En diagnos sent i livet kan göra stor skillnad

Varför är det viktigt att bli utredd även som äldre? Vad kan äldre med NPF bidra med? Och hur behöver vården och omsorgen tänka när det kommer till bemötande och anpassningar för gruppen äldre med NPF? Attention kontaktade några ur professionen som är erfarna och kompetenta inom just området äldre med NPF för att få svar på frågorna.

Text: Cecilia Brusewitz ● Foto: Privat

ANNA THOMSSON, HANDLÄGGARE SKR

Hur ser vård och omsorg för gruppen äldre med NPF ut om 10 år, om du får önska?

– Precis som övriga personer med NPF är gruppen äldre heterogen, så ett differentierat stöd är viktigt. Vi kommer ha enorma utmaningar när det gäller rekrytering om tio år, så mycket stöd behöver vara digitalt. Jag önskar att kompetens om målgruppen ökat hos alla professionella vilket kommer ge ett bättre och mer resurseffektivt stöd.

LISA THORELL, FORSKARE PÅ KAROLINSKA INSTITUTET

Hur hoppas du att din forskning kan bidra till att skapa bättre förutsättningar framåt för äldre med NPF?

– Jag hoppas att min forskning bidrar till ökad förståelse för att adhd är en heterogen diagnos med stora skillnader mellan olika individer. Över livsspannet finns det också ofta stora variationer gällande hur diagnosen påverkar individens vardagsliv. Detta är viktigt att ta hänsyn till både vid utredning och när man sätter in stödinsatser.

JOHNNY PELLAS, LEG. PSYKOLOG/SPECIALIST I NEUROPSYKOLOGI

Varför tror du att vården nekar äldre utredning med hänvisning till ålder och vilka risker kan det medföra?

– Det kan bero dels på att det saknas kunskaper om att adhd är livslångt och finns även hos äldre, dels att äldre prioriteras lägre än yngre. Konsekvensen blir att äldre med adhd går miste om behandlingsinsatser eller att de får fel diagnos och fel behandling.

En diagnos sent i livet kan göra stor skillnad

TAINA LEHTONEN, LEG. PSYKOLOG/SPECIALIST I NEUROPSYKOLOGI

Hur kan personal som möter äldre misstänka att det handlar om NPF och inte demens?

– Om man som personal möter äldre som uppvisar beteenden som kännetecknas av symtom som man möter hos yngre vuxna med NPF kan det vara viktigt att utröna om dessa beteenden alltid har funnits eller något som dykt upp först på senare tid. Anamnesen är avgörande för att skilja mellan någon som inte tidigare haft NPF-symtom men som gradvis tappar kognitiva funktioner och någon som alltid varit glömsk, lättdistraherad, impulsiv, haft svårt med social interaktion eller haft begränsade repetitiva mönster i beteenden.

OLLE HOLLERTZ, PSYKIATRIKER OCH ÖVERLÄKARE

Varför är det viktigt att äldre med NPF-problematik får en utredning?

– Rätt diagnos hos äldre är en förutsättning för att undvika felbehandling, framför allt fel läkemedelsbehandling. Behandling med centralstimulantia är odramatiskt och relativt enkelt, men används inte på grund av fördomar. I de allra flesta fall föds du med adhd och dör med adhd.

ANNIKA BRAR, HABILITERINGSLÄKARE

På vilket sätt skulle de äldre med NPF vara en resurs i samhället, exempelvis i skolan eller inom äldreomsorgen?

– Äldre med NPF vet hur äldreomsorgen behöver anpassas för att fungera för alla, med eller utan diagnos. Egenerfarna med NPF behövs också inom äldrepsykiatrin.

Tänk om skolbarn med NPF fick en mentor och förebild som kämpat med liknande svårigheter. Som kan visa att man kan leva ett gott liv med NPF. Att man behöver förstå hur man funkar och acceptera den man är. Och att det finns hjälp att få om man behöver.

MARIA KARLMARK, SPECIALPEDAGOG, KONSULTTEAM FÖR AUTISMSPEKTRUM (KAS)

Vilken specifik kunskap behöver personal inom vård och omsorg ha som möter äldre med NPF-diagnos eller liknande problematik

– Kunskapen om att en NPF-diagnos ser olika ut i olika åldrar behöver öka och hur den förändras genom åren men även kunskap om att när man i livet får sin diagnos påverkar.

Därutöver behöver den specifika kunskapen om individuellt bemötande höjas dvs, kunnandet om vad det i praktiken innebär att ha ett individuellt bemötande. Personalen behöver få möjlighet att i högre utsträckning lära sig visuell kommunikation och hur man individuellt kan anpassa miljön såsom tex belysning och ljud utifrån patientens behov.