Femte Statsmakten no.5 2009 by Patrik Lythell

Femte Statsmakten

#5.2009

#5.2009 www.femtestatsmakten.se Ledare 3 Matilda Lann Tema: Diskriminering 4 Matilda Lann JMK – en skola för alla? 6 Malin Ny Krönika: Avgör hudfärg intelligens hos en sexåring? 7 Emelie Fågelstedt Nya ansikten i kåren 8 Malin Österberg Inget likabehandlingsombud på JMK 8 Minna Korsgren Gamla kårledningen inte redo att avgå 9 Minna Korsgren Profil: Katarina Gunnarsson 10 Fredrik Nilsson Delade meningar om JMK:s antagningssystem 16 Leonard Goldberg JMK är ett eftertraktat lärosäte 17 Erik Bråneryd Katarina Hahr är sin egen förebild 18 Sari Vettenranta Guide till JMK:s närområde 19 Matilda Andersson & Nils Matsgård Dåligt betyg till nya betygssystemet 22 Karl Flodin

Krönika: Den andra delen av Köping 23 Emy Krüger Ramadan på JMK 24 Martina Ölander Sanningen om flytten till Frescati 25 Emelie Fågelstedt En dag med Theodor Sigmond 26 Babs Drougge Tips till Stockholms bostadsdjungel 28 Elias Wärme Ståhl Jakten på kontraktet 29 Elias Wärme Ståhl Ingegärd Waraanperä 30 Joakim Carlson Välfylld höstrepertoar på Dramaten 31 Joakim Carlson Reklambranschens VM 32 Isabella Axelsson Femte Statsmaktens guide till studiemedel 33 Olof Adlercreutz Zebraprojektet i full gång 34 Caroline Åkerlund Medieproduktionen – ett vattenhål på JMK 35 Matilda Lann FS Debatt 36 I nästa nummer 38

LEDARE //

Jag sänker inte ambitionsnivån Äntligen är hösten här. Hösten är min tid. Det kan vara för att jag trivs bättre i stora stickade tröjor än i bikini och för att jag älskar mandariner. Men det har också med stämningen att göra. Hösten känns fräsch. Betyder ofta nystart och ny energi. Den här hösten blir en utmaning för mig. Jag ska göra ett helhjärtat försök att ta över som chefredaktör efter Åsa Secher, som tydligen har roligare saker för sig på Studio 1. Hur nu något kan vara roligare än Femte Statsmakten…

det vi gör. Så det gör jag så klart. Bättre möjlighet till att testa på tidningsproduktionens alla steg redan under studietiden finns inte. Jag ser det som ett utmärkt sätt att förbereda mig inför kommande arbetsplatser. Dessutom ger det arbetsprover - som är absolut nödvändigt vid anställningsintervjuer.

Jag tycker att det är sagolikt roligt och önskar att så många som möjligt ansluter till vår lilla redaktion den Redan nu har jag fått höra att jag borde sänka ambition- här terminen. snivån och inte ta FS på så stort allvar. Det är ju bara en kårtidning. Ingen riktig tidning. En studentproduktion Med hopp om en färgsprakande höst önskar jag er alla en skön läsning. utan särskilt stor läsekrets. Sänk ribban lite.

MATILDA LANN

Vilket nonsens! Vem vore jag att uppmana andra till att engagera sig om jag inte själv är motiverad och tror på

matilda.lann@femtestatsmakten.se

Chefredaktör

FEMTE STATSMAKTEN är studentkåren vid JMK:s studenttidning. Den ges ut av studentkåren men fungerar som en fristående enhet som granskar kårens verksamhet och Institutionen för journalistik, media och kommunikation. Innehållet i tidningen präglas av dess målgrupp, vilken främst är studenterna på JMK. Femte statsmakten syftar också till att fungera som en plattform för blivande journalister som vill skaffa sig praktisk erfarenhet. Alla som läser på JMK och är medlem i studentkåren vid JMK får engagera sig i Femte Statsmakten.

MEDVERKANDE I DETTA NUMMER Chefredaktör och ansvarig utgivare Redigeringschef och redaktör Redaktör Redaktör Redaktör Redaktör Redaktör Bildredaktör Webbredaktör

Matilda Lann Caroline Åkerlund Dante Thomsen Frida Sandgren Malin Österberg Minna Korsgren Sara Steinholtz Sparby Karl Persson Patrik Lythell

VILL DU KONTAKTA NÅGON I REDAKTIONEN? Skriv då till: förnamn.efternamn@femtestatsmakten.se

TEXT: Babs Drougge, Caroline Åkerlund, Elias Wärme Ståhl,

Emelie Fågelstedt, Emy Krüger, Erik Bråneryd, Fredrik Nilsson, Isabella Axelsson, Joakim Carlson, Kalle Flodin, Leonard Goldberg, Malin Österberg, Martina Ölander, Matilda Andersson, Matilda Lann, Minna Korsgren, Nils Matsgård, Olof Adlercreutz, Sari Vettenranta FOTO: Caroline Åkerlund, Elias Wärme Ståhl, Emelie Fågel-

stedt, Karl Persson, Kristina Olander, Linus Bronge, Malin Österberg, Martina Ölander, Minna Korsgren, Sari Vettenranta, Sofie Hallén, Åsa Secher ILLUSTRATION: Johanna Lann, Linus Bronge, Moa Ranung,

Sandra Karlsson, Sari Vettenranta REDIGERING: Carolina Palmqvist, Matilda Lann, Caroline

Åkerlund, Dante Thomsen, Malin Österberg, Minna Korsgren, Frida Sandgren, Sara Steinholtz Sparby

Tema: Diskrimineri ”Lika som bär vad är det att ha, lite annorlunda är inget fel att va”. Alla 80-talister har säkert trallat på trasdockornas sång någon gång. En sund strof, men ofta bortglömd i praktiken. I det här numret är temat diskriminering. Ett tungt men mycket viktigt ämne. Så länge funktionshindrade erbjuds förtidspension istället för fast jobb och hudfärg spelar större roll än kompetens måste vi fortsätta engagera oss. En som alltid strävar efter att engagera sig för de som inte själva kan komma fram i medieljuset är radioprofilen Katarina Gunnarsson. Möt henne i en längre intervju där hon bland annat berättar om varför också nationaldemokraterna borde få komma till tals. Läs också om Zebraprojektet på JMK, som handlar om att öka medvetenheten om de sju diskrimineringsgrunderna som finns i lagen. Med hänvisning till detta önskar Femte Statsmakten - oavsett kön, könsöverskridande identitet, sexuell läggning, religion, etnicitet, ålder eller funktionshinder- en trevlig läsning!

LÄS PÅ TEMAT Ramadan på JMK s. 24 JMK - en skola för alla? s. 6 Zebraprojektet i full gång s. 34 Inget likabahandlingsombud på JMK s. 8 Krönika: Den andra delen av Köping s. 23 Blinda Katarina Hahr är sin egen förebild s. 18 Krönika: Avgör hudfärg intelligens hos en sexåring? s. 7

ing

TEXT Matilda Lann ILLUSTRATION Johanna Lann

JMK - en skola för alla? JMK är en institution som säger sig värna om social och etnisk mångfald bland studenterna, men hur väl stämmer detta överens med verkligheten? Femte Statsmakten har undersökt JMK:s sammansättning av elever samt vad institutionen gör för att öka den sociala och etTEXT Malin Ny niska mångfalden.

FOTO Caroline Åkerlund

Denna termin började cirka 450 elever på JMK. Av dessa börjar cirka 220 stycken elever på grundkurserna- journalistikvetenskap och medie- och kommunikationsvetenskap. En klar majoritet av de antagna är tjejer. Ett undantag är dock journalistisk produktion, där könsfördelningen är ungefär 50/50. Den för terminen nya produktionskursen, medieproduktion, visar upp en betydligt mer ojämn könsfördelning. Endast en fjärdedel av de antagna är män. HÅKAN LINDHOFF, studierektor för

Journalistisk produktion och Medieproduktion, berättar att antalet kvinnliga elever som studerar på JMK har varit i majoritet i flera år. Även den nya kursen medieproduktion har varit populär bland kvinnor. – Det var betydligt fler antal kvinnliga sökande till medieproduktion, vilket givetvis ledde till att fler kvinnor än män antogs. Håkan Lindhoff framhäver dock att en jämn könsfördelning samt social och etnisk mångfald bland eleverna är viktig, då

det intellektuella klimatet stimuleras mer av detta. Någon kvotering menar han dock inte förekommer vid antagningen.

PÅ JMK:S HEMSIDA står det att institu-

tionen verkar för social och etnisk mångfald i samband med meritvärderingen till Journalistisk produktion och Medieproduktion. Håkan Lindhoff menar att denna formulering är vag och att det är svårt att ta hänsyn till sociala och etniska faktorer vid antagningen till produktionskurserna. – Det är viktigt att vi på institutionen är öppna för och välkomnar studenter med olika social och etnisk bakgrund. Vid antagning tar vi hänsyn till de sökandes bakgrund men vi kan tyvärr inte påverka den sociala strukturen eller vilka studenter som söker till JMK.

ÅR 2001 INFÖRDES en paragraf i hög-

skolelagen som innebar att lärosätena fick en skyldighet att aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Ambitionen var att öppna högskolan för underrepresenterade grupper, vilket brukar kallas ”breddad rekrytering”. I praktiken handlar ”breddad rekrytering” om att alla som uppfyller behörighetskraven ska känna sig välkomna och kunna delta i högskoleutbildning oavsett vilket land de kommer ifrån, var de bor eller vad deras föräldrar arbetar med. TYTTI SOILA, prefekt på JMK, arbetar

aktivt med mångfaldsfrågor. Hon framhåller att mångfaldsfrågor ständigt är uppe för diskussion på institutionen. – Vi är väldigt angelägna om att bredda rekryteringen till våra utbildningar. Vi uppmuntrar studenter att delta i Medvind- programmet för mentorskap i högstadieskolor i Stockholmsområdet och vi har inlett en aktiv rekrytering i gymnasieskolor belägna i områden med hög procent studieovana.

Avgör hudfärg intelligens hos en sexåring?

När jag var tio år gammal skrev jag mitt första nationella prov. En av de första uppgifterna som jag skulle kryssa i var vilken ras jag tillhörde. Det var i staten Connecticut, i USA och där för alla skolor statistik över vilka poäng barn av olika etnicitet får på de nationella proven. Det här gäller alltså barn från sex års ålder och uppåt. Frågan är om så unga barn ens har reflekterat över vilken ras de tillhör? Jag försöker föreställa mig föräldrar hemma vid middagsbordet förklara för sina barn att ”du är asiat”, ”du är svart”, ”du är vit”, ”du är latino”. Det måste finnas några barn som inte vet, vars föräldrar valt att skydda dem från vuxenvärldens fack. Blir de då tvungna att räcka upp handen och låta sin lärare avgöra vilken rastillhörighet de har? På National Center for Education Statistics (NCES:s) hemsida finns statistik över elevernas provresultat att läsa. Poängen är bland annat kategoriserade utifrån ras och står i tydliga stapeldiagram. Dessa stapeldiagram visar svart på vitt att asiatiska barn får högst poäng när det kommer till matematik och att vita barn är bäst på ordförståelse. Men avgör verkligen hudfärg en sexårings intelligens? Den amerikanska statistikbyrån menar antagligen själva att den här typen av dokumentation behövs för att visa hur barn med olika bakgrund har olika förutsättningar att klara skolan. De anser förmodligen att det är viktigt att använda statistik för att anpassa skolan för alla. Att ens hudfärg automatiskt visar på en förbestämd bakgrund är dock tvivelaktigt. Jag ryser när jag tänker på vad mer den här statistiken kan användas till. Jag ser ett skräckscenario framför mig där en professor står inför en stor publik människor och pekar på stapeldiagrammen och säger ”titta här, vita är den överlägsna rasen, ända från barnsben.” En skola ska lyfta sina elever. Då tycker jag att statistik ibland kan vara onödig och farlig. Alldeles för många människor väljer att tro blint på siffror. Sanningen är dock att statistik inte förklarar något om omständigheterna runt omkring. Världen kan inte speglas svart på vitt, men ändå gör vi det än idag. Det är något man inte behöver åka till USA för att hitta exempel på. En utländsk kvinna kan enbart komma in i mediebranschen genom kvotering, förklarade vår lärare för oss. En av oss, en mörkhyad kvinna på första raden, räckte genast upp handen och frågade: Så det är omöjligt för mig att få jobb då? Läraren svarade: Ja tyvärr, om det inte är genom kvotering. Sen fortsatte han sin föreläsning om det svenska medielandskapet. Hon blev tyst. Vi satt i ett rum fyllt med studenter som alla delade en dröm och en längtan efter ett jobb i mediebranschen. Läraren slaktade omedvetet en av dessa drömmar. Det var en av mina första lektioner på JMK.

KRÖNIKÖR /

Emelie Fågelstedt emelie.fagelstedt@femtestatsmakten.se

Nya ansikten i kåren

Vice kårordförande Erik Palmgren

JMK Studentkårs ordförande Sara Kinberg

Höstterminen är igång och JMK:s studentkår – Jag ville engagera mig i något och kåren på JMK verkade har fått en ny styrelse. Sara Kinberg har valts lagom stor och hanterbar, lite mysig, förklarar Sara Kinberg. till ordförande och trots att det har tagit tid NY I KÅREN är också Sofie Hallén som valts till pubmästare att få igång arbetet med kåren i höst hoppas och som ska ta hand om festerna för JMK:s studenter i höst. hon hinna med många aktiviteter. TEXT Malin Österberg FOTO Malin Österberg & Sofie Hallén

– Stora projekt skulle vara roligt, jag har hört talas om JMKdagen bland annat. Jag vill också ha många småprojekt att jobba med så att jag får vara kreativ, säger Sara Kinberg. SARA KINBERG GÖR sin första termin som student på JMK

och läser journalistikvetenskap men har tidigare bland annat läst ekonomi och juridik. Hon är full av energi och det var därför hon valde att söka posten som ordförande.

– Min vision, om man kan kalla det så om höstterminens pubar är tema tema tema. Det ska inte vara alltför avancerat utan bara bra fest, berättar en entusiastisk Sofie Hallén. – Jag kan också läcka informationen om att det kommer bli minst en sittning denna termin, vilket har varit efterfrågat, avslöjar den nya pubmästaren. har Erik Palmgren valts och aktivitetskoordinator är Christopher Mars. Kårens övriga poster är fortfarande vakanta. TILL VICE ORDFÖRANDE

Inget likabehandlingsombud på JMK Åsa Secher som var likabehandlingsombud på JMK förra året efterlyser en efterträdare. Utan en ansvarig student kommer alla påbörjade projekt att stanna av. TEXT Minna Korsgren – Jag har sökt med ljus och lykta efter någon som vill ta vid, säger Åsa Secher.

likabehandlingsombud förra året och ser nu hur alla projekHON VAR JMK:S

ten stannar av. Hon berättar att likabehandlingsombudet har fria tyglar att själv be-

stämma vad han eller hon vill engagera sig med. Själv valde Åsa att satsa på att öka

Gamla kårledningen inte redo att avgå Skiftet av kårledningen på JMK har kraftigt försenats. Det här bidrar till att bland annat insparksfesten skjutits upp. TEXT Minna Korsgren FOTO Åsa Secher

Det har gått fem veckor in på terminen och ännu har ingen insparksfest för alla nya studenter hållits. Trots att JMK har ett rykte om sig att vara en liten institution med en stark gemenskap har engagemanget för gemensamma fester och projekt varit lågt den senaste tiden.

sin revisor än. Innan det skett kan de inte få ansvarsfrihet för kårens ekonomi och lämna över verksamheten. Även utbildningen av den nya styrelsen har skjutits upp.

ANLEDNINGEN TILL att det inte blivit en insparksfest beror

JMK:s förra ordförande, är uppriktigt ledsen över det här men säger att den gamla styrelsen kommer att kunna lämna sina poster snart. Men innan dess finns det en hel del kvar att fixa. DN-prenumerationen och utskicket av studentkorten har inte kommit igång ännu och studenterna börjar bli otåliga.

på att det förra klubbmästeriet har slutat utan att planera för terminsstartens traditionsenliga fest på klubben H62 på Södermalm. Övriga i den gamla styrelsen har inte axlat det ansvaret utan hänvisar till den nya kårens ledning att ta över och planera för om det ska bli någon insparksfest över huvud taget. DEN NYA STYRELSEN håller som bäst på att sätta sig in i hur

kåren ska styras och vad som förväntas av dem. – Det ska bli helt underbart att få sätta igång säger Sara Kinberg, JMK:s nya kårordförande. HON BERÄTTAR att den nya styrelsen kommer se till att in-

formera om vad kåren håller på med framöver. Något som har varit bristfälligt vid terminsstarten. Idag har inte ens alla klasser fått information om att de ska välja klassrepresentanter som ska sköta kommunikationen mellan kårledningen och studenterna. Men om det blir någon insparksfest vet inte Sara Kinberg när Femte statsmakten frågar henne. ANLEDNINGEN TILL att kårskiftet tagit så lång tid beror delvis

på att gamla kårledningen inte fått sitt bokslut kontrollerat av

mångfalden bland de studenter som söker till JMK. Det här gjorde hon genom att informera om institutionens kurser på en del gymnasieskolor i Stockholm där eleverna vanligtvis inte söker till utbildningar som de JMK erbjuder.

IZABELLE POURREZA,

– Anledningen till att det tar så lång tid beror på vårt gamla registreringsStudentkårs före detta ordförande system. Uppgifterna fal- JMK Izabelle Pourreza ler bort när vi exporterar listorna med prenumeranter till DN och sedan måste vi föra in dem manuellt när studenterna hör av sig, säger Izabelle Pourreza.

– Vi har en otroligt homogen studentgrupp här på JMK, påpekar Åsa Secher.

tills vidare finns det ingen som representerar JMK eller driver de här frågorna vidare.

ett projekt där Stockholms universitet ordnar faddrar till olika grundskoleklasser som likabehandlingsombudet skulle kunna engagera sig i. Men

TYTTI SOILA,

DET FINNS ÄVEN

prefekt på JMK, säger att hon gärna vill samarbeta med studentkåren men menar att initiativet bör komma från studenterna själva. Det är studenterna

som avgör vilka projekt som har högst prioritet. – Hur vi jobbar beror på frågor som berör just den grupp studenter som finns i huset. Alla tycker inte att mångfald är särskilt sexigt, tyvärr, säger Tytti Soila.

Katarina Gunnarsson

uppmĂ¤rksammar de som inte hĂśrs Text: Fredrik Nilsson Foto: Karl Persson

Med sexton år bakom sig på Studio Ett och P1 fortsätter Katarina Gunnarsson sin mission. Att lyfta fram arbetarklassen och obstruera mot de fina åsikterna inom journalistkåren. Katarina Gunnarsson bubblar av tankar och funderingar. Hon pratar fort och bestämt om sina reportage, snurrar runt sin kontorsstol och rullar bort till skrivbordet där hon ägnat dagen åt att redigera vid sin dator. Ljudklippet är från hennes senaste reportage om våldet mot räddningspersonal i Uppsala. – Lyssna här, här har vi det moraliska dilemmat. Den här killen har varit med och kastat sten mot polisen, bara lyssna på honom. Sen intervjuar jag hans mamma och hon vet ingenting, hon tror

att han är en ängel. Om jag sänder detta blir han ju både offer och förövare på samma gång. Är det min uppgift att göra detta? från Studio Ett i P1 var en de tre nominerade i kategorin Årets Reportage för Stora Radiopriset. Det är det uppmärksammade radioreportaget om hiphopgruppen Kartellen som har gjort henne förtjänt av nomineringen. Kartellenreportaget var en serie i tre delar där Katarina Gunnarsson intervjuade tre medlemmar i Kartellen, en av medlemmarnas mamma och ett KATARINA GUNNARSSON

ungdomsgäng på ett torg i Bagarmossen som blivit inspirerade av Kartellens låtar och liv. – Jag fick jättemycket respons på medlemmens mamma som hade vittnat och satt dit sin egen son och indirekt gruppen också, en kriminell organisation. Det var många som skrev till mig och var jätteglada. Den här mamman hade gett dem hopp om ett Sverige där människor har ansvar inte bara för sitt eget barn utan även för en samhällsutveckling. som radioreporter efter att ha gått ut KARRIÄREN PÅBÖRJADES

KATARINA GUNNARSSON

” Fota mig såhär, säger hon och slänger upp cowboybootsen på skrivbordet. Jag vill se ut som Lars Weiss!” Dramatiska Institutets radiolinje. Studio Ett och P1 har varit hennes fundament under 16 år som journalist med avstickare på såväl hennes eget socialreportageprogram Gunnarsson i P3, som en tid på Uppdrag Granskning. Att slå vakt om det långa reportaget är viktigt för henne och möjligheten att kunna hitta ut till dem som inte har en självklar plats i media. De som hon en gång lämnade bakom sig.

metodiskt ta sig in i en kulturelit. Tog en fil. kand. i idéhistoria och läste internationell politik.

kring torget i Trångsund som hon tidigt lämnade bakom sig och började

NUMERA BOR HON

KATARINA VÄXTE UPP

– Jag känner hela tiden att jag hade ett ansvar att åka tillbaka till det där torget som jag lämnade. Med Kenta, Sonny och Mikaela som blev kvar. Jag tror att när jag gör reportage om till exempel Bårstaberget så är det egentligen om dem som jag gör reportaget. De som blev kvar. med man och barn på söder, en bra bit från de händelser och situationer som

hon vill återge. Vardagskonflikterna som hon skildrar ser inte ut som den vardag hon och hennes kollegor har, något som skapat diskussioner i korridorerna på Sveriges Radio. – Man rapporterar att fjorton procent röstar på Nationaldemokraterna i Bårstaberget. Ska man inte lyssna på dem då? Det är många som säger ”nej, det där skulle man inte kunna sända”. Men de tycker ju så, varför kan inte deras röst vara en del i den offentliga debatten? Vem är jag som journalist att tycka ”nej, det är inte fina åsikter, då ska de inte få höras”. blandad känsla hos Katarina Gunnarsson när hon beskriver sin syn på radioreporDET FINNS EN

tage. Å ena sidan anser hon sig vara främst journalist som ger en inblick i hur verkligheten kan se ut, samhällsdebatten är inte något hon vill ta del av. Å andra sidan vill hon låta de som har det svårt få komma fram i medieljuset. – Jag har en mission att jag vill lyfta fram svensk arbetarklass och de som inte får vara med i den offentliga debatten. Nu råkar vissa ha mer främlingskritiska åsikter, där får man göra en avvägning. Man får inte släppa ut rasistiska åsikter. Men jag vill lyfta fram dem i alla möjliga frågor. Jag vill åka till Hofors och göra reportage om arbetslösheten, jag vill ut och träffa de där som andra inte träffar. senaste radioreportage handlade om just Hofors, ett litet samhälle utanför Falun som är plågat av den stora arbetslösheten. Inte minst bland samhällets unga tjejer. ETT AV KATARINAS

hitta pärlan i en historia som sammanfattar det personen känner, utveckla den och sedan ”polera pärlan”, som hon uttrycker det. I varje reportage vill hon hitta den

” Jag har en mission att jag vill lyfta fram svensk arbetarklass och de som inte får vara med i den offentliga debatten.” där historien som hade kunnat berättas för vem som helst, vid vilket århundrade som helst och alla hade kunnat förstå den känslan personen vill förmedla.

– Folk blev tokiga när de hörde de arbetslösa tjejerna, som bara ville ta hand om sina barn, träna innebandy och gå på socialbidrag. ”Ska jag betala mina skattepengar till hennes innebandyträning?” sa vissa, andra ringde in och tyckte synd om deras liv.

mot de klassiska grävreportrarna, som hon menar inte drar sig för att trampa på vem som helst för att kunna publicera sin story. Hon framhåller att det är viktigt att vara snäll när hon rapporterar om människors jobbiga situation, att hon är lika mycket sig själv som hon är journalist i reportagen.

till sin dator och spelar upp sina reportage, vi lyssnar på inslag om Kartellen, hon läser upp mail från arga kritiker och hyllande folkhemsnostalgiker. Till sist kommer vi till tjejerna i Hofors. Hennes intervjumetodik är genomgående konsekvent, att hitta tre nivåer i personens berättelse. Nuet, den sammanfattandeoch den eviga berättelsen. Att

– Man får inte göra lyteskomik av det när någon har det svårt. Men man får inte heller vara försiktig, jag måste alltid våga ställa de jobbiga frågorna oavsett situationen. Men när jag jobbade som hårdast under mitt reportageprogram Gunnarsson tappade jag den medmänsklighet som jag måste ha för att få mina personer att börja prata. Jag blev för hård och

HON GÅR FRAM

KATARINA VÄNDER SIG

då fick jag inte den berättelsen jag vill ha. att hon vill vara som vindstruten på en flygplats som vänder sig allra först när vinden byter riktning. Hon vill hitta det som händer i samhället innan det blir uppmärksammat hos allmänheten. KATARINA SÄGER

– Jag var ju flera år före med mina program när hela hedersdebatten drog igång för 10 år sedan. Det kan jag känna mig stolt över, att jag lyckas pejla av läget innan det händer. Det har jag lyckats med några gånger faktiskt. – Fota mig såhär, säger hon och slänger upp cowboybootsen på skrivbordet. Jag vill se ut som Lars Weiss! vill vara kaxig i det hon gör, men också snäll. Ödmjukheten mot dem hon träffar på vägen ut från radiohuset är påtaglig. Varje medarbetare möts med ett leende och en varm kommentar om deras arbete. Medmänskligheten följer alltid med, såväl i Sveriges Radios korridorer som på ett grått torg i Bagarmossen. KATARINA GUNNARSSON

KATARINA GUNNARSSON Född: 1966 Bor: Stockholm Familj: man och två barn Meriter: fil. kand. i idéhistoria och antropologi, två år på Dramatiska institutet, programledare för bland annat ”Svenska utflykter”, ”Folkradion”, ”Gunnarsson” och Studio 1.

Delade meningar om

JMK:s antagningssystem Mikael Bengtsson och Max Pröckl

Nu är höstterminen här. JMK-eleverna har fyllt lokalerna och föreläsningarna är i full gång. Det är många som vill bli journalister. Väljer man att utbilda sig på JMK väntar först ett år av rent teoretiska studier. Därefter har man möjligheten att söka in till ett mer praktiskt år - journalistisk produktion eller medieproduktion. Detta upplägg har inte enbart mött positiva reaktioner. TEXT Leonard Goldberg FOTO Karl Persson

Max Pröckl är 22 år och har precis påbörjat sitt första halvår på journalistisk produktion. Han ser antagningssystemet som aningen diskriminerande. – Jag kan tycka att JMK:s antagningssystem är lite väl exkluderande. Jag tror de missar många journalistiska talanger som inte har ett jättestort intresse för akademiska studier och därför struntar i att gå här. UPPDELNINGEN ÄR ETT resultat från

1989, då Journalisthögskolan och Centrum för masskommunikationsforskning slogs samman till en institution och bildade JMK. Ett år efter, 1990, inrättades journalistik som ett akademiskt ämne. STUDIEREKTORN FÖR journalistikve-

tenskap och medie- och kommunikationsvetenskap, Anja Hirdman, tycker

inte det är konstigt att ha ett teoretiskt första år. Hon pekar på att de båda ämnena inte enbart är steg i ledet till de praktiska utbildningarna utan att de också är forskningsämnen på institutionen. – Det finns teoretiska vidareutbildningar vid sidan av de två produktionskurserna, berättar Hirdman. Vad gäller antagningen till journalistisk produktion finns det ju ett antal olika kvoteringsgrupper man kan söka in på. MAX PRÖCKL ANSER INTE att skolans

akademiska tänk är helt obefogat. – Självklart skall man inte ta bort det teoretiska, det är viktigt. Men jag tycker att man skall blanda in mer praktiska moment i det första året.

FÖR KARIN BRAMSJÖ, 20 år, som pre-

cis börjat A-kursen i journalistikvetenskap känns JMK:s system oklart. – Jag skulle nog föredragit JMG:s system, där man söker in till ett helt program. Det känns tryggare. KLASSKOMPISEN MIKAEL Bengtsson,

22 år, är mest glad att han över huvud taget kom in på journalistikvetenskapen och tycker att systemet är rimligt. – En nackdel kan dock vara att man går ett år och sedan inte vet vad som händer. Att man hänger löst. På det sättet kanske det är tryggare och stabilare på JMG. TROTS DE MÅNGA reaktionerna finns

det i dagsläget ingen antydan på att systemet kommer att förändras.

JMK är ett eftertraktat lärosäte Kombinationen av den rådande finanskrisen och det stora antalet färdiga gymnasieelever ledde fram till att 325 000 personer sökte till högskola och universitet den här hösten. ÖkTEXT Erik Bråneryd ningen gäller även JMK. FOTO Minna Korsgren

Statistik från Verket för högskoleservice (VHS) tyder på att lågkonjunkturens klor har drivit många svenskar tillbaka till skolbänken, och av ansökningsstatistiken att döma var JMK ett populärt val. DE 70 LEDIGA PLATSERNA på Jour-

nalistikvetenskap lockade hela 1117 sökande i år, varav 276 av dessa hade kursen som förstahandsval. Det innebär en 28-procentig ökning av det sammanlagda antalet sökande jämfört med föregående år. ÄVEN GRUNDKURSEN i Medie- och

kommunikationsvetenskap hade en stadig ökning jämfört med förra året. Årets 900 sökande innebär en ökning på 30 procent jämfört med i fjol. Av dessa var 190 förstahandssökande. LÅGKONJUNKTUREN och det stora an-

talet nyexaminerade gymnasister är två betydande orsaker till att mängden sökande till institutionen ökat. Totalt har över 2000 personer visat intresse för de två grundkurserna som tar emot 70 personer vardera. Men när Femte statsmakten hör sig för ger studenterna en annan förklaring till varför de vill studera på JMK. RICHARD BESKOW OCH Martin Bert-

holdsson har just börjat läsa grundkursen i Medie- och kommunikationsvetenskap. De är ense om att institutionens goda rykte och läge i centrala Stockholm spelade stor roll när de sökte hit.

– Jag hade hört gott om JMK innan och hade en lärare som läst här tidigare som rekommenderade skolan, säger Martin Bertholdsson om varför valet föll på just JMK.

JMK:S

RICHARD BESKOW TÄNKER i liknande

– Många på JMK har dessutom anhöriga eller bekanta som har läst här tidigare, och närheten till Stockholm är också en anledning till skolans popularitet, säger Gunilla Hjorth.

banor. – Jag tyckte att Medie och kommunikationsvetenskap lät som en intressant kurs och jag tyckte att det lät bra att skolan var anknuten till Stockholms universitet.

STUDIEVÄGLEDARE Gunilla Hjorth bekräftar att JMK:s goda rykte och anknytning till Stockholms universitet varit viktiga incitament för att få studenter att börja studera på JMK.

Katarina Hahr är sin egen förebild Radio Gotland gav Katarina Hahr sex månaders praktik på livsåskådningsredaktionen på SR. Fastän att hon hade med sig egen teknik och redigering fick hon inte göra något på ett helt halvår. – Alla mina idéer sågades totalt, poängterar Katarina Hahr. MED SJU ÅRS ERFARENHET av att

spela teater på Dramaten, hade Katarina Hahr kontakter i branschen vilket ledde till att hon fick en intervju med Lars Norén. Intervjun kom att handla om människovärde, något som Lars Norén upplevde att han hade förlorat. Intervjun uppmärksammades av en kollega på SR som framhöll att den måste sändas i radio.

När Katarina Hahr klev in på Arbetsmarknadsinstitutet och sa att hon ville återuppta sina journaliststudier möttes hon av orden ”kom ner på jorden”. Idag, drygt 15 år senare, sitter hon som etablerad journalist på SR med bland annat utmärkelsen ”Hjärter Ess” i bagaget. TEXT OCH FOTO Sari Vettenranta

Katarina Hahr gick femte och näst sista terminen på Journalisthögskolans treåriga journalistlinje, när hon blev blind år 1992. Orsaken var en kronisk ögoninflammation som hon haft sedan sex års ålder. – Övergången till en tillvaro utan syn var fruktansvärd, säger Katarina Hahr som drog sig undan och fick hantera nya levnadsrutiner. Hon berättar att hon upplevde hur sjukvården målade upp en

bild av att livet som kvinna, mamma och arbetande skulle vara slut. EFTER ETT PAR ÅR med rehabilitering

fick livet en ny vändning. Katarina Hahr bestämde sig för att bli sin egen förebild och krossa fördomen om att funktionshindrade är fula, fattiga och inkompetenta arbetskrafter. HON LÄSTE KLART sin journalistexa-

men, skrev en artikel till ett uppslag i DN som gav henne självförtroendet tillbaka och fick sedan praktik på Radio Gotland i Visby. Där direktsände hon ett program en gång i veckan under två års tid utan lön. – Hade jag ringt och sagt att jag är blind och inte erbjudit mig att jobba gratis, hade jag aldrig fått praktiken, säger Katarina Hahr. TILLSAMMANS MED Fredrik Wad-

ström gjorde hon den uppmärksammade dokumentären ”Blind”. Det frilansjobbet och de goda referenserna från

– På jobbet frågade en av de ansvariga på kulturredaktionen hur det kom sig att jag fått en intervju med Lars Norén, säger Katarina Hahr. RESULTATET BLEV EN intervju med

recensioner i två stora tidningar vilket gav Katarina Hahr fast jobb på SR. HON KOM SEDAN att bli projektledare

för radiosändningen ”Välviljans Apartheid” som prisades med Årets Stilpris 2008 med motiveringen att man lyckats få fram hur verkligheten ser ut för många funktionshindrade. – Det är inte väsentligt att skriva om hjälpmedel och rullstolar, det viktiga är att alla får veta hur funktionshindrade blir bemötta i arbetslivet och i sin omgivning och vilka fördomar som besudlar hela ämnet, menar Katarina Hahr. TROTS FAST JOBB på SR har Katarina

Hahr blivit erbjuden förtidspension tre gånger.

] E ID

U G [

till JMK:s närområde

Femte Statsmakten guidar både nya och gamla JMKstudenter till de bästa matställena i området.

TEXT Matilda Andersson & Nils Matsgård FOTO Kristina Olander, ILLU STRATION Sandra Karlsson

Har du håltimme? Långt hem? Lugn, vi hjälper dig. Nedan följer en snabbguide till matställen och andra aktiviteter i närheten, vi har utgått från en radie på 8 minuters gångavstånd från skolan. Vi har betygsatt ställena efter pris, miljö, service och såklart efter smak. KARLAGRILLEN

3 McQuail av 5 möjliga Öppettider: 10.00 – 23.00 Prisklass: Den billigaste lunchen i området. Här kan du köpa kokt korv med bröd för 15 kronor. Kuriosa: Varning för fåglarna som hjälper till att äta upp din mat, oavsett om du hunnit bli mätt och lämnat bordet eller ej.

FORNO ROMANO

2 McQuail av 5 möjliga Öppettider: 10.00 - 19.00 Prisklass: För den som vill ha en lite stadigare lunch och inte tänker på CSN. Mycket affärsmän- och kvinnor runt lunchtid. Matpriserna ligger runt 90 kronor per rätt. Kuriosa: En perfekt plats för att spana på andra människor. Vi ser dem, för vi sitter högt. BANÉRBAGERIET

3 McQuail av 5 möjliga Öppettider: Vardagar 7.30 – 18.00 Prisklass: Bageriet är inte CSN-anpassat, men för den som vill lyxa till det på fredagseftermiddagen rekommenderas chokladmintkakan starkt. Denna godbit kostar 25 kronor. Kundkrets: Förutom JMK-studenter kan du stöta på både affärsmän och föräldralediga kvinnor berättar Liiu, det hjälpsamma cafébiträdet. Kuriosa: Banérbageriet har en trevlig atmosfär, testpanelen gillar särskilt oststängerna, för 20 kronor hektot, som mycket väl passar som mingeltilltugg. Chokladbiskvierna är beroendeframkallande, en annan favorit är det mycket GI-vänliga brödet Kornspitz.

AMADORE

4 McQuail av 5 möjliga Öppettider: 8.00 – 17.30 Prisklass: Låga priser som passar som handen i handsken för den fattige studenten. Prisvärd dagens soppa för 59 kronor. Har du en stressig morgon kan du köpa med dig en frukostpåse för 40 kronor. Kuriosa: Den lilla lokalen ger lätt en klaustrofobisk känsla som påminner mycket om den man har natten innan en tenta.

21 PIZZERIA GYLLENSTIERNAN

1 McQuail av 5 möjliga Öppettider: 10.00 – 21.00 Prisnivå: En ordinär pizza kostar 72 kronor. Kuriosa: Är du sugen på att stöta på lite framtida kollegor? Då är det här rätt plats för dig. Ägaren berättade att SVT och SR med jämna mellanrum har sina företagsluncher här. Gällande servicen så lämnade den mycket i övrigt att önska då personalen inte prioriterar att ge kunden ett så trevligt bemötande som möjligt.

JMK-KAFETERIAN

4 McQuail av 5 möjliga Prisklass: Helt okej nivå för den hungriga och ekonomiskt tilltryckta studenten. Kuriosa: Vi provade foccacia. Är du sugen på en flottig lunchmacka så håller den vad den lovar. Pastasalladen med skaldjur är prisvänlig, du blir mätt men det är ingen sensationell smakupplevelse. Amir heter han som oftast finns på plats.

SUSHIBAR FUJI-YA

4 McQuail av 5 möjliga Öppettider: 10.00 – 21.00 Prisnivå: Mycket prisvärd och god sushi. En dagens åttabitars för 69 kronor inklusive misosoppa. Kuriosa: Välj själv om du vill sitta inne eller ute.

TV-CAFÉET I SVT-HUSET

5 McQuail av 5 möjliga Öppettider: 07.00 – 18.00 Prisnivå: Priserna håller måttet. Du kan köpa en fralla för 22 kronor, ett rör Menthos minttabletter för 9 kronor och en kopp kaffe för 17 kronor. Kuriosa: Mannen bakom disken lägger ned såväl omsorg som kärlek på sitt kaffebryggande. Han visar, med all önskvärd tydlighet, att den viktigaste bönan varken kommer från Chile eller Colombia utan från hjärtat. Lokalen är fräsch med flera sköna sittplatser. Atmosfären är avslappnad och lugn. Här har du chans att möta flera SVT-profiler.

CAFÉ KARLA

3 McQuail av 5 möjliga Öppettider: 08.00 – 16.00 Prisnivå: Dagens lunch kostar 75 kronor, kaffet kostar 15 kronor. Kuriosa: Tråkigaste inredningen i världen. Kalt och opersonligt.

Dåligt betyg till

nya betygssystemet Det nya sjugradiga betygssystemet som införts på Stockholms Universitet i samband med Bolognaprocessen möts nu med stark kritik, både från studenter och från lärare. Syftet med skiftet har bland annat varit att öka jämförbarheten med andra skolor internationellt, men det tycker kritikerna inte stämmer. TEXT Karl Flodin FOTO Karl Persson

Första juli 2008 införde Stockholms Universitet ett nytt betygssystem på alla sina institutioner. Anledningen är Bolognaprocessen, en överrenskommelse mellan många EU-länder för att lät�tare kunna jämföra betyg mellan skolor. Även om reformen till hög grad rör saker som betyg, så finns det i reformen ingen direkt standard för betyg som alla ska följa, utan det är upp till varje skola att bestämma vilket system de vill ha. De allra flesta har valt att behålla det gamla U-G-VG-systemet. Avvikaren är Stockholms Universitet, SU. infört är sjugradigt och ska enligt förespråkarna passa bättre på ett internationellt plan. Detta har orsakat mycket debatt, där en av de främsta kritikerna är Stockholms Universitets Studentkår, SuS. På sin BETYGSSYSTEMET SOM SU

hemsida kallar de det nya systemet för den mest problematiska delen av Bolognaprocessen, en del som inte kommer att ge de fördelar som den utlovar, samtidigt som den för med sig många nackdelar. - Illusionen av jämförbarhet är lätt att införa, verklig jämförbarhet är någonting annat, menar SuS. de tycker så här är att det ändå är många skolor utomlands som använder helt andra betygssystem. De anser också att jämförbarheten inom Sverige blir betydligt sämre än vad den var innan, då många andra skolor behåller det gamla systemet. ANLEDNINGEN TILL ATT

lärare på JMK, har en liknande uppfattning. Han säger HÅKAN LINDHOFF,

att han redan från början såg problemen med systemet, då det inte bygger på samma grunder som många länder i Europa har. I Sverige har vi ett målbaserat betygssystem, medans de flesta andra länder betygssätter beroende på hur eleven har presterat jämfört med sina studiekamrater. - Ett A här kan ju betyda något helt annat än där, menar Håkan Lindhoff. att säga så här tidigt om bytet har varit bra eller dåligt. Ingen vet hur betygssystem i Sverige och Europa kommer att se ut i framtiden. Kanske införs det en europeisk standard, kanske fortsätter det som i dagsläget. Med tiden så kommer vi få veta om Stockholms Universitet gjorde rätt i att vara den första skolan med att byta system, eller om det var ett stort snedsteg. DET ÄR DOCK SVÅRT

Den andra delen av Köping

Jag satt och tittade på Allsång på Skansen i somras när teatergruppen Glada Hudik var med och uppträdde. När jag hörde Toralf Nilsson och motspelerskan Theresia Widarsson sjunga blev jag riktigt rörd. Han var grym. Hon var fantastisk. Pär Johansson är grundaren av teatergruppen som består av ett gäng utvecklingsstörda och otroligt begåvade sångare och aktörer. De gör succé runt om i landet och får stående ovationer med musikalen Elvis. Att skapa denna grupp är enligt mig och många andra en fantastisk idé men när Pär Johansson presenterar framförandet och gruppen före uppträdandet är det mestadels snack om hur mycket tokigheter som händer runt dessa människor. Toralf har visst träffat på Kronprinsessan. Han kallade henne för bruden och försökte lägga in en stöt, vilket är hysteriskt roligt, men är det väsentligt? Istället för att lägga mer krut på att berätta om hur otroligt begåvad gruppen är, talas det om hur varje dag är som att vara i en rolig och kärleksfull familj. En familj där allt är hurtigt och glatt. Det blir nästan förlöjligande. Det är lite så de funktionshindrade ofta speglas i media. Det vi får se är komiken och värmen dessa människor är fulla av eller så framställs de som offer på nyheterna. Är det verkligen hela sanningen? I dokumentärserien I en annan del av Köping träffar jag fyra funktionshindrade vänner i ett gruppboende. Även här får jag se det glada med mycket värme och känslor. Jag får följa med de fyra på äventyr och följa med i deras vardag. Eller ”vardag” kanske man ska säga? För visst utelämnas fakta om deras verklighet även om vi här får en bättre bild av deras liv. Kanske skulle vi se lite annorlunda på funktionshindrade och få lite mer förståelse för dem om vi också fick se hur sjukdomen påverkar dem och hur det är att leva med till exempel Downs syndrom. För som det är nu verkar Tobbe i Köping vara lite av en clown och oj vad roligt man skulle ha om man umgicks med Toralf under en dag. De är ju för härliga. Jag tittar, jag får skratta en smula och kan sedan leta reda på Tobbes roligaste klipp på TV4:as hemsida. Det är bra TV. Det säljer. Jag vill ha Köping men med mer av verkligheten. Jag vill kunna skapa mig en bättre uppfattning om hela deras värld, utan att behöva titta på halvtaskiga dokumentärer på UR. Kanske vågar TV4 uppgradera programmet om de fyra vännerna? Eller kan vi lita på att filmatiseringen av historien om Glada Hudik visar alla sidor och inte bara de underhållande? Upp med det på agendan. Det behövs en bättre representation av funktionshindrade i alla medier. Utan offerstämpeln och med en bättre balans mellan komik och den dystra men så viktiga sanningen.

KRÖNIKÖR /

Emy Krüger emy.kruger@femtestatsmakten.se

Ramadan på JMK

- kan man plugga när man fastar?

Andrummet vid Frescati

Ramadan är den islamiska fastemånaden. Alla friska vuxna muslimer ska från soluppgång till solnedgång avhålla sig från mat, dryck, rökning och sex under denna tid. Hur är det då som student, i ett icke muslimskt land, att studera medan man fastar? Femte Statsmakten träffade Seda Aksoy som läser journalistikvetenskap på JMK. TEXT & FOTO Martina Ölander

– Det jobbigaste med att fasta och plugga på samma gång är framförallt de tidiga morgonarna, när man inte har ätit eller druckit något, berättar Seda. HON BERÄTTAR HUR det är att fasta i

Turkiet jämfört med i Sverige. – I Turkiet är det enklare eftersom alla fastar på samma gång och alla är i samma situation. Hon jämför ramadan i Turkiet med Sveriges julafton. – Stämningen, miljön, gemenskapen, förklarar hon.

blir tvungen att ta igen det senare. VID FRESCATI HAR Stockholms univer-

sitet ett andrum dit man kan gå och be eller använda för andra spirituella ändamål. Rummet är ljust och luftigt med en stor, mjuk röd matta som täcker nästan hela rummet. På fönsterskärmen ligger ett bönschema. PÅ JMK FINNS inget andrum, däremot

finns ett vilorum. Det är ett litet rum med säng, badrum med dusch och ett litet fönster. Gunilla Hjorth, studievägledare på JMK, visar upp rummet.

inte intrycket av att Seda känner att hon har något att klaga över. Hon visar styrka i att klara av att stå emot frestelserna under ramadan. Hon säger själv att hon mår bättre av att ge sig ut än att ligga hemma och sova. – Det är mer betydelsefullt när man har varit ute och gjort något medan man fastar. Man uppskattar det man har. Man har förståelse för de som inte har det man själv har. Genom att stå emot det materiella och matlusten så känner man sig mer själslig. RAMADAN INTRÄFFADE i år mellan

21/22 augusti och 19/20 september. Under ramadan ber man regelbundet vid bestämda tider under dagens gång. Om man inte har möjlighet att fasta och har råd så ska man skänka till de fattiga.

på sina vanor för att passa in dem för studierna. I Turkiet kan man få ledigt från skolan för att fasta.

– Det används först och främst för de som är sjuka, men om man vill be kan man komma till mig och hämta nyckeln. Vilorummet nämns inte på JMK:s hemsida.

– Självklart skulle det vara lättare om lektionerna här i Sverige var anpassningsbara, men det är inget man kan begära.

– Man kanske borde sätta upp en skylt på dörren så att folk vet om att det finns, funderar Gunilla Hjort.

Under ramadan ska man visa hög aktning för sin familj och rena sitt sinne genom att undvika beteenden som våld, ilska, avundsjuka, småaktighet, girighet och illasinnad ryktesspridning.

Det händer att hon blir tvungen att hoppa över lektioner för att de inte passar in. Hon fastar till exempel inte dagen innan eller samma dag hon har en tenta utan

NÄR SEDA BLIR informerad om rum-

FASTAN AVSLUTAS med Eid eller Bay-

SEDA BERÄTTAR HUR hon ofta ändrar

men säger hon att hon inte har hört talas om dem, men att hon ändå föredrar att be hemma när det passar in bäst. Man får

ram i tre dagar efter sista fastningsdag. Då ska man besöka äldre, bli vän med sina ovänner och träffa nära och kära.

Sanningen om flytten till Frescati Rykten om att institutionen ska flytta till Frescati har ekat mellan väggarna i många år här på JMK. Nästa år. Eller året efter det. Eller kanske året efter det? Flytten är ingen myt, men det kommer att dröja till tidigast 2014 innan den blir av. TEXT OCH FOTO Emelie Fågelstedt Roland Carlsson, vaktmästare på JMK, berättar att det senaste budet är att flytten är planerad att äga rum år 2014. Han tilläger att personalen inte vet så mycket om saken.

i sin arbetsblogg år 2007. Han menade att skolan arbetar med att skapa plats för alla ute på Universitetsområdet, men att flytten i sig troligtvis kommer att hålla på under flera år.

– Det finns ingen flyttgrupp eller något liknande som har arrangerats. Dessutom finns det än så länge inga lokaler för oss att flytta till. Bygget är inte ens påbörjat, säger Roland Carlsson.

JANA ROBEZNIEKS är handläggare på

STOCKHOLMS UNIVERSITET har som

vision att samla alla skolans institutioner ute på Frescati. Där har största delen av universitetet legat sedan 1960-talet. Idag ligger vissa institutioner utspridda över Stockholmsområdet som till exempel JMK, Filmvetenskap och delar av Lärarhögskolan. Syftet med att samla alla institutioner på samma område är att skapa bättre samarbete över institutions- och fakultetsgränserna, skrev Kåre Bremer, rektor på SU,

Byggnadsplanering på Frescati och planerar inför flytten av JMK till Universitetsområdet. Hon berättar att det inte finns några konkreta beslut om när eller var institutionen ska flytta. Troligtvis kommer den att hamna i Södra Huset när andra institutioner flyttar till de nya byggnaderna vid Albano. – Då kommer det att göras plats för JMK i de gamla lokalerna. Men ingenting är fastlagt än. Det enda som är säkert är att flytten kommer att bli av, säger Jana Robeznieks. MALIN NY GÅR Medieproduktion och

tycker inte att flytten låter som en bra idé.

– Det är så opersonligt ute på Universitetet och här på JMK har vi mer gemenskap menar hon. Niklas Ricaforte i samma klass instämmer. – Det är en annan samhörighet här. Där borta blir man en i mängden. Elever som går JV1 har inte hört ryktena. När de först får höra talas om flytten är de ganska negativa till förslaget. – Det är den sämsta idén jag har hört på länge, vi trivs bra här, säger Mikael Bengtsson. Sen blir de tysta och tänker. Efter en stund säger Leonard Barratt. – Det kanske vore mer gemenskap med övriga Stockholms Universitet om vi flyttade. Här är vi lite outsiders och har ingen koll på vad som händer ute på Frescati. Om skolan flyttade kanske man skulle förstå mer att man går på ett universitet.

En dag med Theodor Sigmond

Bland de anställda på JMK är det en som man kanske tror är elev snarare än personal. Vem är egentligen den unga blonda killen som sitter i studentexpeditionen? Femte statsmakten tillbringade en dag med kursadministratören Theodor Sigmond. TEXT Babs Drougge

FOTO Linus Bronge

Vi möts utanför studentexpeditionen och Theo, som han går med på att kallas, visar vägen till ett litet fikarum med omaka fåtöljer. En kollega sticker in huvudet och ropar grattis, varpå Theo kungör att idag är hans tjugofemte födelsedag. HAN KOM TILL institutionen för drygt

ett år sedan efter att ha läst bland annat idéhistoria och religionshistoria på Stockholms universitet. Det var Theodors

mamma som jobbar på SU som tipsade om att JMK sökte en ny kursadministratör. Att Theo är yngst på institutionen ser han som en fördel. – Jag känner att jag kan känna igen mig i studenternas sits, särskilt som jag själv pluggade innan jag kom hit, säger han.

de kommer för att registrera sig så här i början av terminen eller för att hämta eller anmäla sig till en tenta. – Det ska man ju egentligen göra på internet, men det verkar vara krångligt för vissa, säger han. FÖRUTOM ATT ta emot studenter i expe-

MÖTET MED studenterna är också den

roligaste arbetsuppgiften tycker han, när

ditionen innebär Theos arbetsdag en hel del administrativt arbete.

Det första han gör när han kommer till institutionen på morgonen är att se om det har kommit in några nya betyg som ska föras in i betygssystemet. Betygen har alltid högsta prioritet så att inte studenter ska sitta och undra i onödan. När väl det är avklarat tar Theo itu med att planera kurserna på JMK. INFÖR FRAMTIDEN ställer sig Theo öp-

pen, han tycker att det är svårt att komma på och ta ett beslut om vad man ska göra resten av livet. Han säger att han skulle kunna tänka sig att bli religions- eller filosofilärare, eftersom han själv törstar efter kunskap och läser mycket filosofi och historia på fritiden. Men helst av allt skulle han vilja syssla med film eller teater som länge har varit ett stort intresse, sedan början av året träffas han och ett gäng andra en gång i veckan för en kurs i improvisationsteater. DE DAGAR HAN inte spelar teater hän-

der det att Theo går ut i trädgården och jonglerar. Han kan jonglera med fyra bollar eller tre käglor. En gång var han på en jonglerarträff där han provade att jonglera med knivar, men än så länge har han inte vågat sig på eld, fast någon gång vill han prova.

Det händer även att Theo går ut i ett närliggande naturreservat och skjuter med sin pilbåge. THEODORS DAG avslutas med att han sit-

ter vid datorn och tar igen eventuellt jobb,

lyssnar på musik eller gör egen musik. – Jag brukar sitta och leka fram en låt i ett musikprogram, jag gillar trance och egentligen det mesta förutom MTV-musik.

Bostadsbristen -

7 tips till Stockholms bostadsdjungel Att det är svårt, nästintill omöjligt att få tag på en vettig bostad i Stockholm är ingen nyhet. Att dessutom vara student och leva med en tajt budget resulterar i ytterligare begränsningar i sökandet efter bostad. Men visst finns det hopp. Här kommer några tips och lite vägledning i Stockholms bostadsdjungel. TEXT & FOTO Elias Wärme Ståhl

SÄTT UPP RIMLIGA MÅL

Något som är mycket viktigt att tänka på när man letar efter ett boende i Stockholm är att sätta upp rimliga mål. Det är givetvis attraktivt att bo i Stockholms innerstad och någonting som många strävar efter. Men det resulterar också i att konkurrensen kring de få lägenheter som finns där blir mycket hög.

LETA UTANFÖR CITY

Ett alternativ är att istället söka sig till närförorterna där man har betydligt större chans att få tag på ett kontrakt, oavsett om man har tur nog att få tag på ett förstahandskontrakt eller kan tänka sig att hyra i andra hand.

STUDENTBOSTÄDER

Genom olika studentbostadsförmedlingar kan man få tag på allt från stu-

dentrum till större lägenheter men även här krävs det att du har varit ute i god tid. Däremot finns det möjlighet att få bostad om man har stått i kö ca 300 dagar. Fördelen med att söka bostad via studentkö är att det oftast inte finns samma krav på inkomst som många andra hyresvärdar har utan det räcker med studielånet som CSN erbjuder. Hos studenternas egna bostadsföretag SSSB kan man enligt de själva finna bostad snabbare än vad man tror, en bidragande orsak till detta kan vara att man halkar ur kön om man glömmer att logga in under en tremånadersperiod.

KOMMUNALA BOSTADSKÖER

Ett annat alternativ i jakten på boende är den kommunala bostadskön där särskilda ungdomslägenheter fördelas till ungdomar i åldrarna 18-26 år. Det som är intressant med tillsättningen av ungdoms-

BOSTADSKÖER Stiftelsen Stockholms Studentbostäder www.sssb.se Gratis, men kräver inloggning var 3:e månad.

Svenska Bostäder Student www.svenskabostader.se/student Gratis, men kräver inloggning var 6:e månad.

Vasakronan Student www.vasakronan.se/sv/Bostad/student

Företaget som förvaltar Studentskrapan, även den gratis och kräver inloggning var 6:e månad.

Stockholm Stads Bostadsförmedling www.bostad.stockholm.se

250 kr/år, håll utkik efter ungdomslägenheter och bostadssnabben där det läggs ut lägenheter som kräver snabb tillsättning och där kötiden inte spelar någon roll.

lägenheter är att man efter ett rullande schema fördelar lägenheterna mellan åldrarna. Detta innebär i praktiken att det på en specifik lägenhet kan vara en maxålder på exempelvis 23 år och urvalet blir då mer begränsat och med lite tur kan man bli kal�lad till visning.

PRIVATA HYRESVÄRDAR

Om man känner att kötiden inte räcker till eller står utan kötid kan man välja att kontakta olika privatvärdar direkt och på så sätt hoppas på att ro hem ett kontrakt. Det finns en uppsjö av hemsidor som förmedlar kontaktuppgifter till privatvärdar i Stockholms kommun för en mindre summa pengar. Det kan låta långsökt men många har faktiskt fått kontrakt på det här sättet. Tänk också på att det finns hyresvärdar som använder sig av först till kvarn principen, bland andra Stena Fastigheter, Wallenstam och Wåhlin fastigheter.

DELA LÄGENHET

Ytterligare en möjlighet kan vara att gå ihop flera stycken och dela på en större lägenhet. Ettor och tvåor går oftast åt först, större möjlighet är det att få en trea eller en fyra.

VAR FRAMÅT

Det gäller att vara framåt och utforska alla möjligheter som ges till att finna bostad i Stockholm.

Jakten på kontraktet Anders Olofsson 21 år pluggar på Artrecs förarprogram och är en av de studenter i Stockholm som fått känna på konsekvenserna av bostadsbristen. Som så många andra studenter har Anders stått i ett flertal bostadsköer och aktivt sökt lägenheter i flera år utan resultat. TEXT & FOTO Elias Wärme Ståhl

Anders Olofsson har stått i bostadskö i tre år men har ännu inte fått någon lägenhet

– Efter tre år i den kommunala bostadskön börjar jag ge upp hoppet om att få tag på en hyresrätt. Jag har kollat runt efter ungdomslägenheter men trots att jag ställde mig i kö på min 18-årsdag så är det idag oftast omkring 100 sökande med längre kötid än mig på samma lägenhet. ANDERS KRÄVER INTE att hans första

boende ska ligga centralt i Stockholm, tvärtom har han sökt med ljus och lykta i Stockholms närförorter men utan resultat. Givetvis skulle han vilja flytta hemifrån men han är tveksam till att köpa sig ett boende när han fortfarande studerar. – Det är klart att jag skulle vilja flytta hemifrån så snabbt som möjligt. Men att belåna sig som studerande ungdom, när man känner att man vill vara mer flexibel och kunna resa så känns det som ett stort kliv in i vuxenvärlden. Att dessutom betala av ett bostadslån med studielånet känns ju inte heller bra.

genom att köpa ett så kallat svartkontrakt. Men även det kostar pengar och ett kontrakt i innerstan kan gå på så mycket som flera hundra tusen. – Sen så känns det ju lite osäkert att köpa ett svartkontrakt eftersom det kräver fastighetsvärdens godkännande och då de flesta svartkontrakt köps och säljs utan värdens insyn så finns ju risken att man förlorar sina pengar. Så det känns inte som någonting som jag skulle vilja hålla på med, men det är ju lätt att förstå att handeln uppstår när bostadssituationen ser ut som den gör. ANDERS TROR ATT en stor orsak till de

långa bostadsköerna är att det inte byggs några billiga lägenheter idag, snarare tvärtom. När det byggs idag är det fint och dyrt som gäller med satsningar på exklusiva kök och badrum. Detta i takt med att allmännyttans lägenheter säljs ut gör att man inte direkt får intrycket av att det blir fler hyresrätter i Stockholm.

DE I ANDERS vänkrets som har fått tag

på ett förstahandskontrakt har antingen fått det via föräldrarnas kontakter eller

– Det känns som ett systemfel eftersom behovet av små och billiga hyresrätter be-

visligen existerar, och jag har svårt att tro att det finns många studenter som har råd med en månadshyra på omkring 70008000 kr som jag har sett gäller för vissa nyproducerade hyreslägenheter. ANDERS HAR ÄNDÅ hopp om framti-

den eftersom han blir klar med sin utbildning nu till jul och då hoppas kunna se sig om efter en bostadsrätt. Men behovet av hyresrätter kvarstår och det är svårt att se en ljusning inom en snar framtid för de unga på Stockholms bostadsmarknad.

ANDERS OLSSON Ålder: 21 Gör: Pluggar till yrkeschaufför Bor: Hemma hos sina föräldrar på Södermalm Drömboende: Hammarby Sjöstad

INGEGÄRD WARAANPERÄ – Ur en teaterkritikers perspektiv

För många är teatern något abstrakt och händelselöst – något för en viss typ av människor. Ingegärd Waraanperä är teaterrecensent på DN och framhåller teatern som ett sökande efter nuet. En kulturscen där betraktaren är delaktig. Men visst går också stereotyperna att finna runt om på Stockholms teaterscener. TEXT Joakim Carlson ILLUSTRATION Linus Bronge

är det konst, tycker Ingegärd Waraanperä. WARAANPERÄ HAR recenserat tea-

ter sedan det att hon fick jobb på DN:s tv-bilaga, efter en tid på tidnigens sätteri. Under denna period jobbade hon samtidigt som regiassistent, något hon gjorde nästan gratis under några år. Väl på DN uppmärksammades hennes intresse för teater och hon fick hoppa in som recensent vid olika tillfällen, vilket till slut ledde till jobb som teaterkritiker. Hon framhåller vikten av att hålla sig till det som intresserar. I EN VÄRLD där det mesta är en knapptryckning ifrån att uppfyllas kan man tro att teatern skulle ha hamnat på efterkälken. Det mesta digitaliseras och görs lättillgängligt med internet som källa, tv-tablåerna slopas och böckerna spelas in som ljudspår – allt för att bespara kulturkonsumenterna mödan att behöva lämna hemmet. Trots detta finns det en lojal teaterpublik som väljer att inte vända ryggen åt denna uråldriga, men ständigt föränderliga konstform. INGEGÄRD WARAANPERÄ ÄR kultur-

journalist och recenserar just teater på DN. Hon ser på teatern som konst där kommunikationen är gestaltad och där inramningen med publiken bildar en ny verklighet. Det är nuet som hon vill åt; det som gör att hennes medverkan som åskådare bidrar till pjäsens känsla. – När man är i samma rum som spelet blir man inte bara adressat, man medverkar till resultatet. Deras spel blir en ny verklighet, och den skulle inte bli till, inte bli elektrisk om inte publiken fanns. Då blev det bara en lek, som när barn leker rollekar, på teatern

– ”Jag har rätt att försöka” var länge mitt motto, och det som jag höll mig i när jag kände mig otillräcklig. Vad är bäst med att recensera teater? – Bäst är att gå på teatern och få se så mycket olika och så mycket bra, men sämst är att man måsta skriva om det... NU MED DE nya mediernas intåg, där kul-

turscenen utvidgats till en friare, billigare arena, har teatern begåvats med stämpeln ”högkultur”. Det går åtminstone att urskönja vissa stereotyper bland besökarna på Stockholms teaterscener som spär på fördomarna, tycker Ingegärd Waraanperä. – Dramaten anses fortfarande ha en publik av lite högre social ställning. Fler kommer från Östermalm, fler känner sig hemma i marmorfoajén, särskilt förstås på premiärerna, men även ”till vardags” är det större andel äldre, högutbildade än på till exempel Stadsteatern. Där finns istället en stor, trogen ”abonnemangspublik” där inte alla abonnerar, men kanske har börjat den vägen. Medelåldern är något lägre än Dra-

matens, andelen vårdpersonal och lägre mellanskikt större. Vägen till Stadsteatern från förorten är kortare än till Dramaten, konstaterar Waraanperä. HON TYCKER DOCK att teatern som

sådan inte kan delas in i hög- eller folklig kultur, bara om man skiljer på enstaka föreställningar – då gäller samma kriterier som för all annan kultur. – Det finns veckotidningsteater och kultursidesteater, förstås. Rockteater och schlagerteater. Nonfigurativ teater och hötorgsteater, men det bör också finnas. UNDER VILKA AV dessa kriterier som

den tidigare lite ”svårare” Dramaten hamnar, är i nuläget mer oklart. Dramaten har under Marie-Louise Ekmans styre antagit en modernare riktning där kvinnorna tar större plats – något Ingegärd Waraanperä ser som positivt. – Dramatens säsong ser lite bättre ut i år. Marie-Louise Ekmans chefskap börjar märkas i satsningen på Elverket som Unga Dramatens scen. Den ser bra ut. Jag var skeptisk till Elverket som barn/ung-scen, mest på grund av den trista restaurangmiljön som skaver mot teaterstämningen. Men innehållsligt ser detta ut att vara en välkommen förstärkning. VAD TYCKER WARAANPERÄ om

JMK:s satsning på ”Dramatenkortet” där eleverna får gå gratis på föreställningarna? – Det är bra. Om föreställningarna är bra kan några gratisbesök göra vem som helst till återkommande teaterbesökare, ni borde inte vara något undantag.

Välfylld höstrepertoar på JMK:s studenter kan numera njuta privilegiet av Dramatenkortet vilket ger möjlighet att gå gratis på Dramaten. Denna höst trängs Killinggänget på Stora Scen tillsammans med gamla tv-klassikern ”Scener ur ett äktenskap” samtidigt som Askungen tolkas i en modernare tappning. TEXT Joakim Carlson

Dramaten

ILLUSTRATION Linus Bronge

KUNGLIGA

DRAMATISKA Teatern lämnar knappast sin betraktare oberörd med sin ståtliga hållning och nästintill högdragna uppsyn utöver Nybrokajen. Inne i denna pampiga kulturbyggnad kan gemene man hänge sig åt några timmar av eskapism och skådespeleri. FRACKEN BÖR DOCK lämnas hemma

under ett besök även denna höst. Repertoaren är galant balanserad mellan de graciösa klassikerna och de betydligt mer blodbestänkta pjäserna som dyker upp under november månad. I linje med tv- och boksuccéerna ”Twilight” och ”True Blood” väljer nu också Dramaten att satsa på denna något makabra genre inom skräck, nu med hjälp av den Malmöbaserade teatergruppen ”Farozonen”. Med den föga tilltalande titeln ”Blodvemberfest” ska publiken skrämmas rejält; helst också med en ficklampa som enda belysning. MED MASSA BLODIGT splatter i baga-

get, och en ficklampa som enda ljussättning bjuder Blodvemberfest på en garanterat fasansfull teaterupplevelse, hävdas det på Dramatens hemsida. FÖR ATT VIDARE fly den pretentiösa

högkultursstämpeln lockas också det välkända ”Killinggänget” in på Dramatens Stora Scen. Trots ett ideligt poserande i svarta kavajer och stora flugor ska den kultförklarade humorgruppen förmedla sitt budskap om att ”hålla ihop” – helst utan att distansera sig från publiken i allt för fina kläder.

DRAMATEN PLOCKAR OCKSÅ in ak-

MED ANDRA ORD finns det något för

ter som influerats, eller till och med skapats, med tv och film som grund. Ingmar Bergmans ”Scener ur ett äktenskap”, som under 70-talet gjorde succé i de svenska hemmen, förs nu upp på teaterscenen med bland annat Jonas Karlsson och Livia Millhagen i rollerna. Dock inte för första gången. Pjäsen har redan hyllats av kritikerna.

alla denna höst på Dramaten – speciellt för oss studenter med JMK:s Dramatenkort i högsta hugg. Besvikelsen över framförandet av en pjäs blir så mycket mindre när det är gratis.

– Alla som har, har haft, drömmer om att ha eller ens har sett en parrelation på håll har anledning att se Scener ur ett äktenskap, skriver Expressen i sin recension. HÖSTEN PÅ DRAMATEN lämnar också

plats åt ”Askungen”. Denna klassiska saga kommer återigen föras upp på scenen, dock i helt annan tappning. Pjäsen har bytt bort slotten och de sagolika klänningarna; istället är det den moderna styvfamiljen som står i centrum. Teaterstycket behandlar pseudofilosofiska frågor så som ”vem är Askungen idag?” för att sedan slänga in denna balens drottning i ett modernare sammanhang.

DRAMATENKORTET • Dramatenkortet hämtas hos kåren. • Två kort får lånas åt gången i två dagar. • Vid försenad inlämning tillkommer en kostnad av 20 kr/kort och dag. • Vissa upp korten i Dramatens biljettlucka, där biljetter kan hämtas ut till alla pjäser som spelas på Stora Scen. • Placeringen är högst upp i salen. • Hett tips! Gå en vardag när pjäsen spelats ett tag, då är chansen större att få flytta ner till bättre platser.

Reklambranschens

Tolv ärofyllda ägg i guld och upp till 55 i silver. Ett antal diplom och fyra specialpriser. Och så en brakfest för reklambranschen. Sveriges största reklampris Guldägget har delats ut. TEXT Isabella Axelsson FOTO Pressbild/Sveriges Kommunikationsbyråer

Det okända lidandet av Ogilvy för Svenska FN-förbundet

Sedan 1960 har äggen delats ut. Runt påsk (och ja, namnet är därav) äger tävlingen rum som korar vinnarna i Sveriges äldsta, största och mest prestigefyllda reklamtävling. – Folk säger att efter Cannes - som är reklamvärldens motsvarighet till VM - så är Guldägget det största priset man kan få, berättar Michaela Pålsson som är produktionsledare för Guldägget. ÅR 2009 TÄVLADE bidragen i elva kategorier: design, direkt, PR, film, integrerat, interaktivt, media, radio, tidningsannonsering, utomhus och titan. I varje kategori finns en jury bestående av sju personer, alla branschfolk. Kriteriet för att få sitta i juryn är att du ska ha blivit belönad, det kan vara i Cannes eller i någon annan reklamtävling, men helst ska jurymedlemmen någon gång varit pristagare i Guldägget. DESSUTOM FINNS det specialpriser: Guldskrift, som är till för att uppmuntra det skriva ordet och instiftat av DN, GP och Sydsvenskan, Guldäggsplaketten, Kycklingstipendiaten för nykomlingar i branschen, och till sist Platina, som belönar den som har jobbat länge och haft särskild betydelse för den svenska reklamens utveckling.

TITANÄGGET GÅR TILL den som har brutit konventioner för hur företag kan agera i samhället. I år gick priset till tvserien Färjan för att de har lyckats skapa marknadsföring i en form som målgruppen själva söker upp.

GULDÄGGET VILL uppmuntra reklamskapare att vara modiga, anstränga sig lite extra och ständigt tänka om och skapa nytt. Och hög kreativitetsnivå är inte alltid det som går hand i hand med masskommunikation.

– Ingen vet riktigt hur avtalet mellan Kanal 5 och Viking Line ser ut, sådant där är ju hemligt, säger Michaela Pålsson.

NÅGRA AV ÅRETS VINNARE

Men tydligt är att kommunikationen har nått ut, för trots exponeringen av dokusåpans baksida i form av blottare, sprit, sex, bråk och fylla så blev det säljrekord för Viking Line. Och det får lov att räknas som en succé. GULDÄGGET ÄR INGEN effektivitetstävling. Alltså, den belönar inte hur väl reklamen når ut. Syftet med priset är att lyfta fram de mest kreativa kommunikationslösningarna och belöna nyskapande. Michaela Pålsson säger att hon och de andra på Sveriges kommunikationsbyråer såklart vill att det ska vara ett ärofyllt och tungt pris. Men hon tycker inte att det är elitism, däremot kan bidragen många gånger vara okända för den stora massan, och så ska det vara säger Michaela Pålsson.

DESIGN BYRÅ: Stockholm Design Lab BIDRAG: ”Askul” för Askul PR BYRÅ: Agent Kommunikation BIDRAG: ”Deception by Marlboro” för A Non Smoking Generation FILM BYRÅ: DraftFCB BIDRAG: ”Tack Radiotjänst” för Radiotjänst UTOMHUS BYRÅ: Ogilvy BIDRAG: ”Det okända lidandet” för Svenska FN-förbundet GULDSKRIFT Petrus Kukulski - manus, röst Martin Marklund - manus, regi GULDÄGGSPLAKETTEN Staffan Slörner, Försvarsmakten PLATINA Anders Wester

Femte Statsmaktens

guide till studiemedel Femte Statsmakten ger dig tips och tricks för att få studiemedel och hur du gör för att inte bli av med det.

– Vi på CSN har inte bara pekpinnar,

– Ett tips är att planera studierna så att

vi tycker att det är jättekul att man väljer att utbilda sig för det är något roligt man lär sig för resten av livet, säger Klas Elsving, pressekreterare på CSN.

man inte tar för mycket lån, säger Klas Elsving och menar att om man hoppar mellan utbildningar så blir lånet större och större.

FÖR ATT SÖKA STUDIEMEDEL smidi-

UNDERTECKNAD HAR EFTER per-

gast är det bästa sättet att söka online. Du kringår effektivt långa samtal med handledare och slipper pappersarbete. Fixar e-legitimation gör man genom sin internetbank vilket inte är alltför komplicerat. Det finns tålmodiga och mysiga människor på andra sidan luren när du ringer din bank som gillar att svara på frågor. Är du osäker på din cyberförmåga finns alltid några old schoolblanketter att tillgå på CSN-kontoret vid Stadion.

sonlig erfarenhet märkt att man kan missa 25 procent av poängen på en termin innan killarna och tjejerna på CSN blir tjuriga. Har du börjat missa mer än så, så har du antagligen lyckats hetsa upp dem lite. Du behöver inte betala tillbaka men räkna med att det blir svårt att få bidrag och lån igen. Det man gör bäst i då är att ta mössan i handen och förklara situationen till varför det gick dåligt. Är du dålig på att förklara så kan de neka dig fortsatt stöd, CSN är en förmån och ingen rättighet. Studiemedel kan du få i 240 veckor (motsvarande sex års heltidsstudier á 20 veckor per termin).

– Det är viktigt att man lämnar korrekta

uppgifter om adress, om man pluggat tidigare, rätt uppgifter om resultat och att man får fram studieförsäkran från skolan, säger Klas Elsving. BEROENDE PÅ OM DU bara tar studie-

bidraget eller om du tar hela lånet kan du få ut mellan 2684 och 7820 kronor i månaden. Bidraget behöver man inte betala tillbaka ens om man hoppar av utbildningen utan att plocka några poäng.

KONTAKTA CSN:

Telefon: 0771-276000 Hemsida: www.csn.se

VILL MAN JOBBA när man pluggar

får man inte tjäna mer än vad fribeloppet tillåter. Vilket fribelopp som gäller beror på hur mycket man pluggar. För den som pluggar 100 procent, alltså 20 veckor per termin så är fribeloppet 53 500 per halvår. Fribeloppet ökar om du pluggar deltid. CSN räknar inkomsten före skatt varje halvår och det är vid löningstillfället och inte när man jobbar som man räknar. Litar du på din chef kan du fråga om du kan få din lön i efterhand så att du klarar fribeloppet lagom till nästa halvår. Går han ändå inte med på det kan du be CSN att sänka ditt bidrag med den summan du räknar med att tjäna för mycket. NYTT OM STUDIEBIDRAGET

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) och Tobias Krantz (FP) har lagt fram

TEXT Olof Adlercreutz IILLUSTRATION Sandra Karlsson

ett förslag på höjning av studiemedel för 2010. Från och med den första januari 2010 ska man enligt förslaget få 430 kronor extra, varav 40 kronor är bidrag och resten lån. Däremot sänks prisbasbeloppet vilket gör att den totala vinsten blir 350 kronor. Den första januari 2011 höjs fribeloppet från 53 500 kr per halvår till 68 200 kr för en heltidsstudent. Administrativa avgifter som påminnelseavgifter höjs med 80 kr och expeditionsavgiften med 20 kr per år.

Zebraprojektet

i full gång

Zebraprojektet är ett samarbete mellan JMK, SVT, UR och SR och går ut på att öka mångfalden inom mediesfären. I våras fick projektet 8,7 miljoner kronor av Europeiska Socialfonden, EFS, för att finansiera sin tvååriga verksamhet. I juni rullade det hela igång och Femte Statsmakten berättar nu vad som har hänt hittills. TEXT Caroline Åkerlund ILLUSTRATION Sari Vettenranta

Initiativet till Zebraprojektet bottnar i den nya diskrimineringslagen som från 1 januari 2009, berör sju olika typer av diskriminering. Med hjälp av projektet är tanken att dessa olika grupper ska bli uppmärksammade samt att medvetenheten hos personalen på public service-bolagen och journalistutbildningar i Stockholmsregionen ska öka. Lillemor Engholm-Guy är projektledare för Zebraprojektet, hon berättar hur detta ska gå till. – Genom kurser, seminarier, utbildningar och andra aktiviteter vill vi öka medvetenheten om olika underrepresenterade grupper på de olika företagen. en aktivitet Zebraprojektet anordnar är ett seminarium den 23 oktober. Då kommer två kanadensare från företaget DiversiPro till Sverige för att prata om mediernas roll i ett mångkulturellt samhälle. ETT EXEMPEL PÅ

– Det blir spännande, tycker Lillemor Engholm-Guy. Särskilt intressant är det eftersom Kanada har kommit långt när det gäller mångfaldsfrågor inom medier och använder medier som en integrationsprocess. sig i första hand till anställda på de olika företagen. Men Lillemor Engholm-Guy uppmanar intresserade studenter att komma till föreläsningarna där de blir insläppta i mån av plats.

avtryck hos personalen på till exempel JMK och därför resultera i bättre medvetenhet hos denna. Detta skulle kunna innebära att kursutbudet, antagningssystemet och bemötandet av studenter förändras på lång sikt.

FÖRELÄSNINGARNA RIKTAR

– Det går också bra att följa projektet på webben. kommer den tydligaste kopplingen till projektet att bli om någon väljer att skriva sin C- eller Master-uppsats på ämnet. Men Lillemor Engholm-Guy pekar också på mer långsiktiga resultat av projektet. FÖR JMK-STUDENTER

– Ett mål är att projektet ska lämna

FAKTA Hemsida: http://zebra.jmk.su.se/ De sju diskrimineringspunkterna: • kön • könsöverskridande identitet eller uttryck • etnisk tillhörighet • religion eller annan trosuppfattning • funktionshinder • sexuell läggning • ålder Vill du skriva uppsats? Kontakta Astrid Schlytter, anställd för att utvärdera projektet samt initiera till forskning.

Medieproduktionen - ett vattenhål på JMK

Medieproduktionsklassen är inte så stor men både lärare och studenter tycker att det är en viktig kurs.

Den värsta stormen har dragit över och kursen i medieproduktion har börjat. 24 studenter har de första veckorna på terminen kurat ihop sig i radiosalen tillsammans med Anders Gjöres, delkursansvarig för första blocket. TEXT & FOTO Matilda Lann – Kursen är hittills jättebra och det är spännande att vara först. Det finns en upptäckarlust hos både oss studenter och hos lärarna. Vi är delaktiga på ett helt nytt sätt, säger Ulrika Göransson som går kursen. DEN FÖRSTA DELKURSEN handlar

om muntligt och skriftligt berättande. Anders Gjöres lär ut radio och betonar vikten av att fånga lyssnaren med sin historia. – Mitt problem är att få dem att förstå att det inte bara är inom journalistik man behöver berätta. Alla utsagor måste göras attraktiva. De är skadade av formellt skrivande och har fått tänka om. Det är någon som ska lyssna på det de gör och tycka att det är intressant. EFTERSOM KURSEN GÅR för första

gången är det svårt att avgöra om den

fyller sitt syfte; att utbilda studenter i framväxande medieyrken. Flera av studenterna är osäkra på vad de vill arbeta med men är ändå övertygade om att medieproduktionen kommer att öka möjligheterna på marknaden. Ulrika Göransson menar att det är upp till var och en vad man gör av saken. – Jag tror inte att allt ska lösa sig som trolleri i och med medieproduktionskursen, utan det handlar om hur man tillgodogör sig kunskapen. Utbildning är en process. HON SER FRAMFÖRALLT kursen som

en möjlighet att bredda sina praktiska och tekniska kunskaper. – Jag har legat efter med tekniken, så Indesign ser jag fram emot att lära mig. Idag är det nödvändigt att kunna program som Indesign och Photoshop.

ANDERS GJÖRES SER ett stort behov

av praktiskt tillämpande kurser och berättar om en mycket positiv stämning i gruppen. – Den här kursen fungerar uppiggande. Studenterna gillar den och det stärker kollektivet. De tillämpande kurserna blir lite som vattenhål på institutionen. TROTS ALL POSITIV respons från stu-

denterna så är de ändå inte helt nöjda. Det ingår nämligen ingen praktik i kursen. En termins praktik i kombination med c-uppsats skulle göra det möjligt att ta en kandidatexamen i medie- och kommunikation. – Vi börjar lite försiktigt och lovar ingenting, men vår ambition är att arbeta fram praktikplatser, säger studierektor Håkan Lindhoff.

S F

t t a b e D

Känner du dig orättvist behandlad? Är det något som bekymrar dig? Är det ingen som lyssnar på det du har att säga? Har du en konspirationsteori om gafflarna som försvinner från caféet? Är du trött på vetenskapsteoretiska perspektiv? Har du skvaller från senaste puben? Ser du rött när någon säger ”dåligaste” istället för sämsta? Vill du kommentera någon fantastisk FS-artikel? Eller vill du kanske komma med en kärleksförklaring till Anja Hirdman?

Varsågod här finns möjligheten!

Nu lanserar vi FS Debatt där vi kommer att publicera debattinlägg, insändare, repliker med mera. Så ta chansen och gör din röst hörd! Maila din åsikt: debatt@femtestatsmakten.se

Kårenstyrelsen bör väljas om Är det många fler än jag som totalt missat att det hållits ett kårmöte? Jag frågade några skolkamrater och det var bara en som gått på mötet. Hon hade helt sonika gått till kåren och frågat själv när det skulle hållas.

att om en ny styrelse ska väljas så måste mötets tid och plats ha meddelats i god tid och på ett acceptabelt sätt. Varken jag eller någon jag talat med har sett en enda affisch eller fått ett mejl om det.

ILLUSTRATION Moa Ranung

om och det på ett möte som går rätt till. Jag tror säkert att den styrelsen som nu valts in (men tydligen inte tillträtt än, om jag förstått det rätt) har goda chanser att få sitta kvar, men är man seriös med sitt arbete kan man inte göra anKompisen som gick på mötet sa nat än att utlysa omval efter dessa Bra initiativ kan tyckas men det att det bara fanns cirka tio perso- omständigheter. ska inte behövas. Jag är inget sty- ner närvarande. Även det är ju en Karl Persson relseproffs men så mycket vet jag orosfaktor. Styrelsen borde väljas

#6.2009

I nästa nummer: TEMA NAKET

JMK-TV

FS träffar relationsexperten

Katerina Janouch

Berlinmurens fall 20 år Krönika om Cybersex

Gadden granskas

Sex vs våld i filmer