Agroekologi och landskapsbild by Erik Hedborg

Agroekologi och Landskapsbild

Ett jordbrukslaboratorium i Korsberga Erik Hedborg | Local Context 2016/2017 “Hjo” | Chalmers

Abstract Dagens jordbruk är inte hållbart. Vi utarmar jorden, förlorar biologisk mångfald genom monokultur, och vi introducerar artificiella kemikalier i naturen. Dessa tekniker försvaras ofta med att det är det enda rationella systemet för att förse världens ökande befolkning med mat. Detta projektet försöker utmana detta synsätt. De nya teknikerna som förespråkas exemplifieras i ett projekt - ett jordbrukslaboratorium placerat i Korsberga. Det är en plats för både lärande och brukande, men tanken är också att teknikerna som visas skall kunna appliceras på produktionsjordbruk också. Projektet sammanför byggnads- och landskapsdesign och försöker hitta principer applicerbara inom bägge dessa fält. Denna rapport är delad i två delar. (I) Först en teoretisk del, där terminologin presenteras och det teoretiska ramverket etableras. Här beskrivs dagens problem med jordbruket och en intensifierad ekologisk produktion presenteras som ett huvudmål för projektet. Den visar också på några lösningar och ekologiska tekniker, vilket inkluderar plogfrittoch blandjordbruk. Vi tittar också på tegindelning och ett antal morfologiska principer för hur i framtiden landskapet skulle kunna designas. (II) I den andra delen presenteras jordbrukslaboratoriet. Programmet argumenteras för på ett tekniskt och rumsligt plan. En argumentation för varför landsbygdens byggnader kan användas som referens läggs fram, även för den urbana utvecklingen. Därefter presenteras byggnadens gestaltning och kvaliteter i plan-, sektion- och fasadritningar. Materialval presenteras i text och illustrerande perspektiv.

En tidig skiss

Innehåll I - Teori Terminologi.................................................................................................................... 6 Diagnos.......................................................................................................................... 8 Mot ett expanderat ekologiskt jordbruk....................................................................... 10 Morfologiska principer.................................................................................................. 13 Tegar - synkron undersökning...................................................................................... 14 Tegar- diakron undersökning....................................................................................... 15

II - Jordbrukslaboratorium Sammanfattning av förstudien..................................................................................... 20 Ett jordbrukslaboratorium i Korsberga........................................................................ 21 Slutna näringskretslopp................................................................................................ 22 Byggnadsprogram......................................................................................................... 23 Det föränderliga landskapet......................................................................................... 24 Lärdomar från landsbygden......................................................................................... 30 Konstruktion, klimatskal, installationer, planlösning ................................................. 32 Hållbara materialval...................................................................................................... 42

Referenser..................................................................................................................... 44

Trädgårdsarbete är ett aktivt deltagande i ett av de djupaste mysterierna i vårt universum. Thomas Berry (1914-2009) QI (2016)

Landskapet är historien synligjord J B Jackson (1909-1996)

Den enda källan till energi är solen. Det slutgiltiga målet för energi i ett ekosystem är att förloras i form av värme. Icke-organiska näringsämnen återvinns, inte energi. Dave McShaffrey (2006)

I - Teori

Målning i Sennedjems’s gravkammare.

Terminologi Miljö

Hållbarhet Hållbar utveckling handlar om vår generations ansvar har gentemot kommande. Miljön, planeten, sätter de yttre gränserna för vad vi kan göra. Samhället ger förutsättningarna och ekonomin är medlet.

Samhälle

Ekonomi

Planetära gränser Planetära gränser är ett teoretiskt ramverk utvecklat av Stockholm Resilience Institute. Det baseras på en robust bas av miljö- och klimatforskning, och materialet används av beslutsfattare världen över. Nio kategorier av gränsvärden är definerade, var av två inte än är kvantifierade. (it is uncertain how to quantify functional biodiversity). (Rockström 2015)

mo ae sfär ro so isk l

ntte va ing rsk dn Fä vän an

P veing och N urn s r fo ö cyk lern sfor- Havsf a

Kvä

? Stratosfärisk ozon

Mark använ dning

fu nk

tio

ne l

k is g m nin Ke ore r fö

v t a itet s u s rl ver tik ö ne F di ge o bi

Klimatförändringar

Landskapet I engelskan användes begreppet ‘landskap’ först som ett ord vilket beskrev den del av omgivningen vilket ögat kan se i ett blickfång (Jackson 1986). Det man här talar om är en estetisk definition av landskapet. I detta projekt har begreppet en bredare betydelse, som något vilket har att göra med ekologi, geografi, estetik och kultur. Därför behövs också en bredare definition. Geografen Von Humbolt talade om landskapet som den samlade karaktären hos en region, vilket fungerar perfekt för detta arbete. Region är godtyckligt nog att betyda alt från trädgård till hundratusentals hektar, och karaktär är inte beroende av en subjektiv betraktare, vilket gör att det också kan handla om tekniska aspekter.

David Hockney “Between Kilham and Langtoft”

Landskapsekologi Landskapsekologi handlar om organismer och deras inbördes relationer. Det handlar om de mönster som kopplar samman arter till arter, hur levande ting sprider sig, och relationen mellan miljö och organism.

Agroekologi Begreppet agroekologi är mer strikt definierat som det kombinerade studiet av agronomi och ekologi. Det används däremot ibland i former där man hänvisar till den normerande aspekten av kunskapen. Som jordbrukspraktik söker agroekologin sätt att förbättra mark och ekosystem genom att efterlikna naturliga processer.

Morfologi Morfologi kommer från grekiskan och betyder “läran om form”. Begreppet här används som den rent rumsliga organisationen av ting till skillnad från dess tekniska specifikationer (exempel vore diskussionen om ett träd som form, till skillnad från en diskussion om trädet som art och biologiska egenskaper)

Jordbruksteg Minsta del av jordbrukslandskapets indelning. Inte baserad på ägande men överrenstämmer ofta till ägande. 7

Diagnosen Vilka är utmaningarna? Det finns många problem med dagens jordbruk. Tittar man på de planetära gränserna är de två mest alarmerande mätetalen: (1) våra näringscykler (kväve och fosfor) samt (2) vår biologiska mångfald. Strax därefter kommer klimatförändringarna och förändringar i markanvändning. Allt detta har med jordbruk att göra.

Monokultur och biologisk mångfald Att odla samma annueller i stora homogena fält gör att det genetiska underlaget sammanstrålar: vi får bristande resiliens och öppnar upp mot sjukdomar och invasiva arter. Den Stora Svälten på Irland berodde på en sådan monokultur. Miljoner människor var beroende av en gröda, och ett utbrott av potatispest räckte för att miljoner skulle dö. Att arbeta för en biologisk mångfald är inte bara viktigt i ett miljöetiskt perspektiv, det är också nödvändigt för de ekosystemtjänster det ger oss.

Brutna kretslopp av näringsämnen

Makro- och mikronäringsämnen, växter behöver både små och stora byggstenar för att kunna växa. Kol kommer ifrån atmosfären, och väte ifrån vatten, men fosfor (vilket ditt DNA innehåller) och kväve (används för alla aminosyror), kommer från jorden och kan utarmas över tid. Idag bryts fosfor ifrån gruvor, och det är därför en ändlig resurs. Kväve extraheras från luften med hjälp av fossila bränslen. Denna kombination av syntetiskt kväve och fosfor blir till handelsgödsel, som sedan systematiskt överanvänds på våra åkrar och därefter sköljs ut i våra vattendrag där de bidrar till övergödning.

Människa

spädning avfall

Människa Boskap

spädning

Boskap tillskott

Växter

Industriell modell

Ekologisk modell

Näringsämnen flödar genom kretsloppet. Idag återförs inte alls tillräckligt mycket till vårt jordbruk som skulle behövas för en hållbar framtid. 8

Peak fosfor

Det finns mindre energikrävande sätt att fixera kväve från luften, genom speciella växter och bakterier. Fosfor är däremot är ett tungt ämne, som inte finns i atmosfären. Istället bryter vi det och extraherar från fosfatmalm. Det finns endast ett begränsat antal sådana gruvor i världen, och man uppskattar att tillgången räcker 50-100 år till. I takt med att tillgång minskar, ökar efterfrågan. ”Peak fosfor” förväntas inträffa någon gång kring år 2030 (Cordell 2009).

MT/Yr

10 phosphate rock human excreta copra manure

0 1800

1850

1900

1950

2000

Diagram från Cordell (2009). Visar hur användningen av fosfatmalm i jordbruket kraftigt ökat globalt sedan 1950.

Beroende av fossila bränslen

Sverige har ett modernt och mekaniserat jordbruk. Det är helt beroende av diesel för att fungera, för jordbruksutrustning och transporter. Fler och fler gårdar är dessutom beroende av nätansluten elektricitet till värme, kyla, mjölkrobotar osv. Detta leder inte bara till utsläpp av växthusgaser, men också till ett sårbart matförsörjningsystem. Om Sverige skulle bli avstängt från global handel, i händelse av krig eller annan kris, stannar jordbruket av i brist på diesel, handelsgödsel och kraftfoder (Eriksson et al 2016).

Ibland har man bara 2-3 dagars behov. Jordbruket har precis som handeln utvecklats mot ett just-in-time-tänk. (Eriksson et al 2016)

Mot en intensifierad agroekologi I en rapport publicerad av FN 2016 visas det hur agroekologiska principer inte bara är ett mer hållbart sätt att producera mat, utan också ger större avkastning per landareal (Human Rights Council 2010). Att tillämpa agroekologiska principer är därför inte bara nödvändigt för vår långsiktiga hållbarhet, utan också som ett sätt att ge världen den mat vi behöver idag. Att ”ekologiskt” jordbruk skulle ge högre avkastning kan låta som blint positivt tänkande för den skeptiska läsaren. Och denna läsare har delvis rätt. Konventionellt ekologiskt jordbruk är fokuserat på vad som skall tas bort från det industriella jordbruket (handelsgödsel, GMgrödor, insekts- och ogräsbekämpningsmedel), men ibland utan att ersätta dessa produkter med nya metoder. Då minskar avkastningen. I Sverige har vi kanske råd med låg avkastning per ytenhet. Men i många delar av världen har man inte det. Övergödning är dåligt, men också undergöding (Formas 2010, s.412). I stället behöver vi studera helt andra system för jordbruk, system som förtätar mellan grödor, återvinner näringsämnen, och ökar avkastningen genom synergieffekter. Anledningen till att agroekologiska tekniker inte används i större utsträckning kan vara att även ifall deras effektivitet ligger i energi, resurser och markanvändning, ökar arbetsinsatsen och den ekonomiska lönsamheten minskar (speciellt i länder med dyr arbetskraft). Med andra ord, konventionellt jordbruk är väldigt bra på att rationalisera arbete och ekonomi. Detta kan illustreras genom det faktum att vi har gått från att den största majoriteten av människor arbetade i jordbruket (60-80% under medeltiden) till att det idag endast är ett fåtal (1-5% av befolkningen). För att kunna argumentera för detta alternativ till konventionellt jordbruk måste vi därför visa på tre saker. 1) Att effektivitet i landanvändning, energi och resurser är nödvändigt. 2) Att ett större engagemang i jordbruket av befolkningen för med sig många positiva bieffekter och stärker den sociala sammanhållningen. 3) Att agroekologiska principer också kan förbättras av modern vetenskap och vidare utveckling kan hitta nya typer av rationalitet.

Blandjordbruk En viktig strategi för att öka avkastning och biologisk mångfald är blandjordbruk. Detta innebär att grödor av olika slag planteras tätt inpå varandra. Det kan vara olika grödor i samma storlek, eller olika grödor i olika storlekar, som i när man kombinerar buskar, träd och marknära grödor. Detta kallas ibland “promiskiöst jordbruk” då växterna beblandar sig. Så ökar vi den biologiska mångfalden och landskapets resiliens. Det ger också en större variation av grödor från samma gård, vilket ökar resiliensen i lokalsamhället.

Plogfritt jordbruk För att kunna plantera måste markberedning ske. Detta sker ofta genom plogning.Plogens aggressiva inverkan på jorden har många negativa konsekvenser. Det leder bland annat till att man stör bakteriefloran i jorden, genom att placera de aneroba i en syrerik miljö och de aeroba i en syrefattig. Plogande begränsar också storleken på rotsystem och gör att näringsämnen lakas ut. Traditionellt sett bedrivs plogfritt bruk med ogräsmedel, men det är ingen hållbar strategi. Istället kan tekniker med perenner, och olika former av marktäckning användas. Här finns rum för utveckling och innovation.

1m 2m

Sep.

Dec.

Mars

Juni

Hur perenna grödor får större rotsystem och därmed binder mer jord och näringsämnen. (Formas 2010, p. 190)

Biokol

Genom att bränna biologiskt material i en syrefattig miljö separeras kolet från brännbara gaser. Detta kol (av samma sort som man har på grillen) kallas sedan biokol när rotmassa man använder Figur 2. Perenna grödor har stor året runt när de väl ä etablerade. Växten till höger i vari och en av de den i processer för att förbättra miljön. Man kan till exempel gräva ner biokol jorden förfyra attmånadsbilderna är vänster bildernaupp är ettkol ettårigt gräs som sås hjälpa den behålla vatten och näringsämnen. Biokol är flerårigt ocksågräs. en Växten metodtillför att ifånga hösten och övervintrar (höstvete). Djupa perenna rötter ger tidigare från kolcykeln och hålla den farliga växthusgasen bortapåfrån atmosfären. har högre bräntskörd, miljarder våren, tillgång till merVi vatten, mindre erosion, min ton fossila bränslen sen början av den industriella revolutionen, kanske bli dags läckage och det bättre förmåga börjar att konkurrera med ogräsen. (Källa: La Institute, Salina, USA) att låta en del återvända till jorden som omväxling? Restprodukten från biokoltillverkning är gas (högvärdig energi) samt värme (lågvärdig energi). Gasen kan användas till motoriserad jordbruksutrustning och fordon med förbränningsmotorer. Den kan också användas för tillverkning av tegel som sen används som byggmaterial eller hårdgjord yta.

Fotosyntesen

Pyrolys

Biochar

atmosfärisk CO2

Energi C CO CO 2 CH4 H2

Ursprungsbefolkningen i Amazonas före Kolumbus använde liknande tekniker (svedjebruk) för att förbättra sina jordar för jordbruk. Fenomenet kallas “terra-preta”, bränd jord på spanska. Det används av arkeologer för att spåra uråldriga bybildningar. Om biokol kan komma att användas av nutida jordbruk är det definitivt en uråldrig teknik som återupplivats (Brand 2009).

Rumslig organisation, morfologi Hur grödor, träd och byggnader är rumsligt organiserade i landskapet påverkar hur ekosystemen interagerar. I det här projektet har ambitionen varit att skapa mer biologisk aktivitet och synergi genom ökad mantelyta (omslutande area) mellan biotoper. Men hur organiserar man sitt designarbete för att nå sådana effekter? Christopher Alexander, matematiker, arkitekt och designteoretiker, föreslår 15 rumsliga principer för all levande materia (Alexander 2002). Dessa principer är presenterade i form av piktogram och exempel, och kan användas som tumregler när man designar genom olika medium.

Landskapsekologi och funktionella bryntypologier En återkommande aspekt inom landskapsekologi som visar sig vara viktigt för den biologiska mångfalden, är brynen (Herlin 2001). Viktigt är både interaktionen i bryn mellan olika naturliga biotoper och natur- och kulturlandskap. Bryn mellan jordbruksmark och skog, eller jordbruk och vattendrag, kan vara intressanta att förbättra för att få en rik biologisk mångfald. Sådana bryn kan vara ondulerande eller raka, skarpa eller diffusa. Idén är att öka ”friktionen” mellan flora och fauna genom rumsliga principer. Att öka längden genom överlapp, samt göra dem tjockare och mjukare, blir ett av projektets mål (med hypotesen att detta är viktigt för biologisk mångfald och landskapets resliens).

Boundary functions

Major characteristics

Examples

Conduits

Movement along the boundary Inhibition or acceleration of movement across the boundary

Wildlife corridors Green paths for people Visual borders Transition zone Barrier for wildlife Buffer zones for nutrients and pollutants Food sources for animals Source of insect-predators Source of pollinators Accumulation of snow Accumulation of animal species taking advantage of cover Wildlife habitats for edge species or species using two or more habitats

Filters or barriers

Sources

Net flow from the boundary to adjacent patches

Sinks

Absorption or accumulation of objects by a boundary

Habitats

Special environmental conditions and species that characterize edges

Tabell från rapport av Ingrid Sarlöv Herlin (Herlin 2001)

Morfologiska principer Nedan presenteras min tillämpning av Alexanders (2002) morfologiska principer, utvecklade för detta projekt. Princip 1-3 handlar mest om landskapsekologi, 4-5 om rationalitet och nr 6 handlar om rumsuppfattning.

1. Fraktaler I ett naturligt system finns det många fler små saker än stora, och förhållandet är fraktalt (Jiang & Brandt 2016). Med det menas att de mönster som uppstår upprepar sig genom alla skalnivåer. Det skall alltid finnas någonting kvar att upptäcka när man som observatör närmar sig.

2. Breda gränser och bryn Mjuka och breda gränszoner ökar den biologiska mångfalden. Breda filterzoner kring vattendrag, så kallade ripariska buffertar, hjälper till att bevara näringsämnen och bryta ner farliga ämnen. Det skapar också gränser och hållpunkter för människans rumsuppfattning.

3. Sammankopplad struktur Precis som i en bils katalysator, som mångdubblar mängden kemisk interraktion för att rensa avgaserna, är mantelarea viktigt. Genom att ha utstickande element från både skog och jordbruksmark som får interagera, kan mer kopplingar mellan arter uppnås.

4. Repetetiva element. För att ha ett rationellt jordbruksystem behövs element som repeteras. Avståndet mellan grödor, förhållandet mellan en gång och ett fruktträd. Rationaliteten ligger i en förutsägbar struktur, inte nödvändigtvis i monokultur.

5. Liniäritet Om man ordnar landskapet längs med linjer kan utrustning användas för att öka rationaliteten. Det betyder dock inte att linjerna behöver vara raka.

6. Lokala symmetrier För att skapa siktlinjer, läsbara miljöer, uppmuntras symmetrier. Dessa kan sedan upprepas genom skalorna, med nya, individuella, lokala symmetrier.

Tegar – synkron studie Denna jämförelsestudie visar på några olika sätt att dela jordbruksmark på. Jämförelsen ger en uppfattning om var Hjo är i världen vad gäller skala på landskapet. Länder som USA och Ryssland domineras av storskaliga ortagonala system, medan andra rika länder, som England och Italien, har behålligt historiska markindelningar.

Alla ortofoton är presenterade i samma skala och representerar ett 2 km brett utsnitt. Källa: Bing Maps

Tegar – diakron studie källa: maps.slu.se

De första lantmätarna som kartlagde Sveriges landsbygd gjorde så på kronans order under 1600-talet. Dessa kartor visar en finmaskig tegindelning över ett flertal tegar som byn fördelade, så att man skulle ha en juste fördelning av jordkvalitet och typer. Det som följde under 1700- och 1800-talet var en serie landreformer, de sk. skiftesreformerna. Syftet var att rationalisera jordbruket. Skifterna kan också ses som ett resultat av upplysninsideal och individualisering (Csehalmi 1998, p.123). Avsikten var att slå samman tegar för att öka effektiviten och minska beroendet bönder emellan. Om endast en gård i en by ville genomföra reformen, var lantmätaren enligt lagen skyldig att genomföra skiftet. Storskifte

1749-1827

Enskifte

1803-

Laga skifte

1827-1928

(Cserhalmi 1998)

Tidig karta från 1645, oskiftad mark.

Samma mark idag, 2016.

Karta från enskiftesreformen 1814. källa: Lantmäteriet

Situationen idag.

2016

Förslaget. Mindre tegindelning, större beblandning mellan skog och jordbruksmark, öppen vattenhantering.

2026

En byggnad är inte något man slutför. Det är något man sätter igång. Stewart Brand in How Buildings Learn (1994)

När jag börjar jobba med ett problem, tänker jag aldrig på skönhet. Men i slutet, när jag granskar designen, vet jag att något är fel om det inte är vackert. R. Buckminster Fuller (1895 - 1983)

Jämfört med de som brukar jorden tror jag inte någon annan i världen vet något särskilt viktigt. Henry Mitchell (1923-1993) (QI 2016)

II - Ett jordbrukslaboratorium

Skiss för campusbyggnaden

Sammanfattning av föranalys Innan detta fördjupningsprojekt genomfördes en bredare analys av Hjo, en av den lokala situationen och en av Hjo i ett större sammanhang. Detta resulterade i en SWOT analys, ett antal lokala utvecklingsmål, samt strategier för att nå dessa. Ambitionen är att använda resultatet för att låta styrkor hantera hot, samt låta möjligheter förbättra svagheter.

STYRKOR

SVAGHETER

Kulturellt arv: naturlandskapet, byggda miljön, jordbrukslandskapet Korta (fysiska) avstånd: Inom Hjo och regionalt Gemenskap: Socialt kapital, tillit, sociala arenor/ mötesplatser Lokala resurser: Vättern, produktionslandskap, skog, lermark, fiske Nära till naturen (fysiskt och mentalt): Diversitet av naturtyper och naturliga system, rekreation, habitat

Bristande diversitet: Människor, boende- och bebyggelsetypologi, monokulturellt jordbruk Bristande tillgänglighet: bristfälliga gång- och cykelvägar, kollektiva färdmedel Bristande kopplingar: mellan stad och land Låg resiliens: arbete/jobbmarknad, aktiviteter, livsmedel, resurser Beroende av säsongsbaserad turism Demografisk obalans Högt ekologiskt fotavtryck

MÖJLIGHETER

HOT

Intresse för lokala resurser ökar: förnyelsebara resurser, innovationer inom jordbruk, ekologisk produktion av livsmedel och varor Intresse för ekoturism ökar Miljömedvetenheten ökar: Individuellt och politiskt plan Invandring och multikulturalitet Delningsekonomin ökar: resurser, kunskap, tjänster Slow city-trenden / Ruralisering Ny teknik/digitalisering: kopplar samman Hjo och dess arbetsmarknad med omvärlden

Åldrande befolkning Klimatförändringar: äventyrar jordbruket, minskad biodiversitet, extrema väder Urbanisering: unga människor flyttar från Hjo, centralisering av service och tjänster Individualisering: minskande samhällsengagemang Globalisering: externt beroende gör Hjo mindre resilient, urvattning av lokal kultur, förlust av lokal traditionell kunskap Icke hållbart jordbruk och skogsbruk Minskande globala resurser

EAT LO

CAL!

EAT LO

CAL!

GO LOCAL!

Seven strategies for sustainable Hjo WHY?

IT’S GOOD!

WHY?

GO LOCAL!

IT’S GOOD!

EAT LO

CAL!

EAT LO

CAL!

WHY?

GO EAT LOCAL! LOCA L! IT’S GOOD!

WHY?

GO LOCAL! IT’S GOOD!

Främja produktion och distribution av lokal och ekologisk mat EAT LO

CAL!

WHY?

IT’S GOOD!

Förbättra relationen mellan landsbygd och tätort

Öka medvetenheten om lokala resurser och kretslopp

Skapa och utveckla lokalt producerande samt hållbara energisystem

Optimera produktion och användning av lokala resurser

GO LOCAL! IT’S GOOD!

WHY?

Skapa ett mer diversifierat och resilient landskap

Öka samarbeten och gemenskap i kommunen

IT’S GOOD!

EAT LO

CAL!

GO LOCAL!

Ett jordbrukslaboratorium i Korsberga Agroekologi är beroende av kunskap. Den behöver både en förbättring i den ekologiska förståelsen och ett bättre beslutsfattande i jordbruksamhällen. Investeringar i jordbruk och agronomisk forskning är viktiga. (Human Rights Council 2010, P.17) Hjo, likt många mindre kommuner i Sverige, kämpar med att behålla ekonomi, service och jobb. Vad man däremot har, är ett starkt naturkapital: råmaterial och markresurser som våra stora städer kan anvundas. Att de större städerna är beroende av landsbygden är ett faktum som ofta underskattas och ibland helt bortses från. När man tittar på en hållbar framtid för Hjo visar sig förbättringar av jordbruket vara en viktig del. Eftersom jordbruket påverkar en stor del av markanvändningen, får förändringar här en stor effekt på miljön. Men att jobba med jordbruksfrågor är också ett sätt att förbättra situationen kring den urbana-rurala dikotomin vi kan se. Genom att ge jordbruket en större plats i vårt medvetande, förbättrar vi landsbygdens status och möjligheter i stort. Konventionellt jordbruk kräver stora mängder fossil energi och handelsgödsel. Detta är inte hållbart, och vi behöver en övergång till agroekologiska principer. Hjo kommun, med sitt rika naturkapital och sin stora jordbruksektor, kan visa på ett nytt sätt att bruka jorden. Projektet utforskar agroekologiska principer för jordbruk applicerat på ett jordbrukslaboratorium i Korsberga. Det är en typ av pilotprojekt som skulle kunna vara ett samarbete mellan Hjo kummun, lokala entreprenörer, och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). SLU har redan utbildning i Skara, detta skulle kunna vara en filial. Det är en plats för forskning, men också för att producera mat, som kan konsumeras i lokalområdet. Det är en pedagogisk plattform, dit skolor i närområdet kan komma och hjälpa till och lär sig genom deltagande. Genom att föreslå ett utbildningprogram, får vi också en yngre generation till Hjo. Samarbete med folkhögskolan känns naturlig. Det tar endast en 30 minuter att cykla till Hjo. Det skapar en mångfald av aktiviteter som kompletterar varandra över året, man jobbar när det är mjukt i jorden och läser böcker när det fryser på.

Sammanfattning Blir en testplattform för viktiga förändringar och reformer för ett framtida hållbart jordbruk. Kopplar samman forskare och praktiker, bygger broar mellan akademin och industrin. Lagrar potentiella växhusgaser i marken, därmed minskar effekten av klimatförändringarna. Håller näringsämnen borta från våra vattendrag och sjöar. Skapar jobb för yngre människor i Hjo. Aktiverar den gamla järnvägsvallen och blir ett viktigt mål längs med den nya gång- och cykelbanan. Skapar vinteraktiviteter som kompletterar sommaraktiviteter. 21

Slutna kretslopp av näringsämnen Den enda källan till energi är solen. Det slutgiltiga målet för all energi som når jorden är att bli till spillvärme, efter att ha utfört arbete. Det slutgiltiga målet för alla näringsämnen är att återvinnas i ett slutet kretslopp. Pyrolys- och rötningsanläggningen på området kallas ”Härden”, och blir hjärtat i kretsloppet i detta projektet. Denna anläggning omvandlar avfall till användbar energi och näring. Som restprodukt får man användbar gas. Denna gas används för matlagning, el och förbränningsmotorer.

solen

solceller

urea

värme

mat

Skolbyggnaden

foder

gödsel biochar

rötning

elektricitet

gas

biomassa

övrigt bioavfall

värme

Örtträdgården

feces

Boskap stallgödsel

Grödor & Fält

osäkert septiskt avfall

mat

pyrolys Härden

kalciumoxid tegel energi materia

ugn

generator

lera och kalk gas för motoriserad utrustning

värme

Byggnadsprogram Boskapsladan Grödor & Fält

Växthuset

stream

Örtträdgården Skolbyggnaden Flera funktioner i en byggnad Våning 1 - Utrustning - Verkstäder - Klassrum - Kafeteria - Kontor Våning 2 - Kök - Bostäder - Samlingsutrymmen

arrival

Härden Pyrolysanläggning: - Biokolprodukion - Tegel och kalciumoxid - Rötanläggning - Uppvärmning, gas, elektricitet

by car

Det föränderliga landskapet

2016 Landskapet idag. Den gamla järnvägen går genom Korsberga i en lång böj som gränsar till jordbruksmarken.

2026 En framtida vision för landskapet. Skogsmark är här uppblandad med jordbruksmark. Ett vattendrag har tagits fram där det tidigare var kulverterat. Samma markareal producerar mer och fler sorters grödor.

Före

Efter Hur skog och jordbruksmark interagerar och sammankopplas.

Före

Efter Hur bryn skapas runt vattendrag för att skydda dem och omgivande mark.

Utsnitt från örtträdgården. Visar på fraktal design, mönster som upprepa sig.

2016

2026 Ett annat typ av landskap ger en annan lanskapsbild.

Lärdomar från landsbygden Varaktigt byggande En jordbruksbyggnad är ett hus med stor flexibilitet. Men det är inte flexibiliteten hos en schweizisk armekniv, med ett spetiskt litet verktyg för varje tillfälle. Istället är det en flexibilitet som är baserad på generalitet. Byggnaden kan inhysa många olika program och funktioner genom sin rymlighet och enkelhet. De byggs också med enkla, billiga material, ofta av eller med hjälp av brukaren av byggnaden. Inte undra på att det är så populärt att renovera gamla lador och göra bostäder av dem. Städerna borde lära sig någonting från landsbygden här.

Ett stort skyddande tak minskar vattenbelastningen på fasaden. Trä används där konstruktionen ska vara lätt, tegel där den möter mark.

Jordbruksbyggnader behöver inte bara vara till för för produktiva syften. Det är de heller inte. De är också där som sociala funktioner sker landsbyggden. De inhyser loppmarknader, fester, sport etcetera. De kan vara landsbyggdens publika rum.

Det vanliga skjulet är en härlig manifestation av pragmatisk arkitektur. Taket kragar ut där det behövs. Huset står på plintar med en minimal markbearbetning.

Konstruktion, klimatskal, planlösning En slags modern stolpverksstomme utforskas. Avsikten är för att undvika en framtida upplåsning av materialdelar och förenkla en framtida nedmontering. Jämfört med ett konventionellt lösvirkeshus är majoriteten av stommen exponerad och genomgår varje dag en informell inspektion av sina brukare. Snedsträvor tar upp horisontella krafter, och placeras på sådant sätt att man kan passera mellan dem i kommunikationstråk, samtidigt som de skapar mer privata rum längs med sidorna. Byggnaden placeras i gränslandet mellan den gamla järnvägsvallen. Tillsammans med örtträdgården hjälper den till i att skapa ett bryn mellan jordbruket och byn.

15 m

Detaij 1:30, Sammanfogningar

Konstruktionen utförs med överlappande stolpar som sedan fogas samman med skruv och mutter, för att förenkla byggande och nedmontering.

Tvärsektion 1:100

Detaij 1:30, Burspråk

På vissa ställen får burspråk kraga ut, för att skapa mer privata utrymmen där man kan ha ett samtal eller ostört läsa en bok.

Detaij 1:30, Takutsprång

Taket är stort och skyddande. Det kraftiga utsprånget minskar regnvattensbelastningen på fasaden, samt skyddar fönster från den kalla natthimmelen. Det skyddar också mot solen. Takets vinkel är 37 grader från horisontalplanet, vilket är en optimal vinkel för solpaneler i Hjo.

Detalj 1:30, Fönster

På den södra fasaden är fönstrerna utformade för att ta in varmt soljus på vintern, men skydda mot värmen under sommaren, då solen står högre.

Detalj 1:30, Grundläggning

Byggnaden står på plintar, för att ta så lite anspråk av marken som möjligt, och desutom vara reversibel. Här används oorganiska material som betong och tegel. Dessa material används dock restriktivt, och framför allt för att skydda mot fukt. Där trä möter betong används flera lager av tjärpapp.

Fasad söder 1:200

Entrevåning 1:200 30 m

Vy längs den gamla banvallen.

Hållbara materialval Byggnaden är utformad med billiga, lokala och sunda material, som är lätta att bearbeta.

Fråga en ingenjör eller vetenskapsman om de kan tillverka ett nytt material. Materialet skall användas i byggnader, både som stomme och som ytskikt. Det bör klara av att hantera tryck, drag och böjning. Det skall kunna bearbetas med handverktyg, både elektriska och traditionella. Det bör isolera, men ändå lagra värme. Det skall vara sunt och fritt från emmisioner. Det ska ha möjlighet att hålla i hundratals år, men kunnas reparera om något är fel med det. När det önskas, skall man genom att förändra dess omgivning, sätta det i en situation där materialet naturligt bryts ner och återvändas till ett ekologiskt system. Det skall produceras automatiskt, med små investeringar och korta försörningscykler. Samtidigt skall det ha positiva effekter på så många biotoper som möjligt. Materialet finns redan. Det är trä. Lera är ett av våra äldsta byggnadsmaterial. Det finns mycket god tillgång på lera i många jordbruksområden, som exempelvis Korsberga. Detta är anledningen till att det en gång i tiden låg ett tegelbruk här. Den höga kvaliteten på leran gjorde att Korsberga blev känt för en högkvalitetsprodukt. Projektet för med sig en egen mikroanläggning för tegeltillverkning, så man kan tillverka vad man behöver i form av inorganiska material och hårdgjorda ytor. Designar man läggningen eller utformningen av markstenen med hål i kan man låta ytan släppa igenom vatten vilket låter jorden leva trots den hårdgjorda ytan. Stål är ett supermaterial och bör användas som sådant. Fästmatrial som skruv och mutter är mycket bra när man designar för återbruk – det blir lätt att sätta ihop och ta isär. Om de är tillräckligt skyddade från korrosion, placerade i inomhusmiljö, kan nästan allt material återvinnas. Alla ickebiologiska material är dock ändliga, så det är viktigt att vara sparsam.

När material mognar i takt med civilisationen lär vi oss hur de används, men vi får också en relation till dem och med tiden lär vi oss älska dem. Trä, sten, lera och stål har den här fantastiska känslan av möjlighet i händerna på en hantverkare. De är också vackra, och åldras med värdighet, de får patina.

Perspektiv, inomhus, utsikt mot örtträdgården och fälten.

Referenser Alexander, C. (2002) The Nature of Order: An Essay on the Art of Building and the Nature of the Universe. USA: Center for Environmental Structure Brand, S. (2009) Whole Earth Discipline: An Ecopragmatist Manifesto, USA: Viking Penguin Cordell, E. et al. (2009) The story of phosphorus: Global food security and food for thought. Published in Global Environmental Change Volume 19, Issue 2, May 2009, Pages 292–305 Cserhalmi, N. (1998) Fårad Mark, Lund: BTJ Tryck Eriksson C. et al. (2016) Hur skulle Sveriges lantbruk drabbas vid en avspärrning? Report by Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) comissioned by the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) Formas Fokuserar (2010) Jordbruk som håller i längden, Sverige: Forskningsrådet Formas Human Rights Council (2010) Report submitted by the Special Rapporteur on the right to food - Olivier De Schutter, United Nations Herlin I.S. (2001) Approaches to Forest Edges as Dynamic Structures and Functional Concepts. Published in Landscape Research, Vol 26, Nr 1, 27-43 Jackson, J.B. (1986) Discovering the Vernacular Landscape, USA: Yale University Press Jiang B. & Brandt S. A. (2016) A Fractal Perspective on Scale in Geography, Faculty of Engineering and Sustainable Development, Division of GIScience, University of Gävle McShaffrey, D. (2006) Environmental Biology - Ecosystems [w3.marietta.edu/~biol/102/ ecosystem.html] retrieved 2016-11-23 Moore, H. (2016) Can agroecology feed the world and save the planet? [www.theguardian. com] retrieved 2016-11-18 QI (2016) On gardening [qi.com/infocloud/gardening] retrieved 2016-11-16 Rockström, J. (2015), Bounding the Planetary Future: Why We Need a Great Transition, Great Transition Initiative Modern GIS data from maps.slu.se (Swedish University of Agriculture) Historical maps from Lantmäteriet (The Swedish Mapping, Cadastrial and Land Registration Authority) Photographs are, unless stated otherwise, taken by the author during a field trip to the site. “Hand drawn veg” under creative commons license by Linseed Studio, nounproj.com

ARKITEKTUR

Masterprogram Design for Sustainable Development 2016/2017 HJO - Hållbar omställning och återupprättad samverkan mellan stad och land Designstudio del B / Fördjupningsprojekt Erik Hedborg Agroekologi och Landskapsbild