Stämledaren

Stämledaren Ordförandens spalt

Nu är vi i rask takt på väg mot folkmusikens högsäsong. Året 2020 har vi redan hunnit känna på, händelserikt verkar det att bli på många områden. På folkmusikfronten står vi i startgroparna inför vårens och sommarens begivenheter. Sista veckoslutet i mars blir hektiskt i och med att vi, för ovanlighetens skull, håller vår förbundsdag på fredag kväll och fortsätter med Kvarken Folk genast morgonen därefter. Jag hoppas så många som möjligt kommer till Vasa redan på fredagen, vi har viktiga frågor att fatta beslut om på vårt årsmöte. Och det är ju bra att kunna göra båda sakerna på samma veckoslut!

Sedan till mina egna reflektioner: Det här är min sista Stämledare. För snart fem år sedan, i mars 2015 i Karleby, valdes jag till ordförande för Finlands svenska spelmansförbund r.f. Det var med mycket blandade känslor som jag åtog mig uppdraget, och inte helt utan förskräckelse. Men jag fick ett förtroende, och jag ville förvalta det förtroendet så väl jag bara förmådde. Det har varit fem mycket fina år, och jag skulle inte vilja byta bort en enda dag. Det har varit dagar då saker har varit mera utmanande än annars, men över lag har uppdraget gett oerhört mycket mera än vad det har tagit. Jag har träffat så många härliga människor som jag annars inte alls på samma vis skulle ha kommit i kontakt med.

Då, för fem år sedan, var min livssituation en helt annan, jag var just på väg in i en arbetslöshet, och under det första året hade jag alla möjligheter att lägga ner tid på Spelmansförbundet. Men sedan förändrades livet, så som det ibland brukar. Jag började arbeta i Pieksämäki och långpendla varje vecka. Det har fungerat i flera år, men nu känner jag att det börjar bli slitsamt att vara på resande fot så mycket som jag har varit. Jag börjar helt enkelt känna att jag inte har den ork som behövs för allt jag skulle vilja göra. I ett sådant läge tror jag att det är bäst att lämna över stafettpinnen.

För snart ett år sedan, vid vårt senaste årsmöte i Mariehamn, ställde jag mig till Förbundets förfogande ett år till. Nu börjar det året vara till ända. Jag har bidragit med det jag har kunnat, men nu är det dags för nya krafter att ta vid. Vem som blir ordförande för Finlands svenska spelmansförbund r.f blir klart den 27 mars, men jag önskar min efterträdare all lycka i uppdraget. Det är ett uppdrag som man på inget sätt skall vara rädd för, men nog ta på allvar.

Vi har ett Spelmansförbund att vara stolta över. Vi gör ett värdefullt jobb, vi allihopa. Spelmansförbundets medlemsantal har hållit sig relativt stabilt strax över 600. Vi har högt till tak, alla ryms med, såväl traditionalister som sådana som vill göra den folkliga musiken mera på sitt sätt. Vi har en verksamhet som inte borde vara möjlig utan verksamhetsledare. Allas vår organisationssekreterare Pia-Stina gör ett mycket viktigt jobb, utan henne skulle det bli kaos! Tack Pia-Stina för gott samarbete dessa år! Fiolen min är en medlemstidning som vi skall vara stolta och glada över, redaktör Simon har gjort en bra tidning ännu bättre. Men han gör det inte heller ensam - allas våra insatser behövs för att tidningen skall fortsätta att vara den tidning vi vill ha.

Jag vill tacka alla spelmän, styrelsen och alla som jag har mött. Jag hoppas ju att vi ses i framtiden också, på spelmansstämmor, förbundsdagar, kurser och projekt av alla de slag. Men glöm aldrig att det är alla vi medlemmar som tillsammans är Finlands svenska spelmansförbund, inte ordförande, inte organisationssekreteraren, inte styrelsen! Vi har alla ett musikaliskt arv att förvalta, låt oss förvalta det väl!

Åsa Lillhannus, ordförande

Folkmusik- och folkdanskonsert

Traditionell och modernare grekisk folkmusik och sång på Kulturhuset Grand i Borgå fredag 24.4.2020 kl. 18.30.

Föreningen Brage i Helsingfors står som värd då tolv spelmän från Kulturföreningen Artemis på ön Leros i Grekland kommer till Finland i april 2020. Allmänheten ges en möjlighet att ta del av den grekiska folkmusiken då Brage i Helsingfors i samarbete med Östnylands Brage arrangerar en konsert i Borgå. I programmet medverkar också Brages spelmanslag och Östnylands Brages spelmanslag, samt ungdomslaget HålliGång.

Pris: 20 euro

För att hylla Spelmansförbundet till sina 50 år har – förutom de som omnämndes i föregående nummer av Fiolen min – även följande personer gjort inbetalningar till Klas Gustafssons fond:

• Lindholm Erik • Nyström Klas

"Mina gratulationer till Spelmansförbundets 50 år! Jag har haft stort nöje av att delta i förbundets olika evenemang sedan 1974. Stort tack!" – Erik Lindholm

NYTT NUMMER: FOLK OCH MUSIK 2020

MED ARTIKLAR OM • Det svenska kommunistiska folkdanslaget Skäran • Karl Tiréns insamling av samisk jojk i Sverige • Skillingtrycksvisornas historia och betydelse som informationsspridande och underhållande media. • Aktuella arkivprojekt i

Norden och arbetet med webbplatsen för Finlands svenska folkdiktning som lanserades hösten 2019.

Folk och musik är en öppen elektronisk musiktidskrift som fokuserar på den folkliga musik- och dansutövningen i det svenska Finland och i Norden.

Läs hela numret på fom.journal.fi

Finlands svenska folkmusikinstitut

Folkdansfotografier & -filmer INSAM L ING

Har du negativ, diabilder, framkallade foton, fotoalbum, filmer, videor eller digitala foton och filmer som gäller folkdans hemma hos dig?

Under 2020 samlar SLS/Finlands svenska folkmusikinstitut in både äldre och nyare folkdansfotografier och -filmer. Vi är intresserade av dokumentation från alla tänkbara folkdanssammanhang: små lokala sammanhang, de större folkdansevenemangen, vardagens övningstillfällen och de stora festerna.

Donerade bilder och filmer införs i SLS arkiv och får användas av forskare och andra intresserade.

Vill du donera material? Läs mer på sls.fi/folkdansbilder

Till medlemmarna i Finlands svenska spelmansförbund Förbundsdag fredagen den 27 mars 2020 kl. 18.30 Scandic Waskia, Kärleksstigen 3, Vasa Stadgeenliga ärenden Styrelsen

Det konstituerande styrelsemötet hålls direkt efter förbundsdagen.

Foto: David Botond

FOLKMUSIK & FOLKDANS

Konsert med Brages spelmanslag, Brages folkdanslag och ungdomsgruppen Danskompassen

SFV-huset G18, 1.3.2020 kl. 16.00

Adress: Georgsgatan 18, Helsingfors Biljetter: 20 € (10 € för under 15 åringar) Biljetter fås från Föreningen Brage kansli@brage.fi eller +358 9 636 513

Är du 8–18 år och tycker om att dansa eller kan du spela ett instrument? Kom då med på Barn och ungdomsläger i Ingå 24.6–26.6.2020

Finlands svenska spelmansförbund och Finlands Svenska Folkdansring ordnar ett folkmusik- och folkdansläger i Västankvarn i Ingå dagarna före SamStämt 2020.

Som lärare fungerar dragspelare Janeta Österberg, fiolspelman Henrica Westerholm och danslärare Heidi Palmu. Deltagarna får spela eller dansa under ledning av dessa duktiga ledare, och har också gemensamt program. Gruppen uppträder på fredagskvällen på stämmans öppningssamkväm.

De som deltar i musiklägret bör kunna spela ett instrument. Minimiantal deltagare för att kursen ska ordnas är sex spelmän och åtta dansare.

Kursen kostar 90 €/person. I avgiften ingår kost, logi på skolgolv och program. Anmäl senast 5.4 till samstamt2020@gmail.com Meddela om du vill delta som dansare eller spelman, vilket instrument du spelar och eventuella specialdieter.

Om du har frågor, kontakta Cilla Törnblom-Backman tel. 044 595 7959.

Välkomna med!

Kom ihåg Kvarken Folk!

Anmälan till Kvarken Folk 2020 skall göras innan 5.3. Mer information och anmälningsblankett fanns i föregående nummer av Fiolen min.

Välkomna med på kryssning!

Välkomna på folkdans- och spelmansstämma till skärgårdskommunen Ingå i högsommartid sista veckoslutet i juni!

Stämman bjuder på program och trevliga dans- och spelstunder för deltagare i åldern 0–100 år. Över 100- åringar är förstås också välkomna med!

Du kan ta dig till Ingå genom att åka med stämmobuss från Östra Nyland eller Österbotten eller med tåg och matarbuss eller kanske med egen bil, husbil, husvagn eller båt. Du kan välja inkvartering på skolgolv, internat, gemytliga små hotell eller på stora Cumulus Scandic i Sjundeå.

Arrangörerna ordnar en del buss-skjutsar mellan de olika aktiviteterna och platserna. Maten, de gemensamma samkvämen, övningarna och huvudfesten kommer att gå av stapeln på Ingå Aktia Arena. Där finns också stämmokansliet.

Alla stämmodeltagare samlas på fredagskväll 26.6 för Stämmoöppning, speljam, dans och pyjamasparty på skolan för juniorerna.

Lördag 27.6 är en stor dag i Ingå kommun. Då firas Ingådagen och hela byn kryllar av folk! I år kommer dansarna och spelmännen att ”krylla med” och bjuda publiken på musik- och dansupplevelser på PR-uppvisningar på olika ställen. Vi tågar tillsammans till byns centrum, ta gärna med er föreningsfana om ni har en sådan. Ifjol drog ”auktionskungen” Aki Palsanmäki rekordstor publik, vårt mål är förstås att slå det rekordet! Spelmännen kan delta i Folkmusikinstitutets traditionshörna och dansarna i Skinnkompasstävling.

På eftermiddagen har stämmodeltagarna möjlighet att delta i en skärgårdsutflykt eller i en spännande historisk åktur med båt och buss ELLER i en workshop. Vi erbjuder också olika musik- och dansrelaterade workshops för en billig peng, det är bara att välja och vraka. De allra yngsta erbjuds Knattedans för 0–2-åringar med förälder och Danslek för 3–6-åringar. Alla andra kan välja mellan att pröva på rytmik och bodypercussion, att dansa linedance eller Nyländsk purpuri eller att spela Västnyländska låtar. Det sistnämnda kräver att man kan spela ett instrument.

På kvällen samlas vi till festsamkväm. Juniorerna tjuvstartar med sitt samkväm och därefter festar vi tillsammans. Lite senare öppnar vi dörrarna för alla från när och fjärran som vill komma och dansa till excellent spelmansmusik.

På söndag 28.6 blir det sedan tid för det högtidligare programmet. Vi inleder med gemensam övning inför festuppvisningen. Därefter besöker vi Ingå medeltida kyrka och får delta i en högmässa fylld av folkmusik och folkdans. På eftermiddagen kulminerar stämman i Huvudfesten. Hoppeligen kan vi därefter alla åka hem med många goda minnen och intressanta människomöten i bagaget. Och eventuellt någon ny melodi eller dans som klingar i öronen eller sprätter i benen!

Sista anmälningsdagen för SamStämt 2020 är 5.4. Anmälningsblanketten och mera information hittar du på Finlands Svenska Folkdansrings, Finlands svenska spelmansförbunds eller SamStämts hemsidor (www.bit.ly/ samstamt2020). Om du undrar över något så kan du kontakta projektplaneraren Cilla (samstamt2020@gmail.com, 044-595 7959).

Väl mött i Ingå!

Under de årliga Ingådagarna råder det festivalstämning.

Foto: Kristoffer Nöjd

SamStämt2020 – preliminärt program

Fredag 26.6.2020 Kl. 16.00: Stämmokansliet öppnar Kl. 17.00: Middag Kl. 18.00–19.30: Öppning av SamStämt 2020 Kl. 20.00–21.30: Pyjamasparty för juniorer Kl. 18.30–24.00: Speljam/Dans

Lördag 27.6.2020 Kl. 7.30–9.00: Morgonmål Kl. 8.15–9.00: Ledarinfo på Kyrkfjärdens skola Kl. 9.30: Festtåg Kl. 10.00–12.30: PR-uppvisningar/ Traditionshörna Kl. 12.00: Skinkompasstävling Kl. 13.00–13.30: Samövning av allspelslåtar på Arenan Kl. 13.00–14.30: Lunch Kl. 14.30–17.30: Workshops eller utfärder Kl. 17.00–18.30: Middag Kl.18.00–18.50: Juniorsamkväm Kl. 19–20: Festsamkväm Kl. 20.00–01.00: Allmän dans

Söndag 28.6.2020 Kl. 7.00–8.00: Morgonmål Kl. 8.30–9.30: Övning för festuppvisning Kl. 10.00–11.00: Högmässa, Ingå kyrka Kl. 11.30–12.30: Lunch Kl. 13.00–15.00: Huvudfest Kl. 16.00: Middag (matpaket kan beställas om man åker direkt)

SAMSTÄMT 2020 ~ INGÅ ~

I glada Ingå är det gott att vara

Hav, skär, vidder, sjöar, skog. I Ingå har du naturen nära inpå men också allt du behöver för att kunna leva ett bekvämt liv. Kom hit. Känn efter. Slå dig ner. Det behöver inte vara svårare än så.

Vi skryter gärna med oss själva därför att det är sant. Vi erbjuder lättiIIgänglig service i alla livsskeden, behörig personal, daghem och skolor i barnens storIek, hållbar utveckling, levande tvåspråkighet, fungerande vård för alla samt ett aktivt föreningsliv och enande evenemang. Det man kanske inte tänker på är Ingås närhet till huvudstadsregionen. Ingå ligger faktiskt bara 30 minuter från Esbo. Man kan enkelt ta sig till och från huvudstadsregionen med buss. För besökare, och för all del för Ingåborna själva, har Ingå bland annat en magnifik skärgård och natur, en levande landsbygd, muséer, bruksmiljö och ett centrum med all behövlig service att erbjuda. Ingå har långa anor och därför en rik historia som ortens guider gärna berättar mer om. På Ingådagen i slutet av juni visar orten sig från sin allra finaste sida. Då sluter invånare, sommargäster, fritidsboende, båtfolk och andra glada människor upp kring ett mångsidigt, högklassigt och underhållande program mitt i byn. En stor mängd torgförsäljare drar nytta av folkmassorna för att sälja sina produkter. Det är festivalstämning i byn.

Så välkommen att bekanta dig med oss! Vi har inget emot att du stannar länge.

Fakta om Ingå Grundat: 1335 Invånare: 5 400 (52,5 % svenskspråkiga) Areal: 954,02 km² (349,89 km² land, 604,13 km² vatten) Grannkommuner: Raseborg, Lojo, Sjundeå, Kyrkslätt Vänorter: Håbo i Sverige, Nittedal i Norge, Fredensborg i Danmark

Folklandia, den årliga folkmusikkryssningen mellan Helsingfors och Tallinn, är numera ett etablerat folkmusikevent som är känt långt utanför Finlands gränser. Detta år gick kryssningen av stapeln 10–11.1, och det var ungefär 2500 spelmän och folkdansare som gick om- bord på m/s Silja Europa i Västra hamnen i Helsingfors på fredag eftermiddag. 22 timmar av folkmusik, hur klarar man av det? Det är inte svårt alls, man går från scen till scen och lyss- nar, spelar litet själv och fortsätter sedan att lyssna. Man hade ställt upp nio fasta scener, och dessutom fanns det ett par scener till där det ordnades program under en del av kryssningen. En sak som inte var riktigt bra i år var att Pelimannin penkki, där scenen brukar vara öppen för spontana uppträdanden, var upptagen på förhand för organiserade framträdanden, det fanns bara ett fåtal lediga tider redan vid kryssningens start.

Spelmansförbundets grupper, Östra Nylands spel- mansgille, Allspelslaget och Ingå spelmansgille, i nämnd ordning, framträdde i Fast Lane-kafeterian. Den som så önskade kunde ta sig en svängom, eller så kunde man helt enkelt sitta och äta en bit mat till finlandssvenska låtar.

SLS/FMI hade i år utsett Mats Granfors och Kenneth Nordman till sina spelmansrepresentanter, och de höll två konserter samtidigt som de gjorde reklam för sin nya skiva.

Nästa år firar Folklandia 25-årsjuileum och det åter- står att se på vilket sätt man kommer att uppmärksamma det.

Åsa Lillhannus

Bilder

1. Jessica Westerholm, som blev finsk mästare i Tikkuristi (Skinnkompassen) 2. Allspelslaget spelade upp till dans 3. Kenneth Nordman och Mats Granfors uppträder 4. Östra Nylands spelmansgille på Fast Lane 5. Fartfyllt med Nordik Tree 6. Buskspel 7. Spelmansförbundet, SLS/FMI och Lirarna delade mässbord

1

2

4

7 6

Fioler, folkdans och folkmusik – Intervju med Anders Backman

Text och bilder: Simon Gripenberg

Lokaltåget rullar iväg från Helsingfors centralstation. Ändstationen är Köklax, som ligger strax efter Esbo centrum. Jag skall göra en intervju med Anders Backman. Han fyller 60 detta år och har under lång tid suttit med i Spelmansförbundets styrelse.

Tåget stann ar till i Al erga. Under studietiden hyrde jag en studentlägenhet i närliggande Kilo men nu känner jag knappt igen mig, Alberga centrum har förändrats så mycket sen dess. Vi susar vidare. Efter Esbo centrum breder böljande åkrar plötsligt ut sig vid sidan av rälsen och efter en liten stund är vi framme i Köklax, som enligt en skylt utnämnts till årets stadsdel 2018. Anders möter mig i den byggnad där familjen tidigare drev en Radio- och sportaffär. Anders egna hus ligger en bit bort, men han har de senaste åren bott på övre våningen i affärsfastigheten eftersom det då har varit smidigare att vara till stöd för sina föräldrar.

Vi kommer osökt att prata om kontrasten mellan stad och landsbygd. Huvudstadsregionen växer så det knakar. Anders berättar att det planeras nya höghuslägenheter för 4000–5000 personer på åkrarna intill tågstationen. Han har spårat sin släkt tillbaks till 1705 och konstaterar att elva generationer i rad funnits inom en radie av tio kilometer. Flera generationer har varit mjölnare på Esbo gård. De bodde på Backis torp – därifrån antogs namnet Backman cirka år 1800. – Farfar var den första i släkten som ägde mark. Jag bor nu in hans hus, som ligger en liten bit härifrån. Morfar var från Replot, berättar Anders medan han visar ett rum med österbottniska möbler.

Vi sätter oss ner vid vardagsrumsbordet och jag frågar när och var Anders först kom i kontakt med folkmusiken.

Anders plockar fram fiolen och bjuder på spel i vardagsrummet som är möblerat med österbottniska möbler.

Det började med folkdans

En av Anders två systrar dansade sedan tidigare folkdans i Esbo folkdanslag. Innan han ryckte in i armén skulle han vid ett tillfälle hämta henne från en dansfest. – Jag kom lite för tidigt och fick vänta på att festen skulle ta slut. Folkdansare från Sverige var på besök och jag drogs själv med på dansgolvet den kvällen. Det var trevligt och jag blev tillfrågad ifall jag också ville börja dansa. Jag lovade att efter jag gjort militärtjänstgöringen klart så ansluter jag mig till folkdanslaget. Detta skedde 1981 och det var alltså med folkdansen det började, berättar Anders. I 8–9-årsåldern tog Anders lektioner i klassiskt gitarrspel. Undervisningen, som skedde hemma, inkluderade musikteori men han spelade mest på gehör. Redan år 1973 hade Anders köpt ett munspel, som han sedan tog ut vissa enkla folkdansmelodier på i och med folkdansandet. Detta gick behjälpligt och han började därför fundera på att lära sig spela dragspel eller fiol – det blev det senare. Den första fiolen införskaffades 1985 och en tio år yngre medlem i danslaget, Marcus Blomberg, gav honom lektioner. Anders började nu intressera sig även för noter och övade i genomsnitt en timme per dag. Men till en början var det alltså folkdansen som tog mest tid. – Redan 1985 kom jag att leda ett äldre juniorlag inom Esbo folkdanslag. Under en period var jag engagerad med folkdans sju dagar i veckan. Jag dansade i Esbo folkdanslags seniorgrupp, Brages folkdanslag i Helsingfors och i Arbetets vänners folkdanslag Tölö AV. Dessutom dansade jag internationella folkdanser i Grankulla, modernt på Thorstorp i Alberga samt deltog regelbundet i dansstugan som ordnades på Karjalatalo i Helsingfors.

Jag frågar Anders hur han ser på kopplingen mellan folkmusik och folkdans: – Dansen ger så mycket till musiken. Det vore svårt att spela för dansare ifall man inte själv vet hur rytmen känns i kroppen när man dansar, förklarar Anders.

På grund av ryggproblem tvingades Anders gradvis att överge dansandet – det blev istället mera fiolspelande.

Anders spelar sällan fiol hemma numera men musicerar desto mera i andra sammanhang. Han spelar med i Halsbrytarna, Brage spelmanslag, Altra Volta (ett spelmanslag inom Arbetets vänner i Helsingfors) och leder tillsammans med Marcus Blomberg ungdomsspelgruppen inom Haga ungdomsförening. Anders blev våren 2019 – efter Ricke Mettes bortgång – ansvarig spelman för Haga ungdomsförenings folkdanslag; som välbehövlig hjälp har han flera spelmän från Halsbrytarna. Dessutom spelar han tillsammans med Gunnar Bärlund och Timo Hukkanen för Brage folkdanslag. – Två månader i streck (under 2017) spelade jag sju dagar i veckan men nu blir det ”bara” måndag, onsdag, torsdag och fredag, konstaterar Anders med glimten i ögat.

Senaste höst åkte Anders till Grekland tillsammans med Brages spelmanslag. Detta år kommer spelmän från Grekland på gästvisit (se annonsen under ”På gång”).

Anders vill inte göra skillnad mellan spelmans- och folkdansmusik, utan tycker att man kan hitta utmaningar i all musik – även enklare dansmelodier. – Det kan vara riktigt givande att under samma övningskväll spela ”Oh Susanna” i sju olika tonarter i följd.

Anders säger att han, när det gäller rytm och tolkningar, har haft förmånen att lära sig mycket av de gamla fina spelmännen. – Jag minns när jag träffade spelmannen Kalle Holmberg i Ekenäs. Efter att jag spelat en vals på fiolen och nöjd kände att jag fått så gott som alla tonerna rätt sa Kalle att ”nu skall vi göra det här till musik”, berättar Anders och skrattar.

På spelmansstämmorna har jag fått uppfattningen att du i synnerhet uppskattar buskspelandet? – Jo, jag tycket mycket om att buskspela. Allspelet ger mig ingen kick utan jag tycker mera om gemenskapen och friheten i buskspel. Kvoten med uppträdanden är helt tillräcklig i samband med de spelningar som jag gör i folkdanssammanhang – det räcker för mig. Under buskspelen bjuds man på överraskningar och får alltid lära sig någon ny låt. Ensam kommer man kanske ihåg fragment av en låt men när man kommer ihop och spelar påminner man varandra och minns slutligen hur låten går. När det gäller inlärningen så får man dock jobba mer i min ålder jämfört med de som är yngre, säger Anders.

Föredrar du att spela utan noter? – Jag använder noter främst för att se vad som kommer näst och spelar sällan not för not. Egentligen är jag ganska dålig på att spela prima vista. I folkdansarnas program för åren 1992–2018 har det ingått ca. 500 olika melodier som jag på något sätt har i ryggmärgen. Antalet

Anders tillverkar en del av sina verktyg själv – bland annat små specialhyvlar som används för att forma fiolernas lock och botten.

Vi studerar några av de fioler som Anders har byggt. Träytans fina struktur framträder bra i motljus.

låtar som jag ”passivt” kan spela är alltså stort, konstaterar Anders.

Vilken är skillnaden mellan att spela folkdansmusik och spelmansmusik? – Det är mer utmanande att spela för folkdansarna. Då är jag oftast helt ensam och det är mycket att hålla reda på. Man skall själv starta och ensam hålla reda på melodi, rytm, tempo samt omtagningar. I ett spelmanslag spelar man kollektivt och har mycket stöd av varandra. Folkdansmusiken består av allt från lätta sånglekar till riktigt knepiga kadriljmelodier vilka är svåra att få att låta bra. Generellt har folkdansmusiken enklare melodier men det gör det också svårare att få det att låta bra. Det kan å andra sidan vara svårt att spela samspelt i ett spelmanslag ifall nivån mellan spelmännen varierar. Är man en sammansvetsad duo som spelar för folkdansare fungerar man som en ”sammansmält hjärncell”. Det är svårt att jämföra de två världarna, konstaterar Anders.

Anders förklarar hur viktigt det är att man som musiker samarbetar bra med både dansarna och dansinstruktören – det handlar om ett team med tre parter. – Det är svårt att hitta känslan i musiken bara via örat, det är nog viktigt att man också har rytmen i kroppen – till exempel för att hitta den rätta svikten i hambon.

Egna kompositioner

Några egna kompositioner har Anders också gjort, däribland ”Ragna-Lises schottis” som han skrev åt sin systerdotter i slutet på 80-talet. – Jag hade på den tiden en Casio minikeyboard som jag använde för att mata in noter i och lära mig rytmering. På den hade jag gjort första reprisen under dagen och följade natt vaknade jag klockan fyra och hade melodin till andra reprisen i huvudet och skrev genast ner den not för not. Den låten har levt sitt eget liv och spelats in på åtminstone tre olika CD-skivor. När jag en gång bläddrade bland CD-skivor på Kansanmusiikkiliittos butik råkade jag se att även Vantaan pelimannit spelat in den, säger Anders.

Istället för en Casio minikeyboard ligger nu en E-ink läsplatta på vardagsrumsbordet. Anders visar hur smidigt det är att strukturera upp sina noter elektroniskt inför olika spelningar. – Tekniken med E-ink drar ytterst lite ström, laddningen räcker flera veckor och dessutom är det inte samma störande reflektioner som på en vanlig läsplatta, förklarar Anders.

Jag anar att hans intresse för att pröva ny teknik delvis bottnar i den radio- och sportaffär som familjen under

Fiolerna tar form i verkstaden som Anders inrättat i källaren.

46 års tid drev i fastighetens bottenplan, där det numera finns en inhyrd tandläkarmottagning. Anders jobbade heltid i affären i ungefär tjugo år. – Det gick tyvärr inte att fortsätta på grund av utvecklingen med stora elektronikkedjor och webb-butiker. År 2000 var vi tvungna att sluta, konstaterar Anders.

Fiolbyggandet

På bordet i rummet intill ligger några fioler. Diskussionen glider in på fiolbyggande. Anders berättar att han aktivt började bygga fioler 1997 i samband med en kurs som arrangerades på det lokala Arbetarinstitutet. – Jag har alltid tyckt om att arbeta med händerna och byggde till exempel, med assistans av morfar, en roddbåt när jag var 15 år gammal. Då Arbis utannonserade en fiolbyggarkurs nappade jag direkt. Jag var dock sent ute och det var nära att jag inte skulle ha sluppit med. Vår lärare Jaakko Mäkelä hade vunnit 1:a pris i en fiolbyggnadstävling i Cremona. Efter kursen fortsatte jag med byggandet och deltog sammanlagt i tre Arbiskurser. Jag har också deltagit i ett flertal kortare intensivkurser i fiolbygge, till exempel fem sommarkurser à en vecka. Jag satt också med i Finlands fiolbyggarförbunds styrelse ett flertal år, berättar Anders.

Anders reparerar också fioler, men enbart för hemmabruk. Han tycker det är enklare att bygga nytt än att reparera. Han visar upp en av fiolerna som han byggt. – Man klarar sig bra med enbart handverktyg. Antonio Stradivarius byggde under sitt liv ungefär 1200 fioler på det sättet. Sargen och bottnen görs av lönn medan locket är av gran. När jag formar locket använder jag inte sandpapper utan sickel (en vässt plåtbit). Hakstödet och stränghållaren är de enda bitar som jag köper som färdiga, förklarar Anders.

Anders bygger också många av sina verktyg själv. Han plockar fram ett antal små hyvlar i varierande storlek som han tillverkat. Hyvlarna är små konstverk i sig själva. För att foga samman fiolens trädelar använder Anders uteslutande benlim. – När man använder benlim är det möjligt att lösa upp fogarna och limma ihop fiolen på nytt i samband med reparationer. Moderna lim har inte den egenskapen. Redan de forna Egyptierna använde benlim.

Det märks att Anders njuter av hantverket och att han är noggrann. För tillfället bygger han på sin tredje och fjärde fiol. Det är en långsam och tålamodsprövande process. Den färdiga fiolen som han visar upp har till exempel omkring tjugo lager av oljelack. – Många skulle säkert ha slipat ytan jämn efter sista

Vi studerar ett pågående fiolprojekt och jag får en snabbkurs i materialval och byggteknik.

lackvarvet men jag föredrar att träets ytstruktur finns kvar, förklarar Anders och visar upp fiolen i snett motljus så jag tydligt ser den levande strukturen.

Jag frågar vilken fiol Anders helst spelar på. – Det har varierat under åren, men brukar alltid vara svårt att byta när man vant sig vid en. Den fiol som jag mest spelar på för tillfället har en speciell historia: En nära bekant ville ha en fiol reparerad. Jag fixade till den och satte på begagnade strängar. Familjen spelade dock inte själva utan hade den som en väggfiol. När mannen i huset gick bort gav hans fru fiolen åt mig. Den hamnade i skåpet bland mina andra fioler. När frun senare gick bort slog det mig att jag ska ta fram fiolen och spela på den i samband med hennes begravning. Jag satte på nya strängar och kände att ”wow, vilken fiol”. Därefter har jag spelat på den här fiolen som dessutom visat sig vara byggd av en avlägsen släkting till mig. En annan fiol som jag spelade länge på hade jag också fått som gåva. Den låg länge i skåpet tills jag skulle åka till Mexico och spela. Jag tog med mig den på resan och spelade sedan på den i tre år. Den fiolen har jag lyckats spåra tillbaka till en yrkesmusiker från Bulgarien. Det finns till och med YouTube-klipp på nätet där han spelar på den fiolen, berättar Anders.

Anders tycker att det vore svårt att köpa en fiol. Det är så många faktorer som påverkar ljudet. Närljudet (det som man själv hör när man spelar) är till exempel alltid annorlunda än det som publiken hör i salen.

Foto- och filmintresset

Under spelmansstämmorna har jag lagt märke till att Anders alltid haft kameran med sig och riggat upp stativet för att dokumentera. Jag frågar därför om hans intresse för fotografering och filmande. – En systemkamera införskaffades 1975. Jag fotograferade svartvitt och framkallade filmerna själv i eget mörkrum. Filmen köptes i 30-meters spolar.

Under 80-talet var Anders med i redaktionen för tidningen Folkdansaren och fick således vidareutveckla sin hobby. Han var också med och producerade tidningen Väst’n, en medlemstidning för Västra Nylands folkdansdistrikt. – På den tiden var det saxombrytning som gällde. Numera fotograferar och filmar jag enbart för egen dokumentation, berättar Anders.

En del bild och filmmaterial finns dock tillgängligt på Anders YouTube-kanal ”MyTube” (www.youtube.com/ user/jultroll/videos). Där återfinns bland annat filmklipp på folkdans i Grekland, Halsbrytarnas konsert från 12.4 (den sista konsert som Ricke Mette deltog i) och Bingsjöstämmans allspel.

Apropå spelmansstämmor berättar Anders att han gjorde en resa till Sverige ifjol och besökte ett flertal spelmansstämmor: Tobaksspinnarstämman i Nås, Bingsjöstämman, Östbjörkastämman och Bodastämman. – Det är en stor skillnad från vad vi är vana med här. På spelmansstämmorna i Sverige ordnas ytterst sällan logi eller mat utan deltagarna får själva arrangera den biten. Folk sover i paketbilar, tält och husvagnar. Ibland kan det finnas möjlighet att inkvartera sig i en sovsal. Det är intressant att se hur det fungerar i Bingsjö. På orten finns endast en affär och under två dagar per år besöker ca 15 000 människor Bingsjö i samband med spelmansstämman. Utan stämman skulle affären knappast klara sig, funderar Anders.

Hur är det med själva stämmoprogrammet, skiljer det sig mycket från det finlandssvenska? – Ser man till exempel på Kaustby så är det ett minutprogram som gäller. På de svenska stämmorna finns det överlag väldigt lite information om programmet på förhand – men det är också det som är charmen. Jag råkade till exempel få höra om en kurs som leddes av Mats Edén, som nyligen fått Zornmärket i guld i fiolspel. Vi var endast två deltagare på den kursen, så vi fick verkligen personlig och högklassig undervisning, berättar Anders. Anders är som bekant sedan länge medlem i Spelmansförbundets styrelse. Jag har hört att du vid sidan av detta samt dansandet, spelandet och fiolbyggandet även haft representationsuppdrag i många andra styrelser och utskott? – Det stämmer. Det känns som att jag suttit med i Spelmansförbundets styrelse sedan urminnes tider. Jag satt också väldigt länge i Folkdansringens musikutskott och jag representerade också Finlands Svenska Folkdansring i Nordlekrådets folkmusikutskott. Under ca tio år satt jag med i styrelsen för Finlands fiolbyggarförbund.

Apropå årtal passar jag på fråga om Anders i höst kommer att fira sin 60-års dag på något speciellt sätt? – Det blir nog inget märkvärdigt. När jag fyllde 50 ordnade jag ett speltillfälle för släkt, vänner, spelmän och folkdansare, berättar Anders.

Innan jag promenerar tillbaks mot tågstationen får jag en guidning i verkstaden som ligger i källaren. Anders visar mig bland annat benlim, lönnvirke och en egenkonstruerad maskin som han formar stämskruvar med.

Vi säger hejdå. Jag har siktet inställt på årets Etnogala som hålls samma kväll vid Tavastia. Anders är istället på väg på helgens Folklandiakryssning. Hans framtidsplan är att fortsättningsvis spela för folkdansarna och med spelmanslagen – och ha spelmansstämmorna som extra krydda.

Till vänster ett standardverktyg och till höger ett specialverktyg som Anders konstruerat för att mer detaljerat kunna forma stämskruvar.

På Anders YouTube-kanal (www.youtube.com/user/jultroll/videos) finns filmer bland annat från spelmansstämmor och folkdansevenmang.