EU blir först med reglering av AI. Nuvarande förslag Ă€r för statiskt, enligt kritiker. /12â13
CLASSIC: Ska lyfta svensk halvledardesign
/4â5
Kan EU tÀmja AI?
DRĂNARE: Systemen som ska skydda oss
/14â17
SVERIGES ENDA ELEKTRONIK-
PROFFS
MAGASIN FĂR
NR 5 MAJ 2023
PRENUMERERA KOSTNADSFRITT! WWW.ETN.SE/PREN
Utges av Elektroniktidningen
Sverige AB
adress: PersuddevÀgen 50A, 135 52 Tyresö
telefon: 0734-17 10 99 www.etn.se
bankgiro: 5456-3127
redaktion:
Jan TĂ„ngring (ansv. utg.)
Per Henricsson
medverkar i detta nummer: Göte Andersson, Lennart Bonnevier och Mats Udikas
grafisk formgivning och layout: Joakim Flink, typa jocke.flink@typa.se
annonser: Anne-Charlotte Lantz, 0734-17 10 99 | e-post: ac@etn.se
prenumeration:
webb: www.etn.se/pren
e-post: pren@etn.se
Jan TĂ„ngring
Bevakar inbyggda system, mjukvara, processorer, kort och skÀrmar. jan@etn.se | 0734-17 13 09
Per Henricsson
Bevakar test & mÀt, rf och kommunikation, produktion, FPGA, EDA och passiva komponenter. per@etn.se | 0734-17 13 03
Anne-Charlotte Lantz
Ansvarar för sÀlj- och marknadsföring. ac@etn.se | 0734-17 10 99
© Elektroniktidningen 2023
upplaga: 13 000 ex.
Allt material lagras elektroniskt.
issn 1102-7495
Organ för SER, Svenska Elektrooch Dataingenjörers Riksförening, www.ser.se
Tidningen trycks pÄ miljövÀnligt papper av Stibo Complete.
omslagsbild:
âEU politicians trying to keep an unruly robot under controlâ. bild: Midjourney
6
Förenklad fjÀrrkontroll sÀkrade finalbiljetten En lÀttanvÀnd fjÀrrkontroll till TV:n blev UF-företaget Full Koll UF:s biljett till riksfinalen i Ung Företagsamhet 2023.
22
Pek för alla ytor
Norska Touchnetix peklösning fungerar för de flesta typer av material, som plast, lÀder och trÀ. Företaget har nyligen fÄtt den certifierad för fordonstillÀmpningar.
8
Handfast handbok om cybersĂ€kerhet För att förenkla utvecklingsarbetet â och bistĂ„ alla andra som arbetar med uppkopplade IoT-produkter â finns det nu en handbok som underlĂ€ttar uppgiften.
10
Varför Infineon föll för svensk AI Vi pratade med Stockholmsbolaget Imagimob, expert pÄ AI i batteridrivna tillÀmpningar. Veckan efter blev de köpta av halvledarjÀtten Infineon.
18
DÀrför gÄr kodutveckling tio gÄnger snabbare nu HÀr Àr historien bakom AI-assistenterna som fungerar som raketmotorer pÄ programmerare. Professor Miroslaw Staron bÄde anvÀnder dem och forskar pÄ dem.
24
EXPERT: Ett Ethernet som kan passa tider Framtidens fordon skulle kunna dela upp sin datorkraft i zoner som realtidskommunicerar via Ethernet. Toshiba har testat. Goran Filimonovic berÀttar hur det gick.
26
EXPERT: Vibrationsanalys Àr lönsamt Ett av de viktigaste verktygen som kan ge data för prediktiva underhÄllsprogram Àr vibrationsanalys, skriver Cliff Ortmeyer pÄ Farnell. 28
EXPERT: Integrerade drivare gör 80 Plus Titan möjligt 80 Plus Àr en frivillig standard med sex nivÄer för att ta itu med frÄgan om prestanda över hela arbetsomrÄdet. Titan Àr den högsta, skriver Yong Ang pÄ Onsemi.
ELEKTRONIKTIDNINGEN 5/23 3 INNEHĂ
LL: ETN 5/23
18 6 10 22 26
ClassIC ska lyfta svensk
Trots att det sedan lÄng tid tillbaka designas avancerade asicar i Sverige har kretskonstruktion fört en undanskymd tillvaro pÄ landets universitet och högskolor. Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) satsar 60 miljoner kronor under sex Är för att Àndra pÄ det, pengar som delas mellan Chalmers och Lund.
ClassIC
Chalmers-Lund Advanced Semiconductor System Design Center (ClassIC) Àr en gemensam satsning mellan Chalmers tekniska högskola, Lunds universitet, Acconeer, Axis, Codasip, Ericsson, Saab och Qamcom med stöd av Globalfoundries, ST Microelectronics och Cadence. Pengarna kommer frÄn SSF som satsar 60 miljoner kronor under sex Är.
SSF
har skapat den hÀr utlysningen för att det finns ett behov i svensk industri att höja kompetensen inom avancerad halvledardesign, sÀger Christian Fager vid Chalmers, som leder det nya centrumet tillsammans med Joachim Rodrigues vid Lunds universitet.
Till vardags Àr Christian Fager professor och avdelningschef vid MikrovÄgselektronik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, Chalmers.
Han Àr snabb med att pÄpeka att det handlar om elektroniksystemdesign, inte utveckling av halvledarprocesser.
CENTRUMET HAR DĂPTS till ClassIC, Chalmers-Lund Centrum för Avancerad Halvledarsystemdesign och startar officiellt den 1 juni. MĂ„len, som SSF formulerat dem, Ă€r att âSverige ska bli ett av de frĂ€msta lĂ€nderna inom halvledardesign, att bygga svensk kompetens inom omrĂ„det och att öka Sveriges medverkan i EU:s storsatsning Chips Act.â
60 miljoner kan lÄta som mycket pengar men utslaget pÄ
sex Ă„r rĂ€cker det inte till mer Ă€n ett dussin doktorander och postdocs pĂ„ de tvĂ„ orterna. Ăven om svensk industri stöttat ansökan â bland annat har Ericsson, Saab och Axis uttalat stöd â finns inga krav frĂ„n SSF pĂ„ att de ska skjuta till pengar. Deras engagemang kommer istĂ€llet att visa sig pĂ„ andra sĂ€tt.
â Svensk industri Ă€r beroende av chip med vĂ€rldsledande prestanda för att göra konkurrenskraftiga produkter pĂ„ den globala marknaden. Chipen mĂ„ste designas för applikationen i frĂ„ga, sĂ€ger Christian Fager och fortsĂ€tter:
â Det Ă€r ocksĂ„ ett sĂ€kerhetstĂ€nk, man blir utlĂ€mnad till
andra aktörer om man inte vet vad som sitter pÄ chipen man anvÀnder.
ERICSSON ĂR ETT paradexempel pĂ„ det. Företaget har över tusen asickonstruktörer, de flesta i Sverige, som tar fram minst en ny krets per Ă„r. Dagens vassaste har över nio miljarder transistorer och tillverkas i en 5 nm-process. Under utveckling Ă€r kretsar pĂ„ 4 nm och 3 nm.
â Det vi Ă€r vĂ€ldigt duktiga pĂ„ i Sverige Ă€r att vara kreativa, Sverige rankas högt pĂ„ patentansökningar. Det vi kan göra hĂ€r Ă€r att satsa pĂ„ kompetensutveckling, att satsa pĂ„ hjĂ€rnorna. DĂ„ fĂ„r vi vĂ€ldigt mycket tillbaka pĂ„ pengarna, sĂ€ger Joachim Rodrigues som Ă€r avdelningschef för Integrerade Elektroniksystem vid institutionen för elektro- och informationsteknik vid Lunds Tekniska Högskola pĂ„ Lunds universitet.
Chalmers och Lund kompletterar varandra vÀl nÀr det gÀller kretskonstruktion, dÀr Göteborg har en lÄng tradition inom högfrekvenskretsar i material som galliumnitrid och indiumfosfid,
4 ELEKTRONIKTIDNINGEN 5/23 STARTBLOCKET
Ett chip i 22 nm FDSOI frÄn Globalfoundries. Kretsen mÀter ca 2x1 mm och Àr en högintegrerad millimetervÄgssÀndare med minne, D/A-omvandling och analoga radiofunktioner.
VICTOR Ă
BERG/CHALMERS
FAKTA
Joachim Rodrigues och Christian Fager. FOTO: JESSIKA SELLERGREN
halvledardesign
men Ă€ven stark forskning inom datorarkitekturer. NĂ€rheten till Ericsson och Saab med utveckling av radar och mikrovĂ„gslĂ€nkar har styrt inriktningen medan Lund sysslat med bland annat AD- och DA-omvandlare liksom minnen och andra implementeringar för CMOS-processer med koppling till trĂ„dlös kommunikation och maskininlĂ€rning. Ăven det med koppling till Ericsson. LĂ€ngre tillbaka i tiden för mobiltelefoner men numera för basstationer.
â Det Ă€r ett multidisciplinĂ€rt centrum sĂ„ vi vill utbilda chipdesigners som fĂ„r lite bredare syn pĂ„ chipen, sĂ€ger Christian Fager.
TANKEN ĂR ATT SYSTEMEN ska bli bĂ€ttre nĂ€r konstruktörerna förstĂ„r sammanhanget som chipen designas för. Det gĂ€ller oberoende av om man kommer frĂ„n analogsidan med millimeter-
vÄgssystem eller frÄn digitalsidan med CMOS.
Ett annat ingÄngsvÀrde Àr att Moores lag tappat fart, en ny processgeneration ger inte automatiskt dubbelt sÄ mÄnga transistorer som Àr snabbare och drar mindre ström. Dessutom har priserna ökat nÀrmast exponentiellt för varje ny processgeneration vilket lett till att det krÀvs enorma volymer för att ha rÄd med utvecklingskostnaden.
Det har dÀrför vÀxt fram parallella spÄr, ofta kalla Morethan-Moore som syftar till att ge samma förbÀttringar som Moores lag men pÄ andra sÀtt. Chiplets dÀr man blandar okapslade chip frÄn olika processer Àr en vÀg framÄt Àven om det hittills varit förenat med stora kostnader.
â Det Ă€r sĂ„nt som skapar kreativitet, nĂ€r vi har brist pĂ„ nĂ„got. Kan vi göra nĂ„got bĂ€ttre
i vÄrt designflöde genom att behovsanpassa Àr det en möjlighet, sÀger Joachim Rodrigues.
â Sen gĂ„r det att suga ut mycket mer av teknik som redan finns om man tĂ€nker lite mer multidisciplinĂ€rt, sĂ€ger Christian Fager.
FĂRUTOM ATT DET kan bli uppgifter för doktoranderna ska centrumet öka intresset hos studenterna sĂ„ att fler vĂ€ljer designkurserna och sedan kan jobba med kretskonstruktion nĂ€r de Ă€r klara.
â Alla bolag fĂ„r ett problem om vi inte kan försörja dem med kompetens, risken Ă€r att om inget hĂ€nder sĂ„ flyttar jobben.
Ytterligare en uppgift blir att engagera sig i de EU-program som öppnas upp genom EU:s Chips Act. Det handlar bÄde om nationella och internationella projekt.
â NĂ€r vi söker europeiska projekt i Chips Joint Undertaking behövs stöd av svenskt nĂ€ringsliv. Nu nĂ€r vi har avtal blir det mycket enklare och vi kan diskutera pĂ„ en annan nivĂ„ med dem, sĂ€ger Joachim Rodrigues.
Detsamma gÀller för halvledarprocesser dÀr universiteten exempelvis Àr med i Globalfoundries universitetsprogram men nu har större chans att fÄ tillgÄng till andra tekniker nÀr företagen Àr med i centrumet.
â Det har ett stort vĂ€rde bara att vi Ă€r tillsammans, det kommer att generera andra intĂ€kter som Ă€r större pĂ„ sikt. Ăven internt Ă€r det en viktig pusselbit för att lyfta vikten av elektronikomrĂ„det och elektronikdesign pĂ„ universiteten, sĂ€ger Christian Fager.
PER HENRICSSON per@etn.se
STARTBLOCKET
Full Koll UF
Oscar Enghag â vd, marknad och sĂ€lj. Richard Appelberg â ergonomi och design. Hugo Frisk â elektronik. Oscar Ishii â programmering. Otto HĂ€gg â administration och ekonomi.
Alla gÄr tredje Äret pÄ Teknikprogrammet med inriktning mot teknikvetenskap pÄ Stockholm Science and Innovation School (SSIS) i Kista.
Förenklad fjÀrrkontroll sÀkrade finalbiljetten
En lĂ€ttanvĂ€nd fjĂ€rrkontroll till TV:n blev UF-företaget Full Koll UF:s biljett till riksfinalen i Ung Företagsamhet 2023. Full Koll UF korades till Ă rets UFföretag i Stockholm och i riksfinalen pĂ„ ĂlvsjömĂ€ssan 23â24 maj tĂ€vlar man med ett trettiotal andra distriktsmĂ€stare om att bli Ă rets UF-företag i Sverige.
â SĂ„vitt vi vet Ă€r vi det enda UF-företaget i Ă„r som har tagit fram en egen elektronikprodukt, berĂ€ttar Hugo Frisk som Ă€r teamets elektronikspecialist.
Och fjÀrrkontrollen Àr verkligen egen, frÄn det egendesignade kretskortet dÀr komponenterna löds pÄ plats för hand till det 3D-printade skalet med stora och tydliga knappar.
Idén föddes nÀr en Àldre slÀkting till Hugo Frisk drabbades av stroke för ungefÀr ett Är sedan. EfterÄt hade han problem att hantera sina normala fjÀrrkontroller.
â Det Ă€r inte sĂ„ konstigt, sĂ€ger Hugo Frisk, med tanke pĂ„ hur mĂ„nga â och smĂ„! â knappar de bĂ„da fjĂ€rrkontrollerna hade. VĂ„r fjĂ€rrkontroll har 20 knappar och ersĂ€tter bĂ„da de han har haft tidigare.
Arbetet inleddes mitt i den vÀrsta kretsbristen under 2022, vilket var en extra utmaning; Hugo Frisk kollade stÀndigt Mousers sajt pÄ jakt efter de komponenter som behövdes.
â Det gick knappt att hitta en MCU, men plötsligt en dag fanns det 100 ex av en sĂ„ jag köpte 50 direkt. NĂ€sta dag var de slut igen.
PĂ SĂ SĂTT kom fjĂ€rrkontrollen att byggas pĂ„ en 8-bitars ATtiny1604 frĂ„n Microchip som körs i 16 MHz. En fjĂ€rrkontroll till TV:n behöver egentligen inte sĂ€rskilt mycket processorkraft, men det var Ă€ndĂ„ knappt att den hĂ€r processorn klarade av att leverera.
â Helst hade jag velat sĂ€nka klockfrekvensen för att fĂ„ bĂ€ttre batteritid, sĂ€ger Hugo Frisk, men dĂ„ hann den inte med att spela in signalerna nĂ€r vi skulle programmera den. Varje fjĂ€rrkontroll 3D-printas för sig och materialet, PLA-plast, Ă€r baserat pĂ„ majsstĂ€rkelse och sĂ„lunda nedbrytningsbart nĂ€r det en dag blir dags för Ă„tervinning.
â Vi anvĂ€nde skolans 3D-skrivare till att börja med, men tyckte att vi fick bĂ€ttre resultat med en egen skrivare som vi har full kontroll över, sĂ€ger Richard Appelberg som har ansvarat för design och produktion. Med tanke pĂ„ att den primĂ€ra mĂ„lgruppen Ă€r Ă€ldre personer har man lagt en hel del arbete pĂ„ designen. De stora knapparna Ă€r nĂ€mnda, men hela fjĂ€rrkontrollen Ă€r rejĂ€l och greppvĂ€nlig Ă€ven för hĂ€nder dĂ€r finmotoriken inte Ă€r vad den har varit. Priset Ă€r 1500 kronor och dĂ„ levereras fjĂ€rrkontrollen med installationshjĂ€lp â nĂ„gon frĂ„n Full Koll UF kommer hem till köparen och hjĂ€lper till att programmera den för de apparater som finns i just det hushĂ„llet. Ett Ă„rs garantiservice ingĂ„r ocksĂ„.
Hittills har man sÄlt fem fjÀrrkontroller, sÀger Hugo Frisk, och nya bestÀllningar fortsÀtter droppa in.
Ett UF-företag mĂ„ste enligt reglerna upplösas nĂ€r skolĂ„ret Ă€r slut, men Full Koll UF planerar att bilda ett aktiebolag och driva verksamheten vidare i nĂ„gon form â exakt hur det kommer se ut hĂ€nger i hög grad pĂ„ hur mĂ„nga av de fem medgrundarna som har möjlighet att fortsĂ€tta.
BONNEVIER6 ELEKTRONIKTIDNINGEN 5/23
Full Koll-fjÀrrkontrollen i bruk. Den ersÀtter i det hÀr fallet tvÄ normala fjÀrrkontroller.
STARTBLOCKET
Ă
rets UF-företag i Stockholm 2023.
LENNART
FAKTA
Handfast handbok om cybersÀkerhet
CybersĂ€kra IoT-produkter kan lĂ„ta som en sjĂ€lvklarhet men det finns alltför mĂ„nga exempel pĂ„ motsatsen. För att förenkla utvecklingsarbetet â och bistĂ„ alla andra som arbetar med uppkopplade IoT-produkter â finns det nu en handbok som underlĂ€ttar uppgiften.
Efter framgÄngarna med Elektronikhandboken
â som ska fĂ„ allt frĂ„n konstruktörer till de som tillverkar elektronik att förstĂ„ varandra â kommer nu en handbok om cybersĂ€kerhet för IoT-produkter.
â Den första handboken, Smartare Elektronikhandboken, har laddats ned över 2300 gĂ„nger och vi hĂ„ller kurser om den. Den hĂ€r framgĂ„ngen gjorde att vi sĂ„g behovet i branschen av enkla hjĂ€lpmedel, i kombination med den enormt ökande hotbild som vi ser i vĂ„r omvĂ€rld. Vi har alla gamla hackare men ocksĂ„ nationella hot, sade Maria MĂ„nsson i samband med att handboken lanserades pĂ„ branschmĂ€ssan i Göteborg i mars.
Hon har varit djupt involverad i framtagandet av bÀgge böckerna Àven om huvudförfattare till den senare varit John Lindström pÄ konsultbolaget Dielcon i LuleÄ.
Den nya handboken om cybersÀkra IoT-produkter har tagits fram av innovationsprogrammet Smartare elektronik-
system tillsammans med ett annat av Vinnovas innovationsprogram, IoT Sweden, liksom branschföreningen Svensk Elektronik.
Mà LET MED HANDBOKEN Àr att ge handfasta rÄd, checklistor, standarder och metoder som kan hjÀlpa elektronik- och mjukvaruutvecklare men ocksÄ produktÀgare, bestÀllare, med flera.
â Jag uppskattar boken som ett inspel för sĂ„na som inte Ă€r invigda i problemen. Men Ă€ven om du kan mycket fĂ„r du ut mycket av boken, sade Magnus Almgren i samband med lanseringen.
Han Àr docent pÄ Chalmers och ordnar kurser i cybersÀkerhet.
Handboken tÀcker hela kedjan frÄn idéstadium till slutfasen nÀr produkten ska skrotas.
I tio kapitel avhandlas bland annat hotbilder och hur man tÀnker nÀr det Àr dags för att dra igÄng ett nytt utvecklingsprojekt men ocksÄ hur man underhÄller cybersÀkerheten under produk-
tens hela livslÀngd. Plus hur man skrotar den utan att det lÀcker hemligheter.
PÄ slutet finns dessutom ett antal konkreta anvÀndarfall för produkter i hemmet, i industrin, för marina tillÀmpningar, för produkter som omfattas av offentlig upphandling och för kritisk infrastruktur.
För den som vill lÀra sig mer avslutas handboken med lÀstips.
â PĂ„ samma sĂ€tt som det borde vara sjĂ€lvklart att nĂ€r man lĂ„ser dörren nĂ€r man gĂ„r hemifrĂ„n tillverkar man inte sina egna nycklar och lĂ„s, utan anvĂ€nder det som finns. Det Ă€r samma med cybersĂ€kerhet. NĂ€r man kopplar upp en massa prylar och anvĂ€nder dem, dĂ„ finns det verktyg och lösningar som tas fram och vi borde tĂ€nka pĂ„ att anvĂ€nda dem varje dag, sade Eva Fogelström med ansvar för cybersĂ€kerhet pĂ„ Ericsson Research.
â Jag hĂ„ller med om att alla behöver veta lite men det Ă€r ocksĂ„ viktigt att man inte försöker lösa
allt sjĂ€lv. Det gĂ€ller att veta nĂ€r man ska gĂ„ till experter. Ăr det lite svĂ„rare sĂ„ ta in en expert i projektet, sade Magnus Almgren.
Boken Àr pÄ 82 sidor i A4 format och gÄr att fÄ bÄde i en tryckt version men ocksÄ att ladda ner den frÄn bland annat Svensk Elektroniks hemsida. Branschföreningen har tagit pÄ sig att förvalta den pÄ samma sÀtt som med den tidigare handboken vilket innebÀr att vi kan förvÀnta oss uppdaterade upplagor.
TillÀggas kan att bÀgge handböckerna hÄller pÄ att översÀttas till engelska, ett arbete som Àr tÀnkt att bli klart under Äret.
Och troligen blir det ocksÄ kurser, precis som för den första handboken.
PER HENRICSSON per@etn.se Handböckerna kan laddas ner hÀr
ElsÀkerhetsverket har slÀppt rapporten om laddboxar
Ingen har vÀl missat turerna kring den norska laddboxen Easee som fick försÀljningsförbud av ElsÀkerhetsverket men som överklagat beslutet. Nu finns rapporten frÄn granskningen av sex populÀra laddboxar för elbilar.
â Vi började planera inför marknadskontrollen för över ett Ă„r sedan dĂ„ vi mĂ€rkte att elbilsförsĂ€ljningen ökade kraftigt. Det kĂ€ndes logiskt för oss att titta pĂ„ laddboxar eftersom vi inte gjort nĂ„gon marknadskontroll tidigare och samtidigt rekommenderar att elbilsĂ€gare ska anvĂ€nda laddbox istĂ€llet för vanligt eluttag, sĂ€ger Joel Lee Antman, inspektör, i en text pĂ„ ElsĂ€kerhetsverkets hemsida.
Han pÄpekar att mÄnga av de aktörer som sÀljer laddboxar har begrÀnsad erfarenhet av elektriska produkter vilket ocksÄ lÄg till grund för beslutet att göra kontrollen.
De testade boxarna Àr:
Garo: GLBDCM-T222WO
Charge amps: Halo
Ctek: Chargestorm Connected 2, 3001
Wallbox: Pulsar plus
Easee: Home Zaptec: Go
ElsÀkerhetsverket har inget eget testlabb utan har anlitat ett externt provhus som bland annat tittade pÄ hur boxarna tÄl vatten och fukt. Dessutom kontrollerades bruksanvisning och sÀkerhetsinformation, samt hur laddboxen var jordad och skyddad mot elchock. Vidare kontrollerades isolation, spÀnningshÄllfasthet och kryp- och luftmotstÄnd.
Alla boxar hade brister vad gÀller mÀrkning och dokumentation.
â Det Ă€r producenternas ansvar att alla produkter har en korrekt mĂ€rkning. Samtidigt rör det hĂ€r
sig om en ny produkt och nya standarder som specificerar olika mÀrkningskrav, dÀrför Àr det inte helt ovÀntat att tillverkarna kan missa saker. NÀstan alla de saker som vi pÄtalade tog tillverkarna till sig och ÄtgÀrdade utan att vi behövde fatta nÄgot tvingande beslut. SÄ nÀr det gÀller den delen har vi haft en bra process med tillverkarna. Men de pÄvisade bristerna tyder pÄ att mÄnga tillverkare prioriterar att snabbt fÄ ut produkter pÄ marknaden framför att sÀkerstÀlla att produkten har rÀtt mÀrkning och dokumentation.
Laddboxen frÄn Easee fick dessutom försÀljningsförbud eftersom den saknade teknisk dokumentation plus att ElsÀkerhetsverket ansÄg att det fanns sÀkerhetsmÀssiga brister vad gÀller jordfelsbrytare.
Företaget har överklagat beslutet men det kommer att ta tid innan ett avgörande faller.
â Det uppstĂ„r mĂ„nga missförstĂ„nd nĂ€r det gĂ€ller regelverket kring standarder och vi har haft en del diskussioner med tillverkarna om tolkningen av de standarder som finns att följa. Vissa av tillverkarna menar att de standarder som finns inte har följt med den tekniska utvecklingen. Det vi sĂ€ger Ă€r att standarder Ă€r en hjĂ€lp för dem att fĂ„ en produkt att uppfylla kraven, men det Ă€r inget absolut krav att man ska ha en sĂ„ kallad harmoniserad standard. Om man inte följer standard sĂ„ har man möjlighet att pĂ„ annat sĂ€tt visa att produkten Ă€r lika sĂ€ker som om man hade följt standard, sĂ€ger Joel Lee Antman. PH
8 ELEKTRONIKTIDNINGEN 5/23 STARTBLOCKET
Rapporten finns hÀr
Skynda pÄ!
Datahastigheter pÄ upp till 28 Gbps Hög överföringshastighet och tidsbesparing i utvecklingsprocessen gör en verklig skillnad. Med kort-till-kort-kontakter i FR-serien med en delning pÄ 1,27 mm, möjliggör Phoenix Contact datahastigheter pÄ upp till 28 Gbps och erbjuder kundspecifika simuleringar för dataintegritet.
För mer information, besök phoenixcontact.com/finepitch
DC 03-22.000.L1
DÀrför nappade Infineon pÄ svensk mikro-AI
Tyska halvledarjÀtten
Infineon köpte i maj det lilla svenska mjukvarubolaget
Imagimob för en hemlig summa pengar. Elektroniktidningen rÄkade trÀffa företaget veckan innan köpet blev offentligt.
Efter att har rÄtt sig sjÀlva i tio Är jobbar nu ett dussin mjukvaruingenjörer i Stockholm för Infineon. Den gemensamma nÀmnaren mellan bolagen Àr artificiell intelligens. NÀrmare bestÀmt AI pÄ snÄl hÄrdvara.
Vi var nyfikna pÄ Imagimob för att det Àr en svensk nestor inom ett omrÄde, AI, som vÀxer explosionsartat just nu.
Visserligen Àr AI-strÄlkastarljuset idag helt fokuserat pÄ stora sprÄkmodeller. Det Àr en sorts AI som Àr sÄ berÀkningstung att den mÄste köras i molnet, möjligen i bantad form pÄ dyrare pc-grafikkort.
Men det finns helt andra viktklasser av AI som ocksÄ fungerar bra. De snurrar pÄ en miljon gÄnger klenare hÄrdvara i cpu:n i styrkretsar med milliwattförbrukning och batteritider pÄ mÄnader med knappceller som enda drivkÀlla.
Möjligen hamnar Imagimobs kod i en Raspberry Pi, om det redan finns en sÄdan pÄ plats. Men det Àr overkill. Normalt körs koden i systemkretsar, SoC:ar. Syntiant, Synaptics, ST och TI Àr nÄgra tillverkare vid sidan av Infineon. I princip alla styrkretstillverkare finns pÄ den
hÀr marknaden sedan ett par Är.
OmrÄdet kallas Tiny Machine Learning. Infineon har hÄrdvara och Imagimob har utvecklingsverktyg som genererar C-kod som implementerar AI-algoritmer.
Tiny ML Àr den form av IoT som kallas edge, eftersom den utför analysen pÄ plats och inte bara rapporterar hem sensordata.
Tiny ML Ă€r inte en standard, utan bara en beteckning pĂ„ just âAI pĂ„ minimal hĂ„rdvaraâ. Det finns en organisation med samma namn, vars svenska avdelning för övrigt Imagimob Ă€r ordförande för.
Att ett Infineonköp hÀngde i luften var inget vi fick veta nÀr vi trÀffades. DÀremot insisterade Imagimobs representant Sam Al-Attiyah pÄ att ett litet bolag i Stockholm med bara ett dussin anstÀllda hade vÀrldsrykte inom Tiny ML.
â MaskininlĂ€rning Ă€r en svart lĂ„da och det finns mycket osĂ€kerhet. Men varje kund som sĂ€tter en produkt pĂ„ marknaden Ă€r ett bevis för att vi har nĂ„got som fungerar.
Köpet fÄr vÀl anses vara det slutgiltiga beviset.
Imagimobs produkt Àr kompilatorer som genererar kod för de olika plattformarna. Företagets kod snurrar bland annat i en armbandsklocka med falldetektor, frÄn svenska Bellpal.
â Det Ă€r en snygg klocka som farfar kan tĂ€nkas vilja bĂ€ra i vilket fall som helst. Samtidigt rapporterar den fall och skador.
En annan tillĂ€mpning Ă€r hörlurar med geststyrning. Ytterligare en Ă€r en smart varningsvĂ€st för chaufförer â den lyser bland annat upp nĂ€r hen lĂ€mnar fordonet.
Sensordata kan vara vad som helst â acceleration, radar, varvtal, spĂ€nning, temperatur.
Ljud har pÄ sistone blivit en av Imagimobs specialiteter. Just nu utvecklas detektorer för bland annat barnskrik och pistolskott.
Ljud har en pedagogisk fördel i att kunden intuitivt kan förstÄ att informationen finns dÀr
â Det vackra med audio Ă€r att det Ă€r begripligt. Folk hör vad som pĂ„gĂ„r. De behöver inte förstĂ„ maskininlĂ€rning â kan jag höra sĂ„ kan systemet göra det.
â Nuförtiden finns dessutom mikrofoner i mĂ„nga apparater.
Imagimob kan imponerande nog i ett annat projekt till och med âhöraâ att en svetsfog blir bra, i störande bakgrundsljud frĂ„n verkstaden.
Ytterligare ett projekt Ă€r att övervaka Ă€ldre som vistas i sitt eget hem â enbart med hjĂ€lp av ljud. Som alltsĂ„ analyseras pĂ„ plats, vilket ger integritetsfördelen att det endast Ă€r klassificeringen som rapporteras â diskar, spolar vatten, sover, dammsuger, tittar pĂ„ teve, gĂ„r pĂ„ toaletten. AI kan hĂ„lla utkik efter avvikelser frĂ„n det normala.
â Kanske hostar farfar ovanligt mycket â dĂ„ kan man se till han fĂ„r prata med nĂ„gon. PĂ„ det hĂ€r viset gĂ„r det att leva ett normalt liv i hemmet, och inte uppleva sig som en börda, som vissa tĂ€nker.
Teven Ă€r för övrigt en intressant utmaning. Det Ă€r en störande bakgrund varifrĂ„n det kan komma precis vilka ljud som helst â sĂ„vĂ€l diskljud som barnskrik och pistolskott.
Enligt Sam Al-Attiyah lÄter högtalare annorlunda och kan sÀrskiljas.
Vilket leder till ytterligare en komplikation: nÀr produkterna demonstreras kommer ljudet nödvÀndigtvis ur högtalare. Lösningen Àr en extra AI-trÀningsrunda enbart för anvÀndning i demonstrationer.
Ăven röststyrning Ă€r analys av ljud och ett spĂ€nnande delomrĂ„de som vĂ€xer. Liksom prediktivt underhĂ„ll.
Kunder finns inom fordon, tillverkning, hÀlso- och sjukvÄrd och livsstil.
Vi trÀffar Imagimob pÄ en Amazonkonferens. Definitionen av Tiny ML Àr att algoritmerna körs i systemen pÄ plats, inte i ett moln.
Men trÀningen av systemet kan fortfarande ske i moln. Och rapportering och sjösÀttning kan administreras via moln.
Elektroniktidningen: Kan stora sprÄkmodeller bli intressanta för Tiny ML?
â Det Ă€r klart att vi tittar pĂ„ det. Som det ser ut nu Ă€r det omöjligt att anvĂ€nda. Det krĂ€ver tusentals, miljoner gĂ„nger mer kapacitet Det finns möjligen en annan ingĂ„ng: trĂ€ningsdata. Intelligensen i stora sprĂ„kmodeller kanske kan anvĂ€ndas för att förenkla etikettering av trĂ€ningsdata. Framtiden för Tiny ML ser ljus ut, tror Sam Al-Attiyah.
â Det finns allt fler produkter dĂ€r ute som innehĂ„ller sensorer.
â AI Ă€r nĂ„got som reducerar kostnader och förbĂ€ttrar produkternas egenskaper. Vi tror att tekniken kommer att anammas i stor omfattning. Marknaden Ă€r fortfarande inte mogen.
JAN TĂ NGRING jan@etn.se
10 ELEKTRONIKTIDNINGEN 5/23 TEMA: ANVĂNDARGRĂNSSNITT & DIGITALISERING
Sam Al-Attiyah pekar pÄ AI-verktyget som Infineon vill Ät och visar upp en klocka med falldetektor som kör Imagimobs AI-kod.
ROBUSTA KONTAKTER
FĂR ENERGIHANTERING
ODU-kontakter för alla utmaningar
PÄlitliga kontakter för batterier och andra energitillÀmpningar
LÄgt stabilt kontaktmotstÄnd
HögspÀnnings- och högströmsversioner
LÄng livslÀngd
Kan levereras med kabelmontering
www.odu.se
EU i tÀten med AI-reglering
EU planerar att först i vÀrlden införa en heltÀckande reglering för anvÀndning av Artificiell intelligens.
Lagstiftningen kallas AI Act och det slutliga beslutet vÀntas komma under hösten 2023. MÄlet Àr att den nya lagstiftningen sedan ska trÀda i kraft i samtliga 27 EU-lÀnder 2026.
Susanne Stenberg och HÄkan Burden pÄ statliga forskningsinstitutet Rise har analyserat förslaget till AI Act och skrivit ett antal lÀttlÀsta artiklar om AI Act och vad förslaget innebÀr om det blir gÀllande lagstiftning.
Susanne Stenberg Àr rÀttslig expert inom ny teknik och HÄkan Burden Àr senior forskare inom AI- och IT-system. De leder institutets arbete kring EU:s reglering av digitalisering och AI-system.
Det förslag som nu ligger pÄ bordet stöds av EU Kommissionen och EU:s MinisterrÄd (EU-lÀndernas regeringar). Det som ÄterstÄr Àr Europaparlamentets behandling av förslaget och sedan ett slutligt beslut av EU:s MinisterrÄd. Förberedelsearbetet för denna lagstiftning startade 2018 och förslaget till reglering kom 2021.
Rise sprider nu information och Àr beredd att bli partner med företag och myndigheter som behöver hjÀlp för att anpassa sig till den kommande regleringen.
â MĂ„nga till synes enkla algoritmer ser ut att bli klassade som AI-system i den nya EU-lagstiftningen. Alla organisationer som utvecklar datadrivna tjĂ€nster behöver dĂ€rför undersöka hur de nya reglerna slĂ„r och ha förmĂ„ga att avgöra om och i sĂ„ fall hur de ska CE-mĂ€rka sina system, sĂ€ger Susanne Stenberg
â Produkter som du sitter och designskissar pĂ„ idag kommer ut pĂ„ marknaden nĂ€r AI-regleringen har trĂ€tt i kraft. Mycket mer Ă€n vad man tror kommer dĂ„ att klassas som högrisksystem. Det handlar inte lĂ€ngre om vad du som tillverkare tycker Ă€r ett AI-system, det Ă€r vatten vĂ€rt, utan vad som gĂ€ller Ă€r vad
förordningen definierar som högrisksystem och AI-teknologier, sÀger HÄkan Burden.
AI Act sorterar AI-system i tre kategorier: lÄg risk, hög risk och de som ska förbjudas. I kategorin lÄg risk finns bland annat chatbottar. System som ska förbjudas inkluderar de som tillÀmpar subliminala teknologier för att undermedvetet pÄverka individer. Men Àven de som utnyttjar svaga grupper med risk för deras hÀlsa, alternativt egendom, eller anvÀnds av offentliga aktörer för social rankning samt system som anvÀnder biometri i realtid för brottsbekÀmpning pÄ offentliga platser kommer att förbjudas, enligt AI Act.
AI-system i kategorin hög risk berör sĂ€kerheten i vissa fysiska produkter men utpekade tjĂ€nster och verksamheter som Ă€r viktiga för medborgarna kan ingĂ„. Förslaget listar bland annat tjĂ€nster som erbjuder utbildningsplatser, utlyser anstĂ€llningar och tjĂ€nster som ger medborgarna tillgĂ„ng till offentligt stöd och bidrag. Ăven system som berĂ€knar kreditvĂ€rdighet och system som kan anvĂ€ndas för att prioritera
insatser vid brand eller olyckor, kan vara högrisksystem.
SMARTA TJĂNSTER inom vital infrastruktur som vĂ€gtrafik, energi och vattenförsörjning föreslĂ„s ocksĂ„ utgöra en hög risk. Förslaget kan dĂ€rmed gĂ€lla den digitala infrastruktur som Ă€r en del av effektivare transporter, en fungerande energimarknad och i förlĂ€ngningen Ă€ven klimatomstĂ€llningen.
För produkter finns tre villkor som ska uppfyllas för att ett AIsystem ska anses som hög risk: det ska vara en del av produktens sÀkerhetssystem, krÀvas certifikat frÄn tredje part nÀr produkten CE-mÀrks samt att produkten ska tillhöra en specifik kategori av produkter som innehÄller bland annat maskiner: radioutrustning, medicinsk utrustning och linbanor.
I dagslÀget Àr AI-system i fordon, skogsmaskiner eller fartyg, med tillhörande utrustning, undantagna frÄn AI Act. Men EU:s mÄl Àr att Àven dessa produktomrÄden ska omfattas av AI-regler i framtiden. Idag finns ett gÀllande Maskindirektiv som reglerar maskiner av olika slag och hur de ska CE-mÀrkas.
Omöjligt kontrollera intelligenta industriprodukter
Principer och mekanismer för varureglering fungerar inte lÀngre nÀr vi fÄr alltmer digital intelligens i industriprodukterna. Egenskaperna kan uppgraderas löpande med avancerad programvara som Artificiell intelligens under en produkts livscykel och dÀrmed Àndra vÀsentliga egenskaper. Viktiga regulativa skyddshÀnsyn som produktsÀkerhet, personlig integritet eller cybersÀkerhet kan dÀrmed förÀndras utan kontroll.
Befintliga regleringsmetodiker för grÀnsöverskridande handel baseras pÄ en reglering av produkter som har statiska egenskaper. Normalt sett testas och certifieras produkter en gÄng
före lansering pÄ marknaden. De kontrolleras i ett senare skede genom myndigheternas marknadskontroll, skriver statliga Kommerskollegium i rapporten Innovation, AI, Technical Regulation and Trade som nyligen publicerats.
Den statliga myndigheten för utrikeshandel och handelspolitik, varnar nu EU, USA, Kina och vÀrldshandelsorganisationen WTO för denna utveckling.
â Nya metoder behövs för att kunna följa upp och kontrollera egenskaperna hos produkter med inbyggd digital teknik under hela sin livslĂ€ngd, sĂ€ger Heidi Lund, Ă€mnesrĂ„d och expert inom tekniska handelshinder och internationellt regu-
lativt samarbete vid Kommerskollegium, huvudförfattare till rapporten.
MYNDIGHETENS UPPFATTNING Àr att ökad anvÀndning av digital intelligens i industriprodukter, som AI, kopplat med cybersÄrbarheter och ökad risk med cybersÀkerhetshot, krÀver en omprövning av den regleringsteknik som ska anvÀndas för industrivaror. Industrivaror svarar för en mycket stor del av vÀrldshandeln.
Heidi Lund har nyligen presenterat rapporten för EU Kommissionens handelsexperter pÄ Generaldirektoratet för handel (DG Trade) och hon ska i juni presentera
slutsatserna för vĂ€rldshandelsorganisationens (WTO) grupp för tekniska handelshinder (TBT-Kommitten â Committe for Technical Barriers). Den har presenterats för experter frĂ„n bland annat USA och Kina och för den globala standardiseringsorganisationen ISO.
I HELA VĂRLDEN pĂ„gĂ„r diskussioner om att införa reglering av AI dĂ€r EU ligger i tĂ€ten. Heidi Lund har dĂ€rför ocksĂ„ tittat pĂ„ den reglering som EU planerar införa. â EU vill reglera AI. Min uppfattning Ă€r att man ger sken av att kontroll kan uppnĂ„s genom en horisontell reglering av AI. De försöker uppnĂ„ detta genom att anvĂ€nda sig av en traditionell regleringsmodell dĂ€r man ska
TEMA: ANVĂNDARGRĂNSSNITT & DIGITALISERING 12 ELEKTRONIKTIDNINGEN 5/23
Detta direktiv ska ersÀttas av en Maskinförordning och dÄ kan samma produkt behöva CE-mÀrkas bÄde för att det Àr en maskin och för att dess sÀkerhetsfunktioner realiseras av AI-system. Det innebÀr att CE-mÀrkningen i framtiden kommer att omfatta bÄde de fysiska delarna och de digitala komponenterna av vissa produkter.
En viktig faktor i AI Act Àr att
sÀkerstÀlla att ett AI-system Àr sÀkert vid marknadstilltrÀde. I praktiken Àr risker med AI kopplat till anvÀndarfall (use cases) och aktualiseras olika till olika anvÀndare och konsumenter vilket jag ser kan försvÄra att nÄ fram med horisontell lagstiftning. Till detta tillkommer Ànnu att de horisontella reglerna mÄste samspela med sektorslagstiftning och beakta osÀkerhet kopplat till cyberhotet.
â Min uppfattning (som baseras pĂ„ ett brett samrĂ„d med företag och experter) Ă€r att EU behöver ta ett omtag kring digital reglering, ocksĂ„ för att kunna klara tillsyn och kontroll under industriprodukternas hela livslĂ€ngd. Det Ă€r ingen idĂ© att ta fram digitala varuregler om det inte gĂ„r att tyda att de faktiskt leder till sĂ€ker AI eller höjd cybersĂ€kerhet och som dessutom
de data som anvÀnds i högrisk AI ska hÄlla hög datakvalitet. Leverantören Àr skyldig att tillse detta. Leverantören Àr ocksÄ ansvarig för att dokument upprÀttas som verifierar hur hög datakvalitet uppnÄs. Högrisk AIsystem ska efter certifieringen, men innan det slÀpps pÄ marknaden, registreras i EU:s databas, som ska vara öppen, sÄ att medborgarna kan se vilka högrisk-
kan verifierbart följas upp och kontrolleras av tillsynsmyndigheter, sÀger Heidi Lund.
KOMMERSKOLLEGIUMS RAPPORT
baseras pÄ omfattande diskussioner med lastbilstillverkarna Scania, AB Volvo och Einride, tvÄ medicintekniska företag (Electa och Dedalus Global) samt Apple och Google.
Erik Dahlberg och Ulrik Janusson pÄ Scania ger sina argument för en ny regleringsmodell.
â Fordonsmarknaden Ă€r traditionellt starkt reglerad. Tack vare digitaliseringen kan fordonen fĂ„ nya och bĂ€ttre egenskaper under hela sin livslĂ€ngd. Idag Ă€r ledtiden för att uppgradera programvara i fordonen upp till ett Ă„r, drivet av godkĂ€nnandeprocessen. Denna ledtid mĂ„ste i framtiden ner till en per mĂ„nad eller en per dag. Regleringen och
system som finns pÄ marknaden. Om en verksamhet inte uppfyller kraven pÄ datahanteringen utgÄr böter pÄ 30 miljoner euro eller sex procent av den globala omsÀttningen. För andra brister gÀller lÀgre bötesbelopp.
ALLA SYSTEM som lanseras efter det att förslaget blivit lag omfattas av reglerna och det gÀller Àven existerande system som
kontrollen behöver utformas sÄ att detta Àr möjligt och tillÄtet, sÀger Erik Dahlberg pÄ Scania.
â Scania och fordonsindustrin behöver en god och robust kontroll över alla fordon pĂ„ marknaden. Det Ă€r viktigt och vĂ€rdefullt för oss, sĂ€ger Ulrik Janusson.
Scania ser för egen del inga problem att följa EU:s planerade AI-reglering.
â De regler för riskhantering som finns i AI-regleringen kan bli problem för smĂ„ och medelstora företag att klara, sĂ€ger Erik Dahlberg.
SCANIA VILL HA ett globalt harmoniserat regelverk för AI. Det Àr vad hela vÀrlden önskar. Men EU, USA och Kina har olika angreppssÀtt pÄ detta omrÄde idag,
uppgraderas substantiellt. Det kommer inte att finnas nÄgon tillsyn pÄ förhand. All tillsyn sker nÀr produkterna vÀl Àr ute pÄ marknaden. Leverantören behöver veta vad de gör. Det Àr klart att EU arbetar för att unionens regleringsmodell för AI ocksÄ ska fÄ spridning i andra delar av vÀrlden.
GĂTE ANDERSSON gote@etn.se
sĂ€ger Erik Dahlberg. Elektroniktidningen har pratat med statliga Rise om Kommerskollegiums rapport. â Min bedömning Ă€r att Kommerskollegium har rĂ€tt om behovet av en ny regleringsmodell, sĂ€ger Joakim Eriksson, enhetschef, uppkopplad intelligens pĂ„ Rise.
â Det Ă€r klart att i framtiden rĂ€cker det inte med att testa en produkt och fĂ„ den godkĂ€nd. Det Ă€r ocksĂ„ svĂ„rt att testa en mjukvarubaserad produkt efter varje uppgradering. Det Ă€r heller inte rimligt att certifiera en produkt pĂ„ nytt varannan mĂ„nad, sĂ€ger Joakim Eriksson.
TEMA: ANVĂNDARGRĂNSSNITT & DIGITALISERING ELEKTRONIKTIDNINGEN 5/23 13
GĂTE ANDERSSON gote@etn.se SCANIA
Vill skydda oss mot drönare
Enkla drönare för den kommersiella marknaden kan anvÀndas som brottsverktyg eller för terrordÄd. Svenska Skysense har utvecklat utrustningar för att spÄra dem, frÀmst med inriktning pÄ den civila marknaden. Just nu installeras ett drönarskydd för Djursholm norr om Stockholm.
14
Robby de Candido visar Skysense spÄrningsutrustning för drönare pÄ taket till en industribyggnad i Kista. Den bestÄr av en elektronikenhet och en antenn.
FOTO: MATS UDIKAS
Skysense monterar och testar all utrustning sjÀlv pÄ sin verkstad i Stockholm.
FOTO: MATS UDIKAS
â Drönare har blivit ett verktyg som brottslingar och terrorister fĂ„tt upp ögonen för. VĂ„ra system anvĂ€nds idag bĂ„de för att skydda offentliga fastigheter och hem som Ă€gs av företagsledare och andra familjer som riskerar att utsĂ€ttas för utpressning eller kidnappning, sĂ€ger Robby de Candido.
Han grundade Skysense tillsammans med teknikchefen Magnus Lundmark Är 2015. BÄda har en bakgrund frÄn Ericsson. I höstas kunde företaget leverera sina första enheter som nu finns installerade hos nÄgra högprofilerade kunder.
De flesta Àr sekretessbelagda men han berÀttar att en SkysenseanlÀggning finns monterad i Djursholm, norr Stockholm. AffÀrsidén Àr att lÄta hushÄllen i villasamhÀllet, som Àr kÀnt för sina mÄnga vÀlbestÀllda invÄnare, teckna sig för ett abonnemang pÄ drönarspÄrning. NÀr tjÀnsten Àr fÀrdigutvecklad Àr tanken att den kopplas till larmcentraler och att den nya tjÀnsten kan bli en del av bostÀdernas skalskydd.
KRIMINALVà RDEN Àr ocksÄ en kundkategori som Skysense siktar in sig pÄ. En leverans har gjorts till en anstalt nÄgonstans i Europa. Drönare kan nÀmligen anvÀndas för att slÀppa ner paket som innehÄller exempelvis mobiltelefoner eller knark till en fÀngelsegÄrd.
Kriget i Ukraina har visat att Àven drönare som utvecklats för civilt bruk har kapacitet som vapen och som terrorverktyg. Ett system frÄn företaget kommer att levereras för att anvÀndas i
Ukraina, vid fronten. Det Àr en donation som finansierats av svenska privatpersoner.
â Vi för naturligtvis diskussioner med ytterligare en rad intresserade företag och offentliga organisationer inom och utanför Sverige.
Robby de Candido pÄpekar att det finns skillnader mellan militÀra och civila system för spÄrning och skydd mot drönare.
En militÀr lösning anvÀnder sig vanligen av en aktiv radar för att spÄra drönare. NÀr en frÀmmande drönare upptÀcks försöker man oskadliggöra den pÄ olika sÀtt. Men ett civilt system fÄr inte orsaka att en drönare eller delar till en drönare faller ner till marken okontrollerat. En aktiv radar som militÀren ibland kan anvÀnda krÀver dessutom tillstÄnd, om den ska anvÀndas av en civil aktör.
SKYSENSE ANVĂNDER i stĂ€llet andra strategier för att spĂ„ra drönare. I första hand försöker man lyssna av trafiken mellan pilot och drönare. Det Ă€r dels styrsignalerna, dels den dataström ofta med stillbilder eller video som drönaren levererar. Kommersiella drönare utnyttjar de fria ISM-banden, oftast pĂ„ 2,4 och 5,8 GHz. Men Ă€ven 433 och 868 MHz kommer till anvĂ€ndning. Det Ă€r samma frekvensband som wifi-nĂ€ten anvĂ€nder. Det finns dessutom en del drönare med kort rĂ€ckvidd som styrs över ett wifi-nĂ€t.
â Skysense system klarar digital signaltrafik för de vanligaste drönarfabrikaten. Det innebĂ€r att vi för nĂ€rvarande kan avkoda
trafiken för mer Àn 90 procent av de drönare som sÄlts pÄ marknaden, sÀger Robby de Candido.
Om trafiken mellan drönare och pilot kan avkodas, sÄ innebÀr det att bÄde drönarens och pilotens positioner har avslöjats. En vÀktare kan dÀrmed dirigeras ut för att konfrontera eller till och med gripa piloten, beroende pÄ situationen.
ĂVEN OM INTE signaltrafiken till drönaren kan kodas av sĂ„ kan Ă€ndĂ„ drönarens position upptĂ€ckas. Det sker med metoden TDoA (Time Difference of Arrival). Den bygger pĂ„ flera detektorantenner med fri sikt till drönaren anvĂ€nds tillsammans med klockan i en GPS-mottagare. DĂ„ mĂ€ts tidsskillnaderna mellan de signaler som tagits emot frĂ„n drönaren.
DrönarspĂ„rning med radiobaserad teknik kombineras ocksĂ„ oftast med en kamera som följer och visar drönaren med god upplösning. FrĂ„n en bevakningscentral gĂ„r det dĂ„ att se vad det Ă€r för en drönare och vilken typ av last den bĂ€r med sig. Kostnaden för Skysense system ligger pĂ„ âett sexsiffrigt beloppâ. Det Ă€r förhĂ„llandevis lĂ„gt jĂ€mfört med radarbaserade system, hĂ€vdar Robby de Candido.
Skysense klarar i dagslÀget att upptÀcka drönare som sÀnder pÄ de vanligaste ISM-banden. Men företaget utvecklar sitt system kontinuerligt för att utvidga antalet modeller av drönare som kan spÄras.
â Man fĂ„r helt enkelt göra en riskbedömning nĂ€r man vĂ€ljer
FAKTA
hur heltÀckande skyddet ska bli. Hur vÀrdefullt Àr skyddsobjektet? Och vilka resurser kan man rÀkna med att brottslingen eller terroristen Àr beredd att lÀgga ner, konstaterar Robby de Candido.
Företaget omsÀtter cirka 10 miljoner kronor och har mellan fem och Ätta personer Àr anstÀllda eller gör uppdrag. Monteringen görs i egen regi men kretskorten produceras hos en specialist pÄ ytmontering i Stockholmsregionen. Slutmonteringen sker i en ansprÄkslös lager- och industribyggnad i Kista.
FRĂ N BĂRJAN var inriktningen pĂ„ att tillverka smĂ„ billiga mottagare för positionsdata för trafikflyget (ADS-B, Automatic dependent survaillance). Positionsuppgifterna Ă€r avsedd för flygledningarna och för andra flygplan i nĂ€rheten. Man kan se det som en motsvarighet till sjöfartens AIS-system. Men positionsuppgifterna frĂ„n ADS-B samlas ocksĂ„ in av olika webbtjĂ€nster som presenterar dem pĂ„ sina hemsidor. PopulĂ€rt bland flygpassagerare som vill kontrollera om flyget Ă€r i tid eller inte.
Skysense mottagare Àr tillverkade för den svenskÀgda webbtjÀnsten Flightradar24. Idag har Skysense tillverkat och distribuerat omkring 5000 mottagarenheter till volontÀrer över hela vÀrlden som hÄller i gÄng Flightradar24:s nÀtverk. Den hÀr delen av verksamheten ligger under ett separat bolag som heter ADSX AB, men som delar personal och lokaler med Skysense.
MATS UDIKASFem sÀtt att spÄra en drönare
LÀsa av signaltrafiken mellan pilot och drönare (Kommunikationen till och frÄn drönarna sker pÄ 2,4- och 5-GHzbanden)
Fördel: Ger positioner till bÄde drönare och pilot.
BegrÀnsning: Systemet mÄste kunna kÀnna kommunikationsprotokollet som anvÀnds.
Detektera drönaren med hjÀlp av radiotrafik (Sker med TDoA, Time Difference of Arrival)
Fördel: Ger positionen för alla (kÀnda) radiostyrda drönare.
BegrÀnsning: UpptÀcker inte piloten.
Aktiv radar
Fördel: Kan upptÀcka drönare oavsett om de Àr radiostyrda eller inte. BegrÀnsning: Dyra, ofta militÀra system. KrÀver tillstÄnd.
Passiv radar
(Förbiflygande drönare kan âskuggaâ signalerna frĂ„n fasta sĂ€ndarantenner för teve, rundradio och annan kommunikation och dĂ€rmed upptĂ€ckas)
Fördel: Kan ocksÄ upptÀcka drönare som inte Àr radiostyrda.
BegrÀnsning: Det mÄste finnas tillgÄng pÄ lÀmpliga radiokÀllor. Ger inte postionsdata till eventuell pilot.
Optisk detektering Kameror
ELEKTRONIKTIDNINGEN 5/23 15 TEMA: ANVĂNDARGRĂNSSNITT & DIGITALISERING
âČ âČ
Enkla drönare som sÀljs pÄ öppna marknaden kan anvÀndas bÄde för terror, utpressning och andra brott. Skysense har utvecklat ett eget system för att upptÀcka dem och piloterna som styr dem. FOTO: SKYSENSE
UpptÀcker och stör ut drönare
För Elektroniktidningens lÀsare Àr tyska Rohde&Schwarz vÀlkÀnt för sina test- och mÀtinstrument.
Företagets systemsida Àr troligen mindre kÀnd trots att utrustning för att spÄra drönare funnits i produktportföljen ett tiotal Är.
16 ELEKTRONIKTIDNINGEN 5/23 TEMA: ANVĂNDARGRĂNSSNITT & DIGITALISERING
BÄde militÀra och civila aktörer har stort intresse för att spÄra drönare. Sverigechef Kristoffer Hermansson och produktspecialist Olaf Eissrig pÄ Rohde & Schwarz bakom en antenn för drönarspÄrning.
â Vi ser ett stort intresse för drönarspĂ„rning, det har blivit en tydligt vĂ€xande marknad i Sverige och Europa, sĂ€ger Kristoffer Hermansson, Sverigechef för Rohde & Schwarz.
Det tyska företaget har drönarspÄrarutrustning för bÄde civilt och militÀrt bruk. I stort sett Àr det samma typer av radiobaserade system och metoder som anvÀnds av militÀra och civila aktörer förklarar Olaf Eissrig som Àr senior produktspecialist pÄ företaget och ansvarar bland annat för systemen för drönarspÄrning.
SKILLNADERNA MELLAN civilt och militÀrt Àr frÀmst att de militÀra utrustningarna oftast Àr helt kundanpassade och dessutom kombineras med andra typer av sensorer och flera typer av motmedel. NÀr det handlar om militÀra system har företaget hittills fungerat som underleverantör till en partner i Tyskland som
har ansvaret för integrationen av systemet.
PĂ„ den civila sidan dĂ€remot har Rohde & Schwarz huvudansvaret. Ăven om intresset för omrĂ„det Ă€r mycket stort sĂ„ finns Ă€nnu förhĂ„llandevis fĂ„ installationer pĂ„ plats. Totalt har företaget levererat omkring 50 till 60 system i Europa. I Sverige finns kanske ett handfull system, enligt Kristoffer Hermansson.
â HĂ€r arbetar vi ofta mot offentliga kunder och dĂ„ kan sĂ€ljcykeln ofta vara uppemot tre till fem Ă„r. PĂ„ den privata sidan gĂ„r det snabbare.
NÄgra kunder nÀmner han inte. Men han sÀger att bland befintliga och tÀnkbara slutanvÀndare finns flygplatser, kÀrnkraftverk, kriminalvÄrdsanstalter och andra offentliga byggnader.
Rohde & Schwarz marknadsför sin produktportfölj för spÄrning och detektering av radiostyrda drönare under namnet Ardronis. Radiostyrda
Stora försvarsföretag leder bekÀmpningen av drönare
Stora företag i försvarsindustrin, bland annat Saab, Àr aktiva för att bekÀmpa drönare med olika motmedel. Det konstaterar tvÄ olika marknadsanalysbolag som bedömer att marknaden just nu Àr vÀrd mer en miljard dollar och i kraftig tillvÀxt.
Marknadsanalysföretaget Marketsandmarkets förutsĂ€ger att marknaden ökar till 1,47 miljarder dollar under 2023. Den Ă„rliga tillvĂ€xten de kommande fem Ă„ren förutspĂ„s till knappt 28 procent per Ă„r. Uppgifter frĂ„n analysföretaget Mordor Intelligence (!) pekar i samma riktning. Företagen har publicerat var sin rapport om âAnti-Drone Marketâ. Naturligt nog Ă€r det försvarsindustrin som leder utvecklingen av motmedel mot drönare. Drönare anvĂ€nds som vapensystem pĂ„ slagfĂ€lten. Men drönarna ser ut att bli en allt viktigare komponent i den grĂ„zon mellan krig och fred som innefattar terrorhandlingar, hot, störningar och obehörig informationsinsamling. PĂ„ den civila sidan har övervakning av flygplatser och inflygningszoner etablerat sig som en viktig tillĂ€mpning för drönarspĂ„rning.
Idag anvÀnds frÀmst radar och radiobaserade system för att upptÀcka drönare. Systemen kompletteras oftast med ytterligare typer av sensorer som videokameror och kÀnsliga mikrofoner.
Försvarsindustrin utnyttjar tre huvudsakliga metoder för att bekÀmpa drönare. Det Àr för
det första att anvĂ€nda radio- och mikrovĂ„gstekniker för att störa ut signaler eller förstöra drönarens elektronik. Man anvĂ€nder ocksĂ„ laserstrĂ„lar eller skjuter helt enkelt ner drönaren med kulor och krut. Som framgĂ„r av artiklarna hĂ€r intill Ă€r det inte ett alternativ under fredstid att lĂ„ta vrakdelar av drönare falla ner inom ett bebott omrĂ„de. I civila tillĂ€mpningar för söker man dĂ€rför spĂ„ra var piloten befinner sig. Mordor Intelligence ger ocksĂ„ exempel pĂ„ andra rĂ€tt fantasifulla motmedel. Det Ă€r till exempel jaktdrönaren Drone Catcher som skjuter nĂ€t som fĂ„ng ar in fientliga drönare. Ăr drönaren allt för stor för att transporteras bort av jaktdrönaren, slĂ€pps den ner till marken i en fallskĂ€rm. Ett annat hot man förbereder sig för Ă€r angrepp av svĂ€rmar av drönare, alltsĂ„ inte bara av enstaka drönare.
De ledande företagen nÀr det gÀller motmedel mot drönare Àr SRC, Raytheon och Lockheed Mar tin frÄn USA. Av europeiska företag pekas sÀrskilt franska Thales och italienska Leonardo ut. Svenska Saab finns ocksÄ med pÄ en lista med de 15 viktigaste leverantörerna, enligt Mordor Intelligence.
drönare anvĂ€nder antingen wi-fi eller egna radioprotokoll som drönartillverkarna sjĂ€lva utvecklat för de fria ISM-nĂ€ten. Radioprotokollen utnyttjar nĂ€stan alltid frekvenshoppning (FHSS, frequency-hopping spread spectrum). Ăven Ardronis kombineras med andra typer av sensorer, vanligast Ă€r video, sĂ€ger Olaf Eissrig.
SYSTEMET ĂR ENBART avsett för drönare som styrs med radio. Om man vill upptĂ€cka drönare som följer en förprogrammerad rutt eller navigerar med nĂ„gon AI-lösning sĂ„ fĂ„r man anvĂ€nda andra tekniker som radar.
Ardronis-systemen klarar att kÀnna igen och koda av mÄnga av styrprotollen eftersom det har ett bibliotek med protokoll för olika drönare och som byggs pÄ efter hand. NÀr man detekterar ett radioprotokoll som Àr kÀnt, sÄ avslöjas positionerna för bÄde drönare och pilot. Ardronis
kĂ€nner igen protokollen för de flesta drönare som finns pĂ„ marknaden. Ăven drönare med okĂ€nt protokoll kan lokaliseras.
I ARDRONIS-FAMILJEN ingÄr fyra grundpaket dÀr det enklaste enbart kan spÄra drönare som styrs via wlan. Det mest avancerade kan lÀsa av radiotrafiken mellan drönare och pilot och Àven pejla positionen för drönare dÀr kommunikationen Àr olÀsbar. Den kan dessutom störa ut drönaren, vanligen ÄtergÄr drönaren dÄ till sin startposition nÀr den tappar kommunikationen. Men Eissrig pÄpekar att de tyska exportrestriktionerna Àr hÄrda för den typen av störningsutrustning. Man fÄr inte minst rÀkna med en omfattande prövning för att fÄ anvÀnda ett sÄdant system i Sverige. Prislappen för de olika Ardronis-systemen ligger pÄ mellan 200 000 kronor och omkring 5 miljoner.
Skysense spÄrningsutrustning kan kombineras med andra sensorsystem, ett exempel Àr fjÀrrstyrda videokameror.
ELEKTRONIKTIDNINGEN 5/23 17
& DIGITALISERING
TEMA: ANVĂNDARGRĂNSSNITT
MATS UDIKAS
FAKTA
FOTO: MATS UDIKAS
Med AI-assistent blir du
Den snabba utvecklingen av stora sprÄkmodeller föder fram en strid ström av smarta utvecklingsverktyg för mjukvara. För att fÄ en överblick har Elektronik tidningen pratat med Miroslaw Staron, professor i mjukvaruutveckling pÄ Göteborgs universitet.
Kodningsassistenten
Github Copilot gör dig minst tio gÄnger mer produktiv som mjukvaruutvecklare.
Skattningen kommer frÄn Miroslaw Staron och bygger pÄ hans egen erfarenhet. Han har anvÀnt Copilot sedan den slÀpptes i betaversion.
â Det som förr tog mig en dag tar nu en timme. Jag behöver inte tĂ€nka pĂ„ detaljer utan kan fokusera pĂ„ algoritmer, designen och vad jag vill Ă„stadkomma.
COPILOT ĂR BASERAD pĂ„ samma sprĂ„kmodell som den vĂ€lkĂ€nda Chat GPT som dök upp i november i fjol. Copilot förhandsvisades sommaren 2021 och plockades upp brett bland utvecklare allteftersom den dök upp i utvecklingsmiljöer som Jetbrains och Visual Studio.
Miroslaw Staron föredrar fortfarande Copilot.
Exempelvis hallucinerar den mindre. Ingen av dem Ă€r felfri. Men dĂ€r Chat GPT skulle fantisera ihop ett programgrĂ€nssnitt som inte ens existerar skulle Copilot snarare âbaraâ göra felet att leverera Windowskod istĂ€llet för Linuxkod.
Miroslaw Staron Àr inte bara
anvÀndare utan forskar Àven kring stora sprÄkmodeller.
â Men jag Ă€r mjukvaruingenjör i botten och jobbade i telekombranschen innan jag doktorerade.
Kopplingen till branschen finns kvar.
I ett Vinnovaprojekt tillsammans med Volvo stÀller han frÄgan om levande kodbaser klarar av att stanna kvar i sina avsedda designmönster, som arkitekturen Autosar.
â Det Ă€r en svĂ„r uppgift i stora kodbaser eftersom de Ă€r distribuerade och mönstren blir otydliga. Varje kodbas Ă€r unik och dĂ„ Ă€r det svĂ„rt att fĂ„ bra resultat med andra tekniker.
GPT-baserade verktyg gör analysen och svarar pÄ frÄgan om utvecklarna hÄllit disciplinen.
Kul idé! Funkar det?
â Det verkar funka ganska bra faktiskt. Den stora fördelen med sprĂ„kmodeller Ă€r att man inte behöver sĂ„ mĂ„nga exempel. Det rĂ€cker att du visar ett exempel pĂ„ ett designmönster och berĂ€ttar att du vill hitta nĂ„got liknande.
Projektet anvÀnder i princip samma modeller som Copilot, men Àven en del mindre model-
forts pÄ sidan 20
Den stora sprÄkmodellen GPT frÄn Open AI har startat en AI-revolution.
Miroslaw Staron rekommenderar:
⹠Github Copilot om du inte redan anvÀnder den.
⹠Github Next (se Twitter) för att hÄlla koll pÄ utvecklingen.
⹠Presentationen pÄ alphacode. deepmind.com som spÄrar hur en transformer rent tekniskt tar sig an ett antal programmeringsuppgifter.
⹠Att du avstÄr frÄn att utveckla egna modeller. Engagera dig hellre i produktutveckling pÄ de mÄnga modeller som redan finns pÄ exempelvis Hugging Face
modellhub.
⹠Om du vill snöa in pÄ modeller Àr huggingface.co en plats dÀr du kan leka med den svenska GPT-3-modellen bland annat, och med andra stora och smÄ modeller frÄn bland annat Microsoft och Salesforce.
⹠Elektroniktidningen rekommenderar Youtubekanalerna AI Explained och Eye on AI för Äterkoppling pÄ de stora rubrikerna kring AI-utvecklingen.
âą BĂ„da rekommenderar nyhetsbrevet TLDR (tldr.tech/ai).
SÄ blev sprÄknÀtet kodarens bÀsta vÀn
Stora sprĂ„kmodeller fĂ„r uppmĂ€rksamhet för sin verbalitet, sin allmĂ€nbildning, sin kreativitet, sin analytiska kapacitet â och för riskerna med att sĂ„dana förmĂ„gor automatiseras. HĂ€r Ă€r vi dock enbart intresserade av sprĂ„kmodellernas kompetens som programmerare.
Den nya AI-vĂ„gen föddes nĂ€r Ă„tta forskare pĂ„ Google Ă„r 2017 publicerade artikeln âAttention is all you needâ. DĂ€r beskrevs en sprĂ„kmodell i form av ett djupt artificiellt
neuronnÀt kallat transformer. Det blev ett stort steg framÄt inom forskningen om modellering av naturliga sprÄk.
En av flera som genast började försöka ta fram praktiskt an-
vÀndbara verktyg med transformers som motor var Open AI, ett labb i San Francisco. DÀr utvecklades en transformer kalllad GPT (generative pretrained transformer).
Version tre av GPT pluggades Är 2021 in i kodarkivet GitHub och trÀnades upp till en gigantisk modell som fick namnet Codex.
Ett dussintal programsprÄk fanns representerade i Github,
bland annat 159 gigabyte Pythonkod. âI know Script Fuâ sade Codex och satte sig upp i sĂ€ngen som Neo i filmen Matrix.
Codex blev expert pÄ programmering. Den sattes in som motor i ett utvecklingsverktyg kallat GPT Copilot och detta blev genombrottet för transformers i kodutvecklingsverktyg.
I slutet av mars 2022, för ett drygt Är sedan, slÀpptes Copilot
TEMA: ANVĂNDARGRĂNSSNITT & DIGITALISERING
18 ELEKTRONIKTIDNINGEN 5/23
superkodare
som plugin för en hundralapp i mÄnaden till den populÀra utvecklingsmiljön Visual Studio.
Pà DEN TIDEN fanns redan AIverktyg. De kunde exempelvis spÄra buggar, skapa testfall och generera testdata. Det fanns Àven verktyg som kunde generera kod genom att föreslÄ fortsÀttningar pÄ det som utvecklaren skrev, pÄ samma sÀtt som din sms-klient föreslÄr nÀsta ord.
Men Copilot flyttade upp kodgenerering till en helt ny nivÄ. Utvecklaren kunde bestÀlla kod
i naturligt sprĂ„k eller presentera kod och fĂ„ den förklarad för sig. Codex âförstĂ„râ kod â det finns inget enklare sĂ€tt att beskriva det, Ă€ven om en och annan filosof skulle protestera.
Notera namnvalet â Copilot. Kodbottarna Ă€r inte sjĂ€lvkörande. De marknadsförs som parprogrammerare, och det Ă€r sĂ„ de anvĂ€nds. De Ă€r personliga assistenter som noggrant, snabbt och kunnigt gör rutinjobb med en mĂ€nsklig utvecklare som bestĂ€llare, domare och justerare.
Prestanda Àr pÄ nivÄn att
Copilot i en tidig studie kunde leverera fungerande kod pÄ 37 procent av bestÀllningar. NÀr den fick hundra försök pÄ sig kunde den producera fungerande kod i 70 procent av fallen.
Som om inte Codex och Copilot var en tillrĂ€cklig bedrift, lanserade Open AI i november 2022 ytterligare ett GPT-baserat verktyg â konversationsmaskinen Chat GPT.
Den slog ner som en bomb inte bara i media, utan Ă€ven forskningssamfundet chockades â ingen överdrift â av den sprĂ„k-
fÀrdighet och kunskap som Chat GPT lyckats absorbera under sin trÀning.
FĂR ALLMĂNHETEN Ă€r Chat GPT kĂ€nd som en vĂ€nlig allvetare som dock plötsligt kan tappa bort sig och börja killgissa och fantisera. Som en schizofren version av Neil deGrasse Tyson.
Liksom Copilot baseras Chat GPT pÄ ett GPT-nÀt, men med andra trÀningsdata och delvis annat trÀningsprogram.
Chat GPT rörde Ă€ven om bland konkurrenter som Meta âČ âČ
ELEKTRONIKTIDNINGEN 5/23 19 TEMA: ANVĂNDARGRĂNSSNITT & DIGITALISERING
MIDJOURNEY
Chat GPT Àr urusel som programmerare men ovÀrderlig som parprogrammerare.
ANVĂNDARGRĂNSSNITT & DIGITALISERING
Copilot var det första stora GPT-verktyget, men det var Open AI:s lansering av Chat GPT som satte eld i baken pÄ Google och Meta.
ler, varav en del egenutvecklade. Det visar sig att modellerna kan hantera Àven större designmönster som Àr definierade i flera klasser som samarbetar.
â DĂ€r Ă€r sprĂ„kmodellerna mycket bĂ€ttre Ă€n nĂ„got annat.
Miroslaw Staron tror att vi bara sett början av GPT-revolutionen. Verktygen kommer att fortsÀtta att utvecklas, exempelvis med bÀttre stöd för sprÄk som Rust och Go, eller för att kunna skriva testkod eller koppla ihop olika sprÄk, som Javascript med Python.
Han gissar att Àven hÄrdvaruutvecklare kommer att kunna fÄ AI-assistenter.
â Att designa kretskort, exempelvis, Ă€r en typisk ingenjörsmĂ€ssig uppgift dĂ€r man tillĂ€mpar fördefinierade lagar för att sĂ€tta ihop ett kort.
â Och nĂ€r de verktygen vĂ€l finns, kommer det sĂ€kert att dyka upp verktyg som syr ihop dem, ger förslag pĂ„ lösningar pĂ„ samma sĂ€tt som Copilot gör för mjukvarukoden.
Kanske kommer âChat GPT 15.0â att kunna spotta ur sig ett specialdesignat Arduinokort för din uppkopplade julbelysning, med kod och allt?
â Det Ă€r vad jag spekulerar.
Copilot har blivit ett sjÀlvklart verktyg som alla utvecklare anvÀnder om de kan. Men det finns en utmaning som ibland sÀtter stopp: upphovsrÀtt.
NÀr du anvÀnder verktygen tankas din egen kod upp i molnet. Apple, Samsung och Amazon Àr nÄgra av de bolag som dÀrför begrÀnsar sina anstÀlldas anvÀndning av Chat
GPT och Copilot â för att bevaka sina hemligheter och intellektuella rĂ€ttigheter.
Verktygsmakare försöker lösa problemet med modeller som interagerar enbart med företagets kod eller trÀnats pÄ öppen kÀllkod. Andra företag försöker trÀna upp egna modeller av sin egen kod och anvÀnda modellerna helt internt.
â Rent tekniskt Ă€r det inte sĂ„ svĂ„rt. Men ofta har man för lite kod för att det ska bli bra genererad kod.
Det finns Àven en oro för att verktygen ska generera kod som nÄgon annan har upphovsrÀtt till. Enligt Github Copilot ska sannolikheten vara mycket liten. Men forskning sÀger att den inte Àr noll. Och det har bevisligen hÀnt att kod genererats som visserligen haft en öppenkodslicens, men av fel typ.
â Det hĂ€r Ă€r nĂ„got som stoppar stora företag frĂ„n att anvĂ€nda verktygen brett.
Vissa begrÀnsar sig till att
anvÀnda verktygen för att generera testkod eller annan kod för intern utveckling.
Men dÀrmed tackar de nej till potentiellt stora produktivitetsvinster. Och ger ett försprÄng till konkurrenter som inte grubblar sÄ mycket över upphovsrÀttsfrÄgorna.
â Konkurrenterna kommer att bli mycket snabbare pĂ„ att spotta ur sig nya produkter, sĂ€rskilt i den delen av branschen dĂ€r man inte behöver hantera mycket gammal kod.
Miroslaw Starons rĂ„d till utvecklare som inte kan anvĂ€nda AI-verktygen pĂ„ jobbet Ă€r att anvĂ€nda dem privat â för att vidareutbilda sig.
â Att lĂ€ra sig skriva prompter till exempel. För den hĂ€r utvecklingen kommer inte att stanna av. Och förr eller senare kommer problemen med intellektuella rĂ€ttigheter att lösas pĂ„ ett eller annat sĂ€tt.
JAN Tà NGRING jan@etn.seoch Google som inte ansÄg sig ha mogen motsvarande teknik. Microsoft investerade 100 miljarder kronor i OpenAI och Àr i full fÀrd med att integrera GPTstöd i sina kontorsverktyg.
Google gör detsamma och sÀgs ha beordrat samtliga sina produktavdelningar att introducera AI-funktionalitet. Samma order gick ut vid den första deep learning-revolutionen pÄ 10-talet.
Googles senaste utvecklarkonferens hade starkt fokus pÄ AI och presenterade bland annat
ett menageri i sju storlekar av Googles sprÄkmodell Palm, plus ett svar pÄ Copilot kallat Codey.
UTVECKLINGEN SKER i tvÄ spÄr nu. Dels tas det fram nya gigantiska neuronnÀtsmodeller med bokstavligen biljoner vikter. Det krÀver mycket datorresurser och Àr nÄgot som bara stora drakar som Open AI, Google och Meta kan arbeta med.
Men som utvecklare Àr det verktygen du kommer att komma i kontakt med, i exempelvis Visual Studio eller Github Studio.
DÀr pÄgÄr en kambrisk explosion. Det sprutar fram verktyg som anvÀnder Codex, Chat GPT eller andra modeller som bas för att dokumentera kod, göra kod mer lÀttlÀst, addera loggning, söka buggar, översÀtta mellan programsprÄk, refaktorisera, skapa testfall, bryta ut API:er, optimera prestanda, addera typning, söka sÀkerhetsbrister, göra kod mer webblÀsarkompatibel, med mera.
Ofta utgörs de hÀr verktygen bara av ett litet skal mot en stor sprÄkmodell (kraschar moln-
servern som driver modellen sÄ kraschar tusen verktyg pÄ Github).
EN RĂST I ETT LĂCKT BREV frĂ„n Googles korridorer hĂ€vdar att det Ă€r pĂ„ den hĂ€r verktygsmarknaden som den idag relevanta utvecklingen sker, och att öppen kĂ€llkod den vĂ€gen hĂ„ller pĂ„ att stjĂ€la jĂ€ttarnas lunch eftersom spelplanen Ă€r öppen för alla.
JAN TĂ NGRING jan@etn.se
20 ELEKTRONIKTIDNINGEN 5/23
TEMA:
GPT matades med massor av Pythonkod och blev expert.
Pek för alla ytor
Idag tar vi för givet att en bildskÀrm ocksÄ kan anvÀndas för att styra saker. Norska Touchnetix peklösning fungerar för de flesta typer av material, som plast, lÀder och trÀ. Företaget har nyligen fÄtt den certifierad för fordonstillÀmpningar.
sen och skÀrmen och dÀrmed hur mycket signalen dÀmpas av avstÄndet liksom tjockleken pÄ materialet framför sensornÀtet.
Under designarbetet stÀller man in signalstyrkan för varje ledning och hur mycket de mottagna signalerna ska förstÀrkas för att fÄ samma kÀnslighet över hela ytan.
TILL SIN HJĂLP har konstruktörerna konfigureringsverktyg och för den som vill komma igĂ„ng snabbt finns utvecklingskort.
Uppdateringshastigheten Àr 120 Hz för att skÀrmen ska kÀnnas responsiv. Kravet sÀtter en grÀns för hur mÄnga ledare som kan multiplexeras till samma sÀndare och mottagare eftersom det tar en viss tid att mÀta kapacitansen i varje skÀrningspunkt.
DÀrav att familjen bestÄr av fyra modeller för olika antal sensorledningar.
Under utveckling finns en ny generation som ska lanseras i slutet av nÀsta Är.
â Den adresserar ett par saker. Det handlar om att sĂ€nka kostnaden och att minska effektförbrukningen.
Sedan Elektroniktidningen skrev om Touchnetix Ă„r 2018 har mycket hĂ€nt. DĂ„ fanns det ett bolag i Storbritannien och ett i Norge, dessa har slagits ihop och leds numera frĂ„n Norge. Den första kretsen lanserades 2019 och idag bestĂ„r kretsfamiljen Axiom av fyra varianter för 54, 80, 112 eller 198 ledare beroende pĂ„ hur stor skĂ€rm den ska betjĂ€na. Dessutom finns modeller för multipek, som fungerar med âsvĂ€vande kommandonâ, som kĂ€nner av kraften i trycket och som ger haptisk Ă„terkoppling.
â Vi har ocksĂ„ lagt ned mycket pĂ„ att fordonskvalificera dem. Den första bilmodellen med vĂ„r krets kom 2022 och idag finns vi i ett par modeller och i nĂ„gra industriella produkter, berĂ€ttar Gaute Myklebust som Ă€r teknikchef pĂ„ Touchnetix.
Pekfunktionen i bilar Àr inte lÀngre begrÀnsad till den centrala skÀrmen. I dyrare modeller kan det finnas pekfunktioner i ratten, pÄ dörrarna
för att styra rutorna eller i taket för solluckan plus diverse andra platser.
â Materialet Ă€r inte lĂ€ngre nĂ„got problem, det som har betydelse Ă€r hur mycket som finns mellan fingret och sensorn. Det handlar om att vi mĂ„ste kunna skilja signalen frĂ„n bruset, sĂ€ger Iyad Nasrallah pĂ„ Touchnetix.
PLAST, TRĂ OCH LĂDER Ă€r tre material som den kapacitiva tekniken klarar. Det gĂ€ller Ă€ven för centimetertjocka lager och dessutom med ytor som Ă€r krökta eller formade pĂ„ annat sĂ€tt för att passa omgivningen eller tillĂ€mpningen. Det enda som man pĂ„ förhand vet inte fungerar Ă€r metallytor eftersom de skĂ€rmar av signalerna.
Precis som annan kapacitiv pekteknik anvÀnder Touchnetix en matris av ledare i vad som enklast kan beskrivas som ett x- och y-plan (Àven om ytan Àr krökt). Sedan
Àr det bara att mÀta kapacitansen i skÀrningspunkterna för att lista ut var fingret, pekpennan eller vad man pekar med, befinner sig. Dessutom gÄr det att avgöra hur hÄrt man trycker eller om det Àr multipek, plus att den kan tolka beröringsfria tryck och rörelser.
RENT PRAKTISKT skannar systemet kapacitansen i skÀrningspunkterna genom att skicka ut en signal pÄ 2,5 V topp-till-topp och sedan mÀta vad som kommer tillbaka. Det Àr hÀr som Touchnetix lösning sticker ut. Den har en extrem kÀnslighet med ett signal-tillbrusförhÄllande pÄ 80 dB under perfekta förhÄllanden.
â Vi gör olika saker för att klara det. Arkitekturen Ă€r smalbandig, vi signalerar med en sinusvĂ„g och har vĂ€ldigt branta filter. SĂ„ lĂ€nge mottagaren inte bottnar kan vi rekonstruera hela signalen, sĂ€ger Gaute Myklebust.
Det finns ocksÄ andra faktorer som pÄverkar kÀnsligheten, inklusive avstÄndet mellan kret-
För att klara det senare behövs olika vilolĂ€gen samtidigt som kretsen mĂ„ste kunna vakna snabbt nĂ€r nĂ„gon âpetarâ pĂ„ skĂ€rmen.
Dessutom ska de nya kretsarna hantera övergÄngen till OLED som pÄverkar brusnivÄn och som dÀrmed ger nya utmaningar för avlÀsningsdelen av elektroniken.
ĂN SĂ LĂNGE Ă€r det fĂ„ produkter pĂ„ marknaden som anvĂ€nder företagets teknik. Förutom nĂ„gra bilmodeller har den bland annat designats in i en utomhusmodell av en laddstation för elbilar. HĂ€r Ă€r utmaningen bĂ„de klimatet och att glaset Ă€r nĂ€rmare en centimeter tjockt. En annan produkt som Ă€r pĂ„ vĂ€g ut Ă€r ett kylskĂ„p med 32-tums skĂ€rm.
â Det Ă€r en förvĂ„nansvĂ€rt stor marknad. Man kan se pĂ„ tv, den visar nĂ€r det ringer pĂ„ dörren, man kan styra lamporna frĂ„n den och ha familjens schema, sĂ€ger Gaute Myklebust.
Ytterligare en produkt Àr en kaffemaskin och en pekplatta som anvÀnds för att bestÀlla mat. HÀr Àr kravet att man inte ska behöva beröra ytan.
PER HENRICSSON per@etn.se
22 ELEKTRONIKTIDNINGEN 5/23 TEMA: ANVĂNDARGRĂNSSNITT & DIGITALISERING
YOUR KEY TO CELLULAR TECHNOLOGY
Adrastea-I is a Cellular Module with High Performance, Ultra-Low Power Consumption, Multi-Band LTE-M and NB-IoT Module.
Despite its compact size, the module has integrated GNSS, integrated ARM Cortex M4 and 1MB Flash reserved for user application development. The module is based on the high-performance Sony Altair ALT1250 chipset.
The Adrastea-I module, certified by Deutsche Telekom, enables rapid integration into end products without additional industry-specific certification (GCF) or operator approval. Provided that a Deutsche Telekom IoT connectivity (SIM card) is used. For all other operators the module offers the industry-specific certification (GCF) already.
www.we-online.com/gocellular
#GOCELLULAR
Highlights
âą Small form factor
âą Security and encryption
âą Long range/wordwide coverage
âą Multi-band support
© eiSmart WE are here for you! Join our free webinars on: www.we-online.com/webinars
Time Sensitive Networking:
Ett Ethernet som kan
Time Sensitive Networking gör det ofta realistiskt att anvÀnda Ethernet för tillÀmpningar inom fordonselektronik och industriell automation
Industriell automation och fordonselektronik har nÄgot gemensamt: att digitaliseringen gÄr undan i svÀngarna just nu. Möjliggöraren för detta Àr att det dykt upp nya snabba chips för artificiell intelligens (AI) och maskininlÀrning (ML). De anvÀnds för att addera avancerad funktionalitet till traditionella styrsystem.
I de nya arkitekturer som anvÀnds Àr bÄde intelligens och styrning distribuerade system. Det krÀver kapacitet att förflytta stora datamÀngder bÄde snabbt och med förutsÀgbarhet.
Zonarkitekturer Àr en av de viktigaste trenderna inom fordonsindustrin nÀr det handlar om distribuerad AI. IstÀllet för att styrenheter (ECU:er) dedikerade för specifika funktioner kopplas samman via Ethernet och fÀltbussar, sÄ konsolideras tillÀmpningarna pÄ ett mindre antal SoC:er med hög berÀkningsprestanda som fÄr köra flera tilllÀmpningar vardera.
I EN ZONARKITEKTUR fördelas olika uppgifter pÄ olika SoC:er. Det kan exempelvis finnas en nod som anvÀnds för datalagring generellt och bÄde lagrar instrumentdata frÄn fordonet och multimedia för passagerarna. All kommunikation passerar genom zongateways som ansvarar för att upprÀtthÄlla sekretess mellan tillÀmpningarna, sÄ att infotainmentsystemen inte kommer Ät motor-, styrnings- och bromssystemen.
Liknande arkitekturer förekommer Àven i industriella system. I stÀllet för att verktygsmaskiner Àr oberoende enheter som kommunicerar med varandra via lÄngsamma fÀltbussar som Profibus, anvÀnds bredbandigt Ethernet. Detta gör det möjligt att
Av Goran Filimonovic, Toshiba Electronics
Goran Filimonovic har arbetat som chefstekniker pÄ Toshiba Electronics Europe GmbH sedan oktober 2019. Han har drygt 20 Ärs erfarenhet inom halvledaromrÄdet med fokus pÄ Ethernet för fordon, CMOS bildsensorer samt digital design och verifiering. Han lÀste mikroelektronik vid universitetet Gerhard-Mercator i Duisburg och fick sin första anstÀllning pÄ Fraunhofer Institute for Microelectronic Circuits and Systems.
skicka video och rika sensordata för bearbetning i edgedatorer dÀr AI snabbt avgör om verktygsmaskinerna fungerar korrekt eller om det behövs justeringar exempelvis för att kompensera för temperatur eller andra miljöförhÄllanden.
En utmaning i zonarkitekturer Àr att se till att de distribuerade systemen har nödvÀndig realtidsprestanda. Inom industriell automation Àr en styrslinga typiskt konstruerad för att ta emot sensoruppdateringar i konstant takt. Systemet kan degenerera till att bli instabilt och positioneringsnoggrannhet kan gÄ förlorad om uppdateringar och sensoravlÀsningar försenas bortom sitt bearbetningsfönster. Maskinen tvingas i praktiken att anvÀnda data som sannolikt Àr inaktuell och inte lÀngre representerar den fysiska verkligheten.
OFĂRUTSĂGBARA FĂRDRĂJNINGAR kan Ă€ven pĂ„verka passagerarnas anvĂ€ndargrĂ€nssnitt negativt. Dataströmmar kan störa varandra till den grad att bilens passagerare fĂ„r uppleva att videofilmen stannar upp. Upplevel-
sen blir att systemet inte klarar av att hÄlla tempot.
En möjlig lösning Àr att öka marginalerna genom att uppgradera datatakten pÄ Ethernet. Men generellt rÀcker den lösningen inte till pÄ grund av Ethernets best-effort-princip.
Den innebÀr att godtycklig nod med paket redo att sÀnda, kan ta över och blockera all annan aktivitet pÄ nÀtsegmentet tills den Àr fÀrdig.
Principen gör i mÄnga fall avtryck hela vÀgen ner till utformningen av Ethernetkontrollern. Den kan exempelvis anvÀnda enkla buffertar som köar upp vÀntande paket utan att skilja mellan olika trafikslag. Ett högprioriterat kommando inkapslat i ett litet paket kan mycket vÀl tvingas vÀnta pÄ att en eller flera stora videobilder skickas innan det slÀpps in in i nÀtet.
Toshiba har undersökt de hÀr effekterna i en referensplattform för att visa hur en tilllÀmpning i fordons- och industrisystem kan pÄverkas av oförutsÀgbarhet i nÀtet.
TOSHIBAS INGENJĂRER skapade följande testbĂ€dd. Bredbandiga Ethernet-kontrollers (1 och 10 Gbps) anslöts till en och samma vĂ€rd-SoC som körde olika program som simulerade olika beteenden hos anvĂ€ndningsfall typiska för fordon respektive industriautomation.
En liknande referenskonstruktion skapades för demonstration av en automationsmiljö med begrÀnsad latens och lÄgt jitter under bredbandigt Ethernet.
Toshibas tester visade att anvÀndningen
24 ELEKTRONIKTIDNINGEN 5/23 TEMA: ANVĂNDARGRĂNSSNITT & DIGITALISERING
Figur 1. En implementering i en fordonstillÀmpning: En av controllerna Àr kopplad till en solid-statedisk som anvÀnds för emulering av beteendet hos ett trÄdlöst datalager i fordonet.
E XPE RTA KITR LE
Figur 2. En implementering i en industriell tillÀmpning: Bedömning av verksamhetens kvalitet och sÀkerstÀllande av korrekt inriktning av maskinens verktygshuvud.
passa tider
av konventionell IEEE 802.1 Ethernet kan leda till att en viss andel av de paket som behöver förutsÀgbar leverans blir kraftigt försenad.
Det kan fÄ allvarliga effekter pÄ en realtidsapplikation. I ett experiment dÀr ickekritisk trafik förbrukade relativt lite bandbredd (mindre Àn 1 Mbps i ett 1 Gbps-nÀt) uppmÀttes fördröjningen av kritisk trafik (till exempel motorstyrning) till upp till 60 ”s.
Paketen överfördes över tre hopp genom tvÄ switchar. NÀr den lÄgprioriterade bakgrundstrafiken ökades till 840 Mbps ökade toppfördröjningen drygt sju gÄnger, till nÀstan 440 ”s.
Fördelningen av fördröjningar var tydligt bimodal (den hade tvÄ distinkta toppar). I den ena kategorin fanns paket som drabbades av fördröjningar pÄ mer Àn 300 ”s. I den andra fanns paket som nÄdde sin destination pÄ mindre Àn 60 ”s.
I ett industriellt testscenario â dĂ€r sena paket kasserades för att inte riskera att inaktuella data pĂ„verkade styrningen â blev rörelserna ryckiga och mĂ„lpositionerna uppnĂ„ddes inte.
TSN (Time Sensitive Networking) Àr ett tilllÀgg till Ethernet som bland annat öppnar för möjligheten att anvÀnda realtid och strömmande data. Profilen IEEE 802.1AS (Generalized Precision Time Protocol, gPTP) definierar tids- och synkroniseringsbeteende för Ethernet medan IEEE 802.1Qbv förbÀttrar möjligheten att schemalÀgga trafik.
NÀtets Àndnoder synkroniserar sina klockor med hjÀlp av gPTP. Precisionen hamnar pÄ under mikrosekunden. Synkroniseringen tar Àven hÀnsyn till de fördröjningar som hoppen ger upphov till. Med denna gemensamma tidsreferens blir det möjligt att planera trafiken sÄ att kritiska paket levereras inom robusta kÀnda tidsfönster.
En schemalÀggare i 802.1Qbv anvÀnder en cyklisk tidslucka av fast lÀngd för paketöverföringen. Cykeln Àr uppdelad i mindre delar som var och en tilldelas en av Ätta prioritetsnivÄer. De prioriterade paketen fÄr exklusiv tillgÄng till nÀtet under tidsfönstrets lÀngd.
TOSHIBAS TESTBĂDD byggdes av Ethernetcontrollers med inbyggt stöd för gPTP- och 802.1Qbv. Syftet var att undersöka vilken effekt protokollen har i representativa tillĂ€mpningar inom fordon och industri.
Hoppfördröjningen i en uppstĂ€llning baserad pĂ„ konventionella protokoll summerade sig till mellan 50 och 430 ”s. Tidskritiska paket som anvĂ€nde gPTP och 802.1Qbv sĂ„g sin fördelning krympa till en betydligt smalare normalfördelning med ett medelvĂ€rde pĂ„ 25,5 ”s och ett jitter pĂ„ bara 0,3 ”s. DĂ€rmed kunde alla verktygsmaskiners axlar styras smidigt utan att positioneringsmĂ„len missades. â
Toshibas kretsar TC9562 och TC9563 stöder gPTP, IEEE 802.1Qav, IEEE 802.1Qbv och andra element centrala för realtidsstyrning. Det gör att de kan spela en viktig roll i tillförlitliga styrsystem i fordon och industriell automation.
TC9562 stöder en datatakt pÄ 1 Gbps Ethernet medan TC9563 bjuder över med tvÄ portar som bÄda stöder 10 Gbps.
DÀrutöver har bÄda enheterna funktioner som effektiviserar kommunikationen till och frÄn vÀrd-SoC:er via PCIe. TC9563 stöder Gen3 och SR IOV (single-route I/O-virtualisering) som förbÀttrar prestandan för mjukvara som körs under en hypervisor.
I bÄde fordon och industriell automation Àr realtid och hög bandbredd centralt. TSNstödet i TC9562 och TC9563 hjÀlper att se till att OEM:er och systemintegratörer har vad som krÀvs för att implementera realtidsnÀtverk med hög bandbredd i avancerade fordon och fabrikssystem.
SVENSKA ELEKTROOCH DATAINGENJĂRERS
RIKSFĂRENING
Inte medlem? SER Àr intresseföreningen för yrkessamma. Vi Àr kontaktskapare mellan medlemmar och intressanta företag. SER arrangerar studiebesök, föredrag och seminarier med aktuellt fokus. I medlemskapet ingÄr Àven medlemstidningen Eloch Datateknik, Elektroniktidningen och Nordisk Energi.
ELEKTRONIKTIDNINGEN 5/23 25 TEMA: ANVĂNDARGRĂNSSNITT & DIGITALISERING
Figur 3. JÀmförelse av hoppfördröjningen mellan standard-Ethernet och TSN-Ethernet som utnyttjar gPTP och IEEE 802.1Qbv.
FAKTA
LĂS MER HĂR!
Vibrationsanalys Àr
ImÄnga industrier anvÀnds kritiska tillgÄngar som motorer och pumpar kontinuerligt. De mÄste fungera för att kunderna ska fÄ de tjÀnster de behöver, som livsmedelsprodukter eller vattenförsörjning. Om de stannar kan det leda till att företag drabbas av betydande ekonomiska pÄföljder eller till och med bli stÀmda.
För att undvika det blir det allt vanligare med prediktiva underhÄllsprogram, som försöker att eliminera ovÀntade fel och dÀrför oplanerade driftstopp. Ett sÄdant program övervakar maskiners hÀlsa och prestanda för att bedöma vilka som kan vara pÄ vÀg att haverera och nÀr det kan tÀnkas ske. UtgÄende frÄn denna information kan underhÄllspersonal undersöka en maskins tillstÄnd mer effektivt, schemalÀgga underhÄllsuppgifter för att passa produktionsscheman och utföra reparationer innan en maskin gÄr sönder.
ATT ARBETA PĂ DETTA SĂTT kan ge nĂ„gra betydande fördelar, inklusive:
âą UnderhĂ„llskostnader â minskade med 50 procent
âą OvĂ€ntade fel â minskat med 55 procent
âą Reparations- och översynstid â minskat med 60 procent
âą Reservdelslager â minskat med 30 procent
âą Mean Time Between Failures (MTBF)
â ökade med 30 procent
âą Drifttid â ökad med 30 procent
Enligt Plant Engineerâs Handbook (2001) kan en tioprocentig minskning av underhĂ„llskostnaderna ge samma ekonomiska fördel som en 40-procentig ökning av försĂ€ljningen för en typisk tillverkningsanlĂ€ggning.
Ett av de viktigaste verktygen som kan ge data för ett prediktivt underhÄllsprogram Àr vibrationsanalys. MÀtning av vibrationer gör det möjligt att i realtid reagera pÄ förÀndringar i en komponents tillstÄnd samtidigt som det blir möjligt att fjÀrrövervaka tillstÄndet.
Den vanligaste typen av vibrationssensorer Àr accelerometrar som behöver vara i direkt kontakt med maskinen eller komponenten som ska övervakas. Piezoelektriska accelerometrar Àr den mest anvÀnda typen eftersom de producerar en stark, tydlig signal vid de flesta frekvenser Àven om piezoresistiva accelerometrar, som producerar resistansförÀndringar, ocksÄ blir allt vanligare.
Mikrofoner Àr ocksÄ populÀra. De kan upptÀcka förÀndringar i högfrekventa ljud och Àr ett kostnadseffektivt sÀtt att ge grundlÀggande information. De anvÀnds ofta tillsammans med accelerometrar.
Töjningsgivare kan ocksÄ anvÀndas för att mÀta vibrationer. De Àndrar resistansen nÀr de blir lÀngre sÄ genom att lÀsa av den tid
det tar för en elektrisk ström att passera genom det kan föremÄlets vibration bedömas.
Beröringsfria tekniker som virvelström och laserförskjutning kan ocksÄ anvÀndas. Eftersom de inte behöver fysisk kontakt Àr de idealiska för anvÀndning med kÀnsliga apparater.
Det finns ocksÄ vÀletablerade analystekniker som kan anvÀndas vid prediktivt underhÄll sÄsom maximal accelerationsanalys, frekvensanalys och olika AI-metoder. Vissa leverantörer kan tillhandahÄlla kompakt vibrationsanalysutrustning som kan ge indikationer pÄ vibrationsproblem i motorer, hydrauliska komponenter och andra produktionsrelaterade maskiner.
En av de viktigaste faktorerna som driver den ökande anvÀndningen Àr uppkopplade sensorer i form av Industrial Internet of Things (IIoT). NÀr tillverkningsföretag skapar datanÀt i hela fabriker för att hÀmta in data frÄn sensorer och instrument blir det lÀttare att komma Ät och analysera data och mata in dem i prediktiva underhÄllsprogram. Detta gör det enklare Àn nÄgonsin att införliva vibrationssensorer i ett övervaknings- och underhÄllsprogram och kommer utan tvekan att leda till fler valmöjligheter och större anvÀndning av dessa.
De kostnadsbesparingar som vibrationsanalys kan ge innebÀr att anvÀndare av produktionsmaskiner, i synnerhet roterande maskiner som motorer, pumpar, kompressorer och turbiner, kan dra ekonomisk nytta av att implementera denna teknik.
Det finns ett antal missuppfattningar om vibrationsanalys och behovet av att anvÀnda den som en viktig pelare i ett prediktivt underhÄllsprogram. Dessa inkluderar:
â VĂ„ra maskiner vibrerar inte sĂ„ vi för vĂ€ntar oss inte att de snart ska haverera.â
Av Cliff Ortmeyer, Farnell
Cliff Ortmeyer har arbetat i elektronikindustrin i mer Àn 30 Är med utveckling och marknadsföring. De senaste elva Ären har han varit pÄ Farnell dÀr han Àr globalt ansvarig för produktmarknadsföring.
ALLA MASKINER VIBRERAR och Àven om det Àr normalt att motorer genererar smÄ vibrationer, kan stora vibrationer eller förÀndringar i en motors vibrationsmönster indikera problem. Den totala vibrationen i en motor kan bero pÄ mÄnga orsaker. Att veta vad dessa kan vara ger en bÀttre diagnos av vad som hÀnder med motorn.
En av de frÀmsta orsakerna till vibrationer Àr obalans, det vill sÀga att en obalanserad vikt rör sig runt maskinens axel vilket fÄr de roterande komponenterna att vibrera. Dessa typer av obalanser kan orsakas av gjutfel, bearbetningsfel eller till och med underhÄllsproblem, som smutsiga flÀktblad.
Lager kan vara en annan viktig orsak till vibrationer, med lösa lager som potentiellt leder till vibrationer som sprider sig till andra komponenter. Brist pÄ smörjning, dÄlig isolering eller förorening kan slita ut lagerkomponenter snabbt.
Kugghjul Àr ocksÄ en potentiell kÀlla till vibrationer om de inte Àr injusterade. Slitna eller trasiga kuggar kan nöta mot varandra och orsaka potentiellt farliga vibrationer.
â Vi behöver ingen vibrationsanalys âom vĂ„ra maskiner gĂ„r varma eller lĂ„ter konstigt kan vi undersöka dem dĂ„.â
26 ELEKTRONIKTIDNINGEN 5/23 TEMA: ANVĂNDARGRĂNSSNITT & DIGITALISERING
Figur 1. Olika indikatorer pÄ potentiella haverier och tidsskalan över vilken de kan upptÀckas med olika metoder.
E XPE RTA KITR LE
lönsamt
ATT VĂNTA TILLS DET FINNS lĂ€tt upptĂ€ckbara tecken pĂ„ ett nĂ€ra förestĂ„ende haveri Ă€r en falsk ekonomi. DĂ„ kan ett katastrofalt haveri bara vara dagar eller timmar bort. DĂ€remot skulle ett korrekt utfört vibrationsanalysprogram kunna upptĂ€cka ett eventuellt fel mĂ„nga mĂ„nader innan det skulle ha intrĂ€ffat.
Figur 1 visar de detekterbara indikationerna pÄ fel i en komponent och tidsskalorna över vilka dessa tecken gÄr att upptÀcka. Indikatorer som buller och stark vÀrme, som kan uppfattas av mÀnniskor, Àr tecken pÄ ett nÀra förestÄende haveri. NÀr de upptÀcks kan det vara för sent att ingripa, och produktionsavbrott eller katastrofala skador kan intrÀffa.
DÀremot kan förÀndringar i vibrationsprofilen för en komponent eller maskin upptÀckas mÄnga mÄnader innan ett fel kan förvÀntas intrÀffa.
MĂ NGA SOM SYSSLAR med anlĂ€ggningsunderhĂ„ll arbetar efter filosofin âvi-kör-sĂ„lĂ€nge-det-gĂ„râ och vidtar inga Ă„tgĂ€rder förrĂ€n maskinen faktiskt havererar. UnderhĂ„llskostnaderna och produktionsförlusterna Ă€r dĂ€rför höga. OmvĂ€nt ger vibrationsdetektering förutsĂ€gbarhet, sĂ€kerhet, lĂ€gre kostnader och bĂ€ttre tillförlitlighet.
âVibrationsanalys Ă€r för svĂ„rt och dyrt.â
Att analysera vibrationsdata krĂ€ver mjukvara, hĂ„rdvara, utbildning, betydande infrastruktur och ett disciplinerat schema. Ăven om den mest komplexa analysen av vibrationssignalerna bör överlĂ„tas till specialister finns det mycket som kan göras för att upptĂ€cka grundlĂ€ggande problem med relativt billig utrustning.
Ett exempel Àr Fluke 805, ett lÀttanvÀnt instrument som ger exakta, repeterbara avlÀsningar. Instrumentet har en skala med fyra nivÄer som visar pÄ risken för haveri. Instrumentet har en processor som berÀknar lagrets kondition och totala vibrationer.
INSTRUMENTETS SENSORER kan lÀsa ett brett frekvensspektrum, frÄn 10 Hz upp till 20 000 Hz, vilket Àr tillrÀckligt för att klara de flesta maskiner och komponenter. Fluke 805 har ett enkelt anvÀndargrÀnssnitt som endast krÀver att man matar in varvtalsomrÄde och utrustningstyp. Företaget har ocksÄ modellen 810 Vibration Tester, ett mer avancerat instrument som anvÀnder en databas med verkliga vibrationsdata.
Ăven om det medför en del utgifter att köra igĂ„ng ett vibrationsanalysprogram kan kostnaderna för att inte göra vibrationsanalyser vara betydligt större. Till exempel beskrev en analys av ABB Motors de potentiella kostnaderna som kan uppstĂ„ om en motor
gÄr sönder. Analysen tittade pÄ en motor pÄ 315 kW med en verkningsgrad pÄ 95,5 procent som anvÀnds i en kontinuerlig process. Vid en energikostnad pÄ 0,11 pund/kWh, och med motorn igÄng i 8 400 timmar per Är, skulle kostnaden för att driva motorn under 20 Är vara 6 094 704 pund. Detta Àr extremt högt jÀmfört med det typiska inköpspriset pÄ 18 000 pund.
ĂndĂ„ Ă€r kostnaden för att inte köra motorn lika stor. Analysen har ett exempel pĂ„ en motor som anvĂ€nds i olje- och gasindustrin med vilken ett enstaka fel kan leda till förluster pĂ„ 220 000 pund i timmen. Bara ett tiotimmarsfel under en motors tjugoĂ„riga livslĂ€ngd skulle leda till förluster pĂ„ 2,2 miljoner pund.
Stora förluster kan ocksÄ uppstÄ i industrier som bilindustri, metallgjutning och livsmedel. De potentiella förlusterna frÄn oplanerade stillestÄnd har fÄtt mer Àn 70 procent av motoranvÀndarna att nÀmna tillförlitlighet som högsta prioritet för sina underhÄllsprogram, enligt Reliable Plant.
â Vi har inte personal för att utföra vibrationsanalyser.â
Om en organisation Àr tillrÀckligt stor för att ha ett dedikerat tillförlitlighetsteam, bör vibrationsövervakning och analys vara en del av ansvaret. UnderhÄllstekniker kan utbildas via onlinekurser till ISO 18436-standarden för bara nÄgra tusenlappar. En av fördelarna med att upprÀtthÄlla ett internt vibrationsanalysprogram Àr möjligheten att bedöma trender i maskinerna. Den egna personalen kÀnner till maskinerna, processerna, förhÄllandena och historiken och kan anvÀnda den kunskapen för att komplettera informationen frÄn deras övervakningsverktyg.
MED VISS UTBILDNING och billig övervakningsutrustning kan data samlas in som kan indikera ett feltillstÄnd. Om sofistikerad analys krÀvs kan specialistkonsulter tas in för att anvÀnda mer avancerade tekniker för att analysera utmanande frÄgor.
âInköp av vibrationsanalysutrustning Ă€r för tidskrĂ€vande och svĂ„rt.â
Ett vÀxande antal leverantörer har specialistutrustning för övervakning och analys. Farnell sÀljer lösningar frÄn en rad leverantörer, inklusive Fluke, Kemet, Omron, Murata, Amphenol Wilcoxon, TE Connectivity och Rohm. Flera av dessa leverantörer har ocksÄ onlineresurser för vibrationsanalys.
â VĂ„r anlĂ€ggning har en sĂ„ tuff miljö att det inte fungerar att anvĂ€nda kĂ€nsliga vibrationssensorer.â
Branscher med tuffa miljöer, sĂ„som industri-, bil- och flygindustrin, anvĂ€nder redan vibrationssensorer i stor utstrĂ€ckning. Ăven om detta Ă€r utmanande branscher, har noggrant övervĂ€gande av frĂ„gor som hölje/kontaktstruktur, material i avkĂ€nningselement, signalkonditionering och kablage visat att utmaningarna inte Ă€r oöverstigliga. Tillverkarna kan ge rĂ„d om lĂ€mpliga lösningar för de flesta applikationer. Faktum Ă€r att efterfrĂ„gan pĂ„ sofistikerade sensorer som ocksĂ„ Ă€r resistenta mot svĂ„ra vĂ€derförhĂ„llanden, sĂ„som mikromekanik, ultraljudssensorer, trĂ„dlösa- och fiberoptiska sensorer, vĂ€xer.
Slutsats
Idag inser allt fler företag behovet av att implementera ett prediktivt underhÄllsprogram, sÀrskilt för kritiska produktionstillgÄngar. Vibrationsanalys Àr en nyckel för att uppnÄ detta. MÄnga tillverkare och distributörer av elektroniska komponenter erbjuder sensorer, analysutrustning och programvara, professionell teknisk support och utbildning för att hjÀlpa kunder i alla utvecklingsstadier.
Genom att vidta Ă„tgĂ€rder för att implementera ett vibrationsövervaknings- och analysprogram fĂ„r man ett system som kommer att ge enorma och lĂ„ngvariga fördelar som att avbrotten kan förebyggas, kostnadsminskningar, bibehĂ„lla anlĂ€ggningens hĂ€lsa, förbĂ€ttra produktiviteten och bygga ett rykte som en pĂ„litlig leverantör. â
ELEKTRONIKTIDNINGEN 5/23 27 TEMA: ANVĂNDARGRĂNSSNITT & DIGITALISERING
MÀtning av vibrationer gör det möjligt att i realtid reagera pÄ förÀndringar i en komponents tillstÄnd samtidigt som det blir möjligt att fjÀrrövervaka tillstÄndet.
Integrerade drivare gör det möjligt att klara 80 Plus Titanium
Att öka effektiviteten har alltid varit ett viktigt mĂ„l för tillverkare av strömförsörjningsprodukter. Det Ă€r en av de verkliga âwin-winsâ eftersom det inte bara minskar driftskostnaderna utan ocksĂ„ minskar slöseriet med energi i form av vĂ€rme vilket i sin tur innebĂ€r att kylningen kan göras enklare. Det minskar dessutom storleken och kostnaderna för strömförsörjningen. Ytterligare fördelar Ă€r mindre kylning av rummet och minskat ljud frĂ„n flĂ€ktar.
Tidigare anvÀndes en enda siffra för effektiviteten för strömförsökningsprodukten, det var bÀsta möjliga effektivitet. Men i mÄnga applikationer har nÀtaggregatet en annan belastningsnivÄ och den bÀsta effektiviteten uppnÄddes sÀllan. I synnerhet var detta ett problem nÀr nÀtaggregatet arbetade pÄ lÀgre effektnivÄer.
80 Plus Ă€r en frivillig standard utvecklad för att ta itu med frĂ„gan om effektiv prestanda över hela arbetsomrĂ„det. BestĂ„ende av sex nivĂ„er frĂ„n âbasâ till âtitanâ Ă€r minimiverkningsgrader vid 20 procents, 50 procents och 100 procents belastning faststĂ€llda med 80 procent som den lĂ€gsta tillĂ„tna nivĂ„n.
TitannivÄn Àr den högsta och hÀr finns ytterligare ett krav pÄ att uppnÄ 90 procents effektivitet vid 10 procents belastning, vilket gör detta till den strÀngaste och sannolikt endast uppnÄs med kraftmoduler för högre effekt.
Galliumnitrid (GaN) â den ideala switchen?
Medan kiselbaserade halvledarkomponenter har förbĂ€ttrats avsevĂ€rt under de senaste Ă„ren, innebĂ€r de tunga kraven frĂ„n 80 Plus att ny teknik behövs för att uppnĂ„ de högsta nivĂ„erna â sĂ€rskilt Titan. Material med brett bandgap (WBG) inklusive kiselkarbid (SiC) och Galliumnitrid (GaN) blir allt vanligare, vilket gör att det gĂ„r att skapa konstruktioner med en effektivitet sĂ„ hög som 99 procent.
SiC kan vara mer etablerad men GaN erbjuder Ă€nnu bĂ€ttre prestanda med lĂ€gre pĂ„-motstĂ„nd och snabbare switchning. Vissa beskriver det som den âideala switchenâ. GaN-baserade HEMT-transistorer har helt klart mĂ„nga fördelar i utmanande tillĂ€mpningar. De enklaste GaN-switcharna Ă€r konfigurerade som normalt pĂ„ (ledande), men förbĂ€ttrade typer (e-mode) Ă€r nu allmĂ€nt till-
Av Yong Ang, Onsemi
Yong Ang har arbetat mer Àn 15 Är med kraftomvandlare. Hans fokus har legat pÄ kraftaggregat med hög prestanda och kompakta ACDC-omvandlare. Han har sysslat med design, applikationer, affÀrsutveckling och nu senast strategisk marknadsföring.
gÀngliga som Àr avstÀngda nÀr spÀnningen över gate-source Àr noll. Detta har fördelen av de dÄ fungerar pÄ liknande sÀtt som kiselMOSFET, Ätminstone till en början.
Kraftaggregat till servrar Àr en av de tuffaste applikationerna med endast 4 procents tillÄtna förluster. Normalt anvÀnds ett totempole-PFC (TPPFC)-steg kombinerat med en resonansomvandlare (DC-DC) som LLC eller phase-shift full-bridge (PSFB) och ett synkront likriktande slutsteg.
Att dela förlusterna i hela kraftaggregatet ger en siffra pÄ 2 procents förluster för varje steg, vilket innebÀr att en bra balans mÄste göras mellan switchning och statiska förluster i GaN-switcharna.
En ökning av transistorernas area kommer att minska statiska förluster, men detta ökar ocksÄ enhetens kapacitans, vilket i sin tur ökar laddningen som krÀvs vid varje switchcykel. Detta innebÀr att en minskning av statiska förluster kommer att leda till en ökning av switchande (dynamiska) förluster, Àven om effekten Àr ganska liten i GaN-transisto-
rer och betydligt bÀttre Àn med kiselbaserade transistorer.
Utmaningen med gatedrivningen
Den största skillnaden mellan e-GaN HEMT:ar och kiselbaserade dito Àr kravet pÄ en mycket specifik drivning av gaten. IngÄngskapacitansen (CISS) Àr generellt lÄg eftersom den Àr en parallell kombination av kapacitansen frÄn gate-source och gatedrain. BÄda dessa Àr lÄga. Emellertid kan den erforderliga toppstyrströmmen vara i storleksordningen 1 A, vilket krÀver att gatedrivningen har lÄg sourceimpedans. I verkligheten lÀggs en del sourceresistans till för att styra dV/dt i drain, och dÀrigenom eliminera överspÀnningar och eller oscillation.
Det optimala gateresistansen Àr inte densamma vid tillslag som vid frÄnslag, sÄ det Àr vanligt att anvÀnda separata motstÄnd med en diod. I mer sofistikerade lösningar kan det finnas aktiv styrning av gateströmmen (med en spÀnningsgrÀns). Det Àr dock mycket viktigt att minimera och balansera eventuella
28 ELEKTRONIKTIDNINGEN 5/23 TEMA: ANVĂNDARGRĂNSSNITT & DIGITALISERING
Figur 2. En kraftomvandlare som anvÀnder Onsemis integrerade GaN-drivare NCP58291 toppar pÄ ~95 procents effektivitet.
E XPE RTA KITR LE
utbredningsfördröjningar för att fÄ maximal nytta av hastigheten i galliumnitriden.
e-mode HEMT:ar i galliumnitrid har en tröskelspĂ€nning pĂ„ cirka 1,6 V vilket innebĂ€r att en transient under switchning kan orsaka strömavbrott eftersom enheten leder felaktigt. Med dĂ„lig timing kan sĂ„ kalllad âshoot-throughâ intrĂ€ffa vilket skadar komponenten. Detta kan uppstĂ„ frĂ„n injicering av laddning i gaten genom gate-drain eller sĂ„ kallad Miller-kapacitans, om det finns högt dV/dt i drain. PĂ„ liknande sĂ€tt kan varje induktans i sourcen som Ă€r gemensam för grinddrivkretsen orsaka en spĂ€nnings-
transient som motverkar gatens avstÀngningsspÀnning, nÀr det finns hög drain-source-avstÀngning, di/dt.
För att motverka dessa effekter styrs dV/dt och di/dt för att vara lÀgre Àn det maximala möjliga. Detta bidrar till minskade störningar (EMI), och man fÄr en Kelvin-anslutning till source för att separera gate-drivslingan.
FÀrdiga och integrerade drivningar för GaN Ett enkelt sÀtt att driva GaN-transistorer Àr att anvÀnda en föroptimerad och integrerad drivare som NCP58920 eller NCP58921 frÄn Onsemi. Dessa Àr 650 V e-mode GaN-enheter
med 150 mΩ och 50 mΩ on-resistans. De passar för alla vanliga switchtopologier, inklusive TPPFC, Ă€ven om de presterar sĂ€rskilt bra i âhĂ„rdswitchadeâ applikationer dĂ€r GaN ger en betydande fördel.
I en typisk kostnadsoptimerad omvandlare av typen TPPFC + LLC kan ett par NCP58921-enheter ha mer Àn 250 W DC-effekt med nÀra 95 procents effektivitet. Men i en servertillÀmpning, med ett optimerat ledningslÀge och magnetik, kan mÄlet för 80+ Titanium uppnÄs.
NCP5892x kommer i en termiskt effektiv PQFN kapsling (8x8) med en exponerad yta med en termisk resistans pÄ 0,4°C/W mellan komponent och kort. MatningsspÀnningen till drivsektionen Àr okritisk, minst 8,5 V och 20 V maximalt, eftersom enheten har en LDO för GaN HEMT-drivenheten med en 6 V begrÀnsning och en 5 V LDO för en extern digital isolatormatning om sÄ krÀvs.
Slutsats
GaN-komponenter gĂ„r att switcha snabbast av alla kraftkomponenter samtidigt som de har extremt lĂ„ga statiska och dynamiska förluster. NĂ€r drivaren finns i samma kapsel Ă€r de enkla att implementera i effektiva kraftomvandlare som kan uppfylla de strĂ€ngaste effektivitetsspecifikationerna som 80 Plus Titanium. â
ELEKTRONIKTIDNINGEN 5/23 29 TEMA: ANVĂNDARGRĂNSSNITT & DIGITALISERING
www.advantech.com Achieve Better OEE and Asset Managment Efficiency with Advantech Smart Equipment Optimizer Focus on New Factory Asset Tasks âą Smart real-time monitoring of production efficiency âą Quick deployment and integration on a low-coding development platform âą Easily access factory asset management anytime anywhere via iMobile services âą Improve decision making with intuitive data visualizations and custom dashboards OEE I.App Overall equipment effectiveness solution Equipment Maintenance I.App Reduce unplanned downtime and equipment failures iMobile Services I.App Access equipment status and progress across all mobile devices IFS-RTM-M770W4(5) OEE iFactory RTM package with OEE 20(50) license, MIC770 V2 IFS-RTM-M770W4(5) MNT iFactory RTM package with maintenance 20(50) license, MIC-770 V2 REQUEST A DEMO www.advantech.com OEE OEE Maintenance Maintenance Maintenance iMobile Services
Figur 1. Design av ett kraftaggregat till en server med ett totem-pole-steg och PSFB full bridge med GaN -transistorer.
KÀnner nÀrvaro och Àmnen
â SENSORER
Med hjÀlp av lÄngvÄgigt IR-ljus gÄr det att kÀnna av nÀrvaro men ocksÄ detektera olika Àmnen. Japanska Rohm har tagit fram en serie SWIRdioder och -detektorer för portabla och kroppsnÀra prylar.
Komponenterna, som Ă€r smĂ„, ner till 1,8Ă0,8 mm, kan anvĂ€ndas för att skapa exempelvis hĂ€lsoprodukter som mĂ€ter syresĂ€ttningen eller glukoshalten i blodet. En annan tillĂ€mpning Ă€r för livsmedelsindustrin, som vill veta vatteninnehĂ„llet eller sockerhalten i exempelvis frukt och grönsaker.
De aktuella vÄglÀngderna pÄ lite drygt 1 000 nm gÄr obehindrat genom glas vilket öppnar för att bygga in SWIR-sensorer som exempelvis kÀnner nÀrvaro genom en display eller upptÀcker vatten och is pÄ utsidan av ett fönster. Rohm har utvecklat ytmonterade och mycket kom-
pakta dioder och detektorer för SWIR-tillĂ€mpningar. Storleken Ă€r bara 1,28 kvadratmillimeter, 1,6Ă0,8 mm.
DET FINNS TIO VARIANTER av dioden i tvÄ olika kapslar dÀr den ena har en lins som fokuserar ljuset och dÀrmed begrÀnsar spridningsvinkeln. VÄglÀngderna Àr 1 050 nm, 1 200 nm, 1 300
oscilloskop
â TEST OCH MĂT
Engelska Picoscope lyfter den maximala bandbredden i 9000-familjen till 30 GHz samtidigt som existerande modeller fÄr en ansiktslyftning. TvÄ lÀmpliga tillÀmpningsomrÄden Àr karakterisering av rf-signaler och snabba databussar.
nm, 1 450 nm och 1 550 nm. Vidare finns fyra fotodetektorer i tvĂ„ kapslingtyper som Ă€r lite större med sina 2,0Ă1,25 mm. Dioderna finns i tvĂ„ storlekar dĂ€r den större Ă€r kĂ€nsligare men samtidigt regerar lĂ„ngsammare.
Komponenterna Àr redan i produktion.
PER HENRICSSON per@etn.se
Spara AI-dialogen, spara pengar
â ARTIFICIELL INTELLIGENS
Det öppna projektet GPT Cache (GPTCache) utvecklar ett cacheminne för svar frÄn stora sprÄkmodeller.
Det kostar pengar att anvÀnda
Open AI:s konversationsmaskin Chat GPT. Och det drar energi och det finns en responstid.
För ett normalt replikskifte med en mĂ€nsklig anvĂ€ndare Ă€r dessa kostnader försumbara. Men sĂ€g att du integrerar sprĂ„kmaskinen med en tjĂ€nst och ska testa den â dĂ„ kan förbrukningen gĂ„ upp rejĂ€lt. Och kanske Ă€nnu mer nĂ€r du tar tjĂ€nst i drift och fĂ„r en massa anvĂ€ndare.
DÀrför finns projektet GPT Cache. Tio gÄnger billigare och 100 gÄnger snabbare, sÀger en slogan pÄ utvecklingsplatsen Github att det blir att hÀmta svaret frÄn cache istÀllet för att göra en anrop av Open AI:s API.
OM DIN TJĂNST exempelvis Ă€r nĂ„gon form av anvĂ€ndarinteraktion pĂ„ din sajt, sĂ„ kommer mĂ„nga förfrĂ„gningar förmodligen vara Ă„terkommande och du tjĂ€nar pĂ„
att ha nÄgra standardsvar i ett cacheminne.
GPT Cache anvÀnder inte prompten bokstavligen som nyckel som ett normalt cache skulle göra. Den sprÄkliga interaktionen med konversationsmaskiner Àr ju helt fri och projektet tÀnker sig att ett bokstavligt cache skulle lagra massor av kopior av helt synonyma frÄgor.
IstĂ€llet söks pĂ„ betydelsen av prompten â den översĂ€tts till en sĂ„ kallad embedding. Det Ă€r en teknik hĂ€mtat frĂ„n sprĂ„kmodellernas egen vĂ€rld. Embeddings Ă€r vektorer som neuronnĂ€tet arbetar med internt för att representera betydelsen av konversa-
tionen. Du kan anvÀnda Open AI:s översÀttare till embeddings eller ytterligare fem alternativ, eller utveckla en egen.
Om tvÄ promptembeddings ligger tillrÀckligt nÀra varandra i vektorrummet rÀknas de som samma nyckel. Ett av alternativen för att mÀta nÀrhet Àr euklidisk norm.
Projektet Àr pÄ ett mycket tidigt stadium och fick sin första commit den 24 mars. Det författas i Python och startades av AIkonsulten Zilliz. Du behöver ett konto pÄ Open AI för att kunna anropa dess API.
De USB-baserade instrumenten med tvÄ eller fyra kanaler kommer i tvÄ versioner dÀr 9300-familjens sekventiella sampling görs med en 16-bitars AD-omvandlare med en tidsupplösning ner till 64 fs. Det rÀcker för att fÄnga transienter ner till 12 ps eller 24 ps beroende pÄ modell.
De direktsamplande modellerna i 9400-familjen motsvarar traditionella realtidsoscilloskop med slumpmÀssig sampling och en bandbredd pÄ 5 GHz eller 16 GHz. AD-omvandlarna Àr pÄ 12 bitar med samplingsintervall ner till 200 ps. Det rÀcker för att fÄnga transienter pÄ 22 ps respektive 44 ps.
Den medföljande mjukvaran klarar bland annat ögondiagram, att skapa över 160 standardiserade testmasker, presentera signalerna som histogram och mycket mer. Priset för den fyrkanliga 30 GHz-modellen ligger pÄ 31 205 euro.
PER HENRICSSON per@etn.se
Battery Testing Simulation Load/Source
Many systems installed â ask us more!
30 ELEKTRONIKTIDNINGEN 5/23
TĂ
NGRING
JAN
jan@etn.se
NYAPRODUKTER
IstÀllet för att besvÀra din AI-chattbott med rutinfrÄgor kan du hÀmta svar pÄ vanliga frÄgor frÄn cacheminne.
EU-sÀkerhetskrav ger Montavista kundvittring
â INBYGGDA SYSTEM
EU ska dramatiskt höja cybersÀkerhetskraven pÄ inbyggda system. Linuxföretaget Montavista (MontaVista Software) gnuggar hÀnderna över att kunna göra affÀrer med företag som vÀljer att delegera de nya plikterna till proffs.
Snart höjer EU ribban för de elektronikföretag som försöker hÄlla sig med egen Linuxdistribution. Det Àr inte lÀngre bara ett pr-problem om din produkt blir hackad, utan du kan bli ansvarig inför lagen.
Det mÄste finnas en process för hantering av cybersÀkerhet pÄ företaget. Och nÀr du sÀljer en digital produkt pÄ marknaden mÄste du kunna adressera framtida sÀkerhetshÄl under minst fem Är.
Det Àr exempel pÄ krav som finns i ett nytt EU-direktiv som
börjar gÀlla kanske i början av 2025 under namnet EU Cybersecurity Act.
Efter de fem Ären mÄste i princip alla sÀkerhetshÄl vara fixade.
â Vi fĂ„r se exakt hur det gĂ„r med just det kravet. Det Ă€r ganska orimligt att du skulle kunna tĂ€ppa till alla sĂ„rbarheter i en sĂ„ gigantisk kodbas som Linux. Gissningsvis kommer det kanske att rĂ€cka med att laga alla sĂ„rbarheter av större betydelse i den verkliga vĂ€rlden.
Det sĂ€ger Iisko Lappalainen pĂ„ Linuxföretaget Montavista, som kan garantera sĂ€kerhetsuppdateringar â i tio Ă„r om du sĂ„ vill â i sin Linuxprodukt CGX â Carrier Grade Express. Den utnyttjar det USA-stödda öppna systemet CVE (Common Vulnerabilities and Exposures) för att hĂ„lla koll pĂ„ nya
sÄrbarheter och deras fixar.
Och för den som vill skapa en process för hantering av cybersÀkerhet finns tjÀnsten MV Secure.
â SĂ€kerhet handlar ju inte bara om CVE:er. Ett system kan vara osĂ€kert pĂ„ en massa sĂ€tt som inte tĂ€cks in av CVE:er. Du kan behöva root-of-trust, separation av sĂ€kerhetsdomĂ€ner, och sĂ„ vidare â det beror pĂ„ vad för sorts applikation du bygger. Vi hjĂ€lper kunder implementera sĂ„dant. Har fortsĂ€tter upprĂ€kningen â hypervisorer, bootfirmware, brandvĂ€ggar, djup paketkontroll.
â Mycket av det hĂ€r gĂ„r att implementera i Linux, som Ă€r ganska komplett.
Hoppas ni pÄ en tillströmning av desperata kunder nÀr 2025 börjar nÀrma sig?
FrÄn Idé till Produkt
Elektronikdesign, EMC test, Produktion
â Jo, skrattar han, lite av samma sorts utdelning som elbolag fick nĂ€r elpriserna gick upp. Företag kommer att drabbas av insikten att det stĂ€lls en massa nya krav pĂ„ den Yocto Linux som de laddat hem online.
â DĂ„ kan kommersiella Linuxföretag som Montavista komma in och sĂ€ga âni behöver bara byta till vĂ„r Linux, sĂ„ ordnar det sigâ.
Migreringen fungerar eftersom alla smaker av Linux anvĂ€nder samma kodbas. Om de anvĂ€nt Yocto â vilket Ă€r vanligt i inbyggda system â Ă€r migreringen som enklast.
â Vi kan hjĂ€lpa dem att implementera de flesta av de krav som krĂ€vs för att fĂ„ sin produkt godkĂ€nd.
â Det hĂ€r Ă€r definitivt nĂ„got som kommer att hjĂ€lpa oss att sĂ€lja vĂ„ra produkter.
JAN TĂ NGRING jan@etn.seELEKTRONIKTIDNINGEN 5/23 31 NYAPRODUKTER
Utveckling HÄrdvara Mjukvara Mekanik Produktion SMD HÄlmontering Slutmontering Prototyper EMC Ackrediterat lab Filter design Filterproduktion Dectron 2.0 AB ⹠Thörnblads vÀg 6 ⹠386 90 FÀrjestaden ⹠Telefon 0485-56 39 00 ⹠www.dectron.se
Ny generation STM32-SOC för industri och Edge
â KOMPONENTER
Den andra generationen STM32MPx bygger pÄ samma ekosystem som den första men har ny arkitektur, mer prestanda och bÀttre sÀkerhet.
BerÀkningskraften i mikroprocessorfamiljen STM32MP2 kommer frÄn 64-bitars-cpu:er (Cortex A35) och kÀrnor för AI, multimedia, grafik, kommunikation och sÀkerhet.
Den första produktlinjen heter STM32MP25, har enkel eller dubbel cpu och kan klockas till 1,5 GHz. HÀr finns ytterligare en cpu: en Cortex M33-coprocessor pÄ 400 MHz för realtidsstyrning.
En neuronkÀrna levererar upp till 1,35 Tops (teraoperationer per sekund) vilket ska duga för
edgetillÀmpningar som datorseende och prediktivt underhÄll.
För kommunikationen finns TSN (Time-Sensitive Networking) i gigabittakt, PCI Express, USB 3.0 och CAN-FD. Minnen som stöds Àr 32-bitars DDR4 och LPDDR4.
HĂ€r Ă€r ett förslag pĂ„ en systemtillĂ€mpning som skulle enrollera flera av resurserna pĂ„ en gĂ„ng: ta in femmegapixelvideo i 30 fps, AI-analysera strömmen, komprimera strömmen och skicka den vidare â allt i realtid med hjĂ€lp det TSN-stöd som finns i Gigabit Ethernetportarna.
GrafikkÀrnan stöder 1080p. BildskÀrmsanslutningarna inkluderar LVDS och 4-lane MIPI DSI och MIPI CSI-2, Det finns kameragrÀnssnitt som kan
En GaN-transistor med MOSFET-egenskaper
hantera raw-Bayer-bildsensorer.
Vad gÀller sÀkerhet Àr kretsen Sesip-certifierad pÄ nivÄ 3. Den anvÀnder arkitekturen Arm Trust Zone och har ett RIFramverk (Resource Isolation Framework). Dessutom har den sÀkrad nyckellagring, sÀkrad uppstart, unikt enhets-ID i engÄngsprogrammerbart minne, kryptografiska hÄrdvarumotorer och DDR-kryptering/dekryptering i full datatakt.
TemperaturomrÄdet strÀcker sig frÄn -40 °C till 125 °C
Prover finns av STM32MP25, bland annat i form av utvÀrderingskort till utvalda OEM-kunder. Volymproduktion startar första halvÄret 2024.
JAN TĂ NGRING jan@etn.se
AI-kÀrnor frÄn Taiwan
â ARTIFICIELL INTELLIGENS
Andes Technology
slĂ€pper kĂ€rnor med tillhörande utvecklingsverktyg för AI i kantsystem som hushĂ„llmaskiner, robotar, smarta kameror och IoT. Aire heter paketet, vilket ska ska utlĂ€sas âAI Runs Everywhereâ.
IP-kÀrnan heter Andla I350 (Andes Deep Learning Accelerator). Den anvÀnder Ättabitars heltal och utnyttjar bÄde DMA och lokalt minne.
Den Àr skalbar frÄn 32 Macenheter och 16 kbyte till 4 096 Macenheter och 4 Mbyte. Det ska ge en prestanda pÄ mellan 64 Gops och 8 Tops vid 1 GHz.
VERKTYGEN stöder TensorFlow Lite, PyTorch och ONNX. HÀr finns en optimerare kallad NN Pilot som genererar C-kod efter att eventuellt beskurit nÀten och kvantiserat vikterna. Inferensmotorn heter TFLM. Andes Àr ett framstÄende namn inom Risc V-cpu:er för inbyggda system. Tanken Àr att de nya AI-kÀrnorna ska vara lÀtta att integrera med det existerande cpukÀrnorna, som bland annat gÄr att utöka med skrÀddarsydda instruktioner.
â KRAFT
ICeGaN H2 Àr engelska Cambride GaN Devices andra generation transistorer i galliumnitrid för 650 V med monolitiskt integrerade funktioner som underlÀttar drivningen samtidigt som robustheten ökar.
â För konstruktörerna ser den ut som MOSFET och man kan anvĂ€nda samma drivare, sĂ€ger Peter Komiskey pĂ„ CGN och fortsĂ€tter:
â Jag brukar fĂ„ frĂ„gan om det Ă€r tvĂ„ kretsar men allt Ă€r monolitiskt integrerat.
Rent praktisk eliminerar de adderade funktionerna en del
av de problem som annars finns med krafttransistorer i galliumnitrid.
EXEMPELVIS ĂR GATEN i CGN:s transitor specificerad för 0â20 V men klarar korta överslĂ€ngar pĂ„ upp till 70 V utan att gĂ„ sönder. Den Ă€r normally off, det behövs alltsĂ„ ingen negativ spĂ€nning för att stĂ€nga av den, och sĂ„ finns inbyggd strömavkĂ€nning vilket minskar förlusterna samtidigt som det ger bĂ€ttre EMI-egenskaper.
Transistorerna i ICeGaN H2H har ett QG som Àr tio gÄnger lÀgre Àn motsvarande kiseltransistorer och ett QOSS som Àr fem gÄnger lÀgre. Det sÀnker förluster
vid högre switchfrekvenser vilket leder till lÀgre storlek och vikt.
RDS(on) för H2 Àr 55 mΩ, 130 mΩ eller 240 mΩ vilket leder till en ström pÄ 27 A, 12 A respektive 8,5 A.
Förstaget startade 2016 och lanserade de första produkterna i fjol. Tillverkningen sker hos TSMC i en vanlig GaN-pÄkiselprocess.
â De passar för allt frĂ„n enkla 65 W-laddare till datore och mobiler med flybacktopologi till flera kilowatt i kraftaggregat till datacenter men primĂ€rt Ă€r det de förstnĂ€mnda som vi satsar pĂ„.
PER HENRICSSON per@etn.se
EN AI-SYSTEMLĂSNING skulle inte bara ha nytta av instruktioner för DSP- SIMDoch vektorberĂ€kningar, utan Ă€ven för för- och efterbearbetning av data till nĂ€ten. Du kan stifta mer bekantskap med Andes den 27 juni i San Jose. Andes kommer att prata om AI i fordon, datacenter, kommunikation, IoT och Android. TSMC Ă€r hedersgĂ€st.
JAN TĂ NGRING jan@etn.se32 ELEKTRONIKTIDNINGEN 5/23 NYAPRODUKTER
GaN-transistorer för 650V
â KRAFT
Hösten 2021 annonserade
Infineon ett samarbete med Panasonic kring GaN-transistorer för 650 V. Nu Àr HEMTtransistorerna i CoolGaNfamiljen i volymproduktion.
Kraftaggregat till servrar och telekomutrustning men ocksÄ konsumentprodukter som laddare, motordrivning, tv-apparater och belysningar Àr tillÀmpningar som Infineon lyfter fram.
Tillverkningen sker pÄ Ättatumsskivor i en GaN-pÄ-kiselprocess vilket enligt företaget borgar för ett bra pris.
Transistorerna Ă€r av HEMTtyp, mer specifikt HD-GIT (hybrid-drain-embedded gate injection transistor) och leder inte utan drivspĂ€nning, de Ă€r ânormally offâ.
Transistorerna kommer kapslade i DSO-20-85, DSO-20-87, HSOF-8-3, LSON-81 och TSON8 med kylning pÄ antingen ovansidan eller undersidan. Det finns olika resistanser (RDSon) att vÀlja pÄ, frÄn 42 till 340 mΩ.
Förutom som rena transistorer gÄr det att fÄ en fÀrdig halvbrygga (baserad pÄ tvÄ GaN-switchar) med en kanal.
Produkterna uppfyller JEDEC-standarderna JESD47 och JESD22. PER HENRICSSON per@etn.se
Mobila kameratillÀmpningar pÄ Orin
â INBYGGDA SYSTEM
Vecow har utvecklat en AI-dator för kameratillÀmpningar pÄ Nvidias AI- och grafikprocessor Jetson AGX Orin. Den heter EAC-5000 och finns att bestÀlla hos System Technology.
Orins tunga parallella berÀkningskraft kommer frÄn 2048 stycken Cuda-kÀrnor och 64 Tensor-kÀrnor som kontrolleras av en tolvkÀrnig 64-bitars Arm Cortex A78.
TillĂ€mpningarna för EAC5000 kan exempelvis vara sĂ€kerhet, datorseende, AI, industriautomation, robotsystem och AGV:er â alltsĂ„ videotilllĂ€mpningar med tunga berĂ€k-
ningskrav.
Den finns med upp till Ätta anslutningar för fordons-kameror av typen GSML.
Den har dubbla 10 Gbit/s Ethernet, USB, isolerade CANFD och tvÄ SIM-kortplatser.
LPDDR5 Àr pÄ upp till 64 GB.
För expansion finns en PCIe Gen4 x8, en M.2 B-key och en M.2 E-key. Datorn Àr flÀktlös och har
ett drifttemperaturomrĂ„de pĂ„ â20 ÂșC till +70 ÂșC. InspĂ€nningsomrĂ„det Ă€r 9â50 VDC. Storleken Ă€r 260Ă182Ă69 mm och vikten
3,8 kg. Stöt- och vibrationstÄligheten uppfyller MIL-STD-810G
EAC-5000 finns för leverans under första kvartalet 2023.
JAN TĂ NGRING jan@etn.se
Google utmanar Copilot med Codey
â ARTIFICIELL INTELLIGENS
Open AI:s populÀra kodgenerator Copilot fÄr en konkurrent frÄn Google. Den heter Codey och slÀpptes förra veckan pÄ Googles utvecklarkonferens IO.
Copilot och Codey översÀtter mellan programkod och naturligt sprÄk.
Copilot Ă€r baserad pĂ„ Open AI:s sprĂ„kmodell Codex medan Codey Ă€r baserad pĂ„ Googles sprĂ„kmodell Palm i version 2, som slĂ€pptes under IO. BĂ„de Codex och Palm Ă€r sĂ„ kallade transformermodeller â kĂ€nda frĂ„n ChatGPT.
FjÀderklÀmlister
för kretskortsmontage
UtrymmessnÄla don för överföring av signaler, data och nÀtspÀnning till kretskortet.
Kontakterna finns bÄde för fast anslutning pÄ kortet, och i pluggbart utförande.
Kan levereras i en mÀngd olika rastermÄtt och poltal. Kabelanslutning med fjÀderklÀmmor, traditionell skruvanslutning eller via IDC-anslutning.
Kontakta oss gÀrna för mer info.
Codey stöder drygt 20 programsprÄk, bland annat Go, Google SQL, Java, Javascript och Python. Utöver att översÀtta mellan programkod och naturligt sprÄk, kan den diskutera, lÀra ut, avlusa och dokumentera kod och programmering.
CODEY FINNS i Googles moln, i AI-utvecklingsmiljöm Vertex, men du mÄste tillsvidare vara enrollerad som Trusted Tester för att fÄ Ätkomst.
Insidan, Palm 2, Àr lite enklare att komma Ät. DÀr behöver du
Generative AI Studio for text. Google sÀger inget om framtida priser.
Det hÀnder mycket pÄ AIfronten. För att hÄlla koll rekommenderar Google sina bloggar om AI och transformers.
ELEKTRONIKTIDNINGEN 5/23 33 NYAPRODUKTER
08-97
70 info@elproman.se www.elproman.se
00
182x66_metz_2023.indd 1 2023-05-05 11:19:41
10 ÎŒF i en 0603
â PASSIVT
Murata har fÄtt in en avkopplingskondensator pÄ 10 ”F och 4 V i en keramisk kapsel pÄ 0603M, eller 0201 för den som föredrar amerikanska mÄtt. Enligt det japanska företaget Àr det minst pÄ marknaden.
En passiv komponent i formatet 0603 har mĂ„tten 0,6Ă0,3 mm. Det Ă€r 65 procent mindre Ă€n en 1005M som det tidigare har behövts för att fĂ„ till en kondensator med 10 ”F och en tolerans pĂ„ ±20 procent. TillĂ€ggas kan att bygghöjden Ă€r 0,5 mm.
GRM035R60G106M
Ă€r specificerad för 4V och temperaturomrĂ„det â55 till +85 °C och ska komma i en variant upp till 6,3 V under nĂ€sta Ă„r.
I september kommer en modell kallad GRM035C80E106M för en lĂ€gre spĂ€nning pĂ„ 2,5 V men med utökat temperaturomrĂ„det frĂ„n â55 till +105 °C.
PER HENRICSSON per@etn.se
HjÀlper sluta slösa minne
â INBYGGDA SYSTEM
En ny funktion i utvecklingsmijön Segger Systemview hÄller koll pÄ att du inte slösar med minne som du inte anvÀnder.
Om kod glömmer att avboka minne som inte lÀngre anvÀnds sÄ krÀver tillÀmpningen onödigt mycket minne och kan till och med krascha om minnet tar slut.
De hĂ€r Ă€r nĂ„got som utvecklare enligt Rolf Segger â Seggers grundare â har bett om hjĂ€lp med att hĂ„lla koll pĂ„. DĂ€rför har Segger nu adderat en heap monitor till Systemview.
Den del av minnet som
anvÀnds kallas heap, högen, och informationen om hur den utvecklas presenteras enligt Segger pÄ ett intuitivt sÀtt.
I vissa tillĂ€mningar allokeras minne pĂ„ högen för hela programkörningen. Andra tilllĂ€mpningar Ă€r beroende av att minne Ă„tervinns. Det problem som monitorn spanar efter Ă€r en hög som lĂ„ngsamt vĂ€xer. Det kan tyda pĂ„ en sĂ„ kallad minneslĂ€cka â att kod bokar nytt minne utan att lĂ€mna tillbaka det som förbrukats.
Monitorn kan övervaka flera högar samtidigt och den kan hÄlla koll pÄ högen oavsett om det Àr din egen C-kod eller
Verktyg för ST:s smarta styrkretsar
â PROGRAMMERING
ST Microelectronics slĂ€pper utvecklingsverktyg för tvĂ„ smarta sensorstyrkretsar. Du kan programmera dem för processer som har fysisk rörelse att göra â som att kĂ€nna igen vilken aktivitet som bĂ€raren Ă€gnar sig Ă„t, eller upptĂ€cka anomalier.
Sensorkretsarna i sig Ă€r lanserade sedan tidigare â ISM330IS och LSM6DSO16IS. InbĂ€ddade i dem finns en âISPUâ (intelligent sensorbehandlingsenhet) vilket
Àr vad som gör dem smarta.
Det som ST Microelectronics slÀpper nu Àr en verktygskedja och ett tillhörande mjukvaru-
paket för att programmera dem. Med dessa verktyg kan du inte bara minska systemets strömförbrukning och latens, utan ocksÄ avlasta den lokala mikrokontrollern och specialisera sensorn för din specifika tillÀmpning.
DU PROGRAMMERAR i C frÄn ett kommandoradsgrÀnssnitt eller en Eclipsemiljö, och kan Àven anvÀnda grafiska anvÀndargrÀnssnitt som AlgoBuilder och Unicleo.
Det finns mallar, exempelprojekt och fÀrdiga bibliotek att tillgÄ pÄ Gitgub för att komma igÄng med utvecklingen. En del filer Àr fÀrdiga att ladda i sensorn utan kodning.
PĂ„ GitHub finns fler exem-
operativsystemet som bokar.
Belastningen pÄ mÄlsystemet ska vara minimal.
â Dynamisk lagring anvĂ€nds i allt större utstrĂ€ckning i inbyggda system, sĂ€ger Rolf Segger.
â Ingenjörer brukade försöka undvika det pĂ„ grund av svĂ„righeten att övervaka anvĂ€ndningen. Med Systemview har övervakning och hantering av dynamisk lagring gĂ„tt frĂ„n att vara nĂ„got att undvika till att bli nĂ„got hanterbart.
För att testa Àr det bara att ladda ner Systemview och sÀtta igÄng. Den Àr gratis för utbildning och utvÀrdering.
JAN TĂ NGRING jan@etn.se
pel, handledningar och andra utvecklingsresurser.
Exempel pÄ tillÀmpningar Àr hÀlsoövervakning, spÄrning av materiel och övervakning av tillstÄndet hos robotar och maskinstyrningar.
ST:s tröghetsmoduler ISM330IS och LSM6DSO16IS innehĂ„ller 3D-accelerometer och 3D-gyro. Strömförbrukningen Ă€r ner till 0,46 mA i lĂ„geffektlĂ€ge. Bruset Ă€r 70ÎŒg/âHz i prestandalĂ€ge. De kan samla in data frĂ„n upp till fyra externa sensorer. De har inbyggd temperatursensor.
Kapseln Ă€r en LGA av plast med mĂ„tten 2,5Ă3Ă0,83 mm.
JAN TĂ NGRING jan@etn.se
34 ELEKTRONIKTIDNINGEN 5/23 NYAPRODUKTER
www.blomdahls.com
SkrÀddarsydd mekanik för elektronikprodukter.
Svensk Elektronik
- tillsammans för branschens bÀsta
Grön framtid för Svensk Elektronik
PĂ„ ElektronikmĂ€ssan i Göteborg hade Svensk Elektronik en egen monter tillsammans med Smartare Elektroniksystem i syfte att trĂ€ffa medlemmar. MĂ„nga spĂ€nnande samtal med medlemsföretag vittnar om ett engagemang för elektronikbranschen och en stor framtidstro för en industri i tillvĂ€xt. Enligt uppgift samlade mĂ€ssan under tvĂ„ intensiva dagar, 19â20 april, en rekordstor publik pĂ„ över 3 000 besökare. Det var fantastiskt spĂ€nnande att möta alla företag med elektronik som gemensam nĂ€mnare, och fĂ„ en inblick i forskning och produktutveckling som pĂ„gĂ„r â en absolut förutsĂ€ttning för den gröna omstĂ€llningen och för att, ur ett industriellt perspektiv, placera Sverige i en pole position med stĂ€rkt konkurrenskraft som mĂ„lbild.
Vi passade Ă€ven pĂ„ att vara del i lanseringen av en ny bok; âElektronikhandboken för cybersĂ€ker framtagning av IoTÂprodukterâ. Handboken Ă€r ett samarbete mellan de strategiska innovationsprogrammen Smartare Elektroniksystem och IoT Sverige samt Svensk Elektronik. MĂ„let med handboken Ă€r att ge handfasta rĂ„d, checklistor, standarder och metoder som kan lĂ€sas av sĂ„vĂ€l elektronik och mjukvaruutvecklare som produktĂ€gare och bestĂ€llare med flera. Under Ă„ret planeras ett antal kurstillfĂ€llen. Om det önskas företagsanpassade utbildÂ
ningstillfĂ€llen kan vi naturligtvis ordna det âhör av er till kansliet!
PÄ samma scen bjöds det Àven pÄ Embedded Forum, med ett speciellt fokus pÄ elektronik som möjliggörare för den Gröna OmstÀllningen. à hörarna fick lyssna till initierade talare frÄn Amazon Web Services, Minesto, RISE och Cake, som berÀttade hur industrin ser pÄ möjligheter och utmaningar med den omstÀllning som klimatförÀndringarna driver fram, hur man kan utvinna energi för elproduktion frÄn undervattensdrakar med elektronik som kritiska komponenter och vad som driver en superentreprenör att revolutionera transportbranschen inom mopeder och motorcyklar utan att luta sig emot klassisk förbrÀnningsmotorteknik.
Som alltid, vill vi pĂ„ Svensk Elektronik, rekommendera alla lĂ€sare att hĂ„lla koll pĂ„ föreningens kalendarium samt fortsĂ€tta att orientera er i vĂ„ra kanaler efter fler seminarier och konferenser â allt för branschens bĂ€sta!
Den 14 juni hÄller Svensk Elektronik sitt Ärsmöte hos SAAB i JÀrfÀlla, se vidare information pÄ hemsidan.
Med förhoppningar om en fortsatt vacker vÄr, Stefan Jakab, generalsekreterare
Ta chansen att locka morgondagens kompetens!
I samarbete med Framtidsvalet arbetar vi för att sÀkerstÀlla branschens lÄngsiktiga kompetensbehov. DÀrför hoppas vi att just du vill trÀffa studie och yrkesvÀgledare frÄn hela landet för att berÀtta mer om karriÀrmöjligheterna inom elektronikindustrin.
Ăr du intresserad av att medverka som förelĂ€sare pĂ„ vĂ„ra fysiska seminarier? Scanna koden och fyll i ansökan!
KALENDARIUM
14 juni
VÄrmöte Svensk Elektronik
8 september NIS2Âdirektivet
12 oktober Stora elektronikdagen med Summit, Stockholm
29 november
Höstmöte Svensk Elektronik
10â11 april
ElektronikmÀssan i Stockholm 2024
svenskelektronik.se/ kalendarium
Tillsammans skapar vi branschens framtid! Ditt företag Àr vÀl med? Ett medlemskap i Svensk Elektronik stÀrker dig och ditt företag. www.svenskelektronik.se info@svenskelektronik.se
R&SÂźFE170 Front ends
The R&SÂźFE170ST and R&SÂźFE170SR are ideal for early sub-terahertz and 6G research activities. They work by extending the range of the R&SÂźSMW200A and R&SÂźFSW to D-Band (110 GHz to 170 GHz) and allowing the engineers to develop the next generation of mobile communications. Fully-integrated to our signal generator and analyzer environment, this is your easy-to-use, fully-calibrated solution.
GOOD
UP TO 170 G H Z
<20 G H Z
Find
POSTTIDNING B Returadress: AC Lantz RÄsundavÀgen 108 169 50 SOLNA
out more at rohde-schwarz.com/product/FE170
SIGNAL PERFORMANCE COMPACT FORM FACTOR FULLY INTEGRATED