Spökhuset

SPÖKHUSET SPÖKHUSET SPÖKHUSET

Det hela började år 2019 då kulturbyrån kontaktade kåren med en enkel begäran, att ordna någon sorts aktivitet eller verksamhet under Dark Weekend helgen som tar plats den sista helgen i oktober. Något enkelt som till exempel en reflexorientering i skogen, men den tanken kändes fel. Men vi hade en idé! Ett SPÖKHUS. Vi förvandlar vår kårlokal till ett spökhus.

Snabb tidtabell

Det var dock ingen enkel och lättsam sak att förverkliga och vi hade under två veckor på oss till deadlinen som var på fredag kl. 20.00. Vi planerade ivrigt, förberedde, byggde och dekorerade. Vi lyckades omvandla vårt över 140 år gamla hus till en spännande och väldigt skrämmande upplevelse för över 100 besökare. Vi fick mycket hjälp av våra äldsta scouter som även ivrigt lovade att ställa upp och arbeta under själva spökhusets öppethållningstider. Vi höll spökhuset öppet både fredag och lördag ända till midnatt. Det var en tuff kamp, och vi var alla väldigt trötta efter den helgen. Men oj vad det var roligt. Det här gör vi nog om nästa år igen.

Och så blev det, men till det följande året hade vi dock haft planerna närapå klara i ett år. Vi hade över en månad på oss att fixa till alla dekorationer och själva uppbyggandet av spökhuset. Alla rum hade egna teman, väggarna plastades in, mellanväggar och tunnlar byggdes. Vi fick även med oss några vuxna ledare till, vilket underlättade. Bäst av allt var att se hur ivriga våra barn var inför spökhuset och alla ville delta. Även ryktet om spökhuset hade spridit sig på stan och när vi öppnade dörrarna var där en väldigt lång kö utanför. Spökhuset besöktes av nästan 300 personer det året och kön minskade knappt under hela helgen. Det fanns dock även några nackdelar med det stora intresset, kötiden blev väldigt lång, kring två timmar och våra barn kunde inte ta sig någon paus. Men som man säger, learning by doing. Vi får tänka om till nästa år, för ett nästa spökhus skulle det absolut bli igen. Bara vi får vila ut oss först en månad, minst.

När yngre barn gråtande klämmer sig fast i första bästa vuxna de ser inne i huset eller vuxna kommer kritvita, vettskrämda ut från huset får man ju nya idéer. Så började även följande års spökhus ta sin plats. Visst skall vi fira jul på vinden, med en tomte o allt. Om ni tvekar på att tomten kan vara skrämmande så lyckades vår tomte nog skrämma vettet ur några hundra personer förra Halloween. Denna gång visade många av våra vuxna ledare intresse för att ställa upp och vi kunde dra i gång med en extrem show. Vi hade en paus vid halvtid, sålde grillkorv, popcorn etc. ute på gården. Vi hade över 300 väldigt nöjda besökare, även långväga besökare som kom till Hangö endast för spökhusets skull. Det var ett väldigt lyckat spökhus, med stolta men trötta barn och ledare. Den feedback vi fått av besökarna gör ju känslan ännu bättre; “Tää oli sairasta!”, “De va ju riktiga människor där” (med lipen i halsen), “Jag kommer nog inte sova på många nätter”. Oj vad vi arrangörer njöt. Men kötiden, den var ännu olidligt lång. Människor började köa en timme innan öppning och vid öppningstiden hade vi en 20 meter lång kö. Människorna köade i över två timmar. Men vad gör inte en scout om inte försöker lösa problem som uppstår, jag tror vi har lösningen på det till detta års spökhus.

#spökhuset #hangöscoutkar #darkweekend

Hur skulle du beskriva din upplevelse då du besökte spökhuset för första gången?

– Det var hemskt, det var helt som om jag skulle ha varit inne i en riktig skräckfilm

När du tänker på spökhuset nu efteråt, vilka tankar/minnen kommer upp?

– När jag tänker på spökhuset kommer minnen av min spänning före det och besökarnas miner och vad de sa när dom kom in. Venny Ekroos, 12 år, spökhusbesökare samt senare som arbetare

Vad har varit det bästa/roligaste med spökhuset?

– Roligast var nog ifjol när vi fick så många ledare med på hela spökhuset, ja tror att alla hade lika roligt som deltog då. Men bäst är nog alla besökares reaktioner, ju mer de skriker och reagerar på olika sätt desto gladare blir man som spökhus fixare! Jill Österlund, typ 40, vice kårchef och superduktig spökhusbyggare

Hur länge köade du och vad gjorde du under väntetiden?

– Väntade 2 timmar, pratade med kompisar under tiden. Salma Hamdi, 11 år, besökte spökhuset för andra gången 2021

Hur skulle du beskriva din upplevelse då du besökte spökhuset förra året?

– En spännande pch rolig upplevelse. Bästa spökhuset jag besökt med genomtänkt handling som var gjord med en så bra fantasi!

När du tänker på spökhuset efteråt, vilka tankar/minnen kommer upp?

– Vilka duktiga barn, ungdomar och vuxna som hittat på och byggde upp hela spöhuset! Alla där kunde lätt göra en karriär som skådespelare i en skräckfilm! Jessica Dannberg, 30 år, besökte spökhuset för första gången 2021

Helene Stockmann-Juvala, Christer Lundström och Carl “Calle” Backlund trivs tillbaka i Scoutkällaren.

SCOUTKÄLLAREN

— från rotfruktskällare till kafferum för byggarbetare till uppiffad, fräsch kårlokal

Scoutkällaren är en speciell kårlokal med en lång historia. Den senaste större förändringen består av en ordentlig renovering, som blev klar i september 2020.

TEXT CAROLINA SAVANDER • BILD CARL BACKLUND, JOAKIM GUNST & CAROLINA SAVANDER

Helene Stockmann- Juvala, Christer Lundström och Carl “Calle” Backlund är den arbetsgrupp som såg till att det hände och slutfördes, men upptakten till renoveringen hade pågått i flera år innan den egentligen satte igång. Scoutkällaren är tillhållet för Munksnäs flickscouter och Scoutkåren Munksnäs Spejarna, finns vid Munksnäs högstadieskola och är en del av stadens egendom. - Allt började egentligen med att staden skulle renovera skolan. År 2012 kartlades allt som behövde renoveras, och i scoutkällaren fann man en hel del problem. Det fanns varken nödutgångar eller luftkonditionering enligt kraven, och då det handlade om ungdomsverksamhet var det extra noga, berättar Lundström.

Staden kom till slut fram till att det blev för dyrt att göra allt, så renoveringen av scoutkällaren ströks ur planerna. Frid och fröjd, trodde scoutkårerna, och fortsatte som förut. - I januari år 2016 fick vi sedan beskedet att vi skulle ut. Vi fick två veckor att packa ihop, allt skulle bli en byggarbetsplats och vår kårlokal skulle användas till sociala utrymmen för byggarbetarna, säger Stockmann- Juvala. - 60 år var vi i samma kårlokal, och så fick vi två veckor på oss att flytta ut, säger Backlund.

Långa förhandlingar

År 2017, då skolan var klar, började kårerna förhandla med staden för att få flytta tillbaka igen. Men då uppstod det andra problem. Staden tyckte att kårlokalen skulle bli för dyr att renovera, och kårerna erbjöds i stället andra utrymmen. Staden hade räknat med att en renovering skulle kosta ungefär 600 000 €. Men kårerna ville flytta tillbaka, och kom med motförslaget att de själva sköter renoveringen. Då arbetsgruppen berättar om förhandlingarna med staden kan man ana en viss frustration. - Det tog ett tag att övertyga staden. Det var mycket oklart vems ansvar vi var, vi bollades runt. De som tog hand om skolan tyckte inte vi var deras ansvar då vi inte är en del av skolan, och de som inte ansvarade för skolan tyckte inte att de ansvarade för byggnaden på skolgården. Det är faktiskt förvånande hur staden skött det. Helsingfors stad talar varmt om ungdomsarbete men då det faktiskt kommer till att göra någonting blir det genast svårt, säger Backlund. - Men sen, då man fick tag på rätt människor, då gick det bra, inflikar Stockmann- Juvala och får medhåll av de två andra.

Efter långa förhandlingar fick kårerna till slut ett nytt kontrakt på 30 år, med en marginell hyra på villkoret att de själva skötte renoveringen. I juni 2019 fick man äntligen både bygglov och nytt kontrakt, och på hösten kunde arbetet sätta igång. Under arbetets gång stötte man på några överraskningar, vilket försenade prognosen på en färdig kårlokal vid årsskiftet - 19/- 20 en del. - De hade tagit prover och allt och trodde att det fanns sand under golvet, som man bara kunde suga upp med en maskin. Men sen var det också stora stenbumlingar, som man måste