Kurdiska syskon berättar på svenska och kurdiska

Page 1

kurdiska syskon berÄttar



1999 kom de fem syskonen Abdulla tillsammans med sin mamma till Sverige för att förena sig med sin pappa som kommit några år tidigare. Numera är de sex syskon, lillebror Raman föddes våren 02. Med sina texter erövrar de det svenska språket och förankrar samtidigt sin historia i sin nya verklighet.

Maj – 02 Tuva-Stina Lindén speciallärare, Lillholmsskolan



Mina syskon Jag heter Zjilwan och jag har fyra syskon. Dom heter Rasian, Zjikar, Zjikav och Pashang. Min bror Rasian och jag vi tycker om varandra. Jag kommer ihåg en dag i Kurdistan då han gick i klass fyra. Det var sista dagen i skolan. När han fick sitt betyg fick han inte godkänt och när jag såg honom blev jag så ledsen. Jag fick inte heller godkänt i engelska för att jag hade varit sjuk. I Kurdistan får man inte göra om provet och om man inte har gjort provet får man inte godkänt. Min syster Zjikar är en duktig tjej men ibland bråkar vi. För hon hjälper inte till att städa vårt rum, hon bara sitter och tittar på TV eller läser en bok. Och då blir jag arg på henne. Men ibland tycker vi alla om varandra. Vi går alla tillsammans. Jag blir så glad, vi ser ut som om vi har träffat varandra efter att inte ha setts på en lång tid. Min lillasyster Zjikav är också en bra tjej men inte så duktig som Zjikar och hon gillar inte matte. Zjikav tycker om Zjikar dom två kan inte sova ensamma, dom sover med varandra. Zjikav tycker om Zjikars kläder. Varje morgon bråkar dom, Zjikar vill inte att Zjikav ska ta hennes kläder. Men min pappa köper alltid mer kläder åt Zjikav. Min lillebror Pachang är fem år gammal. Han är en tuff kille. Han tycker om min mamma. Ibland när min pappa säger någonting på skoj till min mamma blir han sur på min pappa. Pachang har två önskningar: Att min pappa får körkort och att vi köper en fin bil. Han vill bli fotbollsmästare när han blir stor. Jag är äldst av mina syskon. Ibland är det tråkigt att vara äldst. Jag måste göra bra saker så att mina syskon blir bra när de blir stora. Om jag gör något fel så tar alla efter mig. Zjilwan april 2001



När Rasian bröt benet När Rasian var liten ville han att min pappa skulle vara med honom. Rasian tyckte om att spela fotboll. En dag gick min pappa till altanen för att laga TV-antennen. Rasian gick efter honom. Han ramlade ner från altanen. Först en våning till badrummet och sen en våning till ner på gården. Min pappa och mamma trodde att Rasian hade dött. Min pappa körde till sjukhuset för att se hur det hade gått med Rasians huvud. När min pappa och Rasian kom till sjukhuset sade läkaren att det inte var något fel på Rasians huvud. Men när min pappa och Rasian hade åkt hem sa min mamma att Rasian inte kunde stå. Då åkte min pappa och Rasian till sjukhuset igen. Men den här gången sa läkaren att Rasian hade brutit benet. De gipsade Rasians ben. Rasian fick ha gipset i tre veckor. Men sen blev det bra igen med hans ben. Han kunde spela fotboll igen. Det bästa Rasian vet är att spela fotboll. Zjikar december 2002



Nu skall jag berätta om mitt liv och Kurdistan. I Kurdistan var min pappa soldat och han var chef. Sen blev det krig i Kurdistan. De ville döda min pappa. Då flydde min pappa till Sverige men vi kom inte med. Vi stannade kvar i Kurdistan. Vi kunde inte se honom men vi kunde prata med honom i telefon. Och vi kunde skicka brev till honom. En gång skickade vi ett fotografi till honom där vi stod som en pil eller en trappa. När min pappa kom till Sverige var jag fyra år. Jag visste inte att min pappa skulle fara till Sverige. Min lillebror var bara ett år, han trodde att pappa skulle gå och köpa en bil. Han sa: Kan jag få fem kronor? Det gav min pappa till honom och det fick jag också. Min storasyster grät och min moster försökte trösta henne. När det blev Eid, den stora festen, grät min mamma för att min pappa inte var där, alla andras pappor var där. Efter ett halvt år ringde min pappa och sa att vi skulle resa till Syrien. Vi åkte dit. Vi kunde inte prata arabiska men min mamma kunde lite grann. Vi barn kunde bara säga tuggummi men sen lärde vi oss lite till. Efter ett halvt år i Syrien kom vi till Sverige. När vi kom till Sverige berättade min mamma hur det var under kriget. Så här berättade min mamma: Hennes kusin var med i ett parti som hette ”party democrat” och min pappa var med i ett parti som hette ”yecati”. Vi bodde i staden Hawler och där hade ”party democrat” vunnit. Vi hade en granne som visste att min pappa var med i ”yecati”. De avslöjade att min pappa var med i ”yecati”. Då kom många soldater och letade efter min pappa. En kväll låg vi och sov i vår villa. Det var mörkt ute. Då knackade det på vår dörr. Min mamma öppnade dörren. Det var soldater. De kom och tog pappa. Min mamma sa: - Ni skall inte ta min man. Om ni tar min man följer jag också med. De tog min pappa och min mamma följde också med. Hon stängde inte dörren. Min mamma var modig. Om inte min mamma hade gått med dem skulle de ha dödat min pappa. Zjikav januari 2002



Nu ska jag berätta om den här bilden. Vi var i Syrien och satt och åt med två vänner som bodde hemma hos oss. De var mycket snälla. Vi satt alltid ute och åt. Det var inte så roligt i Syrien för att jag hade inga kompisar. Jag var hemma och spelade tv-spel. Vi hade några grannar men de var rädda för mig. Jag visste inte varför. Jag hade inte gjort något. Jag försökte bli deras kompis men de sprang ifrån mig. Jag försökte gömma mig för att få prata med dem men de såg mig alltid. Då började jag strunta i dem. En gång när jag skulle köpa godis såg jag en kille som var kurd. Jag började prata med honom och sen blev vi kompisar. Han kunde arabiska så han kunde prata med araberna. Han hade en kompis som sålde kycklingar och min mamma köpte alltid kycklingar av honom. Sen blev han min kompis, men han var ganska gammal. Men han var mycket snäll. På dagarna var jag med honom och araben i hans pappas affär. Vi fick låna hans cykel och vi cyklade runt med den. Jag hade roligt där. Och efter några dagar blev de två bröderna som varit rädda för mig mina kompisar. Jag spelade fotboll med dem. En gång när jag spelade fotboll på gatan råkade jag sparka på bollen så att den flög in i ett hus. Mannen som bodde i huset var för sträng och vi kunde inte få bollen tillbaka. Vi försökte i alla fall, vi plingade på husets dörr men mannen blev arg och sprang efter oss. Jag sprang runt kvarteret och sen sprang jag hem och gömde mig under sängen så att han inte kunde hitta mig. Mannen plingade på vårt hus och sa något på arabiska men vi fattade inget. Jag visste att han pratade om mig. Min mamma kunde inte arabiska. Hon sa på kurdiska: - Min son är mycket snäll! Sen gick mannen hem och jag blev glad för att han gick. Jag lovade att jag inte skulle plinga på någon annans dörr mer. Rasian februari 2002





Min syster Zjikar Nu ska jag berätta om min bästa syster. Hon heter Zjikar. Jag kan inte sova utan henne. Vi måste sova i armkrok. Ibland blir vi ovänner men vi blir alltid kompisar på kvällen. Hon brukar säga till mig att jag ska låtsas vara ett litet barn. Då gör jag mig till ett barn. Jag och Zjikar gör allt med varandra. Då blir min mamma glad. Zjikar brukar kamma mitt hår. Min storasyster Zjilwan är också snäll. Jag och Zjilwan brukar säga till Zjikar att hon ska bli doktor för att hon är jätteduktig. Zjikar hjälper hela familjen. Zjikav februari 2002


Nu skall jag berätta om den här bilden som handlar om när min pappa var med i kriget. Min pappa började kriga för Saddam Hussein. Alla män som hade gått i gymnasiet blev inkallade till kriget. Saddam inkallade också min morbror. Min morbror var med på ett av de farligaste ställen. Han var mycket snäll så alla hans kompisar gillade honom. En man som var på Saddam Husseins sida var mycket avundsjuk på honom. Mannen blev arg och sköt min morbror i huvudet och min morbror dog. Min morbrors kompisar tog hans lik tillbaka till Kurdistan. De berättade för min mormor hur han hade dött. Då grät min mormor. Sen sprang min moster till min mamma och sa till henne vad som hade hänt. Då sprang min mamma ut på vägen. Hon grät hela tiden. Min morfar hade rest till Bagdad för att hämta hem min andra morbror. Efter några dagar kom de tillbaka. De blev mycket ledsna när de fick höra att min morbror var död. När min pappa fick veta att min morbror hade blivit skjuten rymde han från Iraks soldater och gick med kurderna. De krigade mot Irak.


De kurdiska soldaterna behövde mat uppe i bergen. En gång red min farbror tillsammans med en annan man med mat till min pappa och de andra kurderna. På vägen hörde min farbror någonting men det var så långt borta att han inte kunde höra vad det var. Sen kom ljudet närmare, det var en helikopter. Min farbror sa: - Kom! Vi rider snabbt upp i bergen! Men den andra mannen sa att han inte trodde att de skulle bli upptäckta. Min farbror steg av hästen och sprang upp i bergen, han sprang det snabbaste han kunde. Plötsligt drog en man ner honom på marken. Han blev mycket rädd. Men mannen sa att han också hade gömt sig för helikoptern. Helikoptern krigade mot min pappa och de andra men den här gången dog ingen. Min pappa blev mycket glad över att ingen dog. Sen bestämde min pappa och min mamma att vi skulle bo i en by. En gång när vi bodde i den byn kom det en helikopter. Min storasyster låg i sin vaggstol. Helikoptern började skjuta och då skulle vi gå in i en grotta dit gick vi alltid då det kom en helikopter. Då min storasyster låg i sin vaggstol måste vi lämna henne för att gå in i grottan. Men min mamma kunde inte lämna henne, hon sprang och hämtade henne. Det var bra att de klarade sig. Alla blev glada och sa till min mamma att det var modigt av henne. Min mamma har alltid varit modig. En gång när det var krig mellan Irak och Iran räddade hon mig. Det var natt. Man kunde inte se varandra. Hon tappade mig på marken bredvid en liten flod. Hon var mycket rädd för att hon trodde att jag skulle ramla i vattnet. Men jag hade tur. Jag låg på marken. Efter ett tag kom pappas kusiner och frågade: - Vem är det? Mamma svarade att det var hon och bad dem hjälpa henne att hitta Rasian innan han druknade. De räddade mig och mamma var hur glad som helst när de hittade mig. Rasian mars 2002



Nu ska jag berätta om min pappas liv. Min pappa har ingen mamma eller pappa. Först dog hans mamma. När hans mamma dog då var han bara 10 år. Efter två år dog hans pappa. Min pappa var bara 12 år när han började jobba som bagare, han kunde baka fast han bara var 12 år. När min pappa blev lite äldre jobbade han som bilmekaniker, han gick i skolan för att bli elektriker. Nu ska jag berätta om min farmor. Hon heter Senia. Hon är min låtsasfarmor men hon känns som en riktig farmor. Hon tycker om min pappa som sitt eget barn. När jag ville gå till stan då sa hon ja och när vi var i stan köpte hon glass till mig. Klänningen som jag har på mig på bilden köpte hon åt mig. När min pappa kom till Sverige bodde vi med min farmor i ett hus. Farmor bodde i den nedre våningen och vi bodde i den uppe på. Min mamma och min farmor brukade byta kläder. Nu är det snart fyra år sen jag såg min farmor. Men jag kommer aldrig att glömma henne! Zjikav mars 2002



Jag kommer aldrig glömma när vårt hus brann. Min pappa hade köpt bensin. Alla köpte bensin ifall det skulle bli krig. Pappas kompis hade glömt att stänga båda hålen i dunken med bensin. Vi var inte hemma utan vi var hos vår granne. Vi hörde någonting som exploderade. Vi sprang ut, då såg vi att det var vårt hus som brann. När det hände var jag bara två år. Zjikav mars 2002



Hur det känns att flytta från Kurdistan till Sverige Det är bättre att bo i Sverige för det är inte krig här. Men att bo i Kurdistan är roligare. Ibland blir det krig där. När vi bodde i Kurdistan så kom de efter min pappa. Min pappa bestämde sig för att flytta till Sverige. För mig är det mycket tråkigt för jag blev av med mina kompisar när jag skulle flytta till annat land. Jag kunde inte språket och jag hade inga kompisar. Men nu känns det bättre för jag har fått ganska många kompisar. Det jag saknar mest från Kurdistan är att träffa min morfar och kunna åka till byn och gå bada i floden och plocka granatäpplen. Rasian maj 2002


Zjilwan f.-87

Rasian f.-89

Zjikar f.-90

Zjikav f.-91

Pashang f.-94

Syskonen Abdulla ber채ttar om livet i Kurdistan och resan till Sverige.

Producerad 2002 i samarbete med Fantasifabriken

Sk채rholmen

Lillholmsskolan, St책ngholmsbacken 91-95, 12740 Sk채rholmen


Zjilwan f. -87

Rasian f. -89

Zjikar f. -90

Zjikav f. -91

Pashang f. -94

‫ﻣﻨﺪﺍﺻﺔﻛﺎﱐ ﻋﺔﺑﺪﺅﻷ ﻟﺔ ﺳﺔﺭ ﮊﻳﺎﱐ ﻛﻮﺭﺩﺳﺘﺎﻥ ﻭ ﻫﺎﺗﻨﻴﺎﻥ ﺑﺆ ﺳﻮﺛﺪ ﺩﺓﺩﻭﺛﻦ‬

Producerad 2004 i samarbete med

Fantasifabriken Skärholmen

Lillholmsskolan, Stångholmsbacken 91-95 127 40 Skärholmen

Producerad 2004 i samarbete med

Fantasifabriken Skärholmen

Lillholmsskolan, Stångholmsbacken 91-95 127 40 Skärholmen


‫ﭼﺆﻧﻴﺔﰐ ﻫﺎﺗﻨﻤﺎﻥ ﻟﺔ ﻛﻮﺭﺩﺳﺘﺎﻥ ﺑﺆ ﺳﻮﻳﺪ‬ ‫ﺳﻮﻳﺪ ﻭﻷﺗﺜﻜﻲ ﺑﺎﺷﺘﺮﺓ ﺑﺆ ﮊﻳﺎﻥ ﭼﻮﻧﻜﺔ ﺷﺔﺫﻱ ﺗﻴﺎ ﻧﻴﺔ ﺑﺔﻷﻡ ﻛﻮﺭﺩﺳﺘﺎﻥ ﭘﺬ ﻟﺔ ﺧﺆﺷﻲ ﻭ ﻛﺎﻣﺔﺭﺍﻧﻴﺔ‪ .‬ﺑﺔﻷﻡ ﺟﺎﺭ ﺟﺎﺭ ﺷﺔﺫ‬ ‫ﺭﻭﻭ ﺋﺔﺩﺍﺕ‪ .‬ﺋﺔﻭﺓ ﺑﻮﻭ ﻟﺔ ﻛﻮﺭﺩﺳﺘﺎﻥ ﻭﻳﺴﺘﻴﺎﻥ ﺑﺎﻭﻛﻢ ﺩﺓﺳﺘﮕﲑ ﺑﻜﺔﻥ ﻭ ﺑﻮﺓ ﻫﺆﻱ ﻫﺎﺗﲏ ﺑﺎﻭﻛﻢ ﺑﺆ ﺳﻮﻳﺪ‪ .‬ﺩﺓﺭﭼﻮﳕﺎﻥ‬ ‫ﻟﺔ ﻛﻮﺭﺩﺳﺘﺎﻥ ﺯﺅﺭ ﻧﺎﺧﺆﺵ ﺑﻮﻭ‪ ،‬ﭼﻮﻧﻜﺔ ﻣﻦ ﺯﺅﺭﺑﺔﻱ ﺩﺅﺳﺖ ﻭ ﻫﺎﻭﺫﺛﻜﺎﱎ ﻟﺔﻭﺙ ﺑﺔ ﺟﺜﻲ ﻫﺜﺸﺘﻮﺓ‪ ،‬ﻟﺔ ﺳﻮﻳﺪ ﻟﺔ ﺳﺔﺭﺓﺗﺎﺩﺍ‬ ‫ﻧﺔ ﻫﺎﻭﺫﰒ ﻫﺔﺑﻮﻭ‪ ،‬ﻧﺔ ﺯﻣﺎﻧﻴﺸﻢ ﺩﺓﺯﺍﱐ‪ ،‬ﺑﺔﻷﻡ ﺋﺜﺴﺘﺎ ﻫﺎﻭﺫﺛﻲ ﺯﺅﺭﻡ ﻫﺔﻳﺔ ﻭ ﺯﻣﺎﱐ ﺳﻮﻳﺪﻳﺶ ﻓﺜﺮ ﺑﻮﻭﻡ‪ .‬ﺑﺔﺭ ﺩﺓﻭﺍﻡ ﺑﲑﻱ‬ ‫ﻛﻮﺭﺩﺳﺘﺎﻥ ﺩﺓﻛﺔﻡ ﺑﺔ ﺗﺎﻳﺒﺔﺕ ﺑﲑﻱ ﺑﺎﭘﲑﻡ ﻛﺔ ﻫﺔﻣﻴﺸﺔ ﻟﺔﮔﺔﺹ ﺧﺆﻱ ﺩﺓﻳﱪﺩﻡ ﺑﺆ ﻣﺔﻟﺔ ﻛﺮﺩﻥ ﻭ ﻣﻴﻮﺓﺧﻮﺍﺭﺩﻥ‪.‬‬ ‫ﺭﺍﺯﻳﺎﻥ‬

‫ﻣﺎﻳﺴﻲ ‪٢٠٠٢‬‬

‫‪٢٣‬‬



‫ﭼﺆﻧﻴﺔﰐ ﺳﻮﺗﺎﻧﺪﱐ ﺧﺎﻧﻮﺓﻛﺔﻣﺎﱎ ﻫﺔﺭﮔﻴﺰ ﻟﺔ ﻳﺎﺩ ﻧﺎﭼﺜﺖ‪ .‬ﻟﺔﻭ ﺩﺓﻣﺔﻳﺪﺍ ﻛﺔ ﺧﺔﺭﻳﻚ ﺑﻮﻭ ﺷﺔﺫ ﺑﺔﺭﭘﺎﺑﺜﺖ‪،‬‬ ‫ﺧﺔﺻﻚ ﻟﺔ ﺗﺮﺳﻲ ﺩﺭﺛﮋ ﺧﺎﻳﺔﱐ ﺷﺔﺫﺓﻛﺔ ﻧﺔﻭﺕ ﻭ ﺑﺔﻧﺰﻳﲏ ﺩﺓﻛﺬﻱ ﻭ ﻟﺔ ﻧﺎﻭﻣﺎﺻﺪﺍ ﻫﺔﺻﻲ ﺩﺓﮔﺮﺕ ﺑﺆ ﺭﺅﮊﻱ‬ ‫ﺧﺆﻱ‪ ،‬ﺑﺎﻭﻛﻢ ﺑﺔﺭﻣﻴﻠﺔﻛﺎﱐ ﻟﺔ ﺣﺔﻭﺷﺔﻛﺔﺩﺍ ﺩﺍﻧﺎﺑﻮﻭ ﺑﺔﻷﻡ ﺑﺔ ﺩﺻﻨﻴﺎﻳﻲ ﺳﺔﺭﻱ ﺑﺔﺭﻣﻴﻠﺔﻛﺎﻥ ﺩﺍﻧﺔﺧﺮﺍﺑﻮﻭ‪ .‬ﺫﺅﮊﺛﻚ‬ ‫ﭼﻮﻭﻳﻨﺔ ﺳﺔﺭﺩﺍﱐ ﻣﺎﺻﺔ ﺩﺭﺍﻭﺳﺜﻴﺔﻛﻤﺎﻥ‪ ،‬ﺩﺍﻧﻴﺸﺘﺒﻮﻭﻳﻦ‪ ،‬ﻟﺔ ﭘﺬ ﮔﻮﲦﺎﻥ ﻟﺔ ﺯﺭﻣﺔﻱ ﺗﺔﻗﻴﻨﺔﻭﺓ ﺑﻮﻭ‪ ،‬ﻛﺔ ﭼﻮﻳﻨﺔ‬ ‫ﺩﺓﺭﺓﻭﺓ ﺳﺔﻳﺮﻣﺎﻥ ﻛﺮﺩ ﻣﺎﺻﺔﻛﺔﻣﺎﻥ ﮔﺬﻱ ﮔﺮﺗﻮﻭﺓ‪ ،‬ﻣﻦ ﺗﺔﻣﺔﱎ ‪ ٢‬ﺳﺎﺹ ﺑﻮﻭ‪.‬‬ ‫ﮊﻳﻜﺎﻑ‬ ‫ﻣﺎﺭﰐ ‪٢٠٠٢‬‬

‫‪٢١‬‬



‫ﺋﺜﺴﺘﺎﺵ ﺑﺎﺳﻲ ﮊﻳﺎﱐ ﺑﺎﻭﻛﻤﺘﺎﻥ ﺑﺆ ﺩﺓﻛﺔﻡ‪.‬‬ ‫ﺑﺎﻭﻛﻢ ﺑﺚ ﺩﺍﻳﻚ ﻭ ﺑﺎﻭﻙ ﮔﺔﻭﺭﺓ ﺑﻮﻭﺓ‪ .‬ﻟﺔ ﺗﺔﻣﺔﱐ ‪ ١٠‬ﺳﺎﺻﻴﺪﺍ ﻧﺔﻧﻜﻢ ﻛﺆﭼﻲ ﺩﻭﺍﻳﻲ ﻛﺮﺩﻭﺓ‪ ،‬ﭘﺎﺵ ‪ ٢‬ﺳﺎﺹ‬ ‫ﺑﺎﭘﲑﻳﺸﻢ ﻛﺆﭼﻲ ﺩﻭﺍﻳﻲ ﻛﺮﺩﻭﺓ‪ ...‬ﺑﺎﻭﻛﻢ ﺑﺆ ﺑﮋﻳﻮﻱ ﮊﻳﺎﱐ ﺧﺆﻱ ﻛﺎﺭﻱ ﻛﺮﺩﻭﺓ‪ .‬ﺗﺔﻧﺎﻧﺔﺕ ﻟﺔ ﺗﺔﻣﺔﱐ ‪١٢‬ﺳﺎﺻﻴﺪﺍ‬ ‫ﻧﺎﻧﺔﻭﺍ ﺑﻮﻭﺓ‪ ،‬ﭘﺎﺵ ﺑﻮﻭﺓ ﺑﺔ ﻓﻴﺘﺔﺭ ﻭ ﻫﺔﻣﺎﻥ ﻛﺎﺕ ﻟﺔ ﻗﺆﺗﺎﲞﺎﻧﺔﺵ ﺧﻮﺛﻨﺪﻭﻳﺔﰐ ﻭ ﺑﻮﻭﺓ ﺑﺔ ﻛﺎﺭﺓﺑﺎﻳﻲ‪.‬‬ ‫ﻧﺔﻧﻜﻢ ﻧﺎﻭﻱ )ﺳﻴﻨﻴﺎﻥ( ﺓ ﻭ ﺑﺎﻭﻛﻤﻲ ﻭﺓﻛﻮ ﻛﺆﺫﻱ ﺧﺆﻱ ﺧﺆﺵ ﺩﺓﻭﺛﺖ‪ ،‬ﻫﺔﻣﻴﺸﺔ ﻟﺔ ﮔﺔﺹ ﺧﺆﻱ ﺩﺓﻳﱪﺩﻡ ﺑﺆ‬ ‫ﺑﺎﺯﺍﺫ ﻭ ﺷﱵ ﺟﻮﺍﻥ ﻭ ﺟﻞ ﻭ ﺑﺔﺭﮔﻲ ﺑﺆ ﺩﺓﻛﺬﱘ‪ ،‬ﺋﺔﻭ ﺟﻼﻧﺔﻱ ﻟﺔﻭ ﻭﺛﻨﺔﻳﺔﺩﺍ ﻟﺔ ﻣﺎﺻﺔﻭﺓ ﻫﺔﺻﻢ ﻭﺍﺳﻴﻮﺓ‪ ،‬ﻧﺔﻧﻜﻢ‬ ‫ﺑﺆﻱ ﻛﺬﻳﻮﻡ‪ .‬ﻟﺔﻭ ﻛﺎﺗﺔﺩﺍ ﻛﺔ ﺑﺎﻭﻛﻢ ﻟﺔ ﺳﻮﻳﺪ ﺑﻮﻭ ﺋﺜﻤﺔ ﻟﺔ ﮔﺔﺹ ﻣﺎﺻﻲ ﻧﺔﻧﻜﻤﺪﺍ ﻟﺔﻳﺔﻙ ﺧﺎﻧﻮﺩﺍ ﺩﺓﮊﻳﺎﻳﻦ‪ ،‬ﺋﺜﻤﺔ‬ ‫ﻟﺔ ﻗﺎﰐ ﺳﺔﺭﺓﻭﺓ ﻭ ﺋﺔﻭﻳﺶ ﻟﺔ ﻗﺎﰐ ﺧﻮﺍﺭﺓﻭﺓﺩﺍ ﺩﺓﮊﻳﺎ‪ .‬ﺋﺜﺴﺘﺎ ‪ ٤‬ﺳﺎﺹ ﺩﺓﺑﺜﺖ ﻛﺔ ﻧﺔﻧﻜﻢ ﻧﺔﺩﻳﻮﺓ‪ ،‬ﺑﺔﻷﻡ‬ ‫ﻫﺔﺭﮔﻴﺰ ﻟﺔ ﻳﺎﺩﻡ ﻧﺔﻛﺮﺩﻭﺓ‪.‬‬ ‫ﮊﻳﻜﺎﻑ‬ ‫ﻣﺎﺭﰐ ‪٢٠٠٢‬‬

‫‪١٩‬‬



‫ﭘﺜﺸﻤﺔﺭﮔﺔﻛﺎﱐ ﻛﻮﺭﺩﺳﺘﺎﻥ ﻟﺔﻭ ﺷﺎﺧﺎﻧﺔ ﻫﺔﻣﻴﺸﺔ ﭘﺜﻮﻳﺴﱵ ﺳﺔﺭﺓﻛﻴﺎﻥ ﺧﻮﺍﺭﺩﻥ ﺑﻮﻭﺓ‪ ،‬ﻫﺔﺭ ﺑﺆﻳﺔ ﺟﺎﺭﺛﻚ ﻣﺎﻣﻢ ﻟﺔ ﮔﺔﺹ ﻳﺔﻛﺜﻜﻲ‬ ‫ﺗﺮﺩﺍ ﺑﺔ ﺳﻮﺍﺭﻱ ﺋﺔﺳﺐ ﺧﻮﺍﺭﺩﻧﻴﺎﻥ ﺑﺆ ﺑﺮﺩﻭﻭﻥ‪ .‬ﻟﺔ ﺭﺛﮕﺔ ﻫﺔﻟﻴﻜﺆﭘﺘﺔﺭ ﮔﺔﻳﺸﺘﻮﻭﺓﺗﺔ ﺳﺔﺭﻳﺎﻥ‪ ،‬ﺋﺔﻣﺎﻧﻴﺶ ﺧﺆﻳﺎﻥ ﺷﺎﺭﺩﻭﺓﺗﺔﻭﺓ‬ ‫ﺗﺎ ﻫﺔﻟﻴﻜﺆﭘﺘﺔﺭﺓﻛﺔ ﻧﺎﻭﭼﺔﻛﺔﻱ ﺑﺔ ﺟﺜﻲ ﻫﺜﺸﺘﻮﺓ ﻛﺔ ﻟﺔﻭﺙ ﺑﺔﺭﺓﻱ ﺷﺔﺫﻱ ﻧﺜﻮﺍﻥ ﺣﻜﻮﻣﺔﺕ ﻭ ﭘﺜﺸﻤﺔﺭﮔﺔ ﻱ ﺗﻴﺎ ﺑﻮﻭﺓ‪ .‬ﺑﺔﻷﻡ‬ ‫ﺧﺆﺷﺒﺔﺧﺘﺎﻧﺔ ﻛﺔﺱ ﻟﺔﻭ ﺷﺔﺫﺓﺩﺍ ﺯﻳﺎﱐ ﭘﺜﻲ ﻧﺔﮔﺔﻳﺸﺘﻮﻭﺓ‪ .‬ﻟﺔﻭﺓﻭﺩﻭﺍ ﺑﺎﻭﻛﻢ ﻭ ﺩﺍﻳﻜﻢ ﺑﺬﻳﺎﺭﻳﺎﻥ ﺩﺍﻭﺓ ﻛﺔ ﺋﺜﻤﺔﺵ ﻫﺔﻣﻮﻭﻣﺎﻥ ﻟﺔ‬ ‫ﺷﺎﺭﺓﻭﺓ ﺑﮕﺆﻳﺰﻳﻨﺔﻭﺓ ﺑﺆ ﮔﺆﻧﺪﺛﻚ ﻛﺔ ﻧﺰﻳﻚ ﺑﲔ ﻟﺔ ﺑﺎﻭﻛﻤﺎﻧﺔﻭﺓ‪ .‬ﺟﺎﺭﺛﻚ ﻫﺔﻟﻴﻜﺆﭘﺘﺔﺭ ﻫﺎﺗﺔ ﺳﺔﺭ ﮔﻮﻧﺪﺓﻛﺔ ﻭ ﻫﺔﻣﻮﻭﻣﺎﻥ ﭼﻮﻳﻨﺔ‬ ‫ﻛﻮﻧﺔﺗﺔﻳﺎﺭﺓﻭﺓ ﺑﺆ ﺋﺔﻭﺓﻱ ﺯﻳﺎﳕﺎﻥ ﭘﺚ ﻧﺔﮔﺎﺕ‪ ،‬ﺑﺔﻷﻡ ﺧﺆﺷﻜﺔ ﮔﺔﻭﺭﺓﻛﺔﻡ ﻟﺔ ﺳﺔﺭ ﺟﺆﻻﻧﺔ ﺩﺓﺑﺜﺖ ﻭ ﻧﺎﺗﻮﺍﻧﺜﺖ ﺧﺆﻱ ﺑﮕﺔﻳﺔﻧﺜﺘﺔ‬ ‫ﻛﻮﻧﺔ ﺗﺔﻳﺎﺭﺓﻛﺔ ﺑﺆﻳﺔ ﺩﺍﻳﻜﻢ ﺟﺜﻲ ﻧﺔﻫﺜﺸﺖ‪ .‬ﺋﺔﻭﺓﺵ ﺋﺎﺯﺍﻳﺔﰐ ﺩﺍﻳﻜﻢ ﭘﻴﺸﺎﻥ ﺋﺔﺩﺍﺕ ﻛﺔ ﮊﻳﺎﱐ ﺧﺆﻱ ﺑﺆ ﺋﺜﻤﺔ ﺑﺔﺧﺖ ﻛﺮﺩﻭﻭﺓ‪.‬‬ ‫ﻫﺔﻣﻮﻭ ﻛﺔﺱ ﺩﺓﺯﺍﻧﺚ ﻛﺔ ﺩﺍﻳﻜﻢ ﺋﺎﺯﺍ ﺑﻮﻭﺓ ﻭ ﺋﺎﺯﺍﻳﺔ‪ .‬ﺗﺔﻧﺎﻧﺔﺕ ﺟﺎﺭﺛﻜﻴﺶ ﻟﺔ ﺷﺔﺫﻱ ﻋﺜﺮﺍﻕ_ﺋﺜﺮﺍﻥ ﺩﺍ ﻣﲏ ﺭﺯﮔﺎﺭ ﻛﺮﺩﻭﺓ‪ ،‬ﺷﻮﺛﻨﺜﻜﻲ‬ ‫ﺗﺎﺭﻳﻚ ﻟﺔ ﺳﺔﺭ ﭼﺔﻣﺜﻚ ﻛﺔ ﭼﺎﻭ ﭼﺎﻭﻱ ﻧﺔﺩﻳﺘﻮﺓ ﻣﲏ ﻟﺔ ﺩﺓﺳﺖ ﻛﺔﻭﺗﻮﺓﺗﺔ ﺧﻮﺍﺭﺓﻭﺓ ﻭ ﻭﺍﻱ ﺯﺍﻧﻴﻮﺓ ﻛﺔﻭﺗﻮﻣﺔﺗﺔ ﺋﺎﻭﺓﻛﺔﻭﺓ ﻳﺔﻛﺔﻡ‬ ‫ﺧﺆﺷﺒﺔﺧﺘﺎﻧﺔ ﺑﺔ ﻫﺆﻱ ﺧﺰﻡ ﻭ ﻛﺔﺱ ﻭ ﻛﺎﺭﺓﻛﺔﻡ ﻭ ﺋﺎﺯﺍﻳﺔﰐ ﺩﺍﻳﻜﻤﺔﻭﺓ ﻣﻨﻴﺎﻥ ﻫﺔﺹ ﮔﺮﺗﻮﺓﺗﺔﻭﺓ ﻭ ﻟﺔ ﻣﺮﺩﻥ ﺭﺯﮔﺎﺭﻳﺎﻥ ﻛﺮﺩﻭﻡ‪.‬‬

‫‪١٧‬‬


‫ﻟﺜﺮﺓﺩﺍ ﺩﺓﻣﺔﻭﺛﺖ ﺑﺎﺳﻲ ﺑﺔﺷﺪﺍﺭ ﺑﻮﱐ ﺑﺎﻭﻛﻢ ﺑﻜﺔﻡ ﻟﺔ ﺷﺔﺫﺩﺍ‪.‬‬ ‫ﺑﺎﻭﻛﻢ ﺑﺔﺷﺪﺍﺭﻱ ﺷﺔﺫﺛﻚ ﺑﻮﻭ ﻛﺔ ﺳﺔﺩﺍﻡ ﺣﻮﺳﺔﻳﻦ ﺩﮊﻱ ﺩﺓﻭﺻﺔﰐ‬ ‫ﺋﺜﺮﺍﻥ ﺑﺔﺭﭘﺎﻱ ﻛﺮﺩﺑﻮﻭ‪ .‬ﻟﺔ ﻳﺎﺳﺎﻱ ﺳﺔﺭﺑﺎﺯﻱ ﻋﺜﺮﺍﻗﺪﺍ ﻭﺍ ﺑﺎﻭ ﺑﻮﻭ‬ ‫ﻛﺔ ﻫﺔﺭ ﺧﻮﺛﻨﺪﻛﺎﺭﺛﻚ ﻗﺆﻧﺎﻏﻲ ﺋﺎﻣﺎﺩﺓﻳﻲ ﺗﺔﻭﺍﻭ ﻛﺮﺩ ﺩﺓﺑﻮﺍﻳﺎ‬ ‫ﺑﭽﻮﺍﻳﺔﺗﺔ ﺧﺰﻣﺔﰐ ﺳﺔﺭﺑﺎﺯﻱ ﻛﺮﺩﻥ‪ .‬ﻟﺔﻡ ﺷﺔﺫﺓﺩﺍ ﺑﺎﻭﻛﻢ ﻭ ﺧﺎﺻﻢ‬ ‫ﺑﺔﺷﺪﺍﺭ ﺑﻮﻭﻥ‪ .‬ﺧﺎﺻﻢ ﻟﺔ ﺑﺔﺭﺓﻛﺎﱐ ﭘﺜﺸﺔﻭﺓﻱ ﺷﺔﺫﺩﺍ ﺑﻮﻭ‪ ،‬ﻟﺔ‬ ‫ﻧﺎﻭ ﺳﺔﺭﺑﺎﺯﺓﻛﺎﱐ ﻫﺎﻭﺫﺛﻴﺪﺍ ﺯﺅﺭ ﺧﺆﺷﺔﻭﻳﺴﺖ ﺑﻮﻭ‪ ،‬ﺑﺔﻷﻡ ﻟﺔ‬ ‫ﺑﺔﺭ ﺋﺔﻭﺓﻱ ﻻﻳﺔﻧﮕﺮﻱ ﭘﺎﺭﺗﺔﻛﺔﻱ ﺳﺔﺩﺍﻡ ﺣﻮﺳﺔﻳﻦ ﻧﺔﺑﻮﻭ‪ ،‬ﺑﻮﺓ‬ ‫ﻣﺎﻳﺔﻱ ﻧﺎﺫﺓﺣﺔﰐ ﺋﺔﻭﺍﻧﺔﻱ ﻻﻳﺔﻧﮕﺮﻱ ﺋﺔﻭ ﭘﺎﺭﺗﻴﺔ ﺑﻮﻭﻥ‪ ،‬ﻫﺔﺭ ﺋﺔﻡ‬ ‫ﻫﺆﻳﺔﺷﻲ ﺑﻮﻭﺓ ﻫﺆﻱ ﻛﻮﮊﺭﺍﱐ ﺧﺎﺻﻢ‪.‬‬ ‫ﻫﺎﻭﺫﺙ ﺩﺻﺴﺆﺯﺓﻛﺎﱐ ﺧﺎﺻﻢ ﺑﺆ ﻧﻴﺸﺎﻧﺪﺍﱐ ﺭﺛﺰﻱ ﻫﺎﻭﺫﺛﻴﺔﰐ‬ ‫ﺗﺔﺭﻣﺔﻛﺔﻱ ﺧﺎﺻﻤﻴﺎﻥ ﮔﺔﻳﺎﻧﺪﺓ ﻛﻮﺭﺩﺳﺘﺎﻥ ﻭ ﻫﺆﻭ ﭼﺆﻧﻴﺔﰐ‬ ‫ﻛﻮﮊﺭﺍﻧﺔﻛﺔﻳﺎﻥ ﺑﺆ ﺩﺍﻳﻜﻢ ﮔﺜﺬﺍﺑﻮﻭﺓﻭﺓ‪ .‬ﻟﺔ ﻛﺎﰐ ﻛﻮﮊﺭﺍﱐ‬ ‫ﺧﺎﺻﻤﺪﺍ‪ ،‬ﺑﺎﭘﲑﻡ ﻭ ﺧﺎﺻﺜﻜﻲ ﺗﺮﻡ ﻟﺔ ﺳﺔﻓﺔﺭ ﺑﻮﻭﻥ ﻟﺔ ﺑﺔﻏﺪﺍ ﻭ ﻟﺔ‬ ‫ﮔﺔﺫﺍﻧﺔﻭﺓﻳﺎﻧﺪﺍ ﺑﺔ ﺳﺔﺭ ﮔﺔﻳﺸﺘﻨﺔﻭﺓﻱ ﺗﺔﺭﻣﻲ ﺧﺎﺻﻤﺪﺍ ﻫﺎﺗﻨﺔﻭﺓ‪.‬‬ ‫ﺑﺎﻭﻛﻴﺸﻢ ﻛﺎﺗﺜﻚ ﻫﺔﻭﺍﺻﻲ ﻛﻮﮊﺭﺍﱐ ﺧﺎﺻﻢ ﺩﺓﺑﻴﺴﺜﺖ‪ ،‬ﺫﺍﺳﺘﺔ‬ ‫ﻭ ﺧﺆ ﻟﺔ ﺳﺔﺭﺑﺎﺯﻱ ﻫﺔﺻﻬﺎﺕ ﻭ ﺧﺆﻱ ﮔﺔﻳﺎﻧﺪﺓﻭﺓ ﻛﻮﺭﺩﺳﺘﺎﻥ ﻭ‬ ‫ﭘﺔﻳﻮﺓﻧﺪﻱ ﻛﺮﺩ ﺑﺔ ﻫﺜﺰﻱ ﭘﺜﺸﻤﺔﺭﮔﺔﻱ ﻛﻮﺭﺩﺳﺘﺎﻧﺔﻭﺓ ﻛﺔ ﺩﮊﻱ‬ ‫ﺳﺔﺩﺍﻡ ﺷﺔﺫﻳﺎﻥ ﺩﺓﻛﺮﺩ‪.‬‬ ‫‪١٦‬‬


‫ﮊﻳﻜﺎﺭﻱ ﺧﺆﺷﻜﻢ‬ ‫ﻟﺜﺮﺓﺩﺍ ﺩﺓﻣﺔﻭﺛﺖ ﺑﺎﺳﻲ ﺧﺆﺷﻜﺔ ﺋﺎﺯﻳﺰﺓﻛﺔﻡ ﺑﻜﺔﻡ ﻛﺔ ﻧﺎﻭﻱ ﮊﻳﻜﺎﺭﺓ ﻭ ﺑﺔ ﺑﺚ ﺋﺔﻭ ﺧﺔﻭ ﺑﺔ ﭼﺎﻭﻣﺪﺍ ﻧﺎﻳﺔﺕ‪ .‬ﺟﺎﺭ ﺟﺎﺭﺓ‬ ‫ﻟﺔ ﻳﺔﻛﺘﺮ ﺯﻭﻳﺮ ﻭ ﺩﺻﮕﺮﺍﻥ ﺩﺓﺑﲔ ﺑﺔﻷﻡ ﺑﺔ ﺷﺔﻭﺍﻥ ﻫﺔﻣﻴﺸﺔ ﺩﺅﺳﺘﲔ ﻭ ﺗﺔﺑﺎﻳﻦ ﭘﺜﻜﺔﻭﺓ‪ .‬ﺋﺔﻭ ﭘﺜﻢ ﺩﺓﺻﺜﺖ ﻛﺔ ﻭﺍ ﺫﺓﻓﺘﺎﺭ‬ ‫ﺑﻜﺔﻡ‪ ،‬ﻣﻨﺪﺍﺻﺜﻜﻲ ﺑﭽﻮﻛﻢ ﻭ ﺑﺔ ﻗﺴﺔﺷﻲ ﺩﺓﻛﺔﻡ‪ .‬ﺋﺔﻭ ﺯﺅﺭ ﺟﺎﺭ ﻗﮋﻡ ﺑﺆ ﺷﺎﻧﺔ ﺩﺓﻛﺎﺕ‪ .‬ﺧﺆﺷﻜﺔ ﮔﺔﻭﺭﺓﻛﺔﻡ ﮊﻳﻠﻮﺍﻥ‪ ،‬ﻛﭽﺜﻜﻲ‬ ‫ﻣﻴﻬﺮﺓﺑﺎﻧﺔ‪ ،‬ﻣﻦ ﻭ ﮊﻳﻠﻮﺍﻥ ﻫﺔﻣﻴﺸﺔ ﺑﺔ ﮊﻳﻜﺎﺭ ﺩﺓﺻﺜﲔ ﻛﺔ ﻟﺔ ﺩﻭﺍ ﺫﺅﮊﺩﺍ ﺩﺓﺑﺚ‪ ،‬ﺑﱯ ﺑﺔ ﺩﻭﻛﺘﺆﺭ ﭼﻮﻧﻜﺔ ﺯﺅﺭ ﺯﻳﺮﺓﻛﻲ‪ ،‬ﻭ ﮊﻳﻜﺎﺭ‬ ‫ﻳﺎﺭﻣﺔﰐ ﻫﺔﻣﻮﻭﻣﺎﻥ ﺩﺓﺩﺍﺕ‪.‬‬ ‫ﮊﻳﻜﺎﻑ‬

‫ﻛﺎﻧﻮﱐ ﺩﻭﻭﻫﺔﻣﻲ ‪٢٠٠٢‬‬

‫‪١٥‬‬



‫ﻧﺎﻭﻱ ﺩﺍﻳﻜﻢ ﺳﺎﺭﺑﺔﻛﺔ‪ .‬ﺩﺍﻳﻜﻢ ﺧﻮﺍﺭﺩﱐ ﺧﺆﺵ ﻟﺜﻴﺪﺓﻧﺚ‪ .‬ﻣﻦ ﺣﺔﺯﻡ ﻟﺔ ﭘﻴﻴﺰﺍﻛﺔﻱ ﺩﺍﻳﻜﻤﺔ‪ .‬ﻣﻦ ﻧﺎﻭﻡ )ﭘﺎﺷﺔﻧﮓ( ﺓ ﻭ ﺩﺓ‪‬ﺔ ﭘﺆﱄ‬ ‫ﺩﻭﻭﻫﺔﻡ‪.‬‬ ‫‪١٢‬‬


‫ﻧﺎﻭﻱ ﺑﺎﻭﻛﻢ )ﭘﺜﺸﺬﺓﻭ( ﺓ‪ .‬ﺑﺎﻭﻛﻢ ﺋﻴﺠﺎﺯﺓﻱ ﺗﺎﻛﺴﻲ ﻭﺓﺭﮔﺮﺗﻮﻭﺓ‪ .‬ﻛﺎﺗﺜﻚ ﻫﺎﲤﺔ ﺳﻮﻳﺪ ﺑﺎﻭﻛﻤﻢ ﻧﺔﻧﺎﺳﻲ‪ .‬ﻛﺎﺗﺜﻚ ﻟﺔ ﮔﺔﺹ ﺑﺎﻭﻛﻢ ﭼﻮﻳﻦ‬ ‫ﺑﺆ ﻳﺎﺭﻱ ﺧﻠﻴﺴﻜﺎﻧﺪﱐ ﺳﺔﺭ ﺑﺔﻓﺮ‪ ،‬ﺋﻴﻨﺠﺎ ﺑﺎﻭﻛﻤﻢ ﺑﺔ ﺑﺎﺷﻲ ﻧﺎﺳﻲ‪.‬‬ ‫‪١٣‬‬


‫ﺋﺜﻤﺔ ﻟﺔ ﺳﻮﺭﻳﺎ ﺑﻮﻳﻦ‪ ،‬ﻟﺔ ﮔﺔﺹ ﭼﺔﻧﺪ ﻛﺔﺳﻲ ﺗﺮﺩﺍ ﻟﺔﻭﺙ ﺩﺓﮊﻳﺎﻳﻦ ﻛﺔ ﺯﺅﺭ ﻣﺮﺅﺽ ﺩﺅﺳﺖ ﻭ ﻛﺔﺳﺎﱐ ﺑﺎﺵ ﺑﻮﻭﻥ‪ .‬ﺳﻮﺭﻳﺎ ﺑﺆ‬ ‫ﻣﻦ ﺧﺆﺵ ﻧﺔﺑﻮﻭ ﭼﻮﻧﻜﺔ ﻫﺎﻭﺫﺙ ﻭ ﺩﺅﺳﱵ ﻧﺰﻳﻜﻲ ﻳﺎﺭﻱ ﻛﺮﺩﱐ ﻟﺚ ﻧﺔﺑﻮﻭ‪ .‬ﺯﺅﺭﺑﺔﻱ ﻛﺎﺕ ﻟﺔ ﻣﺎﺻﺔﻭﺓ ﻭ ﺑﺔ ﺩﻳﺎﺭ ﺗﺔﻟﺔﻓﺰﻳﺆﻥ ﻭ‬ ‫ﻳﺎﺭﻱ ﺗﺔﺗﺎﺭﻱ ﻛﺎﰎ ﺑﺔ ﺳﺔﺭ ﺋﺔﺑﺮﺩ‪ .‬ﻣﻨﺎﻷﱐ ﺩﺭﺍﻭﺳﺜﻜﺎﻥ ﻟﺔ ﻧﺰﻳﻜﺔﻭﺓ ﻣﻨﻴﺎﻥ ﻧﺔﺩﺓﻧﺎﺳﻲ ﻭ ﺩﺓﺗﺮﺳﺎﻥ ﻟﺔ ﻧﺰﻳﻚ ﻛﺔﻭﺗﻨﺔﻭﺓﻡ ﺑﺔ‬ ‫ﺑﺚ ﺋﺔﻭﺓﻱ ﻫﻴﭻ ﺷﺘﺜﻜﻲ ﺳﺔﻳﺮﻡ ﻛﺮﺩ ﺑﺜﺖ‪ .‬ﺑﺆﻳﺔ ﻣﻨﻴﺶ ﺯﺅﺭ ﻫﺔﻭﺻﻲ ﺧﺆ ﻧﺰﻳﻚ ﻛﺮﺩﻧﺔﻭﺓﻡ ﻧﺔﺩﺓﺩﺍ‪ .‬ﺫﺅﮊﺛﻜﻴﺎﻥ ﻟﺔﻭ ﺩﻭﻛﺎﻧﺔﻱ‬ ‫ﻛﺔ ﺭﺅﮊﺍﻧﺔ ﺷﺘﻤﺎﻥ ﻟﺚ ﺩﺓﻛﺬﻱ‪ ،‬ﻛﻮﺫﺛﻜﻲ ﻛﻮﺭﺩﻡ ﺑﻴﲏ ﻭ ﭘﺎﺵ ﻗﺴﺔ ﻛﺮﺩﻥ ﭘﺜﻜﺔﻭﺓ ﺑﻮﻳﻦ ﺑﺔ ﺩﺅﺳﺖ ﻭ ﻫﺎﻭﺫﺛﻲ ﻳﺔﻛﺘﺮ‪ .‬ﺋﺔﻭ‬ ‫ﺯﻣﺎﱐ ﻋﺔﺭﺓﰊ ﺑﺎﺵ ﻓﺜﺮ ﺑﻮﺑﻮﻭ ﻫﺎﻭﺫﺛﻲ ﺩﻭﻛﺎﻧﺪﺍﺭﺛﻜﻲ ﻣﺮﻳﺸﻚ ﻓﺮﺅﺵ ﺑﻮﻭ ﻛﺔ ﺩﺍﻳﻜﻢ ﺯﺅﺭ ﺟﺎﺭ ﻣﺮﻳﺸﻜﻲ ﻟﺚ ﺩﺓﻛﺬﻱ‪ .‬ﺑﺔ‬ ‫ﻫﺆﻱ ﺋﺔﻡ ﺑﺮﺍﺩﺓﺭﺓﻭﺓ ﻣﻨﻴﺶ ﺑﻮﻭﻡ ﺑﺔ ﻫﺎﻭﺫﺛﻲ ﻛﺎﺑﺮﺍﻱ ﻣﺮﻳﺸﻚ ﻓﺮﺅﺵ ﺋﺔﮔﺔﺭ ﭼﻲ ﻟﺔ ﺗﺔﻣﺔﻧﺪﺍ ﻟﺔ ﻣﻦ ﮔﺔﻭﺭﺓﺗﺮ ﺑﻮﻭ‪ .‬ﺯﺅﺭ‬ ‫ﺟﺎﺭ ﭘﺎﺳﻜﻴﻠﺔﻛﺔﻱ ﺧﺆﻱ ﺋﺔﺩﺍﻣﺚ ﻭ ﭘﻴﺎﺳﺔﻡ ﭘﺚ ﺩﺓﻛﺮﺩ ﺑﺔ ﮔﺔﺫﺓﻛﺔﻛﺔﺩﺍ‪ .‬ﺗﺔﻧﺎﻧﺔﺕ ﻭﺍﻡ ﻟﺚ ﻫﺎﺕ‪ ،‬ﺑﻮﻭﻡ ﺑﺔ ﻫﺎﻭﺫﺛﻲ ﺯﺅﺭﺑﺔﻱ‬ ‫ﻣﻨﺎﻷﱐ ﮔﺔﺫﺓﻙ ﻭ ﻳﺎﺭﻱ ﻓﻮﺗﺒﺎﺻﻢ ﻟﺔ ﮔﺔﺹ ﺩﺓﻛﺮﺩﻥ‪.‬‬ ‫ﺫﺅﮊﺛﻜﻴﺎﻥ ﻟﺔ ﻛﺎﰐ ﻳﺎﺭﻱ ﻛﺮﺩﻧﺪﺍ ﺷﺔﻗﻢ ﻟﺔ ﺗﺆﭘﺔﻛﺔ ﻫﺔﺻﺪﺍ ﻭ ﻛﺔﻭﺗﺔ ﺣﺔﻭﺷﺔﻱ ﻣﺎﺻﺜﻜﻲ ﻧﺰﻳﻚ ﮔﺆﺫﺓ ﭘﺎﻧﺔﻛﺔ‪ ...‬ﻟﺔ ﺩﺓﺭﮔﺎﻱ‬ ‫ﻣﺎﺻﺔﻛﺔﻣﺎﻧﺪﺍ ﺑﺆ ﻭﺓﺭﮔﺮﺗﻨﺔﻭﺓﻱ ﺗﺆﭘﺔﻛﺔ‪ ،‬ﻛﺎﺑﺮﺍﻳﺔﻙ ﺧﺎﻭﺓﻥ ﻣﺎﺹ ﺑﻮﻭ ﻛﺔ ﺯﺅﺭ ﺩﺹ ﺫﺓﻕ ﺑﻮﻭ ﺗﺆﭘﺔﻛﺔﻱ ﻧﺔﺩﺍﻳﻨﺔﻭﺓ‪ .‬ﺋﺜﻤﺔﺵ‬ ‫ﻫﺔﺭ ﺑﺔﺭﺩﺓﻭﺍﻡ ﻟﺔ ﺩﺓﺭﮔﺎﻱ ﻣﺎﺻﺔﻛﺔﳝﺎﻧﺪﺍ ﺗﺎ ﻛﺎﺑﺮﺍ ﺑﺜﺰﺍﺭ ﺑﻮﻭ ﻫﺔﻣﻮﻭﻣﺎﱐ ﺫﺍﻭﻧﺎ ﻭ ﻣﻨﻴﺶ ﺑﺔ ﺫﺍﻛﺮﺩﻥ ﺧﺆﻡ ﻛﺮﺩ ﺑﺔ ﻣﺎﺻﻲ‬ ‫ﺧﺆﻣﺎﻧﺪﺍ ﻭ ﻟﺔ ﮊﻭﻭﺭﺓﻭﺓ ﺧﺆﻡ ﺷﺎﺭﺩﺓﻭﺓ‪ ،‬ﮔﻮﰒ ﻟﺚ ﺑﻮﻭ ﻛﺔ ﻛﺎﺑﺮﺍ ﺑﺔ ﻋﺔﺭﺓﰊ ﻻﻱ ﺩﺍﻳﻜﻢ ﺷﻜﺎﰐ ﻟﺚ ﻛﺮﺩﻡ ﻭ ﺩﺍﻳﻜﻴﺸﻢ ﺑﺔ‬ ‫ﺯﻣﺎﱐ ﻋﺔﺭﺓﰊ ﻛﺔ ﺑﺎﺵ ﻧﺔﻳﺪﺓﺯﺍﱐ ﻗﺴﺔ ﺑﻜﺎﺕ ﺩﺓﻳﻮﺕ ﻛﺔ ﻛﻮﺫﻱ ﻣﻦ ﺋﺎﻗﺼﺔ‪ ...‬ﭘﺜﻢ ﻭﺍ ﺑﺜﺖ ﻧﺔ ﺩﺍﻳﻜﻢ ﻻ ﻛﺎﺑﺮﺍ ﺗﺚ ﮔﺔﻳﺸﺖ‬ ‫ﻭ ﻧﺔ ﻛﺎﺑﺮﺍ ﻟﺔ ﺩﺍﻳﻜﻢ‪ ،‬ﺑﺆﻳﺔ ﺑﺔ ﺑﺜﺰﺍﺭﻱ ﭼﻮﻭﺓ ﺩﺓﺭﺓﻭﺓ ﻭ ﻣﻨﻴﺶ ﻟﺔ ﮊﻭﻭﺭﺓﻛﺔ ﻫﺎﲤﺔ ﺩﺓﺭﺓﻭﺓ ﻭ ﺑﺔﺻﺜﻨﻢ ﺑﺔ ﺩﺍﻳﻜﻢ ﺩﺍ ﻛﺔ ﻟﺔ‬ ‫ﺩﺓﺭﮔﺎﻱ ﻣﺎﺻﺔﻛﻴﻴﺎﻥ ﻧﺔﺩﺓﻣﺔﻭﺓ‪.‬‬ ‫ﺭﺍﺯﻳﺎﻥ‬ ‫ﺷﻮﺑﺎﰐ ‪٢٠٠٢‬‬ ‫‪١١‬‬



‫ﺋﻴﻨﺠﺎ ﺑﺎﺳﻲ ﮊﻳﺎﱐ ﺧﺆﻡ ﻭ ﻭﺓﺯﻋﻲ ﻛﻮﺭﺩﺳﺘﺎﻧﺘﺎﻥ ﺑﺆ ﺩﺓﻛﺔﻡ‪ ،‬ﻟﺔ ﺑﺔﺭ ﺋﺔﻭﺓﻱ ﺑﺎﻭﻛﻢ ﭘﺜﺸﻤﺔﺭﮔﺔ ﺑﻮﻭ‪ ،‬ﺑﺔﻷﻡ ﻫﺔﺭ ﺳﺎﺕ ﻭ ﻛﺎﺗﺜﻚ‬ ‫ﻣﺔﺭﮒ ﭼﺎﻭﺓﺫﻭﺍﻳﻲ ﺩﺓﻛﺮﺩ‪ .‬ﻟﺔ ﺑﺔﺭ ﺋﺜﻤﺔﻭ ﻭ ﺑﺆ ﺭﺯﮔﺎﺭ ﻛﺮﺩﱐ ﮊﻳﺎﱐ ﺧﺆﻱ ﻭﺍﺯﻱ ﻟﺔ ﭘﺜﺸﻤﺔﺭﮔﺎﻳﺔﰐ ﻫﺜﻨﺎ ﻭ ﺑﺔﺭﺓﻭ ﻫﺔﻧﺪﺓﺭﺍﻥ ﺑﺔ‬ ‫ﺫﺛﻜﺔﻭﺕ ﻭ ﭘﺎﺵ ﻣﺎﻧﺪﻭﻭ ﺑﻮﻭﻧﺜﻜﻲ ﺯﺅﺭ ﺧﺆﻱ ﮔﺔﻳﺎﻧﺪﺓ ﺳﻮﻳﺪ ﻭ ﺋﺜﻤﺔﺵ ﻟﺔ ﻛﻮﺭﺩﺳﺘﺎﻥ ﻣﺎﻳﻨﺔﻭﺓ ﻭ ﺑﺔ ﻫﺆﻱ ﻧﺎﺭﺩﱐ ﻧﺎﻣﺔ ﻭ ﺗﺔﻟﺔﻓﻮﻥ‬ ‫ﻛﺮﺩﱐ ﺋﺎﮔﺎﺩﺍﺭﻱ ﻳﺔﻛﺘﺮ ﺑﻮﻳﻦ‪.‬‬ ‫ﻛﺎﺗﺜﻚ ﺑﺎﻭﻛﻢ ﻟﺔ ﺳﻮﻳﺪ ﺑﻮﻭ‪ ،‬ﻣﻦ ﭼﻮﺍﺭ ﺳﺎﻷﻥ ﺑﻮﻭﻡ ﻭ ﺑﺮﺍ ﺑﭽﻮﻛﺔﻛﺔﻡ ﻳﺔﻙ ﺳﺎﺹ ﺑﻮﻭ‪ .‬ﺋﺔﻭ ﻭﺍﻱ ﺩﺓﺯﺍﱐ ﻛﺔ ﺑﺎﻭﻛﻢ ﭼﺆﺗﺔ ﺳﻮﻳﺪ ﺑﺆ‬ ‫ﺋﺆﺗﻮﻣﺒﻴﻞ ﻛﺬﻳﻦ ﻭ ﺩﺛﺘﺔﻭﺓ‪ .‬ﻳﺔﻛﺔﻡ ﺟﺔﮊﱐ ﺩﻭﺍﻱ ﺫﺅﻳﺸﺘﲏ ﺑﺎﻭﻛﻢ ﺯﺅﺭ ﻧﺎﺧﺆﺵ ﻭ ﺩﺻﮕﺮﺍﻥ ﺑﻮﻭﻳﻦ ﺑﺆﻳﺔ ﭘﻮﺭﺓﻛﺎﱎ ﺩﺓﻫﺎﺗﻨﺔ ﻻﻱ ﺩﺍﻳﻜﻢ‬ ‫ﻭ ﺩﺹ ﻧﺔﻭﺍﻳﻲ ﻳﺎﻥ ﺩﺓﻛﺮﺩ‪ .‬ﺩﻭﺍﻱ ﮔﺔﻳﺸﺘﲏ ﺑﺎﻭﻛﻢ ﺑﺆ ﺳﻮﻳﺪ ‪ ،‬ﺋﺜﻤﺔﺵ ﭼﻮﻳﻨﺔ ﺳﻮﺭﻳﺎ‪ .‬ﺩﺍﻳﻜﻢ ﺗﺆﺯﺛﻚ ﻋﺔﺭﺓﰊ ﺩﺓﺯﺍﱐ ﻭ ﺋﺜﻤﺔﺵ‬ ‫ﻟﺔﻭﺙ ﺗﺆﺯﺛﻚ ﻓﺜﺮ ﺑﻮﻭﻳﻦ‪ .‬ﭘﺎﺵ ﺷﺔﺵ ﻣﺎﻧﮓ ﻣﺎﻧﺔﻭﺓﻣﺎﻥ ﻣﺆﺻﺔﰐ ﭼﻮﻭﻧﺔ ﺳﻮﻳﺪﻣﺎﻥ ﻭﺓﺭﮔﺮﺕ ﻭ ﮔﺔﻳﺸﺘﻴﻨﺔ ﻻﻱ ﺑﺎﻭﻛﻤﺎﻥ‪ .‬ﻟﺔ ﺳﻮﻳﺪ‬ ‫ﺯﺅﺭ ﺟﺎﺭ ﺩﺍﻳﻜﻢ ﺑﺎﺳﻲ ﺷﺔﺫﻱ ﺑﺆ ﺩﺓﻛﺮﺩﻳﻦ ﻭ ﺩﺓﻳﻮﺕ‪ :‬ﺑﺎﻭﻛﻢ ﭘﺜﺸﻤﺔﺭﮔﺔﻱ ﻳﺔﻛﺜﱵ ﺑﻮﻭﺓ ﻭ ﺋﺎﻣﺆﺯﺍﻳﺔﻛﻴﺸﻢ ﭘﺜﺸﻤﺔﺭﮔﺔﻱ ﭘﺎﺭﰐ‬ ‫ﺑﻮﻭﺓ‪ .‬ﻣﺎﺻﻤﺎﻥ ﻟﺔ ﻫﺔﻭﻟﺜﺮ ﺑﻮﻭﺓ‪ ،‬ﻟﺔﻭ ﺷﺎﺭﺓﺷﺪﺍ ﻛﺎﺗﺜﻚ ﻫﺔﺻﺒﮋﺍﺭﺩﱐ ﭘﺎﺭﻟﺔﻣﺎﻥ ﻛﺮﺍ‪ ،‬ﭘﺎﺭﰐ ﺩﺓﻧﮕﻲ ﺯﺅﺭﻱ ﻫﺜﻨﺎﺑﻮﻭ‪ .‬ﺩﺭﺍﻭﺳﺜﻜﺎﳕﺎﻥ‬ ‫ﺩﺓﻳﺎﻥ ﺯﺍﱐ ﻛﺔ ﺑﺎﻭﻛﻢ ﻻﻳﺔﻧﮕﺮﻱ ﻳﺔﻛﺜﱵ ﺑﻮﻭﺓ ﺑﺆﻳﺔ ﻛﺔ ﺷﺔﺫﻱ ﻧﺎﻭﺧﺆ ﺩﺓﺳﱵ ﭘﺚ ﻛﺮﺩ‪ ،‬ﭘﺎﺭﰐ ﻫﺔﻭﺻﻲ ﺩﺍ ﻛﺔ ﺑﺎﻭﻛﻢ ﺩﺓﺳﺘﮕﲑ‬ ‫ﺑﻜﺔﻥ‪ ،‬ﺗﺔﻧﺎﻧﺔﺕ ﺷﺔﻭﺛﻚ ﻫﺎﺗﻮﻧﺔﺗﺔ ﺳﺔﺭﻣﺎﻥ ﻟﺔ ﻣﺎﺻﺔﻭﺓ ﺑﺆ ﮔﺮﺗﲏ ﺑﺎﻭﻛﻢ ﻭ ﺩﺍﻳﻜﻴﺸﻢ ﻟﺔ ﮔﺔﺹ ﺑﺎﻭﻛﻤﺪﺍ ﭼﻮﻭ ﻛﺔ ﻫﺔﻣﺎﻥ ﭼﺎﺭﺓﻧﻮﻭﺳﻲ‬ ‫ﺑﺎﻭﻛﻤﻲ ﻫﺔﺑﺜﺖ‪ ،‬ﻛﺔ ﺩﻳﺎﺭﺓ ﺋﺔﻡ ﻛﺎﺭﺓ ﺋﺎﺯﺍﻳﺎﻧﺔﻱ ﺩﺍﻳﻜﻢ ﺑﻮﻭﺓ ﻫﺆﻱ ﺭﺯﮔﺎﺭ ﻛﺮﺩﱐ ﮊﻳﺎﱐ ﺑﺎﻭﻛﻢ‪.‬‬ ‫ﮊﻳﻜﺎﻑ‬ ‫ﻛﺎﻧﻮﱐ ﺩﻭﻭﻫﺔﻣﻲ ‪٢٠٠٢‬‬

‫‪٩‬‬



‫ﻗﺎﭺ ﺷﻜﺎﻧﺪﱐ ﺭﺍﺯﻳﺎﻥ‬ ‫ﺭﺍﺯﻳﺎﻥ‪ ،‬ﻟﺔ ﻣﻨﺪﺍﺻﻴﺪﺍ ﺯﺅﺭ ﺋﺎﻟﻮﺩﺓﻱ ﺑﺎﻭﻛﻢ ﺑﻮﻭ‪ ،‬ﻫﺔﻣﻴﺸﺔ ﺩﺓﻳﻮﻳﺴﺖ ﻟﺔ ﮔﺔﺹ ﺑﺎﻭﻛﻤﺪﺍ ﺑﺜﺖ ﻭ ﺯﺅﺭ ﺣﺔﺯﻱ ﻟﺔ‬ ‫ﻳﺎﺭﻱ ﻓﻮﺗﺒﺎﺹ ﺩﺓﻛﺮﺩ‪ .‬ﺫﺅﮊﺛﻜﻴﺎﻥ ﺑﺎﻭﻛﻢ ﭼﻮﻭﺓ ﺳﺔﺭ ﮔﻮﺛﺴﻮﺍﻧﺔﻱ ﺣﺔﻭﺷﺔﻛﺔﻣﺎﻥ ﻛﺔ ﺋﺎﺭﺛﺼﻲ ﺗﺔﻟﺔﻓﺰﻳﺆﻧﺔﻛﺔ‬ ‫ﭼﺎﻙ ﺑﻜﺎﺕ‪ ،‬ﺭﺍﺯﻳﺎﻥ ﺩﻭﺍﻱ ﻛﺔﻭﺕ ﻭ ﻟﺔ ﮔﻮﺛﺴﻮﺍﻧﺔﻛﺔﻭﺓ ﻛﺔﻭﺗﺔ ﺧﻮﺍﺭﺓﻭﺓ ﺑﺆ ﻧﺎﻭ ﺣﺔﻭﺷﺔﻱ ﻣﺎﺻﺔﻛﺔﻣﺎﻥ‪ .‬ﺩﺍﻳﻚ‬ ‫ﻭ ﺑﺎﻭﻛﻢ ﻭﺍﻳﺎﻥ ﺯﺍﱐ ﺑﻮﻭ ﻛﺔ ﺭﺍﺯﻳﺎﻥ ﻣﺮﺩﻭﻭﺓ ﺑﺆﻳﺔ ﺑﺔ ﭘﺔﻟﺔ ﮔﺔﻳﺎﻧﺪﺑﻮﻭﻳﺎﻧﺔ ﻧﺔﺧﺆﺷﺨﺎﻧﺔ‪ ،‬ﻟﺔﻭﺙ ﺑﺎﺵ ﭘﺸﻜﻨﲔ‬ ‫ﺩﻭﻛﺘﺆﺭﺓﻛﺎﻥ ﻭﺗﺒﻮﻳﺎﻥ ﻛﺔ ﻫﻴﭽﻲ ﻟﺚ ﻧﺔﻫﺎﺗﻮﻭﺓ‪ ،‬ﭘﺎﺵ ﮔﺔﺫﺍﻧﺔﻭﺓﻳﺎﻥ ﻟﺔ ﻧﺔﺧﺆﺷﺨﺎﻧﺔ ﺩﻳﺴﺎﻥ ﺭﺍﺯﻳﺎﻥ ﻫﺔﺳﺖ‬ ‫ﺑﺔ ﺋﺎﺯﺍﺭﻱ ﻗﺎﭼﻲ ﺩﺓﻛﺎ ﻭ ﻧﺎﺗﻮﺍﻧﺜﺖ ﺫﺛﮕﺔ ﺑﻜﺎ‪ .‬ﺑﺆﻳﺔ ﺟﺎﺭﺛﻜﻲ ﺗﺮ ﺩﺓﺑﺮﺛﺘﺔﻭﺓ ﻧﺔﺧﺆﺷﺨﺎﻧﺔ ﻭﺑﺎﺵ ﭘﺸﻜﻨﲔ‬ ‫ﺩﻭﻛﺘﺆﺭﺓﻛﺎﻥ ﺩﺓﺻﺜﻦ ﻛﺔ ﻗﺎﭼﻲ ﺷﻜﺎﻭﺓ‪ ،‬ﻗﺎﭼﻲ ﺭﺍﺯﻳﺎﻥ ﻟﺔ ﮔﺔﭺ ﺩﺓﮔﲑﺙ ﻭ ﻣﺎﻭﺓﻱ ﺳﺚ ﻫﺔﻓﺘﺔ ﺑﺔ ﻗﺎﭼﻲ ﮔﺔﭺ‬ ‫ﭘﺆﺷﺎﻭﺓﻭﺓ ﺑﺔ ﺳﺔﺭ ﺩﺓﺑﺎ ﻭ ﭘﺎﺷﺎﻥ ﺩﺓﺳﺖ ﺑﺔ ﻳﺎﺭﻱ ﻓﻮﺗﺒﺎﺹ ﺩﺓﻛﺎﺗﺔﻭﺓ‪.‬‬ ‫ﮊﻳﻜﺎﺭ‬

‫ﻛﺎﻧﻮﱐ ﻳﺔﻛﺔﻣﻲ ‪٢٠٠٢‬‬

‫‪٧‬‬



‫ﺑﺮﺍ ﻭ ﺧﺆﺷﻜﺔﻛﺎﱎ‬ ‫ﻣﺎﻥ ﺧﺆﺵ‬ ‫ﻳﺔﻛﺘﺮﺮﺮﻣﺎﻥ‬ ‫ﺔﻳﺔ ﻛﺔ ﻧﺎﻭﻳﺎﻥ )ﺭﺍﺳﻴﺎﻥ‪ ،‬ﮊﻳﻜﺎﺭ‪ ،‬ﮊﻳﻜﺎﻑ ﻭ ﭘﺎﺷﺎﻧﮓ( ﺓ‪ .‬ﻣﻦ ﻭ ﺭﺍﺳﻴﺎﱐ ﺑﺮﺍﻡ ﺯﺯﺅﺅﺅﺭﺭ ﻳﺔﻛﺘ‬ ‫ﻣﻦ ﻧﺎﻭﻡ )ﮊﻳﻠﻮﺍﻥ( ﺓ ﻭ ﭼﻮﺍﺭ ﺧﺆﺷﻚ ﻭ ﺑﺮﺍﺍﻡ ﻫﻫﺔﻳﺔ‬ ‫ﺩﺓﻭﺛﺖ‪ .‬ﻟﺔ ﻳﺎﺩﻣﺔ ﻛﺔ ﺋﺔﻭ ﻟﺔ ﭘﺆﱄ ﭼﻮﺍﺭﻱ ﺳﺔﺭﺓﺗﺎﻳﻲ ﺑﻮﻭ ﻟﺔ ﻛﻮﺭﺩﺳﺘﺎﻥ‪ ،‬ﻛﺎﺗﺜﻚ ﳕﺮﺓﻱ ﺳﺔﺭﻱ ﺳﺎﺻﻲ ﻭﺓﺭﮔﺮﺕ ﻟﺔ ﺯﻣﺎﱐ ﺋﻴﻨﮕﻠﻴﺰﻳﺪﺍ ﺩﺓﺭﻧﺔﭼﻮﻭ‬ ‫ﺑﻮﻭﻡ‪.‬‬ ‫ﻮﻭ ﻛﺔ ﺋﺔﻣﺔﺵ ﺑﻮﻭﺓ ﻫﺆﻱ ﻧﺎﺫﺓﺣﺔﰐ ﻣﻨﻴﺶ ﭼﻮﻧﻜﺔ ﻟﺔ ﻫﺔﻣﺎﻥ ﻭﺍﻧﺔﺩﺍ ﻣﻨﻴﺶ ﻟﺔ ﺑﺔﺭ ﻧﺔﺧﺆﺷﻲ ﺩﺓﺭﻧﺔﭼﻮﻭ ﺑﻮﻭﻡ‬ ‫ﺑﻮﻭ‬ ‫ﮊﻳﻜﺎﺭﻱ ﺧﺆﺷﻜﻢ ﺯﺅﺭ ﺯﻳﺮﺓﻛﺔ ﺑﺔﻷﻡ ﭘﺜﻜﺔﻭﺓ ﺫﺛﻚ ﻧﺎﻛﺔﻭﻳﻦ‪ .‬ﺋﺔﻭ ﻟﺔ ﺟﺜﻲ ﺑﺔ ﺟﺜﻲ ﻛﺮﺩﱐ ﻛﺎﺭﻭﺑﺎﺭﻱ ﻧﺎﻭﻣﺎﺻﺪﺍ ﻫﺎﻭﻛﺎﺭﻱ ﻧﺎﻛﺎﺕ ﻭ ﻫﺔﺭ ﺧﺔﺭﻳﻜﻲ‬ ‫ﺗﺔﻣﺎﺷﺎ ﻛﺮﺩﱐ ﺗﺔﻟﺔﻓﺰﻳﻮﻥ ﻭ ﺧﺆﻳﻨﺪﻧﺔﻭﺓﻳﺔ‪ ،‬ﺑﺔﻡ ﻛﺎﺭﺍﻧﺔﺷﻲ ﻣﻦ ﺯﺅﺭ ﻧﻴﮕﺔﺭﺍﻥ ﺩﺓﻛﺎﺕ‪ .‬ﺳﺔﺭﺑﺎﺭﻱ ﺋﺔﻣﺎﻧﺔﺵ ﻳﺔﻛﺘﺮﻣﺎﻥ ﺧﺆﺵ ﺩﺓﻭﺛﺖ ﻭ ﻭﺍﺧﺆﻣﺎﻥ‬ ‫ﭘﻴﺸﺎﻥ ﺋﺔﺩﺓﻳﻦ ﻛﺔ ﺗﺎﺯﺓ ﭘﺎﺵ ﻣﺎﻭﺓﻳﺔﻛﻲ ﺯﺅﺭ ﻟﺔ ﻳﺔﻛﺘﺮ ﺩﻭﻭﺭ ﻛﺔﻭﺗﻨﺔﻭﺓ‪ ،‬ﺑﺔ ﻳﺔﻛﺘﺮ ﺷﺎﺩ ﺑﻮﻳﻨﺔﺗﺔﻭﺓ‪.‬‬ ‫ﺧﺆﺷﻜﺔ ﺑﭽﻮﻛﺔﻛﺔﻡ ﮊﻳﻜﺎﻑ ﻛﭽﺜﻜﻲ ﻧﺎﺯﺩﺍﺭﺓ ﺑﺔﻷﻡ ﺑﺔ ﺋﺔﻧﺪﺍﺯﺓﻱ ﮊﻳﻜﺎﺭ ﺯﻳﺮﺓﻙ ﻧﻴﺔ‪ ،‬ﻭ ﺣﺔﺯﻱ ﻟﺔ ﻣﺎﲤﺎﺗﻴﻚ ﻧﻴﺔ‪ .‬ﮊﻳﻜﺎﻑ ﺩﺅﺳﺘﺎﻳﺔﰐ ﮊﻳﻜﺎﺭﻱ‬ ‫ﭘﺜﺨﺆﺷﺔ ﻭ ﻫﺔﻣﻴﺸﺔ ﭘﺜﻜﺔﻭﺓ ﺩﺓﺧﺔﻭﻥ ﻭ ﺑﺚ ﻳﺔﻛﺘﺮ ﻫﺔﺻﻨﺎﻛﺔﻥ‪ .‬ﮊﻳﻜﺎﻑ ﺣﺔﺯ ﺩﺓﻛﺎﺕ ﭘﺆﺷﺎﻙ ﻭ ﺟﻞ ﻭ ﺑﺔﺭﮔﻲ ﮊﻳﻜﺎﺭ ﺑﭙﺆﺷﺜﺖ‪ ،‬ﺑﺆﻳﺔ ﺑﺔﻳﺎﻧﻴﺎﻥ‪،‬‬ ‫ﻛﺎﰐ ﺟﻞ ﻭ ﺑﺔﺭﮒ ﮔﺆﺫﻳﻦ ﺩﺓﺑﺜﺘﺔ ﻫﺔﺭﺍﻭ ﻧﺎﻛﺆﻛﻴﺎﻥ‪ .‬ﻟﺔ ﺫﺍﺳﺘﻴﺪﺍ ﺑﺎﻭﻛﻢ ﺯﺅﺭﺗﺮ ﺟﻞ ﻭ ﺑﺔﺭﮒ ﺑﺆ ﮊﻳﻜﺎﻑ ﺩﺓﻛﺬﺛﺖ‪.‬‬ ‫ﺑﺮﺍ ﺑﭽﻮﻛﺔﻛﺔﻡ ﭘﺎﺷﺎﻧﮓ ﺗﺔﻣﺔﱐ ﭘﺜﻨﺞ ﺳﺎﺻﺔ ﻭ ﺯﺅﺭﺗﺮ ﻫﺆﮔﺮﻱ ﺩﺍﻳﻜﻤﺔ‪ .‬ﺟﺎﺭ ﺟﺎﺭﺓ ﺑﺎﻭﻛﻢ ﺑﺆ ﺩﺭﻭﺳﺖ ﻛﺮﺩﱐ ﺑﺔﺯﻡ ﻭ ﻫﺔﺭﺍ ﻟﺔ ﮔﺔﺹ ﭘﺎﺷﺎﻧﮕﺪﺍ ‪ ،‬ﺑﺆ‬ ‫ﺧﺆﺷﻲ ﻗﺴﺔ ﺑﺔ ﺩﺍﻳﻜﻢ ﺩﺓﺻﺜﺖ ﻛﺔ ﺑﺒﺜﺘﺔ ﻧﻴﮕﺔﺭﺍﱐ ﭘﺎﺷﺎﻧﮓ‪ .‬ﻟﺔﻡ ﻛﺎﺭﺓﺩﺍ ﭘﺎﺷﺎﻧﮓ ﺑﺆ ﻧﻴﺸﺎﻧﺪﺍﱐ ﻻﻳﺔﻧﮕﺮﻱ ﺑﺆ ﺩﺍﻳﻜﻲ ﻟﺔ ﺑﺎﻭﻛﻲ ﺗﻮﺫﺓ ﺩﺓﺑﺜﺖ‪.‬‬ ‫ﭘﺎﺷﺎﻧﮓ ﺩﻭﻭ ﺧﺆﺯﮔﺔﻱ ﮔﺔﻭﺭﺓﻱ ﻫﺔﻳﺔ‪:‬‬ ‫ﻳﺔﻛﺔﻣﻴﺎﻥ ﺋﺔﻭﺓﻳﺔ ﻛﺔ ﺑﺎﻭﻛﻢ ﺑﺒﺜﺘﺔ ﺧﺎﻭﺓﱐ ﺋﺆﺗﺆﻣﺒﻴﻠﻲ ﺧﺆﻱ‪ ،‬ﺩﻭﻭﻫﺔﻣﻴﺸﻴﺎﻥ ﺋﺔﻭﺓﻳﺔ ﻛﺔ ﺧﺆﻱ ﺑﺒﺜﺘﺔ ﻳﺎﺭﻳﺰﺍﻧﺜﻜﻲ ﺑﺎﺷﻲ ﻓﻮﺗﺒﺎﺹ‪ .‬ﻣﻦ ﻟﺔ ﻧﺎﻭ‬ ‫ﺧﺆﺷﻚ ﻭ ﺑﺮﺍﻛﺎﳕﺪﺍ ﮔﺔﻭﺭﺓ ﺗﺮﻳﻨﻴﺎﱎ‪ ،‬ﻫﺔﻧﺪﺙ ﺟﺎﺭ ﺋﺔﻣﺔﺵ ﻣﺎﻳﺔﻱ ﻧﺎﺫﺓﺣﺔﰐ ﻳﺔ ﺑﺆ ﻣﻦ ﭼﻮﻧﻜﺔ ﺩﺓﺑﺜﺖ ﳕﻮﻧﺔﻱ ﻛﺎﺭ ﻭ ﺫﺓﻓﺘﺎﺭﻱ ﺑﺎﺵ ﰈ ﺑﺆ ﺋﺔﻭﺓﻱ‬ ‫ﺑﺮﺍﻭ ﺧﺆﺷﻜﺔﻛﺔﱎ ﭼﺎﻭﻡ ﻟﺚ ﺑﻜﺔﻥ‪.‬‬ ‫ﮊﻳﻠﻮﺍﻥ‬

‫ﻧﻴﺴﺎﱐ ‪٢٠٠٢‬‬ ‫‪٥‬‬



‫ﺳﺎﺻﻲ ‪ ١٩٩٩‬ﺧﺜﺰﺍﱐ ﻋﺔﺑﺪﻭﻷ ﻛﺔ ﭘﺜﻨﺞ ﺧﺆﺷﻚ ﻭ ﺑﺮﺍﻥ ﻟﺔ ﮔﺔﺹ ﺩﺍﻳﻜﻴﺎﻧﺪﺍ ﻫﺎﺗﻮﻧﺔﺗﺔ ﺳﻮﻳﺪ ﻭ ﺑﺔ ﺑﺎﻭﻛﻴﺎﻥ‬ ‫ﺩﺓﮊﻱ‪ ،‬ﺋﺔﻣﺬﺅ ﺋﺔﻭﺍﻥ ﺷﺔﺵ ﺧﺆﺷﻚ ﻭ ﺑﺮﺍﻥ ﭼﻮﻧﻜﺔ‬ ‫ﺜﻜﺔ ﻟﺔ ﺳﻮﻳﺪ ﺩﺓﮊﻱ‬ ‫ﻟﺔﻭﺙ ﺷﺎﺩ ﺑﻮﻧﺔﺗﺔﻭﺓ ﻛﺔ ﺑﺔﺭ ﻟﺔ ﭼﺔﻧﺪ ﺳﺎﺻﺜﻜﺔ‬ ‫ﺳﺎﺻﻲ ‪ ٢٠٠٢‬ﻟﺔ ﺩﺍﻳﻚ ﺑﻮﻭﺓ‪.‬‬ ‫ﻣﺎﻥ (ﺓ ﺎﺻﻲ‬ ‫ﺑﺮﺍ ﺑﭽﻮﻛﺔﻛﺔﻳﺎﻥ ﻛﺔ ﻧﺎﻭﻱ )ﺫﺍ ﺎﻥ‬ ‫ﺋﺔﻡ ﺩﺓﺳﺘﺔ ﺧﻮﺷﻚ ﻭ ﺑﺮﺍﻳﺔ ﺑﺔ ﮔﺜﺬﺍﻧﺔﻭﺓﻱ ﺑﺔﺳﺔﺭﻫﺎﺗﺔﻛﺎﱐ ﺧﺆﻳﺎﻥ ﺗﻮﺍﻧﻴﻮﻳﺎﻧﺔ ﺋﺎﻭﺛﻨﺔﻱ ﺭﺍﺳﱵ ﮊﻳﺎﱐ‬ ‫ﺧﺆﻳﺎﻥ ﺑﺔ ﺯﻣﺎﱐ ﺳﻮﻳﺪﻱ ﺑﮕﺔﻳﺔﻧﻨﺔ ﺑﺔﺭ ﺩﺓﺳﱵ ﺧﻮﺛﻨﺔﺭ‪.‬‬ ‫ﺷﲑﻳﻦ ﺋﻴﺴﻤﺎﻋﻴﻞ ﺋﺎﻣﺜﺪﻱ‬ ‫ﻣﺎﻣﺆﺳﺘﺎﻱ ﺯﻣﺎﱐ ﻛﻮﺭﺩﻱ‬ ‫‪٢٠٠٤-٥-٢‬‬

‫‪٣‬‬




Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.