratologisk information. http://www.hus.fi/sv/sjukvard/sjukvardstjanster/Teratologisk_informationtjanst/ Lastenneuvolakäsikirja. Institutet för hälsa och välfärd. Wambach, K. & Riordan, J.. Breastfeeding and human lactation. Fifth edition. 2016. Jones & Bartlett learning.

Rökning och amning

mor gör klokt i att amma. Via bröstmjölken får babyn antikroppar som minskar risken för bland annat allergier och astma. Det är viktigt eftersom samma risk ökar på grund av rökningen. I modersmjölksersättning finns det inga antikroppar. Rökning kan försvåra amningen, eftersom mjölken då stiger och rinner till långsammare och mjölkens smak påverkas. Giftiga ämnen från tobaken fastnar på mammans fingrar, hud, kläder och i andningsvägarna och överförs därmed även till babyn. Rökning ökar även risken för plötslig spädbarnsdöd.

Det är bra att uppmuntra mammor till att sluta röka och snusa redan under graviditeten och till att fortsätta vara rök- och snusfria även när babyn är född. Om en förälder röker, ökar risken för att babyn ska drabbas av bland annat luftvägsinfektioner, allergier och astma. Nikotinet koncentreras i modersmjölken och ju mer mamman röker desto högre blir nikotinhalten i mjölken. Rökning ska ändå inte vara ett hinder för amning. Fördelarna med amningen är många och även rökande mam-

Samsovning och rökning är inte en trygg kombination, för då andas babyn in tobaksrök under en lång tid via förälderns andning. Också en rökande pappa som sover bredvid babyn är en risk för babyns hälsa.

Det är bra att instruera mammor som röker att • låta det gå så lång tid som möjligt mellan rökning och amning. • röka direkt efter att de har ammat. • minska rökningens skadeverkningar till exempel genom att tvätta händerna när man har rökt och ha en ytterjacka utanpå inomhuskläderna.

Att använda nikotinpreparat är ett tryggare alternativ än att röka. Under amningen rekommenderas korttidsverkande nikotinpreparat, såsom tuggummi, spray och inhalator.

Källor: Dempsey, DA & Benowitz NL. Risks and benefits of nicotine to aid smoking cessation in pregnancy. Käypä hoito -suositus. Tupakkariippuvuus ja tupakasta vieroitus. Wambach, Karen & Riordan, Jan. Breastfeeding and human lactation. Fifth edition. 2016. Jones & Bartlett learning.

Alkoholanvändning och amning

En alkoholpåverkad förälder kan utgöra ett hot för babyn och kan kännas skrämmande och svårtolkad för babyn. Alkohol kan försvaga mammans sensitivitet, det vill säga förmågan att observera babyn och besvara babyns signaler i tid och på lagom känslonivå. Om mamman går på krogen en kväll och en trygg vuxen tar hand om babyn, kan mamman med gott mod amma följande dag när hon är nykter och behöver inte pumpa ut mjölk på grund av alkoholen. Alkohol kan förändra mjölkens lukt och smak så att babyn inte vill ha mjölken. I handboken för barnrådgivningsbyråer uppmanas man att beakta familjernas individuella situation i fråga om alkoholbruk vid amning.

Kort om alkoholanvändning och amning • Det finns lika mycket alkohol i modersmjölken som i mammans blod. • Mamman behöver inte ta en lång paus från amningen eller pumpa ut mjölk när hon har druckit alkohol. • Alkoholhalten i bröstmjölken är som högst 30–60 minuter efter alkoholintaget. • Att hantera babyn under påverkan av alkohol är ett hot mot babyn.

Alkohol har inga positiva effekter på amning, men ett måttligt intag verkar heller inte medföra några medicinska risker för babyn. Någon helt riskfri dos för alkoholanvändning under amningen finns ändå inte. Om man vet att föräldrarna har rusmedelsproblem kan man inte ta lätt på alkoholbruk. Alkohol är inte i sig ett hinder för amning, om mamman till exempel dricker ett glas vin till maten eller tar sig en bastuöl.

Babyer som har utsatts för alkohol under fostertiden har konstaterats ha mer sug- och ätproblem som försvårar amningen. Babyer med alkoholskador kan ha andningsproblem och svårigheter att svälja i rätt takt och kan behöva träna till exempel att svälja. På grund av abstinenssymptom kan babyerna vara irriterade och beröringskänsliga och ha dålig munmotorik.

Källor: Kehitysvammaliitto. Alkoholi ja raskaus (FASD); Lastenneuvolakäsikirja. Institutet för hälsa och välfärd.

Substitutionsbehandling och amning

substitutionsbehandling behöver mindre vård för abstinensbesvär på sjukhuset om de ammas än om de får modersmjölksersättning. Babyer som ammas behöver dessutom i regel vara på sjukhuset en kortare tid än de som får enbart modersmjölksersättning. Mammorna bör uppmuntras att hålla babyn i hudkontakt efter födelsen och under hela sjukhusvistelsen. Babyns abstinensbesvär minskar i hudkontakt, samtidigt som hudkontakten får mjölken att stiga och underlättar mammans anknytning till babyn.

Missbrukare som genomgår substitutionsbehandling eller avgiftning tar mediciner som innehåller metadon eller buprenorfin. Målet med avgiftningen är att personen slutligen också ska avvänjas från medicinerna. En mamma som genomgår substitutionsbehandling eller avgiftning bör ha en fungerande och regelbunden kontakt med missbrukarvården. Om mamman är motiverad att amma, är substitutionsbehandlingen i sig inget hinder om mamman inte använder andra rusmedel eller är HIV-positiv. Det är viktigt att barnet får noggrann medicinsk uppföljning så att eventuella biverkningar kan upptäckas.

När en mamma som har använt droger vill amma är det viktigt att bedöma från fall till fall om det är tryggt. Faktorer som bör beaktas i bedömningen är följande: • Mammans rusmedelsbruk och behandlingshistoria Mammans medicinska och psykiatriska vård och medicinering • Mammans missbrukarvård • Babyns hälsotillstånd (inkl. NAS-bedömning, dvs. bedömning av den nyföddas abstinens syndrom och dess inverkan på amningen) och medicinsk uppföljning av babyn • Stödet från närstående och myndigheter • En plan för hälsovården för tiden efter förlossningen

Det finns relativt lite forskningsdata om hur läkemedel för substitutionsbehandling påverkar babyer som ammas. Mängden buprenorfin eller metadon i modersmjölken är liten oberoende av hur stora doser mamman tar. Det är viktigt att ammande mammor som genomgår substitutionsbehandling får tillräckligt med stöd. Det har konstaterats att babyer till mammor som genomgår

Rusmedelsmissbruk, även sporadiskt, i samband med amning kan medföra stor fara för babyn. Droger som köpts i gatuhandeln kan utgöra en infektionsrisk såväl för mamman som för babyn. LSD, amfetamin, heroin,

marijuana, ecstasy och kokain överförs direkt till modersmjölken och kan i värsta fall till och med leda till att babyn dör. Droger som kommit via modersmjölken kan synas i babyns blod i flera veckor.

Källor: HNS. Teratologisk information. Jansson, Lauren. ABM Clinical Protocol #21: Guidelines for Breastfeeding and the Drug-Dependent Woman. The Academy of Breastfeeding Medicine Protocol Committee. Käypä hoito -suositus. Buprenorfiini- tai metadonikorvaushoito ja imetys. 2012. Pritham A. Breastfeeding Promotion for Management of Neonatal Abstinence Syndrome. AWHONN, the Association of Women’s Health, Obstetric and Neonatal Nurses. JOGNN, 42, 517-526; 2013. DOI: 10.1111/1552-6909.12242.

SAMSOVNING ELLER ATT SOVA TILLSAMMANS MED FÖRÄLDRARNA Samsovning, eller när föräldrarna och babyn sover i samma säng, har konstaterats öka amningsbenägenheten och förlänga amningsperioden. Samsovning kan hjälpa mamman att sova djupare och bättre när hon inte behöver stiga upp på natten för att amma babyn. För en mamma som sover intill sin baby synkroniseras sovrytmen med babyns sovrytm. Rekommendationerna om samsovning är ändå motstridiga. Enligt viss forskning ökar samsovning risken för exempelvis plötslig spädbarnsdöd, medan annan forskning tyder på det motsatta.

• Babyn är fullgången. • Mamman ammar. • Babyn sover på rygg. • Sängen har en enhetlig och hård madrass. Det får inte heller finnas något utrymme mellan sängen och väggen där babyn kan falla eller komma i kläm. Sängen ska också vara tillräckligt bred. • Det finns inga extra täcken eller kuddar nära babyn. • Tillräckligt svalt i rummet och babyn är inte för varmt klädd.

Förutsättningar för trygg samsovning

När familjen samsover är det tryggast för babyn att ligga intill den ammande mamman, eftersom hon har kontakt med babyn också när hon sover. Mamman skyddar babyn instinktivt i sömnen om babyn ligger på amningsavstånd från henne. När man samsover får syskon eller husdjur inte sova bredvid babyn.

Om föräldrarna vill sova med babyn i samma säng är det viktigt att tillsammans med föräldrarna fundera på om villkoren för trygg samsovning uppfylls:

Om villkoren för trygg samsovning inte uppfylls, kan du föreslå andra sätt på vilka föräldrarna kan sova nära babyn, så som att placera babyns säng fast i föräldrarnas eller att babyn får somna i föräldrarnas säng men inne i en bärkasse eller i moderskapsförpackningslådan.

• Föräldrarna röker inte. • Föräldrarna är nyktra. • Föräldrarna har ingen medicinering som gör dem sömniga eller trötta.

Källor: Newman, Jack & Pitman, Teresa. Dr. Jack Newman´s Guide To Breastfeeding. 3rd edition. 2014. Pinter & Martin. Unicef: Caring for your baby at night. Imetyksen tuki rys:s webbsidor: http://www.imetys.fi

MENTALA STÖRNINGAR, TRAUMAN OCH AMNING Mammans depression eller ätstörning och amning

nen och orsaka fysiskt illamående. Hon kan tycka att det är motbjudande att röra vid babyn. Amningen kan till och med framkalla icke-verklighetsförankrade upplevelser. Mamman kan sitta och amma överdrivet länge och förlora tidsuppfattningen och dygnsrytmen. Vissa mammor har symptom bara på natten. Saklig information om att reaktionerna beror på traumat kan hjälpa mamman att anpassa sig till situationen och bättre förstå sina egna reaktioner.

De amningsrelaterade faktorer som skyddar mot förlossningsdepression är starkast åtta veckor efter förlossningen och börjar försvagas efter åtta månader. För mammor som hade varit deprimerade under graviditeten verkar redan fyra veckors helamning skydda från förlossningsdepression. Forskning har visat att risken för förlossningsdepression ökar hos mammor som har haft depressionssymptom redan under graviditeten och som inte har planer på att amma.

Sexuella trauman kan påverka den blivande mamman redan under graviditeten. Förlossningen kan vara svår och lång och kännas mycket smärtsam för mamman. Förlossningsförloppet och upplevelsen av den, påverkar hur amningen kommer igång. För mammor som har blivit sexuellt utnyttjade kan det vara svårt att börja amma. Det kan kännas motbjudande att amma. Om mamman vill amma, är det viktigt att du försöka stötta henne och inge tro att amningen kommer att lyckas. En mamma som har blivit utnyttjad kan ha dåligt självförtroende och svag tro på sin egen förmåga och tror nödvändigtvis inte att hennes kropp kan fungera ordentligt. Amningen kan ändå bli en helande upplevelse för mamman när hon märker att hennes kropp kan nära babyn och göra hen nöjd.

Amning kan också skydda babyn medan mamman är deprimerad. Det har konstaterats att mamman har nära kontakt med babyn och vidrör babyn när hon ammar. Det är också mer naturligt för henne att smeka babyn medan hon ammar än medan hon matar ur flaska. Enligt undersökningar ökar smekning och beröring mammans sensitivitet för babyn och sensitiviteten i sin tur minskar på föräldrabeteende som känns påträngande för babyn. Deprimerade mammor helammar sina babyer en kortare tid och övergår lättare till flaskmatning än mammor som inte är deprimerade. En deprimerad mamma kan också börja ge babyn fast föda tidigare än näringsrekommendationerna föreskriver.

De känslor som hormonet oxytocin väcker under amningen, såsom att det kniper eller kittlar i bröstvårtorna, kan vara förvirrande för mammor som har varit med om trauman. Du kan berätta för mamman att känslorna beror på oxytocinets verkan och att det är bra att oxytocin utsöndras, eftersom det betyder att mammans kropp fungerar som den bör. Utsöndringen av oxytocin för mamman och babyn närmare varandra. När mamman förstår att känslorna är normala kan det vara lättare för henne att stå ut med dem.

Fortgående problem med ätandet och ätstörningar kan gå vidare till nästa generation. Om mamman har lidit av eller fortfarande lider av en ätstörning ökar risken för att barnet ska få en ätstörning. Om mamman begränsar och kontrollerar sin kost kan det bidra till att hon helammar en kortare tid.

Psykiska traumans inverkan på amningen

Om amningen väcker traumatiska minnen hos mamman, kan ni tillsammans fundera ut modeller för hur hon kan komma över obehagliga tillstånd och känslor. Exempel på metoder som kan hjälpa mamman: • Att använda bröstgummi, så att bröstvårtan inte stimuleras så kraftigt. • Att sluta amma på natten och låta partnern sköta

Mammor med traumabakgrund kan ha svårt att anpassa sig till en förtrolig klientrelation och kan lätt börja känna skam och skuld. Det är bra att vara medveten om det också då man talar om amning. För en mamma med traumabakgrund kan amning väcka traumatiska min-

matandet då. Ofta är det just nätterna som är svårast för den som har utsatts för ett trauma. • Att hitta en trevlig och trygg plats för amningen. • Att vira in babyn i en filt. I vanliga fall bör babyns armar vara fria under amningen, men för vissa mammor kan det att babyn viftar med händerna och rör brösten väcka känslor av obehag.

• Att använda ett amningssmycke som babyn kan hålla i händerna under amningen. • Att pumpa mjölk, om det känns övermäktigt att amma. • Att använda sig av inre bilder: ”Mjölken är som en forsande flod som ger min baby goda närings ämnen och gör hen stor och stark”, ”Känslan i mina bröst är mjölken som vårdar och när min baby”.

AMNING OCH MAMMOR SOM KOMMIT TILL FINLAND SOM FLYKTINGAR ELLER ASYLSÖKANDEN En mamma som har varit tvungen att lämna sitt hem och åka iväg med en liten baby eller som kanske har fött under flykten eller framme i Finland behöver särskilt stöd under amningen. Unicef har gett ett utlåtande, enligt vilket asylsökande mammor bör få uppmuntran och stöd för amningen i flyktingläger och på flykt, innan mamman och babyn når sin destination. För barn under sex månader rekommenderas endast helamning, eftersom modersmjölken är det tryggaste för små babyer i svåra förhållanden och minskar risken för diarré och andra smittsamma sjukdomar. Amningen rekommenderas pågå åtminstone tills barnet fyller två år.

Det är också viktigt att beakta hur eventuella trauman som mamman och babyn har utsatts för kan påverka amningen. Om mamman och personalen inte har något gemensamt språk, kan man anlita en tolk. När man bokar tolken kan man fråga på förhand om tolken behärskar begrepp som hänför sig till amning, så att den som ska ge amningsstöd och mamman säkert förstår varandra. I många länder finns det traditioner som hör i hop med att bli mamma, så som t.ex. att släktens kvinnor ställer upp och hjälper mamman i en månads tid efter förlossningen. I Finland är det här vanligtvis inte möjligt. Efter flytten till Finland kan fortsättningsvis den egna mammans och släktens äldre kvinnors råd utgöra mammans viktigaste källor till amningsinformation. För mamman kan släktens råd vara väldigt viktiga och det är bra att tillsammans prata om dem.

Även när mamman och babyn har nått mottagarlandet och bor på en flyktingförläggning behöver mamman fortfarande mycket stöd för amningen. På flyktingförläggningarna erbjuds modersmjölksersättning och en del mammor tror att den är bättre än modersmjölken.

Källor: Borra, C et al. New Evidence on Breastfeeding and Postpartum Depression: The Importance of Understanding Women’s Intentions. Matern Child Health J. 2015; 19(4): 897–907. Hästbacka, K. Kohti vakautuvaa vanhemmuutta. Kuinka auttaa perhettä, kun vanhemmalla on traumaperäinen dissosiaatiohäiriö? Teoksessa Traumaperäisen dissosiaatiohäiriön vakauttaminen Suomessa. Projektiraportti 2009-2012. Traumaterapiakeskus 2012. Interim Operational Considerations for the feeding support of Infants and Young Children under 2 years of age in refugee and migrant transit settings in Europe Klaus, H. Counseling strategies and help around Breastfeeding for women with a history of childhood sexual abuse. Help around Breastfeeding for survivors of Abuse. 1009, 2002, 2006, 2009. Kerzner, B ym. A Practical Approach to Classifying and Managing Feeding Difficulties. PEDIATRICS (ISSN Numbers: Print, 0031-4005; Online, 1098-4275). 2015 by the American Academy of Pediatrics. Kolanen, H. Suomessa asuvien somaliäitien imetys. Pro Gradu.Itä-Suomen Yliopisto. Terveystieteiden tiedekunta. Hoitotieteen laitos. 2012. Mäntymaa, M, Luoma I & Puura, K. Miksi pienokaiseni ei syö? Lääketieteellinen Aikakauskirja Duodecim 2013;129(7):697-703. Field, T et al. Depressed mothers and infants are more relaxed during breastfeeding versus bottlefeeding interactions: Brief report.

HUR STÖDJA AMNING OM MAMMAN OCH BABYN SKILJS ÅT pumpa ut mjölk med en hand- eller eldriven pump eller handmjölka brösten så att mjölkutsöndringen och amningen kan fortsätta. Alla mammor vill inte fortsätta amma när de är åtskilda från babyn, men för vissa mammor kan det vara en tröst att veta att de inte behöver sluta amma trots det. När mamman och babyn är tillsammans igen kan amningen ge dem båda många goda och helande upplevelser, för att inte tala om hormoner som får dem att må bra. Om det är viktigt för mamman att pumpa ut mjölk, ska hon uppmuntras att göra det, men också att ta hand om sig själv och se till att hon orkar.

Att inte få vara tillsammans är ytterst stressframkallande såväl för babyn som för mamman. Om mamman inte får vara med babyn är det svårt att fortsätta amma. Mjölk bildas i brösten vartefter de töms, så om mamman och babyn inte är tillsammans minskar mjölkbildningen då babyn inte tömmer brösten. Vanligen matas babyn med nappflaska under tiden och blir van med det, och då kan det vara svårt att återgå till amningen. De vanligaste orsakerna till att mamman och babyn inte får vara tillsammans är att mamman har genomgått kejsarsnitt, att babyn har fötts för tidigt eller att babyn är sjuk. I sådana fall får babyn vanligtvis vård på barnavdelningen. Under tiden på sjukhuset hjälper och stöder sjukhuspersonalen föräldrarna att komma i gång med amningen. Under de första dagarna uppmanas mamman att pumpa mjölk med en elektrisk pump eller att handmjölka brösten.

Att upprätthålla mjölkbildningen under en separation eller då det utsöndras för lite mjölk Om babyn är nyfödd och amningen just påbörjats behöver mamman pumpa eller mjölka oftare än vad en mamma till ett större barn behöver göra för att trygga mjölkbildningen. När babyn är nyfödd rekommenderas det att mamman pumpar mjölk minst sex gånger per dygn, varav en gång på natten, eftersom det stimulerar mjölkbildningen effektivt. Mamman ska förstås ändå i första hand tänka på att hon själv ska orka.

Om mamman är motiverad att amma bör hon börja pumpa eller handmjölka inom sex timmar från förlossningen. Den nyfödda babyn kan få mjölken ur kopp, med en nålfri spruta eller via magsond om hen vårdas på barnavdelningen. Om babyn får nappflaska för tidigt kan hen få svårt att lära sig rätt suggrepp.

Redan en enda pumpning per dag upprätthåller mjölkutsöndringen, men om mamman blir tvungen att pumpa länge bör hon komma ihåg att mjölken rinner till långsammare om man pumpar sällan. Du kan uppmuntra mamman att pumpa några gånger om dagen, femton minuter per gång per bröst. Pumpningen ska imitera babyns sugande: först korta sugningar, som när babyn vill få mjölken att rinna till, och sedan långa och långsamma pumpningar som när babyn suger kraftigt och rytmiskt.

Om babyn vårdas på barnavdelningen är det viktigt att personalen där är medveten om mammans amningsönskemål. För många mammor är det mycket viktigt att föra pumpad modersmjölk till den egna babyn på barnavdelningen. Om mamman och babyn skiljs åt till exempel på grund av en kortvarig brådskande placering eller om mamman akut hamnar på sjukhus betyder det inte att amningen behöver ta slut. I sådana fall är det bra att prata med mamman om vad hon tänker om och önskar gällande amningen och hur det kunde vara möjligt att förverkliga amningen.

För att få mjölken att rinna till kan mamman tänka på vattenfall eller forsande vatten, titta på bilder av babyn, massera bröstet och duscha det med varmt vatten före pumpningen, värma axlarna med en värmedyna eller göra något annat som får henne avslappnad och på gott humör.

Ju större babyn är och ju längre mamman hunnit amma, desto längre upprätthålls mjölkbildningen. Mjölkproduktionen avtar småningom i cirka 40 dagar. När mamman inte är tillsammans med babyn kan hon

Oxytocinmassage kan underlätta amningen, hjälpa till att slappna och att få mjölken att rinna till. Det är en

enkel metod med vilken man kan hjälpa den ammande mamman.

Anvisningar för avslappnande och mjölkutdrivande oxytocinmassage: • Mamman kan sitta på en stol eller stå och luta sig mot ett bord • Stå bakom mamman • Smek mamman längs armarna med långa och lugna rörelser uppifrån neråt och nerifrån uppåt. • Fortsätt med att smeka ryggen lätt, med bara finger spetsarna, först från armarna till axlarna och sedan från axlarna neråt längs ryggen ända till sätet och slutligen upp igen. Variera med korsande smekningar över ryggen. Tryck lätt med tummarna på vardera sidan av ryggraden från nacken ända ner till sätet. Håll på tillräckligt länge, minst 10 minuter.

Det är bra att massagen görs regelbundet för det stimulerar oxytocinsystemet att fungera effektivt. Massagen behöver också pågå tillräckligt länge, minst tio minuter, helst 20–30 minuter. HÄR KAN DU SE HUR AVSLAPPNANDE OXYTOCINMASSAGE KAN SE UT:

https://www.youtube.com/ watch?v=_ukHysHMyp4 Ju längre mamman och babyn är åtskilda, desto svårare kan det vara att få babyn att återvända till bröstet. Mamman och babyn behöver tid, ro och tålamod. Målet behöver inte alltid vara att fortsätta amma, utan redan att ligga vid bröstet ger barnet viktig ömhet och närhet. Riklig hudkontakt utan påtryckningar att börja suga kan hjälpa babyn att återupptäcka bröstet.

Källor: Deufel, M & Montonen. Onnistunut imetys. 2010. Kustannus Oy Duodecim. Newman, J & Pitman, T. Dr. Jack Newman´s Guide To Breastfeeding. 3rd edition. 2014. Pinter&Martin. Wiessinger, D, West, D & Pitman, T. The Womanly Art Of Breastfeeding. La Leche League International. 8th Edition. Ballantine Books.

HUR KAN MAN FUNGERA SOM STÖD DÅ AMNING INTE ÄR MÖJLIG? Om mamman är HIV-positiv rekommenderas amning inte i västländerna på grund av smittorisken. C-hepatit är däremot inte ett hinder för amning om mamman är HIV-negativ. Om mamman inte vill amma eller om hon har försökt men bestämmer sig för att sluta, finns det andra sätt att ge babyn närhet och ömhet. Precis som det konstaterades tidigare i det här materialet bör det alltid vara mamman själv som bestämmer om hon vill amma eller låta bli. Ibland lyckas amningen inte trots att mamman försöker. I Finland delammas en stor del av babyerna. Delamning innebär en kombination av amning och flaskmatning. Att pumpa modersmjölk åt babyn räknas också som amning, även om babyn får mjölken ur nappflaska. Även en liten mängd modersmjölk är viktig för babyn!

Mjuk flaskmatning Att flaskmata i babyns takt innebär att man imiterar mjölutdrivningens pulserande under matningen och beaktar barnets vilja och beredskap att suga. Då tar måltiden längre tid och mamman lär sig känna igen babyns mättnadssignaler och ger inte av misstag babyn för mycket mjölk. När man flaskmatar i babyns takt är det viktigt att • babyn ligger så upprätt som möjligt i famnen på den som matar. • flasknappen är långsam (har små hål), så att babyn måste suga mjölken ur flaskan och det inte hela tiden rinner in mjölk i babyns mun. • låta flasknappen röra vid babyns läppar tills babyn börjar leta efter nappen och suga på den. • låta flasknappen ligga i babyns mun så att babyn

först får suga på den tomma nappen flera gånger, upp till en minut, precis som babyn gör med bröstet. När babyn ligger upprätt får hen inte luft magen utan luften kommer ut igen via näsan. • därefter luta flaskan så att det rinner ner mjölk i nappen och babyn kommer igång med att rytmiskt suga mjölk. • ha ögonkontakt med babyn, ge babyn möjlighet att se ansiktet på den som matar och iaktta babyns signaler.

• Om babyn visar tecken på stress eller tar en längre paus i sugandet, kan man luta på nappen så att babyn igen får suga på en tom napp och så att nappen inte rör vid babyns gom. • Om babyn ännu vill äta börjar hen suga på nytt. • Babyn är mätt när hen inte längre söker efter och suger på nappen.

Tecken på stress hos babyn: • Babyn rynkar ögonbrynen. • Det rinner mjölk ur mungiporna. • Babyn spretar på fingrarna eller tårna. • Babyn dricker högljutt och sväljer i snabb takt. • Babyn pustar, flåsar eller kippar efter andan. • Babyn försöker vända bort huvudet eller avvisa flaskan. • Iaktta de här tecknen tillsammans med föräldrarna när de ger babyn mjölk ur flaska.

Flaskmatning i babyns takt:

http://www.folkhalsan.fi/PageFiles/69511/Flaskmatning%20i%20babyns%20takt.pdf Källor: Wambach, K. & Riordan, J. Breastfeeding and human lactation. Fifth edition. 2016. Jones & Bartlett learning.

DEN ANDRA FÖRÄLDERNS VIKTIGA STÖD I AMNINGEN En viktig faktor för att amningen ska lyckas är att pappan eller partnern ställer sig positivt till amning. Redan under graviditeten skulle det vara viktigt att ta till tals amningens fördelar för dels babyn, mamman men också för pappan, amningens fysiologi och pappans möjligheter att delta i babyvården på andra sätt än att mata. Den andra föräldern kan också uppmuntras att hålla babyn i hudkontakt: det ökar närheten mellan dem och är lätt att göra dagligen. Genom att sköta babyn bekantar sig hen med babyn samtidigt som mamman får en välbehövlig andhämtningspaus.

baby”. Särskilt under de första veckorna är det viktigt att den ammande mamman får hjälp med att hitta en bra amningsställning och att någon till exempel ser till att hon får tillräckligt att dricka under amningen. Den andra föräldern kan sköta hushållsarbetet och handla mat. Babyn och den ammande mamman utgör en sammansvetsad enhet under de första veckorna och månaderna och partnern kan känna sig lite utanför. Den andra föräldern kan vara svartsjuk på babyn, när babyn plötsligt får all uppmärksamhet. Hen kan också känna skam eller avsky. Det är viktigt att få tala om de här tankarna. Du kan lyfta fram och ta till tals känslor som amningen väcker tillsammans med föräldrarna.

För mamman är det viktigt att höra uppmuntrande ord av sin partner – ”det är fantastiskt att du ammar vår

Vad kan den andra föräldern göra med babyn?

• Bära babyn och vagga babyn i famnen. Babyn njuter av att ligga i den andra förälderns armar och av olika ställningar och rörelser. • Läsa och sjunga för babyn. Också en liten baby tycker om ramsor och sånger och lär sig snabbt vilka sånger som pappa brukar sjunga. • Ta babyn i hudkontakt. Särskilt nyfödda babyer njuter av hudkontakt och blir lugna av att lyssna på förälderns hjärtslag och andning. • Vid behov ge babyn tilläggsmjölk, till exempel ur kopp, med en nålfri spruta eller ur nappflaska i babyns takt. Genom att följa med babyns miner och gester lär pappan eller partnern känna sin baby.

• Rapa babyn efter amningen. Pappan kan på så sätt hjälpa till att slutföra måltiden som mamman och babyn har inlett. • Byta blöja. Blöjan ska bytas ofta, så pappan kan lätt ta del av babyrutinerna. Obs! Modersmjölksbajs har en mildare lukt än ersättningsbajs! Massera babyn. Babymassage hjälper babyn att finna ro och somna och underlättar magbesvär. • Bada babyn. Badet är en del av babyvården o ch hjälper babyn att slappna av.

MERA INFORMATION OM ATT ARBETA MED PAPPOR HITTAR DU T.EX. I ’PAPPAKORTEN’,

www.ensijaturvakotienliitto.fi Källor: Deufel, M. & Montonen, E.. Onnistunut imetys. 2010. Kustannus Oy Duodecim. Wambach, K. & Riordan, J. Breastfeeding and human lactation. Fifth edition. 2016. Jones & Bartlett learning.

FRÅGOR OCH BEKYMMER SOM ÄR KOPPLADE TILL AMNING

Vad behöver den ammande mamman? • Det behövs inte nödvändigtvis några hjälpmedel för amningen, men vissa mammor kan få hjälp av olika slags hjälpmedel. Bröstgummi, amnings kudde, amningssmycke och mjölkuppsamlare kan vara till nytta vid amningen, men är inte nödvändiga. Om mamman tycker att hjälpmedlen är till nytta och stöd, finns det inga hinder för att använda dem. • Mamman bör komma ihåg att äta och dricka mångsidigt och hälsosamt. Vid helamning ökar mammans energibehov med cirka 500 kilo-

kalorier per dag. Mjölkens kvalitet påverkas inte särskilt av kosten, men mängden goda fetter kan påverkas en aning. Mammor som ammar ska komma ihåg att dricka tillräckligt mycket vatten. Det finns många gamla folkliga traditioner och trender om drycker som påstås öka mjölkproduktionen. I själva verket kan deras psykologiska effekt vara större än den verkliga effekten. Vatten räcker bra.

• Mammor som ammar rekommenderas D-vitamin tillskott på 10 mikrogram per dygn.

Räcker mjölken? Varför är babyn vid bröstet hela tiden? Varför kommer babyn inte till ro eller varför tar amningen ont? Vanliga bekymmer som är kopplade till amning. SMÄRTA VID AMNING Om amningen gör ont och bröstvårtorna blir såriga finns det skäl att kontrollera babyns suggrepp. Några droppar modersmjölk hjälper bra mot såriga bröstvårtor och det är också viktigt att ha rena händer då man hanterar brösten. På apoteket finns salvor för såriga bröstvårtor. Det är bra att hålla såret fuktigt t.ex. genom varma fuktiga kompresser. Då läker såret bättre och det bildas inte hårda skorvar som kan riva upp såret på nytt ifall de lossnar. Svampinfektion kan orsaka smärta både under och mellan amningarna. Bröstvårtorna kan se friska ut utanpå, men huden kan också fjälla, vara röd, blöda och få utslag. Om mamman har en svampinfektion på brösten, har babyn vanligen också torsk i munnen. Hemma kan mamman försöka sköta en svampinfektion genom att byta behå varje dag

och tvätta behåarna i 60 grader. Också behåinläggen ska bytas ofta och om babyn använder napp behöver den kokas varje dag. Som huskur kan man pröva att torka brösten med mineralvatten och försiktigt pensla babyns mun med saften från några pressade lingon. Man doppar en bomullspinne i den sockerfria lingonsaften och penslar babyns tunga och kindernas slemhinnor med pinnen. Om detta inte hjälper kan läkaren skriva ut svampdödande läkemedel åt både mamman och babyn. Om amningen gör ont och det inte finns någon orsak till smärtan, kan det hända att babyns läpp- eller tungband är spänt. Ett spänt läpp- eller tungband kan också påverka sugeffekten så att babyn inte får i sig tillräckligt mycket mjölk. Då växer babyn långsamt eller för lite. Rådgivningen kan ge mer information om det här.

HUR TA HAND OM BRÖSTEN? • • • •

Använd en bekväm, stödjande och bygelfri amningsbehå. Tillräcklig hygien: tvätta brösten då du går i duschen. Byt amningsinlägg tillräckligt ofta. Håll brösten varma och utsätt dem inte för drag.

MJÖLKSTOCKNING Mjölkstockning innebär att en eller flera mjölkgångar är tilltäppta, vilket känns som en hård och öm punkt eller knöl. En långvarig mjölkstockning kan leda till bröstinflammation. Mamman kan försöka lindra stockningen genom att duscha med varmt vatten före amningen, massera bröstet försiktigt och skaka det lätt och framförallt amma ofta. Om bröstet är varmt och svullet kan man badda med kalla omslag.

NÄR BABYN INTE FINNER RO VID BRÖSTET Om babyn har svårt att finna ro vid bröstet, kan mamman först lugna babyn och sig själv och sedan försöka hitta en bra amningsställning. Om babyn är mycket orolig kan mamman fundera på amningsrutinerna: Har till exempel babyns måltidsrytm förändrats eller rinner mjölken till annorlunda? Om babyn delammas kan hen ha blivit van med nappflaskan. Det kan hjälpa att ändra på rutinerna: mamman kan amma i mörker, gående, i duschen, liggande, när babyn är trött eller när babyn håller på att vakna. Mycket hudkontakt och bara bröst kan locka babyn till bröstet.

BRÖSTINFEKTION Bröstinfektion ger ofta hög feber som stiger snabbt och stark smärta i bröstet. Då krävs ett läkarbesök och oftast antibiotika. Täta amningar hjälper bröstet att tömmas och minskar smärtan, även om amningen kan göra ont. Ett inflammerat bröst kan baddas med kalla omslag för att minska på svullnaden. Mamman kan fortsätta amma även om hon har bröstinflammation!

PERIODER MED TÄTA AMNINGAR Så gott som alla babyer har perioder då de vill bli ammade oftare. För många inträffar de vid cirka tre och sex veckors ålder och vid tre och sex månaders ålder. Då lönar det sig att låta babyn tanka mjölk och ligga vid bröstet långa stunder, för det är babyns sätt att säkerställa att mjölkutsöndringen är tillräcklig även i framtiden.

HUR VET MAN ATT MJÖLKEN RÄCKER TILL? Babyn får tillräckligt med mjölk då amningens säkerhetstecken uppfylls. Hos en 1–6 månader gammal baby är de: • fem kissblöjor per dygn och babyn bajsar regelbundet. • viktökning 170 gram per vecka eller 500 gram per månad. • amning minst åtta gånger per dygn. På barnrådgivningen följer man regelbundet upp att babyn växer och utvecklas som den ska. Man kan alltid vända sig till rådgivningen om man är bekymrad över huruvida mjölken räcker till eller inte.

LÄNKAR OCH MER INFO (PÅ FINSKA): Amningsinfo och stöd: http://www.imetys.fi/index.php/tukea-tietoa Imetyksen lohtukirja: https://issuu.com/imetyksentuki/docs/lohtukirja_issuu Film om flaskmatning i babyns takt: https://www.youtube.com/watch?v=UH4T70OSzGs Finskspråkig handbok om amning av flerlingar: http://www.suomenmonikkoperheet.fi/monikkotietoa/imetys/ Amningsfilmer och –information för föräldrar till nyfödda babyer, HNS virtuella Naistalo: www.naistalo.fi

ATT SKRIVA UT ÅT FÖRÄLDRAR Om du är osäker på om mjölken räcker till, gå först igenom amningens säkerhetstecken. En 1–6 månader gammal baby ska kissa minst fem blöjor per dygn, bajsa regelbundet, växa 170 gram per vecka eller 500 gram per månad och ammas minst åtta gånger per dygn.

Ibland kan det finnas perioder då babyn vill bli ammad oftare. För många inträffar de här perioderna vid cirka tre och sex veckors ålder och vid tre och sex månaders ålder. Då kan babyn vara orolig, sova dåligt och vilja bli ammad oftare än vanligt. Bli inte rädd: mjölken håller inte på att ta slut. Babyn tankar för att säkerställa att det bildas tillräckligt mycket mjölk även i fortsättningen. De här perioderna pågår vanligen från ett par dagar till ungefär en vecka. Då lönar det sig att låta babyn ligga vid bröstet så mycket hen vill.

Några droppar modersmjölk är det bästa knepet mot såriga bröstvårtor. Det är också viktigt att ha rena händer då man hanterar brösten. Det är bra att hålla såret fuktigt till exempel med en varmvattenkompress, för om det bildas en sårskorpa kan såret gå upp igen när skorpan lossnar. Om du får sår i bröstvårtorna upprepade gånger bör babyns suggrepp kontrolleras.

Mjölkstockning känns som en hård och öm punkt eller knöl i bröstet. När mjölkgångarna stockas kan mjölken inte rinna ut ur bröstet. En långvarig mjölkstockning kan leda till bröstinfektion. Om bröstet är svullet och varmt kan du badda det med kalla omslag och massera det försiktigt. Den viktigaste vårdåtgärden är att amma ofta. För att få mjölken att rinna ut kan du duscha med varmt vatten eller lägga ett varmt omslag på bröstet före amningen.

HNS Teratologiska informationstjänst ger upplysning om vilka mediciner som är lämpliga vid amning. Teratologisk informationstjänst, tfn 09 4717 6500, vardagar kl. 9–12.

Man kan alltid vända sig till mödra- eller barnrådgivningens hälsovårdare om man har frågor om amning. Imetyksen tuki ry har en också ett telefonnummer man kan ringa då man behöver hjälp i amningen, tfn 09 4241 5300. Från det virtuella sjukhuset www.naistalo.fi som upprätthålls av HNS hittar man mycket information och filmer om amning.

PROJEKTET AMNING UTAN STRESS

www.folkhalsan.fi www.ensijaturvakotienliitto.fi

TACK Den här handboken skulle inte ha kommit till utan ett gäng fina kvinnor som är experter såväl på amning som på tidigt samspel. Personalen på Helsingin Ensikoti och Rastilan vuorovaikutustiimi har gett mig viktig information om vilket slags stöd deras klienter behöver i fråga om amning och vilka kunskaper de själva behöver om amning för att bättre kunna stödja amning inom sitt arbete. Tack till er Liisa Alarto, Kirsti Gerdt, Kaisu Koskinen, Minna Kosonen, Auli Lipponen och Sirpa Saunamäki för ert tålamod och ert intresse för det här materialet.

Pia Liljeroth, överlärare, PD, Yrkeshögskolan Novia. Dina kommentarer var viktiga för att arbetet skulle framskrida och för beskrivningarna av hur kompetens inom det sociala området kan användas för att stödja amning. Anna-Mari Laitinen, psykolog, Helsingfors stads familjerehabilitering. Dina kommentarer och din sakkunskap tillförde viktiga perspektiv till materialet. Tack Christa, Topias och Stella för att ni ställde upp som fotomodeller.

Jaana Wikgren, barnmorska, psykoterapeut inom tidigt sampel, projektkoordinator för projektet Amning utan stress. Utan din uppmuntrande och sakkunniga handledning skulle det här materialet inte vara vad det är nu.

Tack Tero Moilanen för fotograferandet och för din insats för materialets utseende och läsbarhet.

KÄLLOR Borra, C et al. New Evidence on Breastfeeding and Postpartum Depression: The Importance of Understanding Women’s Intentions. Matern Child Health J. 2015; 19(4): 897–907. Dempsey, DA & Benowitz NL. Risks and benefits of nicotine to aid smoking cessation in pregnancy.

vivors of Abuse. 1009, 2002, 2006, 2009. Kerzner, B. et. Al. A Practical Approach to Classifying and Managing Feeding Difficulties. PEDIATRICS (ISSN Numbers: Print, 0031-4005; Online, 10984275). 2015 by the American Academy of Pediatrics.

Deufel, M & Montonen, E. Onnistunut imetys. 2010. Kustannus Oy Duodecim.

Kolanen, H. Suomessa asuvien somaliäitien imetys. Pro Gradu.Itä-Suomen Yliopisto. Terveystieteiden tiedekunta. Hoitotieteen laitos. 2012.

Field,T. Depressed mothers and infants are more relaxed during breastfeeding versus bottlefeeding interactions: Brief report.

Käypä hoito -suositus. Buprenorfiini- tai metadonikorvaushoito ja imetys. 2012

Hästbacka, K. Kohti vakautuvaa vanhemmuutta. Kuinka auttaa perhettä, kun vanhemmalla on traumaperäinen dissosiaatiohäiriö? Teoksessa Traumaperäisen dissosiaatiohäiriön vakauttaminen Suomessa. Projektiraportti 2009-2012. Traumaterapiakeskus 2012.

Käypä hoito -suositus. Tupakkariippuvuus ja tupakasta vieroitus. Lastenneuvolan käsikirja. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Mäntymaa, M; Luoma I & Puura, K. Miksi pienokaiseni ei syö? Lääketieteellinen Aikakauskirja Duodecim 2013;129(7):697-703.

HNS. Teratologisk information. http://www.hus.fi/sv/sjukvard/sjukvardstjanster/Teratologisk_informationtjanst/

Newman, J & Pitman, T. Dr. Jack Newman´s Guide To Breastfeeding. 3rd edition. 2014. Pinter&Martin.

Imetyksen tuki ry. www.imetys.fi

Pritham, U. Breastfeeding Promotion for Management of Neonatal Abstinence Syndrome. AWHONN, the Association of Women’s Health, Obstetric and Neonatal Nurses. JOGNN, 42, 517-526; 2013. DOI: 10.1111/1552-6909.12242

Institutet för hälsa och välfärd (THL): Tillsammans kring matbordet -kostrekommendationer till barnfamiljer. 2016. https://www.thl.fi/fi/web/elintavat-ja-ravitsemus/ravitsemus/syodaan-yhdessa-ruokasuositukset-lapsiperheille

Wambach, K & Riordan, J. Breastfeeding and human lactation. Fifth edition. 2016. Jones & Bartlett learning.

Interim Operational Considerations for the feeding support of Infants and Young Children under 2 years of age in refugee and migrant transit settings in Europe

Wiessinger, D; West, D & Pitman, T. The Womanly Art Of Breastfeeding. La Leche League International. 8th Edition. Ballantine Books.

Jansson, L. ABM Clinical Protocol #21: Guidelines for Breastfeeding and the Drug-Dependent Woman. The Academy of Breastfeeding Medicine Protocol Committee.

Unicef: Caring for your baby at night.

Kehitysvammaliitto. Alkoholi ja raskaus (FASD).

Vaarno, J. Parental influences and mothers experiences on infant and young child feeding. Turun Yliopiston julkaisuja. Sarja – ser. D osa – tom. 1233. Turku 2016.

Uvnäs Moberg, K. Oxytocin—The Biological Guide To Motherhood. 2015. Hale Publishing.

Klaus, P. Counseling strategies and help around Breastfeeding for women with a history of childhood sexual abuse. Help around Breastfeeding for sur-

PROJEKTET AMNING UTAN STRESS