In Memoriam

Ragnar Boman 1.10.1930–21.12.2019

När jag var 17 år blev det äntligen allvar av mina drömmar om att lära mig spela fiol. Det var då det hade gått upp för mig att det gick att få lektioner på Medis, som Medborgarinstitutet i Mariehamn kallas. Lärare var Ragnar Boman, en då drygt 45-årig spelman som jobbade som målare på vardagarna och kantor i Sund på söndagarna. Och så hade han fiolkurs på tisdagskvällarna i Mariehamn.

Det var litet spännande den där första gången, jag kände inte Ragnar sedan tidigare och hade ingen aning hur det skulle bli. Ragnar var snällheten själv visade det sig, så rädd behövde man inte vara. Lektionerna var bara 15 minuter långa, så det var inte mycket man hann med. Upp med fiolen, få den stämd av Ragnar och så spela upp läxan. Efter ett läsår tyckte Ragnar att jag skulle komma med i Ålands spelmansgille som han ledde.

Det var sommaren 1975 och det blev spelmansstämma i Pargas – resan med egen buss och en stor skara åländska spelmän blev en upplevelse. Ragnar var glad och sprallig, berättade historier och hela gänget gick på i samma stil. Inga generationsklyftor där inte. Vi var en handfull unga som hängde med på stämmoresorna i slutet av 1970-talet och det var en härlig gemenskap: massinkvartering på skolgolv – gubbar och tanter, killar och tjejer om varann och mycket skratt och spel.

De flesta av de där gamla spelmännen är borta nu, ungdomarna har blivit gubbar och gummor själva, och nu är ledaren, glada spralliga Ragnar som spelade så fint, inte heller längre kvar ibland oss. Sedan stämman i Pargas har det hänt mycket. Ragnar lämnade målar- och kantorsjobben och fick jobb på Medis som musiklärare. I spelmansgillet startade han gruppen Spelevinkarna som utökade både instrument och repertoar. Så småningom tog Christina Johansson över ledarskapet och Ragnar drog sig med ålderns rätt tillbaka. Många är det som har fått början på sitt fiolspelande med Ragnars hjälp och som spelat med i hans grupper.

Erika Wiklund-Mörn som spelar med i Kvinnfolk minns hur det var att börja spela fiol som femåring: ”Jag minns lukterna, ljudet, och det omtänksamma bemötandet och ett oändligt tålamod hos min första fiollärare. Mycket lek och spring i bena och så fick det vara. Tur var väl det för jag minns det bara som roligt att spela med honom. Och mjukt och fint lät det när han spelade”

Ragnars brorson Marcus Boman skrev så här på Facebook efter dödsbudet: ”Ledsamma nyheter nådde mig dagen innan jul då jag fick veta att min farbror Ragnar Boman gått bort. Som spelman och musiklärare var han en av de sista länkarna till den gamla spelmansmusiken på Åland vilket han förvaltade inte minst som ledare för Ålands spelmansgille ända sedan det grundades. Men det är inte bara en musikalisk tråd som klippts av, även som målare var han en av de sista som traditionsenligt kunde blanda färg i de mest fantastiska och själfulla nyanser. Något man har kunnat njuta av i många hem och kyrkor. En stor kulturpersonlighet och sällskapsmänniska med stort hjärta har lämnat oss. Vila i frid.”

Siv Ekström

Nya skivor

KE NNETH NORDMA N OCH MATS GRA NFORS / I fäälan – Nya spelmanslåtar från Sydösterbotten/ Folkmusik från Finlands svenskbygder 35

SLS /Finlands svenska folkmusikinstitut har under åren gett ut många skivor innehållande finlandssvensk folkmusik. Nu har den 35 i ordningen getts ut.

Kenneth Nordman och Mats Granfors har båda sina rötter i den österbottniska folkmusiken. De arbetar också båda professionellt med musik, även om de inte på heltid arbetar inom folkmusikgenren.

Titeln på skivan – "I fäälan" – är ett uttryck på dialekt som kan översättas på olika sätt, har olika betydelser, men här passar ju nog översättningen ”i fotspåren” kanske bäst: Kenneth och Mats går i de gamla spelmännens fotspår. Och det gör de verkligen. Även om "I fäälan" består av 20 nykomponerade låtar, så låter de som om det skulle vara traditionella sydösterbottniska spelmanslåtar. De är komponerade och arrangerade av Kenneth och Mats på ett smakfullt sätt, och det gör att det känns väldigt bra att placera skivan i spelaren och lyssna. Till sin hjälp har de två också Jens Hagback och KentOle Qvisén på fiol och Olle Nilsson på orgel. Ett stort plus är texthäftet som innehåller rikligt med information bland annat om sydösterbottniska traditioner och historier kring skivans låtar.

Det är svårt att bara ta fram ett fåtal av skivans spår, det är så många bra låtar, men här kommer några: Titellåten polskan ”I fäälan” har mycket gemensamt med Johan-Erik Taklax speciella melodier, kluriga och inte alldeles enkla att spela. Där hörs genast varifrån inspirationen har kommit. En annan pigg låt är schottisen ”Kvett är ur ögon pojkar!”, en uppmaning som vi alla, pojkar som flickor, troligen har hört någon gång. ”Norrvalsin” har en ålderdomlig klang som påminner om de otaliga andeliga valser som spelas runt om i våra trakter. ”Kalvdansin” är ett finurligt namn på en plägarmarsch à la 2000-talet, en trevlig sådan. Slutligen, som ett exempel på fyndiga namn, menuetten ”Voimarin” (nej, inte smöret!), som har fått sitt namn efter smeden ”Voima-Kal” i Penik, en man med styrka. Menuetten är dessutom mycket bra, man får ”menuettkänsla”.

Jag kan inte säga annat än detta: Köp skivan, den är bra! Jag vet att jag kommer att spela den flitigt också i fortsättningen. "I fäälan" kan köpas i Vetenskapsbokhandeln i Helsingfors (tiedekirja.fi), i SLS kundtjänst i Vasa, samt i Gros bokhandel i Vasa, på Boklund.fi (boklund.fi/ljud), Luckan i Kristinestad och När-Bok i Närpes. Den finns också på Spotify, Youtube music och flera andra streamingtjänster.

JUURAKKO / Yhdeksäs talvi

Juurakko är en grupp som har spelat tillsammans nu i många år. Gruppen består av fem damer: Laura Kaartinen (sång, harmonium, slagverk), Eija Kankaanranta (konsertkantele, 15-strängad kantele), Kaisa Saarikorpi (sång, guitalele, banjo, cigarrlådgitarr, slagverk), Minsku Tammela (sång, stråkharpa, kam, slagverk) och Anna Wiksten (sång, planka, slagverk). Nu senast lät gruppen tala om sig på Etnogalan den 9 januari detta år, när flickorna vann kategorin ”Årets artist”.

En orsak till gruppens framgång ligger i att man kombinerar rotmusik och starka berättelser, kombinerar det med finsk blues och traditionell instrumentering och gör detta dessutom med skiffle-attityd. Juurakko tar ut svängarna på ett angenämt sätt, där man inte alls har glömt rötterna. Texterna är det viktigaste, arrangemangen består av stämsång och ackompanjerande instrument.

Den här skivan ”Yhdeksäs talvi” (nionde vintern) är gruppens tredje skiva, och allting talar för att den röner samma öde som de tidigare, nämligen blir framgångsrik. I varje fall har de mycket material att ta med sig ut på turnéer, både i Finland och utomlands.

Skivan innehåller mycket kamosstämning, de olika spåren leder oss igenom den mörka vintern från senhösten till vårens ankomst. Det första spåret ”Syksy vanhenee” anger en klar riktning, mörkret lägger sig över Finland och så småningom kommer vi fram till julen i ”Koska meill on joulu?”. Via spåret ”Joulu Skattalla” som är en julvisa av modernare tongångar, med utgångspunkt i hamnen på Skatudden i Helsingfors, kommer vi så småningom till det sista spåret ”Räntää, hyhmää”, där man så småningom börjar vänta på våren. En melodi som avviker från det här temat är ”Laulu Titanicin haaksirikosta”, en historia om den sista kvinnan som räddades från m/s Titanic innan skeppet gick under.

Gruppen Juurakko har återigen gjort en fin skiva, på sitt alldeles egna vis och med sitt eget sound. Instrumenten är inte alltid de traditionella, men arrangemangen blir precis rätt.

Skivan är utgiven på skivbolaget IMU – Inkoon musiikki och finns tillgänglig via Suomen kansanmusiikkiliitto, Spotify och andra streamingtjänster.

ENKEL / We are Enkel

polka)” är också den en låt där inspirationen har kommit från Södra Österbotten och de tvåradiga dragspelen. Även om melodin är nykomponerad så finns den sydösterbottniska segheten där.

Skivan har getts ut på skivbolaget Nordic Notes och finns att köpa i Suomen Kansanmusiikkiliitto och www.levykauppax.fi . Den finns också på Spotify och andra streamingtjänster.

En ann an finsk folkmusikgrupp som låter tala om sig är Enkel. Den här gruppen är en kvartett bestående av fyra damer: Leija Lautamaja på 2,5-radigt dragspel, Miia Palomäki på 2,5-radigt dragspel, Maija Pokela på 15-strängad kantele och Iida Savolainen på altfiol, och alla bidrar dessutom med sång. Arrangemangen har gjorts antingen av hela gruppen eller medlemmar av den.

Gruppens andra skiva "We are Enkel" består av tio spår, till största delen har gruppen baserat materialet på trad. melodier eller ramsor, men man har sedan låtit fantasin flöda på ett energiskt sätt. Ett exempel på detta är spår 3, ”Tipitii” som från början består av en ramsa från Kauhava, som beskriver hur det låter när en flock fåglar av olika slag samlas för att äta och utbyta nyheter. Därefter utmynnar det hela i en melodi av Iida Savolainen. En annan låt att nämna är ”Tuu illalla”, trad. Från Härmä, Kauhava och Alavo, en kärleksvisa till en partner efter många år tillsammans. En låt som har byggts ut från den ursprungliga marschen från Korpiselkä, spelad på kantele, till en marsch i nutid med discobeat och videospel är Folk Fantasy IV. ”Havuja (Sisu

TUULIKKI BARTOSIK / Torm veeklaasis / Tempest in a teapot

Accordeonisten Tuulikki Bartosik gick in i skogen i Södra Estland och kom ut med material till sin nya skiva. Tuulikki har sina rötter i Estland, och är sedan många år verksam i Estland, Sverige och Finland.

Minst en gång om året besöker Tuulikki byn Rõuge i södra Estland, där hon vistades hos sina morföräldrar om somrarna. Där i skogen utforskar, experimenterar, komponerar och spelar hon. Skogen har betytt mycket för henne vid inspelningen av den här skivan, inspirationsmässigt, men också för att få rätt klangbild. ”Jag har under de senaste fyra åren spelat in mig själv i de södra estniska skogarna och drömde om att släppa ett album

med alla, eller i varje fall några, skogsinspelningar. Men naturen spelade mig ett spratt. Mitt specialbyggda egendesignade Pigini Caruso gillade inte det fuktiga utevädret under de tysta nätterna i skogen”, berättar Tuulikki. I stället har hon tillsammans med producenten Petter Berndalen och akustikern Matts Odenmalm återskapat skogens sound, men i en studio. Matts har utvecklat akustikpaneler med vilkas hjälp han kan återskapa den krispiga och klara skogsklangen inomhus.

Förutom accordeon spelar hon på kannel och sjunger på det ålderdomliga võruspråket.

Skivan ger en lugn stämning, litet meditativ, till exempel spåret ”I Lähme Üle Mere” ger en frisk havskänsla. Titelspåret ”Torm Veeklaasis” är en fin vals som man lätt fastnar för, jag märkte att jag har gått omkring och trallat på den här under de senaste dagarna. ”Rõuge valss” är också den en glad vals som man gärna lyssnar på. Det ryms även en vaggvisa ”Josefini hällilaul” och någon polka, men de flesta av skivans nio spår är meditativa och lugna.

Skivan "Torm veeklaasis/Tempest in a teapot" passar mycket bra när man vill ta det litet lugnt, sätta sig ner i en mjuk länstol, blunda och lyssna.

Skivan finns att köpa via www. playingwithmusic.se och finns också på Spotify, Youtube och andra streamingtjänster.

GA NGSPIL / Gangspil 2

Kristian Bugge är en flitig dansk fiolspelman, han är aktiv i många olika grupper och konstellationer, vi brukar också kunna se honom i Finland allt emellanåt. En av hans grupper heter Gangspil, ursprungligen en trio som numera är en duo. Hans spelkompis heter Sonnich Lydom och han spelar tvåradigt dragspel och munspel. I och med att de enbart är två har de också en möjlighet att gräva djupare i det unisona samspelet mellan fiol och tvåradigt/munspel, vilket är kärnan i Gangspils musik.

Dessutom har man för den här skivan inbjudit gästmusikanter, Malene D. Beck (piano), Vidar Skrede (gitarr, bozouki), Jacob Fischer (gitarr), Peter Gorm Sørensen (fiol och sång) samt Lisbeth Waidtløw och Jonas Graverholt (sång). Dessutom sjunger både Kristian och Sonnich.

Det har tagit fyra år att samla ihop så mycket musik att man kunde göra den här skivan – men då blev det också en dubbel-cd av det hela. Totalt 28 låtar har Gangspil med gäster nu spelat in och gett ut, traditionella låtar blandat med nyare material. Bland de äldre melodierna finns ”Menuetvals”, som man har hittat i en melodibok från 1700-talets slut, i denna version spelas den mera som en vals. Man har också kombinerat låtar, så att egentligen finns det ganska mycket fler låtar än de 28 spåren, bland annat har man satt ihop ”3 Rewentlow Melodier”, alla fanns i Rewentlows melodibok från 1799.

Av de egna kompositionerna kan jag nämna ”Olga Polka”, en polka som Sonnich gjorde till sitt barnbarn, Olga. Han har också gjort ”Sensommervals”, också den en trevlig låt.…

På cd-skiva nummer två finns till exempel ”Førbysæt”, tre melodier efter Jens Carl Førby: ”3tur i vals”, ”Galop efter Christian Tange” och ”Bryllupshopsa”.

Allt som allt kan om skivan Gangspil 2 sägas: Vill du ha dansk folkmusik när den är riktigt bra, då skall du köpa den här skivan. Man får en rejäl dos glad musik. Dessutom får man en god chans att öva på danska språket i de visor som också finns med.

Den här skivan ges ut enbart som cd, den kan beställas på nätet från www.folkshop.dk.

Deadline för material till Nr 2/2020 är 15.4.2020

Material till Fiolen min skickas in till adressen fiolenmin@spelmansforbundet.fi