Femte Statsmakten no.4 2009

Femte Statsmakten

1

4#2009

Femte Statsmakten

4#2009 www.femtestatsmakten.se

Ledare 3 Åsa Secher Tema: Fotojournalistik. Foto: Matilda Karlsson 4 För lite foto på journalistik produktion 6 Matilda Karlsson. Foto: Camilla Olsson, Åsa Secher Krönika: Sexbrottslagen är ett stort fiasko! 7 Sari Vettenranta Foto: Carolina Palmqvist Fotokurser för nybörjare 8 Lovisa Cullheim. Foto: Sofie Hallén Fotosommar i Stockholm 10 Malin Österberg Profil: Paul Hansen 12 Susanna Persson Öste. Foto: Gustav Gräll Må bäste fotograf vinna 20 Sari Vettenranta Aprilskämt på JMK upprör 21 Jim Jonsson. Foto: Åsa Secher Snart sållas agnarna från vetet 22 Matilda Karlsson. Foto: Sofie Hallén, Åsa Secher Omstridd kurs i medierproduktion startar 24 Matilda Karlsson. Foto: Linnéa Jonjons, Sofie Hallén Kommentar: medieproduktionen 25 Pia Moorhead Törnberg På cykel i Stockholm, njutning eller livsfara? 26 Text & foto: Malin Österberg

Äntligen anonyma salstentor 28 Emma Kvennberg. Foto: Sofie Hallén Studenter får ingen förlustgaranti 29 Text & foto: Sofie Hallén JMK alumni lever vidare 30 Text & foto: Åsa Secher JK i JMK:s korridorer 31 Text & foto: Åsa Secher Studentpriset 2009 32 Text & foto: Monica Karlstein & Matilda Karlsson Det bortglömda valet närmar sig 34 Andreas Rågsjö Thorell. Foto: Hinke Tovle Andra året för europeiska journalistpriset 35 Jessica Stensell. Foto: Gustav Gräll, pressbild Journalisten som började forska om fred 36 Fotini Katriou. Foto: Sofie Hallén En dag med Madeleine Kleberg 37 Text & foto: Ginopieri Bernardi Vega Hannes, hetro och humlor 40 Text & foto: Carolina Palmqvist Festivalsommar 42 Text & foto: Carolina Palmqvist Drömyrket: fotograf henrik Halvarsson 44 Caroline Åkerlund. Foto: Nina Kuoso FS önskar GLAD SOMMAR! 46

LEDARE //

Nu är det upp till er Vi brukar försöka poängtera för Femte statsmaktens skribenter hur viktigt det är att ha bildidéer till artiklarna. Utan bilder ingen publicering. Ibland går budskapet fram med detsamma, ibland måste vi tjata lite. Men det har aldrig varit frågan om några tomma hot. Utan bilder blir artikeln så gott som värdelös. Vem stannar upp och läser sidorna som är så skräckfyllda med text att man riskerar att somna oavsett hur intressant innehållet är? Bilderna är lika viktiga som texten, särskilt när man producerar tidning i magasinsformat som vi på FS gör. Det här numret har vi därför ägnat temat fotojournalistik lite extra utrymme. Och just den här terminen har förutsättningarna för att kunna ta bra bilder till sina FSartiklar blivit lite bättre; med pengar från kåren har vi kunnat köpa in en sprillans ny kamera.

Vilket osökt för oss in på vad som kommer att vara höstens stora utmaning - att förmå nya och gamla studenter att betala kåravgift, trots att obligatoriet försvinner. Faktum är att utan kåren skulle FS inte överleva. Vi skulle inte kunna trycka upp några löp, vi skulle inte kunna köpa någon kamera, vi skulle inte kunna betala vår webbredaktör eller för vårt domännamn. Utan kåren ingen Femte statsmakten. Och det är inga tomma hot det heller. I terminens sista nummer vill jag därför passa på att uppmana alla som är kvar till hösten; bidra med 200 kronor till kåren så kommer journalisthögskolan i Stock-

holm att kunna ha en fantastisk studenttidning även i framtiden!

För min egen del blir det praktik på P1 i höst, så det här är min sista ledare som chefredaktör för FS. En termin och fyra nummer hann det bli, jag önskar att det funnits tid till Foto: Carolina Palmqvist fler; för attans vad roligt det har varit! I fyra terminer har FS varit det där lilla extra för mig, det där som påmint mig om varför jag vill bli journalist, även när motgångarna hopat sig. Slutligen: Stort tack till alla som engagerat sig den här terminen och gjort FS till en av Sveriges absolut bästa studenttidningar.

Glad sommar allihop och trevlig läsning!

Åsa secher

asa.secher@femtestatsmakten.se

Chefredaktör

Femte Statsmakten är studentkåren vid JMK:s studenttidning. Den ges ut av studentkåren men fungerar som en fristående enhet som granskar kårens verksamhet och institutionen för Journalistik, media och kommunikation. Innehållet i tidningen präglas av dess målgrupp, vilken främst är studenterna på JMK. Femte statsmakten syftar också till att fungera som en plattform för blivande journalister som vill skaffa sig praktisk erfarenhet. Alla som läser på JMK och är medlem i studentkåren vid JMK får engagera sig i Femte Statsmakten.

Medverkande i detta nummer TEXT: Åsa Secher, Matilda Karlsson, Jessica Stensell, Ginopiero Bernardi Vega, Malin Österberg, Lovisa Cullheim, Sari Vettenranta, Caroline Åkerlund, Carolina Palmqvist, Fotini Katriou, Susanna Persson Öste, Jim Jonsson, Emma Kvennberg, Pia Moorhead Törnberg, Monica Karlstein, Andreas Rågsjö Thorell FOTO: Sofie Hallén, Ginopiero Bernardi Vega, Åsa Secher, Gustav Gräll, Malin Österberg, Matilda Karlsson, Monica Karlstein, Carolina Palmqvist Camilla Olsson, Nina Kuoso, Hinke Tovle, Linnéa Jonjons, pressbilder

REDIGERING: Carolina Palmqvist, Åsa Secher, Malin Österberg, Ginopiero Bernardi Vega, Matilda Karlsson

Redaktionsledning

Chefredaktör Åsa Secher Nyhetschef Monica Karlstein Redigeringschef Carolina Palmqvist & Dante Thomsen Nyhetsredaktör Susanna Persson Öste Featureredaktör Matilda Karlsson & Caroline Åkerlund Webbredaktör Patrik Lythell

ILLUSTRATION: Sari Vettenranta Vill du kontakta någon i redaktionen? Skriv då till: fornamn.efternamn@femtestatsmakten.se

4

fotografe Tema: fotojournalistik

Det räcker inte bara med att kunna skriva om man vill jobba som journalist.

Man måste kunna fota också. Men nuförtiden kan vem som helst träna upp sitt fotografiska sinne utan att det behöver kosta massa filmrullar och dyr och långsam framkallning. Allt du behöver är en hyfsad digitalkamera och lite fantasti.

Terminens sista nummer har vi därför ägnat extra mycket utrymme åt just foto.

Dels av ovan nämnda anledning, men också för att vi ville att terminens sista nummer skulle bli lite extra fint, med mycket bilder. Vi rivstartar temat med vackra vårbilder tagna av Femte statsmaktens Matilda Karlsson en solig dag i Kungsträdgården. Trevlig läsning!

era mera Läs på temat

s 6 Studenterna på Journalistik produktion vill ha mer foto på schemat s 8 Guide till fotokurser för nybörjare s 10 Femte statsmakten tipsar om spännande fotoutställningar s 12 Profilintervju med prisbelönta DN-fotografen Paul Hansen s 20 Här är fototävlingarna för amatörer s 44 Drömyrke: Fotograf. Intervju med Henrik Halvarsson Text: Åsa Secher Foto: Matilda Karlsson

5

6 Nyheter

För lite foto på Journalistisk produktion enligt studenterna

Sex timmar i bildjournalistikens grunder, det är allt som erbjuds i form av fotoundervisning på Journalistisk produktion. Den ett och ett halvt år långa kursen ska utbilda studenterna i praktisk journalistik och innehåller radio- TV- och tidningsproduktion, men ingen fotokurs.

Text Matilda Karlsson Foto Åsa Secher, Camilla Olsson

– När man skriver en artikel skulle man kunna passa på att knäppa ett foto också och få feedback på helheten. Varenda journalist har gått en fotokurs, så det måste inte vara en fotograf som ger respons.

Men alla är inte överens om det saknas fotoutbildning. Camilla Olsson som själv är intresserad av foto, anser att det inte behövs fotoutbildning.

– Vill man bli fotograf kan man söka en fotoskola. På de redaktioner där journalisten både skriver och fotar ställs inte lika höga krav på bilden.

Camilla Olsson och Peter Alestig Blomqvist läser andra terminen på Journalistisk produktion

Enligt Gunnar Nygrens forskning, som bland annat presenteras i boken Nyhetsfabriken, är journalistyrket under omgörning och allt fler journalister är idag multireportrar. Unga nyutbildade journalister finner en väg in i branschen via landsortstidningar där det ofta krävs att journalisten behärskar mer än ett moment i tidningsframställningen. Fotografering blir på så sätt ett viktigt inslag i multikompetensen.

Håkan Lindhoff, studierektor för

Journalistisk produktion, berättar att det fanns ett fotolabb på JMK, som lades ned när studenterna intresserade sig mindre och mindre för foto på sin fritid och när teknologin förändrades.

– När vi sen skapade kursen i Journalistisk produktion handlade det om att skala bort allt som inte var absolut nödvändigt och där föll foto mellan stolarna.

En enkätundersökning som

Femte statsmakten har gjort visar att mer än hälften av studenterna som går Journalistisk produktion anser att det är för få fotomoment i kursen.

Peter Alestig Blomqvist, Camilla Olsson och Isak Klasson som alla går Journalistisk produktion har olika förslag och idéer om hur hur foto kan ingå i olika kursmoment. Peter Alestig Blomqvist tycker att problemet skulle gå att lösa genom att kombinera olika moment.

Isak Klasson kommer med förslaget att forma en tillvalslösning; studenterna får välja vilka moment de vill fördjupa sig i.

– Om man skär ner lite på gräv- eller källkritikföreläsningarna så skulle det finnas utrymme för fördjupning i till exempel radio, tv eller foto.

Det finns goda chanser att fotomo-

mentet utvecklas och utökas om det finns ett intresse bland studenterna menar Håkan Lindhoff och lovar att ta upp diskussionen med kollegorna på JMK.

Diagrammet visar vad studenterna på Journalistisk produktion tycker om mängden fotoundervisning på kursen. 21 av klassens 40 studenter deltog i undersökningen.

Staplarna visar procent.

Sexbrottslagen är ett stort fiasko!

I tidningarna skildras våldtäktsfall till synes objektivt. Ord står mot ord, skrivs det. Vittnen saknas.

Men vilken kvinna ger sig ut på en kryssning och frivilligt har sex med fem män, som dessutom i förhållande till henne kan titulera sig gubbar?! Som till råga på allt lämnar henne illa medfaren i en jävla sketen hytt! Ändå faller historien på att ord står mot ord. Allt som behövs är logiskt tänkande. Det uppenbara är att fula hyenor har valt ut ett offer och stjälpt en tillvaro genom att agera som påträngande sexistiska parasiter.

Ben som sparkar i självförsvar. Händer som håller fast. Skrik som kvävs. Hjälplöshet som fjättras. Förtroenden som raseras.

En person som nyttjas som en trasmatta. Mycket som händer, bakom stängda dörrar. Och ord står mot ord.

När jag läser om en våldtäkt stiger graderna upp mot hundra.

Jag kokar. Vad som sedan får mig att explodera är den usla straffutdelningen. Det ligger inget värde i en våldtagen kropp eller krossat psyke, ur rättsväsendets aspekt. Jag tänker på en av stureplansprofilerna som drog på sig anklagelser om grov våldtäkt i två olika fall på väldigt kort tid. Ändå friade tingsrätten!

Fallet togs senare upp i hovrätten där männen fälldes med en dom på 4 år. Med tanke på att den dömda i realiteten inte sitter av hela sin tid känns det som ett stort skämt och ett enormt svek mot de drabbade.

Sedan blossar rubrikerna upp igen. Ekonomichefer gruppvåldtar unga flickor i källarlokaler. Kopplerihärvor där unga kvinnor låses in i bordeller och våldtas oräkneliga gånger. Unga kvinnor och flickor som har fallit offer för våldtäktsligor i Södertälje. Vem kommer att glömma Tumbamålet där alla männen friades? Och vem kommer någonsin att glömma Rissne? De gånger jag åker längs blåa linjen tänker jag alltid på Rissne och den 14-åriga flicka som utsattes för grov våldtäkt och andra övergrepp av nio pojkar, där fallet endast rubricerades som ”grovt sexuellt utnyttjande”.

Sexbrottslagen är ett enda stort fiasko som skyddar våldtäktsmännen och förvandlas till en varggrop för de våldtagna. Svek föder hat och alla brott och mord som sker utan förklarliga skäl kanske är hämnden från någon som tog vid där lagen inte räckte till. Jag undrar när jag kommer att få läsa om våldtäktsmän som blev fällda och dömdes till 30 års fängelse.

Förmodligen aldrig. Därför tycker jag att anonymitetsskyddet ska tas bort från alla sexbrottslingar. Fram med namn och foto på dem. Det är en mänsklig rättighet att få veta vem man ska behöva akta sig för!

KRÖNIKÖR /

Sari Vettenranta sari.vettenranta@femtestatsmakten.se

7

8

Fotokurser för nyb

Folkuniversitetet Stockholm

Kulturama Lär dig fotografera digitalt

Foto 1 Kursen är en grundkurs och du behöver inga förkunskaper. Du lär dig grunderna i bildkomposition och hur du arbetar i olika sorters ljus. Exempelvis hur du fotograferar i motljus, olika sätt att fotografera rörelse och hur du kompenserar för skiftande ljusförhållanden. Du får också lära dig grunderna i bildredigering i Photoshop CS4. Egen digital systemkamera krävs.

Ort: Stockholm Avgift: 3800 kr Omfattning: 24 tim Sammankomster: 8 Start: 2009-09-09 Folkuniversitetet Stockholm, Kungstensgatan 45 http://www.folkuniversitetet.se

Kursen ger grundläggande kunskaper i digital fotografering. Du lär dig fotografera bättre och får en grund i bildbehandling med Photoshop. Du förutsätts ha tillgång till egen digital systemkamera.

Ort: Stockholm Avgift: 2600 kr Omfattning: 16 tim Sammankomster: 4 Start: Nästa kursstart i höst.

Kulturama, Virkesvägen 21 Hammarby Sjöstad http://www.kulturama.com

börjare

Text Lovisa Cullheim Foto Sofie Hallén

Studieförbundet Vuxenskolan Södertörn Fotografering med digital systemkamera, grundkurs Grundkurs i digital fotografering där du lär dig vad som krävs för att ta bra bilder med din digitala systemkamera. Du får grundläggande kunskaper i exponering, ljus, vitbalans, objektiv och brännvidder. Tillgång till egen digital systemkamera är ett krav. Undervisningen består av lektioner i grupp samt hemuppgifter mellan sammankomsterna.

Ort: Södertörn, Stockholm Avgift: 1595 kr Omfattning: 12 tim Sammankomster: 3 Start: Nästa kursstart 11 juni, fler kursstarter i höst.

Studieförbundet Vuxenskolan Södertörn, Poseidons Torg 4 Haninge http://www.svsodertorn.se

Studieförbundet Vuxen- City Studios skolan Stockholm Grundkurs i Grundkurs i digital fotografering

Studiofotografering

En grundkurs i digital fotografering som lär dig att hantera din digitalkamera och förbättra din fototeknik. Du lär dig att bildmässigt ta bättre och mer levande bilder. Tillgång till egen digital systemkamera krävs.

Under 2 timmar får du lära dig grunderna i studiofotografering. Du lär dig kamerainställningar, bildkomponering, ljusmätning och posering.

Kursmaterial och diplom på avklarad kurs ingår.

Ort: Stockholm Avgift: 1475 kr Omfattning: 15 tim Sammankomster: 5 Start: Kontinuerliga kursstarter under våren och hösten Studieförbundet Vuxenskolan Stockholm, Eriksbergsgatan 8 http://www.sv.se

Ort: Stockholm Avgift: 995 kr Omfattning: 2 tim Sammankomster: 1 Start: Nästa kursstart i höst.

City Studios, Holländargatan 27 Stockholm http://www.citystudios.se

9

10

May 30 Melissa shook

Ramona Anders Petersen

Couple in Nan gold

Fotosomm

I sommar öppnas dörrarna till en rad spännande fotoutställningar i Stockholm.

Femte Statsmakten har tittat närmare på några av dem och fastnade särskilt för Moderna Museets utställning Åter till verkligheten med fotografier från ett samhällskritiskt 1970-tal.

Text Malin Österberg

Moderna Museet har djupdykt i sin samling och tagit fram drygt 300 av de främsta bilderna från 1970-talets klassiska svartvita fotografi. Över 80 fotografer, främst amerikanska och svenska, finns representerade och utställningens namn Åter till verkligheten syftar till de olika verkligheter och samhällen som speglas i bilderna.

Det dokumentära fotografiet var centralt under 1970-talet och tron på en bild som kunde förändra världen var fortfarande levande. Motiven i utställningens bilder skiljer sig åt men samhällskritiken och de sociala skildringarna binder dem samman.

Bland verken syns bland andra Larry Clarks provocerande bilder från en ungdomsvärld fylld av sex och droger, en verklighet som fotografen själv levde i. Längre bort pryds väggen av svenska Eva Klassons fascinerande närbilder av den egna kroppen, bilderna är näst intill abstrakta men skapar ändå ett slags obehag hos betraktaren. Även krigs- och kristider återfinns bland utställningens verk, bland annat med Josef Koudelkas bilder från fattigdomens Tjeckien. Det är svårt att inte bli berörd av den ärlighet som finns i fotografierna. Åter till verkligheten är ett efterlängtat initiativ av Moderna Museet. Tidens främsta fotografer finns representerade och det är inte en dag för tidigt som denna bildskatt plockas upp ur källaren.

Utställningen pågår till och med 20 september.

n bed, chicago oldin

Mother and son, princeton arthur tress

mar i Stockholm Fler fotoutställningar i sommar Foto: Svd – Stockholms Stadsmuseum En spännande utställning med pressbilder hämtade från Svenska Dagbladet mellan åren 1914 och 1959. Här visas såväl vardagshändelser som landskamper och kungabröllop från en tid när fotojournalistiken växte sig allt starkare i den svenska dagspressen. En del av utställningen fokuserar särskilt på fotografier från Stockholm för exakt 50 år sedan, det vill säga 1959.

Pågår till och med 28 januari 2010

Hans Hammarskiöld, Profiler – Nationalmuseum Hans Hammarskiöld är en av den svenska fotohistoriens största profiler och har arbetat med allt från kungaporträtt till kändisfotografi, hans bilder har bland annat setts i engelska Vouge. Utställningen visar ett sjuttiotal porträtt från flera genrer och Hans Hammarskiöld visar att porträttfotografiet är betydligt mer än bara en avbildning.

Pågår till och med 30 augusti

En glimt av paradiset, Prins Carl Philip – Naturfotografen Lennart Nilsson – Prins Eugens Waldemarsudde Naturhistoriska riksmuseet Med fotografier av ingen mindre än Prins Carl Philip i samarbete med bland andra fotografen Mattias Klum innehåller En glimt av paradiset bilder från den Botaniska trädgården i Uppsala tagna inför Linnés 300-årsjubileum under hösten 2006. Parallellt med En glimt av paradiset visas Fotografier av Prins Eugen med bilder tagna av prinsen mellan 1887 och 1910-talets mitt.

På Naturhistoriska riksmuseet visas naturen på nära håll genom Lennart Nilssons fascinerande fotografier. Kanske mest känd för sina bilder på hur en människa föds, från befruktning till födsel har Lennart Nilsson inspirerat generationer av fotografer. Utställningen är en del av Naturvårdsverkets utmärkelse ”Årets naturfotograf ” som Lennart Nilsson tilldelades 2007.

Pågår till och med 13 september

Pågår till och med 30 augusti

11

12

Paul Hansen

fångar magin i vardagen Text: Susanna Persson Öste Foto: Gustav Gräll

13

14

Han har blivit utsedd till Årets fotograf sex gånger, men Paul Hansen är långt ifrån stöddig. Drivkraften är ett genuint intresse för andras berättelser. Han vill göra reportagen som aldrig blir gjorda. Ta vardagsbilderna som aldrig blir tagna.

Chepilat, Kenya, den tredje februari 2008. En man omringas av beväpnade män. De närmar sig med pilbågar, macheter, påkar och andra tillhyggen. Mannen sitter på marken.

Han blir dragen i tröjan. Blicken är panikslagen. Hopen böjer sig över honom. Han ska dö. Brännas levande.

Lokala strider mellan olika folkgrupper har brutit ut efter presidentvalet två månader tidigare. Ett anfall pågår och byn Chepilat står i brand.

Mannen heter Joseph Korir och hans brott är att han är gift med en kvinna

från den rivaliserande stammen. Ett samtal hem för att varna familjen…

Nu ska han brännas av sina egna.

och för mig. En mobb är ju så oberäknelig. Det var väldigt aggressivt under en kort tid, berättar han.

Mitt i kaoset står DN-fotografen Paul Hansen.

Bilden av Joseph Korir, sittandes på marken med skräckslagen blick och omringad av den beväpnade mobben, vann priset Årets bild 2009 i kategorin ”Nyhetsbild utland”. Bilden vann även förstapriset i samma kategori vid den amerikanska motsvarigheten, Best of Photo Journalism, en av världens största fototävlingar. Priserna är Paul Hansens senaste i den långa raden av priser som han har vunnit under sin drygt tjugo år långa karriär som fotograf.

” Det viktigaste är att veta varför du åker ut...”

– I en sådan situation hinner man inte tänka, jag måste ju ta bilder. Men det var ju livsfarligt, både för honom

Paul hansen Joseph Korir överlevde. Tre gånger togs han till fånga under det pågående anfallet, innan han till slut räddades av en äldre ledare.

” Jag försöker bara bemöta folk med respekt.”

Brandröken, macheterna och pilbågarna är långt borta denna soliga majdag på Dagens Nyheters redaktion.

Drömarbetsplatsen för många unga aspirerande journalister.

Paul har precis varit och fotograferat en rånad butiksinnehavare. Han stoppar in kameran i skåpet mitt emot

skrivbordet och låser. Det springer runt okända personer på redaktionen och man vet ju inte vilka de är, säger han.

Fotografernas arbetsplatser ligger lite avsides i det stora öppna kontorslandskapet. Avgränsat med en vägg och sparsamt upplyst ligger skrivborden halvt i dunkel.

Runt sin dator har Paul tejpat fast en skärm av wellpapp för att hålla rummets kvarvarande ljus borta från datorskärmen. Leende pekar han runt på sina kollegors skrivbord. Alla har de sina personliga metoder för att stänga ljuset ute. En av dem har till och med hängt upp en hel videoduk ovanför datorn som skydd för ett par starka lysrör.

Här har han jobbat sedan år 2000.

Med bilder från till exempel Irak, Afghanistan och Gaza har han fängslat de svenska läsarna. Resan till Kenya var inte märkvärdigare än någon annan resa.

Att riskera sitt liv på arbetstid är inget nytt för Paul, inte heller att bevittna stora mänskliga katastrofer, som svälten i Sudan och uppröjningsarbetet efter tsunamin. Hur gör man för att inte knäckas av sådana upplevelser?

– Man pratar om det. Man måste åka med en reporter som man kan prata med.

Händelsen med Josef Korir hände under en eftermiddag. Sedan kan det gå fjorton dagar utan att det händer något särskilt, vilket ger tid för eftertanke och reflektion.

15

16

– När man är mitt uppe i en sådan händelse fokuserar man bara på att berätta. Det är först efteråt som man reagerar och då måste man ha möjlighet att kunna prata med någon om det.

Paul återger en händelse från början av 2000-talet när han tillsammans med reportern Mats Lundegård var i Gaza för att rapportera om den andra intifadan som precis hade satt igång. Efter en besvärlig eftermiddag med flera skjutna återvände de

till lyxhotellet för att ta en öl. Baren var full av journalister och Paul och Mats Lundegård förvånades över vad de såg.

– En del hade fotovästarna på sig.

De hade scarfar och bandanas. Dem ser man ju aldrig hemma! En hade fortfarande sin skottsäkra väst på sig.

Det blir ju nästan löjligt.

Paul återger vad Mats Lundegård då sa: ”Sedan samlas de i baren för att skryta om vem som blev mest nästan

dödad.”

– Det viktigaste är att veta varför du åker ut. Om man bara åker för spänningens skull, för att få en adrenalinhöjare, eller för att förbättra sin portfolio, så tar det slut väldigt fort.

Man måste ha en genuin önskan att berätta.

En sådan önskan har Paul.

Hans drivkrafter säger han är nyfikenhet och ett socialt patos. Han är den ende som utnämnts till Årets

pressfotograf hela sex gånger, men trots alla framgångar är han öppenhjärtig och utstrålar ödmjukhet.

– Man måste vara ödmjuk, annars blir man knäpp, säger han allvarligt.

Vad som gör just honom till en bra fotograf påstår han att han inte vet.

– Jag har ingen aning. Jag försöker bara bemöta folk med respekt.

Som fotograf arbetar han på ett helt

annat sätt än en skrivande journalist.

Med en kamera i handen är det svårt att smälta in och göra sig osynlig. Fotografen blir en symbol för medias snaskighet och är ett lätt byte för arga och förtvivlade människor som behöver få ur sig sin frustration. I sådana lägen är det extra viktigt att visa respekt förklarar han. Särskilt när människor sörjer, händer det att kameran får stanna kvar i väskan.

– Som skribent är det mycket lättare, då räcker det ju med att man

bara lyssnar. Det kan upplevas som påträngande att ta bilder, till exempel när människor sörjer. Visserligen går man då miste om väldigt bra bilder, men i förlängningen tror jag att det ger bättre bilder eftersom man får en trovärdighet som är kopplad till ens namn.

En kamera kan upplevas som ett hinder i kontakten mellan människor, men när han började fotografera som barn var det tvärtom ett sätt att bryta sin isolering. Född i Göteborg av

17

18

danska föräldrar spenderade Paul sina somrar hos släktingar i Danmark. När han i tioårsåldern fick sin första kamera blev den det perfekta botemedlet mot tristessen. Fotograferandet blev snabbt hans största hobby. Födelsedagarna kretsade alltid kring nya kameraprylar.

– Jag plåtade allt och alla och jag skulle aldrig ha konfirmerats om det inte hade varit för att jag skulle få en Nikon!

Hur lyckades han då få drömjobbet som pressfotograf ?

– Det var ett jävla bananskal, bara tur!

Som många andra med fotografdrömmar började han efter lumpen att jobba som kopist på Allfoto, en arbetsplats han hade praoat på några år tidigare.

Där stod han i mörkrummet och kopierade bilder. Till slut ledde det till en tjänst som kopist på GT, med villkoret att han fick lova att aldrig söka jobb där som fotograf. Allt för många kopister hade försökt gå den vägen. Året efter sökte han ändå sommarvikariat på GT - som fotograf - och fick det!

Att han förtjänade tjänsten visade han genom att redan efter första sommaren nomineras till Årets bild.

För sin månadslön gör Paul till vardags vanliga nyhetsjobb. Men hans passion är de längre bildreportagen, som ibland tar flera år. De är de jobben han brinner för, att få förmånen att gå bakom de vanliga nyhetshändelserna, att tränga djupare.

Mötet med David Peterson Westlund och hans familj har satt extra djupa spår.

Under 2,5 år följde Paul Davids kamp för att få ett par nya lungor. Till slut orkade kroppen inte längre och David dog 2006, 18 år gammal. Reportaget publicerades i januari 2007. Paul blir fortfarande berörd när han berättar om David och om hur han blev ombedd att fotografera på Davids begravning.

Paul Hansen Född: 1964 i Göteborg Bor: Stockholm Arbetsplatser: GT (1984-1989) frilansade som skribent och fotograf i New York 1989 – 1992. Expressen 1992 – 2000. DN 2000 – Meriter: Årets Nyhetsbild Utland - 2009, Årets fotograf sex gånger, Förstapris och hedersomnämnande i amerikanska Årets Bild (NPPA), med mera.

”Jag vill ta vardagsbilderna som man annars aldrig tar. De säger så mycket.”

– Det var väldigt jobbigt. Jag var så himla ledsen.

Finns inte risken att man kommer för nära de man fotograferar?

– Nej, det går inte att komma för nära. Hade jag inte stått Davids familj så nära hade jag nog inte klarat av att fotografera på begravningen över huvud taget. När jag ska börja ett nytt projekt så säger jag alltid att det kommer att ta jättelång tid, flera år. Jag förvarnar och säger att de kommer att bli trötta på mig. Sedan så kanske det bara tar 1-2 månader, men det vet man ju inte. Det är en lång resa av förtroendeskapande. Det gäller att bygga upp en relation innan man börjar ta bilderna.

Det är vardagen som Paul vill fånga.

– Det är perfekt när människor inte gör någonting, till exempel när man sitter på spårvagnen. Jag vill ta vardagsbilderna som man annars aldrig tar. De säger så mycket.

Att ha ett äkta intresse för det som man ska fotografera är det absolut viktigaste. Paul har fotograferat många människor i känsliga situationer och för honom är det betydelsefullt att komma bort ifrån det ovanifrånperspektiv som media ofta har.

– Först och främst är jag där som människa, inte bara fotograf. Folk känner om man bara är där för att ro hem Årets bild. Det blir ju iskallt.

Att få den perfekta bilden tar tid. Den som tror att det går att bara åka ut och fotografera lite har fel.

Den som tror att bra bilder bara är

tur har också fel, säger Paul. Bakom varje bild kan det ligga timtal av väntan och planering.

Han berättar om den gången då han hade spenderat upp till 16 timmar med några narkomaner. De bra bilderna ville aldrig komma och tröttheten var överväldigande.

– Jag satt i bilen och ringde till en kompis. Jag sa till honom att om jag får en bra bild inatt och en kollega efteråt kommer och säger att ’jag kunde ha tagit den också’ - då nitar jag honom!

Paul har förmånen att arbeta på en tidning där jobben tillåts att ta tid, trots att de numera bara är åtta fotografer kvar. När han började var de tjugo. För att klara sig är tidningen beroende av byrå- och frilansmaterial.

Fotografbristen är kronisk på de flesta svenska dagstidningar, säger Paul, men menar att svenskt fotografi trots allt håller hög internationell klass.

Nu har han precis avslutat sitt senaste projekt: ett reportage om familjen Richardson som kämpat för möjligheten att föda ett genetiskt friskt barn som ska kunna rädda deras son Felix. I februari föddes lilla dottern Emma. När reportaget nu är klart och publicerat har Paul börjat med sitt nästa projekt. Det ska handla om ”människor och tro”, men någon mer detaljerad beskrivning om vad det kommer att innebära vill han inte ge.

– Man ska inte berätta om sina idéer för då spricker de, säger han och skrattar.

19

20

må bäste fotograf vinna

Bilder har fått en oumbärlig position i medierna och som blivande journalist kan det vara bra att ha lite fotomeriter i bagaget. Femte Statsmakten listar aktuella fototävlingar där du inte behöver vara proffs för att ha en chans.

TEXT & ILLUSTRATION Sari Vettenranta

Grand Prix 2009 Tidningen Kamera&Bild styr upp denna tävling, där du kan tävla enskilt eller i lag.

Tävlingen sker i olika etapper och nästa deadline för att sända in foton är 17 juni.

Valfritt tema, så tänk färg, form och motiv vad du än låter ögonen vila på. Bidragen, högst fem jpeg-bilder om 3 MB/bild, skickas till lasarbild@kamerabild.se. För mer fullständig information, besök www.kamerabild.se/nyheter/Priser-regler-ochinfo-1.41912.html

International filter photo FSF Fototävling 2009 contest 2008-2009 Är öppen för exakt vem som helst. Enda kravet är att fotot ska ha blivit taget med ett filter.Tävlingsperioden startade oktober i fjol och pågår till 31 december 2009. För ansökningsblankett med vidare information, titta in på: http://j-camera.net/ifpc/index_en.html

Svenska flygsportförbundet anordnar sin traditionella fototävling och för er med intressen eller associationer till flygsport är detta ett übertillfälle att tävla om 10 000 kr. Pröva vingarna och sikta högt – det kan vara du som har en tio papp tjockare plånbok till hösten! Mer utförlig fakta kan du ta del av på: http://iof2.idrottonline.se/templates/NewsPage.aspx?id=1084

Mitt bästa fiskminne

Årets naturfotograf 2009

Fånga gammelgäddan ute på havet i storm eller triumfera med småfirrarna vid stranden. Tävlingen har inga särskilda krav så länge du håller dig till fisketemat. Deadline är 30 sept 2009.

För att läsa mer information samt priser, gå in på www.camping.se/templates/article____1468. aspx

Tävlingar bygger på ett antal delmoment. Man kan dock delta i en eller flera deltävlingar utan att delta i kampen om den stora titeln. Kraven är inte många, men några förhållningspunkter finns att jobba efter, så innan du förevigar den surrande humlan vid blomrabatten eller ett par skogstroll på bild, så kika in på: http://www.johnnybuchwald.com/?page_ id=1180

Utemagasinets fototävling 2009 Ytterligare en fototävling i sporttema.

Ta vara på möjligheterna att sporta ute i sommar, utmana dig själv och glöm inte knäppa av korten vid de bästa höjdpunkterna. Här finns inga andra krav än att ta årets bästa bild som faller under temat Friluftsliv. Deadline 1 sept 2009 och mer information finner du på www.utemagasinet.se/ta vlingar/ar ticle239731.ece

Låt inte kameran damma i lådan eller ligga alltför ofta i väskan i sommar, utan ta tillfället i akt och samla ihop några fräna bidrag till årets fototävlingar! Kreativa idéer kan ibland slå ut teknisk färdighet, så delta med gott mod och kom ihåg att en bild säger mer än tusen ord.

Nyheter 21

Aprilskämt på JMK upprör Artiklarna på journalisten.se väckte uppmärksamhet bland studenterna på Journalistisk produktion.

OBS bilden är arrangerad

Ett e-mail som utlovade praktikplatser på Aftonbladet visade sig vara ett aprilskämt, något som studierektor Håkan Lindhoff reagerat på vilket lett till en diskussion som uppmärksammats i TEXT Jim Jonsson inte mindre än tre artiklar på tidningen Journalistens hemsida.

FOTO Åsa Secher

Det omtalade e-mailet ska ha nått studenterna i Journalistisk produktion den 1 april, som komplement till listan med praktikplatser inför hösten. Mailet tycktes ha en lärare som avsändare då någon skapat ett e-mailkonto i hennes namn.

De nya platserna sades vara reporterplatser på Aftonbladet.

Platserna skulle endast kunna sökas via Aftonbladets hemsida, varför en länk var bifogad. De som tryckte på länken såg genast att det hela varit ett skämt.

Till tidningen Journalistens webbtidning journalisten.se säger Håkan Lindhoff den 23 april att skämtet varit grymt och skulle kunna ses som urkundsförfalskning. Med detta som förmodad anledning sattes en extra, obligatorisk lektion i ”Vett och etikett på Internet” in för produktionsstudenterna.

Två studenter bemötte Håkan Lindhoffs agerande i yt-

terligare en artikel på journalisten.se den 28 april. Trifa Abdullah tycker att institutionen har tillämpat kollektiv bestraffning och dessutom menar hon att han saknar rätt att i efterhand lägga in lektioner som inte finns med i kursplanen. Lotta Karlsmark

menade att man försökt ”trycka till” studenterna och hävdade att ingen i klassen tagit illa upp av aprilskämtet.

Lektionen i fråga skall ha varit förhörsliknande, där en för klassen intern dispyt via hemsidan Facebook visats upp som OH-bilder.

Den 30 april fanns ytterligare kommentarer från Hå-

kan Lindhoff att läsa på journalisten.se, som svar på vad de två intervjuade studenterna sagt. Han påpekade nu att 18 studenter gått på skämtet, och att han tror att många faktiskt på något vis tagit illa vid sig även om vissa ryckt på axlarna. Att ha utgett sig för att ha varit en lärare skulle alltså kunna leda till ett visst ogillande för läraren vilket sin tur kan ha fått läraren i fråga att känna sig illa till mods. Håkan Lindhoff säger också att han tycker att det fanns gott om utrymme för dialog på lektionen i fråga. Slutligen menar Lindhoff via journalisten.se att detta är en etisk fråga vilket man som journalistikstuderanden bör kunna förstå. Om studenterna håller med förblir osagt, några fler artiklar på journalisten.se har inte publicerats.

22

Snart sållas agnarn

Antagningsprovet till Journalistisk produktion närmar sig och de överteoretiserade studenterna ser sin chans att ta sig in på den praktiska kursen. Men verkligheten är hård och brutal – alla kommer inte in. Den 8 juni är det vinna eller försvinna.

Text: Matilda Karlsson Foto: Sofie Hallén, Åsa Secher

40 platser ska fyllas och 97 personer har sökt, men alla har inte behörighet berätta Gunilla Hjorth, studievägledare och byrådirektör.

För att ta sig igenom provets alla delar med bästa möjliga resultat tipsar hon om att komma i tid och utvilad.

– Det är kanske inte lämpligt att ha varit på fest dagen innan och komma bakfull, skrattar Gunilla Hjorth.

Annars menar hon att det är viktigt att vara lugn och metodisk och läsa instruktionerna noggrant. Det går också att titta på gamla prov som finns på jmk.su.se.

Alexander Lundholm är en av de som skrev antagningsprovet förra året.

Med sina 34 poäng av totala 40, nådde han ett toppresultat och går nu andra terminen på Journalistisk produktion. Han har ändå inga magiska genvägar till hur man kommer in.

– Det handlar om att läsa tidningen och att titta på nyheterna hela året. Det räcker inte med att läsa jättenoggrant de sista två veckorna.

Johanna Ravhed som också knep en av de åtråvärda platserna tipsar om att ha koll på självklarheter.

– Vissa saker återkommer alltid, som Sveriges ministrar, omvärldens regeringschefer, fackföreningar och geografi, så det kan vara bra att träna på.

De fyra delproven bestående av kontextprov, fri betraktelse, samhällsfrågor och referat pågår under hela dagen med registrering klockan 8.00 och start klockan 9.00. Mellan varje prov finns en inplanerad rast och efter två av delarna blir det lunchuppehåll.

Håkan Lindhoff, studierektor i Journalistisk produktion, berättar att referatprovet

na från vetet

Johanna Ravhed och Alexander Lundholm var två av de totalt 40 studenterna som klarade provet förra året.

Fakta antagningsprovet

handlar om att visa upp att man har lite av en journalistisk ådra och att man kan ge en rimlig bild av vad någon säger.

– Har man läst JV eller MKV har man börjat begripa hur journalistik är uppbyggd, har man dessutom fört anteckningar vid föreläsningarna har man övat inför uppgiften. Utnyttja den kunskapen.

Journalistik handlar också om att vara kreativ, menar Håkan Lindhoff, och till den fria betraktelsen (skrivuppgiften) finns det chans att visa prov på sin språkliga kreativitet.

– Våga ha din egen stil och visa din personlighet, tipsar Johanna Ravhed.

Antagning: Av de 97 sökande är det 8 som har uppnått behörigheten vid annan institution än JMK och 7 som inte är behöriga alls. 85 personer får skriva provet och de 40 med högst poäng kommer in.

Antagningsbesked: antagning till provet meddelas i mitten av maj, de som sen kommer in på kursen meddelas under midsommarveckan.

Delprov: Kontextprov där luckor i en text ska fyllas i, Prov i samhällsorientering med cirka 40 frågor, Referatuppgift som ska sammanfattas utifrån ett ljudinslag på cirka 10 minuter, Skrivuppgift som är en fri betraktelse utifrån en bild.

Referatet och den fria betraktelsen bedöms av två lärare och två journalister.

Samhällsdelen och kontextprovet som bara handlar om rätt eller fel rättas av JMK-personal. Därefter får alla som har skrivit provet besked om de har blivit antagna eller inte, vilket vanligtvis sker under midsommarveckan.

Tio steg till ett bra resultat 1. Läs tidningar och se på nyheterna regelbundet 2. Öva på gamla prov på jmk.su.se 3. Ha koll på sånt som återkommer vid nästan varje prov; regeringschefer, ministrar, EU, organisationer m.m.

4. Titta tillbaks i gamla tidningar eller på internet och kartlägg nyhetshändelser från året som gått.

5. Läs instruktionerna noggrant 6. Hoppa över och gå vidare om du fastnar 7. Var kreativ och visa din personlighet i den fria betraktelsen 8. Utelämna dig själv i referattexten, se det som en nyhetsartikel 9. Var noggrann med stavning vid kontextprovet 10. Se varje delprov som en utmaning och plocka fram tävlingsmänniskan i dig!

För fler tips se Femtestatsmakten nr 4 2008.

23

24 Nyheter

Omstridd kurs i mediep startar på JMK till höste Till hösten drar äntligen kursen i medieproduktion i gång. Efter tio års snack med liten verkstad, en termins försening och mycket svett och tårar är det dags. Första delkursen blir Tala och skriva och retorik är ett nyckelord.

Text: Matilda Karlsson Foto: Linnéa Jonjons, Sofie Hallén

Budgeten är spikad och medieproduktionskursen startar som planerat den 24 augusti 2009, bekräftar Håkan Lindhoff.

– Oförutsedda världshändelser skulle såklart kunna sätta stopp för kursen, men om allt får ha sin gilla gång på institutionen så blir den av.

Söktrycket har varit högt, cirka 80 personer har skickat in en ansökan. Men kursen börjar i liten skala och endast 20 studenter kommer att antas. Antagningsbesked kommer senast den 3 augusti.

Studierektor för Journalistisk produktion Håkan Lindhoff och radiolärare Anders Gjöres

Anledningarna till att kursen inte blev av till våren var flera och Håkan Lindhoff medger att det var en väl optimistisk tidsplan att starta en ny kurs med endast två månader av diskussion och planering.

– Men det här betyder att vi nu har haft och har den här terminen på oss att förbereda kursen inför hösten.

De två första blocken håller på att detaljplaneras och retorik är ett nyckelord. Den inledande delkursen Tala och skriva (15 hp) innehåller flera moment, med inriktning på muntlig framställning och skrivövningar av olika slag. Bland annat kommer det att ingå övningar som behandlar kroppsspråk, copywriting och research. Men också flera olika textgenrer – noveller, drama och andra fria genrer, liksom mer målinriktade, såsom reklam.

– Möjligen kommer vi om vi har råd att ta in både skådespelare och logonomer som resurser till vissa av momenten, avslöjar Håkan Lindhoff.

För Tala och skriva blir George Strachal delkursansvarig och Anders Gjöres och Mats Nörklit, båda lärare i Journalistisk produktion, kommer att medverka. Det andra blocket Ljud & bild

(15 hp) innehåller bland annat ljud- och bildproduktioner inom genrer som nyhetsinslag, reportage, dokumentär och reklam.

I denna delkurs behandlas också varumärkespresentation och pitching-övningar.

Medieproduktionskursen har diskuterats av berörda lä-

rare på flera så kallade lärarkollegier och det råder fortfarnade delade meningar om kursens utformning.Anders Gjöres är rädd att kursen saknar genomtänkt syfte och skulle hellre se en tydligare målsättning, vilket han har haft svårt att få gehör för på institutionen.

– Jag tror att studenterna väntar sig något som vi kommer att få svårt att leva upp till.

Han menar också att det finns risk för att första delkursen blir en lightversion av Journalistisk produktion.

– Min del av undervisningen är en liten avskalad radiokurs mer inriktad på berättande och mindre på nyhetsjournalistik. Men i princip är det en kopia rakt av från radiokursen på Journalistisk Produktion.

Håkan Lindhoff avfärdar kritiken som obefogad och menar att det finns många medieyrken inom till exempel information,

produktion en Fakta: medieproduktionen Bakgrund: Kursen i medieproduktion beskrivs som det fjärde benet som länge har saknats under bygget JMK. Förutom överbyggnaden av forskarutbildning och utbyggda masterutbildnin¬gar har institutionen hittills vilat på tre ben: teoretiska kurser i journalistik¬vetenskap och i medie- och kom¬munikationsvetenskap samt den praktiskt inriktade kursen i journa¬listisk produk¬tion. Mediepro¬duk¬tio¬nen blir på så vis det fjärde benet.

Syfte: Syftet med kursen är att studenter ska få utveckla praktiska färdigheter med relevans för olika framväxande medieyrken.

Delkurser: Tala & skriva (15hp), Ljud & bild (15hp), Digitala medietillämpningar (15hp), och Medieprojekt med valfri inriktning (15hp).

research, IT, medieanalys, PR och reklam där en bredare orientering efterfrågas.

– För oss som har bättre överblick står det helt klart att medieproduktionskursen är anpassad till och inriktad på kompetenser som behövs inom mycket bredare yrkesområden inom mediefältet än till exempel kursen i journalistisk produktion.

Han menar också att medieproduktionen skiljer sig från Journalistisk produktion i många moment. Exempel på detta är de två delkurserna under vårterminen, inriktade på dels digitala medietillämpningar – med bloggar, internet, spel, layout, web, grafik med mera – dels medieprojekt med stor valfrihet. Det kan inriktas på till exempel en webproduktion, en kampanjorienterad kommunikations¬plan eller en medieanalys av publikeffekter.

Det digitala blocket kommer enligt nuvarande planer att organiseras och genomföras i nära samarbete med institutionen för data- och systemvetenskap (DSV).

– En ny kurs är förstås en utmaning för alla inblandade, lärare såväl som studenter, men en spännande utmaning. Det är först då den börjar genomföras som man kan bedöma hur den lever upp till de uppställda målen. Kursen är starkt uppbackad av JMK, vilket är en mycket gynnsam förutsättning, säger Håkan Lindhoff.

Nyheter 25

Kommentar: medieproduktionen Någon frågar i Femte Statsmakten om ”vad är det egentligen som skiljer PR från Journalistik”. Svaret är att en journalist har som uppdrag att efter bästa förmåga och med allmänheten som uppdragsgivare, ge en bild av verkligheten. Och där ingår att granska PR. Och jag tänker att om man tog de PR – firmor som finns porträtterade i tidningen och gjorde just en sådan ordentlig journalistisk granskning, så skulle, åtminstone i ett av fallen, bilden av firman, bli helt annorlunda. PR handlar om att hjälpa sin kund att få ut den bild man vill ha ut.

Någon skriver om ”hat”. Men det är naturligtvis inget hat, eller några andra känslor det handlar om. Bara att vi har helt olika uppdrag och olika uppdragsgivare. Är reportrar och redaktioner alltid neutrala och balanserade. Nej naturligtvis inte. Men det gör skiljelinjerna viktigare, inte tvärtom. De etiska reglerna för journalister ger en slags deklaration, som säger att läsare, lyssnare och tittare ska kunna lita på att journalisten som skriver om en företeelse, inte gör det av egenintresse eller har andra uppdragsgivare, med intresse i frågan. Samma deklaration kring jäv, som andra yrkesgrupper har, fast det uttrycks i andra ord. Allmänheten måste veta vem som talar. Och jag ser vår uppgift som journalistutbildare att göra vad vi kan för att klargöra denna etik, inte göra den oklar. Skiljelinjerna är inte förlegade – tvärtom, de blir mer och mer aktuella, allteftersom PR och lobbying får mer makt och fler ser behovet av att granska dem.

Samtidigt får många journalister mindre resurser och tid till granskning.

Jag vet inte var kursen ligger nu eller hur den kommer att se ut. Men, det som diskuterades då om kursen var alltså sammanblandningen av PR och journalistik i samma kurs. Inte om det skulle vara en kurs i PR / information. Nu presenterades kursen så sent att ingen såg hur den skulle kunna bli bra. Med mer tid hade diskussionen kunnat ske i lugn och ro. Då hade man kanske landat i en praktiskt inriktad kurs i kommunikation eller PR, med lärare med kunskap och engagemang i detta. Precis som ni visar finns ju konkurrens om sådana utbildningar, så det gäller ju att göra något bra, som kan leda till jobb. (Man hade kunnat titta t ex på Sundsvall) Och eftersom efterfrågan på journalistutbildning är stor, kunde journalistlärarna fått undervisa i journalistik.

Och i granskningen av PR. Det var vad diskussionerna handlade om.

// Pia Moorhead Törnberg lärare på journalistisk produktion

26

På cykel i Stockholm, njutning eller livsfara?

Sommaren är här och stadens cykelställ är fyllda. Men vågar man verkligen cykla i den hektiska stockholmstrafiken? Femte Statsmakten hoppar upp på sadeln och trampar mot natursköna Djurgården för att testa.

TEXT & FOTO Malin Österberg

Det storsatsas på cyklandet i Stockholm i sommar och City Bikes fortsätter att utöka antalet hyrcyklar som nu finns på över 70 platser i staden. Vi ansluter oss till trenden och med solen i ögonen och vinden i håret lämnar vi JMK och dammiga Karlavägen bakom oss.

Djurgården är ypperligt för en dagstur på cykel. Flera

gång- och cykelvägar slingrar sig runt på den gröna ön och turen tar dig inte bara genom vacker natur utan även förbi museer och gallerier. Lugnet infinner sig så snart man kommit över Djurgårdsbron och de krokiga grusvägarna gör att den bullriga stadstrafiken känns mer än avlägsen. En solig dag är Stockholms cykelvägar vältrafikerade och en varning bör utfärdas för gångtrafikanter som gör anspråk på hela vägbanans bredd. Vi möts av tre mammor och vagnar och i tankarna kastar vi oss och cyklarna i diket för att undvika en uppenbar katastrof. Men innan det hinner hända skingrar sig barnvagnarna, och mammorna, och undanmanövern avblåses.

Vi passerar Rosendals Slott och får syn på en brygga som sträcker sig ut över vattnet. Vi konstaterar att benen är trötta och att magarna kurrar och bestämmer oss för att stanna för picknick. Vare sig man vill fika på ett pittoreskt kafé eller äta matsäck i det gröna är förutsättningarna goda på Djurgården.

Smultronkakor fyller våra magar medan solen vär-

mer våra ryggar. En svan närmar sig i vattnet och någon fäller en kommentar om att livet inte blir mycket bättre än så här, cyklandet har uppenbarligen fått oss på bra humör. En sekund senare väcks vi ur dagdrömmandet när den aggressiva svanen sträcker på halsen och avger ett gällt skrik. Det känns naturligt att lämna bryggan och fortsätta cyklandet.

Vi passerar Thielska galleriet där man kan se på konst eller dricka te i Café Bankirens badrum, vi cyklar uppför så att vi blir andfådda, och tittar på vyer som sträcker sig över Stockholms stad. Vi skrattar och känner oss så där sommarglada som man bara gör på en cykeltur i solen. Så småningom når vi Prins Eugens Waldemarsudde och vi inser att vi snart avverkat hela Djurgården och att det är dags att dra sig tillbaka mot JMK. Stockholm är en fantastisk cykelstad med fina cykelbanor och gömda smultronställen. Valhallavägen är något av cyklisternas autostrada där det gäller att vara fokuserad medan Djurgården på behagligt avstånd från JMK bjuder på grusvägar och sommaridyll. Ni har väl inte missat att det står ett helt ställ med lediga hyrcyklar precis utanför JMK:s entré?

27

FAKTA Stockholm City Bikes Ett säsongskort kostar via hemsidan 200 kronor och ger dig tillgång till cykel hela sommaren - www.citybikes.se Cykelkartor På Stockholm stads hemsida finns gratis cykelkartor att ladda ned. Här finns också information om serviceställen, pumpar och trafiksäkerhet www.stockholm.se/TrafikStadsplanering/ Stockholmstrafiken/Cykla

28

Nu även på JMK:

Äntligen anonyma salstentor Till hösten skrivs salstentorna anonymt på JMK. Det ska minska risken för att lärarnas bedömningar påverkas av vem studenten är i stället för av vad han eller hon faktiskt har skrivit. Men den typen av diskriminering finns inte på JMK menar studentkår och studierektor.

TEXT Emma Kvennberg foto Sofie Hallén

Nu genomförs anonyma salstentor

på prov läsåret 09/10 efter ett rektorsbeslut från Stockholms universitet. Beslutet är resultatet av ett förslag som universitetets studentkår presenterade under våren 2008. Men systemet är långt ifrån nytt.

Redan nu används det på juridiska fakulteten och vid flera universitet och högskolor runt om i landet.

Tanken med avidentifieringen är att

läraren endast ska ha den skrivna tentan framför sig vid rättningen utan att veta vilken student som står för raderna. På så sätt garanteras att bedömningen uteslutande grundar sig på studentens prestation och risken för att läraren påverkas av studentens personlighet och bakgrund, som till exempel etnicitet, kön eller sexuell läggning, försvinner.

Men att lärare skulle påverkas av

sådana faktorer vid rättningen är inget som studierektor Kristina Widestedt känner till.

– Jag har aldrig varit med om det, och aldrig hört att någon annan upplevt det heller, säger hon.

Johan Andersson, vice ordförande

i JMK:s studentkår, delar den uppfattningen.

– Nej, jag har inte hört talas om det. Själv-

klart kan det hända att studenter har synpunkter på en viss rättning men då kan det snarare handla om att man vill ha ett halvt poäng till för det svar man har skrivit, inte för att man känt sig diskriminerad på grund av vem man är, säger han.

Den nytillsatta kårstyrelsen har inte

diskuterat frågan men på institutionen har man pratat om projektet.

– Inga specifika personer har varit negativa, men det ökade administrativa arbetet har påtalats, säger Kristina Widestedt.

Trots de något krångligare adminis-

trativa rutinerna kan hon tänka sig att det finns fördelar med initiativet.

– Kanske ökar det rättssäkerheten för studenterna, säger hon.

En arbetsgrupp inom universitetet ska utreda vilka tekniska lösningar som kan underlätta institutionernas administrativa arbete och projektet ska utvärderas år 2010. Att systemet införs under en försöksperiod i stället för att vara slutgiltigt tror Johan Andersson är en bra idé.

– Jag tycker att det är bra att man prövar.

Fungerar det inte så beror det kanske på någon anledning som vi inte kan se i dag.

Utvärderingen får visa om det blir någon skillnad på tentarättningarna jämfört med tidigare läsår men jag har svårt

Kristina Widestedt är studierektor för masterutbildningarna på JMK

att tänka mig det eftersom jag inte tror att diskriminering förekommer på JMK, säger han.

FAKTA Anonyma salstentor har redan eller kommer att införas på 14 av de 20 största institutionerna, enligt en undersökning gjord av SvD. Vanligtvis ersätts studentens namn med en sifferkod för att på så vis hindra särbehandling vid rättningen. Örebro Universitet, Karolinska Institutet och Mittuniversitetet var bland de första med att införa anonyma tentor. Örebro har även infört anonyma inlämningsuppgifter.

Studenter får ingen

förlustgaranti På många av SL-korten ingår en förlustgaranti, utom på studentkorten. Vad är det som gäller för studenter ifall oturen är framme och man blir av med sitt kort?

TEXT Sofie Hallén

foto Sofie Hallén

Efter införandet av SL:s studentkort i oktober 2007 kan dagens studenter i Stockholmsområdet välja mellan tre olika startdatum både för vår- och höstterminskort. Kriterierna är att man är över 20 år och studerar minst 75 procent på högskola, universitet eller annan utbildning som är berättigad till studiemedel från CSN. Det studentkort med längst giltighet för vårterminen kostar 2450kr och är giltig från 1 januari – 12 juni. Men studentkorten täcks inte som många andra personliga och dyra kort av förlustgaranti. För det måste man antingen prenumerera på SL-kort eller köpa

“Att SL ännu inte infört en förlustgaranti som omfattar även studenter är under all kritik och bör genast åtgärdas” det via internet, vilket inte är möjligt med studentkort i dagsläget.

SSCO, Stockholms Studentkårers centralorganisation, har varit den drivande parten i arbetet att skapa ett SL-kort för studenter och arbetar än idag med att förbättra villkoren.

– Många av Stockholms studenter bor utanför tullarna medan de flesta lärosätena ligger inne i stan. Studentrabatten är mycket välkommen då studenternas

ekonomi i dagsläget är väldigt ansträngd, sa SSCO:s dåvarande vice ordförande Ida Klasén vid kortets införande.

Rabatten på 35 procent i jämförelse med ett 30-dagarskort under samma period anser SSCO:s ordförande Kristian Kull endast vara början.

– Att SL ännu inte infört en förlustgaranti som omfattar även studenter är under all kritik och bör genast åtgärdas, säger han.

SSCO:s mål är att det ska finnas reducerade priser på alla biljettyper såsom det gör för pensionärer och barn. Kristian Kull tycker att studentkorten fortfarande är oacceptabelt dyra.

JMK-studenterna Moa Ramnung,

Jenny Ring och Louise Richardson instämmer: – Vi studenter har så lite pengar, så är det några som borde få tillgång till förlustgaranti så är det vi studenter. Om de

vill få folk att inte planka så borde de ge mer förmåner till studenter, säger Louise Richardson och både Moa Ramnung och Jenny Ring håller med.

Förra året skrev Socialdemokra-

terna en motion som skulle ge alla studenter förlustgaranti, men fortfarande har ingenting hänt. Enligt Gisela Poellinger, SL:s pressekreterare, beror det på att de nya Access-korten blivit försenade.Access-korten skulle nämligen ge även studenter förlustgaranti och en hel del andra fördelar. Bland annat skulle det vara möjligt att spärra kort som man förlorar. Fram till 2010 kommer alla typer utav kort att överföras till det nya Access-systemet och det kommer göra det möjligt att få tillgång till förlustgarantin men tyvärr inte innan dess. Enligt Gisela Poellinger är det också på gång att man ska kunna delbetala de lite dyrare korten, något som studenter kan behöva ibland.

29

30

JMK Alumni lever vidare - men revisorn kräver bättre koll på ekonomin För ett drygt år sedan mottog föreningen JMK Alumni 30 000 kronor i uppstartsbidrag från studentkåren vid JMK. Femte statsmakten gick på föreningens årsmöte för att ta reda på vad pengarna har använts till.

TEXT & FOTO Åsa Secher Det var en tapper skara som hade samlats i JMK-salen måndagskvällen den 18 maj. Bland de närvarande märktes bara ett fåtal studenter som fortfarande läser på JMK, flertalet var i stället före detta studenter tillika styrelsemedlemmar i JMK Alumni.

Föreningens budget består i dags-

läget helt och hållet av det uppstartsbidrag på 30 000 kronor som föreningen fick av studentkåren vid JMK i februari 2008. Av de 30 000 finns knappt 12 000 kronor kvar på kontot. Revisor och mötesordförande Anna Wrede Betts började med att påpeka att det saknades en skriftlig revisionsberättelse och en skriftlig verksamhetsberättelse. Därefter bestod den främsta kritiken av att det saknas kvitton på de två största utgiftsposterna (5 000 respektive 4 000 kronor) och att utgifterna för mötesmat uppgått till 3 753 kronor, vilket är en femtedel av föreningens samlade utgifter sedan starten 2007.

Hur två viktiga kvitton kunnat försvinna ifrågasattes under mötet men ordförande Oskar Reimer kunde inte ge något fullständigt svar på den frågan.

Beslut togs i stället om att skjuta upp frågan om styrelsens ansvarsfrihet till nästa möte så att styrelsen hinner reda ut alla frågetecken.

Oskar Reimer har varit ordförande sedan starten i juni 2007 är även före detta ordförande i studentkåren vid JMK. Hur har ni förvaltat de 30 000 kronor som ni fick av kåren för ett drygt år sedan?

– Man kan alltid tänka i efterhand att man kunde gjort saker mer effektivt och hade vi inte fått in nytt folk i styrelsen till hösten så hade det kanske känts som ett ganska dyrt experiment. Men nu har vi funnits i två år, vilket är ganska länge för en liten förening, så pengarna vi fick från kåren känns som en bra investering.

Förenings huvudsakliga verk-

samhet har under det senaste året bestått av talarkvällar i pubformat med inbjudna gäster som till exempel Paul Ronge och Maria Abrahamsson. Oskar Reimer hoppas att JMK Alumni ska kunna fortsätta att arrangera talarkvällar men är öppen för att den nya styrelsen har andra idéer.

Om den nya styrelsen kommer att hålla bättre koll på sina kvitton återstår att se, men Oskar Reimer är glad att föreningen får leva vidare.

– Jag vill att JMK Alumni ska vara ett sätt att kunna ha intressanta samtal någon annanstans än på JMK och en möjlighet för nuvarande och före detta studenter att utbyta erfarenheter.

Oskar Reimer har varit ordförande i JMK Alumni sedan starten och valdes den 18 maj på ytterligare två år.

JMK Alumnis nya styrelse Oskar Reimer 1år - ordförande David Bonde 1 år - kassör Johan Andersson 2 år - sekreterare Hanna Widell 2 år - ledamot Erik von Porat 2 år - ledamot Sofia Cottman 2 år - ledamot Philip Lerulf 1 år - ledamot Malin Ekman 1 år - ledamot Peter Michaneck och Lina Strömstedt valdes till revisorer.

JK i JMK:s korridorer I ett worddokument har han skrivit sin egen mediepolicy. Numera kan han den utantill, men som nytillträdd justitiekansler hände det att Göran Lambertz fick påminna sig om vad han lovat sig själv. En av punkterna är att inte sitta i några tv-soffor och prata om sitt privatliv. Tvsofforna har han inte riktigt lyckats undvika, men privatlivet håller han alltjämt väldigt privat.

TEXT & FOTO Åsa Secher

I samband med årsmötet den 18 maj hade JMK Alumni bjudit in justitiekansler Göran Lambertz att prata om sitt förhållande till medierna. Vad som började som en ganska lam historielektion, utvecklades till en spännande föreläsning om hur Göran Lambertz under sina knappt åtta år som justitiekansler utvecklat vad han själv kallar för en kärleksrelation till medierna.

I grunden är han jurist och i

många år arbetade han på justitiedepartementet, mestadels med Leila Freivalds som justitieminister. Då var medierna det där man skulle skydda ministern ifrån, ett ständigt trassel att hålla i schack.

Som justitiekansler bestämde han sig snabbt för att ändra inställning; sluta betrakta medierna som fienden och i stället vara öppen för att svara på alla frågor han fick rörande sitt ansvarsområde.

Den mediepolicy han skrev som nytillträdd har under årens lopp kommit väl till pass, sedan han tillträdde 2001 har han bitvis synts ganska flitigt i medierna. 2006 väckte han åtal för förtal mot tidningen Expressen och vann. Det var det första förtalsmålet som JK vunnit på 15 år. Och den förtalade var

skådespelaren Mikael Persbrandt så att målet uppmärksammades i medierna var kanske inte så konstigt. Sedan dess har han, som han själv säger, hållt sig flytande i medierna av olika anledningar. Och det har inte alltid varit en dans på rosor. Vid flera tillfällen har han blivit kritiserad för att uttrycka åsikter i frågor som inte rör hans område. Som justitiekansler får man till exempel inte anmärka på hur domstolarna sköter sitt arbete, det ligger utanför ramen för ämbetet. Men när Göran Lambertz är starkt övertygad om något så har han svårt att låta bli. Som med fallet om den mordömde Veija Borg som Göran Lambertz öppet gick ut och sa hade utsatts för justitiemord.

Kanske har kaxigheten att göra med det faktum att han

faktiskt inte kan få sparken. I alla fall inte så länge han låter bli att begå något brott som gör honom ”uppenbarligen olämplig för sin tjänst”. Men Göran Lambertz tycker inte att man bör sitta på samma post för länge, så för ett tag sedan meddelade han regeringen att de får byta ut honom när de vill. Han är redo att låta någon annan ta över. Men vem vet när det blir, för än har han mycket energi och vilja kvar; trots att han suttit till 04.30 samma morgon och läst pm till yttradefrihetskommittén tar han tjänstecykeln hem från JMK i kvällsmörkret.

31

32

Konferencierparet Em

STUDENTPRISET 20

För andra gången i ordningen arrangerade Studentmedia tävlingen Årets student.

Henrik Hallengren kammade hem kommunikationspriset och Erik Lindelöw och TEXT & FOTO Matilda Karlsson & Monica Karlstein Andreas Pousette blev utsedda till Årets studenter.

I Blå hallen samlades mer än 420 personer från Sveriges högskolor och universitet och representanter från Sveriges näringslivselit för att delta i prisutdelningen.

Henrik Hallengren, som läser till grafisk projektledare

på Stockholms universitet, vann årets media och kommunikationspris. Med sitt nyskapande förslag om hur traditionella medier kan anpassas till det nya medieklimatet fångade han juryns uppmärksamhet. Han förväntade sig inte att vinna och har svårt att utrycka sig när Femte Statsmakten träffar honom.

– Jag slängde in ett snabbt nerskrivet case sista dagen och har inte hunnit tänka så mycket på vad priset innebär, men det verkar ju jättebra, säger han.

Handelshögskolans studenter sopade mattan i

jämförelse med andra universitet och högskolor och tog pris i sex av nio kategorier. Men det största och mest prestigefyllda

priset Årets student 2009 gick däremot till Erik Lindelöw och Andreas Pousette från Uppsala Universitet. De går båda sista året på civilingenjörsutbildningen i teknisk fysisk och har utvecklat ett förslag om att effektivisera snöplogningen. Duon tog även hem priset i ingenjörskategorin och kunde lyckliga gå därifrån med 50 000 kronor på fickan.

– Det känns overkligt och helt fantastiskt, säger Andreas Pousette och berättar att de ska finansiera sommarlovet med prispengarna, eftersom åtminstone en av dem konstigt nog saknar sommarjobb.

Syftet med tävlingen är att föra studenterna närmare arbetslivet och samtidigt underlätta för arbetsgivare att hitta ny kompetens.

– Vilken kväll! Det är riktigt kul att vara värd för en tävling där vi uppmärksammar duktiga studenter. I Jantelagens Sverige görs detta tyvärr alldeles för sällan. I synnerhet nu under svåra-

ma Wiklund och Soran Ismail

009

Gustav Borgefalk, till vänster, blev utsedd till årets student 2008

re ekonomiska tider är det viktigt att uppmuntra möten mellan företag och studenter och vår tävling skapar unika förutsättningar för detta, säger Svante Randlert, VD för Studentmedia.

Gustav Borgefalk som blev utsedd till årets student 2008,

är ett levande exempel på att tävlingar öppnar nya dörrar ut till arbetsmarknaden.

– Priset har gett mig helt galna möjligheter, berättar Gustav Borgefalk och fortsätter: – Den som plockar upp mitt CV när jag söker jobb vet garanterat vem jag är.

Konferencierparet Emma Wiklund och Soran Ismail bidrog till en festlig galakväll med stjärnglans. Efter invigningsskålen uttrycker Emma Wiklund sin smak för bubblet och hur laddad hon är för kvällen.

– Oh, gott…Nu kör vi!

FAKTA: Studentpriset Alla som studerar på högskola/universitet kan delta i Årets student. Uppgiften är att utföra en problemlösning inom de olika tävlingsområdena. Vinnaren i varje kategori får 10 000 kronor, den som dessutom tar hem titeln Årets student belönas med ytterligare 40 000 kronor. Juryn består av näringslivstoppar från respektive tävlingsområde.

Några av årets vinnare Ekonomipriset - Charlotte Staf & Tobias Olsson Human Resourcepriset - Lotta Hultin Media och Kommunikationspriset - Henrik S. Hallengren Humanistpriset - Sana Aljmovic

33

34 Nyheter

Det bortglömda valet närmar sig

Den 7 juni röstar svenskarna om vilka politiker som ska representera Sverige i Europaparlamentet. Intresset bland studenter är emellertid svagt. Bristen på kunskap om parlamentets ställning TEXT Andreas Rågsjö Thorell inom EU ses som den viktigaste orsaken.

Foto Hinke Tovle Stockholms universitets korridorer har en knapp månad innan valdagen bildat ett torg med bokbord för de olika politiska partiernas studentförbund. Det är kårval och partierna passar då på att informera studenterna inför det stundande Europaparlamentsvalet. Stockholms Studentkårers centralorganisation (SSCO) står utanför det europapolitiska arbetet.

Vice ordförande Love Hansson ger sin syn på situationen: – Bland studenterna är intresset lågt eftersom det handlar om abstrakta frågor.

Om man tar Bolognaprocessen som exempel så fördes diskussionerna i EU på slutet av 90-talet medan politiken har genomförts på senare år.

Varför är intresset för studentfrågor i Europaparlamentet så svagt?

– Det rör sig om långsamma frågor. Den studentpolitik som jag tar hänsyn till när jag röstar 2009 påverkar studenter först 2019. Då är jag inte längre student. Man är student under en begränsad tid vilket försvagar motivationen, säger Love Hansson.

Vid förra Europaparlamentsvalet 2004 landade det svenska valdeltagandet på 37,9 procent. Det var främst de unga väljarna som stannade hemma. Knappt en tredjedel av förstagångsväljarna gjorde sina röster hörda för fem år sen.

I en tid där parlamentet stärker sin ställning ytterligare pekar flera av vårens opinionsmätningar mot ett valdeltagande under 50 procent. Om Lissabonfördraget godkänns under 2010 kommer parlamentet att få mer befogenhet än någonsin och bli medbeslutande på nästintill samtliga av EU:s verksamhetsområden.

ser både Moderaterna och Socialdemokraterna ut att kunna förbättra sina resultat jämfört med 2004. I en undersökning publicerad i Fokus i den 9 april visade det sig att 68 procent av de tillfrågade inte visste att Europaparlamentsvalet sker i år.

Kännedomen var lägst bland unga vänsterväljare.

– Vi kommer att börja kampanja på Stockholms universitet den 27 maj. Däremot har jag kampanjat för Moderata Ungdomsförbundet, MUF, i Stockholm i flera veckor och bland de studenter jag pratat med har intresset varit stort, säger Natalie Zack kontaktperson för moderata studentförbundet i Stockholm

Enligt

opinionsmätningar

När hon får möjlighet att uttala sig om Europaparlamentets roll inom EU och för studenter tillägger hon: – Det är en demokratisk skyldighet att rösta. Europaparlamentsvalet är lika viktigt som andra val. Det kanske inte folk inser. De viktigaste frågorna är EUutvidgningen, den fria rörligheten och

klimatfrågan. Det måste finnas en balans mellan centralstyrning och att nationerna känner sig delaktiga.

När moderaterna betonar den

fria rörligheten och slopandet av tullavgifter och jordbrukssubventioner lyfter socialdemokraten Tobias Gerdås fram andra aspekter: – För min del är det viktiga att trygga lönerna så att vi inte skapar en lönedumpning. Då växer främlingsfientligheten i Europa.

Tobias Gerdås läser andra termi-

nen media och kommunikationsvetenskap på JMK. Han jobbar sedan 10 år för Socialdemokraterna och avbryter till hösten sina studier för att arbeta som pressekreterare åt oppositionsborgarrådet Carin Jämtin i Stadshuset. Inför Europaparlamentsvalet arbetar han som kampanjledare under Ardalan Shekarabi, nummer åtta på socialdemokraternas lista.

– Vill man ha förändring i Sverige måste FAKTA OM VALET man vilja ha förändring i Europa. En ledamot i parlamentet har idag större makt Propotionerligt änValsystem: en riksdagspolitiker.

70 procent av alla Valdag: 4-7 juni (7 juni) lagar i Sverige påverkas av parlamentet.

Antal röstberättigade: 375 (7 miljoner) Valet den 7 juni är ett val som är viktigare Antal ledamöter: 785 (18 st) änSpärrgräns: någonsin. 4 % Största partigrupper: EPP-ED (M och KD), SEP (S) och ALDE (fp och c)

Nyheter 35

Linnéa Jonjons, fjolårets vinnare

Andra året för unga europeiska journalistpriset Den 31 maj var det deadline för EU-kommissionens tävling för unga europeiska journalister. Årets pris, en resa till Berlin uppmärksammar järnridåns fall för 20 år sedan.

TEXT Jessica Stensell Foto Gustav Gräll, pressbild

Tävlingen vänder sig till europeiska journalister i åldern 17-35 år och bidragen ska på något sätt handla om EU:s utvidgning.

En vinnare från varje land väljs av en nationell jury och nytt för i år är att inte bara artiklar, utan även radioinslag, har kunnat skickas in som tävlingsbidrag.

– Unga människor är viktiga opinionsledare för sin generation och tävlingen ger dem en möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter och visioner för vår gemensamma framtid i Europa, kommenterar Olli Rehn, kommissionär med ansvar för EU:s utvidgning.

Tävlingen arrangeras för andra

året. Förra årets svenska vinnare var Linnéa Jonjons, JMK-student och före detta chefredaktör för Femte Statsmakten. Hennes artikel ”En tidig morgon i

blåbärsskogen” om polska bärplockare i hälsingeskogarna publicerades 2007 i Ljusdals-posten: – Min artikel skrevs långt innan tävlingen när jag sommarjobbade på lokaltidningen, berättar hon.

När hon skrev artikeln var inte tanken att den skulle handla om EU:s utvidgning.

Istället ville hon genom en mänsklig vinkel få folk att tänka till om fördomar mot bärplockare. Men hon tyckte att den sparade artikeln ändå behandlade EU-frågan och skickade in den som en chansning.

Bidraget vann och priset var en resa till västra Balkan.

– Jag blev förvånad eftersom min artikel ställde sig mer kritiskt till EU:s utvidgning. Till en början visste jag inte hur jag skulle göra med priset eftersom man som journalist måste vara försiktig med sådant, men jag rådfrågade lärarna på JMK och beslöt att resa, säger Linnéa Jonjons och fortsätter: – Det var jättekul. Vi åkte till

Bosnien som vill gå med i EU, Kroatien som strax ska gå med och Slovenien som precis blivit EU-medlemmar och man kunde se nivåerna i städerna vi besökte.

Synd var att vinnaren från Kosovo inte fick följa med på resan eftersom han inte hade fått visum. En sådan sak gör att det ändå känns tydligt att det finns en skillnad mellan länderna i Europa.

Vinnarna i 2009 års upplaga kommer

precis som i fjol att få träffa EU-företrädare, politiker, ambassadörer och yrkesverksamma journalister: – Resan handlade självklart mycket om EU, fast ministrarna vi träffade pratade inte om negativa aspekter. Kroatien kändes mer som en reklamresa. Men det förstår man eftersom de vill göra ett bra intryck, vilket de och de andra länderna också gjorde. Det var en upplevelse, säger Linnéa Jonjons och tillägger: – Att på köpet ha fått det kontaktnätet jag har nu med journalister runt om i Europa är helt otroligt och en enorm fördel att ha som journalist.

Artiklarna eller radioinslagen från

årets vinnare kommer precis som förra året att publiceras på tävlingens hemsida: www.eujournalist-award.eu.

36

Journalisten som började forska om fred Hon lämnade journalistiken för att börja forska om fred. Johanna Mannergren Selimovic har fått fördjupa sig i det som engagerar henne mest - dessutom slipper hon stressen över att komma hem med ett scoop.

TEXT Fotini Katriou FOTO Sofie Hallén

Det var längtan efter fördjupning, efter att ha arbetat med internationella frågor som redaktör, nyhetsreporter och frilans, som gjorde att Johanna Mannergren Selimovic valde att börja forska. Idag är hon doktorand i freds- och utvecklingsforskning på Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet. Hennes specialinriktning är försoningsprocesser i Bosnien.

- Det kan vara väldigt skönt att slippa den där stressen över att inte komma hem med ett scoop, säger Johanna Mannergren Selimovic.

Då och då frilansar hon fortfarande för olika tidningar men kan istället skriva längre reportage i det ämne hon har engagerat sig i. Nämligen vilken roll Haag-Tribunalen spelar på lokal nivå i Bosnien. En frågeställning som hade varit svår att fördjupa sig i som journalist.

Johanna Mannergren Selimovic anser att erfarenheten som journalist gör henne till en bättre skribent än många av sina kollegor.

- Man lyckas inte förmedla den forskning som bedrivs och får kritik för det. Jag tror att många forskare tänker att ’jag måste låta så krånglig som möjligt för att bli tagen på allvar’.

Det blir inte sämre för att det är lättillgängligare, tycker hon. En åsikt som låter mer som journalistens än forskarens.

I samband med forskningen i Bosnien intervjuade hon 53 personer.

- Jag har helt enkelt inlett intervjun med att säga att ’jag skulle vilja tala om ditt liv under och efter kriget, vad vill du berätta om?’.

En arbetsmetod som skulle ha varit svår att genomföra som journalist. Intervjukonsten, menar Mannergren Selimovic, är

”Det kan vara väldigt skönt att slippa den där stressen över att inte komma hem med ett scoop” något som hon känner sig tryggare med än många av sina kollegor.

- Journalister är mer erfarna som intervjuare än forskare. Forskare kanske gör intervjuer en gång om året, säger hon.

Vad tänker hon göra när avhandlingen beräknas vara färdig om ett år? Då tänker hon inte gå tillbaka till arbetet som journalist utan forska vidare om hon kan, säger hon.

37

En dag med Madeleine Kleberg 07.00 Vaknar, morgonläser DN ”Tar min frukost till sängen” 07.15 Morgongymnastik, för att stärka ryggen och knäna. Plockar och städar.

10.00 Kommer till JMK. 12.00 Lunchtid. ”Då blir jag hungrig ” 16.00 Går från JMK ”Jag kan gå senare, beroende på vad jag har att göra” 19.30 Det blir Opera. ”Manon Lescault” av Puccini. ”Sen kan det bli ett krogbesök”.

00.00 Kommer hem och går till sängs.

38

Medieforskningen har inte alltid sett ut som den gör idag säger Madeleine Kleberg. För Femte Statsmakten berättar hon hur vägen dit har varit, men också om tankar kring undervisning, och hennes intresseområde.

TEXT & FOTO Ginopiero Bernardi Vega

När jag träffar Madeleine Kleberg på plan 5, känner hon igen mig och ursäktar sig för att hon kommer försent, trots att det var jag som var tidigt.

Hon började arbeta med medier

på Sveriges Radio, på publik- och forskarsprogramavdelning, som inte längre finns. Innan dess hade hon läst bland annat sociologi, statistik och psykologi.

– Jag blev fast på Sveriges Radio efter ett sommarvikariat år 1966, samtidigt som

jag fick färdigt min fil.kand..

Hon tillägger att chanserna på den tiden var få för att göra en forskarkarriär. När hon läste sociologi sågs medierna som ointressanta, och välfärdsfrågor prioriterades högre. År 1975 kontaktades hon av rektorn på den dåvarande Journalisthögskolan och fick förfrågan om hon kunde ta hand om en kurs som hette informationskunskap. Den kursen skulle så småningom utvecklas till det som idag är Medie- och kommunikationsvetenskap.

– Det var spännande att vara med i utvecklingen från en kurs som bara omfattade 30 högskolpoänger, till en hel forskarutbildning. När utbildningen startade år 1990, då bestämde jag mig för att skriva min avhandling, säger hon.

”Sverige är ett land med samhällsklyftor, där personer diskrimineras för sitt kön. Det finns skäl för att oroa sig över sådana ojämlikheter.”

man inte vet historian bakom den.

Undervisning upplever hon på ett

ganska varierad sätt, hon säger att det är roligt och skrämmande på samma gång: – Stora föreläsningar känns lite stumma och enkelriktade, för att jag inte får någon feedback. Dessutom vet jag att alla som sitter där, uppfattar mig på olika sätt.

En av sakerna hon har förstått med

erfarenheten är att undervisning inte ska gå ut på att ”så här är det” .

som filmen ”Slumdog millionare” bygger på. Samtidigt tycker hon om att spela bridge och golf.

När det gäller vad hon är stoltast över att ha gjort, säger hon att det är att samarbeta med andra. Hon tilläger att hon tycker om att arbeta i lag så länge hon tror på det:

– Om jag ser att det inte fungerar, och att det inte blir mycket framåtskridande, då är det bara att säga ifrån, säger hon.

Slutligen berättar hon att hon

Ett av Madeleine Klebergs spe-

cialiseringsområden är feministiskt teori.

Hon säger att hon själv har funderat en hel del på vad det var det som fångade hennes intresse med det ämnet. Men Madeleine Kleberg kommer ihåg att hon i unga år brukade bli rasande när hon insåg hur pojkar ofta gynnades framför flickor. Stor betydelse har också hennes egen mammas livssituation haft. Hon var uppvuxen i en borgerlig miljö och fick ingen uppbackning hemifrån på att satsa på musiken som yrke, trots att hon var duktig.

– Hon blev deprimerad för att hon hindrades från att utveckla sig i något hon tyckte mycket om. Detta bidrog till min feministiska inriktning.

Dessutom påpekar hon att det än

idag syns att kvinnor på ett sätt eller annat marginaliseras i medierna, något som, för övrigt, inte bara begränsar sig till medierna, utan som sker allmänt i akademiska miljöer.

– Sverige är ett land med samhällsklyftor, där personer diskrimineras för sitt kön.

Det finns skäl för att oroa sig över sådana ojämlikheter.

– Jag själv tror inte på en enda sanning med stor S, och det kan ibland kännas lite osäkert för studenterna.

hennes andra specialområden, mediehistoria och journalistisk diskurs, hör ihop med feministiskt teori.

Handledningstillfällen är en helt annan sak, tycker hon. Där är det mer direkt diskussion och mer dialog med studenterna.

Seminarier är nästan samma sak. Där går det också att starta en diskussion och sätta igång ett resonemang.

– Jag är allmänt intresserad av mediehistoria, och tycker att det inte går att säga någonting om genus i dagens medier, om

På fritiden ägnar Madeleine Kleberg mycket tid åt att läsa. Hon berättar för mig att hon håller på att läsa boken

Madeleine Kleberg tycker att

har ett projekt på gång som heter ”Journalistiskt intimisering”, projektet går ut på att studera hur medierna representerar och konstruerar intimsfären (frågor kring familj och sexualitet), i förhållande till publiken sedan 1880-talet.

– På det projektet har jag inte hunnit göra allt jag vill göra alls. Jag ska göra det och sen bli pensionär.

39

40

Hannes, hetero och humlor Sedan ett år tillbaka har Hannes Fossbo slitit sina skosulor på JMK. Han pluggar för att han vill lära sig. Men vårens b-uppsats måste samsas med amerikanska flaggor och heterokändisar.

Pluggandet måste samsas med Hannes bättre hälft, konsten.

TEXT & FOTO Carolina Palmqvist

För ungefär sju år sedan började

Hannes med konst. Sin konst. Det gjorde han på grund av att han misslyckades med sina ambitioner att bli författare, skådespelare eller musiker.

– Min kompis var mycket bättre på att skriva, min exlåtsasbrorsa var bättre på att agera och sjöng som David Bowie.

Så det här var mitt sista val. Men jävlar vad bra det blev tillslut, nu skulle jag inte kunna tänka mig att inte göra konst.

Herrekipering. Arbetet har pågått i ett halvår och budskapet med utställningarna poängterar han gärna.

Den 28 maj ställde Hannes till med

- Det finns modiga och fria små gulliga djur i USA och jag tycker att folk ska sluta vara så himla hetero hela tiden.

dubbelvernissage för sitt senaste projekt, utställningarna ”Heterospektiv” och ”Amerikanska flaggor med djur” på Galleri Kocks respektive Kocksgatan 17

”Heterospektiv” porträtterar kända

heterosexuella personer och identifierar dem utifrån deras sexuella preferenser.

– Eftersom allt fortsätter att vara så heteronormativt hela tiden, fast jag har sagt till, så tänker jag att i så fall ska alla heteros också definieras utifrån deras sexualitet.

Idéen kring ”Heterospektiv” kom i

samband med det amerikanska presidentvalet i höstas.

– Obama och Biden vann valet och hade med sig sina fruar och ungar och det var så fint och så hetero. Jag är som alla andra, jag älskar Obama, men jävlar vad lång tid det är kvar, tänkte jag tills the first couple är flator eller bögar. Sen satte jag igång med det här projektet.

Hannes har alltid varit intresserad

och fascinerad av USA. Han har egentligen alltid haft en kritisk inställning till den världspolitik som USA bedriver, men samtidigt älskar han landet.

– Jag kan rabbla upp alla delstater, plus deras huvudstäder och smeknamn. Jag får gåshud när jag hör den amerikanska nationalsången och när stjärnbaneret fladdrar presidentlikt längs skyskraporna på Wall Street under ekonominyhetssändningarna blir jag alldeles yr. ”Amerikanska flaggor med djur” är en hyllning till Stjärnbaneret

och en motvikt till machoamerikas örnsymboler. Hannes vill påvisa att småfåglar och humlor kan vara lika modiga som örnar, och representera landet USA.

– Jag gillar den amerikanska flaggan, den är snygg. Men samtidigt står den för så mycket, the land of the free and home of the brave och allt det där. Men alla i USA är inte som de där örnarna som bruka synas på the Stars and Stripes. Det är örnarna som har störst chans att förverkliga den amerikanska drömmen och leva lyckliga tills de dör. Men det finns fria småfåglar och modiga humlor också. ”Heterospektiv” förhandsvisades på Galleri Kocks endast under vernissagedagen men kommer att kunna återses under Pridefestivalen i Stockholm. Den 27 juli - 2 augusti på Pridehouse i Stadsteaterns lokaler. ”Amerikanska flaggor med djur” hänger kvar på herrekiperingen till den 17 juni.

41

42

FESTIVALSOMMAR

Finanskris, full och ful, men det blir festivalsommar i år igen. På festivalinfo.se listas under sommarmånaderna (juni, juli och augusti) totalt 120 festivaler utspridda över vårt avlånga land. Alla olika men alla lika fantastiska, på sitt sätt, på ditt sätt? Femte Statsmakten ger några tips på hur du lever, överlever och festivalfrodas. Dessutom listar vi några av sommarens hetaste festivaler. Hissa eller dissa, peace.

TEXT & FOTO Carolina Palmqvist

Festivaltips SAFTY FIRST Inbegriper allt mellan kondom och skyddsglasögon, du är aldrig säker nog.

GAFFATEJP Hjälper mot allt och löser det mesta, dessutom hårdvaluta på bytesmarknaden.

GUMMISTÖVLAR För den rätta känslan, inget annat.

PLASTFLASKA MED SUGPROPP För god hand med alkoholomloppet och bra att ha vid dans och på upptäcktsfärder.

KAMERA Eftersom det ibland är svårt att minnas allt, på gott och ont... Men tänk på barnbarnen.

Sweden rock

3-6 juni, Sölvesborg, 1990 kr Heven & Hell, In Flames, Motörhead, Twisted Sister, Europé

Where the action is

12-13 juni, Stockholm, 1295kr Neil Young and his electric band, Nick Cave and the bad seeds, The magic numbers, Tiger Lou, Duffy

Metaltown

26-27 juni, Göteborg, 1295kr Marilyn Manson, Slipknot, Volbeat, Children of Bodom, Mustasch

PEACE & LOVE

22-27 juni, Borlänge, 1295kr MÖTLEY CRÜE, PETER DOHERTY , GOGOL BORDELLO, M83, HÅKAN HELLSTRÖM

Arvika

2-4 juli, Arvika, 1195 kr Depeche Mode, Nine Inch Nails, Korn, Fleetfoxes, Bob Hund

Hultsfred

8-11 juli, Hultsfred, 1490kr THE KILLERS, KINGS OF LEON, FRANZ FERDINAND, Ice Cube, Ludacris

Stockholm jazz festival

15-18 juli, Stockholm, 1995kr Erykah Badu, Joss Stone, Gilberto Gil, Sonny Rollins, Lauryn Hill

Trästockfesstivalen

Urkult

Öland roots

Uppsala reggae

16-18 juli, Skellefteå, Fri entré!

Mikael Wiehe, Miss Li, Noice, Veronica Maggio, The (international) noice conspiracy

17-18 juli, Sandbergen, 650kr U-Roy, Pablo Moses, Safari Sound, Babylove & the van Dangos, The Skandals

Piteå dansar och ler

22-26 juli, Piteå, 665kr Timbuktu, Hammerfall, Eldkvarn, Promoe, Sirqus Alfon

PrideFESTIVALEN

27 juli – 2 augusti, Stockholm, 600kr

Putte i parken

29 juli - 1 augusti, Karlskoga, 895kr Detektivbyrån Alice in Videoland Bob Hund Joe Gideon & The Shark UK

Storsjöyran

30 juli - 1 augusti, Östersund, 995kr Lady GaGa, Amy Macdonald, Mew , Tv On The Radio, Metronomy

Emmaboda

30 juli - 1 augusti, Emmaboda, 795 kr Bob Hund, Detektivbyrån, Nordpolen, Markus Krunegård, Metronomy

30 juli - 1 augusti, Näsåker, 600kr Kamraterna, Nina Ramsby, Fun-damental, Valkyrien Allstars, Warsaw Village Band

6-8 augusti, Uppsala, 800 kr Third World, Junior Kelly, Etana, Collie Buddz, Syster sol

Göteborgs jazz festival

7-9 augusti, Göteborg, 690kr TJ Johnson´s Jazz & Blues Band, Ulf Johansson Werre, Dixieland Gypsie Band, Miriam Mandipira, Oriental Jazzband

Way out west

14+15 augusti, Göteborg, 1385kr Basement Jaxx, Arctic MonkeyS, Glasvegas, Lily Allen, Antony & the Johnsons med Göteborgs Symfoniker

Malmöfestivalen

14-21 augusti, Malmö, GRATIS! Lady Sovereign (UK), Salem + Malmö Operaorkester, Timbuktu, Johnossi, Rigmor Gustafsson

Popaganda

28-29 augusti, Stockholm, 475kr Camera Obscura, MGMT, Name the Pet, Parken, The Teenagers

43

44

Drรถmyrket

”Att få bra bilder på kända människor, det är som en fjäder i hatten” Henrik Halvarsson, fotograf Henrik Halvarsson är reklam- och modefotografen som rest över halva jorden och fotograferat allt från modereportage för italienska Vouge till porträttbilder av Victoria Beckham. Trots det blir han fortfarande imponerad av människor han träffar. Femte Statsmakten har träffat honom och, för ovanlighetens skull, ställt honom framför kameran.

TEXT Caroline Åkerlund FOTO Nina Kuoso

Henrik Halvarsson har nyligen kommit hem från en jobbresa i Uzbekistan. Han var där på uppdrag av en rysk modetidning som hade beställt ett reportage. Resor en stor del av jobbet, förklarar han, men det var inte det som gjorde att han bestämde sig för att bli fotograf.

Sista året på gymnasiet, berättar han, skulle eleverna ut på prao i två veckor. Henrik Halvarsson hamnade på en reklam- och fotostudio. Även om han inte hade fotat så mycket innan tyckte han att det var roligt och när praotiden var över gick han med i skolans fotogrupp. När han tog studenten behövde han ett sommarjobb och ringde upp studion.

– Där fick jag jobb som assistent, så att bli fotograf var ingen djup dröm hos mig utan snarare en ren slump.

I fem år arbetade han som fotoassistent. Det

mesta har han lärt sig genom att gå som lärling hos andra fotografer och han saknar inte att inte ha någon formell fotoutbildning.

– Jag tror att det kan vara bra med fotoutbildningar, särskilt för att man lär sig mycket om bildanalys och de tekniska grunderna, men det är också viktigt att jobba praktiskt.

Att vara mode- och reklamfotograf tror Henrik Halvarsson är så långt ifrån att vara pressfotograf man kan komma. Framförallt ligger fokus på helt olika saker i bilden. Som mode- och reklamfotograf styrs man mycket av kunden och bilderna är alltid konstruerade. Men ändå händer det alltid någonting oväntat under fotograferingarna.

– Det är det bästa med jobbet, att det är så omväxlande.

Det viktigaste att tänka på som fotograf är att alltid ha en idé om vad man vill göra innan man börjar fota. Större modereportage, berättar han, kräver mycket planering.

– Bränner man alla idéer på de tre första bilderna blir de sju resterande mindre genomtänkta.

Att försöka tänka nyskapande kring reportage är någonting han tror att alla fotografer försöker göra. Men han tillägger att det är först om tio år det kommer visa sig vem som lyckades.

Om några dagar åker han till Spanien för att fota reklam för ett sportmärke. Bland annat ska han fota några riktigt stora fotbollsproffs.

– Det hoppas jag blir bra, för det är kul att få bra bilder på kända människor, det är som en fjäder i hatten.

Henrik Halvarsson förklarar att porträttbilder är

bland det roligaste att jobba med. Han tycker att det kan liknas med att markera alla städer man har varit i på en karta, med undantag för att det är kända människor man samlar på. Han föreställer sig att i framtiden kunna plocka fram ett album med bilder han tagit och visa upp för sina barnbarn. Det blir som ett eget arkiv med riktigt intressanta människor som man kan vara glad över att man har fått träffa.

– Jag tror att det roligaste porträttet jag gjort var när jag fotade Torsten Flinck, men inte för att bilderna blev bra utan mer för att det var en så kul grej. Det var liksom ännu en markering på min karta.

Men även om Henrik Halvarsson träffar många olika människor är han noga med att förklara att det alltid sker på ett professionellt sätt.

– Jag blir aldrig personlig med de jag träffar. Vi arbetar tillsammans i två-tre timmar och sedan ses vi aldrig mer. Men det är ett tacksamt sätt att arbeta på, både jag och den jag fotograferar är måna om att bilderna ska bli bra, då strävar man efter samma mål och resultatet brukar bli lyckat.

45

46

Glad sommar! รถnskar

Femte statsmakten