Femte Statsmakten no2 2008 by Patrik Lythell

Femte Statsmakten 2# 2008

JMK-dagen sid.12

Peter Jihde sid.20

Intro: Tema CASH Slaget om skrapan Susanna Öste

Studenter lever under existensminumum Karin Ingströmer

Dyster prognos för journalister Matilda Karlsson

En lyckad JMK-dag – Ett mecka för networkning Monica Karlstein

De har tagit makten över kåren Åsa Secher

Tips inför sommarjobbet Matilda Karlsson

Svagt intresse för utlandsstipendier på JMK Johannes Edmark

Med MFS till Afghan Star Johannes Edmark

Peter Jihde Niklas Eriksson

Loppis är poppis Malin Ekman & Johannes Edmark

4 6 8

28 30 31

10 32 12 34 14 35 16 36 17 38 18 40 20 42 26 44

Möt Hoffmaestro Carolina Palmqvist

Följsamt om Chaplin Matilda Karlsson

Chaplins humår bygger på allvar Minna Korsgren

Kerstin är kritiskt klimatsmart Erik Jensenius

Pyramin plan 5 Pia Åkesson

Easter by the atlantic and the Baltic side Thaís Cardoso de Melo

Det krävs tur, talang och tajming Johanni Sandén

Studentlyx Carolina Palmqvist

Siktar mor Europa Caroline Lina Strömstedt

Dejting i Stockholm Karin Ingströmer

Kalendariet Karin Moberg

Student + Cash = sant? Att vara student och få pengarna att räcka till kan vara tufft.

Det vet antagligen du som läser detta och det vet vi alla på redaktionen eftersom vi är heltidsstudenter samtidigt som vi producerar denna tidning. I detta nummer har vi fokuserat extra på just det - CASH. Hur får man pengarna att räcka till som student? Blir det höjt studiebidrag snart? Hur skaffar man sig det där sommarjobbet som man suktar efter? Detta kan du läsa om i detta nummer. Du får även tips om hur man är klimatsmart som student, var man hittar de bästa loppisarna och hur man unnar sig något extra för billig penning i annars ganska dyra Stockholm. Det hela börjar på nästa sida, där kommer lite bok och filmtips på temat.

I profilintervjun i detta nummer kan du läsa om Peter Jihde som Femte Statsmakten lyckats få en intervju med. Och missade du JMK-dagen eller bara vill bli påmind om hur man t.ex. lyckas med sitt CV? Vi var där! linnea.jonjons@femtestatsmakten.se

Linnéa Jonjons Chefredaktör

Femte Statsmakten är studentkåren vid JMK:s studenttidning. Den tillhör kåren men ska fungera som en fristående enhet som granskar kårens verksamhet och institutionen för Journalistik, media och kommunikation. Innehållet i tidningen är det som är intressant för JMK:s studenter vilka är den huvudsakliga målgruppen.

Femte Statsmakten har också ett annat syfte. Tidningen skall fungera som en plattform för blivande journalister som vill skaffa sig journalistisk erfarenhet. Vem som helst som läser på JMK och är medlem i studentkåren vid JMK får vara med och jobba med Femte Statsmakten.

Medverkande i detta nummer Text: Johannes Edmark, Malin Ekman, Karin Moberg, Marina Nils-

Redigering: Malin Ekman, Linnéa Jonjons, Marina Nilsson, Ca-

son, Åsa Secher, Pia Åkesson, Susanna Öste, Karin Ingströmer, Matilda Karlsson, Monica Karlstein, Carolina Palmqvist, Erik Jensenius, Niklas Eriksson, Thais Cardoso de Melo, Johanni Sandén, Caroline Lina Strömstedt, Linnéa Jonjons, Mathias Roth, Minna Korsgren. Illustration: Elina Borg-Björnström, Martin Arce Linqvist, Karin Ingströmer, Ania Obminska, Foto: Camilla Olsson, Mathias Roth, Oscar Levy, Anders JensenUrstad, Karl Persson, Carolina Palmqvist, Pressbilder: Peter Kjellerås, Magnus Wennman

milla Olsson, Carolina Palmqvist, Mathias Roth, Åsa Secher, Susanna Öste, Erik Jensenius, Karin Ingströmer

Chefredaktör: Linnéa Jonjons Redigeringschef: Mathias Roth Nyhetschef: Marina Nilsson Bildredaktör: Camilla Olsson Featurechef: Åsa Secher Vill du kontakta någon i redaktionen? Skriv då till: förnamn.efternamn@femtestatsmakten.se

I detta nummer av Femte Statsmakten har vi tema: Cash!

tem

Pengar, mynt, tillgångar, kontanter, betalningsmedel, förmögenhet, rikedom, ksmäckers, penningar, slantar, kosing, kulor, multum, stålar, pluringar, pekunier, medel, gröna lappar, schaber, klöver, pistoler, kovan, pix, grus, flis, spänn, lök, deg, kalla det var du vill – det är svårt att leva utan det!

Bok- och filmt

Att köpa Snabba Cash lyckan av Ann-Britt Aldeman av Jens Lapidus

Du har troligtvis redan läst den, eller åtminstone hört talas om den. Om så inte är fallet, betrakta denna bok som en survivours guide för dig som tröttnat på den bistra ekonomiska verklighet som studentlivet innebär. Varför inte satsa på en välbärgad framtid som knarkkrängare? Här finns nämligen allt du behöver veta om knarkets förunderliga värld; terminologin, folket, platserna.

Vi har alla varit där. Stått i valet och kvalet om man verkligen ska köpa en tröja för tusen spänn i vetskapen om att en femtedel av ens knapra månadsbudget ryker. Resonemangen är många: du har inte unnat dig lyx på flera månader, du ska på en stor fest på fredag och du kommer ju så klart använda tröjan jämt. Detta är en berättelse om köpberoende” är historien om dagisföreståndaren Ann-Britt Aldeman som för 10 år sedan förskingrade en miljon kronor som en följd av hennes köpberoende.

Think big and kick ass in business and life av Donald Trump

Vill du bli rik? Så klart. Lär dig då av mannen med världens fulaste frilla, men med ett bankkonto av samma värde som ett mindre lands BNP. Donald Trump är god för ett x antal miljarder och menar att även Du, fattiga JMK:are, kan bli minst lika rik. Det handlar om att tänka stort och inte vara rädd för att ta risker.

Flyttahemifrånboken

av Josefin Haamer von Hofsten

Att flytta hemifrån; ett litet steg för mänskligheten, ett gigantiskt kliv för dig. Alla har vi drömt (eller drömmer) om den perfekta lilla ettan på Söder, Östermalm, Vasastan (eller vart som helst så länge det finns fyra väggar, en toa och en kokplatta). Plötsligt kommer man till insikt om att man inte vet någonting om hyra, försäkringar, kontraktsvillkor, samboavtal, adressändring och mer därtill. Allt detta, och mycket mer, reds ut i ”Flyttahemifrånboken”.

LÄS OM CASH: * Studenters levnadsvillkor sid. 8 * Tips inför sommarjobbet sid. 16 * Med MFS till Afghan Star sid. 18 * Loppis är poppis sid. 26 * Kritiskt klimatsmart sid. 32 * Studentlyx sid. 38

tips på temat!

Material Girl

Get rich or die tryin´

No country for old men

Rika vänner

För alla er tre personer här på JMK som älskar filmstjärnan Hilary Duff (och till alla 100 som älskar att hata henne) kommer här en kanonrulle! Men sin syster Haylie Duff i släptåg ger sig allas våran teenqueen ut på äventyr i de fattigas värld; de har nämligen blivit av med sina kreditkort! Adjöss till Dior, lyxbilar och diamanter. Det blir till att sätta upp lockarna i tofs, kavla upp ärmarna och, värst av allt, arbeta!

50 Cent tittar hotfullt på dig från bilden på omslaget. Man blir lite splittrad redan vid första anblick, då han håller en bebis i armarna men endast förmedlar en känsla av hot snarare än kärleksfull far. Vill han älska barnet eller krossa det i sina maffiga tatuerade armar? Någon skådis är Fifty uppenbarligen inte. Han lyckas dock vara fruktansvärt humoristisk i en scen som ska vara gripande, då han precis blivit skjuten i munnen och försöker prata. ”Get rich or die tryin´” borde stannat i skivformat. För där är den faktiskt bra.

Vad gör du om du hittar en väska med två miljoner dollar och heroin bredvid ett gäng döda snubbar? Om du tar pengarna kommer du hamna i samma situation som killen i ”No country for old men”, och det vill du inte. Oscarsstatyetterna regnade över denna bröderna Coen-film, som bl.a. vann i kategorin Bästa film. Kombinera nöje med nytta, se den och lär dig en gång för alla att lämna upphittade pengar till polisen.

Oj, oj vilket knas det blir för Jennifer Aniston när det visar sig att hennes tre barndomskompisar gått och blivit rika, och inte hon! Det är ju inte kul att vara fattigast i gänget (vilket alla studenter troligtvis upplevt någon gång). Rika barn leka bäst? Gråt av medkännande för utstötta Jen, eller skratta åt fattiglappen.

NYHETER

Slaget om SKR Studentskrapan, som ägs av kommunala Svenska bostäder, ska säljas. Köparen kan bli Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB). Enligt Stockholms City är SSSB en av två aktörer vars bud bedömts vara mest intressant. Text: Susanna Öse Foto: Karl Persson

till hela 1,5 miljarder kronor. Politikerna i Stadshuset beslutade om försäljningen i oktober förra året, mindre en två månader efter att de första hyresgästerna flyttat in. Sedan beslutet offentliggjordes har de boende och SSCO, Stockholms Studenters Centralorganisation varit oroliga för vad som kommer att hända med studentbostäderna efter försäljningen. SSSB, vars huvudman (ägare) är SSCO, hoppas därför kunna köpa lägenheterna i Studentskrapan för att trygga studentbostädernas fortsatta existens. Det slutgiltiga beslutet om köpare tas senare i vår. Fastigheten är värderad

– Vi hoppas att politikerna ser poängen med att låta studenterna själva förvalta bostäderna, säger Daniel Carnerud, ordförande i SSCO och vice ordförande i SSSB. Jag hoppas vi kan gå hela vägen. Vi har lagt ett seriöst bud och kommer driva studentbostäder i minst 50 år till. publicerad i Stockholms City den 7 mars är SSSB nu en av två så kallade finalister. Vem den andra finalisten är vill Stockholms Stadshus AB som sköter affären inte avslöja. Uppgifterna kan ändå ses som en bekräftelse på politikernas vilja att studentbostäderna ska få finnas kvar. Enligt en artikel

Anledningen till försäljningen är att den tidigare socialdemokratiska majoriteten gjorde en dålig affär när de bytte bort Skattehuset mot Studentskrapan (dåvarande Skatteskrapan), enligt Stockholms bostadsborgarråd, Kristina Alvendal (m) i en artikel ur Svenska Dagbladet den 15

juni 2007. Nu vill hon åtgärda det finansiella misstaget och låta stockholmarna få tillbaka pengarna. – Skrapan är en kommersiell fastighet som privata aktörer kommer att sköta utmärkt, säger Kristina Alvendal (m). Genom en försäljning kan Svenska Bostäder renodla sin verksamhet mer och fokusera på sina huvuduppdrag. Henrik Asp, boende i Studentskrapan och före detta ordförande i den lokala hyresgästföreningen uppger att de boende är måttligt roade av försäljningen. – Vi blir brickor i politikernas spel som går långt över våra huvuden, säger han. att SSSB gått till final. SSSB drivs inte av något vinstintresse och deras enda mål och syfte är att förvalta studentbostäder. Om något annat företag köper Studentskrapan ser framtiden mer osäker ut. Han välkomnar beskedet

– I det korta perspektivet så kommer det inte att hända något, förutom höjda hyror kanske, men i det långa perspektivet så kommer man vilja tjäna så mycket pengar som möjligt, det är ju det företag går ut på, och då vill man nog syssla med något annat än studentbostäder, säger Henrik Asp. Därför varnar han för att studentbos-

täderna kommer att försvinna på längre sikt. Daniel Carnerud på SSCO framhäver hur komplicerat och dyrt det är att förvalta studentbostäder. Studenter flyttar ofta och lever ett aktivt liv, vilket leder

till mycket slitage och administration. Hans Pettersson som är affärsutvecklare på Stockholms Stadshus AB och som sköter affären anser dock att det inte finns någon anledning till oro. – Studentbostädernas fortsatta existens har hela tiden varit en förutsättning för försäljningen, försäkrar han. En påtänkt köpare måste kunna garantera långsiktighet och att studentbostäderna får vara kvar och i köpeavtalet bland annat ”assure to keep the apartments intact”. Hans Pettersson poängterar också att staden även satt i gång en ändring av detaljplanen så att det endast kommer att vara tillåtet att ha studentbostäder i lägenheterna. Visserligen kan en detaljplan ändras i framtiden men det så kallade kommunala planmonopolet gör att ingen planändring kan ske mot kommunens vilja.

– Att vi genomför denna förändring i detaljplanen är just för att vi anser att det är viktigt att studentlägenheterna finns kvar även om 10 år, säger bostadsborgarrådet Kristina Alvendal (m). kommer att träda i kraft är ännu oklart. Den är viktig för Studentskrapans framtid eftersom endast ett köpeavtal på grund av sin begränsade giltighetstid inte är en tillräcklig åtgärd för att säkra studentbostädernas framtid. När den nya detaljplanen

RAPAN SSCO & SSSB Stockholms Studentkårers Centralorganisation (SSCO) är ett samarbetsorgan för över 50 medlemskårer. Totalt har dessa studentkårer cirka 80 000 medlemmar. En del av kåravgiften som alla studenter betalar går till SSCO:s verksamhet. SSCO har tre huvuduppgifter: • att värna om och utveckla Stockholm som Sveriges ledande utbildningsort • att erbjuda mötesplatser för Stockholms studenter och studentkårer • att tillhandahålla gemensam service för studenterna i Stockholm. SSCO är huvudman (ägare) för Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) och utser dess styrelse.

Skrapan • Ombyggnaden av gamla Skatteskrapan, nuvarande Studentskrapan, vid Medborgarplatsen startade 2005. • I augusti 2007 flyttade de första hyresgästerna in.

”

Vi blir brickor i politikernas spel som går långt över våra huvuden. – Henrik Asp, boende i Studentskrapan

• Huset har 26 våningar. • Det finns plats för 600 studenter som bor i ettor, tvåor eller treor. • Fastigheten ägs idag av ett dotterbolag till kommunala Svenska Bostäder.

NYHETER

Studenter lever under Studenterna får vänta på höjt studiemedel trots att flera studenter idag lever under existensminimum. Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över studiemedlet – på lång sikt. Den förväntas bli klar Text & Illustration: Karin Ingströmer först i mars 2009. Foto: Camilla Olsson Under förra regeringens mandatperi-

od uttalade sig dåvarande socialminister Berit Andnor om att fattigdomsgränsen låg på 8300 kr. Det är mer än 1000 kr mer än studenternas studiemedel. Socialstyrelsen utför årligen beräkningar som visar vad en person behöver för att kunna garanteras skäliga levnadsförhållanden och enligt dessa beräkningar lever idag många studenter under existensminimum. Allians för Sverige gick till val på höjt

Senare i debatten lämnade Lars Leijon-

studiemedel. Tre av de fyra partier som ingår i Alliansen utlovade höjt studiemedel. Enligt Lars Leijonborgs pressekreterare Eva-Marie Byberg har regeringen fortfarande som inställning att höja studiemedlet inom mandatperioden, men exakt när och hur mycket är inte klart. – Utredningen som har tillsatts har ett längre perspektiv och ser över fler delar såsom bidragsdel, lånedel och fribelopp för att studiemedlet ska kunna garantera studenter en skälig levnadsnivå, säger hon i en kommentar till Femte statsmakten.

borg utrymme för att studiemedlet trots allt kan ligga på fel nivå med hänvisning till att exempelvis studenternas boende kan ha ökat mer än prisindex. – Det finns argument för att nivån ändå bör höjas. Man kan föra en diskussion till exempel om att studenternas konsumtion inte riktigt överensstämmer med den allmänna konsumtionen. Enligt ett par undersökningar tycks det vara så, beträffande det som studenterna köper, att priserna har höjts något mer än prisnivån i allmänhet. Det är ett argument. Hyresnivån när det gäller studentlägenheter är ett annat argument.

Studenterna utlovas alltså inga

Sveriges förenade studenter (SFS)

snabba förändringar i studiemedlet. Eva-Marie Byberg vill ändå lämna ett litet utrymme till hopp hos studenterna. – Som Lars har sagt vid flera tillfällen så behöver den tillsatta utredningen inte betyda att det inte blir någon höjning innan utredningen presenteras, men det är ingenting som vi vågar lova, säger hon. För ett par veckor sedan debatterade

Lars Leijonborg frågan om höjt studiemedel i Riksdagen. Inte heller där lämnades några löften till dagens studenter utan hänvisades till 2010 och kommande mandatperiod. - Jag har inte uteslutit att det kan ske redan i höstens budget. Men det vi vet är att vi när vi jobbar med budgeten för 2010 kommer att ha ett utmärkt beslutsunderlag för att kunna bedöma om det vi erbjuder studenterna i form av studiemedel medger en skälig levnadsnivå, sade Lars Leijonborg i riksdagsdebatten. Lars Leijonborg, såväl som den mo-

derate riksdagsledamoten Oskar Öholm, påtalade att studiemedelsnivåerna efter 2006 har reglerats enligt prisindex vilket för över pro-

blemet på den förra regeringen. – Studiemedlen är nämligen indexreglerade. Därför ligger det mycket i Oskar Öholms argumentation om att den nivå som Socialdemokraterna år 2006 tyckte var rimlig fortfarande gäller och är justerad efter prisutvecklingen. Trots allt kan nivån därför inte vara så förskräckligt oacceptabel.

gjorde år 2006 en beräkning utifrån siffror från konsumentverket och socialstyrelsen där de tog fram en budget för ensamstående studenter. I denna ingick skor, mat, lokala resor med mera, men den lämnade inget utrymme till utsvävningar i form av utlandsresor eller alkohol. Trots detta blev resultatet minus 770 kronor. Nora Mlik har vid sidan av sina heltids-

studier på JMK tre extrajobb. Trots att hon får CSN i form av bidrags- och lånedel behöver hon jobba extra på kvällar och helger för att kunna klara av sin ekonomi. – Jag har ett arbete som möbelförsäljare i Norrtälje, ett annat som nattredigerare för DNs presstext och ett tredje som träningsinstruktör, säger hon. Nora säger att acceptansen av ordet

”studentmat” är fel och att det är viktigt att studenter har tillräckligt god ekonomi för att kunna köpa riktig mat. – Studenter ska inte bara behöva leva på nudlar, man måste kunna unna sig något annat ibland. Studiemedlet tillåter inte att man köper

– Nora Mlik

ordentlig mat. Inte heller den dyra kurslitteratur som flera kurser kräver ryms inom ramen för studiemedlet. I studiemedlet lämnas det inga utrymmen till nöjen, bra mat eller oförutsedda utgifter. Det är svårt att betala tandläkarräkningar, läkarbesök eller reparation av dator med ett CSN som knappt täcker ens förutsedda utgifter, säger Nora. För Nora skulle några tusenlappar

göra stor skillnad för ekonomin och innebära att hon kunde arbeta mindre och koncentrera sig hårdare på sina studier. – Bara en tusenlapp skulle göra skillnad. Som student tänker man hela tiden ekonomiskt och tvingas lägga ett tak på sina utgifter. Studenter idag är ständigt stressade då de måste arbeta extra för att överleva. Det skulle behövas en strukturförändring av studiemedlet, avslutar Nora. En student som Nora lever inte under

existensminimum. De klarar istället av sin ekonomi genom att ta ett eller flera extrajobb så att de kan få in de sista tusenlapparna som krävs för att betala hyra och mat. De tvingas välja mellan dålig ekonomi och en stressig tillvaro under tiden som de väntar på vidare besked från forsknings- och högskoleminister Lars Leijonborg.

r existensminumum

”

Bara en tusenlapp skulle göra skillnad – Nora Mlik Socialstyrelsens rekomendationer Socialstyrelsen använder sig inte av begreppet existensminmum utan det verktyg som används för att garantera en skälig levnadsstandard kallas numera riksnormen för försörjningsstöd. Nedan visas beräkningar från 2008 års riksnorm. Ensamstående vuxen Livsmedel Kläder/skor Fritid Hygien Förbrukningsvaror Dagstidning, telefon, TV Summa

1560 500 390 250 110 740 3550

I försörjningsstödet ingår även skäliga kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring och medlemsskap i fackförening och A-kassa. Tabellen nedan är uträknad utifrån siffror hämtade från Konsumentverket och Socialstyrelsen för år 2006. Undersökningen är gjord av Sveriges förenade studenter (SFS).

Budget för ensamstående student Mat, hemlagad Kläder/skor Fritid Hygien Förbrukningsvaror Tidning/tv/telefon Hemförsäkring Bostad Kåravgift Lokala resor El Kurslitteratur Tandvård Oförutsedda utgifter

1510 480 370 240 110 710 100 3000 60 500 200 500 60 200

Summa Inkomst Resultat

8040 7265 -775

(Källa: SFS, Sveriges förenade studentkårer)

NYHETER

Dyster prognos för journalister Konjunktursvängningar, utlasning och hård konkurrens är nyckelord för mediebranschen. Experternas råd till unga journalister är vikariat och praktik.

Text: Matilda Karlsson Illustration: Elina Borg-Björnström

Journalistyrket är ett yrke som växer,

enligt Torbjörn Israelsson, utredare på arbetsförmedlingens huvudkontor. -Vi ser fler och fler jobb inom det området men samtidigt utbildas det väldigt mycket journalister. Viktigt är,

enligt Torbjörn Israelsson, att söka sig till etablerade utbildningar eftersom det kan vara stor skillnad journalistikutbildningar emellan. Äldre och renommerade utbildningar (läs JMK) står sig bra på marknaden. Arbetsmarknaden är nu bättre än den tidigare har varit, på grund av den goda konjunkturen. Allt pekar på att även 2008 blir ett bra år för journalister, dock inte riktigt lika bra som 2007 som var ett exceptionellt bra år. 2009 kan det bli en svårare arbetsmarknad, då konjunkturen beräknas vända. I slutet av fjolåret hade 36 000 journalister och kommunikatörer sysselsättning medan 1500 i samma yrkesgrupp saknade anställning. Ser man till högskoleverkets prognos

som bland annat redovisats i DN (3/3-08) ser det mörkt ut för journalister. Prognosen sträcker sig fram till 2020 och indikerar att det i förhållande till rekryteringsbehovet examineras 75 procent för många journalister. För att komma in på marknaden är

sommarvikariatet är ett bra karriärsteg då det ofta leder vidare till andra vikariat eller extrajobb på tidningen. Om inte, är det en bra merit för kommande ansökningar på andra tidningar. Alexandra

Eriksson, personaladministratör på Svenska Dagbladet berättar att det krävs tidigare erfarenhet för att komma in på tidningen, och självklart en journalistisk grundutbildning. Lars Axelsson, rekryteringsansvarig på DN berät-

tar att många journalister så att säga ”lasar runt” mellan olika tidningar. Lagen om anställningsskydd säger att efter 11 månaders vikariat ska en fastanställning ske och tidningarna är ofta ovilliga till att fastanställa. Journalisten blir då ”utlasad” och får istället söka sig till ett annat 11-månaders vikariat på någon annan tidning. Representanter för både DN och

SvD understryker att vägen in på en redaktion i många fall sker genom praktik. Tidningarna tar varje vår och höst emot praktikanter från JMKs produktionskurs, journalistisk produktion. Praktiken kan sen leda till vikariat och extraanställningar. Lars Axelsson påpekar också att det kan vara lättare att få jobb om man har specialkompetens inom något område. Det är få skribenter som har ett så brett spektra att de kan jobba på vilken redaktion som helst. Frida Sandgren, student på JMK,

är en av de som specialiserat sitt skrivande. Frida har länge varit engagerad inom travsport och skriver nu för travets ungdomstidning samt är webbredaktör för organisationens hemsida. - Idag är mitt intresse även ett jobb. Jag kan nästan med säkerhet säga att jag fick det här jobbet för att jag kan ganska mycket om trav.

NYHETER

En lyckad JMK-dag – E JMK-dagen gick av stapeln med fler representerade företag och fler besökande studenter än någonsin. I skolans redan så trånga korridorer och små ytor blandades studenter och lärare med branschfolk och rekryterare. Drömjobbet i mediebranschen kändes för många studenter närmre än någonsin. Text: Monica Karlstein Foto: Camilla Olsson

– Det har varit en jättebra dag, intressant och inspirerande och det har varit väldigt kul att träffa så många olika företag, säger Karolina Schützer, som läser kandidatkursen i journalistik. Även för journalistikstuderande Carolina Strömstedt var JMK-dagen över förväntan. Hon var imponerad över att så många företag fanns på plats.

representerade och mixen av tidningar, TV, reklam, PR, rekrytering och fackförbund är något som arbetsmarknadsdagens projektansvarige Philip Lerulf är mycket nöjd med. – Det fanns helt enkelt lite mer av allt i år, säger Lerulf som påpekar att endast 9 företag fanns representerade förra året och att årets JMK-dag var en mycket lyckad mässa. 21 företag fanns

från journalistikbranschen såsom DN, SVD och TT fanns på plats såväl som kända företag inom kommunikation som till exempel Svenska PR-företagen, Schwartz Communication och Cloudberry. De stora företagen

Cloudberry var ett av de företagen som

under dagen letade efter folk till sin byrå. Även rekryteringsföretagen Hammer & Hanborg, Inhouse och MediaResurs försökte genom kontaktsamtal rekrytera folk till sina bemanningsföretag. Även om inte alla företag letade efter folk för att tillsätta specifika tjänster var företagen ändå där för att kunna nå ut till de, om några år, mest framstående i branschen. – Vi är ju här för studenternas skull, för att ni ska få se vad vi håller på med, säger Bengt Falkkloo, journalist och informationsansvarig på Dagens Nyheter och menar att DN egentligen inte behöver närvara under JMK-dagen för att mark-

nadsföra sig själva. personalredaktör Marianne Peterson håller med om att hon fanns där för att ge studenterna goda råd. Hon fanns på plats under dagen för att visa upp hur Aftonbladet arbetar och för att svara på frågor om hur man får jobb på tidningen och eventuella frilansuppdrag. Aftonbladets

Hur får man då drömjobbet,

konkurrens gör det svårt att ta sig fram på marknaden. Just därför tyckte Sandra Karlsson, journalistikvetenskapsstudent, att JMK-dagen var ett bra arrangemang för studenterna på JMK. – Det är en ypperlig möjlighet för studenter på väg ut i arbetslivet att bekanta sig med branschen och knyta kontakter, oavsett om man kommit långt i sin utbildning eller precis börjat.

”

var kanske frågan på allas läppar under dagen och även om eventet i sig enligt många studenter var mycket lyckat så kom inte svaren på löpande band. Företagen verkade dock överens om att inget drömjobb serveras på silverfat.

Det är en ypperlig möjlighet för studenter på väg ut i arbetslivet att bekanta sig med branschen. – Sandra Karlsson,

också att framtiden i mediabranschen ser orolig ut, utlasning, dålig ekonomi och hårdare

student

Många av företagen påpekade

Ett mecka för networking Inspirerande föreläsningar om framtiden Under dagen hölls flera olika föreläsningar om bland annat kommunikation- och journalistik-branschen och CV-skrivande. Philip Lerulf menar att föreläsningarnas syfte var att inspirera studenterna vilket samtliga studenter, som Femte Statsmakten pratat med, är överens om att de blev. var intressant och inspirerande, föreläsaren var jätteduktig och jag tror att det hon sa kommer att underlätta när jag söker jobb i framtiden, säger Sandra Karlsson, journalistikvetenskapsstudent som inte var den enda som drog nytta av föreläsningen. Föreläsningen var nästan fullsatt – Föreläsningen om CV-skrivande

och många studenter ställde frågor till föreläsaren Ida Alfsdotter-Thoor. Karolina Schützer,

som läser kandidatkursen i journalistik och lyssnade på dagens första föreläsning med Thomas Lundkvist från Mediakompetens, tycker att det var väldigt inspirerande att höra

om hans erfarenheter och bakgrund. Som förstaårs-journalistikvetenskapsstudent, fångades inte Fanny Reuterswärd lika starkt av föreläsningarna. – Den här dagen kom för tidigt i min utbildning, men jag ser fram emot den här dagen nästa år, säger hon.

Kritik mot montermässan Även om arrangörerna av JMK-dagen är nöjda med utbudet och bredden av olika företag från både journalistik och kommunikationsbranschen har flera studenter, både från JKV och MKV, efterfrågat en ännu större blandning av företag. här idag, det hade varit intressant med representanter från andra typer av media och kommunikationsföretag, säger Tove Mellgren, mediakommunikationsstudent. – Det är mest tidningar

det till nästa år bjuds in PR och kommunikationsansvariga från icke mediarelaterade företag, för att öppna studenternas ögon för möjligheten att arbeta i andra branscher. Till och med journalistikstudenter påpekar dominansen av företag från tidning, radio och tv. Karolina Schützer, som läser kandidatkursen i journalistikvetenskap menar att fler media och kommunikationsrelaterade företag borde ha varit där. Hon föreslår att

Philip Lerulf,

projektansvarig för JMKdagen, påpekar att arrangörerna verkligen har försökt locka dit fler PR-byråer och kommunikationsbolag, såväl som fler TV-stationer. – Problemet har varit ett bristande intresse hos vissa företag, vi bjöd bland annat in JKL och Prime som inte var intresserade, säger Lerulf som berättar att även TV4 tackade nej, dock av en annan orsak. TV4 menade att folk ändå söker sig till dem, och att de därför inte behöver vara där för att marknadsföra sig själva. Att som DN och SVD närvara för studenternas skull, utan marknadsföring med främsta syfte, var de heller inte intresserade av.

NYHETER

De har tagit mak Vårterminen 2008 har ett nytt fräscht kårpresidium tagit plats inne på kårexpeditionen. FS träffade dem för att ta reda på vilka de är och vad de vill göra för oss studenter.

Inne på kårexepeditionen sitter Johan-

nes Edmark, Carina Franzén och Malin Ekman och äter lunch. Att hitta en lucka i tre späckade scheman var inte det lättaste så intervjun kombineras med matlådor på bordet. Alla tre går de sin andra termin på JMK; Carina MKV, Johannes och Malin JV. Alla tre var de också tidigt inställda på att engagera sig under sin tid på JMK. De är överens om att ett kårengagemang inte bara är roligt utan ett bra sätt att skaffa sig erfarenhet, meriter och försprång på. Carina: Vi är ju 550 elever här på JMK, så jag tänkte ”vad kan jag göra för att urskilja mig?” Jag tror att alla som läser här kommer att få jobb, men alla kommer inte att få de jobb de helst vill ha. Och alla har inte möjlighet att ta hjälp av kontakter, så då får man hitta andra vägar. Kåren var min väg. Malin: Jag tror också att det är en bra start på karriären. Det trodde jag redan innan jag valde att engagera mig och det bidrog, men samtidigt trodde jag att det skulle vara roligt. Jag minns att jag sneglade på elevrådet i gymnasiet och kände att jag nog också ville egentligen, men inte vågade. Johannes: Jag har också länge tyckt att det vore kul att engagera mig och nu till våren blev det en öppning och då såg jag min chans. presidiet inför VT 08, Linnea Jonjons och Philip Lerulf, lämnade inte bara efter sig rookies förväntansfulla att ta över utan även en hög standard att leva upp till. Hur har övergången känts? Carina: Det känns skönare och skönare. Veteranerna som lämnade

Men man får acceptera att vissa misstag måste göras en gång innan man lär sig. Men vi har lagt ner mycket arbete på att övergången skulle gå smidigt. Trasslet med DN till exempel, vilket ska poängteras, har ingenting med oss att göra. Malin: Det blev en väldigt påtaglig förändring när det plötsligt bara var jag och Carina. Det är mycket som ska göras nu, nu, nu, som man kanske inte tänker på. Men det blir också roligare nu när man känner att man har en ännu större chans att påverka och förändra. Carina: Samtidigt som ansvaret kan ge ångest är det just ansvaret som är roligt.

Text: Åsa Secher Foto: Anders Jensen-Urstad

Johannes: Jag har ju ingenting att jämföra

med men instinktivt måste jag säga att de här tjejerna verkar ha stenkoll! Carina: Jag är lite av en extremmänniska, gör jag ingenting så är jag nästan apatisk. Medan när jag kommer igång så klarar jag väldigt mycket. Och man måste vara otroligt skärpt som ordförande, men ju mer saker jag får att göra desto effektivare blir jag. Malin: Jag använder verkligen min kalender nu, jag var mycket mer förvirrad fwörra terminen! Philip är en otroligt bra förebild och jag har lärt mig mycket av honom. Inte bara hur man tar emot och

makten över kåren lägger in en kåravgift utan även hur man bör tackla saker. Men jag måste säga att jag tycker att det är jättekul att jobba med Carina och jag känner verkligen att vi gör vår grej. om det förra presidiet och vilka utmaningar de lämnade efter sig, vill Malin poängtera att hon tror att det är viktigt att inte jämföra sig. Man får ta det som det kommer. Så vad har det nya presidiet för planer för våren? Malin: Först ut den här terminen var ju såklart JMK-dagen [gick av stapeln 11 mars] som vi la ner väldigt mycket tid och Mitt i allt prat

kraft på. Sen har vi ett alldeles nytt pubmästeri som jobbar hårt med att förgylla våren med festligheter. Det känns också jätteroligt att det är många som har valt att engagera sig utöver våra verksamhetsansvariga. Vi kommer till exempel eventuellt att ha en paneldebatt på temat JMK och politik, initierat av Karin Ingströmer som är klassrepresentant för h07j1. Carina: Sen tänker vi fortsätta att jobba mot ett startdatum för produktionsutbildning inom MKV. Vår ledstjärna under våren och våra ambitioner med kåren är att föra JMK närmare arbetsmarknaden. En produktionsutbildning för MKV är ett steg i den riktningen och måste bli av. Ingen vill anställa någon som bara har läst teori, vi måste bli anställningsbara helt enkelt! Jag tycker personligen att det är sjukt mycket som inte fungerar på den här institutionen. Som att tentorna till exempel nästan alltid lämnas tillbaka för sent. Det stora problemet är lärarnas överbelastning, men till våren kommer två nya lektorer, vilket vi tror kommer att göra stor skillnad. Men vi kommer såklart att fortsätta med våra små klagomål, som i slutändan blir ett ganska brett missnöje, allt för att förbättra JMK för studenterna. Malin: Den nya prefekten känns väldigt

driven [Tytti Soyla]. Hon ger verkligen intrycket av att värna om studenternas bästa och strävar hela tiden efter att det ska hända saker. och säger att man kan sammanfatta det nya presidiet med att de hellre bär mjukisbyxor än kostym inne på kårexpeditionen. Och de ger verkligen ett avslappnat intryck. De verkar alla tre trivas bra i sina nya roller. De nya utmaningarna och det ökade ansvaret är bara roligt i deras ögon. Under terminen får vi se vilka förändringar de kan åstadkomma som representanter för oss studenter. Vi på FS kommer att följa dem noga för att försäkra alla JMK:are om att kåren lever upp till sina åtaganden. Malin skämtar lite

”Våra ambitioner med kåren är att föra JMK närmare arbetsmarknaden.”

Nya kårpresidiet ordförande

Carina Franzén

Studerar: MKV b-nivå Ålder: 22 år Bor: i Täby Drömyrke: Utrikesminister

Aktivitetskoordinator Malin Ekman

Studerar: JV b-nivå Ålder: 20 år Bor: på Lidingö (från Göteborg) Drömyrke: Redaktör på Vanity Fair

Sekreterare

Johannes Edmark

Studerar: JV b-nivå Ålder: 20 år Bor: på Södermalm (från Örnsköldsvik) Drömyrke: Skjutjärnsjournalist

Tips inför sommarjobbet Fint väder, krokusar och uteserveringar som slår upp sina portar. Det betyder vår. Men det betyder också att det är hög tid att ta itu med sommarjobbet. Det är nu du har chansen att få din första riktiga erfarenhet som journalist och få in en fot i branschen. Här ger Femte Statsmakten dig tipsen på hur du fixar ett bra sommarjobb. Text: Matilda Karlsson

tufft att komma in på de riktigt stora tidningarna som DN och SvD utan tidigare erfarenhet, är ett bra tips att söka sig till mindre tidningar. Lokalblad och landsortstidningar kan öppna dörrar. - Vill man ta sig fram i en tuff medievärld så är det jättebra att ha jobbat på en landsortstidning och visa att man fixar det, säger Eva Radakovits, administratör och nyhetschef för Mitt i-tidningarna.

Då det kan vara

spontanansökningar, alla tidningar annonserar inte utan förlitar sig på att folk tar egna initiativ. Var aktiv och svara på de annonser som finns, men skicka även spontanansökningar till andra tidningar du är intresserad av att arbeta för. Utnyttja eventuella nederlag. Får du ett nej så be att få veta vad du saknade eller vad personen som fick jobbet hade för meriter, så att du kan göra bättre ifrån dig nästa gång.

Skicka

När du formulerar din ansökan,

tänk på att skriva klart, koncist, logiskt men kanske viktigast - person-

ligt. Visa att du är påläst om verksamheten i förväg och förmedla entusiasm och engagemang. Adressera ansökan till den som är ansvarig för rekrytering. Följ gärna upp din ansökan med ett telefonsamtal, många arbetsgivare uppskattar den personliga kontakten.

pågår ständigt. Är det rätt att utnyttja kontakter för att få drömjobbet? Svågerpolitik är ett negativt laddat begrepp, men i en tuff bransch är det inte helt fel att höra efter i bekantskapskretsen om det finns någon liten öppning.

Diskussionen om kontakter

Snabbguuide till ett bra CV * Formulera ett mål med din ansökan. * Försök spegla det som efterfrågas. * Framhöv kunskaper mot brakgrund av tidigare erfarenheter. * Utelämna negativ information. * Var strukturerad, tydlig och korrekt. * Dela in texten i intressanta rubriker. * Skapa luftiga textsidor.

och vikariat och se om det finns möjlighet till sommarjobb, både större och mindre tidningar framhåller att de gärna rekryterar praktikanter och tidigare vikarier inför sommaren.

* Håll dig till två sidor.

* Läs andras CV´n och låt dig inspireras.

Följ upp tidigare praktiker

Glöm nu inte bort att följa upp de

möten du gjorde under JMK-dagen. Leta fram visitkorten och lyft luren!

* Gör en layout som väcker uppmärsamhet. * Låt någon annan läsa igenom ditt CV.

(hämtat ur Charlotte Hågårds CV-boken)

NYHETER

Svagt intresse för utlandsstipendier på JMK Text:Johannes Edmark Illustration: Martin Arce Lindqvist

Varje år har JMK befogenhet att dela ut tre stipendier om 25 000 kronor vardera, som syftar till c- eller duppsats i ett utvecklingsland. Men intresset för stipendiet har inte alltid varit stort och vissa år har så få sökt att stipendier till och med inte blivit utdelade.

Programmet MFS,

Minor Field Studies, finansieras av Sida men administreras av Internationella Programkontoret, IPK. De stödjer genom MFS olika institutioner så att de ska ha möjlighet att knyta nya kontakter genom de internationella samarbeten stipendiaten utgör. till att dela ut tre stipendier på 25 000 kronor styck varje år. Men under åren har ett lågt antal sökande lett till att stipendiet flera gånger inte ens blivit utdelat. Stora summor pengar har lämnats tillbaka. Under 2007 har det inte lämnats in någon ansökan alls. – Jag får en hel del frågor om stipendiet, så jag tror att det finns intresse. säger JMK får bidrag

Merja Ellefson, doktorand och ansvarig för MFS på JMK. är det inte många som kan berätta vad MFS innebär och vad det står för. Vissa kommer ihåg ett påpekande om internationellt utbyte och stipendier vid terminens början, men de flesta förknippar det vid ett A4 hängandes på någon anslagstavla. Bland studenterna på JMK

och uppsatsarbete bekostas av programmet. Däremot kan kompletterande lån från CSN behövas, skriver JMK på sin hemsida. Boende måste stipendiaten själv se till att ordna. Den studerandes resa

Merja, tror att det svaga söktry-

beror på att de sökande inte uppfyller kraven som finns uppställda, bland annat det om akademiska poäng. Vidare tillägger hon att det ibland finns önskan om länder som i dagsläget inte står med på landslistan. cket

För att söka MFS måste du bland annat: - tagit ca 150 högskolepoäng. - syfta till att skriva c- eller d-uppsats. - ha goda kunskaper i engelska. - beskriva projektet, gällande bl. a. syfte och metod. - sammanställa ett budgetförslag. - välja land förenligt med landslista. - skicka din ansökan innan 3 mars.

NYHETER

Med MFS till Afghan Sta Oscar Levy är en lättsam och pratglad man. Han utstrålar lugn, samtidigt som han helhjärtat delar med sig. Med seriositet i rösten inleder han med att det inte är någon semester att åka på en MFS-resa, utan det är viktigt att tänka på att han respresenterar både universitet och hemland.

Oscar förklarar hur slumpen tog honom till Afghanistan och att han först funderat på Nicaragua. Men det var bland annat genom kontakt med Robert Peszkowski, politisk rapportör på svenska sektions-

kontoret i Afghanistan, som han tog beslutet. Det intresserade honom att landet på kort tid moderniserats, bland annat i Tolo TV, den kommersiella kanal som visar afghanska motsvarigheten av Idol, Afghan Star och som sedan blev fokus för uppsatsen. – Jag är intresserad av populärkultur, berättar han. Afghan Star fick bli utgångspunkten och i uppsatsen intervjuade han studenter från Kabul University. Återigen kommer han in på moderniseringen och berättar

att ca 4000-5000 studenter numera läser på universitetet. – Utbildning har blivit viktigt och speciellt engelska och IT, med tanke på de eftertraktade internationella jobben, tillägger Oscar. När konversationen leder in på könsroller blir han allvarlig Att könen är så separerade och att det existerar en sådan könskonstruktion påverkade honom. Kvinnorna är underrepresenterade, inte minst i universitetsvärlden och till och med den nya moderna ungdomskulturen

Oscar Levy är en av dem som antog utmaningen och sökte MFS för att skriva sin C-uppsats utomlands. Det tog honom till Afghanistan och till en helt annan kultur.

delas i två läger. – Vissa unga anser att kvinnor ska bära slöja, medan andra knappt bryr sig. ”Så länge det fungerar med religionen” är en påtaglig mentalitet, förklarar han. Stamtraditioner blandas in och värderingarna skiljer sig person till person. Men västvärldens bild av landet som gammaldags och konservativt upprätthålls av medias rapporteringar. Han förklarar, – Medierna är negativa mot Afghanistan och visar mestadels den mörka sidan av landet genom att svartmåla det. Det

finns en logik i att svartmåla landet och de händelser som sker. Varje fredag hade Oscar sin lediga dag och kunde få lite fritid. Med den chaufför som dagligen körde omkring honom spenderade han vissa av dem med. De började göra mindre utflykter och med lite distans till en av dessa, berättar Oscar om sin första fredag. Den nyfunne vännen och Oscar åkte bland bergen och hamnade i en by. Plötsligt tappar de bort varandra och han står ensam.

– Jag var nojig och rädd och tankar om kidnappning dök upp. ”Fan, tänk om något skulle hända”, berättar Oscar att han tänkte. Men strax därefter fann de åter varandra och oron var som bortblåst av fascination för det nya landet. Det var lugnt igen. På frågan om Oscar rekommenderar andra att besöka Afghanistan ler han, höjer ögonbrynen och säger övertygande, – Verkligen något jag rekommenderar! Han fortsätter, – …och att söka MFS. Text: Johannes Edmark Foto: Oscar Levy

Peter Jihde Text: Niklas Eriksson

Foto: Mathias Roth

Peter Jihde ger sällan intervjuer men Femte Statsmakten lyckades stämma träff med honom i Tv4-huset. Efter intervjun ska han leda sitt eget program, Sportklubben – med Peter Jihde, där inbjudna gäster diskuterar den gångna veckan i sportens värld.

Idol–Peter ”Man lever bara en gång och man måste våga för att vinna”, säger Peter Jihde. Det märks att han är väldigt tävlingsinriktad och det är en viktig egenskap om man skall nå toppen. Peter tycker också att svenskar är dåliga på att formulera sig, vilket gör att vi är väldigt dåliga på att berätta hur vi känner och mår för tillfället.

Peter har aldrig varit rädd för att pröva på nya saker. Han tycker att direktsändningar som Idol skapar en spänning och en skön nerv som kan utvecklas till något positivt. Peter säger att det inte krävs stora kunskaper i musik för att vara programledare för Idol. Han lyssnar mycket på musik och det räckte. Peter liknar Idol vid sportsändningar för ingen vet hur det kommer att sluta. Enligt honom skapar tävlingen, där vinnare skiljs från förlorare, en stämning som är speciell till sin natur. Peter hade däremot inte räknat med att det skulle vara så ansträngande att skicka hem tävlande från Idol men redan första veckan när Anastacia åkte ut fick han sig en tankeställare. - Då slog det mig att shit, det här var ju jobbigt. Anastacia var ju ledsen och folk runtomkring var ju ledsna, så det blir ju en väldigt konstig stämning när någon måste lämna gruppen. 22

Han var själv imponerad över den gamla Idoljuryn trots att det råder delade meningar om dem. - Det måste finnas hårdhet från jurymedlemmarnas sida men ibland blev det alltför mesigt och för mycket halleluja”, anser Peter. Peter Jihde berättar att han sällan ställer upp på intervjuer. De få gånger han faktiskt gör detta är när antingen Tv4 beordrar honom eller när journaliststudenter vill få en intervju. Att Peter är så hjälpsam mot studenter är för att han vill dela med sig av den kunskap som han har samlat på sig genom åren och kanske väcka ett ännu större intresse för journalistik. Att intervjua en annan människa är enligt Peter en speciell situation eftersom det gäller att få den personen att våga breda ut sig och berätta om sig själv. Under

REPORTAGE

sina år på SVT ställdes han inför en ny utmaning då underhållningsprogrammet ”Hos Jihde” lanserandes, som gick ut på att olika slags gäster bjöds in för en intervjustund. - Det finns bara en stjärna när det kommer till intervjuer och det är inte den som ställer frågorna utan den som svarar, säger Peter.

att svara på. - Att svaren ofta blir tråkiga beror på att vi som bor i Sverige är så dåliga på att formulera oss och verkligen berätta vad vi känner just för stunden. Ställer man exempelvis frågan till en person från en helt annan kultur än vår egen så kan man få ett mer målande och givande svar. Det är bara den intervjuade som får frågan som kan leverera det svaret, menar Peter Jihde.

Även om Peter Jihde är en erfaren programledare så händer det ibland att han råkar ut för ovänAtt Jihde 2001 valde att flytta från tade saker i en direktsändning. Tv4 till SVT berodde på ett bråk Han minns speciellt en händelse med kommentatorn Robert Perlfrån friidrotts-VM 2002 då han skog under ett världsmästerskap i råkade ut för en total blackout vid handboll. - Vi var oense om vad en intervju: - Det var bara tomt som var viktigt under en sportsi huvudet så jag valde att lämna ändning och hur en sådan skall studion för att helt enkelt ta mig genomföras i praktiken. Våra en funderare över vad som hade gått snett. När jag kom chefer ville att vi skulle jobba tillsammans under hockpå det gick jag tillbaka och fortsatte sändningen”, berät- eyslutspelet som kom precis efter mästerskapet men det tar han. hade inte jag någon lust med, så jag sa upp mig. Peter har upplevt det mesta när det handlar om intervjuer. Efter en förlorad fotbollslandskamp var det Peters jobb att ställa frågor efter matchen till Zlatan Ibrahimovic. Det hela blev en situation där Zlatan svarade Peter spydigt men det påverkade inte honom: - Det kändes efteråt som om mina frågor var för jobbiga att svara på men det där är också en rutinsak. Jag hade ju varit med i nästan tio år då redan. Om det skulle ha varit i början av min karriär kanske jag skulle ha börjat gråta eller tyckt att allt var jättejobbigt, svarar Peter. En väldigt vanlig fråga inom sportjournalistiken är ”Hur känns det” och den anser Peter vara den bästa frågan en journalist kan ställa men samtidigt är den väldigt svår

Senast Peter Jihde var tv-ankare för ett större evenemang var under handbolls-EM i Norge tidigare i år. Han arbetade då med Robert Perlskog igen men försäkrar att konflikten är utagerad sedan länge och att stridsyxan är nedgrävd. Att göra programinslag och tv-sändningar är enligt Peter ett lagarbete. Det diskuteras i grupp vad som är relevant och värt att ta upp. Det finns även utrymme för individuella prestationer men då främst när det handlar om enskilda intervjuer. - Dagens tv är så intensiv att man blir tvungen att lita på att var och en täcker sitt område, berättar han. 23

PETER JIHDE

“

Antingen är man bäst på det man håller på med – eller så skiter man i det!

Första gången Peter Jihde kom i kontakt med journalistiken var under en praovecka i gymnasiet. Det som lockade var framför allt att träda in på en redaktion och känna pulsen som rådde där, med full aktivitet och telefoner som ständigt ringde. - Jag gillar tempot i journalistik men även känslan av att det är en tävling. Man ska hinna före sina konkurrenter men även paketera allt på ett så bra sätt som möjligt. Det är ungefär som en maxprestation vid en idrottstävling med uppladdningen och spänningen och sen smack så är det klart!

Växjö. Det dröjde däremot inte länge innan Peter Jihde fick fast anställning på Tv4-sporten i Stockholm, där han fick jobb som programledare, reporter och redaktör. Peter har tidigare arbetat på SVT i fem år och enligt honom finns det tydliga skillnader mellan Tv4 och Sveriges Television. - Det är lokalerna som skiljer sig avsevärt åt. Tv4: s utrymmen är fräschare eftersom det är ett yngre företag. Det är väldigt viktigt för mig att trivas i den miljön jag går till varje dag. På Tv4 går jag gärna till jobbet men på SVT blev det till slut inte så, jag gick hellre hem från jobbet, säger Peter.

När veckan var över sade Peter till sportchefen att om det behövdes hjälp med någonting så var det bara att ringa. Och ringde det gjorde de – redan veckan därpå när en ordinarie anställd blivit sjuk. Peter fick uppdrag som att göra reportage och direktsända fotbolls – och ishockeymatcher. Vid 18-årsålder ryckte han in i lumpen och journalistiken lades på is ett tag framöver. Efter muck kom han över en ungdomspraktikplats, vilket var väldigt vanligt i början av 1990-talet eftersom företagen såg det som en fördelaktig affärsidé. Peter fick arbeta med ett kortare sportprogram i radion: - Jag fick ett eget sportprogram som sändes varje veckodag, som var fem minuter långt och som kom efter Radiosportens 16.30-sändning. Det var som ett helt vanligt nyhetsprogram om lokala sporthändelser varvat med kortare intervjuer före eller efter en match, berättar Peter.

Nackdelar med att vara Peter Jihde är främst offentligheten, som gör att han är tvungen att leva med ett hemligt telefonnummer och att tänka på att vissa situationer kan innebära mer exponering än andra. Publiciteten är en annan sak men där konstaterar Peter att det kvittar om han får kritik eller beröm för sitt arbete eftersom han har varit med så länge och fått sin beskärda del av plus och minus. - Det är en berg-och-dalbana där det går upp och ner vilket jag är medveten om, svarar han. Den kommande våren är relativt lugn för Peter. Det han har att göra är sitt eget program Sportklubben, planering inför sommarens fotbolls-EM och Tv4-sportens kvällssändning varannan söndag. Det finns ett uttryck som Peter Jihde använder ofta. Det är väldigt talande för Peter och hans framgång inom journalistyrket: – Antingen är man bäst på det man håller på med – eller så skiter man i det!

Efter praktikplatsen bytte han arbete och började som reseledare men två år senare anställdes Peter på Tv4 i

Text: Niklas Eriksson Foto: Mathias Roth

REPORTAGE

LOPPIS ÄR P

Secondhandshopping passar perfekt in i den miljötrend som präglar mo

Femte Statsmaktens Malin Ekman och Johannes Edmark hjälper dig att hitt Det nya budskapet lyder ”handla av mer kvalitet och mindre kvantitet,” men har man inte råd med kvalitetens prislapp kan återanvändandet vara vägen ut – du kan fynda kvantiteter av kvalitet till goda priser utan att bidra till ytterligare påfrestningar på miljön. Dessutom blir du nästan garanterat ensam om plaggen och kan uppnå den där personliga stilen det pratas så mycket om. En annan trend är byteshandeln .”Swapping is the new shopping” summeras den i brittisk press. Konceptet har visat sig vara så populärt att det utmynnat i nya affärsverksamheter. Den före detta stylisten Jody Berger såg exempelvis potentialen och lanserade websajten www.whatsmineisyours.com där den enes felköp blir den andres kap. Går du ihop med några vänner kan du mångdubbla din garderob alldeles gratis. Bäst av allt är att du inte hinner tröttna på dina inköp, vilka istället kan glädja en vän och därigenom verka samvetsmildrande shoppingmässigt. Roligast blir det om man kombinerar bytande med middag. Gå hem med en stor kasse nya kläder att förtära under överensstämd period, lagom tills dess att du hunnit spana in något nytt hos kompisen och hon/han hos dig.

Loppmarknaden, Vårberg Fynda bland kläder, skor, antikviteter, presentartiklar, inredning och porslin på Loppmarknaden i Vårberg, sydväst om Stockholm. Är studentkassan trots de prisvärda fyndmöjligheterna snarare i behov av ett tillskott kan du hyra ett bord och sälja dina egna prylar. Priserna per dag och bord varierar mellan 90 och 250 kronor beroende på veckodag. Lördagen är dyrast men också mest välbesökt. Ett tips är att ta med sig en kompis och dela på kostnaden. Förhoppningsvis får ni en mysig dag, träffar många besökare och återvänder hem med en liten vinstkassa. Till Loppmarknaden i Vårberg tar du dig enklast med röd T-bana mot Norsborg, 30 minuter från T- Centralen. För mer info, besök www.loppmarknaden.se.

Stadsmissionen, Odenplan & Nytorgsgatan, Södermalm

Ge en gåva eller fynda till bra pris bland kläder, accessoarer och prylar och bidra därigenom till Stadsmissionens arbete med bland andra hemlösa och unga. Leta bland långa rader av skjortor, scarves, skärp och skor och med lite tålamod och tur hittar du precis det du letade efter eller nästan exakt det du såg i Vogue häromdagen. I butiken vid Odenplan hittar du dessutom färgglad konst i storformat för runt två hundralappar. Värt en titt.

Myrorna, Götgatan och Skärholmen Myrorna har i många år varit en erkänt bra kedja för secondhand -shopping. Långt innan trenden infann sig bland storstädernas fashionistas, hade Myrorna etablerat sig som det nya samvetets shopping. Då Myrorna ägs och drivs av Frälsningsarmén tar de inte lika myck-

POPPIS

odet och samhällsdebatten just nu. ta rätt i vintagedjungeln. et betalt som butikerna med handplockade kläder och enbart kommersiella intressen. I Stockholm finns Myrorna på sex olika ställen, men fyndar det gör du bäst på Götgatan 79 och i Skärholmen Centrum. Som exempel på ett fynd från Myrorna kan herrmockasiner från Helmut Lang för ca 70 kronor nämnas.

Helga Secondhand,

Helgalunden

I Helgalunden 17 på Södermalm finns Helga Second hand i en mindre källarlokal. Små butiker som denna har fördelen att det är smidigare att leta sig genom utbudet och att detsamma varieras regelbundet. Inte så långt att gå från SoFo.

Judiths second hand, Hornsgatan Vare sig du behöver pengar till mammas födelsedagspresent eller om du rensat ut liken ur garderoben, kan du genom secondhand -trenden dryga ut studiemedlet. Judiths second hand på Hornsgatan 75 erbjuder kommission till dig och dina paltor. De tittar på dina kläder, värderar efter deras sortiment och efter kvaliteten på plagget. Har du tur säljs plagget inom en månad och du får tillbaka en viss procent av försäljningspriset som ni tillsammans kommit överens om.

Text: Malin Ekman Johannes Edmark Illustration: Karin Ingströmer

REPORTAGE

”

Vi försöker inte ändra världen eller rädda rocken, vi kör vår musik och så får det bli som det blir.

Möt Hoffmaestro Hoffmaestro & Chraa är polarna bakom långfilmen ”Stockholm boogie” och tvådagarsfestivalen Chraaneval. Nu är deras debutalbum The Storm släppt. Jens ”Jerry Hoffmaestro” Malmlöf, eller Jensa som han själv säger, möter upp på Torsgatan i ett soligt Vasastan en härlig fredagseftermiddag. Text: Carolina Palmqvist Foto: Matias Roth

Jens utgör en elftedel av Stockholmsbandet Hoffma-

estro & Chraa, där han främst använder stämbanden i allt från snabba SKA-verser till vrål och skönsjungande soul. Men han spelar också kompgitarr och har skrivit många av bandets låtar. Musiken följer inga regler och har inga hämningar. Killarna lägger i stället fokus på att göra musik att röra sig till och allt handlar egentligen om att få vara ute och spela. Resten av gänget är några av hans bästa vänner och tillsammans bildar de en egen liten galen familj. Däremot är den svår att hålla ihop, då alla har sina liv utanför bandet. Drömmen är att kunna livnära sig helt och hållet på musiken, men än så länge arbetar exempelvis Jens med ungdomar och med en hel del andra projekt. Men tillsammans skapar de mer än musik, hittills har

de hunnit med att arrangera en festival och göra en långfilm,

och mer är på väg. Festivalen ägde rum på Mosebacke i slutet av maj 2007. Med den ville de visa etablissemanget att det finns en efterfrågan på annat än ”vanlig hitmusik”, Idol eller Melodifestivalen. Många av artisterna som medverkade har under året som gått etablerat sig och nått stora framgångar. Som exempel kan nämnas Adam Tensta, Lykke Li och Vincent. Önskan om att göra en uppföljare till festivalen ligger dem varmt om hjärtat men just nu kommer deras egen musik i första hand. Närmast väntar spelningar och därefter är de sugna på att göra en till film. Debutfilmen kom 2005 och utspelar sig under en sommarnatt på söder i Stockholm, polarna emellan. Idéer till en långfilm hade länge funnits där, och två av killarna i bandet, bröderna Lindgren har filmat sedan barnsben. I mellanstadiet var det exempelvis karatefilmer som gällde. – De filmade och jag gjorde karatesparkar. Det var väldigt tunn handling sådär, men mycket sparkar och action säger Jens och skrattar. I arbetet med långfilmen var det inte manuset som var

viktigast, utan att göra filmen så äkta som möjligt. Faktum är att när de fått reda på att de fått stöd av SF för att göra filmen, hade de inget färdigt manus, utan bara ett treatment på 30 sidor att arbeta vidare på. – Vi fick köra lite mer på känsla och filmen blev lite b-ig, men mysig liksom. Vi kände ändå att den hade någonting nytt inom svensk film.

Den 23 januari släpptes debutalbumet ”The Storm”,

som innehåller 13 ganska olika låtar, främst rent genremässigt. Inriktningen ligger på snabb livemusik, som oftast klassas som SKA, men med inspiration från allt mellan soul till country. Jens tycker att genrebegreppet är trist och gillar inte alls att bli placerad i ett fack. –Vi försöker inte ändra världen eller rädda rocken, vi kör vår musik och så får det bli som det blir. Jag lyssnar själv på allt från country till reggae till hip hop till dancehall till techno eller vad som helst, så blir det svårt att vara bunden till en genre i sitt eget skapande. Så det kommer nog att bli en schizofren platta till. Som förebilder rabblar han upp en salig blandning;

allt från Guns´N´Roses till Cornelis och Bob Dylan. Men främst kanske inspirationen kommer från New Orleansmusiken och Mardi Gras-festivalen. Festivalen har med sin indianvibb blivit en viktig ingrediens såväl i musiken som i liveuppträdandet och scenutstyrseln. En annan stor inspirationskälla är Manu Chao. – Vi hade en början till ett sound, men när vi hörde Manu Chao så låste det upp någonting. Vi ville också spela sådan där energisk musik! Sedan blev det liksom en blandning av alla grejer som vi har lyssnat på, med den energin. De är helt vulgära på att spela, men det kommer vi också bli en vacker dag. Även om musiken rent genremässigt är spretig,

kan man nog ändå säga att de nu har hittat sitt sound, eller kanske snarare sin image, vilket dock blev ett problem när skivan skulle spelas in. En stor del av publiken har vunnits på spelningar, i allt från parker till klubbar, då de satsat lika mycket på det visuella som på musiken.

Namn Jens ”Jerry Hoffmaestro” Malmlöf Ålder: 27 Uppvuxen: Stockholm, söder om söder Aktuell med: Debutskivan The Storm

– Om man står som publik och ser någon som kutar omkring och håller på att svimma av trötthet, rycks man med. Men när vi sedan ska återskapa det fast tillräckligt snyggt för att spelas på radio försvinner mycket av smutsen och det roliga. I OCH MED DETTA leder diskussionen in på den da-

lande skivindustrin och Jens blir genast allvarlig, men ärlig. – Det är jättetrist att man inte tjänar en massa pengar på musiken. Men samtidigt har möjligheten till nedladdningen gett mig själv så otroligt mycket och berikat mitt musikliv. Så det känns inte så jobbigt. I slutändan vill jag bara sprida musiken! Härnäst väntar många projekt och arbetet med nästa

film har så smått påbörjats, dock ännu bara i idéstadiet. Förhoppningen ligger också i att nästa skiva blir soundtrack till filmen. Sommaren kommer att spenderas med spelningar, som i skrivande stund planeras in. Men först ska en veranda och en studio byggas till det lilla huset i skärgården där bandet håller till. Jens funderar vidare på framtiden och säger med glimten i ögat; – En vacker dag ska man vara en gammal vis skäggig man som kan mycket om musik och kan lära barnbarnen att lira gura.

RECENSION

FÖLJSAMT OM

CHAPLIN

Hatten. Käppen. Mustaschen. Symbolerna för stumfilmens fader. Vandra med i Chaplins stora skor i en unik utställning. Kulturhuset presenterar den största visningen hittills i Sverige om Charlie Chaplin. Text: Matilda Karlsson Illustration: Elina Borg Björnström

om Charles Spencer Chaplin som tidigare visats i Paris, Rotterdam, Hamburg, Bologna och Barcelona består av unika bilder hämtade direkt ur produktionsbolaget Keystones privata arkiv. Kärnan i utställningen är 250 fotografier och produktionsbilder. De presenteras tillsammans med filmklipp på femton bildskärmar och åtta projektioner. Utställningen bjuder också på några kubistiska porträtt av Chaplin illustrerade av den franska modernisten Fernand Léger. Vandringsutställningen

i London men emigrerade till USA under tidigt 1900-tal. Han gjorde sig känd i en rad korta stumfilmer där han gestaltade Luffaren (the little Tramp). Så småningom grundade han filmbolaget United Artists och började regissera sina egna filmer. Chaplin klarade med Diktatorn övergången till ljudfilm och blev med denna Oscarsnominerad i flera kategorier. Chaplin vann ingen av dessa men har istället inhöstat två heders-Oscar. Chaplin föddes 1989

Chaplins största filmer: Luffaren (1915) En kvinna i Paris (1923) Guldfeber (1925) Stadens ljus (1931) Moderna tider (1936) Diktatorn (1940) Rampljus (1952)

livets tragikomik och han står själv för citatet: ”Livet är en tragedi på nära håll men en komedi när man ser det på avstånd.” Chaplin fångar genialiskt

att följa och går i kronologisk ordning genom Chaplins karriär, foto varvas med filmsnuttar samt kortare textinslag. Vi får knappt se något ur privatlivet, det enda som visas är en filmsekvens där Chaplin står med ett barnbarn i famnen. Är man ute efter en helhetsbild av personen Charlie Chaplin ger detta en känsla av att något saknas. Utställningen står däremot för en mycket tydlig överblick över stjärnans karriär och filmer. Helt klart värt ett besök. Utställningen är lätt

”

Livet är en tragedi på nära håll men en komedi när man ser det på avstånd. Chaplin på Kulturhuset Plats: Kulturhuset, våning 5, galleri 5, Period: 1 mars - 25 maj, Tider: tis-fre 11-20, lör-sön 11-17. Entré: 20 kr, fritt under 19 år.

KRÖNIKA

På Kulturhusets Chaplinutställning kom jag på mig själv att gå omkring

och tänka på ”klassens timme”. Vi var ett gäng på lågstadiet som under en period gillade att spexa. Mycket inspiration hämtades ur tokroliga serier som Tommy och Jerry och det är lite den känslan som jag får av att titta på Chaplins filmer.

Chaplins humor bygger på allvar 1972 blev han, som den filmikon han är, hedrad med

en Oscarstatyett för ”ett livs verk”. Så nog är Chaplin mer än bara rolig, vilket märks om man inte dömer honom för snabbt. Styrkan i hans filmer ligger nämligen inte i det han visar utan i det han lockar fram ur publiken. Han själv ville till exempel inte bli kallad för clown utan såg sig som en satiriker. En annan intressant aspekt i Chaplins skapande

är att han inte ville att filmkaraktärerna skulle vara riktiga människor utan snarare illusioner av personer som alla kan identifiera sig med. Förhållandet mellan publiken och karaktärerna skapade han med sitt karaktäristiska kroppsspråk och med små precisa gester. Det är den här identifieringen som gör att vi tilldelar karaktären en rad känslor och därmed får även den mest komiska situationen även ett uns allvar i sig. Jag tror det är det som får oss att uppskatta hans filmer. Bara det roliga skulle vara för simpelt. Att Chaplin lyckats charma vuxna som unga, nu som då råder det inga tvivel om. Det vittnar inte minst de spontana skrattsalvorna på Kulturhusets utställning om. Klassens timme i all ära men de likheter som finns mellan min gamla spexgrupp och Charlie Chaplin är bara ytterligare ett bevis på att Chaplins arv lever vidare i underhållningsbranschen, både i stort och i smått. Text: Minna Korsgren

REPORTAGE

Kerstin är kritisk Hur gör man som fattig student för att leva ”klimatsmart”? Att äta vegetariskt och skippa lyxköpen är det som gäller. Text: Erik Jersenius Foto: Camilla Olsson

Debatten om klimatförändringarna har väckt intresset för

ten i onödan, att hänga upp min tvätt istället för att använda torktumlaren och se till att återvinna papper. Att vara klimatsmart handlar även om att resa rätt. Som så många andra stockholmare åker Kerstin kollektivt och hon tycker att vi ska tänka över hur vi reser, speciellt när det gäller flyg. Flyget anses vara det transportmedel som står för de största koldioxidutsläppen. – Det går att flyga mellan Stockholm och Göteborg, det är helt sjukt! Jag ska snart flyga till Mocambique och jag får dåligt samvete av det! Jag köper inte det där med klimatsmarta flygresor, de finns inte.

just nu. Resebolagen erbjuder ”klimatneutrala” resor där resenärer kan räkna på utsläppen för sina flygresor, modeföretagen designar trendriktiga kläder i ekologisk bomull och på eko-caféer kan vi fika rättvisemärkt. Men Kerstin tror inte att alla nya ”klimatsmarta” saker är själva lösningen. Hon tycker inte att det går att köpa sig ur problemet, det är konsumtionen vi måste dra ner på. Kerstin sparar flera tusenlappar av sitt studiemedel per termin på att inte köpa sånt hon egentligen inte behöver. Mode och märkeskläder är inget som intresserar henne. – Jag har egentligen inte köpt nya kläder på flera år, det blir något plagg då och då. Jag köpte ett par strumpor på Lindex nyligen, det var inte så ”klimatsmart”, det har redan har gått hål i dem! När jag behöver något nytt, köper jag helst ekologiskt.

Kerstin tycker att

att leva mer miljövänligt, men hur blir man ”klimatsmart” när man inte har så mycket pengar? Kerstin Edquist läser masterprogrammet i journalistik på JMK. Hon försöker ta hänsyn till miljön i sin vardag. – Jag vet inte om jag är mer ”klimatsmart” än andra, men jag tänker mycket på miljön och är politiskt engagerad. Jag tror att de flesta studenterna är klimatsmarta utan att tänka på det. De bor ofta i små lägenheter, åker kollektivt istället för bil och har inte nog med pengar för att köpa mycket onödigt, förklarar Kerstin. Att vara ”klimatsmart” är en trend

med tre andra studenter. Att bo kollektivt är både miljövänligt och ekonomiskt. De hyr ett radhus tillsammans och delad hyra ger dem ett billigt boende. De köper sin mat av en ekologisk odlare utanför Enköping och lagar gemensamma måltider. Det är billiga råvaror som blir nyttig mat. Det kostar henne mindre än en tusenlapp i månanden. – Ät vegetariskt! Det är både nyttigare och kostar mindre. Köttindustrin står för en jättestor del av utsläppen, säger Kerstin. Hon berättar att det finns ekologiska odlare som själva kör ut sina varor till sina kunder. Det finns grannar i Stockholm som går ihop för att tillsammans köpa närproducerade ekologiska varor. Det kan vara något att tänka på för studenter som delar kök i en studentkorridor. Kerstin bor i ett kollektiv

att vi ska vara kritiska till trenden med klimatsmarta köp, finns det enkla saker att tänka på i sin vardag. Framförallt handlar det om att försöka tänka på hur mycket ström och värme man använder. – Jag tänker på sånt som att inte använda för mycket varmvatÄven om Kerstin tycker

det mest klimatsmarta man kan göra är att engagera sig politiskt i miljö- och klimatfrågorna. – Problemet ligger inte på en individuell nivå, vill man förändra måste man ge sig in politiken och ändra systemet och strukturerna. Det är svårt att vara klimatsmart om det inte finns några förutsättningarna att vara det, förklarar hon.

Kerstins tips för klimatsmarta studenter

- Engagera dig politiskt, lösningarna på klimathotet måste vi finna tillsammans. - Ät vegetariskt och köp ekologiska, närproducerade råvaror. - Undvik att flyga och res kollektivt. - Köp mindre, överväg onödiga köp och tänk på vad din konsumtion innebär för miljön. - Att bo kollektivt är ett alternativ. Gemensamma inköp och mindre boende kan både vara mer ekonomiskt och miljövänligare. - Gör ”klimatsmarta” val i din vardag. Tänk på all energi du förbrukar i onödan. Kan du hänga upp tvätten på tork istället för att använda torktumlare? Ser du till att få iväg dina gamla tidningar till pappersåtervinningen?

kt klimatsmart

Ekologiska odlare på nätet Den ideella organisationen Bondens marknad har en sida med ekologiska odlare som erbjuder hemkörning www.bondensegen.com Ekolådan är ett företag i Stockholm som kör hem lådor med ekologiska frukter och grönsaker www.ekoladan.se

PLAN 5 Pyramid plan fem – lärarna och deras titlar

Text: Pia Åkesson Illustration: Ania Obminska

Nivå 1 Intendent: Vaktmästare Roland Carlsson som hjälper till med det mesta. Passérkort bland annat. Byrådirektör Gunilla Hjort: Snäll dam som studievägleder dig och delar ut gamla prov innan uttagningen till den högst åtråvärda praktiska utbildningen på JMK, journalistik produktion.

Nivå 2 IS: Institutionsstyrelsen som tar de avgörande besluten om JMK:s framtid. Här sitter bland annat prefekten, professorerna, studierektorerna och studentrepresentanter från kåren. Prefekt: JMK:s boss och lokala rektor. Tytti Soila är tillförordnad prefekt tills i sommar. Efter sommaren väljs en ny prefekt som blir högst ansvarig för institutionen. Den personen tar över efter Tytti Soila och vår prefekt Göran Leth som just nu är sjukskriven. Professor: Klurig och kunnig person på plan fem som läst för många böcker. Håkan Hvitfelt är professor i journalistikvetenskap, Karin Becker i medie- och kommunikationsvetenskap. Studierektor: Högst ansvarig för de olika programmen och utbildningarna. Håkan Lindhoff är studierektor för journalistisk produktion. Bo Mårtenson för grundutbildningarna i journalistikvetenskap och medie-och kommunikationsvetenskap. Kari Andén Papadopoulos är studierektor för forskarutbildningen. Ansvarig för masterprogrammet är Kristina Widestedt, som dock inte är studierektor.

Nivå 3 Docent: Ståtligt namn på seniorforskare som doktorerat och forskat länge. Som Göran Leth och Madeleine Kleberg. Lektor: Forskare som varit duktig och antingen fått godkänt på sin doktorsavhandling eller tagit en licentiatexamen. (Motsvarar ungefär en halv doktorsavhandling). Bland annat Anja Hirdman och George Strachal. Adjunkt: Lärare som inte behöver ha en pedagogisk utbildning. Har gjort allt annat (som att undervisa) än att bli klar med sin eviga doktorsavhandling (som Sven Ross).

Doktorand: Student som inte fått jobb eller blivit smått förälskad i plan fems korridor. Sliter (doktorerar) med sin avhandling för att kunna lägga fram den (disputera). Har krav på sig att undervisa. Som Eva Kingsepp och Mattias Ekman till exempel. Behöver inte heller ha pedagogisk utbildning. Studentexpeditionen: Byråsekretrarna Birgitta Fiedler, Birgitta Kallin Baral och den övervintrade studenten och numera byråsekreteraren Gustav Jacobsson hjälper dig att få poäng registrerade och uppsatser inlämnade.

KRÖNIKA

Ever since I was a child, Easter was celebrated at home in all its tradition. On the Friday we are not supposed to eat any meat in Brazil, because it’s the date when Jesus was crucified. On the Holy Saturday we prepare for Sunday’s celebration of Jesus’ resurrection. It’s the biggest celebration of the Catholic Church. Text: Thaís Cardoso de Melo

Easter by the Atlantic and the Baltic side During my childhood, it was common to wake up early on Easter Sunday and start running, exited, looking for chocolate eggs hidden somewhere in the garden. My parents used to hide them. My brothers and I didn’t get many eggs, usually one each and we were taught to share them with each other, since this was the meaning of Easter: renaissance, love and sharing. I also remember when my mother used to do “the little bunny footprints” on

the floor with wheat flour… That was why we used to believe in the Easter bunny, as a real one. The eggs in Brazil are made of chocolate, varying from all kinds of sizes and brands and it’s the main commodity exchanged during this holiday. The families use to gather together and cook food in abundance. The main dish: fish, more specifically, cod. Finally, the majority of Brazilians go to the mass on the same Sunday, during the morning or at night. This year my Easter was quite different from the other ones. As an international

student in Stockholm, I had the opportunity to experience the Swedish way of celebrating this holiday for the first time. In the beginning, I was told that we would celebrate the Easter day on Saturday instead of on the Holy Sunday… “Konstigt…” After, I got to know that the Monday is considered to be “the day after the Easter”, and it would be also a Holiday. Would I complain about that? No… Not as a Brazilian (we have holidays for all kinds of reasons in Brazil), and specially since I had to delivery my long and complicated Methods Report at the beginning of April, I just thought it would be nice with one more day off. I had dinner during the three following days at three different places, in the

company of three different groups of people. The main dish wasn’t fish, like in home country, but eggs… many eggs instead! (Although there was the usual Swedish sil). On the table, everything that I ate before on Christmas Eve: Påskmust replacing the Julmust, potatoes, sausages, bread and meatballs. The hens were the ones in charge as the Holiday’s main symbol (no longer the little bunny); the candies were packed in egg shells made of paper (and not made of chocolate anymore); nobody prayed; nobody said “God bless you”… It didn’t matter, because despite of all the differences we were happy and

sang! We sang beautifully with our glasses raised up high in a great and warm unison: “Skååål!!!” In that moment I took the phone and called back home. During the phone call, I got news: two new babies would soon be born, bringing happiness and joy to the whole family! I got even happier. That was when I noticed the snowflakes falling outside, covering everything with a bright and special white… During that Easter day I had eaten, sung, celebrated, hugged and even painted chicken eggs with brushes and different colors. From a totally different continent, I experienced the same: renaissance, love and sharing. Lite annorlunda… but very meaningfull. Glad Påsk!

REPORTAGE

”Det krävs tur och tajming” Erik Niva har snabbt tagit en position som en av Sveriges mest respekterade fotbollsskribenter. Själv hävdar han att allt har att Text: Johanni Sandén göra med tur, talang och tajming. Foto: Pressbilder

HAN SER UPP TILL mellan 75 och 100 fotbolls-

matcher på plats runt om i världen per år. Han har intervjuat de största namnen inom internationell toppfotboll såsom Zinedine Zidane, Ronaldinho, David Beckham, Thierry Henry, Kaká och även svenska stjärnor som Henrik Larsson, Zlatan Ibrahimovic och Fredrik Ljungberg. Han åker jorden runt för att skriva djuplodande fotbollsreportage på vitt skilda platser som Kina, USA och Ryssland för Sveriges största och mesta lästa sportbilaga: Sportbladet. För varje fotbollsälskare låter det som en drömtillvaro men för Erik Niva, 29, är denna pojkdröm en verklighet. – Man tänker på det ibland när det är segt att gå upp måndagmorgnarna, att det blev ju mycket bättre än vad man hade trott att det skulle bli. Man ska ju försöka vara bra på att uppskatta det också även om man blir sämre och sämre med åren på det, man glömmer bort mer och mer om hur det var tidigare.

Under tonåren snickrade han ihop sitt eget punkfanzine med det vitsiga namnet Benzine innan han började skriva sport på frilansbasis för Norrbottens-Kuriren. – Det var väl när jag började skriva för Norrbottens-Kuriren som det började kännas som att det kunde finnas en professionell bana, där i slutet av regnbågen på något sätt. Det tänkte jag ju överhuvudtaget aldrig på när jag gjorde punkfanzinet. EFTER GYMNASIET FLYTTADE han till London

där han tack vare ett EU-stipendium fick praktisera på det engelska fotbollsmagasinet Four-FourTwo vilket gav honom blodad tand. Hösten 2001 började han på journalistprogrammet i Sundsvall, gjorde sin praktiktermin på Sportbladet våren 2003 och fick därifrån sommarvikariat och slutli-

ERIK BRUKAR OFTA vara uppe för

diskussion när det ska avgöras vilka som är de bästa svenska sportjournalisterna och har gjort en relativt snabb karriär som en av Aftonbladets mest centrala fotbollsskribenter. Han är född och uppvuxen i de nordligaste delarna av vårt land, Malmberget, som ligger i Norrbottens län. På så sätt kom han egentligen aldrig i kontakt med den svenska fotbollen så mycket, utan följde i stället entusiastiskt den engelska ligafotbollen på TV varje lördag i Tipsextra.

Foto: Peter Kjellerås (ovan), Magnus Wennman (till höger)

r, talang gen fast anställning. Att han ganska snabbt gavs stort utrymme med långa reportage beskriver han som att han hade en väldig tur med tajmingen: – När jag kom in här så hade Sportmagasinet precis börjat, det månadsmagasin som sportredaktionen också ger ut. Det var egentligen där jag kom in först och där jag började min praktiktid. Då var det en väldigt liten redaktion som gjorde väldigt många sidor och inte riktigt hittat sin form. Så då kunde jag komma in där och presentera den typen av idéer att jag t ex ville åka med Real Madrid till Kina på David Beckhams första turné med laget, och se vad det säger om kommersialiseringen av europeisk fotboll och den idrottsliga koloniseringen av Kina.

Drömyrke: Sportskribent

ERIK MENAR SJÄLV att han hade tur på så sätt att han slapp

gå igenom den sedvanliga tiden med ”gnetande” av notiser och förhandsartiklar innan han fick utrymme för längre artiklar. Till slut fick han också gehör för sina längre texter i det rosa Sportbladet och idag levererar han flera gånger i veckan djuplodande artikelreportage till en stor publik. – Jag är helt övertygad om att det krävs tur, talang och tajming om man ska lyckas. Man måste ha turen att komma in på ett ställe över huvudtaget, man måste ha tajmingen att komma in i ungefär rätt läge och sen måste man givetvis ha talangen att göra något av den chansen. Och, ja, alla tre bitar föll som tur var på plats för mig.

STUDENT– Att vara student är inte alltid en dans på rosor, men livet blir vad man gör det till. Unna dig något extra, du är värdefull! Här kommer några lyxiga tips till studentpris för en heldag med guldkant. Text och foto: Carolina Palmqvist

Centralbadet Drottninggatan 88 08-545 213 00 www.centralbadet.se

Har du tröttnat på ditt oglamourösa badkar eller den trista duschen därhemma? Som universitetsstuderande betalar du söndag-fredag till och med klockan 15.00 endast 70 kr i entrépris till det anrika centralbadet. Innanför portarna är det bara att välja och vraka mellan härligheterna. Dessutom finns möjlighet till låsbart skåp och uthyrning av badlakan, badrock och badkläder.

Hairstudio

Mäster Samuelsgatan 1 08-611 11 60, 08-611 67 27 www.hairstudio.nu

Att vara fin är något som ofta kan få lida pin när studiebidraget inte räcker. På Hairstudio erbjuds exklusiv hårvård och personlig rådgivning – allt med generösa studentrabatter. På vardagar får du som student exempelvis 50% rabatt på klippning mellan klockan 9.00 till 14.00 respektive 30% rabatt från 14.00 till 19.00 och på lördagar i mån av tid. Men glöm inte att ange vid bokning att du har CSN-, Student- eller Mecenatkort.

Hermans

Fjällgatan 23 08-643 94 80 www.hermans.gastrogate.com

På Hermans älskar man både mat och människor. I trappan ner till restaurangen möts man exempelvis av lappen ”Du är en vinnare” och på måndagar står det skrivet ”Don´t be a fool, stay in school” på menyn. Då kan du som student avnjuta en rejäl buffé i det vegetariska kökets tecken, med smaker från hela världen till studentpriset 50 kr (72 kr inklusive dryck eller kaffe/ té). Övriga dagar efter klockan 17.00 kan alla med studentkort gå två för en (vid köp av dryck)! Styr stegen mot söders höjder, njut av utsikten, inredningen och maten.

L Y X Folkoperan Hornsgatan 72 08-616 07 00 www.folkoperan.se

Folkoperan tar sig an oss dödliga. Här är det opera för alla, om än i förhoppning att utveckla och förnya konstarten som sådan. Det sägs att antingen älskar man, eller så hatar man opera, vad gör du? Som student får du 50% på alla föreställningar, alla dagar.

Taxi

020-20 20 20 www.taxi020.se

Om du någon gång lägger SL-kortet på hyllan, så får du mot uppvisande av studentkortet 5% på alla taxiresor med Taxi020!

NÖJE

Fler tips för oss studenter med tunna plånböcker

TopShop/Topman (www.topshop.com / www.topman.com): 10% på allt (ej rea!), CDON (www.cdon.com): alltid fraktfritt! (Se www.studentkortet.se för rabattkod) Marikas Dans & Modestudio (www.marikas.se): 10% på danskurser, Bai Thong, Thai & Sushi (Åsögatan 104): , 10% på mat & dryck, SF Bio (www.sf.se / www.studentkortet.se): 60 kr på utvalda filmer måndag-torsdag, Konserthuset (www.konserthuset.se): 50% på biljetter på konsertdagen Stockholms improvationsteater (www.impro.a.se): 50% på föreställningar torsdag-lördag, Moderna Museet (www.modernamuseet.se):60 kr i entré (ord. 80kr)

JUST NU Moderna Museet ”Andy Warhol. Andra röster, andra rum” omfattar konstnärens liv, verk och livsöde i en egen, men rätt kaotiskt planerad värld. Utställningen breder ut sig över tre rum, exklusive en egen entré med futuristiska, fyrkantiga silverballonger som åskådare i alla åldrar får leka med. På varsin sida av huvudrummet finns två mindre rum, ett som tillägnas portträtt som följer Warhols liv och det andra som hyllar hans videokonst. Det stora rummet är tapetserat med allt från tavlor, tittskåp, tidningsutklipp till screenprints. I mitten visas ytterligare filmverk, vilka tillsammans skapar ett mystiskt och lite stökigt sorl över utställningen. Här i Warhols tillfälliga näste på Skeppsholmen hittar du allt från de kända brilloaskarna, till Marilyn Monroe och Campbells soup i alla dess smaker. Trots att mitt intryck av utställningen är rätt rörigt och att den i sin upphängning och utformning nästan utgör en egen installation i sig, är den helt klart sevärd. Ta chansen att njuta av några av popkonstens mästerverk, när de för en gångs skull befinner sig här, i Stockholm.

REPORTAGE

Det är vid Café JMK som

studenterna och personalen på institutionen ser honom nästintill dagligen, men få vet nog om att det mitt ibland oss finns en ung fotbollstalang. En spelare som just nu räknar ner dagarna till 13: e april och premiärmatchen i Superettan.

Siktar mot Europa

Trots sina ringa 20 år har Christer Youssef redan hunnit bli en etablerad spelare i Brommapojkarna, landslagsdebuterat och dragit på sig en frakturskada. Text och foto: Caroline Lina Strömstedt

Christer bjuder in mig till andra si-

dan disken och jag får hänga av mig på krokarna bredvid kylarna. Idag jobbar han tillsammans med en äldre bror och kusin, båda två finns i närheten under hela intervjun. Andra dagar finns pappa och mamma på plats, till och med lillebror dyker upp någon gång då han har ledigt från skolan. Cafeterian på JMK drivs av familjen sedan hösten 2007. Du spelar på mittfältet i Brommapojkarna, berätta när du kom till klubben? – Jag kom dit som 15: åring, då började jag spela i juniorlaget. Två år senare gick jag in i A-laget. Tidigare hade jag spelat i Bromstens IK. Jag började spela fotboll när jag var fem år gammal. Brommapojkarna har många unga spelare, hur är sammanhållningen i laget? – Ja, det är många yngre spelare och en del tror att sammanhållningen därför ska vara dålig, men den är jättebra. Det är jätteviktigt med bra sammanhållning, både på och utanför planen. Klubben har alltid haft många yngre spelare och man satsar hårt på att utveckla unga talanger så mycket som möjligt. Du har också spelat i U21-landslaget, berätta? – Ja, jag debuterade mot Lettland i hös-

tas. Det var jätteroligt att få representera Du är fortfarande väldigt ung, hur ser Sverige, jag är ju född här och att spela i framtiden ut? landslaget är en dröm jag haft sedan jag – Jag vill komma ut i Europa, helst till nåvar liten. I min andra landslagsmatch mot got varmt land som Italien eller Spanien. Tyskland gjorde jag mål, men det dömdes I de länderna spelar man snabbt och tekbort för offside. niskt, det gillar På alla kameror jag och det är I allsvenskan värderar såg man att bolså jag spelar. len var onside. man tiden med bollen på ett Men även Hol land och FrankHur ofta tränar annat sätt rike lockar. Jag du? har ett år kvar – Vi har träning sex dagar i veckan, men på kontraktet med Brommapojkarna, sen just nu har jag ett eget schema och tränar får vi se hur det blir. Jag och min agent fem dagar i veckan då jag har en skada. har en plan tillsammans. Jag drog på mig en ryggfraktur för två år sedan. Förra säsongen gick det bra men Vad tror du om Brommapojkarnas chanser nu är det lite värre igen. Christer ler lite den här säsongen? och berättar vidare, – Jag tror att det kommer gå bra. Vi har – I början fick jag gå med korsett i tre en ny tränare med mycket offensivt tänmånader, det var som tur var vinter så det kande och det gillar vi. Vi vill inte spela syntes inte. någon defensiv fotboll. Syrelsens mål är att vi ska bli bland de fem bästa men vi I fjol spelade Brommapojkarna i all- strävar ännu högre. svenskan för första gången, hur påverkade det laget och spelarna? Vilket är ditt personliga mål denna säsong? – Det var roligt och spelarna var extra – Att jag ska bli helt återställd från skapeppade. Vi fick möta ett tuffare mot- dan och kunna spela fullt ut. stånd. I allsvenskan värderar man tiden med bollen på ett annat sätt. Det var jättetråkigt att vi åkte ur, jag tyckte att vi var det bättre laget av de tre som flyttades ner.

”

Christer Youssef

Namn: Christer Youssef Födelseår: 1987 Längd: 175 Vikt: 72 Klubb: IF Brommapojkarna Moderklubb: Bromstens IK Landskamper: 3 (U21) A-lagsmatcher: 49 A-lagsmål: 2

[Pressbild]

”

Det var jätteroligt att få representera Sverige, jag är ju född här och att spela i landslaget är en dröm jag haft sedan jag var liten.

Hitta kärleken i Stockholm – går det?

Linda är singel och nyinflyttad i Stockholm. I likhet med många andra söker hon kärleken i Sveriges singeltätaste stad. Enligt statistiska centralbyrån ökar antalet ensamhushåll i Sverige och i huvudstaden är det allra högst. Det dräller av singlar i Stockholm och datingföretagens tjänster säljer som smör i solsken. Linda flyttade till Stockholm från Småland för ungefär ett år sedan då hon fick sitt första jobb som säljare efter en KY-utbildning i Nyköping. Hon tycker att det är svårare att träffa någon i Stockholm än i Småland och lösningen har blivit internet. – Jag var först skeptisk mot internetdejting, men det har visat sig vara jättekul och jag har träffat flera trevliga människor på det sättet. Första daten är nästan alltid roligast eftersom båda anstränger sig till max då. På frågan om framtiden ler Linda och påtalar att det inte bara är framtiden som är viktig utan även vägen dit. – Jag gillar att dejta olika personer, med olika bakgrunder och livshistorier. Det är inte bara framtidens ”den rätte” som jag ser fram emot att träffa utan även alla intressanta människor på vägen dit, säger hon glatt. – Om jag hade bott kvar hemma i Småland hade jag nog redan varit gift och haft barn. I Småland handlar det om att bygga ett hem och en trygghet. I Stockholm mer om att förverkliga sig själv. Linda är säker på att hon kommer att hitta sin rätte, men hon är inte lika säker på att det kommer att ske på Internet. – Ju fler personer jag träffar desto närmare kommer jag min rätte. Genom de personer som jag träffar på nätet upptäcker jag egenskaper som jag värdesätter och saker som är viktiga för mig i ett förhållande. Internet är bra om man vill lära känna nya människor, men jag tror ändå att det är bäst om man träffar någon i sin omgivning. Då kommer man in naturligt i varandras liv från början, säger Linda.

REPORTAGE

Femte statsmakten testar första daten Bio, baren eller romantisk middag – vad passar bäst till första daten? Femte statsmakten har tillsammans med datingveteranen Linda testat Stockholms olika datingmöjligheter. genom en gemensam vän och de har nu bestämt sig för att gå på en första date tillsammans. Linda mötte upp sin date vid Konserthuset. De tog sedan en kvällspromenad till biograf Sergel, avnjöt en romantisk middag på McDonalds och avslutade kvällen på en bar med vitt vin och kindpuss.

bör väljas med största försiktighet, men som i rätt läge kan ge lysande resultat.

1. Bio Med nedtonad belysning och en spännande date precis intill sig kan nästan vad som helst hända. Fredrik och Linda började kvällen med ett klassiskt biobesök.

– Det är positivt att det är alkohol inblandat så att man kan känna sig lite lugnare. Problemet med baren är snarast att det är en miljö som associeras med flirtande och man blir rädd att ens date ska flirta med andra. Jag tror att det är bättre att ta med sin date till en neutral plats där man får ha henne för sig själv, säger Fredrik.

Linda har träffat Fredrik

– Det var verkligen jättemysigt att gå på bio med Fredrik, men det var jobbigt att tvingas sitta tyst i två timmar. Jag kände mig pirrig och nervös under hela filmen, men det var definitivt värt det, säger Linda. – Jag var lite nervös över att välja fel film. Om båda är rädda för att säga vilken film de gillar kan det bli en film som ingen vill se, säger Fredrik. 2. Romantisk middag Den romantiska middagen är ett självklart inslag i en kväll som går i kärlekens tecken. Mat har alltid ansetts vara erotiskt laddat och kan föra en medelmåttig date till en helt ny nivå.

– Det var trevligt, mysigt och skön stämning på baren. Om man dricker lite öl så blir man genast lugnare, men man får passa sig så att man inte blir för full, säger Linda.

Fredrik Hur kändes det? – Det var roligt och pirrigt att träffa Linda. Det var en ovanlig date och den i särklass mest aktiva som jag någonsin varit på Ska ni ses igen? – Vi ska träffas redan på fredag! Vi ska sitta i publiken till TVprogrammet Parlamentet. Linda hade biljetter dit och bjöd med mig. Linda

– Det behöver egentligen inte vara så romantiskt utan räcker med en middag. Dessutom behöver det inte vara på ett så fint ställe som vi var på. Det bästa är nog att laga maten själv och visa vad man går för, säger Fredrik. – Stämningen är jätteviktig. Det kan bli jobbigt om man kommer på att man faktiskt inte vill ha någon romantik med den personen man sitter mitt emot. Men Fredrik och jag hade lätt för att prata med varandra och det kändes helt naturligt, säger Linda. 3. Baren Att avsluta på en bar kan vara en lek med elden. Ett avslut som

Hur kändes det? – Fredrik är en jätterolig, trevlig och charmig kille. Han har mycket humor och vi skrattade nästan hela tiden. Hela kvällen var väldigt avslappnad och enkel, nästan som om vi redan kände varandra sedan tidigare. Ska ni ses igen? – Ja, absolut!. Vi har bestämt träff igen på fredag! Jag hoppas att vi får lika trevlig då som vi hade det tillsammans ikväll. Text: Karin Ingströmer Foto: Camilla Olsson

BIO 1 april In the Valley of Elah 4 april Flyga drake (VIP) Shine a light Superhero Movie The Eye Things we lost in the Fire Varg 11 april 21 Be Kind Rewind Definitely, Maybe Min brors flickvän REC Reservation road The Mist 18 april Fool´s Gold Funny Games The Ruins 25 april Drillbit Taylor Kärlek i kolerans tid Nu eller aldrig Step Up 2 Street Kings 30 april Iron Man KONSERTER 1 april Nut Tree Quartet, Fasching Raised Fist, Tyrol - Gröna Lund 2 april Timo Räisänen, Tyrol - Gröna Lund Wendy James, Berns salonger 3 april Swedish Jazz , Fasching Double Blues Rod Piazza & mm, Debaser Medis Tokio Hotel, Hovet 4 april Jean Michel Jarre, Cirkus Earth Jazz Agents, Fasching 5 april Joachim Bergström feat M.Lindg, Fasching 6 april Hayseed Dixie, Debaser - Slussen Marit Bergman, Nalen 7 april Maria Kvist Quartet, Fasching Gentleman, Berns salonger 8 april Boys II Men, Berns Salonger Danko Jones, Tyrol - Gröna

Lund Erik Lindeborg Trio, Fasching 9 april Ane Brun, Göta Lejon 10 april Blues Kings med Clas Yngström, Fasching 11 april Kelly Clarkson, Globens Annex Nouvelle Vague, Nalen Pillow, Fasching 12 april Sofia Pettersson, Fasching Lizz Wright, Berns salonger

Emilio Solla Y Afines, Fasching 27 april Einstrürzende Neubauten, Berns salonger 28 april Tindersticks, Debaser Medis Willie Nelson & Family, Berns salonger 30 april Pepe Espinosa & Timbakó, Fasching UTSTÄLLNINGAR Moderna Muséet

13 april Takida, Cirkus

Andy Warhol t.o.m. 4 maj

14 april Backstreet Boys, Hovet Kulturamakväll, Fasching

Kulturhuset

14 april Drika Stahl, Nalen 15 april Jan Lundgren New Trio, Fasching 16 april Richard Bona, Fasching 17 april Björn Skifs, Cirkus (även 18, 19, 24, 25, 26 april) Richard Bona, Fasching Ceasars, Nalen 19 april Håkan Hellström, Arenan/Fryshuset Aiden, Nalen 20 april James Taylor, Cirkus 21 april Atomic, Fasching 22 april Parkway Drive, Klubben Music Music Music, Fasching 23 april Mark Knopfler, Hovet Dok Kosmos, Nalen 24 april Ken Peplowski-Claes Crona Trio, Fasching Nicole Atkins, Nalen 25 april Roffe Wikström, Fasching My Generation - en hyllning, Tyrol-Gröna Lund 26 april Sphere The Experience, Globen Nisse Hellberg, Debaser Medis

Det okända s stadshus t.o.m. 27 april Rum för rörelse t.o.m. 1 juni Internationell videokt: Tvåsidighet t.o.m. 25 maj Samtal med J O Lasthein 2 april Maria Friberg: Boys are us t.o.m. 13 april Beckmans Designhögskola visar skissprojekt 10 april - 11 maj Chaplin t.o.m. 25 maj Remake – modeutställning med klimatperspektiv 12 april - 27 april Androgynt mode 12 april - 27 april Beckmans Designhögskola visar stickat t.o.m. 4 april

Den smala vägen av Frida Stéenhoff Djungelboken efter Rudyard Kipling Edvard den andre av Christopher Marlowe Mordet på Marat av Peter Weiss Mitt namn är Rachel Corrie av Alan Rickman och Katharine Viner Mäster Olof av August Strindberg Nakna damer på nedre botten.. av Bodil Malmsten Nya pjäser – Nya världar Teaterfestival i Skärholmen Peer Gynt av Henrik Ibsen Petra von Kants bittra tårar av Rainer Werner Fassbinder Skådespelerskan av Anne Charlotte Leffler Trollkarlen från Oz Scengymnasiets elevproduktion Vildanden av Henrik Ibsen Dramaten Rufus Wainwright 5 & 6 april på Sa scenen Svenskt landskap med kinesiska detaljer Av Lucas Svensson Bernardas hus av Federico García Lorca Hamlet av William Shakespeare Drottningens juvelsmycke av Carl Jonas Love Almqvist

Lavas favoriter 19 april

Groundswell av Ian Bruce

The Shop – Arts in residence t.o.m. 1 juni

Dumb Show av Joe Penhall

White Sea Black Sea t.o.m. 18 maj

Jungfruleken av Jean Genet

TEATER

Den tatuerade mamman av Jacqueline Wilson

Stadsteatern Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg

Har du hört att Gösta har bitit i gräset? fritt efter Pernilla Stalfelt Text: Karin Moberg Foto: Mathias Roth

I n채sta nummer...

Femte Statsmakten 3# 2008