Elektroniktidningen november 2023

SVERIGES ENDA ELEKTRONIKMAGASIN FÖR PROFFS

NR 11 NOVEMBER 2023

TEMA:

Produktion, mönsterkort & hållbarhet

Grön elektronik Forskningsinstitutet Rise vill hjälpa industrin att bli hållbar och cirkulär. /20–21

PATENT:

Biltillverkare och telekom i storstrid /10–11

§

ESTLAND:

EU CHIPS ACT:

25 procent av exporten är elektronik

Lund visar vägen i svensk nysatsning

/16–17

PRENUMERERA KOSTNADSFRITT!

/4–5

WWW.ETN.SE/PREN

INNEHÅLL: ETN 11/23

Utges av Elektroniktidningen Sverige AB adress: Persuddevägen 50A, 135 52 Tyresö telefon: 0734-17 10 99 www.etn.se bankgiro: 5456-3127 redaktion: Jan Tångring (ansv. utg.)

Per Henricsson medverkar i detta nummer: Göte Andersson, Lennart Bonnevier och Mats Udikas grafisk formgivning och layout: Jocke Flink, typa jocke.flink@typa.se annonser: Anne-Charlotte Lantz, 0734-17 10 99 | e-post: ac@etn.se prenumeration: webb: www.etn.se/pren e-post: pren@etn.se

6 22

Jan Tångring Bevakar in­byggda system, mjukvara, processorer, kort och skärmar. jan@etn.se | 0734-17 13 09

26 Per Henricsson Bevakar test & mät, rf och kom­munikation, produktion, FPGA, EDA och passiva komponenter. per@etn.se | 0734-17 13 03

Anne-Charlotte Lantz Ansvarar för sälj- och ­marknadsföring. ac@etn.se | 0734-17 10 99 © Elektroniktidningen 2023 upplaga: 13 000 ex.

Allt material lagras elektroniskt. issn 1102-7495 Organ för SER, Svenska Elektrooch Dataingen­jörers Riksförening, www.ser.se Tidningen trycks på miljövänligt papper av Stibo Complete. omslagsbild: ”An eco friendly circuit board”, Midjourney.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/23

6 12

En katalysator för ADI:s kunder Catalyst är Analog Devices årsgamla sam­ arbetslabb på Irland. Hit kommer kunderna för att utveckla en produkt eller lösa ett problem.

Göteborg Energi vill åt din elbil Parkerade elbilar kommer att bli en viktig resurs i framtidens elnät.

Göteborg Energi startar projekt som ska utvärdera tekniken, tillämpningarna, psykologin och affärsmodellerna.

14

Frivillig säkerhetsmärkning på gång i USA Cyber Trust Mark är USA:s ­motsvarighet till EU-förordningen Cyber Resilience Act (CRA).

Bägge vill underlätta för konsumenter och företag att bedöma hur säkra eller osäkra olika IoT-­produkter är.

28 12 22

EXPERT: Skyddslackens kompatibilitet med lödmask Skyddslackning, ingjutning och limning på kretskort är en oändlig kompatibilitetsdjungel där en avgörande faktor är hög vidhäftning mot underlaget, skriver Esbjörn Johansson på Icape Malmö Mönsterkort.

26 28

EXPERT: Digitalt produktpass och kraftelektronik Digitalt produktpass är ett verktyg i omställningen till hållbara produkter och en cirkulär ekonomi, skriver Patrick Le Fèvre på PRBX. EXPERT: Ledande plaster ger effektiv EMI-skärmning Beroende på den specifika frekvensen sträcker sig skärmningseffekten inom ett typiskt intervall från 40 till 100 dB, skriver David Inman på Parker Chomerics.

3

STARTBLOCKET Om Sverige ska kunna dra nytta av de möjligheter som EU:s gigantiska halvledarsatsning skapar behövs en nationell agenda.

Initiativet kommer från Lunds universitet som tillsammans med bland annat Chalmers, KTH och industrin försöker påverka vårens forskningsproposition att öronmärka pengar till området.

Chips Act:

Forskarvärlden vill se en nationell kraftsamling – Allt började med ett seminarium i Almedalen sommaren 2022 kallat Chip in, säger professor Lars-Erik Wernersson på Lunds universitet.

Han är en av initiativtagarna och har gjort mycket av arbetet tillsammans med professor Mikael Östling på KTH och professor Jan Gran på Chalmers.

Ett första konkret resultat är att rektorerna från Lund, Chalmers och KTH gjort gemensam sak inför vårens forskningsproposition genom att äska medel till området. En nivå som sdiskuterats är en miljard kronor under tio år.”

M E N V I B AC K A R till sommaren 2022.

Efter Almedalen arrangerades ett antal rundabordssamtal för att samla in synpunkter från andra lärosäten men också från industrin, branschorganisationer och forskningsfinansiärer.

– Det har varit en öppen diskussion där vi bjöd in brett för att lyssna på vad Sverige tycker om detta.

Bland annat genomfördes ett uppmärksammad evenemang på IVA i december i fjol där industri

4

och organisationer uttryckte sitt stöd.

Värt att notera är att detta initiativ ligger vid sidan av det arbete som bland annat SSF och Vinnova gör. Exempelvis jobbar det statliga verket med att få till ett halvledarcenter i Sverige inom ramen för det forskningsprogram som EU döpt till Chips Joint Undertaking (Chips JU).

Vinnova har också gett femåriga anslag till ett antal kompetenscentrum inklusive C3NiT (galliumnitrid och besläktade ämnen), ACT (processer och

metoder för utveckling av halvledarkomponenter) och Witech (energieffektiva halvledarkomponenter samt avancerade antenner och sensorer).

SSF finansierar exempelvis Classic under fem år, ett nystartat kompetenscenter för halvledardesign med fokus på system.

– Vi är väldigt glada för finansieringen från SSF och Vinnova. De är viktiga byggstenar när vi bygger den nationella agendan där den övergripande målsättningen är att dra nytta av de möjligheter om skapas av Chips Act.

Universiteten har tillsammans och gemensamt med andra aktörer ambitionen att leda ett nationellt koordinerande center med ett nätverk som motsvarar de nationella behoven inom Chips Act.

För om Europa rustar upp måste även Sverige satsa för att kunna hämta hem finansiering från Bryssel.

Lejonparten av pengarna i Chips JU är dock vikta för de tre pilotlinorna i Belgien, Frankrike och Tyskland. Det handlar om Imecs pilotlina för CMOS under 2 nm, CEA-LETI:s lina för FDSOI under 10 nm och FMD:s lina för avancerad heterogen integration.

E N M I N D R E D E L av pengarna ska användas för att ta fram EDAverktyg som forskare och mindre bolag kan nyttja liksom för små lokala pilotlinor där Vinnova har ambitionen att en ska hamna i Sverige.

– Mycket handlar om kompetensförsörjning inom både design och tillverkning, det är den största punkten för industrin, och inte något som ett eller två lärosäten kan klara på egen hand.

Där ser vi föryngring av lärar­ kåren som viktig. En konsekvens av att ämnet varit lite i skym­ undan är att vi inte rekryterat in nya lärare.

De senaste årens uppmärk­ samhet kring bristen på halvledare, EU:s satsning och

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/23

▲

STARTBLOCKET HALVLEDARDISKUSSION. Erik Renström, Lunds universitet, Stefan Christiernin, Volvo Cars, Darja Isaksson, Vinnova, Pia Sandvik, RISE och Lars-Erik Wernersson, LTH. FOTO: JESSIKA SELLERGREN

spänningarna kring Taiwan har haft det positiva med sig att söktrycket från studenterna ökat.

– På vår avdelning har vi idag ungefär 50 procent svenska studenter på forskarutbildning, 25 procent från Europa och 25 procent utifrån så jag tycker det ser rätt bra ut.

L A R S - E R I K W E R N E R S S O N vill också se en samordning av utbildningarna mellan lärosätena och gärna en koppling mellan design och tillverkning. De har visserligen lite olika inriktningar, vilket hänger samman med de lokala forskningsmiljöerna och renrummen, men han ser fördelar med att bredda studenternas perspektiv.

– Jag tror det vore attraktivt för våra studenter att läsa en kurs i höghastighetselektronik på

Chalmers, opto eller kiselkarbid på KTH. Och för deras studenter att läsa systemdesign och nano i Lund.

Tanken är att rörelsen mellan universiteten ska stimulera kreativiteten.

– Fältet har varit lite underfinansierat. Då blir det lätt isolerade öar. Går vi tillbaka 20 eller 30 år fanns det ett utbyte – det är en av de saker vi vill återuppliva.

S A M T I D I G T B E H Ö V E R utbildningarna moderniseras för att passa 2030-talet. Exakt vad det innebär är inte klart, däremot att det alltid kostar att göra om en utbildning. Dessutom lyfter den frågan om det borde rekryteras nya professorer, en åtgärd som även den är förenad med kostnader.

– Det är en del av inspelet till forskningspropositionen.

En annan komponent som inte får glömmas bort är designmiljöer och halvledarlabben, liksom närheten till dem.

– För att förstå hur man designar i kommande teknologier behöver man vara i labben. Våra

doktorander jobbar i labben, det är en del av forskarutbildningen.

Men labben kan också vara en språngbräda för både uppstartsföretag och industrin men då behövs mer resurser.

– Genom chips act går man till högre TRL-nivåer [närmare färdiga produkter]. Det sätter utmaningar för Myfab som egentligen är tungt vetenskapligt och framgångsrikt enligt utvärderingarna. Men för högre TRL:er kan det behövas tilläggsfinansiering, säger Lars-Erik Wernersson.

AT T NY T TJ A L A B och pilotlinor i Europa är såklart ett alternativ beroende på vad det är som ska tillverkas och hur högt upp i TRL-skalan man befinner sig, men det kan inte ersätta lokala labb.

– Forskning är en handelsvara.

Ska vi kunna gå in i stora starka europeiska samarbeten där vi har något att tillföra handlar det om vår excellens. Annars har vi ingen förhandlingsposition. Det gäller både den akademiska och

den industriella excellensen.

Dessutom ger det lokala labb bättre möjligheter att patentera saker innan man tar steget, och därmed också en bättre förhandlingsposition.

J U S T N U PÅG Å R A R B E T E T med att ta fram ett vitpapper som kan utgöra grunden för en svensk strategi. Planen är att ha det ska vara klart på denna sida om årsskiftet.

– Det kommer fortfarande att vara rätt generellt men vi hoppas att det kan bildas ett nationellt styrorgan som kan hjälpa till att ta besluten.

I bästa fall skulle det kunna bli ett programkontor med en eller två heltidsanställda plus en styrelse med representanter från alla berörda parter.

– Jag tror det är nödvändigt för Sverige om vi ska hänga med.

Om vi inte gör oss själva synliga kommer inget att hända, säger Lars-Erik Wernersson.

PER HENRICSSON per@etn.se

Utvecklingsverktyg på en och samma plats Tusentals verktyg från hundratals pålitliga tillverkare

Välj bland vårt omfattande utbud på mouser.se/dev-tools

STARTBLOCKET

En katalysator för ADI:s kunder Intel, Vodafone, Johnson & Johnson, Munich Electrification men också det lilla finska uppstartbolaget Jouni går att hitta i Catalyst, Analog Devices årsgamla samarbetslabb på Irland. Hit kommer kunderna för att utveckla en produkt eller lösa ett problem. Men resultatet kan lika gärna bli något helt annat.

F

E T T PA R A D E X E M P E L är Johnson & Johnson.

Medicinteknikföretaget spenderar årligen runt två miljarder dollar på produktionsutrustning från företag som är kunder till ADI. Det mesta går till moderniseringar av existerande fabriker men företaget vill samtidigt lyfta sin produktion genom att göra den mer automatiserad och helst också enklare att ställa om från jättevolymer till unika produkter för varje kund.

Johnson & Johnson har en fabrik för kontaktlinser i Limerick och var det första större företaget att ta plats i Catalyst. I ena hörnan av den jättelika hallen står olika tillverkningsmaskiner som företaget tagit dit. De ska kopplas upp till det privata 5G-nätet av typen Open RAN som ADI håller på att sätta upp.

– Här kan vi skapa ny teknik, testa den och sedan använda den. Det är också ett sätt att hitta talanger i och med att vi också tar med universiteten, säger John O’Donnell på Johnson & Johnson.

Företaget har runt dussinet anställda på

Idag används ungefär en tredjedel av ytan i den stora hallen till olika projekt. Planen är att resten ska fyllas upp under det kommande året.

6

plats under kortare eller längre perioder.

Allt beror på var i ett specifikt projekt man befinner sig.

I andra ändan av hallen återfinns den brittiska operatören Vodafone som satsar hårt på mobilnätsstandarden Open RAN. Företaget har några rack med utrustning för radiodelen till ett mobilnät på plats.

E N AV F Ö R E TAG E T S samarbetspartners är ADI som framförallt bidrar med radiokretsar inklusive den mjukvara som behövs. Den första generationen kom redan 2010 och i fjol den sjätte. Radion klarar massiv mimo med 32 kanaler, ofta benämnd 32TR. Även Intel är representerat med serverkort för att köra radionätets mjukvara.

Mitt i hallen hittar vi samarbetspartnern Munich Electrification och ett fordonsbatteri utan lock. Batterimodulerna är trådlöst uppkopplade till centralenheten med ADI:s egenutvecklade protokoll.

Bredvid batteriet ligger en orange sladdhärva som ska visa vad den trådlösa uppkopplingen ersatt.

Förutom att spara vikt och korta tillverk-

Sladdhärvan vill visa vad den trådlösa uppkopplingen ersatt.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/23

▲ ▲

ör hundra miljoner euro har Analog Devices fått en byggnad i Limerick på lite drygt 9 000 kvadratmeter. Större delen utgörs av en öppen yta med högt i tak, ungefär som en fabrikshall. Dessutom finns några mindre rum för projekt som man vill hålla hemliga eller som kräver högre säkerhet plus mötesrum och allmänna ytor.

Byggnaden invigdes i mars förra året och idag används ungefär en tredjedel av ytan av olika projekt. Planen är att resten ska fyllas upp under det kommande året.

Att samarbeta med kunder för att utveckla nya produkter är såklart inget nytt men med Catalyst vill ADI lyfte det en nivå. Tanken är att kunderna ska skapa mervärde genom att ta dit personal, men också utrustning

och sina kunder. Och gärna bedriva löpande utvecklingsarbete, lite som ett partnerskap.

3011262526

NeXt level för alla vardagshjältar Upplev den nya Push-X-tekniken Den nya Push-X-tekniken från Phoenix Contact gör anslutningen av kretskortskontakter till en ny upplevelse: direkt, enkel, verktygsfri och med möjlighet till automatiserad bestyckning.

Tack vare kompatibilitet med befintliga grunddelar ger XPC nu en extremt snabb, alternativ anslutningslösning.

Beställ ett gratis prov nu: phoenixcontact.com/push-x

STARTBLOCKET ningstiden ger den enligt ADI högre tillförlitlighet i och med att man slipper de fysiska kontakterna.

– 16 av de 20 största elbilstillverkarna använder vårt BMS-system, säger Vincent Troy på ADI. D Ä R I N G Å R F Ö R U TO M den trådlösa uppkopplingen också de magnetiska isolatorerna som utvecklas i Limerick och som tillverkas i en av halvledarfabrikerna på orten plus sensorer för att övervaka batteriet.

Andra demonstratorer i hallen visar företagets lösning för industriella styrsystem liksom styrning av enklare saker i fordonen, som belysning.

I ett separat rum träffar vi finska Varjo.

Företaget represen­terar en annan typ av

En ny agenda för svensk elektronikindustri År 2036 ska den svenska elektronikindustrin vara ledande i den gröna omställningen. Vägen dit stakas ut i en ny agenda framtagen av ­forskningsinstitutet Rise på uppdrag av innovationsprogrammet ­Smartare Elektroniksystem.

D

et har gått tio år sedan den förra agendan presenterades inför starten av Vinnovas innovationssatsning som resulterade i sjutton program varav Smartare Elektroniksystem är ett.

Mycket känns igen i den nya agendan, samtidigt som den konstaterar att branschen hunnit växa rejält sedan 2013 och att omvärlden delvis förändrats.

Pandemin i kombination med den ökande spänningen mellan USA och Kina har visat på sårbarheten i försörjningskedjorna. En annan förändring är AI som för ett decennium sedan var förbehållet forskarvärlden – idag går det att hitta AI-lösningar även i mycket resursbegränsade styrkretsar.

Miljön i kombination med den cirkulära ekonomin har också blivit centrala begrepp för alla verksamheter.

Forskningsinstitutet Rise har tagit avstamp i den förra agendan och andra rapporter för att sedan intervjua ett 40-tal personer för att förstå hur industri och akademi ser på elektronikområdet idag och vad de önskar Rack med utrustning för radiodelen till ett mobilnät. sig fram till 2036.

sam­arbetspartner som varit på plats kortare perioder för att utveckla sitt headset – med komponen­ter från ADI. Det används för professionella VR- och AR-tillämpningar och har en prislapp på 6500 euro. Headsetet finns idag i en tredje generation där ögonföljning används för att rendera bilden högupplöst där man tittar och med lägre upplösning i periferin. Precis som det mänskliga ögat fungerar.

D E T KO S TA R I N G E T för företagen att vara på plats, men samtidigt förväntas de bidra med både resurser och personal. Plus att det görs löpande uppföljningar för att utvärdera projekten.

– Under de senaste två månaderna har vi haft 58 partners här. De varit här från två dagar till två år men det finns ingen tidsgräns, säger Mike Morrisey på ADI. Även om konceptet inte går att kopiera rakt av – det är kopplat till den lokala kompetensen hos ADI:s cirka 1800 anställda på Irland – anses det så pass framgångsrikt att Japan står på tur för ett andra Catalyst.

Och därefter även USA och Asien.

PER HENRICSSON per@etn.se

8

Materialet har kondenserats till en ny agenda som redan innan den var helt klar har använts för att lobba in elektroniken i det nya innovationsprogrammet – Impact Innovation. Hur framgångsrikt det arbetet varit visar sig nästa år när Vinnova bestämmer vilket tre, fyra program som får finansiering.

– Agendan är viktig för att påverka beslutsfattare och visa på att branschen är otroligt betydelsefull och en förutsättning för den gröna omställningen. Satsningar på allt från grundskola till innovation är jätteviktigt och något som beslutsfattare måste få upp ögonen för, säger Anna Wibom som är programchef på Smartare Elektroniksystem.

Agendan presenteras på branschföreningens Svensk Elektroniks höstmöte efter­ middagen den 4 december i Stockholm.

PER HENRICSSON per@etn.se

KRÖNIKA

Hej alla SER-vänner!

T I D E N R U S A R verkligen iväg, nu har hösten kommit och innan vi vet ordet av så ska man börja tänka på julklappar.

Vad har hänt sen sist? Vi har haft ett seminarium om AI. Alexander Fred-Ojala gav oss en mycket intressant genomgång om vad det handlar om, vad som gjorts och lite om hur området utvecklas. Är du medlem men ­missade föredraget kan du gå in och titta på den inspelning som finns på hemsidan. AI kommer att komma närmare oss alla på olika sätt och det är något vi kommer att täcka mer inom SER i framtiden, då vår systerorganisation EUREL nu kommer att vara paraplyorganisation på e­ uropanivå även för AI. Mer om det i kommande krönikor och på vår hemsida.

V I D A R E H A R V I J O B B AT med höstmötet som kommer att gå av stapeln den 23 november.

Vi håller till på KTH i Stockholm och kommer att ha flera intressanta saker på agendan. Peter Roos, vd på Novatron kommer och berättar om fusion – ”Novatron fusionsreaktor – En ingenjörsmässig väg mot banbrytande tekno­logi”.

Vidare kommer vi att dela ut SER prize och så kommer vi att ha budgetmöte. Alla SER medlemmar hälsas välkomna, anmälnings­länkar

kommer på hemsidan och via email veckan innan höstmötet.

Vad gäller EUREL så har det ju varit mycket aktivitet under hösten och det fortsätter framgent också. Nu letar vi kandidater till Young Engineers Panel och snart kommer inbjudan till IMC (International Management Cup) att skickas ut. Håll utkik på vår hemsida.

S O M S AG T, mycket händer, hoppas att du följer allt via hemsidan också. En lite uppmaning bara. Om du är SER-medlem men inte har uppgivit en email adress på din registrering, vänligen gå in på hemsidan och lägg till det, vi kommer att sträva efter ett mer hållbart 2024, där vi inte skickar brev till våra medlemmar, utan upprätthåller kommunikationen elektroniskt.

Väl mött!

HANS NILSSON Ordförande SER

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/23

PERFEKTA ANSLUTNINGAR ODU’s kablagemontering säkrar en pålitlig överföring av kraft, data, signaler, koax, luft, vätska, fiberoptik mm.

Ett artikelnummer från en leverantör I standard- eller kundunikt utförande, t.ex. flex-strip eller övergjutning Till försvarselektronik, medicinteknik, test & mätning samt industrielektronik Tillverkning enligt gällande standarder och normer

Kontakta oss på sales@odu.se eller 0176-18266

www.odu.se

Storstrid om EU:s förslag till ny patentlagstiftning FAKTA

Förslaget i korthet I slutet av maj publicerade det svenska regeringskansliet en summarisk beskrivning av den föreslagna regleringen. ”Kommissionens förslag utgår från förutsättningen att licensi­ eringen av SEP inte fungerar tillfredställande och ger upphov till administrativa bördor och höga transaktionskostnader.

Förslaget syftar till att förbättra licensmarknaden genom att öka transparensen och förutsebar­ heten med avseende på såväl vad som utgör SEP som de villkor under vilka en licens kan erhållas.

Möjligheterna till tvistlösning mellan parterna ska underlättas genom obligatorisk medling.

Förslaget innebär att det hos EUIPO (Europeiska Unionens Im­ materialrättsmyndighet) inrättas ett register till vilket patenthavare ska anmäla sina SEP. EUIPO ska göra vissa begränsade kontroller om registrerade patent verkligen är nödvändiga för den aktuella standarden. Till registret kopplas en databas med information om bland annat royaltynivåer och andra licensieringsförutsätt­ ningar och såväl licenstagare som patenthavare ska kunna begära att en förlikningsman lämnar rekommendationer om en sammantagen royaltynivå för en viss standard, (det vill säga licens för samtliga för standarden nödvändiga patent).

Enligt förslaget ska det vara en förutsättning för att fullt ut kunna upprätthålla ett SEP inom EU att registreringen har skett inom hos EUIPO. Förslaget innebär också att patenthavare och licens­ tagare som vill inleda en dom­ stolsprocess om patentintrång för ett registrerat patent eller om villkoren för en licens för ett sådant patent först måste under­ kasta sig en ordning för alternativ tvistlösning i EUIPO:s regi.

De nya reglerna ska som utgångspunkt bara gälla för standarder som tas fram av en standardiseringsorganisation efter det att förordningen träder i kraft. Kommissionen ska dock kunna förordna att även äldre standarder ska omfattas.”

10

Telekomjätten Ericsson avvisar EU-kommissionens förslag till patentreglering medan storföretagen Scania och AB Volvo gör tummen upp. Striden gäller villkoren för standardessentiella patent (SEP), en marknad värd många hundra miljarder kronor.

I

dag säljs licenser för så kallade standardessentiella patent (SEP) på kommersiella villkor.

De går inte att välja bort om en produkt ska följa en viss standard som wifi eller 5G. För Ericsson inbringar patentlicenser runt tio miljarder kronor årligen.

Kommissionen vill se en reglering som stärker kundernas förhandlingsposition gentemot patentinnehavarna. Statlig kontroll ska verifiera att det är ett verkligt SEP-patent och licenstagare ska få detaljerad information plus licensvillkoren.

En obligatorisk statlig tvist­ lösning ska införas som stärker licenstagarnas position. Idag avgörs dessa mål i domstolar runt om i världen, ofta under utdragna och kostsamma processer.

E N L I C E N S TAG A R E ska kunna köpa licenser med en samlad royaltyavgift för att införa en standard som 5G. EU är först i hela världen med ett lagförslag som ska ge kunderna större rättigheter och bättre villkor vid köp av licenser från telekomföretagen. EU pekar på små- och medelstora företag samt bilindustrin som vinnare på den nya regleringen.

Den svenska regeringen genomförde i somras en remissrunda om förslaget. Bransch-

organisationerna Svenskt Näringsliv och Teknikföretagen har medlemmar med diametralt olika åsikter om förslaget och avstod därför från att svara.

Regeringskansliet har sedan landat i en preliminär svensk ståndpunkt som ifrågasätter EUkommissionens förslag på flera punkter och efterlyser ytterligare analys.

E U - KO M M I S S I O N E N startade arbetet för att införa den nya SEP-regleringen under det förra decenniet. 2017 publicerades det första dokumentet och EU:s ministerråd (EU-ländernas regeringar) har vid två tillfällen efter 2017 givit EU-kommissionen klartecken att arbeta vidare med frågan men det detaljerade förslaget publicerades först i slutet av april i år.

En svensk branschexpert påpekar att det var först när kommissionens patentpaket blev känt som majoriteten av medlemsländerna förstod vad kommissionens förslag verkligen innebär. Då brakade också striden loss mellan telekomindustrin och bilindustrin som båda har stora intressen att bevaka.

– Min uppfattning är att EU kommer att införa en SEP-reglering men exakt vad den innebär återstår att se. När EU-kommis-

sionen kommer med ­omfattande förslag av detta slag är det nor­malt att lagstiftning införs.

Vi får nu en politisk strid som pågår till dess frågan är avgjord, säger Christina Wainikka, policy­expert på Svenskt Näringsliv.

Elektroniktidningen har fått samma bedömning från Teknikföretagen.

Branschorganisationen European Automobile Manufacturers Association (ACEA) arbetar för att Europaparlamentet och sedan ministerrådet ska göra EU-kommissionens förslag till lag. De har presenterat en tidsplan som de tror på för Elektroniktidningen. Beslut i EU fattas i flera steg och ACEA hoppas på slutligt beslut andra halvåret 2024.

– ACEA förväntar sig beslut i Europaparlamentet de närmaste månaderna om kommissionens förslag. Vi bedömer att slutligt beslut kan tas av ­ministerrådet andra halvåret 2024. Den spanska regeringen har ordförandeskapet i ministerrådet då och de har angivit att beslut om EU-kommissionens patentpaket är en prioriterad fråga, säger Marc Greven, Legal Affaires Director

Starkt stöd från Scania Fordonsbranschen vill flytta patentfrågan till underleve­ rantörerna. De vill slippa dagens situation där de själva tvingas hantera licenserna.

– Ett regleringsingripande behövs på detta område och beslut om EU-kommissionens förslag till SEP-reglering borde

inte försenas eller urvattnas, säger Christer Falk, chef för patentfrågor på lastbilstillverkaren Scania.

Företaget stödjer EU Kommissionens förslag fullt och föreslår dessutom några tillägg.

– Scania kan bekräfta att det nuvarande systemet för köp av patentlicenser för standardiserad

teknik inte ­fungerar bra och det finns starkt behov av en reform. Vår erfarenhet när det gäller mobilnätsteknik för fordon är att det är ingen verklig förhandling med patentinnehavarna om licenserna. Scania, liksom andra fordonstillverkare, hotas ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/23

FAKTA

SEP i siffror Kommissionens marknadsanalys visar att 2 procent av alla gällande patent i världen är SEP. Varje år säljer patenthavare med SEP uppskattningsvis 1 700 nya licenser.

BILD: MIDJOURNEY

i ACEA, till Elektroniktidningen.

Samtidigt finns det redan en global reglering när det gäller patentägarnas rättigheter att sälja licenser för SEP-patent.

LO G I K E N S E R U T S Å H Ä R . När patenthavaren publicerar sin tekniska lösning så ska det ge skydd under en viss tid. I Sverige är giltighetstiden 20 år. Patentmyndigheten tar ut en årlig avgift.

Patentägaren har också möjlighet att få patentskydd i andra länder genom att betala en avgift per land. Det går att få patentskydd på alla viktiga marknader i världen om patenthavaren söker patentskydd inom en utsatt tidsram.

Sedan 1994 finns ett globalt avtal inom WTO som ger patenthavare rätt att exploatera sina patent. TRIPS (Agreement on Trade Related Aspects of

ofta med ålägganden och risk för överdrivna licensavgifter för att undvika tidsödande rättstvister och att vår produktion och försäljning av uppkopplade fordon stoppas, säger Christer Falk.

H A N P E K A R PÅ att SEP-innehavarna inte är beredda att sälja licenser till fordonsindustrins underleverantörer. De vill gå direkt på Scania och andra fordonstillverkare. Men de flesta fordonstillverkare köper

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/23

Intellectual Property Rights) är en internationell överenskommelse som reglerar handel för immaterialrätt, till exempel patent.

Alla länder som är medlemmar i WTO är därmed skyldiga att ha en reglering på miniminivå som ger patentinnehavare rätt att sälja licenser i WTO:s medlemsländer.

Under 1990-talet skapade telekomindustrin en modell för hur standardessentiella patent (SEP) ska hanteras vid utveckling av nya standarder. Den innebär att de aktörer som deltar i standardiseringsarbetet godkänner att om deras patenterade tekniska lösning blir del i en standard så har patenthavaren åtagit sig att sälja licenser till andra aktörer på så kallade FRAND-villkor.

Förkortningen står för Fair, Reasonable And Non-Discriminatory terms. huvuddelen av komponenterna från underleverantörer. Det är underleverantörerna som har den tekniska kompetensen att tillverka de uppkopplade komponenterna och även bedöma nödvändigheten av licenser.

Telekomindustrin vill att Scania ska köpa licensen när företaget redan kontrakterat en underleverantör för tillverkning av komponenten som innehåller den standardiserade tekniken. Scania vill hellre att underleverantörer får

Sedan dess har modellen til�lämpats inom telekomindustrin.

Fördelen med denna lösning är att konkurrerande systemleverantörer får möjlighet att utveckla produkter för till exempel en ny mobilnätstandard. Det blir en garanti för att åstadkomma konkurrens mellan flera systemleverantörer.

I D AG F I N N S G LO B A L A försäljningskanaler, patentpooler, som säljer licenser för till exempel 5G. Störst är Avanci som uppger sig kunna sälja SEP-licenser för 5Gstandarden som omfattar cirka 80 procent av alla SEP-patent som behövs.

Exakt var den kommande regleringen landar återstår att se.

GÖTE ANDERSSON gote@etn.se

köpa licensen och därmed själva kunna säkra sin rätt att få tillverka 5G-komponenter.

E R I C S S O N B E K R Ä F TA R för Elektroniktidningen att de inte vill sälja licenser till fordonsindustrins underleverantörer.

– Scania anser att SEP-innehavarna inte borde ha rätt att vägra sälja licenser till fordonsindustrins underleverantörer. SEP-innehavarna borde vara skyldiga att sälja licenser till alla som vill köpa. Idag

2021 fanns 261 företag i hela världen som redovisat att de äger tio eller fler patentfamiljer som inkluderar SEP. Av dessa finns 31 inom EU. Ericsson och Nokia svarar tillsammans för 80 procent av alla SEP i EU. Kommissionen har också beräknat antalet företag som kan vara potentiella användare av SEP, vid analysen tog enbart tillverkande företag med.

Denna analys visar att det år 2022 fanns 47 500 i hela världen varav 3 800 i EU. Det är dessa företag som bedöms bli köpare av licenser. Dessa 3 800 EU-företag hade tillsammans 600 miljarder euro i årsomsättning, 25 procent av företagen finns i Tyskland, 13 procent i Italien, 11 procent i Frankrike, Spanien och Nederländerna svarar för åtta procent var och Polen har fem procent.

För 200 av dessa finns uppgift om forskning och utveckling.

Tillsammans satsade de 26 miljarder euro per år.

Kommissionen redovisar också ett antal teknikområden där SEP-baserade licenser säljs idag eller där vi kan förvänta en sådan utveckling. Det handlar om kommunikationsstandarder som 3G, 4G, 5G, wifi och NFC. Men också ljud och videokompression (MPEG och HEVC), datalagring (CD och DVD), foto­ format (JPEG) och hemvideo (HAVi) är andra områden. Med ökad spridning av Internet of Things (IoT) så blir licenser viktiga även för smarta bilar, drönare, betalningsterminaler, spårningsutrustning och smarta mätare av alla slag.

GA

är det så att den enda patentlicens som en underleverantör inte kan få gäller licens för mobilnäts­ teknik, säger Christer Falk.

Denna punkt ingår dock inte i EU-kommissionens förslag till reglering.

Scania pekar även på att det finns aktörer som uppger att de har SEP-patent för mobilnät men i själva verket är det inte så eller så gäller patenten inte längre.

Detta problem hanteras i EUkommissionens förslag.

GA

11

STARTBLOCKET En femtedel av effekt­ balanseringen i elnätet kan i framtiden h ­ anteras av elnäts­ansluta elbilar.

Det tror Göteborg ­Energi och drar igång flera projekt med bland annat Polestar och Volvo för att utforska tekniken ur alla perspektiv: tillämpningar, teknik och affärsmodeller.

Göteborg Energi satsar på V2G

G

öteborg Energi startar projekt inom det som kallas V2G – vehicle to grid – elbilar som integreras till distribuerade batterilager och aggregeras till så kallade virtuella kraftverk.

Vad gäller flexibilitet, styrd efterfrågan, driver Göteborg Energi redan idag en tjänst kallad Effekthandel Väst. Planen är att kunna ansluta även privata elbilar till den tjänsten, via aggregatorer.

Tekniskt borde det inte vara ett stort steg. Ur Göteborg ­Energis

perspektiv syns det ingen skillnad på el som kommer från solceller och från batterier. Det berättar Göteborg Energis projektledare Johanna Baltgren.

– Anslutningen sker på samma sätt. Och nätnyttoersättningen är densamma.

Det är inte bara batterier som kan aggregeras för flexibilitetstjänster, utan exempelvis även värmesystem. Men elbilsbatterierna har en unik profil, påpekar Erik Gallon, produktchef på affärssidan, Volvo Cars.

Dubbelriktad laddning med Polestar Vinnova finansierar ett V2Gprojekt kallat Pave som ska använda en ”stor” flotta av Polestar-3:or. Det som ska ut-­ forskas är skalbara affärsmodeller kring virtuella kraftverk.

Ett virtuellt kraftverk som byggs i Göteborg ska optimera laddning och urladdning med avseende på nätets behov och batteriets livslängd. För elbilsägaren ska det bara vara att ansluta bilen och låta systemet hantera resten.

12

– Det är en flexibel och flyttbar last i tid, till skillnad från andra laster. För elbilar spelar det ingen roll, så länge som de är färdigladdade när de behövs.

Antalet laddbara fordon i Sverige nu har passerat en halv miljon, med en samlad batterikapacitet på över 11 GWh. De som har dubbellriktad laddning kan mata elnätet. De som inte har det kan planera sin laddning för att hjälpa elnätet.

– Uppskattningsvis kan i framtiden upp till 20 procent av

behovet av flexibilitet täckas av fordon-till-nät, så potentialen är väldigt stor, säger Lars Edström, vd för Göteborg Energi Elnät.

Forskningsprojektet Nepp kom 2019 fram till att den samlade effekten från 3,8 miljoner fordon kan uppgå till 114 GW. Som referens ligger Sveriges topplast på 30 GW under en kall vinterdag.

Men först ska tekniken utvärderas. Här är Göteborg Energis nya V2G-projekt:

Dubbelriktad laddning med Volvo Tillsammans med Volvo Cars och dess färska avdelning Energy Solutions undersöks dubbelriktad laddning för hemmabruk.

Polestar har högtflygande planer – en skarp V2G-tjänst i Kalifornien. Också den planen sponsras av Vinnova. Partners där är California Energy Commission och FoU-institutet EPRI. En förstudie i Kalifornien inleds redan i december och pågår till oktober 2024.

EX90 blir den första Volvo som är utrustad med all ­nödvändig hård- och mjukvara för dubbel­ riktad laddning. Skarpa kunder ska använda en billig AC-ladd­ box – eftersom det är den plattform som enligt Volvo är den som snabbast kan rullas ut brett.

Projektet är både en demonstrator och en testarena. De mil-

jontals eldrivna bilar som Volvo tillverkar under kommande år kommer enligt Volvo att ha en energilagringskapacitet på 50 GWh i mitten av decenniet. Och 90 procent av alla dagliga körningar förbrukar mindre än 20 kWh. – Nästa steg blir att möjliggöra den här funktionen runt om i Sverige, och förhoppningsvis kommer det att bana väg för en ännu bredare acceptans av liknande laddnings- och energilagringstjänster runt om i Europa. säger Alexander Petrofski, chef på Volvo Cars Energy Solutions.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/23

V2G för elnätsbalansering Projektet Pepp (Public EV Power Pilots) undersöker hur dubbelriktad laddning kan balansera elnät.

Försöksobjekten är dels stillastående bilar i ett parkeringsgarage och dels en bilpoolstjänst. Notera skillnaden: parkeringsgarage­ bilarna väntas stå stilla längre tid än bilpoolsbilarna.

Dessutom finns frågor att ställa om teknik och om hur människor uppfattar och använder dubbelriktad laddning i publika miljöer. Vilka policies fungerar och vilket värde skapas?

Projektet kommer även att utveckla tekniska system för optimering av bilpooler, användarinteraktion och energioptimering.

Testerna kommer att pågå under två års tid och omfatta

totalt tolv bilar, sex i varje användarstudie. I slutet av 2024 ska projektet ha kommit fram till vad nästa steg är, och efter 2025 väntar studier i större skala där 100-tals och än fler bilar kan komma att ingå.

Forskarna har rekryterats från Lindholmens och Johannebergs vetenskapsparker och från Chalmers, Rise och Ctek. Deltar gör även parkeringsbolag, energibolag och fastighetsbolag. Projektet finansieras av Energimyndighetens FFI-program, tillsammans med Vinnova.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Solbolag startar virtuellt kraftverk Såväl hushåll som solcellsparker kommer att kunna ansluta sig till det virtuella kraftnätet Sun Rewards som nu startas av svenska solenergileverantören Svea Solar.

Sun Rewards ska aggregera solenergi från solparker och batterier till Svea Solar, som i sin tur ska sälja så kallade flexibilitetstjänster – öka eller minska mängden el i elnätet för att garantera rätt mängd vid varje given tidpunkt.

Sun Rewards har redan testats i inledande piloter. Nu erbjuds det till en bredare kundbas.

Tillsammans med ett antal solparker räknar Svea Solar med att kunna bidra med drygt 400 MW till balansen i elnätet under 2024.

– Våra kunder kan tjäna ytterligare pengar på sin anlägg-

ning, inte enbart från solenergi­ produktionen, utan de får även belöning för att stabilisera elnätet några sekunder då och då, förklarar Olivia Nestius, strategichef på Svea Solar.

Allt från solceller till elbilsbatterier, hemmabatterier och värmepumpar ska kunna vara med och bidra till det virtuella krafttverket (VPP, Virtual Power Plant).

– Idag har vi drygt en tredjedel förnybar energi i Europa, men tack vare VPP kan vi gå hela vägen och skapa ett helt förnybart energisystem, säger Erik Martinson, medgrundare och vd för Svea Solar.

Inledningsvis erbjuds tjänsten i Sverige, men den kommer senare att omfatta fler europeiska marknader.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

De ska undersöka Sveriges el-flexibilitet FAKTA

Gigantisk kraftverk av spridda batterier Bilar står oftast parkerade – 90 procent av tiden, enligt Polestar – vilket är ett stort slöseri eftersom de innehåller stora dyra batterier, som hushåll eller hela elnätet skulle kunna ha nytta av som batterilager.

Det är i alla fall uppenbarligen vad många tror, eftersom det kommer en strid ström av V2G-lanseringar just nu.

Volkswagen kopplar upp bilar i Härnösand. Volvo har startat en V2G-avdelning. Bolag som Ferroamp, Tibber och Greenly använder laddboxanslutna bilar som batterilager. Svea Solar startar ett virtuellt kraftverk som aggregerar bland annat elbilar. ABB experimenterar i Brobyholm.

Orsakerna till att V2G händer just nu är flera.

Dubbelriktad laddning börjar stödjas i bilar och laddboxar.

Efterfrågan på flexibilitet från

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/23

elnätet ökar. Antalet elbilar börjar bli signifikant. Efterfrågan på el ökar. Standarder och lagstiftning kommer på plats för teknik, säkerhet och nya roller i elnätet.

Samlingsbegreppet V2X fångar V2L, V2H och V2G – Vehicle to Load, Home och Grid.

Batterier kan stödja elnätet, eller användas som ackumulatortank av enskilda hushåll. Eller utrustas med elkontaktsadapter för exempelvis husbilssemester, eldrivna verktyg eller för att driva kylskåp under strömavbrott.

Utöver V2X händer det även mycket inom hembatterier. Checkwatt med flera bygger virtuella kraftnät. Lex Energy bygger batteridrivna laddstationer som extraknäcker som batterilager. Stella Futura lanserar systemlösningar.

Solask och Polarium utvecklar nya hembatterier. Allt detta är nyheter bara från Sverige och bara under den senaste tiden.

Industrins flexibilitet – förmågan att pausa sitt elbehov – har historiskt underskattats.

Ett nytt projekt ska utreda de faktiska möjligheterna till flexibilitet i Sverige.

Power Circle, Uppsala universitet och Plexigrid ska utreda frågan i ett projekt som pågår till hösten 2025, fyndigt döpt till Flexability.

Flexibilitetens värde, dess ekonomiska potential och de hinder som finns – det är vad som ska utredas.

Projektet delfinansieras av Energimyndigheten.

– Flexibla resurser kommer att spela en avgörande roll för en snabb elektrifiering med bibehållen driftsäkerhet, säger Johanna Lakso, vd på Power Circle i ett pressmeddelande.

En kartläggning har visat att tidigare studier fokuserat på teoretisk potential och att

flexibilitetsresurser historiskt har underskattats. Exempelvis har industrin inte ansetts kunna delta med snabba flexibilitetstjänster.

Men de senaste åren har flera industriella processer lyckats förkvalificera sig för snabba stödtjänster hos Svenska kraftnät.

Här är en av frågeställningarna: hur påverkar flexibilitet det lokala elnätet? Vilka värden tillförs och hur samverkar eller konkurrerar olika användningsområden?

En annan fråga: vilken är alternativkostnaden mot att bygga elnät?

– Vi fokuserar särskilt på aktörsperspektivet och vilka drivkrafter, hinder, incitament och förutsättningar som finns för olika aktörer att bidra med ökad flexibilitet, säger Cajsa Bartusch, docent på Uppsala universitet.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

13

STARTBLOCKET

Frivillig säkerhetsmärkning på gång i USA Elektroniktidningen har tidigare i höst berättat om den ­kommande EU-förordningen Cyber Resilience Act (CRA), som ska underlätta för konsumenter och företag att bedöma inför ett köp hur säkra eller osäkra olika IoT-produkter är. Bristande säkerhet hos hemmaroutrar och webbkameror är dock ett globalt fenomen och därför är det inte förvånande att en liknande reglering är på gång i USA, där den kallas Cyber Trust Mark.

När det gäller kriterier för Cyber Trust Mark har FCC ett underlag från standardiseringsorganet NIST att utgå från. NIST listar tio kriterier som man anser är användbara för så gott som alla IoT-produkter.

C

1 2 3 4

yber Trust-märkningen ska enligt planen införas i slutet av nästa år, och kommer då att påverka svenska företag som vill sälja konsumentorienterade IoTprodukter på USA-marknaden – försäljning till företag omfattas inte av märkningen, åtminstone inte initialt.

Likt EU:s CE-märkning är Cyber Trust Mark en etikett som tillverkare kan sätta på en produkt som uppfyller kriterierna. Vid sidan av etiketten ska det också finnas en QR-kod som FAKTA

Cyberresiliens eller tillitsmärkning?

Några av de viktigaste skillnaderna mellan CRA och Cyber Trust Mark: • CRA är en EU-förordning, dvs lag, medan Trust Mark baseras på ett direktiv från Vita Huset tillsammans med instruktioner om tillämpning från myndig­ heten FCC. • CRA är tvingande, produkter som omfattas av lagen måste märkas, medan Trust Mark är en frivillig märkning.

• NIST:s produktkriterier, som FCC stödjer sig på, är bredare och främst inriktade på funktion medan CRA reglerar mer i detalj hur funktioner ska implementeras.

• CRA kan komma att medföra stora problem för alla som använder och/eller arbetar med öppen källkod. Ingen har hittills gett uttryck för samma farhågor inför Trust Mark.

går att läsa av i mobilen för att komma åt en databas med uppdaterad säkerhetsinformation om just den här produkten.

Märkningen ska vara ­frivillig, det blir upp till köparna att avgöra hur framgångsrik den blir – ju fler som väljer att köpa märkta produkter, desto troligare är det att tillverkare kommer använda märket. Förebilden är den likaledes frivilliga Energy Star-märkningen (https://www. energystar.gov/) för energisnåla produkter som lanserades för drygt 30 år sedan; idag beräknar Energy Star att drygt 80 000 produkter från 1700 tillverkare har märkts.

Processen inleddes i september med att Federal Communications Commission (FCC), den myndighet som reglerar telekom och internet i USA, skickade ut en remiss med ett antal diskussionspunkter kring Cyber Trust Mark. Bland de frågor och förslag man vill ha synpunkter på finns till exempel vilka produkter som ska omfattas av märkningen, vilka kriterier som ska gälla, hur programmet ska administreras, och om det är hela produkter (tänk ”kartong som överlämnas till kund”) som ska märkas eller de ingående komponenterna.

Som synes är det mycket som ännu inte är klart, men målet att börja märka under 2024 står fast enligt FCC.

SVENSKA ELEKTROOCH DATAINGENJÖRERS RIKSFÖRENING

14

Identifiering – produkten ska ha ett serienummer eller liknande.

Konfiguration – användaren måste kunna justera säkerhetsinställningarna.

Dataskydd – både för data som lagras lokalt och data som skickas över nätverket. Åtkomstkontroll – endast auktoriserade användare ska kunna kommunicera med produkten, och generella standardlösenord får inte användas.

Uppdateringar – programvaran måste kunna upp­ dateras.

Sårbarheter – information om såväl kända som ny­ upptäckta sårbarheter ska finnas tillgänglig.

Dokumentation – till­ verkaren ska tillhandahålla uppdaterad dokumentation för produkten.

Support – tillverkaren ska ta emot incidentrapporter och svara på frågor om produktens säkerhet.

Informationsspridning – kunder och allmänheten ska löpande få relevant information om cybersäkerhet.

Löpande utbildning – om produkten, men också allmänt om cybersäkerhet.

5 6 7 8

9

verkarna att avgöra hur respektive funktion ska implementeras.

Ett av FCC:s förslag i remissen är att börja med märkning av produkter som a) är anslutna till internet, och b) kommunicerar trådlöst (Wifi, Bluetooth). Dit hör förstås hemmaroutrar med Wifi, men också uppkopplade kylskåp och ringklockor och annat smått och gott. Det är i den kategorin de största säkerhetsriskerna för konsumenter finns enligt FCC, och det är svårt att säga emot.

Stora teknikföretag som Amazon, Google och Cisco har redan från början annonserat att de avser att låta märka sina produkter. Några elektronikföretag finns också med på listan, som Samsung, Infineon och Keysight, medan till exempel Apple ännu så länge saknas. Det är också värt att notera, med tanke på USA:s just nu väldigt polariserade politiska klimat, att både demokratiska och republikanska kommissionärer ställer sig bakom förslagen i remissen.

Det är lätt att hitta skillnader mellan Cyber Trust Mark och EU:s CRA (se ruta) trots att båda förslagen vill möta samma hotbild. Men det finns också likheter, och i direktiven från Vita Huset ingår ett uppdrag till FCC att söka internationellt samarbete och arbeta för harmonisering av standarder samt ömsesidigt erkännande av varandras märkningar.

10

K R I T E R I E R N A är genomgående krav på funktion (”det här ska finnas”) som lämnar öppet för till-

LENNART BONNEVIER lennart@etn.se

LÄNK TILL NIST-kriterierna:

Inte medlem? SER är intresseföreningen för yrkessamma. Vi är kontaktskapare mellan medlemmar och intressanta företag. SER arrangerar studiebesök, föredrag och seminarier med aktuellt fokus. I medlemskapet ingår även medlemstidningen Eloch Datateknik, Elektroniktidningen och Nordisk Energi.

LÄS MER HÄR!

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/23

TEMA: PRODUKTION, MÖNSTERKORT & HÅLLBARHET

Elektronik är Estlands Största kontraktstillverkaren

Varje år, när det är dags för intagning till skolor och universitet i Estland, driver elektronikindustriföreningen en affischkampanj som uppmanar ungdomar att söka till olika tekniker- och ingenjörs­ utbildningar i elektronik.

I år var det GPV:s Veiko Vaher som gav ansikte åt branschen.

I pratbubblan på affischen står det: ”Vill du förändra livet för miljontals människor.”

Och sedan ”Studera elektronik”.

Elektronikfabriken i Elva i sydöstra Estland startade för drygt 30 år sedan, strax efter landets självständighet. Idag är det landets största kontraktstillverkare av elektronik och ingår sedan förra året i den danska företagsgruppen GPV.

M

BILD: EEIA

I fjol växte exporten av elektronik förbi trävaror och utgör nu 25 procent av Estlands industriexport.

A

rno Kolk som är vd

för den ­estniska elektronik­indu­ striföreningen medger att faktorer som kraftigt ökande komponentpriser och sjunkande försäljning för träindustrin, var några orsaker varför elektronikföretagen kunde ta på sig ledartröjan i den estniska exportindustrin under förra året.

Men det skymmer inte det faktum att e­ lektroniktillverkarna fått en betydelsefull roll i landets ekonomi. Totalt omsätter landets drygt 250 elektronikföretag motsvarande 30 miljarder svenska kronor och sysselsätter 13 000 anställda. 93 procent av tillverkningen går på export. Arno Kolk understryker den långa erfarenhet som finns av elektronikproduktion i Estland. Den inleddes redan under mellankrigstiden.

Ericsson, ABB, Stoneridge (fordonselektronik) samt Flir (värmekameror) hör idag till

16

de största tillverkarna av ­elektronik och elektriska produkter. I landet finns också ett drygt 20-tal kontraktstillverkare där GPV, som presenteras här intill, är störst bland dem. Andra stora kontraktstillverkare är Eolane, Note och Scanfil.

Den estniska elektronikindustriföreningen (Estonian Electronics Industries Association) arrangerar en årlig konferens om kontraktstillverkning av elektronik tillsammans med den internationella branschför­ eningen IPC. Konferensen äger rum i Tallinn 30 november. I år är temat ”Where have all the orders gone?”

MATS UDIKAS mats@etn.se

www.estonianelectronics.eu

itt inne i det välmående villa­området med uppvuxna träd, prydliga träfasader och välfyllda vedstaplar dyker Estlands största kontraktstillverkare av elektronik plötsligt upp.

GPV Electro­nics EE med 1 000 anställda ligger småstaden Elva i sydöstra hörnet av landet.

Förra året kunde Elektroniktidningen rapportera om den stora affären när danska GPV köpte den finskägda kontraktstillverkaren Enics med huvudkontor i Schweiz och i ett slag blev mer än dubbelt så stort. Det var då elektronikfabriken i Elva bytte ut skylten och blev en del av GPV. Företaget är också den största arbetsgivaren i södra Estland.

– Vi är inriktade på professionell elektronik, säger fabrikens vd Veiko Vaher.

Företaget har stora industri­ företag som kunder. Deras namn nämner han inte, men det är företag med produkter där elektronik har en nyckelroll för funktionen och kvalitetskraven är höga. Branscherna är byggnadsautomation, kraft, industriautomation och transportlösningar, exempelvis tåg.

Det innebär att serierna är medelstora och att GPV tillverkar ett stort antal olika produkter. En kärna i verksamheten är tillverkningen av ytmonterade kretskort. Men GPV Electronics EE erbjuder också en rad andra tjänster. Det är till exempel manuell hålmontering av stora och udda komponenter. Man tar också hand om systemtillverkningen som är montering av kompletta elektronikenheter som emballeras och görs klara för leverans till slutkund.

Elektronikfabriken i Elva firade sitt 30-årsjubileum förra året. Fabriken startades av finska intressenter, samma år som Sovjetimperiet upplöstes och Estland blev självständigt. Sedan

dess har namn och ägarskap ändrats i några omgångar.

Den första lilla fabriksbyggnaden i ljus puts finns fortfarande kvar, men är helt inbyggd i den moderna industrianläggningen.

Fabriken har byggts ut i tre etapper till 15 000 kvm. För en besökare ser det ut som fabriks­ tomten är fullt utnyttjad.

– Vi kan ändå expandera produktionen snabbt när det behövs, säger Veiko Vaher.

– Delar av systemtillverkningen [box-build] sker i en annan lokal i Elva. Det går också att öka antalet personer i varje skift.

Redan idag pågår tillverkningen dygnet runt, fem, sex dagar i veckan.

Estland är inte längre något utpräglat lågkostnadsland som för 30 år sedan. När det gäller vissa slag av kvalificerad arbetskraft och chefspersonal är lönenivåerna jämförbar med norra Europa.

Kostnaderna för elenergi är till och med en bit högre än i exempelvis Sverige.

Vilka är då konkurrensfördelarna GPV Electronics i Elva?

– Det är vår kvalitet och vår förmåga att leverera. Priset är förstås viktigt, det måste ligga rätt, men behöver kanske inte vara lägst vid varje tillfälle, förklarar Veiko Vaher.

Han pekar också på trenden är att ta hem tillverkningen till Europa. För kunderna som till stor del finns i norra Europa är det attraktivt med att produktionen ligger i närheten, men också att det är lätt att kommunicera med underleverantören.

En annan fördel är flexibiliteten. Företaget kan snabbt växla upp när det behövs. Under förra året ökade man antalet anställda med 20 procent. Företaget har olika utbildningsprogram för nyanställda på plats. Det tar omkring 10 veckor att utbilda ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/23

TEMA: PRODUKTION, MÖNSTERKORT & HÅLLBARHET

viktigaste exportvara – satsar på professionell elektronik

FAKTA

Totalt har fabriken sex linjer för ytmontering av elektronik. FOTO: GPV

en operatör till ytmonteringslinjerna.

– Vi kräver inte att alla nyanställda ska ha erfarenhet av elektronikproduktion. Det vi behöver är personer som är villiga att jobba och att lära sig något nytt.

Tillgången på lämplig personal är en viktig fråga för företaget.

Staden Elva, med cirka 5 000 invånare, kan inte heller ensam försörja elektroniktillverkaren med personal. Företaget rekryterar idag från stora delar av södra Estland, en del anställda kommer också från Lettland. Veiko Vaher säger att man har beredskap att utöka rekryteringen från andra sidan gränsen. Fler ingenjörer kan man rekrytera från universitetsstaden Tartu som ligger 20 minuters bilväg bort.

Företaget driver också egna busslinjer för de anställda. Bussarna går varje dag och når stora delar av södra Estland eftersom kollektivtrafiken, i den mån sådan finns, inte passar skiftbytena i fabriken.

Vi gör en rundvandring i anläggningen. De höga lagerutomaterna där alla inkommande komponenter förvaras är det första vi får syn på. Vi håller oss naturligtvis innanför markeringarna på golvet som visar var besökare får gå. Produktionslokalerna är ljusa och överskåd-

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/23

liga, maskinerna är i gång och den manuella monteringen pågår. Allt är väl undanplockat, inget emballage med logotyper som kan skvallra om ingående komponenter eller vem som är beställare är synliga.

Alla avdelningar har antingen en whiteboard eller en bildskärm där teamen kan följa upp produktionsmålen, bland annat när det gäller volym och kvalitet.

– Varje team väljer själv om man vill ha uppföljningen på en tavla eller på bildskärm, säger Veiko Vaher. Han bekräftar att produktionen är inspirerad av tillverkningsfilosofin ”lean production”, men gör i övrigt inte någon större affär av den saken.

Däremot understryker han hur viktigt det är att hålla hög kvalitet på produkterna. Alla produkter testas innan de lämnar fabriken. Minst 99,6 procent av produkterna måste klara sig genom teststeget.

– Annars försvinner vår vinst.

Det kostar väldigt mycket mer att felsöka och reparera än att göra rätt från början, säger Veiko Vaher.

Alla fel utreds. Om det visar sig att det är processen som inte är anpassad för ett visst kretskort måste produktionsteknikerna ta tag i problemet. Det kan också vara så att det är konstruktionen av kortet som är orsak till

problemen. Då behöver man gå tillbaka till kunden och diskutera förändringar.

Vi passerar avdelningen för ytmontering. Med sex linjer är det den näst störst i Estland. Bara Ericsson i Tallinn har en högre kapacitet när det gäller tillverkning av kretskort.

– Linjerna är snabba och ofta är våra serier korta. Då blir ställtiderna väldigt viktiga. Det innebär en stor skillnad om man kan minska tiden för varje omställning med en minut, säger Veiko Vaher.

Vi går förbi arbetsstationerna för manuell hålmontering av stora och udda komponenter och maskinerna där kretskorten lackeras.

Flera av kunderna beställer kretskort som de sedan själv monterar in i sin utrustning.

Andra vill ha leverans av kompletta elektronikenheter. Den typen av systemmontering sker i en separat del av fabriken. Ett par arbetsplatser står tomma och Veiko Vaher förklarar: – Vi saknar inte uppdrag, det är inte därför det ser ut så här.

Varje arbetsplats här inne är anpassad för en viss sorts produkt och för tillfället tillverkar vi inte just de produkterna, förklarar Veiko Vaher.

MATS UDIKAS mats@etn.se

GPV med 19 fabriker i tre världsdelar Det danska företaget GPV är idag Europas näst största kontraktstillverkare av elektronik.

Företaget har 19 produktionsanläggningar i 13 länder på tre kontinenter och omkring 8 500 anställda. Huvudkontoret finns i Vejle i Danmark och leds av vd Bo Lybæk.

Utöver elektro­ nikproduktion erbjuder företaget mekaniktillverkning, montering av system och testtjänster. Förra året köpte man det finska företaget Enics som har en liknande företagsprofil. Integrationsprocessen mellan företagen har pågått under 2023 och i juni invigde man en gemensam organisationsstruktur.

Storleken på de olika produktionsenheterna varierar mellan 200 och 1500 anställda. Det estniska dotterbolaget hör till de större enheterna.

– Enheten ligger strategiskt väl till i de delar av Europa som har de bäst anpassade kostnaderna och är den största arbetsgivaren i södra Estland.

Till företagets viktiga förmågor hör produktion i medelstora volymer och komplex systemmontering av elektronikenheter, säger Bo Lybæk.

Vilka är de största utmaningarna med att driva kontraktstillverkning av elektronik i Europa?

– Den största utmaningen för europeisk elektronikproduktion är bristen på kvalificerad arbetskraft och stigande kostnader.

Vilka viktiga aktuella trender ser du för kontraktstillverkningen i Europa?

– Efter en period med höga tillväxttal börjar vi se tecken på en mer balanserad situation med en mer normal tillväxttakt.

Trots det så är komponentpriserna höga. Det finns också fortfarande utmaningar när det gäller försörjningsfrågor och logistik. Nu i post-coronatider ser vi att en del av våra kunder fokuserar på regionala strategier. Det ökar behovet av större produktionskapacitet i de delar av Europa och den amerikanska kontinenten som har de bäst anpassade kostnaderna, svarar Bo Lybæk.

17

ANNONS

MXO-FAMILJENS EVOLUTION Det nya oscilloskopet R&S®MXO 5 har fler kanaler och större bandbredd jämfört med existerande medlemmar i R&S®MXO-serien. R&S®MXO 5 är det första oscilloskopet från Rohde & Schwarz med åtta kanaler vilket förenklar mätningar när det finns många olika spänningsmatningar, för att testa Ethernet i fordon och vid förberedande EMI-tester.

Snabbaste oscilloskopet i världen R&S®MXO 5 är det första 8-kanaliga oscillo­ skopet från Rohde & Schwarz och samtidigt världens första oscilloskop med åtta kanaler som kan fånga 4,5 miljoner vågformer per sekund och 18 miljoner svep per sekund över flera kanaler. Användarna kan noggrant studera intrikata detaljer i signalen liksom sällsynt förekommande händelser.

ment. I bägge fallen måste mätningarna göras synkroniserat för att ge en sanningsenlig bild av förloppet och ju fler kanaler som behövs desto besvärligare blir uppgiften.

R&S®MXO 5 kan användas för många olika fordonstillämpningar. Oscilloskopet har stöd för test av Ethernet i fordon och USB enligt standarderna plus grundläggande möjligheter att trigga på fordonsbussar och avkoda trafiken. När man designar elektriska drivlinor behövs ofta probar för höga strömmar och spänningar. Här kan antalet kanaler i oscilloskopet utgöra en begränsning men R&S®MXO 5 kan bestyckas med åtta aktiva probar som alla går att använda samtidigt.

Kraftfulla funktioner för EMI-testning R&S®MXO 5 fångar upp till 99 procent av realtidsförloppet. En kort dötid (Blind Spot) mellan uppdateringar är idealisk för EMItestning och övertoner. Att FFT (fast Fourier transform) görs 45 000 gånger per sekund är ett genombrott och bidrar till att effektivisera felsökningen för allt från kraftomvandling till fordonstillämpningar.

R&S®MXO 5 är ett kraftfullt verktyg för EMI-diagnos under produktvecklingsfasen.

Att debugga tidigt medför att man slipper kostsamma omkonstruktioner under produktionsanpassningen.

Prestanda i alla lägen Upp till 90 procent av CO2 -utsläppen från elektroniken uppstår under användningen.

Fjärrstyrda test- och mätinstrument måste ofta vara påslagna hela tiden. För att spara energi startar R&S®MXO 5 så snart strömmatningen slås på. Kombinerat med en smart kontakt kan oscilloskopet stängas av när det inte används för att fjärrstyrt slås på när det ska användas igen.

Jämfört med andra oscilloskop i den här klassen sänker R&S®MXO 5 tomgångsförbrukningen med hela 40 procent vilket gör det energi- och kostnadseffektivt.

”Power sequencing” på ett enklare sätt Att verifiera i vilken ordning matningsspänningarna slås på och av (Power sequencing) är en av de första tillämpningarna man kommer att tänka på när antalet kanaler blir fler. När ett testobjekt (DUT) har fler matningsspänningar än oscilloskopet har kanaler får man göra flera mätningar eller använda två instru-

Största standardminnet Var och en av de åtta kanalerna har minne på 500 MSampel vilket är mer än fem gånger större än vad som är standard hos andra oscilloskop i den här klassen. Det segmenterade minnet kan användas för att fånga signaler som har perioder av inaktivitet. Det är användbart för exempelvis laserpulser, aktivitet på

R&S®MXO lanserades i september 2022.

Den första medlemmen var R&S®MXO 4, ett 4-kanaligt instrument med upp till 1,5 GHz bandbredd, det nya R&S®MXO 5 har upp till 2 GHz bandbredd.

R&S®MXO 5 specifikation Kanaler Bandbredd

En vanlig sinuston kan dölja många spektral­ komponenter. De fyra simultana spektrum som visas här har olika inställning på x- och y-axeln (span och amplitud) för att det ska gå att se olika detaljer i signalen.

seriella bussar och för RF-pulser över långa tidsperioder med upp till 10 000 segment.

Standard läget History Mode ger enkelt åtkomst till tidigare insamlade data.

Alla verktyg för mätningar och analys finns tillgängliga inklusive avkodning av seriella bussar och automatiska mätningar. Det finns en uppgradering av minnet som ger 1 GSampel (kanalerna är interleavade) och 1 miljon segment för ännu längre tidsintervall.

Spela in alla detaljer noggrant Alla kanaler har 12-bitars AD-omvandlare med 4096 kvantiseringsnivåer för att signalens alla detaljer ska återges utan kompromiss med kvaliteten och oberoende av samplingshastigheten. Hårdvaran har en 18-bitarsarkitektur med HD-läge för att ytterligare förbättra upplösningen. Detta påverkar inte samplingshastigheten som normalt för ERES och HiRES mode. Ett rörligt och medelvärdesbildande filter tar bort bruskomponenter som annars skulle kunna

Max. samplingshastighet

4 350 MHz, 500 MHz, 1 GHz, 2 GHz 5 GSampel/s

Minneslängd Vertikal upplösning Datainsamlingshastighet Skärm OS

500 MSampel/kanal 12 bitars AD, upp till 18 bitar 4,5 MVågformer/s 15” full HD Linux

8 100 MHz, 200 MHz, 350 MHz, 500 MHz, 1 GHz, 2 GHz 5 G Sampel/s, 2,5 Sampel/s (>4 kanaler)

även i kontorsmiljö. Att använda instrumentet när man inte sitter framför det är också extremt lätt. Webservern ger användaren ett lättanvänt gränssnitt för att styra det och studera mätningarna via en webbläsare.

För att öka säkerheten i R&S®MXO 5 finns ett löstagbart minneskort av typen M.2 där data lagras och som kan förvaras på ett fysiskt säkert ställe. I ett högsäkerhetslabb går det att stoppa i och ta ur M.2-kort efter behov.

bli undersamplade vilket bibehåller den höga upplösningen i insamling och triggning.

Oscilloskopen har en känslighet ner till 500 µV/div utan att man behöver minska bandbredden. Vid 1 mV/div har oscilloskopen en låg brusnivå på 130 µV även med full bandbredd på 2 GHz. Precision och noggrannhet förbättras ytterligare av Rohde & Schwarz patenterade och digitala triggarkitektur där det går att ställa känsligheten och ha sampelbaserad detektering av event. En offset på ±2 V med hög vertikal känslighet underlättar mätningar av rippel på spänningen.

Anpassa till ditt arbetssätt Labbänkar har alltid för lite yta. R&S®MXO 5 upptar inte mer än 153 mm x 445 mm och har höjden 314 mm samtidigt som det inte väger mer än 9 kg vilket gör det väldigt kompakt och portabelt. Som tillval finns ett VESA-fäste som tillsammans med en monitorarm sparar värdefull bänkyta. Ljudnivån är väldigt låg med bara 25 dBA på en meters avstånd från framsidan (samma nivå som en svag viskning) vilket gör att oscilloskopet går att använda

Få snabbare resultat R&S®MXO 5 är ett mångsidigt instrument för alla typer av uppgifter som ger användaren djupa insikter om sina konstruktioner. Med minst 100 MHz bandbredd klarar R&S®MXO 5 vanliga tillämpningar där fler kanaler behövs för att snabbt få resultat.

R&S®MXO 5 har som standard ett minne på 500 MSampel per kanal för att kunna fånga långa förlopp med hög samplingshastighet och en vertikal upplösning som behövs för mätningar på krafttillämpningar. ADomvandlaren på 12 bitar med ett 18-bitars HD-läge ger ytterligare upplösning för att noggrant och med bra brusprestanda kunna kvantifiera rippel. Snabb datainsamling med hårdvaruaccelerade mätningar gör att det också går fort att skapa statistisk korrelation av resultaten.

Chun Soong Wong, Rohde & Schwarz

12-bitarsdata kan ha mycket brus (vänster).

I 18-bitars HD-läget används ett extra filter för att göra signalen användbar (höger).

En titt på insidan visar en asic som klarar 200 Gbit/s. MXO-EP har kraftfull signalbehandling och ett generöst minne. R&S®MXO 5 har två asicar för att fånga signalerna med världsledande prestanda.

Det första och det senaste oscilloskopet från Rohde & Schwarz: R&S®RTO1000 är från 2010 och det senaste R&S®MXO 5 är från 2023.

Rohde & Schwarz och oscilloskop: År 2010 gjorde Rohde & Schwarz entré på oscilloskopmarknaden. Det är en kort tid jämfört med företagets långa historia på RF-området men det har inte hindrat Rohde & Schwarz från att påverka branschen med innovationer.

Efter en lovande start 2010 (med ett ingångssteg som hade världens lägsta brusfaktor för ett 4 GHz-oscilloskop och den första asic:en som fångade 1 miljon vågformer per sekund) har företagets expertis inom RF-området bidragit till att det år 2012 kunde lansera ett oscilloskop med en integrerad spektrumanalysfunktion för effektiv avlusning av RF-produkter – en funktion som är unik eftersom oscilloskop normalt används i tidsdomänen.

R&S®Scope Rider från 2015 var en annan milstolpe, det handhållna oscilloskopet är lika kraftfullt som sin motsvarighet på labbänken. År 2017 introducerade Rohde & Schwarz en AD-omvandlare med 10 bitar i de enklaste modellerna. Två år senare kom en funktion som gör det möjligt att i realtid trigga på en av­ kodad signal för bättre noggrannhet. År 2022 var R&S®MXO 4 det första oscilloskopet som klarade av att fånga 4,5 miljoner vågformer per sekund.

TEMA: PRODUKTION, MÖNSTERKORT & HÅLLBARHET

Rise vill hjälpa

Allt fler pratar om den gröna och cirkulära ekonomin, men vad innebär den för elektronikbranschen? Forskningsinstitutet Rise håller på att bygga upp kunskap för att kunna hjälpa svensk industri med omställningen.

– Vi såg att det fanns ett kunskapsgap inom hållbarhet och elektronik och tänkte att då får vi väl överbrygga det. Se vad som finns, vad kan vi göra, och bygga upp kunskap om vad en hållbar värdekedja innebär, säger Sjoerd Haasl på forskningsinstitutet Rise.

På den tiden – för drygt två år sedan – var han ansvarig för en enhet kallad

20

Sensorer och material på Rise.

Tillsammans med några kollegor som var inne på samma spår formulerade de en ansökan till ICT Forum (Acreos tidigare ägare) som nappade på idén.

En ytterligare ansökan har också beviljats finansiering från EU via Tillväxtverket.

– Bägge satsningarna har väldigt liknande syfte:

att bygga kompetens och att skapa medvetenhet kring de utmaningar och möjligheter som elektronikvärdekedjan har inom hållbarhet.

En viktig del i arbetet är att sprida den kunskap som byggs, och påverka industrin. Den 11 september genomfördes en heldag i Stockholm tillsammans med branschföreningen Svensk Elektronik. Där presenterade företrädare från både Rise och industrin sina erfarenheter och vad de kan hjälpa till med.

Det handlade om frågor som vilka material de jobbade med, effektivisering av energiförbruk-

ningen och hur elektroniken kunde återvinnas eller återanvändas.

– Vi har också bidragit till en vitbok inom EPoSS (the European Association on Smart System Integration) som tittat på prioriterade satsningar för hållbar elektronik.

AT T R I S E N U M E R A kan ta på sig den här typen av uppgifter ligger i linje med intentionerna när forskningsinstitutet bildades år 2016 genom sammanslagning av ett antal mindre institut. De hade var för sig inte muskler att stötta industrin när den påverkades av

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/23

TEMA: PRODUKTION, MÖNSTERKORT & HÅLLBARHET

industrin bli hållbar ett antal förnyade direktiv som EMC, RoHS, WEEE och energispardirektivet.

– Vi såg att det fanns olika experter inom Rise som fångat upp den komplexa utmaningen och som drivit hållbarhetsfrågor inom sina respektive expertområden.

Kärntruppen i det som döpts till Green Electronics Initiative är 15 personer som lägger en betydande del av sin tid på detta.

Många fler har bidragit till kunskapsuppbyggnaden som gjort det möjligt för Rise att komma med i EU-finansierade projekt inom området hållbar elektronik, hittills två projekt.

– Dels ger det mycket resurser, dels bygger vi nätverk kring det.

E N M I N D R E D E L av verksamheten har varit fyra exjobb med fokus på hållbarhet inom elektronikområdet.

– Ganska snabbt insåg vi att det finns verktyg för hållbarhetsutvärdering där livscykelanalys (LCA) är ett.

Men även om institutet redan hade ett 40-tal anställda som jobbar med området, fanns det ett stort uppdämt behov av kompetens kring LCA inom elektronikområdet.

– Vi har sedan dess tagit in en LCA-expert som börjat forska på miljöprestandan av elektronik samtidigt som fyra elektronik­ ingenjörer utbildade sig i LCAmetoder.

Tittar man specifikt på klimat­ avtrycket av en mobiltelefon kommer, enligt en studie som Ericsson utfört, den största delen, så mycket som 88 procent, från tillverkningen. Resten är från användningen. Som kan vara så kort som tre år innan man byter till en ny.

– Kan man fördubbla livstiden av en mobiltelefon är det självklart att man nästan halverar inverkan, säger Sjoerd Haasl.

E T T L I K N A N D E E X E M P E L går att hitta hos tyska Siemens som tar tillbaka och uppdaterar datortomografer. Även om de inte har lika bra prestanda som den senaste modellen finns det en marknad.

Både USA och EU är inne på samma spår med lagstiftning som ska ge elektroniken ett längre liv. Det handlar om att tvinga tillverkarna att göra det möjligt att reparera produkterna genom att tillhandahålla reservdelar, verktyg och instruktioner under ett antal år efter tillverkningen, det som i EU kallas Right to Repair Directive.

Ett annat aktuellt område är PFAS (per- och polyfluorerade ämnen), som används som flamskyddsmedel och som är mycket svåra att bryta ner i naturen. Det finns i massvis i produkter och EU har ett regleringsförslag ute på konsultation med ­ambitionen att fasa ut ämnena till 2025. Rise har kunskap inom området och

arrangerade ett webbsänt seminarium i början av oktober för att förklara hur elektronikbranschen påverkas.

Ytterligare ett område där institutet har kunskaper sedan länge är datacenter. Någonstans mellan 2 och 3 procent av elförbrukningen i västvärlden går till just datacenter så att försöka sänka elförbrukningen är intressant både för att sänka driftskostnaderna och ur ett hållbarhetsperspektiv.

Institutet har tittat på kyllösningar för edge-noder med bara några tiotal servrar och därmed lite andra randvillkor än i stora datacenter.

– Vi har sökt stöd i ett EUprogram för att kunna bygga en prototyp med innovativa kyllösningar.

Hur är intresset i branschen?

– Det är ett spann från enstaka aktörer som brinner för detta och vill driva omställningen. De är trevliga att samarbeta med. I andra änden är de väldigt avvaktande och säger att de kommer att göra saker när regelverket säger det.

Behoven är ändå likartade. I bägge fallen behöver företagen förstå och prioritera de frågor de måste arbeta med och omsätta dem i praktiken i sina affärs­ modeller.

Hållbarhet håller också på att bli en förutsättning för att få offentlig finansiering både i Sverige och i Europa.

– Man märker att det efterlyses allt oftare och att hållbarhets­ aspekten är viktig när det handlar om offentlig finansiering.

M E N H Å L L B A R H E T av ­elektronik handlar också om andra ­värden, som social och ekologisk håll­ barhet, som var de sällsynta jordartsmetallerna kommer ifrån eller hur miljön påverkas av de giftiga ämnen som ofta används i tillverkningen.

En ledstjärna för Rise är att alltid utgå från vetenskapliga fakta, annars finns alltid risken att slutresultatet blir någon form av ”greenwashing”.

– Det är därför vi gör kunskapsuppbyggnad, för att vi ska kunna göra det som är rätt och inte bara ser bra ut, säger Sjoerd Haasl.

M E N A L LT H A N D L A R inte om elektroniken och dess avtryck på miljön. Elektronik kan också bidra till att göra samhället mer hållbart. Exempelvis skedde den här intervjun via Teams, istället för att författaren åkte ut till Kista för att träffa Sjoerd Haasl.

– Vi sitter på en enorm möjlighet med elektronik som möjliggörare för hållbar omställning.

När man pratar digitalisering kan den hjälpa till att sänka koldioxidanvändningen med 2 till 20 procent beroende på vem man frågar.

PER HENRICSSON per@etn.se

PI Sweden samlar de största svenska företagen inom industriell kommunikation.

Två kompetenscentra, PICC, och ett utbildningscentrum, PITC, hjälper svensk industri. Är ditt företag inte medlem? - Besök se.profibus.com och anslut er!

Fri annonsering i våra nyhetsbrev och i PROFInews med 150000 prenumeranter.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/23

21

TEMA: PRODUKTION, MÖNSTERKORT & HÅLLBARHET

kort. Han har varit verksam i mönsterkortsbranschen i 25 år och skrivit två mönsterkortsböcker på svenska, utbildat inom IPC och skrivit ett flertal artiklar. Icape Malmö Mönsterkort har egen tillverkning i Malmö sedan 1970 men importerar också mönsterkort från tillverkare i Asien och Europa.

S

kyddslackning, ingjutning och limning på kretskort är en oändlig kompatibilitetsdjungel. En avgörande faktor är hög vidhäftning mot underlaget, det vill säga kretskortets komponenter och mönsterkort.

Leverantörer av skyddslacker (conformal coatings) har givetvis sina infallsvinklar och önskemål. Mönsterkortstillverkarna har sina utgångspunkter, lödmasken ska främst uppfylla IPC-specifikationer och flamskyddskrav (UL) om inget annat specificerats. Hur kretskortet därefter bestyckas och efterbehandlas kan mönsterkortstillverkaren rimligen inte veta eller ta höjd för.

Att skapa en heltäckande kompatibilitetsmatris som fångar upp alla kombinationer av skyddslacker respektive lödmasker skulle bli ett evighetsjobb, speciellt eftersom nya varianter introduceras löpande på marknaden. Det finns en mängd med skyddslacker baserade på polyuretan, silikon eller akryl från ett flertal leverantörer. Tillsammans med varianter och systemlösningar som även kan bestå av rengöringsprocesser före applicering inser man snabbt att det inte är enkla val. Appliceringsmetoderna, tork- och härdmetoderna är också väldigt varierande.

Den största ytan som ska lackas på kretskortet utgörs ofta av lödmask. Lacken är enkelt förklarat en tvåkomponentslack, baserad på akryl, epoxi, färgpigment, foto­initiator och fillers. Förhållandet mellan de ingående komponenterna varierar beroende på färg och finish.

Som artikelförfattare vill jag vara tydlig med att jag absolut inte har några expertkunskaper inom skyddslackning och limning, inte heller lödning som också kan påverka vidhäftningen. Min expertis är mönsterkort och efter ett antal frågor kring skyddslackning och lödmask har jag forskat lite mer kring hur

22

EX

Esbjörn Johansson är teknik- och kvalitetschef på Icape Malmö Mönster-

PE R

R TA T

Av Esbjörn Johansson, Icape Malmö Mönsterkort

UV-flourescens avslöjar ojämn vätning av skyddslack mot mönsterkortets lödmask.

IKEL

Skyddslackens kompatibilitet med lödmask

Exempel på dålig vätning eller avvätning av skyddslack.

Avskalning av skyddslack till vänster efter rits- och tejpprov. God vidhäftning till höger.

lödmasken påverkar vidhäftningen. Kanske kan jag komma med några tankar och tips som mönsterkortstillverkare.

Vidhäftning God täckning och vidhäftning vid skyddslackning är avgörande. Även de mest specificerade lödmasker och optimala kombinationer lödmask och skyddslack är ingen garanti för att skyddslacken får ett bra fäste. Att testa första mönsterkortet i batchen, exempelvis på panelramen, är att rekommendera.

En enkel metod är tejptest som ett enkelt dragprov. Genom att ritsa ytan kan man även se om skyddslacken skalar av på större ytor.

Många skyddslacker har även UV-floure­ scens som syns under belysning med så kal�lad black light som avger UVA. En bra metod för att konstatera om lacken har fullgod vätning mot underlaget (lödmasken). Mörka områden indikerar ickevätning, avvätning eller väldigt tunn skyddslack.

Ytenergi Lödmaskens ytenergi påverkar hur väl skydds­lack fäster mot kortet. Även med låg ytenergi kan kortet lackas, men lacken kan

dras ihop fläckvis i form av avvätning.

Vätvinkeln är enkelt förklarat det som avgör om det blir en god vidhäftning hos lödmasken. Ytenergin hos lödmasken har en stor påverkan. Givetvis finns föroreningar och fukt som två viktiga andra parametrar, men strikt sett på lödmasken är ytenergin en viktig parameter för ett bra lackresultat.

Kontroll av ytenergi Ett enkelt sätt att kontrollera lödmaskens ytenergi är genom ett Dyne-test. Med speci-

Kontaktvinkel

Hög ytenergi 40 Dyne.

Kontaktvinkel

Låg ytenergi 30 Dyne.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/23

TEMA: PRODUKTION, MÖNSTERKORT & HÅLLBARHET ella tuschpennor graderade från till exempel Dyne 30 till 44 mN/m ritas breda streck och efter några sekunder får man en indikering på om tuschet väter bra eller inte. Efter 10 till 20 sekunder ska färgen fortfarande bilda en sammanhängande film. Väntar man för länge blir resultatet missvisande eftersom färger fortsätter att torka och drar ihop sig.

Tester av olika lödmasker Efter att ha testat en mängd med lödmasker och kombinationer med olika oxidskydd, kan man inse att utbudet av lödmasker är väldigt stort och att en fullständig kartläggning inte är realistisk.

Ytenergin hos lödmasken verkar inte påverkas av mönsterkortets ålder (lagringstid), inte heller om det är ENIG, OSP eller HASL som oxidskydd.

FR-4 basmaterial utan lödmask ger utmärkt vidhäftning med högt Dyne-värde, medan flexmaterial, typiskt polyimid är olämpligt för lackning, ingjutning och limning.

Vit lödmask ger generellt lägre ytenergi jämfört med grön lödmask. Högst ytenergi ger mattsvart lödmask genom sitt pigment, men svart lack har lägre upplösning, är känsligare för repor och upplevs svårare att inspektera visuellt.

Matt lödmask Som regel kan man säga att en matt lödmask ger bättre vidhäftning för skyddslackning.

De flesta matta lödmasker har ofta en högre ytenergi jämfört med blank lödmask.

Ursprungliga syftet med matt lödmask har varit att minska lodkulor och tennsläp vid våglödning, även för att förenkla avsyning med minskat blänk.

Men, en matt lödmask är ingen garanti för optimal vidhäftning till skyddslack. Det kan vara tvärtom. Det som oftast skapar den matta ytan hos lödmasken är fillers. En vanlig filler är talk (Mg), vilken kan krypa upp på ytan och fungera som en hydrofob, förhindra vätning. En utmärkt egenskap för att fluss och tenn inte ska fasta, en mindre god egenskap för att få en skyddslack att fästa.

Får du bra vidhäftning med konventionell blank lödmask, så rekommenderar jag att fortsätta använda den och inte gå över till matt lödmask.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/23

Storage time 1 week 1 month 2 months 4 months 2 months 1 month

3 months 1 month 1 month 10 days 1 year 1 month 1 week 1 month 11 months 2 years

1 year 1 month 1 week

3 months 1 week 1 month

Final finish None HASL ENIG HASL HASL ENIG HASL HASL ENIG ENIG OSP HASL HASL HASL ENIG OSP HASL ENIG ENIG ENIG ENIG HASL ENIG HASL ENIG HASL HASL ENIG ENIG HASL Silver HASL None

Exempel på speciella Dyne-pennor som använts i testerna.

Soldermask Soldermask type brand Polyimide (Kapton flex) Semigloss white Taiyo Semigloss green Taiyo Semigloss green Guangxin Glossy green Taiyo Glossy green Guangxin Matte green Guangxin Glossy green Guangxin Glossy green Guangxin Matte green Guangxin Glossy white Coants Semigloss green Taiyo Glossy green Guangxin Glossy green Taiyo Glossy green Taiyo Semigloss green Yongshengtai Semigloss green Peters Glossy green Guangxin Glossy green Guangxin Matte green Rongda Semigloss green Rongda Semigloss green Rongda Matte black Guangxin Matte green Taiyo Matte black Guangxin Matte green Huntsman Matte green Taiyo Matte black Taiyo Matte black Rongda Semigloss green Taiyo Matte green Guangxin Matte black YuDi Bare FR-4

Soldermask designation PSR-4000 LEW 1 PSR-2000 LF07G KSM-S6189 GL05 PSR-4000GP01EU DI KSM-S6189 GLF12 KSM-S6188 GC KSM-S6189 KG25 KSM-S6189 KG13 KSM-S6189 GM63 PM-500-87SF PSR-2000 CE830 KSM-S6189 GL03 PSR-4000GP01EU DI PSR-4000GP01EU D-400 GD4 SD 2467 KSM-S6189 KG25 KSM-S6188 KG26 H-9100 9G2 H-9100 44G02 H-9100 SK35 KSM-S6189 KM03 PSR-4000MH KSM-S6189 KM03 Probimer 77 PSR-2000 MT PSR-2000 ME3 H-8100 8BKT PSR-4000 MPHF KSM-S6189 GM66 UPS-9000 BK88M6

Dyne mN/m 30 30 31 31 32 32 32 32 32 32 32 33 33 34 34 34 34 36 36 38 39 40 40 41 41 41 42 42 42 43 44 44 44

TABELL. Översikt över ett antal lödmasker som testats i Malmö Mönsterkorts lab.

det osäkerhet kring hur länge korten förvarats öppet, kan det vara bra att baka korten en timme vid 105 °C för att driva bort ytfukt.

Förorenade mönsterkort förekommer också. De fall jag hittills utforskat har inte påvisat några föroreningar hos mönsterkortet som är så omfattande att de skulle påverka ett lackresultat.

De föroreningar som skulle kunna förekomma hos ett mönsterkort är i första hand fingeravtryck, rester från sköljvatten eller flussrester hos HASL-kort (varmförtenning) eller i speciella fall lödmaskkemi som tränger upp till ytan eller utgasar från lödmasklack

som runnit ner i vior.

Rengöring med isopropanolalkohol kan bättra på ytan, medan bakning vid 120 °C i en timme kan driva ut de sista resterna i lödmasken som i sin tur kan förbättra ytan.

Längre bakningstid har marginell effekt och försämrar bara lödbarheten.

Täckta eller öppna vior Täckta eller öppna vior verkar inte heller påverka lackningsresultatet, men givetvis kan lack och lim rinna ner i vior och håligheter och på det viset skapa fläckvis avvätning.

Därför rekommenderas ändå täckta vior och

23

▲ ▲

Föroreningar Ytenergin kan förändras efter bestyckning och lödning. Alla former av föroreningar och fukt kan påverka skyddslackens vidhäftningsförmåga, dessa tillförs relativt enkelt vid all hantering under pastatryck, montering, omsmältning, selektivlödning, våglödning, avsyning, montage och test.

Flussrester, utgasningar från komponentkapslar, temporär maskning, Loctite, finger­ avtryck, ja listan kan göras lång. Detta är parametrar helt utanför mönsterkortstillverkarens kontroll.

Ytlig fukt kan påverka inte bara lackning och limning utan även lödbarheten. Finns

Lödmasken har ett godkänt Dyne-värde på cirka 34 mN/m, medan Dyne 38 är underkänt.

TEMA: PRODUKTION, MÖNSTERKORT & HÅLLBARHET

Matt/semi-matt lödmask.

Blank lödmask.

Exempel på avvätning hos skyddslack nära vior.

i krävande fall lödmaskpluggade vior, speciellt om det är hårda krav på genomrinning.

att många fler parametrar än bara mönsterkortets lödmask påverkar Dyne-värdet.

Testa innan lackning Att bestyckade och skyddslackade kretskort kan vara rätt dyra är ingen överraskning.

Mönsterkort är förhållandevis billiga. För att säkerställa en god vidhäftning till skyddslacker, lim och ingjutning finns det ett antal konkreta tester att utföra, för att undvika bestyckade kort med vidhäftningsproblem.

Dessa problem är svåra att utreda, är det mönsterkortet, lödmasken, bestyckade kretskortet, fukt eller skyddslacken och dess processer som är problemet? Var i kedjan uppstod problemet?

Vid leverantörsbyte, första leverans eller körning av större repeat-batcher rekommenderas att kontrollera Dyne-värdet med penntest, både på obestyckade mönsterkort och efter bestyckning och lödning. Kom ihåg

Specifikation Som mönsterkortstillverkare är det inte möjligt att avgöra vilken lödmask som är kompatibel med vilken skyddslack. I de flesta fall fungerar en konventionell grön blank lödmask alldeles utmärkt och överspecificering eller ändring av ett fungerande koncept är som bekant inte alltid bästa lösningen.

Finns det en osäkerhet eller historik av vidhäftningsproblem kan det ändå vara läge att specificera ett Dyne-värde. I undantagsfall kan det vara lämpligt att specificera ett antal önskade lödmasktyper och fabrikat genom att själv utvärdera ett antal lödmasker ihop med ditt unika lacksystem. Men tänk på att en sådan specifikation minskar antalet möjliga tillverkare eftersom vissa lödmasker är unika för Europa, USA och Asien. Vissa mo-

dellbeteckningar av lödmask får helt enkelt inte säljas på vissa marknader. Dessutom har mönsterskortstillverkare bara ett begränsat antal lödmasktyper i sitt UL-godkännande.

Vissa leverantörer av skyddslack (conformal coating) rekommenderar mycket hög ytenergi upp till Dyne 40. Detta är ett högt värde för lödmask eftersom genomsnittlig ytenergi hos grön lödmask ligger runt Dyne 34, vilket bevisligen fungerar för de flesta typer av skyddslacker, gjutmassor och lim.

Dyne 34 är det bästa genomsnittliga värde du kan förvänta dig som mönsterkorts­ köpare om inget annat specificeras. Krävs ett högre Dyne-värde rekommenderas inte ­högre än 36 till 38 mN/m för att inte begränsa urvalet av lödmasken allt för mycket. Kom då ihåg att kontrollera Dyne-värdet även på bestyckat kretskort eftersom komponenter, lödprocesser och hantering kan kontami­ nera ytorna.

■

Från Idé till Produkt Elektronikdesign, EMC test, Produktion Utveckling Hårdvara Mjukvara Mekanik

Produktion

SMD Hålmontering Slutmontering Prototyper

EMC

Ackrediterat lab Filter design Filterproduktion

Dectron 2.0 AB • Thörnblads väg 6 • 386 90 Färjestaden • Telefon 0485-56 39 00 • www.dectron.se

24

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/23

© eiSos

COMPACT. EFFICIENT. SILENT. INFUSED BY INNOVATION.

WE are here for you!

Join our free webinars on: www.we-online.com/webinars

State of the Art Power Modules The MagI³C FIMM Fixed Isolated MicroModule series combines the features of an isolated power module with those of a classic MicroModule. It is realized in an LGA-7 housing and impresses with its miniaturized dimensions. The 1 W output power can be provided up to an ambient temperature of TA = 100 °C without derating. Features like continuous short circuit protection (SCP) and dynamic power boost up to 300 mA for 500 ms ensures a robust performance for industrial applications. The module complies with EN55032 (CISPR-32) class B conducted and radiated emissions standard and requieres no external components for operation. www.we-online.com/INFUSEDBYINNOVATION #FIMM

Highlights

• LGA-7 housing (9 mm x 7 mm x 3.1 mm) • Ambient temp range from -40 °C to +125 °C • Typ. 8 pF parasitic coupling capacitance • Efficiency up to 91 % • Certified according UL62368-1 • Dynamic and static power boost

PE R

R TA T

EX

TEMA: PRODUKTION, MÖNSTERKORT & HÅLLBARHET

IKEL

D

Digitalt produktpass

igitalt produktpass är ett uttryck som dyker upp allt oftare. Det är ett verktyg i omställningen till hållbara produkter och en cirkulär ekonomi, drivet av initiativ inom både EU och USA. Men vad är det egentligen och hur kan det påverka kraftelektronikbranschen?

Låt oss ta en titt.

För 20 år sedan var införandet av direktivet om begränsning av farliga ämnen 2002/95/EG (RoHS 1) en stark drivkraft bakom elektronikindustrins sökande efter alternativ till den eutektiska tenn-bly-legering som i årtionden använts för lödning. Sedan dess har många förordningar som begränsar användningen av farliga ämnen tillkommit. Vi är alla vana vid Rohs, Reach, TSCA och andra. Dessutom har ett växande fokus på långsiktig hållbarhet och optimering av naturresurser motiverat regeringar, institutioner och industrin att överväga hur man kan utveckla en cirkulär ekonomi inklusive element från cradle-to-cradle-konceptet, och att definiera ett optimalt sätt att spåra en produkt från dess ursprung, dess innehåll, dess överensstämmelse med miljönormer, dess reparerbarhet eller slutlig skrotning och återvinning. Detta gavs i mars 2022 fast form av Europeiska kommissionen som en del av EU:s Green Deal och har följts av liknande initiativ i USA. Men vad handlar det om?

Efter tio år med lokala initiativ presenterade EU-kommissionen, som en del av EU:s Green Deal, ett paket av förslag för att göra hållbara produkter till normen inom EU. Målet var att gå från en konventionell linjär ekonomi till att främja cirkulära affärsmodeller och ge konsumenterna verktyg för den gröna omställningen, inklusive det så kal�lade digitala produktpasset (DPP).

Nu kan vi fråga oss hur detta påverkar kraftelektronik och vad strömförsörjningsbranschen kan behöva göra på grund av de nya kraven. Var går gränserna mellan en

Av Patrick Le Fèvre, PRBX Patrick Le Fèvre är marknadschef på Powerbox (PRBX) med 40 års erfarenhet av kraftelektronik. Han har varit en pionjär inom digital kraft och tekniska initiativ för att minska energiförbrukningen.

Le Fèvre har skrivit över 450 vitböcker och artiklar som bland annat publicerats på internationella kraftelektronikkonferenser.

Han är också engagerad i flera miljöforum.

EU går från konventionell linjär ekonomi till cirkulär ekonomi.

Point-of-Load, en strömförsörjning på flera kilowatt, eller till och med ett elfordon? Vilka segment inom kraftelektronik kommer att behöva följa DPP? Låt oss försöka reda ut och förstå vad DPP är.

Med hela livscykeln i åtanke Förslaget till förordning om ekodesign för hållbara produkter behandlar produktkonstruktion, som avgör upp till 80 procent av en produkts miljöpåverkan under hela dess livscykel. Förslaget innehåller nya krav för att göra produkterna mer hållbara, tillförlitliga, återanvändningsbara, uppgraderingsbara, reparerbara, lättare att underhålla, renovera och återvinna samt energi- och resurseffektiva. Dessutom kommer krav på produkt-

PRBX/PETOVARGA/SHUT TERSTOCK

specifik information för att säkerställa att konsumenterna är medvetna om den miljöpåverkan som deras inköp innebär.

Alla berörda produkter kommer att ha digitala produktpass som gör det lättare att reparera eller återvinna dem och underlättar spårning av kritiska ämnen längs leveranskedjan. Syftet med passet är att förse producenter och andra viktiga aktörer i leveranskedjan, liksom konsumenter och marknadsövervakande myndigheter, med relevant information för att säkerställa en hållbar hantering av produkten. Om de utformas på ett bra sätt och harmoniserar med befintliga branschinitiativ kan dessa digitala produktpass bidra till att främja den cirkulära ekonomin och cirkulära affärsmodeller.

Exempel på digitalt batteripass.

PRBX/CHESKY/SHUT TERSTOCK

26

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/23

TEMA: PRODUKTION, MÖNSTERKORT & HÅLLBARHET

och kraftelektronik Det här kan låta hypotetiskt och komplext, men låt oss ta ett praktiskt exempel från segmentet för energilagring och batterier.

Sedan 2006 har batterier och batteriavfall reglerats inom EU enligt batteridirektivet (2006/66/EG). Efterfrågan på batterier har ökat snabbt och förväntas, drivet av eldrivna transporter och energilagring, fjortonfaldigas fram till 2030. En sådan global exponentiell ökning kommer att leda till motsvarande ökning av efterfrågan på råvaror, därav behovet av att minimera batteriernas miljöpåverkan.

Drivet av stor oro för batteribranschens långsiktiga hållbarhet genomfördes under 2017 två stora initiativ i Europa och USA. Båda hade samma syfte: att utveckla en innovativ, konkurrenskraftig och hållbar värdekedja för batterier med stor hänsyn till miljön och samhället som helhet.

Den 11 oktober 2017 bjöd Europeiska kommissionen in högre chefer inom bil-, kemi- och teknikindustrin till Bryssel med ambitionen att stärka batteritillverkningen i EU och utveckla ett europeiskt ekosystem för att minska beroendet och riskerna i leverans­ kedjan för något som kommer att bli kärnan i energiomställning och masselektrifiering.

Batterier är en viktig faktor för Europas rena och digitala omställning och avgörande för fordonssektorns konkurrenskraft. Detta följdes av lanseringen av European Battery Alliance (EBA).

I USA grundades samma år vid World Economic Forum en offentlig-privat samarbetsplattform för att skapa en hållbar värdekedja för batterier till 2030, The Global Battery Alliance (GBA).

Man kan säga att 2017 för EU och USA var en hörnsten i batteribranschens framtagning av de grundläggande principerna för det som kommer att bli DPP och ett helt nytt arbetssätt, med integrering av hela livscykeln för alla batterier (industri-, fordons-, elfordons- och bärbara batterier) på marknaderna i EU och USA. Inom hela kedjan kommer industriella aktörer att ta ansvar för inköpt material, med kraven på begränsad användning av farliga ämnen, minimikraven på användning av återvunnet material, koldioxidavtryck, prestanda, hållbarhet och märkning, samt uppfylla mål för insamling och återvinning/ återanvändning. Den övergripande processen är mycket komplex och båda allianserna har utvecklat en standardiserad process, där det digitala produktpasset är den ultimata representationen.

Från idé till praktik Det digitala produktpasset har börjat bli verklighet, och som EU-kommissionen pre­

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/23

Vitbok: Will the power supply industry adopt the cradle-to-cradle business model. PRBX Digitalt produktpass i en cirkulär ekonomi.

PRBX/DEJAN POPOVIC/SHUT TERSTOCK

senterade i mars 2022 som en del av sin handlingsplan för cirkulär ekonomi ”Ekodesign för hållbar produktreglering” (ESPR), kommer DPP att täcka alla steg i värdekedjan, uppdateras kontinuerligt och följa produkten under hela dess livscykel. Värt att nämna är också att EU-kommissionen och det amerikanska energidepartementet (DOE) har uttalat stöd för ett samarbete mellan European Battery Alliance och USA. Li-Bridge-alliansen ska påskynda utvecklingen av robusta leveranskedjor för litiumjon batterier och nästa generations batterier, inklusive de kritiska råvarusegmenten. Att främja ekonomin för ren energi och stärka värdekedjan för batterier är en topprioritet för både EU och USA. Den 25 april 2022 lanserade ett konsortium bestående av tyska ledare och marknadsaktörer från industri och vetenskap ett Battery Pass för att stödja EU:s cirkulära batteridata. Ett tekniskt inslag i projektet är tillhandahållandet av en heltäckande metod för säker delning av information och data mellan olika organisationer och deltagare i värdekedjan inom området för fordonsbatterier, baserat på obligatoriska standarduppsättningar av data och en interoperabel teknisk implementeringsmetod för att uppfylla EU-förordningen.

I USA tillkännagav GBA i oktober 2022 en viktig milstolpe i och med publiceringen av Greenhouse Gas Rulebook som den första indikatorn för Battery Passport. Den består av: ● Ett globalt rapporteringsramverk för att styra regler kring mätning, uppföljning och rapportering av ESG-parametrar i hela batterivärdekedjan. ● Ett digitalt ID för batterier med data och beskrivningar om ESG-prestanda, tillverkningshistorik och ursprung, och som

främjar livstidsförlängning och möjliggör återvinning. ● Harmonisering av digitala system i sam­ arbete över hela värdekedjan för rapportering av data till batteripasset. ● En digital plattform som samlar in, utbyter, sammanställer och rapporterar data ­mellan alla behöriga intressenter i livscykeln för att främja en hållbar värdekedja för elfordon (EV) och stationära batterier.

Den kommer att transparent rapportera framsteg mot globala mål längs batterivärdekedjan som information för myndigheters beslutsfattare och det civila samhället, samt för sättande av prestandariktmärken. ● En kvalitetsstämpel för batterier (baserad på data som rapporteras till plattformen) som vägledning för konsumenterna till ansvarsfulla inköp.

D E S S A E X E M P E L återspeglar det stora engagemanget från batteriindustrin för att slutföra implementeringen av DPP, vilket kommer att användas som en affärsmodell för andra delar av kraftelektronikindustrin.

I likhet med utvecklingen inom batteribranschen deltog Powerbox (PRBX) år 2017 i en tankesmedja om den framtida utvecklingen av strömförsörjningsindustrin med syfte att minska avfall och bli en del av det som vid den tiden var ett projekt, förordningen om ekodesign för hållbara produkter.

I en vitbok: ”Will the power supply industry adopt the cradle-to-cradle business model?” delade PRBX med sig av idéer om vad som skulle kunna bli normen. Det kommer förmodligen att ta några år innan strömförsörjningsindustrin antar DPP, men det är något att ha i åtanke och något som kan ske snabbare än vi kanske tror.

Var redo för det!

■

27

TEMA: PRODUKTION, MÖNSTERKORT & HÅLLBARHET

Av David Inman, Parker Chomerics David Inman är chef för applikationer och testtjänster på Parker Chomerics där han arbetat närmare 30 år.

I tester med Mini Box höll en ring på 100 mm i diameter testprovet på plats och komprimerade det.

PE R

R TA T

EX

Parkers Chomerics Premierserie är en blandning av PC-/ABStermoplastpolymer­legeringar och ledande fyllnadsmaterial.

IKEL

V

Ledande plaster ger

arje ledande plast är en kombination av PC-/ABS-termoplastpolymerer och konduktiva fyllmaterial som utformats för att ge önskad prestanda vad gäller de elektriska, mekaniska och fysiska egenskaperna. För att få högsta prestanda är det ledande fyllnadsmaterialet i Premier-familjen baserat på nickelpläterade kolfibrer (Ni-C) blandat med nickel-grafitpulver (Ni-C). Materialen tillför unika egenskaper som hjälper OEM-tillverkarna att uppfylla EMC-kraven.

För att säkerställa att alla nya EMI-skärmande material uppfyller kraven som ställs av 5G-produkter krävs naturligtvis omfattande tester, så Parker Chomerics genomförde ett projekt där företaget utvärderade ett antal varianter av Premier UL-94 V-0 och Super Temperature (ST). Det var A230-FRHF, A230-ST, A240-FRHF och A240-ST.

T I D I G A R E H A R H E L A Premier-sortimentet testats med avseende på EMI-egenskaper.

För detta test användes branschstandarderna ASTM-D4935 och IEEE-STD-299 med frekvenser från 30 MHz till 40 GHz. Det finns dock ett ökande behov av material som kan skärma EMI vid de högre frekvenser där 5G används. Dessa tester skulle därför leda till nya insikter.

Nya tester kräver ofta nya testmetoder och ny testutrustning. Detta har lett Parker Chomerics till att utveckla en unik låda för tester av skärmningseffektivitet för höga frekvenser, en så kallad Mini Box. Den här typen av test­uppställning i liten skala utvärderar

28

Testerna av ASTM D4935 krävde både en tvådelad referensskiva och ett ”belastnings”-prov.

skärmningseffektiviteten för frekvenser upp till 115 GHz enligt IEEE-STD-299. Tyvärr är stora testkammare i allmänhet inte lämpliga för så höga frekvenser på grund av längden på kablarna och användning av standardutrustning. Dessutom är testningsteknikerna för överföringsimpedans vanligtvis inte användbara bortom intervallet 1–10 GHz på grund av testfixturen och provens storlekar.

D E T VÅ P R O V B I TA R N A av Premiermaterialet kallade ”last” och ”referens” var 133 mm i diameter. En viktig fördel med denna provstorlek är att den är lämplig för testning enligt ASTM D4935 och IEEE-STD-299 med antingen Parker Chomerics huvudtestkammare eller Mini Box. Till följd av detta krävs endast ett testprov vid insamlingen av testdata från 30 MHz till 110 GHz. I testerna av ASTM D4935 användes en koaxialformad fixtur som designats specifikt för att testa homogena material över ett frekvensområde från 30 MHz till 1,5 GHz. I

testet placerades provet mellan fixturens två halvor. För mätningarna användes en spektrumanalysator. I det första testet användes ”referens”-skivan, och i det andra testet där skärmningseffekten testades användes ”belastnings”-provet.

För testning enligt IEEE STD 299 använde två olika konfigurationer. Först testades provet i huvudkammaren vid frekvenser från 800 MHz till 40 GHz. Denna kammare utgörs av ett helsvetsat stålhölje som mäter 3,7×6 m med en innervägg där testprovet är monterat. På den ena sidan av väggen finns utrustningen och antennen för sändartestet, och på den andra finns mottagarutrustningen och mottagarantennen.

U N D E R N Ä S TA D E L testades frekvenser från 50 MHz till 110 GHz i Mini Box med hjälp av en nätverksanalysator från Keysight, N5225A. Två mätningar av transmissions­ koefficienten genomfördes, en med materialet på Mini Box och en utan något mate-

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/23

TEMA: PRODUKTION, MÖNSTERKORT & HÅLLBARHET

ASTM 4935 Test Fixture

Test Sample Location

Koaxialformad testfixtur för testning enligt ASTM D4935.

effektiv EMI-skärmning rial mellan de två antennerna (IEEE-STD-299 öppen referens). Materialets skärmningseffektivitet bedömdes genom att s­tudera skillnaden mellan de två värdena på transmissionsko­efficienten. Även här placerades samma testprov över öppningen längst fram på lådan. En sändande antenn hade placerats i den motsatta änden av lådan. En mottagarantenn hade placerats utanför Mini Box i närheten av materialet som testades.

Referenstestmetoden IEEE STD-299 ”fritt fält” användes för testning i huvudkammaren och i Mini Box. I båda fallen riktas sändnings- och mottagarantennerna direkt mot varandra med samma avstånd från varandra som vid den slutliga mätningen av skärmningseffektiviteten.

Efter en avslutande testning var det möjligt att beräkna skärmningseffektiviteten baserat De olika komponenterna i Mini Box-uppställningen.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/23

Det som gör Parker Chomerics Mini Box så effektiv är att den är enkel att använda.

på skillnaden mellan det värde som erhölls under den öppna referensmätningen och den slutliga mätningen, uttryckt i decibel (dB).

R E S U LTAT E N V I S A D E en god skärmnings­ effektivitet för alla Premiers ledande plaster i UL-94 V-0- och Super Temperature-ut­

föranden (ST). I siffror innebär det 71–99 dB (Premier A230-ST), 63–99 dB (Premier A230FRHF), 71–104 dB (Premier A240-ST) och 63–100 dB (Premier A240-FRHF).

Det är sant att det förekommer vissa skillnader i resultaten, men jämförelsen är anmärkningsvärd med tanke på skillnaderna i testtekniker.

Utifrån detta är det möjligt att dra slutsatsen att ledande plaster är mycket effektiva lösningar inom EMC-design för 5G-tillämpningar. Beroende på den specifika frekvensen sträcker sig skärmningseffekten inom ett typiskt intervall från 40 till 100 dB. OEM-tillverkare och slutanvändare kan förlita sig på dessa data eftersom Parker Chomerics utformar fixturer och metoder för avskärmningstest som återspeglar produkten med ledande beläggning som används i applikationer ute i verkligheten.

■

Testning utfördes med refe­ renstestmetoden ”fritt fält”.

29

NYA PRODUKTER

Renesas M85:or är marknadens första ■ INBYGGDA SYSTEM De nya medlemmarna i Renesas stykretsfamilj RA8 är de första i branschen att vara baserade på Arms cpu Cortex M85.

Prestanda på den nya gruppen kretsar, kallad RA8M1, ska vara upp till 3000 CoreMark (6,39 Coremark/MHz). De finns för leverans idag.

Ytterligare ett block är tillägnat cybersäkerhet. Det krypterar, stöder TrustZone, skyddar datalagring, borgar för secure boot och sätter upp larm mot fysisk manipulation.

F Ö R D S P - O C H neuronnäts­ acceleration är de utrustade med det Helium-block från Arm som Renesas presenterade i en artikel i oktobernumret av Elektroniktidningen.

Med Armv8.1-M kommer stöd för pekarautentisering och BTI (Branch Target Identification).

Tillämpningar ska kunna finnas inom automation, hushållsapparater, konsumentelektronik, byggoch hemautomation och medicin.

M85-cpu:n är klockad till 480 MHz. Minnet är på en eller två Mbyte flash och 1 Mbyte SRAM som inkluderar 512 kbyte som är ECC-skyddade.

Bland gränssnitten märks xSPI-kompatibel oktal SPI med XIP och DOTF (decryptionon-the-fly), CAN-FD, Ethernet, USBFS/HS, 16-bitars kameragränssnitt och I3C. Kapslingen är 100, 144 eller 176 pinnar LQFP eller 224 bollar BGA. För utveckling finns inte mindre än 400 referenskonstruktioner – kallade Winning Combinations – att titta på för allt från robotdammsugare till smarta glasögon.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

30

Mycronic skruvar upp volymen ■ PRODUKTION 48 procent snabbare och sex gånger större komponenter, så presenterar Mycronic den nya ytmonteringsmaskinen för volymproduktion kallad Mypro A40DX.

Det har gått sex år sedan Mycronic lanserade föregångaren, MY300, så nu är det dags för en helt ny ytmonteringsmaskin som utvecklats för lite större tillverkningsvolymer men som ändå har den flexibilitet som krävs för att klara snabba omställningar vid mindre serier.

En viktig komponent är det nya monteringshuvudet MX7 med sju oberoende munstycken

(nozzlar) som styrs av 14 egenutvecklade servomotorer. Huvudet kan plocka och rotera komponenter från 45×45×15 mm ner till 0,4×0,2 mm (01005).

M YC R O N I C U P P G E R att placeringshastigheten ökar med 48 procent jämfört med föregångaren, vilket för en A40DX bestyckad med plockhuvudet MX7 ger 59 000 komponenter per timme mätt enligt IPC:s normer. Föregångaren, MY300 stannade på 40 000 komponenter per timme.

Med två MX7 plus ett Hydrahuvud för precisionsmontering klarar maskinen därmed upp till 118 000 komponenter per timme.

Hydrahuvudet hanterar kompo-

nenter från 0,3×0,15 mm (03015) upp till 99×73×22 mm.

A40DX har en transportbana för kort upp till 640×510 mm.

Modellen A40DX-13 har plats för 160 stycken komponent­ rullar på 8 mm medan Mypro A40DX-17 rymmer hela 224 stycken.

S O M T I L LVA L går det att få elektrisk test av motstånd, kondensatorer, dioder och transistorer.

Tilläggas kan att maskinen fått ett nytt användargränssnitt som steg-för steg hjälper operatörerna att få ut det mesta av maskinen.

PER HENRICSSON per@etn.se

En Beagleboard på Microchips Risc V-FPGA ■ INBYGGDA SYSTEM En FPGA från Microchip med fem hårda Risc V-kärnor – det är hjärnan i en kortdator från Farnell. Den heter Beagle V Fire och är tänkt för exempelvis IoT-enheter, robotik och arti­ficiell intelligens.

Farnell hoppas att plattform ska bli populär bland utvecklare och teknikentusiaster som vill utforska och experimentera med Risc V. FPGA:n är närmare bestämt en PolarFire FCVG484E. Microchip har haft FPGA:er med hårda Risc V-kärnor i fyra år.

Risc V-kärnorna är 64-­bitare.

Fyra av dem är appkärnor (RV64GC) och en hanterar monitorering och uppstart ­(RV64IMAC).

FA R N E L L LYF T E R F R A M kortets prestanda och anslutnings­ möjligheter. Prestandan är 3,125 Coremark/MHz och 1,714 Dmips/MHz. Här finns 23k logikelement (4-input LUT + DFF), 68 block för aritmetik (18×18 MACC) och fyra Serdes-länkar på 12,7 Gbps.

Minnet är 16 GB EMMC och 2 GB LPDDR4 RAM. Och så finns där ett Micro SD-kortuttag.

Kortet har Gigabit ­Ethernet, M.2 Key E och stöd för en WiFi-modul (2,4 GHz/5 GHz).

Plus USB Type C och seriella gränssnitt.

Det finns även möjliighet att ansluta expansionskort via SYZYGY, en 22-polig CSI eller Beaglebones 92-poliga stiftlist.

Fire är Beagleboards andra Beagle V-kort.

Det kör Linux och finns för levererans nu globalt.

På docs.beagleboard.org finns samarbetsforum, kod och utbildningsmaterial.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/23

NYA PRODUKTER

Google och Qualcomm vill se Risc V i smartklockor

BILD: DALLE 3

Åtta kanaler i Rohdes senaste oscilloskop ■ TEST OCH MÄT Det har gått ett drygt år sedan MXO 4 lanserades.

Med uppföljaren MXO 5 ­dubbleras antalet kanaler till åtta samtidigt som den ­maximala bandbredden ökar från 1,5 GHz till 2 GHz.

Fyra kanaler brukar vara standard på oscilloskop men fler kanaler underlättar felsökning på bland annat spänningsmatning med många nivåer, för att testa Ethernet i fordon men också för förberedande EMI-tester och vid diagnos av lite större inbyggda system.

MXO 5 finns i sex modeller med en bandbredd från 100 MHz upp till 2 GHz. Dessutom finns fyra modeller med fyra kanaler och en bandbredd från 350 MHz upp till 2 GHz. Precis som föregångaren är AD-omvandlaren på 12 bitar även om det också finns en 18-bitarsarkitektur med HDläge för att ytterligare förbättra upplösningen.

Samplingshastigheten är 5 GSa/s med fyra kanaler vilket sjunker till 2,5 GSa/s med åtta kanaler. Uppdateringshastig­

Battery Testing Simulation Load/Source

Many systems installed – ask us more!

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/23

heten av skärmen motsvarar 4,5 miljoner svep per sekund.

Minnet är på 500 MSampel per kanal vilket enligt R&S är mer än fem gånger större än normalt hos andra oscilloskop i den här klassen. Det går att uppgradera till 1 000 MSa/kanal och segmenterat vilket underlättar när man vill fånga signaler som har perioder av inaktivitet, exempelvis laserpulser, seriella bussar eller rf-pulser.

Förutom mätningar i tidsdomänen går det att studera signalen i frekvensdomänen med hjälp av en FFT-transform som sker upp till 45 000 gånger per sekund.

En lite udda finess är att instrument startar så fort strömmen kopplas in. Fjärrstyrda instrument brukar normalt behöva vara påslagna hela tiden vilket innebär att de drar ström även när de inte används.

Måtten är 153×445 mm och höjden 314 mm medan vikten ligger strax under 9 kg. För den som har ont om bänkyta går det att montera ett Vesa-fäste på baksidan.

PER HENRICSSON per@etn.se

■ WEARABLES Qualcomm och Google utvecklar en plattform för smartklockor på en ­kommande Risc V-baserad Snap­dragonprocessor.

Wear OS är Googles operativ­ system för smartklockor.

Qualcomm tillverkar Wear OS-processorer i en familj kallad Snapdragon Wear, idag baserad på Arm-cpu:er, men snart alltså även på Risc V. Risc V är en ung licensfri cpu-arkitektur med världsdominans som mål – ”all your cores are belong to us”, sade nyligen företagets ordförande Krste Asanovic.

Risc V har börjat nagga Arms Cortex M-familj i kanten inom styrkärnor, men nu tycker alltså Qualcomm och Google att den är mogen för att agera Linux-

processor. Wear OS är baserat på Android, som är baserat på Linux och Java.

Qualcomm har länge stött det gryende Risc V-ekosystemet och gjort egna investeringar. Sedan 2019 finns Risc V-kärnor i Qualcomms kretsar, men inte i den huvudroll som applikations-cpu som den nu ska få i Snapdragon Wear.

Den senaste Wear-processorn är en Cortex A53-fyrkärna på 1,7 GHz i 4 nm. Den släpptes i provexemplar tredje kvartalet i fjol och har ett 4G-modem.

Wikipedia nämner en enda smartklocka som använder den, Pixel Watch 2, som släpptes den 4 oktober. Den kostar 4 600 kronor på Elgiganten. Föregångaren använde en Samsungprocessor, Exynos 9110.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Ny Risc V-familj från Codasip ■ INBYGGDA SYSTEM Familjen 700 får till att börja med endast en medlem. Men löftet är att släppa varianter i hela spannet från inbyggnads- till approcessorer.

700-familjen har en gemensam arkitektur ur vilken olika versioner kan härledas via konfigurering och anpassning till specifika användningsområden.

Som Codasip beskriver det kommer det att finnas ett antal standardutföranden av 700-familjen som kan användas som de är, eller skräddarsys via optimering av arkitekturen, profilering av tillämpningen, samoptimering av hårdvara och mjukvara samt genom domänspecifik acceleration.

Den första kärnan i familjen 700 heter A730, en appkärna.

Det är en mid-range dual-issue Linux-cpu och finns som enkelkärna eller multikärna.

Codasip deltog i Risc V Summit i Santa Clara, Kalifornien, i början av november och berättade om 700-familjen..

JAN TÅNGRING jan@etn.se

31

NYA PRODUKTER

Spansk Risc V-baserad AI-IP ■ INBYGGDA SYSTEM Semidynamics i Barcelona ­lanserar en neuronkärna ­baserad på den fria arkitekturen Risc V. Samtidigt presenterar företaget en processor­ arkitektur för artificiella neuronnät.

Fransk neuronkärna ■ AI Neurxcore i Grenoble har designat en neurokärna kallad SNVDLA som ska vara strömsnålare och ­effektivare än Nvidias öppna AI-kärna NVDLA.

Neuronkärnan (omväxlande kal�lad NPU och TPU, tensor­enhet) är inte Semidynamics första Risc V-baserade kärna. Företaget har sedan tidigare en VPU (Vector Processing Unit) och två 64-bitars CPU:er – allt baserat på Risc V. Semidynamics har dessutom en patenterad cacheteknik kallad Gazzillion som används för att skyffla data till och från minnet.

Gazzillion implementerar cachekoherens som ett alternativ till DMA (direkt minnesaccess) som Semidynamics anser är svårprogrammerat.

AI-programvaran på CPU:n, enligt Semidynamics.

Arkitekturen skulle kunna köra Linux utan några ändringar, givet att denna Linux stöder Risc V:s standardvektorinstruktioner.

S Å K A N D U BYG G A en neuronnätsaccelerator: En Atrevido 423-cpu, en Gazzillion-enhet, en vektorenhet och en tensorenhet.

Allt detta föreslår Semidyna­ mics kan pusslas samman till en neuronnätsaccelerator.

Vektorenhetens register lagrar neuronnätets viktmatris, matrismultiplikationerna utförs i neuronkärnan och Gazzillion håller vektorregistren fyllda. Resultatet vore en prestandaökning på 128 gånger jämfört med att bara köra

H Ä R Ä R D E N I P du kan licensera från Semidynamics: • Atrevido är en två-, tre- eller fyrvägs cpu med stöd för att kasta om exekveringsordningen (OOO).

• Semidynamics har även en enklare tvåvägs-cpu som kör instruktioner i den ordning de kommer in, Avispado. Både den och Atrevido kan designas som multikärnor och båda kan utrustas med vektorenhet.

• Kännetecknande för cacheen-

heten Gazillion är att den kan hålla många minnesaccesser i luften – 128 eller 64 stycken för Atrevido respektive Avispado – när den hämtar data som inte finns i cache. Andra processorer storknar och gör halt med bara ett fåtal cachehämtningar i luften – mellan 10 (Boom) och 20 (Cortex A76) i några välkända cpu:er som Semi­ dynamics jämför sig med.

• Vektorenheten jobbar i 64 bitar och stöder ”alla” numeriska format från 8 till 64 bitar, inklusive Bfloat16. Vektorlängden är upp till 4096 bitar. Den har komplett stöd för Risc V Vector 1.0.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Realtidsanalysator för X-bandet ■ TEST OCH MÄT Generella RF-mätningar, karakterisering av fasbrus, felvektormätning (EVM), mätningar med drönare, spektrumövervakning och produktionstest är några tänkbara tillämpningar för den nya realtidsanalysatorn SP145 från amerikanska ­Signal Hound.

Signal Hound har siktat in sig på priskänsliga kunder med mätbehov på rf-området. Företaget släpper en ny realtidsanalysator i form av ett USB-instrument som klarar signaler från 100 kHz upp till 14,5 GHz. Realtidsbandbredden är 40 MHz och svephastigheten 200 GHz/s vilket innebär att

32

instrumentet kan täcka X-bandet på mindre än 20 ms.

Vidare går det att strömma 61,44 miljoner IQ-sampel per sekund över USB-bussen som också fungerar som strömmatning.

Brusnivån mätt som DANL är –160 dBm, mätt som sidbandsbrus (SSB) är den –134 dBc/Hz vid 1 MHz offset medan system-

brusfaktorn är mindre än 12 dB. Det finns en inbyggd GPSmottagare, och data kan analyseras med den tillhörande mjukvaran Spike.

Måtten är 189×115×46 mm och vikten 500 gram. Priset börjar strax under 10 000 dollar.

PER HENRICSSON per@etn.se

Att kärnan heter SNVDLA beror just på att den lånats från nämnda NVDLA, som släpptes som öppen källkod år 2017 av Nvidia. Neurxcore har gjort arkitekturförbättringar.

En typisk implementering av SNVDLA ska förbruka högst 10 mW när den klassificerar bilder i en bildfrekvens motsvarande ­videohastighet.

Enligt Neurxcore är SNVDLA mer än 100 gånger snabbare än en GPU. S N V D L A - K Ä R N O R finns testtillverkade i 22 nm TSMC och ska finnas på demokort.

Kärnorna är främst inriktade på bildanalys, som objekt­ igenkänning, men även generativ AI nämns som tillämpning.

Neurxcore har ett utveck­ lingsverktyg kallat Heracium SDK. Även det bygger på öppen källkod, på Apache TVM (Tensor-Virtual Machine). Heracium låter dig bestämma antalet kärnor och Mac-operationer (multiplyaccumulate) per kärna.

Det ska även gå att addera nya operatorer som är funktioner som appliceras på neuronnätets lager. Standardoperatorer är exempelvis convolution, deconvolution och pooling.

Notera att Nvidias NVDLA-design inte ska förväxlas med Nvidias grafikkort, som just nu får kritik – rättvist eller orättvist – för att vara ineffektiva.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/23

NYA PRODUKTER

Qualcomms PC-processor är en dussinkärna ■ INBYGGDA SYSTEM PC-världens efterlängtade svar på Apples satsning på Armprocessorer kommer att tillverkas av Qualcomm i form av en processor på 4 nm med grafikkärna, neuronkärna och tolv Arm-cpuer.

Den heter Snapdragon X Elite och har tagits fram med stöd av Microsoft. I mitten av nästa år kan du hitta den i produkter i butikshyllan.

Den är tänkt för bärbara ­datorer. Apple gick i somras ett steg längre och presenterade även skrivbordsdatorer på Armprocessorer.

Tio av kärnorna i Snapdragon X Elite kan klockas upp till 3,8 GHz, medan två kan fortsätta upp till 4,3 GHz. Det kan jämföras med Apples Armprocessorer M2 Max och Ultra som har 12 respektive 24 cpu-kärnor där en tredjedel

klockas i 2,4 GHz och resten i 3,5 GHz. Prestanda ser mycket bra ut – i den utsträckning man kan lita på preliminära tester på referenskonstruktioner som Qualcomm arrangerat på en 23-wattsdator och en 80 wattsdator. Vi får avvakta riktiga tester för en jämförelse.

En neuronkärna är just nu ett lika naturligt block i en systemkrets som en grafikkärna. Elites neuronkärna kan bland annat

accelerera de AI-funktioner som finns för videokonferenser i Windows Studio Effects.

D E N S K A ÄV E N K L A R A att göra in­ ferenser i generativa neuronnät – populära för konverserande gränssnitt och AI-genererad bild – i nät med upp till 13 miljarder parametrar.

Neuronkärnan presterar 45 teraops. Det kan jämföras med 16 teraops i Apple M2 Max (som används i bärbart) och

32 teraops i M2 Ultra. Allt med reservation för att riktiga tester blir facit och för att siffran inte säger något om prestandan per watt. En möjlig skillnad redan i siffrorna är att Elite kanske inte använder 16 bitars flyttal (FP16), som Ultra och Max gör.

Grafikkärnan presterar 4,6 teraflops och stöder den aktuella versionen av grafikgränssnittet DirectX, DX12.

Elite har ett block kallat Micro NPU som används för säkerhet, inloggning och integritet, som att väcka en enhet i viloläge.

Upp till 64 Gbyte LPDDR5xminne stöds med en datatakt på upp till 8,533 miljarder över­ föringar per sekund. Övriga minnesgränssnitt är SD v3.0 och NVMe SSD över PCI Express generation 4.

Två 5K-bildskärmar stöds i upp till 60 Hz. JAN TÅNGRING jan@etn.se

DISCOVER OUR PRODUCTS AT LASERCOMPONENTS.COM AND RELY ON OUR EXPERTISE IN PHOTONICS / Laser Modules / Laser Diodes / IR Components / Photodiodes / Fiber Optics / Laser Optics / Laser Safety

Discover at lasercomponents.com

2022_LCN_Anzeige_Portfolio_185x135.indd 1

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/23

11.05.2022 13:58:15

33

NYA PRODUKTER

Andes släpper nya Riscfemmor

Finskt i serbiskt Click-kort

■ INBYGGDA SYSTEM D23 och N225 heter två nya 32-bitars cpu-kärnor från taiwanesiska Andes. De är uppgraderingar av tidigare kärnor. Tillämpningarna är generella: IoT och inbyggda system.

De nya kärnorna har fått en ny mikroarkitektur och har dessutom adderat stöd för fler tillägg – Risc V är en modulär arkitektur där man kan välja vilka instruktioner som ska inkluderas – flyttal (F), heltal (I), multiplikation (M), komprimerade instruktioner (C), atomära instruktioner (A), bit­ operationer (B), och så vidare.

N225 stöder alla de ovannämnda plus Zce som är en teknik för att komprimera vanliga instruktioner.

D23 stöder samma tillägg som N225, plus flyttal upp till dubbel precision, DSP-instruktioner, skalär krypto, packad SIMD och cachehantering.

B Å D A H A R E N R Ö R L E D N I N G på tre steg. Deras föregångare från 2019, N22, hade bara två steg.

De har flera strömsparfunktioner, de kan optimera multiplikation för prestanda eller area, och grenprediktion kan väljas statisk eller dynamisk. Och det går att addera extrainstruktioner.

D23 presterar 4,55 Coremark/ MHz och N225 presterar 4,4. De kan klockas i 800 MHz på 28 nm.

Härnäst på Andes färdplan för kommande syskon är stöd för funktionssäkerhet för användning i exempelvis fordon och industri.

Taiwanesiska Andes var snabbt ute med att standardisera på Risc V när arkitekturen började kommersialiseras. Men den egna arkitekturen Andestar finns kvar genom att Andescore, som cpu-familjen heter, stöder båda instruktionsuppsättningarna.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Dubbla energiinnehållet i Lignas pappersbatteri ■ BATTERIER Norrköpingsbaserade Ligna Energy lanserar en förbättrad version av sin superkondensator baserad på skogsråvara. SPower 2S lagrar 1,2 mWh och kan leverera upp till 350 mA med ett inre motstånd på 3 Ω.

Lignas teknik kommer från Linköpings universitet och tillverkas i en rulle-till-rulle-process. En tunn metallfolie beläggs med elektrodmaterialet och stackas sedan med en cellulosabaserad separator. Det aktiva materialet i den positiva elektroden består av kol och lignin, medan den andra sidan består av en annan organisk polymer, och kol.

Resultatet blir en tunn, flexibel och miljövänlig superkondensa-

34

tor. I många fall jobbar den ihop med en solcell eller någon annan form av energiskördare.

För ett år sedan lanserades en kommersiell produkt kal�lad S-Power för bland annat små sensornoder. Den är 47×44,4×0,8 mm med en vikt på 2,1 gram. Utspänningen är 2,4 V och kapacitansen 0,6 F vilket ger ett energiinnehåll på 0,48 mWh. Den går att ladda den mer än 60 000 gånger.

T I D I G A R E I H Ö S TA S fick utvalda kunder tidiga exemplar av uppföljaren, S-Power 2S, som lanseras nu och går att beställa i provexemplar.

Den är i princip dubbelt så bra på alla punkter.

Den levererar 2,7 V med en

maximal ström på 350 mA, kapacitansen är 1,2 F ±20 procent vilket ger ett energiinnehåll på 1,2 mWh. Den interna resistansen är 3 Ω och temperaturomådet −20 till +65°C. Den går att ladda minst 100 000 gånger och formatet är 29 × 39 × 0,6 mm.

PER HENRICSSON per@etn.se

■ KOMMUNIKATION De små Click-korten, som ­passar många utvecklingskort för styrkretsar, finns nu i 1 500 varianter. Det senaste är ­baserat på finska Wirepas meshteknik för IoT-kommuniktion.

År 2011 skapade Mikroe kontakten mikroBUS med 16 anslutningar och det tillhörande Click-kortet med trådlös kommunikation och sensorer till skärmstyrning, motorstyrning och lagring.

Många företag med utvecklingskort för styrkretsar har försett sina kort med en mikroBUS-kontakt. Det gäller exempelvis Microchip, NXP, Infineon, ST Microelectronics, Analog Devices, Renesas och Toshiba liksom distributörer som Future och Avnet.

Nu släpper Mikroe det 1500:e kortet. Det är baserat på Wirepas teknik för meshbaserad IoT. Det finska företaget har utvecklat och patenterat ett protokoll för meshnät men också lyckats göra den till standard på Dect-bandet.

På Clickkortet sitter radiomodulen WIRL-PRO2 ThetisI från Würth Elektronik som inte är större än 8×12 mm.

Vidare finns en etsad antenn, Nordic Semis systemkrets nRF52840 med en 32-bitars Cortex-M4 plus 1 MByte Flash och 256 kByte RAM. Kortet är tänkt för det licens­fria bandet 2402 till 2480 MHz. Datatakten är upp till 1 Mbit/s. Uteffekten är upp till + 6dBm och mottagarkänsligheten –92dBm. För den som behöver bättre prestanda går det att addera en extern antenn via N.FLkontakten.

PH

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/23

Svensk Elektronik Tillsammans för en stark, konkurrenskraftig, och grön elektronikindustri!

Bli medlem idag!

Genom ett medlemskap får du tillgång till allt det Svensk Elektronik gör för er som företag och branschen som helhet.

Svensk Elektronik är Sveriges ledande branschorganisation för tillverkare, utvecklare och leverantörer inom elektronik. Vi arbetar bland annat för att: - Leda och hjälpa branschen i den gröna omställningen - Säkra kompetensförsörjningen - Förenkla affärer genom att ge stöd och skapa mötesplatser - Vara branschens röst mot myndigheter och politiker - Ha koll på lagar och direktiv som påverkar branschen

Ta chansen att locka morgondagens kompetens!

KALENDARIUM

I samarbete med Framtidsvalet arbetar vi för att säkerställa branschens långsiktiga kompetensbehov. Därför hoppas vi att just du vill träffa studie- och yrkesvägledare från hela landet för att berätta mer om karriärmöjligheterna inom elektronikindustrin.

28 november Cool Sweden Workshops 2023

Är du intresserad av avtt medverka som föreläsare på våra fysiska seminarier?

Scanna koden och fyll i ansökan!

30 november IPC Day EMS 2023 4 december Höstmöte Svensk Elektronik 10–11 april Elektronikmässan i Stockholm 2024 svenskelektronik.se/ kalendarium

www.svenskelektronik.se kansliet@svenskelektronik.se

POSTTIDNING B Returadress: AC Lantz Råsundavägen 108 169 50 SOLNA

R&S®ESSENTIALS

NEXT-GENERATION OSCILLOSCOPE: EVOLVED FOR MORE CHALLENGES Precision made easy.

The R&S®MXO 5 series delivers breakthrough oscilloscope technology to speed up your understanding and testing of electronic systems.

With both four- and eight-channel models, the specifications of the R&S®MXO 5 series impress, making the instrument stand out above other industry choices. In addition, the R&S®MXO 5 series oscilloscopes are the epitome of cutting-edge technology by delivering quick and accurate results. With custom technology and game-changing features, these oscilloscopes are the perfect tools for understanding circuit behaviors.

More at: www.rohde-schwarz.com/product/mxo5

NEW R&S®MXO 5 Oscilloscope