Våld lämnar spår s! Sö k hj äl p, de n fi nn
Behandlar någon dig våldsamt? Då man talar om familjevåld tänker
Vi talar om familje- och närståendevåld,
man först på fysiskt våld. Så om ingen
om någon är våldsam mot en nuvaran-
hos oss använder nävarna, kan vi lätt tro
de eller tidigare partner, ett barn eller
att familjevåld är inget som gäller mig
annan närstående. Du kan lättare iden-
eller mina närstående.
tifiera våld i den egna familjekretsen eller i omgivningen, när du vet vad som
Att slå, sparka och strypa, liksom att
avses med våld.
knuffa, lugga, ge smällar eller riva i kläder är våld. Men våld lämnar inte alltid
Sök hjälp. Du kan mycket lättare slip-
fysiska spår. Att missbruka makt och att
pa våldet, om du inte är ensam. Hjälp
förtrycka en annan eller att skrämma
andra att söka hjälp. Då du reagerar på
och kontrollera en annan är psykiskt
våld tar du det första steget för att få ett
våld. Att försöka kontrollera en annans
slut på det.
fritid eller ekonomi, att bryta mot en annans sexuella självbestämmanderätt eller att begränsa någons rätt till religion eller åsikt är också våld.
”Värst av allt var det psykiska grepp han fick om mig. Slagen lämnade spår, men de läktes, men inte den mentala börda som vårt förhållande förorsakade. Det känns konstigt att jag så totalt kunde tappa bort mig. --- Hur kunde jag låta en annan ta sådan makt över mig, trots att jag visste att det var fel, så lät jag det ändå hända. Det var just det som var värst.” (Tarinakengät*)
KARIN SMEDS / G O R I L L A
sö ke r hj äl p. e öv er vå ld , om du Du ko mm er lä tt ar
Visste du? Våld är också
– att verbalt kuva och förödmjuka, antingen på tumanhand eller i andras närvaro – att betvinga och skrämma – också om det händer genom att ropa, slänga saker eller genom att hota skada närstående eller ett sällskapsdjur – att försöka kontrollera hur någon rör sig, hur personen använder sin tid och sina pengar eller att förbjuda personen att träffa sina vänner och släktingar – att mot någons vilja tvinga eller pressa
GETTY IMAGES
denna till sexuella gärningar – att kontinuerligt och avsiktligt låta bli att beakta någons behov.
Våld börjar ofta småningom och i smyg Våldet uppenbarar sig sällan i ett förhållande plötsligt och tydligt. Tvärtom – det kan finnas mycket gott i samvaron. Den svartsjuka som din partner visar om ni tillbringat tid avskilda från varandra och i någon annans sällskap kan kännas som en kärleksförklaring. Befallande egenskaper och häftighet kan väcka funderingar, men de känns som små saker jämfört med allt det goda – ingen är ju perfekt! Men i en bra relation ska du ändå aldrig behöva känna dig rädd eller hotad.
”Till en början var det begränsningar, jag fick inte ha kontakt med mina vänner eller knappt gå någonstans. Sedan kom
Om du är rä dd , k hj äl p. ta la om de t oc h sö
skällor och kuvande. Jag skulle klä mig på ett visst sätt, klippa håret på ett visst sätt och göra en viss sorts mat. I själva verket ville han bestämma om precis allt. Vi hade sällskapat i kanske ett år, då han första gången började slå mig.” (Tarinakengät)
”Det började med att han surade och inte pratade med mig. Först förstod jag inte ens
”Mina kompisar började säga att han
att han var sur på mig.
behandlar mig dåligt och att jag borde
Detta upprepade sig en gång i månaden
göra slut med honom. Men de förstår inte
och under sådana perioder betedde han sig
att han på riktigt är härlig, trots att han
som om jag inte existerade.”
kallar mig för hora och knuffar mig då
(Tarinakengät)
han är arg.” (Jenna, 15 år.)
Våldet upprepar sig ofta och blir råare med tiden Psykiskt och fysiskt våld smular sönder offrets självförtroende, självmedvetande och känslor. Våldet börjar kännas som en vanlig del av livet. Det är bedrägligt enkelt att överskrida gränsen till råare våld. Våldet slutar sällan av sig själv, därför måste man ingripa i det.
”Hela tiden fick jag vara på min vakt. Om något inte gick efter hans vilja, fick jag vara rädd för att snart kastar han något mot mitt huvud, eller hur länge tänker han låta bli att prata med mig eller kanske stryper han mig om halsen alltför hårt.” (Tarinakengät)
”Sedan blev jag gravid. Vi skulle bli en riktig familj. Efter den första helt oväntade misshandeln förändrades något i grunden. Jag hoppades att allt ännu skulle vända sig till det bättre, men något i mitt undermedvetna sade mig, att det här var början på något ännu
GETTY IMAGES
värre.” (Tarinakengät)
n kv ar. ph ör, bl ir rä ds la up en ag sl om en Äv
Att lämna någon avsiktligt och upprepade gånger utan vård är också våld Våld är inte bara att man gör något, utan kan också vara att man låter bli att göra något, om det äventyrar en närståendes välbefinnande och säkerhet. Ofta är våld att inte ge vård eller hjälp eller förnedrande behandling. Särskilt utsatta är barn, åldringar och handikappade, som är beroende av andra människors stöd.
”Hemma på kvällarna är jag ibland
”Min fru behöver numera hjälp med
rädd, då mamma och pappa är borta
nästan allt. Hon kan inte längre ta vara
och jag inte vet var de är. Då skulle jag
ens på sig själv. Hennes minne fungerar
vilja gå till grannen.” (Emmi, 5 år.)
inte riktigt heller. Ibland blir jag så irriterad att jag far hemifrån för hela dagen, trots att jag vet att hon inte ens
di g Bl ir nå go n nä ra ut an om vå rd na d? n! Gö r nå go t åt sa ke
kommer ihåg att ta sina mediciner.” (Matti, 70 år.)
Barnens säkerhet är på en vuxens ansvar Barn får inte misshandlas eller fostras
barnet vara på sin vakt, vilket är oerhört
genom att använda våld. Att försumma
stressande för barnet. Barnet kan också
vården av ett barn, att skrämma eller att
skämmas över våldet i sin familj eller
kuva ett barn är våld. Även våld mellan
tro att det är dess eget fel.
vuxna är skadligt för ett barn, trots att barnet inte själv direkt utsätts för våld.
Det skadar barnet att leva bland våld
Ett barn som känner sig otryggt har
och det inverkar på familjens vuxnas
svårt att sova och äta. Inlärningen kan
möjligheter att vara trygga föräldrar.
försvåras och utvecklingen bli långsam-
Man måste lyssna på barnet, eftersom
mare. Illamåendet kan ta sig uttryck i
barnet inte själv kan förändra på sina
att barnet blir instängt eller använder
omständigheter. Det är de vuxna som
våld mot sig själv eller andra.
har makten att få en förändring till stånd. Barnet har rätt att leva i en trygg,
Alltid kan man inte utifrån se hur ett
kärleksfull och uppmuntrande miljö.
barn reagerar på våld. Ändå är barnet rädd för våld. Glädje och lekar förbyts
Oavsett vilken ställning du har, är det
mot oro för närstående, sällskapsdjur
din skyldighet att trygga barnets välbe-
och sig själv. På grund av våldet måste
finnande. Lämna inte barnet ensamt.
”Jag bygger en liten vrå och lägger mig där och låtsas att jag är en mus, som på låtsas äter hål i väggarna så att jag kommer ut från mitt fängelse.” (Jimi, 6 år)
HENRIK SÖRENSEN / G O R I L L A
he t, Vå ld är en he ml ig
et t ba rn . t ba rn et få r va ra so m fö rh in dr ar at
Var får jag hjälp? Om du har utsatts för våld eller blivit
Skyddshemmet är avgiftsfritt för kun-
hotad, vänta inte på en bättre morgon-
den. Det är avsett som en kortvarig
dag. Våld är i ingen form acceptabelt.
skyddsplats, då det är skrämmande eller
En trygg vardag utan våld är möjlig.
farligt att stanna hemma på grund av våld eller hot om våld.
De skyddshem och öppenvårdstjänster som medlemsföreningarna i Förbundet
Öppenvårdstjänsterna hjälper vid behov
för mödra- och skyddshem tillhanda-
också en längre tid personer som ut-
håller hjälper över 6 000 människor
satts för våld eller som utfört våld. Hos
årligen runt om i Finland. Ring till ett
öppenvårdstjänsterna kan du boka tid
skyddshem, om du vill prata med någon
för diskussioner, delta i en ledd kam-
om vad du upplevt eller om du funderar
ratstödsgrupp eller få stödboende. Det
på om det är farligt att stanna i hemmet.
finns hjälp för både vuxna och barn. Även via webben får du information,
Till ett skyddshem kan du komma
kamratstöd och stöd av proffs via
ensam eller med ett barn dygnet runt.
www.nettiturvakoti.fi
, Äv en om du tv ek ar . rä ds la n oc h vå ld et sk a du än då ta la om hö rd . Ta la ti ll s du bl ir p är ti ll gä ng li g. Pr of es sio ne ll hj äl
Även den som brukar våld kan få hjälp Den som utför våldet bär alltid ansvaret. Om du beter dig våldsamt eller oroar dig för att du inte kan behärska dig, ska du söka hjälp. För att du ska få hjälp räcker det med att du själv kontaktar öppenvårdstjänsterna för våldsarbete hos Förbundet för mödra- och skyddshem. Det primära målet är att förutse farosituationer och att få våldet att upphöra. Om du har barn, får du hjälp med att förstå situationen också ur deras synvinkel. Då du tar emot hjälp, tar du också ansvar för att våldet upphör. GETTY IMAGES
Information om skyddshem och öppenvårdstjänster www.nettiturvakoti.fi
Nollinjen ger råd, tfn 080 005 005.
Förbundet för mödra- och skyddshem | Stationskarlsgatan 4 A | 00520 Helsingfors | tfn 09 4542 440 www.ensijaturvakotienliitto.fi
*Läs mer om Tarinankenkä www.nettiturvakoti.fi
GRAFISK LAYOUT: ROHKEA RUUSU | BILDEN PÅ OMSLAGET: GETTY IMAGES
ar sp år. en de ut öv ar lä mn Vå ld so m en nä rs tå äl p. ar e, om du få r hj Du kl ar ar de t lä tt