NR 7–8 AUGUSTI 2024
SVERIGES ENDA ELEKTRONIKMAGASIN FÖR PROFFS
Sofia Persson Björk, ordförande för Svensk Elektronik, vill få fler storföretag att känna att de måste bli medlemmar samtidigt som föreningen ska bli en röst att räkna med. /4–5
E-SHARP: Gränssnitt till testobjektet /18–19 BEYOND GRAVITY: Styrdator för nya rymden /14–15 SENSEPEEK: Håller i dina probar /16–17
I varje nummer publicerar vi ett antal artiklar inom temat skrivna av teknikexperter, ”contributed articles”. Kontakta redaktör
Jan Tångring om du har förslag på lämplig artikel, 0734-17 13 09 eller jan@etn.se
Var ute i god tid, senast sex veckor före utgivning!
Tre svenska distributörer, tre strategier
Utges av Elektroniktidningen
Sverige AB
adress:
Persuddevägen 50A, 135 52 Tyresö www.etn.se | 0734–17 10 99
Prenumeration www.etn.se/pren
eller mejla till: pren@etn.se
Prenumerationen är kostnadsfri för dig som arbetar i elektronikbranschen.
annonser:
annonser@etn.se | 0734–17 10 99
redaktion:
Jan Tångring (ansvarig utgivare), Per Henricsson
skicka pressmeddelanden till: red@etn.se
grafisk formgivning, layout: Jocke Flink, typa jocke.flink@typa.se
medverkar i detta nummer: Göte Andersson
Jan Tångring
Bevakar inbyggda system, mjukvara, processorer, kort och skärmar. jan@etn.se | 0734–17 13 09
Per Henricsson
Bevakar test & mät, rf och kommunikation, produktion, FPGA, EDA och passiva komponenter. per@etn.se | 0734–17 13 03
Rainer Raitasuo
Försäljnings- och marknadschef. rainer@etn.se | 0734–17 10 99
© Elektroniktidningen 2024
upplaga: 13 000 ex. Allt material lagras elektroniskt. issn 1102-7495
Organ för SER, Svenska Elektrooch Dataingenjörers Riksförening, www.ser.se
Tidningen trycks på miljövänligt papper av Stibo Complete.
omslagsbild:
Sofia Persson Björk, ordförande för Svensk Elektronik. foto: Privat
20
Sensorer ska sänka järnvägens underhållskostnader Trafikverket har snart installerat tusen sensorer i spårväxlar runt om i Sverige. Därmed blir det möjligt att förbättra det förebyggande underhållet och förlänga livslängden på växlarna.
22
EXPERT: Eget varumärke sänker kostnaden för instrumenten Ett mycket bra pris i kombination med ett brett utbud är två starka argument för att välja instrument från en distributör framför kända varumärken, skriver Steve Jagger Marsh på Farnell.
24
EXPERT: Mot 6G – nästa generations mobilstandard Stora sammanhängande frekvensband ger dataöverföringshastigheter upp till flera terabit per sekund, vilket kommer att driva fram nästa generations mobilstandard – 6G, skriver Taro Eichler på Rohde & Schwarz.
26
EXPERT: CO2-sensorer och radarteknik för bättre luft
Frisk luft bidrar inte bara till en behaglig miljö, utan minskar också risken för smitta och främjar återhämtningen. CO-sensorer i kombination med radarteknik kan styra ventilationen, skriver Stephan Menze på Rutronik.
28
28
EXPERT: Lutningsgivaren som förstår byggnadens hälsa Oavsett om vi talar om skyskrapor, omfattande tunnel- och brosystem eller bostadshus spelar sensorteknik som lutningsgivare en avgörande roll för att garantera vår säkerhet, skriver Juhani Pelttari och Antti Miettinen på Murata Electronics.
Välkommen Rainer!
Elektroniktidningens nya försäljningsoch marknadschef heter Rainer Raitasuo. Han tar vid efter Anne-Charlotte Lantz som går vidare till ett nytt jobb i fjällvärlden efter 14 år på Elektroniktidningen. Rainer har närmare 30 års erfarenhet av elektronikbranschen. Han kommer närmast från Nordcad som sålt Cadence kretskortsverktyg.
Innan dess har han bland annat arbetat på Gateline, Future Electronics, Maxim, Cedar, HP och Hitachi.
Du når honom på samma nummer som Anne-Charlotte haft, 0734–17 10 99 eller rainer@etn.se
Vi önskar Anne-Charlotte lycka till och tackar för den tid som varit!
I februari, knappt ett år efter det att hon valdes in i styrelsen för SVENSK ELEKTRONIK , tog SOFIA PERSSON BJÖRK över som ordförande. Hennes företrädare på posten, Elisabet Österlund, började samtidigt jobba heltid för föreningen. Tillsammans ska de få fler storföretag att känna att de måste bli medlemmar, samtidigt som föreningen behöver ha kapacitet att föra facklan vidare när innovationsprogrammet SMARTARE ELEKTRONIKSYSTEM snart avvecklas.
dagarna runt handböckerna arrangeras av föreningen, som också har ansvaret för att förvalta dem.
Under hösten kommer en tredje handbok med fokus på medicinteknik. I planerna finns också en uppdatering av handboken om cybersäkerhet.
Jag är inte rädd för att höras och synas, det är viktigt att få blickarna på föreningen. Samtidigt ville man ha någon som representerade de större bolagen.
Valet av Sofia Persson Björk hade föregåtts av diskussioner i föreningen om att det inte räckte med att hyra in en deltidsarbetande vd från Teknikföretagen, utan att det krävdes någon som jobbade på heltid för att förverkliga föreningens ambitioner.
Elisabet Österlund, som då var ordförande, var beredd att axla rollen samtidigt som Sofia skulle gå in som ordförande.
– Jag känner att jag har tid, jag reser inte så mycket i tjänsten och sedan har jag ett bra samarbete med Elisabet. Vi vill också kunna ta rygg på Smartare elektroniksystem och ta över när det fasas ut, så att vi inte tappar mark. Samtidigt behöver vi mer energi att växla upp, så att vi kan få de stora företagen som medlemmar.
Tilläggas kan att hon bidrar med ett stort kontaktnät både i Sverige och utomlands. Det är före detta kollegor på de företag där hon arbetade, leverantörer av inbyggnadskort hon samarbetat med liksom kunder på framförallt större företag.
MEN FÖRST EN ÅTERBLICK: Svensk Elektronik bildades i januari 2010 genom en sammanslagning av två branschföreningar där den ena – lätt förenklat – representerade de företag som sålde till branschen – medan den andra föreningen framförallt samlade mindre elektronikföretag som utvecklade och tillverkade produkter.
Det har tagit tid att smälta ihop de två och dessutom omvandla arvet till en förening som även är attraktiv för större företag och som har tillräckligt med pondus för att få politikerna att lyssna.
Arbetet har gradvis gett resultat vilket inte minst bevisas av att föreningen tillsammans med universitetet i Lund, liksom Chalmers och KTH, blivit koordinator för halvledarfrågor i Sverige. Dessutom har föreningen tillsammans med olika tunga namn och
organisationer fått in ett antal debattartiklar i riksmedia.
Och storbolagen har fått upp ögonen för föreningen. Exempelvis gick försvarskoncernen Saab med för ett år sedan, och nyligen har Teledyne Flir, Ericsson och personbilstillverkaren Volvo Cars gått med. De två sistnämnda har även tagit plats i styrelsen.
– Jag tycker det är fantastiskt kul att alla stora industribolagen nu ser hur viktig elektroniken är för deras produkter. Den är så central att man vill engagera sig i föreningen.
Ett annat bolag som visat intresse är Hitachi Energy.
– Vi vill gärna ha in batteribolag också, vi för diskussioner även med Northvolt och Polarium.
FÖRENINGEN HAR TAPPAT medlemmar under en längre tid, men utvecklingen har vänt det senaste året. Idag är de runt 170 stycken.
– Företag kontaktar oss, de ringer oss och vill bli medlemmar. Det tycker jag är jättekul! Att föreningen växer innebär också att intäkterna ökar och det blir möjligt att göra mer saker.
– Vi har mycket pengar fonderade som inte gick åt under pandemiåren så ekonomin är god. Vi kan dra nytta av de pengarna nu, säger Sofia Persson Björk.
Medvinden bådar också gott när innovationsprogrammet Smartare elektroniksystem är inne på upploppet. Den initierades visserligen av Svensk Elektronik men har blivit lite av branschens ansikte utåt under många år.
– Vi kommer att ta över där de lämnar, det är lite det vi rustar oss för.
Föreningen och innovationsprogrammet har haft ett allt tätare samarbete de senaste åren och arrangerar många event tillsammans, plus att bägge huserar i Teknikföretagens lokaler på Östermalm.
ETT ANNAT EXEMPEL på samarbetet är handböckerna som var ett initiativ från Svensk Elektronik men där arbetet finansierades av innovationsprogrammet. Utbildnings-
– Sen kommer Elisabet och jag att ha en presentation på Stora Elektronikdagen i höst där vi kommer att prata om vad som händer.
Den strategiska planen för innevarande år har fyra punkter. Det är cirkularitet med fokus på hållbara affärsmodeller, kompetensförsörjning, halvledarfrågan samt forskning och innovation.
– Hållbarhet är en av de frågor jag brinner för och som jag verkligen vill att vi ska jobba med.
HÅLLBARHET ÄR ETT LAGOM luddigt begrepp men tänker man efter har livslängd alltid varit ett bivillkor för industrielektroniken. Många produkter förväntas fungera i minst tio år, ofta det dubbla eller mer. Då måste sakerna kunna repareras eller delar ersättas utan att funktionen förändras och eventuella typgodkännanden göras om.
– Det är klart att man ska städa bort det som inte är bra för miljön men det är också viktigt att fokusera på hur saker kan återvinnas och hur de kan hålla i 20 år. Det här kan vi i Sverige, säger Sofia Persson Björk. För den som undrar kommer sektionerna, inklusive Embedded R&D, Test&Mät och ICT Energy, att finnas kvar, även om det behövs nya krafter som kan blåsa liv i verksamheterna. Dessutom har Svensk Elektronik startat en ny sektion med hjälp av forskningsinstitutet Rise, med fokus på cirkulära affärsmodeller.
Även Elektronikmässan blir kvar – gensvaret från i våras när den arrangerades i Kista var övervägande positivt. När det gäller embeddedkonferensen ECS, som för första gången gick parallellt med mässan, kan det bli ett omtag.
– Vi ser att vi vill bredda oss lite, att kunna erbjuda mer kompetens och kunskapsdelning på ett bredare område. Och så vill vi blåsa liv i studentpriset.
Om det blir en återgång till hur det var före pandemin, med mässa på våren och konferens på senhösten, återstår att se.
Ytterligare en fråga är om det ska vara ett hybridevenemang som man både kan delta i på plats och via webbsända presentationer.
PER HENRICSSON per@etn.se
STYRELSE:
Sofia Persson Björk AFRY
Mikael Joki Eskilstuna Elektronikpartner
Greger Andersson Electrokit Sweden
Johanna Hjärne Elfa Distrelec
Stella Erlandsson Högskolan i Halmstad
Björn Ekelund Ericsson
Stefan Christiernin Volvo Cars
Johan Carlert Saab
Lisa Thelin Lunds universitet
VALBEREDNING:
Malin Frenning Rise
Per-Anders Emilson PA Emilson
Martin Danielsson NCAB
Är elektroingenjör från Lunds universitet. Började på automationsföretaget Beijer Electronics i Malmö 1999 där hon arbetade med utveckling av operatörspaneler. Efter hand blev det även utbildning på dessa runt om i Europa. Utbildningen ger återkoppling till utvecklingsavdelningen.
2005 gick hon över till konsultbolaget Lundinova i Lund. Först som projektledare och sedan som programchef för Sony Ericsson. Ett av projekten var att implementera wifi i mobilerna vilket inte fanns tidigare. Arbetet innefattade en hel del resande och senare även att ta in pengar, eftersom Lundinova parallellt med konsultverksamheten utvecklade egna produkter.
Företaget förvärvades av Data Respons i januari 2008 och Sofia, som hunnit flytta till Stockholm, var på väg att sluta. Hon övertalades att fortsätta som projektledare på Stockholmskontoret som hade många av de stora svenska industriföretagen som kunder. På den tiden hade Data Respons sin slutmontering i Breddens industriområde i Stockholm. En del av produktionen flyttades så småningom till samarbetspartners i Taiwan. Där fanns bland annat Nexcom och ADLink vilket resulterade i en session i landet för Sofia Persson Björk.
Redan efter ett och ett halvt år sade hennes chef upp sig för att starta laddbolaget Chargestorm och hon erbjöds jobbet som utvecklingschef för Data Respons i december 2009. 2020 gick flyttlasset till Schweiz där hon blev chef för försäljning och service inom elektronik på lifttillverkaren Doppelmayr. Flytten sammanföll med pandemin och alplandet valde att gång på gång stänga ned.
Redan efter femton månader vände hon därför hem med sin familj och började på konsultbolaget Afry som chef för elektronikutvecklingen.
I höst är det dags för ett nytt jobb, denna gång som teknikchef på Megger som bland annat utvecklar testinstrument för elektriska storheter.
■ KOMMUNIKATION
Det senaste året har Sverige och USA flera gånger uttalat ambitionen att samarbeta kring 6G. Denna gång är det kabinettssekreterare Jan Knutsson och USA:s vice utrikesminister Kurt Campbell som undertecknat ett gemensamt uttalande.
– Med detta gemensamma uttalande visar Sverige och USA en tydlig vilja till ökat samarbete mellan likasinnade internationella partners för att se till att 6G-tekniken blir öppen, säker, betrodd, inkluderande, hållbar och i linje med demokratiska
värderingar. Tillsammans driver vi teknikutvecklingen framåt. Jag ser fram emot att stärka det svensk-amerikanska partnerskapet inom 6G ytterligare, säger kabinettssekreterare Jan Knutsson i ett pressmeddelande.
Det bilaterala 6G-uttalandet med USA kompletterar det uttalande som Sverige tillsammans
med USA, Australien, Kanada, Tjeckien, Finland, Frankrike, Japan, Sydkorea och Storbritannien ställde sig bakom tidigare i år om principer för forskning och utveckling av 6G.
Tidigare i år slöt Vinnova och Vetenskapsrådet ett samförståndsavtal med amerikanska National Science Foundation inom forskning om bland annat 6G.
Vetenskapsrådet och Vinnova har också fått i uppdrag att genomföra regeringens satsning för att stärka grundforskning, tillämpad forskning och innovation inom 6G.
PER HENRICSSON per@etn.se
■ ELEKTRIFIERING
Echandia i Solna har fått en beställning av sina marina batterisystem till snabbfärjor som ska trafikera bukten i San Francisco.
Ordern kommer från operatören San Francisco Bay Ferry och dess program Reef (Rapid Electric Emission Free Ferry) för utsläppsfria vattenburna transporter.
– Detta är en milstolpe för vår expansion på den nordamerikanska marknaden. Jag tror att många andra kommer att se detta projekt som en måttstock framöver, säger Echandias vd Fredrik Hellström.
Reef får USA:s första utsläppsfria höghastighetsfärjor. Tre färjor med plats för 150 passagerare ska förbinda framväxande vattennära stadsdelar i San Francisco. Två färjor med plats för 400 passagerare betjänar redan existerande rutter i Oakland och Alameda.
Den första Reef-färjan förväntas tas i bruk 2026. Echandias leveranser startar under under andra kvartalet nästa år.
Reef kommer att ha en batteristödd station för snabbladdning parkerad på en flotte vid en av terminalerna.
BATTERIERNA KOMMER att tillverkas i den produktionsanläggning som Echanida bygger i Marys-
■ INNOVATION
Senast den 20 september vill Intel ha in ansökningar till åttonde upplagan av acceleratorprogrammet Intel Ignite. Svenska Zeropoint kom med i den förra och alla uppstartsbolag som klassar sig som deeptech kan ansöka.
Intel Ignite grundades 2019 och körs i USA, Israel, Storbritannien och Tyskland. Det senare alternativet, i praktiken München, är det som är aktuellt för svenska företag.
Programmet är 12 veckor och ska enligt Intel ge:
• Mentorskap i världsklass skräddarsytt för varje företag.
• Skräddarsydda workshops och kunskapsutbyte med relevanta företag.
• Förmedla kontakter till strategiska partners och investerare.
• Utformat för att passa grundarnas dagliga verksamhet.
Intel listar följande områden som passande för programmet:
• Artificiell intelligens och maskininlärning.
ville, Washington, och kommer därmed att uppfylla krav från den amerikanska regeringen på en viss andel USA-tillverkade komponenter – ”Buy America” heter bestämmelsen.
Echandia kallar sig en av världens ledande leverantörer av marina batterisystem och har globalt levererat snart 70 system för olika elektrifieringsprojekt.
I en stororder som annonserades i somras har en icke-namngiven nordeuropeisk färjeoperatör beställt batterier till två bilfärjor till ett värde av 100 miljoner kronor, för leverans under tredje kvartalet nästa år. JAN TÅNGRING jan@etn.se
• Datorseende.
• Autonom teknik och robotik.
• Mjukvaruutveckling.
• Hårdvara och tillverkning.
• Säkerhet och integritet.
• Data, moln och Edge.
• Nästa generations databehandling.
• Web 3.0-infrastruktur.
■ INBYGGDA SYSTEM
Gammal riskabel C-kod kan rensas bort med hjälp av AI. Det är idén i projektet Tractor från den amerikanska militära forskningsorganisationen Darpa.
Det investeras på flera håll i det nya programspråket Rust. Förhoppningen är att det ska leda till en kodinfrastruktur och inbyggda system med färre buggar och säkerhetshål.
Nu startar Darpa ett forskningsprojekt med målet att rensa bort gammal C-kod och ersätta den med Rust. Projektet heter
Tractor vilket ambitiöst ska utläsas ”Translating All C to Rust”. Rust kan framförallt bli en Nemesis till språket C och dess avkomma C++. De används flitigt idag men är svåra att koda defensivt i. För att vara effektivt har C en semantik som saknar säkerhetsspärrar. Därmed har koden ofta säkerhetshål och attraherar buggar som flugtejp.
RUST TROS KUNNA addera cybersäkerhet på bred front. Och detta utan att kompromissa med effektiviteten. Det har exempelvis inte automatisk skräpsamling, som Java, och är därmed enklare
att använda i realtidssystem med strikta krav på responstider.
Det ska gå att programmera defensivt även i C och C++, men Tractor skakar på huvudet åt det angreppssättet, som haft decennier på sig att bevisa sig samtidigt som nya säkerhetshål fortsätter dyka upp.
Målet för Tractor är att översättningen till Rust ska ske automatiskt med ett minimum av handpåläggning ”med samma kodkvalitet och -stil som en skicklig Rust-utvecklare skulle producera”. Till slut ska ”hela klassen av säkerhetssårbarheter kopplade till minnessäkerhet
som finns i C-program elimineras”.
Alla medel för automatisering är välkomna i Tractor, från klassisk kodanalys till generativ AI.
Du kan visserligen redan idag klistra in C-kod i Chat GPT och andra AI-assistenter och få den översatt till Rust.
– Och ofta får du utmärkt kod, men inte alltid, säger projektledaren för Tractor, Dan Wallach. – Utmaningen är dramatiskt förbättra automatöversättningen, särskilt för de mest relevanta språkparadigmen.
JAN TÅNGRING jan@etn.se
■ PRODUKTION
Kontraktstillverkaren Note har ambitionen att öka försäljningen från dagens 4,1 miljarder kronor till 7,4 miljarder år 2027. För att klara det ska fabriken i Torsby byggas ut så att den blir dubbelt så stor.
Det var i början av sommaren som Note fattade beslutet att
investera i fabriken i värmländska Torsby.
FASTIGHETEN , med en tomt på 54 000 kvadratmeter och en fabrik på 7 000 kvadratmeter, förvärvades i början av 2023. Redan då flaggade bolaget för en fortsatt expansion av verksamheten.
Fabriken byggdes ut så sent som för tre år sedan men ska
■ KOMMUNIKATION
I början av juli blev det klart att de tyska operatörerna tvingas plocka bort produkter från Huawei och ZTE ur sina 5G-nät. Arbetet ska vara klart till 2029, rapporterar bland annat Süddeutsche Zeitung.
Tyskland är Europas största ekonomi och dessutom ett av de länder där andelen utrustning från kinesiska leverantörer är högst. I en rapport från årsskiftet 2022/23 raljerade analyshuset
Strand Consult med att Huaweis
andel av 5G-näten i Berlin är större än i Beijing där konkurrensen från ZTE och andra inhemska leverantörer är hårdare.
Enligt rapporten var andelen kinesisk utrustning runt 53 procent hos de tre stora tyska operatörerna Deutsche Telekom, Vodafone Tyskland and Telefónica Tyskland (O2).
I augusti 2023 hotade den tyska inrikesministern med att myndigheterna kommer att vidta åtgärder om operatörerna inte börjar avlägsna kinesisk utrustning.
nu utökas med ytterligare 7 000 kvadratmeter.
Note har fabriker i Sverige, Finland, England, Estland, Bulgarien och Kina. Försäljningen de senaste 12 månaderna uppgick till 4 181 miljoner kronor och antalet anställda i koncernen är cirka 1 500.
PER HENRICSSON per@etn.se
RIKSFÖRENING
Ett knappt år senare, i början av juli, gav operatörerna till slut med sig och lovade att arbetet ska vara klart till 2029. I ett första steg ska kinesiska produkter vara borta från 5G:s kärnnät till 2026. Utrustning till access- och transportnätet, som radioenheter, transmissionsutrustning och annat, ska vara borta till 2029.
PER HENRICSSON per@etn.se
■ BATTERIER
Norges statsminister har klippt bandet till Morrows battericellsfabrik i Arendal. Tillverkning av provceller startade redan i november i fjol. Kommersiell tillverkning ska starta innan året är slut.
Tillsammans med kund ska Morrow nu finjustera sin utrustning för att nå produktionskvalitet under de kommande månaderna.
Sommaren 2020 rapporterade Elektroniktidningen om det nygrundade gigafabriksprojektet Morrow batteries, och vi intervjuade företagets vd.
Morrow grundades på initiativ av miljökämpen Frederic Hauge. Det var det andra projektet i
Norge efter Freyr. Men Freyr lade sin halvfärdiga fabrik på is för att fokusera på USA när det gigantiska subventionsprogrammet IRA startade.
Morrow hann därmed nu först till invigning av en gigafabrik i Norge. Den första kapaciteten blir 1 GWh och sysselsätter 150 personer. 200 man-år krävdes för att installera torrum, användarfunktioner och produktionsutrustning.
TIDIGARE HAR MORROW annonserat planer på fyra stycken fabriker på 8 GWh vardera, Företaget satsar på en trygg kemi för sin första fabrik – LFP (litiumjärnfosfat). LFP föddes som ett alternativ för främst energilager men började snabbt
KRÖNIKA
Inte medlem? SER är intresseföreningen för yrkessamma. Vi är kontaktskapare mellan medlemmar och intressanta företag. SER arrangerar studiebesök, föredrag och seminarier med aktuellt fokus. I medlemskapet ingår även medlemstidningen Eloch Datateknik, Elektroniktidningen och Nordisk Energi.
ta beställningar till elfordon. Kina leder tillverkningen av LFP-batterier, men serbiska Elevenes startade LFP-tillverkning i april i fjol i Subotica.
Morrow planerar även tillverkning av NMC-celler, redan nästa år. Därefter hoppas Morrow kunna introducera en ny egen kemi. Tidigare talade Morrow om litiumsvavelbatterier, men idag är det Morrows egendesignade LNMO-kemier (litiumnickelmanganoxid) som gäller. En första modell ska presenteras redan nästa år.
Morrow meddelar att inga olyckor inträffade under byggnationen eller installationen av utrustningen.
JAN TÅNGRING jan@etn.se
SÅ ÄR DET SENSOMMAR och vi kommer tillbaka från en härlig sommar. Som vanligt har det stundom varit både regnigt och blåsigt, men det som ändå fastnat är de härligt varma och soliga dagarna då man kunnat njuta av långa kvällar i vårt likaledes långa land. Vi mjukstartar genom att ha vårt första seminarium i senare delen av september, ett energiseminarium med Joachim Karthäuser, vd på Zelk Energy, där man jobbar mycket med bland annat vätgastekniker för drift. Det går av stapel den 23 september. Närmare detaljer kommer snart på vår hemsida.
VI RIVSTARTAR också vårt arbete med att hitta bästa exjobb/avhandling. Vi har en lång lista av kontaktpersoner på Sveriges högskolor, men välkomnar fler som skulle kunna nominera till vårt SER Prize. Hör av er till oss om ni vill nominera eller kan hjälpa oss att nå ut med information. Vi har också aktiviteter med EUREL under hösten. Mer information om det kommer i efterföljande krönikor, då det sker mycket intressant, både runt AI och etik, runt eMeetups (seminarier) som under hösten kommer att avhandla både Satellite/Space communication och EU Chips Act, men också deras satsning på unga ingenjörer.
MORE TO COME
Med denna information vill jag önska er alla en bra start på sensommaren och glöm inte att följa informationen på vår hemsida!
HANS NILSSON och styrelsen på SER
■ GALLIUMNITRID
Med den nya fabriken i drift har Linköpingsbaserade Swegan fått fart på försäljningen av sina epitaxiella wafers baserade på galliumnitrid-påkiselkarbid. Orderingången ökade med 100 procent under första halvåret vilket motsvarar 17 miljoner kronor.
– Idag firar vi tre betydande milstolpar som signalerar Swegans övergång från ett renodlat FoU-företag till en betydande global halvledartillverkare, säger företagets vd Jr-Tai Chen i ett pressmeddelande.
Företaget har skrivit tre ramavtal med icke namngivna aktörer inom telekom- och försvarssektorerna för sina epitaxiella wafers i Quanfine-familjen. Skivorna har kvalificerats av en icke namngiven komponenttillverkare.
EN AV DESSA KUNDER är rimligen sydkoreanska RFHIC som investerade en ospecificerad summa i Swegan i våras. RFHIC utvecklar rf-komponenter för kommunikations- och försvarsområdet.
Swegan flyttade in i sitt nya renrum förra sommaren och har en process kallad Quanfine för
galliumnitrid på kiselkarbidskivor. Lagret uppges vara en tiondel så tjockt som konkurrenternas. Dessutom behövs inget mellanskikt (buffertlager) vilket ökar högfrekvensprestandan, minskar mängden defekter och förbättrar kylegenskaperna.
För kunderna innebär det högre verkningsgrad hos de färdiga komponenterna. En annan fördel med att göra galliumnitridlagret tunnare är att det går snabbare att tillverka skivorna, vilket sänker kostnaden.
PER HENRICSSON per@etn.se
■ DISTRIBUTION
Distributören Avnets kompletta verksamhet inom inbyggnadskort och inbyggda system – inklusive konsultverksamhet och tillverkning –samlas under det nya namnet Tria Technologies.
Tria Technologies kommer precis som under Avnettiden att designa och tillverka både katalogprodukter och kundanpassade kort.
De förstnämnda kan användas ”som de är” men också som utgångspunkt för en kundanpassning. Det senare kortar utvecklingstiden för kunderna, som annars skulle behöva starta från ett blankt papper eller kompromissa genom att använda en standardprodukt.
Tria har utveckling och tillverkning i Europa liksom i Nordoch Sydamerika plus Asien.
– Genom att samla dessa team
under ett nytt globalt varumärke möter Avnet ett behov som vi ser hos våra kunder, av omfattande lösningar för design och tillverkning av inbyggda datorer och system, säger Thomas Staudinger som är chef för Avnets inbyggnadsverksamhet i ett pressmeddelande.
PER HENRICSSON per@etn.se
■ DIGITALISERING
Daniel Karlsson tar den 2 september över som chef för forskningsinstitutet Rise enhet för digitala system. Han kommer närmast från rollen som teknikchef på Säkerhetspolisen.
Daniel Karlsson har arbetat med att driva digital transformation, innovation, tillväxt och affärsutveckling i ledande roller i olika forsknings- och utvecklingsintensiva företag men även inom region och statlig myndighet.
Han har arbetat på Saab, Sectra och Region Östergötland. Daniel är civilingenjör i datateknik och har en teknologie doktorsexamen i medicinsk teknik.
Närmast kommer Daniel Karlsson från rollen som teknikchef på Säkerhetspolisen. Charlotte Karlsson har precis som Pia Sandvik, den tidigare vd:n på Rise, gått över till arbetsgivarorganisationen teknikföretagen.
PER HENRICSSON per@etn.se
■ PRODUKTION
Under sommaren kom nyheten att Kina vill förstatliga allt som har med sällsynta jordartsmetaller att göra. Motivet är att säkra nationella intressen, men Nikkei Asia ser det som en del i teknikkriget med USA.
För ett år sedan införde Kina regler som gör det obligatoriskt för företag som exporterar gallium och germanium, liksom kemikalier där de ingår, att söka tillstånd från handelsdepartementet. Motivet var att skydda landets säkerhet, men åtgärden kan också ses som en del av det handelskrig som pågår mellan USA och Kina. Den nya regeln som ska träda i kraft den 1 oktober kan i princip tolkas som att den kinesiska staten tar full kontroll över allt som har med sällsynta jordartsmetaller att göra. Två ämnen som omfattas är gallium och germanium.
NIKKEI SKRIVER att formuleringen om det statliga ägandet inte ingick i det ursprungliga utkastet, men inkluderades i den slutliga versionen för att betona kontrollen över dessa strategiska material. Förordningen omfattar hela leveranskedjan från gruvdrift och smältning till bearbetning, distribution och export. Den betonar säkerhet, innovation och hållbar utveckling som vägledande principer för hanteringen av dessa resurser.
År 2023 stod Kina för cirka 94 procent av världens galliumleveranser och 70 procent av alla sällsynta jordartsmetaller.
PER HENRICSSON per@etn.se
Your partner for reliable EMC-compliant application design Today’s world is orchestrated by electronic devices. With our full package of know-how, services and our product portfolio, we help you compose EMC-compliant solutions. Ready to put harmonics in their place? www.we-online.com/emc Highlights
#CONDUCTINGEMISSIONS
• Large EMC product portfolio
• Personal EMC design support
design platform
■ RISC V Forskare har upptäckt säkerhetshål i två populära Risc V-kärnor från kinesiska Alibabas dotterbolag T Head. Vi berättar hur ”Ghostwrite” fungerar och hur den upptäcktes. Och så pratar vi med Risc V- experten Olof Kindgren.
Efter en attack på bara några mikrosekunder kan ett vanligt användarkonto läsa och skriva till vilken minnesplats som helst, och styra periferienheter som nätverkskort, hårddiskar och grafikkort.
Sårbarheten har namnet Ghostwrite och finns i två populära Risc V-kärnor: XuanTie C910 och C920 från kinesiska Alibabas dotterbolag T Head.
Kärnorna är integrerade i minst två processorer som används i minst ett halvdussin plattformar – se faktaruta nedan. Alibaba använder en av dem i sitt eget moln och en i en IoTkrets. Samma processor finns i det franska molnet Scaleway. T-Head och Scaleway informe-
rades om Ghostwrite i februari respektive april.
Scaleway undanröjde sårbarheten den 6 juni och fortsätter att erbjuda C910-processorn i sitt moln. Elektroniktidningen har bett Alibaba om en kommentar om statusen på dess molninstanser med processorn.
SOM GRATISKÄRNA och en av de snabbaste Risc V-kärnorna i sin klass, har C910 blivit populär. Beagleboard, Milk-V och Sipeed har kortdatorer på C910processorer och den sitter även i världens första Risc V-laptop. Processorns inbyggda säkerhet ger inget skydd mot Ghostwrite. Varken Docker-containerisering eller sandboxing stoppar heller
attacken. Det enda sättet är att stänga av cpu:ns vektoroperationer, som sårbarheten utnyttjar.
Forskarteamet sitter vid CISPA Helmholtz Center för informationssäkerhet. De upptäckte även en annan attack, som låser två andra Xuantie-cpu:er, C906 och C908.
Sårbarheten upptäcktes med hjälp av forskarnas eget verktyg Riscvuzz. Det användes för att utforska hur olika implementationer av samma Risc V-arkitektur svarade på samma slumpmässigt genererade programkod.
Teorin var att om en av dem svarade annorlunda var det ett möjligt tecken på en sårbarhet.
Det stämde. Forskarna upptäckte att C910 exekverade en felaktigt formaterad instruktion, istället för att vägra, som de andra.
DE UNDERSÖKTE instruktionen och gjorde den fantastiska upptäckten att den direkt kunde
skriva till hela det fysiska minnet. Program använder normalt virtuella adresser som automatiskt omdirigeras till isolerade öar i det fysiska minnet.
Som bonus ger åtkomsten till minnet även full kontroll över de periferienheter som kommunicerar via minnet.
Här berättar forskarna utförligt om attacken.
Elektroniktidningen
frågar sin Risc V-expert
Olof Kindgren om sårbarheten möjligen kan vara medvetet planterad?
Det tror han inte. Den är i så fall dåligt maskerad.
– Jag hade nog förutsatt att en planerad sårbarhet skulle vara mycket bättre dold.
Han berättar som jämförelse historien om Matthew Hicks kondensator.
– Det är min absoluta favorit
när det gäller medvetna sårbarheter i chip!
– Forskaren Matthew Hicks lade för ett antal år sedan in en enda extra kondensator i en OpenRISC-processor som var kopplad mellan den minnesbit som styr om man är superanvändare (root) och den minnesbit som indikerar om man utför en division med noll.
– Vid normalt användande händer ingenting. Division med noll är ganska ovanligt. Men!
Genom att skriva mjukvarukod som snabbt tvingar fram många divisioner med noll under kort tid så laddades kondensatorn upp tills den spillde över och
satte superuserbiten, vilket gav användaren rootaccess.
– Enkelt, genialt och skulle gå att göra under själva tillverkningsprocessen, alltså efter att kunden som har gjort kretsdesignen lämnat ifrån sig underlaget till chipfabriken.
Vilka konsekvenser får
Ghostwrite i Risc V-världen?
– Många av de mest populära hobbyistprodukterna som BeagleV-ahead, Lichees laptops, bärbara spelkonsoller och
SBC:er, flera Milk-V-produkter et cetera använder C910. Så det handlar om ganska många chip som faktiskt skeppas i konsumentprodukter.
– Så för RISC-V-ekosystemet är det kännbart även om det kanske inte handlar om superstora volymer i absoluta tal.
Vad gäller molnanvändare är situationen oklar. C910 stöder inte den slutliga versionen 1.0 av
vektortillägget, utan en inkompatibel version 0.7.1. Det betyder att den som kör standard-Linux på en C910-processor redan har vektorstödet avstängt och inte är sårbar.
Så eventuella problem finns för de som kör skräddarsydd mjukvara som utnyttjar vektorenheten.
– För dem blir det nog mer trist.
– Det kan ju också vara så att T-Head tillhandahåller egna varianter av Linux och GCC som stöder deras vektorenhet och i så fall så är det kanske betydligt fler användare det handlar om.
Den öppna versionen av C910 finns här om du liksom
Olof Kindgren är nyfiken på hur länge det kommer att dröja innan sårbarheten är avlägsnad.
JAN TÅNGRING jan@etn.se
Sårbarheten Ghostwrite finns i T-Heads cpu:er Xuantie C910 och Xuantie C920.
De är integrerade i T-Heads processor TH1520 respektive Sophons processor SG2042.
Här är en lista med plattformar som använder dem:
■ Forskarna pekar ut Scaleways molninstans Scaleway Elastic Metal RV1. Notera dock att Scaleway undanröjde sårbarheten i juni.
■ Alibaba har använt C910processorer i sitt moln åtminstone sedan 2020. Dock ej TH1520, utan en sextonkärnig version. Det är inte självklart att den är sårbar. Likaså finns en 64kärnig version av C920 på Universitetet i Shangdong.
■ Skrivbordsdatorn MilkV Pioneer använder en Sophon SG2042.
■ Lichee har byggt diverse tänkbara och otänkbara produkter kring TH1520: laptop, terminal, skrivbordsdator, Raspberry Pikort, spelkonsol och ett beräkningskluster.
■ MilkV Meles är en kortdator på TH1520.
■ … liksom BeagleVAhead.
Myriader av småsatelliter kommer i en ganska nära framtid att spana ner på jorden i den utveckling som kallas new space. Beyond Gravity står redo med en styrdator i lagom storlek baserad på vad de lärt sig i ”traditionella” space.
Den nya produkten lanserades före sommaren och heter COBC (COBC, constellation On-Board Computer).
– Vi har tagit den kunskap som vi skaffat oss med åren kring att bygga toleranta datorer, säger Christian Thalmayr, kommunikationschef på Beyond Gravity.
Efter 30 år i olika företagskonstruktioner och under olika namn – bland annat Saab Space och Ruag Space – står Beyond Gravity idag på tre ben – mer om företaget i artikel intill. COBC tillhör affärsområdet Satelliter och utvecklas i Göteborg.
fel har kritiska konsekvenser.
En klassisk processor, Power PC E500 som utvecklades av Freescale (idag en del av NXP), var en av de som klarade screeningen för rymdens strålning, både långvarigt och transient.
– Skickar du upp din Iphone eller Samsung i rymden så funkar den i kanske tio minuter. Sedan har strålningen slagit ut minneskapslarna. En etta kan växla till en nolla. Eller i värsta fall är kretsen död, kortsluten.
Strålningstest innebär att man skickar upp den i rymden, eller?
Namnet COBC säger allt – en omborddator för satelliter som flyger i konstellation. Sådana konstellationer ger tillsammans täckning för ett område av jorden. Ett omtalat exempel är Elon Musks Starlink för Internet via satellit.
Förr var satelliter ofta stora dyra konstruktioner beställda av stater, regeringar och militär. Idag miniatyriseras de, samtidigt som verksamheten blir allt mer kommersiell. Så det finns starka motiv för att dra ner kostnaderna. En skillnad är även att de nya satelliterna ofta har kortare livslängd – COBC garanterar exempelvis ”bara” 10 år med 99 procents sannolikhet.
– Samtidigt med småsatelliterna kommer det gamla också finnas kvar. För vissa typer av uppdrag är det bättre att bygga en större satellit.
Ett av Beyonds knep för att konstruera COBC var att söka efter existerande hårdvara som fungerar i rymden. Detta som alternativ till den klassiska metoden att specialutveckla komponenter för rymdbruk. Ett givet uppslag var då att vända sig till fordonselektronikområdet. Det är liksom rymd en miljö där
– Nej, nej, nej, skrattar Christian Thalmayr.
– Det blir för dyrt. Någon skulle bli väldigt sur om det inte funkade.
Testerna görs på marken med ungefär samma typ av strålningskällor som används för cancerbehandling. Olika partiklar och olika flöden används och provocerar fram olika typer av fel.
– Först väljer vi ut komponenter som vi tror på, beroende på teknologin och på kunskap om komponenter vi använt tidigare. Sedan gör vi test på dem och ser att de verkligen går att använda.
Om E500-datorn drabbas av transienta fel så upptäcks detta och åtgärdas. Här pratar vi inte längre om bara hårdvaran utan om system och mekanismer som implementeras i mjukvara, där en stor del av Beyonds kunnande ligger.
Styrdatorn måste kunna övervaka sin egen funktionalitet. Till att börja med är den inte ett enda E500-kort utan två, identiska. Ett nominellt kort och ett redundant, som kan ta över när fel upptäcks.
– Oavsett om det är new space eller traditionell space så vill du ha två system som är helt redun-
COBC har två identiska kort kring en Power PC E500 på 800 MHz så att en kan ta över om den andra fallerar.
danta. Och så måste du ha ett sätt att rekonfigurera så att du kan byta från den ena till den andra. Även en billig styrdator för new space måste vara kraftfull nog att styra en satellit i omloppsbana, sköta kommunikationen med jorden, räkna ut sin position från GPS, med mera.
Satelliten har ofta flera datorer ombord för olika uppdrag, payloads, som satelliten tagit med sig. Omborddatorn administrerar dem. Deras krav på robusthet är inte alls lika höga. Det räcker med en spark från COBC och en omstart för att de ska vara på banan igen.
Bilden av jorden blir allt mer fin i detaljerna. Snart kommer ögon att bevaka varje kvadratmeter. Det kommer att öppna helt nya möjligheter att informera sig om vad som händer här nere, för allt från militär till privatpersoner.
Är grannen ute och fiskar? Kan jag ankra vid mitt favoritgrund eller ligger det någon där redan?
Sånt kommer att gå att se i satellitbild. Dessutom kommer AI att hjälpa till att tolka vad som syns i bilden. Kontinuerlig monitorering kommer att ge kontext till aktuella data.
Säkerhetstillämpningar som att följa bränder är lätta att implementera. Översvämningsvarningar kommer att bli mer exakta. Individer kan få lyxtjänster som väderleksprognoser för ens eget kvarter.
Lagstiftarna kommer säkert att ha åsikter om vad som ska vara tillåtet, men tusen möjligheter kommer att öppna sig. – Rymden kommer att bli mer tillgänglig, säger Christian Thalmayr.
– Det kommer att finnas mer data. Konstellationerna som skjuts upp kommer att producera otroligt mycket. Så jag tror att jorden ur en individs perspektiv, kommer att kännas mindre och mindre.
Idag kan du kolla vädret på SMHI eller YR. I morgon kommer det finnas appar där du kan se molnen över din sommarstuga.
Hur går det ihop med GDPR? – Precis. Frågan är om staten vill att den typen av information ska bli tillgänglig?
Vad gör militären av de nya möjligheterna?
– USA har länge haft spionsatelliter som har varit ner till 10 centimeter. De har ju varit väldigt dyra. Men också de går från stora satelliter till flera små för att få mer resiliens och uthållighet i systemet.
Täckningen av tillgänglig data över jorden kommer att göra det möjligt att dra slutsatser och förstå vad som pågår här nere. Det finns tillämpningar som är uppenbart önskvärda. Som att
sjöräddning kan få hjälp att hitta en båt och fjällräddningen en människa.
Sommaren 2018 drabbades Sverige av ett femtiotal skogsbränder efter en värmevåg. I framtiden kommer lokala brandrisker att kunna förutsägas mer exakt, genom att du lägger pussel med sensordata från satellit. Det kommer att kunna finnas exakt temperatur och torrhet för alla skogsområden. Dagens varning från SMHI baseras bara på torkperioden.
– Om du får in värmefaktorn också så kan vi bättre föreställa var kommer branden att gå. Sedan kan du lägga på lokala vindar och ännu mer tydligt säga var det finns stor risk att det börjar brinna.
Addera en höjdkarta och aktuella rapporter från satelliter om var det brinner så kan du spå vart branden kommer att flytta sig.
Det pratas mycket om att AI kommer att hjälpa till? – Ja, datormodellerna får data att träna på data för att lära sig samband.
Det finns redan idag skattkistor av satellitdata som står på tur för AI-analys.
– ESA har idag otroligt mycket data i Copernicus-projekten. Det är data som väntar på att packas upp.
Datormodeller skapade på dessa data kommer att ge insikter om hur jorden beter sig – vad som orsakar vad. Av typen hur vindar som blåser på en plats idag, ger en effekt på en annan plats om ett halvår. Ett monsunregn i Afrika ger en torka någon annanstans. Man kommer man att kunna dra slutsatser av att mark är mättad med vatten. Ett annat teknikområde som utvecklas och finns bland Beyonds produkter, är Space Situational Awareness. På marken vill du veta vilka satelliter som ligger ovanför dig.
– Och även som satellit vill du veta var du är så du inte krockar med andra satelliter. Och du vill veta vilka som kan se dig. Och vilka det är som du kan se.
Det har bland annat uppenbara militära tillämpningar: du kan se var det byggs upp trupper
och räkna ut var du vill placera dina båtar.
Sverige sägs ha ett bra läge för att övervaka polerna?
– Esrange ligger väldigt bra till för att skjuta upp satelliter i Low Earth Orbit, LEO, och solsynkrona banor.
Esrange, raketbasen i Kiruna, är en svensk styrka?
– Ja. Men vi är ju även en teknikdriven och exportorienterad nation. Våra företag är konkurrenskraftiga på en internationell marknad och det gör ju att vi kan också bygga svenska system. Christian Thalmayr tror att det bland annat finns en stor möjlighet för företag i Sverige att växa i det som kallas Downstream. –Downstream är att använda den data som kommer ner. Att dra slutsatser, komma till insikt och annat. Där finns flera företag i Sverige som har kommit in en bit med hela lösningar.
JAN TÅNGRING jan@etn.se
Kärt barn har många namn
Företaget har gått igenom flera inkarnationer och återuppstått – som Fantomen, beskriver Christian Thalmayr. Namnet Beyond är bara ett drygt år gammal och står för rymdverksamheten hos ägaren Ruag Space, som kanske låter mer bekant? Eller Saab Space som 2008 såldes till Ruag. Beyond ägs av schweiziska staten och hade en personalstyrka på 1 600 globalt i fjol. Av omsättningen på 4,6 miljarder var kring en femtedel svenskt. Verksamhet finns i Linköping med tillverkning av dispensersystem och i Göteborg med elektroniksystem – datorer, mikrovågssystem och antenner. Övrig personal är spridd över jorden – Österrike, Schweiz, USA, Finland, Tyskland.
Försäljning sker över hela världen – USA, Sydkorea, Indonesien och Japan, med mera. Kunder är både kommersiella och statliga verksamheter. 96 procent var civil verksamhet i fjol.
Beyond Gravity ska privatiseras inom 1,5 år som en del av renodlingen till rymdområdet.
Verksamheten står på tre ben.
• Produktområdet Satellites utvecklar mycket mer än omborddatorer. Produktlistan känns nästan som om den skulle räcka till en komplett satellit med mekanik, elektronik och kylning, mjukvara – plus komponenter för markstationen. Här finns även mjukvara och systemlösningar inklusive en lösning för Space Situational Awareness.
• Produktområdet Lithography ligger i Schweiz. Det levererar stabilisatorer och aperturer som används vid litografi. Det är ett område som låter långt från rymden. Men tekniken är härledd från mekanik som används i rymden. En gemensam nämnare är fobi mot olja. Olja i mekanik i rymden läcker ut. Så Beyonds rymdmekanik använder ingen olja. Vilket gillas i ett renrum med dess krav på ren luft.
• Det tredje benet är Launchers, dispensersystem. Satelliter skjuts upp tillsammans i en och samma raket. De är fästa vid en dispenser som släpper ut dem en och en försiktigt i rymden. Beyond tillverkar dem i Linköping.
Armen är flexibel och sitter fast med en magnet på bottenplattan. I andra änden finns en vikt plus utbytbara och fjäderbelastade probspetsar vilket gör att kontakten med kretskortet inte bryts även om du flyttar eller stöter till det.
Den som bara behöver en enda prob kan hålla den i en hand och justera inställningarna på instrumentet med andra handen. Men är det två eller fler blir det klurigare.
Trots att problemet är nästan lika gammalt som oscilloskopet är Skånebolaget Sensepeek först med en enkel och billig lösning som dessutom har blivit en världssuccé.
Sensepeeks lösning kan vid en snabb anblick misstas för en probstation men det finns en avgörande skillnad, det saknas låsskruvar som behöver dras åt när proben är på rätt plats. Det räcker med att placera spetsen där man vill ha den, trycka ner den försiktigt och sedan släppa den så håller den sig kvar. Även om du stöter till kortet.
– Vi har fått förfrågningar från en del stora rymdföretag men det fungerar bara på jorden med tyngdkraften.
Förklaringen ligger i mekaniken där armen är flexibel och sitter fast med en magnet på bottenplattan. Den går därmed att placera på valfritt ställe så den når punkten där signalen finns. I andra änden av armen finns utbytbara och fjäderbelastade probspetsar plus en vikt. Genom att dimensionera längden på armen, dess styvhet och vikten i tyngden plus kraften som krävs
för att trycka ihop fjädern på rätt sätt blir resultatet att fjädern stannar i sitt mittläge efter det att den tryckts ihop. Spetsen fortsätter därmed att ha kontakt med kortet även om armen rör sig lite.
– Just fjäderbelastade nålar är ett av våra världspatent och en stor anledning till att vi lyckats med att göra detta och inte andra.
Probarna har BNCanslutningar med en extra pinne som gör att oscilloskopet kan identifiera typen. Även om det inte finns någon officiell standard använder alla oscilloskoptillverkare samma lösning där värdet på motståndet som är kopplat till pinnen utgör identiteten, exempelvis att det är en 500 MHzprob med en delning på 10:1.
– Vi gör probar upp till 650 MHz som är helt analoga. Sen har vi 800 MHz i labbet men det är inget vi säljer, säger Magnus Birch och fortsätter:
– När vi började, satsade vi på en öppen design, det vi kallar SPklassen för multimetrar och logik
analysatorer. De går upp till 10 MHz. Med öppen design menas i det här sammanhanget att probarna inte har något skal som tar plats, det gör att man kan stacka dem väldigt tätt, ner till 0,4 mm.
Om man istället vill mäta på högre spänningar och strömmar finns SQserien, en prob som är isolerad och klassad. Den klarar DC till 500 MHz och har en jordklämma som tillval.
– Det är också en av våra patenterade lösningar, en fjäderbelastad jordklämma.
Standardlösningen på marknaden är annars att komplettera proben med en krokodilklämma.
– Vi tycker inte det är något fantastiskt, däremot passar det bra när man gör typprovstester för väldigt höga spänningar, då får du skydd över klämman och så är det en del av kravbilden.
Sensepeek använder istället ett litet clip som monteras på samma ställe på proben där man normalt sätter krokodilklämman. I andra änden av sladden, som finns i olika längder,
kan sitta en liten Dupontkontakt som passar på 2,54 mm stift. Det finns också en variant med en liten minimal klämma utformad som en krok för fästa på ett stift eller i ett hål. – Något som är unikt oavsett modell, är vi är nästan det enda bolaget i världen som visar frekvensgången för våra probar. Vi har mätt upp alla som finns i världen, de är inte så raka i sin frekvensgång som man kan önska. Data kan man hitta i användarmanualerna. Det gäller även för de högfrekventa proberna.
Lagom till jättemässan Electronica i München i november blir det premiär för en högfrekvensprob med ett stift för signalen och två jordstift på vardera sidan. Det passar perfekt för mönsterkort med stripline för rfsignalerna men gör det också möjligt att placera proben på en UFLkontakt där exempelvis antennen ska anslutas.
– Vill man ha en bra signal måste man garantera bra jord. Över 1,5 till 2 GHz så har man mycket vunnet på att använda två jordar. Det minskar in
– Tittar man på oscilloskopbranschen har användarna aldrig köpt oscilloskopsprobar, bara reservdelar. Vi har skapat en ny eftermarknad. Med oss får du ett mervärde, vi löser ett problem som de har, säger Magnus Birch som är en av de tre grundarna. Uttalandet är kaxigt men faktum är att företagets siffror bekräftar bilden. Omsättningen har vuxit från år till år och alltid med lönsamhet. I fjol landade den på närmare 14 miljoner kronor med en vinst på drygt tre miljoner.
– Vi har inga konkurrenter, vi har skapat marknaden helt själva.
Du vet säkert hur det känns. Du sitter där med ett kort och försöker pricka rätt punkter med en eller två probar samtidigt som inställningarna på oscilloskopet behöver justeras. Fast egentligen vill du se fler signaler. En kollega får rycka in. Eller så löder du fast några stift som förhoppningsvis sitter kvar även nästa vecka.
EXAKT DEN HÄR frustrationen upplevde Magnus Birch när han arbetade som konsult på de stora bolagen i Skåne.
– Det fanns lösningar men de var extremt dyra och inte särskilt bra.
Så han fick ofta hjälpa mjukvaruutvecklarna genom att löda fast stift på korten så de kunde ansluta sina probar.
duktansen och därmed ringningarna.
Proben kommer i tre modeller upp till 1,5 GHz, 3 GHz och 6 GHz
Precis som alla andra nålar är även de som används i den kommande rfproben egendesignade.
– Vi köper inga delar från någon annan utan ritar varje del själva och beräknar och låter tillverka. Det ger väldigt mycket jobb initialt men när vi går upp i volym kan vi hålla bättre priser än andra.
I konceptet ingår också en bottenplatta i rostfritt stål som är magnetiskt trots att materialet normalt sett inte är det.
– Det var mycket jobb från mekaniksidan för att få till det.
För att hålla fast kortet finns magnetiska klämhållare av anodiserad aluminium och därmed inte ledare.
Vidare finns det gula plastbrickor som man kan sätta på vilket eliminerar risken att hållarna lämnar märken på kretskortet oavsett hur känsligt det är.
Plattan kan användas på tre sätt. Ena sidan är blank och fungerar därmed som en spegel vilket gör att man kan se komponenterna som sitter på undersidan av kortet. Den
– När man plockat ut 16 signaler och är nöjd med arbetet kan det hålla några minuter innan det går sönder.
Eller så behövs det signaler från andra punkter.
Där uppstod idén om att kunna sätta ned probspetsen på valfri punkt där den sedan stannade kvar.
Tillsammans med två kollegor började han skissa på en lösning som skulle vara enkel och pålitlig. Resultatet blev en metallplatta med hållare för kortet och flexibla armar med en fjäderbelastad probspets i ena änden som är ansluten till instrumentet.
Användaren tar tag i spetsen, för den till en lämplig punkt på kortet och trycker till lagom hårt. Spetsen stannar då kvar även om du stöter till kortet. Mer om tekniken i faktarutan nedan.
– Vi gjorde det först och främst till oss själva men det blev väldigt, väldigt bra så alla andra runt omkring oss ville också ha det. 2015 registrerades Sensepeek och redan samma år släpptes de första produkterna.
– Vi är en härlig mix, som arbetar med mjukvara, hårdvara och mekanik.
En sak som skiljer Sensepeek från andra företag är att det inte finns några anställda. Inte ens grundarna är det fast de jobbar heltid.
andra sidan är matt vilket är trevligt om man vill slippa reflexer från belysningen.
Sen går det att sätta på en isolerskiva av svart plast vilket gör att det inte blir någon kortslutning om man råkar tappa ett spänningssatt kort.
Den största modellen är i A3format men det går att sätta ihop två mindre för att klara större kort för exempelvis basstationer eller invertrar till elbilar.
Höjden på hållarna är avpassade så att korten hamnar på en standardhöjd där fokus för de mikroskop som används i elektronikindustrin ligger.
– Skulle vi haft anställda för de olika momenten hade vi behövt vara 50 stycken, det skulle inte gå i dagsläget. Bara på lagret hade vi behövt fyra, fem personer som packar paket hela dagarna. Istället har företaget avtal med allt från svenska och utländska tillverkare till konsulter och jurister.
– Den här modellen fungerar fantastiskt bra att skala upp och ned efter behovet. Vi har alla erfarenhet av att ha bolag med anställda. Det har blivit väldigt naturligt för oss att plocka bort de moment vi brinner minst för och göra det vi brinner mest för.
EN ANNAN SAK som sticker ut är att företaget inte spenderat en enda krona på att göra reklam för produkterna.
– Vi skickar inte heller mail till de som köpt av oss om att vi har en ny produkt. Vi tycker inte själva om att få den typen av spam från andra företag.
Strategin har istället varit att delta på mässor som Electronica och Embedded World, eller på andra mässor, där våra återförsäljare ställer ut och låter produkterna tala för sig själva.
– Vi kommer inte till mässor i kostym, vi kommer dit som utvecklare och är klädda så. Sen jobbar vi mycket med prisbilden, det är extremt viktigt för oss att våra probar och instrument aldrig
Det är också samma höjd som anses ge bästa ergonomin för de som ska arbeta med kortet. Vissa kunder köper därför bara plattan och hållarna som hjälpmedel för att löda eller bearbeta kort.
– När kortet sitter uppspänt kan man snurra plattan och själv vara pickandplacemaskin.
Den som saknar mikroskop kan köpa Sensepeeks förstoringsglas som precis som övriga komponenter har magnetfot.
får vara så dyra att man måste ha ett samtal med inköp först. Man ska kunna gå direkt på att köpa.
Det innebär att man kan köpa ett komplett probkit inklusive platta och hållare för strax under tusenlappen. De största paketen med de bästa probarna går på lite över 3 000 kronor.
Vill man bara ha en platta med hållare räcker en femhundring.
Produkterna säljs under det egna varumärket PCBite men också av vissa oscilloskop- och logikanalysatortillverkare som då sätter sitt eget namn på dem. – Jag kan säga att vi levererar till några av de stora och de vi inte levererar till använder våra verktyg för att utveckla sina instrument.
DESSUTOM FINNS mellan 30 och 40 återförsäljare runt om i världen inklusive de stora som Digikey och Mouser.
– Vi säljer till nästan alla länder förutom där det finns handelsembargon.
Trots att alla delar är mönsterskyddade och företaget har några världspatent dyker det av och till upp kopior.
– Vi har inget intresse av att driva rättsprocesser, ofta räcker det med att informera om att det är ett intrång, de allra flesta respekterar det.
PER HENRICSSON per@etn.se
– Det är inget billigt, det har fått mycket mekanikkärlek och har ett fokus som är exakt den höjden hållarna håller kretskortet.
Tilläggas kan att man enkelt kan vika bort det om man vill titta direkt på kortet.
Att koppla ihop en produkt som ska testas med testsystemet är ofta krångligare än det låter. Skånska E-Sharp har utvecklat en modulär lösning som underlättar jobbet.
– Det här är en värld jag fullständigt älskar, att testa och styra prylar och få dem att göra något vettigt. För tre år sedan bestämde jag mig för att driva eget, det var då jag startade E-Sharp, säger Daniel Rhodin Namnet hänger ihop med hans musikintresse, men anspelar också på programmeringsspråket C-Sharp (C#).
– Det var upptaget, men jag tänkte att E-Sharp låter nästan lika bra. Dessutom är det intressant eftersom det egentligen inte finns. Ett förhöjt E blir ett F.
E-Sharp är en direkt fortsättning på det som Daniel Rhodin har arbetat med i hela sitt yrkesverksamma liv, testinterface, testmjukvara och andra saker som behövs för att koppla samman testobjekt med testinstrument och sedan köra test. Mer om hans bakgrund i faktarutan längst till höger.
UPPGIFTEN KAN SYNAS rättfram men i praktiken tar det ofta lång tid och blir lätt dyrt. Man måste trots allt designa någon sorts kablage och kanske ett kort för att forma signalerna. Plus att man kan behöva styra testobjektet. Arbetet sväller ju fler testpunkter det är, samtidigt som trenden går mot allt kortare tillverkningsserier och därmed krav på att testningen ska bli billigare.
E-Sharp löser bägge problemen. Företaget har ett modulärt system där en ”burk” bestyckas med olika datainsamlingskort beroende på vad som ska testas. Systemet kallas Accordion och burken Agent (Accordion Generic Test Interface).
Precis som ett dragspel är burken flexibel och kan dras ut
till exakt den storlek som behövs. I praktiken innebär det att den bestyckas med ett lämpligt antal datainsamlingskort med analoga eller digitala in- och utgångar. Det maximala antalet testkanaler är 192 stycken per Agent. Det går att koppla ihop upp till 32 stycken Agent-burkar vilket innebär att man kan bygga system med tusentals signaler.
KORTEN ANSLUTS via SO-DIMMkontakter, den typ av kontakt som framförallt används till minnesmoduler i bärbara datorer.
– En kund kanske vill ha 400 analoga testpunkter i sitt system medan en annan bara vill mäta fyra spänningar och tända en lysdiod när det är klart.
På kundlistan finns bland annat konsultbolaget Sigma och EDA-företaget Synopsys.
Accordion liknar bland annat Compact DAQ från NI men det finns väsentliga skillnader enligt Daniel Rhodin.
– Jag har använt många NIsystem i mina dagar och de är riktigt bra och riktigt dyra. De kan vara det för att de är riktigt bra. Ganska ofta är det så att de inte löser hela problemet.
Förutom att mäta olika storheter behöver man också styra funktioner på testobjektet. Det kan vara driftslägen, fläktar, lampor eller något annat och så kanske man vill använda Jtagporten.
– Det går såklart att göra med NI-system men inte utan att göra specialkort eller adapterkort och det blir väldigt dyrt.
Är serierna långa har kunderna inga större problem med kostnaden men när de är korta märks det på ett annat sätt.
Dessutom tar det tid att utveckla adapterkort.
– Det är där vi är. Vi har skapat den här plattformen som en lätttillgänglig infrastruktur.
Förutom olika kort för upp till 64 digitala och/eller analoga signaler finns en tillståndsmaskin som är designad för att Agent ska få ett autonomt beteende. Du kan exempelvis programmera den att styra en testfixtur samtidigt som den ser till att nödstoppet fungerar även om testsystemet dör.
Det finns också kort för kraftmatning inklusive ett 24-kanaligt powersupply med individuellt programmerbara utgångar.
– Det klarar två kvadranter och kan användas som batterisimulator.
TIDIGARE HAR MAN använt ett kraftaggregat och sedan switchat utgångarna med ett relä till de 24 mätpunkterna. Det fungerar såklart, men testerna tar längre tid.
– Med vårt kort kan du testa alla 24 parallellt, men det är bara för låga strömmar.
Det finns också ett kort för
Power-over-Ethernet som ger 90 W. Det räcker för att testa en router eller en kamera. Dessutom klarar kortet att göra den förhandling som alltid sker innan kraften slås på.
I KATALOGEN FINNS även ett rf-kort. Det har ingen högre radioprestanda men duger bra för att exempelvis testa om rf-kontakten till en Bluetoothantenn är fastlödd som den ska.
– Vill du ha superhög prestanda eller noggrannhet får du komplettera med fina mätinstrument. Det är inte där vi är.
E-Sharps AD-kort baseras på vanliga, kommersiella 12-bitarsomvandlare.
– Vi har många, många fler moduler än vad som syns på hemsidan. Det är såna med specifika kundkontakter eller med deras elektronik för att köra deras system. De har inget värde för någon annan.
De är samtidigt en bra utgångspunkt för att designa nya kort, eftersom kanske 90 procent redan är klart.
Det maximala antalet testkanaler i Agent är 192 stycken men det går att koppla ihop upp till 32 stycken för att skapa system med tusentals signaler.
För att kommunicera med en dator eller det överordnade testsystemet har burken (Agent) portar för I2C, JTAG, SPI och UART men också 32 generella kanaler för styrning av in- och utgångar, liksom fläkten.
Det går att koppla samman flera Agentmoduler via vanliga IDC-kontakter för att bygga större system.
Även de 256 kanalerna som används för testning ansluts via stiftkontakter (IDC-kontakter) på ovansidan av burken.
– Jag funderade länge på bästa kontakthuvud men det finns inget, alla vill ha till sin kontakt. Då kan man lika gärna gå på en enkel lösning och sedan göra en adapter.
DET BEHÖVS OCKSÅ ett kablage mellan Agent och testobjektet. E-Sharp kan ordna det, eller så gör kunden det på egen hand.
Ofta ingår också ett adapterkort i kablaget där det kan finnas spänningsskydd, spänningsdelning, förstärkare eller annat som kan behövas för att anpassa signalerna.
En sak som är unik med Accordion är att allting är en kanal. Det gäller vare sig det är en digital eller analog signal men också om det handlar om kraftmatning, frekvens, temperatur eller
kommunikation som I2C eller en UART.
– Det gjorde jag för att jag har jobbat med andra system och där blir det så fruktansvärt svårt att styra. Här är allt en kanal där man kan hämta och sätta ett värde.
Vad som är ett vettigt värde beror på kanaltypen. En digital kanal ger ett eller noll medan en analog kanal ger spänning i volt och strömmen i ampere. Allt är SI-enheter.
Alla kanaler måste namnges. Har exempelvis en kanal i uppgift att tända och släcka en lysdiod kan man döpa den till ”Röd lysdiod”.
För att komma igång eller för att felsöka i systemet finns en applikation kallad Controller. Sedan är det normalt NI:s Teststand eller något annat testexekutiv som styr systemet via drivare som E-Sharp tillhandahåller.
– Vi har också ett Pythoninterface och vi har tittat på det öppna testramverket Open TAP. Vi använder det rätt mycket själva när vi ska produktionstesta våra egna kort, särskilt som det är gratis. E-Sharp gör mycket mer än bara interfaceprodukter. Företaget utvecklar testprogramvara och elektronik liksom specialanpassade modeller av korten. Snart kan företaget
FAKTA
Han har arbetat med testinterface – att koppla ihop testobjekt med testinstrument – i närmare 30 år. Det började på Ericsson i Kumla på den tiden fabriken tillverkade mobiltelefoner.
– Det var ett av de häftigaste ställena man kunde vara på 1996. Där designade jag mitt första testinterface.
Det var betydligt vanligare att mobiler reparerades på den tiden, och för att felsöka behövdes en fysisk koppling plus mjukvara som kunde styra dem. Den som har gott minne vet att Ericssontelefonerna hade kontakten i botten och att det var betydligt fler än två anslutningar. Trots detta var många av signalerna multiplexade.
Så småningom ersattes mobiltelefontillverkningen i Kumlafabriken med produktion av basstationer.
– Jag hade jobbat med ett instrumentföretag som då hette Wavetek, senare bytte det namn till Acterna.
också tillverka elektroniken. En ytmonteringslina för små serier är på ingång.
– Den här globaliseringstrenden, som jag själv jobbat i, svepte över. Nu ser vi de-globalisering. Många vill börja producera i Sverige och ha lokala partners, lite som det var förut.
PROTOTYPLINAN BLIR också en resurs för kunderna, som kan få småserier av sina kort tillverkade lokalt i Kävlinge.
– Min tanke runt framtiden är att vi ska bli en stark lokal partner för företag här i Skåne. Vi jobbar med kunderna på mer djuplodande sätt, pushar inte försäljning av hårdvara internationellt. Det kräver en viss typ av produkter, viss support och så behöver du samarbetspartners som kan sälja
Företaget består idag av elva personer varav tre är konsulter. Två är studenter som jobbar extra under terminerna och heltid på sommaren.
– Vi har satsat ganska mycket på studenter som är på sina sista år. Jag känner att ju äldre jag blir desto viktigare blir det att vara mentor. Det är lite ”payback” för de fantastiska mentorer jag hade på Ericsson.
PER HENRICSSON per@etn.se
Det resulterade i ett jobberbjudande, vilket ledde till att han flyttade till München och sedan Hong Kong. Arbetet gick ut på att sälja instrumenten till mobiltelefontillverkare.
Efter ett par år flyttade Daniel Rhodin hem och började på Sony Ericsson i Lund.
Företaget hade vid det laget avvecklat både industrialisering och tillverkning av mobilerna, och verksamheten sköttes av Flextronics.
– Sedan kom de på att det var viktigt att ha koll på produktionen för att kunna förbättra produkterna.
Då krävs både egen personal och kompetens. Daniel fick tillsammans med en handfull andra i uppdrag att bygga upp industrialiseringsverksamheten.
– Då byggde jag ett testinterface som användes ända in på Sonytiden, långt efter det att jag lämnat.
Därefter blev det tio år på Synopsys kontor i Lund, på det som en gång var Hardy. Företaget utvecklar FPGAbaserade prototypkort kallade Haps som används för asicutveckling.
När Daniel Rhodin började på Synopsys var Haps på väg att ta steget från intern tillverkning i små volymer till utläggning på kontraktstillverkare som klarade av den snabba tillväxt som framgångarna med Haps skapade.
– Då måste man ha kontroll på alla serienummer och alla resultat. Jag ägnade nästan tio år åt att bygga mjukvaror för produktionsstyrning, testsystem och testinterface för dessa produkter.
Trafikverket har snart installerat sensorer i tusen viktiga spårväxlar runt om i Sverige. Därmed kommer det att gå att inhämta kritisk information om status för varje enskild spårväxel vilket gör det möjligt att kraftigt förbättra förebyggande underhåll och därmed förlänga livslängden på växlarna.
Drivkraften för att införa sensorer är enkel att förstå, Trafikverket har helt enkelt inte råd att byta ut förslitna spårväxlar. De satsar istället på att förbättra underhållet för att växlarna ska kunna fortsätta användas. Spårväxlar är mekaniska konstruktioner som utsätts för mycket kraftig förslitning när i snitt åtta miljoner bruttoton passerar per år.
År 2017 startade Trafikverket ett projekt för att införa en ny sensor som mäter vibrationer i lokala spårväxlar. I november 2020 blev det klart att Vossloh
Nordic Switch Systems, en fransk leverantör av spårväxlar, slutit en överenskommelse med Trafikverket om att leverera ett övervakningssystem för tusen spårväxlar.
Därefter följde ett tekniskt prov med systemet. I december 2022 meddelade Vossloh att det molnbaserade övervakningssystemet godkänts av Trafikverket. Systemet omfattar en lokal sensor som kommunicerar med en lokal router. Trafiken går sedan via mobilnät och en fast förbindelse till Frankrike där Vossloh har sin molntjänst. Informationen från sensorn
bearbetas i molntjänsten och görs sedan tillgänglig för Trafikverket. Systemet (sensorer, gateway, molnlagring och analyser) är utvecklat av Vossloh Nordic tillsammans med DB Systemtechnik (dotterbolag till Deutsche Bahn) samt en rad partners, däribland Sensorfy. Utbyggnaden av tjänsten startade i januari 2023 och levereras som en tjänst där Vossloh ansvarar för att samla in och bearbetade data.
Trafikverket har efter tekniska prov godkänt att systemet levererar den information som de vill ha. Kostnaden är 8 500 kronor per år och sensor.
– Trafikverket får viktig information som gör det möjligt för oss att bedöma om ballasten (makadamlagret) är stabil under korsningen, om rälsen behöver slipas, svetsas eller om ballasten måste stabiliseras för att ge rätt funktion, säger Arne Nissen,
ansvarig för underhållet av spårväxlar på Trafikverket.
Systemet kan avgöra vilken typ av tåg som passerat, vilken hastighet det hade, vilken typ av växel tåget passerat, vilken stabilitet spårväxeln har, vilka prestanda det finns för spårväxelkorsningen, är den i gott skick eller behöver den underhållas. Data kommer var tionde minut.
Spårväxelkorsningen är en viktig mekanisk komponent i varje spårväxel som utsätts för stor förslitning. Trafikverket behöver därför i snitt byta ut denna komponent vart 12:e år baserat på traditionella underhållsrutiner. Nu siktar Trafikverket på att förlänga livslängden så att spårväxelkorsningen byts vart 18:e år, livslängden ökar med 50 procent.
En ny spårväxelkorsning kostar normalt 350 000 kronor.
Sensorer möjliggör tillståndsbaserat underhåll, sparar tid och pengar samt undviker oplanerade driftstopp.
Med ökad livslängd till 18 år i genomsnitt handlar det om 175 000 kronor som sparas per spårväxelkorsning. För 1 000 spårväxlar blir det totalt 15 miljoner kronor per år vilket ska jämföras med en ökad kostnad på 8 miljoner kronor per år med sensorerna.
Borde Trafikverket införa den nya sensorlösningen för alla 10 600 spårväxlar?
En normal spårväxel är cirka 50 meter lång. Det finns spårväxlar som är kortare och de som är betydligt längre, allt efter de lokala behoven.
I en spårväxel finns två rörliga växeltungor som styr in flänshjulen i tågen till det ena eller andra spåret samt en spårväxelkorsning. I varje växel finns detektorer som talar om för signalsystemet att växeltungorna ligger i rätt läge. De flesta spårväxlarna är
Eller för alla 4 600 spårväxlar i stamnätet? Räcker det med 1 000 spårväxlar? – Just nu räcker det med tusen spårväxlar. Vi har valt de spårväxlar där vi uppnår störst fördelar med den nya sensorbaserade tjänsten. Vi måste också ta hänsyn till kostnaderna för den nya tjänsten. Om vi fick betala 1 000 kronor per år och sensor så skulle
vi kunna införa tekniken i större skala, till betydligt fler spårväxlar, säger Arne Nissen.
Pierre Henri Bougeant, expert på digitalisering hos Vossloh, bedömer att det borde finnas en marknad hos Trafikverket på mer än 1 000 sensorer på sikt.
Vad säger Du om denna bedömning?
Trafikverket har idag 10 600 spårväxlar i hela landet. Utbytestakten är bara 50 spårväxlar per år. Livslängden på spårväxlarna vid stambanorna är idag cirka 50 år och genomsnittsåldern beräknas stiga ytterligare de närmaste tio åren. Det finns spårväxlar som är över 70 år i drift idag. Trafikverkets ekonomiska avskrivningstid för en spårväxel är 45 år. – Trafikverket vill sänka medellivslängden för de spårväxlar som används vid stambanorna, där tågen kan gå i full hastighet, till 45 år. Det handlar om 4 600 spårväxlar. Men då måste Trafikverket byta ut 100 spårväxlar per år. Det har vi inte råd med idag, säger Arne Nissen på Trafikverket. Han anger att Trafikverket behöver byta ut 180 befintliga växlar per år för att nå drygt 50 års genomsnittsålder för samtliga spårväxlar i rimlig tid. Det är en utbytestakt Trafikverket hade år 2000. Trafikverket arbetar för att nå en högre utbytestakt. En ny spårväxel kostar i genomsnitt åtta miljoner kronor. Trafikverket investerar cirka 300 miljoner kronor per år i nya spårväxlar. Ett byte av samtliga spårväxlar kostar 64 miljarder kronor enligt Arne Nissen.
Kostnaden för underhåll av spårväxlarna är cirka 500 miljoner kronor per år.
– Trafikverket har de senaste 20 åren satsat för lite resurser på att reinvestera i spårväxlar. Det har lett till en högre underhållskostnad och en ökad medelålder. Ny mätteknik kan till viss del kompensera för detta. På lång sikt behöver utbytestakten öka, något som kan ta mer än 10 år att förverkliga, säger Arne Nissen.
Närmare 400 tåg har de två senaste åren blivit försenade på grund av fel i spårväxlar, rapporterade Dagens Eko i Sveriges Radio den 5 december 2023. Nyhetsprogrammet har gått igenom data från 2017 till 2023. Nästan 10 000 fel på spårväxlar har orsakat förseningar under perioden.
tvåspåriga men det finns även trespårsväxlar och dubbla korsningsväxlar.
Trafikverkets trafikledningssystem kommunicerar med varje spårväxel via det egna optonätet. Trafikledningssystemet har ett styrsystem för att ställa om spårväxeln för att styra in tågen på rätt spår. Dessutom finns ett kontrollsystem som ska tillse att spår växeln utför vad styrsystemet anger.
– Jag kan inte idag göra någon bedömning om det i framtiden finns en marknad för 1 000 sensorer i Trafikverkets järnvägsnät. Om fem till tio år kanske jag kan göra en bedömning av detta slag. Det tar lång tid innan vi ser vilka nya sensorer som verkligen passar att införa i vårt järnvägsnät. En central fråga är hela tiden vilken lönsamhet som finns med varje sensor, svarar Arne Nissen.
GÖTE ANDERSSON gote@etn.se
Det har funnits många globala utmaningar på senare tid inklusive störningar i leveranskedjorna och kraftiga prisuppgångar vilket gjort det svårare för test och mätanvändare att investera i nya instrument. Den rejäla prislapp som sitter på avancerade produkter hindrar inte bara många labb från att köpa ny utrustning utan kan också hindra dem från att erbjuda ett brett utbud av test och mätfunktioner.
DET FRESTANDE ALTERNATIVET till att skaffa dyr avancerad utrustning är att använda billigare produkter som oundvikligen är begränsade i sin funktionalitet och inte alltid backas upp av den typ av certifiering som uppfattas som nödvändig för ett labb. Den vanliga regeln om att spara på fel ställe kan gälla för test och mätinstrument lika väl som något annat. Om du betalar mindre bör du inte bli förvånad över att kompromissa med kvalitet och tillförlitlighet. Produkter från välrenommerade distributörer som Farnell är ett intressant alternativ.
Till exempel använder många labb inte all den avancerade funktionalitet som dyr test och mätutrustning kommer med och kan därför lägga pengar på en produkt som innehåller en rad avancerade funktioner som aldrig kommer att användas.
MÅNGA LABB – särskilt de som har flera uppsättningar av ett instrument – vänder sig mot en billigare märkesutrustning. Som global elektronikdistributör har Farnell funnit att kunderna uppskattar denna typ av alternativ. Oavsett om de till exempel letar efter en billig digital multimeter att använda för mycket specifika teständamål, eller de arbetar i en utbildningsmiljö med högst 25 nätaggregat och 30 kalibreringsenheter i sina labb, är en dyr enhet fylld med sofistikerade funktioner helt enkelt onödig.
Det är viktigt att komma ihåg när det gäller billigare märkesutrustning från distributörer som Farnell, att det inte betyder lägre kvalitet för att det är överkomligt i pris. Naturligtvis kommer det att finnas många finesser och funktioner som inte är tillgängliga, vilka skulle funnits på de mer avancerade motsvarigheterna, men fördelen med
märkesutrustning är att den kan fungera för ett brett spektrum av applikationer till ett mycket mer välsmakande pris. Alltför många laboratorier betalar för funktioner som de inte behöver och billigare märkesinstrument eliminerar detta problem.
Farnell utvecklade sitt Multicomp Prosortiment med denna växande marknad i åtanke. Företaget har identifierat luckor på marknaden där egna alternativ kan genereras när de behövs, alltid med kundens behov som högsta prioritet.
Naturligtvis kan kvaliteten på billiga produkter ibland vara ett bekymmer för kunderna, men det kan även deras efterlevnad
Steve Jagger Marsh
är ansvarig för Farnells egna produkter inom test- och mät liksom verktyg och produktionsutrustning. Jobbet inkluderar att välja vilka nya produkter som ska inkluderas under Farnells eget varumärke.
av de senaste reglerna vara. Eftersom Farnell är ansvariga för varje produkt som de erbjuder, säkerställer företaget att alla efterlevnadskrav uppfylls och att produkterna är fullt certifierade. Testingenjörer utför fullständiga säkerhets och funktionskontroller på varje elektrisk utrustning och producerar individuella testrapporter. Först när all dokumentation har godkänts lanseras en produkt på marknaden. Detta kan vara en lång process, men det är viktigt om leverantörer och användare ska ha fullt förtroende för den utrustning de väljer. Marknaden kan alltid vara säker på att egna märkesprodukter kan kosta betydligt mindre än avancerade alter
nativ, men de kommer alltid att vara lämpliga för ändamålet.
TILLGÄNGLIGHET är ett annat område där testutrustning från andra än de stora märkesleverantörerna kan vara ett bättre alternativ. Dessa kan också påverkas av plötsliga ökningar i beställningar som kan tömma lagren. Farnell säkerställer att företagets produkter under eget varumärke alltid finns tillgängliga från lager innan de lanseras. Detta gör det möjligt för företaget att vara mycket smidigare när det gäller att reagera snabbt på ökad efterfrågan.
Av dessa anledningar – och många fler –
finns det helt klart en växande marknad för billigare utrustning från alternativa leverantörer för test och mätning, i synnerhet för tillämpningar där flera enheter behövs.
MEDAN SPECIFIKATIONEN för dyrare märkesutrustning alltid kommer att vara mer omfattande än på billigare enheter så ska ett labb inte behöva betala för mer än vad de använder. De slipper vara begränsade av den investering som toppmodern utrustning kräver.
Multicom Pro sortimentet av enheter har utvecklats specifikt för att tillgodose denna efterfrågan. ■
Inte medlem? SER är intresseföreningen för yrkessamma. Vi är kontaktskapare mellan medlemmar och intressanta företag. SER arrangerar studiebesök, föredrag och seminarier med aktuellt fokus. I medlemskapet ingår även medlemstidningen Eloch Datateknik, Elektroniktidningen och Nordisk Energi.
LÄS MER HÄR!
Möjligheten att kunna erbjuda stora sammanhängande frekvensband för att möta efterfrågan på extremt höga dataöverföringshastigheter, upp till flera terabit per sekund, kommer att driva fram nästa generations mobilstandard – 6G. Innan den har bevisats öppnar de landstäckande 5Gnäten redan dörren för nya applikationer som Industri 4.0 med förbättrat mobilt bredband, ultratillförlitlig kommunikation med låg latens och massiv maskinkommunikation.
Den kommersiella starten för 6G förväntas ske omkring år 2030. Då blir det möjligt för operatörerna att erbjuda helt nya tjänster inklusive holografiska applikationer, utvidgade verkligheter och digitala tvillingar. Detta innebär extrema krav på dataöverföringshastighet och fördröjning. 6G kommer att vara en kombination av evolutionär utveckling av tidigare generationers mobilnät och andra tekniker som är omvälvande och kan frigöra potential bortom Shannons gränser.
Användningsfall och KPI
Det är svårt att förutse vilka tillämpningar och användningsområden som kommer att bli de främsta drivkrafterna för nästa generations trådlösa standard och som i sin tur kommer att forma systemkraven (KPI:er) och teknik kommer att användas i 6G. Visionen är att den digitala, fysiska och mänskliga världen kommer att smälta samman på ett sömlöst sätt (cyberfysisk fusion). Det leder till ett uppkopplat samhälle där kommunikation knyter samman människor, maskiner och virtuella tjänster i alla delar av vårt dagliga liv. Tabellen sammanfattar de tänkta KPIkraven. För 6G är målen en faktor 10 till 100 strängare jämfört med 5G och innebär nya utmaningar för trådlösa kommunikationsoch transportnät.
Dr. Taro Eichler är teknikchef för trådlös kommunikation och fotonik på Rohde & Schwarz i München. Med mer än 15 års erfarenhet av trådlös kommunikation arbetar han för närvarande med olika 6G-industriforskningsprojekt som täcker ämnen som THz-kommunikation, fotonik, kanalmätningar och rekonfigurerbara intelligenta ytor. Han representerar också företaget i ETSI ISG THz.
Taro Eichler har tidigare arbetat på Intel och NTT Basic Research Laboratories liksom på universitetet i Tokyo.
I vissa tidskänsliga styrapplikationer för synkronisering (exempelvis i industriella miljöer som fabriksautomation) är det viktigt att ha en konsekvent och deterministisk endtoendlatens med låga fluktuationer, det vill säga lågt jitter, i stället för nettolatens. Detta introduceras som en ny KPI. Space time synchronization möjliggör tidssynkronisering och ömsesidig positionering med hjälp av trådlös teknik vilket gör att fjärrstyrda enheter kan samarbeta.
Forskningsområden inom 6G
Bilden nedan sammanfattar några av de områden där utvecklings och forskningsarbete pågår för att förverkliga visionen om 6G. De mest betydelsefulla kommenteras nedan. Effektiv drift av ett trådlöst kommunikationssystem är starkt beroende av den vågform som används. OFDM (Orthogonal Frequency Division Multiplexing) är fortfarande
en stark kandidat för 6G, men alternativa och applikationsspecifika vågformer eller skalbara vågformer måste utforskas. Nya vågformer som övervägs är bland annat ortogonal tidsfrekvensrymdmodulering (OTFS) för scenarier med hög mobilitet och stor dopplerspridning. Dessutom kan vågformer med en enda bärvåg komma att spela en mer dominerande roll för att uppfylla kraven på strömeffektivitet. För att möjliggöra en mer flexibel användning av den trådlösa kanalen kan det vara fördelaktigt att överväga ickeortogonal multipelaccess (NOMA).
Nya nätverkstopologier
Den layout som används i dagens nätverksarkitekturer är utformad för att minimera störningar vid gränserna mellan cellerna. För att uppnå kommunikation med ultrahög hastighet, hög kapacitet och hög tillförlitlighet krävs dock att kommunikationen sker
Forskningsområden inom 6G: Nya vågformer och multipelaccess.
över korta avstånd via en väg med låg förlust. Ett alternativ för sådana rumsligt distribuerade topologier är cellfria nätverk där basstationer fördelade över ett stort område samordnar koherenta gemensamma sändningar för att tillhandahålla tjänster till varje användare. Detta ger högre signal/brusförhållande och förstärkning, och en mer konsekvent upplevelsekvalitet för användare på olika platser. Implementeringen kräver dock mycket komplexa datorsystem och noggrann synkronisering mellan basstationerna, samtidigt som de måste utbyta stora mängder information.
Genom att utvidga nätverkstäckningen till tre dimensioner kan man täcka avlägsna områden som hav och rymd. Detta kan åstadkommas med icke markbundna nätverk (NTN) som använder plattformar på hög höjd liksom satellitkonstellationer i låg omloppsbana (LEO). Dessa fungerar som mobila basstationer i skyn.
Terahertz-kommunikation och avkänning
Att frigöra potentialen i frekvensområdet 100 GHz till 300 GHz (ibland kallat sub terahertz) med bandbredder på flera GHz är en väg framåt. Förutom ultrahöga datahastigheter skulle detta också underlätta för sensorer och bildbehandlingar samt för framtida medicinsk diagnostik.
Konceptet JCAS (Joint Communications and Sensing) stöder båda tillämpningarna naturligt, som en del av utformningen av det fysiska lagret: via dess vågformer och nätverksarkitektur. Det är inte begränsat till THzfrekvenser utan omfattar även millimetervågsområdet. Stora bandbredder kommer också att gynna tillämpningar för högprecisionsavkänning, från positionering, objektdetektering och högupplöst radar till analys av spektroskopityp. Det finns ett särskilt intresse för miljötillämpningar.
Fotonik och kommunikation med synligt ljus (VLC)
Optisk trådlös kommunikation (OWC) kombinerar hög hastighet och hög tillförlitlighet med låga driftsättningskostnader. Viktiga fördelar jämfört med radionät är tillgången till 300 THz licensfri bandbredd i synliga och infraröda våglängder, robusthet mot störningar och säker kommunikation i inomhusmiljöer där ljuset inte kan tränga igenom väggarna. För optisk kommunikation i fria rymden (FSO) med våglängder i det infraröda området används modulerade laserdioder för backhaullösningar eller rymd
Key performance indicators (KPI) 5G 6G Improvement factor
Peak data rate (in Gbps) 10 100 to 1 000 10 to 100
User experienced data rate (in Gbps) 0.1 1 to 10 10 to 100
User plane latency (in msec) 1 0.1 10
Connection density (in devices/km2) 106 107 to 108 10 to 100
Reliability 99.999 % 99.99999 % 100
Energy efficiency 1 ✕ 5 ✕ to 100 ✕ 5 to 100
Spectral efficiency 1 ✕ 2 ✕ 2
Positioning (in cm) 20 to 100 in 2D 1 in 3D 20 to 100
Jitter, i.e. latency variations (in µs) – 0.1 to 1 000 –
Förväntade förbättringar i viktiga prestandakrav (KPI:er) från 5G till 6G. (Jitter är en ny KPI som definierar en gräns för latensfluktuationer för tidskänsliga operationer).
baserad kommunikation. På jorden påverkas den dock av väderförhållanden, atmosfärisk turbulens och framför allt dimma.
I kommunikation med synligt ljus (VLC) överförs data via intensitetsmodulering med hög bandbredd och kommersiella lysdioder. En fotodiod fungerar som mottagare. Detta kostnadseffektiva tillvägagångssätt gör det enkelt att integrera i befintlig infrastruktur, främst för inomhusapplikationer med fri sikt. 6G kommer också att driva på utvecklingen av framtida transportnät till trådlösa nätverk. Det globala forumet Innovative Optical and Wireless Networks (IOWN) har som mål att utveckla teknik för en arkitektur för datoroch kommunikationsnätverk som är skalbar, elastisk, energieffektiv och som kan hantera latenstider.
Fotonik kan hjälpa till att hantera dessa utmaningar. Det föreslagna öppna fotoniknätverket (APN) kan bidra till att effektivisera dataöverföring och bearbetning och skapa infrastrukturer med stor kapacitet, låg latens och låg energiförbrukning. Integrerade optiska enheter kan erbjuda routing och termineringsfunktioner för att implementera helt optiska anslutningar från början till slut. Dessutom kommer trenden med ökad efterfrågan på kapacitet under 2030talet att revolutionera långdistansöverföringen.
En annan teknik som på senare tid har tilldragit sig allt större intresse är kvantkommunikation. Denna teknik skulle kunna spela en kompletterande roll för 6G, till exempel genom att säkerställa tillförlitlighet för ultrasäker och pålitlig kommunikation.
Rekonfigurerbara och intelligenta ytor (RIS) liksom metamaterial
Genom att använda RIS på en byggnads fasad eller i inomhusmiljöer riktas energin i trådlösa signaler mot en specifik punkt. Det ger bättre täckning i miljöer där det inte finns fri sikt och minskar energiförbrukning
en. En intelligent yta som går att konfigurera om är en plan struktur som är utformad för att ha egenskaper som möjliggör dynamisk styrning av elektromagnetiska vågor. Tekniken passar främst i inomhusmiljöer.
Distribuerad beräkningskraft Även om de framtida 6Gapplikationerna ännu inte är helt definierade, vet vi att prestandakraven kommer att vara ännu högre än för 5G när det gäller datahastighet, fördröjning, spektraleffektivitet, säkerhet, tillförlitlighet och energiförbrukning. Detta kommer också att påverka arkitekturen där informations och kommunikationstekniken kommer att smälta samman ytterligare. Bearbetning av stora mängder data i distribuerade system i näten leder dock till utmanande krav på datahastighet och latens.
Kommunikationssystem med AI och maskininlärning
I framtiden kommer artificiell intelligens (AI) att vara integrerad i alla delar av det trådlösa kommunikationssystemet. Detta kan inkludera en design av det fysiska lagret som anpassar sig till den specifika utbredningskanalen och miljöförhållandena med möjlighet till endto endlösningar. För att klara av den ökade komplexiteten i framtida 6Gnät kommer AI och maskininlärning att spela en nyckelroll för utbyggnad och drift, vilket maximerar användarupplevelsen och kostnadseffektiviteten samtidigt som energiförbrukningen minimeras.
Slutsats
System och tillämpningar i Terahertzområdet utgör bara en potentiell byggsten för framtida 6Gkommunikation. Tekniken ser dock ut att bli oumbärlig – inte bara för att uppnå målkraven, inklusive maximal genomströmning på Tbit/snivå och extremt låga latenser – utan också för att ge plats nya spännande tillämpningar. De användningsområden för 6G som beskrivs i en nyligen publicerad vitbok – som går att ladda ner från vår hemsida – omfattar en mängd olika tillämpningar inom allt från kommunikation till spektroskopi, bildbehandling och sensorer. En framgångsrik kommersiell lösning kommer dock att kräva praktiska affärsmodeller som ännu inte är utvecklade. ■
Infineons radarsensor på 60 GHz kallad XENSIV finns tillgänglig på RAB3. Den har liten formfaktor och låg strömförbrukning plus en sändar- och tre mottagarantenner.
På sjukhus och andra vårdinrättningar är luftkvaliteten väsentlig för patienternas och personalens välbefinnande och hälsa. Frisk luft bidrar inte bara till en behaglig miljö, utan minskar också risken för smitta och främjar återhämtningen. Att ”bara öppna fönstren” är inte alltid tillräckligt för att skapa en optimal luftkvalitet. Det krävs alternativa lösningar, särskilt i rum där fönstren inte får öppnas eller saknas, som på intensivvårdsavdelningar eller i operationssalar. Dessutom kan alla patienter inte öppna eller stänga fönster på egen hand och ringer därför ofta efter en sköterska eller vårdare för att få hjälp.
KOMBINATIONEN AV CO 2 -SENSORER och detektering av människor med radar är en innovativ lösning för att förbättra och övervaka luftkvaliteten. Samtidigt kan arbetsprocesser optimeras och automatiseras om ett lämpligt ventilationssystem finns tillgängligt. Den här avancerade tekniken gör det inte bara möjligt att mäta den exakta CO2koncentrationen i realtid, utan kan också avgöra om det finns personer i rummet. Genom att integrera dessa två funktioner kan sjukhus och vårdinrättningar inte bara reagera på potentiella luftkvalitetsproblem i god tid, utan också vidta åtgärder för att justera ventilationen och minimera risken för överbeläggning och därmed förknippade hälsorisker.
Stephan Menze har arbetat i olika roller med produktförsäljning och teknisk försäljning. 2021 blev han ansvarig för företagets innovationsverksamhet och tillika ansvarig för Rutronik System Solutions.
Adapterkortet RAB2 från Rutronik System Solutions erbjuder en unik lösning för användning av CO2sensorer, där sensorer från Infineon och Sensirion kan jämföras med varandra.
KÄLLA: INFINEON/RUTRONIK
Fotoakustisk spektroskopi för att bestämma CO2-koncentrationen.
BILD: INFINEON
På alla vårdinrättningar är det avgörande att applikationerna fungerar utan risk för avbrott. Ändrade ljusförhållanden eller smuts på sensorhöljet får inte hindra kontinuerliga mätningar. I så fall finns det risk för att varningar eller andra åtgärder vid för en alltför hög CO2koncentration utförs för sent. En manuell korrigering är då absolut nödvändig. Tills detta sker uppstår dock en fördröjning i de andra processerna i den dagliga skötseln. Detta kan undvikas med radar, eftersom de utsända vågorna kan tränga igenom olika medier såsom glas och väggar. Det enda kravet är att dessa inte är blyhaltiga eller för tjocka. Sensorerna kan sedan installeras på ett sådant sätt att de integreras diskret i höljen eller paneler. De är skyddade mot stötar, gör det möjligt med renare ytor framför dem och bidrar till bättre estetik på grund av att de inte syns samtidigt som de fortfarande fungerar.
EFTERSOM EN RADAR sänder ut elektromagnetiska vågor är sensorerna inte känsliga för solljus och därför tillförlitliga i sin funktion. Radarsensorer på 60 GHz är exempelvis en beröringsfri och mycket exakt mätlösning. Avståndsmätningar eller applikationer för personräkning kan utföras med en sensor för avstånds, vinkel och tillståndsdetektering som använder radarvågor i 60 GHzbandet. Samtidigt är deras känslighet så hög att rörelser i submillimeterområdet kan detekteras, vilket möjliggör särskilt intuitiv kon
Snabbare och billigare till marknaden: Adapterkortet RAB3 från Rutronik System Solutions använder endast moderna komponenter. En central komponent i adapterkortet är Nisshinbo 60 GHz Smart Sensor MicroModule. Kortet är utformat för testning av en integrerad modul eller för utveckling av en kundspecifik lösning.
KÄLLA: RUTRONIK
taktlös interaktion. Nyckeln till ett säkert samarbete mellan människa och maskin är detektering, spårning och segmentering av mänsklig närvaro, vilket radarsensorer levererar i kombination med extremt hög noggrannhet vid detektering av mikro och makrorörelser. Här används dock inte bilder, vilket är en fördel när det kommer till den personliga integriteten.
Exakt CO2-mätning
Sensorer baserade på mikromekanik, Mems, ger exakt CO2mätning. De kombinerar en fotoakustisk givare inklusive detektor, en
Laboratoriekontakter, mätsladdar och tillbehör.
infraröd ljuskälla och ett optiskt filter, en styrkrets för signalbehandling och algoritmer samt en MOSFETtransistor för att driva den infraröda ljuskällan på kretskortet. Den integrerade styrkretsen utför beräkningar samt avancerade kompensations och konfigurationsalgoritmer som ger ett värde på ppmnivå. Resultatet är det absoluta CO2värdet och inte bara en korrelation. Olika konfigurationsalternativ, som mätfrekvens och baslinjekalibrering liksom gränssnitt inklusive UART, seriell I2C och PWM finns också. CO2mätning täcker ett spann från 0 ppm till 32 000 ppm. Noggrannheten är ±30 ppm
Testkategori CAT I – IV. Vare sig det gäller provning, mätning eller diagnos av komponenter och system, erbjuder vi den prestanda, pålitlighet och livslängd du behöver.
Vi marknadsför ett komplett sortiment av isolerade provtillbehör som uppfyller dagens stränga säkerhetskrav, samt ett stort utbud av extra flexibel kopplingsledning.
Kontakta oss gärna för mer info.
08-97 00 70 info@elproman.se www.elproman.se
eller ±3 procent (0–8 000 ppm) av det uppmätta värdet.
De minsta komponenterna
Den kontinuerliga övervakningen av luftkvaliteten med hjälp av sensorteknik kan till en början låta komplicerad men den har stora positiva effekter när det gäller patienternas och personalens hälsa, det förebygger sjukhusinfektioner, bidrar till bekvämlighet och välbefinnande samt att den ger en effektiv vård. Även i andra offentliga byggnader och institutioner är ren luft en viktig del av en högkvalitativ miljö. ■
Itakt med att den tekniska utvecklingen gör det möjligt att bygga på nya sätt ökar vårt beroende av alltmer exakt teknik för mätning, byggande och fortsatt underhåll av våra hem och omgivande infrastruktur. Oavsett om vi talar om skyskrapor, omfattande tunnel och brosystem eller bostadshus på platser som är utsatta för sättningar, spelar sensorteknik som lutningsgivare en avgörande roll för att garantera vår säkerhet. Dessutom blir extrema väderförhållanden allt vanligare vilket bidrar till att vi behöver en ny generation sensorer som ger en tydligare bild av de ingående delarna. Sådana innovativa, mindre och samtidigt mer högpresterande enheter kan ge en större insikt, vilket inte bara har betydelse för övervakningen av byggnaden (Structural Health Monitoring, SHM) utan även i bredare tilllämpningar som verktyg för byggnation och i positioneringssystem.
SHM, ELLER MER SPECIFIKT den geotekniska instrumentering som används för SHM, spelar en viktig roll inom anläggningsindustrin. Historiskt sett har bedömningen av en byggnads hållfasthet gjorts genom visuella analyser eller förstörande provning av små delar av konstruktionen. I båda fallen ligger man ofta steget efter och undersökningarna utförs vanligtvis när en visuell indikation på ett problem har uppstått. De data som kontinuerligt tillhandahålls av SHMsensorer kan revolutionera dessa processer och göra det möjligt att i realtid övervaka en byggnads rörelser så att små förändringar i den mekaniska strukturen identifieras innan de kan utvecklas till ett större problem. Förutom att förhindra potentiella fel kan sådana sensorer spara avsevärda underhållskostnader och tid, eftersom de som är ansvariga för underhåll kan bedöma situationen snabbare och ibland på distans. År 2022 var SHMmarknaden värd 2,0 miljarder dollar. Men i takt med att anläggningsbranschen fortsätter att lägga större vikt vid kvantifierbara sensorer och tekniska framsteg förväntas marknaden växa till 4,0 miljarder dollar år 2027. Inför starten av ett nytt bygge används instrument som vibrationssensorer, inklinome
trar/lutningsmätare och totalstationer för att det ska gå att analysera de lokala förhållandena. Data som samlas in kan utnyttjas för att bestämma markens styrka och stabilitet, med en förståelse för storheter som portryck, markens permeabilitet och släntstabilitet, vilka är avgörande för alla tekniska konstruktioner. För stadsbyggnader som höghus är det viktigt att förstå markens hållfasthet för att kunna konstruera fundamenten och i slutändan bestämma byggnadens maximala storlek. I områden som är utsatta för plötsliga variationer, som i närheten av förkastningslinjer eller vid jordskred och översvämningar, är det viktigt att förstå eventuella rörelser i marken så att lämpliga tekniska åtgärder kan vidtas för att kompensera för dem.
DEN GEOTEKNISKA INSTRUMENTERINGEN har en viktig roll som sträcker sig längre än till förberedande mätningar. Under byggprocessen kan strategiskt placerade sensorer i grunden på en byggnad göra det möjligt att validera konstruktionen i realtid. Allteftersom bygget fortskrider inhämtas data från ett plan eller utvalda punkter vilka jämförs med konstruktionsritningen eller en digital tvilling. Om de uppmätta värdena överstiger fördefinierade gränser kan ändringar göras innan projektet är slutfört, så att konstruktionens säkerhet bibehålls och byggkostnaderna minskar.
Den viktigaste tillämpningen av geoteknisk instrumentering är utan tvekan underhåll av byggnader. För megastrukturer som världens högsta byggnad, Burj Khalifa, eller Öresundsbron, Europas längsta bro med en konstgjord ö och en 270 meter tunnel i vardera änden, är kontinuerlig övervakning av strukturen avgörande för en säker an
Av Juhani Pelttari och Antti Miettinen, Murata Electronics
Juhani Pelttari är affärsutvecklare på Murata
Electronics med ansvar för de mikrome-kaniska tröghetssensorerna till industrisektorn. Arbetet omfattar allt från gruvborrar till rymdinstrument.
Antti Miettinen är produktchef på Murata
Electronics med ansvar för företagets mikro-mekaniska accelerometrar till fordonsområdet och industritillämpningar.
vändning. I sådana konstruktioner används sensorer för att upptäcka små förändringar i lutning eller förskjutning som kan visa på förändringar i den mekaniska strukturen. Genom att analysera insamlade data kan man avgöra hur viktiga dessa förändringar är och om de är en del av en byggnads naturliga förändringar eller om åtgärder behövs.
Nästa generation av inklinometrar En teknik som är central för SHMaktiviteter är inklinometern – en anordning som anger lutningsvinkeln eller böjningen relativt en fast punkt. Dessa mätinstrument har funnits länge, ursprungligen som enkla pendlar med visuella skalor, men nya digitala och mikromekaniska sensorer ger bättre precision och tillförlitlighet. Ett företag som förstår kraven är Murata. Deras senaste produkt, inklinometern SCL3400, har utvecklats och tillverkas av företagets MEMS center i Finland. Den är resultatet av över 30 års expertis och samarbete med ledande kunder inom fordons, anläggnings, medicin och industribranschen.
SCL3400 bygger på det existerande sortimentet av analoga enaxliga inklinometrar och är en förbättring i alla avseenden, med
Öresundsbron mellan Sverige och Danmark.
en tvåaxlig design och två valbara mätlägen. Det mer känsliga ±30° området med 10 Hz mätbandbredd är perfekt för att fånga upp små deformationer där absolut noggrannhet krävs, som för SHM. Medan ±90°läget med 40 Hz är perfekt för applikationer med större böjningar, som digitala vattenpass.
SCL3400 har en extremt lågt brus för högsta möjliga mätupplösning.
En aspekt som har stor inverkan på effektiviteten hos SHM är kostnaden för installation och löpande underhåll av sensorerna, inklusive kalibrering och utbyte om enheten skulle gå sönder. För applikationer som vindkraftsparker till havs kan underhållskostnaderna stå för upp till 30 procent av det totala projektet. Här kan en väldesignad och robust sensor spara mycket arbete genom att detektera potentiella problem innan de utvecklas och orsakar katastrofala skador. Men om någon sensor skulle visa sig vara
opålitlig krävs otaliga resor till offshoreanläggningar för att snabbt byta ut dem att utgöra en betydande kostnad, vilket raderar ut alla besparingar. Att förstå och uppfylla de krav på robusthet och långsiktig tillförlitlighet som många moderna applikationer kräver är något som Murata har prioriterat med SCL3400, som har klassens bästa stabilitet. Det breda arbetstemperaturområdet –40 °C till +85 °C ger otroligt snäva offsetavvikelser även under extrema förhållanden.
Förutom hög termisk stabilitet har SCL3400 också utmärkt långtidsstabilitet, vilket visas i figuren nedan. Graferna visar mätnoggrannheten under ett 1 000timmars HTOLtest (HighTemperature Operating Life). SCL3400 har ett extremt lågt offsetfel, med en offsetdrift under livstiden som normalt är lägre än 0,12°.
I kombination med termisk stabilitet och robusthet över lång tid bör moderna SHMenheter ha ett minimalt kalibreringsbehov.
Inklinometerns typiska känslighet för temperatur i felprocent.
Inklinometerns långtidsstabilitet mätt som 1000h HTOL (temperatur +85 °C och matningsspänning 3,6 V, mätförhållanden +25 °C). De streckade linjerna visar ±3σ-variationen i populationen.
Muratas SCL3400 kräver endast en inledande fabrikskalibrering, med en valfri offsetkalibrering (nollställning) på systemnivå efter montering i applikationer som kräver högsta möjliga noggrannhet. När enheten väl är installerad, oavsett om den mäter böjning på en bro eller i ett positionsstyrningssystem, behövs ingen ytterligare kalibrering, vilket minimerar framtida underhållskostnader för systemet. Att ta bort kalibreringsbehovet innebär en avsevärd skillnad för givare som installeras på svåråtkomliga platser som i byggnadsfundament eller stålkonstruktioner.
DEN LILLA 12-POLIGA, ingjutna och ytmonterade komponenten på 8,6✕7,6✕3,3 mm är enkel att integrera och den låga strömförbrukningen på 2 mA passar i innovativa batteridrivna applikationer med krav på låg strömförbrukning som handverktyg och bärbara SHMgivare. SCL3400 kan också anslutas till en rad olika databussar och har avancerade självdiagnostikfunktioner, vilket ytterligare förenklar integration och drift.
I takt med att extrema väderförhållanden blir allt vanligare och därmed orsakar mer skador på infrastrukturen, kommer robusta inklinometerlösningar att spela en viktig roll. SCL3400:s robusta konstruktion är idealisk för övervakning av strukturella förändringar i broar, tunnlar och byggnader, den klarar tuffa förhållanden även under längre perioder.
Utöver SHMtillämpningar kan robusta digitala inklinometrar med hög noggrannhet också ge ökad prestanda i en mängd olika tilllämpningar, som byggnation och motoruppriktning. Några exempel är roterande lasrar, digitala vattenpass och mätinstrument med hög noggrannhet och mätstabilitet. Om vi tittar på ett traditionellt vattenpass, som använder en bubbla för visuell indikering, beror noggrannheten på användarens förmåga att läsa av den. Med digitala vattenpass ersätts bubblan med en enkel sifferavläsning.
BEFINTLIGA SHM- OCH geotekniska sensorer spelar redan en avgörande roll för att säkerställa säkerheten och livslängden för många byggprojekt världen över. Fördelarna med sådana sensorer är redan välkända inom branschen, men det har funnits ett behov av ytterligare innovation för att öka noggrannheten och minska underhåll och kalibrering. När nästa generations sensorer uppfyller dessa krav, samtidigt som de är mer kostnadseffektiva, kommer de att användas i allt fler byggprojekt och i bredare tillämpningar. Den precision och tillförlitlighet som levereras av nya sensorer, som Muratas SCL3400, i kombination med innovativ datainsamling i realtid och djupgående analysverktyg, utgör ett kraftfullt SHMverktyg som kan revolutionera hur byggnader övervakas. I takt med att vår infrastruktur påverkas allt mer av extremväder och att byggprojekten strävar efter ökad hållbarhet kommer sådana SHMverktyg att bli en integrerad del av varje anläggningsprojekt. ■
■ KRAFT
CoolGaN Drive är en familj galliumnitridkretsar för konsumentprodukter med lite högre effekter. Infineon släpper nu fler varianter för exempelvis elcyklar med längre räckvidd, portabla elverktyg och lättare hushållsapparater som dammsugare, fläktar och hårtorkar.
CoolGaN Drive-familjen består av enkelswitchar och halvbryg-
gor med integrerade drivdon baserade på femte generationens CoolGaN-transistorer på 650V. Först ut var switchar och halvbryggor på just 650V. Nu får de sällskap av 700V-modeller.
Det handlar om switchfamiljen CoolGaN Drive 700 V G5 som innehåller en transistor plus gatedrivare. Kapseln är en PQFN 5×6 eller en PQFN 6×8.
Den andra nykomlingen är
CoolGaN Drive HB 600 V G5 som innehåller två transistorer med
integrerade gatedrivare för både högspännings- och lågspänningssidan. Kapseln är en LGA 6×8. Provexemplar av halvbryggan finns redan nu medan switchen kommer under fjärde kvartalet. PER HENRICSSON per@etn.se
■ OPTO
Snart kan du addera ett optiskt kommunikationsgränssnitt till din systemkrets genom att integrera en chiplet från Intel.
Chipletten demonstrerades av IPS (Intel Integrated Photonics Solutions) på konferensen OFC (Optical Fiber Communication Conference).
Denna Intels första OCIchiplet stödjer 64 stycken dubbelriktade 32 Gbit/s-kanaler, summa 4 terabit/s.
Den är integrerad med ett CPU-chiplet, så det som Intel närmare bestämt visade upp var två prototyper av processorer med inbyggda optiska gränssnitt. De kopplades samman och pratade med varandra över fiber. Publiken fick titta på ett ögondiagram som ska ha visat en ren och fin signal.
DEMOÖVERFÖRINGEN använder 8 våglängder separerade med 200 gigahertz på en enda singlemodefiber. För 64 dubbelriktade kanaler på 32 Gbps skulle du använda åtta fiberpar.
Den tänkta tillämpningen är OCI (Optic Computer Interconnect) – att koppla samman datorer i exempelvis datacenter eller superdatorer.
Fibertråden kan vara upp till 100 meter lång. Kopparanslutningar med samma prestanda kan vara högst en meter långa.
Intel kallar chipletten för en ”revolutionerande milstolpe”. Att
gå från koppartråd till fiber är som att gå från häst och vagn till bil och lastbil, enligt företaget.
Man kan säga att optisk kommunikation krymper tidsavstånden mellan racken på datacentret. Den ger hög bandbredd, låg latens, et cetera, på större fysiska avstånd.
Minnen och andra resurser kan därmed delas med hög prestanda och mellan fler noder. Intel beskriver det som att helt nya datorakitekturer blir möjliga, med minnespooler och disaggregrerade beräkningssystem.
Energiförbrukningen är 5 picojoule per bit. Dagens optiska transceivermoduler ska enligt Intel dra tre gånger mer energi. De ska ge sämre resultat över hela linjen: energi, räckvidd, latens, pris, bandbredd.
Detta alltså jämfört med den lösning som Intel demonsterade: en processor som integrerat en CPU- och en OCI-chiplet. De pratar med varandra via UCIe (en chipletversion av PCIe).
CPU:n skulle förstås lika gärna kunna vara en GPU, en IPU eller en komplett systemkrets. Du skulle alltså placera kunna ett grafikkort 100 meter från processorkortet.
För trettton år sedan presenterade Intel det optiska kommunikationsprotokollet Light Peak på sina egna kiselfotonikkomponenter. Idag går det att köpa optisk 50-meterskabel för Thunderbolt, Displayport och HDMI för några tusenlappar.
Frågan är om det finns en marknad för bredare användning i pc-världen? Vad vore tillämpningen? PR-materialet nämner hur som helst inget om persondatorer eller smarttelefoner. Utan den stora tillämpningen är – inte oväntat – AI.
GENERATIV AI är den överlägset hetaste tillämpningen för de datacenter där Intels optiska chiplets kommer att hamna. Det är där de allt större neuronnäten tränas upp för olika tillämpningar.
Intel har fram till idag levererat drygt 8 miljoner fotonikkretsar (med summa 32 miljoner on-chip-lasrar).
De sitter i transceivermoduler som huvudsakligen används i datacenter och slussar trafik i 100, 200 eller 400 Gbps. I nästa generation kommer de nu att kunna stödja upp till 1,6 Tbps. JAN TÅNGRING jan@etn.se
Det har gått fyra år sedan Lattice lanserade FPGAfamiljen Certus-NX med två storlekar, 17k och 39k logikceller. Nu får de sällskap av ytterligare två modeller med 9k respektive 28k logikceller.
Certus-NX är en SRAM-baserad FPGA-familj som tillverkas i en energisnål 28 nanometers FD-SOI-process. Lattice hävdar att det bidrar till att kretsarna har 75 procent lägre effektförbrukning och dessutom mindre än konkurrenterna. Processen ger också bättre motstånd mot så kallade mjuka fel. Det beror på att den aktiva delen i transistorn är betydligt mindre än i bulk-CMOS och därmed också träffytan för exempelvis neutroner som kan ändra innehållet.
CERTUS-NX ÄR TÄNKT för alla möjliga produkter som behöver en hjälpande hand i form av en mindre FPGA. Därav PCIegränssnittet på de två större modellerna. Det behövs för kommunikationen med den överordnade processorn.
Tillämpningarna kan vara allt från industriell utrustning till infrastrukturprodukter i telenätet.
FÖRUTOM LOGIKEN finns distribuerat minne och blockminne, men också ett nytt RAM på en halv megabit. Det senare är framförallt tänkt för AI-algoritmer som tappar prestanda när man inte kan ladda in all data.
SRAM-baserade FPGA:er har ett rykte om sig att vara långsamma ur startblocken. Genom diverse åtgärder som användaren inte behöver fundera på kan Certus-NX boota ungefär lika snabbt som flashbaserade FPGA:er, 7 ms för den minsta varianten och 14 ms för den största.
När det gäller säkerhet stödjer kretsen bland annat AES-256. PER HENRICSSON per@etn.se
■ ÖPPEN KÄLLKOD
Raspberrys nya styrkrets RP2350 tar ett stort steg upp i beräkningsprestanda med flyttalsstöd och en Cortex M33-dubbelkärna som ersätter Cortex M0+ i föregångaren. Chipet hade även plats för ett litet påskägg.
Du får läsa ända till slutet av Raspberrys pressmeddelande till underrubriken ”En sak till” innan Raspberry till slut avslöjar att det faktiskt döljer sig en liten Risc V-dubbelkärna i RP2350.
Elektroniktidningen kan dock inte låta bli att starta med att prata om Risc V-kärnorna. Mer om den ”riktiga” styrkretsen senare. För det är ett så oväntat grepp att ge en processor dubbla personligheter på det här viset.*
Flaggor i OTP-minnet bestämmer vilka arkitekturer kretsen ska kunna boota i. Om båda är tillåtna avgör binärfilen vilken processor som aktiveras och vilken som läggs i permanent reset. Du kan i princip även boota en Armkärna tillsammans med en Risc V-kärna, men det är överkurs, se databladet!
RASPBERRY HAR ALLTID gillat den öppna arkitekturen Risc V och kommer säkerligen (obs! spekulation!) att en vacker dag sluta betala licensavgifter till Arm och växla till Risc V.
Men i RP2350 är Risc Vkärnan bara till för experiment. – För att ge mjukvaruutvecklare en möjlighet att experimentera med Risc V i en stabil miljö med bra stöd, säger pressmeddelandet.
Risc V-kärnan kan kanske närmast beskrivas ett påskägg som Raspberry adderade för att det fanns plats. Det är en trestegs-
* Gaislers rymdprocessor GR765 kan bootas till både Sparc och Risc V, för att den designen blev enklare att certifiera. Avsomnade svenska Imsys processorer kan väl sägas ha varit bootbara i vilken arkitektur som helst, genom att mikroprogrammen var utbytbara.
Den processor som inte bootas läggs i permanent reset.
pipeline av typen RV32IMAC+ vid namn Hazard3 med fri licens. Påskharen är en av Raspberrys egna ingenjörer, Luke Wren. Han utvecklade Hazard3 som ett hobbyprojekt och gissar att chipet hade varit exakt lika stort utan Hazard3, men erkänner att layouten blev lite svårare. – Det är som att packa en resväska. Den är full, men du kan alltid få in en t-shirt till och den är fortfarande full, men det får plats, säger Luke Wren till Elektroniktidningen.
BOOTAD IN I Hazard3 har RP2350 samma funktioner som bootad in i M33, bortsett från Arms säkerhetsfunktioner, för att det inte ska gå att hacka sig förbi säkerhet genom att växla cpu. Risc V-kärnan saknar dessutom dsp-funktioner och flyttal. För att återgå till det ”seriösa” bootläget Cortex M33 (Armv8-M) så är nämnda säkerhetsfunktioner utöver prestandaökningen en av de viktiga nyheterna i RP2350. Föregångaren RP2040 hade ingen cybersäkerhet. Nu öppnas en lite större marknad för Raspberrys styrkretsar. Du kan till exempel gömma
Raspberrys eget kort på RP2350 heter Pico 2.
RP2350 finns även med 80 anslutningar och 2 Mbyte flash.
uppgraderingar av existerande RP2040-kort och en del är nya. Raspberrys eget kort heter Pi Pico 2 och det är det kortet som är fokus för Raspberrys egen pressrelease, snarare än styrkretsen i sig.
Partners som byggt egna kort på RP2350 är kända och okända namn: Sparkfun, 4D Systems, Adafruit, Tiny Circuits, Bus Pirate, Cytron, Hellbender, Ignys, Invector Labs, Melopero, New AE, Pimoroni, Seeed, Solder Party, Switch Science, Thisisnotrocketscience och Wiznet.
din programkod för nyfikna blickar, eller konfigurera den att endast boota signerad kod. Kanadensiska New AE och tyska Hextree har hjälpt säkra plattformen. Raspberry sticker ut hakan och pekar finger åt framgångsrika cyberattacker mot kretsar från både Nordic semiconductor och NXP. Samtidigt erkänner Raspberry att alla är sårbara och utlovar 10 000 dollar till den som först lyckas hacka RP2350. Helst innan RP2350 börjar användas skarpt, så att buggarna kan avlägsnas. RP2350 togs fram på två år och släpptes under första dagen av hackerkonferensen Def Con i Las Vegas. Den fick äran att driva konferensens besökarbricka.
Flera tillverkare, inklusive Raspberry själv, släpper utvecklingskort på RP2350. En del är
Roligaste produkten på RP2350, en liten spelkonsol för nyckelkedjan.
DE HAR TILLÄMPNINGAR av spridda slag: smarta skärmar, debuggingverktyg, IO-kontroller, robotkontroller, sensorkort, IoT, Wifi och Bluetooth, Ethernet. Här finns experimentkort kring säkerhet och energiskördning. Ett kort är ”det minsta” RP2350kortet. Ett annat går att handlöda. Ett kort är en synthesizer och en färdig produkt är en liten spelkonsol för nyckelkedjan. Pico SDK, MicroPython och CircuitPython kan användas för utveckling. Det finns en Rustbaserad utvecklingsplattform. Och Google bidrar med stöd för Pigweed SDK. RP2350 släpps i fyra versioner. Utan flash och med 60 ben i QFN kostar den 80 cent. Addera 10 cent för 80 ben och 20 cent för 2 Mbyte stackat flash. Tillverkningsprocessen är TSMC40. Klockfrekvensen är 150 MHz. On-chip SRAM är 520 kbyte. Säkerheten är byggd kring Arm Trustzone och inkluderar signerad bootkod, 8 kbyte OTP-minne med antifuse, SHA-256-accelerator och äkta slumptalsgenerator i hårdvara, Volymer ska finnas att köpa hela 2024 och fram till 2040, minst. Det var i januari 2021 som Raspberry överraskande släppte en styrkrets, RP2040, som fram till nu varit ensam i familjen. Raspberry är mer känd för sin Linuxkortfamilj Raspberry Pi på Arm Cortex A-processorer från Broadcom.
JAN TÅNGRING jan@etn.se
■ PRODUKTION
Padden av grafenfilm är bara 0,2 mm men klarar att leda bort 200 W/mK i vertikal led när komponenten är nedtryckt med 276 kPa. GT200PRO från Smart High Tech är dubbelt så bra som den tidigare flaggskeppsmodellen.
Det Göteborgsbaserade företaget jämför nykomlingen med GT90/ GT90PRO, som bägge har siktet
inställt på AI-kretsar, serverkretsar, processorer och andra halvledarkretsar som utvecklar mycket värme.
DEN ÄR TVÅ GÅNGER bättre jämfört med GT90/GT90PRO och enligt företaget närmare 20 gånger bättre än dagens konkurrerande produkter avseende termisk ledningsförmåga (200W/mK mot 90W/mK i vertikalled under 276 kPa (40psi).
Den effektiva termiska resistansen blir också extremt låg och är mer än 40 procent lägre jämfört med GT90/GT90PRO (3,0 jämfört med 5,2 Kmm2/W för 0,2 mm tjocka paddar under samma tryck).
GT200PRO TILLVERKAS i samma process som övriga befintliga produkter.
PER HENRICSSON per@etn.se
■ INBYGGDA SYSTEM
Amerikanska mjukvarubolaget Plus har hjälpt amerikanska Edge AI-kretstillverkaren Ambarella att komplettera sina utvecklingsverktyg med transformerbaserad AI-mjukvara.
Ambarellas systemkretsfamilj CV3-AD är avsedd för autonom körning på nivå 2+ och 3. Nivå 3 betyder att föraren kan släppa uppmärksamheten och mobilsurfa medan bilen kör sig själv. Det finns idag Mercedesbilar (S-Class och EQS) som stöder nivå 3 på utvalda preparerade vägsträckor i hastigheter upp till 60 km/h.
Nu adderar Ambarella alltså transformer-baserade algoritmer
– samma typ som används för generativ AI i samtalsmaskiner som Chat GPT – till den kod som ska tolka sensorsignaler och hjälpa bilen fatta beslut om körningen.
Plusvision heter det nya mjukvarupaket, som tränats på data från miljontals mil körda i USA, Europa och Australien. CV3-ADkretsarna ska enligt Ambarella ha låg strömförbrukning och hög AI-prestanda per watt.
PLUSVISION KAN HANTERA data från elva stycken 30 fps-kameror samtidigt. Räckvidden framåt för körning i hög hastighet är 200 meter.
Lösningen finns färdig nu för kretsen CV3-AD655 för utvär-
dering och slutanvändning. Ambarellas kretsar används idag i förarassistanssystem, elektroniska speglar, körinspelare, förarövervakning, autonom körning och robotik. Utöver AI och bildanalys används de för videokomprimering och bildoch radarbehandling.
Plus utvecklar mjukvara för autonom körning och förarassistans. Deras teknologi används kommersiellt och de har samarbeten med bland annat Bosch, Hyundai och Iveco.
■ INBYGGDA SYSTEM
Amerikanska Risc Vnestorn Sifive uppgraderar produktfamiljen Essential till generation fyra (Gen4). Den får enligt bolaget högre prestanda, lägre energiförbrukning (40 procent), flexiblare gränssnitt och fler möjligheter till konfiguration och integrering.
Sifive släppte nyheten under Risc V Summit som ägde rum i juni i München.
Åtta cpu-kärnor i växande prestandaklasser uppgraderas till generation 4:
• U6 och U7 som är approcessorer med rörledningar på åtta steg – single-issue respektive dual-issue.
• S2, S6 och S7 som är 64-bitarsprocessorer för realtidssystem med 2–3 (S2) eller 8 stegs rörledning, single-issue (S6) eller dualissue (S7).
• E2, E6 och E7 som är motsvarande kombination, men som 32-bitare.
JAN TÅNGRING jan@etn.se
KÄRNORNA STÖDER Linux, Free Rtos och Eclipse. Vid sidan av familjen Essential som är avsedd för klassiska inbyggnadstillämpningar som styrkretsar, IoT och realtid, har Sifive även den prestandaorienterade familjen Performance för mobil, konsument, datacenter och edge. Dessutom finns de specialiserade familjerna Automotive och Intelligence för fordon respektive AI. Sifives IP-kärnor finns idag i två miljarder chips och används i bland annat mobiltelefoner, sensorer, SSDenheter, FPGA-plattformar, övervakningskameror och smartklockor.
JAN TÅNGRING jan@etn.se
■ TEST OCH MÄT
3000-serien är en av engelska Picoscopes trotjänare.
Nu kommer USB-oscilloskopet i två nya versioner med 350 respektive 500 MHz bandbredd och en samplingsfrekvens på 5 GSa/s.
Picoscopes skärm- och knapplösa instrument används tillsammans med en dator som har en ledig USB-port av typen C. Alla funktioner styrs från datorn som också visar signalerna med en uppdateringshastighet motsvarande en miljon vågformer per sekund.
De nya modellerna är fyrkanaliga och de första med en samplingshastighet på 5 GSa/s. De finns med två bandbredder: 350 MHz respektive 500 MHz. Upp-
lösningen i amplitud är tio bitar vilket kan ökas till 14 med diverse trix. Minnet är på 2 GSampel och går att segmentera.
När det kommer till analysfunktioner har instrumentet 40 stycken seriella dekodrar som standard vilket underlättar felsökning på kommunikationsbussar.
Det går att göra olika typer av mätningar men också applicera matematiska funktioner på infångat data. Vidare går det att sätta upp masker för hur signalen ska se ut för att vara godkänd.
Som tillval finns en vågformsgenerator på 200 MSa/s och 14 bitar.
Priset för 500 MHz-modellen startar på 3500 pund.
PER HENRICSSON per@etn.se
■ KOMMUNIKATION
Tag en spektrumanalysator och skala bort allt utom själva kärnan. Resultatet blir en modul som går att integrera i andra produkter och som kan användas för att övervaka radiospektrum upp till 54 GHz.
MS27200A är en fristående spektrumanalysatormodul som täcker frekvensområdet 9 kHz till 54 GHz. Modulen har 110 MHz realtidsbandbredd med ett brusgolv mätt som DANL på –164 dBm (kräver förförstärkare).
Enligt Anritsu kan modulen fånga upp även de svagaste och
Elektronikdesign, EMC test, Produktion
Utveckling
Hårdvara
Mjukvara
Mekanik
Produktion
SMD
Hålmontering
Slutmontering
Prototyper
EMC
Ackrediterat lab
Filter design
Filterproduktion
Kalibrering
Multimetrar
mest intermittenta signalerna. Precis som en vanlig spektrumanalysator klarar modulen att analysera de mottagna signalerna för att sedan larma om något onormalt upptäcks.
Det finns mätfunktioner för WCDMA, LTE och 5G liksom AM/FM. Dessa nås med vanliga SCPI-kommandon.
Modulen kan också samla in och strömma IQ-signaler för vidare analys.
MS27200A passar framförallt i militär-, flyg- och satellitsystem med behov av att övervaka radiospektrum.
PER HENRICSSON per@etn.se
■ TEST OCH MÄT
Tektronix har tagit den aktiva oscilloskopproben TAP1500 med en bandbredd på 1,5 GHz och förlängt den från 1,3 meter till 7,0 meter.
Enligt företaget är det en meter mer än vad som hittills gått att köpa.
TAP1500L kommer med Tektro nix oscilloskopkontakt kallad
TekVPI och passar speciellt bra i testsystem av typen flying probe men också i alla andra fall där man av någon anledning inte kan placera oscilloskopet nära det som ska testas.
Bandbredden är minst 1,5 GHz,
gångskapacitansen bättre än 1 pF. Själva probhuvudet är inte större än att det går att komma åt benen på en ytmonterad komponent med en bendelning på 0,5 mm.
PER HENRICSSON per@etn.se
■ INBYGGDA SYSTEM
Microchips nya 32-bitars styrkrets med DSP-kärna i familjen dsPIC heter 33A och klockas till 200 MHz. Den har en flyttalsenhet med dubbel precision och en signalkärna (DSP) med stöd för realtidsberäkningar. Kretsen är tänkt för algoritmer som kräver tunga beräkningar inom exempelvis motorstyrning, strömförsörjning, laddning och sensorsystem.
Microchip hoppas på tillämpningar inom bilindustri, industri, konsumentelektronik, e-mobilitet, datacenter och hållbarhet. Föregångarna till dsPIC33A hette 33F, 33E, 33C och klockades till 40, 70 respektive 100 MHz. – När vi började med dsPIC för tjugo år sedan kunde man vara glad om man fick till en styrloop på 50 kHz. Med dsPIC33A borde du utan problem klara samma loop i 2 MHz, säger Microchips DSC-boss Joe Thomsen till sajten All About Circuits som tagit sig för att intervjua honom inför släppet av 33A.
33A har en flyttalsenhet (FPU) som arbetar med dubbel precision och DSP-instruktioner för tunga numeriska beräkningar. Detta ska krympa programkoden (ge hög kodeffektivitet) och minska tiden för att växla mellan parallella program (kontextväxling). Det ska även snabba upp responstiderna (ge låg latens), vilket är särskilt intressant för säkerhetskritiska funktioner.
BLAND PERIFERIENHETERNA finns högupplöst pulsbreddsmodulering (PWM) för motorstyrning och digital kraftomvandling. Här finns även höghastighetskomparatorer, operationsförstärkare och tolvbitars AD-omvandlare som klarar 40 Msps. Kretsen stöder CIP (Core Independent Peripherals) – vilket betyder att periferienheterna i stor utsträckning kan sköta sig själva utan att störa CPU:n.
Utveckling sker i MPLAB XCDSC Compiler och MPLAB Code Configurator (MCC) på exempelvis dsPIC33A Curiosity Development Board (EV74H48A) som
■ KOMMUNIKATION
Schweiziska u-blox har för första gången adderat stöd för autentisering av navigationsmeddelanden från Galileosatelliterna. Det handlar om en uppdatering av firmware för satellitnavigeringsmodulen ZED-F9P.
har anslutningar till olika expansionskit och Click boards. Det finns även utvecklingskort för bland annat digital kraft och motorstyrning.
UTVECKLINGSVERKTYGEN stöder modellbaserad kodgenerering. Det används inom motorstyrning, digital kraftomvandling och sensorgränssnitt för industri och fordon. För cybersäkerhet finns Immutable Root of Trust och säker felsökning. Minnesåtkomst kan begränsas.
DEN FÖRSTA GRUPPEN produkter heter dsPIC33A K128MC1xx och har mellan 32 och 128 KB Flash. De finns i SSOP-, VQFNoch TQFP-kapsling med mellan 28 och 64 pinnar och dimensioner ner till 4×4 mm. Volympriserna startar på under en dollar, meddelar Microchip. Framtida versioner kommer att ha mer minne, fler periferienheter och fler ben.
JAN TÅNGRING jan@etn.se
OSNMA eller Open Service Navigation Message Authentication är en funktion för autentisering av data från det europeiska Galileosystemet. Tjänsten är fritt tillgänglig över hela världen och ger en garanti för att det mottagna navigationsmeddelandet kommer från systemet självt och inte har ändrats. Rent praktiskt har den krypterade autentiseringsinformationen adderats till fält som tidigare reserverats för uppgiften i det som kallads E1 I/NAV-meddelandet. Därmed påverkas inte systemet prestanda eller effektförbrukning. u-blox har adderat OSNMA i den senaste versionen av firmware för satellitnavigeringsmodulen ZED-F9P-05B. Därmed kan modulen avgöra om data är korrekta eller om någon försöker manipulera det, ofta kallat spoofing. PER HENRICSSON per@etn.se
Skräddarsydd mekanik för elektronikprodukter.
www.blomdahls.com
Bli medlem – för en hållbar och konkurrenskraftig elektronikindustri
Svensk Elektronik är Sveriges främsta branschorganisation för industriell elektronik. Vi har över 150 medlemmar, vilket innefattar ledande företag och organisationer som tillsammans utgör en betydande kraft. Vi skapar värde med nätverk, kunskapsutbyte, utbildningar, samverkan och engagemang kring branschens viktiga frågor. Vi jobbar med:
– Bevakning & information – Nätverk & kunskapsutbyte
... om utveckling och trender, lagar och direktiv. Vi anordnar seminarier och utbildningar.
– Samverkan & gemenskap
... insikter och tips från branschkollegor. Tillgång till expertkunskap. Erbjuder plats i en professionell gemenskap.
– Påverkan i nyckelfrågor
... ger företagen möjligheten att påverka i branschspecifika frågor. För dialog med myndigheter och fungerar som remissinstans.
... genom att arrangera mässor, konferenser, studiebesök och nätverksträffar.
– Ökad konkurrenskraft
... genom att framhäva industrins behov av strategiska investeringar med fokus på forsknings- och innovationsfinansiering.
– Skapa förutsättningar
... adresserar företagens huvudutmaningar, som att rekrytera rätt kompetens och utveckla befintlig personal.
Tryckt elektronik – lönsam, grön och innovativ
11–12 september 2024, Norrköping
Välkommen till inspirationsdagarna för framtidens produktionsform inom elektronik. Den 11–12 september bjuder vi tillsammans med Smartare Elektroniksystem och RISE in till en lunch-till-lunchkonferens i Norrköping på temat Tryckt Elektronik.
www.svenskelektronik.se
kansliet@svenskelektronik.se
Följ QR-koden till medlemsansökan
17 oktober 2024, Stockholm
Välkommen till ett heldagsevent med branschrelaterad omvärldsbevakning, intressanta företag och forskningsprojekt.
I år kommer vi att vara på Tekniska Museet i deras fantastiska nya Wisdome – Trähallen.
Missa inte chansen att vara en del av framtidens elektronikbransch!
Anmäl dig på vår hemsida och låt oss tillsammans skapa banbrytande lösningar för en innovativ och hållbar morgondag!
As a leader in test and measurement, Rohde & Schwarz provides a large portfolio of solutions for development, optimization and debugging of power electronics. Choose from our broad range of
► Oscilloscopes
► Spectrum analyzers
► EMC test receivers
► Vector network analyzers
► Power supplies
► Power analyzers
www.rohde-schwarz.com/ad/power-electronics