Femte Statsmakten no3 2008 by Patrik Lythell

Femte Statsmakten 3# 2008

“Jag fick en journalistisk identitet“

Jenny Östergren om JMK i “Gamla JMK:are”

JMK Alumni

Ordförande Oskar Reimer öppnar dörrarna för en ny förening

Intro: Tema JMK nu & då Ranking av högskolor missleder studenter Karin Ingströmer

IAMCR sätter JMK på kartan

Malin Ekman

Kurslitteraturen är inte jämstäld Erik Jensenius

Vad där genusaspekt? Carolina Palmqvist

Kårobligatoriet bör avskaffas Sara Steinholtz Sparby

Få SU-studenter studerar utomlands Susanna Öste Utlandsstudier - en skjuts framåt för karriären Monica Karlstein

Studier på Hawaii Monica Karlstein

Fast i förseningskaos Christopher Gimling Shaftoe

Stark kritik mot JMK för bristande studentuppföljning Minna Korsgren & Matalida Karlsson Uppdrag Uppföljning

Minna Korsgren & Matalida Karlsson

4 6 7 8 9

20 21 26 31 34

10 36 12 37 13 38 14 40 16 41 17 42 18 43

JMK Alumni

Caroline Lina Strömstedt

Gamla JMK:are. Malin Ekman, Erik Jensenius, Susanna Öste, Johannes Edmark, Linnéa Jonjons

Hannah Fahl Åsa Secher

Drömjobbet - går det att få? Karin Ingströmer

En presschefs liv Carolina Palmqvist

Studenthälsan

Martin Arce Lindqvist

Vakna du lilla videung Karin Moberg

Valborg i Uppsala Sara Steinholtz Sparby

En krönika om kunskap Karin Ingströmer

Irish musical romantic comedy ”Once” offers love at first sight, Svante Emanuelli Fem minuters stillhet Åsa Secher

Kalendariet Karin Moberg

Historia och framtid 3# Vem vet vad JMK är för något? Om man skriver i jmk.se i webbläsaren kommer man till JM Kranteknik. Andra förslag brukar vara Jämtlands motorklubb eller JMK Lyftdon. Definitivt fler vet vad journalisthögskolan är för något. Där har många gamla journalister läst och jag tror säkert att du som läser på JMK just nu många gånger fått lägga till ”journalisthögskolan” när du ska förklara vart du studerar och folk inte fattar vad JMK är för något. Detta trots att det nästan var 20 år sedan institutionen bytte namn från journalisthögskolan till JMK.

tet startade för 46 år sedan. Redan på nästa uppslag får du en överblick över hur historien ser ut. Andra artiklar på temat är den nya alumniföreningen för gamla studenter, vi har tagit redan på vad som hänt med en gammal produktionsklass och vi har samlat tips från gamla JMK:are till dagens studenter.

I profilintervjun i detta nummer kan du läsa om Hannah Fahl (också gammal JMK:are) som Femte Statsmakten lyckats få en intervju med. Hon har varit med om en hel del intresVad står då JMK för om det inte handlar om motorsanta intervjusituationer, föreningar, jo Institutionen för Journalistik, medier dessutom har hon ett eget och kommunikation vid Stockholms Universitet. Innradioprogram. an dess hette det Journalisthögskolan i 20 år och innan dess Journalistinstitutet. Och det är just det som är Trevlig läsning! vårt tema detta nummer - JMK nu och då. Det hela börjar på nästa sida, där kan du läsa om JMK:s historia, ända från början då Journalistinstitu-

Femte Statsmakten är studentkåren vid JMK´s studenttidning. Den tillhör kåren men ska fungera som en fristående enhet som granskar kårens verksamhet och institutionen för Journalistik, media och kommunikation. Innehållet i tidningen är det som är intressant för JMK´s studenter vilka är den huvudsakliga målgruppen.

Linnéa Jonjons linnea.jonjons@femtestatsmakten.se

Chefredaktör

Femte Statsmakten har också ett annat syfte. Tidningen skall fungera som en plattform för blivande journalister som vill skaffa sig journalistisk erfarenhet. Vem som helst som läser på JMK och är medlem i studentkåren vid JMK får vara med och jobba med Femte Statsmakten.

Medverkande i detta nummer Text: Johannes Edmark, Malin Ekman, Karin Moberg, Marina Nils-

Redigering: Malin Ekman, Linnéa Jonjons, Camilla Olsson,

son, Åsa Secher, Pia Åkesson, Susanna Öste, Karin Ingströmer, Matilda Karlsson, Monica Karlstein, Carolina Palmqvist, Erik Jensenius, Caroline Lina Strömstedt, Mathias Roth, Svante Emanuelli, Sara Steinholtz Sparby, Christopher Gimling Shaftoe, Minna Korsgren, Matilda Karlsson, Linnéa Jonjons. Illustration: Elina Borg-Björnström, Martin Arce Linqvist, Ania Obminska, Evelina Nevreus, Max Bergman, Sandra Karlsson. Foto: Camilla Olsson, Mathias Roth, Anders Jensen-Urstad, Robert Höglund, Monica Karlstein & Camilla Andersson, Fredrik Mårtensson, Pressbilder, Uppsala Universitet.

Carolina Palmqvist, Mathias Roth, Åsa Secher, Susanna Öste, Erik Jensenius.

Redaktionsledning: Chefredaktör: Linnéa Jonjons Redigeringschef: Mathias Roth Nyhetschef: Marina Nilsson Bildredaktör: Camilla Olsson Featurechef: Åsa Secher Vill du kontakta någon i redaktionen? Skriv då till: förnamn.efternamn@femtestatsmakten.se

I detta nummer av Femte Statsmakten har vi tema: JMK nu & då. JMK, eller Journalisthögskolan som många säger, har en lång historia. Det har hänt mycket sedan starten 1962. Bland annat flytt från Kungsholmen till Karlavägen och förändringar i utbildningen. Läs mer om JMK´s historia nedan.

Marieberg

1971 Kurser i informationskunskap startar på JH.

1962 Bildades ett statligt ettårigt journalistinstitut som hade sina lokaler i Svenska Dagbladshustet i Marieberg. Det hette Journalistinstitutet. Utbildningen var i huvudsak praktiskt inriktad.

1978 Fortsättningskurs i informationskunskap startas.

1960

1970

1967 Blev det en tvåårig journalisthögskola. Då bildades ”Journalisthögskolan”.

Text av: Linnéa Jonjons Illustartion av: Martin Arce Lindqvist

1980 1977 Blev utbildningen en institution inom Stockolms universitet.

1985 C-kurs

skap sta

LÄS OM: JMK nu & då: * IAMCR sätter JMK på kartan sid 7 * Kurslitteraturen är inte jämställd sid 8 * Kårobligatoriet bör avskaffas sid 10 * Stark kritik mot JMK för bristande studentuppföljning sid 17 * Uppdrag uppföljning sid 18 * Gamla JMK:are sid 21

Garnisonen

1989 Bildades JMK. Informationskunskap ersätts av Media och kommunikationsvetenskap A, B, C. Forskarutbildning startar. 2007 Masterprogrammet ersätter journalistprogrammet.

1994 Flytten till Garnisonen ägde rum.

1990 informationskun-

artar.

1991 Flyttar till Boverkets byggnad tvärs över gatan i Marieberg. Två proffesurer MKV och JV Stig Hadenius, Kjell Nowak

2000

2010

2002 Journalistikvetenskap A, B, C startar

2002 Journalisktprogrammet 60, ersätter journalistlinjen.

NYHETER

”Rankning av högskolor missleder studenter”

Fokus svartlistar svenska högskoleutbildningar utifrån en rapport av Högskoleverket. KTH:s högskoleingenjörsutbildning är placerad på Fokus ”svarta lista” trots att kritiken mot dem är fem år gammal. Clas-Uno Frykholm, chef på Högskoleverkets utvärderingsavdelning, menar att rapporten har använts i fel syfte.

Text: Karin Ingströmer Foto: Mathias Roth

Fokus presenterar

i nummer 10 den 7 mars 2008 nivåskillnader mellan olika universitet och högskolor i Sverige. I artikeln redovisas ett antal rankningar, varav en är hämtad från Högskoleverkets rapport 2007:31 ”Hur har det gått?”. Rapporten som Fokus hänvisar till bygger på kvalitetsutvärderingar gjorda mellan 2001 och 2006 och publicerades 2007 som en sammanfattning av vad som skett under sexårsperioden. I artikeln placeras

hela KTH:s högskoleingenjörsutbildning på svarta listan trots att det endast var en av de sju granskade högskoleingenjörsutbildningar som fick kritik. Det var IT-Affärssystem som fick examensrätten prövad vid Högskoleverkets utvärdering 2003. Det vill säga för fem år sedan. Mats Brorsson som är grundutbildningsansvarig på KTH reagerade starkt då han läste artikeln i Fokus. – IT-Affärssystem blev kritiserade för bristande teknikinnehåll och fick ett år på sig att åtgärda problemet. Examensrätten prövades 2003 och kritiken var då inte längre aktuell. Jag ifrågasätter inte Högskoleverkets bedömning utan Fokus presentation av den. Det är fel av Fokus att fem år senare ta upp utbildningen på svarta listan, säger Mats Brorsson. I Högskoleverkets rapport

2003:20 kan man läsa följande: ”Samtliga program förutom IT-affärssystem svarar väl upp mot kraven för en högskoleingenjörsexamen med god matematisk och naturvetenskaplig bredd och med relevanta ingenjörsmässiga kurser.” Mats Brorsson

menar att rankningarna som presenteras i Fokus är svåra att tolka och att såväl ”toppklass” som ”svarta listan” innehåller felaktig information. I listan

ges både civilingenjörsutbildningen i sin helhet och civilingenjörsinriktningen Farkostteknik omdömet ”särskilt god”. – Jag förstår inte hur man ska tolka Fokus rankningar. Är det bara Farkostteknik eller hela civilingenjörsutbildningen som har fått särskilt goda omdömen? Rankningarna är både felaktiga och svårtolkade, menar Mats Brorsson. Högskoleingenjörsutbildningen

IT-Affärssystem är, enligt Högskoleverkets rapport, den enda utbildningen på hela KTH som fick kritik under den granskade sexårsperioden. Detta går att jämföra med Högskolan i Jönköping som under samma period har fått 15 anmärkningar totalt varav fyra gäller deras högskoleingenjörsexamen. Under rubriken ”svarta listan” i Fokus görs ingen åtskillnad mellan de båda högskolorna. Lotta Engzell Larsson

är nyhetschef på Fokus och försvarar artikeln och dess innehåll. – Allting är tydligt redovisat i artikeln. Det är inte vi som har tagit fram uppgifterna utan de kommer från en rapport gjord av Högskoleverket, säger hon.

Hur artikeln kan påverka KTH

och deras högskoleingenjörsutbildning i framtiden vill hon inte svara på utan hänvisar till Högskoleverket. – Vår hållning är att det är en utmärkt journalist som citerar högskoleverket och att högskolor och universitet granskas alldeles för lite. Vi nådde kanske inte hela vägen denna gång, men vi ska fortsätta med granskningen, säger Lotta Engzell Larsson. Clas-Uno Frykholm är chef

på Högskoleverkets utvärderingsavdelning och menar att rapporten från 2007 inte går att använda för den typ av generalisering som görs i Fokusartikeln. – Nej, denna rapport är en sammanfattning som sträcker sig över lång tid och det är mycket som har förändrats sedan dess – både till det bättre och till det sämre. Gällande Clas-Uno Frykholms

åsikt om att rapporten har använts i fel syfte, ger Lotta Engzell inget svar. – Nej, det har jag inga kommentarer på. Vi hänvisar till en rapport, säger hon.

IAMCR sätter JMK på kartan

Den 20 -25 juli hålls för första gången medieforskarorganisationen IAMCR:s årliga kongress i Stockholm och Sverige. Delegater från ett sjuttiotal länder kommer att medverka i vad som blir Skandinaviens första världskongress.

Text: Malin Ekman Foto:Fredrik Mårtensson

Ester Pollack och Anja Hirdman

kommer runt 800 delegater, mestadels medieforskare, från ett 70-tal länder att medverka under IAMCR- kongressen. Denna äger rum i Aula Magna På Stockholms universitet den 20 till 25 juli i sommar. – Det är otroligt roligt att turen har kommit till Stockholm och Skandinavien. IAMCR är den enda verkligt internationella organisationen för medieforskare. Den bildades initiativ av UNESCO och firade femtioårsjubileum förra året i Paris. I år förväntar vi oss minst 800 deltagare från samtliga världsdelar, säger Ester Pollack, ordförande i den nordiska vetenskapskommittén samt den lokala organisationskommittén inför arrangemanget. Uppskattningsvis

påbörjades för två år sedan och konkurrerande värdländer var bland annat Kina och Sydkorea. Bakom initiativet till ansökan låg Föreningen för Svensk Medie- och Kommunikationsforskning (FSMK) från vilken många medlemmar till vardags är verksamma på JMK och Nordiskt informationscenter för ANSÖKNINGSFÖRFARANDET

Medie- och Kommunikationsforskning JMK AGERAR värdinstitution och i organisationskommittén sitter tillsammans med Ester Pollack också Anja Hirdman, Håkan Lindhoff och Karin Becker. – Jan Ekecrantz var en pådrivande kraft. Det var viktigt att ta internationaliseringen på allvar och dags för kongressen att hållas i norden och Stockholm, att sätta oss på kartan då många av delegaterna aldrig tidigare varit i Sverige, ansåg han. Vår ansökan blev beviljad då den innehöll goda och konkretiserade idéer om tema och vetenskapligt innehåll, förklarar Ester. är Media and global devides – medias roller i den globaliserade världen. Bland aktörerna kan medieforskaren Lilie Chouliaraki från prestigefyllda London School of Economics and Political Science och Vandana Shiva, indisk miljöaktivist och författare, nämnas. Kongressens tema

såsom medias roll i en demokrati och i en globaliserad värld OLIKA PERSPEKTIV

kommer att behandlas under kongressens gång. Delegaterna delas upp i 25 olika sektioner beroende på forskningsfält för att samtala inom sina respektive riktningar. – Det finns en enorm bredd på diskussionsämnen och det kommer att finnas delegater representerade från varje världsdel, inklusive utvecklingsländer. De medverkande kommer att utgöras av talare, delegater och observatörer från universitet, myndigheter, medieföretag och politiska system. Även studenter från olika delar av världen kommer att medverka, fortsätter Ester. Bland sponsorerna syns SAS, Bonnier, Svenska Unescorådet och Riksbankens jubileumsfond. Ester betonar vikten av att göra det möjligt för framförallt fattiga länder att delta. INFÖR OCH UNDER evenemanget kommer

ett magasin på engelska att publiceras och i redaktionen återfins flera JMK:are, berättar Ester. – Vill man engagera sig i publikationen vänder man sig till chefredaktör Kari Andén Papadopoulos. Vi söker även funktionärer att assistera och bemästra enklare tekniska saker under arrangemanget. Flera studenter från Finland och Norge är anmälda men vi söker fler svenska studenter till detta fantastiska tillfälle, avslutar hon.

IAMCR Vad: IAMCR står för International Association for Media and Communication Research Var: Kongressen halls När: 20-25 juli på Frescati, huvudlokalen är Aula Magna

NYHETER

Kurslitteraturen Det är illa ställt med jämställdheten när det gäller kurslitteraturen på JMK. Bara en dryg fjärdedel av Text: Erik Jersenius litteraturen är skriven av kvinnor.

Foto: Robert Höglund

förra året artikeln ”Könsblint på JMK” i Scoop:s (tidskriften för grävande journalistik) nummer ”Kvinnor i machoreservatet”. Hon hade undersökt hur jämställdheten i urvalet av kurslitteratur på JMK såg ut. Av all kurslitteratur som används på JMK var ungefär en fjärdedel av titlarna skrivna av kvinnor. Kajsa Norell skrev

går igenom kurslitteraturen ett år senare visar det sig att drygt en fjärdedel av den är skriven av kvinnor. Det har hänt lite efter Kajsa Norell uppmärksammade problemet. 2007 var ca 25 procent av kurslitteraturen skriven av kvinnor, vårterminen 2008 knappt 28 procent. När Femte Statsmakten

Mattias Ekman är jämställdhetsansvarig

på JMK tillsammans med Anja Hirdman och han ger sin bild av representationen av kvinnor i kurslitteraturen. – Det ser ganska dåligt ut. Det är skillnad mellan de teoretiska ämnena och ”Journalistisk produktion”. Journalistikvetenskap och medie- och kommunikationsvetenskap undervisas av ungefär samma lärare och de är mer samspelta. På ”Journalistisk produktion” tar man in många lärare utifrån och det kan vara en anledning till varför urvalet av kurslitteratur är mindre jämställt, menar Mattias Ekman. jämställdhetsplan träffas lärarna på institutionen för att diskutera kurslitteraturen ur ett jämställdhetsperspektiv. Mattias Ekman menar att det är en fråga om utbildningens kvalitet. – Jämställdheten förbättrar undervisningen på flera vis. Det är viktigt att även kvinnor är representerade som författare av litteraturen till kurserna. Forskare har olika erfarenheter och intressen beroende på om de är kvinnor eller män. Det som är viktigare än representation är att genusaspekterna behandlas i litteraturen. Kvinnliga forskare intresserar sig ofta I enlighet med JMK:s

mer för genusfrågor, de har större förståelse för ämnet. En jämn fördelning i kurslitteraturen ger en bättre bredd i undervisningen. kommer det sig att så få kvinnor är representerade på JMK:s litteraturlistor? Ansvaret ligger hos de kursansvariga. De föreslår litteraturen för institutionsstyrelsen som i princip alltid godtar förslagen, menar Mattias Ekman. – Jag tror främst att det är en resursfråga. Det tar tid att hitta ny litteratur. Om institutionen avsatte mer pengar och tid åt att leta reda på alternativ litteratur skulle det hjälpa mycket. En annan förklaring är sociologisk. Vita medelålders män tycker ofta om det som andra vita medelålders män skriver. De tar upp ämnen som de själva intresserar sig för. Hur

”Mediehistoria och mediestrukturer” är en introduktionskurs i journalistikvetenskap och medie- och kommunikationsvetenskap. Kursen har mycket litteratur och det mesta är skrivet av män. Av de 16 författare och redaktörer som står för litteraturen till kursen är två kvinnor. I två av de antologier som används har några kvinnliga forskare bidragit, men de tunga kursböckerna är skrivna av män. Det är en beskrivning som Håkan Lindhoff delar och han säger att det är få kvinnor som har skrivit om det kursen berör. – Det är en kurs som tar upp mediehistoria och nuvarande mediestrukturer. Kursen handlar om mediernas strukturer, om medieekonomi och mediepolitik. Det gör att vi inte särkilt ofta kommer in på genusoch jämställdhetsaspekter och jag har därför valt att dra ner på den biten. Håkan Lindhoffs kurs

med Mattias Ekman om att tid- och resursbristen gör det svårt att hitta litteratur skriven av kvinnor. Han menar att den muntliga utvärderingen av kursen ofta visar på studenternas förståelse av hans prioriteringar i kursen. Håkan Lindhoff håller

Mattias Ekman, jämställdhetsansvarig på JMK

– När jag tar upp jämställdhetsaspekten i slutet av kursen, har studenterna gått igenom kursen och förstått mitt upplägg. De rynkar ofta på pannan och ser oförstående ut för genusdiskussionen och undrar vad det finns att diskutera överhuvudtaget. Genusaspekten tycker inte jag är det första studenterna behöver när de börjar, det finns mycket annat som är viktigare inledningsvis. Min ståndpunkt kan bero på att jag är ”manschauvinistisk”, men jag tror genusperspektivet kommer in både tydligare och mer naturligt i senare kurser. Zoubir läser journalistiskvetenskap på JMK och har läst Håkan Lindhoffs kurs ”Mediehistoria och mediestrukturer”. Hon delar inte Håkan Lindhoffs uppfattning om att studenterna är oförstående för genusperspektiven i undervisningen. Hon påpekar att universitetets och institu-tionens jämställdhetsplan förbinder lärarna att ta med genusperspektivet i undervisningen. – Ett idiotiskt argument! Det är upprörande, så kan man ju säga om allting. Det är klart att man inte kan efterfråga det som inte finns. Lärarna kan faktiskt inte välja om de ska ha ett genusperspektiv eller inte, de är tvungna att ha det. Leila

är inte jämställd att det är självklart att man kan ta upp genusaspekten i ägandeförhållandena på mediemarknaden. Hon tycker att institutionen måste blir bättre på att förtydliga för studenterna vad som menas med genusperspektivet. Många studenter är inte insatta i feminism och genusfrågor, enligt Leila Zoubir. Hon tror att det är svårt för studenter att se problemet om inte lärarna tydligt tar upp genusperspektivet i undervisningen. Leila Zoubir menar

strukturer och processer” ges på masterprogrammet i journalistik. Kursens litteratur är till hälften skriven av kvinnor. Gunilla Hultén är kursansvarig och hon berättar om hur hon valde litteratur till kursen. – En del av kursen handlar om genus och etnicitet och det är givetvis viktigt att få in de aspekterna i valet av kurslitteratur. Det är frågor som engagerar mig och som jag har arbetat med i hela mitt liv och därför vill jag ha med det i min kurs. Kursen ”Redakionella

Gunilla Hultén tycker

kursansvarig har ett stort ansvar när det gäller jämställdheten i undervisningen. Den litteratur som berör hennes kurs är mest skriven av män, men hon känner sen tidigare till kvinnor som forskar på området och fick även tips från kollegor. – Det är mänskligt att det inte alltid blir ett bra urval. Valet av kurslitteratur görs ibland under tidspress. Man ska leta reda på den, läsa in den och litteraturen måste i slutändan vara bra kursböcker. Jämlik representation av könen är inte ett självändamål, men fortfarande tror jag att det går att anstränga sig mer som kursansvarig för att hitta fler kvinnliga författare. Det är viktigt att

både män och

att hon som

enligt Mattias Ekman, Doktorand, vik.

”Är du nöjd med

frågan verka självklar, och många av oss har nog bara klickat i något till svar, utan att tänka till. Men vid närmare eftertanke är själva genusbegreppet i sig väldigt brett och rätt odefinierat. Till en början kan

Det råder ofta delade

meningar

över att det inte har blivit bättre med jämställdheten i kurslitteraturen. Han och Anja Hirdman kommer mot slutet av terminen granska om det blivit någon förbättring när det gäller litteraturen och genusperspektivet i undervisningen. – Om det visar sig att det inte har blivit någon förbättring mot förra läsåret måste vi givetvis se vidare vad vi kan göra åt saken. Som jag sa, jag tror att om de kursansvariga får mer tid och resurser kan de lättare bredda litteraturen. Mattias Ekman är oroad

läsa att målet är ”att få balans mellan kvinnors och mäns inflytande i undervisningen, forskningen, IT-verksamheten, den övriga verksamheten, studie- och arbetsförhållanden och beslut på alla nivåer.” Detta löser fortfarande knappast frågorna kring hur vi ska ställa oss till det aktuella begreppet.

Vad är genusaspekt? hur genusaspekter har tagits upp under kursen?” är frågan som ställs i JMK:s kursutvärderingar. I kursutvärderingen som ligger på webben har du följande svarsalternativ att tillgå: mycket nöjd, nöjd, ganska nöjd, missnöjd, mycket missnöjd eller vet ej/ svarar inte.

kvinnor är representerade i litteraturen tycker Gunilla Hultén. För henne handlar det om att studenterna ska bli bättre rustade som journalister. – Jag tror de flesta ställer sig bakom jämställdhetstanken om jämlika villkor. Alla studenter ska få sina perspektiv representerade i undervisningen och alla ska känna att de blir tagna på allvar. För blivande journalister handlar det om att förstå hur samhället ser ut med dess mångfald.

Universitetsadjunkt och jämställdhetsansvarig på JMK definieras genusaspekten i JMKs jämställdhetsplan bland annat utifrån följande två kriterier:

kring definitionen av ordet genusaspekt, vilket gör frågan svår att besvara utifrån svarsalternativen. Det blir svårt att applicera sådana direkta svar på en så pass bred och individuellt tolkad fråga. Hur ska då denna viktiga frågeställning besvaras rättvist? I JMK:s jämställdhetsplan

kan man

1. Alla kurser ska uppmärksamma och problematisera “jämställdhets-, genusoch könsmaktsperspektiv”, dvs. sådana perspektiv ska finnas representerade i kurslitteratur och i undervisningen. 2. Alla kurser ska sträva efter en så jämn könsbalans som möjligt vad gäller kurslitteratur. Text: Carolina Palmqvist Illustration : Ania Obminska

NYHETER

”Kårobligatoriet bör avskaffas” Regeringens utredare Erland Ringborg har tittat på konsekvenserna av ett avskaffat kårobligatorium. Utredningens budskap Text: Sara Steinholtz Sparby är tydligt; kårobligatoriet bör avskaffas. Foto: Mathias Roth och Camilla Olsson att som student vara medlem i en studentkår. Kåravgiften varierar landet runt mellan 200 och 350 kronor. Utbildningsminister Lars Leijonborg (fp) menar att ett avskaffande har med föreningsfrihet att göra och att ingen student ska behöva bli tvångsansluten till en kår. Han tror också att ett avskaffande kan förbättra studentinflytandet och kårernas legitimitet eftersom kårerna då måste kämpa för att få nya medlemmar istället för att de kommer automatiskt samt att hitta nya verksamhetsformer. I dag är det obligatoriskt

högskoleutbildningarnas kvalitet, exempelvis genom att representera studenterna i olika fakultetsnämnder. Däremot får kåren hitta ett eget sätt att finansiera aktiviteter utanför det området. Verksamheter som kårföreningar, kårpubar, arbetsmarknadsdagar eller driften av ett kårhus. Bebben Tegelaar,

vice ordförande för Stockholms studentkår tror att ett avskaffande kommer att ha negativt inverkan på studentinflytandet. Han menar att frivilligheten kommer att innebära att enbart de som anser sig ha råd kommer att skaffa sig inflytande och där av genomföra reformer som kommer att gynna just deras grupp. I dagsläget har Stockholms studentkår en kåravgift på 220 kronor, vilket är en av Stockholms lägsta. Den kan däremot variera eftersom det kan tillkomma inskrivningsavgift samt en fakultetsföreningsavgift på 150 respektive 110 kronor. Detta gör att det i praktiken ofta slutar på 330 eller 480 kronor för en student. – Minskningen på ett läsår kommer att bli ca en tredjedel för oss, men för många kårer kommer intäkterna att halveras, säger Bebben Tegelaar.

Anna Peterson,

som med sina 200 kronor per termin är en av de lägsta i Stockholm och Sverige. Carina Franzén, ordförande för JMK:s kår, säger att hon tycker det kan vara positivt med ett avskaffande av kårobligatoriet eftersom många kårer förbrukar medlemmarnas pengar på aktiviteter som endast intresserar delar av alla studenter, som fester, sittningar och andra liknande evenemang. Något som JMK:s kårstyrelse tycker att varje student får vara med och betala själv genom exempelvis biljettpriser. – Det är viktigt att diskutera frågan vad studenterna egentligen betalar för och vad som bör vara kårens huvudsysslor. Carina Franzén menar att kårens viktigaste funktion är att föra studenternas talan på institutionsnivå för att på så sätt påverka utbildningarnas innehåll och kvalitet. Vidare har hon svårt att se hur kåren på JMK skulle kunna fylla dessa samtliga funktioner om intäkterna blev mindre.

enligt utredningen användas till kårens uppgift att granska

– Verksamheter som kåren driver för att få ut studenterna i arbetslivet, genom exempelvis JMK-dagen eller tidningen får inte heller glömmas bort. Det är verksamheter som inte kostar studenterna någonting och som ger värdefull erfarenhet och kontakt med arbetslivet, menar hon. – Kåravgiften hålls idag låg vid JMK:s kår säger Carina Franzén. Det är viktigt att tänka på att det kostar att ta hand om och representera studenterna, men frågan är vem som ska betala. Staten eller studenterna.

har tittat på konsekvenserna av ett avskaffande och har nu presenterat förslaget att obligatoriet ska avskaffas den 1 juli 2010. Istället ska kårobligatoriet ersättas med ett statsbidrag till studentkårerna. Summan som staten föreslås bidra med är 310 kronor per helårsstudent oavsett om studenten är medlem i kåren eller inte. Förslaget innebär en kostnad för staten om ca 125 miljoner kronor per år. Finansieringsplanen är inte helt klar men ett alternativ är att minska antal studieplatser på landets högskolor. Bidragen ska delas ut som klumpsummor till landets högskolor, där ledningen sedan får fria händer att fördela pengarna vidare till kårerna på högskolan. Utredaren Erland Ringborgs

Han är också orolig

för att de stat-

vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer, SFS, säger till DN att detta gör att kårerna blir beroende av hur högskolornas rektorer väljer att dela ut pengarna. Vidare menar hon att förslaget över lag är bra och att SFS kan tänka sig att ställa sig bakom det om statens ersättning till kårerna blir en öronmärkt summa pengar som inte högskolorna har något inflytande över. Hon tror dock att mindre kårer kan drabbas hårdare, särskilt gällande den sociala verksamheten. Bidragen bör

liga medlen inte kommer att följa konjunkturen och på så sätt stadigt sänkas. Ytterligare en farhåga från Stockholm studentkårs sida är att värdefull tid i framtiden kommer att gå åt till att ragga medlemmar, exempelvis genom att arrangera marknadsdagar och liknande i stället för att jobba med att bevaka ochgranska utbildningarna.

Kårordförande Carina Franzén

Även JMK har en kåravgift

JMK-studenter om kårboligatoriet – Bör kårobligatoriet avskaffas? – Skulle du vara medlem i kåren om det var frivilligt?

Johannes Frandsen, MKV – Det är förhållandevis billigt att vara med i kåren, särskilt här på JMK och vi får mycket för pengarna som DN prenumeration och utlåning av Dramatenkort. – Jag skulle fortsätta att betala kåravgiften. På JMK känner man att kåren har en närmare relation med studenterna och att de då gör saker som är relevanta för oss studenter i jämförelse med t ex kåren vid Stockholms universitet.

Lena Ringqvist, Journalistisk produktion – Jag vet inte vad jag tycker i den frågan. Jag har aldrig engagerat mig i kåren och vad de har för aktiviteter, men t ex JMK-dagen är bra för att skapa kontakt med arbetslivet för oss studenter. – Eftersom jag aldrig haft något engagemang i kåren så skulle jag inte fortsätta att vara medlem om det blev frivilligt.

Ramin Rahmani Master journalistik – Kåravgiften är den enda avgift som vi studenter betalar, dessutom är det en ganska låg summa, därför tycker jag att kårobligatoriet bör vara kvar. Det ger också en viss trygghet att som student vara medlem i kåren. – Antagligen skulle jag fortsätta att vara medlem. Det beror mycket på vad kåren då gör för studenterna. Kåren borde eftersträva mer öppenhet och vara mer studentcentrerad.

NYHETER

Få SU-studenter studerar utomlands Enligt Högskoleverkets statistik ligger Stockholms Universitet först på 23:e plats av Sveriges högskolor och universitet när det gäller studentutbyte. Att öka studentutbytet är ett prioriterat mål enligt rektor Kåre Bremer. Text: Susanna Öste

skrev Femte Statsmakten om JMK-studenternas svala intresse för att söka MFS-stipendiet. Högskoleverkets siffror visar att det låga antalet utresande studenter inte bara gäller för JMK utan är något som gäller generellt för hela universitet. - Det är komplexa orsaker som ligger bakom. SU är ett stort universitet med ett femtiotal institutioner. Det är vikigt att komma ihåg att det är stor variation mellan institutionerna, säger Kåre Bremer. I FÖRRA NUMRET

till det lilla antalet utresande studenter är den stora skillnaden i popularitet när det gäller de länder eller regioner man kan åka till. Högst på studenternas önskelista står engelskspråkiga länder som USA och Australien, vilka också är de länder där det är allra svårast att få en studieplats. Studenternas förväntningar och det som erbjuds möts inte, säger JMK:s utbyteskoordinator Merja Ellefson. Många nordiska universitet har mycket bra utbildningar, men studenterna vill åka längre bort. EN ANLEDNING

kan bara tänka sig att studera i engelskspråkiga länder och just nu har JMK inga avtal med några sådana länder. Det finns heller inga planer på att inkludera dessa länder i institutionens utbytesavtal, bland annat på grund av ländernas höga terminsavgifter. Istället får JMK:s studenter nöja sig med att åka till Norden eller övriga Europa genom utbytesprogrammen Erasmus och Nordplus. DE FLESTA

enskilda institutionernas utbytesavtal finns det centrala avtal som är öppna för alla skolans studenter oavsett studieinriktning. Nästan alla universitet som omfattas av de centrala avtalen är utomeuropeiska och avtalen ska fungera som ett komplement till institutionernas avtal. FÖRUTOM DE

en utbytesplats utanför Europa har JMK-studenten Fanny Risling fått uppleva. Hon ringde till universitetets centrala enhet för utbytesstudier, Sektionen för internationellt student- och lärarutbyte för att höra sig för om möjligheterna att studera på New York University genom universitetets centrala utbytesavtal. Det första hon sa var att det i princip är omöjligt, med en otrevlig ton, säger Fanny. Jag blev bara chockad över att man på en SVÅRIGHETEN MED ATT FÅ

gång får ett sådant bemötande. sektionschef för utbytesstudier på SU, är New York University det populäraste universitet bland SU:s studenter, men det finns bara en enda studieplats och vanligtvis söker 15-20 personer. ENLIGT CAROLINE BERGSTRÖM,

gett upp hoppet om New York. Hon tänker avvakta terminen ut och sedan söka i alla fall, men hon är kritisk till den brist på hjälp universitetets centrala utbytesenhet ger intresserade studenter. Det borde vara enklare att få information om hur man går tillväga. Man borde få boka in ett möte till exempel, menar hon. FANNY HAR ÄNDÅ INTE

att universitetets decentraliserade organisation gör att informationen lätt blir oöverblickbar enligt Caroline Bergström. PROBLEMET ÄR

och informationen måste bli mer lättillgänglig. Vi ska försöka jobba mer aktivt med att hjälpa studenterna, säger hon. VI MÅSTE ÖKA TYDLIGHETEN

håller man just nu på med att samla ihop alla utbytesavtal från alla institutioner och ska sammanställa dessa i en lättöverskådlig databas som ska publiceras på nätet, allt för att öka överblicken och tydligheten för studenterna. Hittills har man fått in 427 avtal, vilket Caroline Bergström bedömer är cirka 80 % av alla universitetets institutionsutbytesavtal. BLAND ANNAT

de institutionsbaserade utbytesavtalen placerar sig JMK lågt i statistiken jämfört med universitetets andra institutioner. Bara någon enstaka student studerade utomlands genom ett utbytesavtal under 2007 och ett tiotal, eller cirka två procent, var inresande utländska studenter. NÄR DET GÄLLER

utomlands det gångna året hade Juridiska institutionen – 5,8 procent. Totalt var sex procent av SU:s studenter in- eller utresande. Det är under riksgenomsnittet som låg på 7,7 procent. Att öka studentutbytet är ett prioriterat mål, säger rektor Kåre Bremer. Jag reser utomlands flera gånger varje år för att etablera kontakter med andra skolor. Det är ett hårt jobb att få fram färdiga paket och tar mycket tid. Lunds Universitet, till exempel, har jobbat mycket med det här under många år, så vi

ligger efter där. VIKTIGT ÄR ändå att komma ihåg att skillnaden är stor mellan inresande och utresande s t u d e n t e r, något som gäller generellt för hela Sverige. utländska studenter som läsåret 2004/2005 studerade vid universitet var cirka 1 500 stycken, medan det var endast cirka 500 studenter som under samma period lämnade campus för att genomföra en del av sin utbildning utomlands. Totalt hade SU närmare 35 500 studenter under läsåret. ANTALET

är gratis och att kurser ges på engelska är ett par av anledningarna till att utländska studenter söker sig hit. Kåre Bremer är mycket nöjd med att så pass många utländska studenter väljer SU, trots att man inte genomfört några kostsamma marknadsföringsturnéer. ATT DEN HÖGRE UTBILDNINGEN

FLEST STUDENTER SOM ÅKTE

Utlandsstudier är ett bra sätt att skilja sitt CV från mängden, på ett annat sätt än att bara vara färgglatt.

Utlandsstudier – en skjuts framåt för karriären Femte Statsmakten guidar i den internationella utbildningsdjungeln Studier utomlands är definitivt ett sätt att skilja sitt CV från mängden i en tid då arbetslösheten för journalister förväntas hålla i sig och allt färre studerar utomlands. Text Monica Karlstein Illustration: Sandra Karlsson

utifrån hur väl tidigare studenter hade lyckats i branschen och vilka undervisningsmetoder som använts. Med på listan fanns till exempel University of Missouri, Columbia University och University of Florida. University of Missouri är berömt för sina kurser med djup förankring i praktiska övningar. Skolan driver USA:s enda universitetsägda TVstation, en dagstidning, två lokala magasin, ett internationellt magasin, en radiokanal och en reklambyrå. Samtliga drivs av studenter. – DET ÄR BRA

med ett CV som skiljer sig från mängden, det gäller ju att arbetsgivaren ska bli intresserad av den som söker tjänsten, säger JMK:s studievägledare Gunilla Hjorth och påpekar att internationella erfarenheter och bra språkkunskaper är viktiga när man söker arbete. Så packa väskan och ta ledningen i jobbstriden!

USA och tidningar i USA har rankat landets bästa journalistikskolor och det kan vara svårt att veta vilken rankningslista som är mest trovärdig. Fulbright Commission, nämnden för svenskamerikanskt forskarutbyte som är ett samarbete mellan de svenska och amerikanska regeringarna och erbjuder opartisk studievägledning rankar inte skolor. De kan ändå rekommendera bland annat New York University, Emerson College i Boston och Union University i Jackson.

OTALIGA ORGANISATIONER

ansedda branschtidningen Editor & Publisher har rankat några av USA:s ledande journalistikskolor utifrån en rad olika kriterier, bland annat DEN

HÖGT

AUSTRALIEN Universities Australia gör varje år en rankningslista av landets bästa universitet. Organisationen representerar 38 av landets universitet och fungerar som skolornas ansikte utåt. När det gäller journalistikutbildningar har de rekommenderat bland annat University of the Sunshine Coast, Central Queensland University och den privatägda Jschool i Brisbane. ORGANISATIONEN

erbjuder en ettårig diplomutbildning som är mer praktiskt inriktad än andra journalistikutbildningar i landet och kan liknas vid en svensk KY-utbildning. Den är också känd för att ha små klasser där lärarna får en nära relation till sina elever. JSCHOOL

EUROPA Journalism Training Associations, EJTA:s, ordförande Marianne Peters menar att det är svårt att jämföra journalistikutbildningar, därför att olika skolor är bra på olika saker. EJTA är en icke vinstdrivande organisation där universitet från mer än 20 länder ingår, bland annat JMK, JMG och Mittuniversitetet. EJTA strävar efter ett gränsöverskridande utbildningssamarbete. Enligt Peters finns ingen europeisk instans som jämför högre journalistikutbildningar i Europa. EUROPEAN

i en rapport utgiven av den ickevinstdrivande organisationen Forum for European Journalism Students, upp EL PAÌS School of Journalism i Madrid som en bra journalistikutbildning, men påpekar att den som ettårig utbildning inte går att jämföra med andra utbildningar. Alla skolor har utbildningar på olika nivåer och av olika längd och är därför omöjliga att jämföra. I Storbritannien är kända skolor Cardiff University, Kingston University och City University London. PETERS TAR

för utlandsstudier, Merja Ellofson, rekommenderar flera skolor inom Europa, till exempel Vytautas Magnus University i Litauen, Instituto Politécnico de Lisboa - Escola Superior de Comunicação Social i Portugal och Universidad San Jorge i Spanien. JMK:S EGEN KOORDINATOR

inte bara ett sätt att skilja sig från mängden här hemma. Det är också ett sätt att förbättra sina karriärmöjligheter genom att bege sig till länder där arbetsmarknaden ser mer lovande ut. Det är dessutom ett utmärkt sätt att bygga upp ett internationellt kontaktnät. UTLANDSSTUDIER ÄR

Journalistikskolor AUSTRALIEN Jschool Central Queensland University University of the Sunshine Coast Southern Cross University Charles Sturt University Deakin University FRANKRIKE Institut d’Études Politiques de Paris LITAUEN Vytautas Magnus University PORTUGAL Instituto Politécnico de Lisboa Escola Superior de Comunicação Social RYSSLAND Moscow State University SPANIEN The Universidad Autonoma de Madrid/ EL PAÌS School of Journalism Universidad San Jorge STORBRITANNIEN City University London Kingston University Nottingham Trent University Cardiff University University of Central Lancashire USA New York University University of Texas Columbia University University of Maryland University of Missouri-Columbia University of Florida

Studier på Hawaii – Tänk er att varje dag gå hemifrån barfota med surfingbrädan under armen och ha två minuter till stranden. Svenska Camilla Andersson, 23, bor och studerar på Hawaii. Följ hennes äventyr Text: Monica Karlstein på en ö som de flesta bara drömmer om. Foto: Monica Karlstein & Camilla Andersson ut gymnasiet och inte blev riktigt nöjd med första jobbet, bestämde hon sig för att förverkliga sin dröm om ett liv utomlands. – Jag fyllde i en ansökan till Hawaii Pacific University (HPU) och skickade in den. Två månader senare var jag antagen, berättar Camilla. I vår, mer än tre år senare tar hon sin examen i PR och journalistik, från HPU. NÄR CAMILLA GICK

huvudön Oahu och har 9000 studenter från 100 länder. Det priHPU LIGGER PÅ

vatägda universitetet erbjuder kurser i en rad olika ämnen bland annat journalistik på kandidatnivå, och kommunikation på masternivå. och kommunikation på HPU är toppen, man jobbar med mycket stöd från lärare och i små klasser, säger Lilian Hallström, Associate Director of International Admissions på HPU. – Som student får man prova på många olika riktningar till exempel radio och TV, – ATT PLUGGA JOURNALISTIK

multimedia och tidningsjournalistik. Man applicerar också hela tiden sin kunskap genom case studies, projekt och jobb för skoltidningen, fortsätter Hallström. Hon påpekar också att studenter får chansen att bygga upp ett enormt internationellt nätverk. LÄRARNAS

MÅNGÅRIGA

ERFARENHET

från branschen och skolans förhållandevis låga terminsavgift hade stor betydelse när Camilla valde skola, men det var också Hawaiis klimat, natur och människor som

– ett minne för livet spelade roll när Camilla valde resmål. – MÄNNISKORNA HÄR är så otroligt vänliga.

Sällan har jag mött så många människor som bara delar med sig av sin kunskap om ön, eller små tips om småsaker, och alla gör det med ett leende på läpparna, säger Camilla och fortsätter: – Jag älskar Hawaii. Livsstilen är så härlig och lugn. Folk bryr sig inte så mycket här och man kan vara och göra som man vill. om hawaiianernas kultur och språk, desto mer uppskattar hon Hawaii. Camilla berättar att Hawaii är fantastiskt vackert och att det ibland finns alldeles för mycket att göra för att ta itu med studierna. Fritiden spenderar hon utomhus på stranden eller i naturen. För JU MER HON LÄR SIG

Camilla är stranden och havet en plats att samla ny energi till skola och arbete på vardagarna. mycket av skolans etniska och kulturella mångfald. – Det går ju inte att komma ifrån att man är formad på ett eller annat sätt av samhället man vuxit upp i. Det är roligt att komma med nya perspektiv i diskussioner samtidigt som det är otroligt lärorikt att lyssna på andra. LEKTIONERNA PRÄGLAS

sker på engelska och Camilla medger att det var lite knepigt till en början men att hon vande sig snabbt. – Nu tänker jag inte på att min vardag är på engelska längre. I början översatte jag mycket i huvudet för att förstå. Nu låter engelskan likadan som svenskan och jag ALL UNDERVISNING

tar bara in informationen. VID SIDAN AV STUDIERNA har hon två olika praktikplatser. Det ena är som redaktionschef och redaktör på skoltidningen, och det andra på en av Hawaiis största radiokanaler. vill Camilla fortsätta jobba inom radio och söker just nu jobb i San Diego. Att börja arbeta direkt är en självklarhet när utbildningen inte har varit gratis, som här i Sverige. – Jag har ganska höga studielån. Men jag har hela tiden sagt om den här utbildningen att för varje krona jag blir fattigare, blir jag en upplevelse eller erfarenhet rikare. EFTER EXAMEN

För mer information Hawaii Pacific University: www.hpu.edu

NYHETER

Stark kritik mot JMK för bristande studentuppföljning JMK har i omgångar kritiserats av Högskoleverket för sin bristfälliga uppföljning av gamla studenter. Denna typ av utvärdering är avgörande för att se om utbildningarnas innehåll håller måttet. Särskilt produktionskursen som jobbar mot arbetslivet blir lidande av detta. I dagsläget finns inga direkta planer på åtgärder. Text: Minna Korsgren och Matilda Karlsson Illustration: Max Bergman

I kursbeskrivningen för Journalistisk produktion framgår det

tydligt att studenterna efter att ha gått utbildningen ska vara redo för praktiskt journalistiskt arbete. Men att utvärdera hur bra utbildningen når upp till arbetsmarknadens krav är svårt att bedöma. Det görs nämligen ingen utvärdering eller uppföljning om hur det går för tidigare studenter. Däremot ges studenterna, efter varje delkurs, en möjlighet att utvärdera innehållet för att institutionen ska kunna förbättra sitt utbud. JMK, samt andra journalistikinstitutioner i landet får kritik

för detta i högskoleverkets senaste rapport om uppföljning och utvärdering av journalistikutbildningar (2007:4). Däremot framhålls JMG i Göteborg som ett föredömligt exempel. De följer regelbundet upp sina tidigare studenter. Högskoleverket menar att uppföljning både ger en fingeranvis-

ning om utbildningens dimensionering samt en tydlig bild över hur väl utbildning stämmer överens med de arbetsuppgifter den är tänkt att förbereda för. Håkan Lindhoff, studierektor för Journalistisk produktion på

JMK, håller med om att uppföljning av tidigare elever har haft låg prioritet, särskilt när det råder brist på resurser.

Kommentar från ledningen Arbetsmarknadsläget för nyutbildade journalister beror förstås inte bara på deras utbildning, och kvalitén och inriktningen på den, utan också på ekonomiska och andra tendenser på denna marknad i sig. Och där vet vi, och ni med redan

då ni sökte till utbildningen, att en stark omvandling pågår sedan ett halvt dussin år minst. Med bland annat konsekvensen att antalet fast anställda på många redaktioner minskar, och antalet frilansare ökar. Att i en sådan situation utforma en akademisk utbildning som säkert “leder till jobb” är förstås svårt eller omöjligt. Inte ens det uppgraderade begreppet “anställ-

Studierektor Håkan Lindhoff

– Vi har planer, men inga direkta sådana, på att starta någon typ av uppföljning av produktionsklasserna. På frågan varför ingen uppföljning har gjorts svarar Håkan

att man egentligen kan anse att arbetslivet efter studierna är studenternas sak.

ningsbarhet” räcker som kriterium på en bra utbildning. För en hel del av er kommer det säkert bli aktuellt i framtiden inte bara att söka jobb eller välja jobb eller få jobb, utan också att försöka skapa jobb åt sig. På det sättet kommer sannolikt arbetsmarknaden att växa. Genom regelbundna och nära kontakter med handledare och praktikplatser, och via annan

spaning och utbyte med tidigare studenter, får vi och har vi förstås löpande en bild av den journalistiska arbetsmarknaden. Vad vi tyvärr inte haft resurser till de senaste åren är noggranna och systematiska uppföljningar av studenter. Men det är en brist som vi gärna vill åtgärda. Håkan Lindhoff studierektor för journalistutbildningen

Uppdrag: ] g n i n j l ö f p p U [

Varje vår konkurrerar ett hundratal studenter om de fyrtio platserna som tillsätts efter ursållning och intagningsprov. De som kommer in läser ett år praktisk journalistik med press, radio och TV och avslutar det hela med 16 veckors praktik. Men vad händer sen? Femte Statsmakten har frågat en gammal produktionsklass om vad de tycker om produktionskursen och kanske viktigast av allt, vad de gör idag.

Av: Matilda Karlsson och Minna Korsgren

Linn Dahlgren, 28. Bor: Stockholm. Jobb: Reporter och redaktör på Expressens webbredaktion. Fick jobbet: Genom en rekommendation. Synpunkter: Inte positivt inställd till utbildningen men är speciellt nöjd med praktiken på ICA Kuriren och UNT. Tror inte att arbetsgivaren lade stor vikt vid tiden på JMK.

Lars Tegermark, 34. Bor: Stockholm. Jobb: Vikariat på Expressen. Fick jobbet: Via kontakter från praktiken på Gotlands Tidningar. Synpunkter: Innehållet kunde ha varit bättre. Kursen förbereder inte studenterna för arbetslivet.

Vi lärde “ oss en hel del vettigt på JMK.

Aron Andersson

Therese Jacobson, 24. Jobb: Nyhetsreporter på Sveriges Radio Blekinge. Fick jobbet: Sökte egentligen på annonser till andra redaktioner men blev uppringd av Radio Blekinge. Praktiken på Radio Gävleborg vägde tyngst för denna anställning.. Synpunkter: Produktionsåret förberedde mig väldigt bra, framförallt den långa praktiken.

Micael Sternklint, 34. Bor: Stockholm. Jobb: Nyhetsreporter på SVT. Fick jobbet: Genom praktiken. Synpunkter: Att skapa en fiktiv tidningsredaktion och spela rollspel var mest flummigt. Radio- och TVkurserna gav mest.

Måna Degerman, 23. Bor Stockholm. Jobb: ABC, SVT. Fick jobbet: Som en förlängning av praktiken. Synpunkter En hel del går det inte att förbereda sig inför utan man måste lära sig på plats, exempelvis programvarorna. Är nöjd, speciellt med den korta praktiken i början då man fick mer på fötterna. Mikael Kulle, 24, Bor Stockholm. Jobb: Vikariat på Dagens Nyheter som Stockholmsreporter. Fick jobbet: Efter praktik.Synpunkter: Är i stora drag nöjd med kursen men tycker att det finns detaljer som kunde finslipas. Julia Wiræus, 24. Bor: Stockholm. Jobb: Vikariat på UNT, därefter reporter på Hufvudstadsbladet i Helsingfors. Fick jobbet efter att i början av utbildningen gjort kortpraktik på UNT. Synpunkter Kursen hade sin toppar och dalar. Intervju- och kommunikationskursen var fantastiska, men institutionens interna strider gick ut över utbildningens kvalitet. Mattias Dellert, 27. Bor Stockholm. Jobb: DI TV. Fick jobbet: sökt på en annons. Synpunkter: Är nöjd med utbildningen, speciellt med praktiken på TV4. Har även pluggat media och kommunikation på Lunds Universitet.

“

Det är alldeles för lite webbproduktion, det är 2008 och det behöver man kunna.

H06

Hanna Jakobsson

Lena Söderqvist, 30. Bor: Stockholm. Jobb: Programplanerare på SF Media. Fick jobbet: På meriter från journalistisk produktion. Synpunkter: Kursen var för lätt och slapp men gav arbetslivserfarenhet och kontakter via praktiken. Sofia Tanaka, 24. Bor: Stockholm. Jobb: Vikarierar på Rapport men går i maj vidare till TT. Fick jobbet: Via praktiken. Synpunkter: Organisationen är rätt dålig, särskilt kopplingen mellan de olika delkurserna. Radio och TV var absolut bäst. Hela behållningen med kursen är praktiken.

Fanny Lundstedt, 24. Bor: Stockholm. Jobb: Fast anställd reporter på Metro. Fick jobbet: Genom praktiken. Synpunkter: Tycker att momenten i kursen inte speglar verkligheten. Det var alldeles för lågt tempo. Hade gärna haft mer redigering.

Erik Westerberg, 26. Bor: Stockholm. Jobb: Fast tjänst på Dagens Media. Fick jobbet: Praktiserade på Dagens Media, blev projektanställd och slutligen fastanställd. Synpunkter Kursen och JMK levde upp till sitt goda rykte. Jag trodde att de skulle ställa högre krav. Aron Andersson, 23. Stockholm. Jobb: Peter Östborg, 23. Jobb: Timvikarie på nya Bor Metro Fick jobWermlands-Tidningen. Fick jobbet Genom bet: ViaTeknik. praktik. praktiken. Bor: Värmland. Synpunkter: Utan Synpunkter: Tips till de praktiken hade inte utbildninge:n gett någon- som pluggar nu är att takting och vise versa. Det borde ha funnits en tiksöka till praktiken, det grundläggande fotokurs. kan mycket väl vara vägen till ett arbete.

Jenny Modin Johansson, 22. Bor: Växjö. Jobb: Vikariat på Smålandsnytt, SVT. Fick jobbet: Genom praktiken. Synpunkter: Tycker att kursen kunde ha varit längre, så som det var förr.

“

Ett tips är att försöka klänga sig kvar på sin praktik och söka praktiker där man kan stanna. Christian Daun

Emelie Stockholm Direktpres pdrag för jobbet: E punkter: D med förel branschen kunna kom

Emily Asserbäc Jobb: Reporter på nyheter och P3 po programledare vara Praktiserade på P3 bildningen är prakti försöka få extraknäc vända sig till lokals journalistisk erfaren

Malin Elfsö Marcusson, 23. Bor: Stockholm. Jobb: Inhoppsvikarie på VLT som webbredaktör, allmänredaktör och redigerare. Fick jobbet: Praktiserade där. Synpunkter: Var skeptiskt till utbildningen. Hur bra den var framgick först efter studietiden. Har pluggat strökurser men det var inte viktigt för arbetsgivaren. Ett tips är att prova på många olika saker under praktiken. Då ser man att man klarar av det mesta.

Erik Nises, 24, bor: Stockholm Jobb: Vikarierar som nyhetsreporter på Expressen. Fick jobbet Via praktiken. Synpunkter: Gavs för lite tid till praktiska övningar och för lite feedback. Hade velat ha mer tid med lärarna.

ck, 25. Bor Stockholm. å morgonpasset i P3, P3 opulär. I P3 populär även annan vecka. Fick jobbet: 3 populär Synpunkter: Utiskt förberedande. Vill man ck inom radio är det bra att stationer. Hade själv ingen nhet innan praktiken.

Teresa Stenler, 25, bor: Stockholm.Jobb: Vikariat på Mitt i, redigering samt skribent på Mitt i Vallentuna. Fick jobbet genom praktiken. Synpunkter: Det var bra lärare som hade höga ambitioner. En stor nackdel var att exakt samma föreläsning dök upp flera gånger i kursen.

Peter Hammarbäck, 25, Bor Stockholm Jobb: vikarierar på SvD. Fick jobbet: Förlängning av praktiken.Synpunkter Är nöjd med JMK på många sätt. Tror det är viktigt att skaffa andra erfarenheter så fort man kan. SvD tar bara in personal med tidigare erfarenhet. Djeiran Amini, 24, Bor: Stockholm. Jobb: Frilansar regelbundet för DN. Fick jobbet: Förlängning på praktiken. Skriver c-uppsats så möjlighet till vikariat finns inte. Synpunkter: Den teoretiska biten i utbildningen har inte hjälpt alls. Önskar mer variation i uppgifterna. Tempot i utbildningen matchar inte arbetslivets krav. Christian Daun, 27 , Bor: Stockholm. Jobb: Frilansar och jobbar med spridda uppdrag. Fick jobbet: Det är lite svårt att få folk att lyssna på ens idéer innan de vet vem man är. Synpunkter: Vill inte ha vikariat för att vara fri att skriva längre reportage. Har man en är det viktigt att satsa på den fast det inte ser speciellt ljust ut. Hanna Jakobsson, 26, Bor: Stockholm. Jobb: Inhoppsvikarie på Mitt i och på Stockholm City. Fick jobbet Praktiserade på Stockholm City, mailade spontant till Mitt i och blev uppringd. Synpunkter: Det är alldeles för lite webbproduktion, det är 2008 och det behöver man kunna. Tycker att produktionskursen saknar moment där man arbetar mot poliser.

6JP

Molinder, 25. Bor m. Jobb: Inhoppare på ss, har även frilansupandra tidningar. Fick Efter praktiken. SynDet var väldigt givande läsningar från folk ur n men det hade gärna mma tidigare i kursen.

Ellen Forslund, 25. Bor: Norrköping. Jobb: Reporter på Östnytts regionala nyheter, SVT. Fick jobbet: Förlängning av praktiken. Synpunkter: Är överlag nöjd med kursen, speciellt den långa praktiken som gav förståelse för hur det är att arbeta som journalist.

Camilla Lillsebbas, 24. Bor Söderhamn. Jobb Reporter på Söderhamnskuriren. Fick jobbet: Via sommarjobb på en systertidning till Söderhamnskuriren. Synpunkter: Är mycket nöjd med kursen och tycker att det är bra att man får ”göra” journalistik och inte bara läsa om det. Anna Mi Krüger, 40. Bor Flen. Jobb: Enmansredaktör på tidningen Folket. Fick jobbet: Efter praktiken. Synpunkter: Har inte gått klart utbildningen eftersom hon fick jobb efter halva tiden, men har ambitionen att så småningom läsa klart det som fattas.

Tommy Ekholm, 35. Bor: Stockholm. Jobb: Webbredaktör på branschnyheter.se. Fick jobbet: Sökt på en annons. Synpunkter: Är nöjd med både arbetet och utbildningen, speciellt den långa praktiken.

behållningen “medHelakursen är praktiken.

Emmeli Lundberg, 24. Bor: Stockholm. Jobb: Redigerare på TT Spektra. Fick jobbet Via kontakter på Aftonbladet där hon gjorde sin praktik. Synpunkter: Hade hoppats på flera moment med foto och bildhantering, men är på det stora hela absolut nöjd. Sven Bertil Liljegren, 28. Bor Malmö. Jobb: Vikarierar på Sydsvenskan. Efter vikariatet går han vidare till TV4:s fotbollskanal, som webbredaktör. Fick jobbet: Förlängning av praktiken på Sydsvenskan och dessa meriter räckte för jobbet på TV4. Synpunkter: Hade velat ha mer feedback under tidningsproduktionsdelen. Tycker inte att kursen helt nådde upp till förväntningarna.

Sofia Tanaka

Filip Norman, 33. Jobb: Vikarierar på UNT och på Lidingö Tidning Fick jobbet: ringde Lidingö Tidning och fick vikariat redan under studietiden. Julia i klassen tipsade om jobbet på UNT. Synpunkter: Tycker att det kunde ha vara bättre kommunikation mellan lärarna på de olika delkurserna. Kursen är ojämn, alla moment höll inte samma kvalitet. TV och radio stack ut, dels var resurserna bra och dels var det väldigt kul.

NYHETER

JMK ALUMNI   JMK Alumni bildades sommaren 2007 med grundidén att vara en mötesplats för alla som studerar eller har studerat vid JMK. Bland annat arrangeras klubbkvällar och seminarium. Text: Caroline Lina Strömstedt Femte Statsmakten har träffat ordförande Oskar Reimer.

Foto: Camilla Olsson

– Våra huvudsyften är att främja utbyte, erfarenheter och kunskap mellan tidigare och nuvarande studenter på JMK, berättar han entusiastiskt.  med från start och är en av grundstenarna i JMK Alumni. Han har tidigare studerat vid JMK, samt varit kårordförande på institutionen. Reimer har varit

består av åtta poster och medlemsantalet ligger idag på närmare 500. För att bli medlem i JMK Alumni krävs att man har läst minst 40p/60hp eller har blivit antagen till en utbildning motsvarande den poängen vid JMK. Medlemskapet är gratis och det går att ansöka efter det på hemsidan.   För att uppnå sina mål anordnar JMK Alumni bland annat klubbkvällar, paneldiskussioner, föredrag, seminarium samt årsmöten. Alla medlemmar är välkomna att delta under de olika evenemangen, information samt inbjudan skickas ut genom mailinglistor inför de olika arrangemangen.   Föreningens styrelse

vad som har funnits på JMK Alumnis agenda är förra höstens paneldiskussion om OS i Kina. Evenemanget hölls på Kolingsborg och temat i diskussionen var ”Journalistikens roll under OS i Kina”. Moderator för debatten var Gunnel Werner, dåvarande ordförande för Reportrar utan gränser, som med bred erfarenhet skapade ett givande diskussionsklimat. I panelen fanns namn som Karin Mattsson, ordförande Riksidrottsförbundet samt Albert Svanberg, sportchef på SVT.   Ett exempel på

höstens debattarrangemang var mycket uppskattat bland medlemmar och deltagare och nu är det återigen dags att belysa ett aktuellt ämne. Den 21 maj är det paneldiskussio med temat klimatfrågan. Platsen för debatten Reimer berättar att

Oskar Reimer, ordförande för JMK Alumni

är Snaps, Medborgarplatsen. Även denna gång kommer det att finnas tunga namn på panellistan och JMK Alumnis ordförande hoppas på ett minst lika stort intresse från medlemmar som förra hösten uppvisade. Det är tydligt att föreningen tycker det

är viktigt att organisera arrangemang där det finns tid och utrymme att diskutera   aktuella frågor inom mediebranschen. Förmodligen kommer vi att få se många intressanta ämnen belysas framöver också.

”

JMK Alumni är en bonus för studenterna.

ordnar After Work varje ojämn onsdag på Snaps. Onsdagsträffarna främjar en naturlig mötesplats där forna och nuvarande JMK: are kan utbyta erfarenheter och kunskaper genom social samvaro. Som medlem i JMK Alumni får du alltid förmånliga priser under After Work-kvällarna mellan 18-21. Genom de utökade föreningsarrangemangen ökar möjligheterna att träffa gamla kurskamrater samt stifta nya bekantskaper.   Det råder inget tvivel om att JMK Alumnis existens är en förmån för alla som har en relation med institutionen. Det krävs organisering när man skapar mötesplatser för ett större antal människor och det är där JMK Alumnis grundidé kommer in. Som medlem i föreningen har man stor valmöjlighet och bestämmer hur mycket man vill bidra med genom närvaro och utbyte under de olika arrangemangen. – JMK Alumni är en bonus för studenterna, avslutar Reimer.

Lite längre fram i år fyller JMK Alumni ett år, mer detaljer om vad som händer då kommer att skickas under våren. Ett årsmöte för samtliga medlemmar kommer att arrangeras. Mötet kommer vara ett bra tillfälle för direktkontakt med styrelsen och nya styrelsemedlemmar kan även väljas in På www.jmkalumni.se kan du ansöka under arrangemanget, berättar Reimer.  om medlemskap samt kontakta styrelsen   om du har frågor. Nytt för i vår är att JMK Alumni

Gamla

JMK:are Text: Erik Jersenius, Susanna Öste, Malin Ekman, Johannes Edmark, & Linnéa Jonjons. Foto: Pressbilder (om inte fotograf anges)

Genom åren har ett antal framgångsrika journalister, programledare och makthavare läst på JMK eller som det hette förr Journalisthögskolan. Här kan du läsa om några av dem, dreas minnen av utbildningstiden, hur de fick jobb, vad de gör idag och vad de har för tips att ge till dagens JMK:studenter.

Foto: Niklas Ahlgren/SVT

Lena Adelsohn Liljeroth

Hasse Aro

Gick på JMK: VT79-HT80.

Claes Elvsberg

Gick på JMK: 1978 och 1980.

Vad minns du från JMK? Jag minns genomtänkt studieplan, engagerade lärare, intensiva diskussioner på lektionstid, god sammanhållning, mycket fester och ett totalt vänsterperspektiv... Som obligatorisk inledande kurslitteratur ingick t ex “Tio dagar som skakade världen” av John Reed med förord av Lenin!

Vad minns du från JMK? Massor, vi hade väldigt kul och jag minns att jag var yngst. Det var på ett sätt väldigt politiserat men på ett annat sätt oerhört fritt. Sedan fanns uppfattningen om att vår utbildning var teoretiskt lagd jämfört med den i Göteborg som ansågs vare mer praktisk. Men jag är glad över den teoretiska in-

Vad minns du från tiden på skolan? Det starkaste minnet jag har var att jag plötsligt befann mig omgiven av personer som var förälskade i skrivmaskiner. De skrev och skrev så att det stod härliga till. Jag kände inte alls igen mig i det, efter tre rader hade jag skrivit färdigt. Jag kände mig bortkommen. Därför tror jag att det var bra att jag hamnade på TV, så att jag slapp skriva.

Gick på JMK: vt och ht 1970.

Vad lärde du dig på JMK? Jag lärde mig framför allt Det handlar om att hålla sig i miljöer Vad lärde du dig på Journalisthöghantverket; dvs. att göra där det händer saker. Hasse Aro skolan? radio och TV (från ax till Det var en kick-start! Jag lärde limpa), layout, foto, research och konsten att berätta en historia. Det var riktningen. Totalt sett var det väldigt nyttigt. mig sättet att tänka, förhållningssättet. Rekmycket skrivträning, vilket sannerligen be- Jag hade aldrig kommit in i branschen om torn ville att journalisterna skulle ha en egen jag inte gått på JH. Det fanns två intagnin- yrkesidentitet, ett skrå, en egen ställning och hövdes. gar varje år så man kände även den andra profession, som t ex advokaterna och det är klassen. Steffo Törnquist och Trond Sefast- något jag burit med mig hela yrkeslivet. Men Hur fick du jobb efter din praktik? när jag kom ut på praktiken, det var då jag Jag var nog en av de få som fick fast jobb sson gick på JH samtidigt. lärde mig jobbet! Innan dess hade jag bara direkt efter skolan; reporter på SAF-tidninsnuddat vid det. gen (nuvarande Entreprenör). Jag arbetade Vad lärde du dig på JMK? på SAF-tidningen ca fyra år och var sedan Framförallt fick jag självförtroende. Den frilansare - för bl a SAF-tidningen/En- teoretiska biten var viktig. Utbildningen var Hur fick du jobb efter din praktik? treprenör, Företagarna, Damernas Värld, på fyra terminer varav en som bestod av Jag hade lite tur och så visade jag väl att jag Köpmannen och olika hälsotidningar under praktik. Jag praktiserade på en liten tidning i kunde något. Först fick jag ett sommarvikariat, som alla får i början. När hösten drygt 20 års tid. Jag skrev också några de- Härjedalen och fick till och med vara battböcker samt en barnbok! Vid valet 2002 på ett säteri en hel dag… Jag är nog den kom blev jag vikarierande reporter. kom jag in i riksdagen och har sedan dess enda JH: are som praktiserat där! Vad är dina starkaste minnen från tiden på Rapvarit politiker på heltid. Vad kan du ge för tips till dagens JMK-studenter? port? Jag brukar säga att programledare inte är Oj, det är mycket! Den natten Olof Palme Har du några tips till studenter vid JMK? Mina tips blir många: Lär er språk, försök något yrke, det är ett extraknäck under en mördades var jag ansvarig utgivare och var “varva” olika medier, odla specialkunskaper längre eller kortare tid. Det handlar om att tvungen att dra igång allt precis efter att vi (som biologi, jazzmusik, speedway...) försök hålla sig i miljöer där det händer saker, om släkt ner sändarna och alla hade gått hem. Vi hitta egna nyheter i stället för att koka om att vara på redaktioner. Jag hade lite tur som fick mycket skäll för att det tog för lång tid gamla, var noga med källkontrollen, låt in- började på lokalradion och sedan på TV när innan vi kom igång med extrasändningartervjupersonerna få ta del av sina citat (det det började lossna lite där. Ett tips är att na, men det var ett jäkla jobb att få dit alla. blir så lätt fel vilket är ett svek mot läsarna/ vända sig till mindre, nyare medier som till Man fick börja med att jaga upp teknikerna, lyssnarna), kräv tid för grävande, umgås inte exempel mindre TV-kanaler. Fördelen är att några hundra stycken över hela landet, som fick åka ut till stolparna för att trycka på elför mycket med kollegor och försök inse att man tillåts göra en massa saker som man näten, sändarna skulle ju sättas på. maktpersoner också är människor som har kanske egentligen inte är kompetent till. “rätt” att göra fel.

“

Martin Eriksson

Jenny Östergren

Gick på JMK:

2002-2003

Vad minns du från JMK? Vi var en fantastisk klass som hade roligt och sporrade varandra. Vi är många som är väldigt duktiga idag. Då var många engagerade i skoltidningen som vi döpte till Lothar och även på den egna tidningsproduktionen körde vi på tyskt tema – tidningarna hette Nya Jürgen och Die Schwester. Fina namn, tycker jag. Vad gör du på jobbet? Jag är nyhetschef på Metro.se där jag ansvarar för nyhetsinnehållet på kort och lång sikt. I det dagliga handlar det om att se till att redaktörerna gör rätt bedömningar och på längre sikt hur innehållet ska utvecklas. Har du någon rolig anekdot från din tid på JMK? Det måste vara vår pubkväll med cykelrace! Vi tog upp två cyklar i hissen och racade runt i korridorerna. Det blev mycket skjutsande och var mycket underhållande. Vi klarade oss undan både blåmärken och repressalier!

1992-1994

Vad minns du av JMK? Jättemycket! Första året låg det vid Västerbroplan där det var väldigt sunkiga lokaler, för att sedan flytta till Garnisonen. Det var väldigt roligt! Det var många fester. Vad lärde du dig främst på JMK? Ja, vad lärde jag mig? Jag lärde mig en grund till journalistik metodologi och att jobba analytiskt. Jag fick en journalistisk identitet. Det gav en säkerhet i utbildningen, men den skulle behövt ett mycket högre tempo. Fick du jobb efter examen? Jag hade först praktik på Nyhetsmorgon, sedan fick jag fast jobb där. Det var på den tiden som TV4 var ”framgångsrikt och hippt”. Jag har även jobbat med olika produktionsbolag.

Folke Rydén

Gick på JMK: 1982-83 Vad minns du från den tiden? Jag var 23 år när jag började och hade gjort allt möjligt efter gymnasiet, både i Sverige och utomlands. Efter 2-3 veckor på skolan kände jag att ”det här vill jag göra resten av livet!” Det var en väldigt stark känsla. Jag minns rektorn Lars Furhoff, det är han som ligger bakom nästan all journalistutbildning i Sverige. Han var en sådan som kom ihåg varenda elev. Han satte verkligen sin prägel på skolan. Det var en givande mix av teori och praktik, men det var för kort med två år. Vad var det främsta du lärde dig? Jag lärde mig glädjen och stimulansen till yrkeskåren.

Håller du på med något speciellt projekt just nu? Jag har precis blivit klar med filmen ”Irak under slöjan”, som nu kommer att visas i Vad har du gjort sedan du slutade? olika länder. Den sändes i SVT för några Jag har jobbat med mycket, bland annat veckor sedan. Sedan så håller jag på med ett med Kalla fakta och debattprogram. större projekt om Östersjön som kommer att hålla på i tio år. Nu närmast gör jag en film om amerikansJag lärde mig glädjen och stimulans- ka presidentvalet som kommer att sändas vid valet i höst. till yrkeskåren. Folke Rydén

“

Vad är roligt respektive svårt med ditt jobb? en Det är roligt när det händer saker, stora nyhetshändelser. Då måste man styra upp saker, fördela mellan webbredaktörer, reportrar, fotografer och illustratör, bena ut vad som har hänt och få läsaren att förstå vad som hänt.

Vad gör du nu? Jag har just släppt en bok, ”Vi som hade alla rätt” och jag jobbar vidare med nyhetsmorgon.

Finns det något speciellt som du är mest stolt över? Jag är extremt nöjd med att ha fått den här chansen, att folk har trott på en. Jag är sådär osvensk, jag är stolt över så mycket! Men jag tänker inte så mycket på det jag har gjort, bara på det jag ska göra.

Vad kan du ge för tips till JMK- studenterna? Ha hela och rena kläder, kom i tid och gör alltid det du har lovat att göra. Och lär dig att redigera!

Gick på JMK: MKV 2001 journalistlinjen 2002-04. Vad minns du från den tiden? Väldigt mycket! Anders Gjöres var en klippa! Han ställde verkligen upp! Radio JMK, finns det kvar? Vi sände en gång i veckan ett tag. Vi gjorde ett program som hette Kvällsdoppet. Det var en riktig live show, vi kom till studion en timme innan och frågade oss själva; jaha, vad ska vi göra i kväll? En gång läste en kille högt ur en bok i en kvart. Vad var det främsta du lärde dig på JMK? Det viktigaste var dem man träffade, ens klasskamrater, för de blir ju ens kollegor sen. Man ska använda JMK som ett socialt närverk. Man behöver inte vara råseriös med pluggandet. Istället ska man gå på fester, engagerad sig och sitta i fiket och snacka till långt in på kvällen.

Foto: Carl-Johan Söder SVT

Foto: Snezana Vucetic, Bohm/SR

Eric Schüdlt

Max Bursell

Kim Nordberg

Gick på JMK: 1998-2001

Gick på JMK: HT06 och VT07

Vad minns du av JMK? Oj! De två generöst tilltagna rökrummen, de sköna kurskamraterna, reportageresan på Ålandsfärjan. Vidare minns jag Trond Sefastsons fanatiska hållning till offentlighetsprincipen, Tidningen Örnen och TV-kursen med Per och Bengt. Samt intervjukurs med Pia, som jag inte minns efternamnet på och min havererade b-uppsats.

Vad lärde du dig på JMK? Som yrkesverksam har jag nytta av de praktiska momenten som radio och tv-kursen. Även InDesign-kursen var givande. Av Jan Örnaeus fick vi lära oss det svenska politiska systemet. Jag har haft störst användning av de praktiska delarna. Jag har inget emot att folk blir intelligenta men tittar man på arbetsmarknaden finns det inte jättemycket tid för eftertänksamhet –det är mer snabba ryck.

Vad lärde du dig främst av JMK? Att jag ville jobba med TV, det hade jag inte en aning om förrän jag provade på. Fick du jobb efter examen? Jag vikarierade först på SVT, främst sporten, i två år innan jag blev anställd hösten 2002 på SVT sport.

Hur var det att börja sända TV på SVT? Mitt första jobb som journalist var också första dagen i rutan inför 800 000 tittare eller vad det kan ha varit. Det var svårt i början, jag har aldrig velat göra TV egentligen, aldrig velat bli programledare. Men jag jobbade med duktiga folk, väldigt pålästa på sina ansvarsområden.

Fick du jobb efter examen? det inte nervöst? De i min klass det gick bra Man behöver inte vara råseriös med Var Jag är inte så nervöst lagd. Första för tog inte ut någon expluggandet. Istället ska man gå på fesdagen, 25 minuter innan sändnamen, så då ville inte jag ing när jag står och stryker min heller göra det. Allvarligt ter, engagerad sig och sitta i fiket och skjorta berättar jag för Malin talat så var jag väldigt nära snacka till långt in på kvällen. Eric Schüdlt som jag vikarierade för, att jag att få färdigt ex-jobbet. faktiskt började känna mig lite Jag gjorde praktik på Kulnervös. Då kommer Jarl Alfredius in och turnytt i P1 och under våren dök det upp säger att det kommer gå bra och gör tummer och mer jobb. Det var några i klas- Vad har du gjort sedan du slutade? sen som fastnade i praktiken och inte kom Jag började som reporter, men gled ganska men upp. Det kändes bra. tillbaka till den sista terminen. snabbt över till en redaktör- och projektledarroll. Jag har jobbat med Sportspegeln, Vad kan du ge för tips till JMK- studenterna? Vad har du gjort sen du slutade? Fotbollskväll, sommar- och vinter-OS, Jag har inget tips, det bara blev så för mig. Jag jobbade för Kulturnytt ett tag, sedan fotbolls-EM och –VM plus diverse andra Men okej, detta får bli mitt tips: Jag fick blev jag programledare för P2:s program sportevenemang. jobbet utan att känna någon i hela Medies”Riktig musik”. Parallellt med det startade verige. Jag hade inga släktingar eller kompjag en tidning ”Odd at Large”. Sen sa jag isar i branschen så det fungerar faktiskt upp mig och började jobba på P3:s Flipper Vad gör du nu? Jag är fortfarande redaktör/projektledare utan kontakter. Det kanske är lite mer av ett konstaterande men ett befriande sådant, med produktionsbolaget Filt. på SVT sport. tycker jag.

“

Foto: Karolina Jonason/SVT

Yvonne Åstrand

Lennart Ekdal

Vad minns du från den tiden? Jag läste på JMG i Göteborg först, men jag läste sista terminen på JMK. Jag läste på Poppius innan och de var väldigt praktiskt inriktade. JMK var en bra blandning av praktik och teori.

Vad minns du av JMK? Det var en behaglig introduktion till yrket. Det var en kort utbildning på den tiden och den var mycket praktiskt inriktad, vi läste inte mycket böcker.

Gick på JMK: 86-87

Gick på JMK: 74 - 76

Staffan Hellstrand Gick på JMK: 78-80

Vad lärde du dig på JMK? Det var en väldigt kul tid. Det var väldigt blandande åldrar på dom som läste där, många trevliga människor. Jag kom själv direkt från gymnasiet och var nog lite för ung för journaliststudier egentligen. Jag skrev Vad var det främsta du Jag lärde mig att aldrig säga något ”off the mitt examensarbete om skivrecensenter och var lärde dig på JMK? record” när man bli intervjuad av journalister. inte så snäll i det jag skrev, Det jag fick med mig Staffan Hellstrand särskild inte mot Mats var resonemanget Olsson på Expressen. kring journalistikens Journalisten skrev om min uppsats och den uppgift och den etiska diskussionen, vad Vad lärde du dig främst av JMK? fick en del uppmärksamhet. Det var inte så som skiljer journalistik från annan media. Om du hade en hygglig grund till ett språk strategiskt för jag skivdebuterade bandet Det gav mig ett patos, en ryggrad som jour- var journalisthögskolan en möjlighet att utDimmornas Bro samtidigt och fick givetvis nalist. veckla det. Journalist är ingenting man utbildar sig till, man blir det med tiden. Det är en dålig recension av Mats Olsson! ett yrke som har med attityd och personliga Fick du jobb efter examen? Vad lärde du dig främst av JMK? Genom en kursare fick jag ett vikariat på egenskaper att göra. Man fick en del intervjutips, jag lärde mig Mittnytt och sen blev jag fastanställd där. att aldrig säga något ”off the record” när Jag hade en relation i Stockholm och jag Vad har du gjort sedan du slutade? man bli intervjuad av journalister. Jag var pendlade till Sundsvall, det var billigt att Efter ett par år på Östgöta Correspondent- en musiknörd som ville bli musikjournalist. flyga på den tiden. Det blev svårt i längden en flyttade jag till Stockolm och började Jag skrev skivrecensioner för Sörmlands så jag sökte jag mig till TV Stockolm istället skriva för tidningen Se (den tidens motsoch började sen på SVT Nöje 1988. Däreft- varighet till Café). Sen fick jag jobb som Nyheter och gjorde min praktik på P3. er jobbade jag med Ekot ett tag och var inne ekonomireporter på Dagens Nyheter och i LAS-svängen. Det var tung period, jag fick Veckans Affärer. Mellan 1985 och 1990 var Fick du jobb efter examen? intala mig själv att jag var duktig och att jag jag på Aktuellt. Därefter var jag med och Efter min praktik på P3 fick jag fortsätta dög. 1992 sökte Rapport programledare till starta upp nyheterna på TV 4. Sen 1995 där. Jag arbetade som producent på P3 nyhetssändningar i Journalisten, något som har jag arbetat som programledare för olika Live under 80-talet samtidigt som jag hade inte hänt tidigare. samhälls- och debattprogram i samma ka- en egen karriär som rockartist. Jag gjorde några intervjuer också. Jag var i London nal. Vad har du gjort sen du slutade? och intervjuade Sid Vicious i Sex Pistols Jag har jobbat på rapport sedan 1993. Jag och Joe Strummer från The Clash. Jag blev kommer i vår arbeta med vår nya lansering Vad gör du nu? erbjuden att bli chef för P3 Live, men erbPlay Rapport på webben. Jag kommer att Jag leder debattprogrammet ”Kvällsöppet judandet kom samtidigt som mitt genomfortsätta att jobba som programledare på med Ekdal” och det passar mig bra. Det är brott som artist 1991 och jag valde att rapport, men kan även tänka mig att arbeta en hård fight som journalist att arbeta vid musiken framför radion. Jag var en misslyen kommersiell kanal som TV 4, lite väl ckad musikjournalist som blev musiker, det med andra tv-produktioner än nyheter. hård tycker jag. Det är synd att affärsintres- brukar vara tvärtom. sena blir så hårt styrande.

“

Hanna Fahl Text: Ă&#x2026;sa Secher

Foto: Mathias Roth

Populärkulturens röst i etern Efter tre års lärarstudier lämnade hon Lund för JMK i Stockholm. Det gjorde hon rätt i. Hanna Fahl är tjejen som fick jobb på P3 efter bara fyra veckors praktik.

Sedan ungefär ett år tillbaka är Hanna Fahl programledare för P3 Populär som sänder tre timmar varje dag, fem dagar i veckan. Efter fem år med musikprogrammet P3 Pop ville Hanna Fahl och producenten Calle Dernulf från P3 Dans testa något nytt. Men innan de hann lämna in något programförslag fick de en förfrågan om att starta upp ett nytt program i P3, ett program som skulle ta ett bredare grepp om populärkulturen. P3 Populär var ett faktum. Och både turen och tajmingen verkar följa i Hannas fotspår, jobbet på P3 Pop fick hon efter bara fyra veckors praktik.

nästan helt utan erfarenhet plötsligt skulle sända radio live två timmar i veckan. – Det där var ju helt sjukt för jag hade ju aldrig gjort radio i hela mitt liv, ingen närradio, ingenting. Jag hade gått den där radiokursen på JMK som var typ 10 veckor lång och “låtsats sända” i en halvtimme. När jag fick jobbet så fick jag gå bredvid tjejen som skulle sluta i en vecka, men sen var det bara “varsågod, här är ett kontor och här får du göra ditt program”. Jag hade en tekniker och Håkan Persson från P3 Rock som satt ute i kontrollrummet utifall att jag skulle flippa.

Trots bristande erfarenhet klarade hon sig igenom sitt första program utan några missar. Och egentligen tror Hanna inte att det är så mycket som kan gå fel. Oftast handlar det om att hantera teknikstrul, det vill säga se till att det inte blir tyst. Om man inte råkar hetsa mot folkgrupp, tillägger hon och skrattar. Att göra tre timmar radio live är När Hanna tog över P3 Pop var det direktsänt, pre- alltså tvärtom mot vad man kanske tror både gancis som P3 Populär är i dag, vilket innebar att hon ska flexibelt och förlåtande. – Jag gick på JMK och då hade jag praktik på ett ungdomsprogram i P3 som hette Ketchup, men mitt första riktiga jobb var som programledare för P3 Pop. Jag var lite bekant med Ika Johannesson som hade jobbet innan mig, så hon tipsade mig i god tid om att hon skulle sluta och jag sökte.

– Det som är ganska skönt med radio är att det bara försvinner förbi. Det är som ett flöde, om man råkar säga något dumt så är det ändå borta nästa sekund liksom. En stor del av P3 Populär består av intervjuer, dels såna som Hanna gör själv live i studion, men också förinspelade reportage av programmets reportrar. De bästa intervjuerna tycker Hanna är när man känner att alla är på samma sida, när alla vill att det ska bli en rolig och underhållande intervju. Riktigt bra blir det om man dessutom lyckas få en inblick i något man inte fått förut, vilket är svårt när det handlar om människor som blivit intervjuade tusentals gånger förut. Men att kalla Hanna för något annat än ett intervjuproffs är en underdrift, förra året gjorde hon ungefär 500 direktsända intervjuer. De flesta har gått jättebra, men en och annan halvkatastrof har också hunnits med. – Det är jobbigt när folk är fulla eller höga. Pete Doherty träffade jag en gång och han var verkligen jättejobbig! Det var precis när Babyshambles hade släppt sin första skiva. Han vägrade i princip att svara på någonting! Jag kämpade och kämpade i säkert tio minuter och jag hade kanske en kvart på mig. Till slut började han ljuga ihop en lång historia om en bok han höll på att skriva. När han började berätta handlingen så tänkte jag “ok, han pratar i alla fall”, så jag lät honom hållas i fem minuter och det blev ganska roligt till slut, skrattar hon och fortsätter. – Det är jobbigt när det är direktsänt och folk är dumma i huvudet, det händer ju ibland, men oftast är det de som framstår som dumma och inte jag.

Förra sommaren var Hanna nära på att ta ett vikariat på Mix megapol. Att arbeta för kommersiell radio är ingenting hon motsätter sig av princip, men hon tror inte att hon skulle orka med det särskilt länge. – Vi får ju också lyssnarsiffor och man blir såklart deppig när de går ner och glad när de går upp. Men vi har inga annonsörer att tänka på så det blir en helt annan situation. Framför allt vad gäller musiken så tror jag inte att jag skulle orka i längden, de målgruppstestar ju varenda låt för att se hur högt den “ratar”. På P3 Populärs hemsida kan man läsa att Hanna tittar väldigt mycket på TV. Hon arbetar hellre med radio, men när hon är hemma konkurrerar TV:n ut både radion och filmen. På frågan vilket hennes favoritprogram är frågar hon ivrigt hur många hon får räkna upp och de fem Hanna väljer är: – Battletstar Galactica, som är en science fictionserie. Doctor Who och Torchwood, Doctor Who är den engelska gamla klassikern som de har börjat nyproducera i nya avsnitt och Torhwood är en spinoff på den, så de räknas som en. 30 Rock tycker jag är jättebra, det börjar en ny säsong nästa helg. Friday Night Lights, det har uppehåll nu men det kommer mer, säger hon och hejdar sig

För att dämpa den eventuella ångest man kan få av att titta på så mycket TV som Hanna gör har hon ett knep. – Det finns ett jättebra knep för att lösa det här problemet och det är att man gör ett handarbete samtidigt, typ stickar. Jag har ju på riktigt sett på TV I början var det lite nervöst att intervjua kändisar, i kanske 11 timmar i sträck, men om man stickar men nu har hon tappat respekten för det där. samtidigt kan man ursäkta sig lite, säger hon sk– Det finns inget värre än att känna att man är rädd rattandes för den man intervjuar, då blir det alltid katastrof. Att intresset för TV så småningom kommer P3 Populär är en liten redaktion med begränsade att utmynna i att hon jobbar med TV tror hon är resurser. Det finns inga pengar att låta reportrarna en ganska realistisk tanke. Efter sex år i radio känns jobba kvällar och helger. Små medel är däremot in- det som ett naturligt steg. Men trots kärleken till genting de låter överskugga verksamheten, menar de många utländska, främst amerikanska, TV-serihon. erna så vill hon absolut inte jobba utomlands, hon – Vi kan i princip göra det vi vill men med väldigt avskyr att åka iväg. Fast det är klart, fick hon välja små marginaler hela tiden. Det är ganska pressat på och vraka skulle hon gärna se sig själv som manusså sätt att om någon är sjuk eller borta så blir det författare till en helt fantastisk amerikansk TV-serie ganska mycket jobbigare om tio år. 29

HANNA FAHL

– Fast det kommer ju aldrig att hända, säger hon verkligen verkligen tycker är bra. och skrattar. Efter en lång paus och ett frenetiskt bläddrande på Att lista TV-program hade Hanna inga problem iPoden säger hon till slut. med, att bestämma sig för vilken låt som är bäst – Jo, jag kan säga nya Speedmarket Avenue. Det är just nu var däremot otroligt svårt. Ett förflutet som ett indiepopband från Norrköping, de är jättebra. programledare för musikprogrammet P3 Pop till trots. En stående programpunkt i P3 Populär är återvin– Jag får sådan prestationsångest om jag bara ska ningsintervjun. Det går ut på att gästen i studion välja en låt, då måste jag säga någonting som jag får dra frågelappar ur en burk, frågor som ställts till 30

Namn: Hanna Fahl Ålder: 29 Bor: Odenplan Bäst just nu: Speedmarket Aenues nya skiva Det visste du inte om Hanna: Hon har översatt en roman mellan svenska och engelska

någon annan vid något annat tillfälle.

vid den spärren som är precis vid spärrvakten, var det en dvärg som kröp under spärren! Han hade ett Hanna får smaka på sin egen medicin och får en sånt där listigt ansiktsuttryck och såg väldigt nöjd ut fråga som ställts till Torbjörn Lindgren i DN: “Dela med att han lurade spärrvakten. Det var en väldigt med dig av någon minnesvärd anekdot” Efter lång härlig scen och då tänkte jag att den ska jag skriva in paus kommer hon på vad hon vill berätta. i min TV-serie när jag blir manusförfattare! – Jo, häromveckan så såg jag något väldigt välText: Åsa Secher digt roligt. Jag var på väg upp från tunnelbanan Foto: Mathias Roth vid Björns trädgård och såg något som rörde sig i ögonvrån, jag vände på huvudet och tittade dit. Och 31

Drömjobbet – går det a Anna-Karin Runestad, Personalchef, TV4 Vad ser ni till då ni anställer journalister - vad är viktigt respektive mindre viktigt? – Förmåga att berätta i bild, dramaturgi och språk Spelar det någon roll var man har studerat och i så fall på vilket sätt? – Akademisk eller journalistisk utbildning är självklart viktigt, men är formen underordnad Räcker det med en ren journalistisk utbildning eller är det bra att komplettera med andra kurser/specialisera sig inom något område? – Det är alltid bra med kompletterande utbildning, t ex för ekonomi eller andra specialiseringar Anställer ni många från JMK? – JMK är ju den vanligaste journalistutbildningen, så svaret blir ja.

Marianne Peterson, Personalchef, Aftonbladet Vad ser ni till då ni anställer journalister - vad är viktigt respektive mindre viktigt? – För reportrar och redigerare: Att man har yrkeserfarenhet. Att man är noggrann, allmänbildad och är en lagspelare. På Aftonbladet jobbar vi mot gemensamma mål och hjälps åt. Och inte minst, att man har stor respekt för läsarna. För redigerare, att man har ett brinnande intresse för grafisk form, bild och är duktig på texthantering och kan jobba snabbt och effektivt. Vi prioriterar yrkeserfarenhet och att man är intresserad av att arbeta för Aftonbladets läsare. Spelar det någon roll var man har studerat och i så fall på vilket sätt? – Nej. Alla tillgodogör sig tyvärr inte utbildningarna på samma sätt. Räcker det med en ren journalistisk utbildning eller är det bra att komplettera med andra kurser/specialisera sig inom något område? – Utbildning i sig räcker inte. Man måste ha yrkeserfarenhet också. Vi ser till helheten när vi läser ansökningar och anställer nya medarbetare. I vissa fall kan en specialutbildning

vara meriterande. Exempelvis att man läst statsvetenskap eller ekonomi för ett jobb på Samhällsredaktionen. Om man söker redigeringsjobb och läst extra kurser i Photoshop eller magasinsredigering är det också något som bekräftar att man vill satsa på redigering och som kan ge extra plus i urvalet. Anställer ni många från JMK? – Vi för ingen sådan statistik, men vi har anställda som gått JMK.

Sofia Nerbrand, VD, chefredaktör & ansvarig utgivare, Neo Vad ser ni till då ni anställer journalister - vad är viktigt respektive mindre viktigt? – Kompetens att göra tidning, redigera texter, vara noggrann med faktakoll, välbevandrad i samhällsfrågor, språkkänsla, gott omdöme. Spelar det någon roll var man har studerat och i så fall på vilket sätt? – Nej, vi söker personer med rätt kunskaper och färdigheter. Vi har väldigt olika bakgrund på vår redaktion. Konstfack, JMK, juristlinjen, nationalekonomi och medicin på Lunds universitet är bara några erfarenheter som jag och mina medarbetare har i bagaget, plus traineeutbildning som ledarskribent. Och en massa arbetslivserfarenhet. Räcker det med en ren journalistisk utbildning eller är det bra att komplettera med andra kurser/specialisera sig inom något område? – Nej, jag söker framförallt djupare kunskap inom ett eller flera sakområden, så jag föredrar att man tar en fil kand i något ämne och sedan läser journalistik. Anställer ni många från JMK? – Vi har en person från JMK, vår redaktionschef. Men han har också en juristexamen, jobbat på reger-

ingskansliet, Advokatsamfundet, DN Kultur och frilansat.

Stefan Sjöström, Personalredaktör , Expressen. Vad ser ni till då ni anställer journalister - vad är viktigt respektive mindre viktigt? – När det gäller fast anställning har de flesta jobbat något eller några år på andra tidningar. Dessutom kanske de har varit vikarier under några månader på Expressen innan de anställs. Spelar det någon roll var man har studerat och i så fall på vilket sätt? – Det är klart att det är en fördel att ha studerat, dock inte en nödvändighet. Räcker det med en ren journalistisk utbildning eller är det bra att komplettera med andra kurser/specialisera sig inom något område? – Det är ingen nackdel om man har en bred utbildning och helst någon specialkompetens.

att få? Text:Karin Ingströmer Foto: Camilla Olsson

Efter flera år av hårt slit och en färdig examen i sin hand – vad har man att vänta av arbetsmarknaden? Kommer man över huvud taget in på den? Femte Statsmakten har frågat några av Sveriges ledande medieföretag vad det är de söker.

Anställer ni många från JMK? – Sällan någon som kommer direkt från skolan. Men många som är anställda har någon gång läst på JMK.

det bra att komplettera med andra kurser/specialisera sig inom något område?: – Samma svar som på fråga ett.

Anställer ni många från JMK? – Det beror på vilket program vi bemannar. ( Många av dem som arbetar på Världen i Fokus har journalistutbildning från JMK).

Anställer ni många från JMK? – Ett par av våra fasta reportrar och en praktikant har bakgrund från JMK.

Martin Ahlqvist, RedaktionEmil Sahlin, Rekrytering, schef & ansvarig utgivare SVT Fokus Elisabet Hellberg, Person- Vad ser ni till då ni anställer journalister - vad är viktigt respektive mindre viktigt? Vad ser ni till då ni anställer journalister - vad är alchef, MTG viktigt respektive mindre viktigt? – Till att börja med måste det finnas en bra utbildning i botten. Som arbetsmarknaden ser ut idag får vi många sökande med dubbelexamen, vilket gör det svårt att komma in med ”bara” en journalistexamen. Känsla för språklig framställning, nyfikenhet och ”nyhetsnäsa” är talanger man letar efter. Spelar det någon roll var man har studerat och i så fall på vilket sätt? – Ja, men det är inte avgörande. Räcker det med en ren journalistisk utbildning eller är

Vad ser ni till då ni anställer journalister - vad är viktigt respektive mindre viktigt? – Eftersom vi i huvudsak har haft särskild inriktning på våra nyhetsprogram- finans eller utrikesnyheter så har särskilda sakkunskaper inom dessa områden varit ett krav för utöver en journalistisk utbildning och tidigare yrkeserfarenhet. Mest meriterande är det ju om man har sin yrkeserfarenhet från tv-journalistiken men det har även hänt att vi anställt reportrar med övrigt rätt kvalifikationer från tidningsvärlden. Spelar det någon roll var man har studerat och i så fall på vilket sätt? – Journalisthögskolan är fortfarande huvudvägen in på många redaktioner, särskilt när det gäller nyheter och samhällsprogram, men det finns en mängd andra utbildningar som också är bra. Vi väger samman utbildning, erfarenhet och personliga egenskaper som vi söker för det aktuella programmet eller uppdraget. Räcker det med en ren journalistisk utbildning eller är det bra att komplettera med andra kurser/specialisera sig inom något område? – Specialkunskaper är ofta bra. Kunskaper i ett ovanligt språk kan ju ge möjligheter att bli ivägskickad på reportage eller kanske att bli anlitad som researcher. Eller om man vill jobba med ett program om juridik så är det inte fel att ha några poäng i juridik. Vill man bli sportreporter så bör man kunna ett och annat om sport och så vidare.

– För SVT är det viktigt med en bra journalistisk utbildning i grunden, gärna kombinerat med andra och varierande erfarenheter från livet och arbetslivet. Sedan söker vi alltid andra egenskaper och kunskaper beroende på befattning. När vi anställer en reporter kan det t ex vara viktigt med god allmänbildning, goda kunskaper om det svenska samhället och dess struktur, att man kan formulera sig väl i tal och skrift, kunskaper i dramaturgi/bildberättande samt att man har god samarbetsförmåga, gott omdöme och är strukturerad och kreativ.

Spelar det någon roll var man har studerat och i så fall på vilket sätt? – Det spelar ingen roll var man har studerat förutsatt att utbildningen är av god kvalitet och innehåller relevanta moment, av både teoretisk och praktisk karaktär. SVT samarbetar med flera journalistutbildningar i Sverige och har god relation med många, varav JMK är en. En fördel för bland andra JMK- studenter är det utvecklade samarbete kring praktikplatser som SVT och JMK har. Räcker det med en ren journalistisk utbildning eller är det bra att komplettera med andra kurser/specialisera sig inom något område? – För en ren reportertjänst inom nyheter kan det räcka med en journalistisk utbildning, men ett eller flera specialistområden är klart meriterande och ger ökad möjlighet till anställning. Det är även en fördel med någon form av tidigare yrkeserfarenhet. Anställer ni många från JMK? – SVT har många anställda som börjat sin journalistiska karriär på JMK. Dessutom kommer det in nya varje år. Några av de som gör sin praktik på SVT blir kvar inom företaget en period, oftast genom ett sommarvikariat eller annan form av tidsbegränsad anställning.

Drömyrke:

Presschef

En presschefs liv Ronny Mattsson är ursprungligen från Borlänge, men har bott i Stockholm de senaste tio åren. Idag har han, efter att ha testat på det mesta inom mediebranschen, landat som presschef för hemstadens Peace&Love-festival. Text Carolina Palmqvist Foto Camilla Olsson

NÄR RONNY LÄMNADE BORLÄNGE var han trött på småsta-

den där aldrig någonting hände. Han flyttade till Uppsala för att studera litteratur och sökte jämlika att umgås med. Men enligt mottot ”live fast, die young”, som han själv säger, tröttnade han ganska snabbt på alla studenter och sökte sig snart vidare. Ett antagningsbesked till en kurs i filmvetenskap tog honom till Stockholm och storstadens fart och fläkt. 2006 BÖRJADE RONNY PÅ GRUNDKURSEN i medie- och

kommunikationsvetenskap vid JMK. Men efter drygt halva kursen fick han jobb på medieföretaget Cision, och valde det framför studierna. På Cision är han medieanalytiker och analyserar

publicitet i media, åt kunder. – Jag var tvungen att välja och det var fullkomligt logiskt för mig att välja jobbet. Jag hade pluggat innan och nu ville jag bara jobba. Visst skadar det inte med studier, men hellre inkomst, trygghet och roliga grejer än poäng och studielån. UNDER HÖSTEN 2007 TRÄFFADE HAN en gammal vän från Borlänge. Tillsammans delar de ett stort musikintresse och en uppväxt i Dalarna. De har under åren genomfört många projekt tillsammans; startat upp en bilaga till Dala-Demokraten, arrangerat anti-rasistgalor och varit ute och frilansat som journalister tillsammans på olika festivaler. Kompisen, Jesper, är också mannen bakom Peace&Love-festivalen. Den startades egentligen i protest mot det faktum att Borlänge runt millenniumskiftet enligt statistiken var Sveriges mest kriminella stad. Så i grund och botten är det en budskapsfestival, att det senare kom att handla om musik är mest en tillfällighet. Hursomhelst tipsade Jesper om att de sökte en presschef. Ronny nappade, sökte och i oktober förra året blev han tillsatt som Peace&Love-festivalens nya presschef. – Jag sökte jobbet, och fick det, krångligare än så är det inte. Det var mest en slump, egentligen hade jag inte tid. Men en stark bidragande orsak till varför jag fick jobbet var nog mina specifika kunskaper i och med mitt arbete på Cision. Dessutom är det en klar fördel att jag sitter i Stockholm, och har ett brett kontaktnät här nere. Vi har jättestora planer, som alla andra, annars kan man aldrig bli större. JUST NU ÄR DET alltså både Cision och presschefsjobbet på

Peace&Love som gäller. Vilket enligt Ronny själv är en ypperlig kombination. Detta eftersom han på Cision analyserar media vilket han har en otrolig nytta av på pressavdelningen. Exempelvis kan han snabbt räkna ut och förstå vad olika typer av publicitet i olika medier egentligen betyder för festivalen. I arbetet som presschef på festivalen har Ronny huvudansvaret för press och media. Han sköter kontakterna däremellan, skickar ut och skriver pressmeddelanden och utgör en av festivalens tre offentliga personer då han huvudsakligen är den som uttalar sig om festivalen till media. Men i sina arbetsuppgifter har han i stor utsträckning fria händer att testa egna varianter och experimentera lite med medierna. – Jag har väldigt mycket idéer och är inte rädd för att testa nya saker. Det är en utmaning för mig att få det här att fungera. Men att jag är från Borlänge, är mycket en drivkraft för mig, det här är mina rötter. I ROLLEN SOM PRESSCHEF kan nästan allting hända. Ofta

kan något förändras precis i sista sekunden, exempelvis innan ett pressmeddelande ska ut, och då gäller det att tänka om. Det handlar om att hålla sig uppdaterad och hålla huvudet kallt. Man spekulerar och funderar. Vad skrivs det om, om vilka och varför? Hur lyckas eller misslyckas andra festivaler? Vi heter ju Peace&Love så officiellt tycker vi att alla är våra kompisar. Men hårdfakta är att det är oerhörd hård konkurrens festivalerna emellan. Stora och små festivaler, det är en stor komplicerad kaka. Men det är lite som med John Lennon och Paul McCartney, båda behövs, men de måste kanske bråka och träta lite med varandra för att det ska bli bra! MEN DET ÄR INTE bara en pågående strid festivaler emellan,

utan också mot media. Vilket också blir väldigt påfrestande om

Fakta om Ronny Namn: Ronny Mattsson Ålder: 35 Bor: Bromma, Stockholm Yrke: Presschef för Peace&Love-festivalen Vad blir bäst på Peace&Love i år?: Manu Chao!

man jobbat hårt för något och så syns det knappt i media sen. Dessutom måste man hela tiden som presschef och offentlig person hålla reda på vad man representerar och tänka på vad man säger. Men det handlar inte bara om att analysera branschen, man måste se till olika aspekter. – Vad skrivs i bloggarna? Hur går tendenserna? Vad snackar kidsen om? Mycket kommer underifrån och det är mycket viktigare idag än förr. RONNY VERKAR TRIVAS bra med sina två jobb. Han beskriver

det själv som att han nu har hittat sin nisch. Trots detta verkar han ständigt vilja styra mot nya utmaningar. Han beskriver presschefsjobbet som ett drömjobb i vissa meningar, men ändå bara som ett jobb, vilket som helst, som leder honom framåt. – Jag tycker att det är kul, det jag gör. Nu jobbar jag med media och mot media, det tycker jag är väldigt intressant. Det här passar klockrent till vad jag vill göra just nu, men livet är föränderligt. Vad som händer sen det får man se. Nu fokuserar jag allt på det här. Sen tar jag nästa steg.

Oroad? Sömnproblem? Magont? Stressad?

Text och illustration: Martin Arce Lindqvist

Studenthälsan i Stockholm är den mottagning man vänder sig till om man studerar på Stockholms universitet eller på de högskolor som Stockholms universitet har avtal med. Hälsovården har till ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa. högskoleförordningen är varje högskola ansvarig för att deras studenter ska ha tillgång till hälsovård. Hälsovården har till ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa. Studenthälsan i Stockholm är den mottagning man vänder sig till om man studerar på Stockholms universitet eller på de högskolor som Stockholms universitet har avtal med. Studenthälsan i Stockholm har funnits sedan 1934. Verksamheten grundades under denna period på grund av att många studenter insjuknade i tuberkulos. Enligt

Idag arbetar 10 personer på Student-

hälsan i Stockholm. För att boka en tid ringer eller besöker man Studenthälsans mottagning som finns beläget på Studentpalatset och på fjärde planet i hus B på Stockholms universitet. förekommande är psykologsamtal och framtagning av en hälsoprofil. Ett hälsosamtal eller ett samtal med en psykolog kostar 60kr. En hälsoprofil kostar 100kr. Hälsoprofilen utförs av en sjuksköterska på studenthälsans mottagning. När man gör en hälsoundersökning får man först fylla i ett frågeformulär. Det som är vanligast

och kontrollerar vikt och längd. Därefter får man cykla på en testcykel. Syftet är då att mäta de olika värden, som visar hur bra man mår fysiskt. Detta är en certifierad metod, som används vid många hälsoundersökningar. Sedan mäter man blodtryck

i Stockholm är väntetiden ungefär en vecka. Om patienten lider av en åkomma som Studenthälsan i Stockholm inte kan hjälpa till med, remitteras patienten till vårdcentralen eller till läkare som är specialister inom det speciella området. Patienten kan också remitteras till öppen psykiatrisk mottagning. På Studenthälsan

Studenthälsan i Stockholm Telefonnummer till Studenthälsan i Stockholm: 08 - 674 77 00 Öppettider i receptionen: Måndag 08.30 - 11.30 , 13.00 - 16.00 Tisdag 08.30 - 11.30 , 13.00 - 16.00 Onsdag 08.30 - 11.30 , 13.00 - 16.00 Torsdag 13.00 - 16.00 Studenthälsan i Stockholm har öppet under terminens gång och stängt sommaren.

Alkohol Stress Hälsa

Matvanor Studier 36

Vakna du lilla videung Text: Karin Moberg Illustration: Evelina Nevreus

Kära vår, Jag saknar dig så mycket så det gör ont i kroppen! Jag har sett tecken. Är du på väg? Kommer du ihåg första gången vi sågs? Vi tog ett iskallt dopp i havet och jag blev förkyld. Och vår första promenad. Ljudet av sandat asfalt under mina fötter. En bänk i solen där vi satt och drack kaffe ihop. En fågel som flyttat hem igen.

På kvällen frös jag. Du lade en filt över mina axlar och tände en brasa. Sedan satt vi i timmar och tittade in i elden som sprakande levde sitt eget liv. Jag drack rödvin, tror det var en shiraz.

Grillat blev filmjölk. Vår relation blev som mellanmjölk som stått för länge på diskbänken. Tillslut försvann du. Inte ett spår av det liv du gav fanns kvar. Världen gick i ide.

Jag var nykär. De ljumma dagarna övergick till en het passion. I timmar låg vi omslingrade i gräset, i sanden, på klipporna. Doppen gjorde mig inte längre förkyld, jag vande mig vid det silkeslena, svalkande. Du ville inte bada utan njöt i solen. Vi grillade. Jag ville ha mitt kött rött, du ville aldrig ta bort ditt från elden. Värmen var din vän. Så långsamt blev det svalare igen. Vi fick rutinerna och föll båda in i en sakta lunk. Dina ömma händer smekte inte längre min bara hud, mellan oss kom ett lager av ull. Jag kokte te för att värma våra allt svalare själar. Det hjälpte inte. Allt blev kallt, iskallt. Allt blev mörkt, det som en gång varit så färglatt tonade ut i gråskala.

Det kändes som jag aldrig skulle se dig igen, aldrig mer känna den värme och det ljus du gav mig. Men så nu, på en morgonpromenad längs vattnet, såg jag dig. Eller i alla fall en skymt av dig. Din mjuka smekning mot min kind. Dina varma andetag mot min nacke. Jag kände dig och jag kände lycka. Och lite rädsla. Är du på väg nu igen? Kom hit och ta mig med storm! Få mig att sprudla, få mig att leva. Jag vill springa barfota igen. Jag vill ta det där alldeles för tidiga doppet och gå med för lite kläder i en inte riktigt tillräckligt värmande sol. Kom hit och gör mig spontan. Kom hit och rör upp min värld. Kom hit och gör mig nykär. Jag väntar..

REPORTAGE

Valborg i Up Att fira valborg i Uppsala, eller sista april som det kallas i den gamla anrika studentstaden, är det hysteriskt kul eller extremt överskattat? Femte statsmakten har tagit tempen på dagen som är årets höjdpunkt för de flesta Uppsalastudenter.

Text: Sara Steinholtz Sparby Foto: Uppsala universitet

sex för att hinna njuta av allt som pågår under en sista april i Uppsala. Redan vid sjutiden på morgonen har de flesta hittat ut i parkerna med filtar under armarna och champagneflaskor i nävarna för att dricka frukost. Korksmällar och hysteriska garv blandas med nationskörernas vårsånger. Luften vibrerar och den flytande frukosten går rakt upp i huvudet. Sätt väckarklockan på

dräller folkströmmen vidare ner till Fyrisån, där forsränningen ska spanas in. Startskottet går. Hemmasnickrade farkoster som folieglänsande rymdskepp och illgröna grodor glider förbi och kämpar för att ta sig nerför Fyrisåns två fall med mer eller mindre lyckat resultat. Det skålas och tjoas mellan publiken och deltagarna, varav de som trillar i spat gör störst succé. Till deras hjälp finns dock ett antal dykare, beredda att rycka ut när någon drattar i, vilket händer stup i ett. Någon timme senare

över. ”Snyggast” farkost vinner och publiken rumlar vidare. Det närmar sig lunchtid och på sista april är det enbart en sak som gäller: Sillunch. Många fortsätter picknickandet i någon park, medan andra väljer att luncha på en av Uppsalas tretton nationer. Sill, potatis och snaps i överflöd är de tre viktigaste faktorerna för att få till en lyckad lunch. Snapsvisorna är också ett måste. Till slut är spektaklet

i väg. Carolinabacken nästa för mösspåtagningen. Kaos uppstår som vanligt när den stora massan av före detta och nuvarande studenter ska vifta med mössorna och efter rektorns vårtal springa nedför Carolinabacken. Idéen att rusa nedför backen ger dock de flesta i folkmassan upp, det är för trångt. Snarare blir det ett ytterst långsamt lämmeltåg som vandrar backen ner. Snövita mössor mixas med mer gulaktiga. För många hägrar nu champagnegaloppen på nationerna. Tiden rinner snabbt

flödar den bubblande drycken. Att dricka champagnen är inte på långa vägar lika viktigt som att spruta vilt omkring sig och på varandra. Väl på plats

utmattad efter galoppen är det dags att svida om för en traditionell gasque, återigen på någon av nationerna. Men varning för att passa på att ta en tupplur på samma gång som du är hemma och byter om. Risken är att du inte vaknar förrän dagen efter… Lagom blöt och

Litet sista april-lexikon Nation – I Uppsala finns det tretton studentorganisationer, så kallade nationer, som huserar i olika nationshus och driver resturang, pubar, bibliotek samt har diverse föreningar. På sista april organiserar nationerna både sillunch, champagnegalopp och gasque på kvällen. Champagnefrukost – Precis som det låter frukost i picknickform, vanligtvis bestående av champagne och gröt. Forsränning – Ett evenemang som äger rum på sista april i Uppsala, då olika lag med studenter från Uppsala och resten av landet på egenbyggda farkoster tävlar

genom att ta sig nedför Fyrisåns fall. Mösspåtagning – Universitetets rektor håller sitt vårtal vid Carolinabacken och viftar sedan med sin studentmössa, vilket är signal för alla andra att ta på sig sina mössor och springa nedför backen. En tradition för att fira vårens ankomst. Champagnegalopp – Bubbel intas i någon av nationernas trädgård ofta till tonerna av ett liveband. Gasque – Traditionell sittning på en nation med trerättersmiddag följt av fest och dans.

ppsala

– blött och intensivt

Tips

1 Ta det lugnt i början

på dagen, så att du även orkar med eftermiddagen och kvällen. Många gör misstaget att gå ut för hårt och slocknar redan efter champagnegaloppen.

2 Att tappa bort sina

vänner i vimlet på sista april är en klassiker och mobilnäten är dessutom ofta överbelastade. Välj ut en samlingsplats där ni kan ses vid eventuell borttappning och förvirring.

I stället för att gå på möss-påtagningen: Ta det lugnt och njut av sillunchen i lugn och ro. Då slipper man dessutom kaoset som uppstår när alla ska rusa nedför Carolinabacken. Ett till plus med att hoppa över mösspåtagningen är att komma bland de första i kön till champagnegaloppen.

För den som vill ha en lite lugnare dag är en promenad till Universitetshuset i stället för champagnegalopp en god idé. Där kan man nämligen avnjuta Orphei drängars vårkonsert antingen inomhus eller i via högtalarna som finns i parken.

KRÖNIKA

Efter snart ett år på JMK har Karin Ingströmer kommit till insikt om, inte hur världen ser ut, utan hur man skall se på världen. Text: Karin Ingtrömer

Illustration: Elina Borg Björnström

En krönika om kunskap I kurslitteraturen

kan man läsa att ungdomar inte är intresserade av politik, att nyheterna får mer sensationella inslag och att allt styrs av marknadsekonomiska intressen. Mellan raderna i undervisningen framgår det att det aldrig har varit så dåligt som just nu - nyheterna har blivit sämre och sämre och den nya generationens mediekonsumenter kan mindre än någonsin. Att det skett många tek-

niska framsteg som lett till en annan form av mediekonsumtion kan nog ingen ifrågasätta. Inte heller att ungdomar söker information på ett annat sätt än tidigare. Huruvida det är dåligt är en helt annan sak. Om man idag

får ett erbjudande om en tjänst, en service eller en produkt kan man på ett par sekunder kolla upp företaget på Internet. Aldrig tidigare har företag, myndigheter och institutioner haft en så transparent verksamhet. Aldrig tidigare har man så enkelt kunnat söka information.

Många upprörs

över att ungdomar inte vet vilken stad som är huvudstad i ett land, vilken katastrof som drabbade ett annat och hur man stavar ett tredje. Är ovan nämnda anledningar skäl nog att uppröras? Ungdomar idag kan enkelt ta reda på information om alla dessa frågor och mycket mer därtill. Dagens generation avgör i högre uträckning än någon annan om vad, när och var de vill få information. Kunskap och information

är inte en bristvara hos ungdomar. Den finns överallt, dygnet runt uppassande på en hel generation. Hade frågor givits till ungdomar som med datorers hjälp fått söka svar hade betydligt mer komplicerade frågor kunnat ställas. Är det då så farligt att man inte vet var ett land ligger eller vilken historisk händelse som hade mest inflytande under ett visst sekel, är det information som man måste ta del av i 2000-talets Sverige och är det fel på ungdomarna som inte kan sin geografi eller på frågeställarna som inte förstår sig på sina ungdomar?

RECENSION

Irish film director John Carney’s romantic musical comedy ”Once” (2006) is not just an ordinary love story. It is a platonic love story that reaches celestial heights accompanied by a mind-blowing Oscarwinning soundtrack.

Irish musical romantic comedy ”Once” offers love at first sight Glen Hansard from Alan Parker’s ”The Com-

mitments” (1991) stars the Guy, a street musician who works part-time in his father’s vacuum cleaner repair shop. As soon as he is off he takes his guitar to the streets of Dublin. Daytime he sings covers – nighttime he performs all of those homemade songs he fears nobody would want to listen to. Nobody except for one Girl, played by Markéta Irglová, who spots him singing in a dark street corner. and talented singer/pianist from the Czech Republic who earns her living selling flowers and working as a cleaner. Though Guy is on his defensive Girl manages to set a new appointment with a broken vacuum cleaner as an excuse. The music brings them closer together as they dream of a future record release. She is a young mother

of songs splendidly interwoven with the film scenes. Though the characters burst out singing from time to time – which we are used to in musicals – the song breaks never get tedious strangely enough. Carney brilliantly The soundtrack consists

avoids interrupting the natural flow of the story – and the song performances actually add up another dimension to the story telling itself. is the lead singer of Irish rock group ”The Frames”. In the early days of the band Carney was a part of the group himself - as a bassist. Then he started making music videos for the band and ended up becoming a film director. Apart from acting in ”Once”, Hansard and Irglová form the indie duo ”The Swell Season” that created the Oscar-winning song ”Falling Slowly”. In real life Hansard

did not just win the audience award at Sundance Film Festival and an Oscar for Best Original Song at the Academy Awards ceremony – but it also won my heart. I guess one could talk about love at first sight. Carney’s low-budget movie

asks the question: ”How often do you find the right person?” And the answer is ”Once…” I would rather ask: How often do you find a movie like this? And the answer would be the same - Once… in a lifetime. The film trailer

Text: Svante Emanuelli Illustration: Ania Obminska

REPORTAGE

Fem minuters stillhet Mitt i rusning tisdagen den 1 april på Stockholms centralstation var det som att tiden plötsligt stannade. Närmare 300 personer stod helt stilla i den stora hallen. Nej, det var inget aprilskämt, det var World Freeze.

”En stressaktion på Stockholms kanske stressigaste plats”, så beskrevs eventet World Freeze som ägde rum på Stockholms centralstation och på ytterligare ca 30 platser runtom i världen. Arrangörer i Stockholm var kaospiloterna Henrik Norström och Anna Engström. Hur kom det sig att just ni arrangerade? Henrik: Initiativtagaren Katja Vessling är kaospilot och gjorde det till en global grej bland annat genom kaospilotnätverket som finns utspritt runtom i världen. Hon erbjöd oss kaospiloter i Stockholm att göra ett event i Stockholm och Anna och jag var de som gick igång på idén! Benämnes det som en antistressaktion i alla städer? Henrik: Grundkonceptet för World Freeze var ”en kollektiv paus” men sen var det fritt att forma konceptet efter varje stad. Vi valde ett antistressfokus för vi tyckte att det passade Stockholm väldigt bra. Jag tycker att Stockholm är ganska trendkänsligt och att det finns någon slags rädsla för att inte passa in eller tillhöra ”rätt” kollektiv, vilket ökar stressen väldigt mycket. Blev det som ni hade tänkt er? Henrik: Bättre! Jag tyckte det var helt fantastiskt! Anna: Absolut, det stannade verkligen upp. Men tystnaden som uppstod när alla frös var bland det häftigaste, det hade jag inte förväntat mig. Hur ville ni att människor skulle reagera? Henrik: Jag var mest fokuserad på dem som skulle delta, men vi ville att folk skulle reagera, undra vad som hände. Anna: Det var många som stressade vidare, förmodligen för att passa ett tåg. Och så det var folk som hade svårt att komma

fram. Men man hinner tänka mycket på fem minuter, och jag tror att det kan vara bra att stanna upp ibland. Vad händer härnäst, hur ska ni gå vidare med projektet? Anna: Det kommer att läggas upp en film på både kaospilot. se och youtube.com. Förhoppningsvis redan idag. Kommer ni att arrangera World Freeze fler gånger? Henrik: Det vet man aldrig, kanske. Anna: Ja, varför inte. Som jag sa tidigare, jag tror att det kan vara bra att stanna upp ibland, tänka efter i fem minuter. Hur mycket av ett kaospilot-projekt är det här? Henrik: Alltså vi är ju kaospiloter, och det kommer man inte ifrån. Men samtidigt är det ingenting som skolan gett oss i uppdrag att göra. Anna: Och det kanske inte är en slump att det är just kaospiloter som drar igång något sådant här, säger hon och skrattar. Text: Åsa Secher Foto: Anders Jensen-Urstad

Fakta Kaospilot

Kaospilot i Stockholm är en nystartad treårig utbildning i socialt entreprenörskap. Det första teamet kaospiloter påbörjade sin utbildning 1991 i Danmark, där idén föddes. Mer info se www.kaospilot.se

Henrik Norström och Anna Engström

World Freeze World Freeze startade som ett impsovisationsteaterprojekt i New York där 200 skådespelare stannade upp på Grand Central Station för att ge pendlarna något att tänka på. Den första april genomfördes aktionen som en tankeväckare i stressens tidsålder. I bland annat Sydney, St Petersburg, New York och Mumbai frös människor sina positioner i fem minuter. För mer info se www. worldfreeze.org

Bio

31 maj - 7 september

30 april Iron Man

White Sea Black Sea 15 mars - 18 maj

2 maj Doomsday

Gunnar Smoliansky: En bild i taget 14 juni - 14 september

9 maj Min bror är enda barnet Prom Night What happens in Vegas 16maj Dumpad Margot at the Wedding Shutter Utan spår 22 maj Indiana Jones 4 30 maj Brudens bäste man I spel och kärlek Kulturhuset Film 4 maj Strangerfestivalen: Filmvisning – fri entrée Litteratur 8 maj Carolyn Cassady USA 13 maj Robert Bly USA 22 maj Ian Buruma Holland Utställningar Last Riot 10 maj - 17 augusti Trinidad Carillo 17 maj - 3 augusti SEEK: In a house of snow 24 maj - 17 augusti Lennart Nilsson

Stadsteatern Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg Den smala vägen av Frida Stéenhoff Djungelboken efter Rudyard Kipling Edvard den andre av Christopher Marlowe Mordet på Marat av Peter Weiss Mitt namn är Rachel Corrie av Alan Rickman och Katharine Viner Mäster Olof av August Strindberg Nakna damer på nedre botten.. av Bodil Malmsten Nya pjäser – Nya världar Teaterfestival i Skärholmen

Bernardas hus av Federico García Lorca

06 Maj Ari Hoenig Punk Bop, Fasching

Hamlet av William Shakespeare

Mstrkrft, Berns Salonger

Drottningens juvelsmycke av Carl Jonas Love Almqvist Groundswell av Ian Bruce Dumb Show av Joe Penhall Jungfruleken av Jean Genet Den tatuerade mamman av Jacqueline Wilson Har du hört att Gösta har bitit i gräset? fritt efter Pernilla Stalfelt Moderna museet Tid & Plats: Milano-Turin 19581968 1 maj - 7 september Eklips - Kt i en mörk tid 31 maj - 24 augusti Konserter 01 Maj Kamelot + Support, Klubben

Peer Gynt av Henrik Ibsen Petra von Kants bittra tårar av Rainer Werner Fassbinder Skådespelerskan av Anne Charlotte Leffler Trollkarlen från Oz Scengymnasiets elevproduktion Vildanden av Henrik Ibsen

Fläsket Brinner, Fasching 02 Maj Simone Moreno, Fasching 03 Maj Steel Attack, Tantogården

Dramaten

Kings of convenience, Nalen

03 Maj Sweden Rock Tribute, TyrolGröna Lund 04 Maj Gullin´s Musik, Fasching

07 Maj Robben Ford +support, Debaser Medis Sebastian Tellier, Berns salonger 08 Maj The Stoner, Fasching 09 Maj Flogging Molly Tyrol, Gröna Lund Mike Stern w. Dave Weckl m fl, Fasching (även 10 maj) 10 Maj Busta Rhymes, Berns salonger 15 Maj Miriam Aida, Fasching 16 Maj Robert Plant & Alison Krauss, Hovet Sofi Hellborg, Fasching 17 Maj Nick Cave & The Bad Seeds, Globens Annex Dag Vag, Fasching Sweden Rock Tribute, TyrolGröna Lund 23 Maj John Fogerty, Hovet Kebnekajse, Fasching Jonathan Davis, Berns salonger Isaac & the Soulcompany, Cirkus 24 Maj Mary J. Blige, Hovet 27 Maj Tift Merrit, Nalen 30 Maj KISS, Stadion 31 Maj Silverstein, Tyrol - Gröna Lund Text: Karin Moberg Foto: Mathias Roth

I n채sta nummer...

Femte Statsmakten 4# 2008