ÖVER HUNDRA BESLUTSFATTARE SOM ÄR SCOUTER

I höstens församlingsval, som ordnas med fyra års mellanrum, valdes 102 scouter in i de evangelisk-lutherska församlingarnas kyrkofullmäktigen eller kyrkoråd. Det högsta beslutande organet i en självständig församling, kyrkofullmäktige, eller gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsrådet för en kyrklig samfällighet, väljs genom valet. Alla som är medlemmar i en evangelisk-luthersk församling och har fyllt 16 år får rösta i valet.

Höstens val förde med sig ett rekordhögt antal kandidater med scoutbakgrund.

Varför spelar församlingsvalet någon roll för scouter? Många scoutkårer har samarbete med den lokala församlingen, till exempel kan scoutkåren använda församlingens utrymmen. Då är församlingsvalet ett sätt man kan påverka hur den lokala församlingen gör sina beslut och vem som fattar dem - till exempel om lokalen ska behållas i församlingens ägo istället för att säljas. Valet ger också olika grupper och ideologier möjlighet att få representanter i församlingarna och påverka kyrkliga frågor.

Församlingsvalet har också ett lågt valdeltagande, vilket betyder att varje röst har större inverkan. I höstens val var valdeltagandet bara 12,7%, med enbart 6,6% av församlingsmedlemmarna i åldersgruppen 16-17 som röstade. Jämfört med det rekordlåga deltagandet i kommunalvalet, som låg på 55,1%, är det här valet viktigt att inte missa.

Första gången uppställd

Malin Lindholm från Sjöscoutkåren Stormfågeln ställde upp för första gången i Johannes församling i Helsingfors och blev invald i både kyrkofullmäktige och församlingsrådet. Som tidigare vice ordförande för Finlands Scouter och scoutchef i FiSSc är stora organisationer inget främmande.

”Min scoutbakgrund gav mig modet att ställa upp i församlingsvalet – det är i scouterna jag lärt mig att man genom att själv ta ansvar kan åtgärda sådant som känns orättvist eller man är upprörd på. Som ny i kyrkans beslutsfattande har jag en hel del att lära mig, samtidigt som all ledarskaps- och organisationserfarenhet från scouterna ger en god grund för arbetet.”

Att ställa upp var inte en självklarhet för Malin, men att göra det ger nya möjligheter att påverka de frågor man själv tycker att är viktiga – så att församlingens arbete känns relevant och viktigt för en själv.

”Före valet bestämde jag mig för att antingen skriva ut mig ur kyrkan eller göra något, för att det ska kännas värdefullt att höra till församlingen. Kyrkan gör mycket gott, samtidigt finns åsikter och verksamhetskultur inom kyrkan som enligt mig inte hör hemma i dagens samhälle, till exempel en föråldrad äktenskapssyn.”

Erfaren scoutkandidat

Susanne ”Sussi” Björkman från Åbo Vildar ställde upp i Åbo Svenska Församlings val, troget ända sedan slutet av 80-talet. När jag frågar varför Sussi som scout väljer att ställa upp svarar hon att kyrkan är en av de viktigaste samarbetspartnerna vi har. Även om scouterna inte är ekonomiskt beroende av församling, så konstaterar Sussi att både församlingen och scouterna jobbar för liknande mål, och lånar Irres ord om att det viktigaste inom scoutingen är att hjälpa andra.

Samarbetet mellan scoutkårerna i Åbo och Åbo Svenska Församling fungerar väl, kanske som en följd av att det funnits scouter aktiva som förtroendevalda i församlingen. Sussi berättar att hon genom sina uppdragen i församlingen fått påverka väldigt konkreta beslut, t.ex. val av kyrkoherde och tror den möjligheten gynnat scoutkårerna i Åbo.

Scouter som aktiva medborgare

Scoutrörelsen vill vara aktivt med och påverka samhället, t.ex. i kampen mot klimatförändringen. En av många metoder är att ställa upp mål för de flesta nationella valen och samla kandidater med scoutbakgrund. På våren är det dags för riksdagsval, varför inte bekanta dig med scouternas valmål inför det?

TEXT DIDRIK LUNDSTEN ( MED INSPIRATION AV RIIKKA NENONEN )

Fakta

Det enda landsomfattande valet 16-år gamla får rösta i.

Ordnas med fyra års mellanrum.

Lågt valdeltagande, enbart 12,7% förra året