en tidning av studentkåren vid jmk: inst. för journalsitik, medier och kommunikation, stockholms universitet nummer
04 2010 : nytt
”Står man på ekonomisk grund är det lättare att inte bli bortsnackad av Anders Borg” 18
aktuellt
tema: nytt
medievärlden
”Journalisterna måste bli mer självkritiska”
”Vare sig folk gillar reklam eller inte så köper man produkterna som marknadsförs.” 12
”Frilansbranschen är en av de få branscherna där man kan starta från noll” 24
08
02
innehåll
femte statsmakten nummer 04 2010
18
15
30
04 reporterns gräddfil
till drömlyan av julia brynolfsson
06 krönika: körnekelsen tar
ut sin rätt av jessica s. säll
07 journalister tar plats i
riksdagen av olle hammarström
08 ”alliansen favoriserades i media” av leoen marjavaara
10 60 sekunder med jenny
sanner roosqvist av anna bremer
11 tema: nytt av leonard Goldberg
12 reklamfloden som uteblev
27 (k)ungarna av tylösand av
14 kårens nya chef av mika
28 sparkrav hotar oberoende
15 frilans i fokus på nya
29 så överlever kåren krisen
16 krönika: mina drömmars
30 ny kår lyser upp i höst-
av leonel marjavaara wallgren
sajter av anna nordbeck stad av malin bengtsson
18 profilen – knut kainz rognerud av caroline åkerlund
24 ta första klivet – börja
frilansa av joanna davis och yvonne rogell
26 ritade sig genom valet av heather ferrigan
john edward vallingstam medievärld av carl ritter av caroline kernen
mörkret av sandra wiaderny
32 från skivbolag till studievägledning av ludvig mjöbring
33 kårlösa riskerar sl-böter av johan edström
34 fs-debatt
av jenny andersson
ledare
femte statsmakten nummer 04 2010
03
”Det finns alltid något nytt” min absolut första artikel någonsin skrev jag för Femte Statsmakten för två år sedan. Jag minns hur nervös jag var när jag sträckte upp handen och med darrande röst föreslog ”ehum, jag kanske, eventuellt, skulle kunna skriva om en ny utställning på Moderna museet, kanske”. ”Den tar vi”, sade den dåvarande chefredaktör bestämt, och innan jag visste ordet av hade jag blivit skribent för Femte Statsmakten.
som ny chefredaktör finns det en sak jag tycker är viktigt att säga. Trots att jag är gammal på Femte Statsmakten slutar jag aldrig att lära mig nya saker. Hur mycket jag än skriver, redigerar och fotar finns det alltid något nytt. Och det är det som gör det så roligt. Det tycker jag att både nya och gamla medarbetare ska komma ihåg och bära med sig i arbetet. Det finns alltid något nytt att lära sig.
i dag, två år senare, har chefredaktörer, skribenter och redaktörer kommit och gått. Men jag är kvar, och med hopp om att kunna leda redaktionen i Matilda Lanns gemenskapsanda tar jag över efter henne nu när hon har praktik på Metro.
nu är jag stolt över att presentera höstterminens första fullspäckade nummer som den (nästan) helt nya redaktion producerat. Trevlig läsning!
Caroline Åkerlund Chefredaktör och ansvarig utgivare caroline.akerlund@femtestatsmakten.se
femte statsmakten är ett webbaserat magasin som utkommer tre gånger per termin och erbjuder ett blandat innehåll av nyhetstexter, reportage och intervjuer. Tidningen produceras av studenterna vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation och tillhör JMK:s studentkår. Den är politiskt oberoende och fungerar som en fristående enhet som granskar kårens och institutionens verksamhet. Femte Statsmakten fungerar sendan 2005 som en plattform för blivande journalister, fotografer, illustratörer och redigerare som vill skaffa sig journalistisk erfarenhet inför arbetslivet. chefredaktör & ansvarig utgivare Caroline Åkerlund redaktionschef Malin Österberg redigeringschef Jacob Sjölin grafisk formgivning Nina Kuoso webbredaktörer Patrik Lythell Simon Holmén redaktörer Sebastian Mattsson Leonard Goldberg
skribenter Jessica S. Säll, Julia Brynolfsson, John Edward Vallingstam, Olle Hammarström, Carl Ritter, Anna Bremer, Leonard Goldberg, Leonel Marjavaara, Anna Nordbeck, Caroline Kernen, Malin Bengtsson, Meeran Breseeg (MB), Caroline Åkerlund, Joanna Davis, Yvonne Rogell, Heather Ferrigan, Sandra Wiarny, Mika Wallgren (MW), Johan Edström, Ludvig Mjöbring, Jenny Andersson, Peter Dovärn (PD), William Jarting (WJ) foto Dennis Andersson, Hanne Malmsten, Yvonne Rogell, Cecilia Träff, Anna Nilsson, Peter Dovärn, Meeran
Breseeg, Wiliam Jarting, Olle Hammarström, Caroline Åkerlund, Anna Nordbeck illustration Tova Kurkiala, Helen Nordlund, Sari Vettenranta redigering Yvonne Rogell, Angela Blumen, Malin Österberg, Joanna Davis, Caroline Åkerlund, Jacob Sjölin, Emma Ohlsson, Sebastian Mattson, Leonard Goldberg, Olle Hammarström, Jessica S. Säll
nå oss på fornamn.efternamn@ femtestatsmakten.se
04
aktuellt
femte statsmakten nummer 04 2010
Reporterns gräddfil Som ung frilansande journalist kan det vara svårt att hitta ett boende, särskilt om man saknar fast inkomst. Då kan PP Pension vara ett alternativ. I dag är företaget det enda försäkringsbolaget som vänder sig till folk inom mediebranschen. text julia brynolfsson foto hanne malmsten
År 1882 grundades ”Publicisternas understödsförening” med målsättningen att ge alla publicister och deras familjer en tryggare tillvaro och en bra pension att leva på. I dag är namnet utbytt till PP Pension men målet är detsamma. – Vi är en förening som ägs av medlemmarna, allt överskott går tillbaka till dem. Till skillnad från dagens banker är det ingen aktieägare som plockar ut vinster ur företaget. I allt det vi gör finns en medlemmsnytta, pensionärerna är de enda som får bonusar hos oss, förklarar Ylva Zachrisson, chef över kundcenter på PP Pension. en anställning är inte ett måste, det enda kravet som ställs är att man skall vara verksam inom media. Frilanspublicister välkomnas som privatkunder. Överskottet fördelas ut i form av PP Pensions bonus, rabatt på fondavgifter och att företagen får lägre premier.
SNABB BOSTAD? Även som frilans kan journalister få bostad genomm PP:s kö. – Vi följer alltid samma prislista. Oavsett vilken dörr du kommer in genom, får alla ta del av lika fördelar, påpekar Ylva Zachrisson Det finns inget inkomstkrav och med tanke på de färre anställningarna inom media är ett frilanspaket på väg, innehållande allt från pensionssparande till olycksfallsförsäkringar. PP Pension förvaltar drygt 9 miljarder kronor och en stor del är placerat i
fastigheter ägda av företaget. – Vi erbjuder en egen lägenhetsförmedling med idag nästan 1300 bostäder runt om i Stockholms innerstad, Solna och Malmö. Givetvis är Stockholm city attraktivast såsom lägenheter vid Odenplan och på Södermalm. Det är svårt att uppskatta en exakt kötid, men allt från några månader för en lägenhet i Malmö och uppåt beroende på vad du söker, säger
aktuellt
femte statsmakten nummer 04 2010
till drömlyan
05
JMK får behålla studentkåren studentkåren vid jmk kommer även i fortsättningen att representera institutionens studenter, efter att Överklagandenämnden underkänner universitetsstyrelsens beslut. Avgående kårordföranden Johan Falkman är nöjd och betonar att den geografiska närheten till studenterna är avgörande för ett bra arbete. – Det är viktigt att kåren fortsätter att finnas där studenterna är, säger Johan Falkman. Beslutet gäller i tre år och kan inte överklagas. (MW)
Henrik Nygren
Henrik Nygren är JUG:s nya ansikte Ylva Zachrisson. Lägenheterna förmedlas efter längst kötid och är oberoende av hur mycket kunden sparar. – Vi försöker ständigt presentera nya förmåner. PP Pension samarbetar idag med Berghs School of Communication, där våra kunder får rabatt på fem olika kurser, till exempel inom journalistisk, berättar Ylva Zachrisson. PP Pension är själva på marknaden
om att vända sig till mediebranschen och blir sällan jämförda med pensionsjättarna i och med sina speciella krav på medlemmarna. – Tittar man på en tioårsperiod har vi högst avkastning och därmed gått om våra konkurrenter. Det bevisar att man inte behöver vara stor för att vara bäst.
under journaliststudenter utan gränsers, JUG, möte på JMK i september utsågs en ny lokal representant, Henrik Nygren. Nyfikna studenter kan nu vända sig direkt till honom för att få information om JUG:s verksamhet. Föreningens mål är att öka kunskapen om vilka förutsättningar journaliststuderande har i olika länder. Detta utbyte får man genom resor och studiebesök. Startskottet för internationella samarbeten blir i december då cirka tio medlemmar reser till Moskva. (WJ)
06
krönika
femte statsmakten nummer 04 2010
”Förnekelsen tar ut sin rätt”
Jessica S. Säll
jessica.sall@femtestatsmakten.se
några veckor innan valdagen tog jag min sedvanliga powernap. Halvvägs in i djupsömnen satte jag mig förskräckt upp, blinkade förvirrat och sa högt till tomheten i mitt lilla studentrum: men varför har ingen sagt något om invandringen? Dagen efter valnatten pratade jag med min mor. Hon ringde med gråten i halsen. Min far, som är snickare, bankade lite extra hårt på spikarna den dagen. Folk jag mötte på bussen var allmänt halvhängiga. Sverigedemokraternas valresultat hade sänkt sig som en förkylning över hela landet. Moralpaniken spred sig som en löpeld på Facebook och Twitter. Många ville utlysa omval. Men man kan inte sudda ut historien, det svenska folket hade sagt sitt. men om det hade varit en bättre hantering och rapportering av SD:s frammarsch, hade valnattens resultat fortfarande kommit som en chock? Jag kan inte annat än erinra mig att det har varit knäpptyst på invandringspolitikfronten. Vi har skapat förorter och problemen som utspelas i förorterna. Efter stenkastningar i Tensta, Rosengård och Rinkeby, valde man ändå att ignorera hopplösheten och klyftorna som existerar där. Våra folkvalda politiker tycks inte ha förstått, och då menar jag alla, Mona, Fredrik, alla, att det har funnits en önskan om att dryfta invan-
dringsproblematiken. I stället för att utmana SD valde våra folkvalda politiker att ignorera ett ämne av rädsla för dess laddning. Våra räddharar till toppolitiker borde ha stämt upp till kampsång innan valet avgjordes. media kanske är likvärdiga bovar i dramat. Varför bjöds aldrig SD in till offentlig debatt? Aktivt valde man att utestänga ett parti, som så tydligt var på väg in i riksdagen, från valdebatten. Våra förmedlare och kritiska granskare av politisk agenda valde en förnekelsens valrörelse. Dock är medias skyldighet till SD:s intåg i riksdagen något som inte kan förnekas. Avsaknad av stake bland partiledare och media har varit utan dess like. Man kan tycka att de avgjorde detta val åt oss. Resultatet kanske är vad vi förtjänar efter en valrörelse av godtycklig sörja som politikerna frotterat sig i. Den bittra eftersmaken är att SD kan livnära sig på sitt martyrskap en lång tid framöver. jag har insett att jag inte är mest besviken på de som röstade på SD, jag är mer besviken på de som har makt och medel att utmana dem i rampljuset, men valde att låta bli. Så inför nästa val hoppas jag på mer stake i media och fler politiker med stake åt folket, helst innan man står utanför SVT:s sminkloge och inser att valet är över.
aktuellt
femte statsmakten nummer 04 2010
07
Journalister tar plats i riksdagen Kan man vara politiker och journalist samtidigt, och vad kan en politiker ha för användning av journalistik? Femte Statsmakten har ställt nyblivna riksdagsledamöterna Gunnar Andrén (FP) och Josefin Brink (V) mot väggen.
text och foto olle hammarström Både Gunnar Andrén och Josefin Brink har efter arbete inom journalistiken valt att ge sig in i det politiska fältet, Gunnar Andrén sedan åtta år tillbaka och Josefin Brink sedan 2006. Detta var dock inte starten på deras politiska engagemang. Båda säger sig ha varit politiskt intresserade länge, utan att för den sakens skull vara politiker. vad är det då en politiker kan lära sig av journalistiken? Mycket, menar Gunnar Andrén. Han har lärt sig ta fram uppgifter och känner sig kunnig inom det politiska fältet. – När någon undrar någonting kommer de till mig, säger Gunnar Andrén. Han får backning av Josefin Brink, som säger att just insamling och inläsning av information är egenskaper hon har hämtat från journalistiken och haft stor nytta av inom politiken. Att vara journalist och sedan bli politiker verkar vara en bra väg att gå, men hur är det med att göra båda samtidigt?
FOLKVALD. Gunnar Andrén har ett nytt kontor i riksdagshuset. Det ser Josefin Brink en ”uppenbar konflikt” med, eftersom det hotar journalisternas trovärdighet. Gunnar Andrén är av samma åsikt och framhåller även att journalister, vare sig de tror det själva eller inte, påverkas av sina åsikter och sympatier och därför inte kan vara objektiva till politiska frågor om de själva är politiskt aktiva. josefin brink säger dock att det är möjligt för en politiker att vara journalistiskt aktiv i områden som inte är politiska. Däremot inte att vara skribent i en dagstidning eftersom det involverar alldeles för mycket politik. På frågan om höger- eller vänsterpartier attraherar fler journalister anser inte vare sig Gunnar Andrén eller Josefin Brink att den ena sidan skulle
ha större dragningskraft än den andra. Dessutom poängterar Gunnar Andrén att det är en definitionsfråga. – Vad är höger och vänster, och vem är en journalist? säger han. enligt de tillfrågade är alltså journalister väl lämpade för den politiska arenan eftersom de ofta är duktiga på att ta fram information och hålla sig uppdaterade. Skulle då en ökning av mängden journalister kunna leda till en annorlunda riksdag? – Nej, säger både Josefin Brink och Gunnar Andrén. Andrén utvecklar resonemanget: – Det är bara de personliga egenskaperna som du bär med dig in här, säger han.
08
aktuellt
femte statsmakten nummer 04 2010
FLER PLATSER I JMK-SALEN jmk-salen har fått en rejäl uppfräschning med bland annat flera stolar, ny ljudanläggning och förbättrad ventilation. – Anledningen till detta är delvis utökad undervisning men främst förbättrad undervisning säger Tytti Soila, professor på JMK. Tidigare har det inneburit stora problem om en lärare ska visa upp ett ljudklipp eller behöver använda mikrofon för att göra sin röst hörd. Det har det nu blivit ändring på genom en uppiffning av JMK-salen. (PD)
Alliansen favoriserades i medierna Snedvriden, orättvis och osund. Det är vad många ledande politiker och medieforskare kallat tidningarnas valrapportering i höst. – Journalisterna måste bli mer självkritiska, säger JMK:s docent Ester Pollack. text Leonel Marjavaara foto Tova Kurkiala
Anna Bremer och Linn Ogelid
RADIO JMK DRAR IGÅNG varje tisdagskväll mellan 20.00 och 21.00 kommer Radio JMK att sända ”världens bästa radio” på frekvens 95,3 mhz. Linn Ogelid och Anna Bremer håller i Radio JMK och uppmuntrar alla studenter, nya som gamla, att testa att vara med. – Det roliga är att det är så himla fritt, man får göra vad man vill, man får testa sina vingar, säger Linn. – Full konstnärlig frihet, lägger Anna till. Utöver att sända radio ska Linn och Anna också uppdatera radiobloggen mer och få igång podcasten. – Vi ska göra världens bästa radio, säger både Anna och Linn. (MB)
Påverkar de stora tidningarnas ägarförhållanden journalisternas objektivitet? Vann Alliansen valet tack vare orättvis draghjälp? Ja, om man får tro vissa experter och oppositionspolitiker. – Det är framförallt bildjournalistiken som är slående. Vi har fått se många bilder på en Reinfeldt som tornar upp sig, med utsträckt hand och visionär blick, som ”Den store talaren”. Med Mona Sahlin är det tvärtom. Hon porträtteras ofta med nedslagen blick och bortvänt ansikte, säger Ester Pollack, docent på JMK. hon har tillsammans med P1:s Karin Wirenhed kartlagt förstasidor från DN, SvD, Aftonbladet och Expressen från Almedalsveckan i juli till första september. Resultatet, som presenterades i P1-Morgon i början av september, visade att Mona Sahlin fått 18 negativa förstasidor, medan Fredrik Reinfeldt
bara fick fem. Omvänt, det vill säga gällande positiva förstasidor, blev siffrorna 12-3 i statsministerns favör. även flera tunga S-sympatisörer har ifrågasatt mediernas politiska rapportering. Göran Persson, Ingvar Carlsson och 21 andra socialdemokrater skrev på DN Debatt 7 september att ”det är tydligt att socialdemokratin i detta val har den ekonomiska, den politiska och den mediala makten emot sig.” Jan Guillou skrev i sin kolumn i Aftonbladet 12 september att ”Expressens personförföljelse mot Mona Sahlin på nyhetsplats utgör den politiska journalistikens absoluta lågvattenmärke under de senaste 82 åren”. Även Dala-Demokratens chefredaktör Göran Greider har vädrat sitt missnöje med de borgerliga medierna. Kritiken slogs dock tillbaka på moderata SvD:s ledarsida 8 september:
aktuellt
femte statsmakten nummer 04 2010
”Att medierna intresserar sig för det faktum att Sveriges i särklass mest tongivande, makthavande och agendasättande parti länge har landat under den i S-sammanhang magiska 30-procentsgränsen är inte märkligt. I ett historiskt perspektiv är det helt enkelt fascinerande siffror.” johan Ehrenberg, chefredaktör på tidningen ETC, har en annan förklaring. I en diskussion i P1 sa han att ”90 procent av alla medier i Sverige är borgerligt styrda och borgerligt ägda. Att det inte skulle påverka bilden som medierna ger i detta fall av ett parti är naivt att tro. Det handlar om politiska intressen.”
Ester Pollack håller med om den tolkningen. – Ja, jag har svårt att se att det inte har betydelse. Man måste vara blind för att missa det sambandet. Men det är ju inte så att ägarna kliver in på redaktionen, det är mer komplicerat än så, säger hon. förutom ägarförhållandena ser Ester Pollack även andra tendenser i dagens medieklimat. Framför allt är det kommentarjournalistiken som fått allt mer utrymme. I dagens tidningar placeras ofta de politiska kommentatorernas ord inte bara på ledarsidorna, utan även på förstasidor och på nyhetsplats. Lena Mellin med sin stora bildbyline i Aftonbladet är ett exempel på detta.
09
Det blir allt svårare att skilja på nyheter och åsikter. Samtidigt sitter många skribenter på dubbla stolar: ena dagen kan man som chef på ett analysföretag beställa undersökningar, för att sedan kommentera dem politiskt i tidningen dagen efter. – Jag är kritisk till rollupplösningarna mellan journalistik, pr- och opinionsföretag och valmätningar. Marie Söderqvist, till exempel, skriver i Expressen samtidigt som hon är VD på opinionsinstitutet United Minds. rollblandningarna borde man titta närmare på, journalisterna måste bli mer självkritiska. Någon måste våga ge sig på detta, avslutar Ester Pollack.
10
aktuellt
femte statsmakten nummer 04 2010
Angela Blumen och Ebba Wangler
NYA ANSIKTEN SYNS I JMK-TV I höst kommer JMK-TV att starta igen. Angela Blumen och Ebba Wangler är ansvariga för att starta om verksamheten efter att tv:n legat nere det senaste året. Båda har arbetat med tv och film tidigare, men erfarenhet är inget krav för att engagera sig i verksamheten. – Vi hoppas bara att vi får ihop ett gäng taggade personer med roliga idéer, säger Ebba Wangler. – Och som är intresserade och kan bidra med olika saker, fyller Angela Blumen i. (CÅ)
”För var och en handlar det inte om så mycket pengar, men för kåren blir det en stor utgiftspost...” Läs mer på 29
foto micke grönberg/sveriges radio
ED ]
DER M N U K E S 0 6 [
Jenny Sanner Roosqvist SR:s nya Nordenkorrespondent Jenny Sanner Roosqvist, 40, är Sveriges Radios nya Nordenkorrespondent. Hon är född i Umeå men har en examen från JMG i Göteborg.
som korrespondent i både New York och Sydafrika. Men jag är glad att jag hamnade i Helsingfors, det är närmare hem till Sverige. Dessutom håller mina barn på med ishockey och konståkning, vilket gör det något mer praktiskt att vara stationerad i Finland.
Grattis till det nya uppdraget. Hur känns det? – Tack! Det känns jättekul, det är mycket man inte vet om de nordiska länderna egentligen. Jag kommer att vara stationerad i Helsingfors från och med årsskiftet varifrån jag dessutom kommer att bevaka Baltikum, vilket även det känns spännande.
Hur är det med dina egna specialintressen? – Jag tycker om att träffa människor och tycker det är viktigt att låta de som annars inte får komma till tals göra det. I övrigt skulle jag vilja säga att jag har ett ganska brett spektrum intressen: Allt från ekonomi till djur och natur.
text anna bremer
Hur kom det sig att du blev Nordenkorrespondent? – Jag har arbetat på Sveriges Radio sedan 2001 och tidigare vikarierat
Vad ser du mest fram emot i jobbet? – Att få komma ut och träffa folk! Och självklart att få resa mycket, till exempel till Färöarna som också ingår i bevakningsområdet.
tema
femte statsmakten nummer 04 2010
Nytt
femte statsmakten ägnar detta nummer åt allt som är nytt. Det är svårt att bortse från att vår generation älskar samtiden. Vi älskar att dela med oss och att ta del av. Att bejaka det nya. Vi tycker om att tipsa om ny musik, haka på nya trender, läsa om nya forskningsframsteg. Vi älskar att ta del av den information andra delar med sig av. ja, vi har ett tämligen oproblematiskt förhållande till det moderna. Vi är ofta odelat positiva till det aktuella. Nya fenomen och företeelser tas emot med öppna armar. Vi spanar ständigt mot framtiden. Men vad är den nya punken? Vilka protesterar mot vår samtid? Har vi denna fråga i bakhuvudet kanske vi hittar ett nyttigt förhållningssätt till hur vi ska möta Det Nya. text leonard goldberg illustration tova kurkiala
11
12
tema
femte statsmakten nummer 04 2010
Reklamfloden som uteblev Den nya reklamlagen skulle göra tv-tittandet olidligt trodde många. Men någon större effekt fick den inte. – Det var en storm i ett vattenglas, säger TV4-chefen Mikael Grimborg, som får medhåll av reklamgurun Viggo Cavling.
text leonel marjavaara foto tova kurkiala
nya reklamlagen • Infördes 1 augusti 2010. • Tillåter upp till tolv minutlånga reklamavbrott per timme. Dessa får disponeras fritt i programmen. • Friare regler för produktplacering och programsponsring. • Slopat krav om lokalt innehåll för kommersiell radio. källa: Sydsvenska Dagbladet.
Två månader har gått sedan Sveriges reklampolitik tog steget mot ytterligare EU-anpassning, med generösare reklamregler för tv. I samband med lagens införande slog tidningarna upp svarta rubriker i stil med ”NU BLIR DET ÄNNU MER REKLAM I TV”, vilket utlöste en mindre folkstorm i bloggar och kommentarsfält. ”Nu kastar jag ut tv:n” var en återkommande kommentar. Men Mikael Grimborg, TV4:s försäljningsdirektör, menar att folkstormen var ute i ogjort väder. Skillnaden för tittarna blev knappt märkbar. – Det var en storm i ett vattenglas. Det har blivit lite mer reklam i nattsändningarna, men vi kommer inte att göra några förändringar i våra så kallade ”primetime”-sändningar, säger han. mikael grimborg är nöjd med den nya lagen eftersom den innebär ökad flexibilitet. – Absolut. Det är bra att vi kan bryta programmen som vi vill. Även Viggo Cavling, chefredaktör på tidningen Resumé, välkomnar den nya lagen eftersom den kan bidra till att svenska företag vågar stanna i Sverige. – Ja, det är positivt. Vi bör sträva efter en enhetlig medielagstiftning i EU. Många varumärken är globala så det är konstigt att
olika regler gäller i olika länder. Det är till exempel olyckligt att TV3 känner sig tvungna att sända från London, säger han. viggo cavling, vars tidning bevakar journalistik-, pr- och reklambranschen, menar att folk måste vänja sig vid reklam i rutan. – Allt fler företag inser att de måste kommunicera med kunderna, så reklam är något man satsar på. Vare sig folk gillar reklam eller inte så köper man produkterna som marknadsförs. men en punkt i den nya lagen är Viggo Cavling kritisk till: att produktplaceringen släpps lös. Det har till exempel nu blivit möjligt för kanalerna att i efterhand digitalt redigera in en Coca Cola-flaska på Robinson-ön. – Produktplacering är ett riktigt otyg. Det är en otydlig och kladdig reklamform, folk förstår inte vad det är. Och eftersom varken företagen eller konsumenterna förstår sig på produktplacering är det en dålig mediekanal, säger Viggo Cavling. och bloggarna då? Jo, de verkar ha lugnat ned sig. En sökning på ”reklamlagen” på bloggsök.se gav i mitten av september noll träffar.
femte statsmakten nummer 04 2010
STARKA REAKTIONER. När nyheten om den nya reklam-lagen kom reagerade folk med ilska, eftersom man trodde att reklamen skulle ta över tv-rutan. Så blev det inte.
tema
13
14
tema
femte statsmakten nummer 04 2010
Kårens nya chef
PÅ PLATS. Natalie Björk, framför sitt nya kontor.
Kåren har fått en ny ordförande i Natalie Björk. Hon vill vara den sociala länken mellan studenterna och föreslår fler fester med filmtema. – Det är roligt att gå i skolan om man känner de man pluggar med.
text mika wallgren foto cecilia träff
Kårens nya boss är en veteran i mediesammanhang. Hon har varit med i Sommarlovsmorgon, spelat mot Mikael Persbrandt i långfilmen Alla älskar Alice och varit granskande reporter i konsumentmagasinet REA, barnens svar på Plus. Sedan september läser hon medie- och kommunikationsvetenskap med siktet inställt på reklambranschen. – Tankarna bakom olika budskap är intressant. Media påverkar samhället och då vill jag vara med och påverka. Reklam formar olika normer som till exempel hur män och kvinnor ska vara. Sådana saker ändrar jag gärna på. Hur känns det att bli vald till ny ordförande för JMK:s studentkår? – Det känns jättebra och samtidigt lite läskigt. Jag hoppas att jag inte får underkänt på tentorna för att jag lägger ner så mycket tid. Mest av allt känns det ju givande och jag kommer få ut mer
av utbildningen. Det är ett jättebra sätt för mig att lära känna andra på skolan. Vilka områden inom kårens verksamhet är extra viktiga? – För mig är det viktigt med JMK-dagen när studenter får chans att träffa sina framtida arbetsgivare. Det är viktigt att få veta vad man kan göra när man är klar. Jag vill också bidra till ökad gemenskap. Som en del i det hoppas jag kunna anordna föreläsningar, olika aktiviteter och gärna fester. Det vore till exempel kul att ha en fest där alla klär ut sig till en karaktär ur en film, vi går ju på en medieskola. Vad tycker du om att JMK fortsätter ha sin egen studentkår? – Det är bra med en liten kår med nära till studenterna. En speciell skola som JMK behöver en kår som engagerar sig i det vi gör här. Utan en särskild kår tror jag det skulle vara svårt för studenterna här att engagera sig. Nu blir det mera fokus på oss. Vad vill du säga till läsarna? – Jag bits inte. Man får jättegärna komma och prata med mig. Betala avgiften och engagera er!
Tema
femte statsmakten nummer 04 2010
Frilans i fokus på nya sajter Frilans är någonting som de flesta journaliststudenter kommer i kontakt med förr eller senare. Men hur gör man? Vad ska man tänka på? Två nyskapade sajter sätter frilansen i fokus. text & foto Anna Nordbeck Mediesverige.se har för syfte att erbjuda en inspirerande och vägledande samlingsplats för frilansare. Enligt Emelie Fågelstedt, ansvarig för sociala medier på sajten, behövs sidan både som mötesplats och som kontaktknytare; dels med uppdragsgivare, dels med andra frilansare. – Vår förhoppning är att medlemmarna ska vilja bidra till en kollektiv känsla där de själva tipsar om olika arbeten eller uppdrag som de fått nys på och på så vis hjälper varandra, säger Emelie Fågelstedt. På mediesverige.se ska skribenter kunna uppdatera sig om branschen, ta del av andras arbeten, få rabatt på produkter eller utbildning-
ar samt få råd och svar på frågor om frilans. En bra CV-mall och portfolio ska också finnas för jobbsökande journalister som vill referera till en seriös hemsida. I förlängningen ska användarna själva styra utbudet. Anders Nordlund, biträdande redaktionschef på Dagens Nyheter tycker inte att sajten är aktuell vid anställning av frilansare. Men Emelie Fågelstedt tror ändå att sidan är ett bra medium att presentera sig genom. – I stället för att bifoga en fil i ett mejl kan man skicka länken till sin portfolio på mediesverige.se, där man har möjlighet att skriva om arbetslivserfarenhet, lägga upp arbeten från tidigare uppdrag och på så vis presentera sig själv på ett mer levande sätt än i ett traditionellt CV, säger hon. Vidare påpekar hon att chansen till jobb ökar av att synas på flera ställen, vilket mediesverige. se ger möjlighet till. Under hösten lanseras också sajten frilansager.nu, en annan hemsida som ska stödja frilansjournalister.
xx
16
tema
femte statsmakten nummer 04 2010
”Mina drömmars stad”
Malin Bengtsson
malin.bengtsson@femtestatsmakten.se
som ny i stockholm finns det en del tabbar som ska avklaras innan man nonchalant kan glida på tunnelbanan som om man aldrig har gjort något annat. För min del är en hel del av tabbarna avklarade. Det har inte varit helt smärtfritt, tro mig. Jag har åkt fel, glömt att kliva av, gått upp fel och gått vilse. Tittat på gatuskyltar som inte säger mig någonting egentligen och försökt fråga mig fram (med varierande resultat – hittar någon här egentligen?). det svåraste med att vara ny här är nog att hitta rätt på andra sätt än geografiskt. Hur ska jag bland två miljoner människor hitta dem som passar mig bäst? Vill de ens umgås med mig? Kan de stå ut med min dialekt? Jag har nämligen blivit lite nojig efter alla hån. Men efter lite tid, många nya människor och en existentiell kris har jag insett – det kommer nog att gå. Det är inte bara jag som inte talar stockholmska. Det tar sin tid att hitta rätt, både fysiskt och psykiskt. Och trots allt, jag är ju här. Jag vågar i alla fall testa.
Att komma från en by med 600 invånare till Stockholm med sina två miljoner är såklart en omställning. Att gå från en huvudgata till betydligt fler än så. Är det konstigt att man går fel, menar jag? Trots mina små missöden så har jag inte gett upp. Här finns det jag vill ha: möjligheterna, människorna, klubbarna och butikerna som har öppet längre än till klockan 18. Vem klagar? Inte jag. såklart finns det dåliga saker med Stockholm också, som det gör med alla städer. Men jag vill inte vakna upp än. Jag vill förbli nykär i Stockholm ett tag till, se allt det fula genom ett skimmer ytterligare ett par månader. Jag tycker att det finns få saker som slår att åka med Djurgårdsfärjan under kvällen och se alla ljusen från staden som välkomnar dig. Kanske idylliserar jag Stockholm, kanske är jag lite för naiv. Men, när Per Anders Fogelström talade om ”Mina drömmars stad”, så kan jag inte annat än att hålla med.
femte statsmakten nummer 04 2010
illustration helen nordlund
tema
17
24 xx
Krönika
femte statsmakten 04 2010 nummer 06
Tv-profilen som inte vill synas i rutan I oktober börjar ekonomijournalisten Knut Kainz Rognerud sitt nya jobb på Sveriges Television. Där ska han arbeta med deras nya satsning på grävande journalistik. Men själv säger han sig inte vilja synas i rutan. text caroline åkerlund foto dennis andersson
femte statsmakten 04 2010 nummer 06
Krรถnika
25 xx
20
profilen
femte statsmakten nummer 04 2010
” Personligen, efter 20 år som journalist, tycker jag att det är obehagligt att synas i tv.”
S tips till blivande journalister
1: Tänk själv! 2: Gå på magkänslan. ”Det är lätt att glömma detta när man ska vara saklig och opartisk, men det är en bra drivkraft att låta sig uppröras över felaktigheter i samhället.” 3: Ta reda på hur det är. ”Man behöver inte vara professor i ekonomi för att skriva journalistiska artiklar, enkel huvuräkning är i princip allt som behövs för att klara sig.”
edan det blev känt att Knut Kainz Rognerud fått jobb på Sveriges Television, SVT, berättar han att många har kommit fram till honom och sagt ”vad kul att du ska bli tv-stjärna”. – Att synas i rutan strider egentligen mot mina principer. Det är ju inte jag som ska synas, utan de som programmet handlar om, säger han. Ändå går han med på att synas ibland. – Men bara om det behövs för att ge en förklaring eller kommentar. Personligen, efter 20 år som journalist, tycker jag att det är obehagligt att synas i tv. svt slog i våras samman sina nyhetsorganisationer till en. Därför kommer Knut att få göra nyheter för bland andra Rapport, Aktuellt och A-ekonomi. Samtidigt vill SVT satsa mer på grävande journalistik. – Jag ska jobba undersökande i SVT:s politiska och ekonomiska grupp. Där ska jag arbeta med den dagliga rapporteringen, men tanken är att jag också ska ta fram egna nyheter. SVT vill ju gärna bli citerade i stället för att citera andra, säger han. Knut har i nästan tio års tid arbetat som ekonomireporter på Dagens Nyheter. Därifrån har han erfarenhet av att arbeta med grävande journalistik och 2005 fick han Guldspaden för sitt avslöjande reportage om stiftelsen Anna Johansson-Visborg. Han kunde avslöja att stiftelsens ledning hade förmedlat lägenheter till sig själva och sina barn, i stället för till behövande kvinnor, vilket var stiftelsens syfte.
Dessutom är han sedan tidigare även bekant med tv-mediet. – Jag var bland annat med när TV4 började sända ekonominyheter. Det var en otroligt lärorik tid, säger han. samtidigt tycker han att den journalistiken han producerade då inte alltid var så bra. – När man arbetar med tv tar logistiken ofta överhanden. Många gånger handlade researchen om att rycka ett TT-meddelande som jag läste i bilen på väg till intervjun. Jag skulle säga att 90 procent av tiden gick till logistik och tio procent till journalistik. Att logistiken, till exempel att få bra bilder och att synkronisera dem, tar så mycket tid är ett problem, tycker han. Då finns det mindre plats kvar åt att göra research. Därför menar Knut att det är positivt att SVT uppmärksammar problemet och försöker ändra på det. – Mitt nya jobb är ett led i arbetet med att korta tiden för logistiken och lägga mer tid på researchen, säger han. sedan knut blev journalist har hans drivkraft varit att göra granskande journalistik. Men i dag tycker han att journalister har blivit sämre på att granska samhället och ekonomin. – Jag är förvånad över att så få journalister i dag gör egna nyheter. Det är lätt att peka på felaktigheter i samhället och det har aldrig varit lättare att göra god nyhetsjournalistik, ändå är det sällan medierna producerar egna nyheter. Att det ser ut så tror han beror på att nyhetsjournalistiken håller på att effektiviseras.
femte femte statsmakten statsmakten nummer 06 nummer 042010 2010
Profilen
25 xx
xx
femte statsmakten nummer 04 2010
profilen
femte statsmakten nummer 04 2010
23
”Man behöver inte vara professor i ekonomi... Lite enkel huvudräkning är i princip allt som behövs”
– Man ska producera fler nyheter med mindre resurser. Det är visserligen naturligt, så fungerar de flesta företag där man strävar efter att bli bättre på det man gör, men inom journalistiken har man varit dålig på att analysera sin egen produkt. att definiera nyheterna som produkt tror han därför är nyckeln till att förbättra och utveckla journalistiken i dag. Men för att göra god journalistik tror Knut att det också krävs att man tar reda på hur saker och ting faktiskt är. I researcharbetet hjälper det att känna till lite om ekonomi. – Man behöver inte vara professor i ekonomi för att skriva journalistiska artiklar, lite enkel huvudräkning är i princip allt som behövs för att klara sig. Han har som ekonomireporter lagt märke till att journalister i allmänhet har en ”ljum inställning” till ekonomijournalistik. – Jag tror att det beror på en tradition av marxistiska teorier där man är kritisk till ekonomijournalistik för att man tycker att det gynnar det kapitalistiska samhället. Vissa tycker att det är en typ av journalistik som ska bekämpas. men det håller inte Knut med om. Tvärtom tycker han att det är viktigt att diskutera ekonomijournalistik och att det borde tas upp mer på journalistutbildningen. – Det är jätteviktigt att granska ekonomiska faktorer i samhället. Det är säkert jättekul att
vara frilansande kulturjournalist i London, men det är ännu viktigare att känna till ekonomiska faktorer i samhället och dess strukturer. Därför förespråkar han att alla journalister bör ha grundläggande ekonomiska kunskaper, för att förstå samhället och kunna dra rätt slutsatser. – Alla som är intresserade av samhället borde läsa lite ekonomi. Särskilt om man är intresserad av makt. Står man på en ekonomisk grund är det så mycket lättare att inte bli bortsnackad av till exempel finansminister Anders Borg, säger han. men det är inte bara om man vill arbeta som ekonomijournalist man behöver ekonomiska kunskaper. Vill man arbeta med nyhets- eller kommunjournalistik är det lika viktigt att känna till något om ekonomi. – Kan man lite om ekonomi förstår man lättare hur de kommunala bolagen drivs. Där finns det stora nyheter att hämta, men det är lätt att man missar dem om man inte har grundläggande ekonomiska kunskaper. Kanske är det sådana nyheter Knut hoppas på att ta fram när han nu börjar arbeta på SVT. Trots sin ovilja att synas i rutan tycker han att det ska bli roligt att börja jobba med något nytt och på sikt strävar han efter att få arbeta med större projekt som tar längre tid. Men vilken typ av projekt det är vill han inte berätta. – Jag har en lång lista med idéer, men de vill jag inte berätta mer om, säger han och ler.
knut kainz rognerud
ålder: 41 år. Utbildning: Journalisthögskolan i Göteborg 1991-94, skrev magisteruppsats på JMK 2007, och kurser i filosofi och affärsjuridik. Priser: Guldspaden 2005, för sin artikelserie i DN om lägenhetsskandalen i stiftelsen Anna Johansson-Visborg.
24
medivärlden
femte statsmakten nummer 04 2010
Ta första klivet börja frilansa
Det första som en blivande journalist ställs inför är steget att våga stå på egna ben och marknadsföra sig själv, med andra ord: frilansa. Frilansjournalisten Camilla Björkman vågade och i dag, vid 26 års ålder, har hon redan tre företag.
illustration sari vettenranta
text joanna davis och yvonne rogell foto yvonne rogell Hennes egen karriär startade när hon sålde en artikel till Cosmopolitan. – Jag hade inget sommarjobb när jag kom hem till Sverige efter att ha gått första året på min journalistutbildning i England. Jag satt och läste Cosmo-
politan och tänkte att sådant här kan jag skriva om! Det här är inte alls svårt! Hon bestämde sig för att skriva om en jobbig relation hon just haft och kom på idén att skriva om varför tjejer aldrig faller för den snälla killen.
– Jag såg i Cosmopolitan att de vanligtvis intervjuar tre vanliga tjejer och en expert, så jag intervjuade mina kompisar och en psykolog jag hittat på Google. Det var en sådan kick att få första artikeln såld, en grymt skön
medievärlden
femte statsmakten nummer 04 2010
känsla. Det levde jag på i flera månader. Camilla Björkman försörjde sig sedan under studietiden på att arbeta som frilansjournalist. Hennes tips är att det är just då man ska börja eftersom man har en någorlunda fast inkomst genom studiebidraget och inte behöver känna pressen på att behöva försörja sig. Frilansbranschen beskriver hon som väldigt tacksam. – Det är en av de få branscherna där man kan starta från noll, vem som helst kan lyckas. Hur gör man då för att komma igång med frilanskarriären? Först och främst gäller det att komma på en bra idé. Camilla Björkman tipsar om att köpa tidningar, läsa och studera dem. Där kan man få mycket inspiration till egna idéer och lära sig hur de olika tidningarna skriver, vilken vinkel de oftast har. lättast är om man ser till sig själv och tittar på hur ens eget liv ser ut och vad man kan skriva om utifrån det. Har flera av dina vänner gjort slut med sina pojk- eller flickvänner i början av universitetsåren? Varför då? Finns det någon ny trend på gång som du kan skriva om? Man kan även ta reda på vad som hänt i forskningsvärlden och vad som skrivs i utländska tidningar. Steg två är att mejla antingen red-
aktionschefen eller chefredaktören (eller båda två) för olika tidningar och presentera tre till fem bra artikelidéer. – Då får de dåligt samvete och känner att de måste ta en i alla fall, säger Camilla Björkman och tillägger att man ska skriva fem till sex rader om varje idé, presentera vad de ska handla om och vilka som ska vara med i dem. – Många ger upp på första försöket och efter ett första nej, men skriv nya mejl till fler tidningar. Någon kommer att säga ja till slut. Ge inte upp! camilla björkman poängterar att man ska vara noga med att göra ett bra intryck i första kontakten med tidningen. Stava inte fel och ställ inte hundra nervösa frågor när du blir erbjuden ett jobb. Det är bättre att lusläsa instruktionen, fixa allt själv och sedan lämna på, eller innan, deadline. Då ska rubrikförslag, ingress och faktarutor vara klara och artikeln korrekturläst. – Skolka från plugget en vecka om du måste. I början gäller det att visa att man är jättebra för att de ska vilja anställa en igen. Det är viktigt att direkt följa upp efter att man fått en artikel publicerad. Fråga redaktionschefen om ni kan träffas och prata om fler artikelidéer. På det sättet får tidningsredaktionen ett ansikte att associera till och du kan visa hur trev-
25
lig du är. Chansen blir då större att de tänker på dig nästa gång de behöver en artikel, menar Camilla Björkman. Föreställningen om att det skulle vara ensamt att frilansa, tycker Camilla Björkman inte stämmer. – Nej, man intervjuar, man ringer folk. För mig är det enorm mycket roligare och mer självutvecklande att ha egen firma.
camilla björkman
ålder 26 bor Vasastan familj sambon Nils. yrke Frilansjournalist och egen företagare. utbildning Journalistutbildning vid University of Westminister. på gång Driver tre företag, varav en är ett tidningsproduktionsbolag och två är tidningar.
Camilla Björkman tipsar • Läs tidningen du vill skriva för. Vad kan du skriva om som inte redan har skrivits?
• Gör din text unik. Särskilt om det redan skrivits mycket artiklar i ämnet.
• Föreslå flera artikelidéer, inte bara en.
• Om du har bra bilder, skicka med dem.
• Var ute i god tid! Julrepotagen planeras redan efter sommaren.
• Ta regelbundna pauser, då kan nya idéer dyka upp.
• Kom överrens om priset. • Ta alla uppdrag du får! Begränsa dig inte till ett ämne utan skriv om så mycket som möjligt. • Lämna alltid in artikeln med det mesta klart, korrekturläst och se till att hålla deadline!
26
medivärlden
femte statsmakten nummer 04 2010
Ritade sig genom valet Under valperioden i höst var det illustratören Magnus Bards satiriska illustrationer som avbildade och kommenterade de svenska politikerna på Dagens Nyheters ledarsida. Att läsa mellan raderna tycks vara ett uttryck som stämmer in på hans ironiserande bilder. text heather ferrigan – Jag tror att satirillustrationer kan bidra just till att fånga upp människor, som kanske inte är benägna till att ta till sig långa texter och kanske möjligen engagera dem känslomässigt, inte minst i det politiska, säger Magnus Bard. Satir tycks vara något som generellt uppmanar till humor och eftertanke, speciellt under en valperiod. Huruvida satiriska illustrationer påverkar människors politiska åsikter är svårt att säga. – Jag hoppas ju det. Jag kanske kan så ett frö till en tanke som kan bita sig fast, man kan göra det på ett väldigt kortfattat okomplicerat sätt, säger Magnus Bard. genom sina illustrationer har Magnus Bard makten att iscensätta politikerna i olika vardagsscenarion, utifrån egen regi väljer han att illustrera det som han tycker bör ifrågasättas. Kristdemokraternas “godhet” och även “präktighet” tycks vara något som får igång honom. Han förklarar att det är lättare att ge sig på en politiker, vars politik han kan ogilla. – Göran Hägglund, han står för någon sorts godhet, och det är väldigt
ILLUSTRATION av Magnus Bard (publicerad i Dagens Nyheter 22/6-2010). provocerande. Det är inte Göran Hägglund i sig, utan det parti han företräder som man verkligen kan ifrågasätta. Maud Olofsson kommer från samma län som jag själv kommer ifrån så där finns det någonting annat att jobba med. Det finns något om “präktiga västerbottenkvinnor” som provocerar mig väldigt mycket. Det är mer det som de står för, som jag ger mig på, säger Magnus Bard. Han visar en illustration som bygger på likande retorik. Här skildrar bilden det som Jan Björklund utstrålar. Magnus Bard förmedlar genom bilden sin uppfattning av Jan Björklund som osympatisk och hård.
– Det är riktat gentemot föräldrar. I illustrationen förenklade jag allt väldigt mycket för att kunna föra fram en poäng. enligt magnus bard så är det inte menat att bilderna ska vara teoretiska utan hans syfte är att få igång människor och få dem att förstå att vissa budskap är viktiga. – Jag vill väcka känslor också, och det tror jag verkligen att jag kan göra. Avslutningsvis får Magnus Bard frågan hur han själv skulle beskriva sina illustrationer. Han svarar kort och med ett skratt. – Det är en gerillaverksamhet.
medivärlden
femte statsmakten nummer 04 2010
SKANDALSÅPA? Festlivet i Tylösand har berört och upprört – även i SVT:s Debatt.
27
foto magnus selander/kanal 5
Kungarna av Tylösand Hypen var enorm redan innan premiäravsnittet hade visats. Kungarna av Tylösand har liknats vid MTV:s skandalsåpa Jersey Shore, men vad gäller exponering har produktionen tagit ett steg längre. Den som vill se synden i vitögat blir inte besviken. text john edward vallingstam Philip Lieff, stationschef på Uppsala Student TV, tycker att dokumentation av verkligheten är nyttig och att även vulgära inslag behövs. – Tittarna har ett ansvar att betrakta innehållet som dokumentation av nutida festande och inte se deltagarnas handlingar med rationella ögon då väldigt få människor festar med målet att ta rationella beslut. Däremot säger festande mycket om vår samtid och exempelvis vaskning av 10 000 kronor champagne utgör en irrationell motpol till miljömedvetenhet och undanröjande av världens fattigdom, säger han. upplägget i kungarna av Tylösand är simpelt. Åtta ungdomar ska under en
månads tid driva en surfshop samtidigt som de förses med obegränsade mängder alkohol. – Personer under 20 år borde inte se det här programmet och tro att det återspeglar ett normalt beteende, säger JMK-studenten Josephine Thoursie. pernilla lindberg, som studerar juridik vid Uppsala universitet, tycker tvärtom att det finns mycket som påminner om hur många lever vad gäller festande och samliv. Men att den nya dokusåpa-nivån kommer att förändra svensk tv tror hon inte. – Publiken har vant sig allt för mycket vid att gränserna i dokusåpor gång på gång flyttats fram. Föregångare som Paradise Hotel skapade stora rubriker
för att ha visat sex i tv 2005, men gick obemärkt förbi vid sin comeback 2009, säger hon. cecilia blomstedt, student vid JMK, säger att det enda underhållningsvärdet i Kungarna av Tylösand är att chocka för att vinna tittarsiffror, något som programmets producent Calle Schulman inte håller med om. – Många tror att vi vill visa det värsta som har visats, det är inte riktigt så. Kanal 5 är angelägna om att alla som är med i programmet ska tycka att det är roligt. Det är så skönt att kunna ha helt rent samvete, skriver han på sin blogg. på kanal 5 stoltserar man med sin nya publiksuccé då 340 000 tittare såg premiären. Men majoriteten av de studenter Femte Statsmakten har pratat med är överens om att de endast tittade på programmet för att alla hade pratat så mycket om det. De flesta kommer även att fortsätta följa programmet för att se hur långt de kan dra konceptet.
28
medievärlden
femte statsmakten nummer 04 2010
Sparkrav hotar en oberoende mediebild Tankesmedjor påverkar svensk utrikesbevakning
När redaktionerna krymper blir möjligheterna till egen oberoende utrikesbevakning mindre. I stället kan tankesmedjor med dolda agendor komma att påverka den svenska mediebilden. Det varnade några av utrikesreportrarna på Sveriges främsta redaktioner för under en debatt i september. text & foto carl ritter
Trenden är tydlig inom svensk media. Antalet utrikeskorrespondenter blir färre när det skärs i kostnaderna. Därmed har också förutsättningarna för tidningar, radio och tv att bedriva en oberoende bevakning av världshändelser minskat. – Det behövs fler rapportörer i världen för att skapa konkurrens om verklighetsbilden, säger Johan Myrsten, mångårig internationell reporter på SvD Näringsliv. – När redaktionerna kallar hem sina korrespondenter ökar beroendet av externa källor som till exempel tankesmedjor. Men denna utveckling är
RUTINERADE REPORTRAR. Från vänster: Erik Halkjaer, Bror Perjus, Ingrid Thörnqvist, Johan Myrsten och Grim Berglund. inte oproblematisk, menar TT:s Grim Berglund. han framhåller att tankesmedjorna ofta har dubbla budskap. Samtidigt som de tillhandahåller ett gediget faktamaterial företräder de inte sällan en politisk agenda. Bortsett från nedskärningarna har dagens globaliserade värld skapat andra utmaningar för journalistiken. Gränsdragningen mellan inrikes- och utrikesbevakning har blivit suddigare samtidigt som det har blivit svårare att skilja på ekonomi och politik. Av debatten framgår att den traditionella ämnesuppdelningen därför har blivit ett problem när det gäller att skildra en komplicerad omvärld. erik halkjaer, före detta utrikesreporter på GP, nämner som exempel den livsmedelskris som drabbade den fattiga världen för några år sedan. Nyheterna rapporterades då om upplopp i hungerns spår.
Samtidigt kunde ekonominyheterna innehålla glädjerapporter om hur lönsamt det var att spekulera i matvaror på grund av de höga priserna. Grim Berglund påpekar att TT har försökt lösa detta genom att flytta redaktionerna närmare varandra. På så vis kan utrikes- och ekonomiredaktionerna i högre utsträckning samordna sin rapportering. att naturkatastrofer och krig upptar för mycket plats i utrikesrapporteringen är de samlade journalisterna överens om. Positiva händelser och långsiktiga utvecklingstendenser riskerar att hamna i skymundan. Johan Myrsten beklagar att man inte fokuserar tillräckligt på till exempel minskningen av antalet fattiga i världen under de senaste 20 åren. Ingrid Thörnqvist från SVT håller med. – Det är viktigt att vi visar upp även de positiva tendenserna i världen för att ge en så sann bild som möjligt, säger hon.
studentliv
femte statsmakten nummer 04 2010
29
Så överlever kåren Sedan kårobligatoriet avskaffades 1 juli har villkoren för studentkårerna landet över förändrats. På JMK befarar man att kårens ekonomi får ta en stor smäll. Johan Falkman, kårens ordförande, menar att den långsiktiga lösningen är att avskaffa kårarvodet. text caroline kernen foto caroline åkerlund Tidigare år har man kunnat räkna ut hur stor budget kåren kommer att kunna röra sig med, beroende på hur många elever som kommit in på skolan. Numera är kåravgiften frivillig, därmed minskar kårens största inkomstkälla. Kårordförande Johan Falkman ser bara en lösning på problemet. – För att budgeten ska hålla långsiktigt krävs att vi avskaffar arvodet för verksamma inom kåren, säger Johan Falkman. i dag får verksamhetsansvariga inom JMK:s kår en symbolisk summa på mellan 1 000 och 2 000 kronor per termin för sitt arbete. Därutöver tillkommer timlön för de personer som sitter i kårexpeditionen tio timmar i veckan. – För var och en handlar det inte om så mycket pengar, men för kåren blir det en stor utgiftspost på nära 30 000 kronor, vilket vi inte har råd med, säger Johan Falkman. Mari Norberg, ansvarig för utbytesstudenter inom kåren, stöder kårordförandes förslag. – Nöden har ingen lag. Även om kårarvodet är en bra ide, får det inte stå över faktumet att vi överhuvudtaget har en kår, säger hon.
Att fortsätta med kårarvode skulle innebära nedskärningar på andra utgiftsposter för kåren, aktiviteter och liknande, vilket enligt Mari Norberg vore en större förlust. även om hon stöder förslaget om slopat arvode, uttrycker hon en oro för kårens framtid. – Jag engagerar mig utan att få något arvode över huvud taget. Jag hoppas att andras engagemang också bygger på ett intresse för kåren och inte på ekonomiska intressen, men det kan man aldrig veta.
– Jag är rädd att det blir svårt att få folk att kandidera till tidskrävande poster utan någon ersättning, säger Mari Norberg. Johan Falkman tror däremot inte att förslaget kommer att få några konsekvenser överhuvudtaget. Att det skulle leda till ett mindre visat intresse och svårigheter i att få folk att engagera sig är något han avvisar. – Om den där tusenlappen spelar någon roll kanske man inte ska engagera sig i kåren över huvud taget. Då kanske man ska skaffa sig ett extrajobb i stället, säger han.
xx
NYA ANSIKTEN. Nathalie Björk, ny kårordförande, flankeras av kollegorna Cathrine Bergström (till vänster) och Johan Edström (till höger).
femte statsmakten nummer 04 2010
Studentliv
femte statsmakten nummer 04 2010
31
Ny kår lyser upp i höstmörkret Efter en turbulent vår och sommar med risk för nedläggning kom beskedet att kåren på JMK får vara kvar. På höstens terminsmöte valdes en ny kår. Och den är hungrigare än någonsin. text sandra wiaderny foto cecilia träff Nya presidiet består av ordförande Natalie Björk, vice ordförande Johan Edström med stenkoll på budgeten och kassörskan Cathrine Bergström. Både Natalie Björk och Cathrine Bergström går tillsammans första året på JMK. Johan Edström har däremot hängt med ett tag, så han har koll på kårens verksamhet. – Vad tycker du om att vi har en sittning Johan? undrar kårens nya ordförande Natalie Björk. natalie björk har precis börjat som kårens ordförande men har en rad idéer som hon vill börja jobba med så fort som möjligt. Den förra sittningen resulterade i minus i kassan, samt litet engagemang. – Jag tror att marknadsföringen gick
fel. Man borde nå ut till klasserna så fort som möjligt och se hur många som är intresserade, säger Natalie Björk. en del poster kräver viss erfarenhet, därför har några gamla ansikten också valts. Caroline Åkerlund blir chefredaktör för Femte Statsmakten, Laura Kettunen likabehandlingsombud och Linn Ogelid ansvarig för Radio JMK tillsammans med Anna Bremer. Också tv-posten tillsätts av två personer, nämligen Ebba Wangler och Angela Blumen. Det blir en blandad kår med både inbitna JMK:are och nya som läser A-kursen i journalistik- eller medievetenskap. Efter ovisshet om kårens framtid så är den nya kåren redo att göra allt för att
stanna och med ambitionen att bli ännu bättre. före detta ordförande Johan Falkman höll i terminsmötet. Men han lämnar inte kåren helt utan tillträder posten som revisor. På mötet sågs också budgeten över och arvodet för presidiet togs bort. Det här lämnar utrymme för en spännande höst, med färre pubtillfällen men med fler möjligheter för andra aktiviteter. En händelserik hösttermin väntar med bland annat praktiska föreläsningar av kända ansikten och en rolig sittning för alla studenter på JMK. Kåren har klart för sig hur vi ska klara av hösten.
32
studentliv
femte statsmakten nummer 04 2010
Från skivbolag till studievägledning Med tidigare erfarenhet som produktchef på ett skivbolag, bartender, förskolelärare och doktorand är nu Peter Lindholm ny studievägledare på JMK. Efter att ha testat flera yrken har han hittat hem och hoppas kunna fortsätta efter vikariatets slut.
text ludvig mjöbring foto anna nilsson
Peter Lindholm provade på mycket innan han kom in på den akademiska banan. Det som sticker ut mest är arbetet som produktchef på ett skivbolag, där han fick arbeta en del med PR. Från den PR-kopplingen började sedan Peter Lindholm på en nystartad kurs med tv-inriktning, och han titulerar sig snarare tv-vetare än filmvetare. Mycket av vad han läst överlappar med mediastudier och Peter Lindholm känner därför att han är mer lämpad att jobba på JMK än till exempel Filminstitutet. som studievägledare har Peter Lindholm i början av terminen hjälpt studenter som vill byta till eller från JMK. – I början av terminen är det många som har läst första terminen i till exempel Göteborg och vill hoppa över hit. Då har jag fått de samtalen, säger Peter Lindholm. Han har också ansvaret för studenter med funktionshinder, såväl fysiska
STUDIEPROBLEM? Peter Lindholm, ny studievägledare, hjälper gärna till.
som psykiska. Dyslexi är ett av hindren han har ansvaret för, och han ser till att studenterna får rätt hjälp genom att skicka de vidare till centralstationen för funktionshindrade på Frescati. Där kan studenter få dyslexiutredningar och andra hjälpmedel från universitetet. även studenter som behöver stöd i sina studier utan att ha några direkta funktionshinder kan komma till Peter Lindholm, som talar varmt om språkverkstaden där studenter kan få hjälp med sitt skrivande. Han hoppas att informationen om språkverkstaden ska sprida sig, eftersom han tycker att det är en väldig resurs. – Jag skulle behövt något sådant när jag studerade, säger Peter Lindholm. Han fick sitt vikariat efter att Gunilla
Hjorth gick i pension. Han tillbringade början av terminen tillsammans med henne för att lära sig jobbet och jobbade då mer än de 50 procent han är anställd för. Peter Lindholm säger också att halvtid är vad riktlinjerna från Stockholms universitet säger att studievägledarna ska vara anställda, och han har hittills inte upplevt några problem med detta. resten av sin tid försöker Peter Lindholm bli klar med sin doktorsavhandling om tv-praktik på 50- och 60-talen och planerar att bli klar med den under året. Förutom det lyssnar han gärna på musik, helst vinylskivor med 60- och 70-tals-country, jazz eller rock. All kvarvarande tid läggs på familjen, speciellt barnen.
studentliv
femte statsmakten nummer 04 2010
07 xx
Fotograf: Melker Larsson/SL
Kårlösa riskerar SL-böter Den 1 juli i år avskaffades kårobligatoriet. För första gången på över 100 år får svenska studenter själva välja om de vill vara medlemmar i en studentkår. Men studenter utan kårmedlemsskap får inget studentkort och riskerar böter på tunnelbanan. text johan edström foto peter dovärn
Kårobligatoriet startade 1908 i Sverige, men redan 1667 infördes ett obligatoriskt medlemskap i de dåvarande nationsföreningarna. Det är med andra ord en långvarig sed som tas ur bruk höstterminen 2010. Anledningen till detta är att regeringen beslutat att en sådan bestämmelse inte tillhör ett demokratiskt system och strider mot föreningsfriheten enligt regeringsformen. Kårobligatoriet har länge varit omstritt och har tidigare varit uppe för prövning hos Europakommissionen för mänskliga rättigheter, som dock fann att bestämmelsen inte stred mot nämnda rättigheter. regeringen anser att obligatoriet bör ersättas av en modern variant då kårerna har en konkurrenssituation gentemot varandra om att ha kårstatus. De som har en sådan status kommer att inneha den i treårsperioder och få ett visst statligt bidrag för att bedriva utbildningsbevakande uppgifter.
En student kan alltså nu själv välja att vara eller inte vara ansluten till en kår. Om valet blir det senare finns det fyra olika kårer att välja mellan för de studerande vid Stockholms universitet: JMK:s studentkår, Stockholms universitets studentkår, studentkåren DISK och Socialhögskolans studentkår. om man vill behålla sin plats i SSSB:s bostadskö eller redan bor i en av deras studentbostäder måste man vara medlem i en av kårerna. Vid JMK:s studentkår går det dock att teckna ett halvt medlemskap, som kostar 100 kronor och berättigar till studentkort och SSSB:s lägenheter. För en student vid JMK som inte betalar kåravgiften till JMK:s studentkår blir det vissa förändringar. De privilegier och möjligheter som finns på kåren får endast användas av dess medlemmar. Till detta räknas en prenumeration på DN, fribiljetter till Dramaten, möjligheten att skriva för
Femte Statsmakten, jobba med studentradion och JMKTV. för att få ta del av SL:s studentrabatt måste man dock, till skillnad mot tidigare, inte vara ansluten till någon kår. Däremot måste man bära med sig en giltig studentlegitimation, såsom studentkortet, för hela tiden som studentbiljetten gäller. Dessa är från och med i år giltiga i antingen en 30- eller 90-dagars period. Studentkortet erhåller man dock bara genom att vara medlem i en kår. För den som ändå inte vill ansluta sig till en kår för att få kortet går det att få ett SL-intyg utfärdat av studentkåren eller SL Center. Detta gäller dock bara en viss period och måste förnyas för att det fortfarande ska fungera som studentlegitimation. Vid en biljettkontroll måste studenten, som tidigare, utöver sitt SL-kort kunna uppvisa giltig legitimation och studentlegitimation.
34
fs-debatt
femte statsmakten nummer 04 2010
”Kött? Nej tack!” FS DEBATT Ta chansen och tyck till du också! Maila ditt inlägg till: debatt@femtestatsmakten.se
tänk dig att du föds till en värld, snabbt förstår du att det finns en annan djurart som bestämmer över dig. I den här världen kan du inte göra dig förstådd ni pratar helt enkelt olika språk, de stänger in dig i en liten bur direkt när du föds. Där ger dem dig mat som ska göra att du ska bli så stor som det bara går. Din kropp väger nu så mycket att du inte kan gå. Då dödar de dig och äter upp dig. Senaste gången jag åt kött var jag 13 år gammal. För att klargöra: jag äter inte rött eller vitt kött, inte kyckling, inte skaldjur, inte fisk, inga djur. många har frågat mig varför jag blev vegetarian och mina anledningar har varierat genom åren. Mitt engagemang började i någon form av sökande efter en identitet där jag som 13-åring ville vara lite annorlunda. Det är lite pinsamt att erkänna men så var det. Den fasen gick över väldigt snabbt och jag började engagera mig i Djurens rätt och liknande organisationer för att jag tyckte synd om djuren. Än i dag tycker jag att det sättet som vi behandlar djur på är förfärligt. De flesta anser att allt liv är lika mycket värt. De flesta anser att det inte finns några raser inom människosläktet. De flesta anser att människan inte har rätt att äga andra människor. De flesta människor accepterar även Darwins lära om evolutionen. Vi härstammar alla från djurriket. Om allt liv är lika mycket värt har människan ingen rätt att ställa sig över djuren.
Vi människor har länge fördömt diskriminering gentemot andra på grund av fysiska skillnader. att acceptera argument om att människan skulle stå högst i rang på grund av fysiska skillnader är samma sak som att acceptera rasistiska argument om människor. Eller argument om att handikappade skulle ha mindre värde än friska. Jag kan inte acceptera sådana argument om människor och därför kan jag inte acceptera dem om djur. Många anser att det är naturligt att äta kött men att äta döda djur är ingen nödvändighet. Vi lever på 2000-talet och behöver inte gå ut och jaga för att få tag på mat. Vi behöver inte äta kött för att få i oss alla viktiga näringsämnen. Många saker som ansågs naturligt som incest, kvinnoförtryck, att tvinga vänsterhänta att skriva med högerhand, homofobi och våldtäkt är i dag inte accepterade av samhället. På samma sätt som vi har gått ifrån dessa uråldriga mönster ska vi gå ifrån köttätande. Ät vegetariskt! Det är dessutom billigt, nyttigt och smakar godare.
/Jenny Andersson Kommentera artikeln på: www.femtestatsmakten.se/wordpress
femte statsmakten nummer 04 2010
xx
www.femtestatsmakten.se